Sök i Ratio Lex

Angående förvärv för statens vattenfallsverks räkning av enskild kraftdistributionsverksamhet m. m

1943-01-22 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:16, Angående förvärv för statens vattenfallsverks räkning av enskild kraftdistributionsverksamhet m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 16.

1

ffr 16.

Kungl. Majus proposition till riksdagen angående förvärv

för statens vattenfallsverks räkning av enskild kraftdistributionsverksamhet

m. m.; given Stockholms slott

den 22 januari 1943.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Gustaf Andersson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans MajU Konungen i statsrådet ä Stockholms

slott den 22 januari 1943.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Götheb, statsråden Pehrsson-Buamstorp,

Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson,

Domö, Bosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson.

I skrivelse den 8 september 1942 har vattenfallsstyrelsen hemställt om

tillstånd att med anlitande av fömyelsefondsmedel förvärva aktierna i Råneå

elektriska kvarnaktiebolag, vilket bolag distribuerar elektrisk kraft i kustområdet

närmast norr om Luleå, och lämna bolaget eventuellt erforderliga

lån. I ärendet hava tillstyrkande utlåtanden avgivits av statskontoret och

riksräkenskapsverket.

189 48

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Marits proposition nr 16.

Därefter har styrelsen med skrivelse den 16 i samma månad hemställt

örn ett mera generellt bemyndigande att i enlighet med i skrivelsen angivna

riktlinjer förvärva enskild elektrisk distributionsvensamhet.

Då en närmare redogörelse för förstnämnda framställning icke är erforderlig

för behandling av den i skrivelsen den 16 september 1942 upptagna

frågan, saknar jag anledning att här behandla nämnda framställning. Därest

riksdagen, i enlighet med vad jag ämnar förorda, lämnar bemyndigande av

den innebörd styrelsen ifrågasatt, torde berörda framställning längre fram få

upptagas till avgörande av Kungl. Maj:t.

Vattenfallsstyrelsen erinrar i skrivelsen den 16 september 1942 till en

början, att styrelsen tidigare i vissa fall enligt beslut av statsmakterna övertagit

enskild kraftdistributionsverksamhet. Styrelsen åsyftar härvid i första

hand de förvärv, som skett av Motala ströms kraftaktiebolag enligt beslut

av 1930 års riksdag (proposition nr 182, riksdagens skrivelse nr 191) av

Dals—Eds—Kolanda elektriska distributionsförening u. p. a. enligt beslut

av 1934 års riksdag (proposition nr 147, riksdagens skrivelse nr 112) och av

Näs kraftstation enligt 1936 års riksdags beslut (proposition nr 117, riksdagens

skrivelse nr 179). Styrelsen anför närmare härom följande:

De största förvärven utgöras av Motala ströms kraftaktiebolag och Näs

kraftstation med tillhörande nät. I båda dessa fall förvärvades i främsta

rummet vattenfall, som lämpligen borde komma i statens ägo, men därjämte

ledningsnät, som lågo nära vattenfallsstyrelsens distributionsområde

och som med fördel kunde införlivas med styrelsens distributionsanläggningar.

När Dals-Eds—Kolanda elektriska distributionsförening, sedermera

Västra Dalslands elektriska distributionsförening, omhändertogs av

styrelsen, var anledningen närmast, att detta vid gränsen av styrelsens distributionsområde

liggande företag råkat i lägervall och krävde insättande av

nytt kapital. Såväl andelsägarna i föreningen som konsumenterna ansågo

det lämpligast, att vattenfallsstyrelsen övertog rörelsen. En del andra förvärv

ha gjorts av liknande skäl.

Det bleve alltmera vanligt, anför styrelsen härefter, att mindre eller

medelstora distributionsföretag, från början baserade på mindre lokala kraftkällor,

på grund av brist på kraft eller kapital eller lämplig sakkunnig ledning

komme i svårigheter, när i och med stigande kraftbehov anläggningarna

behövde förstärkas eller utvidgas. Det vöre ur allmän synpunkt menligt,

att sådana företag bromsade utvecklingen genom oförmåga att tillhandahålla

kraft i tillräcklig mängd och med tillfredsställande driftsäkerhet eller att de

ställde sig avvisande mot anslutning av nya konsumenter. I en del fall

vöre ägarna till dylika anläggningar obenägna att utifrån skaffa erforderlig

tillskottskraft. De begränsade i stället sin strävan till att så fullständigt

som möjligt utnyttja egen vattenkraft, varvid konsumenternas kraftuttagning

hölles nere genom olämpliga taxor eller direkta restriktioner. Konsumenterna

kände sig naturligtvis vanlottade i jämförelse med befolkningen i de

trakter, där kraft stöde till förfogande i fullt tillräckliga kvantiteter och till

lämpliga taxor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts preposition nr 16.

Det vöre motiverat, fortsätter styrelsen, att staten förvärvade dylika företag,

om de vore belägna inom eller i närheten av styrelsens distributionsområden.

Enligt vad styrelsen kunde förutse skulle flera sådana förvärv

bliva aktuella under den närmaste tiden. Det vore därför önskvärt, örn en

sådan ordning då förefunnes, att förvärven kunde genomföras utan menlig

tidsutdräkt.

Örn de olika former för övertagande, som kunde komma i fråga, anför

styrelsen:

Beträffande vissa företag gäller det endast inköp av ledningsnät, vilka

utgöra blott en mindre del av tillgångarna. Företagens huvudsakliga verksamhet

behöver i dessa fall icke rubbas. I andra fall kommer överlåtelsen

att beröra den övervägande delen av företagens tillgångar, inbegripande måhända

förutom ledningsnät även kraftanläggningar. Här får det förutsättas,

att företagen efter överlåtelsen likvidera. Slutligen kan det visa sig, att ett

statligt övertagande av ett företags distributionsrörelse lämpligast . ernås

genom inköp av aktierna eller i varje fall en betryggande aktiemajoritet,

varvid det kan befinnas förmånligt, att verksamheten åtminstone under någon

tid fortfarande bedrives i aktiebolagsform.

I de båda förstnämnda fallen får ett direkt kapitalutlägg göras för övertagandet.

Detsamma gäller i stort sett vid ett övertagande genom aktieinköp

med efterföljande omedelbar likvidation och anläggningarnas överförande

i styrelsens direkta ägo.

Örn åter verksamheten efter övertagandet fortfarande skall bedrivas i

aktiebolagsform, motsvarar det direkta kapitalutlägget för aktieinköpet normalt

endast en del av företagets kapitalvärde, i det att företagets skulder

till banker eller enskilda kvarstå. Man måste emellertid i detta fall förutse

den möjligheten, att företagets lån bli uppsagda eller att företaget icke kan

erhålla ytterligare erforderliga lån för nyanläggningar. Vattenfallsstyrelsen

bör därför ha möjlighet att lämna erforderliga lån till ett sådant av styrelsen

ägt bolag.

Styrelsen förutsätter, att de ifrågavarande förvärven skola ske endast då

skälig förräntning på det nedlagda kapitalet kan påräknas inom rimlig tid.

Styrelsen framhåller i detta sammanhang, att tidigare förvärvade distributionsföretag,

exempelvis Motala ströms kraftaktiebolag och Västra Dalslands

elektriska distributionsförening, utvecklat sig gynnsamt såväl ur ekonomisk

synpunkt som med hänsyn till de betjänade bygdernas intresse. Vidare

understrykes att, i den mån övertagandet skall ske medelst aktieköp, en noggrann

kontroll av företagets skulder och förpliktelser i övrigt dessförinnan

bör verkställas, så att full klarhet råder rörande de åtaganden, som medfölja

övertagandet.

Vattenfallsstyrelsen anser det icke behövligt, att styrelsen erhåller befogenhet

att på egen hand besluta om förvärven, utan det avsedda ändamålet

bör enligt styrelsens mening bliva fullt tillgodosett, om avgörandet i

varje särskilt fall träffas av Kungl. Majit efter framställning av styrelsen.

Beträffande sättet för finansiering av anläggnings- och aktieköp samt i

förekommande fall av lånebeviljande anför styrelsen, att ett särskilt anslag för

ändamålet kunde tänkas ifrågakomma. Det vore också tänkbart, att åtgär
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

4 Kungl. Majlis proposition nr 16.

derna bekostades med medel ur redan förefintliga anslag, såsom anslaget till

distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid statens

kraftverk eller anslaget till inköp av vattenfall och fastigheter. Tidigare inköp

hade emellertid i huvudsak bekostats av likvida medel, som uppkommit

genom avsättning till vattenfallsverkets förnyelsefond. Detta gällde bland

andra förvärv såväl inköpet av aktierna i Motala ströms kraftaktiebolag och

övertagandet av detta bolags obligationslån som inköpet av Näs kraftstation

med tillhörande nät. Enligt styrelsens mening borde motsvarande inköp

och lån även i fortsättningen finansieras på sistnämnda sätt. Ett belopp

av 3,000,000 kronor borde tills vidare göras tillgängligt för ändamålet.

Med hänvisning till vad vattenfallsstyrelsen sålunda anfört hemställer styrelsen,

att Kungl. Majit måtte hos riksdagen utverka bemyndigande för styrelsen

att dels efter godkännande av Kungl. Majit i varje särskilt fall för

statens vattenfallsverks räkning förvärva enskilda tillhörig distributionsverksamhet

med därtill hörande kraft- och distributionsanläggningar antingen

genom direkt inköp eller genom betryggande aktieförvärv, dels ock för ändamålet

använda till styrelsens förfogande stående likvida medel, som uppkommit

genom avsättning till vattenfallsverkets förnyelsefond, intill ett sammanlagt

belopp av 3,000,000 kronor.

Riksräkenskaps verket har i utlåtande den 8 oktober 1942 förklarat sig icke

hava något att erinra mot bifall till vattenfallsstyrelsens ifrågavarande framställning.

Enligt vad vattenfallsstyrelsen närmare utvecklat finnas i landet vissa

elektriska distributionsföretag, vilka på grund av otillräckliga kapital- och

krafttillgångar eller andra särskilda förhållanden ha svårt att fullgöra sin

uppgift på ett sätt, som svarar mot de krav utvecklingen på kraftförsörjningsområdet

medfört. Otvivelaktigt är det ett allmänt intresse, att de

olika distributionsföretagen äro i stånd att, vart och ett inom sitt område,

bedriva sin verksamhet på ett för konsumenterna tillfredsställande

sätt och att i möjligaste mån tillgodose uppkommande nya konsumtionsbehov.

Det kan därför enligt min mening vara befogat att staten, där tillfälle

erbjuder sig samt betingelserna därför äro gynnsamma, i lämplig form

förskaffar sig bestämmanderätten i företag av nyss avsedd art i syfte att

vidmakthålla, rationalisera och i mån av behov vidareutveckla verksamheten.

Härför tala också i vissa fall statens intressen såsom långivare. Ofta lia

nämligen distributionsföretagen erhållit ekonomiskt stöd av staten i form

av lån från kraftledningslånefonden. I den mån på grund av företagens

begränsade möjligheter deras fortsatta verksamhet kan förutses utveckla sig

ogynnsamt, kunna svårigheter uppkomma för staten att erhålla full betalning

för de beviljade lånen.

Då enligt vad vattenfallsstyrelsen upplyst flera förvärv av ifrågavarande

slag inom den närmaste tiden kunna beräknas bliva aktuella, anser jag i

likhet med styrelsen önskvärt, att för undvikande av tidsutdräkt vid de

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 16.

olika ärendenas behandling möjlighet öppnas att utan riksdagens medverkan

i de särskilda fallen besluta örn erforderliga åtgärder. I anslutning till

vad styrelsen ifrågasatt vill jag därför förorda, att Kungl. Maj:t åt sig

utverkar ett generellt bemyndigande att efter prövning i varje särskilt fall

meddela beslut örn övertagande för statens vattenfallsverks räkning av distributionsföretag

eller av bestämmanderätten i dylikt företag.

Yad beträffar de olika former, som kunna komma i fråga för statens inträdande

i företagen, har jag intet att erinra mot vad vattenfallsstyrelsen

därutinnan yttrat. På sätt styrelsen antytt och redan tidigare vunnen erfarenhet

givit vid handen, kan det stundom vara erforderligt att övertaga

icke blott ledningsnät utan även kraftanläggning, till vilken distributionsrörelsen

är anknuten. I likhet med vattenfallsstyrelsen förutsätter jag, att

ett övertagande bör ske blott i den mån distributionsverksamheten bedrives

inom eller i närheten av styrelsens tidigare distributionsområden och endast

under förutsättning, att tillfredsställande förräntning inom rimlig tid beräknas

kunna erhållas å det kapital, som insättes. Såsom vattenfallsstyrelsen

föreslagit bör det ifrågasatta bemyndigandet vidare begränsas på sådant sätt,

att förvärv må av Kungl. Majit beslutas endast intill ett visst sammanlagt

belopp. Det av vattenfallsstyrelsen föreslagna totalbeloppet av 3,000,000

kronor finner jag vara väl avvägt. När nämnda totalbelopp uppnåtts, torde

spörsmålet om befogenhet för Kungl. Majit att meddela beslut örn förvärv

av ifrågavarande slag få ånyo underställas riksdagens prövning.

För ett distributionsföretag, som — efter det staten förvärvat bestämmanderätten

i detsamma — under längre eller kortare tid lämpligen bör

fortsätta sin verksamhet i samma former som tidigare, kan behov uppstå av

lån från staten för rörelsens fortbestånd och utveckling. I det ifrågasatta

bemyndigandet bör därför inbegripas rätt för Kungl. Majit att inom ramen

av det angivna maximibeloppet medgiva utlämnande av dylika lån.

Vattenfallsstyrelsen har ifrågasatt, att avsedda förvärv och ifrågakommande

långivning skulle finansieras genom placering av vattenfallsverkets

förnyelsefondsmedel. Då denna anordning synes lämplig och sådana medel

tidigare disponerats i liknande fall, anser jag mig böra biträda styrelsens

förslag, mot vilket riksräkenskapsverket icke haft något att erinra.

Med åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse

med vad jag i det föregående förordat, medgiva

förvärv för statens vattenfallsverks räkning av enskilda företag

för elektrisk distributionsverksamhet,

dels ock medgiva, att ett belopp av högst 3,000,000 kronor

må för nämnda ändamål disponeras av till vattenfallsstyrelsens

förfogande stående likvida medel, som uppkommit genom

avsättning till statens vattenfallsverks förnyelsefond.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 15—16.

129 43

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majda proposition nr 16.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Hellenius.

Stockholm 1043. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:33 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av visst linder vattenfalls styrelsens förvaltning stående område. s. 8 i texten
  2. SU 1943:26 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förvärv för statens vattenfallsverks räkning av enskild kraftdistributionsverksamhet m. m. s. 7 i texten