Sök i Ratio Lex

Angående anslag till rikets allmänna kartverk

1943-03-05 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:111, Angående anslag till rikets allmänna kartverk

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

1

Nr lil.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till rikets

allmänna kartverk; given Stockholms slott den 5 mars

1943.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

GUSTAF.

Fritiof Domö.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5

mars 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,

Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander,

I^Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

statsrådet Domö.

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit under nionde huvudtiteln,

punkterna 215—218, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1943/44 för rikets allmänna kartverk beräkna,

till avlöningar ett förslagsanslag av 880,400 kronor, till omkostnader ett förslagsanslag

av 117,500 kronor, till kartarbeten m. m. ett reservationsanslag

av 244,000 kronor och till utrustning m. m. ett reservationsanslag av 10,000

kronor. Jag torde nu ånyo få anmäla dessa ärenden för Kungl. Majit.

En genomgripande omläggning av den ekonomiska kartläggningen genomfördes

vid 1937 års riksdag (prop. nr 237, jordbr.utsk. uti. nr 74, r. skr. nr

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr lil. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

287). Beslutet innebar tillskapandet av en förenklad ekonomisk karta och

hade i övrigt följande innebörd. Kartläggningen grundas på en genom fotografering

från luften åstadkommen fotokarta i skala 1: 10,000, varå efter

fältarbeten inläggas fastighetsindelning, kommunikationsleder, sjöar och större

vattendrag, bebyggelse, viktigare kraftledningar, fornlämningar samt av

ägoslagen åker och trädgård. Beskrivning över kartan utarbetas icke. I planen

för den ekonomiska kartläggningen ingå hela Götaland, Svealand utom

vissa delar av Värmland och Kopparbei''gs län samt av Norrland de närmast

kusten belägna delarna jämte ett område av Jämtlands län. I fråga örn övriga

delar av Värmlands, Gävleborgs och Västernorrlands län samt av kustlandet

i Västerbottens och Norrbottens län ävensom vissa delar av Jämtlands

län iordningställes fotokarta i skala 1: 10,000 med därå inlagd fåstighetsindelning.

Denna fotokarta har närmast avsetts för skogsbruket. Över vissa delar

av Kopparbergs län, som icke ingå i planen för den ekonomiska kartläggningen,

upprättas fotokarta i skala 1: 10,000 utan fastighetsindelning.

Med skrivelse den 15 april 1942 har bespuringsbcredningen avlämnat promemoria

med yttrande och förslag angående den ekonomiska kartläggningen.

Efter att ha redogjort för kartverkets nuvarande organisation och arbetsuppgifter

m. m. har beredningen yttrat i huvudsak följande.

Valet av karttyp sammanhänger givetvis intimt med vad staten i ett visst

läge anses ha råd att betala. Att förhållandena härvidlag te sig helt annorlunda

nu än för fem år sedan är uppenbart. Men bestämmandet av karttyp är också

nära beroende av den nytta man kan anses ha av den ekonomiska kartan. De

ändamål den ekonomiska kartan skall tjäna kunna visserligen icke frånkännas

betydelse i olika hänseenden, särskilt för jordbruket och skogsbruket.

Men å andra sidan bör anmärkas, att dess vikt för exempelvis jordbruks- och

arealstatistiken, fastighets- och jorddelningsväsendet samt fastighetstaxeringen

— som ofta särskilt framhållits som betydelsefulla ändamål för den ekonomiska

kartan — enligt beredningens uppfattning måste anses jämförelsevis

ringa. Särskilt slopandet av beskrivningen har minskat kartans användbarhet.

Kartans lämplighet som översiktskarta, bland annat för lantmäteriet,

torde också i viss mån lia minskat genom den större skalan. En ej obetydlig

olägenhet uppkommer nämligen som följd av den större skalan genom uppdelning

av materialet i ett stort antal blad. Till belysande härav kan nämnas,

att den nyligen färdiga ekonomiska kartan i skalan 1: 10,000 för Bohuslän

består av icke mindre än 104 blad. Vidare förtjänar framhållas, att utmärkandet

av samtliga jordregisterfastigheter å kartan, trots den stora skalan,

i ett ej ringa antal fall icke kan ske på ett fullt tydligt sätt. En lägenhet örn

7é hektar eller 1/z tunnland representerar sålunda icke större figur å kartan än

U cm2.

Med hänsyn till nu angivna omständigheter Ilar det synts beredningen i

hög grad tveksamt, örn utgifterna för den ekonomiska kartläggningen uppväga

statsnyttan. Särskilt under tider, då sparsamhet med statens medel å

alla möjliga områden bör eftersträvas, kan det starkt ifrågasättas, huruvida

detta ändamål är av den vikt, att det kan sättas före andra som för närvarande

icke kunna tillgodoses.

Vid övervägandet av olika möjligheter att mera väsentligt nedbringa kostnaderna

för den ekonomiska kartläggningen har det framstått för bered
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr lil.

3

ningen som särskilt anmärkningsvärt, att medan framställningskostnaderna

tor den ekonomiska kartan för närvarande beräknas uppgå till omkring 12,000

kronor för

grund för den ekonomiska kartan, stanna vid 1,500 kronor för

naden i kostnader, 10,500 kronor för kv.-mil, belöper huvudsakiigen på inläggning

å kartan av fastighetsindelning, kommunikationsleder, sjöar och

.större vattendrag, bebyggelse, viktigare kraftledningar, fornlämningar samt

av ägoslagen åker och äng. En väsentlig del av utgifterna härvidlag hänföra

sig till tidsödande fältarbeten.

Enligt beredningens uppfattning utgör fotokartan en så pass god karta att

staten bör kunna nöja sig med att utgiva endast en dylik karla som ekonomisk

karta för hela riket. En så radikal förenkling av den ekonomiska kartan

medför väsentliga årliga besparingar och anbefalles av beredningen som den

ur besparingssynpunkt mest effektiva.

Därest man emellertid icke anser sig böra stanna vid utgivande av allenast

fotokartan såsom ekonomisk karta, vill beredningen som alternativt förslag

angiva, att förenklingar av den nuvarande ekonomiska kartan genomföras.

Dylika synas nämligen möjliga utan att mera väsentligt minska kartans användbarhet.

I sådant syfte vill beredningen närmast ifrågasätta en minskning

av skalan från 1: 10,000 till 1: 20.000 samt en stark begränsning av fältarbetena

vid kartframställningen. Beträffande fastighetsindelningen bör sålunda

övervägas, om överhuvudtaget andra gränser än sådana som kunna inläggas

å lantmäterikontoren böra medtagas. Lantmäteritekniskt icke fastställda gränser

sakna också värde ur rättslig synpunkt och kunna åstadkomma direkt

olägenhet. Med hänsyn till önskvärdheten att erhålla kartan i möjligaste mån

tydlig kan ifrågasättas att utesluta fastighetsindelningen för vissa mindre

fastigheter, exempelvis under 5—10 hektar, eller t. o. m. att inskränka gränserna

till sådana för större egendomar och byar. Vidare torde särskilt fältarbete

för inläggning av åker och trädgård samt kommunikationsleder och

bebyggelse knappast vara nödvändigt. Den översikt själva fotokartan härutinnan

erbjuder synes i stort sett vara tillfredsställande.

I anledning av besparingsberedningens förslag har jag jämlikt Kungl.

Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1942 tillkallat expeditionschefen i jordbruksdepartementet

G. A. Bouveng för att verkställa utredning och avgiva förslag

angående den ekonomiska kartläggningen m. m. Vid hemställan om erhållande

av ifrågavarande bemyndigande anförde jag bland annat följande.

Vid den utredning, som bör igångsättas, torde de av besparingsberedningen

framförda förslagen böra förutsättningslöst undersökas. Skulle det vid undersökningarna

framgå, att enbart utgivande av fotokarta utan inläggande

av fastighetsindelningen icke kan anses vara tillfyllest för de ändamål den

ekonomiska kartan är avsedd att fylla, synes det av besparingsberedningen

alternativt framförda förslaget örn utgivning av den ekonomiska kartan i förminskad

skala, eventuellt med inläggning av fastighetsgränserna endast i begränsad

omfattning, böra prövas. Som riktlinje bör dock i de olika fallen

gälla, att eventuella förenklingar icke få givas en sådan form, att kartans användbarhet

äventyras.

Undersökningarna böra även omfatta andra möjligheter att åstadkomma

besparingar än beträffande den ekonomiska kartläggningen. Kartverkets olika

verksamhetsgrenar laira därför göras till föremål för undersökningar för

alf utröna huruvida inskränkningar av olika slag, bland annai i fråga örn personalstaterna,

kunna göras utan att därigenom möjligheterna för kartverket

alt lia ett tillfredsställande sätt fylla sina uppgifter beskäras.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

I en till mig avlämnad promemoria den 17 februari 1943 har Bouveng lämnat

en redogörelse för utredningsarbetets aktuella läge. Bouveng har härvid

meddelat, att han för att få en utgångspunkt för utredningsarbetet ansett det

vara av vikt att söka erhålla kännedom örn den betydelse, de i enlighet med

det nya framställningssättet hittills färdigställda ekonomiska kartorna tillmätas

för lantmäteriväsendet. På grund därav hade han från överlantmätarna

inom de län, över vilka den nya ekonomiska kartan helt eller delvis utgivits,

således Göteborgs och Bohus län samt Gotlands och Kalmar län införskaffat

redogörelser för de hittills vunna erfarenheterna av berörda kartors utnyttjande

inom lantmäteriväsendet. Bouveng yttrar i anslutning härtill.

Den gjorda utredningen synes giva vid handen, att utgivandet av en ekonomisk

karta i enlighet med den 1937 antagna planen är av stor betydelse

för lantmäteriväsendet, såväl vad angår fastighetsredovisning som fastighetsbildning,

samhällsbildning och planering. Med hänsyn lill beskaffenheten

av äldre kartmaterial och omöjligheten att med hjälp av detta utan

risk för förstöring av arkivhandlingar åjourföra fastighets- och samhällsbildningen,

får den ekonomiska kartan anses oumbärlig på här berörda område,

och den medför genom de möjligheter den erbjuder till en effektiv och

ändamålsenlig, vid värjo tillfälle aktuell fastighetsredovisning, ökad rättssäkerhet

inom fastighetsväsendets viktiga område. Uppenbart är, att ett utgivande

av den ekonomiska kartan — på sätt besparingsberedningen ifrågasatt

— utan inläggande av fastighetsindelningen skulle medföra ett bortfallande

i väsentliga avseenden av dess nytta ur ovan angivna synpunkter. Vad

överlantmätarnas yttranden i övrigt innehålla ger dessutom anledning till

tvekan rörande lämpligheten av det andra av besparingsberedningen framförda

alternativet, utgivning av den ekonomiska kartan i förminskad skala,

eventuellt med inläggning av fastighetsgränserna endast i begränsad omfattning.

I sistnämnda fråga har jag bl. a. genom personliga studier på fältet sökt

åstadkomma ytterligare utredning. Vad därunder och i övrigt i saken framkommit

ger stöd för den åsikten, att en förminskning av den ekonomiska

kartans skala skulle i avsevärd grad minska dess användbarhet.

Vidare har Bouveng erinrat, att kartverket under senare år i ökad utsträckning

tagits i anspråk för militära kartarbeten. I detta avseende har framhållits,

att överbefälhavaren i skrivelse till kartverket den 6 oktober 1942, under

hänvisning till behovet av vissa militära kartor, meddelat, att bearbetningen

för militära ändamål av det genom flygfotografering under 1942 införskaffade

fotomaterialet omedelbart borde påbörjas. Skrivelsen innebure att omkring

750 kartblad borde framställas före den 1 oktober 1943. Då organisationen

vid kartverkets fotogrammetriska byrå icke vore av större omfattning

än att enligt uppgift 250—300 kartblad per år kunde framställas, skulle ifrågavarande

arbetens genomförande till den angivna tidpunkten kräva en mycket

betydande ökning av organisationen för fotokartframställning. De militära

önskemålens tillgodoseende skulle medföra, att de civila kartarbetena

måste i huvudsak nedläggas. Enligt vad kartverket anfört i sin svarsskrivelse

till överbefälhavaren borde inställandet av de ordinarie kartarbetena icke

ifrågakomma, för så vitt icke ett oavvisligt krav förelåge ur beredskapssynpunkt

att de militära kartarbetena slutfördes på den angivna korta tiden och

med så långt möjligt kartverkets egen personal. Ytterligare hade överbefälhavaren

i framställning till Kungl. Majit den 11 december 1942 ifrågasatt.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr lil.

5

att kartverket åter skulle anknytas till försvarsväsendet samt hemställt, att

åtgärder måtte vidtagas för frågans närmare utredande. Denna framställning

hade remitterats till kartverket, som dock ännu ej avgivit yttrande i ärendet.

I anslutning till de sålunda lämnade upplysningarna har Bouveng anfört

följande:

Det är icke min avsikt att nu taga principiell ståndpunkt till frågan örn

den ekonomiska kartläggningens framtida utformning. Även om det hittills

införskaffade utredningsmaterialet kunde anses tillräckligt vägande för att

därpå skulle kunna grundas ett omdöme om dels den samhällsnytta arbetet

med denna kartläggning medför, dels det befogade ur statsfinansiell synpunkt

av arbetenas fortsatta bedrivande under nu rådande förhållanden, och

det alltså skulle vara möjligt att därigenom erhålla tillräckliga utgångspunkter

för förslag i ämnet, har dock genom överbefälhavarens först omförmälda

framställning frågan nu kommit i ett sådant läge, att ytterligare överväganden

av alla därpå inverkande omständigheter blivit påkallade. Av överbefälhavarens

senare framställning synes framgå, att från försvarsmaktens sida

kommer att ställas ytterligare anspråk på kartverkets disponerande för militära

ändamål, varigenom grundvalen för eventuella förslag rörande organisationen

av den civila kartframställningen kan komma att rubbas. Under

sådana förhållanden och då sådan osäkerhet är rådande angående den omfattning,

i vilken kartverkets på civila ändamål inriktade verksamhet för

den närmaste framtiden kan tänkas få fortgå, att definitiva förslag icke lämpligen

kunnat nu uppgöras, finner jag mig nödsakad anmäla, att den mig

anförtrodda utredningen icke kan fullföljas inom tid, att en därpå grundad

proposition kan föreläggas årets riksdag.

I skrivelse den 31 augusti 1942, varöver statskontoret den 22 februari 1943

avgivit infordrat utlåtande, har rikets allmänna kartverk gjort framställning

örn anslag för budgetåret 1943/44 med tillhopa 1,314,200 kronor till avlöningar,

omkostnader, kartarbeten m. m. samt utrustning m. m. vid kartverket.

Vidare har kartverket i skrivelse den 28 september 1942, varöver infordrade

utlåtanden avgivits den 16 december 1942 av försvarsväsendets lönenämnd

och den 27 januari 1943 av statskontoret, hemställt om ändrade bestämmelser

rörande arvode till pensionerad militär personal vid anställning

såsom icke-ordinarie befattningshavare vid kartverket.

Anslag till avlöningar.

Anslaget till avlöningar är för innevarande budgetår uppfört med 880,400

kronor. Kungl. Maj:t har den 17 april 1942 för rikets allmänna kartverk fastställt

dels personalförteckning (statsliggaren sid. 728), dels ock följande

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... kronor 529,500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t .......................................... » 2,090

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ................ 235,410

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... » 113,400

Summa kronor 880,400.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

Kartverket har i sin skrivelse den 31 augusti 1942 beräknat anslaget till

avlöningar för budgetåret 1943/44 till 929,800 kronor. Rörande innehållet i

skrivelsen må, såvitt angår avlöningsanslaget. i övrigt anföras följande:

Efter samråd med förenämnde utredningsman bar kartverket vid beräkningarna

av anslagsbehovet utgått från nu gällande arbetsuppgifter och därav

föranledda behov av arbetskraft och medel för arbetenas planenliga bedrivande.

Av det beräknade medelsbehovet, 929,800 kronor, avse 569,200 kronor

avlöningar till ordinarie tjänstemän, 2,090 kronor arvoden och särskilda

ersättningar bestämda av Kungl. Maj:t, 241,510 kronor avlöningar till ickeordinarie

personal samt 117,000 kronor rörligt tillägg.

Under ordinarieposten lia beräknats i runt tal 566,800 kronor för

avlöningar — utom till innehavare av de å personalförteckningen uppförda

ordinarie tjänsterna — jämväl till innehavarna av 7 föreslagna nya ordinarie

tjänster, nämligen 3 flygfotografer i lönegrad A 15, 3 tekniska biträden i

lönegrad All samt 1 ritbiträde i lönegrad A 4. Vidare lia under ifrågavarande

post upptagits 2,400 kronor för vikariatsersättningar. Höjningen av anslagsposten

med 39,700 kronor är till ett belopp av 32,100 kronor föranledd

av nyssnämnda förslag örn utökning av antalet ordinarie tjänster samt

till återstoden eller 7,600 kronor i huvudsak av beräknade löneklassförändringar.

Med avseende å förslaget om inrättande av nya ordinarie tjänster

har kartverket erinrat, alt den av 1937 års riksdag beslutade omorganisationen

av kartverket på grund av tidsförhållandena icke kommit till utförande

i enlighet med fastställd plan. Personalinskränkningarna i förhållande

till den ursprungliga planen hade svårast drabbat den ekonomiska

kartbvrån, varå endast en tredjedel av den i planen till ett antal av 66 beräknade

personalen varit tillgänglig för byråns huvudsakliga uppgift, den

ekonomiska kartans framställande. De befattningshavare, som för kartverket

i dess helhet enligt den avsedda befordringsgången redan nu eller

under innevarande budgetår borde lia erhållit befordran till ordinarie tjänstemän,

vore 3 flygfotografer i lönegrad Eo 15, 3 tekniska biträden i lönegrad

Eo 11 samt 4 ritbiträde!! i lönegrad Eo 4. För flygfotografer, tekniska

biträden och fotografbiträden finnas inga möjligheter till befordran till ordinarie

utan inrättande av nya ordinarie befattningar. Vad beträffade ritbiträdena

torde, på grund av avgång med pension bland de kvinnliga förste

ritarna, den avsedda befordringsgången kunna vinnas genom att inrätta en

ordinarie ritbiträdesbefattning. För att möjliggöra en önskvärd befordringsgång

för viss del av personalen, särskilt angelägen med hänsyn till faran

för att inom kartverket utbildad personal eljest sökte annan anställning och

den synnerligen stora olägenheten härav för kartverket, och samtidigt i någon

mån infria de uttalanden rörande befordringsgången, vilka gjorts av

statsmakterna vid omorganisationen, syntes 3 flygfotografer, 3 tekniska biträden

och 1 ritbiträde böra överflyttas till ordinarie befattningar från extra

ordinarie. De angivna förändringarna i kartverkets personalförteckning har

kartverket beräknat skola medföra en merkostnad av 1,472 kronor exklusive

rörligt tillägg och kristillägg.

Under icke-ordinarieposten ha beräknats i ruut tal dels 201,640

kronor för avlöningar till extra ordinarie och extra tjänstemän, dels 24,770

kronor för arvoden till vid kartverket anställda pensionerade officerare och

underofficerare, dels 5,100 kronor för särskild gottgörelse till vid kartverket

kommenderad militär personal, dels 4,000 kronor till ersättning för jordregisteravskrifter,

dels 3,000 kronor till ersättning åt tillfälligt anställda och

utomstående för specialarbeten, dels 3,000 kronor för betingsarbeten. Vid

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

7

beräknandet av icke-ordinarieposten lia medel ej avsetts för de extra ordinarie

tjänster, vilka, enligt vad förut sagts, ansetts böra överföras till ordinarie

befattningar. I övrigt har posten beräknats med hänsyn tagen till vid

kartverket redan förefintlig icke-ordinarie personal, dock att medel härjämte

upptagits för nyanställande av 2 flygfotografer i lönegrad Eo 15, 4

statskartografer i lönegrad Ex 16 och 2 tekniska biträden i lönegrad Ex 6.

Inrättandet av sist angivna 8 befattningar skulle medföra en kostnadsökning

under icke-ordinarieposten av i runt tal 34,700 kronor. Posten har vidare

beräknats höjd med 3,480 kronor på grund av förväntade löneklassförändringar

för den nuvarande personalen. Ytterligare har ifrågavarande

post ökats med ungefär 5,050 kronor, avseende dels arvode till en befattningshavare,

vilken av kartverket tidigare upptagits såsom extra ordinarie

men som enligt Kungl. Maj:ts beslut den 27 mars 1942 erhållit arvode utöver

pension, dels ock fyllnadsersättning till en underofficer, som nu är

kommenderad till kartverket men som den 1 oktober 1943 blir pensionerad

och då erhåller arvode från kartverket. Å andra sidan har förslaget

om utökning av antalet ordinarie tjänster föranlett en utgiftsminskning å

30,650 kronor under förevarande post. Posten har därutöver med hänsyn

till belastningen under föregående budgetår ansetts kunna minskas med i

runt tal 6,480 kronor. Förslaget om nyanställande av extra ordinarie eller

extra befattningshavare är enligt vad kartverket anfört motiverat av nödvändigheten

att erhålla rekryteringspersonal för statskartografbefattningarna.

Den föreslagna personalförstärkningen skulle i rådande läge dessutom

lätta arbetsbelastningen på den fotogrammetriska byrån, varigenom den nuvarande

personalen på ekonomiska kartbyrån skulle i något större utsträckning

än under de senaste åren kunna användas för byråns egna arbetsuppgifter.

Slutligen har posten rörligt tillägg på grund av de under ordinarie- och

icke-ordinarieposterna framställda förslagen uppräknats med 3,600 kronor

till 117,000 kronor.

Statskontoret har med hänsyn lill pågående utredning angående kartverkets

organisation ansett sig icke kunna tillstyrka någon höjning av verkets

avlöningsanslag.

Innan jag närmare ingår på kartverkets framställning den 28 september

1942 angående ändrade bestämmelser rörande arvode till pensionerad militär

personal vid anställning såsom icke-ordinarie befattningshavare vid kartverket,

torde följande redogörelse för hittills gällande bestämmelser i ämnet få

lämnas.

I instruktionen den 18 juni 1937 (nr 644) för rikets allmänna kartverk och

kartverkskommissionen stadgas i 7 § 4 morn., att pensionerad officer eller

underofficer må, där så beiinnes lämpligt, anställas vid kartverket såsom

icke-ordinarie befattningshavare.

Före kartverkets omorganisation år 1937 kommenderades den pensionerade

militära personalen, efter frivilligt åtagande, till generalstabens topografiska

avdelning genom generalorder. Ersättningen utgick med i huvudsak

samma belopp, som gällde för övrig pensionerad personal å militär arvodesbefattning.

Sålunda utgingo enligt Kungl. Maj:ts brev den 1 juli 1923 de

årliga arvodesbeloppen med 3,600 kronor till regementsofficer, 3,180 kronor

till kompaniofficer och 2,340 kronor till underofficer. Dessa bestämmelser

gillia alltjämt, dock numera med vissa tillägg. Sålunda har den 20 maj 1938

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

föreskrivits, att vid kartverket såsom icke-ordinarie befattningshavare anställd

pensionerad underofficer äger att, förutom honom tillkommande pension

och fyllnadspension, uppbära arvode av 3,000 kronor, vilket arvode må

tilläggas befattningshavare, som är fullt kompetent att utföra gravyrritning

eller annan reproduktionsritning, från och med det kvartal, som infaller sedan

tre år förflutit från anställandet som icke-ordinarie vid kartverket. På

de fastställda arvodena utgå dyrtidstillägg samt kristillägg.

Kartverket har i sin nyssberörda framställning erinrat, att genom beslut av

1942 års riksdag (prop. nr 210; r. skr. nr 374)nya grunder fastställts för ersättning

i fråga om arvodesbefattningar vid försvarsväsendet. Enligt de numera

gällande bestämmelserna för de militära arvodesbefattningama vid försvarsväsendet

utginge arvodet till kapten med belopp motsvarande nettolön

i militära avlöningsreglementets löneklass Oa 10 och till fanjunkare m. fl.

med belopp motsvarande nettolön i löneklassen UO 7. Under den tid, som

vederbörande pensionerade militära befattningshavare innehade sådan arvodesbefattning,

uppbure han icke pension utan denna skulle gottgöras

försvarsväsendets löneanslag från tolfte huvudtiteln. Genom de nya arvodesbestämmelserna

hade arvodisterna vid försvarsväsendet erhållit höjda ersättningar

i förhållande till vad tidigare varit fallet. Då kartverkets arvodesbefattningar

varit jämställda med de militära arvodesbefattningama, enär

de från början varit sådana militära arvodesbefattningar vid generalstabens

topografiska avdelning, borde de vid kartverket tjänstgörande pensionerade

militära befattningshavarna nu erhålla motsvarande förbättring i

sina avlöningsvillkor. Därmed skulle också vinnas, att samtliga arvodister

vid kartverket å ena sidan i officers ställning och å andra sidan i underofficers

ställning i vardera gruppen erhölle samma ersättning för sitt arbete,

oberoende av för var och en gällande pensionsförmåner. Kartverket har

vidare framhållit följande.

Av upprättad översikt framgår att skillnaden i sammanlagd ersättning per

år enligt de nya arvodesbestämmelserna vid försvarsväsendet och de för kartverket

gällande för tidigare pensionerade officerare varierar mellan 1,185

kronor och 1,376 kronor. För en kapten, som åtnjuter pension fr. o. m. den

1 oktober 1942 enligt allmänna tjänstepensionsreglementet, utgör däremot

skillnaden blott 473 kronor. I den mån officerare med pension enligt äldre

pensionsbestämmelser av åldersskäl avgå från arvodesbefattning vid kartverket

och ersättas med officerare med pension enligt allmänna tjänstepensionsreglementet,

skulle sålimda, vid tillämpning även vid kartverket av

försvarsväsendets bestämmelser för arvodesbefattning, merkostnaden för

kartverket successivt minskas.

Av översikten framgår vidare, att en tillämpning av försvarsväsendets regler

skulle för de vid kartverket nu anställda pensionerade underofficerarna

medföra^ en icke oväsentlig minskning i inkomst i förhållande till nu utgående

förmåner. Detta är beroende på att nuvarande arvode till i reproduktionsritning

fullt utbildad underofficer vid kartverket utgör 3,000 kronor mot vid

försvarsväsendet tidigare utgående arvode av 2,130 kronor utöver pensionen.

Då emellertid ersättningen vid försvarsväsendets arvodesbefattningar utgår

omedelbart vid första anställning och utan särskild teknisk utbildning, bör

vid kartverket ett särskilt tillägg liksom hittills utgå till de underofficerare,

som tjänstgöra vid kartverket och lia full utbildning i reproduktionsritning.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

9

Vid bestämmandet av detta tillägg torde man böra utgå från nuvarande skillnad

i arvode. Med vederbörliga tillägg utgör nämnda skillnad 948 kronor,

vilket skulle motsvara ett tilläggsarvode av 720 kronor, varå rörligt tillägg

och kristillägg skulle utgå, i stället för nuvarande arvodeshöjning å 660 kronor,

varå dyrtidstillägg och kristillägg utgå. Underofficer med dylikt tilläggsarvode

skulle då erhålla en sammanlagd inkomst av 8,552 kronor inberäknat

rörligt tillägg och kristillägg. Denna inkomst motsvarar i huvudsak den avlöning,

som utgår till gravör vid kartverket i för sådan befattningshavare

gällande högsta löneklass.

Kostnadsökningen genom övergången till de för försvarsväsendet fastställda

arvodesgrunderna har beräknats till omkring 11,000 kronor örn året. Summan

kommer att successivt nedgå allteftersom de nuvarande anställda av åldersskäl

avgå och ersättas med personal, som erhållit pension enligt allmänna

tjänstepensionsreglementet. Kostnadsökningen kan då beräknas nedgå till

4,100 kronor, allt beräknat med nuvarande rörligt tillägg och kristillägg.

Vid genomförandet av de nya bestämmelserna torde pensionsmedlen böra

tillgodoföras kartverkets avlöningsanslag. För den händelse dessa inkomstmedel

få disponeras av kartverket och tillgodoföras anslagsposten avlöningar

till icke-ordinarie personal, erfordras icke någon höjning av denna anslagspost.

Skulle däremot ur anslagsredovisningssynpunkt ett tillgodoförande av

pensionsmedlen till icke-ordinarie posten anses icke böra ifrågakomma, erfordras

en höjning av nämnda post med 53,000 kronor. Då därjämte på nuvarande

arvoden utgår dyrtidstillägg och icke rörligt tillägg såsom på grundlönen

enligt de nya bestämmelserna erfordras vidare en höjning av posten

rörligt tillägg med 13,500 kronor.

De nya bestämmelserna böra få tillämpas fr. o. m. den 1 oktober 1942, då

motsvarande bestämmelser rörande arvodesbefattningarna vid försvarsväsendet

träda i tillämpning. För budgetåret 1942/43 behöva därför anvisas 39,750

kronor såsom tillägg till anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie personal,

mot vilken utgiftsökning skulle svara en inkomst av pensionsmedel på 42,201

kronor.

Försvarsväsendets lönenämnd har förordat, att ersättning till den pensionerade

militära arvodespersonalen vid rikets allmänna kartverk principiellt

bestämdes att utgå enligt samma grunder som numera gällde för den

pensionerade personalen i arvodesbefattning inom försvarsväsendet i anslutning

till det av 1942 års riksdag godkända nya arvodessystemet. Lönenämnden

har ej heller haft något att erinra mot den av kartverket föreslagna inplaceringen

i löneklass av officerare och underofficerare. Beträffande kartverkets

förslag, att tilläggsarvode å 720 kronor för år skulle kunna utgå

till vissa underofficerare med särskild kompetens och efter viss tids tjänstgöring

vid kartverket, har lönenämnden framhållit, att det skulle vara mera

ändamålsenligt och bättre överensstämmande med de allmänna principerna

för det nya arvodessystemet, därest även ifrågavarande underofficerare hänfördes

till viss löneklass å löneplan UO av det militära avlöningsreglementet.

Därest arvodet för dessa underofficerare bestämdes till belopp motsvarande

lönen enligt militära avlöningsreglementet, löneklass UO 9, skulle löneförmånerna

i stort sett komma att sammanfalla med dem som enligt kartverkets

förslag skulle tillkomma dessa arvodeslagare.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr lil.

Före
draganden.

Statskontoret har anfört följande.

De vid kartverket såsom icke-ordinarie befattningshavare anställda pensionerade

officerarna och underofficerarna synas med hänsyn till dem åliggande

arbetsuppgifter närmast vara att jämställa med de i verkets personalförteckning

uppförda statstopograf- och gravörsbefattningarna. Såsom framgår

av handlingarna till Kungl. Maj:ts brev den 20 maj 1938 angående arvoden

åt vissa vid rikets allmänna kartverk anställda pensionerade underofficerare.

torde dock underofficer i allmänhet icke äga utbildning i koppargravyr

och sålunda icke kunna utnyttjas till alla de arbeten, som en gravör

skulle kunna utföra. På grund härav och då nämnda befattningar hänförts

till lönegrad A 21, respektive A 15 bör det icke ifrågakomma att — med

frångående av den princip, som lagts till grund vid fastställandet av nu utgående

arvoden — dessa skulle bestämmas till sådana belopp, att de sammanlagda

pensions- och avlöningsförmånerna bomme att överstiga nettolönen

för statstopograf och gravör. Det framlagda förslaget skulle emellertid

i synnerhet för officerarna medföra icke oväsentligt högre löneställning än

för de civila befattningshavarna. Officer skulle nämligen erhålla avlöningsförmåner

lill ett sammanlagt belopp av 12,511 kronor medan nettolönen

inom lägsta, respektive högsta löneklassen av lönegrad A 21 uppgår till

9,568 kronor respektive 11,350 kronor. Underofficer skulle enligt förslaget

komma i åtnjutande av avlöningsförmåner å tillhopa 8,552 kronor, under

det att begynnelselön och slutlön för gravör uppgå till 6,674 kronor, respektive

8,601 kronor.

Statskontoret vill för övrigt framhålla, att sådana pensionerade officerare

och underofficerare, som åtnjuta pension jämlikt de från och med den 1

juli 1942 gällande bestämmelserna, komma att redan med nu utgående arvoden

erhålla förmåner, som överstiga avlöningen till motsvarande civila

tjänstemän, då nämligen summan av pension och arvode i angivna fall uppgå

till 12,037 kronor för officer och 8,646 kronor för underofficer i den

högre arvodesklassen. På grund härav kunde rentav ifrågasättas, huruvida icke

en sänkning av löneställningen för den militära personalen i kartverket borde

komma till stånd. Under åberopande av vad sålunda anförts får statskontoret

avstyrka bifall till framställningen.

I årets statsverksproposition erinrade jag örn den pågående utredningen

angående den ekonomiska kartläggningen m. m. Enligt vad utredningsmannen

sedermera anmält, kan på grund av närmare angivna förhållanden utredningsarbetet

icke fullföljas inom sådan tid, att en därpå grundad proposition

kan föreläggas årets riksdag. Frågorna om ändringar i den ekonomiska

kartläggningens bedrivande och i kartverkets organisation torde sålunda nu

få anstå och först ett kommande år föreläggas riksdagen. I detta läge anser

jag mig böra förorda, att anslag till kartverket för nästa budgetår äskas i

huvudsaklig överensstämmelse med för innevarande budgetår tillämpade

grunder.

Med utgångspunkt från vad sålunda sagts kan jag icke tillstyrka kartverkets

förslag örn ändring till ordinarie tjänster av 3 befattningar som flygfotografer

i lönegrad Eo 15, 3 befattningar som tekniska biträden i lönegrad

Eo 11 samt en befattning som ritbiträde i lönegrad Eo 4. Ifrågavarande befattningar

böra sålunda under nästa budgetår bibehållas å extra ordinarie

stat. I avbidan på slutförandet av den förut omförmälda utredningen kan jag

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

11

ej heller för närvarande biträda förslagen om anställande av 2 extra ordinarie

flygfotografer i lönegrad Eo 15 och 2 extra tekniska biträden i lönegrad

Ex 6. Däremot vill jag med hänsyn till behovet av rekryteringspersonal för

statskartografbefattningarna icke motsätta mig att medel beräknas för anställande

av ytterligare 2 statskartografer i lönegrad Ex 16.

Vidkommande det framlagda förslaget örn anpassning efter vissa löneklasser

i de för försvarsväsendets aktiva personal gällande löneplanerna av arvodena

till sådana pensionerade officerare och underofficerare, vilka tjänstgöra

såsom icke-ordinarie befattningshavare vid kartverket, anser jag mig

icke i nuvarande läge kunna biträda detsamma.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat bör avlöningsanslaget för

nästa budgetår beräknas på följande sätt. Posten avlöningar till ordinarie

tjänstemän torde böra höjas med 7,600 kronor, i huvudsak på grund av beräknade

löneklassförändringar. Posten bör sålunda uppföras med 537,100

kronor. Anslagsposten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, torde böra bibehållas vid nuvarande belopp 2,090 kronor. Under posten

avlöningar till icke-ordinarie personal torde böra redovisas följande ökningar,

nämligen med 9,700 kronor på grund av förslaget om medelsanvisning

för anställande av ytterligare 2 extra statskartografer och med 3,500

kronor på grund av beräknade löneklassförändringar för den nuvarande personalen.

Å andra sidan kan i anledning av vad kartverket anfört posten minskas

med (6,480—5,050 =) i runt tal 1,400 kronor. Posten bör sålunda uppföras

med (235,410 + 9,700 + 3,500 — 1,400=) 247,210 kronor. Slutligen

torde posten rörligt tillägg med hänsyn till de i det föregående tillstyrkta utgiftsökningarna

böra uppräknas med 3,000 kronor till 116,400 kronor. Kartverkets

avlöningsanslag skulle följaktligen för nästa budgetår behöva uppföras

med (537,100 + 2,090 + 247,410 + 116,400=) 903,000 kronor, vilket

jämfört med medelsanvisningen för löpande budgetår innebär en anslagsökning

med 22,600 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen, att

1) godkänna följande avlöningsstat för rikets allmänna

kartverk, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1943/44:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis

.......................... kronor 537,100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Majit ............ » 2,090

3. Avlöningar lill icke-ordinarie personal . . » 247,410

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 116,400

Summa kronor 903,000;

2) till Rikets allmänna kartverk: Avlöningar för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av .. kronor 903,000.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

Före
draganden.

Anslag till omkostnader.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 117,500 kronor.

Kungl. Majit har den 17 april 1942 fastställt omkostnadsstat för rikets allmänna

kartverk (statsliggaren sid. 729).

I skrivelsen den 31 augusti 1942 har rikets allmänna kartverk hemställt, att

ifrågavarande anslag för nästa budgetår måtte uppföras med 124,400 kronor.

ökningen, 6,900 kronor, faller till ett belopp av 2,900 kronor på posten

sjukvård m. m. och till återstående del eller 4,000 kronor på posten bränsle,

lyse och vatten.

Statskontoret har i remissutlåtande den 22 februari 1943 beträffande förslaget,

att posten till sjukvård m. m. skulle beräknas till 5,000 kronor, motsvarande

det belopp som förbrukats under budgetåret 1941/42, anfört, att

medelsåtgången nämnda budgetår syntes ha varit relativt sett avsevärt större

än som vanligen vore fallet vid civila myndigheter. Statskontoret har för sin

del förordat, att posten bestämdes till ett belopp motsvarande förbrukningen

under budgetåret 1940/41 eller 4,000 kronor.

Jag kan icke tillstyrka de av kartverket föreslagna utgiftsökningarna i vidare

mån än att jag föreslår, att posten sjukvård uppräknas med 1,900 kronor

till 4,000 kronor och posten bränsle, lyse och vatten med 2,000 kronor

till 15,000 kronor. Anslaget skulle sålunda för nästa år behöva uppräknas

med (1,900 + 2,000=) 3,900 kronor till (117,500 + 3,900=) 121,400 kronor.

Sedan riksdagen beslutat i anslagsfrågan, torde det få ankomma på

Kungl. Majit att fastställa omkostnadsstat för kartverket. Jag hemställer alltså,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Rikets allmänna kartverk: Omkostnader för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 121,400.

Anslag till kartarbeten m. m.

För detta ändamål är för innevarande budgetår upptaget ett reservationsanslag

av 244,000 kronor. Beträffande bestämmelser angående anslagets användning

hänvisas till statsliggaren sid. 730.

I skrivelsen den 31 augusti 1942 har rikets allmänna kartverk för nästkommande

budgetår upptagit ifrågavarande anslag till 250,000 kronor, vilket

innebär en höjning i förhållande till innevarande budgetår med 6,000

kronor. Härvid lia med ledning av erfarenheterna från senare år utgifterna

för reproduktionsarbeten beräknats höjda med 1,000 kronor till 13,500 kronor.

För att erforderlig fältarbetspersonal vid de topografiska fältarbetena

skall kunna påräknas har upptagits ett belopp av 6,000 kronor för anordnande

av militär ritkurs, för vilket ändamål icke beräknats något belopp för

innevarande budgetår. A andra sidan har posten ortnamnsgranskning an
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

13

setts kunna minskas med 1,000 kronor till 4,000 kronor, övriga utgiftsposter,

avseende fältarbeten, flygfotografering och bidrag till kartcentral inom krigsarkivet

för moderna topografiska kartor, ha beräknats till oförändrade belopp

av respektive 178,000, 45,000 och 3,500 kronor. Posten bidrag till kartcentral

kan, enligt vad kartverket anfört, bortfalla för den händelse en av krigsarkivet

gjord framställning örn överförande av motsvarande belopp till krigsarkivets

stat skulle bifallas.

I överensstämmelse med vad kartverket föreslagit finner jag ett belopp av

6,000 kronor böra beräknas under ifrågavarande anslag för anordnande av

militär ritkurs. Vad beträffar det hittills under anslaget upptagna bidraget

å 3,500 kronor till kartcentral inom krigsarkivet torde erforderliga medel

för ifrågavarande ändamål komma att från och med nästa budgetår gäldas

från anslag under fjärde huvudtiteln. Med beaktande av det anförda och

då beräkningen av medelsbehovet under ifrågavarande anslag icke i övrigt

givit mig anledning till erinran, torde anslaget för nästa budgetår böra upptagas

med (244,000 + 6,000 — 3,500 =) 246,500 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. för

budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av ................................ kronor 246,500.

Anslag till utrustning m. m.

För detta ändamål är för innevarande budgetår uppfört ett reservationsanslag

av 10,000 kronor. Anslaget är avsett för bestridande av kostnader för

oförutsedda kompletteringar och reparationer å kartverkets flygplan.

I skrivelsen den 31 augusti 1942 har rikets allmänna kartverk hemställt

örn oförändrat anslag för nästa budgetår.

Kartverkets framställning om oförändrad medelsanvisning av 10,000 kronor

för bestridande av kostnader för oförutsedda kompletteringar och reparationer

å kartverkets flygplan föranleder icke någon erinran från min sida.

Liksom för innevarande budgetår torde anslaget, i den mån detsamma befinnes

därtill förslå, få anlitas för nyanskaffning av skåpinredning samt av viss

maskinell utrustning för kartverkets behov. Jag hemställer alltså, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Rikets allmänna kartverk: Utrustning m. m. för budgetåret

1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av ................................ kronor 10,000.

Före
draganden
-

Före
draganden
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr lil.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Siv Schiöler.

437438. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1943.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.