Sök i Ratio Lex

Angående anslag till omnell tillbyggnad av länsresidenset i Växjö

1943-02-26 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:104, Angående anslag till omnell tillbyggnad av länsresidenset i Växjö

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 104.

1

Nr 104.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till omnell

tillbyggnad av länsresidenset i Växjö; given Stockholms

slott den 26 februari 1943.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustaf Andersson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 26 februari 1943.

Närvarande: .

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson.

I skrivelse den 21 oktober 1942 har byggnadsstyrelsen hemställt örn anvisande

för nästa budgetår av 255,000 kronor för om- och tillbyggnad av länsresidenset

i Växjö.

Styrelsen meddelar till en början, att de av länsstyrelsen i Kronobergs län

inom länsresidenset disponerade lokalerna sedan lång tid visat sig vara

otillräckliga, varför förhyrningar i förhållandevis stor omfattning måst ske

för att nödtorftigt tillgodose länsstyrelsens och densamma närstående statsBihang

till riksdagens protokoll 19i3. 1 sami. Nr 104—107. I

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition m 104.

institutioners lokalbehov, varjämte länsarkitekt- och vägingenjörskontoren

inrymts i lantmäterikontorets byggnad.

Vidare erinrar byggnadsstyrelsen om att 1940 års lagtima riksdag beslutat

örn förvärv för postverkets räkning av tomterna nr 4 och 5 i kvarteret Gunnar

Gröpe i Växjö med därå uppförda byggnader, vilka fastigheter äro

belägna omedelbart norr om det kvarter, som utgöres av residenstomten. I

samband med detta förvärv hade ifrågasatts, att lokaler skulle beredas länsstyrelsen

inom det nya posthus, som vore avsett att uppföras å tomterna ifråga,

varvid länsresidenset skulle förenas med posthuset medelst en förbindelsegång

över eller under mellanliggande gata.

Sedan generalpoststyrelsen uppdragit åt länsarkitekten i länet att i samråd

med länsstyrelsen och generalpoststyrelsen upprätta förslag till det sålunda

planerade nya posthuset, hade emellertid, fortsätter byggnadsstyrelsen, länsarkitekten

i skrivelse till byggnadsstyrelsen den 15 april 1942 meddelat, att

det visat sig, att länsstyrelsens lokalbehov skulle i huvudsak kunna tillgodoses

genom vissa ombyggnadsåtgärder å länsresidenstomten. Med hänsyn härtill

skulle i den nya posthusbyggnaden endast erfordras lokaler för vägingenjör,

länsarkitekt och eventuellt landsfogde samt vissa andra till länsstyrelsen

mera löst knutna myndigheter.

Under framhållande av att en lösning av länsstyrelsens lokalfråga i enlighet

med de av länsarkitekten sålunda angivna riktlinjerna givetvis skulle erbjuda

påtagliga praktiska fördelar för länsstyrelsen, hade byggnadsstyrelsen

i skrivelse den 20 maj 1942 hemställt hos Kungl. Maj:t, att erforderliga medel

måtte ställas till styrelsens förfogande för att verkställa en närmare utredning

i frågan. Med anledning härav hade Kungl. Maj :t genom beslut den

5 juni 1942 bemyndigat styrelsen att för en dylik utredning taga i anspråk

högst 3,000 kronor av reservationsanslaget till utredningar rörande tillämnade

byggnadsföretag m. m.

Ifrågavarande utredning hade numera verkställts genom länsarkitekten i

samråd med länsstyrelsen och byggnadsstyrelsens utredningsbyrå, och i anslutning

härtill hade upprättats ett förslag till örn- och tillbyggnad av länsresidenset.

Förslaget, som framställts å fyra ritningar jämte tillhörande beskrivning,

funnes bilagt styrelsens nu förevarande framställning.

Rörande förslagets innebörd anför byggnadsstyrelsen.

Såsom av bilagd situationsplan inhämtas, består residenset för närvarande

av en huvudbyggnad jämte tre flyglar, av vilka den västra och den norra äro

friliggande och upptagas av uthusutrymmen och dylikt. Den östra flygeln är

förbunden med huvudbyggnaden och redan nu tagen i anspråk för länsstyrelsens

behov. Anläggningen är av såväl arkitektoniskt som kulturhistoriskt

värde, och dess exteriör är upptagen i förteckningen över byggnadsminnesmärken.

Det är således givetvis angeläget att i möjligaste mån undvika något

störande ingrepp beträffande anläggningens yttre, och detta önskemål har

beaktats i det nu föreliggande förslaget. Enligt förslaget ha tillbyggnadsarbetena

begränsats till flyglarna, som i huvudsak skulle iordningställas till tjänstelokaler,

i samband varmed de skulle sammanbyggas med varandra och med

huvudbyggnaden. Sålunda skulle lokaler för landskansliet anordnas inom

den östra flygeln, vilken utökas i bredd med en mot gården förlagd rumsfil,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majrfs proposition nr 104.

•l

O

samt i östra delen av norra flygeln, sedan dessa båda längor förenats med

varandra. Ingång till dessa lokaler skulle anordnas från Norrgatan. Landskontoret

skulle taga i anspråk västra flygeln, till vilken ingång anordnas från

Kungsgatan. Denna flygel skulle emellertid icke breddas, då tjänsterum skulle

inredas endast utmed gatufasaden, medan mot gården skulle anordnas en

korridor. Landskansliets och landskontorets nya lokaler skulle stå i inre förbindelse

med varandra genom en passage under huvudtrappan. Härjämte

skulle förbindelse mellan de olika lokalerna erhållas genom vestibulen vid

residensets huvudingång, vilken skall användas, förutom för landshövdingens

boställsvåning, såsom entré till sessionssalen. Genom smärre ändringar

inom huvudbyggnaden har erhållits ett mindre sammanträdesrum invid

landshövdingens ämbetsrum. Härjämte anordnas inom norra flygeln garageutrymme,

en ingång från gatan till gården samt invid denna ingång rum för

sopor och ett pär förrådsrum.

Genom den sålunda föreslagna om- och tillbyggnaden av residensfastigheten

skulle, uttalar byggnadsstyrelsen, länsstyrelsens lokalbehov bliva på ett

ändamålsenligt sätt tillgodosett. I det nya posthuset i kvarteret Gunnar

Gröpe skulle behöva beredas utrymme endast för landsfogde, länsarkitektkontor,

vägdirektörskontor och fattigvårdskonsulent. Denna nybyggnad kunde

därför göras väsentligt mindre än vad tidigare avsetts.

Byggnadsstyrelsen meddelar, att länsstyrelsen förklarat sig icke hava något

att erinra beträffande det sålunda föreliggande förslaget. Samtidigt hade länsstyrelsen,

under framhållande av sina nuvarande otillfredsställande lokalförhållanden,

betonat angelägenheten av att den föreslagna om- och tillbyggnaden

av länsresidenset med det snaraste komme till utförande.

Vidare hade riksantikvarieämbetet i skrivelse till byggnadsstyrelsen den

28 juli 1942 förklarat sig i huvudsak icke hava något att erinra mot förslaget.

Vissa av ämbetet framställda smärre önskemål hade, anför byggnadsstyrelsen,

numera beaktats å ritningarna.

Enligt en inom byggnadsstyrelsen verkställd kostnadsberäkning skulle kostnaderna

för att genomföra det upprättade om- och tillbyggnadsförslaget upp
-

gå till följande belopp.

Kronor.

Byggnadsarbeten ............................................ 195,000

Värme- och sanitetstekniska anläggningar .................... 29,000

Elektriska installationer .................................... g 000

Ritningar, kontroll och oförutsett .............................. 23,000

Summa kronor 255,000.

1940 års civila bgggnadsutredning har den 23 november 1942 avgivit utlåtande

i ärendet.

Utredningen har vid sin granskning av byggnadsstyrelsens förslag funnit,

att lokalbehovet för landskontoret och landskansliet genom tillämpande av

normer, som numera godkänts för motsvarande lokaler, kunde tillgodoses

med mindre omfattande ombyggnadsarbeten i anslutning till en av utredningen

uppgjord principskiss (bilagd utredningens utlåtande).

Rörande sitt principförslag anför utredningen i huvudsak följande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 104.

Ombyggnadsarbetena inskränkas till att gälla de östra och västra flyglarna,

varjämte den västra flygeln sammanbygges med huvudbyggnaden. Den

norra flygeln skulle däremot bibehållas i oförändrat skick och icke sammanbyggas

med övriga flyglar, och något utökande av östra flygeln med en rumsfil

skulle icke heller komma till stånd. Entréerna från Kungsgatan och Kronobergsgatan

ha slopats, varvid huvudentrén från Stortorget avses att betjäna

byggnaden i dess helhet, en anordning, som ur övervakningssynpunkt torde

vara att föredraga framför en decentralisering av entréerna. Fönsterdelningen

vid flyglarnas ämbetsrum har valts med utgångspunkt från befintliga fönster

i östra flygelns gatufasad, vilka ha bibehållits och kompletterats med nya

fönsteröppningar, som upptagas i de breda murpelarna mellan fönstren. Denna

fönsterdelning medger anordnandet av rum om såväl 9 som 12 kvadratmeter

och möjliggör sålunda en minskning av det föreliggande förslagets

tjänsterum. Jämväl i huvudbyggnaden hava vissa jämkningar i rumsfördelningen

gjorts. I landskansliets lokaler ha därigenom rummen för länsassessor

och försvarsassistent samt de för två personer avsedda rummen för brevdiarierna,

bilregister samt bensin- och oljeavdelning kunnat minskas från 18

—20 kvadratmeter till 12 kvadratmeter. Rum för en länsnotarie har minskats

från 15 till 9 kvadratmeter och för ekonomidiariet (3 personer) från 29 till

20 kvadratmeter. Avdelningen för handel och körkort, vilken omfattar 2 personer

och som i det föreliggande förslaget erhållit 2 rum med 12 respektive

22 kvadratmeters yta, har genom en minskning av rumsdjupet från 5.3 till

4 meter kunnat begränsas till ett rum om 13 kvadratmeter. Slutligen bär

landshövdingens förrum minskats från 19 till 11 kvadratmeter. I landskontorets

lokaler ha de för länsbokhållare, uppbörd och taxering avsedda rummen

för 2 personer minskats från 17 till 12 å 13 kvadratmeter. Sammanträdesrummet,

som enligt det föreliggande förslaget har 40 kvadratmeters yta

och även inrymmer två arbetsplatser för taxering, har uppdelats i ett sammanträdesrum

om 23 och ett arbetsrum örn 12 kvadratmeter.

En ombyggnad av länsresidenset enligt utredningens principskiss skulle,

upplyser utredningen, enligt en inom byggnadsstyrelsen verkställd approximativ

beräkning komma att draga en kostnad av 220,000 kronor, motsvarande

en besparing av 35,000 kronor i förhållande till det föreliggande förslagets

255,000 kronor.

Utredningen framhåller vidare möjligheten av att, därest detta ansåges innebära

en fördel, inrymma även de till det planerade posthuset i kvarteret

Gunnar Gröpe förlagda lokalerna för landsfogde samt länsarkitekt- och vägdirektörskontor

inom länsresidenset. En förutsättning för en sådan lösning

vore dock, att fattigvårdskonsulentens rum utginge samt att vissa begränsningar

i utrymmena för de övriga institutionerna vidtoges. Länsresidenset måste

för genomförandet av de! antydda alternativet utbyggas i samma utsträckning

som enligt det av byggnadsstyrelsen framlagda förslaget, varjämte även den

västra flygeln finge kompletteras med en rumsfil mot gården.

En ledamot av byggnadsutredningen, byggnadsrådet Markelius, har icke

kunnat ansluta sig till utredningens utlåtande utan i särskilt yttrande anfört.

Den begränsning av om- och tillbyggnaderna, som föreslås av civila byggnadsutredningen,

överensstämmer i huvudsak med de riktlinjer, som från

början uppdrogos inom byggnadsstyrelsen. Såväl utvidgningen av lokalut
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 104.

5

rymmet i flygelbyggnaderna som även anordnandet av särskilda ingångar

till landskontor och landskansli ha sålunda tillkommit på grund av mycket

bestämda anspråk från länsstyrelsens sida.

Den genomsnittliga nettoytan per tjänsteman utgör enligt de av civila

byggnadsutredningen nyligen godtagna förslagen till nybyggnad för länsstyrelsen

i Hallands län och till ny flygelbyggnad till landsstatshuset i Göteborg

i runt tal 10 kvadratmeter. Det av byggnadsstyrelsen framlagda förslaget

beträffande residenset i Växjö upptager i huvudsak samma nettoyta

per tjänsteman inom flygelbyggnaderna. Utrymmena inom de nya lokalerna

i Växjö enligt det föreliggande förslaget med tillgodoseende av länsstyrelsens

önskemål ha sålunda blivit tillmätta i nära anslutning till på senaste tid tilllämpade

normer. Civila byggnadsutredningens reducerade förslag innebär en

nettorumsyta per tjänsteman av omkring 8 kvadratmeter och innebär således

ett underskridande av hittills tillämpade normer.

Jag anser mig därför böra uttala tvekan om lämpligheten av att i den grad

utredningen föreslagit begränsa rumsytorna. Erfarenheten har hittills givit

vid handen, att särskilt länsstyrelserna äro beroende av att kunna tillfälligtvis

bereda utrymme för viss extra personal och att organisatoriska förändringar

tid efter annan kunna medföra krav på en ökning av lokalutrymmena.

I detta hänseende vill jag erinra örn att byggnadsstyrelsen i skrivelse

den 25 augusti 1942 såg sig föranlåten att föreslå en utvidgning av den beslutade

nybyggnaden för länsstyrelsen i Hallands län redan vid en tidpunkt

då arbetena med byggnadens uppförande just igångsatts. Den nya tillbyggnaden

till landsstatshuset i Göteborg innehåller tre reservrum örn vart och

ett cirka 12 kvadratmeter.

Det av civila byggnadsutredningen framlagda reducerade förslaget fyller

måhända behovet för ögonblicket men erbjuder icke möjlighet att anordna

någon extra arbetsplats. Enligt byggnadsstyrelsens förslag kan ett fåtal extra

arbetsplatser anordnas, varigenom en tillfällig ansvällning eller en oväntad utökning

av lokalbehovet i någon ringa mån kan tillgodoses.

Såsom av det ovanstående framgår finner jag den av civila byggnadsutredningen

framlagda planlösningen i och för sig tilltalande, förutsatt att man

kan bortse från de ovan berörda olägenheterna, vilka kunna väntas medföra

att krav på ökat utrymme redan inom närmaste tid kan komma att göra sig

gällande.

Med anledning av civila byggnadsutredningens yttrande har länsarkitekten

i Växjö i en den 3 december 1942 dagtecknad promemoi''ia framhållit åtskilliga

nackdelar, som enligt hans mening ett godtagande av civila byggnadsutredningens

förslag skulle innebära i jämförelse med byggnadsstyrelsens förslag.

Beträffande innehållet i promemorian hänvisar jag till handlingarna i

ärendet.

I syfte att bilda mig en personlig uppfattning örn länsstyrelsens och postkontorets

lokalförhållanden i Växjö samt örn det lämpligaste sättet för lokalfrågornas

lösning har jag genom besök på platsen tagit närmare kännedom

örn olika på frågorna inverkande förhållanden.

Med anledning av därvid gjorda iakttagelser och efter närmare studium

av de båda förslagen till lösning av länsstyrelsens lokalfråga anmodade jag

.sedermera under hand byggnadsstyrelsen att undersöka, huruvida icke vissa

besparingar i styrelsens förslag skulle kunna vinnas utan de olägenheter, som

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 104.

ansetts förbundna med ett genomförande av civila byggnadsutredningens förslag.

Härvid borde även övervägas, huruvida förändringarna i residensbyggnadens

exteriör kunde göras mindre ingripande än vad byggnadsstyrelsens

och byggnadsutredningens olika förslag förutsatte.

Med anledning härav har inom byggnadsstyrelsen verkställts en överarbetning

av det tidigare förslaget. Resultatet av överarbetningen har åskådliggjorts

å skissritningar, daterade den 22 februari 1943. I skrivelse, dagtecknad

den 25 februari 1943, har styrelsen rörande förslagets innebörd anfort i huvudsak

följande.

Liksom i tidigare förslag äro landskansliets lokaler samlade inom östra

flygeln samt bottenvåningen inom huvudbyggnadens östra del och landskontoret

förlagt till västra flygeln samt huvudbyggnadens västra del. I överensstämmelse

med vad såväl byggnadsstyrelsen som 1940 års civila byggnadsordning

ansett önskvärt har norra flygeln bibehållits fristående. Några ändringar

av densamma förutsättas icke, ehuru den givetvis får anses utgöra en

reserv för tillgodoseende av framtida ytterligare lokalbehov. Då erforderligt

utrymme ej kan beredas landskansliet inom den nu befintliga östra flygeln,

tillbygges denna mot gården, dock i mindre omfattning än enligt styrelsens

tidigare förslag. Ingreppen i östra flygeln hava kunnat väsentligen begränsas,

hela den befintliga byggnadsstommen lämnas orörd och gatufasaden bibehålies

oförändrad. För åstadkommande av den särskilda entré till kansliet,

som länsstyrelsen påyrkat, användes en redan befintlig ingång. Inom huvudbyggnadens

bottenvåning hava förändringsarbetena begränsats till att genomlöpande

korridorer anordnats, ett större rum uppdelats i två skrivrum samt

telefonväxel anordnats i en från sessionssalens kapprum genom glasparti avskild

del.

Även i västra flygeln har den befintliga byggnadsstommen lämnats i det

väsentliga orörd. Sammanbyggandet av flygeln med huvudbyggnaden är

gjort på sådant sätt, att intrycket av två fribelägna huskroppar icke helt utplånas.

Länsstyrelsens önskan att erhålla särskild ingång även för besökande

å landskontoret tillgodoses.

Det genom detta förslag erhållna tillskottet av utrymme åt länsstyrelsen

torde, kunna betecknas såsom tillräckligt men icke onödigt stort. Såsom byggnadsrådet

Markelius anfört i sitt till 1940 års civila byggnadsutrednings utlåtande

fogade särskilda yttrande, utgör den genomsnittliga nettoytan per

tjänsteman i nybyggnaderna för länsstyrelserna i Hallands samt Göteborgs

och Bohus län omkring 10 m2. Enligt byggnadsstyrelsens här framlagda förslag

skulle inom flyglarna nettoytan per tjänsteman bliva 8.5 m2.

Kostnaderna för genomförande av det såsom resultat av överarbetningen

framkomna förslaget har byggnadsstyrelsen beräknat enligt följande sam
-

manställning.

Kronor.

Byggnadsarbeten ............................................ 170,000

Värme- och sanitära anläggningar ............................ 23,000

Elektriska ledningar och installationer ........................ 7,000

Oförutsedda utgifter, kontroll, ritningar m. m................... 20,000

Summa kronor 220,000.

s. 7 Kontrollera mot PDF

K nagl. Maj.ts proposition nr 104.

7

Detta förslag ställer sig alltså, framhåller byggnadsstyrelsen, i kostnadshänseende

lika fördelaktigt som det av civila byggnadsutredningen förordade,

och det torde i övrigt vara väsentligen att föredraga framför detta.

Vid mitt förenämnda besök i Växjö var jag i tillfälle att konstatera, att läns- Departementstyrelsens

till länsresidenset förlagda lokaler äro synnerligen hårt utnyttjade chefen.

och även i övrigt ur arbetssynpunkt till betydande delar otillfredsställande.

Särskilt gäller detta för landskontorets del. Vissa avdelningar av länsstyrelsen

ha måst inrymmas i förhyrda lokaler på ett par ställen i staden. Dessa utrymmen

äro i och för sig tillfredsställande, men deras förläggning utanför länsresidenset

innebär bestämda olägenheter.

Den kännedom om länsstyrelsens lokalförhållanden, som jag sålunda erhållit,

har bibringat mig den uppfattningen, att åtgärder i syfte att bereda

länsstyrelsen ökade och bättre lokaler äro av behovet starkt påkallade, därest

allvarliga olägenheter icke skola uppkomma för arbetets behöriga utförande.

Såsom av det föregående framgår, föreligga två principiellt skilda förslag

till lösning av lokalfrågan. Enligt det ena, som förordats av byggnadsstyrelsen,

skulle lokaler beredas den egentliga länsstyrelsen i residensbyggnaden,

vilken för ändamålet skulle om- och tillbyggas. Landsfogden och fattigvårdskonsulenten,

vilka hava sina expeditioner förlagda till privata fastigheter,

samt länsarkitektkontoret och vägorganisationen, som äro inrymda i lantmäterikontorets

fastighet, skulle däremot erhålla lokaler inom det planerade

posthuset i kvarteret Gunnar Gröpe, beläget omedelbart norr örn länsresidenstomten.

1940 års civila byggnadsutredning, som i princip icke haft något att

erinra mot denna lösning, bär emellertid — utan att dock härutinnan framlägga

något närmare utarbetat förslag — ifrågasatt, att en ytterligare tillbyggnad

till residensbyggnaden skulle ske, varigenom jämväl länsarkitektkontoret

och landsfogdeexpeditionen samt vägorganisationens motsvarighet

inom ett blivande förstatligat vägväsen (vägförvaltningen) skulle kunna erhålla

behövliga utrymmen i residensbyggnaden.

Vad sistnämnda alternativ angår förutsätter detsamma ett relativt hårt

utnyttjande av residenstomten. Det vore likväl knappast troligt, att därigenom

skulle kunna erhållas lokaler, som för någon längre tid bleve tillräckliga

för de till länsstyrelsen anknutna institutionerna. Möjlighet skulle

ej heller föreligga att tillgodose de ytterligare lokalbehov för länsstyrelsen,

som framdeles kunna uppkomma. Då härtill kommer, att några besparingar

å byggnadskostnaderna — i allt fall av större betydelse — knappast skulle

stå att vinna vid en förläggning av de ifrågavarande institutionerna till residensbyggnaden,

har jag ansett byggnadsutredningens uppslag örn utvidgning

av tillbyggnadsprogrammet icke böra fullföljas.

Det inom byggnadsstyrelsen senast utarbetade förslaget kan sägas utgöra

en kompromiss mellan styrelsens ursprungliga förslag och det av byggnadsutredningen

i första liand förordade, mera begränsade örn- och tillbyggnadsprogrammet.

Förslaget innebär en enligt min mening möjlig beskärning

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 104.

av styrelsens tidigare förslag med undanröjande i stort sett av de olägenheter,

med vilka byggnadsutredningens förslag var behäftat. Kostnaderna hava

även kunnat nedbringas med 35,000 kronor till 220,000 kronor eller samma

belopp, som beräknats erforderligt för att genomföra byggnadsutredningens

förslag. Då jag anser det omarbetade förslaget tillfredsställande, tillstyrker

jag, att detsamma lägges till grund för arbetenas utförande. Den beräknade

kostnaden har ej givit mig anledning till erinran.

Jag vill här förutskicka, att jag har för avsikt att senare i dag förorda, att

förslag framlägges för riksdagen om anslag för uppförande av det nya posthuset,

till vilket avses att förläggas vägförvaltningen, landsfogdeexpeditionen

och lokal för fattigvårdskonsulenten samt, därest en förflyttning av länsarkitektkontoret

från lantmäterikontorets fastighet prövas böra ske, jämväl

detta kontor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Om- och tillbyggnad av länsresidenset i Växjö för

budgetåret 1943/44 å kapitalbudgeten under rubrik Statens

allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag

av .................................. kronor 220,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

A. C. F. v. Krusenstierna.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:138 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag för budgetåret 1943/44 till onioch tillbyggnad av länsresidenset i Växjö. a1 i texten
  2. SU 1943:68 Statsutskottets utlåtande nr 68 s. 1 i texten