Sök i Ratio Lex

Angående årligt understöd åt f. d. vicekonsul i disponibilitet Charles Gustaf Fredholm

1943-03-12 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:137, Angående årligt understöd åt f. d. vicekonsul i disponibilitet Charles Gustaf Fredholm

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:ts preposition nr 137.

1

Nr 137.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående årligt understöd

åt f. d. vicekonsul i disponibilitet Charles Gustaf

Fredholm; given Stockholms slott den 12 mars 1943.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

GUSTAF.

K. G. Ewerlöf.

Utdrag av protokollet över finansårenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 mars

1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Statsrådet Ewerlöf anmäler uppkommen fråga om årligt understöd åt f. d.

vicekonsuln i disponibilitet Charles Gustaf Fredholm och anför vidare.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Fredholm är född den 25 juni 1865 och således 77 år gammal;

att han den 10 december 1892 förordnades till vicekonsul i Konstantinopel;

att han den 30 december 1893 förordnades att tillsvidare biträda med utförandet

av de med drogmanbefatlningen vid beskickningen i Konstantinopel

förenade göromålen;

att han den 13 november 1896 utnämndes till drogman vid nämnda beskickning;
Bihang

till riksdagens protokoll 19i3. 1 samt. Nr 137. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

att han delvis i egenskap av tillförordnad chargé d’affaires förestod samma

beskickning under tiderna 12 juli—10 september 1894, 26 juni— 10 september

1896, 12 januari—30 mars samt 2 juli—28 september 1898, 12 juli— 15 oktober

1899, 19 juli 7 oktober 1900, 27 november—12 december 1901 samt 2

juni—21 augusti 1902;

att han den 27 september 1893 förordnades till ombud i det internationella

sundhetsrådet i Konstantinopel och den 27 mars 1896 till ombud i den internationella

kajkommissionen därstädes;

att han den 10 juni 1903 erhöll begärt avsked från befattningarna såsom

drogman vid beskickningen i Konstantinopel och vicekonsul därstädes;

att han den 11 oktober 1907 utnämndes till vicekonsul i Riga med konsuls

namn, heder och värdighet;

att han den 9 oktober 1914 på egen begäran försattes i disponibilitet utan

ratt till exspektansarvode;

samt att han den 30 juli 1930 erhöll begärt avsked från befattningen såsom

vicekonsul i disponibilitet.

I en den 1 juni 1930 dagtecknad skrift anhöll Fredholm hos Kungl. Maj:t

om avsked med vicekonsul pension. Över ansökningen avgav statskontoret

utlåtande, varl framhölls, att enligt bestämmelsen i 3 § andra stycket av

kungörelsen den 29 juni 1921 (nr 456) med bestämmelser för vissa tjänsteman

vid statsdepartement och andra till den civila statsförvaltningen hörande

verk i fråga om ratt till pension gällde såsom förutsättning för bibehållen

pensionsratt för konsulär tjänsteman, som försatts i disponibilitet, att han

atnjote exspektansarvode eller annan eljest med rätt till pension icke förenad

avlöning av statsmedel till belopp i intetdera fallet understigande det i sagda

ungorelse for den av honom senast innehavda ordinarie befattningen bes

amda pensionsunderlaget. På grund härav och då Fredholm icke åtnjutit

arvode av statsmedel, sedan han den 9 oktober 1914 försattes i disponibilitet,

vöre Fredholm ej berättigad att vid avgången från anställningen i disponibilitet

bekomma någon pension av statsmedel. Under sådana omständigheter

kunde statskontoret ej heller anse anledning förefinnas att söka genom framställning

till riksdagen utverka pension av statsmedel åt Fredholm Den 30

juh !930 beslöt Kungl. Mart, att den av Fredholm gjorda ansökningen icke

skulle föranleda till någon åtgärd.

Därefter anilon Fredholm i en till ministern för utrikes ärendena den 8

augusti 1930 avlåten skrift, att frågan om beredande av pension åt honom

matte upptagas till förnyad prövning. Statskontoret avgav häröver utlåtande,

van uttalades, att den omständigheten, att Fredholm under visst antal år

såsom ordinarie tjänstemän erlagt pensionsavgifter, icke i och för sig syntes

u gora något skal for att bereda honom pension. En i statens tjänst anställd

ordinarie befattningshavare vore i regel skyldig erlägga pensionsavgifter, men

pension utgmge icke, därest vederbörande erhållit avsked, innan skyldighet

för honom inträtt att avgå från tjänsten. Såvitt statskontoret hade sig bekant

hade pension utverkats åt befattningshavare som avgått, innan sådan skyldighet

mtratt, endast i de fall, då vederbörande i anledning av sinnessjukdom

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

3

eller höggradig neurasteni icke kunnat bedöma följderna av ett avskedstagande.

På grund härav och då den omständigheten, att Fredholm vid avsked

från befattning å ordinarie stat blivit försatt i disponibilitet, icke syntes

utgöra anledning alt åt honom utverka pension, hemställde statskontoret,

att den gjorda framställningen ej måtte föranleda någon åtgärd. Genom

skrivelse från utrikesdepartementet den 12 september 1930 erhöll Fredholm

underrättelse om att utrikesministern ej funnit sig i stånd att vidtaga någon

åtgärd för att tillmötesgå Fredholms framställning.

Genom beslut den 14 oktober 1938 fann Kungl. Maj.t, efter hörande av

statskontoret, en av Fredholms hustru Eva Fredholm gjord framställning

om beredande av pension åt honom ej föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Med anledning av framställningar från Fredholm om understöd beslöt

Kungl. Maj:t den 24 januari 1941, att till honom finge utbetalas ett understöd

av 90 kronor för månad att utgå under tiden 1 januari—30 juni 1941. I

anledning av ytterligare framställningar från Fredholm om understöd medgav

Kungl. Maj:t vidare den 26 september 1941, att till honom finge utgå ytterligare

ett belopp av 540 kronor, att utbetalas med 90 kronor för månad under

tiden 1 juli—31 december 1941.

I en vid 1942 års riksdag inom första kammaren väckt motion (nr 43) hemställdes,

att riksdagen måtte besluta bevilja Fredholm en årlig pension till

det belopp, som kunde anses skäligt. Riksdagen (skr. nr 88) beslöt, att motionen

ej skulle föranleda till någon riksdagens åtgärd. Den åberopade därvid

innehållet i bankoutskottets utlåtande (nr 13) i anledning av motionen. Däri

uttalades, att det med hänsyn till de i ärendet föreliggande omständigheterna

syntes utskottet, att skäl talade för en välvillig behandling av det i motionen

väckta yrkandet om en pension av statsmedel åt Fredholm. Vid bedömandet

av denna fråga borde enligt utskottets mening ett visst avseende fästas vid det

förhållandet, att enligt vad som framginge av ett utav utländsk läkare utfärdat

intyg Fredholm vid tiden för sitt avskedstagande ur statstjänst lidit av höggradig

neurasteni i förening med själslig depression. Huruvida delta sjukdomstillstånd

varit av så allvarlig beskaffenhet, att Fredholm på grund av

detsamma varit ur stånd att överblicka konsekvenserna av sitt avskedstagande,

undandroge sig utskottets bedömande. Såsom statskontoret framhållit,

hade det emellertid tidigare förekommit, att pension utverkats åt befattningshavare

i sådana fall, då vederbörande till följd av sinnessjukdom eller höggradig

neurasteni icke kunnat bedöma följderna av ett avskedstagande. Enligt

utskottets mening syntes med hänsyn bland annat till berörda läkaruttalande

frågan örn beredande av pension åt Fredholm böra upptagas lill förnyat

övervägande. Utskottet vore likväl icke berett att i dåvarande läge taga

initiativ till en framställning till riksdagen i motionens sylte. Utskottet vore

nämligen av den uppfattningen, att pensionsfrågan borde föreläggas riksdagen

först efter en förnyad prövning av Kungl. Majit. Därest härvid förutsättningar

skulle befinnas vara för handen för beviljande av ett årligt understöd

åt Fredholm, syntes det kunna ifrågasättas att, intill dess beslut

därom förelåge, Fredholm erhölle tillfälligt understöd enligt samma grunder

som under år 1941.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

Före
draganden.

Genom beslut den 27 mars 1942 har Kungl. Maj:t medgivit, att till Fredholm

må tills vidare från och med den 1 januari 1942 utbetalas fortsatt understöd

av 90 kronor för månad.

Över vad bankoutskottet i nämnda utlåtande anfört angående pension åt

Fredholm har statskontoret den 19 maj 1942 avgivit infordrat utlåtande.

Statskontoret har däri framhållit, att av den i bankoutskottets utlåtande lämnade

redogörelsen över tidigare framställningar örn pension åt Fredholm

framginge, att statskontoret i sina över dessa ansökningar avgivna utlåtanden

förklarat sig icke kunna tillstyrka åtgärder i syfte att bereda pension åt

denne. Med anledning av bankoutskottets förslag om upptagande till förnyad

prövning av sagda pensionsfråga uttalade statskontoret, att i den motivering,

som i utskottsutlåtandet anförts för detta förslag, icke hade framförts några

omständigheter, som icke varit för statskontoret kända vid ämbetsverkets

handläggning av de tidigare pensionsansökningarna. Icke heller hade, såvitt

framginge av utskottsutlåtandet, i förevarande pensionsfråga i övrigt inträtt

sådana ändrade förhållanden, som kunde föranleda statskontoret att frångå

sin tidigare intagna ståndpunkt. Enligt statskontorets mening borde därför

det förnyade övervägandet av frågan icke föranleda till någon Kungl. Maj:ts

åtgärd.

Med hänsyn till i ärendet föreliggande särskilda omständigheter anser jag

mig kunna förorda, att förslag förelägges riksdagen om beredande åt Fredholm

av ett årligt understöd av statsmedel, vilket synes böra bestämmas till

1,200 kronor för år jämte dyrtidstillägg enligt vanliga grunder. Jag hemställer

alltså, att Kungl. Maj:! måtte föreslå riksdagen medgiva,

att f. d. vicekonsul i disponibilitet Charles Gustaf Fredholm

må, räknat från och med den 1 januari 1943, under

sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och

understöd m. m. uppbära ett årligt understöd av 1,200 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Birger Öhman.

Stockholm 1943. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Sonel''.

431008

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1943:32 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående årligt understöd åt f. d. vicekonsuln i disponibilitet Charles Gustaf Fredholm. s. 1 i texten