Sök i Ratio Lex

Angående anslag till återbäring av erlagda stämpelmedel i vissa fall

6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:161, Angående anslag till återbäring av erlagda stämpelmedel i vissa fall

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 161.

1

Nr 161.

Kungl. Majits proposition till riksdagen angående anslag till återbäring

av erlagda stämpelmedel i vissa fall; given

Stockholms slott den 26 februari 19U3.

Kungl. Majit vill härmed'', under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

GUSTAF.

K. G. Ewerlöf.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26 februari

19 A3.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Statsrådet Ewerlöf anför.

Den 5 december 1941 avled godsägaren Johan Arthur Bäckström från Julita

gård, Julita socken.

Genom testamente den 14 december 1929 samt testamentstillägg den 1

februari 1934, den 28 september 1938, den 26 mars 1939, den 1 november

1939 och den 3 mars 1941 hade Bäckström förordnat om sin kvarlåtenskap.

Enligt dessa handlingar skola vissa legat utgå till enskilda personer och inrättningar,

däribland till Nordiska museet. Återstående behållning i boet

skall i lika delar tillfalla Nordiska museet, Svenska Nationalföreningen mot

tuberkulos, Cancerföreningen i Stockholm och Julita kommun, den sistnämnda

för uppförande av en sjukstuga.

De legat, som enligt testamentsliandlingarna skola tillkomma Nordiska museet,

utgöras av Julita och Berga med flera gårdar, en å Julita gård befintlig

samling av möbler och museiföremål m. m. samt vissa andra lösören.

Bihang tilt riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 161—102.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl Maj:ts proposition nr 161.

Fastigheterna hava testamenterats till Nordiska museet under vissa villkor.

Sålunda skall såsom en särskild fastighet, benämnd Julita kloster, avsöndras

ett område, å vilket bland annat Julita gårds huvudbyggnad är belägen.

Denna byggnad med flyglar och ekonomibyggnader jämte angränsande område

såsom trädgård och park bör enligt testamentshandlingarna såvitt möjligt

bibehållas i oförändrat skick för att för kommande släkten giva en trogen

bild, hur en gammal sörmländsk herrgård av betydligare omfång tedde

sig under slutet av förra och början av innevarande århundrade. Flyglarna

samt, därest så anses lämpligt, i ekonomibyggnaderna befintliga rum, skola

användas till ett vilo- och studiehem avsett för svenska män och kvinnor,

vilka ägnat eller ägnade sig åt konst och kulturhistoriska forskningar samt

önskade för längre eller kortare tid vistas å en lugn plats, varest kulturen sedan

århundraden tillbaka haft hemortsrätt. För vistelse å vilohemmet och

studiehemmet borde viss avgift erläggas men denna skulle sättas så låg som

med hänsyn till föreliggande förhållanden kunde anses lämpligt. Vidare skall

den av testator skapade Julita Skans, vilken jämväl ingår i förevarande område,

allt fortfarande äga bestånd och vidmakthållas för att genom sina byggnader

och samlingar giva en bild av den allmoge- och delvis högre ståndskultur,

som varit tillfinnandes i Julitatrakten och annorstädes.

I testamentshandlingarna har föreskrivits, att den för fastigheterna utgående

arvsskatten skall betalas av det oskiflade dödsboet.

Genom beslut den 31 juli 1942 har Kungl. Majit, med stöd av 2 § förordningen

den 19 november 1914 om arvsskatt och skatt för gåva, medgivit, att

vid stämpelbeläggning av bouppteckningen efter godsägaren Bäckström arvsskatt

icke skall beräknas för omförmälda, till 164,168 kronor värderade samling

av möbler och museiföremål m. m.

Den efter godsägaren Bäckström upprättade bouppteckningen har den 26

september 1942 inregistrerats vid Oppunda tingslags häradsrätt, därvid'' behållningen

i boet beräknats till 1,849,965 kronor 94 öre och bouppteckningen

belagts med stämplar till ett sammanlagt belopp av 338,627 kronor. Av bouppteckningsprotokollet

inhämtas, att vid arvsskattens beräkning dels Nordiska

museet, förutom berörda samling, tillagts följande andelar, nämligen

såsom legatarie lösören till ett värde av 39,770 kronor 10 öre och fastigheter

till ett värde av 770,200 kronor samt såsom universell testamentstagare

ett belopp av 95,951 kronor 96 öre, eller tillhopa 905,922 kronor 6 öre,

varå stämpeln beräknats till 209,676 kronor, dels ock envar av Svenska Nationalföreningen

mot tuberkulos, Cancerföreningen i Stockholm och Julita

kommun såsom universella testamentstagare tillagts 95,951 kronor 96 öre,

varå stämpeln beräknats till 15,399 kronor.

Hos Kungl. Majit hava Nordiska museet, Svenska Nationalföreningen mot

tuberkulos, Cancerföreningen i Stockholm och Julita kommun anfört bland

annat följande.

Genom 1941 års arvsskatteförordning, som trätt i kraft den 1 januari 1942,

hava beskattningsprinciperna på förevarande område undergått en betydelse
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 161.

3

full förändring. Sålunda utgöra enligt den nya förordningens § 3 såväl Nordiska

museet som Nationalföreningen och Cancerföreningen rättssubjekt, som

äro befriade från arvsskatt. Därest godsägare Bäckströms frånfälle inträffat

blott 27 dagar senare än som skedde, skulle arvsskatten hava belöpt sig allenast

till 128,680 kronor eller 209,947 kronor mindre än den nu uttagna.

För samtliga universaltestamentstagare ter det sig utan tvivel hårt att

icke kunna komma i ånjutande av den skattelättnad, som redan vid godsägare

Bäckströms frånfälle var av Konung och riksdag godtagen. För Nordiska

museet innebär denna försämrade situation emellertid alldeles särskilda

vådor, då det torde vara mer än osäkert, om museet med den begränsade

nettoavkastning, som de till museet donerade fastigheterna kunna väntas

lämna, förmår göra Julita nied dess kulturhistoriska samlingar tillgängliga

för allmänhet och forskning enligt donators härför uppdragna riktlinjer.

Särskilt komma svårigheter att uppstå för att med donationens medel liksom

hittills göra Julita Skans till en folkligt-kulturellt betonad samlingsplats för

traktens invånare (hembygdsförening, kyrkligt församlingsarbete, studiecirklar,

nykterhetsföreningar) och i viss mån även för rikssammanslutningar

(kristliga studentrörelsen, kristliga gymnasiströrelsen, Lottarörelsen, skolresor

m. m.). Några andra medel för dessa uppgifters genomförande förfogar

museet icke över. Om sålunda starka skäl synas tala för en skattelättnad i

förevarande fall, torde det med hänsyn till övriga legatarier icke kunna ifrågasättas

att utverka en bedömning av stämpelärendet i dess helhet efter 1941

års arvskatteförordning. Ett för samtliga universaltestamentstagare tillfredsställande

resultat skulle emellertid ernås, örn skattebefrielse kunde erhållas

för all den egendom, vilken såsom särskilt legat tillfallit Nordiska museet.

Då enligt de testamentariska föreskrifterna av skatten å detta legat, vilken

skatt utgör 194,277 kronor, boet har att svara för 184,848 kronor, komme

sistnämnda belopp samtliga universaltestamentstagare tillgodo med 1U var,

varjämte Nordiska museet skulle erhålla ytterligare 9,429 kronor motsvarande

av museet erlagd skatt för lösören. Med hänsyn till det säregna kulturvärde,

Julita gård såsom helhet representerar, skulle ett dylikt efterskänkande

icke heller te sig som ett under en brydsam statsfinansiell situation farligt

exempel.

På grund av vad sålunda anförts hava sökandena anhållit, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen restitution i den ordning, 49 § 1 mom. förordningen

om arvsskatt och skatt för gåva den 19 november 1914 föreskriver,

av den arvsskatt å 194,277 kronor, som utgått för den till Nordiska museet

särskilt testamenterade egendomen.

Skulle denna anhållan ej vinna bifall, har Nordiska museet hemställt, att

Kungl. Majlis förslag till riksdagen måtte omfatta restitution av den museet

enligt gjord beräkning slutligt åvilande arvsskatten å 73,154 kronor.

Statskontoret, som den 16 januari 1943 avgivit infordrat utlåtande i ärendet,

har därvid anfört.

Statskontoret vill i anledning av förevarande framställning erinra, att återbäring

av, respektive befrielse från arvsskatt i ett flertal liknande fall medgivits

av Kungl Majit och riksdagen (se prop. nr 106 och 202 till 1942 års

riksdag och nämnda riksdags skrivelse nr 201). Med hänsyn lill nuvarande

statsfinansiella läge anser ämbetsverket det emellertid tveksamt, örn någon

återbäring av skatt i förevarande fall bör äga rinn. Skulle Kungl. Majit emellertid

finna tillräckliga skäl föreligga för eli tillmötesgående av framställningen,

bör enligt statskontorets mening för återbäring endast komma i be
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

Före
draganden.

traktande det belopp, som genom proportionell fördelning av hela den för

de Nordiska museet tillfallna lotterna erlagda arvsskatten belöper å det museet

givna legatet. Då vidare Julita kommun icke är ett sådant rättssubjekt,

som enligt den numera gällande arvsskatteförordningen den 6 juni 1941 kommer

i åtnjutande av skattebefrielse, synes återbäringen böra begränsas till

den del av skatten för legatet, som kommer att belöpa å övriga universella

testamentstagares lotter.

Statskontoret får för den skull föreslå, att, om

komma i fråga, densamma måtte komma att avse

1 X 770,200 x 209,676 39,770.1 x 209,676 ,

+ ------ ~— = 44,565: 77 + 9,204: 80 = 53,770

återbäring anses böra

ett belopp av högst * I

4 x 905,922.06

905,922.06

kronor 57 öre till Nordiska museet och högst 44,565 kronor 77 öre till vardera

av Svenska Nationalföreningen mot tuberkulos och Cancerföreningen

i Stockholm eller tillhopa högst 142,902 kronor 11 öre. För ändamålet lärer

i dylikt fall av riksdagen böra under sjunde huvudtiteln utverkas ett anslag

å nämnda belopp.

Sedermera har Nordiska museet till finansdepartementet överlämnat en

preliminär kalkyl över utgifter och inkomster per år för museet tillfallna

Julita och Berga jämte vissa andra egendomar, utvisande att utgifterna skulle

överstiga inkomsterna med 4,320 kronor.

I ärendet hava företetts gällande stadgar för Nordiska museet, Svenska

Nationalföreningen mot tuberkulos och Cancerföreningen i Stockholm.

Nordiska museet skall, enligt dess av Kungl. Maj:t den 29 april 1938 fastställda

stadgar, för all framtid utgöra en självständig stiftelse. Museet skall

jämte därtill hörande inrättningar vara ett hem för minnen ur det svenska

folkets liv med särskild uppgift att genom vetenskaplig forskning och folklig

undervisning vidga kännedomen om den svenska odlingens historia. Dess

mål skall vara att härigenom hos Sveriges folk stärka kärleken till fosterlandet

och hembygden. Genom sina samlingar och sina undersökningar skall

museet tillika verka för en fördjupad insikt örn det kulturella sambandet mellan

vårt och övriga nordiska folk. Svenska Nationalföreningen mot tuberkulos

har, enligt den 28 februari 1904 antagna stadgar med sedermera gjorda ändringar,

till uppgift att med alla till buds stående medel verka för bekämpandet

av tuberkulosen som folksjukdom i vårt land. Cancerföreningen i Stockholm

har, enligt vid sammanträden den 23 maj 1919 och den 27 maj 1921

antagna stadgar, till uppgift att verka för kräftsjukdomens bekämpande inom

vårt land ävensom för det vetenskapliga studiet av denna sjukdom samt att

mottaga och förvalta medel, som för befordrande av nämnda ändamål ställas

till dess förfogande.

Genom den nya arvsskattelagstiftning, som trätt i kraft den 1 januari

1942, har skattetariffen i flera hänseenden ändrats i förhållande till vad dessförinnan

gällde. Beträffande juridiska personer har sålunda fullständig skattebefrielse,

vilket tidigare endast tillkom kronan, medgivits jämväl en hel

del förut till arvsklass II hänförliga rättssubjekt, som tjäna allmännyttiga

ändamål. På grund härav torde i fall, som inträffa efter den nya arvs
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 161.

5

skatteförordningens ikraftträdande, såväl Nordiska museet som Svenska

Nationalföreningen mot tuberkulos och Cancerföreningen i Stockholm vara

befriade från skyldighet att erlägga arvsskatt. Å andra sidan hava de juridiska

personer, som förut voro hänförliga till klass II och som icke erhållit

sådan skattebefrielse, flyttats till klass III och äro alltså från den nya

förordningens ikraftträdande underkastade skärpt arvsbeskattning. Julita

kommun har vid den här ifrågavarande stämpelbeläggningen, med hänsyn

till att de kommunen tillfallna medlen enligt testamentsbestämmelserna

skola användas för uppförande av en sjukstuga, hänförts till klass II men

skulle, örn den nya arvsskatteförordningen varit tillämplig, hava tillhört

klass III.

I förevarande fall har vid testamentshandlingarnas upprättande förutsatts,

att arvsskatt skulle utgå på ifrågavarande till Nordiska museet testamenterade

egendom. Emellertid har testator tydligen velat särskilt tillgodose

museet vid fördelningen av boets behållning genom att föreskriva, att det

oskiftade dödsboet skulle svara för den arvsskatt, som belöpte på de lill

museet testamenterade fastigheterna. Testators mening har således varit, att

de universella testamentstagarnas andelar vid skiftet skulle i motsvarande

mån reduceras. Detta förhållande synes mig dock icke böra utesluta ett tillmötesgående,

helt eller delvis, av ifrågavarande framställning. Såsom antytts

i statskontorets utlåtande har staten i flera fall under senare år före

den senaste arvsskattereformen ansett sig böra stödja det syfte, vissa företag

med allmännyttigt ändamål avse att främja, genom att medgiva återbäring

av arvsskatt eller befrielse från sådan skatt. Den nya arvsskatteförordningen

har i enlighet med vad nyss angivits stadfäst den uppfattning örn

lämpligheten att befria allmännyttiga rättssubjekt från skyldigheten att erlägga

arvsskatt, som sålunda redan före förordningens tillkomst i en del fall

godtagits. Men om frågan, huruvida återbäring av arvsskatt bör medgivas i

förevarande ärende, bedömes från denna utgångspunkt, så följer därav, att

det icke gärna kan ifrågakomma, att staten genom återbäringen skulle lämna

sitt stöd åt andra rättssubjekt än sådana, som enligt den nya förordningen

befriats från skattskyldighet. Liksom statskontoret anser jag därför, att

någon återbäring av arvsskatt till förmån för Julita kommun icke bör ifrågakomma.

Sökandena hava ansett sig icke böra ifrågasätta, att förevarande stämpelärende

skulle bedömas i dess helhet enligt den nya förordningen utan begränsat

sin framställning till att avse arvsskatten å den egendom, vilken såsom

särskilda legat skall tillkomma Nordiska museet. Alternativt har museet

hemställt om restitution av hela den arvsskatt, som museet haft att gälda.

Statskontoret har, örn över huvud återbäring av arvsskatt anses böra

medgivas i förevarande fall, i princip anslutit sig till förstnämnda förslag,

såvitt angår återbäring av arvsskatt till förmån för Nordiska museet, Svenska

Nationalföreningen mot tuberkulos och Cancerföreningen i Stockholm.

För egen del anser jag mig böra tillstyrka, att återbäring av erlagd arvsskatt

i viss utsträckning får ske till förmån för nämnda institutioner.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 161.

Enligt sökandenas gemensamma framställning skulle till Nordiska museet

museet skulle återbäras 53,770 kronor 57 öre och till envar av föreningarna

44,565 kronor 77 öre. Den differens, som sålunda föreligger, är helt föranledd

av en rent räknemässig justering. Enligt det alternativa förslag, som

Nordiska museet framlagt, skulle till museet restitueras 73,154 kronor.

Såsom framgår av sökandenas gemensamma framställning har restitutionsyrkandet

begränsats till att avse arvsskatten å de Nordiska museet tillkommande

legaten i syfte att envar av sökandena skulle erhålla en såsom skälig

ansedd skattelättnad. Från denna utgångspunkt finner jag skäligt, att av den

arvsskatt, som erlagts för ifrågavarande kvarlåtenskap, återbäres ett belopp

av 55,000 kronor till Nordiska museet och 45,000 kronor till vardera av

föreningarna. Att sålunda, i enlighet med framställningen och statskontorets

uppfattning, större andel skulle tillkomma Nordiska museet än föreningarna

synes mig motiverat såväl därav, att det synes hava varit testators mening

att i första hand tillgodose museet, som med hänsyn till de förpliktelser, som

i testamentshandlingarna ålagts detsamma. Det må påpekas, att det till återbäring

föreslagna beloppet avsevärt understiger den skattelindring, som skulle

följa vid en tillämpning å ifrågavarande stämpelärende av bestämmelserna

i 1941 års arvsskatteförordning.

Såsom skett i liknande fall under senare år, torde ett särskilt anslag böra

anvisas för återbäring av ifrågavarande belopp om tillhopa 145,000 kronor.

Anslaget synes böra erhålla samma benämning som motsvarande anslag i

gällande riksstat.

Med åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen,

184,848

+ 9,429

återbäras

55,641 kronor och till envar av föreningarna

att till Återbäring av erlagda stämpelmedel i vissa fall för

budgetåret 1943/44 under sjunde huvudtiteln anvisa ett an
-

slag av

kronor 145,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lennart Hammarskiöld.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1943:194 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1943/4-4 till återbäring av erlagda stämpelmedel i vissa fall. s. 15 i texten