Sök i Ratio Lex

Angående anslag till nybyggnad för ett laboratorium för betongtekniska provningar vid statens pr ov ning sanstalt m. m

1943-03-05 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:122, Angående anslag till nybyggnad för ett laboratorium för betongtekniska provningar vid statens pr ov ning sanstalt m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 122.

1

Nr 122.

Kungl. Maj-.ts proposition till riksdagen angående anslag till nybyggnad

för ett laboratorium för betongtekniska provningar

vid statens pr ov ning sanstalt m. m.; given Stockholms

slott den 5 mars 1943.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Herman Eriksson.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5

mars 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,

Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander,

Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för handelsdepartementet, statsrådet Eriksson:

I årets statsverksproposition (tionde huvudtiteln, punkt 33, och kapitalbudgeten,

bil. 7, punkt 1) har Kungl. Majit föreslagil riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, till utrustning av byggnad för ett laboratorium

för betongtekniska provningar vid statens provningsanstalt respektive

till uppförande av samma byggnad för budgetåret 1943/44 beräkna dels ett

reservationsanslag av 45,000 kronor dels ock ett investeringsanslag av 260,000

kronor. Sedan utredningen i ärendet slutförts, torde jag nu ånyo få anmäla

detsamma.

Billang till riksdagens protokoll 19A.7. 1 sami. Nr 122.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 122.

1 skrivelse den 28 augusti 1942 har styrelsen för statens pr övning sanstalt

hemställt om anvisande för förenämnda ändamål av anslag å 80,000 kronor

respektive 300,000 kronor. Den för laboratoriets utrustning beräknade kostnadssumman

ansåge styrelsen kunna fördelas å två budgetår. För budgetåret

1943/44 erfordrades ett belopp av 45,000 kronor.

Till motivering av denna hemställan har styrelsen anfört bland annat följande.

Provningsanstaltens huvudbyggnad och en flygelbyggnad uppfördes 1919.

Den byggnadstekniska avdelningen förlädes jämte mekaniska avdelningen i

flygelbyggnaden och erhöll en golvyta av cirka 750 m2, varav ungefär 175 m2

utgöres av en hall med dubbel våningshöjd försedd med travers med 10 tons

lyftkraft. Denna lokal är avsedd för provning av särskilt tunga och skrymmande

provföremål, såsom murväggar, bjälklag och andra större konstruktionsdelar,

stora betongkulvertar och dylikt.

Den för byggnadstekniska avdelningen från början tillgängliga golvytan

visade sig snart otillräcklig på grund av avdelningens snabbt växande arbetsuppgifter.

Utökning av utrymmet har därför skett gång efter annan, huvudsakligen

genom uppförande och tillbyggnad i ett flertal repriser av en smal

envåningsbyggnad av relativt provisorisk karaktär vid sidan örn flygelbyggnaden.

Första delen av envåningsbyggnaden uppfördes år 1925 med en golvyta om

cirka 180 m2, som helt togs i anspråk för dels ett laboratorium för provning

av natursten och vägmaterial och dels ett laboratorium för värmeisoleringsprovning

av väggkonstruktioner, för vilka uppgifter utrustning tidigare saknats.

Den första tillbyggnaden till envåningsbyggnaden utfördes 1928 och

omfattar en golvyta örn 100 m2 samt disponerades helt för ett brandtekniskt

laboratorium, vars uppförande och utrustning till tre fjärdedelar bekostades

av medel, vilka som gåva överlämnats av intresserade brandförsäkringsbolag.

År 1934 utfördes en mindre tillbyggnad örn 40 m2 golvyta, som utnyttjades

för ökat utrymme till betongtekniska provningar. 1938 slutligen utfördes tillbyggnad

dels av flygelbyggnaden med en golvyta om cirka 250 m2, dels av

envåningsbyggnaden med cirka 105 m2. Sistnämnda tillbyggnader utfördes

vad flygelbyggnaden beträffar till ungefär hälften och i fråga örn envåningsbyggnaden

helt för medel, som ställdes till förfogande av enskilda donatorer.

Det nytillkomna utrymmet har till största delen utnyttjats för det nyinrättade

trätekniska laboratoriet, till vars utrustning 1939 års riksdag beviljade

ett anslag av 70,000 kr.

Totala golvytan utgör sålunda för närvarande omkring 1,425 m2, vartill

komma cirka 150 m2 i provisoriska, icke uppvärmda upplagsskjul av trä.

Vart efter som på angivet sätt golvytan ökat, hava de nytillkomna lokalerna

sålunda praktiskt taget helt tagits i anspråk för nytillkomna verksamhetsgrenar.

Förutom de angivna nytillkomna uppgifterna, vilka erfordrat särskilda laboratorielokaler,

hava under årens lopp tillkommit ett stort antal nya arbetsuppgifter

av mindre omfattning, men den väsentligaste arbetsökningen har

dock berott på en fortgående ökning av mer eller mindre standardiserade

provningar inom de verksamhetsgrenar, som redan från början ingått i avdelningens

arbetsuppgifter. Hur avdelningens inkomster från provningsuppdrag

samt personalantal och golvyta ökat från 1920, då avdelningen inflyttade

i de då nya lokalerna i flygelbyggnaden, framgår av följande sammanställning:
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 122.

3

Budgetår

Inkomster

cirka kronor

Inkomster, efter

avdrag av kris- tillägg,

cirka kronor

Personalantal

cirka

Golvyta

cirka m2

1920

39,500

6

750

1924/25

46,500

—

8

750

192 h/30

81,000

—

12

1,030

1934/35

100,500

—

13

1,070

1939/40

144,300

—

24

1,425

1940/41

167,800

152,500

24

1,425

1941/42

250,800

214,900

32

1,425 |

Inkomsterna hava för de två senaste budgetåren även angivits med de reducerade

belopp, som motsvara vad inkomsterna skulle varit, om taxenivån

varit oförändrad utan kristidsförhöjning. Denna höjning har 1940—41 utgjort

10 % och 1941—42 i genomsnitt 16.7 °/o av grundtaxan. I personalantalet

har icke medräknats tillfällig personal, som erfordrats såsom ersättning

för till beredskapstjänst inkallade.

Medan golvytan ökat med endast 90 °/o, har personalantalet och inkomsterna

av provningsuppdrag femfaldigats. Under de fyra senaste åren hava

inkomsterna ungefär fördubblats. Avdelningen är på grund av denna hastiga

utveckling för närvarande synnerligen trångbodd, och det är nödvändigt,

att lokalutrymmet avsevärt ökas, örn en ytterligare stegrad arbetsvolym

skall kunna avverkas. Den nuvarande bristen på utrymme har bl. a.

medfört, att den förenämnda travershallen, som behövs för provning av

särskilt lunga och skrymmande provföremål, måste till huvudsaklig del utnyttjas

för sådana provningar, som icke erfordra en så dyrbar lokal. Antalet

sådana provföremål, som erfordra tillgång lill travers, är vid olika tidpunkter

varierande men har även år efter år ökat, så att anhopningen därav

vid många tillfällen bereder stora svårigheter och medför tidsödande omflyttningar,

på grund av att lokalen nu måste utnyttjas även för sådana

provningar, som lika väl kunde utföras i enklare lokaler. Den lokal i den

1938 uppförda tillbyggnaden, som från början inrättades för provning av

avloppsrör av betong, har under de två senaste åren måst användas huvudsakligen

till uppackningsrum för insända betongmaterial. Detta har möjliggjorts

genom att provningen av avloppsrö * under denna tid tillfälligt

varit förhållandevis ringa, beroende på att den s. k. allmänna betongrörskontrollen,

omfattande ett stort antal fabriker, den 1 juli 1940 tillsvidare

nedlades på grund av cementbrist och minskad byggnadsverksamhet. Fabrikantföreningen

inom denna industri har för avsikt alt så snart förhållandena

medgiva uppdraga åt provningsanstalten att återupptaga denna verksamhet,

och förhandlingar därom pågå. Betongrönslaboratoriet kommer då

återigen att helt behövas för detta ändamål och avses icke att överflyttas

till den planerade nybyggnaden.

Att utvecklingen kommer att gå i den riktningen, att alltjämt ökade krav

från byggnadsindustriens sida komma att ställas på provningsanstalten, därom

synes icke någon tvekan kunna råda. Byggnadsindustriens utveckling från

hantverksmässiga metoder till mera industriellt betonade arbetsformer, med

därav betingade strävanden till rationalisering och utexperimenterande av

nya material och konstruktioner, har pågått allt sedan förra världskriget

och visar icke någon tendens alt avstanna. Det kan tvärtom förväntas och

har redan visat sig, alt den allmänna fördyringen under de senaste åren

aktualiserat och påskyndat denna utveckling. Man torde böra räkna med,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 122.

att någon avmattning i en sådan utvecklingsgång icke heller kommer att ske

under åren närmast efter det nu pågående världskrigets avslutande. Utvecklingen

medför, att provningsanstaltens arbete ökar dels för utprovande och

bedömning av nya material och konstruktioner, dels för provningar j samband

med den driftskontroll, som i ökad omfattning erfordras på arbetsplatserna

vid tillämpningen av förbättrade arbetsmetoder.

Den tekniska forskningen på byggnadsmaterialområdet i de delar, som

icke direkt dikterats av fabrikanternas intresse att på kort sikt söka förbättra

eller förbilliga sina produkter, har här i landet bedrivits i alltför ringa

omfattning, beroende huvudsakligen på att ekonomiskt stöd icke i erforderlig

grad lämnats av statsmakterna eller av byggnadsindustrien. En ändring

på denna punkt är nu att vänta, främst som en följd av 1942 års riksdags

beslut att anslå 200,000 kronor för innevarande budgetår till byggnadsteknisk

forskning. Enligt Kungl. Maj:ts i proposition framlagda förslag har

avsetts, att denna forskning i huvudsak skulle bedrivas vid befintliga forskningsinstitutioner,

bl. a. vid statens provningsanstalt. Även av denna anledning

kan en fortsatt ökning av byggnadstekniska avdelningens arbete förväntas.

ökningen av sådana provningar, vilka äro ett led i en fortlöpande driftskontroll

på byggnadsplatserna, har under de senaste åren varit stor, och

detta gäller särskilt betongtekniska provningar. Som belysande exempel härpå

kan anföras följande statistik över från byggnadsplatser insända provkuber

av betong för tryckhållfasthetsprovning:

Budgetåret 1920 .............. cirka 700 provkuber

1924/25 ........

...... » 800

»

1929/30 ........

...... » 1,300

»

1934/35 ........

...... » 3,900

»

1939/40 ........

...... » 4,400

»

1910/41 ........

...... » 5,800

»

1941/42 ........

...... » 8,900

»

Denna ökning sammanhänger delvis med betongarbetenas ökade andel i

den totala byggnadsproduktionen men främst på betongteknikens utveckling

och en vidgad förståelse för att man i samband med relativt omfattande

provningar och kontroll kan minska cementåtgången och erhålla mera ekonomiska

konstruktioner. En omfattande propaganda från bl. a. svenska cementföreningen

och under de senaste åren även från statens industrikommission,

som hl. a. hållit ett flertal kurser för utbildning av betongkontrollanter,

har kraftigt bidragit till att öka förståelsen för vad som kan vinnas

med en effektiv betongkontroll. De av statens tekniska ämbetsverk fastställda

cement- och betongbestämmelserna hava under de senaste åren varit föremål

för revidering, och ändrade bestämmelser komma att utgivas under hösten

1942. Ändringarna innebära bl. a. bestämmelser om vidgad kontroll genom

provningar såsom förutsättning för ökade påkänningar i betongkonstruktioner

och för reduktion av den minsta cementhalt, som i olika fall tillåtes.

Enär de statliga bestämmelserna allmänt tillämpas även för privata

byggnadsentreprenader och av kommunala kontrollmyndigheter, kommer

den av de ändrade betongbestämmelserna betingade ökningen av betongprovningarna

sannolikt att bliva betydande. Svenska cementföreningen har även

under hand meddelat provningsanstalten, att anstalten bör bereda sig på

ökad mängd kontrollprovningar av betong.

Anstaltsstyrelsen framhåller, att på grand av den fortgående ökningen av

betongtekniska provningar, som sålunda förutses komma att fortsätta under

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kunni. Maj:ts proposition nr 122.

5

normala tider, lokalbehovet måste tillgodoses genom nybyggnad för betongtekniska

provningar. Härigenom skulle även beredas behövligt utrymme för

övriga grenar av avdelningens verksamhet. Bl. a. kunde travershallen frigöras

från sådana arbeten, som icke krävde tillgång till travers, och därigenom

möjlighet beredas att utföra provningar av större och skrymmande föremål

utan de störningar och förseningar, som nu varit ofrånkomliga, då uppdrag

av sådan art hopat sig. Genom överflyttning av cementprovningarna till en

blivande nybyggnad kunde även trälaboratoriet beredas ett välbehövligt, något

ökat utrymme.

Beträffande platsen för, beskaffenheten av samt kostnaderna för byggnaden

och för dess utrustning anför anstaltsstyrelsen följande.

Tomtförhållandena möjliggjorde icke ytterligare tillbyggnad av de byggnader,

i vilka byggnadstekniska avdelningen nu inrymdes, varför en ny byggnad

vore erforderlig. Lämplig plats härför inom det tomtområde, som provningsanstalten

redan nu hade tillstånd att disponera, vore i anslutning till

laboratoriebyggnaden för teknisk röntgencentral, som uppfördes år 1940.

Nybyggnaden avsåges skola uppföras i två våningar jämte källarvåning, varvid

källarvåningen avsåges för huvudsakligen betonggjutningslaboratorium

samt vissa lagringsutrymmen, bottenvåningen huvudsakligen för provberedning

och provning av från arbetsplatser insända provkuber, provbalkar och

vattentäthetsprovkroppar av betong samt övervåningen för huvudsakligen cementprovningar

och kontorslokaler. Byggnaden planerades upptaga ett utrymme

av 14 X 22 m. Nyttigt golvutrymme bleve cirka 730 mz.

Preliminära skisser för plandispositionen hade uppgjorts av provningsanstalten

såsom byggnadsprogram och underlag för ungefärlig beräkning av

byggnadskostnaderna. En sådan beräkning hade utförts av byggnadsstyrelsen,

som beräknat kostnaden inklusive fast inredning och erforderliga yttre

ledningar och planeringsarbeten på tomten till 260,000 kronor. Vid nuvarande

osäkerhet beträffande byggnadskostnaderna vid den avsedda byggnadstiden

ansåge anstaltens styrelse välbetänkt, att ett ytterligare belopp av

förslagsvis 40,000 kronor ställdes till Kungl. Maj:ts förfogande för att möta

eventuell kostnadsstegring, som icke nu kunnat beräknas.

För byggnadens utrustning med inventarier, provningsmaskiner och anordningar,

möbler och belysningsarmatur hade beräknats en summa av

80,000 kronor enligt skrivelsen vidfogad detaljberäkning. Av denna summa

beräknades 45,000 kronor erfordras under budgetåret 1943/44 och resten under

budgetåret 1944/45. Härvid förutsattes att en del av nuvarande utrustning

i flygelbyggnaden överflyttades till det nya betonglaboratoriet.

Styrelsen har även erinrat om att, såsom framginge av propositionen 283/

1942, provningsanstalten i juli 1941 i samband med utredningen örn byggnadsforskning

anmält, att inom fem år nya lokaler omfattande en golvyta

örn minst 1,000 m2 erfordrades för byggnadsavdelningen.

Styrelsen har slutligen framhållit, att det genom donation från Skånska

cementaktiebolaget inrättade Svenska forskningsinstitutet för cement oell betong

vid tekniska högskolan i Stockholm icke vore avsett för och icke koni
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Kungl. Maj:ts proposition nr 122.

me att utöva den provnings- och kontrollverksamhet, för vilken den nu föreslagna

byggnaden vid anstalten skulle användas. Enligt nämnda instituts

stadgar vore dess uppgift att bedriva och stödja grundläggande materialteknisk

forskning rörande cement och betong samt närliggande material. Utgångspunkten

för forskningen skulle vara fastställande av dessa materials

kemiska och fysikaliska uppbyggnad samt målet ett klarläggande av deras

rationella sammansättning och användning.

För närmare kännedom om de i skrivelsen åberopade detaljberäkningarna

beträffande laboratoriebyggnaden och dess utrustning får jag hänvisa till

handlingarna i ärendet.

Över berörda framställning hava byggnadsstyrelsen den 16 september och

statens industrikommission den 23 december 1942 avgivit infordrade utlåtanden.

Byggnadsstyrelsen har uttalat, att styrelsen icke hade något i princip att

erinra mot att de ärendet hilagda ritningarna lades till grund för utarbetande

av ett definitivt förslag till byggnadsföretaget i fråga. Med avseende å de beräknade

kostnaderna för laboratoriets uppförande syntes det även styrelsen

sannolikt, att merkostnader kunde väntas uppstå på grund av kommande

prisstegringar. Enär emellertid storleken av dessa merkostnader icke för det

dåvarande kunde med någon som helst säkerhet bedömas, funne styrelsen

för sin del det vara lämpligare att den av styrelsen angivna kostnaden,

260,000 kronor, som beräknats med hänsyn till då gällande arbets- och materialpriser,

bibehölles vid anslagsäskandet och alt framställning senare avlätes

rörande eventuellt erforderligt tilläggsanslag för bestridande av uppkommande

merkostnader.

Vad beträffar de till 80.000 kronor beräknade kostnaderna för laboratoriets

utrustning har byggnadsstyrelsen ansett sig endast kunna uttala sig rörande

en delpost å 6,000 kronor för möbler, belysningsarmatur och gardiner,

vilken post synts styrelsen skälig.

Statens industrikommission, som vitsordar behovet av utvidgade lokaler för

anstaltens byggnadstekniska avdelning, förordar, att laboratoriebyggnaden

uppföres i tre våningar i stället för, såsom i förslaget förutsatts, i endast två

våningar. Kommissionen anför i fråga härom följande.

Rörande behovet av lokalutvidgning har provningsans tälten den 18 juli

1941 meddelat utredningen rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens

ordnande, att nya lokaler för den byggnadstekniska avdelningen komme att

erfordras senast inom fem år och att dessa lokaler i första utbyggnadsstadiet

skulle behöva omfatta en golvyta av minst 1,000 m2.

Enligt nu föreliggande förslag skulle uppföras en nybyggnad i två våningar

jämte källarvåning med ett nyttigt golvutrymme av sammanlagt 730 m2, sålunda

väsentligt mindre än det som angavs i juli 1941. Avdelningens huvuddel

är nu inrymd i en flygelbyggnad, som jämväl disponeras av den mekaniska

avdelningen. För övrigt förfogar den byggnadstekniska avdelningen

över en flygelbyggnad av mera provisorisk karaktär. Den nu föreslagna nybyggnaden

skulle uppföras i anslutning till den befintliga byggnaden för röntgencentralen.

Denna splittring av arbetet på ett flertal från varandra skilda

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majeri proposition nr 122.

7

lokaler torde i längden icke kunna bibehållas. Ett skisserat förslag till byggnad

för den byggnadstekniska avdelningen föreligger också, vilket förslag

upptager en trevåningsbyggnad, av vilken den nu föreslagna nybyggnaden

utgör en del.

Med hänsyn till att det utrymme, för vilket provningsanstaltens styrelse

nu äskat medel, inom en icke långt avlägsen framtid torde bliva otillräckligt,

vill kommissionen ifrågasätta, huruvida ej nybyggnaden på en gång borde

uppföras i tre våningar, av vilka dock den översta tillsvidare ej behövde inredas.

Den kostnadsökning, som bleve följden av alt byggnaden från början

uppfördes till full höjd, torde icke bliva särskilt betydande. Å andra sidan

skulle en framtida påbyggnad av byggnaden både innebära en fördyring och

menligt inverka på det inom anstalten pågående arbetet. Ur materialanskaffningssynpunkt

möta ej heller hinder för byggnadens uppförande till full

höjd redan nu.

I anledning av vad statens industrikommission sålunda uttalat bär statens

provningsanstalt i infordrat utlåtande den 25 januari 1943 anfört, bland annat,

att, därest byggnadsanslaget avpassades så, att det medgåve uppförande

redan nu av en tredje våning, vilken dock för närvarande icke behövde inredas,

detta för anstalten skulle vara till stor fördel, dels emedan den hindrande

störningen i anstaltens arbete vid en senare påbyggnad därigenom skulle

undvikas, dels ock därför att den oinredda våningen skulle täcka ett starkt

föreliggande behov av utrymme för lagring samt för uppställning och förvar

av provningsanordningar m. m.

I häröver den 29 januari 1943 avgivet utlåtande har byggnadsstyrelsen anfört,

att även styrelsen funne, att det i och för sig skulle ur såväl praktisk

som ekonomisk synpunkt vara fördelaktigt örn nybyggnaden redan från början

uppfördes med ytterligare en våning. Denna våning, som till en början

icke skulle inredas och sålunda icke skulle förses med mellanväggar, putsning,

golv, ledningar m. m., skulle, därest den nu utfördes i samband med

övriga byggnadsarbeten, draga en merkostnad av 35,000 kronor, under det

att en påbyggnad, verkställd sedan byggnaden färdigställts, skulle med nu

gällande materialpriser och arbetslöner draga en kostnad av 45,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen framhåller vidare, att orsaken till att styrelsen icke för

sin del ifrågasatt, att byggnaden vid uppförandet skulle göras större än vad

som oundgängligen erfordrades med hänsyn till föreliggande behov, berodde

på de allmänna direktiv från statsmakternas sida, som meddelats beträffande

planläggningen av den statliga byggnadsverksamheten under den nu pågående

krisen. Angelägenheten av att i enlighet med dessa direktiv i möjligaste

mån begränsa aktuella byggnadsuppgifter syntes för närvarande vara större

än någonsin med hänsyn såväl till kostnaderna som till tillgänglig arbetskraft

och materialåtgång.

I detta sammanhang torde jag jämväl få anmäla en av anstaltsstyrelsen

gjord hemställan örn upplåtelse till ingenjörsvetenskapsakademien och Tekniska

Röntgencentralen Aktiebolag av en inom provningsanstaltens område

befintlig byggnad för tekniskt laboratorium. Till en början vill jag därvid

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 122.

erinra om vissa av statsmakterna meddelade beslut rörande denna laboratoriebyggnad.

Ingenjörsvetenskapsakademien hemställde i särskilda skrivelser till Kungl.

Majit den 30 augusti och den 15 september 1937 örn bidrag av statsmedel

dels för uppförande å statens provningsanstalts tomt av en byggnad, avsedd

för den på akademiens initiativ inrättade tekniska röntgencentralen, dels

ock för inredning av byggnaden. Genom beslut den 21 januari 1938 fann

Kungl. Maj :t framställningarna för det dåvarande icke föranleda någon Dess

vidare åtgärd. Sedermera hemställde akademien i skrivelse till Kungl. Majit

den 24 januari 1939, att medel måtte ställas till förfogande för uppförande

å provningsanstaltens tomt av en laboratoriebyggnad i huvudsaklig överensstämmelse

med ehuru något större än den tidigare planlagda byggnaden för

röntgencentralen samt att den sålunda föreslagna byggnaden finge efter färdigställandet

disponeras av akademien för de ändamål, som vid varje tillfälle

syntes akademien i första hand böra komma i fråga, med skyldighet

för akademien att så snart ske kunde ställa byggnaden till förfogande för

röntgencentral eller för provningsanstalten, ävensom att provningsanstalten

eller akademien måtte erhålla anslag för anskaffning av vissa möbler och

annan inredning till byggnaden.

Med anledning av sistnämnda hemställan föreslog Kungl. Majit i proposition

nr 129 till 1939 års lagtima riksdag, att riksdagen måtte för budgetåret

1939/40 anvisa dels till uppförande av byggnad för tekniskt laboratorium

under statens allmänna fastighetsfond ett reservationsanslag av 177,000 kronor

dels ock till inredning och utrustning av laboratoriet under tionde huvudtiteln

ett dylikt anslag av 15,000 kronor. Enligt vad som framgår av propositionen

skulle ifrågavarande byggnad uppföras inom provningsanstaltens

område och akademien medgivas nyttjanderätt till byggnaden för tiden till

och med den 30 juni 1943; därefter skulle, om byggnaden då behövdes för

provningsanstaltens verksamhet, anstalten äga taga byggnaden i anspråk för

sina uppgifter. Sedan propositionen bifallits av riksdagen (skr. nr 160), meddelade

Kungl. Majit den 28 april 1939 beslut i anledning därav och förklarade

därvid, bland annat, att laboratoriet finge efter dess fullbordande disponeras

av akademien till och med den 30 juni 1943 för utförande av tekniskt-vetenskapliga

forskningar. Laboratoriet, som färdigställts under hösten

1940, har i huvudsak på så sätt disponerats av akademien, att byggnadens

nedre våning upplåtits till tekniska röntgencentralen — sedermera under

år 1941 omorganiserad till Tekniska Röntgencentralen Aktiebolag — och

dess övre våning till det akademien underställda kolningslaboratoriet. I ett

den 30 september 1940 mellan provningsanstalten och akademien träffat avtal

hava de båda parternas ömsesidiga förpliktelser i vissa detaljfrågor närmare

preciserats. Beträffande röntgencentralens tidigare verksamhet torde

jag få hänvisa till nyssnämnda proposition.

I skrivelse den 7 januari 1943 har styrelsen för statens

under erinran att kolningslaboratoriets verksamhet torde komma att inrymmas

i den bränsletekniska försöksstation, varom beslut fattades vid 1941 års

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 122.

9

riksdag (prop. nr 169; r. skr. nr 231), saint med förmälan att färdigställandet

av försöksstationen, vilken tidigare beräknats vara färdig i juni 1943,

av olika anledningar torde komma att fördröjas — hemställt att provningsanstaltens

ifrågavarande byggnad för tekniskt laboratorium måtte få disponeras

till och med den 30 juni 1944 av akademien på hittills gällande villkor

samt därefter till och med den 30 juni 1949 av Tekniska Röntgencentralen

Aktiebolag. Upplåtelsen till bolaget borde, i likhet med vad för närvarande

vore fallet beträffande upplåtelsen till akademien, ske utan ersättning.

Till grund för anstaltsstyrelsens hemställan lia legat av akademien i skrivelser

den 18 april och den 26 november 1942 till styrelsen gjorda framställningar

i ämnet.

Ingenjörsvetenskapsakademien erinrar i sin skrivelse den 18 april 1942, att

tekniska röntgencentralen tillkom år 1937 på initiativ av akademien i syfte

att inom Sverige möjliggöra tillgång till det för svetsningsteknikens utveckling

så viktiga kontrollförfarandet med genomlysning medelst röntgenstrålar.

Anskaffningen av den dyrbara apparatutrustningen möjliggjordes, framhåller

akademien vidare, genom andelsteckning av ett antal industriella verk jämte

statens järnvägar och vattenfallsstyrelsen, vilka alla hade intresse av att ha

tillgång till den nya provningsmetoden.

Akademien anför i fortsättningen i huvudsak följande:

Tekniska röntgencentralens rörelse har kontinuerligt ökat i omfång, utvisande

att ett allt starkare behov gjort sig gällande av det viktiga kontrollförfarande,

som röntgencentralen bedriver. Det har då befunnits ändamålsenligt

att giva mera formell stadga åt det gemensamhetsföretag, som statens

provningsanstalt och röntgencentralen utgör. I sådant syfte valdes aktiebolagsformen,

och 1941 genomfördes denna omorganisation, så att ett antal

större järn- och metallverk samt mekaniska verkstäder — däribland de första

andelstecknarna — ingått såsom aktieägare. (De nämnda statliga verken medverka

under andra former.) Röntgencentralens karaktär och verksamhet har

genom denna ombildning icke undergått någon förändring. Verksamheten

består liksom tidigare huvudsakligen av röntgenkontroll av svetsade konstruktioner,

såsom krigsfartyg, stridsvagnar, marinångpannor, turbinskåp,

dammluckor, kokare, gasbehållare etc. på uppdrag av statliga verk och enskilda

industriföretag. Dessutom bedriver röntgencentralen i anslutning härtill

rådgivande verksamhet och teknisk vetenskaplig forskning på hithörande

områden. Utdelningen är begränsad (till 4 °/o) och den vetenskapliga

karaktären har tryggats.

Röntgencentralens styrelse, i vilken ingenjörsvetenskapsakademiens förutvarande

preses och verkställande direktör, kommerserådet Axel F. Enström,

är ordförande, består av 7 ledamöter. Bolagsordningens § 9 innehåller bland

annat följande: Till befordrande av bolagets verksamhet samt dess sam

verkan mellan tekniska och industriella kretsar skall finnas ett röntgencentralens

råd. Högst 10 medlemmar av rådet utses vid ordinarie bolagsstämma

för tid, som av bolagsstämman beslutes. Ytterligare medlemmar lill ett antal

av högst 10 utses efter inbjudan av bolagets styrelse och för tid, som av denna

bestämmes, av sådana statliga verk och enskilda institutioner och organisationer,

som närmast äga intresse av bolagets verksamhet.

Den byggnad inom statens provningsanstalts område som användes av

röntgencentralen och kolningslaboratoriet har ställts till ingenjörsvetenskaps
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 122.

akademiens förfogande intill den 1 .juli 1943. Vid denna tidpunkt kan det

förväntas att kolningslaboratoriets verksamhet skall kunna inrymmas i den

bränsletekniska försöksstation, till vilken statsmakterna beviljat medel. För

röntgencentralens del är lokalfrågan efter samma tid icke ordnad. Då det

visat sig att röntgencentralens provningsverksamhet vunnit uppskattning, så

att den måste sägas fylla ett kännbart behov, då dess tekniskt-vetenskapliga

inriktning ligger akademien örn hjärtat och då ett nära samarbete med statens

provningsanstalt alltjämt framstår såsom ett önskemål, vill akademien hemställa

till styrelsen för statens provningsanstalt att den ville för sin del godkänna

och i så fall vidtaga nödiga åtgärder till ernående därav, att den ifrågavarande

laboratoriebyggnaden fortsättningsvis efter den 1 juli 1943, exempelvis

under 10 år. måtte upplåtas åt Tekniska röntgencentralen, eller

eventuellt — om så skulle anses lämpligare — åt ingenjörsvetenskapsakademien,

vilken i så fall i sin tur skulle upplåta den åt röntgencentralen. Med

hänsyn till verksamhetens starka tillväxt och speciellt för vidare utvecklande

av den forskningsverksamhet som ingår i programmet är hela byggnaden

erforderlig för röntgencentralens verksamhet.

Ingenjörsvetenskapsakademien har senare i sin skrivelse den 26 november

1942 meddelat, att färdigställandet av den bränsletekniska försöksstationen

av olika anledningar fördröjts. Enär akademien sålunda endast med svårighet

kunde utrymma den del av provningsanstaltens laboratoriebyggnad, som

disponerades av kolningslaboratoriet, hemställde akademien, att provningsanstalten

ville medverka till ett sådant beslut av Kungl. Majit, att tillståndet

för akademien att disponera byggnaden utsträcktes att omfatta tiden till och

med den 30 juni 1944.

Styrelsen för statens provningsanstalt, som i sin förenämnda skrivelse den

7 januari 1943 till en början bland annat erinrar örn att styrelsen vid remissbehandlingen

av ärendet örn anslag till byggnad för ett tekniskt laboratorium

tillstyrkt, att byggnaden uppfördes och provisoriskt ställdes till ingenjörsvetenskapsakademiens

förfogande, under förutsättning bland annat att akademien

före den 1 juli 1943 skulle hava avflyttat från byggnaden och att

byggnaden vid denna tid skulle stå till provningsanstaltens eller röntgencentralens

förfogande, anför härefter i huvudsak följande.

Styrelsen har tidigare förutsett, att ifrågavarande byggnad även tills vidare

1 fortsättningen kan behöva disponeras av röntgencentralen, och byggnaden

har även i stort sett planlagts och konstruerats härför. Under de omkring

2 år, som röntgencentralen haft sina nuvarande lokaler, har dess verksamhet

stegrats i så hög grad, att man bör beräkna, att den kommer att behöva hela

den nuvarande laboratoriebyggnaden.

För att röntgencentralen skall på ett tekniskt tillfredsställande sätt kunna

utöva sin kontrollverksamhet och motsvara berättigade krav på vetenskaplig

tillförlitlighet, fordras emellertid, att den utövar en viss grad av studie- och

forskningsverksamhet, så som skett under den tid den stått under akademiens

förvaltning.

I den nuvarande röntgencentralens bolagsordning står angivet, att bolaget

skall hava till ändamål bland annat att utöva teknisk vetenskaplig forskning

på hithörande områden och att till befordrande av bolagets verksamhet

samt dess samverkan med tekniska och industriella kretsar skall finnas ett

tekniskt råd. I brev den 26 november 1942 har vidare bolaget meddelat, att

dess styrelse beslutat, att en till röntgencentralen knuten forskningsverksam
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 122.

11

het skulle åvägabringas inom en kostnadsram av årligen 20,000 kronor och

att ekonomisk garanti tillsvidare för denna verksamhet lämnats av ett antal

namngivna industriföretag.

Provningsanstaltens styrelse förutsätter också, att röntgencentralens kontrollverksamhet

även under bolagsformen kommer att vara fullt opartisk.

Under dessa förutsättningar finner styrelsen skäligt, att röntgencentralen

måtte under viss tidsperiod, förslagsvis fem år, få disponera hela ifrågavarande

laboratoriebyggnad hyresfritt, liksom hittills, och på villkor i övrigt,

som provningsanstalten vill uppställa rörande de båda institutionernas samarbete

och ömsesidiga förpliktelser.

Ett väsentligt villkor, som provningsanstalten måste uppställa, är, att röntgencentralen

och dess personal icke skall utöva med anstalten konkurrerande

förvärvsverksamhet på anstaltens arbetsområden, varken direkt eller indirekt

genom annat företag eller person.

För en närmare kännedom om den för bolaget gällande ordningen torde

jag få hänvisa till handlingarna i ärendet.

Sedan fråga uppstått, huruvida icke byggnaden för tekniskt laboratorium

skulle kunna tillgodose den byggnadstekniska avdelningens nu föreliggande

lokalbehov, har överdirektören och chefen för statens provningsanstalt inkommit

med en den 19 februari 1943 dagtecknad promemoria, vari bland

annat anföres följande:

Vad beträffar röntgencentralen så har dess verksamhet sedan begynnelsen

1937 i hög grad gått framåt. Sålunda har personalens antal stigit från

4 till 22, röntgenaggregatens antal har ökats från 1 till 8 och de årliga omsättningssiffrorna

stigit från cirka 40,000 kronor till 186,000 kronor. Angivna

data avse bokföringsåren 1937—1938 resp. 1941—1942. Ar 1941 igångsattes

en filial i Malmö och år 1942 en filial i Göteborg. All granskning av upptagen

röntgenfilm, korrespondens, fakturering och annat kontorsarbete samt även

verkstads- och reparationsarbete utföres likväl vid huvudkontoret i Stockholm

även för filialernas räkning.

Som en given följd av denna utveckling har röntgencentralens nuvarande

lokaler visat sig vara i hög grad otillräckliga. Viss verksamhet, bland annat

forskningsverksamheten, har delvis fått ligga nere i väntan på ökat utrymme.

När kolningslaboratoriet därför utrymmer sina lokaler är röntgencentralen

i största behov av hela laboratoriebyggnaden.

Den omskrivna laboratoriebyggnaden har planlagts och konstruerats med

speciellt hänsynstagande till röntgencentralens tekniska arbete och behov.

Sålunda äro elen stora laboratoriehallen med taktravers, ett mindre laboratorium

i bottenvåningen samt mörkrummen och deras inredning avpassade

för röntgencentralens speciella behov.

Vad beträffar den i statens provningsanstalts hemställan den 28 augusti

1942 begärda nybyggnaden till beredande av ökat lokalutrymme för anstaltens

byggnadstekniska avdelning så avses denna att uppföras i omedelbar

anslutning till den år 1940 uppförda, av röntgencentralen och kolningslaboratoriet

disponerade byggnaden. ^byggnadsförslag^ avser en byggnad

av storlek 14 X 22 lii i två våningar jämte källarvåning, som liven avses utnyttjad

till laboratorium. Totala golvytan blir cirka 50 procent större än i

den år 1940 uppförda byggnaden. Den föreslagna byggnaden är, vilket kanske

icke direkt betonats i styrelsens skrivelse, speciellt konstruerad så, att

anstaltens omfattande provningar och driftskontroll av cement- och betongprover

från byggnadsplats!''!- ute i landet skola kunna utföras på rationellt

sätt till minsta möjliga kostnad.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 122.

Departements
chefen.

Provningsanstalten har förutsatt, på skäl som i olika sammanhang angivits,

alt röntgencentralen även i fortsättningen bör beredas utrymme i den

byggnad, som nyligen uppförts och inretts i huvudsak med tanke på dess

speciella arbete. Det utrymme, som kolningslaboratoriet lämnar, är disponerat

så att det med små ändringar lämpar sig för den utvidgning av röntgencentralens

utrymme, varav den är i behov.

Även om såväl kolningslaboratoriet som röntgencentralen skulle förständigas

att helt utrymma byggnaden, är densamma dels otillräcklig, dels icke

konstruerad för fyllande av byggnadstekniska avdelningens nu föreliggande

behov för de mekaniska betongprovningarna. Det skulle i så fall erfordras

en omfattande ombyggnad jämte tillbyggnad, vilket skulle medföra kostnader,

som uppskattningsvis komme att uppgå till cirka två tredjedelar av

kostnaden för den föreslagna nybyggnaden. De lokaler, som på så sätt erhölles,

skulle likväl icke i likhet med den föreslagna nybyggnaden kunna

disponeras på för byggnadstekniska avdelningens arbeten mest ändamålsenliga

och arbetsbesparande sätt.

Över anstaltsstyrelsens skrivelse den 7 januari 1943 med därtill hörande

handlingar samt nyssnämnda promemoria hava infordrade utlåtanden avgivits

av statens industrikommission och statens tekniska forskningsråd, vilka

förklarat sig intet hava att erinra mot anstaltsstyrelsens nu förevarande

hemställan.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att arbetsvolymen vid statens

provningsanstalts byggnadstekniska avdelning under de senaste åren befunnit

sig i oavlåtlig stegring. Det lärer även vara att förutse, att avdelningens

arbetsbelastning inom en nära framtid kommer att än ytterligare ökas

särskilt till följd av en fortgående ökning av antalet betong tekniska provningar

men måhända jämväl på grund av den enligt beslut av 1942 års

riksdag igångsatta byggnadstekniska forskningen, vilken avses i huvudsak

skola bedrivas vid befintliga forskningsinstitutioner, däribland provningsanstalten.

Enär utredningen i ärendet likaledes utvisar, att för avdelningen

tillgängliga lokaler äro otillräckliga redan med hänsyn till avdelningens

nuvarande arbetsvolym, framstår det därför såsom ofrånkomligt, att ökat

lokalutrymme beredes avdelningen.

Det kunde därvid ifrågasättas att för ändamålet utnyttja den år 1940 färdigställda

laboratoriebyggnad, som i enlighet med vad därutinnan förutsattes

i samband med beslutet om byggnadens uppförande till och med den 30 juni

1943 disponeras av ingenjörsvetenskapsakademien, därvid nedre våningen

upplåtits till den på akademiens initiativ inrättade tekniska röntgencentralen

— sedermera under år 1941 omorganiserad till Tekniska Röntgencentralen

Aktiebolag — och övre våningen till det akademien underställda kolningslaboratoriet.

Enligt vad i ärendet blivit upplyst är emellertid denna

byggnad icke lämpad för ändamålet, i det densamma dels är otillräcklig

och dels icke är uppförd med beaktande av de speciella behov som nu föranleda

en utökning av provningsanstaltens lokalutrymmen. Av utredningen

i ärendet framgår vidare, att byggnaden jämväl efter den 30 juni 1943

behövs för den tekniskt-vetenskapliga forsknings- och provningsverksamhet,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kunni. Maj:ts proposition nr 122.

13

som nu bedrives i densamma. Enär denna verksamhet synes även framdeles

vara förtjänt av det allmännas stöd, förutsätter jag befogenhet för Kungl.

Majit att, därest riksdagen icke har något att däremot erinra, jämväl för tid

efter nyssnämnda dag under de villkor Kungl. Majit kan finna lämpligt föreskriva

kostnadsfritt upplåta byggnaden för verksamheten ifråga.

Då provningsanstaltens ökade lokalbehov således icke torde böra tillgodoses

genom utnyttjande av redan befintlig byggnad, återstår allenast att för

ändamålet verkställa nybyggnad. Jag tillstyrker följaktligen, att framställning

örn anvisande av medel härför nu avlåtes till riksdagen.

Enligt provningsanstaltens av byggnadsstyrelsen tillstyrkta förslag i ämnet

anses lokalbehovet kunna tillsvidare tillgodoses genom en nybyggnad

i två våningar jämte källarvåning i anslutning till nyssnämnda å anstaltens

tomt år 1940 uppförda laboratoriebyggnad. Statens industrikommission har i

yttrande över förslaget — under erinran att behov av ytterligare lokalutrymmen

för provningsanstaltens byggnadsavdelning sannolikt inom de närmaste

åren kommer att göra sig gällande — framhållit lämpligheten av att byggnaden

uppföres i ytterligare en våning. På de av byggnadsstyrelsen gentemot

en sådan utvidgning av det ursprungliga byggnadsprogrammet anförda skälen

förordar jag emellertid, att byggnaden begränsas till vad som i berörda

program ansetts oundgängligen erforderligt med hänsyn till nu föreliggande

behov.

I enlighet med byggnadsstyrelsens beräkningar torde få avses 260,000 kronor

för själva byggnadskostnaderna. Ej heller provningsanstaltens beräkningar

av kostnaderna för byggnadens utrustning, tillhopa 80,000 kronor,

föranleda någon erinran från min sida. Av detta belopp torde för budgetåret

1943/44 böra äskas 45,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att

dels till Nybyggnad för ett laboratorium för betongtekniska

provningar vid statens pr ov ning sanstalt för budgetåret

1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av .................................. kronor 260,000,

dels ock till Utrustning av byggnad för ett laboratorium

för betongtekniska provningar under tionde huvudtiteln för

budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av ................................ kronor 45,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sven Forssberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:161 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående disposition av behållningen å till anläggningar för oljelagring ovan jord anvisade res s. 13 i texten
  2. SU 1943:78 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret I943i44 till nybyggnad för ett laboratorium för betongtekniska provningar vid s. 30 i texten