Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av vissa lektorsprebendefastigheter

7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:174, Angående försäljning av vissa lektorsprebendefastigheter

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 174-

1

Nr 174.

Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående försäljning av

vissa lektorsprebendefastigheter; given Stockholms

slott den 5 mars 191$.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gösta Bagge.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

5 mars 191$.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman,

Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson,

Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge anhåller att få

underställa Kungl. Maj:ts prövning fråga örn försäljning av vissa fastigheter,

vilket ärende synts böra föranleda framställning till riksdagen, samt anför

härom följande.

I skrivelse till Kungl. Majit den 19 november 1941 har drätselkammaren

i Linköping anhållit om tillstånd för Linköpings stad att förvärva äganderätten

till den domkyrkosysslomannen därstädes på lön anslagna stadsägan

nr 2235 i staden. Sedermera har drätselkammaren i skrivelse den 19 maj

1942 anhållit om tillstånd för staden att inköpa jämväl lektorsprebendefastigheterna

stadsägorna nr 2236, 2237, 2238 och 2239 i Linköping. Till stöd

för ifrågavarande framställningar har från stadens sida anförts, att staden

vore i behov av tomtmark för exploatering för industriändamål.

Ifrågavarande fastigheter ha en areal, stadsägan nr 2235 av 85,800 kvadratmeter,

stadsägan nr 2236 av 33,744 kvadratmeter, stadsägan nr 2237

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. hr 174- 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 174•

av 32,918 kvadratmeter, stadsägan nr 2238 av 33,294 kvadratmeter och

stadsägan nr 2239 av 30,770 kvadratmeter eller tillhopa 216,526 kvadratmeter.

Områdena äro belägna i stadens nordvästra del samt gränsa i väster

till vägen Linköping—Tornby. Stadsplan är fastställd för större delen av

stadsegorna nr 2236, 2237, 2238 och 2239. Förslag har framlagts till ändrad

och utvidgad stadsplan, omfattande jämväl stadsägan nr 2235, som är det

från stadskärnan mest avlägset belägna av ifrågavarande områden. Några

andra byggnadsbestämmelser ha därvid ej angivits än att marken är avsedd

att utnyttjas för industriändamål.

Fastigheternas senast fastställda taxeringsvärden äro för vardera av stadsägorna

nr 2236 och 2237 7,200 kronor, för stadsägan nr 2238 10,000 kronor1

och för stadsägan nr 2239 6,600 kronor. För stadsägan nr 2235 är ett med

stadsägan nr 1994 i staden gemensamt taxeringsvärde av 116,600 kronor

fastställt.

De till försäljning ifrågasatta lektorsprebendefastigheterna äro samtliga

utarrenderade till den 1 maj 1943, dock att av stadsägan nr 2238 ett område

av 2,500 kvadratmeter är utarrenderat till den 1 maj 1948.

Värdering av domkyrkosysslomannens lönefastighet har verkställts av boställsnämnden

den 9 januari 1942, därvid området åsatts ett värde av 300,300

kronor, motsvarande ett värde per kvadratmeter av 3 kronor 50 öre.

Sedermera har värdering av samtliga till inköp ifrågasatta områden efter

förordnande av kammarkollegiet verkställts av byggnadsingenjören A. Nordström

och kammarrådet S. Grönvall. I utlåtande den 28 juli 1942 hade värderingsmännen

åsatt domkyrkosysslomannens lönefastighet ett försäljningsvärde

av 219,400 kronor, motsvarande ett värde per kvadratmeter av 2 kronor

56 öre. Vid bestämmandet av områdets värde hade värderingsmännen

utgått från en exploateringstid för området av fem år. I utlåtande den 30

november 1942 lia värderingsmännen framlagt förslag till värdering av

lektorsprebendefastigheterna ävensom reviderat värderingsförslag rörande

domkyrkosysslomannens lönefastighet. I detta utlåtande ha värderingsmännen

framhållit, att en från stadens sida förebragt utredning

angående stadens behov av tomtmark för industriändamål utvisade, att

ett stort behov av mark för ändamålet förefunnes. Värderingsmännen

lia vidare meddelat, att, såvitt de vid den tidigare värderingen av domkyrkosysslomannens

lönefastighet kunnat bedöma, staden haft för avsikt

att handha en tillämnad exploatering av de till inköp ifrågasatta fastigheterna

sa, att denna komme att i första hand omfatta domkyrkosysslomannens lönefastighet.

I samband med den senare värderingsförrättningen hade emellertid

flan stadens sida framhållits, att stadens planer för det ifrågavarande totala

industriområdets exploatering numera vore att låta exploateringen fortskrida

1 Därav 7,200 kronor jordbruksvärde och 2,800 kronor tomt- och industrivärde. Det senare värdet

avser ett inhagnat område om 2,500 kvadratmeter jiimte ett därpå uppfört boningshus och

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 17Jihan

lektors jordarnas sydöstra delar till de därifrån räknat mera perifera

delarna av området. Därest staden förvärvade hela området, komme givetvis

avgörandet av frågan i vilken ordning de särskilda delområdena skulle bli

föremål för exploatering för industriändamål helt att ligga i stadens hand.

Värderingsmännen hade emellertid funnit sig böra utgå ifrån att i fråga örn

exploateringstid behandla domkyrkosysslomannens lönefastighet såsom en

enhet för sig med en beräknad fortlöpande exploatering under en tid av

tio år. Med hänsyn härtill föresloge värderingsmännen en nedsättning av det

sistnämnda fastighet tidigare åsätta värdet, 219,400 kronor, till 152,142

kronor, motsvarande ett värde per kvadratmeter av 1 krona 77 öre. Vad

beträffade lektorsprebendefastigheterna ansåge värderingsmännen dessa böra

i avseende å exploateringstid betraktas såsom ett enda objekt med en fortlöpande

exploatering under sju år. På grund härav funne sig värderingsmännen

böra åsätta lektorsprebendefastigheterna ett sammanlagt försäljningsvärde

av 351,210 kronor enligt följande:

stadsägan nr 2236 .................... kronor 89,986

» » 2237 .................... » 80,267

» » 2238 .................... » 97,530

» » 2239 .................... » 83,427

Vid ett sammanträffande mellan företrädare för kammarkollegiet samt representanter

för staden uttalades från kammarkollegiets sida den meningen, att

samtliga de fastigheter, vilka staden önskade förvärva, borde betraktas såsom

ett enda komplex och sålunda göras till föremål för en gemensam uppgörelse

mellan kronan och staden ävensom att vid sådant förhållande utsikter skulle

förefinnas för en utjämning av de värden, som åsatts de olika områdena. Med

anledning härav har drätselkammaren för samtliga de till inköp ifrågasatta

områdena, vilka av värderingsmännen åsatts ett sammanlagt försäljningsvärde

av 503,352 kronor, motsvarande ett genomsnittligt värde per kvadratmeter

av 2 kronor 32 öre, erbjudit ett pris per kvadratmeter av 2 kronor

25 öre eller sålunda för domkyrkosysslomannens lönefastighet 193,000 kronor

och för lektorsprebendefastigheterna sammanlagt 294,000 kronor.

Vederbörande prebendeinnehavare ha under vissa förutsättningar tillstyrkt

eller förklarat sig icke ha något att erinra mot en försäljning av lektorsprebendefastigheterna.

Jämväl stiftsnämnden har tillstyrkt medgivande för staden att förvärva

sistnämnda områden.

Skolöverstyrelsen har på anförda skäl förklarat sig icke vilja motsätta sig

en överlåtelse till staden av lektorsprebendefastigheterna. Överstyrelsen funne

det emellertid angeläget, att de behållna försäljningsmedlen efter överlåtelsen

bibehölles och förvaltades såsom en särskild fond, vars handhavande

torde böra uppdragas åt domkapitlet i Linköping. Fondens årliga avkastning

borde tillkomma prebendeinnehavarna.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 17/f.

Kammarkollegiet har beträffande lektorsprebendenas tillkomst och disposition

yttrat bland annat.

I ett av kammarkollegiet och statskontoret den 20 oktober 1931 till Kungl.

Maj :t avgivet utlåtande angående indragning till statsverket eller övertagande

till förvaltning av statsverket av kronans donationer till de allmänna läroverken

m. m. har utredning förebragts angående tillkomsten av ifrågavarande

prebendefastigheter. Av denna utredning inhämtas bland annat.

Genom ett konung Gustaf II Adolfs brev i juni 1630 tillerkändes samtliga

lektorer vid Linköpings gymnasium rätt att njuta, bruka och behålla

den förut av teologie lektorn disponerade åkern under de villkor, teologie

lektorn varit underkastad. Denna åker upptages å en av Johan Larsson

Grot år 1639 upprättad karta med beskrivning över Linköpings stads ägor

med en areal av 23 tunnland 2 % fjärdingsland. I beskrivningen är för figurerna

30, 44, 70, 86, 170 och 226 om tillhopa 7 tunnland 3 fjärdingsland

antecknat »kronor» eller »kronojord». Av okänd anledning undergick jorden

utvidgning och angavs i 1696 års prästverk omfatta 28 tunnland. Enligt

en åren 1732—33 av Carl Jac. Wallberg upprättad karta omfattade

åkern 27 tunnland 6 % kappland, varav 20 tunnland 2 Y> kappland angåvos

som krono. För ägofiguren 70 enligt 1639 års numrering är antecknat:

»Efter Biskop Johannes Åtvidi visitationsprotokoll och 1639 års karta kallas

skolemästareåker, krono. Landssekreteraren Stenholm påstår denna åker

hört till kronorusthållet Tornby, som emot de andre hemmanen felar ett

åkerskifte i Höglyckan». Vid den 7 juni 1853 fastställt laga skifte å Linköpings

stads jord utlades den av lektorerna innehavda jorden under benämningen

Tornbylyckorna i ett sammanhang i sju lotter, litt. Fa—Fg,

disponerade av respektive äldste, 2:e, 3:e, 4:e, 5:e och yngste lektorn samt

gymnasiet.

Ämbetsverken uttalade vidare den meningen, att anteckningarna i 1639

och 1732—33 års kartbeskrivningar icke syntes utgöra tillräckligt skäl för

antagandet, att ifrågavarande jordar vore i sin helhet av kronan anslagna.

Vid sådant förhållande och då det ej kunnat utrönas huru stor del, som

kunde äga sådan natur, syntes jorden icke böra behandlas såsom sådant

anslag av kronan, som föll under det ämbetsverken lämnade utredningsuppdraget.

Ämbetsverken ansågo följaktligen, att löningsjordarna ifråga icke vore

anslagna av kronan för avlöningsändamål på sådant sätt, att de utan vidare

kunde till statsverket indragas. Såvitt utredningen gåve vid handen förelåge

å andra sidan icke något hinder mot deras försäljning, under förutsättning

att köpeskillingarna fonderades och ränteavkastningen å medlen komme

vederbörande lektorer till godo.

Enligt gällande stat äger vederbörande lektor åtnjuta avkomsten av

löningsjorden mot visst avdrag å lönen. Avdragens storlek och den nuvarande

avkomsten av löningsjordarna framgår av följande sammanställning.

Stadsäga Löneavdrag Arrendeinkomst

nr 2236 ............ kronor 33: 52 kronor 500: —

» 2237 ............ » 35:— » 390: —

» 2238 ............ » 35:— » 460: —

» 2239 ............ » 35:— » 350: —

I fråga örn stadens behov av tomtmark samt värderingen av områdena

har kollegiet anfört bland annat.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 174-

Av utredningen i ärendet framgår, att ett stort behov av tomtmark för

industriella ändamål förefinnes i staden och att ifrågavarande områden genom

sin belägenhet i närheten av hamn och järnvägsspår samt även genom

sin beskaffenhet höra till de lämpligaste industritomterna i staden. En

exploatering av områdena är därför otvivelaktigt till gagn för utvecklingen

av stadens näringsliv. Den synes lämpligen böra verkställas i stadens regi.

Trots de betänkligheter, som en omplacering från realkapital till penningkapital

för närvarande måste ingiva med hänsyn till osäkerheten i prisnivå

och penningvärde, anser kollegiet övervägande skäl tala för att stadens

önskemål rörande områdenas exploatering tillmötesgås.

Med anledning av de ifrågasatta fastighetsöverlåtelserna ha generaldirektören

Berglöf och t. f. kammarrådet Gavelius besökt Linköping och besett

fastigheterna samt fört underhandlingar angående försäljningsvillkoren

med drätselkammaren i staden. Dessa förhandlingar lia dock icke lett till

någon enighet. De iakttagelser, som gjorts vid besöket i staden, giva vid

handen, att domkyrkosysslomannens lönefastighet och lektorsprebendefastigheterna

i exploateringshänseende utgöra en enhet. Vad beträffar priset å

dessa fastigheter anser kollegiet med hänsyn till det omfattande behovet

av industritomter i staden och ovissheten rörande den ordning, i vilka dessa

intill varandra liggande jordar kunna bli föremål för framtida exploatering,

icke så stor skillnad böra göras mellan exploateringstiden för stadsägan nr

2235 och de övriga stadsägorna, som av värderingsmännen ifrågasatts. I

följd härav synes priset å stadsägorna böra till en viss grad utjämnas. Härvid

har det synts kollegiet skäligt, att domkyrkosysslomannens lönefastighet

åsättes det av staden för samtliga ifrågavarande stadsägor erbjudna genomsnittspriset

av 2 kronor 25 öre för kvadratmeter, motsvarande i avrundat

tal 193,000 kronor. Beträffande lektorsprebendefastigheterna har kollegiet

åter med hänsyn till föreliggande förhållanden ansett en jämkning

böra medgivas i den av värderingsmännen gjorda prissättningen motsvarande

en nedsättning med sju procent. Priset för de olika stadsägorna skulle

i enlighet härmed efter viss avrundning ställa sig på följande sätt.

stadsägan nr 2235 .................. kronor 193,000

» » 2236 » 83,700

» » 2237 » 74,700

» » 2238 » 90,600

» » 2239 » 77,500

Summa kronor 519,500.

Kammarkollegiet hemställer, att Kungl. Majit ville föreslå riksdagen

medgiva, att de ifrågavarande lektorsprebendefastigheterna få försäljas till

staden för av kollegiet sålunda angivet pris eller 326,500 kronor, d. v. s. 2 kronor

50 öre för kvadratmeter. På anförda skäl anser kollegiet, att för försäljningen

icke erfordras kyrkomötets samtycke. Vidare förutsätter kollegiet, att

Kungl. Majit förordnar, att köpeskillingsmedlen för lektorsprebendefastigheterna

överlämnas till domkapitlet i Linköping för att, fördelade i särskilda

fonder för varje stadsäga, av domkapitlet göras räntebärande med rätt för

vederbörande lektorer att tills vidare och intill dess annorlunda kan bli i laga

ordning bestämt uppbära ränteavkastningen å fonderna. Därest en försäljning

kommer till stånd, bli, framhåller kollegiet, ändrade bestämmelser angående

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Majlis proposition nr 174.

avdraget å prebendeinnehavarnas löner för avkomsten av prebendefastigheterna

nödvändiga.

^ tsch^f" Innan jag nu gar att taga ställning till de föreliggande förslagen, erinrar

men sc e en. jag; att de j ärendet omnämnda fastigheterna av skilda sakkunniga åsatts de

värden, som framgå av följande sammanställning.

Stads-

äga

nr

Areal

m2

Tax.-

värde

kronor

Fastighetsvärden i kronor åsätta av

Bostads-

nämnden

V ärderings- männen

28A 1942

V ärderings- m anneli

so/n 1942

Staden

Kammar-

kollegium

2235

2236

2237

2238

2239

85,800

33,744

32,918

33,294

30,770

9116,600

7,200

7,200

10,000

6,600

300,300

(3.50 pr m2)

219,400

(2.56 pr m2)

152,142

89,986

80,267

97,530

83,427

(1.77 pr m2)

351,210

(2.69 prm2)

193,000(2.25 pr m2)

294,000 (2.25 pr m*)

193,000

83.700

74.700

90,600

77,500

(2.25 pr m2)

326,500

(2.50 prm2)

S:a

216,526

147,600

503,352(2.32 pr m’)

487,000 (2.25 pr m2)

519,500 (2.40 pr m*)

*) Gemensamt med stadsägan nr 1994.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår höra de ifrågavarande lektorsprebendefastigheterna,

vilka nu huvudsakligen äro utarrenderade till

jordbruk, genom sin belägenhet nära hamn och järnväg till de lämpligaste

industritomterna i Linköping. Med hänsyn härtill och då ett omfattande

behov av tomtmark för industriändamål för närvarande förefinnes i staden,

önskar staden fa omradena disponibla för en bebyggelse, som otvivelaktigt

kommer att vara till gagn för utvecklingen av stadens näringsliv. I likhet

med alla i ärendet hörda myndigheter finner även jag, att staten bör tillmötesgå

stadens önskan att förvärva områdena.

Vad angår fastigheternas försäljningspris lia meningsskiljaktigheter gjort

sig gällande. Medan å ena sidan värderingsmännen åsatt lektorsprebendefastigheterna

ett saluvärde av 351,210 kronor, har kammarkollegiet — under

framhållande av att domkyrkosysslomannens lönefastighet och lelctorsprebendefastigheterna

i exploateringshänseende utgjorde en enhet och att på

grund härav dessa områden samtidigt borde göras till föremål för överlåtelse

ansett sig böra föreslå, att vid ett samtidigt förvärv av samtliga fastigheter

det pris, värderingsmännen åsatt lektorsprebendefastighetema, nedsattes

till 326,500 kronor, motsvarande en reducering av det av värderingsmännen

föreslagna priset med sju procent. Staden har för sin del förklarat

sig beredd att för lektorsprebendefastighetema betala ett pris av 294,000

kronor. Jag biträder den av kammarkollegiet uttalade meningen, att domkyrkosysslomannens

lönefastighet och lektorsprebendefastighetema icke böra

göras till föremål för skilda uppgörelser mellan kronan och staden. Det försäljningspris,

kammarkollegiet föreslagit skola åsättas lektorsprebendefastighetema

vid en samtidig försäljning av samtliga till inköp ifrågasatta fastig
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 174-

heter, synes mig böra godtagas. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t

att meddela närmare föreskrifter rörande försäljningen och dispositionen

av försäljningsmedlen. Därest en försäljning kommer till stånd, torde de behållna

försäljningsmedlen tills vidare böra fonderas. Frågan örn dessa medels

disposition torde framdeles böra upptagas till behandling i sammanhang

med en allmän reglering av jorddonationerna till de allmänna läroverken.

Beträffande vederbörande lektorers rätt till å försäljningsmedlen uppkommande

ränteavkastning lärer det få ankomma på Kungl. Majit att, med beaktande

av stadgandet i 55 § 9 mom. 2. civila avlöningsreglementet, meddela

erforderliga föreskrifter.

Lektorsprebendefastigheternas rättsliga natur synes oklar. Den av myndigheterna

härutinnan förebragta utredningen får dock anses giva vid handen,

att fastigheterna till en del äro av kronan anslagna. Vid sådant förhållande

synes riksdagens samtycke till fastigheternas försäljning böra inhämtas.

I likhet med kammarkollegiet anser jag kyrkomötets hörande icke

vara erforderligt. Beträffande försäljningen av domkyrkosysslomannens lönefastighet

äger Kungl. Majit ensam besluta.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att de inom Linköpings stad belägna lektorsprebendefastigheterna

stadsägoma nr 2236, 2237, 2238 och 2239 må

för ett sammanlagt pris, icke understigande 326,500 kronor,

och på de villkor i övrigt, Kungl. Majit finner skäligt bestämma,

försäljas till Linköpings stad.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

C. A. Charpentier.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.