Angående försäljning av vissa lektorsprebendefastigheter
7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1943:174, Angående försäljning av vissa lektorsprebendefastigheter
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 174-
1
Nr 174.
Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående försäljning av
vissa lektorsprebendefastigheter; given Stockholms
slott den 5 mars 191$.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Gösta Bagge.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
5 mars 191$.
Närvarande:
Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman,
Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson,
Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge anhåller att få
underställa Kungl. Maj:ts prövning fråga örn försäljning av vissa fastigheter,
vilket ärende synts böra föranleda framställning till riksdagen, samt anför
härom följande.
I skrivelse till Kungl. Majit den 19 november 1941 har drätselkammaren
i Linköping anhållit om tillstånd för Linköpings stad att förvärva äganderätten
till den domkyrkosysslomannen därstädes på lön anslagna stadsägan
nr 2235 i staden. Sedermera har drätselkammaren i skrivelse den 19 maj
1942 anhållit om tillstånd för staden att inköpa jämväl lektorsprebendefastigheterna
stadsägorna nr 2236, 2237, 2238 och 2239 i Linköping. Till stöd
för ifrågavarande framställningar har från stadens sida anförts, att staden
vore i behov av tomtmark för exploatering för industriändamål.
Ifrågavarande fastigheter ha en areal, stadsägan nr 2235 av 85,800 kvadratmeter,
stadsägan nr 2236 av 33,744 kvadratmeter, stadsägan nr 2237
Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. hr 174- 1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 174•
av 32,918 kvadratmeter, stadsägan nr 2238 av 33,294 kvadratmeter och
stadsägan nr 2239 av 30,770 kvadratmeter eller tillhopa 216,526 kvadratmeter.
Områdena äro belägna i stadens nordvästra del samt gränsa i väster
till vägen Linköping—Tornby. Stadsplan är fastställd för större delen av
stadsegorna nr 2236, 2237, 2238 och 2239. Förslag har framlagts till ändrad
och utvidgad stadsplan, omfattande jämväl stadsägan nr 2235, som är det
från stadskärnan mest avlägset belägna av ifrågavarande områden. Några
andra byggnadsbestämmelser ha därvid ej angivits än att marken är avsedd
att utnyttjas för industriändamål.
Fastigheternas senast fastställda taxeringsvärden äro för vardera av stadsägorna
nr 2236 och 2237 7,200 kronor, för stadsägan nr 2238 10,000 kronor1
och för stadsägan nr 2239 6,600 kronor. För stadsägan nr 2235 är ett med
stadsägan nr 1994 i staden gemensamt taxeringsvärde av 116,600 kronor
fastställt.
De till försäljning ifrågasatta lektorsprebendefastigheterna äro samtliga
utarrenderade till den 1 maj 1943, dock att av stadsägan nr 2238 ett område
av 2,500 kvadratmeter är utarrenderat till den 1 maj 1948.
Värdering av domkyrkosysslomannens lönefastighet har verkställts av boställsnämnden
den 9 januari 1942, därvid området åsatts ett värde av 300,300
kronor, motsvarande ett värde per kvadratmeter av 3 kronor 50 öre.
Sedermera har värdering av samtliga till inköp ifrågasatta områden efter
förordnande av kammarkollegiet verkställts av byggnadsingenjören A. Nordström
och kammarrådet S. Grönvall. I utlåtande den 28 juli 1942 hade värderingsmännen
åsatt domkyrkosysslomannens lönefastighet ett försäljningsvärde
av 219,400 kronor, motsvarande ett värde per kvadratmeter av 2 kronor
56 öre. Vid bestämmandet av områdets värde hade värderingsmännen
utgått från en exploateringstid för området av fem år. I utlåtande den 30
november 1942 lia värderingsmännen framlagt förslag till värdering av
lektorsprebendefastigheterna ävensom reviderat värderingsförslag rörande
domkyrkosysslomannens lönefastighet. I detta utlåtande ha värderingsmännen
framhållit, att en från stadens sida förebragt utredning
angående stadens behov av tomtmark för industriändamål utvisade, att
ett stort behov av mark för ändamålet förefunnes. Värderingsmännen
lia vidare meddelat, att, såvitt de vid den tidigare värderingen av domkyrkosysslomannens
lönefastighet kunnat bedöma, staden haft för avsikt
att handha en tillämnad exploatering av de till inköp ifrågasatta fastigheterna
sa, att denna komme att i första hand omfatta domkyrkosysslomannens lönefastighet.
I samband med den senare värderingsförrättningen hade emellertid
flan stadens sida framhållits, att stadens planer för det ifrågavarande totala
industriområdets exploatering numera vore att låta exploateringen fortskrida
1 Därav 7,200 kronor jordbruksvärde och 2,800 kronor tomt- och industrivärde. Det senare värdet
avser ett inhagnat område om 2,500 kvadratmeter jiimte ett därpå uppfört boningshus och
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 17Jihan
lektors jordarnas sydöstra delar till de därifrån räknat mera perifera
delarna av området. Därest staden förvärvade hela området, komme givetvis
avgörandet av frågan i vilken ordning de särskilda delområdena skulle bli
föremål för exploatering för industriändamål helt att ligga i stadens hand.
Värderingsmännen hade emellertid funnit sig böra utgå ifrån att i fråga örn
exploateringstid behandla domkyrkosysslomannens lönefastighet såsom en
enhet för sig med en beräknad fortlöpande exploatering under en tid av
tio år. Med hänsyn härtill föresloge värderingsmännen en nedsättning av det
sistnämnda fastighet tidigare åsätta värdet, 219,400 kronor, till 152,142
kronor, motsvarande ett värde per kvadratmeter av 1 krona 77 öre. Vad
beträffade lektorsprebendefastigheterna ansåge värderingsmännen dessa böra
i avseende å exploateringstid betraktas såsom ett enda objekt med en fortlöpande
exploatering under sju år. På grund härav funne sig värderingsmännen
böra åsätta lektorsprebendefastigheterna ett sammanlagt försäljningsvärde
av 351,210 kronor enligt följande:
stadsägan nr 2236 .................... kronor 89,986
» » 2237 .................... » 80,267
» » 2238 .................... » 97,530
» » 2239 .................... » 83,427
Vid ett sammanträffande mellan företrädare för kammarkollegiet samt representanter
för staden uttalades från kammarkollegiets sida den meningen, att
samtliga de fastigheter, vilka staden önskade förvärva, borde betraktas såsom
ett enda komplex och sålunda göras till föremål för en gemensam uppgörelse
mellan kronan och staden ävensom att vid sådant förhållande utsikter skulle
förefinnas för en utjämning av de värden, som åsatts de olika områdena. Med
anledning härav har drätselkammaren för samtliga de till inköp ifrågasatta
områdena, vilka av värderingsmännen åsatts ett sammanlagt försäljningsvärde
av 503,352 kronor, motsvarande ett genomsnittligt värde per kvadratmeter
av 2 kronor 32 öre, erbjudit ett pris per kvadratmeter av 2 kronor
25 öre eller sålunda för domkyrkosysslomannens lönefastighet 193,000 kronor
och för lektorsprebendefastigheterna sammanlagt 294,000 kronor.
Vederbörande prebendeinnehavare ha under vissa förutsättningar tillstyrkt
eller förklarat sig icke ha något att erinra mot en försäljning av lektorsprebendefastigheterna.
Jämväl stiftsnämnden har tillstyrkt medgivande för staden att förvärva
sistnämnda områden.
Skolöverstyrelsen har på anförda skäl förklarat sig icke vilja motsätta sig
en överlåtelse till staden av lektorsprebendefastigheterna. Överstyrelsen funne
det emellertid angeläget, att de behållna försäljningsmedlen efter överlåtelsen
bibehölles och förvaltades såsom en särskild fond, vars handhavande
torde böra uppdragas åt domkapitlet i Linköping. Fondens årliga avkastning
borde tillkomma prebendeinnehavarna.
4
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 17/f.
Kammarkollegiet har beträffande lektorsprebendenas tillkomst och disposition
yttrat bland annat.
I ett av kammarkollegiet och statskontoret den 20 oktober 1931 till Kungl.
Maj :t avgivet utlåtande angående indragning till statsverket eller övertagande
till förvaltning av statsverket av kronans donationer till de allmänna läroverken
m. m. har utredning förebragts angående tillkomsten av ifrågavarande
prebendefastigheter. Av denna utredning inhämtas bland annat.
Genom ett konung Gustaf II Adolfs brev i juni 1630 tillerkändes samtliga
lektorer vid Linköpings gymnasium rätt att njuta, bruka och behålla
den förut av teologie lektorn disponerade åkern under de villkor, teologie
lektorn varit underkastad. Denna åker upptages å en av Johan Larsson
Grot år 1639 upprättad karta med beskrivning över Linköpings stads ägor
med en areal av 23 tunnland 2 % fjärdingsland. I beskrivningen är för figurerna
30, 44, 70, 86, 170 och 226 om tillhopa 7 tunnland 3 fjärdingsland
antecknat »kronor» eller »kronojord». Av okänd anledning undergick jorden
utvidgning och angavs i 1696 års prästverk omfatta 28 tunnland. Enligt
en åren 1732—33 av Carl Jac. Wallberg upprättad karta omfattade
åkern 27 tunnland 6 % kappland, varav 20 tunnland 2 Y> kappland angåvos
som krono. För ägofiguren 70 enligt 1639 års numrering är antecknat:
»Efter Biskop Johannes Åtvidi visitationsprotokoll och 1639 års karta kallas
skolemästareåker, krono. Landssekreteraren Stenholm påstår denna åker
hört till kronorusthållet Tornby, som emot de andre hemmanen felar ett
åkerskifte i Höglyckan». Vid den 7 juni 1853 fastställt laga skifte å Linköpings
stads jord utlades den av lektorerna innehavda jorden under benämningen
Tornbylyckorna i ett sammanhang i sju lotter, litt. Fa—Fg,
disponerade av respektive äldste, 2:e, 3:e, 4:e, 5:e och yngste lektorn samt
gymnasiet.
Ämbetsverken uttalade vidare den meningen, att anteckningarna i 1639
och 1732—33 års kartbeskrivningar icke syntes utgöra tillräckligt skäl för
antagandet, att ifrågavarande jordar vore i sin helhet av kronan anslagna.
Vid sådant förhållande och då det ej kunnat utrönas huru stor del, som
kunde äga sådan natur, syntes jorden icke böra behandlas såsom sådant
anslag av kronan, som föll under det ämbetsverken lämnade utredningsuppdraget.
Ämbetsverken ansågo följaktligen, att löningsjordarna ifråga icke vore
anslagna av kronan för avlöningsändamål på sådant sätt, att de utan vidare
kunde till statsverket indragas. Såvitt utredningen gåve vid handen förelåge
å andra sidan icke något hinder mot deras försäljning, under förutsättning
att köpeskillingarna fonderades och ränteavkastningen å medlen komme
vederbörande lektorer till godo.
Enligt gällande stat äger vederbörande lektor åtnjuta avkomsten av
löningsjorden mot visst avdrag å lönen. Avdragens storlek och den nuvarande
avkomsten av löningsjordarna framgår av följande sammanställning.
Stadsäga Löneavdrag Arrendeinkomst
nr 2236 ............ kronor 33: 52 kronor 500: —
» 2237 ............ » 35:— » 390: —
» 2238 ............ » 35:— » 460: —
» 2239 ............ » 35:— » 350: —
I fråga örn stadens behov av tomtmark samt värderingen av områdena
har kollegiet anfört bland annat.
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 174-
Av utredningen i ärendet framgår, att ett stort behov av tomtmark för
industriella ändamål förefinnes i staden och att ifrågavarande områden genom
sin belägenhet i närheten av hamn och järnvägsspår samt även genom
sin beskaffenhet höra till de lämpligaste industritomterna i staden. En
exploatering av områdena är därför otvivelaktigt till gagn för utvecklingen
av stadens näringsliv. Den synes lämpligen böra verkställas i stadens regi.
Trots de betänkligheter, som en omplacering från realkapital till penningkapital
för närvarande måste ingiva med hänsyn till osäkerheten i prisnivå
och penningvärde, anser kollegiet övervägande skäl tala för att stadens
önskemål rörande områdenas exploatering tillmötesgås.
Med anledning av de ifrågasatta fastighetsöverlåtelserna ha generaldirektören
Berglöf och t. f. kammarrådet Gavelius besökt Linköping och besett
fastigheterna samt fört underhandlingar angående försäljningsvillkoren
med drätselkammaren i staden. Dessa förhandlingar lia dock icke lett till
någon enighet. De iakttagelser, som gjorts vid besöket i staden, giva vid
handen, att domkyrkosysslomannens lönefastighet och lektorsprebendefastigheterna
i exploateringshänseende utgöra en enhet. Vad beträffar priset å
dessa fastigheter anser kollegiet med hänsyn till det omfattande behovet
av industritomter i staden och ovissheten rörande den ordning, i vilka dessa
intill varandra liggande jordar kunna bli föremål för framtida exploatering,
icke så stor skillnad böra göras mellan exploateringstiden för stadsägan nr
2235 och de övriga stadsägorna, som av värderingsmännen ifrågasatts. I
följd härav synes priset å stadsägorna böra till en viss grad utjämnas. Härvid
har det synts kollegiet skäligt, att domkyrkosysslomannens lönefastighet
åsättes det av staden för samtliga ifrågavarande stadsägor erbjudna genomsnittspriset
av 2 kronor 25 öre för kvadratmeter, motsvarande i avrundat
tal 193,000 kronor. Beträffande lektorsprebendefastigheterna har kollegiet
åter med hänsyn till föreliggande förhållanden ansett en jämkning
böra medgivas i den av värderingsmännen gjorda prissättningen motsvarande
en nedsättning med sju procent. Priset för de olika stadsägorna skulle
i enlighet härmed efter viss avrundning ställa sig på följande sätt.
stadsägan nr 2235 .................. kronor 193,000
» » 2236 » 83,700
» » 2237 » 74,700
» » 2238 » 90,600
» » 2239 » 77,500
Summa kronor 519,500.
Kammarkollegiet hemställer, att Kungl. Majit ville föreslå riksdagen
medgiva, att de ifrågavarande lektorsprebendefastigheterna få försäljas till
staden för av kollegiet sålunda angivet pris eller 326,500 kronor, d. v. s. 2 kronor
50 öre för kvadratmeter. På anförda skäl anser kollegiet, att för försäljningen
icke erfordras kyrkomötets samtycke. Vidare förutsätter kollegiet, att
Kungl. Majit förordnar, att köpeskillingsmedlen för lektorsprebendefastigheterna
överlämnas till domkapitlet i Linköping för att, fördelade i särskilda
fonder för varje stadsäga, av domkapitlet göras räntebärande med rätt för
vederbörande lektorer att tills vidare och intill dess annorlunda kan bli i laga
ordning bestämt uppbära ränteavkastningen å fonderna. Därest en försäljning
kommer till stånd, bli, framhåller kollegiet, ändrade bestämmelser angående
6 Kungl. Majlis proposition nr 174.
avdraget å prebendeinnehavarnas löner för avkomsten av prebendefastigheterna
nödvändiga.
^ tsch^f" Innan jag nu gar att taga ställning till de föreliggande förslagen, erinrar
men sc e en. jag; att de j ärendet omnämnda fastigheterna av skilda sakkunniga åsatts de
värden, som framgå av följande sammanställning.
Stads-
äga
nr
Areal
m2
Tax.-
värde
kronor
Fastighetsvärden i kronor åsätta av
Bostads-
nämnden
V ärderings- männen
28A 1942
V ärderings- m anneli
so/n 1942
Staden
Kammar-
kollegium
2235
2236
2237
2238
2239
85,800
33,744
32,918
33,294
30,770
9116,600
7,200
7,200
10,000
6,600
300,300
(3.50 pr m2)
219,400
(2.56 pr m2)
152,142
89,986
80,267
97,530
83,427
(1.77 pr m2)
351,210
(2.69 prm2)
193,000(2.25 pr m2)
294,000 (2.25 pr m*)
193,000
83.700
74.700
90,600
77,500
(2.25 pr m2)
326,500
(2.50 prm2)
S:a
216,526
147,600
503,352(2.32 pr m’)
487,000 (2.25 pr m2)
519,500 (2.40 pr m*)
*) Gemensamt med stadsägan nr 1994.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår höra de ifrågavarande lektorsprebendefastigheterna,
vilka nu huvudsakligen äro utarrenderade till
jordbruk, genom sin belägenhet nära hamn och järnväg till de lämpligaste
industritomterna i Linköping. Med hänsyn härtill och då ett omfattande
behov av tomtmark för industriändamål för närvarande förefinnes i staden,
önskar staden fa omradena disponibla för en bebyggelse, som otvivelaktigt
kommer att vara till gagn för utvecklingen av stadens näringsliv. I likhet
med alla i ärendet hörda myndigheter finner även jag, att staten bör tillmötesgå
stadens önskan att förvärva områdena.
Vad angår fastigheternas försäljningspris lia meningsskiljaktigheter gjort
sig gällande. Medan å ena sidan värderingsmännen åsatt lektorsprebendefastigheterna
ett saluvärde av 351,210 kronor, har kammarkollegiet — under
framhållande av att domkyrkosysslomannens lönefastighet och lelctorsprebendefastigheterna
i exploateringshänseende utgjorde en enhet och att på
grund härav dessa områden samtidigt borde göras till föremål för överlåtelse
ansett sig böra föreslå, att vid ett samtidigt förvärv av samtliga fastigheter
det pris, värderingsmännen åsatt lektorsprebendefastighetema, nedsattes
till 326,500 kronor, motsvarande en reducering av det av värderingsmännen
föreslagna priset med sju procent. Staden har för sin del förklarat
sig beredd att för lektorsprebendefastighetema betala ett pris av 294,000
kronor. Jag biträder den av kammarkollegiet uttalade meningen, att domkyrkosysslomannens
lönefastighet och lektorsprebendefastighetema icke böra
göras till föremål för skilda uppgörelser mellan kronan och staden. Det försäljningspris,
kammarkollegiet föreslagit skola åsättas lektorsprebendefastighetema
vid en samtidig försäljning av samtliga till inköp ifrågasatta fastig
-
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 174-
heter, synes mig böra godtagas. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t
att meddela närmare föreskrifter rörande försäljningen och dispositionen
av försäljningsmedlen. Därest en försäljning kommer till stånd, torde de behållna
försäljningsmedlen tills vidare böra fonderas. Frågan örn dessa medels
disposition torde framdeles böra upptagas till behandling i sammanhang
med en allmän reglering av jorddonationerna till de allmänna läroverken.
Beträffande vederbörande lektorers rätt till å försäljningsmedlen uppkommande
ränteavkastning lärer det få ankomma på Kungl. Majit att, med beaktande
av stadgandet i 55 § 9 mom. 2. civila avlöningsreglementet, meddela
erforderliga föreskrifter.
Lektorsprebendefastigheternas rättsliga natur synes oklar. Den av myndigheterna
härutinnan förebragta utredningen får dock anses giva vid handen,
att fastigheterna till en del äro av kronan anslagna. Vid sådant förhållande
synes riksdagens samtycke till fastigheternas försäljning böra inhämtas.
I likhet med kammarkollegiet anser jag kyrkomötets hörande icke
vara erforderligt. Beträffande försäljningen av domkyrkosysslomannens lönefastighet
äger Kungl. Majit ensam besluta.
På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva,
att de inom Linköpings stad belägna lektorsprebendefastigheterna
stadsägoma nr 2236, 2237, 2238 och 2239 må
för ett sammanlagt pris, icke understigande 326,500 kronor,
och på de villkor i övrigt, Kungl. Majit finner skäligt bestämma,
försäljas till Linköpings stad.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga
vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
C. A. Charpentier.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.