Sök i Ratio Lex

Angående anslag till lantmäterikontorsbyggnad i örebro

1943-03-05 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:106, Angående anslag till lantmäterikontorsbyggnad i örebro

Dokumentets text

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 106.

17

Nr 106.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till lantmäterikontorsbyggnad

i örebro; given Stockholms

slott den 5 mars 1943.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustaf Andersson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 5 mars 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,

Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander,

Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson.

1 skrivelse den 9 september 1942 anmälde byggnadsstyrelsen sin avsikt att

hemställa om anvisande av medel för budgetåret 1943/44 till uppförande av

en nybyggnad för lantmäterikontoret i Örebro.

Sedermera har styrelsen i skrivelse den 5 januari 1943 framlagt utredning

och förslag i ämnet.

Silläng till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 104—107.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

Styrelsen meddelar till en början, att lantmäteristgrelsen i skrivelse till

byggnadsstyrelsen den 11 februari 1936 anhållit, att byggnadsstyrelsen måtte

vidtaga åtgärder för att åt lantmäterikontoret i Örebro, som är inrymt i Örebro

slott, bereda förbättrade lokaler.

I skrivelsen anfördes bland annat.

Vid verkställd inspektion å lantmäterikontoret bär det visat sig, att en

lösning av lokalfrågan är långt mera trängande än förut antagits. Lantmäterikontoret

består av två större och tre mindre rum samt tambur med en sammanlagd

golvyta av 172 kvadratmeter, vilken yta dock genom uppbyggande

av ett »övre arkiv» i ett av de större rummen och en läktare i det andra utökats

med 71 kvadratmeter eller alltså till 243 kvadratmeter. De tre mindre

rummen avses till tjänsterum och användas av överlantmätaren, assistent och

kanslibiträde, under det att de två övriga rummen äro arkiv. Det ena av

dessa två arkivrum måste emellertid dessutom användas icke blott till arbetsplats

för såväl tillfällig assistent som 2 å 3 kvinnliga biträden utan jämväl

såsom visningssal för besökande lantmätare och allmänhet. Givet är att

denna nödtvungna anordning länder arbetet å kontoret till avsevärd skada.

Ej heller äro de för det egentliga arkivet disponerade utrymmena tillräckliga

utan fordra snar utökning. Därtill kominer den mindre tillfredsställande

anordningen med uppbyggd läktare och »övre arkiv».

Vid lantmäteristyrelsens skrivelse fanns fogad en av överlantmätaren i Örebro

län lämnad redogörelse för lokalförhållandena vid lantmäterikontoret.

I densamma anfördes bland annat följande.

Under senare år har ofta förts på tal eventuell utökning och omändring

av lokalerna för lantmäterikontoret, och olika förslag hava därvid diskuterats.

Ej blott från lantmätarhåll utan även från den allmänhet, som besöker

kontoret, hava nämligen framställts anmärkningar mot det otillräckliga utrymmet

och den fullkomliga bristen på tillgång till någon ostörd plats för

arkivforskning. De besökande måste nämligen vistas i samma rum och understundom

till och med begagna samma arbetsbord som personalen, vilken

givetvis i ej mindre grad härigenom oroas. Under senare åren hava gång på

gång ändringar vidtagits av de anställdas placering inom lokalerna för att

om möjligt hålla allmänheten utanför det inre arbetsrummet, där skriv- och

räknearbeten oftast förekomma. Någon effektiv förbättring kan dock icke

åstadkommas utan genomgripande omändring av kontorets lokaler i så måtto,

att flera rum ställas till förfogande. Jämsides med detta önskemål beträffande

arbets- och forskningsrummen har emellertid behovet av ökat utrymme

för arkivet gjort sig gällande.

Någon korridor utmed de fem rum, som kontoret disponerar, finnes ej. Det

enda rum, som har direkt förbindelse med tamburen, är kanslibiträdets rum,

och genom detta måste all trafik gå. överlantmätaren är härjämte tvungen

att till och från sitt rum passera genom assistentens rum och det stora arbetsrummet,

där övriga biträden hava sina arbetsbord och skriv- och räknemaskiner

samt karttransportör äro uppställda och som utgör den enda tillgängliga

platsen för besökande lantmätare och allmänheten, då de önska

studera kartor och handlingar. En eller annan bland lantmätarna plägar vid

arkivforskning begagna sig av själva arkivrummen och däri stående bord,

men detta är för kontorspersonalens del ej stort bättre, då därigenom avsevärt

förhindras arkivakternas uttagande och inläggande. Belysnings- och

värmeförhållandena äro för övrigt inom arkivlokalerna otillfredsställande,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 106.

19

och på övre arkivet är något långvarigt vistande på grund av otillräcklig

ventilanordning så gott som uteslutet.

Att lantmäterikonlorets nuvarande lokaler i flera avseenden kunna betecknas

såsom allt annat än tillfredsställande, erfares sålunda redan vid en

helt flyktig besiktning och har även uppmärksammats av statsrevisorerna.

Vid deras besök år 1935 kunde de givetvis endast konstatera, att samma

förhållande som förut var rådande, men härjämte observerades akivakternas

förvaring i träskåp, vilket särskilt ur eldfaresynpunkt ansågs vara betänkligt.

Byggnadsstyrelsen meddelar härefter i sin skrivelse, att styrelsen — sedan

länsstyrelsen i Örebro län avstyrkt, att ytterligare lokaler i Örebro slott upplätes

till lantmäterikontoret — funnit att lokalfrågan måste lösas genom uppförande

av en nybyggnad. Styrelsen förklarar sig hava gjort föreliggande

olika möjligheter för förläggning av lantmäterikontoret till föremål för ingående

undersökningar. För sin del har styrelsen stannat vid att förorda, att

byggnaden skulle förläggas till ett statens järnvägar tillhörigt område invid

centralstationen. Området begränsas av Klostergatan, östra Nobelgatan, Storgatan

och Järnvägsgatan samt innehåller en yta av omkring 7,200 kvadratmeter.

Lantmäteristyrelsen hade, upplyser byggnadsstyrelsen, förklarat, att

lantmäterikontoret lämpligen kunde förläggas till detta område, varjämte

järnvägsstyrelsen uttalat, att ämbetsverket visserligen funnit området väl värdefullt

och välbeläget för att utnyttjas för allmän bebyggelse men att styrelsen

icke ville motsätta sig lantmäterikontorets förläggning till platsen, örn annan

lämplig och billigare tomt icke stöde att erhålla. I sådant fall borde emellertid

icke endast lantmäteritomten utan området i dess helhet överföras från

järnvägsstyrelsens till annan myndighets förvaltning och statens järnvägars

fond ersättas med ett efter 50 kronor per kvadratmeter beräknat värde eller

360,000 kronor.

Då ett disponerande av tomten endast medför ett överförande från en statlig

fond till en annan och någon statsutgift i egentlig mening icke behöver

ifrågakomma, har byggnadsstyrelsen ansett en mer ingående värdering ej

vara erforderlig och det av järnvägsstyrelsen beräknade ersättningsbeloppet

kunna godtagas.

Styrelsen upplyser, att området ännu icke stadsplanelagts men att enligt ett

uppgjort förslag viss del därav skulle utläggas till gator och planteringar,

medan återstoden skulle utgöra ett byggnadskvarter med tre lamellbyggnader,

av vilka den västligaste lämpligen skulle kunna tagas i anspråk för lantmäterikontoret.

Huruvida de två övriga tomterna skulle reserveras för annan

statlig bebyggelse eller försäljas syntes icke på frågans nuvarande ståndpunkt

behöva avgöras.

Beträffande den föreslagna tomten anför styrelsen, att platsen invid centralstationen

vore synnerligen lämplig både för lantmäterikontoret och för

allmänheten. Kostnader för tomtens förvärvande behövde icke åsamkas statsverket.

Den tvekan, som syntes kunna råda rörande tomtens lämplighet, hänförde

sig uteslutande till att denna vid exploatering skulle kunna anses hava

ett förhållandevis högt värde. Uppskattades hela statens järnvägars område

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

till 360,000 kronor och värdet av den mark staden skulle av detta område

inlösa för gator och planteringar till omkring 60,000 kronor, återstode för

kronans behållna mark ett värde av omkring 300,000 kronor. Enligt det uppgjorda

stadsplaneförslaget skulle denna mark utgöra ett kvarter, som indelades

i tre tomter, av vilka den västligaste och minst värdefulla skulle användas

för lantmäterikontoret. Denna tomt beräknades av länsarkitekten hava ett

saluvärde av omkring 56,000 kronor och de båda övriga av 72,000 respektive

173.000 kronor.

På byggnadsstyrelsens uppdrag har länsarkitekten Ebbe Borg utarbetat tre

vid styrelsens skrivelse fogade skisser till nybyggnad för lantmäterikontoret.

Till grund för förslaget hade, upplyser styrelsen, legat ett program, som framkommit

vid med lantmäteristyrelsen förda underhandlingar och som av ämbetsverket

ansetts tillgodose de minimikrav, vilka måste uppställas vid planerande

av arkivutrymme för en 25-års period, den minsta tidrymd, som

kunde ifrågakomma för en byggnad av detta slag. Byggnadens källarvåning

skulle endast i ringa utsträckning nu inredas. Därigenom lämnades möjlighet

öppen att i en framtid anordna ytterligare arkivutrymme. Detta kunde visserligen

icke sägas fylla de krav på god belysning, vilka gällde för lantmäteriarkiv,

där arbete ständigt påginge, men finge dock anses möjligt att använda

såsom utökning av huvudarkivet. Huvudarkivet vore jämte en vaktmästarbostad

förlagt till en låg bottenvåning, medan våningen 1 trappa upp inrymde

kontorets tjänstelokaler.

Byggnaden tänktes så förlagd å tomten, att plats kunde beredas för en

tillbyggnad, inrymmande en kartlagningscentral, vars inrättande i Örebro

lantmäteristyrelsen övervägde.

Byggnadsstyrelsen har förklarat sig finna förslaget väl genomtänkt och de

särskilda rummen lämpligt avpassade efter de olika behoven, varför styrelsen

i och för sig icke har något att erinra mot detsamma.

En inom byggnadsstyrelsen på grundval av förslaget uppgjord kostnadsberäkning

slutar på 270,000 kronor. Viss minskning av byggnaden torde,

upplyser styrelsen, vara möjlig att åstadkomma genom att utesluta källarvåningen

och i denna befintligt reservutrymme för arkiv. Kontorets arkiv finge

då anordnas i en väl belyst souterrängvåning och vaktmästarbostad inredas

å byggnadens vind. Tiden hade ej medgivit omarbetning av ritningarna, men

styrelsen beräknade, att en sänkning av byggnadskostnaderna med omkring

20.000 kronor skulle kunna ernås. För ändamålet skulle alltså erfordras ett

belopp å 250,000 kronor.

Vid byggnadens planläggning och konstruktion borde enligt byggnadsstyrelsens

mening tillses, att möjligheter hölles öppna att påbygga densamma

med ytterligare en våning för att kunna tillgodose framdeles uppkommande

lokalbehov, t. ex. för den beslutade statliga vägförvaltningen i länet.

I yttrande den 23 december 1942 hade länsstyrelsen förklarat sig finna

förslaget om lantmäterikontorets förläggning till statens järnvägars område

vid Järnvägsgatan synnerligen lämpligt och ur allmänhetens synpunkt det

''bästa tänkbara. Jämväl ur stadsplanesynpunkt vore det enligt länsstyrelsens

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 106. 21

mening lämpligt, om å området uppfördes fristående byggnader av offentlig

karaktär.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer byggnadsstyrelsen,

att Kungl Majt! måtte dels föreskriva, att berörda statens järnvägar tillhöriga

område vid centralstationen i Örebro skall överföras från statens järnvägars

fond till statens allmänna fastighetsfond, byggnadsstyrelsens delfond,

och ställas under byggnadsstyrelsens förvaltning samt vid överförandet åsättas

ett värde av 360,000 kronor, dels ock föreslå 1943 års riksdag att för

uppförande å nämnda område av nybyggnad för lantmäterikontoret i Örebro

i huvudsaklig överensstämmelse med omförmälda förslag för budgetåret

1943/44 anvisa ett reservationsanslag å 250,000 kronor.

Med anledning av den av byggnadsstyrelsen antydda möjligheten att något

begränsa byggnadsprogrammet har jag under hand uppdragit åt styrelsen

att verkställa närmare utredning härutinnan. Då enligt vad som

framkommit vid av byggnadsstyrelsen igångsatt förberedande undersökning

rörande förläggningen av den blivande statliga vägförvaltningen i Örebro

län svårigheter föreligga att i någon befintlig byggnad erhålla lämpliga

lokaler för nämnda förvaltning, borde i samband med utredningen

jämväl undersökas lämpligheten av att förlägga vägförvaltningen till den

ifrågasatta nybyggnaden för lantmäterikontoret.

Med en den 25 februari 1943 dagtecknad skrivelse har byggnadsstyrelsen

överlämnat nya skissritningar till lantmäterikontorsbyggnaden. Dessa innefatta

två alternativ, det ena avseende enbart lokaler för lantmäterikontoret

och det andra lokaler jämväl för den blivande vägförvaltningen.

Beträffande de två alternativförslagen anföres i skrivelsen.

I det alternativ, som enbart avser lokaler för lantmäterikontoret, har dettas

arkiv förlagts till en väl belyst souterrängvåning och någon egentlig källare

följaktligen ej anordnats. Särskilt väntrum för allmänheten har uteslutits,

vaktmästaren har erhållit plats i en belyst korridor och lunchrummet jämte

vaktmästarbostaden förlagts till vindsvåningen. Därjämte har viss omgruppering

av tjänsterummen vidtagits. Med streckade linjer har å ritningen över

vinden angivits möjlighet till framtida inredande av denna. Genom den vidtagna

omgrupperingen har det blivit möjligt ej endast att minska byggnadens

höjd utan även att minska dess längd med omkring 5 meter. Kostnaden

för detta alternativ torde enligt styrelsens beräkning uppgå till 230,000

kronor.

Det andra alternativet är beträffande souterräng- och bottenvåningarna

fullständigt lika med det föregående men förutsätter, att byggnaden uppföres

i två våningar. Den övre av dessa inrymmer dels lokaler för vägförvaltningen

i överensstämmelse med ett program, som 1942 års vägsakkunniga tillställt

styrelsen, dels ock bostad för vaktmästare. Lunchrum avses skola inredas

å vinden. Byggnaden förutsättes erhålla eli förhållandevis högt tak, som

så utformas, att framtida eventuellt uppkommande behov av ökat utrymme

för vägförvaltningen kan tillgodoses genom inredande av vinden. Kostnaden

för en sålunda utökad byggnad har beräknats till 250,000 kronor.

I ingendera kostnadsberäkningen ingår hyll- och skåpinredning i lantmälerikontorets

arkiv.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. May.ts proposition nr 106.

Under erinran om att inom byggnadsstyrelsen för närvarande utreddes,

huru lokaler för de blivande vägförvaltningarna skulle kunna anordnas, anföres

i skrivelsen vidare i huvudsak följande.

För Örebros vidkommande ha tre olika utvägar blivit föremål för utredning,

nämligen, förutom nämnda sammanförande av vägförvaltningen och

lantmäterikontoret till en gemensam nybyggnad, dels huruvida lokaler skulle

kunna beredas inom Örebro slott genom vidtagande av vissa ändringsarbeten

inom detta, dels huruvida användbara lokaler skulle kunna erhållas

genom förhyrning.

Länsarkitekten har framlagt ett av länsstyrelsen förordat förslag att inrymma

vägförvaltningen i slottet. Detta skulle möjliggöras genom att den

inredning av lanterninen på nordvästra tornet, som länsstyrelsen två gånger

tidigare föreslagit men Kungl. Majit ej medgivit, skulle komma till utförande

samt att den till Örebro läns museum nu hörande »högreståndsalen»

skulle fråntagas museet samt uppdelas till tjänsterum för länsstyrelsen.

Vägförvaltningen skulle få disponera dels det nuvarande vägingenjörskontoret,

dels ett nu av länsstyrelsen använt rum samt ett rum som nu disponeras

av länsarkitektkontoret, dels ock det i lanterninen nytillkommande utrymmet.

I detta sammanhang förutsättes, att länsarkitektkontoret skulle erhålla

två rum, som nu användas av landsfogden. Länsstyrelsen skulle erhålla ersättning

för avstådda utrymmen samt någon utvidgning genom »högreståndsalens»

uppdelande i fem tjänste- och ett vaktrum och skulle alltså erhålla

ett med två tjänsterum ökat utrymme.

Denna lösning, som beräknas draga cn kostnad av omkring 75,000 kronor,

kan utan tvivel genomföras, men något reservutrymme för att möta

eventuellt framkommande behov av ökat utrymme för vägförvaltningen skulle

icke stå till buds utan ytterligare inkräktande på museets lokaler samt omflyttningar

av såväl länsarkitektkontoret som delar av länsstyrelsen.

Endast en lokal, som kunnat komma i fråga, har enligt länsarkitektens

uppgift utbjudits till förhyrning, nämligen en för närvarande oinredd kontorsvåning

i fastigheten Gamla gatan 4. Byggnadsstyrelsen har undersökt

möjligheterna för att här anordna lokaler åt vägförvaltningen. Av en uppgjord

planritning (bilagd promemorian) framgår, att utrymmet även med

det nu uppställda programmet för provisoriska lokaler skulle bliva mycket

knappt och föga ändamålsenligt. Hyran uppgives skola bliva omkring 6,000

kronor per år, och länsarkitekten har under hand upplyst, att fastighetsägaren

kräver, att ett för flera år framåt bindande kontrakt upprättas. Ett

sådant villkor skulle än ytterligare öka de betänkligheter, man måste hysa

mot att ingå på hyresavtal rörande denna lokal. Då den troligen skulle kunna

nödtorftigt tillgodose det omedelbara behovet, ehuru den ingalunda kan betecknas

såsom lämplig, kunde möjligen övervägas att avsluta ett kontrakt

avseende den allra närmaste tiden, medan erfarenheter rörande vägförvaltningens

arbete och arbetssätt vinnas. Att för någon mera avsevärd tidrymd

binda denna institution vid alltför olämpliga och alltför knappa lokaler synes

däremot vara mindre välbetänkt.

Vägas de undersökta möjligheterna för anskaffande av lokaler åt vägförvaltningen

mot varandra, synes förslaget att inrymma dem i en med lantmäterikontoret

gemensam byggnad erbjuda de största fördelarna. Vägförvaltningen

skulle härvid erhålla för densamma avpassade lokaler och möjligheter

till framtida utvidgning, i den mån sådan befinnes behövlig. Vidare

skulle lantmäterikontoret få sitt sedan mycket lång tid tillbaka högst kännbara

behov av förbättrade och utökade lokaler tillgodosett. Slutligen skulle

länsstyrelsen erhålla ett betydande lokaltillskott, i det att det utrymme väg
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

23

ingenjörs- oell lantmäterikontoren nu upptaga i slottet kunde ställas till dess

förfogande. Vägingenjörskontoret består av tre rum örn tillhopa c:a 80 m2

och lantmäterikontoret av fem rum om tillhopa c:a 170 m2; till länsstyrelsens

förfogande skulle alltså kunna ställas 8 rum, av vilka två kunna uppdelas,

om tillhopa c:a 250 m2. Dessa fördelar synas vara så avsevärda, att de

även under nuvarande statsfinansiella förhållanden kunna motivera, att nybyggnad

för angivna ändamål vidtages.

Slutligen uttalas i skrivelsen, att nybyggnaden, även örn beslut fattades

med minsta möjliga tidsutdräkt, icke kunde bliva färdig till instundande årsskifte,

då vägförvaltningen beräknats träda i funktion. Provisoriska lokaler

för viss tid — sannolikt högst ett halvt år, därest byggnadsarbetena finge bedrivas

oförhindrat — måste därför anskaffas genom förhyrning för det fall

nuvarande lokaler icke skulle förslå ens under den nya organisationens första

verksamhetsmånader.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att lokalerna för lantmäterikontoret Departementai

Örebro sedan lång tid äro såväl otillräckliga som i övrigt otillfredsslällan- chelende.

Olägenheterna härav göra sig gällande såväl för kontorets personal som

för lantmätare och allmänhet, som för arkivforskning och i andra ärenden

måste besöka kontoret. Det ligger i sakens natur, att personalens arbete i

hög grad störes, då på grund av bristen på särskilda utrymmen arkivforskning

av besökande måste ske i personalens arbetsrum. Härtill kommer, att de

trånga lokalerna omöjliggöra nöjaktig arkivvård och medföra risk för skada

å arkivmaterialet, i främsta rummet de oersättliga kartorna. Oavsett detta

kommer arkivbeståndets fortgående tillväxt inom kort att göra det ofrånkomligt

att anskaffa nya utrymmen för kontoret.

Ehuru det sålunda i och för sig får anses väl motiverat, att åtgärder skyndsamt

vidtagas för att bereda lantmäterikontoret ökade och bättre lokaler,

skulle jag likväl i nuvarande läge knappast ansett mig kunna förorda ett

omedelbart beslut om nybyggnad enbart för kontorets vidkommande. Nybyggnadsfrågan

har emellertid vunnit aktualitet även genom nödvändigheten

att anskaffa lämpliga lokaler för den blivande statliga vägförvaltningen i

örebro län.

Byggnadsstyrelsen har närmare undersökt tre föreliggande möjligheter

att lösa vägförvaltningens lokalfråga. Enligt ett alternativ skulle utrymme

beredas i örebro slott, där den nuvarande vägorganisationen är förlagd. Detta

förslag förutsätter vissa ganska omfattande inredningsarbeten i slottets nordvästra

torn, utflyttning av en del av länets museum samt viss omdisposition

i övrigt av lokalerna i slottet. Kostnaderna för en lösning i enlighet härmed

äro beräknade till 75,000 kronor. Ett annat alternativ innebär förhyrning i

privat fastighet, och slutligen föreligger såsom tredje alternativ ett förslag

örn förläggning av vägförvaltningen till den ifrågasatta lantmäterikontorsbyggnaden.

Denna byggnad skulle för dylikt fall förses med en andra våning. Sistnämnda

lösning skulle medföra en ökad byggnadskostnad för lantmälerikontorsbyggnaden

av 20,000 kronor. Byggnadsstyrelsen bär på närmare angivna

skäl förordat det tredje alternativet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

I nuvarande läge anser jag, att en förhyrning i och för sig vore att föredraga.

Enligt vad gjorda undersökningar givit vid handen, skulle emellertid

den enda lokal, som skulle kunna komma i fråga, bliva knapp och i övrigt

föga ändamålsenlig. Då förhyrningen förutsätter omfattande inredningsarbeten

och fastighetsägaren därför lärer fordra ett för flera år bindande hyreskontrakt

med en jämförelsevis hög hyresersättning, anser jag mig lika med

byggnadsstyrelsen icke böra förorda denna lösning.

På grund av, bland annat, de i förhållande till utrymmesvinsten ganska

stora kostnader, som en förläggning av vägförvaltningens lokaler till slottet

skulle medföra, synes ej heller detta alternativ tillfredsställande.

Mot det tredje alternativet talar den större kapitalinvestering, 250,000 kronor,

som dess genomförande skulle medföra. A andra sidan skulle en lösning

av byggnadsfrågorna enligt detta förslag medföra avsevärda fördelar för de

myndigheter, som beröras av detsamma. Sålunda skulle vägförvaltningen erhålla

för densamma väl avpassade lokaler och möjlighet till måhända erforderlig

framtida utvidgning. Vidare skulle lantmäterikontorets trängande lokalbehov

bliva tillgodosett för avsevärd tid framåt. Länsstyrelsen slutligen,

som jämväl är i behov av ökade utrymmen, skulle, sedan den nuvarande vägorganisationen

och lantmäterikontoret avflyttat från slottet, kunna helt eller

delvis taga i anspråk de härigenom ledigblivna lokalerna. Här angivna fördelar

anser jag tillsammantagna vara så betydande, att jag finner mig böra

förorda, afl en nybyggnad uppföres för lantmäterikontoret och vägförvaltningen.

Byggnadsstyrelsens förslag, att för lantmäterikontorsbyggnaden skulle tagas

i anspråk viss del av den statens järnvägar tillhöriga tomtmarken vid

centralstationen i Örebro, har jag ansett mig böra biträda. Därest statsmakterna

fatta beslut om uppförande av lantmäterikontorsbyggnaden på denna

tomtmark, torde det sedermera få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela beslut

örn tomtmarkens överförande från statens järnvägars fond till statens

allmänna fastighetsfond, därvid — i enlighet med vad byggnadsstyrelsen

och järnvägsstyrelsen förutsatt —- överflyttningen torde böra omfatta ej

blott vad som behöver tagas i anspråk för nybyggnaden utan även återstående

del av tomtmarken.

De föreliggande skissritningarna till en lantmäterikontorsbyggnad i två våningar

synas vara uppgjorda med beaktande i huvudsak av de normer,

som numera tillämpas i fråga om utrymmesstandarden å statliga byggnader

i allmänhet. Jag har därför icke något att erinra mot desamma. Den beräknade

byggnadskostnaden av 250,000 kronor har ej heller givit mig anledning

till invändning.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lantmäterikontorsbyggnad i örebro för budgetåret

1943/44 å kapitalbudgeten under rubrik Statens allmänna

fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag

av

kronor 250,000.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

F. Wessberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1943:70 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret t9i3/44 till lantmäterikontorsbyggnad i örebro. s. 7 i texten