Sök i Ratio Lex

Angående anslag till nybyggnad för högre allmänna läroverket i Haparanda m. m

20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:142, Angående anslag till nybyggnad för högre allmänna läroverket i Haparanda m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 11$.

1

Nr 142.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till nybyggnad

för högre allmänna läroverket i Haparanda

m. m.; given Stockholms slott den 5 mars 191$.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gösta Bagge.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

5 mars 191$.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman,

Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson,

Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge anför härefter följande.

I 1943 års statsverksproposition (Kapitalbudgeten, bilaga 5, punkten 7) har

Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet,

som må varda riksdagen förelagd, till Nybyggnad för högre allmänna läroverket

i Haparanda för budgetåret 1943/44 beräkna ett investeringsanslag

av 340,000 kronor.

Jag tillåter mig nu ånyo anmäla denna anslagsfråga. Samtidigt torde jag få

anmäla frågan om byggnadsarbeten vid vissa småskoleseminarier.

Bihang till riksdagens protokoll 19^3. 1 sami. Nr lif2.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majits proposition nr LjS.

1. Nybyggnad för högre allmänna läroverket i Haparanda.

Sedan 1935 års riksdag beslutat, att samrealskolan i Haparanda skulle från

och med den 1 juli 1935 eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit kunde finna

gott bestämma, på vissa villkor successivt ombildas till högre allmänt samläroverk,

omfattande fyraårig latinlinje och treårig reallinje, påbörjades ombildningen

på grund av Kungl. Maj:ts sedermera fattade beslut från och med

läsåret 1935/36 med upprättande av första ringen på båda gymnasielinjerna.

Ombildningen var fullt genomförd från och med läsåret 1938/39.

Lärjungeantalet steg under omorganisationstiden hastigt. Vårterminen 1935

var antalet lärjungar i dåvarande realskolan 181, vårterminen 1939 i det

fullbildade högre allmänna läroverket 338. Maximum nåddes höstterminen

1939 med 352 lärjungar. Under inflytande av krisförhållandena nedgick lärjungeantalet

påföljande år till 299, delvis beroende på bostadsbristen i staden,

som gjorde det svårt att finna lämpliga bostäder för inackorderade lärjungar.

Höstterminen 1942 var antalet lärjungar 318, därav 164 gossar och

154 flickor. 231 lärjungar tillhörde realskolan och 87 gymnasiet. Av lärjungarna

på gymnasiet tillhörde 3 gossar och 6 flickor latinlinjens första ring. Antalet

klassavdelningar utgör innevarande läsår 17.

I detta sammanhang får jag erinra, att 1942 års riksdag förknippade frågan

om utrustande av gymnasiet i Boden med latinlinje med frågan om en

eventuell indragning av latinlinjen vid högre allmänna läroverket i Haparanda.

Riksdagen anförde därvid (skrivelsen nr 265, sid. 14), att riksdagen uppmärksammat,

att latinlinjerna vid gymnasierna i såväl Luleå som Haparanda hade

relativt ringa elevantal, vilket enligt riksdagens mening talade emot, att ännu

en latinlinje skulle erfordras inom ifrågavarande delar av övre Norrland. Då

riksdagen likväl icke velat motsätta sig förslaget, att gymnasiet i Boden utrustades

jämväl med latinlinje, skedde detta dock under den förutsättningen,

att en undersökning vidtoges, huruvida icke latinlinjen vid Haparandaläroverket

lämpligen skulle kunna successivt indragas samtidigt med upprättandet

av latinlinjen vid gymnasiet i Boden och alltså avvecklingen av latinlinjen

i Haparanda taga sin början redan från och med höstterminen 1942.

Det borde ankomma på Kungl. Majit, anförde riksdagen vidare, att föranstalta

om nämnda undersökning samt därefter meddela beslut i ämnet med beaktande

av vad riksdagen sålunda anfört.

Sedan Kungl. Majit uppdragit åt skolöverstyrelsen att vidtaga den av riksdagen

begärda undersökningen, anförde skolöverstyrelsen i skrivelse "den 14

juli 1942 bland annat följande.

De särskilda förhållanden, som motiverade upprättandet av latinlinjen vid

högre allmänna läroverket i Haparanda, vilken endast under fyra läsår avslutats

med studentexamen samt vissa krisbetingade, lärjungeantalet minskande

omständigheter, synes överstyrelsen utgöra starka skäl för att ett avgörande

örn linjens bestånd ej träffas just nu. Antalet lärjungar i latingymnasiets

första ring beräknas höstterminen 1942 komma att utgöra 10. Detta antal

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 142.

överstiger avsevärt det förmodade lärjungeantalet i första ringen av gymnasiet

vid vissa andra läroverk. Överstyrelsen vill till jämförelse upptaga det treåriga

latingymnasiet vid högre allmänna läroverket för gossar i Malmö. I

första ringen av nämnda gymnasium utgjorde lärjungeantalet höstterminen

1940 16 och höstterminen 1941 5. Sannolikt kommer lärjungeantalet i nämnda

ring vid början av höstterminen 1942 ej att överstiga 5. Vid vägande mot

varandra av olägenheterna av indragning av den fyraåriga latinlinjen vid läroverket

i Haparanda och av den treåriga latinlinjen vid högre allmänna läroverket

i Malmö måste betydande vikt tilläggas det förhållandet, att vid läroverket

i Malmö även finnes en fyraårig latinlinje under det att den fyraåriga

latinlinjen vid läroverket i Haparanda är läroverkets enda latinlinje. Överstyrelsen

hemställer, att för läsåret 1942/43 någon åtgärd icke företages i

fråga örn latinlinjen vid läroverket i Haparanda under det att intagningspaus

föreskrives beträffande den treåriga linjen vid läroverket i Malmö.

Kungl. Maj:t meddelade den 7 augusti 1942 beslut i enlighet med skolöverstyrelsens

förslag.

Det nuvarande läroverkshuset i Haparanda är ett tvåvånings trähus, uppfört

med anlitande av ett statsbidrag å 50,000 kronor, som beviljats av 1910

års riksdag. Det är till storlek och utrymmen avpassat efter den förutvarande

samrealskolans behov. För det på grund av samrealskolans utvidgning till

högre allmänt läroverk uppkomna ökade lokalbehovet har staden provisoriskt

sörjt jämlikt därom gjort åtagande.

Beträffande de nuvarande lokalförhållandena ha stadsfullmäktige i Haparanda

i skrivelse den 19 november 1942 anfört bland annat följande.

I själva läroverksbyggnaden finnes endast plats för 6 av läroverkets 17

klassavdelningar. För de övriga ha lokaler måst anskaffas utanför densamma.

En avdelning läser i ett rum i andra våningen av gymnastikhuset, två avdelningar

läsa i polishuset, tre i stadshotellet (i ett f. d. resanderum, i stadsfullmäktiges

sessionssal samt i en av hotellets f. d. matsalar), tre i ett hus på folkskoletomten,

som tidigare varit bostadshus (ett av rummen hyser därjämte

stadsbiblioteket), och slutligen två i bostadsrum i Haparanda systemaktiebolags

fastighet. Dessa lokaler äro visserligen ganska närbelägna till läroverkshuset,

men läroverket är dock splittrat på ej mindre än sex ställen i staden.

Att detta icke kan vara till fördel för sammanhållning, ordning och disciplin

är självklart. Lokalerna äro dessutom delvis icke hygieniskt tillfredsställande,

rummen äro kalla och dragiga, otillräckliga i fråga om utrymme, ha

olämpliga belysningsförhållanden, äro i avsaknad av bekvämlighetsinrättningar

o. s. v. Några andra lokaler ha emellertid icke stått att uppdriva i en så

liten stad. Hur länge läroverket får ha kvar de nämnda lokalerna är också

ovisst — under de gångna åren har läroverket fått flytta flera gånger.

Endast en lärosal i naturvetenskapliga ämnen finnes jämte ett laboratorium.

Sammanlagda antalet undervisningstimmar i biologi med hiilsoliira, fysik och

kemi vid läroverket iir för närvarande 75.5. Att laboratoriet måst tagas i bruk

som lärosal i dessa ämnen är självklart men kan icke betraktas som tillfredsställande.

Att schematekniskt ordna undervisningen i de nämnda ämnena

så att den kan försiggå så mycket som möjligt i dessa rum är ett varje år

återkommande problem, som vållar oändligt arbete.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Martts ''proposition nr 1^2.

Hörsalen, som endast rymmer 150 fullvuxna personer, är alldeles för liten

för läroverkets elevantal. Gemensam morgonbön är otänkbar, varigenom också

möjlighet saknas för rektor att på en gång komma i kontakt med hela läroverket.

För skrivningar måste för undvikande av utsträckning av skrivningsperioderna

över alltför många dagar jämte bönsalen också stadshotellets festsal

användas, vilket medför åtskilliga svårigheter för läroverket och staden.

Träslöjdsal finnes icke, utan slöjdundervisningen måste bedrivas tillsammans

med folkskolan, varigenom stora olägenheter uppstå vid förvaring av virke,

materiel och färdiga slöjdalster m. m.

Gymnastiksalen användes gemensamt av såväl läroverk som seminarium

och folkskola i staden och anstränges härvid till bristningsgränsen, vissa dagar

ända till tio timmar, men räcker ändock icke till. Salen är vidare i högsta grad

omodern och t. o. m. hälsofarlig. Under sistförflutna sommar har golvet i salen

omlagts, varför det är att hoppas, att det icke i fortsättningen skall inträffa,

att elever under pågående lektion förfrysa fotterna, vilket inträffade vintern

1941. Gymnastikundervisningen har vid ett flertal tillfällen under de senaste

stränga vintrarna måst inställas på grund av omöjligheten att tillräckligt uppvärma

lokalerna.

Bekvämlighetsinrättningarna för eleverna äro belägna utomhus, en anordning,

som icke kan anses lämplig i en landsdel med så kalla vintrar som övre

Norrland. _ _ !

Förvaringsrummen för bränsle äro icke på långt när tillräckliga.

Under läroverksbyggnaden finnes skyddsrum anordnat för 68 personer;

rätteligen borde dylikt finnas för minst 175 personer.

Till nybyggnad för högre allmänna läroverket i Haparanda i huvudsaklig

överensstämmelse med i ärendet företedda, den 2 februari 1937 dagtecknade

ritningar anvisade 1938 års riksdag ett reservationsanslag av 360,000 kronor,

att utgå under förutsättning att Haparanda stad dels utan ersättning eller förbehåll

och med full äganderätt till statsverket överläte tomt för ändamålet,

som av Kungl. Majit godkändes, samt till tomtgränsen läte framdraga erforderliga

vatten-, avlopps- och elektriska ledningar, dels förbunde sig att sörja

för lokalernas underhåll, så länge de nyttjades för läroverkets behov, dels förbunde

sig att med det statsbidrag, som kunde bliva bestämt, sörja för lokalernas

inredning och utrustning med möbler, dels ock till staten med full

äganderätt överläte de av staden disponerade läroverksbyggnaderna i kvarteret

Minerva jämte staden tillhöriga, för läroverkets behov nyttjade tomtområden

i samma kvarter. Anslaget avsåg att bereda medel till byggnadsföretagets

igångsättande. Av den redogörelse för denna byggnadsfråga, som

lämnats i 1938 års statsverksproposition (Kapitalbudgeten, bilaga 7, sid. 26

ff.), framgår, att kostnaderna för själva byggnaderna beräknats till 1,200,000

kronor.

Genom beslut den 30 juni 1938 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen

att ombesörja ifrågavarande byggnadsföretag samt föreskrev, att omförmälda

reservationsanslag skulle av byggnadsstyrelsen disponeras för därmed avsett

ändamål, allt under förutsättning att stadsfullmäktige åtoge sig ovannämnda

av riksdagen angivna villkor. Tillika anbefalldes länsstyrelsen i Luleå att från

stadsfullmäktige införskaffa och till Kungl. Majit överlämna förklaring, huru
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr lavida.

stadsfullmäktige åtoge sig sagda villkor, varvid i stadsfullmäktiges åtagande

skulle angivas den tomt, som vore avsedd att för ändamålet överlåtas.

Sedan länsstyrelsen överlämnat utdrag av protokoll, hållet å sammanträde

med stadsfullmäktige den 15 september 1938 och utvisande, att stadsfullmäktige

åtagit sig de av riksdagen angivna villkoren för utgåendet av nämnda

anslag samt att stadsfullmäktige därvid beslutit att utan ersättning eller förbehåll

och med full äganderätt till statsverket överlåta hela kvarteret Lärkan

såsom tomt för läroverkets nybyggnad, godkände Kungl. Maj:t genom beslut

den 25 november 1938 den sålunda upplåtna tomten för ändamålet. Kungl.

Majit och Kronan har sedermera erhållit lagfart å nämnda tomt.

Till ifrågavarande ändamål anvisade vidare 1939 års lagtima riksdag för

budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag av 300,000 kronor..

Sedermera föreskrev Kungl. Majit genom beslut den 30 december 1939,

att arbetet med uppförande av ifrågavarande läroverksbyggnad icke finge

påbörjas, förrän Kungl. Majit därtill lämnat tillstånd, samt att, intill dess

sådant tillstånd lämnats, de för ifrågavarande ändamål anvisade medlen finge

användas allenast för uppgörande av byggnadsritningar, entreprenadhandlingar

och dylikt.

1940 års civila byggnadsutredning, som i besparingssyfte granskat programmet

för ifrågavarande byggnadsföretag, har i utlåtande den 30 september

1942 med överlämnande av samma dag dagtecknade principskisser till nybyggnad

för läroverket anfört följande.

Det föreliggande ritningsförslaget är upprättat av länsarkitektkontoret i

Norrbottens län och dagtecknat den 2 februari 1937. Byggnadskostnaderna

beräknades samma år till 1,200,000 kronor, vilket belopp numera torde böra

höjas till 1,650,000 kronor. Byggnadsvolymen är cirka 20,600 kubikmeter,

av vilka 2,650 kubikmeter hänföra sig till en friliggande gymnastikbyggnad,

avsedd att uppföras i trä.

En granskning av förslaget har givit utredningen den uppfattningen, att

planlösningen i stort sett är ekonomisk, ehuru byggnadsprogrammet med hänsyn

till nuvarande tidsläge torde böra något reduceras. Genom viss begränsning

av lokalernas storlek kunna kostnaderna begränsas.

I klassrumsbyggnaden har lärosalarnas djup minskats från 6.5 till 6.25

meter och korridorbredden från 2.G till 2.5 meter. Hörsalar och laboratorier för

undervisningen i fysik och kemi ha minskats till 6.25 X 8 meter. Vågrum och

stinkrum ha slopats. Vid ett läroverk av den storlek, varom här är fråga,

synes särskild geografihörsal icke erforderlig, utan bör fysikhörsalen utan olägenhet

kunna utnyttjas jämväl för undervisningen i geografi. För musikundervisningen

synes aulan kunna anlitas och särskild musiksal sålunda utgå. Metallslöjdsalen

har begränsats från 6.5 X9.8 till 6 X 9.2 meter. Även träslöjdsalen

har något begränsats och rum för slöjdlärare slopats. Frukostrummet har

minskats med 10 kvadratmeter och överflyttats till hörsalsbyggnaden. En

del av förhallen jämte underliggande materielrum har utgått och altanen slopats.

Reservtrappans bredd har begränsats till 1.2 meter och utbyggnaden för

densamma förskjutits till norra sidan av byggnaden i syfte att underlätta

framtida tillbyggnad. Vaktmästarbostaden har utbrutits ur byggnaden och tän
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr H''2.

kes utförd som en tvårumslägenhet på 60 kvadratmeter, inrymd i en friliggande

byggnad. Rumshöjden för undervisningslokalerna har sänkts till 3

meter.

I hörsalsbyggnaden har teckningssalen minskats till 11.5 meter, biologihörsalen

till 8 meter och biologiskt laboratorium till 7.5 meters längd. Bibliotek

och bokmagasin ha sammanslagits och i samband därmed minskats med 10

kvadratmeter. Rektorsexpeditionen har minskats från 26 till 16 och rum för

sekreterare från 12 till 10 kvadratmeter. Väntrummet har slopats. Kollegierummet

har minskats från 80 till 72 kvadratmeter. Det särskilda lärarrummet

torde kunna utgå, då kollegierummet lärer kunna göra tjänst även såsom

lärarrum. I aulan har podiets bredd minskats, läktarens form förenklats och

platsantalet minskats från 568 till 562. Rumshöjden i aulan har sänkts till

5.5 meter, i läraravdelningen till 2.8 meter och i specialrummen till 3 meter.

I gymnastikbyggnaden föreslås gymnastiksalens bredd minskad till 11.5

meter.

Vad den byggnadstekniska standarden beträffar bör takkonstruktionen utföras

för tegelbeläggning, fönstren förenklas och standardiseras samt trappfönstren

begränsas.

Genom de av utredningen föreslagna åtgärderna begränsas byggnadsvolymen

av skolbyggnaden från 17,950 till 13,900 kubikmeter, varav 1,400 kubikmeter

genom sänkning av rumshöjder, och av gymnastikbyggnaden från 2,650

till 2,530 kubikmeter. Den totala volymminskningen utgör således 4,170

kubikmeter. Kostnaden för skolbyggnaden uppskattas till omkring 1,112,000

kronor, vartill komma 151,000 kronor för gymnastikbyggnaden och 22,000

kronor för vaktmästarbostad, eller sammanlagt 1,285,000 kronor, motsvarande

en besparing av 365,000 kronor från det föreliggande förslagets 1,650,000

kronor.

Skolöverstyrelsen, som hört läroverkets rektor, lärarkollegium och lokalstyrelse,

har i utlåtande den 7 december 1942 förklarat sig icke kunna tillstyrka

civila byggnadsutredningens förslag och därvid anfört bland annat följande.

Bland de inskränkningar i byggnadsprogrammet, som civila byggnadsutredningen

ifrågasatt, tilldraga sig vissa punkter särskild uppmärksamhet: indragningen

av geografiska hörsalen, minskningen av laboratoriernas utrymme

och indragningen av musiksalen.

Byggnadsutredningen tänker sig, att geografiundervisningen skulle förläggas

till fysiksalen, såsom allmänt sker vid realskolor med en eller två

serier klassavdelningar. Vid ett högre allmänt läroverk är emellertid antalet

undervisningstimmar i dessa ämnen väsentligt större. Antalet varierar

något alltefter lärjungarnas val av ämneskombinationer på gymnasiet och

deras fördelning mellan latin- och reallinje och mellan realskolans avslutningsklass

och första ringen, men man kan beräkna, att i ett läroverk av

den storlek högre allmänna läroverket i Haparanda nått, antalet lektioner

i veckan i geografi icke kommer att understiga 27 och icke överstiga 33

och att antalet lektioner i fysik icke kommer att understiga 19 i veckan

och icke överstiga 30. Totalbeläggningen av den kombinerade geografi- och

fysiksalen bleve i sådant fall 46 å 63 veckotimmar, vilket icke kan inpassas

i ett normalt lagt skolschema.

Byggnadsutredningen föreslår en minskning av de fysiska och kemiska

laboratoriernas golvytor med vardera cirka 14 m2. Dessa rum finge där
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr lJf.2.

igenom endast storleken av ett icke alltför stort klassrum (längd 8 m). Örn

ett så beskaffat laboratorium något så när kan användas för de yngsta lärjungarnas

behov, är det däremot vid vanligt rörligt arbetssätt uppenbart

otillräckligt för laborationerna med de nästan fullväxta gymnasisterna. Vid

laborationer med ett fullt laborationslag av 16 gymnasister är enligt vad erfarenheten

visar även ett rum med golvytan 10 X 6.5 m i trängsta laget.

Utredningens förslag att indraga musiksalen kunde diskuteras, därest det

vore fråga örn en ej alltför stor realskola, där bönsalen är tämligen litet belagd

med skrivningar. Däremot är det mycket svårt att vid ett högre allmänt

läroverk begagna samma sal som samlingssal, skrivsal och musiksal.

Antalet heldagsskrivningar kan vid ett högre läroverk av nu ifrågavarande

storlek uppskattas till 57, antalet lialvdagsskrivningar till 79, varvid i båda

fallen beräknats upp till 70 deltagare varje gång. Därtill kommer ett varierande

antal, högst 32 heldagsskrivningar för examina och kompletteringar.

Under alla dessa skrivningar vore den kombinerade samlings-, skriv- och

musiksalen med de där befintliga musikinstrumenten otillgänglig för musikundervisningen.

I valet mellan att slopa musiksalen och t. ex. salen för

metallslöjd nödgas man enligt överstyrelsens mening välja det senare, hur

önskvärt det än kan, te sig att bereda de praktiska ämnena en icke alltför

snävt tilltagen plats på skolans arbetsordning.

I övrigt må framhållas, att förslaget icke upptager några materielrum

och städskrubbar och att rektorsexpeditionens mått väl starkt pressats.

Även örn civila byggnadsutredningens förslag i vissa delar kan vara

acceptabelt, visa dock de anförda exemplen, att beskärningen på vissa punkter

gått betänkligt långt.

Överstyrelsen känner sig synnerligen tveksam även i fråga örn den ifrågasatta

sänkningen av rumshöjderna. Ämbetsverket har sig visserligen bekant,

att Kungl. Majit vid vissa byggnadsföretag inom folkskoleväsendet i princip

följt civila byggnadsutredningens förslag i detta avseende, men det synes

icke vara självklart, att de hygieniska överväganden, som föregått dessa

beslut, omedelbart kunna överföras på de högre allmänna läroverkens förhållanden.

Vid dessa läroanstalter äro lärjungarna äldre och deras kroppsmassa

större. Vidare är en avsevärd del av undervisningen förlagd till institutioner

med amfiteatralisk bänkanordning; belysningsförhållandena bleve

icke alltid tillfredsställande för de lärjungar, som äro placerade högst upp

under taket och därvid nödgas utföra ritningar eller anteckningar. Utan

närmare kännedom om de utredningar, varpå civila byggnadsutredningen

grundat sitt förslag, anser sig överstyrelsen icke kunna tillstyrka den föreslagna

sänkningen av rumshöjderna.

Därest av principiella skäl en sådan reduktion av utrymmena befinnes

nödvändig även vid de högre allmänna läroverken, för att ett bygge under

nu rådande förhållanden överhuvudtaget skall kunna komma till stånd,

nödgas dock överstyrelsen acceptera utredningens förslag i denna del. Överstyrelsen

vill givetvis icke därmed principiellt hava tagit ståndpunkt i den

länge omdebatterade frågan örn den lägsta tillåtliga rumshöjden i de högre

allmänna läroverkens klassrum och lärosalar utan betraktar sänkningen

som en krisåtgiird, vars berättigande ånyo bör övervägas, då i en framtid

de ekonomiska förhållandena åter göra det möjligt att lägga större vikt vid

hygieniska synpunkter.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts -proposition nr 142.

Skolöverstyrelsen har vidare — i likhet med läroverkets rektor, lärarkollegium

och lokalstyrelse — framhållit, att förhållandena vid läroverket

gjorde en lösning av dess byggnadsfråga så trängande nödvändig, att även

en i och för sig ogynnsam lösning måste föredragas framför ett ytterligare

uppskov, samt hemställt, att Kungl. Majit måtte vidtaga de åtgärder, som

befinnas erforderliga för ett påbörjande under budgetåret 1943/44 av den

för läroverket avsedda nybyggnaden.

Byggnadsstyrelsen har, med överlämnande av inom byggnadsstyrelsen

uppgjorda, den 8 december 1942 dagtecknade ritningar till nybyggnad för

högre allmänna läroverket i Haparanda, i utlåtande den 29 januari 1943

förordat, att detta förslag lägges till grund för byggnadsföretaget. Ämbetsverket

har därvid anfört bland annat följande.

Med anledning av det byggnadsstyrelsen jämlikt nådigt beslut den 30

juni 1938 lämnade uppdraget anmodade byggnadsstyrelsen den 2 augusti

1938 länsarkitekten i Norrbottens län att i anslutning till de den 2 februari

1937 dagtecknade skissritningarna uppgöra huvudritningar till byggnadsföretaget

ifråga, varefter denne till byggnadsstyrelsen inkommit med dylika

ritningar, dagtecknade i juni och juli 1939. På grund av en del av skolöverstyrelsen

mot dessa ritningar framställda erinringar verkställde länsarkitekten

därefter viss bearbetning av desamma, dagtecknad den 6 oktober

1939. Sedermera har länsarkitekten uppgjort ett från de ursprungliga ritningarna

helt avvikande förslag med förändrad förläggning av byggnaden

å tomten, vilket förslag byggnadsstyrelsen icke funnit innebära några fördelar

framför det tidigare förslaget. Slutligen har byggnadsstyrelsen i samråd

med skolöverstyrelsen låtit bearbeta länsarkitektens förslag av den 6

oktober 1939, vilket skolöverstyrelsen i princip godtagit enligt skrivelse den

7 december 1942. Dessa sistnämnda huvudritningar äro dagtecknade den

8 december 1942.

Emellertid har byggnadsstyrelsen anbefallts att avgiva utlåtande med anledning

av ett av 1940 års civila byggnadsutredning i ärendet den 30 september

1942 avgivet yttrande.

Med detta yttrande, som enligt uppgift hänför sig till det år 1937 upprättade

ursprungliga skissförslaget men i verkligheten synes utgå från det

av länsarkitekten år 1941 upprättade, av byggnadsstyrelsen icke godtagna

förslaget, har byggnadsutredningen i besparingssyfte framlagt ett omarbetat

förslag, innefattande vissa reduceringar av det ursprungliga byggnadsprogrammet.

. Vad beträffar de av byggnadsutredningen sålunda föreslagna reduceringarna

har skolöverstyrelsen i utlåtande den 7 december 1942 uttalat sig

mot indragningen av den geografiska hörsalen och musiksalen samt minskningen

av de fysiska och kemiska laboratoriernas golvytor med vardera

omkring 14 kvadratmeter ävensom mot minskningen av lärosalarnas mått,

och har skolöverstyrelsen för sin del avstyrkt civila byggnadsutredningens

förslag.

Byggnadsstyrelsen, som vid behandlingen av denna skolbyggnadsfråga

allt ifrån början ägnat ingående uppmärksamhet åt frågan rörande de olika

lokalernas effektiva utnyttjande, biträder skolöverstyrelsens uttalande rörande

de av byggnadsutredningen föreslagna reduceringarna av lokalprogrammet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. May.ts ''proposition nr 11+2.

Skolanläggningens planläggning enligt civila byggnadsutredningens förslag

ansluter sig i huvudsak till 1939 års förslag och till byggnadsstyrelsens

bearbetning.

Enligt civila byggnadsutredningens förslag skulle själva skolbyggnaden

upptaga en volyn! av 13,900 kubikmeter och gymnastikbyggnaden 2,530

kubikmeter, vartill kommer en fristående vaktmästarbostad örn 400 kubikmeter,

och skulle alltså den sammanlagda byggnadsvolymen enligt detta förslag

utgöra omkring 16,800 kubikmeter. Enligt byggnadsstyrelsens förslag

skulle skolbyggnaden, som jämväl inrymmer vaktmästarbostad, upptaga

en volym av 16,500 kubikmeter och gymnastikbyggnaden 2,650 kubikmeter

eller sammanlagt 19,150 kubikmeter. Skillnaden mellan de båda förslagen

utgör således i volym 2,350 kubikmeter. Därest emellertid den i byggnadsstyrelsens

förslag avsedda våningshöjden i klassrummen av 3.5 meter

minskas till den av byggnadsutredningen förordade våningshöjden av 3 meter,

vilken av Kungl. Majit vid byggnadsföretag inom folkskoleväsendet

numera fastställts, skulle skolbyggnadens volym enligt byggnadsstyrelsens

förslag uppgå till 15,300 kubikmeter eller endast 1,400 kubikmeter mer än

enligt byggnadsutredningens förslag.

Vad beträffar kostnaderna för de båda förslagen framhåller byggnadsstyrelsen,

att civila byggnadsutredningens förslag uppgivits draga en kostnad

av 1,285,000 kronor. Vid en granskning av de sålunda beräknade kostnaderna

Ilar byggnadsstyrelsen emellertid funnit, att kostnaderna för gymnastikbyggnaden

böra höjas med 20,000 kronor samt att till kostnadssumman

bör läggas 30,000 kronor för utvändiga arbeten, och skulle sålunda

byggnadsutredningens förslag draga en sammanlagd kostnad av 1,335,000

kronor. Byggnadsstyrelsens förslag har av styrelsen kostnadsberäknats till

1,410,000 kronor, men därest våningshöjden i klassrumsvåningarna minskas

från 3.5 till 3 meter skulle denna kostnad nedbringas med omkring 15,000

kronor till 1,395,000 kronor. Byggnadsutredningens förslag skulle sålunda

i verkligheten komma att medföra en besparing i förhållande till byggnadsstyrelsens

förslag av endast 60,000 kronor, vilken besparing alltså motsvarar

de av civila byggnadsutredningen föreslagna beskärningarna i lokalprogrammet,

som icke kunnat godtagas av skolöverstyrelsen. Byggnadsstyrelsen

finner sig därför böra förorda, att det av byggnadsstyrelsen uppgjorda förslaget

lägges till grund för byggnadsföretaget.

Av vad såväl skolöverstyrelsen som stadsfullmäktige i Haparanda i ärendet

anfört framgår, att det är av förhållandena påkallat, att ifrågavarande

byggnadsföretag med det snaraste kommer till utförande.

Vad beträffar tidigare för här avsedda ändamål anvisade anslag tillåter

sig byggnadsstyrelsen erinra, att Kungl. Majt genom beslut den 19 juni

1942 föreskrivit, att nämnda anslag finge disponeras under budgetåret

1942/43 under samma förutsättningar för dispositionen som gällt för budgetåret

1941/42. Efter utgången av förstnämnda budgetår torde emellertid

jämlikt riksdagens i kungörelsen den 14 juni 1928 med vissa bestämmelser

angående äldre reservationsanslag omförmälda beslut nu ifrågakomna anslag

icke längre få disponeras, och blir det alltså, såsom Kungl. Majit i

statsverkspropositionen för innevarande budgetår torde hava förutsatt, erforderligt,

att nytt anslag för ändamålet anvisas för budgetåret 1943/44.

Vad beträffar storleken av det för sistnämnda, budgetår erforderliga beloppet

torde enligt byggnadsstyrelsens mening det i statsverkspropositionen

upptagna anslaget ä 340,000 kronor förslå. Sedan erforderliga entreprenad
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 1/fi.

handlingar färdigställts under innevarande höst, torde nämligen med hänsyn

till de klimatiska förhållandena grundläggningsarbetena kunna igångsättas

törst under våren 1944.

Det nuvarande läroverkshuset i Haparanda är avpassat för den förutvarande

samrealskolans behov. För det på grund av samrealskolans utvidgning

till högre allmänt samläroverk uppkomna ökade lokalbehovet har

Haparanda stad provisoriskt sörjt jämlikt åtagande. X läroverksbyggnaden

finnes endast plats för sex av läroverkets 17 avdelningar. Övriga klassavdelningar

äro förlagda dels till läroverkets gymnastikbyggnad, dels ock till fyra

andra byggnader i staden. Av den förut lämnade redogörelsen framgår, att

såväl en del av de provisoriska undervisningslokalerna som gymnastiklokalerna

äro hygieniskt otillfredsställande samt att lokalerna äro otillräckliga.

På förslag av Kungl. Maj:t anvisade 1938 och 1939 års lagtima riksdagar

medel till uppförande av nybyggnad för läroverket. Med hänsyn till de inträffade

krisförhållandena har byggnadsföretaget emellertid ännu icke kommit

till utförande.

Kostnaderna för det av 1938 års riksdag godkända byggnadsprogrammet

för läroverket voro, oavsett kostnaderna för konstnärlig utsmyckning, då

beräknade till 1,200,000 kronor.

I besparingssyfte har det tidigare godkända byggnadsprogrammet granskats

av 1940 års civila byggnadsutredning, som den 30 september 1942

framlagt förslag i ämnet. Byggnadsutredningens förslag, som åskådliggjorts

pa tre samma dag dagtecknade skissritningar, innebär såväl en reducering

av byggnadsprogrammet som en begränsning av lokalernas storlek. Sålunda

har bland annat geografiska hörsalen och musiksalen slopats, de fysiska och

kemiska laboratoriernas golvyta minskats samt rumshöjden för undervisningslokalerna

sänkts till 3 meter. Kostnaderna för förslaget har av utredningen

beräknats till 1,285,000 kronor. Vid granskning av dessa kostnader

har byggnadsstyrelsen emellertid funnit, att de böra höjas till 1,335,000

kronor.

Varken skolöverstyrelsen eller byggnadsstyrelsen ha ansett sig kunna

förorda det av byggnadsutredningen föreslagna byggnadsprogrammet, mot

vilket de båda myndigheterna riktat invändningar; byggnadsstyrelsen har för

sin del förordat, att nybyggnad för läroverket uppföres enligt inom styrelsen

upprättade, den 8 december 1942 dagtecknade ritningar. Detta byggnadsförslag

har av styrelsen kostnadsberäknats till 1,410,000 kronor eller, örn

våningshöjden i klassrumsavdelningarna minskas från 3.5 meter till 3 meter,

till 1,395,000 kronor. Då civila byggnadsutredningens förslag, såsom förut

nämnts, av byggnadsstyrelsen kostnadsberäknats till 1,335,000 kronor, skulle

utredningens förslag i förhållande till byggnadsstyrelsens senast avgivna förslag

vid minskning av våningshöjden i klassrumsavdelningarna till 3 meter

innebära en besparing av (1,395,000 — 1,335,000 =) 60,000 kronor. Denna

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr Inbesparing,

framhåller byggnadsstyrelsen, motsvarar sådana av byggnadsutredningen

föreslagna beskärningar i lokalprogrammet, vilka icke kunnat godtagas

av skolöverstyrelsen.

Såväl byggnadsutredningens som byggnadsstyrelsens senast avgivna förslag

upptager 17 klassrum, motsvarande nuvarande antalet klassavdelningar.Emellertid

har 1942 års riksdag, såsom av den ovan lämnade redogörelsen framgår,

ifrågasatt, huruvida icke den fyraåriga latinlinjen vid läroverket, som hade relativt

ringa elevantal, lämpligen kunde successivt indragas samtidigt med upprättandet

av en latinlinje i Boden eller med början från och med höstterminen

1942. Någon sådan avveckling har såsom av det föregående framgår icke kommit

till stånd. Antalet lärjungar i första ringen av latingymnasiet vid Haparandaläroverket

utgjorde vid höstterminens början under läsåren 1935/43

respektive 27, 16,12, 7, 7, 6, 5 och 9. Efter en oavbruten minskning av antalet

lärjungar i nämnda gymnasiering från gymnasiets tillkomst till och med läsåret

1941/42 uppvisar innevarande läsår en ökad anslutning till linjen. Hur utvecklingen

kommer att gestalta sig i fortsättningen är givetvis vanskligt att nu

bedöma. Jag erinrar emellertid örn att nedgången i elevnumerären vid läroverket,

vilken jämväl drabbat reallinjen, anses åtminstone delvis vara krisbetingad

och i första hand beroende på bostadsbristen i staden.

Vid i övrigt oförändrade förhållanden skulle en avveckling av latinlinjen

givetvis komma att påverka läroverkets lokalbehov. Jag anser mig emellertid

sakna tillräckliga skäl att med hänsyn till en eventuell avveckling av ifrågavarande

linje ifrågasätta en beskärning av nu föreliggande byggnadsförslag.

I byggnadsstyrelsens förslag tillgodoses inom ramen av en ekonomisk

planlösning vissa av skolöverstyrelsen såsom ofrånkomliga betecknade önskemål,

vilka jag för egen del kan biträda. Merkostnaden härför uppgår till

cirka fem procent av kostnaderna för det av civila byggnadsutredningen

framlagda alternativet. Vid sådant förhållande anser jag mig kunna, utan

att frångå de besparingsprinciper, som legat till grund för bedömningen av

andra liknande byggnadsärenden, tillstyrka, att nybyggnaden uppföres i

huvudsaklig överensstämmelse med ifrågavarande, av byggnadsstyrelsen

upprättade och den 8 december 1942 dagtecknade ritningar. Det kan visserligen

ifrågasättas, huruvida särskild lärosal för geografi erfordras, men

då förslaget icke upptager något reservklassrum, vill jag likväl icke förorda,

att detta utrymme slopas. Innan ritningarna fastställas av Kungl. Majit,

torde de bvggnadstekniska möjligheterna att begränsa laboratorieutrymmena

böra närmare undersökas. Takhöjden bör bestämmas till 3 meter

med undantag för de naturvetenskapliga institutionerna, där en något högre

takhöjd synes motiverad. Med de av mig förordade modifikationerna torde

byggnadsföretagets totala kostnad böra beräknas till 1,390,000 kronor.

Till ifrågavarande ändamål anvisades för budgetåren 1938/40 på kapitalbudgeten

under statens allmänna fastighetsfond såsom reservationsanslag till
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr UpL

hopa 660,000 kronor. Enligt budgetredovisningen utgjorde reservationen till

innevarande budgetår 630,000 kronor. Den befintliga reservationen torde vara

tillräcklig för de byggnadsarbeten, som må kunna komma till stånd under

nästa budgetår. Det i årets statsverksproposition för ifrågavarande ändamål

beräknade investeringsanslaget av 340,000 kronor torde sålunda icke behöva

äskas av riksdagen. Med hänsyn till de ökade kostnaderna för byggnadsföretaget

och de av mig förordade ändringarna i det tidigare av riksdagen godkända

byggnadsprogrammet torde frågan om företagets utförande emellertid ånyo

böra underställas riksdagen. Härtill kommer att de av riksdagen anslagna

medlen, i den mån de icke erfordras för uppgörande av ritningar, entreprenadhandlingar

och dylikt, må enligt beslut av 1939 års urtima riksdag disponeras

endast under de förutsättningar, som uppställts för användning av

anslag å allmän beredskapsstat, samt att medlen icke stå till Kungl. Maj:ts

förfogande efter utgången av innevarande budgetår. Av riksdagen torde

därför böra inhämtas medgivande, att befintlig reservation å de för budgetåren

1938/40 anvisade reservationsanslagen till Nybyggnad för högre

allmänna läroverket i Haparanda må intill utgången av budgetåret 1944/45

tagas i anspråk för uppförande av nybyggnad för läroverket i huvudsaklig

överensstämmelse med vad av mig förordats. Härom gör jag hemställan i

det följande.

2- Byggnadsarbeten vid vissa småskoleseminarier.

I 1943 års åttonde huvudtitel har Kungl. Maj:t framlagt förslag örn viss

omorganisation av den år 1936 beslutade organisationen för småskollärarinneutbildningen,

enligt vilken denna skulle omfatta: tvååriga dubbelseminarier i

Strängnäs, Skara och Landskrona, tvååriga enkelseminarier i Härnösand och

Växjö samt treåriga enkelseminarier i Haparanda och Lycksele. Kungl. Maj:ts

omorganisationsförslag, vilket överensstämmer med vad skolöverstyrelsen i

underdånig skrivelse den 16 oktober 1942 i sådant hänseende föreslagit, innebär,

att småskoleseminarierna i Lycksele, Härnösand och Växjö skola tills vidare

från och med budgetåret 1943/44 vara anordnade såsom dubbelseminarier,

vart och ett omfattande två tvååriga linjer. Omorganisationen föranledes

av behovet av ökad examenskapacitet vid småskoleseminarierna.

Skolöverstyrelsen har i ovannämnda skrivelse framhållit, att småskoleseminarierna

kunde beräknas vara i full verksamhet från och med höstterminen

1944. Efter att lia redogjort för vissa byggnadsfrågor vid seminarierna i Skara,

Strängnäs, Växjö, Lycksele, Härnösand och Haparanda, har överstyrelsen

framhållit såsom önskvärt, att vissa av överstyrelsen närmare angivna örn- och

^byggnadsarbeten vid nämnda seminarier kunde avslutas sommaren 1944.

Under nuvarande förhallanden syntes det dock, anför överstyrelsen, vara nödvändigt,

att endast de mest angelägna arbetena igångsattes. Härvid syntes i

första hand arbetena i Haparanda, Lycksele och Strängnäs komma i fråga. De

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts ''proposition nr lfå.

lokaler, som för närvarande stöde seminariet i Haparanda till buds, hade för

länge sedan utdömts, och frågan om nybyggnad hade sedan lång tid tillbaka

stått på dagordningen. Nu kunde frågan omöjligen längre uppskjutas, därest

det skulle bli möjligt att bedriva seminariets verksamhet i full utsträckning.

Även ombyggnaden vid seminariet i Lycksele vore av angelägnaste slag och

måste ovillkorligen utföras, örn det skulle bliva möjligt att genomföra den förändring

till dubbelseminarium, som överstyrelsen föreslagit och som ur ekonomisk

synpunkt måste betraktas som ett för staten fördelaktigt sätt att

åstadkomma en utökning av examinationsmöjligheterna. Slutligen borde den

relativt billiga ombyggnaden av seminariet i Strängnäs genomföras, då man

eljest där skulle nödgas förhyra lokaler för undervisningen. Samtliga dessa

byggnadsarbeten borde örn möjligt vara slutförda, innan läsåret 1944/45 toge

sin början.

För närvarande anser jag mig endast böra anmäla frågan om byggnadsarbeten

vid småskoleseminarierna i Haparanda, Lycksele och Strängnäs.

Småskoleseminariet i Haparanda. Till uppförande av nybyggnad för seminariet

i Haparanda i huvudsaklig överensstämmelse med av byggnadsstyrelsen

upprättade, den 4 oktober 1937 dagtecknade ritningar anvisade 1938 års riksdag

för budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag av 150,000 kronor, att utgå

under förutsättning att Haparanda stad utan ersättning eller förbehåll överläte

tomt för ändamålet, som av Kungl. Majit godkändes, samt till tomtgränsen

läte framdraga erforderliga vatten-, avlopps- och elektriska ledningar. Anslaget

avsåg att bereda medel till byggnadsföretagets igångsättande. Av den

redogörelse för denna byggnadsfråga, som lämnats i 1938 års statsverksproposition

(Kapitalbudgeten, bilaga 7, sid. 45 ff.), framgår, att byggnadskostnaderna

beräknats till 730,000 kronor.

Genom beslut den 30 juni 1938 uppdrog Kungl. Majit at byggnadsstyrelsen

att ombesörja ifrågavarande byggnadsföretag samt föreskrev, att ifrågavarande

reservationsanslag skulle av byggnadsstyrelsen disponeras för därmed

avsett ändamål under förutsättning att Haparanda stad fullgjorde ovan angivna

villkor. Till ifrågavarande ändamål anvisade vidare 1939 års lagtima

riksdag för budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Sedermera föreskrev Kungl. Majit genom beslut den 30 december 1939, att

arbetet med uppförande av ifrågavarande seminariebyggnad icke finge påbörjas,

förrän Kungl. Majit därtill lämnat tillstånd, samt att, intill dess sådant

tillstånd lämnats, de för ändamålet anvisade medlen finge användas allenast

för uppgörande av byggnadsritningar, entreprenadhandlingar och dylikt.

Såsom tomt för semin ar iebyggnaden ha stadsfullmäktige i Haparanda vid

sammanträde den 10 januari 1939 beslutat erbjuda ett tomtområde i kvarteret

Fabriken i Haparanda. Kungl. Majit har ännu icke meddelat beslut i tomtfrågan.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majlis proposition nr Ut2.

Med skrivelse den 26 juni 1940 överlämnade byggnadsstyrelsen för Kungl.

Maj:ts godkännande av arkitekten B. Höök på styrelsens uppdrag uppgjorda

liuvudritningar till seminariebyggnaden, dagtecknade den 26 januari och den 7

februari 1940. I dessa ritningar hade efter samråd mellan skolöverstyrelsen

och byggnadsstyrelsen vidtagits den avvikelsen från ovannämnda, den 4 oktober

1937 dagtecknade skissritningar, att mittkorridoren i skolbyggnaden

ersatts av sidokorridor och samtliga skolsalar förlagts mot sydligt väderstreck.

Dessa ändringar angåvos av byggnadsstyrelsen kunna verkställas utan

kostnadsökning.

1940 års civila byggnadsutredning, som i besparingssyfte granskat nämnda

huvudritningar, har i yttrande den 14 november 1941 föreslagit omdisposition

av planlösningen samt viss reduktion av lokalerna enligt ett yttrandet bifogat

skissförslag. Utredningen har därvid anfört bland annat följande.

De av utredningen föreslagna reduktionerna och plantekniska omläggningarna

innebära en minskning av byggnadsvolymen från 13,500 till 9,500 kubikmeter,

det vill säga med 4,000 kubikmeter, varav cirka 450 kubikmeter hänföra

sig till sänkning av rumshöjden och 880 kubikmeter komma på samlingssalen.

Kostnadsberäkningen för småskoleseminariet, vilken är grundad på prisläget

i augusti 1939, slutar på 770,000 kronor, varav 708,000 kronor för skolbyggnaden,

25,000 kronor för inredning av luftskyddsrum, 15,000 kronor för

vaktmästarbostad, 7,000 kronor för utvändiga arbeten och 15,000 kronor för

konstnärlig utsmyckning. Med hänsyn till senare inträdda prisstegringar böra

kostnaderna numera uppskattas till 900,000 kronor, förutom kostnaden för

konstnärlig utsmyckning. Genom de av utredningen föreslagna reduktionerna

torde sagda kostnad kunna minskas med omkring 190,000 kronor till 710,000

kronor.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 15 januari 1943 anfört bland annat,

att byggnadsutredningens förslag numera kunde beräknas draga en kostnad

av 810,000 kronor. Styrelsen kunde emellertid för sin del svårligen finna utredningens

förslag användbart för ett småskoleseminarium med det uppgivna

elevantalet. Denna fråga syntes dock närmast böra tillkomma skolöverstyrelsen

att närmare bedöma.

Byggnadsstyrelsen har undersökt möjligheterna att beskära det av byggnadsstyrelsen

år 1940 framlagda byggnadsförslaget. Härom har styrelsen anfört

följande.

Kostnaderna för byggnadsstyrelsens förslag av år 1940, 770,000 kronor,

grundades på prisläget år 1939. I november 1941 skulle kostnaderna ha uppgått

till 900,000 kronor, och för närvarande kunna kostnaderna beräknas till

980,000 kronor. För motverkande av de numera mycket höga kostnaderna har

byggnadsstyrelsen ansett sig böra i samråd med representant för skolöverstyrelsen

söka beskära lokalprogrammet, som på grund av från rektor uppställda

krav ökats under utredningens gång från det av skolöverstyrelsen ursprungligen

uppställda. Ett sålunda tillkommet klassrum för övningsskolan kan icke

anses vara absolut nödvändigt, och i vissa fall kunna lokalerna för övningsämnen

minskas. Samtliga lokaler hålla av skolöverstyrelsen godkända mått.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 142.

Med utgångspunkt från att högtidssalen bör utgå eller ställas på framtiden

kunde morgonbönen och gemensamma föreläsningar för seminaristerna förläggas

till en utökad biblioteksavdelning, utformad som samlingssal, och musikundervisningen

förläggas till teckningssalen samt skrivningarna till gymnastiksalen.

Härigenom skulle byggnaden kunna minskas 8 meter i längd.

Kungl. Majit föreskriver numera en höjd i klassrum av 3 meter. En sänkning

av rumshöjden från 3.5 till 3 meter skall alltså ske.

Genom ovan angivna inknappningar skulle besparing med sammanlagt

130.000 kronor uppstå och kostnaderna minskas till 850,000 kronor, varav

10.000 kronor komma på minskad våningshöjd.

Ett genomarbetat förslag med tillräckliga utrymmen förefinnes alltså i koncept

som är endast 40,000 kronor dyrare än utredningens ovan behandlade

skissförslag.

Byggnadsstyrelsens år 1937 framlagda utredning angående seminariets

byggnadsfråga upptog — förutom det av 1938 års riksdag godkända nybyggnadsförslaget

— jämväl två alternativa förslag till lösande av seminariets

byggnadsfråga genom utnyttjande av det högre allmänna läroverkets i Haparanda

nuvarande fastigheter. De i juni 1937 beräknade kostnaderna för de

olika alternativen framgå av följande sammanställning:

Alternativ 1.

Tillbyggnad och modernisering av läroverksbyggnaden .... kronor 185,000

Nytt gymnastikhus (jämväl inrymmande vaktmästarbostad) » 115,000

Ändringsarbeten inom den gamla seminariebyggnaden..... » 30,000

Summa kronor 330,000.

Alternativ 2.

Tillbyggnad och modernisering av läroverksbyggnaden .... kronor 185,000

Nytt gymnastikhus (jämväl inrymmande lokaler för

skolkök och manlig slöjd samt vaktmästarbostad)...... » 175,000

Summa kronor 360,000.

Byggnadsstyrelsen har i sitt utlåtande den 15 januari 1943 framhållit, att

kostnaderna för sistnämnda två örn- och nybyggnadsförslag med nuvarande

prisläge skulle uppgå till 429,000 respektive 460,000 kronor. Under förutsättning

att en nybyggnad uppfördes för Haparandaläroverket, vore det

emellertid tänkbart, anför byggnadsstyrelsen, att seminariet åtminstone provisoriskt

övertoge läroverkets nuvarande lokaler i befintligt skick. På anmodan

under hand från ecklesiastikdepartementet hade byggnadsstyrelsen i

samråd med representant för skolöverstyrelsen vidtagit utredning rörande

denna fråga.

Det vid utredningen framkomna förslaget har åskådliggjorts på sex inom

byggnadsstyrelsen upprättade, den 15 januari 1943 dagtecknade ritningar.

Till belysning av förslaget har byggnadsstyrelsen anfört följande.

Seminariet förhyr för närvarande av läroverket gymnastiksal, teckningssal

samt musik- och samlingssal, av folkskolestyrelsen lokal för manlig slöjd

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majds ''proposition nr l/f2.

samt av rektor ett expeditionsrum i dennes bostad. Sommartid förhyras därjämte

skolk ökslokaler. Byggnadsstyrelsens utredning utvisar, att utan nämnvärda

förändringar av läroverksbyggnaden kunna dit förläggas fyra seminarieklassrum

och fyra övningsklassrum ävensom lokaler för biologi, kemi,

fysik, geografi, läsrum, bibliotek och rektorsexpedition, vilka senare lokaler

icke motsvara behovet av utrymme men kunna försvaras såsom ett provisorium.

Den nuvarande gymnastikbyggnaden, som i sommar försetts med

nytt golv, beräknas kunna provisoriskt användas, sedan väggarna invändigt

isolerats och nya kaminer insatts. I den nuvarande seminariebyggnaden skulle

förläggas teckningssal, lokal för manlig och kvinnlig slöjd samt skolkök, som

emellertid måste nyinredas men utföras på enklaste sätt. Den nuvarande

rektorsbostaden bibehålies i oförändrat skick. Styrelsen förutsätter, att endast

de nödvändigaste reparationerna för närvarande verkställas. Utan besiktning

av den gamla seminariebyggnaden och läroverksbyggnaden kan omfattningen

av dessa^ reparationer icke bedömas, men kostnaderna torde uppskattningsvis

uppgå till 35,000 kronor för läroverksbyggnaden och 15,000

kronor för seminariebyggnaden.

Hos Kungl. Maj:t har vidare rektorn vid småskoleseminariet i Haparanda

H. Tenerz och T''omedalskommunernas förbundskommitté var för sig hemställt,

att förslag om nybyggnad för seminariet i Haparanda måtte föreläggas

årets riksdag.

Småskoleseminariet i Lycksele. 1938 års riksdag upptog på beredskapsstat

för budgetåret 1938/39 till ny- och ombyggnadsarbeten vid vissa folk- och

småskoleseminarier ett förskottsanslag av 181,000 kronor. Härförutom anvisades

till ny- och tillbyggnadsarbeten vid vissa folk- och småskoleseminarier

på riksstaten under kapitalbudgeten ett reservationsanslag av 431,000 kronor,

varav 13,000 kronor avsågos för uppgörande av byggnadsplaner m. m.

för nämnda på beredskapsstat upptagna byggnadsarbeten. Av förstnämnda

belopp, 181,000 kronor, avsågo 26,000 kronor tillbyggnad för skolkök och

elevrum vid Lyckseleseminariet.

Byggnadsstyrelsen har i ovannämnda utlåtande den 15 januari 1943 anfört

följande beträffande seminariets byggnadsfråga.

I beredskapsstaten för budgetåret 1938/39 är upptaget ett belopp av

26,000 kronor för utvidgning av skolköket vid seminariet. På grund av stegrade

byggnadskostnader torde dessa kostnader nu böra beräknas till 39,000

kronor.

För närvarande föreligga endast principritningar till skolkökets utvidgning.

Skolöverstyrelsen har påpekat, att 1940 års riksdagsrevisorer vid besök

i Lycksele konstaterat, att särskild samlingslokal saknades samt att elevhushållets

och skolkökets lokaler voro synnerligen trånga. Med hänsyn härtill

och då skolöverstyrelsen framhållit, att seminariet bör förändras till dubbelseminarium

med åtföljande ökning av elevantalet, samt större utvidgning

av skolköket är behövlig än principritningarna utvisa, böra dessa omarbetas

och utredning snarast verkställas rörande samtliga de byggnadsarbeten, som

äro behövliga. Det är nämligen icke möjligt att på nuvarande stadium bedöma

kostnaderna för erforderliga byggnadsarbeten. Medel för utredningen

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts ''proposition nr Infinnas

tillgängliga, enär omkring 8,300 kronor återstå av de medel, som av

Kungl. Majit anvisats för utförande av ritningar till folkskoleseminarierna i

Lund och Umeå samt småskoleseminariet i Lycksele (1938/39 Kb. III.40).

I anslutning till det anförda har byggnadsstyrelsen hemställt örn bemyndigande

att med anlitande av resterande medel å det för budgetåret 1938/39

anvisade reservationsanslaget till ny- och ombyggnadsarbeten vid vissa folkoch

småskoleseminarier verkställa utredning angående örn- och tillbyggnad

av småskoleseminariet i Lycksele.

Småskoleseminariet i Strängnäs. Till ändringsarbeten m. m. vid vissa småskoleseminarier

upptogs på beredskapsstat för budgetåret 1938/39 ett förskottsanslag

av 77,700 kronor och till ändringsarbeten m. m. vid vissa folkoch

småskoleseminarier å riksstatens kapitalbudget för sagda budgetår ett

reservationsanslag av 06,500 kronor. Av beloppet 66,500 kronor avsags ett

belopp av 4,000 kronor till utarbetande av byggnadsplaner m. m. för de å beredskapsstat

upptagna arbetena. I beloppen 77,700 kronor och 4,000 kronor

ingick en post på 1,200 kronor till ändringsarbeten i småskoleseminariets i

Strängnäs gymnastiklokaler. Dessa ändringsarbeten avsågo inredning av två

klassrum. Med skrivelse den 9 september 1940 har byggnadsstyrelsen överlämnat

ritning och beskrivning över ifrågavarande arbeten.

Byggnadsstyrelsen har i sitt utlåtande den 15 januari 1943 anfört, att

kostnaderna för ändringsarbetena vid ifrågavarande seminarium numera

kunna beräknas till 3,000 kronor, samt tillstyrkt, att detta belopp ställes

till förfogande för arbetenas utförande.

Vid anmälan år 1938 av seminariets i Haparanda byggnadsfråga anförde

dåvarande departementschefen, att seminariets lokalförhållanden vore

i hög grad otillfredsställande och att byggnadsfrågan icke längre borde uppskjutas.

Vid valet mellan då föreliggande förslag dels örn nybyggnad för

seminariet, dels ock om ombyggnad av läroverkets i Haparanda fastigheter för

seminariets räkning förordade departementschefen nybyggnadsförslaget, under

framhållande av att läroverksområdet icke lämnade nöjaktigt utrymme

för lekplan och seminarieträdgård. Riksdagen godkände det av departementschefen

förordade byggnadsprogrammet, vilket då var kostnadsberäknat till

730,000 kronor men nu kan beräknas draga en kostnad av 980,000 kronor.

Ehuru 1938 och 1939 års lagtima riksdagar anvisat medel till uppförande

av nybyggnad för seminariet, har byggnadsföretaget med hänsyn till inträffade

krisförhållanden ännu icke kunnat komma till utförande. Under tiden

har det av riksdagen godkända byggnadsprogrammet varit föremål för

granskning ur besparingssynpunkt. 1940 års civila byggnadsutredning har

sålunda den 14 november 1941 föreslagit viss omdisposition av nybyggnadens

planlösning och viss reduktion av lokalerna enligt ett av utredningen

framlagt skissförslag. Kostnaderna för nybyggnadens utförande enligt detta

förslag beräknades i november 1941 uppgå till 710,000 kronor men torde nu
Bihang

till riksdagens protokoll 10/(3. 1 sand. Nr 1 ''i 2

Departe
mentschefen.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr ternera

böra uppskattas till 810,000 kronor. Mot förslaget har byggnadsstyrelsen

riktat åtskilliga anmärkningar och framhållit, att styrelsen svårligen kunde

finna förslaget användbart för seminariets behov, men ansett denna fråga

närmast böra tillkomma skolöverstyrelsen att bedöma. Vidare har byggnadsstyrelsen

i samråd med en representant för skolöverstyrelsen för motverkande

av de numera mycket höga kostnaderna för det tidigare godkända

byggnadsprogrammet undersökt möjligheterna att beskära lokalprogrammet.

Det härvid framkomna förslaget har beräknats draga en kostnad av 850,000

kronor eller sålunda 40,000 kronor mer än civila byggnadsutredningens

förslag.

Såsom av den förut lämnade redogörelsen framgår, upptog byggnadsstyrelsens

år 1937 avgivna utredning angående seminariets byggnadsfråga — förutom

det av riksdagen godkända nybyggnadsförslaget — två alternativa förslag

till lösande av seminariets byggnadsfråga genom utnyttjande av läroverkets

fastigheter. Enligt båda dessa förslag skulle läroverksbyggnaden tillbyggas

och moderniseras och nytt gymnastikhus uppföras. Enligt det ena

alternativet skulle lokaler för skolkök och manlig slöjd inrymmas i det nya

gymnastikhuset, medan dessa lokaler enligt det andra alternativet skulle beredas

inom den befintliga seminariebyggnaden. Kostnaderna för dessa förslags

genomförande beräknas med nuvarande prisläge uppgå till respektive

429,000 och 460,000 kronor.

Möjligheterna att åtminstone provisoriskt tillgodose seminariets lokalbehov

genom att — därest nybyggnad uppföres för läroverket — dess nuvarande

lokaler utan mer omfattande ändringsarbeten tågås i anspråk för

seminariet ha jämväl varit föremål för utredning genom byggnadsstyrelsen

i samråd med en representant för skolöverstyrelsen. Kostnaderna för det vid

utredningen framkomna förslagets genomförande ha uppskattningsvis angivits

till 50,000 kronor.

Örn seminariets verksamhet, som under de senaste åren varit av begränsad

omfattning, skall kunna återupptagas i full utsträckning, vilket synes erforderligt,

måste seminariets lokalbehov på ett eller annat sätt inom de närmaste

åren tillgodoses. Såsom av det anförda framgår, drager en nybyggnad

för seminariet, även örn lokalprogrammet beskäres i enlighet med civila byggnadsutredningens

eller byggnadsstyrelsens senaste förslag, betydligt högre

kostnader än de, som beräknades för den år 1938 beslutade nybyggnaden.

Jämväl kostnaderna för då övervägda alternativa örn- och nybyggnadsförslag

äro avsevärda.

I det föregående har jag förordat, att nybyggnad för Haparandaläroverket

uppföres. Att samtidigt igångsätta även en nybyggnad för småskoleseminariet

i samma stad torde under nuvarande förhållanden icke kunna ifrågasättas.

Härtill kommer att, sedan det nya läroverkshuset färdigställts, seminariet

torde åtminstone provisoriskt kunna inrymmas i de nuvarande

läroverkslokalerna. Huruvida seminariets lokalfråga också definitivt bör

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts -proposition nr Inlösas

på sistnämnda sätt, varigenom en avsevärd besparing skulle ernås,

torde böra bliva föremål för fortsatt utredning. Såsom av byggnadsstyrelsens

yttrande framgår, äro kostnaderna för förslagets genomförande endast

uppskattningsvis angivna.

I årets statsverksproposition har föreslagits, att småskoleseminariet i

Lycksele skall tills vidare från och med budgetåret 1943/44 vara anordnat

såsom dubbelseminarium, omfattande två tvååriga linjer. Detta

aktualiserar frågan om utvidgning av seminariets redan vid nuvarande organisation

knappa lokalutrymmen. Såsom av den i det föregående lämnade

redogörelsen framgår, har riksdagen tidigare anvisat medel dels på beredskapsstat

till vissa byggnadsarbeten vid seminariet, avseende utökning av

elevhushållets och skolkökets lokaler, dels ock på riksstaten under kapitalbudgeten

till uppgörande av byggnadsplaner m. m. för samma arbeten. På

av byggnadsstyrelsen anförda skäl torde en förnyad utredning böra verkställas

rörande samtliga de byggnadsarbeten vid seminariet, som numera äro

behövliga. Av de medel, 13,000 kronor, som av det för budgetåret 1938/39

anvisade reservationsanslaget till ny- och ombyggnadsarbeten vid vissa folkoch

småskoleseminarier ställts till byggnadsstyrelsens förfogande för uppgörande

av ritningar m. m. för bland annat de å beredskapsstat tidigare upptagna

byggnadsarbetena vid småskoleseminariet i Lycksele, återstå enligt

byggnadsstyrelsens uppgift odisponerade omkring 8,300 kronor. Sistnämnda

medel torde, därest riksdagen ej framställer erinran häremot, få tagas i anspråk

för den av mig förordade utredningen, som bör bedrivas så skyndsamt,

att förslag i ämnet kan föreläggas 1944 års riksdag.

För att verksamheten vid småskoleseminariet i Strängnäs skall kunna

återupptagas i full utsträckning utan att undervisningslokaler förhyras, erfordras

vissa mindre ombyggnadsarbeten vid seminariet, för vilka arbeten

medel tidigare upptagits å beredskapsstat. Arbetena avse inredande i gymnastikbyggnaden

av två klassrum och framgå närmare av en den 31 augusti

1940 dagtecknad ritning med tillhörande beskrivning. Kostnaderna för byggnadsarbetena

ha beräknats till 3,000 kronor. Nämnda belopp torde böra äskas

såsom investeringsanslag å kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond.

3. Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva, att befintlig reservation å de för budgetåren

1938/40 anvisade reservationsanslagen till Nybyggnad för

högre allmänna läroverket i Haparanda ina intill utgången

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr lJp2.

av budgetåret 1944/45 tagas i anspråk för uppförande av

nybyggnad för nämnda läroverk i huvudsaklig överensstämmelse

med vad av mig förordats;

dels ock till Vissa ändringsarbeten vid småskoleseminariet

i Strängnäs för budgetåret 1943/44 å kapitalbudgeten under

rubrik Statens allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag

av...........................kronor 3,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

C. A. Charpentier.

Stockholm 1943 Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

430763

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:232 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1943/44 till nybyggnad för högre allmänna läroverket i Haparanda s. 3 i texten
  2. SU 1943:106 Utlåtande i anledning av Kungl. Marits ''proposition angående anslag för budgetåret 1943/44 till nybyggnad för högre allmänna, läroverket i Haparanda m. m. s. 1 i texten