Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag örn ändring i vissa delar av kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253) m. m

1942-02-20 · 57 sidor, varav 55 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 55 av 57 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:98, Med förslag till lag örn ändring i vissa delar av kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253) m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 98.

1

Nr 98.

Kungl. Majus proposition till riksdagen med förslag till

lag örn ändring i vissa delar av kommunala vallagen

den 6 juni 1930 (nr 253) m. m.; given

Stockholms slott den 20 februari 1942.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över soeialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1. lag örn ändring i vissa delar av kommunala vallagen den 6 juni 1930

(nr 253),

2. lag angående ändring i vissa delar av lagen den 15 juni 1935 (nr 337)

örn kommunalstyrelse i Stockholm,

3. lag angående ändrad lydelse av 11 § lagen den 6 juni 1930 (nr 260)

om församlingsstyrelse i Stockholm samt

4. lag angående ändrad lydelse av 6 § lagen den 14 mars 1921 (nr 89)

örn val av borgmästare i stad med magistrat samt av rådmän och magistratssekreterare

i Stockholm.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Bihang till riksdagens protokoll 1942.

1 sami.

Nr 98.

3ST 12

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

Förslag

till

Lag

om ändring i vissa delar av kommunala vallagen den G juni 1930

(nr 253).

Härigenom förordnas, dels att 12—18 §§ samt 33 § 4 mom. kommunala

vallagen den 6 juni 1930 1 skola upphöra att gälla, dels ock att 4, 11, 20, 22

och 25—32 §§, 33 § 2 mom. samt 34—41, 43, 44, 57, 59 och 60 §§ ävensom

rubriken till 6 kap. samma lag2 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

4 §■

Röstberättigad äger---är mantalsskriven.

Om rätt att i vissa fall utöva rösträtt inom riket å postanstalt samt utom

riket å svensk beskickning eller svenskt konsulat stadgas i 6 kap.

11 §•

1 mom. Allmänna kommunalval skola förrättas, val av landstingsman,

kommunalfullmäktige och stadsfullmäktige tredje söndagen i september månad,

val av municipal fullmäktige första söndagen i oktober månad samt val av kyrkofullmäktige

tredje söndagen i sistnämnda månad.

2 mom. Annat än allmänt kommunalval skall äga rum å sön- eller helgdag,

som sist tjugonde dagen förut bestämmes, i fråga örn val av landstingsmän av

länsstyrelsen, i fråga örn val av kommunalfullmäktige av kommunalfullmäktige

eller, där sådana ej finnas, av kommunalstämman, i fråga örn val av

municipalfullmäktige av municipalfullmäktige eller, där sådana ej finnas, av

municipalstämman, i fråga örn val av stadsfidlmäktige av magistraten samt

i fråga örn val av kyrkofullmäktige av kyrkofullmäktige eller, där sådana ej

finnas, av kyrkostämman.

Beträffande församling i Stockholm gäller vad särskilt är stadgat.

Sådant val av municipalfullmäktige eller av kyrkofullmäktige, som avses

i detta moment, må icke förrättas, municipalfullmäktigval å samma dag som

landstingsmannaval för samhället samt kyrkofullmäktigval å dag, då val av

landstingsmän, kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige eller stadsfullmäktige

inom valdistriktet äger rum.

Örn valdag, som i detta moment sägs, skall den myndighet, som bestämt

valdagen, omedelbart underrätta generalpoststyrelsen.

1 Senaste lydelse av 13 och 15 §§ se SFS 1936: 76.

2 Senaste lydelse av 11 § se SFS 1936: 76, av 22 § se SFS 1937: 183 samt av 26, 27 och

30 §§ se SFS 1932: 238.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

20 §.

1 mom. När val av landstingsman skall äga rum, utfärdar länsstyrelsen

därom sist nittonde dagen före valdagen kungörelse, som uppläses i kyrkorna

oell införes i ortstidningar.

1 kungörelsen skall upptagas:

a) antalet av dem, som skola väljas inom varje valkrets;

b) dag och tider för valet;

c) valstället för varje valdistrikt; samt

d) erinran örn rätt för väljare att i vissa fall utöva rösträtt inom riket å

postanstalt samt utom riket å svensk beskickning eller svenskt konsulat.

2 mom. Örn val av kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige eller stadsfullmäktige

skall i den beträffande kommunalstämma eller allmän rådstuga

föreskrivna ordningen kungörelse sist nittonde dagen före valdagen utfärdas,

i stad av magistraten, beträffande val av municipalfullmäktige i municipalsamhälle,

som ej helt sammanfaller med ett eller flera valdistrikt vid val till

riksdagens andra kammare, av municipalstämmans ordförande samt i övriga

fall av valnämndens ordförande. I kungörelsen skola upptagas de uppgifter,

som angivas i 1 mom.

3 mom. Örn val av kyrkofullmäktige skall i den för kyrkostämma föreskrivna

ordningen kungörelse sist nittonde dagen före valdagen utfärdas, i

stad av magistraten samt på landet av valnämndens ordförande. I kungörelsen

skola upptagas de uppgifter, som angivas i 1 mom.

é mom. I fråga örn Stockholm gäller vad särskilt är stadgat örn kungörande

av val av stadsfullmäktige och kyrkofullmäktige.

22 §.

1 mom. Val skall fortgå minst två timmar före klockan tre eftermiddagen

samt å landet minst två timmar efter klockan fem eftermiddagen och i stad

minst två timmar efter klockan sju eftermiddagen. Där högmässogudstjänst

å valdagen hålles i den församling, till vilken valdistriktet hör, skall uppehåll

göras för den tid gudstjänsten pågår.

Vallokal och — — — äga rum.

2 mom. Där flera val förrättas å samma dag och inför samma valförrättare,

skola valen förrättas i samband, så att tillfälle beredes väljare, som

äger utöva rösträtt vid flera val, att samtidigt avgiva sina röster. Om sammanräkning

av de vid de särskilda valen avgivna rösterna skall verkställas

av olika myndigheter, skall särskilt exemplar av röstlängden användas vid

varje val. Förrättas samtidigt flera än två val, skola dock i ett och samma

exemplar införas anteckningar örn utövad rösträtt vid de val, för vilka sammanräkning

skall verkställas av samma myndighet.

25 §.

Ogin är--- — giltigt namn.

Finnas i ett valkuvert två likalydande valsedlar, skall allenast en sedel

räknas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

Har vid val, vilket förrättats i samband med ett eller två andra val, avgivits

en eller ock två likalydande valsedlar, försedda med valbeteckning för det

andra eller något av de andra valen, skall, med iakttagande av vad i andra

stycket sägs, angivna förhållande icke föranleda, att sedeln ogillas.

Finnas i ett valkuvert, som avlämnats vid val förrättat i samband med

ett eller två andra val, två valsedlar, av vilka den ena är försedd med valbeteckning

för det förstnämnda valet och den andra är försedd med valbeteckning

för det andra eller något av de andra valen, skall endast sedeln

med valbeteckning för det val, varvid valkuvertet avgivits, räknas.

Finnas i annat fall än nu sagts i ett valkuvert två valsedlar eller finnas

i ett valkuvert flera än två valsedlar, äro de alla ogilla.

Där i valkuvert finnes jämte valsedel annat än sådan sedel, är valsedeln

ogill.

26 §.

Vid valförrättning skola användas särskilda valkuvert. Örn beskaffenheten

av kuvert och tillhandahållande därav stadgas i 60 §.

Blanketter till valsedlar skola tillhandahållas i vallokalen.

I vallokalen skola till lämpligt antal finnas avskilda platser, avsedda att

möjliggöra för väljare att med valhemlighetens bevarande inlägga sin valsedel

i valkuvert. För sådant ändamål skola dessa platser vara inrättade

med skärmar eller på annat dylikt sätt, dock så att för såväl valförrättare!!

som allmänheten är synligt, när en plats är upptagen. Det åligger valförrättaren

att vaka över att väljares förehavande där ej må av någon kunna

iakttagas.

Vid valet skall begagnas valurna för nedläggande av valkuvert. Omedelbart

före röstningens början visar ordföranden de närvarande, att urnan

är tom.

27 §.

Envar som anmäler sig till röstning erhåller vid valbordet ett valkuvert,

försett med valbeteckning för valet. Sedan väljaren vid någon av de i

26 § omförmälda avskilda platser inlagt sin valsedel i kuvertet och tillslutit

detsamma, överlämnar han utan dröjsmål personligen kuvertet till

ordföranden.

Väljaren skall, då han överlämnar valkuvertet, för valförrättaren uppgiva

sitt fullständiga namn och sitt hemvist inom valdistriktet. Sedan ordföranden

förvissat sig örn att väljaren är i röstlängden upptagen såsom

röstberättigad vid valet och tillsett, att kuvertet är tillslutet och utan annat

märke än i 60 § föreskriven ändamålsbeteckning, nedlägger ordföranden kuvertet

i valurnan, i sammanhang varmed i röstlängden vid väljarens namn

göres anteckning, att rösträtten utövats. Valkuvert, som ej är tillslutet eller

som är märkt med annat kännetecken än föreskriven ändamålsbeteckning,

skall ej mottagas.

Väljare, som på grund av kroppsligt fel är oförmögen att i föreskriven

ordning avgiva sin röst, äger att till biträde vid röstningen anlita den han

själv därtill utser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

28 §.

Äro äkta makar båda röstberättigade vid samma val, må den ena av dem

genom andra maken ingiva valsedel, avseende nämnda val. Vill make begagna

den rätt nu är sagd, skall valsedelsförsändelse anordnas tidigast

aderton dagar före valet.

29 §.

För valsedelsförsändelse skall användas ett valkuvert (innerkuvert) och

ett ytterkuvert, båda av särskilt slag. Örn beskaffenheten av kuvert och

tillhandahållande därav stadgas i 60 §. Ej må för ändamålet andra kuvert

brukas.

Väljaren skall —•--inom valdistriktet.

Vittnet intygar---nämnda förklaring.

30 §.

Akta make, som vill avgiva valsedel för andra maken, avlämnar vid valförrättningen

till ordföranden valsedelsförsändelse, varom sägs i 28 och

29 §§. Finnes att båda makarna äro röstberättigade vid valet, att ytterkuvertet

är sådant, som avses i 29 §, samt att därå äro tecknade förklaring

av väljaren ävensom vittnesintyg i behörigt skick, och förekommer ej skälig

anledning antaga, att ytterkuvertet blivit efter tillslutandet öppnat, bryter

ordföranden ytterkuvertet; i annat fall skall det ej mottagas.

Är innerkuvertet sådant, som avses i 29 §, samt tillslutet och utan annat

märke än i 60 § föreskriven ändamålsbeteckning, skall ordföranden omedelbart

nedlägga kuvertet i valurnan, i sammanhang varmed i röstlängden vid

väljarens namn göres anteckning, att rösträtten utövats.

Är innerkuvertet ej sådant, som avses i 29 §, eller ej tillslutet eller finnes

å detsamma annat märke än ändamålsbeteckningen, skall det återlämnas.

31 §.

Ej må någon i annan ordning än nu är sagd utöva sin rösträtt; dock

skall örn rätt att i vissa fall avlämna valsedel inom riket å postanstalt samt

utom riket å svensk beskickning eller svenskt konsulat gälla vad i 6 kap.

stadgas.

32 §.

Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt förseglas

under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i säkert förvar; och

bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande borttages, valförrättaren

inför öppna dörrar förvissa sig örn att sigillen äro obrutna.

De väljare, som, då uppehåll för gudstjänst eller eljest göres i valförrättningen

eller då valförrättningen skall sluta, äro tillstädes i vallokalen eller,

örn utrymme där saknas, å anvisad plats därintill men ej då hunnit deltaga

i valet, äga rätt att avlämna sina valsedlar.

33 §.

2 mom. Omedelbart därefter uttagas valkuverten ur valurnan och räknas

oöppnade. I det protokoll, som i överensstämmelse med särskilda av Ko
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

ritingen fastställda formulär oell i formulären givna anvisningar skall föras

viel förrättningen, antecknas antalet valkuvert. Jämväl räknas och upptages

1 protokollet antalet personer, som enligt anteckningarna i röstlängden deltagit

i valet. Därefter tillkännagives såväl antalet valkuvert som antalet

nyssnämnda personer. Där särskilda val förrättas å samma dag inför samma

valförrättare, skall dessutom anteckning örn detta förhållande göras i protokollet

för varje val.

34 §.

1 mom. Vid val av landstingsmän, kommunalfullmäktige och municipalfullmäktige

så ock vid val av stadsfullmäktige för stad, som ej deltager i

landsting, ävensom vid val av kyrkofullmäktige för församling, som består

av enbart landsbygd eller av landsbygd och stad, förfares, sedan i 33 §

2 mom. föreskrivna åtgärder vidtagits, på följande sätt.

a) Valkuverten öppnas och innehållet uttages.

b) Befinnes därvid ett valkuvert vara tomt eller dess innehåll utgöras av

annat eller mera än en valsedel, skall, efter det att i sistnämnda fallen

innehållet återinlagts, valkuvertet inläggas i ett annat kuvert, som tillslutes.

Antalet sålunda tillslutna kuvert räknas, varefter kuverten inläggas i ett eller

flera omslag. Å varje omslag antecknas, att detsamma innehåller dylika

kuvert ävensom dessas antal.

c) Förekommer anledning antaga, att valsedel, som utgjort ett valkuverts

enda innehåll, är ogin, lägges sedeln åsido. Antalet sålunda åsidolagda valsedlar

räknas, varefter sedlarna inläggas i ett eller flera omslag. A varje

omslag antecknas, att detsamma innehåller dylika valsedlar ävensom dessas

antal.

d) De valsedlar, vilka icke enligt bestämmelserna under b) och c) återinlagts

i sina valkuvert eller lagts åsido, ordnas i grupper sålunda, att sedlar,

vilka äro likalydande med avseende å väljarbeteckning (kartell-, parti- och

fraktionsbeteckning), sammanföras i en grupp. Antalet valsedlar i varje

grupp räknas, varefter sedlarna i varje grupp för sig inläggas i ett eller

flera omslag. Å varje omslag antecknas de inneliggande valsedlarnas väljarbeteckning

samt antal.

e) De omslag, varom i b)—d) förmäles, skola, utöver ovan föreskrivna

anteckningar, förses med anteckning, utvisande valdistriktet där förrättningen

äger rum. Omslagen skola vara av hållfast beskaffenhet samt omsorgsfullt

förseglas under minst två närvarandes sigill, vilka sigill avtryckas

å protokollet.

f) I protokollet skall, utöver vad i 33 § 2 mom. sagts, ytterligare antecknas

:

1) antalet valkuvert, vilka enligt bestämmelserna i b) inneslutits i andra

kuvert, jämte antalet omslag, vari dessa kuvert inlagts;

2) antalet valsedlar, vilka enligt bestämmelserna i c) lagts åsido, jämte

antalet omslag, vari dessa sedlar inlagts;

3) antalet valsedlar i varje sådan grupp, som omförmäles i d), samt

gruppens väljarbeteckning jämte antalet omslag, vari gruppens sedlar inlagts.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majds proposition nr 98.

g) Förrättningen bör utan avbrott bringas till slut. Därest särskilda skäl

föranleda avbrott, må förrättningen icke avbrytas i annan ordning än att,

sedan de i 33 § 2 mom. föreskrivna åtgärderna vidtagits, verkställandet av

de i a)—f) omförmälda åtgärderna i sin helhet uppskjutes, dock icke längre

än till påföljande dag. Innan förrättningen sålunda avbrytes, skall tid för

densammas fortsättande tillkännagivas; och skola valkuverten inläggas i omslag,

vilka förseglas under minst två närvarandes sigill. Dessa omslag jämte

andra till valet hörande handlingar skola därefter läggas i säkert förvar;

och förrättningen må ej ånyo företagas, innan valförrättaren inför öppna

dörrar förvissat sig örn att de åsätta sigillen äro obrutna.

h) Sedan de i a)—f) föreskrivna åtgärderna vidtagits samt valprotokollet

upplästs och dess riktighet bekräftats av ordföranden och två av de närvarande,

avslutas valförrättningen. Skall röstsammanräkningen verkställas

av annan än valförrättaren, åligger det denne att ofördröjligen till den myndighet,

som har att verkställa sammanräkningen, insända dels de förseglade

omslag, som avses i detta moment, dels valprotokollet, dels ock röstlängden.

Sker insändandet med posten, skall försändelsen anordnas som värdepost.

Då sådant insändande ej skall äga rum, skola omslagen jämte protokollet

läggas i säkert förvar.

2 morn. Vid val av stadsfullmäktige för stad, som deltager i landsting,

samt vid val av kyrkofullmäktige för stadsförsamling äger magistraten besluta,

att de i 1 mom. omförmälda åtgärderna skola vidtagas.

O k a p.

Örn rätt för väljare att i vissa fäll avlämna valsedel å postanstalt,

beskickning eller konsulat.

35 §.

1 mom. Ar någon på grund av vistelse å annan ort inom riket förhindrad

att utöva sin rösträtt vid valförrättning för det valdistrikt, där han

är i röstlängden uppförd, må han å valdagen avlämna valsedel, avseende

valet i valkretsen dit nämnda distrikt hör, å fast postanstalt.

2 mom. Kan med skäl antagas, att röstberättigad kommer att å valdagen

vistas utom riket eller att röstberättigad, vilken utövar militärtjänst eller

tillhör besättning eller annan personal å fartyg eller personalen vid statens

järnvägar eller vid enskilt järnvägsföretag eller vid post-, tull- eller lotsverket,

till följd av tjänstens utövning icke kan utöva sin rösträtt å valdagen, må

sådan röstberättigad före valdagen avlämna valsedel, avseende valet i den

valkrets där han är i röstlängd upptagen, inom riket å fast postanstalt samt

utom riket å svensk beskickning eller svenskt konsulat, som Konungen bestämmer.

36 §.

1 mom. Väljare, som avlämnar valsedel enligt 35 §, skall innehava för

sådant ändamål utfärdat utdrag ur röstlängden i det valdistrikt han tillhör,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

utvisande att han där är upptagen såsom röstberättigad vid valet, dagen för

valet samt den myndighet, som skall verkställa sammanräkning av de vid

valet avgivna rösterna.

2 mom. Röstlängdsutdrag, som avses i 1 inom., utfärdas på landet av

valnämndens ordförande och i stad av den magistraten därtill förordnar

samt tecknas å ytterkuvert, varom förmäles i 38 §. Formulär till utdrag

fastställes av Konungen.

Sådant utdrag må ej utfärdas före det röstlängden blivit, på sätt i lagen

örn val till riksdagen sägs, underskriven eller försedd med intyg, att anmärk - ning mot densamma ej inom behörig tid framställts, ej heller senare än

dagen före valdagen.

Den som vill erhålla röstlängdsutdrag rörande sin rösträtt skall därom

antingen personligen göra framställning hos den som äger utfärda utdraget

eller ock till denne låta inlämna eller med posten insända egenhändigt

undertecknad, av minst en person bevittnad ansökan. Ansökan må ock insändas

till kommunalnämndens ordförande eller magistraten i den ort, där

sökanden är uppförd i röstlängd, och skall i sådant fall ordföranden eller

magistraten ofördröjligen överlämna ansökningen till den som har att utfärda

utdraget. I ansökan bör uppgivas den sökandes fullständiga namn,

födelseår och hemvist inom nämnda ort.

Där så begäres, skall utdrag med posten översändas till sökanden. Möter,

då ansökan inkommit med posten, hinder för utfärdande av begärt utdrag,

skall meddelande härom med angivande av hindrets art ofördröjligen översändas

till sökanden.]

3 mom. Över gjorda ansökningar örn röstlängdsutdrag samt utfärdade

utdrag skall utdragsutfärdaren, särskilt för varje val, föra förteckning enligt

av Konungen fastställt formulär. Överlämnas utdrag till sökanden personligen,

skall denne i förteckningen genom sin namnteckning erkänna, att han

mottagit detsamma. I annat fall skall utfärdaren i förteckningen anmärka

till vem utdraget överlämnats eller under vilken adress det avsänts till sökanden.

Förteckning, som här avses, skall av utdragsutfärdaren omedelbart efter

valet insändas till den myndighet, som har att verkställa röstsammanräkningen

för valet.

37 §.

Röstmottagare är inom riket den postfunktionär, som enligt av generalpoststyrelsen

meddelade föreskrifter därtill utses, samt utom riket beskickningens

eller konsulatets chef eller den han i sitt ställe sätter.

Röstmottagning skall äga rum från och med adertonde dagen före valdagen

samt inom riket till och med valdagen och utom riket intill dess avgivna

valsedlar, enligt vad i 40 § sägs, skola insändas till Överståthållarämbetet.

Röstmottagning å postanstalt skall äga rum under den tid postanstalten

hålles öppen för allmänheten, å valdag dock minst en timme.

De väljare, som, då röstmottagning skall sluta, äro tillstädes i röstnings
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

lokalen eller, om utrymme där saknas, å anvisad plats därintill men ej då

hunnit utöva sin rösträtt, äga rätt att avlämna sina valsedlar.

Ej må å postanstalt, då röstmottagning äger rum, tal hållas eller tryckta

eller skrivna upprop till de väljande tillåtas.''

Å postanstalt skall finnas exemplar av denna lag.

Där röstmottagning skall äga rum å beskickning eller konsulat, skall

chefen för beskickningen eller konsulatet utfärda kungörelse angående dagar

och tider samt ställe för röstmottagningen. Kungörelsen skall genom anslag

samt, där så ske kan, även på annat lämpligt sätt bringas till kännedom.

> 38 §.

Vid röstningen skola användas särskilda valkuvert och ytterkuvert. Om

beskaffenheten av kuvert och tillhandahållande därav stadgas i 60 §.

Väljaren skall personligen inställa sig hos röstmottagaren samt avlämna

det med röstlängdsutdrag försedda ytterkuvertet, sedan han å detsamma

inför röstmottagaren tecknat sitt namn. Sker röstningen före valdagen,

skall väljaren å kuvertet teckna uppgift rörande den omständighet, som för

honom enligt 35 § 2 mom. kan medföra rätt till sådan röstning.

Finnes röstlängdsutdraget vara i behörig ordning och föreligger ej anledning

antaga, att väljaren är annan än den utdraget avser, samt synes, där

röstningen sker före valdagen, den å kuvertet tecknade uppgiften sannolik,

erhåller väljaren av röstmottagaren ett valkuvert, försett med valbeteckning

för det val utdraget avser.

Väljaren skall å plats i röstningslokalen, där hans förehavande ej må av

någon kunna iakttagas, eller i anvisat enrum inlägga sin valsedel i valkuvertet

och tillsluta detsamma, varefter han överlämnar det till röstmottagaren.

Ar valkuvertet tillslutet och utan annat märke än föreskriven ändamals - beteckning, mottages detsamma; i annat fall skall det ej mottagas. Köstmottagaren

inlägger i väljarens närvaro mottaget valkuvert i ytterkuvertet

samt antecknar därå orten och dagen för avlämnandet.

I sammanhang härmed antecknas väljarens namn samt den myndighet,

som skall verkställa sammanräkning av de vid valet avgivna rösterna, å en

särskild förteckning, vilken föres enligt av Konungen fastställt formulär.

Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.

39 §.

Äro äkta makar båda röstberättigade vid samma val, äger make, vilken

röstar i den ordning, som i 35 § sägs, därvid avgiva valsedel, avseende

nämnda val, jämväl för andra maken. För sådant fall skall valsedelsförsändelse

anordnas på sätt och inom tid, som i 28 och 29 §§ sägs.

Äkta make, som vill avgiva valsedel för andra maken jämlikt denna

paragraf, avlämnar till röstmottagaren valsedelsförsändelsen jämte ytterkuvert

försett med sådant röstlängdsutdrag, som i 36 § sägs, rörande sistnämnda

make, utvisande att denna är röstberättigad vid det val försändelsen

avser.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 98.

Finnes att röstlängdsutdraget är i behörig ordning samt att försändelsens

ytterkuvert är sådant, som avses i 29 §, oell tillslutet, mottages försändelsen;

i annat fall skall den ej mottagas. Rö s t m o t ta gare n inlägger i avlämnarens

närvaro mottagen försändelse i det med röstlängdsutdrag försedda

ytterkuvertet samt antecknar därå orten och dagen för avlämnandet.

I sammanhang härmed antecknas väljarens namn samt den myndighet,

som skall verkställa sammanräkning av de vid valet avgivna rösterna, å den

i 38 § omförmälda förteckning.

Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.

40 §•

Ytterkuvert, vari valkuvert eller valsedelsförsändelse inlagts, översändes

av röstmottagare inom riket till den myndighet, som skall verkställa röstsammanräkningen,

samt av röstmottagare utom riket till Överståthållarämbetet.

I det senare fallet skola ytterkuverten vara inlagda i omslag, och

skall, där insändandet sker med post, försändelsen anordnas som värdepost.

Översändandet skall ske från röstmottagare inom riket omgående

samt från röstmottagare utom riket i så god tid, att kuverten kunna beräknas

vara Överståthållarämbetet till handa sist dagen efter valdagen.

41 §.

Ytterkuvert, som från röstmottagare utom riket inkommit till Överståthållarämbetet,

skall införas i särskild förteckning samt snarast möjligt med

posten vidarebefordras till den myndighet, som skall verkställa röstsammanräkningen.

Över ytterkuvert, som från röstmottagare inkommit till myndighet, som

har att verkställa röstsammanräkning, skall särskild förteckning föras. Kuverten

skola förvaras under lås.

43 §.

Sammanräkning verkställes vid offentlig förrättning, som ej må påbörjas

förrän å åttonde dagen efter valdagen. Där sammanräkning verkställes av

magistrat, skall den påbörjas senast å femtonde dagen efter valdagen samt

i annat fall ske så snart omständigheterna medgiva det. Där magistrat har

att verkställa sammanräkning för flera samtidigt förrättade val, må dock

sammanräkning, som icke kan påbörjas inom sagda tid, företagas så snart

omständigheterna medgiva det.

Där sammanräkning verkställes av länsstyrelse, skall örn förrättningen utfärdas

kungörelse med uppgift i förekommande fall å den ordningsföljd,

vari sammanräkningen, därest hinder icke möter, kommer att företagas för

olika val. Sådan kungörelse skall senast sex dagar före förrättningens början

införas i en eller flera av ortens mest spridda tidningar.

Där sammanräkning verkställes av magistrat, skall tid och ställe för sammanräkningen

sist dagen därförut kungöras i en eller flera av ortens mest

spridda tidningar.

Det åligger den myndighet, som har att verkställa sammanräkningen, att

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

i god tid före förrättningen tillse, att valprotokoll, röstlängd oell omslag,

som avses i 33 § 3 mom. eller 34 § 1 morn., inkomma från samtliga de valdistrikt,

vilkas röster skola sammanräknas, samt, där så ej sker, från försumlig

valförrättare infordra vad som fattas. Myndigheten verkställer även

förberedande granskning av nämnda handlingar. Befinnas dessa därvid

icke vara i behörigt skick, införskaffar myndigheten, där så prövas nödigt,

på lämpligt sätt erforderliga upplysningar rörande anledningen härtill.

44 §.

1 mom. Å utsatt tid och ställe verkställes sammanräkningen inför öppna

dörrar.

2 mom. Hava ytterkuvert inkommit från röstmottagare, räknas kuverten,

och antalet jämföres med den över sådana kuvert förda förteckningen.

Inkomma ytterkuvert efter sammanräkningens början, lämnas dessa orubbade,

och däri inneslutna valsedlar inverka ej på valet.

3 mom. Därefter granskas ytterkuverten och därå tecknade röstlängdsutdrag.

Förekommer skälig anledning antaga, att ytterkuvert blivit efter

tillslutandet öppnat, eller finnas flera ytterkuvert härröra från samma väljare,

lämnas dessa ytterkuvert orubbade, och däri inneslutna valsedlar inverka

ej på valet. Lag samma vare, där väljaren icke är i röstlängden för

det i röstlängdsutdraget angivna valdistriktet upptagen såsom röstberättigad

vid valet eller där denne har utövat sin rösträtt vid valförrättningen.

Övriga ytterkuvert brytas, varefter valkuverten och valsedelsförsändelserna

uttagas och granskas. Därvid tillses, att valkuvert eller försändelses

vtterkuvert är av föreskriven beskaffenhet och tillslutet, att valkuvertet är

utan annat märke än föreskriven ändamålsbeteckning samt att å försändelsens

ytterkuvert äro tecknade förklaring av väljaren ävensom vittnesintyg i behörigt

skick. Förekommer ej skälig anledning antaga, att försändelsens

ytterkuvert blivit efter tillslutandet öppnat, brytes detta, varefter tillses,

att försändelsens innerkuvert är av föreskriven beskaffenhet samt tillslutet

och utan annat märke än föreskriven ändamålsbeteckning. Finnas nämnda

villkor uppfyllda, nedlägges valkuvertet eller försändelsens innerkuvert i

en urna, i sammanhang varmed i röstlängden vid väljarens namn antecknas,

att rösträtten utövats. I annat fall lägges kuvertet orubbat åsido såsom

ogillt.

4 mom. Valprotokollen uppläsas och granskas. Sigillen å omslagen

jämföras med de sigill, som äro avtryckta å protokollen. Förekommer därvid

ej skälig anledning antaga, att omslag blivit efter tillslutandet öppnat,

brytes förseglingen. I annat fall liimnas omslaget orubbat, och däri inneslutna

valsedlar inverka ej på valet.

3 mont. De kuvert, som nedlagts i en urna, uttagas ur denna. V alsedlarna

uttagas ur dessa kuvert och ur de från valförrättarna insända valkuverten.

De sålunda uttagna valsedlarna jämte, där förfarande som avses i

34 § 1 mom. ägt rum, de från valförrättarna insända valsedlarna granskas,

varefter myndigheten prövar valsedlarnas giltighet och meddelar de beslut,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

vartill valsedlarna oell protokollen, med hänsyn jämväl till enligt 43 § sista

stycket inhämtade upplysningar, må giva anledning.

57 §.

I ärenden rörande val är det envar tillåtet att, under iakttagande av behörig

tid och ordning, på eget äventyr till myndighet insända handlingar i

betalt brev med posten.

59 §.

Valnämnden eller magistraten åligger ombesörja, att de anordningar, som

avses i 26 §, ordentligen verkställas.

Kostnaden för kungörande, som åligger valnämndens ordförande eller

magistrat, ävensom utgifter för kuvert, som avses i 26 och 29 §§, samt de i

33 § 3 mom. och 34 § 1 mom. örn förmälda omslagen skola gäldas vid val

av kyrkofullmäktige av församlingen och i övriga fall av kommunen, vilken

jämväl har att tillhandahålla lämpliga vallokaler och bestrida kostnaden för

de anordningar, som avses i 26 §.

60 §.

Kuvert, varom förmäles i 26, 29 och 38 §§, skola vara av ogenomskinligt

papper samt, vad varje särskilt slag angår, lika till storlek och beskaffenhet.

Kuverten skola vara försedda med ändamål sbeteckning enligt av Konungen

fastställda formulär. Kuverten skola tillverkas endast genom statsverkets

försorg.

I 26 och 29 §§ omförmälda kuvert tillhandahållas kommuner och församlingar

mot ersättning.

Kuvert, som avses i 29 §, och valkuvert, varom förmäles i 38 §, tillställas

röstmottagare på statsverkets bekostnad.

Ttterkuvert, som i 38 § sägs, tillhandahållas på statsverkets bekostnad

de personer, vilka hava att utfärda röstlängdsutdrag enligt 36 § 2 mom.

I 29 § omnämnda kuvert av de slag, som erfordras för inom valdistriktet

förekommande val, skola i god tid före varje val finnas tillgängliga på landet

hos ordförande och ledamöter i valnämnd och i kommunalnämnd samt i stad

hos magistraten ävensom hos de tjänstemän eller andra personer, åt vilka

magistraten uppdrager att i sådant hänseende tillhandagå väljarna.

Det åligger envar, som i utövning av ämbete, tjänst eller offentligt uppdrag

omhänderhar valkuvert, som avses i 26 och 38 §§, att tillse, att kuverten

icke utlämnas i annan ordning än i 27 och 38 §§ sägs.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1942.

Med avvikelse från bestämmelsen i 11 § 1 mom. skola allmänna val av

kyrkofullmäktige år 1942 förrättas den 25 oktober.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

13

Förslag

till

Lag

angående ändring i vissa delar av lagen den 15 juni 1935 (nr 337) örn

kommunalstyrelse i Stockholm.

Härigenom förordnas, att 12, 14, 17, 31, 37 och 38 §§ samt 42 § 1 mom.

lagen den 15 juni 1935 örn kommunalstyrelse i Stockholm 1 skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

12 §.

Stadsfullmäktige väljas för fyra år (tjänstgöringsår), räknade från och med

den 15 oktober det år, då valet skedde.

Örn val---särskilt stadgat.

14 §.

Örn valdistrikt och valdag samt vals kungörande, förrättande och avslutande

så ock örn förfarandet, när stadsfullmäktig avgår före den bestämda

tjänstgöringstidens utgång, stadgas i kommunala vallagen; dock att kungörelse

skall offentligen anslås å rådhuset och införas i den tidning, däri överståthållarämbetets

kungörelser vanligen intagas.

17 §.

Ordinarie sammanträden skola av stadsfullmäktige hållas i oktober månad

å första helgfria dag efter tjänstgöringsårets början samt i övriga månader

med undantag av juli och augusti å dag, som fullmäktige äga bestämma.

Vid sammanträde---erforderligt, revisorssuppleanter.

Estra sammanträde — — — det nödigt.

31 §.

Stadsfullmäktige skola årligen vid ordinarie sammanträdet i oktober månad

utse sekreterare, vars åligganden bestämmas i de föreskrifter, som fullmäktige

utfärda för honom.

37 §.

Stadskollegiet består av tolv ledamöter. Stadsfullmäktige välja årligen vid

ordinarie sammanträdet i oktober månad för tiden intill nästa val bland sig

ledamöterna i kollegiet jämte lika många ersättare för dem. Sker ej valet

proportionellt, skall bestämmas den ordning, i vilken ersättarna skola in
1

Senaste lydelse av 12, 14 och 17 §§ se SFS 1936: 77 samt av 31, 37 och 38 §§ samt

42 § 1 mom. se SFS 1940: 153.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

kallas till tjänstgöring. Stadsfullmäktig, som innehar borgarrådsbefattning,

må icke vara ledamot av stadskollegiet eller ersättare för sådan.

Har ledamot — — — i kollegiet.

38 §.

Stadsfullmäktige välja vid ordinarie sammanträdet i oktober månad bland

stadskollegiets ledamöter ordförande och vice ordförande i kollegiet. Till

sådan befattning må icke utses ordföranden eller någon av vice ordförandena

i stadsfullmäktige. Underrättelse örn val, varom nu är sagt, med angivande

av de valdas namn och postadress, skall ofördröjligen insändas till Överståthållarämbetet

för intagande i ämbetets kungörelser.

Äro både--— föra ordet.

42 §.

1 mom. Stadsfullmäktige välja vid ordinarie sammanträdet i oktober månad

det år, då val av stadsfullmäktige ägt ram, minst fyra och högst åtta

borgarråd för en tid av fyra år. Till borgarråd må allenast utses personer

med synnerlig insikt och erfarenhet i kommunala förvaltningsfrågor eller

eljest i allmänna värv. Vid val av borgarråd skall, där så äskas eller omröstning

begäres, anställas särskilt val av varje borgarråd.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1942.

Stadsfullmäktige, som utsetts för tiden till den 1 oktober 1942, skola

tjänstgöra till den 15 i samma månad.

Borgarråd, som utsetts för tiden intill stadsfullmäktiges första sammanträde

i oktober 1946, skola tjänstgöra intill fullmäktiges ordinarie sammanträde

i sistnämnda månad ’.

Förslag

till

Lag

angående .ändrad lydelse av 11 § lagen den 6 juni 1930 (nr 260) örn

församlingsstyrelse i Stockholm.

Härigenom förordnas, att 11 § lagen den 6 juni 1930 örn församlingsstyrelse

i Stockholm skall erhålla följande ändrade lydelse.

H §•

Örn valdistrikt och valdag samt vals kungörande, förrättande och avslutande

så ock örn förfarandet, när kyrkofullmäktig avgår före den bestämda 1

1 Jämför SFS 1940: 153.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

tjänstgöringstidens utgång, stadgas i kommunala vallagen; dock att annat

än allmänt val skall äga rum å sön- eller helgdag, som bestämmes av magistraten,

samt att kungörelse skall offentligen anslås å rådhuset och införas

i den tidning, däri överståthållarämbetets kungörelser vanligen intagas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1942.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 6 § lagen den 14 mars 1921 (nr 89) om val

av borgmästare i stad med magistrat samt av rådmän och magistratssekreterare

i Stockholm.

Härigenom förordnas, att 6 § lagen den 14 mars 1921 örn val av borgmästare

i stad med magistrat samt av rådmän och magistratssekreterare i

Stockholm skall erhålla följande ändrade lydelse.

6 §•

Med de undantag, som föranledas av här ovan meddelade föreskrifter,

skall för valet i tillämpliga delar gälla vad örn stadsfullmäktigeval är stadgat,

dock med avvikelse därutinnan, att dels bestämmelserna örn rätt för

väljare att i vissa fall avlämna valsedel inom riket å postanstalt samt utom

riket å svensk beskickning eller svenskt konsulat ej skola gälla, dels ock

sammanräkning av valsedlarna skall påbörjas inom sju dagar efter valdagen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1942.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. May.ts proposition nr 98.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 20 februari 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Westman, Wigforss, Möller, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson,

Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, fråga angående underlättande

av deltagandet i kommunala val samt anför:

Inledning.

Gällande bestämmelser om utövande av rösträtt

vid kommunala val.

Rösträtt vid kommunalval, varmed enligt kommunala vallagen den 6 juni

19301 avses val av landstingsmän, kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige,

stadsfullmäktige och kyrkofullmäktige, utövas i regel vid den röstberättigades

personliga inställelse vid valförrättning för det valdistrikt, där

han är upptagen i röstlängden. Äkta make må dock, örn båda makarna äro

röstberättigade, vid valförrättningen avlämna valsedel genom andra maken.

Därjämte må väljare, som tillhör någon av i det följande nämnda yrkes- eller

tjänstegrupper, avgiva valsedel genom försändelse omedelbart tillden myndighet,

som har att verkställa sammanräkning av de vid valet avgivna rösterna.

Denna rätt må dock ej utövas i annat fall än då, enligt vad vid tiden för försändelsens

anordnande kan tagas för visst, hinder för väljarens personliga

inställelse vid valförrättningen möter på grund därav, att yrkets eller tjänstens

utövning betingar hans vistande utom valdistriktet vid den tidpunkt, då röstningen

äger rum. Sådan rätt tillkommer den som utövar militärtjänst, den

som utövar sjömansyrket eller såsom deltagare för egen eller annans räkning

i fiske i öppen sjö eller i annan egenskap tillhör besättning eller annan

personal å fartyg, den som tillhör personalen vid svensk beskickning eller

svenskt konsulat samt den som tillhör personalen vid statens järnvägar eller

vid enskilt järnvägsföretag eller vid postverket, tullverket eller lots- eller

fyrväsendet. Rätt att avgiva valsedel genom försändelse, som nu nämnts,

tillkommer även äkta make till den som tillhör personalen vid svensk be
1

SFS 1930: 253 med ändringar 1932: 238 och 272, 1936: 76, 1937: 183 samt 1941: 393.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 98.

skickning eller svenskt konsulat, under förutsättning att vid tiden för försändelsens

anordnande kan tagas för visst, att hinder för väljarens personliga

inställelse vid valförrättningen möter på grund därav, att väljaren är

bosatt å makens tjänsteort.

Framställningar om underlättande av deltagandet

i kommunala val.

Vid val till riksdagens andra kammare gällde tidigare samma bestämmelser

angående utövandet av rösträtt som vid kommunalval. I proposition

(nr 216) till 1934 års riksdag framlades emellertid förslag till vissa

ändringar i riksdagsordningen och lagen örn val till riksdagen med syfte

att underlätta deltagandet i valen till riksdagens andra kammare. Förslagen

inneburo, att väljare skulle erhålla rätt att vid sådant val avlämna valsedel

i annat valdistrikt än det han tillhörde samt att bestämmelserna örn valsedelsförsändelser

för vissa grupper av yrkes- och tjänstemän skulle upphävas

och ersättas med föreskrifter örn rätt att avlämna valsedel före valet.

Rörande de kommunala valen förklarades i propositionen, att frågan örn

underlättande av deltagandet i dessa val syntes böra anstå och göras till

föremål för ytterligare överväganden. Förslagen antogos med vissa ändringar

av 1934 års riksdag, grundlagsförslaget såsom vilande. Sedan detta senare

slutligen antagits av 1937 års riksdag, utfärdade Kungl. Majit den 12 februari

1937 dels kungörelse angående beslutade ändringar i rikets grundlagar,

dels ock lag örn ändring i vissa delar av lagen örn val till riksdagen

(SFS nr 40 och 41). — I sistnämnda lag hava sedermera genom lag den

26 april 1940 (nr 271) vidtagits vissa ändringar i fråga om röstning före

valet. — Frågan örn underlättande av deltagandet i de kommunala valen

fann 1934 års riksdag böra anstå och i sinom tid göras till föremål för

ytterligare utredning.

I en vid 1939 års lagtima riksdag uti andra kammaren väckt motion (nr

186) hemställdes örn utredning i fråga örn införande av institutet röstning å

annan ort även vid andra val än val till riksdagens andra kammare. Denna

motion föranledde emellertid icke någon riksdagens åtgärd, enär Kungl.

Majits uppmärksamhet redan vore fäst på frågan örn ett underlättat deltagande

även i de kommunala valen och utredningen av detta spörsmål

kunde förväntas återupptagas inom en snar framtid.

Vid 1941 års riksdag hemställdes i två motioner (nr 48 i första kammaren

och nr 71 i andra kammaren) om utredning och förslag angående underlättande

av valdeltagandet även vid kommunalval. I dessa motioner uttalades,

att de nya bestämmelserna örn röstning å annan ort och röstning

före valdagen prövats vid andrakammarvalen år 1940 och att meningen

syntes vara tämligen allmän därom, att dessa båda institut fungerat tillfredsställande.

De svårigheter, som vore förknippade med samma reglers tilllämpuing

vid kommunalval, förbisåges icke, men dessa hinder ansåges obetydliga,

särskilt örn kommunalvalen obligatoriskt förlädes till en och samma

Bihang lill riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 98. 38r> 42 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Marits proposition nr 98.

dag. I en tredje motion vid 1941 års riksdag (nr 166 i andra kammaren)

hemställdes, att de åtgärder, som vidtagits för underlättande av röstavgivningen

vid andrakammarvalen, även måtte vinna tillämpning i fråga om kommunalvalen.

I sitt utlåtande (nr 10) över dessa motioner uttalade konstitutionsutskottet,

att sedan de till underlättande av deltagandet i andrakammarvalen vidtagna

ändringarna i lagen om val till riksdagen prövats vid de senaste andrakammarvalen

och i stort sett befunnits ändamålsenliga, tidpunkten syntes

vara inne för att spörsmålet örn underlättat deltagande på liknande sätt

även i kommunala val gjordes till föremål för den ytterligare utredning,

som riksdagen redan tidigare förutsatt. Under framhållande att skiljaktiga

regler för röstningen vid olika slag av allmänna val innebure en påtaglig

olägenhet, hemställde utskottet, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit

ville anhålla om förnyad utredning av frågan, huruvida och i vad mån deltagandet

i kommunala val kunde underlättas på liknande sätt som beträffande

andrakammarvalen, samt örn framläggande för riksdagen av det förslag, vartill

utredningen kunde föranleda. Denna rrtskottets hemställan bifölls av

riksdagen (riksdagens skrivelse nr 128).

*

Tillkallandet av sakkunniga m. ni.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 juli 1941 tillkallade jag

samma dag särskilda sakkunniga1 för att verkställa den av riksdagen begärda

utredningen samt inkomma med det förslag, vartill utredningen kunde

föranleda.

De sakkunniga hava med skrivelse den 20 oktober 1941 överlämnat betänkande

(statens off. utredn. 1941: 28) med förslag angående underlättande

av deltagandet i kommunala val.

Över sakkunnigförslaget hava yttranden avgivits av generalpoststyrelsen,

statistiska centralbyrån, Överståthållarämbetet efter hörande av Stockholms

stadsfullmäktige och magistrat, länsstyrelserna i samtliga län efter hörande

av vissa magistrater och valnämnder, samtliga domkapitel, svenska landstingsförbundet,

svenska stadsförbundet, svenska landskommunernas förbund,

högerns riksorganisation, bondeförbundets riksorganisation, folkpartiets

huvudbyrå och socialdemokratiska partistyrelsen.

Gällande bestämmelser om röstning i

främmande valdistrikt och röstning

före valdagen m. m.

De sakkunniga hava lämnat följande redogörelse för gällande bestämmelser

örn röstning i främmande valdistrikt och röstning före valdagen vid

val till riksdagens andra kammare:

1 Såsom sakkunniga tillkallades kanslirådet Hjalmar Nyman, ordförande, ledamoten av

rikdagens andra kammare, ombudsmannen Olof Andersson i Malmö och assessorn vid

Stockholms rådhusrätt Åke Nordwall, tillika sekreterare.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

19

Om någon vid val till riksdagens andra kammare på grund av vistelse å

annan ort är förhindrad att utöva sin rösträtt vid valförrättningen i det

valdistrikt, där han är uppförd i röstlängden, må han avlämna valsedel, avseende

valet i valkretsen dit nämnda distrikt hör, vid valförrättning i annat

valdistrikt inom riket eller, då val ej samtidigt äga rum i hela riket, i annat

valdistrikt inom samma valkrets. Väljare, som avlämnar valsedel i annat

valdistrikt än det han tillhör, skall innehava för sådant ändamål till ifrågavarande

val utfärdat utdrag ur röstlängden i sistnämnda valdistrikt, utvisande

att han där är upptagen såsom röstberättigad. Röstlängdsutdrag

utfärdas på landet av valnämndens ordförande och i stad av den magistraten

därtill förordnar. I stad utan magistrat meddelas sådant förordnande av

valnämnden.

Vid röstning i främmande valdistrikt erhåller väljaren vid valbordet ett

valkuvert. Sedan väljaren vid en avskild plats i vallokalen inlagt sin valsedel

i valkuvertet och tillslutit kuvertet, överlämnar lian detta till ordföranden vid

valförrättningen. Samtidigt därmed skall han avlämna röstlängdsutdraget, sedan

han å detta vid valbordet tecknat sitt namn. Finnes utdraget vara i behörig

ordning och föreligger ej anledning antaga, att den som vill rösta är

annan än den utdraget avser, samt är kuvertet tillslutet och utan annat

märke än föreskriven ändamålsbeteckning, skall ordföranden inlägga kuvertet

jämte utdraget i ett ytterkuvert, å vilket antecknas valkrets och valdistrikt,

där valkuvertet avlämnats, samt valkrets och valdistrikt, som väljaren

tillhör. I sammanhang härmed antecknas väljarens namn jämte sistnämnda

valkrets och valdistrikt å en särskild förteckning. Därefter tillsluter

ordföranden ytterkuvertet och nedlägger det i valurnan.

Aven valsedelsförsändelse av äkta make må avlämnas i främmande valdistrikt,

under förutsättning att båda makarna äro röstberättigade. För försändelsen

användas särskilda kuvert, ett innerkuvert och ett ytterkuvert. Väljaren

skall själv inlägga sin valsedel i innerkuvertet och tillsluta detta samt

i närvaro av ett vittne inlägga innerkuvertet i ytterkuvertet, vilket därpå av

väljaren tillslutes. A ytterkuvertet skola tecknas en förklaring av väljaren

samt ett vittnesintyg. Den av makarna, som vill rösta i främmande valdistrikt

genom den andra maken, skall anskaffa röstlängdsutdrag för sig. Vid valförrättningen

i det främmande valdistriktet avlämnar den närvarande maken

den andra makens valsedelsförsändelse och röstlängdsutdrag till ordföranden.

Finnes att båda makarna äro röstberättigade, att ytterkuvertet är av föreskriven

beskaffenhet samt att därå äro tecknade förklaring av väljaren ävensom

vittnesintyg i behörigt skick, och förekommer ej skälig anledning antaga, att

ytterkuvertet blivit efter tillslutandet öppnat, bryter ordföranden ytterkuvertet.

Är innerkuvertet av föreskriven beskaffenhet samt tillslutet och utan

annat märke än föreskriven ändamålsbeteckning, inlägges detta kuvert jämte

röstlängdsutdraget i ett särskilt ytterkuvert, å vilket antecknas valkrets och

valdistrikt, där avlämnandet skett, samt valkrets och valdistrikt, som väljaren

tillhör. I sammanhang härmed antecknas väljarens namn jämte sistnämnda

valkrets och valdistrikt å förenämnda förteckning. Ordföranden tillsluter

därefter ytterkuvertet och nedlägger det i valurnan.

Antalet ytterkuvert och antalet i förteckningen upptagna väljare antecknas

i det vid valförrättningen förda protokollet. Vid den preliminära röstsammanräkning,

som äger rum efter röstningens avslutande, öppnas icke ytterkuverten,

utan dessa insändas obrutna till länsstyrelsen i länet. Finnes

icke något ytterkuvert, erhåller länsstyrelsen upplysning därom genom protokollet.

Itiitt att vid val till andra kammaren avlämna valsedel före valdagen tillkommer

dels röstberättigad, örn det med skill kan antagas, att han kommer

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj-.ts proposition nr 98.

att valdagen vistas utom riket, och dels sådan röstberättigad, som utövar militärtjänst

eller tillhör besättning eller annan personal å fartyg eller personalen

vid statens järnvägar eller vid enskilt järnvägsföretag eller vid post-,

tull- eller lotsverket, om det med skäl kan antagas, att han till följd av tjänstens

utövning icke kan komma tillstädes vid valförrättningen i något valdistrikt.

Valsedeln skall avse valet i den valkrets, där väljaren är upptagen i

röstlängd. Väljaren skall med röstlängdsutdrag styrka, att han är röstberättigad.

Då val i hela riket skola samtidigt förrättas, må röstning före valdagen

inom riket äga rum i varje stad inför röstmottagare, som förordnas av magistraten

eller i stad utan magistrat av valnämnden, samt, i den män Konungen

så bestämmer, å rikets landsbygd inför röstmottagare, som förordnas av länsstyrelsen.

Sådan röstning må även ske utom riket å svensk beskickning eller

svenskt konsulat, som Konungen bestämmer, därvid beskickningens eller

konsulatets chef eller den han i sitt ställe sätter är röstmottagare. Skall val

förrättas endast i viss valkrets, må röstning, som nu avses, ske i varje stad

inom valkretsen — i vissa fall även i stad utom valkretsen — samt, i den

mån Konungen så bestämmer, även å valkretsens landsbygd. Röstmottagning

skall äga rum från och med adertonde dagen före valdagen samt inom riket

till och med dagen före valdagen och utom riket intill dess avgivna valsedlar

skola insändas till Överståthållarämbetet, vilket skall ske i så god tid, att

valsedlarna kunna beräknas vara ämbetet till handa sist dagen efter valdagen.

Vid röstning inför röstmottagare skall väljaren avlämna röstlängdsutdraget,

sedan han å detta inför röstmottagaren tecknat sitt namn. Därjämte skall

han lämna uppgift rörande den omständighet, som för honom kan medföra

rätt till röstning i denna ordning. Finnes utdraget vara i behörigt skick

och föreligger ej anledning antaga, att väljaren är annan än den utdraget

avser, samt synes den lämnade uppgiften sannolik, erhåller väljaren av röstmottagaren

ett valkuvert. Väljaren skall i anvisat enrum eller å avskild plats

i röstningslokalen, där hans förehavande ej kan iakttagas, inlägga sin valsedel

i kuvertet och tillsluta detta, varefter han överlämnar det till röstmottagaren.

Är kuvertet tillslutet och utan annat märke än föreskriven

ändamålsbeteckning, inlägger röstmottagaren kuvertet jämte röstlängdsutdraget

i ett ytterkuvert, å vilket antecknas orten för avlämnandet samt valkrets

och valdistrikt, som väljaren tillhör. I sammanhang härmed antecknas

väljarens namn samt nämnda valkrets och valdistrikt å en särskild

förteckning. Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet och lägger det

i förvar.

Äro äkta makar båda röstberättigade, äger make, som har rätt att rösta

före valet, till rös^mottagaren avgiva valsedelsförsändelse från den andra

maken, under förutsättning att den make, som avlämnar försändelsen, själv

därvid röstar. I dylikt fall måste röstlängdsutdrag anskaffas för vardera maken.

Vid avlämnandet av valsedelsförsändelsen förfares på motsvarande sätt som

då sådan försändelse avlämnas i främmande valdistrikt. Sedan röstmottagaren

inlagt innerkuvertet och röstlängdsutdraget i ett särskilt ytterkuvert, antecknas

å detta orten för avlämnandet samt valkrets och valdistrikt, som väljaren

tillhör, varjämte väljarens namn samt nämnda valkrets och valdistrikt

antecknas å förteckningen. Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet

och lägger det i förvar.

Antalet ytterkuvert och antalet i förteckningen upptagna väljare antecknas

i ett av röstmottagaren fört protokoll. Sedan röstmottagningen avslutats, skola

ytterkuverten insändas av röstmottagare inom riket till länsstyrelsen i det

län, där röstmottagningen ägt rum, och av röstmottagare utom riket till över
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majis proposition nr 98. 21

ståthållarämbetet. Har till röstmottagare inom riket icke avlämnats någon

valsedel, skall meddelande härom insändas till länsstyrelsen.

Före den slutliga sammanräkningen av rösterna företages hos länsstyrelsen

(Överståthållarämbetet) en särskild förrättning, därvid från valförrättare

och röstmottagare inkomna ytterkuvert fördelas efter de valkretsar, som väljarna

enligt anteckningarna å kuverten tillhöra. Ytterkuvert, som innehålla

valkuvert från väljare utom länet, översändas till den länsstyrelse, som skall

verkställa sammanräkningen för den valkrets väljarna tillhöra. Finnes beträffande

utom länet belägen valkrets, att icke något ytterkuvert inkommit,

som angivits innehålla valkuvert från väljare tillhörande den valkretsen,

skall meddelande härom översändas till den länsstyrelse, som har att förrätta

sammanräkningen för valkretsen.

Vid den slutliga röstsammanräkningen öppnas ytterkuverten, uttagas och

granskas valkuverten och röstlängdsutdragen samt tilises, att den som avgivit

valkuvert är upptagen såsom röstberättigad i röstlängden för det i röstlängdsutdraget

angivna valdistriktet och icke har utövat sin rösträtt vid valförrättningen

i detta distrikt. Därefter antecknas i röstlängden vid väljarens

namn, att rösträtten utövats, varpå valkuvertet medtages vid sammanräkningen.

De sakkunniga hava därefter (sid. 12—14) lämnat vissa statistiska uppgifter

örn röstning före valdagen och röstning i främmande valdistrikt vid

1940 års val till riksdagens andra kammare. Av uppgifterna framgår, bland

annat, att röstning före valdagen verkställdes av 10,019 personer och röstning

i främmande valdistrikt å valdagen av 30,799 personer samt att icke mindre

än 8.1 procent av de sålunda avgivna valsedlarna blevo ogillade av olika

anledningar mot endast 0.4 procent av i vanlig ordning avgivna röster.

Allmänna synpunkter.

De sakkunniga.

De sakkunniga, som ansett önskvärt, att åtgärder vidtagas för underlättande

av deltagandet i kommunala val, hava till en början (sid. 14—18 i

betänkandet) diskuterat frågan örn möjligheten och lämpligheten av att vid

kommunalval tillämpa de vid val till riksdagens andra kammare gällande

bestämmelserna örn röstning i främmande valdistrikt och röstning före valdagen

samt hava därefter anfört följande:

Om röstning i främmande valdistrikt skall medgivas vid kommunala val,

bör detta ske endast i vad avser val av landstingsmän, kommunalfullmäktige

och stadsfullmäktige samt under förutsättning att dessa val äga rum samtidigt

i hela riket. Röstning i främmande valdistrikt bör däremot ej ske vid

sådant val, om det förrättas å annan tid, samt ej heller vid val av municipalfullmäktige

och kyrkofullmäktige. Röstning före valdagen bör, om detta

institut skall införas vid kommunalval, kunna tillåtas vid samtliga dessa val.

Då val av landstingsmiin, kommunalfullmäktige och stadsfullmäktige äga rum

samtidigt i hela riket, skulle röstning före valdagen kunna ske i varje stad

och, i den mån Konungen så bestämmer, å rikets landsbygd ävensom å

svensk beskickning och svenskt konsulat, som Konungen bestämmer. Beträffande

sådant val, som förrättas å annan tid, ävensom vid val av muni
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.is proposition nr 98.

cipalfullmäktige oell kyrkofullmäktige skulle röstning före valdagen kunna

ske i varje stad inom det län, där valet äger rum, i vissa fall även i stad

utom länet, och, om Konungen så bestämmer, å länets landsbygd.

Efter en redogörelse (sid. 19—21) för hur röstning i främmande valdistrikt

oell röstning före valdagen skulle ske, örn dessa röstningssätt skulle tillåtas

vid kommunala val, hava de sakkunniga framhållit vissa olägenheter, som

därvid skulle uppkomma, och härom yttrat bland annat följande:

Örn röstning i främmande valdistrikt och röstning före valdagen vid val av

kommunalfullmäktige skola kunna ske i samma utsträckning som vid val

till andra kammaren, måste samtliga kommunalfullmäktigval förrättas å samma

dag som landstingsmannavalen.

Därigenom skulle den nu förefintliga rätten att förlägga kommunalfullmäktigval

till annan dag, som kan finnas lämpligare, upphöra. "Visserligen

har det övervägande antalet kommunalfullmäktigval bestämts att äga rum

samtidigt med landstingsmannavalen, och möjligheten att sammanföra dessa

val har, i jämförelse med vad tidigare varit förhållandet, numera begagnats

i allt större utsträckning. Detta synes också lämpligt med hänsyn till

önskvärdheten att begränsa antalet valförrättningar i ett och samma valdistrikt.

Det torde emellertid även finnas skäl mot ett sammanförande av

kommunalfullmäktigvalen med landstingsmannavalen. Sålunda torde önskemål

kunna föreligga att icke giva kommunalfullmäktigvalen samma politiska

karaktär som landstingsmannavalen. Därjämte kunna svårigheter uppkomma

för valförrättaren, då två val förrättas gemensamt.

Enligt gällande bestämmelser må val av kommunalfullmäktige bestämmas

att äga rum å två dagar, dock att, där val av kommunalfullmäktige bestämts

att äga rum samma dag som landstingsmannaval, kommunalfullmäktigvalet

icke må äga ram jämväl å annan dag. Vidare må, örn kommunalfullmäktigval

bestämts att äga rum å olika dagar, valet endera förrättningsdagen

äga rum å annan lokal än den sedvanliga, därest valnämnden med hänsyn

till samfärdsförhållandena eller andra förhållanden inom valdistriktet prövar

det erforderligt. Örn kommunalfullmäktigvalen obligatoriskt skulle förläggas

till samma dag som landstingsmannavalen, skulle möjligheterna att

låta valförrättningen äga rum å olika dagar och å olika lokaler icke kunna

bibehållas.

Då val av landstingsmän, kommunalfullmäktige och stadsfullmäktige ej

äga rum samtidigt i hela riket utan förrättas endast i en valkrets, skulle

röstning i främmande valdistrikt icke lämpligen kunna äga rum och röstning

före valdagen ej ske annat än inför röstmottagare i det län, där valkretsen

är belägen. Val i endast en valkrets förekommer bland annat då val sker

första gången och när nytt val förrättas, sedan ett tidigare val efter anförda

besvär blivit upphävt. Att vid val av samma slag i en och samma valkrets

tillämpa olika röstningsmetoder, där val sker endast i denna valkrets och

för det fall att val samtidigt äga rum i hela riket, är oegentligt och bör ej

utan synnerliga skäl tillåtas. Det skulle nämligen kunna inträffa, att personer,

som vid ett tidigare förrättat val röstat i främmande valdistrikt eller

före valdagen, vid ett omval icke kunna utöva sin rösträtt, varigenom valresultatet

vid omvalet blir annat än vid det förra valet.

För det fall att röstning före valdagen endast får ske inom det län, där

valet äger rum, skulle de grupper av yrkes- och tjänstemän, vilka skulle äga

rätt att rösta före valdagen, få sämre möjlighet att utöva sin rösträtt än för

närvarande, eftersom de nu kunna använda val sedelsförsändelse, även örn de

befinna sig utom länet. Att för vissa fall bibehålla rätten att använda val
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 98. 23

sedelsförsändelse torde dock icke böra ske, enär detta institut på grund av

därmed förenade olägenheter synes böra helt avskaffas.

En del av de olägenheter, vilka skulle uppkomma vid val av landstingsman,

kommunalfullmäktige och stadsfullmäktige, som ej förrättas samtidigt

i hela riket, skulle föreligga även vid samtliga val av municipalfullmäktige

och kyrkofullmäktige. Beträffande dessa val skulle nämligen röstning i främmande

valdistrikt aldrig kunna förekomma och röstning före valdagen endast

få ske inom det län, där valet äger rum.

En person bör emellertid äga samma möjlighet att utöva sin rösträtt vid

de olika kommunala val, vid vilka han är röstberättigad. Den som är mantalsskriven

i ett municipalsamhälle kan hava minst lika stort intresse av att

kunna deltaga i val av municipalfullmäktige för samhället som i val av kommunalfullmäktige

för den kommun, varav samhället utgör del. För många

personer kan val av kyrkofullmäktige äga minst lika stor betydelse som

borgerliga val. Ett tillämpande av olika system vid skilda kommunala val,

som äga rum inom en jämförelsevis kort tidrymd, kan dessutom för både

väljare och valförrättare medföra osäkerhet örn vilket system, som skall tilllämpas

i det ena eller det andra fallet.

På grund av det invecklade förfarandet vid röstning i främmande valdistrikt

kunna störningar uppkomma i valförrättningens jämna fortgång.

För att felaktigheter i möjligaste mån skola kunna undvikas, måste valförrättaren

ägna stor uppmärksamhet åt vad som därvid försiggår. Detta gäller

i all synnerhet för det fall att två val förrättas samtidigt. Skulle valförrättaren

därvid även hava att mottaga väljare från andra valdistrikt, granska

deras röstlängdsutdrag och valkuvert, inlägga dessa i ytterkuvert samt göra

anteckningar såväl därå som å en särskild förteckning, kunna felaktigheter

ytterst lätt uppkomma genom förväxling av olika val, ofullständiga eller

oriktiga anteckningar och dylikt.

Före den preliminära röstsammanräkning, som i vissa fall äger rum efter

röstningens avslutande, skola valkuverten räknas oöppnade, varjämte räkning

skall ske av de personer, som enligt anteckningar i röstlängden deltagit

i valet. Vid samtidigt förrättade val skola dessa räkningar verkställas

beträffande vartdera valet för sig, och valkuverten skola därvid sorteras

efter de olika valen. Hava valkuvert avlämnats av väljare från andra valdistrikt,

skola dessa valkuvert skiljas från de övriga samt räknas för sig, och

skall räkning även ske av de personer, som enligt den vid valförrättningen

förda förteckningen avlämnat sådana valkuvert. Genom dessa åtgärder blir

den preliminära röstsammanräkningen fördröjd, och resultatet därav kan

komma att bringas till allmänhetens kännedom först vid en mycket sen

tidpunkt.

Även i fråga örn röstning före valdagen skulle vid kommunalval lättare

kunna uppkomma felaktigheter än vid andrakammarval, eftersom vid kommunala

val sådan röstning kan avse hera slag av val. Skulle röstning före

valdagen få ske även vid val, som ej förrättas samtidigt i hela riket, skulle

sådan röstning kunna ske inom det län, där valet förrättas. Örn sådana

val inom samma län skulle äga rum vid ett större antal olika tillfällen,

skulle röstmottagarna få tjänstgöra under en jämförelsevis lång till, och

därvid skulle, särskilt å landsbygden och i mindre stiider, kunna uppstå

svårighet att finna lämpliga personer, som äro villiga att åtaga sig sådant

uppdrag. Dessutom skulle röstmottagningen kunna föranleda icke obetydliga

kostnader i form av arvoden åt röstmottagarna, enär dessa åtminstone

icke i allmänhet torde vara skyldiga att åtaga sig sådant uppdrag

utan ersättning.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Majlis proposition nr 98.

Viel kommunalval verkställes slutlig röstsammanräkning av länsstyrelse,

magistrat eller valnämnd i stad, beroende på vilket val sammanräkningen

avser. Röstsammanräkning vid andrakammarval verkställes däremot alltid

av länsstyrelse. Då det gäller kommunala val, som förrättas samtidigt i

hela riket, skulle före den slutliga sammanräkningen hos varje länsstyrelse

företagas en förrättning, varigenom till länsstyrelsen inkomna valkuvert,

som avlämnats i främmande valdistrikt eller före valdagen, skulle fördelas

mellan de olika sammanräknande myndigheterna. Då dessa myndigheter

vid kommunalval för närvarande uppgå till ett antal av icke mindre än

143, skulle de nu angivna åtgärderna innebära ett betydande arbete för

länsstyrelserna.

Eftersom fördelning av inkomna valkuvert måste äga rum, skulle den vid

vissa kommunalval nu föreliggande möjligheten att verkställa slutlig röstsammanräkning

omedelbart efter röstningens avslutande icke kunna bibehållas.

Slutlig sammanräkning skulle icke heller kunna påbörjas så snart

efter valförrättningens avslutande som för närvarande är möjligt. De sammanräknande

myndigheternas granskning av ytterkuverten samt däri inneslutna

valkuvert och röstlängdsutdrag ävensom väljarnas avprickning i röstlängderna

skulle, om ett stort antal ytterkuvert inkommit, innebära ett avsevärt

arbete. Till följd av de tidsödande åtgärder, som skola vidtagas före

de egentliga röstsammanräkningarna, måste dessa företagas vid en senare

tidpunkt än vad för närvarande är förhållandet och sannolikt även senare

än vid andrakammarvalen.

Härefter hava de sakkunniga anfört:

De vid val till andra kammaren gällande instituten röstning i främmande

valdistrikt och röstning före valdagen måste anses invecklade, och deras

tillämpning medför ett avsevärt arbete för valförrättare och myndigheter,

som hava att taga befattning med valen. Att vid dessa förhållanden för kommunalvalens

vidkommande införa bestämmelser, varigenom valproceduren

skulle bliva ännu mera omständlig och medföra ytterligare arbete för myndigheterna,

bör enligt de sakkunnigas uppfattning icke ske. Ehuru det med

hänsyn till såväl väljare som valförrättare och övriga, som hava att syssla

med val, måste anses i hög grad önskvärt, att samma röstningsmetoder tilllämpas

vid andrakammarval och kommunalval, föreligga dock, såsom av

det förut anförda torde framgå, mycket starka skäl mot att vid kommunala

val tillåta röstning i främmande valdistrikt och röstning före valdagen i den

ordning, som gäller för andrakammarvalen.

De sakkunniga hava därför undersökt, huruvida deltagandet i de kommunala

valen skulle kunna underlättas på annat sätt, samt därvid funnit,

att röstning före valdagen i samma omfattning som vid andrakammarvalen

skulle kunna ske inom riket å fast postanstalt (postkontor, postexpedition,

poststation, brevsamlingsställe eller fältpostanstalt) och utom riket

å svensk beskickning eller svenskt konsulat, som Kungl. Maj.t bestämmer,

samt att personer, som å valdagen icke vistas inom sitt eget valdistrikt,

skulle kunna beredas möjlighet att å valdagen rösta å fast postanstalt utom

valdistriktet.

Antalet fasta postanstalter i riket uppgick vid slutet av år 1940 till 4,165,

därav 236 postkontor, 184 postexpeditioner, 3,736 poststationer och 9 brevsamlingsställen.

I antalet poststationer ingå några å brunns- och turistorter

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

m. fl, ställen inrättade poststationer, som varit i verksamhet endast under

någon del av året. Vidare funnos under år 1940 för betjänande av till militärtjänst

inkallade ett antal fältpostanstalter samt en tillfällig postanstalt, benämnd

Kustflottan. Generalpoststyrelsen äger möjlighet att, där så anses

erforderligt, inrätta extra postanstalter.

Vid 1940 års utgång hade av Sveriges 2,355 landskommuner 1,852 eller

78.7 procent en eller flera postanstalter inom sitt område. Inom landskommunerna

voro belägna 3,780 fasta postanstalter. De landskommuner, vilka

sakna postanstalt, äro till största delen små. I det tätt befolkade Skåne är

exempelvis nära en tredjedel av landskommunerna utan postanstalt inom

respektive områden, medan i nordligaste Sverige varje sådan kommun är

försedd med postanstalt och flertalet med ett jämförelsevis stort antal.

Antalet valdistrikt vid 1940 års andrakammarval utgjorde 4,920, därav

4,108 å landsbygden och 812 i städerna. Indelning av valkretsar i valdistrikt

är vanligare i Norrland med dess fåtaliga men vidsträckta kommuner än i

landet i övrigt.

Röstning å postanstalt skulle enligt de sakkunnigas mening kunna ske

på följande sätt. Vid röstningen skall väljaren tili den postfunktionär, vilken

tjänstgör såsom röstmottagare, avlämna utdrag ur röstlängden i det valdistrikt

väljaren tillhör, utvisande att väljaren där är upptagen såsom röstberättigad

vid det val, i vilket han vill deltaga. Därjämte skall i utdraget

finnas uppgifter örn dagen för valet, valkrets och valdistrikt, som väljaren

tillhör, samt den myndighet, som skall verkställa röstsammanräkningen för

valet. Vid röstning å valdagen skall väljaren inför röstmottagaren teckna

sitt namn å utdraget. Sker röstningen före valdagen, skall väljaren därjämte

å utdraget teckna uppgift rörande den omständighet, som kan medföra rätt

till sådan röstning. Finnes utdraget vara i behörigt skick och föreligger ej

anledning antaga, att väljaren är annan än den utdraget avser, samt synes,

där röstningen sker före valdagen, den av väljaren å utdraget tecknade uppgiften

sannolik, erhåller väljaren av röstmottagaren ett valkuvert med valbeteckning

(»landstingsmannaval», »kommunalfullmäktigval» etc.) för det val,

som utdraget avser. Sedan väljaren å plats i röstningslokalen, där hans

förehavande ej må av någon kunna iakttagas, eller i anvisat enrum inlagt sin

valsedel i valkuvertet och tillslutit kuvertet, överlämnar han detta till röstmottagaren,

som inlägger kuvertet och röstlängdsutdraget i ett särskilt

ytterkuvert, försett med formulär att ifyllas av röstmottagaren. Ä ytterkuvertet

antecknar röstmottagaren ort och dag för avlämnandet, lämpligen

genom anbringande av poststämpel, samt, i enlighet med uppgifter i röstlängdsutdraget,

valet, valkrets och valdistrikt, som väljaren tillhör, och den

röstsammanräknande myndigheten. Vidare skall röstmottagaren anteckna

väljarens namn och valet å en särskild förteckning. Ytterkuvertet skall

därpå utan avgift för väljaren befordras till den å kuvertet angivna myndigheten.

Äro äkta makar båda röstberättigade vid samma val, må den

ena maken, under förutsättning att han själv röstar i nu nämnd ordning,

avlämna valsedelsförsändelse från andra maken, därvid även röstlängdsutdrag

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Majds proposition nr 98.

rörande sistnämnda make avlämnas. Eöstmottagaren skall, utan att bryta

försändelsen, inlägga denna jämte utdraget i ett ytterkuvert, varefter förfares

på nyss angivet sätt.

Vid röstning å beskickning eller konsulat skulle tillgå på samma sätt

som nu anförts, dock att ytterkuverten icke skulle sändas direkt till de

röstsammanräknande myndigheterna utan, liksom vid andrakammarvalen,

till Överståthållarämbetet, som skulle vidarebefordra kuverten till sagda

myndigheter.

I samband med röstsammanräkningen skulle ytterkuverten öppnas och

granskning verkställas av valkuvert och valsedelsförsändelser samt röstlängdsutdrag,

varjämte valsedelsförsändelserna skulle brytas och deras innehåll

granskas. Om den som avgivit valkuvert eller valsedelsförsändelse icke

utövat sin rösträtt vid valförrättning, skulle valkuvertet eller försändelsens

innerkuvert nedläggas i en urna och i röstlängden vid väljarens namn antecknas,

att rösträtten utövats, varpå kuvertet skulle medtagas vid röstsammanräkningen.

De sakkunniga hava därefter yttrat bland annat följande:

I motsats till vad förhållandet skulle vara, örn de för andrakammarvalen

gällande instituten röstning i främmande valdistrikt och röstning före valdagen

infördes vid kommunalval, skulle, örn postanstalt anlitas för röstmottagning,

såväl de, vilka på grund av vistelse å annan ort äro förhindrade

att rösta vid valförrättning i hemorten, som de, vilka till följd av utövning

av viss tjänst äro förhindrade att rösta å valdagen, erhålla möjlighet att

rösta vid samtliga kommunala val, oavsett när dessa äga rum och även för

det fall att val förrättas endast i viss valkrets.

Vidare skulle valförrättningarnas fortgång icke störas av väljare från

andra valdistrikt. Ett betydande antal personer skulle icke behöva förordnas

såsom särskilda röstmottagare under en jämförelsevis lång tid, utan

i deras _ ställe skulle tjänstgöra postfunktionärer, vilka ändock äro bundna

av sin tjänstgöring. Som det icke kan påräknas att till särskilt förordnade

röstmottagare erhålla personer, vilka äro villiga att under längre tid åtaga

sig sådant uppdrag utan ersättning, synas kostnaderna bliva mindre, örn

postfuuktionärer anlitas som röstmottagare.

Eftersom ytterkuverten, i vad avser röstning inom riket, skulle befordras

direkt till de röstsammanräknande myndigheterna, skulle tidsödande fördelningsförrättningar

hos länsstyrelserna undvikas.

Valhemligheten synes kunna bevaras lika väl vid röstning å postanstalt

som vid röstning inför de vid andrakammarvalen förordnade röstmottagarna.

Åtminstone å ett avsevärt antal postanstalter finnas skrivpulpeter, avskilda

från varandra medelst skärmar, och denna anordning torde vara åtminstone

i det närmaste lika tillfredsställande som vad förhållandet är beträffande

vallokalerna. A postanstalter, där sådana anordningar icke finnas, torde i

allmänhet icke så många personer samtidigt uppehålla sig, att väljaren icke

skulle kunna inlägga sin valsedel i valkuvertet utan att hans förehavande

skulle behöva iakttagas av annan. Därigenom att valkuvert avlämnas omedelbart

å postanstalt och icke såsom vid andrakammarvalen genom förmedling

av särskilt förordnade röstmottagare, synes risken för att valhemligheten

skulle röjas eller obehöriga åtgärder vidtagas med valkuvert eller

dess innehåll, efter det kuvertet avlämnats, vara praktiskt taget utesluten.

Enligt gällande bestämmelser får det som är anförtrott åt posten icke yppas,

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

och obehöriga åtgärder därmed äro straffbelagda. Postfunktionär, som har

att taga befattning med valkuvert, handlar därvid dessutom under tjänstemannaansvar.

Som åtskilliga av de göromål, vilka åligga postfunktionärer, kräva stor

noggrannhet och omtanke, synes det icke behöva befaras, att dessa icke

skulle kunna på tillfredsställande sätt ombesörja de åtgärder, som äro förenade

med det nu ifrågasatta röstningssättet.

De sakkunniga hava, med åberopande av vad i det föregående anförts,

föreslagit, att valsedelsförsändelseinstitutet för vissa yrkes- och tjänstemän

avskaffas även för de kommunala valens vidkommande samt att möjlighet

beredes dels röstberättigad, som till följd av vistelse utom sitt valdistrikt

är förhindrad att rösta vid valförrättningen där, att å valdagen avlämna

valsedel å fast postanstalt inom riket, dels och röstberättigad, vilken med

skäl kan antagas komma att valdagen vistas utom riket, samt röstberättigad,

som tillhör någon av vissa yrkes- eller tjänstegrupper och med skäl kan

antagas till följd av tjänstens utövning icke kunna utöva sin rösträtt å valdagen,

att under viss tid före valdagen avlämna valsedel inom riket å postanstalt,

som nyss sagts, och utom riket å svensk beskickning eller svenskt

konsulat, som Kungl. Majit bestämmer. Därjämte hava de sakkunniga föreslagit

vissa andra ändringar i kommunala vallagen ävensom ändringar i lagen

den 15 juni 1935 (nr 337) örn kommunalstyrelse i Stockholm, lagen den 6

juni 1930 (nr 260) örn församlingsstyrelse i Stockholm och lagen den 14 mars

1921 (nr 89) örn val av borgmästare i stad med magistrat samt av rådmän

och magistratssekreterare i Stockholm. Redogörelse för dessa ändringsförslag

kommer att lämnas i det följande.

Vid betänkandet finnas fogade (sid. 43—60) av de sakkunniga utarbetade

förslag till ändringar i förenämnda lagar ävensom förslag till formulär till

röstlängdsutdrag och ytterkuvert att användas vid röstning å postanstalt

samt å beskickning och konsulat.

Med hänsyn till önskvärdheten att bestämmelserna om röstning i möjligaste

mån äro desamma vid kommunalval och vid val till andra kammaren,

hava de sakkunniga undersökt, huruvida de föreslagna röstningsmetoderna

skulle kunna tillämpas även vid sistnämnda val, samt hava därvid funnit,

att detta kan ske.

Yttrandena.

De flesta av de hörda myndigheterna, däribland generalpoststyrelsen, hava

tillstyrkt de sakkunnigas förslag, därvid en del myndigheter dock föreslagit

vissa jämkningar, som i fortsättningen skola närmare beröras.

Från några magistraters och valnämnders sida har däremot gjorts gällande,

att den föreslagna reformen icke vore av behovet påkallad.

I några fall, bland annat av länsstyrelsen i Kristianstads län, har ifrågasatts,

att rätten för vissa yrkes- och tjänstemän att begagna valsedelsförsändelse

skulle bibehållas och utsträckas att gälla även andra kategorier

röstberättigade än som för närvarande ägde denna rätt.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

Statistiska centralbyrån har såsom sin mening uttalat, att ungefär samma

förfaringssätt som vid 1940 års val till andra kammaren torde kunna tilllämpas

även då det gäller allmänna val av landstingsmän samt av kommunal-

och stadsfullmäktige, samt ifrågasatt, huruvida för annat än allmänt

val ävensom för val av municipal- och kyrkofullmäktige genomförande av

de föreslagna anordningarna vore av behovet påkallat. Därest det ansåges

önskvärt, att ett gemensamt förfaringssätt genomfördes för samtliga kommunala

val, syntes emellertid enligt centralbyråns uppfattning de sakkunnigas

förslag vara att föredraga.

Liknande mening har uttalats av ytterligare några myndigheter, därvid

även anmärkts, att det icke vore uteslutet att omlägga systemet med röstning

i främmande valdistrikt så, att valkuverten av valförrättarna insändes

direkt till den sammanräknande myndigheten.

Länsstyrelsen i Östergötlands län har ifrågasatt, huruvida icke röstning i

främmande valdistrikt å valdagen borde ske vid valförrättning i det främmande

valdistriktet, därest sådan samma dag påginge. Samma uppfattning

har uttalats av ytterligare några myndigheter, däribland länsstyrelsen i

Malmöhus län, som dessutom förklarat, att valsedelsförsändelseinstitutet

borde kunna bibehållas i fråga örn municipal- och kyrkofullmäktigval.

Länsstyrelsen i Västerbottens län har anfört, att det borde övervägas, huruvida

icke i de valdistrikt, som saknade postanstalt, röstning inför valförrättare

skulle kunna medgivas i likhet med vad som föreskrivits beträffande andrakammarval.

Samma länsstyrelse har vidare yttrat, att den omständigheten

att annat än allmänt val skulle föranleda öppethållande valdagen av samtliga

postanstalter i riket syntes mindre tilltalande, samt ifrågasatt, örn icke

i dessa fall rätt att använda valsedelsförsändelse skulle kunna tillkomma

såväl vissa yrkesgrupper som sådana väljare, vilka på grund av vistelse utom

valdistriktet skäligen kunde antagas icke vara i stånd att å valdagen utöva

sin rösträtt inom valdistriktet.

Länsstyrelsen i Kronobergs län har ifrågasatt, om icke sjömän i utrikes

fart och idkax-e av storsjöfiske alltjämt skulle äga rätt att använda valsedelsförsändelse.

Från några valnämnder har framställts önskemål, att möjlighet att deltaga

i val bereddes ogifta sjuka, särskilt sådana som vore intagna å sjukvårdsanstalt©^

därvid föreslagits, att dessa skulle få avlämna valsedel till

anstaltens föreståndare eller syssloman.

Av åtskilliga av de hörda myndigheterna hava uttalats farhågor, att valhemligheten

icke skulle kunna bevaras och att risk skulle föreligga för

obehörig påverkan av väljare, örn de sakkunnigas förslag genomfördes, såvida

icke särskilda anordningar vidtoges å postanstalterna.

Generalpoststyrelsen har i detta avseende yttrat följande:

_ Vad beträffar de postanstalter (postkontor och postexpeditioner), som ha

tillgång till fackutbildad personal, synes ingen tvekan behöva råda, att de

uppgifter, som skulle åläggas postpersonalen, kunna utföras på ett fullt tillfredsställande

sätt. Flertalet av postanstalterna utgöras emellertid av post
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 9S.

29

stationer, sorn förestås av avtalsanställd personal med skiftande kvalifikationer.

Aven om det kan förutses, att uppdraget att vara röstmottagare i

vissa fall kan komma att bereda poststationsföreståndarna svårigheter, torde

risk knappast föreligga, att icke även dessa funktionärer skola bemästra

uppgiften, örn tydliga och klara bestämmelser utfärdas rörande deras åligganden.

Svårigheterna för poststationernas vidkommande framträda emellertid i

främsta rummet beträffande lokalförhållandena. I många fall äro nämligen

poststationslokalerna icke av den beskaffenhet, att de erbjuda tillräckligt

skydd för valhemligheten. Vid ett betydande antal poststationer sker expedieringen

av allmänheten genom lucka. Så är exempelvis i regel förhållandet

vid med järnvägsstation förenade poststationer. Då den egentliga postlokalen

på så sätt är skild från allmänhetens avdelning, finnes det icke

någon möjlighet för den postfunktionär, som fungerar som röstmottagare,

att överblicka denna del av vallokalen. Att lämna allmänheten tillträde till

själva expeditionslokalen, där penningar och värdeföremål till ofta betydande

belopp förvaras, kan i regel icke låta sig göra, i varje fall icke då flera

röstande infinna sig samtidigt.

Vissa svårigheter förefinnas sålunda onekligen att ordna röstmottagningen

på ett fullt tillfredsställande sätt vid ett betydande antal poststationer. Vid

flertalet av dessa torde emellertid antalet röstande bliva jämförelsevis obetydligt,

varför det kan förutsättas, att röstningen kan försiggå utan komplikationer,

även örn anordningarna icke kunna bli så goda som önskvärt vore.

Det bör emellertid icke förbises, att en betydande röstavliimning kan komma

att äga rum även vid dylika postanstalter exempelvis då större tillfälliga

arbetsstyrkor eller militärförläggningar finnas å orten. I sådana fall måste

givetvis särskilda anordningar vidtagas. Då de förhållanden, som påkalla

dylika anordningar, i regel äro kiinda i förväg, bör detta icke vålla oöverkomliga

svårigheter.

Vad särskilt angår militärförläggningarna måste jämförelsevis omfattande

åtgärder vidtagas för röstmottagningen, särskilt om större militärstyrkor äro

i tjänst. Härvid få i första hand fältpostanstalterna en stor uppgift att fylla

Dessa postanstalter, som ofta betjäna inom stora områden spridda förband,

stå i allmänhet icke i omedelbar kontakt med den militära personalen. Mottagandet

och utlämnandet av post från denna personal sker nämligen genom

de lägre förbandens postombud, vilka icke anses kunna fungera som röstmottagare.

Röstningen bland militärpersonalen kan väntas få synnerligen

stor omfattning. Fältpostanstalterna äro i fråga om personal och lokaler

icke rustade för den uppgift, som skulle åvila dem. För att fältpostanstalterna

skola kunna fylla sin uppgift i förevarande hänseende måste de erhålla

personalförstärkning och särskilda lokalutrymmen för röstmottagningen,

varjämte åtgärder av de militära myndigheterna böra vidtagas i syfte att

fördela röstmottagningen före valdagen vid olika lägre förband på skilda

dagar. Lokaler samt handräcknings- och ordningspersonal böra tillhandahållas

genom de militära myndigheternas försorg, medan personal för själva

röstmottagningen bör tillhandahållas av postverket. Vad beträffar flottans

personal finnes endast en militär postanstalt, marinpostkontoret Kustflottan,

åt vilken röstmottagning kan anförtros. Även här synes man kunna ordna

med avlämnandet av valsedlar före valdagen å olika fartygsenheter, i den

mån fartygen liro förlagda å eller inkomma till den ort, där nämnda postkontor

är förlagt. I andra fall, liksom vid mindre militära förband, vid

vilka särskild röstmottagning genom fältpostanstalts försorg icke lämpligen

kan ordnas, finge röstningen ske vid fast, postanstalt. Då härvid i allmänhet

särskilda åtgiirder torde erfordras från postverkets sida, bör det åligga veder
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

Departementschefen.

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

börande militära chef att i god tid underrätta postverket om saken. Vidare

böra militärmyndigheterna vara skyldiga att på begäran av postmyndighet

svara för ordningens upprätthållande, när röstavlämning av militärmanskap

vid icke militär postanstalt förekommer i större omfattning.

Folkpartiets huvudbyrå har framhållit, att vissa farhågor kunde hysas, att

valhemligheten skulle råka i fara å postanstalter, där lämpliga skärmanordningar

icke funnes, men har tillagt, att riskerna icke torde vara av sådan

betydenhet, att förslaget av detta skäl borde förkastas. — Socialdemokratiska

partistyrelsen har däremot icke kunnat finna, att valhemligheten skulle äventyras,

och har uttalat, att det väsentliga skyddet för valhemligheten läge

däri, att denna vore i lag inskriven och att det vore förbjudet att kränka

densamma samt att väljaren hade både rätt och skyldighet att avlämna sin

valsedel i ett slutet kuvert.

Länsstyrelsen i Kalmar län har — under framhållande av att rätten att

rösta å postanstalt skulle medföra ökat arbete för sammanräkningsmyndigheterna

samt föranleda, att den preliminära sammanräkningen skulle bliva

mindre tillförlitlig — ifrågasatt, örn icke rätten att rösta å postanstalt borde

knytas till något villkor, t. ex. att intyg företeddes angående svårigheten

för den röstande att avgiva sin röst i det egna valdistriktet samt att den

röstande skulle styrka sin identitet. Även från ett annat håll har ifrågasatts,

att den som önskade rösta å postanstalt skulle styrka sin identitet.

Vidare har av en del magistrater och valnämnder framhållits, att ett

genomförande av de sakkunnigas förslag skulle föranleda ett betydande

arbete för valnämndsordförandena samt förorsaka stora kostnader för det

allmänna.

Slutligen hava flera av de hörda myndigheterna förordat, att det av de

sakkunniga föreslagna systemet skulle införas även vid val till andra kammaren,

och vissa myndigheter hava tillstyrkt förslaget endast under förutsättning

att så komme att ske.

Liksom de sakkunniga finner jag önskvärt, att åtgärder vidtagas för underlättande

av deltagandet i kommunala val. Att vid dessa val tillämpa de för

val till riksdagens andra kammare gällande bestämmelserna örn röstning i

främmande valdistrikt och röstning före valdagen bör med hänsyn till de

olägenheter, som skulle vara förenade därmed, icke komma i fråga. De sakkunniga

hava, såsom framgår av vad som anförts i det föregående, i stället

föreslagit, att röstning i viss ordning skall få ske — förutom å vissa beskickningar

och konsulat — å de fasta postanstalterna i riket. De sakkunnigas

förslag har i princip tillstyrkts i det stora flertalet yttranden. De erinringar

mot sakkunnigförslaget, som framställts av vissa myndigheter, synas mig

icke vara av större vikt. Med hänsyn till det sålunda anförda synes en

reform kunna ske i stort sett i enlighet med de sakkunnigas förslag.

De av de sakkunniga utarbetade lagförslagen hava överarbetats inom socialdepartementet,

därvid vissa ändringar, som i det följande skola närmare

beröras, vidtagits med anledning av innehållet i de avgivna yttrandena.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

31

Då det föreslagna röstningssystemet bör tillämpas redan vid de allmänna

kommunalval, som skola äga rum under hösten innevarande år, synas de

nya bestämmelserna lämpligen böra träda i kraft den 1 juli 1942.

Sedan det nya systemet tillämpats vid årets kommunalval, synes med

ledning av därvid vunna erfarenheter frågan örn införandet av samma system

vid val till riksdagens andra kammare böra övervägas.

De ändringar, som föreslås i kommunala vallagen, föranleda ändringar i

vissa i administrativ ordning utfärdade bestämmelser.

Vad angår kostnaderna för den föreslagna reformen kunna dessa icke för

närvarande med större säkerhet beräknas.

I likhet med vad fallet är beträffande andra uppdrag, som anförtros åt

postverket vid sidan av dess egentliga verksamhet, torde verket för bestyret

med röstmottagningen böra beredas en ersättning, som motsvarar självkostnaderna.

Till en del synas dessa kostnader komma att utgöras av personalkostnader.

För poststationsföreståndarnas uppdrag att vara röstmottagare

torde särskild ersättning böra utgå, enär uppdraget icke faller inom ramen

för deras vanliga arbetsuppgifter, efter vilkas mängd nu utgående arvode

är reglerat. Sådan särskild ersättning utgår även för andra liknande uppdrag.

Sålunda erhåller poststationsföreståndare för bestyret med kronoskatteuppbörden

5 öre för varje redovisad kronoskattepostanvisning samt dessutom

5 kronor för varje fullt hundratal skattepostanvisningar, varmed antalet överstiger

200. För försäljning av radiolicenser erhåller poststationsföreståndare

15 öre för varje vid stationen försåld licens. För bestyret med röstmottagning

synes ersättning kunna utgå på liknande sätt, sålunda med ett visst

mindre belopp för varje mottaget valkuvert eller mottagen valsedelsförsändelse

av äkta make, varvid ersättningen dock lämpligen bör begränsas till visst belopp

för varje timme, som röstmottagning ägt rum. Vid bestämmandet av beloppet

torde hänsyn jämväl böra tagas till örn röstmottagning ägt rum å

tid, då postanstalt icke eljest skulle hava hållits öppen. Storleken av poststationsföreståndarnas

ersättning synes emellertid icke redan nu kunna bestämmas

utan torde få bliva föremål för överläggningar mellan generalpoststyrelsen

och poststationsföreståndarna eller vederbörande personalsammanslutning.

Till vederbörande postfunktionärer å övriga postanstalter, på vilka

civila avlöningsreglementet tillämpas, kommer liknande ersättning icke att utgå.

Uppenbarligen kunna här ifrågavarande kostnader icke uttagas av kommuner

och församlingar utan böra belasta statsverket.

Vidare bör postverket erhålla ersättning av statsmedel för postbefordringen

av försändelser, innehållande valkuvert. Då dessa försändelser iordningställas

och avsändas av postverket, synas avgifterna för postbefordringen

böra ingå i den särskilda ersättningen till postverket och sålunda icke belasta

tjänstebrevsanslaget.

De valkuvert och ytterkuvert, som skola användas vid röstmottagning,

liksom de kuvert till valsedelsförsändelser av äkta makar, vilka torde böra

tillhandahållas hos röstmottagarna, böra anskaffas på statsverkets bekostnad.

Med hänsyn till att ett större antal kuvert av olika slag måste finnas till
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

gängligt, synes kostnaden härför under det första valåret komma att uppgå

till ett jämförelsevis högt belopp. Som emellertid endast ett mindre antal

av dessa kuvert lärer komma att åtgå för varje val och återstoden kan användas

vid kommande val, synes den årliga kostnaden för kuvert icke komma

att uppgå till större belopp.

I detta sammanhang vill jag nämna, att, därest valsedelsförsändelser av

yrkes- och tjänstemän alltjämt skulle användas, härför erforderliga kuvert

för personer, som äro inkallade till militärtjänst, med hänsyn till dessas

stora antal skulle medföra en kostnadsökning i jämförelse med tidigare val

samt att dessa kuvert icke såsom eljest borde bekostas av den kommun,

där kuverten tillhandahållas, utan i stället av statsverket, som alltså även

för det fallet skulle åsamkas kostnader för kuvert. Därjämte må anmärkas,

att enligt nu gällande bestämmelser kuvert för valsedelsförsändelser, som

anordnas utom riket, tillhandahållas på statsverkets bekostnad.

A statsverket torde även komma vissa kostnader för tillverkning av en del

blanketter ävensom för tryckning av anvisningar åt röstmottagarna samt för

anskaffande av de exemplar av kommunala vallagen, som böra finnas tillgängliga

å postanstalterna.

De personer, vilka skola utfärda röstlängdsutdrag, synas icke, såsom av

en del valnämnder ifrågasatts, böra därför tillerkännas gottgörelse av statsmedel.

I det föregående omnämnda kostnader torde böra utgå från det under

femte huvudtiteln (punkten 222) upptagna förslagsanslaget till Vissa kostnader

i anledning av allmänna val.

Jag övergår härefter till behandling av detalj föreskrifterna i departementsförslaget,

därvid jag börjar med ändringarna i kommunala vallagen,

Specialmotivering.

Ändringar i kommunala vallagen.

Till denna paragraf har i enlighet med de sakkunnigas förslag gjorts ett

tillägg av innehåll att rösträtt i vissa fall kan utövas å postanstalt samt å

beskickning eller konsulat.

11 §.

Gällande bestämmelser.

Enligt gällande bestämmelser (11—18 §§) skola val av landstingsmän och

stadsfullmäktige förrättas å tredje söndagen i september samt val av kommunalfullmäktige

och municipalfullmäktige å söndag under tiden från och

med den 13 september till och med den 20 oktober, dock att val av municipalfullmäktige

ej må förrättas å samma dag som landstingsmannaval för

municipalsamhället. Kyrkofullmäktigval — vilka äro av tre slag, nämligen

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

val av kyrkofullmäktige för församling, val av kyrkofullmäktige för kyrklig

samfällighet och val av kyrkofullmäktige för skoldistrikt — skola förrättas,

i fråga örn församling, samfällighet eller skoldistrikt, som består av enbart

landsbygd eller av landsbygd och stad, å söndag under tiden från och med

den 13 september till och med den 20 oktober och för annan församling,

samfällighet eller skoldistrikt under tiden från och med den 13 september

till november månads utgång. Samtliga tre slag av kyrkofullmäktigval må

ej förrättas samtidigt i samma valdistrikt, och kyrkofullmäktigval må ej

heller förrättas å dag, då annat kommunalt val äger rum inom valdistriktet.

— Val av kommunal-, municipal- eller kyrkofullmäktige må under vissa förutsättningar

bestämmas att äga rum å två på varandra följande dagar, och i

vissa fall må valet endera förrättningsdagen äga rum å annan lokal än den

sedvanliga.

De sakkunniga.

I fråga örn valdagar hava de sakkunniga yttrat bland annat följande:

Vid röstning å postanstalt kunna de nu gällande bestämmelserna örn valdagar

bibehållas. Det kan emellertid ifrågasättas, huruvida icke ett sammanförande

av de allmänna valen till ett mindre antal i lag bestämda dagar

skulle innebära betydande fördelar. Väljare, som vistas utom hemorten,

skulle i så fall alltid hava sig bekant eller lättare kunna skaffa sig kännedom

örn när sådant val i hemorten äger rum, och detta synes vara av särskild

betydelse för sjömän och andra personer, vilka vistas utom riket.

Väljarna skulle därigenom hava längre tid på sig för anskaffande av röstlängdsutdrag

och valsedlar. För de personer, vilka skola utfärda röstlängdsutdrag,

samt för valförrättare och röstmottagare liksom för de myndigheter,

som hava att taga befattning med valen, skulle det därmed förenade arbetet

kunna koncentreras i högre grad än vad för närvarande är förhållandet.

Detsamma gäller för de partiorganisationer, vilka hava att syssla med valen,

och det synes icke uteslutet, att ett mera koncentrerat arbete hos dessa

organisationer skulle kunna medföra ett livligare deltagande i valen. Örn

röstning å postanstalt tillåtes, måste samtliga postanstalter å valdagar hållas

öppna för väljare under viss tid. Det övervägande antalet postanstalter äro

för närvarande öppna för allmänheten under viss tid varje söndag, och

generalpoststyrelsen har möjlighet att förordna örn öppethållande även av

övriga postanstalter samt örn utsträckning av den vanliga tiden för öppethållande,

i vissa fall dock mot särskild ersättning. Kostnaden för särskilt

öppethållande å valdagar skulle bliva mindre, örn valen sammanfördes till

ett färre antal dagar. Även för valförrättare och partiorganisationer skulle

ett sådant sammanförande kunna medföra minskning av kostnaderna för

valen.

Om ett sammanförande av valen till vissa dagar anses böra ske, skulle

emellertid de förut angivna möjligheterna att förrätta kommunalfullmäktigval

liksom även val av municipalfullmäktige och kyrkofullmäktige å två

dagar och å olika lokaler upphöra. Dessa möjligheter hava dock begagnats

endast i ett fåtal fall. Kommunalfullmäktigvalen hava dessutom i allt större

omfattning bestämts att äga rum samtidigt med landstingsmannavalen, varigenom

berörda möjligheter uteslutits. Samma möjligheter hava tidigare

funnits även beträffande val av landstingsmän samt, i vad avser vals förrättande

Uihang till riksdagens protokoll 1042. 1 sami. Nr 98.

385 42

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

å två dagar, i fråga om stadsfullmäktigval men avskaffades, då dessa val

förlädes till viss bestämd dag, och några större olägenheter därav torde icke

hava uppkommit.

Val av municipalfullmäktige synes, såsom för närvarande är stadgat, icke

böra förrättas samtidigt med landstingsmannaval för municipalsamhället,

och val av kyrkofullmäktige torde icke böra äga rum å samma dag som

annat kommunalt val i samma valdistrikt. Om samtliga val av kyrkofullmäktige

skulle sammanföras till en dag, skulle det kunna inträffa, att val

av fullmäktige för församling, fullmäktige för kyrklig samfällighet och fullmäktige

för skoldistrikt måste förrättas samtidigt, vilket enligt gällande

bestämmelser ej är tillåtet. År 1938 synas samtliga slag av kyrkofullmäktigval

icke hava förekommit i något valdistrikt. Då ett förrättande av tre kyrkofullmäktigval

samtidigt icke torde komma att äga rum annat än i undantagsfall

samt antalet deltagare i kyrkofullmäktigval är betydligt mindre än vid

övriga val, torde det icke behöva befaras, att valförrättningen icke skulle

kunna nöjaktigt verkställas. Med hänsyn till de fördelar, som äro förenade

med ett sammanförande, synes berörda omständighet icke böra hindra, att

samtliga kyrkofullmäktigval sammanföras till en dag.

De sakkunniga hava på grund av vad sålunda anförts föreslagit, att de allmänna

kommunalvalen skola sammanföras till bestämda dagar, val av kommunalfullmäktige

till den dag, då val av landstingsmän och stadsfullmäktige enligt

nu gällande bestämmelser skola äga rum, eller tredje söndagen i september,

val av municipalfullmäktige till den söndag, som infaller två veckor efter

tredje söndagen i september, och val av kyrkofullmäktige till den söndag,

som infaller fyra veckor efter tredje söndagen i september.

I fråga örn annat än allmänt val hava de sakkunniga framhållit, att valdag

bör bestämmas i så god tid före valet, att röstning liksom vid andrakammarval

kan ske aderton dagar före valet, samt föreslagit, att sådant val

skall äga rum å sön- eller helgdag, som sist tjugonde dagen förut bestämmes,

i fråga örn val av landstingsmän av länsstyrelsen, i fråga örn val av stadsfullmäktige

av magistraten eller valnämnden samt i fråga örn val av kommunal-,

municipal- och kyrkofullmäktige, med undantag för Stockholm, av

fullmäktige eller, där sådana ej finnas, av stämman. Vidare föreslås att, i

likhet med vad som nu gäller, municipalfullmäktigval ej skall få förrättas å

samma dag som landstingsmannaval för samhället samt kyrkofullmäktigval

ej å dag, då annat kommunalt val inom valdistriktet äger rum. Underrättelse

örn dag för annat än allmänt val synes enligt de sakkunnigas mening böra

lämnas generalpoststyrelsen för vidtagande av erforderliga åtgärder för

röstmottagning.

Yttrandena.

Mot förslaget att sammanföra olika val till gemensam förrättning hava

erinringar gjorts av några myndigheter, vilka framhållit, att kommunalfullmäktig-

och stadsfullmäktigval därigenom kunde få samma politiska karaktär

som landstingsmannaval samt att vissa svårigheter skulle uppstå för väljare

och valförrättare, örn två val förrättades gemensamt. Enligt ett yttrande

kunde motiv för en del kommuner föreligga att företaga val av kommunal
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Majus proposition nr 98.

fullmäktige på annan dag än landstingsmannaval, varför det syntes onödigt

att utan tvingande skäl binda kommunernas handlingsfrihet.

Från några håll har uttalats, att det ur organisatoriska synpunkter vore

önskvärt, att längre tid komme att förflyta mellan de olika valen, och en

myndighet, länsstyrelsen i Norrbottens län, har framhållit, att det vore av

synnerlig vikt att undvika, att de röstberättigade genom alltför tätt efter

varandra infallande val förlorade intresset för valproceduren och grepes av

valtrötthet. Ät liknande synpunkter har även socialdemokratiska partistyrelsen

givit uttryck.

Domkapitlet i Uppsala har ifrågasatt lämpligheten av att municipalfullmäktigval

skulle äga rum å den söndag, som infaller två veckor efter tredje

söndagen i september. Dessa val skulle nämligen i så fall komma att förrättas

å Mikaelsdagen, som särskilt i vissa delar av Norrland torde betraktas

såsom en särskild kyrklig högtidsdag. Det syntes därför böra övervägas,

huruvida icke dessa val lämpligen skulle kunna förläggas till fjärde söndagen

i september. Samma domkapitel har vidare erinrat örn att fjärde böndagen

ej sällan inträffat å den söndag, som infaller fyra veckor efter tredje söndagen

i september. Under framhållande av att det ur kyrklig synpunkt

vore uppenbart olämpligt att hålla allmänna val å böndag, har domkapitlet

påyrkat, att, därest den söndag, som infaller fyra veckor efter tredje söndagen

i september, skulle vara böndag, kyrkofullmäktigval i stället skola hållas

nästföljande söndag.

Även domkapitlen i Linköping, Strängnäs och Stockholm samt en valnämnd

hava framställt erinringar mot att kommunala val skulle äga rum å fjärde

böndagen. Det har därvid anmärkts, att en sådan anordning skulle stå i

strid med Kungl. Maj:ts i böndagsplakatet givna uppmaning att på de påbjudna

allmänna tacksägelse-, faste-, bot- och böndagarna »sätta alla världsliga

sysslor å sido», varjämte erinrats om att icke ens prästval finge äga rum

på böndag.

Domkapitlet i Västerås har föreslagit, att val av municipalfullmäktige

skulle förrättas a första söndagen i oktober och val av kyrkofullmäktige å

tredje söndagen i oktober. Såsom skäl därför har anförts, att en sådan

bestämmelse syntes enklare och lättare att minnas än den av de sakkunniga

föreslagna.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län har ifrågasatt, huruvida det icke vore lämpligt

att sammanföra municipalfullmäktig- och kyrkofullmäktigval till samma

dag för undvikande av tre på varandra tätt följande valförrättningar i municipalsamhällen.

En valnämnd har ifrågasatt sammanförande av kommunalfullmäktig- och

kyrkofullmäktigvalen, enär dessa icke ägde politisk innebörd.

Valdag för annat än allmänt val bör enligt ett yttrande alltid bestämmas

av länsstyrelsen, varigenom för det fall att flera val blivit upphävda skulle

undvikas, att olämpliga tidsintervaller mellan de olika valen komme att

bestämmas. Slutligen har en valnämnd ansett önskvärt, att i 11 § klart

måtte angivas vem som skulle underrätta generalpoststyrelsen om dagen för

annat än allmänt val.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

Lika med de sakkunniga finner jag det lämpligt, att de allmänna kommunalvalen

sammanföras till i lagen bestämda dagar, därvid val av kommunalfullmäktige

böra, liksom nu är fallet beträffande val av landstingsman oell

stadsfullmäktige, äga rum tredje söndagen i september.

I fråga örn val av municipal- och kyrkofullmäktige, vilka val ej böra

sammanföras med varandra, anser jag liksom en av de hörda myndigheterna,

att dessa val böra förrättas å första respektive tredje söndagen i

oktober, enär detta synes enklare och liittare att minnas än de av de sakkunniga

föreslagna dagarna.

Örn municipalfullmäktigval förläggas till första söndagen i oktober, skulle

dessa val icke, såsom enligt sakkunnigförslaget, alltid komma att förrättas

å Mikael sd agen, sorn infaller den 29 september eller, örn denna dag är söckendag,

nästföljande söndag. För att helt undvika att dessa val komma att

äga rum å Mikaelsdagen skulle valen få förläggas antingen till fjärde söndagen

i september eller ock senare än första söndagen i oktober. Då

emellertid enligt min mening val av såväl municipal- som kyrkofullmäktige

böra äga rum före utgången av oktober och minst två veckor böra förflyta

mellan de olika valen, synes — med hänsyn jämväl därtill att fjärde böndagen

infaller under oktober — icke kunna undvikas, att municipalfullmäktigval

emellanåt komma att ske å Mikaelsdagen.

Yad angår fjärde böndagen synas starkare skäl förefinnas att icke

förlägga allmänna val till denna dag. Böndagarna fastställas av Kungl. Majit,

och den fjärde böndagen har i allmänhet bestämts till andra söndagen i

oktober. Örn kyrkofullmäktigvalen förläggas till tredje söndagen i oktober,

torde hänsyn härtill kunna tagas vid bestämmandet av fjärde böndagen.

För innevarande år har denna dag dock redan fastställts till den 18 oktober,

som är tredje söndagen i nämnda månad och vilken dag därjämte infaller

fyra veckor efter tredje söndagen i september. Detta år torde därför kyrkofullmäktigvai

i stället böra äga rum en vecka senare eller den 25 oktober.

I fråga örn övriga bestämmelser angående valdag synas de sakkunnigas

förslag böra godtagas. I anledning av ett yttrande vill jag framhålla, att

underrättelse till generalpoststyrelsen om annan än allmän valdag skall

lämnas av den myndighet, som bestämt valdagen. Bestämmelse härom synes

böra intagas i förevarande lagrum.

12—18 §§ gällande lag.

Eftersom samtliga bestämmelser örn valdag sammanförts i 11 § av departementsförslaget,

torde böra föreskrivas, att 12—18 §§ skola upphöra att

gälla.1

20 §.

Gällande bestämmelser.

När val av landstingsmän skall äga rum, skall länsstyrelsen utfärda kungörelse

därom i god tid före valet. Om val av kommunal-, municipal- eller

1 19 § Ilar tidigare blivit upphävd, se SFS 1936: 76.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 98.

37

stadsfullmäktige skall i den beträffande kommunalstämma eller allmän rådstuga

föreskrivna ordningen kungörelse utfärdas, i stad av magistraten eller

valnämnden, beträffande vissa municipalfullmäktigval av municipalstämmans

ordförande samt i övriga fall av valnämndens ordförande. Örn val av kyrkofullmäktige

skall i den för kyrkostämma föreskrivna ordningen kungörelse

utfärdas, i stad av magistraten eller valnämnden samt på landet av valnämndens

ordförande. I kungörelsen skall angivas, bland annat, dag och

tider för valet samt valställe.

De sakkunniga.

Förevarande paragraf har i sakkunnigförslaget delvis omarbetats. Med

hänsyn till att röstning skall kunna ske redan å adertonde dagen före valdagen

hava de sakkunniga framhållit, att kungörelse örn val bör utfärdas

redan dessförinnan, samt föreslagit, att detta skall ske sist å tjugonde dagen

före valet. De sakkunniga hava vidare föreslagit, att i kungörelsen skall

erinras örn att väljare i vissa fall äga utöva rösträtt å postanstalt samt å

beskickning eller konsulat.

Yttrande.

I ett yttrande har framhållits, att den föreslagna bestämmelsen i 11 §

att valdag för annat än allmänt val av kyrkofullmäktige skall bestämmas av

fullmäktige sist å tjugonde dagen förut syntes mindre väl överensstämma

med bestämmelsen att kungörelse örn valet skall utfärdas sist samma dag.

Som vid behandlingen av 11 § angivits bör dag för annat än allmänt Departementsval

bestämmas sist tjugonde dagen förut. Då emellertid kungörelse örn val chefen.

i vissa fall skall utfärdas av annan än den som bestämt valdagen, synes

icke med säkerhet kunna påräknas, att även kungörelsen örn valet alltid

kan utfärdas sist tjugonde dagen före valdagen. Enligt min mening bör

därför stadgas, att kungörelse örn val skall utfärdas sist nittonde dagen före

valdagen, och bör detta gälla i fråga örn samtliga kommunala val.

I övrigt har vid omarbetningen av förevarande paragraf sakkunnigförslaget

blivit följt.

22 §.

Yttrandena.

Några myndigheter hava framhållit, att den tid, rinder lälken val i stad

ävensom kyrko fullm äktigval överhuvudtaget enligt gällande bestämmelser

skola fortgå, utan olägenhet borde kunna förkortas.

Därjämte har ifrågasatts, huruvida icke uppehåll i valförrättning för gudstjänst

borde ske redan en timme före gudstjänstens början, enär det ofta

hände, att valförrättning påginge under en god del av gudstjänsttiden på

grund av att väljare, som då uppehåll gjordes vore tillstädes i vallokalen

eller anvisad plats därintill men ej då hunnit deltaga i valet, ägde rätt att

avlämna sina valsedlar.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Departementschefen

.

Departements
chefen.

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

Med hänsyn dels till att val hädanefter icke skall kunna förrättas å flera

dagar, dels ock, i fråga om kyrkofullmäktigval, till att tre val undantagsvis

skola kunna förrättas gemensamt, hava i enlighet med sakkunnigförslaget

vissa jämkningar vidtagits i denna paragraf.

Enär de i yttrandena framlagda ändringsförslagen innebära ett försämrande

av möjligheten att deltaga i val, kan jag icke biträda dessa förslag.

55 §.

Gällande bestämmelser.

I 25 § gällande lag stadgas i andra—femte styckena följande:

Har vid val, vilket förrättats i samband med annat val, avgivits sedel, försedd

med valbeteckning för det senare valet, skall detta icke föranleda att sedeln

ogillas.

Finnas i ett valkuvert, som avlämnats vid val förrättat i samband med annat

val, två valsedlar, av vilka den ena är försedd med valbeteckning för det förra

valet och den andra för det senare valet, skall endast sedeln med valbeteckning

för det val, varvid valkuvertet avgivits, räknas.

Finnas i ett valkuvert två likalydande valsedlar, skall allenast en sedel räknas.

Finnas i annat fall än nu sagts i ett valkuvert två valsedlar, eller finnas i

ett valkuvert flera än två valsedlar, äro de alla ogilla. Där i valkuvert finnes

jämte valsedel annat än sådan sedel, är valsedeln ogin.

Bestämmelserna i 25 § andra och tredje styckena avse det fall, att två

val förrättats i samband med varandra. Givetvis böra motsvarande bestämmelser

gälla även då tre val förrättats gemensamt. För att undvika tveksamhet

härutinnan synes mig lämpligt, att detta särskilt angives i lagtexten.

Bestämmelsen att valsedel, som avgivits vid val förrättat i samband med

annat val, icke skall ogillas, örn sedeln är försedd med valbeteckning för

det senare valet, torde — på grund av föreskriften att, örn i ett valkuvert

finnas två likalydande valsedlar, allenast en sedel skall räknas — enligt nuvarande

lydelse av paragrafen avse även det fall, att valkuvertet innehåller

två likalydande dylika valsedlar. Jämväl detta förhållande synes emellertid

böra angivas tydligare än vad för närvarande är förhållandet.

För det fall att tre val förrättats i samband med varandra kan ifrågasättas,

huruvida icke förekomsten av tre valsedlar i ett valkuvert skall godkännas,

under förutsättning antingen att samtliga sedlar äro likalydande och

försedda med valbeteekning för något av valen, eller att två av sedlarna äro

likalydande och försedda med valbeteckning för ett av valen samt den tredje

sedeln är försedd med valbeteckning för något av de andra valen, dock

endast örn någon sedel avser det val, vid vilket valkuvertet avgivits, eller

ock att sedlarna äro försedda med valbeteckningar för ett vart av valen.

Då emellertid tre val endast undantagsvis torde komma att förrättas i

samband med varandra samt tillämpningen av de invecklade bestämmelser,

som för sådant fall måste meddelas, skulle medföra jämförelsevis stora

svårigheter, anser jag, att tillräckliga skäl icke föreligga att godkänna någon

valsedel, där valkuvert innehåller tre valsedlar.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 98.

26-30 §§.

39

De sakkunniga.

Dessa paragrafer hava omarbetats (sid. 39—41 i betänkandet) för att erhålla

närmare överensstämmelse med innehållet i motsvarande bestämmelser

i lagen örn val till riksdagen.

Därvid hava de nuvarande bestämmelserna i 26 och 30 §§ att å valkuvert

skall intryckas en stämpel utvisande valdistriktet ansetts böra utgå.

Föreskriften i 27 § att väljarna äga avgiva sina röster i den tur de anmäla

sig hos valförrättaren har icke heller ansetts böra bibehållas.

Den i 28 § angivna tid, inom vilken valsedelsförsändelse av äkta make

må anordnas, har ändrats från fjorton till aderton dagar före valet, och den

i samma paragraf förekommande bestämmelsen att valsedelsförsändelse skall

anses anordnad den dag, då vittnesintyget å försändelsens ytterkuvert underskrives,

har ansetts överflödig och därför utgått (sid. 32 i betänkandet).

Bestämmelser örn beskaffenheten av kuvert och tillhandahållande därav

hava sammanförts i 60 §, vartill hänvisningar gjorts i 26 och 29 §§.

I 28 § har särskilt angivits, att båda makarna skola vara röstberättigade

vid samma val, varmed avses landstingsmannavalet i samma landstingsområde,

kommunalfullmäktigvalet i samma kommun, stadsfullmäktigvalet i

samma stad o. s. v., men oavsett huruvida makarna tillhöra samma valkrets

eller valdistrikt. Detta gäller redan enligt den nuvarande lydelsen av denna

paragraf men har ansetts böra tydligare utmärkas. Örn det endast skulle

erfordras, att den make, som avlämnar försändelsen, är röstberättigad vid

kommunalval eller vid samma slag av kommunalval, skulle det kunna inträffa,

att denna make icke är röstberättigad vid det val försändelsen avser,

vilket ej synes böra tillåtas.

Yttrande.

Med hänsyn till den uppgift att utse ledamöter av riksdagens första

kammare, som åvilar landsting och stadsfullmäktige i vissa städer, har en

av de hörda myndigheterna ansett skäl föreligga att åtminstone vid val till

dessa institutioner tillåta avlämnandet av valsedelsförsändelse från äkta

make, som är röstberättigad vid samma slag av dessa val.

De sakkunnigas förslag beträffande nu ifrågavarande paragrafer hava synts Dcpartementsmig

böra godtagas. chefen.

31 §.

Yad i denna paragraf i gällande lag sägs örn rätt att ingiva valsedel till

den röstsammanräknande myndigheten har i departementsförslaget i enlighet

med vad de sakkunniga föreslagit utbytts mot rätt att avlämna valsedel

å postanstalt samt å beskickning eller konsulat.

32 §.

Bestämmelsen att väljare äga rätt att avlämna sina valsedlar i den tur

de anmäla sig har liksom i fråga om motsvarande bestämmelse i 27 § icke

ansetts böra bibehållas.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Majus proposition nr 98.

33 §.

I 2 mom. Ilar i enlighet med sakkunnigförslaget en mindre jämkning vidtagits

med hänsyn till att i vissa fall tre val kunna förrättas gemensamt.

3 morn., som av de sakkunniga föreslagits skola utgå, torde böra bibehållas,

enär — såsom framgår av vad under 34 § anföres — preliminär sammanräkning

icke skall vara obligatorisk vid samtliga val.

4 mom. skall upphöra att gälla, enär val icke kunna förrättas å särskilda

dagar.

34 §.

De sakkunniga.

I fråga örn röstsammanräkning hava de sakkunniga yttrat bland annat

följande:

Jämlikt 34 § kommunala vallagen må, där magistrat eller valnämnd i stad

har att verkställa röstsammanräkning samt fråga ej är örn val av landstingsmän

för valkrets omfattande två eller flera städer, sammanräkningen verkställas

omedelbart efter röstningens avslutande. I övriga fall skall sammanräkning

enligt 43 § samma lag påbörjas vid val av stadsfullmäktige ävensom

av kyrkofullmäktige för stadsförsamling inom sju dagar, vid val av landstingsmän

i stadsvalkrets inom fyra dagar från valförrättningarnas avslutande

och i annat fall så snart omständigheterna medgiva det. Enligt det av de

sakkunniga föreslagna systemet kan sammanräkning icke ske omedelbart

efter röstningens avslutande utan först sedan så lång tid därefter förflutit,

att ytterkuvert kunna hava inkommit från samtliga postanstalter i riket.

Denna tid synes med normal postgång kunna beräknas till fem dagar, men

med hänsyn till möjligen förekommande förseningar torde tiden böra förlängas

med några dagar. På grund av vad nu sagts böra bestämmelserna i

34 § örn omedelbar sammanräkning utgå samt i 43 § stadgas, att sammanräkning

skall påbörjas tidigast å åttonde dagen efter valdagen.

Preliminär röstsammanräkning skall för närvarande enligt 34 § kommunala

vallagen obligatoriskt äga rum vid val av landstingsmän, för vilket slutlig

sammanräkning ej omedelbart verkställes, så ock vid val av kommunalfullmäktige

och municipalfullmäktige ävensom av kyrkofullmäktige för församling,

som består av enbart landsbygd eller av landsbygd och stad. Vid val

av stadsfullmäktige samt av kyrkofullmäktige för stadsförsamling äger magistraten

eller valnämnden besluta, att preliminär sammanräkning skall äga

rum. Anledningen till att skyldighet att verkställa sådan sammanräkning ej

föreligger beträffande sistnämnda val är att slutlig sammanräkning för dessa

val nu kan ske omedelbart efter röstningens avslutande och i allt fall skall

påbörjas inom viss kortare tid, sju dagar, från valförrättningarnas avslutande.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle preliminär sammanräkning obligatoriskt

komma att ske vid samtliga kommunala val med undantag av val av stadsfullmäktige

samt av kyrkofullmäktige för stadsförsamling. Eftersom slutlig

sammanräkning vid dessa sistnämnda val enligt förslaget icke kan verkställas

omedelbart efter röstningens avslutande utan tidigast å åttonde dagen efter

valdagen, skulle utgången av dessa val icke kunna bekantgöras förrän något

senare än vad för närvarande är förhållandet, såvida icke beslutas, att preliminär

sammanräkning skall äga rum. Det kan därför ifrågasättas, huruvida

icke föreskrift bör meddelas, att sådan sammanräkning obligatoriskt skall

verkställas även vid dessa val eller åtminstone vid val av stadsfullmäktige i

städer, som ej deltaga i landsting, enär ett snabbt offentliggörande av resultatet

av dessa senare val med hänsyn till deras politiska karaktär synes

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

vara av samma betydelse som då det gäller landstingsmannaval. På grund

härav och med hänsyn även till önskvärdheten att i möjligaste mån erhålla

samma bestämmelser för de olika valen vilja de sakkunniga föreslå, att preliminär

sammanräkning skall äga rum vid samtliga kommunala val.

Yttrandena.

Vissa myndigheter hava ansett, att preliminär röstsammanräkning icke

borde vara obligatorisk vid stadsfullmäktigval, som förrättas i samband med

val av landstingsmän. Till stöd för denna uppfattning har anförts, att den

preliminära sammanräkningen vid landstingsmannavalet borde giva fullt tillräcklig

vägledning för bedömande av stadsfullmäktigvalets utgång, att det

senare valet icke vore av samma politiska intresse som landstingsmannavalet

samt att preliminär sammanräkning av två samtidigt förrättade val

skulle vara alltför betungande för valförrättarna och medföra försening av

valförrättningarnas avslutande.

Från andra håll har uttalats det önskemålet, att preliminär sammanräkning

icke obligatoriskt skulle verkställas vare sig vid val av stadsfullmäktige

överhuvudtaget eller vid val av kyrkofullmäktige för stadsförsamling.

Några myndigheter hava ansett, att preliminär sammanräkning icke i något

fall borde vara obligatorisk, icke ens vid val av landstingsmän och kommunalfullmäktige,

därvid framhållits, att kravet på ett omedelbart bekantgörande

av valens resultat icke syntes stödja sig på något verkligt samhällsintresse

samt att preliminär sammanräkning med hänsyn till de valsedlar, som avgivits

annorledes än vid valförrättning, icke komme att giva ett tillförlitligt

uttryck för valutgången.

På grund av vad de sakkunniga anfört böra bestämmelserna örn samman- Departements

räkning omedelbart efter röstningens avslutande utgå. chefen.

Av skäl som vissa myndigheter andragit anser jag däremot preliminär

sammanräkning icke böra obligatoriskt föreskrivas vare sig vid val av stadsfullmäktige

i städer, som deltaga i landsting, eller vid val av kyrkofullmäktige

för stadsförsamling, kyrklig samfällighet i stad eller skoldistrikt i stad, utan

att frågan, huruvida sådan sammanräkning i dessa fall skall äga rum, skall

bero på beslut av magistraten eller valnämnden i staden. I övriga fall bör

verkställandet av preliminär sammanräkning vara obligatoriskt.

Härjämte bör i enlighet med sakkunnigförslaget förtydligande ske av en

i denna paragraf förekommande bestämmelse, att örn vid preliminär sammanräkning

befinnes, att ett valkuvert innehåller annat än en valsedel, innehållet

skall återinläggas i kuvertet. Då bestämmelsen avser såväl det fall

att ett kuvert innehåller annat än valsedel, oavsett örn kuvertet därjämte

innehåller en valsedel, som det fall att ett kuvert innehåller flera valsedlar,

synes, liksom i lagen örn val till riksdagen, böra angivas, att örn ett valkuverts

innehåll utgöres av annat eller mera än en valsedel, innehållet skall återinläggas

i kuvertet.

Vidare hava vissa ändringar vidtagits till följd därav, att val icke kan

ilga rum å särskilda dagar.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

6 Jcap.

De nuvarande bestämmelserna i 35—41 §§ örn valsedelsförsändelse för

vissa yrkes- och tjänstemän skola enligt det system, som nu föreslås till

genomförande, utgå samt ersättas med bestämmelser om rätt att avlämna

valsedel å postanstalt samt å beskickning eller konsulat.

Dessa förändringar torde föranleda, att rubriken till detta kapitel bör

erhålla ändrad lydelse.*

35 § 1 morn.

De sakkunniga.

I fråga örn rätt att å valdagen avlämna valsedel å postanstalt hava de

sakkunniga yttrat:

Vid andrakammarval må valsedel å valdagen avlämnas vid valförrättning

i annat valdistrikt än det, där den röstberättigade är uppförd i röstlängden,

under förutsättning att den röstberättigade på grund av vistelse å annan ort

är förhindrad att utöva sin rösträtt vid valförrättningen i sistnämnda valdistrikt.

Uttrycket å annan ort har emellertid beträffande stad, som består

av flera valdistrikt, givit anledning till tveksamhet, huruvida därmed avses

vistelse utom staden eller endast utom det valdistrikt, som den röstberättigade

tillhör. Ehuru den förra tolkningen synes vara den riktiga, torde

dock, på grund därav att ordet ort är ett mångtydigt begrepp, uttrycket vistelse

å annan ort, då det gäller ändring av den kommunala vallagen, böra

utbytas mot vistelse utom det valdistrikt, där den röstberättigade är uppförd

i röstlängden. Därigenom skulle i en ort med vidsträckt bebyggelse valdeltagandet

kunna ytterligare underlättas, i det att röstning utom valdistriktet

skulle kunna ske å postanstalt i annan del av orten. Något begagnande i

större utsträckning av denna rätt torde icke vara att vänta, enär därför

erfordras innehav av röstlängdsutdrag och anskaffandet därav är förenat

med visst besvär.

Yttrandena.

Länsstyrelsen i Bledinge län har liksom några andra myndigheter uttalat,

att det syntes principiellt oriktigt, att en person, som avflyttat från en ort

och bosatt sig på annan ort, skulle äga rösträtt på förstnämnda ort, samt

att det därför måste anses olämpligt, att det föreslagna underlättandet av

rösträttens utövande skulle gälla även sådan person.

En del myndigheter, däribland länsstyrelserna i Kalmar, Malmöhus samt

Göteborgs och Bohus län, hava framhållit, att röstning å postanstalt å valdagen

icke borde få ske å den ort, där väljaren vore uppförd i röstlängden,

därvid uttalats, att något behov att tillåta röstning utom eget valdistrikt

men å samma ort icke torde förefinnas samt att, örn så skulle få ske, risk

skulle föreligga, att detta röstningssätt särskilt å större orter skulle utnyttjas

i alltför stor omfattning.

Stochholms magistrat har i denna fråga yttrat följande:

Syftet med ifrågavarande bestämmelse är givetvis att angiva, att vad som

hindrar väljaren att rösta i sin egen vallokal är den omständigheten att han

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

å valdagen vistas så långt därifrån, att han icke kan hinna infinna sig där

för att rösta. Med denna sakliga utgångspunkt ansågs det vid 1940 års

andrakammarval icke böra helt förbjudas väljare, tillhörande Stockholms

stad, att rösta å annan vallokal inom staden än sin egen. Detta förekom

även i 13 fall. Det må emellertid gärna medges, att ett dylikt förfaringssätt

knappast väl överensstämmer med nuvarande lagstiftnings ordalag, och

att ett annat uttryckssätt därför vore att föredraga. Uttrycket valdistrikt

synes i detta hänseende mindre lyckat i så måtto, att i Stockholm vallokalerna

ofta äro belägna utom respektive valdistrikt. Någon egentlig risk

för missuppfattning av den föreslagna bestämmelsen torde dock icke föreligga,

då det ju icke är nog för väljaren att åberopa vistelse utom sitt valdistrikt

utan därutöver fordras att denna vistelse skall medföra hinder för

hans röstning å egen vallokal, vilket givetvis förutsätter vistelse på relativt

stort avstånd från vallokalen. Då en allmän bestämmelse av sistnämnda

innebörd måhända kunde giva upphov till nya tolkningssvårigheter, har

magistraten emellertid ansett de sakkunnigas förslag i denna punkt kunna

godtagas.

Statistiska centralbyrån ävensom en valnämnd hava framhållit, att valdeltagandet

skulle betydligt underlättas, örn röstning kunde tillåtas även dagen

före valdagen för alla, som ej hade tillfälle att på valdagen deltaga i valet

i det egna valdistriktet.

Den omständigheten att någon avflyttat från den ort, där han är röstberättigad,

anser jag ej böra medföra, att de lättnader i fråga örn valdeltagande,

som eljest finnas lämpliga, icke skulle gälla för honom.

I likhet med en del av de hörda myndigheterna anser jag, att röstning

å postanstalt å valdagen icke bör tillåtas för annan än den som på grund

av vistelse å annan ort är förhindrad att utöva sin rösträtt vid valförrättning

för det valdistrikt, där han är uppförd i röstlängden. Den som är

uppförd i röstlängd inom en ort, som omfattar flera valdistrikt, bör således

icke äga rätt att å valdagen rösta å postanstalt å samma ort, därvid jag

med ort avser stad, köping, municipalsamhälle eller annat ur bebyggelsesynpunkt

liknande samhälle. Syftet med bestämmelsen i förevarande moment

är ju, att den som vistas å annan ort än den, där han är upptagen i röstlängd,

och på grund därav är förhindrad att där avlämna sin valsedel, ändock

skall beredas möjlighet att utöva sin rösträtt. Sådant hinder kan

ej anses föreligga, örn väljaren vistas å samma ort, där vallokalen är belägen,

ej ens för det fall att denna ort är en större stad med vidsträckt

bebyggelse.

Att tillåta röstning å postanstalt även dagen före valdagen för alla dem,

som icke hava tillfälle att å valdagen deltaga i valet i det egna valdistriktet,

anser jag icke böra ske. Höstning bör givetvis som regel äga rum å valdagen,

och undantag härifrån bör medgivas endast där hinder föreligger att

utöva rösträtten å nämnda dag.

35 § 2 morn.

De sakkunniga.

I sakkunnigbetänkandet har beträffande rätt att rösta före valdagen

anförts:

Departemen

chefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4-4-

epartementsckefen.

Kungl. Majus proposition nr 98.

Rätt att rösta före valdagen synes liksom vid andrakammarval böra tillkomma

dels röstberättigad, som med skäl kan antagas komma att valdagen

vistas utom riket, och dels röstberättigad, vilken utövar militärtjänst eller

tillhör besättning eller annan personal å fartyg eller personalen vid statens

järnvägar eller vid enskilt järnvägsföretag eller vid post-, tull- eller lotsverket,

örn det med skäl kan antagas, att den röstberättigade till följd av

tjänstens utövning icke kan utöva sin rösträtt å valdagen. I jämförelse med

den vid kommunalval för närvarande gällande rätten att använda valsedelsförsändelse

skulle således personer, som å valdagen vistas utom riket, äga

rätt att rösta före valdagen, även örn de icke tillhöra vissa yrkes- eller

tjänstegrupper. Personalen vid fyrväsendet har icke, såsom i gällande lag,

särskilt upptagits, enär denna personal numera räknas till lotsverket.

Yttrandena.

Från ett håll har uttalats, att vissa skäl talade för att möjligheterna att

avlämna valsedel före valdagen borde utökas, enär även andra än de personer,

som avsåges i de uppräknade yrkes- och tjänstegrupperna, kunde hava

nog så bärande förhinder att rösta å valdagen.

Från annat håll har föreslagits, att till yrkesgrupperna borde hänföras

även valförrättare, som för det fall att valförrättaren vore bosatt utom det

valdistrikt, i vilket han vid valförrättningen tjänstgjorde, understundom icke

hade möjlighet att utöva sin rösträtt.

Tillräckliga skäl synas icke föreligga att till yrkes- och tjänstegrupperna

hänföra andra än dem som föreslagits i betänkandet, varför jag i fråga örn

detta moment biträder sakkunnigförslaget.

De sakkunniga.

I fråga örn röstlängdsutdrag hava de sakkunniga föreslagit, att detta skall

utvisa icke blott att väljaren är röstberättigad vid det ifrågavarande valet

utan även dagen för valet, valkrets och valdistrikt, som väljaren tillhör, samt

den myndighet, som skall verkställa röstsammanräkningen för valet.

Beträffande ansökan örn röstlängdsutdrag och utfärdande av sådant utdrag

hava de sakkunniga föreslagit, att i stort sett samma bestämmelser skulle

gälla som de, vilka vore meddelade i fråga örn val till andra kammaren.

Härom har vidare anförts följande:

Beträffande den för sistnämnda val gällande bestämmelsen, att utdrag ej

må utfärdas senare än dagen före valdagen, må framhållas, att svårighet

eller omöjlighet kan uppstå för utdragsutfärdaren att före valdagen medhinna

utfärdande och expedierande av samtliga utdrag, örn ett större antal sådana

beställts först å dagen före valet, samt att till följd därav den som å i lag

bestämd tid anhållit örn utdrag icke erhåller sådant å valdagen och således

ej kan utöva sin rösträtt. På grund av dessa förhållanden skulle röstlängdsutdrag

möjligen icke böra utfärdas senare än två dagar före valet. Som

emellertid hinder att rösta vid valförrättning kan uppkomma först dagen

före valet, synes möjlighet böra finnas att erhålla röstlängdsutdrag även den

dagen. Den förteckning, som utdragsutfärdaren har att föra över ansökningar

örn röstlängdsutdrag samt utfärdade utdrag, bör föras särskilt för varje val

samt insändas till den sammanräknande myndigheten omedelbart efter valet.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 98. 45

De som syssla med de politiska valförberedelserna liksom även andra böra

äga rätt att taga del av förteckningen.

Yttrandena.

Socialdemokratiska partistyrelsen bär ifrågasatt, huruvida företeendet av

röstlängdsutdrag kunde anses behövligt, samt i stället föreslagit i huvudsak

följande förfaringssätt:

Väljaren skulle för röstmottagaren uppgiva namn och hemvist samt det

val, i vilket han önskade deltaga, och i fall där röstning skedde före valdagen

den anledning, som kunde medföra rätt till sådan röstning. Sedan

väljaren därpå inlagt sin valsedel i ett valkuvert och överlämnat detta till

röstmottagaren, skulle denne inlägga kuvertet i ett ytterkuvert, å vilket, i

enlighet med väljarens uppgifter, skulle antecknas valet, valkrets och valdistrikt,

som väljaren tillhörde, hemvist inom valdistriktet och den sammanräknande

myndigheten. Väljaren skulle därefter i närvaro av röstmottagaren

egenhändigt skriva sitt fullständiga namn på ytterkuvertet. Vid röstning

genom äkta make skulle den av makarna, som avlämnade valsedelsförsändelsen,

å ytterkuvertet i röstmottagarens närvaro anteckna sitt eget namn.

Generalpoststyrelsen har i fråga örn röstlängdsutdrag yttrat följande: ;

Böstlängdsutdraget synes av praktiska skäl böra tryckas på ytterkuvertet.

Härigenom besparas röstmottagaren besväret att ifylla ytterkuvertet och

göra erforderliga strykningar på detta, varjämte risken för felaktigheter härutinnan

försvinner. Det synes vidare önskvärt, att vid utfärdandet av röstlängdsutdrag

å detta anges, huruvida vederbörande är berättigad att rösta

före valdagen eller icke. Den förklaring i sådant hänseende, som väljaren

enligt förslaget skulle teckna å röstlängdsutdraget, torde, om sådan anses

erforderlig, kunna lämnas, när röstlängdsutdrag begäres. Lämpligen borde

härtill användas särskild blankett, som kunde tillhandahållas å postanstalterna.

Böstlängdsutdraget (ytterkuvertet) synes, i de fall då det ej överlämnas direkt,

böra översändas till den röstande i rekommenderad försändelse försedd med

påskriften »Utlämnas endast till adressaten personligen». Härigenom torde

risken för att utdraget komme annan person tillhanda få anses eliminerad.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län och ytterligare några myndigheter hava i

syfte att undanröja möjligheterna till dubbelröstning föreslagit, att den som

förskaffat sig röstlängdsutdrag icke skulle äga rätt att rösta vid valförrättning,

med mindre han till valförrättaren överlämnade utdraget, samt att den som

utfärdade röstlängdsutdrag skulle göra anteckning därom i det exemplar av

röstlängden, som skulle användas vid valförrättningen.

I övrigt har beträffande nu förevarande paragraf åtskilliga detaljspörsmål

berörts i yttrandena.

Enligt min mening är kravet på företeende av röstlängdsutdrag moth Departements

verat med hänsyn därtill, att eljest risk för valfusk skulle förefinnas. Vidare chefen.

skulle, om röstlängdsutdrag icke erfordrades, kunna förekomma, att valkuvert

icke befordrades till rätt sammanräkningsmyndighet, varjämte svårigheter

kunde uppstå att vid röstsammanräkningen återfinna väljaren i röstlängden.

I fråga om innehållet i utdraget synes det icke erforderligt att angiva,

att utdraget skall utvisa såväl att väljaren är röstberättigad vid valet som

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Majlis proposition nr 98.

den valkrets oell det valdistrikt väljaren tillhör. Det torde vara tillfyllest,

att utdraget i denna del utvisar, att väljaren är röstberättigad vid ett visst

val i ett angivet valdistrikt.

I likhet med generalpoststyrelsen anser jag, att röstlängdsutdrag lämpligen

bör tecknas å det ytterkuvert, i vilket röstmottagaren sedermera skall inlägga

valkuvertet eller valsedelsförsändelsen. Sådana ytterkuvert böra på statsverkets

bekostnad tillhandahållas dem som skola utfärda röstlängdsutdrag.

Att å utdraget angiva, huruvida rätt till röstning före valdagen föreligger,

torde däremot icke kunna ske. Enär av röstlängden icke framgår, huruvida

väljaren är förhindrad att rösta å valdagen, skulle väljaren i så fall lämna

uppgift därom, då han begär utdrag, men, eftersom denna begäran kan göras

skriftligen, skulle utdragsutfärdaren icke alltid hava möjlighet att kontrollera,

huruvida uppgiften syntes vara riktig.

Vidare kan jag icke biträda det av vissa myndigheter gjorda förslaget,

att den, för vilken röstlängdsutdrag utfärdats, icke skulle tillåtas att utöva

sin rösträtt vid valförrättning, såvida han icke därvid överlämnade utdraget.

Röstlängdsutdrag bör nämligen enligt min mening icke vara bärare av rätten

att utöva rösträtt. Det kan inträffa, att utdrag förkommer eller att begärt

utdrag icke hunnit komma väljaren till handa, då han inställer sig vid valförrättningen

för att personligen utöva sin rösträtt. För att valförrättare

skulle äga kännedom örn vilka utdrag som utfärdats, skulle anteckning därom

behöva ske vid vederbörandes namn i det exemplar av röstlängden, som

användes vid valförrättningen. Som emellertid för utfärdande av utdrag

särskilt å större orter båda exemplaren av röstlängden understundom torde

användas, synes även av denna anledning berörda förslag icke kunna godtagas.

Det synes icke erforderligt, att postförsändelse, innehållande röstlängdsutdrag,

rekommenderas.

57 §.

De sakkunniga.

I fråga örn innehållet i denna paragraf hava de sakkunniga bland annat

anfört:

Röstmottagare bör inom riket vara den postfunktionär, som enligt av generalpoststyrelsen

meddelade föreskrifter därtill utses, samt utom riket beskickningens

eller konsulatets chef eller den han i sitt ställe sätter. Röstmottagning

synes böra äga rum från och med adertonde dagen före valdagen

samt inom riket till och med valdagen och utom riket intill dess avgivna

valsedlar skola insändas till Överståthållarämbetet, vilket bör ske i så

god tid, att desamma kunna beräknas vara ämbetet till handa sist dagen efter

valdagen. Då det gäller beskickningar och konsulat, vilka äro så belägna,

att valsedlarna skulle kunna vara Överståthållarämbetet till handa dagen

efter valdagen, även örn avsändandet skedde först å valdagen, skulle man

kunna tänka sig, att röstning å sådana beskickningar och konsulat finge ske

även å valdagen. Som detta emellertid icke gäller samtliga beskickningar

och konsulat, som kunna komma i fråga, samt dessutom beskickningar och

konsulat i regel icke torde vara öppna för allmänheten å de dagar, då val äga

rum, synes röstning där böra ske endast före valdagen.

Vad postanstalterna angår hållas dessa, enligt inhämtade upplysningar, å

söndagar i allmänhet öppna en timme, å vissa större orter flera timmar, och

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

endast ett mindre antal, omkring 40 postanstalter, äro helt stängda å söndagar.

Generalpoststyrelsen äger möjlighet att förordna om ytterligare öppethållande,

i vissa fall dock mot särskild ersättning, omkring 5 kronor i timmen

för varje postanstalt. Kostnaden för öppethållande av de postanstalter,

som eljest icke alls äro öppna å söndagar, uppgår på grund av det ringa

antalet icke till något större belopp. Skulle samtliga postanstalter däremot

å valdagar hållas öppna längre tid än en timme, skulle kostnaderna därför

belöpa sig till ungefär 20,000 kronor för varje timme och valdag. Ehuru

ett öppethållande under längre tid än en timme i och för sig synes vara

lämpligt, anse de sakkunniga sig emellertid med hänsyn till därmed förenade

kostnader icke kunna föreslå annat än att röstmottagning å postanstalt skall

äga rum under den tid, då postanstalten hålles öppen för allmänheten, å

valdag dock minst en timme.

Liksom förhållandet är beträffande vallokaler torde böra stadgas, att å

postanstalt ej må hållas tal eller tillåtas tryckta eller skrivna upprop till de

väljande. Vidare bör föreskrivas, att exemplar av kommunala vallagen skall

finnas tillgängligt å postanstalt. Beträffande beskickningar och de konsulat,

som här kunna komma i fråga, synas föreskrifter i dessa hänseenden icke

erforderliga.

Där röstmottagning skall äga ram å beskickning eller konsulat, bör chefen

för beskickningen eller konsulatet utfärda kungörelse angående dagar och

tider samt ställe för röstmottagningen. Kungörelsen bör genom anslag samt,

där så ske kan, även på annat lämpligt sätt bringas till kännedom, t. ex.

genom notis i tidning, som läses av svenskar, eller genom meddelande å lokal

för sammanslutning av svenskar.

Yttrandena.

Åtskilliga av de hörda myndigheterna hava framhållit, att den tid, under

vilken postanstalterna enligt de sakkunnigas förslag skulle hållas öppna för

röstmottagning, borde utsträckas, åtminstone å större orter och där många

främmande valmän vistades, därvid från en del håll framställts önskemål, att

postanstalterna skulle hållas öppna minst en timme å förmiddagen och minst

en timme å eftermiddagen.

Det har även ifrågasatts, huruvida icke en för hela riket gemensam tid

för öppethållandet å valdag borde fastställas.

Från en del håll har önskemål uttalats, att bestämmelse borde meddelas

därom, att väljare, som vid den tidpunkt då postanstalt skulle stängas vore

tillstädes i lokalen men ej då hunnit avlämna valsedel, skulle äga rätt att

rösta därefter.

De sakkunniga hava, som nyss nämnts, föreslagit, att röstmottagning å

postanstalt skall äga rum under den tid postanstalten hålles öppen för allmänheten,

å valdag dock minst en timme. Denna tid synes, såsom åtskilliga

myndigheter framhållit, vara för kort å många orter. Visserligen hållas

postanstalter å en del större orter å söndagar öppna för allmänheten under

längre tid än en timme, men detta torde icke vara förhållandet å alla de

orter, där röstning å postanstalt kan förväntas komma att ske i jämförelsevis

stor omfattning.

Då postanstalterna emellertid skola hållas öppna för röstmottagning icke

blott då allmänna val äga rum utan även vid andra val, såsom omval, och

Departements

chefen.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Majlis proposition nr 98.

det för sådant val med hänsyn till därmed förenade besvär och kostnader

icke bör ifrågakomma, att samtliga postanstalter i riket skola hållas öppna

mera än en timme, torde enligt min mening i lagen ej böra föreskrivas

längre tid för röstmottagning än vad de sakkunniga föreslagit. Såsom dessa

framhållit äger generalpoststyrelsen möjlighet att förordna örn längre öppethållande,

och frågan, huruvida och i vilken mån detta skall anses erforderligt,

torde kunna avgöras av generalpoststyrelsen efter hörande av de lokala

postmyndigheterna. Det må även framhållas, att personer, som äro inkallade

till militärtjänst, i möjligaste mån skola anlita de militära postanstalterna.

Att fastställa en för hela riket gemensam tid för öppethållande å valdagar

torde på grund av vad jag nu anfört icke böra ske.

I likhet med vad som gäller beträffande valförrättning böra väljare, som,

då röstmottagningen skall sluta, äro tillstädes i lokalen eller, örn utrymme

där saknas, å anvisad plats därintill men ej då hunnit utöva sin rösträtt,

äga rätt att avlämna sina valsedlar. Ehuru detta ändock torde gälla, synes

för att undvika tveksamhet härutinnan bestämmelse därom böra meddelas.

38 §.

De sakkunniga.

Såsom förut berörts hava de sakkunniga föreslagit, att väljaren, sedan

han inför röstmottagaren tecknat sitt namn å röstlängdsutdraget, skulle av

röstmottagaren erhålla det valkuvert, i vilket valsedeln skall inläggas, samt

att röstmottagaren skulle inlägga valkuvertet och röstlängdsutdraget i ett

särskilt ytterkuvert.

De sakkunniga hava vidare föreslagit, att röstmottagaren skulle anteckna

väljarens namn och det val röstlängdsutdraget avser å en särskild förteckning,

vilken syntes kunna föras gemensamt för olika val samt icke behöva insändas

till länsstyrelse eller annan myndighet. Formulär till förteckningen torde

böra fastställas av Kungl. Majit.

Yttrandena.

Generalpoststyrelsen har — på grund därav att enligt styrelsens uppfattning

poststationernas lokalförhållanden icke alltid vore sådana, att vid röstning

där valhemligheten kunde anses fullständigt skyddad — ifrågasatt, huruvida

icke väljaren skulle kunna inlägga valsedeln i valkuvert, innan han infunne

sig å postanstalt för att rösta. Valkuvertet borde i så fall enligt styrelsens

förslag tillställas den röstberättigade tillsammans med röstlängdsutdraget,

dock att väljaren givetvis skulle äga rätt att, örn han så önskade, inlägga

valsedeln i kuvertet å postanstalten, som även torde böra tillhandahålla

valkuvert för den händelse sådant blivit förstört eller gått förlorat.

Vidare har generalpoststyrelsen anfört:

Enligt det framlagda förslaget skulle den röstande inför röstmottagaren

egenhändigt teckna sitt namn på röstlängdsutdraget. Det torde emellertid

kunna förutses, att väljaren understundom kommer att, oaktat anvisning

på utdraget, skriva sin namnteckning i förväg. Röstmottagaren skulle väl

då, ehuru detta icke är utsagt, vara nödsakad vägra vederbörande att rösta.

Detta skulle kunna ge anledning till icke önskvärda kontroverser. Då det

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Majlis proposition nr 98.

dessutom enbart är till fördel, att röstlängdsutdraget är i komplett skick

vid avlämnandet, synes denna bestämmelse böra utgå. Till förhindrande

av att röstning verkställes genom ombud, synes i stället böra föreskrivas,

att den röstande skall teckna sitt namn å den förteckning över röstande,

som skall föras vid postanstalten. Härigenom vinnes kontroll över att den

person, som skrivit sitt namn på utdraget, även verkställer röstningen. Att

kräva någon ytterligare legitimation vid röstningen synes, örn utdraget tillställts

vederbörande personligen eller i rekommenderat brev med förut

nämnd påskrift, icke erforderligt och skulle säkerligen vålla betydande svårigheter,

då den röstande i regel icke kan förutsättas vara känd vid postanstalten

och ofta icke torde vara i besittning av andra legitimationshandlingar

än röstlängdsutdraget.

Statistiska centralbyrån har, bland annat, ansett lämpligt, att de förteckningar.

som avsåges i 38 och 39 §§, upprättades för varje val för sig eller

med särskilda kolumner för de olika valen.

Såsom jag anfört vid behandlingen av 36 § skall röstmottagaren inlägga Departementsvalkuvertet

i det ytterkuvert, varå röstlängdsutdraget finnes tecknat. chefen.

Med hänsyn till valsäkerheten finner jag icke tillrådligt, att väljaren skall

äga inlägga valsedeln i valkuvertet, innan han infinner sig hos röstmottagaren.

Yäljaren bör inför röstmottagaren teckna sitt namn å det med

röstlängdsutdrag försedda ytterkuvertet. Skulle namnteckningen hava skrivits

tidigare, synes det böra åligga väljaren att inför röstmottagaren ånyo teckna

sitt namn å sistnämnda kuvert.

I likhet med de sakkunniga anser jag, att den förteckning, som röstmottagare

skall föra över mottagna valkuvert, kan föras gemensamt för olika

val samt att förteckningen icke behöver insändas till länsstyrelse eller annan

myndighet. Däremot synes av praktiska skäl å denna förteckning icke böra

antecknas det val röstlängdsutdraget avser utan i stället, förutom väljarens

namn, den myndighet som skall verkställa röstsammanräkningen för valet.

39 §.

De sakkunniga hava anfört:

I fråga örn avlämnande till röstmottagare av valsedelsförsändelse från äkta

make torde böra stadgas, att den make, som avlämnar försändelsen, skall

vara röstberättigad vid samma val som försändelsen avser, d.v.s. vid landstingsmannavalet

i samma landstingsområde, kommunalfullmäktigvalet i samma

kommun, stadsfullmäktigvalet i samma stad o. s. v., men oavsett huruvida

makarna tillhöra samma valkrets eller valdistrikt. Om det endast skulle

erfordras, att den make, som avlämnar försändelsen, är röstberättigad vid

kommunalval eller vid samma slag av kommunalval, skulle det kunna inträffa,

att denna make icke är röstberättigad vid det val försändelsen avser,

vilket ej synes böra tillåtas. Liksom förhållandet är vid röstning före valdagen

vid andrakammarval bör avlämnande till röstmottagare av valsedelsförsändelse

få ske endast under förutsättning att den make, som avlämnar

försändelsen, därvid även röstar för egen del. Att såsom i fråga örn röstning

vid valförrättning endast fordra, att den make, som å valdagen avlämnar

försändelse, är röstberättigad vid det ifrågavarande valet, bör med hänsyn

Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 sami. Nr 98. aar. 42 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

Departements
chefen.

Departements
chefen.

50 Kungl. Majlis proposition nr 98.

till önskvärdheten av likformighet vid röstning å postanstalt före och å valdagen

icke här medgivas.

Yad de sakkunniga sålunda anfört biträdes av mig.

Liksom jag vid behandlingen av 38 § angivit, skall röstmottagaren inlägga

valsedelsförsändelsen i det ytterkuvert, varå röstlängdsutdraget tecknats.

40-41 §§.

De sakkunniga hava i fråga örn dessa paragrafer anfört:

Ytterkuvert, vari röstmottagare inlagt valkuvert eller valsedelsförsändelse,

skola översändas av röstmottagare inom riket till den röstsammanräknande

myndigheten samt av röstmottagare utom riket till Överståthållarämbetet.

I förra fallet skola ytterkuverten kunna befordras på samma sätt som då

det gäller rekommenderade försändelser. I senare fallet böra ytterkuverten

vid insändandet vara inlagda i omslag och bör, om insändandet sker med

post, försändelsen anordnas som värdepost. Översändandet bör ske från

röstmottagare inom riket omgående samt från röstmottagare utom riket i

så god tid, att kuverten kunna beräknas vara Överståthållarämbetet till handa

sist dagen efter valdagen. Till Överståthållarämbetet inkomna ytterkuvert

böra snarast möjligt med posten vidarebefordras till de röstsammanräknande

myndigheterna, och så bör ske även om ytterkuvert inkommit till Överståthållarämbetet

senare än dagen efter valdagen.

Såväl över ytterkuvert, vilka inkommit till Överståthållarämbetet, som över

ytterkuvert, vilka inkommit till röstsammanräknande myndighet, bör föras

förteckning, vars beskaffenhet myndigheten torde böra äga rätt att bestämma.

Jag instämmer i vad de sakkunniga yttrat samt anser, att det kan överlämnas

åt generalpoststyrelsen att bestämma på vad sätt ytterkuverten skola

befordras till de röstsammanräknande myndigheterna.

43 §.

De sakkunniga.

I fråga örn röstsammanräkning hava de sakkunniga, utöver vad som angivits

vid behandlingen av 34 §, anfört följande:

Den dag, då magistrat eller valnämnd i stad senast skall påbörja sammanräkning,

bör framflyttas, och torde för att dessutom erhålla större likformighet

böra föreskrivas, att alla på magistrat eller valnämnd ankommande

sammanräkningar skola påbörjas senast å femtonde dagen efter valdagen.

Där magistrat eller valnämnd har att verkställa sammanräkning för flera

samtidigt förrättade val, torde dock böra tillåtas, att örn sammanräkning för

något eller några val icke hinner påbörjas inom sagda tid, denna sammanräkning

må företagas så snart omständigheterna medgiva det. Detta skulle

vara av betydelse särskilt för det fall, att kyrkofullmäktige skola väljas för

ett flertal församlingar i samma stad. För närvarande behöver svårighet icke

uppstå att inom föreskriven tid påbörja sammanräkningarna för dessa val,

enär de nu kunna förrättas å olika dagar.

I de sakkunnigas förslag har jag endast vidtagit en mindre ändring till

följd därav, att preliminär sammanräkning icke skall vara obligatorisk vid

samtliga val.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

I detta sammanhang må nämnas, att enligt 42 § kommunala vallagen

sammanräkning vid val av landstingsmän skall verkställas för valkrets, som

består av enbart landsbygd eller av landsbygd och stad, av länsstyrelsen,

för stad, som bildar egen valkrets, av magistraten eller valnämnden och för

annan stadsvalkrets av magistraten eller valnämnden i den folkrikaste staden.

Av en magistrat har ifrågasatts, huruvida icke slutlig sammanräkning vid

landstingsmannaval även för städernas vidkommande borde ske av länsstyrelserna,

vilket syntes särskilt motiverat, när flera städer vore sammanförda

till en valkrets, men lämpligast borde gälla för alla städer.

Enligt min åsikt föreligger ej skäl att ändra berörda bestämmelse i 42 §.

4å §.

De nuvarande bestämmelserna örn valsedelsförsändelser för vissa yrkesoch

tjänstemän hava uteslutits samt ersatts med föreskrifter angående behandlingen

av ytterkuvert, som inkommit från röstmottagare. Sakkunnigförslaget

har därvid följts med vissa ändringar, föranledda av att röstlängdsutdrag

skall tecknas å ytterkuvert samt att preliminär sammanräkning icke

alltid behöver äga rum.

Såsom de sakkunniga framhållit bör granskningen av valkuvert och valsedelsförsändelser

från äkta makar ävensom väljarnas avprickning i röstlängden

ske i sammanhang med den egentliga röstsammanräkningen och ej

såsom en särskild förrättning för sig.

57 §.

Yad i denna paragraf för närvarande stadgas i fråga örn valsedelsförsändelse

för yrkes- och tjänstemän bör i enlighet med sakkunnigförslaget utgå.

59 §.

Omarbetningen av 26 och 27 §§ har föranlett vissa redaktionella ändringar

i 59 §.

60 §.

De sakkunniga.

I fråga örn denna paragraf hava de sakkunniga anfört:

Formulär till de valkuvert och ytterkuvert, som skola användas vid röstning

å postanstalt samt å beskickning och konsulat, böra liksom vid andrakammarvalen

fastställas av Konungen, och dessa kuvert böra genom statsverkets

försorg och på dess bekostnad tillställas röstmottagarna. I fråga örn

de valkuvert, som användas vid valförrättningarna, är enligt gällande bestämmelser

endast föreskrivet, att kuverten skola vara av ogenomskinligt

papper samt lika till storlek och beskaffenhet, vilket senare dock avser enbart

de kuvert, som användas vid ett och samma val. Valkuvert hava tillverkats

genom statsverkets försorg samt tillhandahållits kommuner och församlingar

mot ersättning. Valförrättarna hava dock ägt rätt att på egen

hand anskaffa valkuvert, vilket dock knappast torde hava förekommit under

senare tid. De sakkunniga anse emellertid, att det skulle vara fördelaktigt,

att formulär till samtliga valkuvert fastställas av Konungen samt

kuverten tillverkas endast genom statsverkets försorg. I enlighet med vad

förhållandet är beträffande kuvert, som användas vid andrakammarval, torde

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 98.

Departements
chefen.

å kuvert, som skola begagnas vid kommunalval, böra anbringas ett märke,

utvisande att de tillverkats genom statsverkets försorg. De valkuvert, som

skola användas vid valförrättningarna, böra liksom nu tillhandahållas kommuner

och församlingar mot ersättning. Därjämte torde böra föreskrivas,

att envar, som i utövning av ämbete, tjänst eller offentligt uppdrag omhänderhar

valkuvert, har att tillse, att kuvert icke utlämnas i annan ordning än

i kommunala vallagen sägs.

Formulär till de kuvert, som skola användas för valsedelsförsändelse av

äkta make, böra, liksom nu är stadgat, fastställas av Konungen. Vissa ändringar

i formulären böra dock ske med hänsyn till att dessa kuvert skola

användas icke blott vid valförrättning. Aven dessa kuvert böra tillverkas

endast genom statsverkets försorg samt tillhandahållas kommuner och församlingar

mot ersättning. Erforderliga slag av dessa kuvert, d. v. s. kuvert

för sådana val, som äga rum inom valdistriktet ifråga, böra i god tid före

varje val finnas tillgängliga på landet hos ordförande och ledamöter i valnämnd

och i kommunalnämnd samt i stad hos magistraten eller valnämnden

ävensom hos de tjänstemän eller andra personer, åt vilka magistraten

eller valnämnden uppdragit att i sådant hänseende tillhandagå väljarna.

Därjämte böra samtliga slag av här avsedda kuvert på statsverkets bekostnad

finnas tillgängliga å postanstalterna samt å de beskickningar och

konsulat, där röstmottagning skall äga rum. De politiska partiernas valorganisationer

böra liksom för närvarande äga möjlighet att inköpa genom statsverkets

försorg tillverkade kuvert, varom här är fråga.

Enär röstlängdsutdrag skall tecknas å det ytterkuvert, vari röstmottagaren

skall inlägga valkuvert eller valsedelsförsändelse, skola sådana ytterkuvert

icke tillställas röstmottagarna utan tillhandahållas de personer, som hava

att utfärda röstlängdsutdrag.

I övrigt har vid omarbetningen av denna paragraf sakkunnigförslaget

blivit följt.

Övergångsbestämmelse.

Vid behandlingen av 11 § har föreslagits det undantag från bestämmelsen

att allmänna val av kyrkofullmäktige skola förrättas å tredje söndagen i

oktober, att innevarande års allmänna kyrkofullmäktigval — med hänsyn

till att detta år fjärde böndagen infaller å nämnda dag — skola äga rum

en vecka senare eller således den 25 oktober. Stadgande härom har meddelats

såsom övergångsbestämmelse.

Ändringar i lagen om kommunalstyrelse i Stockholm.

12 §.

De sakkunniga.

De sakkunniga hava härutinnan anfört:

Val av stadsfullmäktige i Stockholm förrättas enligt nu gällande bestämmelser

å tredje söndagen i september, och stadsfullmäktiges tjänstgöringsår

räknas från och med den 1 oktober det år, då valet sker. I den proposition

(nr 12) till 1936 års riksdag, vari förslag till dessa bestämmelser framlades,

uttalades, att det kunde tänkas, att vissa svårigheter skulle kunna

uppstå för medhinnande av röstsammanräkning före den 1 oktober, därest

i en framtid möjlighet skulle beredas i Stockholm mantalsskriven person

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ls proposition nr !>S.

att avlämna sin valsedel vid valförrättning å annan ort. Det framhölls

emellertid i propositionen, att, ehuru det ur nämnda synpunkt måhända

vore önskvärt, om stadsfullmäktiges tjänstgöringsår kunde börja något senare

än den 1 oktober, mandattiden med hänsyn till särskilda i Stockholm rådande

förhållanden åtminstone för det dåvarande borde börja redan nämnda dag.

Örn det av de sakkunniga föreslagna systemet skulle genomföras, skulle den

tid, under vilken sammanräkningen skall ske, förkortas samt svårigheterna

att verkställa denna före den 1 oktober bliva avsevärt ökade, och det skulle

kunna inträffa, att sammanräkningen icke skulle medhinnas före mandattidens

början. För att undvika detta borde möjligen mandattiden, i likhet

med vad som gäller för övriga städer, börja först den 1 januari året efter

det, då valet ägde rum. Då emellertid särskilda förhållanden föranlett, att

mandattiden för Stockholms stadsfullmäktige skall börja tidigare än för

stadsfullmäktige i övriga städer, samt det för genomförande av de sakkunnigas

förslag icke erfordras annat än att mandattidens början framflyttas

en kortare tid, vilja de sakkunniga föreslå sådan ändring i 12 § lagen örn

kommunalstyrelse i Stockholm, att stadsfullmäktiges tjänstgöringsår skola

börja den 15 oktober det år, då valet sker.

Härav föranledas vissa ytterligare ändringar i sagda lag. Enligt 17 §

skall ordinarie sammanträde av Stockholms stadsfullmäktige hållas bland

annat i oktober å första helgfria dag». Efter sistnämnda ord torde böra

tilläggas efter tjänstgöringsårets början). Vidare föreskrives i 31, 37 och

38 §§, att stadsfullmäktige vid första sammanträdet i oktober skola utse

sekreterare samt välja ledamöter i stadskollegiet jämte ersättare för dem

samt ordförande och vice ordförande i kollegiet, ävensom i 42 § 1 morn.,

att stadsfullmäktige vid första sammanträdet i oktober det år, då val av

stadsfullmäktige ägt rum, skola välja borgarråd. De i dessa bestämmelser

förekommande orden »första sammanträdet» torde böra utbytas mot »ordinarie

sammanträdet». Slutligen torde, därest det av de sakkunniga föreslagna

systemet skall tillämpas vid 1942 års stadsfullmäktigval, böra stadgas,

att stadsfullmäktige, som utsetts för tiden till den 1 oktober 1942, skola

tjänstgöra till den 15 samma månad samt att borgarråd, som enligt särskilda

bestämmelser irtsetts för tiden intill stadsfullmäktiges första sammanträde

i oktober 1946, skola tjänstgöra intill fullmäktiges ordinarie sammanträde

i sistnämnda månad. I fråga örn tjänstgöringstiden för stadsfullmäktiges

sekreterare, ledamöter i stadskollegiet och ersättare för dem samt ordförande

och vice ordförande i kollegiet synas särskilda föreskrifter icke erforderliga.

Yttrandena.

Stockholms stadsfullmäktige hava icke haft något att erinra mot de sakkunnigas

förslag.

Under den förberedande behandlingen av frågan hade borgarrådsberedningen

tillstyrkt sakkunnigförslaget och stadskollegiet icke haft något att

erinra mot detsamma.

Föredragande borgarrådet 1 hade därvid avstyrkt, att mandattiden skulle

framflyttas till den 1 januari året efter det valet ägt rum, samt anfört:

Väl skulle därigenom vinnas, att nyvalda stadsfullmäktige icke tillträdde

mitt under budgetarbetet utan först sedan staten för det följande året beslutats.

Men denna vinst uppväges av den påtagliga nackdelen, att de

genom valen tillträdda stadsfullmäktige och av dem valda borgarråd och

stadskollegium icke skulle få fastställa staten för nästa år själva utan detta

1 Borgarrådet Höglund.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Kungl. Majlis proposition nr 98.

skulle ske genom den tidigare fullmäktigeuppsättningen. Då valen äga runi

den tredje söndagen i september, kan genom den preliminära sammanräkningen

klarhet omedelbart vinnas rörande förskjutningar i partiställningen.

Principerna för statarbetet och skattesatsens fixerande böra rimligen bliva

avgjorda av uppfattningen hos de nyvalda stadsfullmäktige.

För övrigt är det sålunda högst vart fjärde år, som de med en förskjutning

av arbetsåret till den 15 oktober förenade olägenheterna skulle förekomma,

och dessa äro i varje fall ett mindre ont än de genom arbetsårets

framflyttande till att börja den 1 januari vållade rubbningarna måste anses

innebära. Vid sistnämnda förändring skulle bland annat den mycket omständliga

proceduren med val av nämnder och styrelser få förläggas ett stycke

in på det nya arbetsåret.

Frågan om ändring av det komnranala arbetsåret till att sammanfalla

med kalenderår är ett så genomgripande problem, att det kräver en särskild

utredning örn en sådan åtgärds förutsättningar och verkningar och kan därför

icke nu upptagas till prövning. Tillräcklig anledning att frångå de sakkunnigas

förslag på denna punkt synes sålunda icke föreligga.

I borgarrådsberedningen hade ett borgarråd x, med förordande av att mandattiden

skulle börja den 1 januari, framhållit, att man därigenom skulle

undgå vissa olägenheter, samt vidare anfört:

Nämnda olägenheter hänföra sig främst till den under hösten pågående

budgetbehandlingen, vilken som bekant plägar inträda i sitt avgörande skede

i mitten av oktober månad. Att låta det kommunala arbetsåret börja den

15 oktober och då — mitt under statarbetet — företaga nyval av den institution,

å vilken huvudansvaret för detta arbete vilar, nämligen stadskollegiet,

synes mig såvitt möjligt böra undvikas. Olägenheterna av det föreslagna

systemet lomme att särskilt framträda vid de tillfällen, då ombyte av borgarråd

sker, vilket även enligt den nya ordningen skulle komma att äga rum

den 15 oktober. De nya borgarråden skulle då direkt inträda i statarbetets

slutskede och hava att fullfölja vad deras företrädare förberett. Att välja

en sådan tidpunkt för de nya borgarrådens tillträde, som nu ifrågasättes,

synes mig följaktligen uppenbart olämpligt. I synnerhet bomme olägenheterna

härav att göra sig gällande, när fråga är örn nyval av finansborgarråd.

Genom ombyte på denna post under statarbetets sista skede riskeras

sammanhanget och konsekvensen i budgetbehandlingen.

Genom att flytta fram mandattidens början till den 1 januari uppkommer

visserligen det förhållandet, att den gamla stadsfullmäktigeuppsättningen —

i likhet med vad som gäller för landets övriga städer — får fungera cirka

tre månader efter det nyval skett. Denna nackdel synes mig emellertid

väga mindre tungt än de ovannämnda betydande olägenheterna för budgetbehandlingen

av den nu föreslagna ordningen. Härtill kommer, att man

genom att fixera mandattidens början till den 1 januari finge bättre tid

mellan valet och tidpunkten för tjänstgöringsårets början att inom den nyvalda

stadsfullmäktigeförsamlingen förbereda valen av stadskollegium och

av borgarråd. Örn dessa val, som nu föreslås, skola företagas redan den

15 oktober, eller blott några veckor efter stadsfullmäktigevalet, kan befaras,

att förberedelsetiden — särskilt i vad avsåge val av borgarråd — bleve

alltför kort.

Jag vill till slut framhålla, att den av mig föreslagna framflyttningen av

mandattidens början till den 1 januari lämpligen bör få den konsekvensen,

att de val till nämnder och styrelser, som nu äga rum i december, i stället

företagas vid stadsfullmäktiges första sammanträde i januari.

Borgarrådet Sandberg

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 98. 55

Överståthållarämbetet har i denna fråga yttrat bland annat följande:

Steg för steg vidtagna ändringar inom den kommunala organisationen i

Stockholm lia enligt ämbetets förmenande lett därhän, att det näppeligen

längre är med stadens verkliga bästa förenligt att låta tjänstgöringsårets

början fortsättningsvis vara förlagd till den eller i huvudsak samma tidpunkt,

som blev bestämd genom lagändring år 1936.

Val av stadsfullmäktige i Stockholm ägde från institutionens inrättande

rum i mars månad. Med tillgodoseende av önskvärdheten av att de vid

ett val utsedda må snarast efteråt träda i funktion var stadgat, att stadsfullmäktiges

tjänstgöringsår skulle börja den 1 april. År 1936 tillkom föreskrift

örn att val av stadsfullmäktige skulle äga rum tredje söndagen i september

månad. Början av tjänstgöringsåret för stadsfullmäktige i Stockholm

blev i samband därmed ändrad till den 1 oktober. Redan då valden

tidpunkten med hänsyn till verkningarna å arbetet med det slutliga

utarbetandet och fastställandet av stadens inkomst- och utgiftsstat ägnad

ingiva betänksamhet. Detta framhölls också av ämbetet, som emellertid ej

fann svårigheterna ännu vara så accentuerade, att därav borde föranledas

ett frångående av stadsfullmäktiges förslag. Det är nämligen att märka,

att då ännu gällde, vad till innehållet blivit ursprungligen bestämt örn

borgarråden, som leda det förberedande budgetarbetet. Enligt lag den 14

februari 1920 skulle borgarråden utses för sex år åt gången och, örn någon

av dem avgick i förväg, skulle nytt val ske ej för återstoden av tiden folden

avgångne utan för en tidsperiod av sex år. varjämte de voro självskrivna

ledamöter av stadskollegiet. Därutinnan skedde ej någon ändringvare

sig med den nya lagen den 15 juni 1935 örn kommunalstyrelse i Stockholm

eller i samband med ändringar däri genom lag den 3 april 1936.

Med de ändringar i lagen örn kommunalstyrelse i Stockholm, som kommit

till stånd genom lag den 21 mars 1940, ha förhållandena blivit gestaltade

väsentligt annorlunda. Stadskollegiets tjänstgöringsår sammanfaller

visserligen fortfarande med stadsfullmäktiges, men örn borgarråd gäller, att

han icke äger vara ledamot av stadskollegiet eller ersättare för sådan. Val

av samtliga borgarråd gäller nu fyra år och försiggår vid första sammanträdet

i oktober månad det år, då val av stadsfullmäktige ägt rum, och vid

borgarråds frånträde av befattningen före utgången av tjänstgöringstiden

utses annan person blott för återstoden av tiden. Det är lätt att förstå,

huru sådana omständigheter äro i sig ägnade att under ett valår menligt

påverka det viktiga arbete, som föregår statbehandlingen. I mån av ökningen

av invånarantalet i huvudstaden och tillkomsten av nya kommunala

uppgifter har berörda arbete visat sig bliva alltmer krävande och tidsödande.

Besvärligheterna i avseende å statbehandlingen skulle komma att

ytterligare markeras med den föreslagna ändringen av början av tjänstgöringsåret

för stadsfullmäktige, stadskollegium och borgarråd. Skulle såväl

borgarråden ombytas som en förskjutning av kollegiets majoritet äga rum

mitt under det mest brådskande statbehandlingsarbetet, kunde mycket allvarliga

olägenheter uppstå.

Enligt min mening föreligga icke, såvitt för närvarande kail bedömas,

tillräckliga skäl att framflytta mandattidens början längre än som erfordras

för genomförande av det nya röstningssystemet eller således i enlighet med

sakkunnigförslaget till den 15 oktober det år, då valet sker. Även i övrigt

biträder jag de sakkunnigas förut omnämnda förslag till ,ändringar i lagen

örn kommunalstyrelse i Stockholm.

Departements
chefen.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

14 §.

I enlighet med sakkunnigförslaget har i denna paragraf vidtagits den

ändringen, att i fråga om vals kungörande hänvisning skett till vad därom

stadgas i kommunala vallagen, dock att kungörelse liksom för närvarande

skall offentligen anslås å rådhuset och införas i den tidning, däri överståthållarämbetets

kungörelser vanligen intagas.

77, 31, 37 och 38 §§ samt 42 § 1 mom. ävensom övergångsbestämmelser.

Härutinnan hänvisas till vad som anförts vid behandlingen av 12 §.

Ändringar i lagen nili försanilingsstyrelse i Stockholm.

11 §.

Denna paragraf har i enlighet med sakkunnigförslaget ändrats såtillvida,

att i fråga örn valdag och vals kungörande hänvisning skett till vad därom

stadgas i kommunala vallagen, dock att annat än allmänt val skall äga rum

å sön- eller helgdag, som bestämmes av magistraten, samt att kungörelse

liksom för närvarande skall offentligen anslås å rådhuset och införas i den

tidning, däri överståthållarämbetets kungörelser vanligen intagas.

Ändringar i lagen örn val av borgmästare i stad nied magistrat

samt av rådmän och magistratssekreterare i Stockholm.

6 §.

De sakkunniga.

De sakkunniga hava härom anfört följande:

Enligt 6 § lagen den 14 mars 1921 (nr 89) örn val av borgmästare i stad

med magistrat samt av rådmän och magistratssekreterare i Stockholm skall

för val, som avses i denna lag, med vissa undantag i tillämpliga delar gälla

vad örn stadsfullmäktigval är stadgat. Äkta make samt den som tillhör

någon av de i kommunala vallagen angivna yrkes- och tjänstegrupperna äga

rätt att vid de förstnämnda valen använda valsedelsförsändelse. Om rätten

för vissa yrkes- och tjänstemän att använda valsedelsförsändelse skall upphöra

att gälla vid stadsfullmäktigval, bör detsamma ske i fråga örn val av

borgmästare samt av rådmän och magistratssekreterare i Stockholm. Därvid

uppkommer frågan, huruvida röstning å postanstalt samt å beskickning och

konsulat skall tillåtas vid dessa val. De åtgärder, som för sådant fall skulle

vidtagas, måste emellertid anses alltför omfattande i förhållande till vad

därmed skulle vinnas. De röster, som sålunda skulle avlämnas, torde

knappast kunna inverka på valets utgång. Vidare avser valet endast upprättande

av förslag till besättande av befattningen ifråga, varemot själva

tillsättandet ankommer på Konungen. Röstning vid dessa val bör enligt

de sakkunnigas mening endast ske vid väljarens personliga inställelse vid

valförrättning eller genom valsedels avlämnande genom äkta make, och bör

därför föreskrivas, att bestämmelserna örn rätt för väljare att i vissa fall avlämna

valsedel å postanstalt samt å beskickning eller konsulat icke skola

äga tillämpning vid de nu ifrågavarande valen.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Majus proposition nr 98.

Jag instämmer i vad de sakkunniga sålunda anfört. Departcments
Det

synes böra nämnas, att det icke torde vara erforderligt att — såsom chefen
undantag

från den i 6 § av 1921 års lag givna föreskriften att vad örn stadsfullmäktigval

är stadgat i tillämpliga delar skall gälla även för val enligt

sagda lag — särskilt angiva, att preliminär sammanräkning icke skall äga

rum vid sistnämnda val. Enär enligt 5 § samma lag valsedel vid dessa val

icke får förses med partibeteckning, kunna bestämmelserna örn preliminär

sammanräkning icke bär tillämpas.

Därjämte vill jag framhålla, att magistraten, som enligt 2 § nämnda lag

äger utsätta dag för förrättande av val, därvid icke är bunden av bestämmelserna

örn valdag för stadsfullmäktigval.

Eftersom röstning å postanstalt samt å beskickning och konsulat icke

skall ske vid nu ifrågavarande val, saknas skäl att för dessa val tillämpa

bestämmelsen att röstsammanräkning ej må påbörjas förrän å åttonde dagen

efter valdagen. I stället torde böra föreskrivas, att sammanräkning vid dessa

val skall påbörjas inom sju dagar efter valdagen.

Vidare må framhållas, att de föreslagna bestämmelserna i 60 § kommunala

vallagen örn beskaffenheten av kuvert samt tillverkning och tillhandahållande

därav i tillämpliga delar skola gälla även för val enligt 1921 års

lag. För sådant val avsedda kuvert skola således vara av samma slag som

de, vilka skola användas för stadsfullmäktigval, ehuru med annan valbeteckning,

varjämte kuverten skola tillverkas endast genom statsverkets försorg

samt tillhandahållas staden mot ersättning.

Föredragande departementschefens hemställan.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj:t

måtte genom proposition föreslå riksdagen att antaga inom socialdepartementet

upprättade förslag till

1. lag om ändring i vissa delar av Icommunala vallagen den 6 juni 1930

(nr 253),

2. lag angående ändring i vissa delar av lagen den 15 juni 1935 (nr 337)

om kommunalstyrelse i Stockholm,

3. lag angående ändrad lydelse av 11 § lagen den 6 juni 1930 (nr 260) om

församlingsstyrelse i Stockholm samt

4. lag angående ändrad lydelse av 6 § lagen den 14 mars 1921 (nr 89) om

val av borgmästare i stad med magistrat samt av rådmän och magistratssekreterare

i Stockholm.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Bengt Hammarberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 98.

385 43 5

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1942:120 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt tullfrihet för viss sjukvårds-, beklädnadsoch sjuktransportmat eriel a1 i texten