Angående anslag till omnell tillbyggnad av länsresidenset i Växjö
1943-02-26 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1943:104, Angående anslag till omnell tillbyggnad av länsresidenset i Växjö
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 104.
1
Nr 104.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till omnell
tillbyggnad av länsresidenset i Växjö; given Stockholms
slott den 26 februari 1943.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Gustaf Andersson.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 26 februari 1943.
Närvarande: .
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson.
I skrivelse den 21 oktober 1942 har byggnadsstyrelsen hemställt örn anvisande
för nästa budgetår av 255,000 kronor för om- och tillbyggnad av länsresidenset
i Växjö.
Styrelsen meddelar till en början, att de av länsstyrelsen i Kronobergs län
inom länsresidenset disponerade lokalerna sedan lång tid visat sig vara
otillräckliga, varför förhyrningar i förhållandevis stor omfattning måst ske
för att nödtorftigt tillgodose länsstyrelsens och densamma närstående statsBihang
till riksdagens protokoll 19i3. 1 sami. Nr 104—107. I
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition m 104.
institutioners lokalbehov, varjämte länsarkitekt- och vägingenjörskontoren
inrymts i lantmäterikontorets byggnad.
Vidare erinrar byggnadsstyrelsen om att 1940 års lagtima riksdag beslutat
örn förvärv för postverkets räkning av tomterna nr 4 och 5 i kvarteret Gunnar
Gröpe i Växjö med därå uppförda byggnader, vilka fastigheter äro
belägna omedelbart norr om det kvarter, som utgöres av residenstomten. I
samband med detta förvärv hade ifrågasatts, att lokaler skulle beredas länsstyrelsen
inom det nya posthus, som vore avsett att uppföras å tomterna ifråga,
varvid länsresidenset skulle förenas med posthuset medelst en förbindelsegång
över eller under mellanliggande gata.
Sedan generalpoststyrelsen uppdragit åt länsarkitekten i länet att i samråd
med länsstyrelsen och generalpoststyrelsen upprätta förslag till det sålunda
planerade nya posthuset, hade emellertid, fortsätter byggnadsstyrelsen, länsarkitekten
i skrivelse till byggnadsstyrelsen den 15 april 1942 meddelat, att
det visat sig, att länsstyrelsens lokalbehov skulle i huvudsak kunna tillgodoses
genom vissa ombyggnadsåtgärder å länsresidenstomten. Med hänsyn härtill
skulle i den nya posthusbyggnaden endast erfordras lokaler för vägingenjör,
länsarkitekt och eventuellt landsfogde samt vissa andra till länsstyrelsen
mera löst knutna myndigheter.
Under framhållande av att en lösning av länsstyrelsens lokalfråga i enlighet
med de av länsarkitekten sålunda angivna riktlinjerna givetvis skulle erbjuda
påtagliga praktiska fördelar för länsstyrelsen, hade byggnadsstyrelsen
i skrivelse den 20 maj 1942 hemställt hos Kungl. Maj:t, att erforderliga medel
måtte ställas till styrelsens förfogande för att verkställa en närmare utredning
i frågan. Med anledning härav hade Kungl. Maj :t genom beslut den
5 juni 1942 bemyndigat styrelsen att för en dylik utredning taga i anspråk
högst 3,000 kronor av reservationsanslaget till utredningar rörande tillämnade
byggnadsföretag m. m.
Ifrågavarande utredning hade numera verkställts genom länsarkitekten i
samråd med länsstyrelsen och byggnadsstyrelsens utredningsbyrå, och i anslutning
härtill hade upprättats ett förslag till örn- och tillbyggnad av länsresidenset.
Förslaget, som framställts å fyra ritningar jämte tillhörande beskrivning,
funnes bilagt styrelsens nu förevarande framställning.
Rörande förslagets innebörd anför byggnadsstyrelsen.
Såsom av bilagd situationsplan inhämtas, består residenset för närvarande
av en huvudbyggnad jämte tre flyglar, av vilka den västra och den norra äro
friliggande och upptagas av uthusutrymmen och dylikt. Den östra flygeln är
förbunden med huvudbyggnaden och redan nu tagen i anspråk för länsstyrelsens
behov. Anläggningen är av såväl arkitektoniskt som kulturhistoriskt
värde, och dess exteriör är upptagen i förteckningen över byggnadsminnesmärken.
Det är således givetvis angeläget att i möjligaste mån undvika något
störande ingrepp beträffande anläggningens yttre, och detta önskemål har
beaktats i det nu föreliggande förslaget. Enligt förslaget ha tillbyggnadsarbetena
begränsats till flyglarna, som i huvudsak skulle iordningställas till tjänstelokaler,
i samband varmed de skulle sammanbyggas med varandra och med
huvudbyggnaden. Sålunda skulle lokaler för landskansliet anordnas inom
den östra flygeln, vilken utökas i bredd med en mot gården förlagd rumsfil,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Majrfs proposition nr 104.
•l
O
samt i östra delen av norra flygeln, sedan dessa båda längor förenats med
varandra. Ingång till dessa lokaler skulle anordnas från Norrgatan. Landskontoret
skulle taga i anspråk västra flygeln, till vilken ingång anordnas från
Kungsgatan. Denna flygel skulle emellertid icke breddas, då tjänsterum skulle
inredas endast utmed gatufasaden, medan mot gården skulle anordnas en
korridor. Landskansliets och landskontorets nya lokaler skulle stå i inre förbindelse
med varandra genom en passage under huvudtrappan. Härjämte
skulle förbindelse mellan de olika lokalerna erhållas genom vestibulen vid
residensets huvudingång, vilken skall användas, förutom för landshövdingens
boställsvåning, såsom entré till sessionssalen. Genom smärre ändringar
inom huvudbyggnaden har erhållits ett mindre sammanträdesrum invid
landshövdingens ämbetsrum. Härjämte anordnas inom norra flygeln garageutrymme,
en ingång från gatan till gården samt invid denna ingång rum för
sopor och ett pär förrådsrum.
Genom den sålunda föreslagna om- och tillbyggnaden av residensfastigheten
skulle, uttalar byggnadsstyrelsen, länsstyrelsens lokalbehov bliva på ett
ändamålsenligt sätt tillgodosett. I det nya posthuset i kvarteret Gunnar
Gröpe skulle behöva beredas utrymme endast för landsfogde, länsarkitektkontor,
vägdirektörskontor och fattigvårdskonsulent. Denna nybyggnad kunde
därför göras väsentligt mindre än vad tidigare avsetts.
Byggnadsstyrelsen meddelar, att länsstyrelsen förklarat sig icke hava något
att erinra beträffande det sålunda föreliggande förslaget. Samtidigt hade länsstyrelsen,
under framhållande av sina nuvarande otillfredsställande lokalförhållanden,
betonat angelägenheten av att den föreslagna om- och tillbyggnaden
av länsresidenset med det snaraste komme till utförande.
Vidare hade riksantikvarieämbetet i skrivelse till byggnadsstyrelsen den
28 juli 1942 förklarat sig i huvudsak icke hava något att erinra mot förslaget.
Vissa av ämbetet framställda smärre önskemål hade, anför byggnadsstyrelsen,
numera beaktats å ritningarna.
Enligt en inom byggnadsstyrelsen verkställd kostnadsberäkning skulle kostnaderna
för att genomföra det upprättade om- och tillbyggnadsförslaget upp
-
gå till följande belopp.
Kronor.
Byggnadsarbeten ............................................ 195,000
Värme- och sanitetstekniska anläggningar .................... 29,000
Elektriska installationer .................................... g 000
Ritningar, kontroll och oförutsett .............................. 23,000
Summa kronor 255,000.
1940 års civila bgggnadsutredning har den 23 november 1942 avgivit utlåtande
i ärendet.
Utredningen har vid sin granskning av byggnadsstyrelsens förslag funnit,
att lokalbehovet för landskontoret och landskansliet genom tillämpande av
normer, som numera godkänts för motsvarande lokaler, kunde tillgodoses
med mindre omfattande ombyggnadsarbeten i anslutning till en av utredningen
uppgjord principskiss (bilagd utredningens utlåtande).
Rörande sitt principförslag anför utredningen i huvudsak följande.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 104.
Ombyggnadsarbetena inskränkas till att gälla de östra och västra flyglarna,
varjämte den västra flygeln sammanbygges med huvudbyggnaden. Den
norra flygeln skulle däremot bibehållas i oförändrat skick och icke sammanbyggas
med övriga flyglar, och något utökande av östra flygeln med en rumsfil
skulle icke heller komma till stånd. Entréerna från Kungsgatan och Kronobergsgatan
ha slopats, varvid huvudentrén från Stortorget avses att betjäna
byggnaden i dess helhet, en anordning, som ur övervakningssynpunkt torde
vara att föredraga framför en decentralisering av entréerna. Fönsterdelningen
vid flyglarnas ämbetsrum har valts med utgångspunkt från befintliga fönster
i östra flygelns gatufasad, vilka ha bibehållits och kompletterats med nya
fönsteröppningar, som upptagas i de breda murpelarna mellan fönstren. Denna
fönsterdelning medger anordnandet av rum om såväl 9 som 12 kvadratmeter
och möjliggör sålunda en minskning av det föreliggande förslagets
tjänsterum. Jämväl i huvudbyggnaden hava vissa jämkningar i rumsfördelningen
gjorts. I landskansliets lokaler ha därigenom rummen för länsassessor
och försvarsassistent samt de för två personer avsedda rummen för brevdiarierna,
bilregister samt bensin- och oljeavdelning kunnat minskas från 18
—20 kvadratmeter till 12 kvadratmeter. Rum för en länsnotarie har minskats
från 15 till 9 kvadratmeter och för ekonomidiariet (3 personer) från 29 till
20 kvadratmeter. Avdelningen för handel och körkort, vilken omfattar 2 personer
och som i det föreliggande förslaget erhållit 2 rum med 12 respektive
22 kvadratmeters yta, har genom en minskning av rumsdjupet från 5.3 till
4 meter kunnat begränsas till ett rum om 13 kvadratmeter. Slutligen bär
landshövdingens förrum minskats från 19 till 11 kvadratmeter. I landskontorets
lokaler ha de för länsbokhållare, uppbörd och taxering avsedda rummen
för 2 personer minskats från 17 till 12 å 13 kvadratmeter. Sammanträdesrummet,
som enligt det föreliggande förslaget har 40 kvadratmeters yta
och även inrymmer två arbetsplatser för taxering, har uppdelats i ett sammanträdesrum
om 23 och ett arbetsrum örn 12 kvadratmeter.
En ombyggnad av länsresidenset enligt utredningens principskiss skulle,
upplyser utredningen, enligt en inom byggnadsstyrelsen verkställd approximativ
beräkning komma att draga en kostnad av 220,000 kronor, motsvarande
en besparing av 35,000 kronor i förhållande till det föreliggande förslagets
255,000 kronor.
Utredningen framhåller vidare möjligheten av att, därest detta ansåges innebära
en fördel, inrymma även de till det planerade posthuset i kvarteret
Gunnar Gröpe förlagda lokalerna för landsfogde samt länsarkitekt- och vägdirektörskontor
inom länsresidenset. En förutsättning för en sådan lösning
vore dock, att fattigvårdskonsulentens rum utginge samt att vissa begränsningar
i utrymmena för de övriga institutionerna vidtoges. Länsresidenset måste
för genomförandet av de! antydda alternativet utbyggas i samma utsträckning
som enligt det av byggnadsstyrelsen framlagda förslaget, varjämte även den
västra flygeln finge kompletteras med en rumsfil mot gården.
En ledamot av byggnadsutredningen, byggnadsrådet Markelius, har icke
kunnat ansluta sig till utredningens utlåtande utan i särskilt yttrande anfört.
Den begränsning av om- och tillbyggnaderna, som föreslås av civila byggnadsutredningen,
överensstämmer i huvudsak med de riktlinjer, som från
början uppdrogos inom byggnadsstyrelsen. Såväl utvidgningen av lokalut
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 104.
5
rymmet i flygelbyggnaderna som även anordnandet av särskilda ingångar
till landskontor och landskansli ha sålunda tillkommit på grund av mycket
bestämda anspråk från länsstyrelsens sida.
Den genomsnittliga nettoytan per tjänsteman utgör enligt de av civila
byggnadsutredningen nyligen godtagna förslagen till nybyggnad för länsstyrelsen
i Hallands län och till ny flygelbyggnad till landsstatshuset i Göteborg
i runt tal 10 kvadratmeter. Det av byggnadsstyrelsen framlagda förslaget
beträffande residenset i Växjö upptager i huvudsak samma nettoyta
per tjänsteman inom flygelbyggnaderna. Utrymmena inom de nya lokalerna
i Växjö enligt det föreliggande förslaget med tillgodoseende av länsstyrelsens
önskemål ha sålunda blivit tillmätta i nära anslutning till på senaste tid tilllämpade
normer. Civila byggnadsutredningens reducerade förslag innebär en
nettorumsyta per tjänsteman av omkring 8 kvadratmeter och innebär således
ett underskridande av hittills tillämpade normer.
Jag anser mig därför böra uttala tvekan om lämpligheten av att i den grad
utredningen föreslagit begränsa rumsytorna. Erfarenheten har hittills givit
vid handen, att särskilt länsstyrelserna äro beroende av att kunna tillfälligtvis
bereda utrymme för viss extra personal och att organisatoriska förändringar
tid efter annan kunna medföra krav på en ökning av lokalutrymmena.
I detta hänseende vill jag erinra örn att byggnadsstyrelsen i skrivelse
den 25 augusti 1942 såg sig föranlåten att föreslå en utvidgning av den beslutade
nybyggnaden för länsstyrelsen i Hallands län redan vid en tidpunkt
då arbetena med byggnadens uppförande just igångsatts. Den nya tillbyggnaden
till landsstatshuset i Göteborg innehåller tre reservrum örn vart och
ett cirka 12 kvadratmeter.
Det av civila byggnadsutredningen framlagda reducerade förslaget fyller
måhända behovet för ögonblicket men erbjuder icke möjlighet att anordna
någon extra arbetsplats. Enligt byggnadsstyrelsens förslag kan ett fåtal extra
arbetsplatser anordnas, varigenom en tillfällig ansvällning eller en oväntad utökning
av lokalbehovet i någon ringa mån kan tillgodoses.
Såsom av det ovanstående framgår finner jag den av civila byggnadsutredningen
framlagda planlösningen i och för sig tilltalande, förutsatt att man
kan bortse från de ovan berörda olägenheterna, vilka kunna väntas medföra
att krav på ökat utrymme redan inom närmaste tid kan komma att göra sig
gällande.
Med anledning av civila byggnadsutredningens yttrande har länsarkitekten
i Växjö i en den 3 december 1942 dagtecknad promemoi''ia framhållit åtskilliga
nackdelar, som enligt hans mening ett godtagande av civila byggnadsutredningens
förslag skulle innebära i jämförelse med byggnadsstyrelsens förslag.
Beträffande innehållet i promemorian hänvisar jag till handlingarna i
ärendet.
I syfte att bilda mig en personlig uppfattning örn länsstyrelsens och postkontorets
lokalförhållanden i Växjö samt örn det lämpligaste sättet för lokalfrågornas
lösning har jag genom besök på platsen tagit närmare kännedom
örn olika på frågorna inverkande förhållanden.
Med anledning av därvid gjorda iakttagelser och efter närmare studium
av de båda förslagen till lösning av länsstyrelsens lokalfråga anmodade jag
.sedermera under hand byggnadsstyrelsen att undersöka, huruvida icke vissa
besparingar i styrelsens förslag skulle kunna vinnas utan de olägenheter, som
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 104.
ansetts förbundna med ett genomförande av civila byggnadsutredningens förslag.
Härvid borde även övervägas, huruvida förändringarna i residensbyggnadens
exteriör kunde göras mindre ingripande än vad byggnadsstyrelsens
och byggnadsutredningens olika förslag förutsatte.
Med anledning härav har inom byggnadsstyrelsen verkställts en överarbetning
av det tidigare förslaget. Resultatet av överarbetningen har åskådliggjorts
å skissritningar, daterade den 22 februari 1943. I skrivelse, dagtecknad
den 25 februari 1943, har styrelsen rörande förslagets innebörd anfort i huvudsak
följande.
Liksom i tidigare förslag äro landskansliets lokaler samlade inom östra
flygeln samt bottenvåningen inom huvudbyggnadens östra del och landskontoret
förlagt till västra flygeln samt huvudbyggnadens västra del. I överensstämmelse
med vad såväl byggnadsstyrelsen som 1940 års civila byggnadsordning
ansett önskvärt har norra flygeln bibehållits fristående. Några ändringar
av densamma förutsättas icke, ehuru den givetvis får anses utgöra en
reserv för tillgodoseende av framtida ytterligare lokalbehov. Då erforderligt
utrymme ej kan beredas landskansliet inom den nu befintliga östra flygeln,
tillbygges denna mot gården, dock i mindre omfattning än enligt styrelsens
tidigare förslag. Ingreppen i östra flygeln hava kunnat väsentligen begränsas,
hela den befintliga byggnadsstommen lämnas orörd och gatufasaden bibehålies
oförändrad. För åstadkommande av den särskilda entré till kansliet,
som länsstyrelsen påyrkat, användes en redan befintlig ingång. Inom huvudbyggnadens
bottenvåning hava förändringsarbetena begränsats till att genomlöpande
korridorer anordnats, ett större rum uppdelats i två skrivrum samt
telefonväxel anordnats i en från sessionssalens kapprum genom glasparti avskild
del.
Även i västra flygeln har den befintliga byggnadsstommen lämnats i det
väsentliga orörd. Sammanbyggandet av flygeln med huvudbyggnaden är
gjort på sådant sätt, att intrycket av två fribelägna huskroppar icke helt utplånas.
Länsstyrelsens önskan att erhålla särskild ingång även för besökande
å landskontoret tillgodoses.
Det genom detta förslag erhållna tillskottet av utrymme åt länsstyrelsen
torde, kunna betecknas såsom tillräckligt men icke onödigt stort. Såsom byggnadsrådet
Markelius anfört i sitt till 1940 års civila byggnadsutrednings utlåtande
fogade särskilda yttrande, utgör den genomsnittliga nettoytan per
tjänsteman i nybyggnaderna för länsstyrelserna i Hallands samt Göteborgs
och Bohus län omkring 10 m2. Enligt byggnadsstyrelsens här framlagda förslag
skulle inom flyglarna nettoytan per tjänsteman bliva 8.5 m2.
Kostnaderna för genomförande av det såsom resultat av överarbetningen
framkomna förslaget har byggnadsstyrelsen beräknat enligt följande sam
-
manställning.
Kronor.
Byggnadsarbeten ............................................ 170,000
Värme- och sanitära anläggningar ............................ 23,000
Elektriska ledningar och installationer ........................ 7,000
Oförutsedda utgifter, kontroll, ritningar m. m................... 20,000
Summa kronor 220,000.
K nagl. Maj.ts proposition nr 104.
7
Detta förslag ställer sig alltså, framhåller byggnadsstyrelsen, i kostnadshänseende
lika fördelaktigt som det av civila byggnadsutredningen förordade,
och det torde i övrigt vara väsentligen att föredraga framför detta.
Vid mitt förenämnda besök i Växjö var jag i tillfälle att konstatera, att läns- Departementstyrelsens
till länsresidenset förlagda lokaler äro synnerligen hårt utnyttjade chefen.
och även i övrigt ur arbetssynpunkt till betydande delar otillfredsställande.
Särskilt gäller detta för landskontorets del. Vissa avdelningar av länsstyrelsen
ha måst inrymmas i förhyrda lokaler på ett par ställen i staden. Dessa utrymmen
äro i och för sig tillfredsställande, men deras förläggning utanför länsresidenset
innebär bestämda olägenheter.
Den kännedom om länsstyrelsens lokalförhållanden, som jag sålunda erhållit,
har bibringat mig den uppfattningen, att åtgärder i syfte att bereda
länsstyrelsen ökade och bättre lokaler äro av behovet starkt påkallade, därest
allvarliga olägenheter icke skola uppkomma för arbetets behöriga utförande.
Såsom av det föregående framgår, föreligga två principiellt skilda förslag
till lösning av lokalfrågan. Enligt det ena, som förordats av byggnadsstyrelsen,
skulle lokaler beredas den egentliga länsstyrelsen i residensbyggnaden,
vilken för ändamålet skulle om- och tillbyggas. Landsfogden och fattigvårdskonsulenten,
vilka hava sina expeditioner förlagda till privata fastigheter,
samt länsarkitektkontoret och vägorganisationen, som äro inrymda i lantmäterikontorets
fastighet, skulle däremot erhålla lokaler inom det planerade
posthuset i kvarteret Gunnar Gröpe, beläget omedelbart norr örn länsresidenstomten.
1940 års civila byggnadsutredning, som i princip icke haft något att
erinra mot denna lösning, bär emellertid — utan att dock härutinnan framlägga
något närmare utarbetat förslag — ifrågasatt, att en ytterligare tillbyggnad
till residensbyggnaden skulle ske, varigenom jämväl länsarkitektkontoret
och landsfogdeexpeditionen samt vägorganisationens motsvarighet
inom ett blivande förstatligat vägväsen (vägförvaltningen) skulle kunna erhålla
behövliga utrymmen i residensbyggnaden.
Vad sistnämnda alternativ angår förutsätter detsamma ett relativt hårt
utnyttjande av residenstomten. Det vore likväl knappast troligt, att därigenom
skulle kunna erhållas lokaler, som för någon längre tid bleve tillräckliga
för de till länsstyrelsen anknutna institutionerna. Möjlighet skulle
ej heller föreligga att tillgodose de ytterligare lokalbehov för länsstyrelsen,
som framdeles kunna uppkomma. Då härtill kommer, att några besparingar
å byggnadskostnaderna — i allt fall av större betydelse — knappast skulle
stå att vinna vid en förläggning av de ifrågavarande institutionerna till residensbyggnaden,
har jag ansett byggnadsutredningens uppslag örn utvidgning
av tillbyggnadsprogrammet icke böra fullföljas.
Det inom byggnadsstyrelsen senast utarbetade förslaget kan sägas utgöra
en kompromiss mellan styrelsens ursprungliga förslag och det av byggnadsutredningen
i första liand förordade, mera begränsade örn- och tillbyggnadsprogrammet.
Förslaget innebär en enligt min mening möjlig beskärning
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 104.
av styrelsens tidigare förslag med undanröjande i stort sett av de olägenheter,
med vilka byggnadsutredningens förslag var behäftat. Kostnaderna hava
även kunnat nedbringas med 35,000 kronor till 220,000 kronor eller samma
belopp, som beräknats erforderligt för att genomföra byggnadsutredningens
förslag. Då jag anser det omarbetade förslaget tillfredsställande, tillstyrker
jag, att detsamma lägges till grund för arbetenas utförande. Den beräknade
kostnaden har ej givit mig anledning till erinran.
Jag vill här förutskicka, att jag har för avsikt att senare i dag förorda, att
förslag framlägges för riksdagen om anslag för uppförande av det nya posthuset,
till vilket avses att förläggas vägförvaltningen, landsfogdeexpeditionen
och lokal för fattigvårdskonsulenten samt, därest en förflyttning av länsarkitektkontoret
från lantmäterikontorets fastighet prövas böra ske, jämväl
detta kontor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att till Om- och tillbyggnad av länsresidenset i Växjö för
budgetåret 1943/44 å kapitalbudgeten under rubrik Statens
allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag
av .................................. kronor 220,000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
A. C. F. v. Krusenstierna.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1943:138 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag för budgetåret 1943/44 till onioch tillbyggnad av länsresidenset i Växjö. a1 i texten
- SU 1943:68 Statsutskottets utlåtande nr 68 s. 1 i texten