Sök i Ratio Lex

Angående anslag till karolinska sjukhuset och serajimerlasarettet

1943-03-05 · 35 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 33 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:175, Angående anslag till karolinska sjukhuset och serajimerlasarettet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis ''proposition nr 175.

1

Nr 175.

Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående anslag till karolinska

sjukhuset och serajimerlasarettet; given Stockholms

slott den 5 mars 1943.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gösta Bagge.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

5 mars 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman,

Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson,

Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med cheferna för social-, finans- och försvarsdepartementen

anför härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet

Bagge följande.

Under punkten 72 i 1943 års åttonde huvudtitel har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som bleve riksdagen förelagd,

beräkna för budgetåret 1943/44

dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar ett förslagsanslag

av 4,185,000 kronor;

dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkostnader ett förslagsanslag

av 3,100,000 kronor;

dels till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar ett förslagsanslag

av 1,845,000 kronor;

Bihang till riksdagens ''protokoll 101)3. 1 sami. Nr 175.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

dels ock till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader ett förslagsanslag

av 1,535,000 kronor.

Sedan utredningen i dessa ärenden numera slutförts, ber jag få ånyo anmäla

nämnda anslagsfrågor. Tillika anhåller jag att få anmäla uppkommen

fråga om disposition av anslag till utrustning vid karolinska sjukhuset.

I. Fortsätta besparings- och rationaliseringsundersökningar.

A. Inledning.

Verksamheten vid karolinska sjukhuset påbörjades till största delen år

1940. Hela sjukhusanläggningen, vilken omfattar kliniker med 1,056 vårdplatser

jämte polikliniker, behandlingsavdelningar m. m., är nu tagen i bruk

utom en vårdavdelning på ögonkliniken. Till sjukhuset är såsom ett filialsjukhus

knutet garnisonssjukhuset, vilket tillsammans med militära vårdavdelningar

vid karolinska sjukhuset bildar de s. k. garnisonsavdelningama. I karolinska

sjukhuset äro också inlemmade forskningsavdelningarna av Konung

Gustaf V:s jubileumsklinik, vilkas avlöningskostnader redovisas särskilt under

sjukhusets avlöningsstat. Beträffande serafimerlasarettet må nämnas, att

neurokirurgiska kliniken under innevarande budgetår utvidgas genom överflyttning

till den förutvarande ögonklinikbyggnaden.

I början av den rådande kristiden vidtogos vid karolinska sjukhuset och

serafimerlasarettet vissa smärre besparingsåtgärder. År 1941 verkställdes därefter

av särskilda av besparingsberedningen tillkallade sakkunniga en ingående

utredning rörande möjliga besparings- och rationaliseringsåtgärder vid de båda

sjukhusen. De sakkunnigas förslag åsyftade huvudsakligen att minska belastningen

på karolinska sjukhusets avlöningsanslag genom indragning av personal,

utbyte av befattningar i högre lönegrader mot sådana i lägre lönegrader

samt bättre tillvaratagande av personalens arbetskraft. Därjämte föreslogo

de sakkunniga åtgärder för nedbringande av belastningen på omkostnadsanslagen

och ökning av inkomsterna vid sjukhusen. Sakkunnigförslaget innebar

besparingar till ett belopp av omkring 370,000 kronor. Över förslaget avgåvos

ett flertal yttranden. Direktionen för karolinska sjukhuset (inom vilken

dock skiljaktiga meningar anfördes) samt överläkarna och avdelningsföreståndarna

vid de båda sjukhusen förklarade sig endast till en mindre del

kunna tillstyrka genomförandet av de föreslagna besparingsåtgärderna. Direktionen

meddelade dock, att den ämnade genom egna organ låta verkställa

fortsatt undersökning av rationaliseringsmöjligheterna.

Vid min anmälan av besparingsförslaget (propositionen 1942: 288) erinrade

jag om direktionens förklaring, att besparingsundersökningarna skulle fortsättas.

Jag anförde bland annat.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

De sakkunniga hålla före, att de föreslagna besparingsåtgärderna vid karolinska

sjukhuset och serafimerlasarettet kunna vidtagas utan att vägande

sjukvårds- och undervisningsintressen trädas för nära. Beträffande .ett flertal

av åtgärderna uttalas emellertid en motsatt uppfattning av direktionen samt

av de två sjukhusens överläkare och avdelningsföreståndare, vilka jämväl påpekat

praktiska hinder för genomförandet av vissa föreslagna besparingsåtgärder.

Då jag nödgats intaga en avböjande ståndpunkt till åtskilliga förslag

till betydande och i och för sig högst önskvärda besparingar, är jag angelägen

framhålla, att detta skett först efter ingående granskning av varje enskilt

förslag samt därav berörda förhållanden. Jag vill också betona, att jag,

då i flera fall lämpligheten av ifrågasatta besparingsåtgärder synts mig synnerligen

svårbedömd och tveksam, tagit fasta på direktionens förklaring, att

direktionen ämnar låta genom egna organ verkställa en fortsatt undersökning

rörande besparingsmöjligheter vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet.

Frågan örn besparings- och rationaliseringsåtgärder vid ifrågavarande

två sjukhus är därför icke nu slutligt avgjord. Jag förutsätter, att

resultat i vissa hänseenden av det fortsatta besparingsarbetet skola föreligga

redan i sjukhusdirektionens anslagsäskanden för budgetåret 1943/44.

Vad sålunda och i övrigt anförts i propositionen föranledde ej erinran från

riksdagens sida.

De beslutade besparings- och rationaliseringsåtgärderna berörde huvudsakligen

kansli- och sjukvårdspersonalen. Delvis kunna åtgärderna genomföras

först framdeles.

Den fortsatta besparingsutredningen handhaves av en av direktionen tillsatt

kommitté, vilken nu avgivit en promemoria beträffande sitt arbete hösten

1942. I skrivelse den 26 januari 1943 har direktionen tagit ståndpunkt till

den hittills gjorda utredningen. I ärendet har statskontoret avgivit utlåtande.

Till övervägande föreligger också ett av direktionen avgivet utlåtande rörande

vissa av besparingssakkunniga ifrågasatta besparingsåtgärder vid karolinska

sjukhusets tvättinrättning.

B. Allmänna synpunkter.

Sjukhusdirektionen har anfört, att kommitténs utredningsarbete på grund

av omständigheter, som närmare angåves i promemorian, icke hittills föranlett

några förslag till mera avsevärda besparingar. En första underläkartjänst vid

jubileumskliniken föreslås förändrad till andre underläkartjänst. Därjämte har

direktionen meddelat, att den höjt beliandlingsavgifterna på gymnastikavdelningarna

och vissa avgifter för röntgenundersökningar, varigenom årsinkomsterna

vid de båda sjukhusen skulle ökas med sammanlagt omkring 30,000

kronor.

Från direktionens beslut ha skiljaktiga meningar anmälts av professorerna

Nordenson och Abramson under framhållande av att de vid behandlingen i

direktionen av besparingsberedningens sjukhussakkunnigas förslag tillstyrkt

längre gående besparingsåtgärder än de nu föreslagna.

Promemorian innehåller bland annat följande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

En jämförelse mellan dagskostnaderna vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet

under budgetåret 1941/42, å ena sidan, och dagskostnaderna

vid vissa andra större sjukhus under kalenderåret 1941, å andra sidan, utvisar

följande:

Karolinska sjukhuset...........

Serafimerlasarettet............

Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm

S:t Görans » » »

Maria » » »

Akademiska sjukhuset i Uppsala .

Lunds lasarett i Lund.........

Malmö lasarett..............

Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.

Bruttokostnad

per dag

kronor

15: 97,52)

20:41

16: 50

14: 33

16: 58

11: 35

10: 26

12: 74

12: 78

Nettokostnad

per dag1)

kronor

6: 94

6: 74

11: 62

10: 36

11: 05

7: 86

8: 95

9: 65

8: 24

Vid bedömande av dagskostnaderna bör beaktas, att de särskilda kostnader,

som äro förenade med medicinsk undervisning, icke alls eller endast i jämförelsevis

ringa omfattning föreligga vid ovannämnda kommunala sjukhus i

Stockholm, Malmö och Göteborg samt att dagskostnaderna vid de i

Stockholm belägna sjukhusen i avsevärd grad påverkas av de höga levnadskostnaderna

i nämnda stad. Om hänsyn tages till nu angivna förhållanden,

kunna dagskostnaderna vid karolinska sjukhuset icke anses vara höga. Serafimerlasarettets

höga dagskostnad synes kunna förklaras bland annat av det

förhållandet, att kostnaderna för den medicinska undervisning och den omfattande

polikliniska verksamhet, som bedrives därstädes, fördelas på ett avsevärt

mindre antal underhållsdagar, vilket antal under budgetåret 1941/42

varit ytterligare reducerat på grund av att en av lasarettets kliniker då stått

under ombyggnad.

Kommitténs hittills verkställda utredningar ha icke medfört några betydande

resultat. Detta kan kanske förklaras av den omständigheten, att kostnaderna

vid dessa sjukhus icke synas vara påfallande höga, om hänsyn tages

till de särskilda förhållanden, som stå i samband med sjukhusens verksamhet.

Kommittén anser det emellertid icke vara uteslutet, att ytterligare besparingsoch

rationaliseringsåtgärder kunna göras utan äventyrande av sjukhusens

uppgifter i undervisningens och sjukvårdens tjänst, och ämnar vidtaga undersökningar

inom olilia grenar av sjukhusens drift för utrönande av de möjligheter

i sådant avseende, som kunna förefinnas.

Statskontoret har funnit resultatet av besparingskommitténs arbete i hög

grad otillfredsställande samt anför.

Frånsett den omständigheten, att kommittén beträffande de olika spörsmål,

där i propositionen 1942:288 förutsatts, att en närmare utredning

skulle komma till stånd, i vissa fall antingen helt uraktlåtit att ingå i

en prövning eller ock endast ofullständigt motiverat sitt ställningstagande,

synes det närmast anmärkningsvärt, att icke kommittén i enlighet med riksdagens

uttalande sökt att redan nu ingående undersöka möjligheterna till

ytterligare besparingar även i sådana avseenden, vilka icke berörts i proposi
-

'') med avdrag av inkomst för vård- och elevavgifter m. m.

s) med tillägg av avlöningar, som bestridas av anslag under fjärde huvudtiteln.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 175.

tionen. De förväntningar härutinnan, som Kungl. Majit och riksdagen ställt

på den fortsatta undersökningen och som torde ha medverkat till den avvaktande

ståndpunkt, som statsmakterna intogo förra året till de sakkunnigas

förslag, kunna näppeligen anses ha blivit infriade. De skiljaktiga meningarna

tyda jämväl på att förslag till avsevärt längre gående besparingsåtgärder än de

av direktionen nu angivna bort kunna framföras. Genom den föreliggande utredningen

har icke ådagalagts, att icke de av de sakkunniga tidigare ifrågasatta

besparings- och rationaliseringsåtgärderna skulle kunna omedelbart genomföras

i betydligt större utsträckning än vad direktionen velat göra gällande.

Ämbetsverket finner sig vid sådant förhållande böra i allt väsentligt vidhålla

sin år 1942 hävdade uppfattning, att mera vittgående åtgärder än som föreslagits

av de sakkunniga torde kunna genomföras.

När jag i fjol anmälde frågan om anslag till karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet,

förelåg till prövning ett förslag till rationaliserings- och besparingsåtgärder

vid nämnda institutioner, vilket framlagts av särskilda av

besparingsberedningen tillkallade sakkunniga. Dessa hade efter ingående

granskning av de båda sjukhusens organisation och verksamhet och på grundval

av jämförelser med förhållandena vid andra likartade sjukvårdsinrättningar

kommit till den uppfattningen, att det vore möjligt att icke blott väsentligt

nedbringa driftkostnaderna vid förstnämnda sjukhus utan även öka

inkomsterna genom förhöjning av vissa avgifter. Icke oväsentliga möjligheter

ansågos föreligga att nedbringa personalkostnaderna genom indragning av viss

personal, genom utbyte av högre befattningshavare mot lägre sådana och

genom att bättre och effektivare utnyttja personalens arbetstid. För egen del

fann jag det i flera fall svårt att utan en mera ingående undersökning avgöra,

i vad mån det vore lämpligt att realisera de ifrågasatta besparingsåtgärderna.

Då emellertid direktionen förklarade sig beredd att genom egna organ låta

verkställa en sådan utredning, tog jag fasta härpå under uttrycklig förklaring,

att det av de sakkunniga förebragta utredningsmaterialet i väsentliga hänseenden

borde kunna läggas till grund för den fortsatta undersökningen och

därav föranledda framtida avgöranden. Även riksdagen framhöll med styrka

angelägenheten av att den av direktionen i utsikt ställda utredningen beträffande

ytterligare besparings- och rationaliseringsåtgärder komme till stånd

och bedreves i väsentliga hänseenden med utgångspunkt från det då förebragta

utredningsmaterialet. Riksdagen underströk tillika vikten av att möjligheten

till ytterligare besparingar ifråga örn personalkostnaderna vid karolinska

sjukhuset ingående prövades.

Jag vill icke dölja, att jag ej anser mig kunna godtaga det arbete i förevarande

hänseende, vilket redovisats av den av direktionen tillsatta besparingskommittén,

såsom något slutgiltigt resultat av besparingsaktionen. Jag

finner det visserligen naturligt, örn de för undervisningen och sjukvården ansvariga

läkarna eftersträva bästa möjliga arbetsvillkor, och jag är även medveten

örn att de bägge sjukhusens karaktär av undervisningsanstalter kan

motivera speciella krav i fråga örn personal och utrustning m. m. För den

Departe
mentschefen,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

skull får man emellertid icke bortse från de fordringar på ekonomisering,

som även i detta fall måste uppställas och som med särskild styrka göra sig

gällande i nuvarande statsfinansiella läge. Jag finner icke anledning att frångå

min i fjol uttalade uppfattning, att åtminstone karolinska sjukhusets standard

är hög, även om karaktären av undervisningssjukhus beaktas, och att

dess driftkostnader äro betydande, även om hänsyn tages till de avsevärda

utgifterna för den avgiftsfria militära sjukvården, vilka nu stigit till cirka

1 % miljon kronor per år. De av sjukhusets läkare anförda argumenten mot

ifrågasätta kostnadsreduceringar måste vägas mot andra synpunkter, som

varit vägledande för budgetarbetet i övrigt och som icke minst när det gäller

den akademiska undervisningen föranlett att även angelägna och starkt motiverade

framställningar om medelsanvisning måst avböjas eller ställas på

framtiden. Utan att förringa betydelsen av de rationaliseringssträvanden, som

i fråga örn karolinska sjukhusets omkostnadsanslag nu lett fram till vissa

ehuru till beloppet svårbestämbara besparingar och utan att förbise, att den

förhöjning av vissa avgifter, som nyligen vidtagits, är ägnad att i någon mån

minska nettokostnaderna för de båda sjukhusens drift, måste jag dock, i anslutning

till statskontorets yttrande, betona angelägenheten av att direktionens

besparingssträvanden intensifieras i syfte att nå mera påtagliga resultat.

I det följande kommer jag att beröra några av de områden, som synas mig

böra därvid särskilt uppmärksammas. Jag kommer ock att föreslå, att vissa

av direktionens besparingskommitté avvisade inskränkningar av läkar- och

kanslipersonalen nu genomföras.

C. Besparingsfrågor vid karolinska sjukhuset.

1. Antalet underläkare vid radiumhemmet.

Beträffande denna fråga må ur propositionen 1942:288 (sid. 19 ff.) återgivas

följande.

Besparing ssakkunnig a erinrade om att läkarpersonalen utgöres av 2 överläkare,

2 biträdande läkare och 8 underläkare. Antalet läkare är proportionsvis

större än på något annat svenskt kliniskt sjukhus. En jämförelse mellan

radiumhemmet och några större kirurgiska sjukhusavdelningar i landet utvisar,

att antalet patienter per läkare vid radiumhemmet är 12 och vid ifrågavarande

kirurgiska avdelningar 15—28. I likhet med jämförbara sjukhus

utövar radiumhemmet visserligen, utom vården av inneliggande patienter,

en stor poliklinisk verksamhet och följer sina patienter med systematiska

efterundersökningar. Men även om hänsyn härtill tages, är det ingalunda lätt

att förstå, att en så stor mängd läkare verkligen kan erfordras, helst som de

till sitt förfogande ha skrivhjälp, som kvantitativt och kvalitativt avsevärt

överstiger vad som eljest plägar förekomma. Med en väl genomförd organisering

av läkarnas arbete m. m. torde minst en och sannolikt två underläkartjänster

kunna indragas. Underläkarnas minst tvååriga tjänstgöring

vid sjukhuset synes skaffa dem en fullt nöjaktig underbyggnad för deras

kommande specialistverksamhet, särskilt som klientelet är mycket stort och

omväxlande. Indrages en läkartjänst, blir antalet patienter per läkare 13.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Sjukhusdirektionen avstyrkte de sakkunnigas förslag nied följande motivering.

Då vårdtiden på radiumhemmet är kortare än på någon annan klinik,

kan arbetsprestationerna per läkare, beräknat på antalet patienter, endast

anses motsvara sjukvårdsbehovet. Antalet läkare är också proportionsvis

lägre än vid de övriga radioterapeutiska anstalterna i landet.

I propositionen uttalades, att frågan syntes tarva ytterligare utredning.

I kommittépromemorian har förordats, att en förste underläkartjänst förändras

till andre underläkartjänst.

Med hänsyn till vad överläkaren vid jubileumskliniken, professorn Berven

anfört i en avgiven promemoria har kommittén funnit, att en minskning av

antalet läkare vid radiumhemmet skulle medföra en nedsatt effektivitet av

den vid radiumhemmet bedrivna verksamheten. Kommittén, som förutsätter,

att en sådan inskränkning av klinikens verksamhet icke är avsedd, anser sig

därför icke böra föreslå någon minskning av antalet läkare vid kliniken, men

finner lunder icke möta, att en förste underläkartjänst därstädes förändras

till en andre underläkartjänst, varigenom skulle erhållas en årlig besparing

av 426 kronor jämte rörligt tillägg och kristillägg.

Professorn Berven har i nämnda promemoria anfört bland annat.

En nyantagen underläkare på radiumhemmet saknar utbildning i radioterapi

och kan därför icke beträffande prestationsförmågan jämställas med

en underläkare, som anställes på en annan klinik. Lid radiumhemmet finnas

inga tjänstgörande medicine kandidater utan allt arbete måste utföras av

läkarna. Sjukvården på radiumhemmet avviker i många avseenden fran

den på en kirurgisk och medicinsk klinik, framför allt genom nödvändigheten

av en noggrann läkarkontroll av samtliga behandlingar och den omfattande

efterkontrollen av patienterna. På varje plats vårdades vidare under

budgetåret 1940/41 på radiumhemmet 34 patienter och på den kirurgiska

kliniken endast 20 patienter. Poliklmikarbetet Ilar icke heller samma natur

på radiumhemmet som på övriga kliniker utan består huvudsakligen av fort''

satt behandling av patienter, som förut behandlats på kliniken, och kontroll

av läkningsförloppet.

Av de sju underläkarna på radiumhemmets allmänna avdelning utför en

bland annat samtliga radiumapplikationer, fyra äro avdelningsläkare, tillika

poliklinikläkare och röntgenläkare, en är poliklinikläkare och en är nattläkare.

Cirkulation på de olika posterna förekommer i stor utsträckning. Sedan den

nuvarande organisationsplanen uppgjordes år 1937, har arbetet ökats. Om

minskning av läkarnas antal skulle företagas, torde den i första, hand komma

att bestå i indragning av nattläkaren, vilket skulle medföra, att ingen radiumbehandling

kunde ske på nätterna. Indragning av någon av de övriga läkarna

skulle innebära ökad arbetsbelastning på de återstående, vilka nu äro fullt

sysselsatta cirka 7 timmar dagligen, samt medföra för sjukvården och utbildningen

synnerligen menliga följder. Läkarna böra också ha någon tid över

för vetenskaplig forskning. o .

Utökande av underläkarnas arbete genom indragning av en eller tva tjänster

anser jag mig med hänsyn till sjukvårdens och undervisningens krav icke

kunna förorda.

Kommitténs förslag har tillstyrkts av sjukhusdirektionen.

Statskontoret har ansett det möjligt att indraga åtminstone en läkartjänst.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 175.

Även om statskontorets möjligheter att bedöma bärigheten av de av radiumhemmets

överläkare anförda skälen äro begränsade, föreställer sig ämbetsverket

dock, i betraktande av den stora personaluppsättning, varmed

radiumhemmet blivit utrustat, att en sträng rationalisering av arbetsförhållandena

borde kunna möjliggöra indragning av åtminstone en läkartjänst

utan att fördenskull sjukvårdens och undervisningens berättigade intressen

skulle behöva eftersättas. Den mångsidigt representativa fackmannadelegation,

som på besparingsberedningens uppdrag gått att pröva förhållandena

på området, lär icke kunna frånkännas vitsord.

2. Antalet sjukgymnaster.

Av propositionen 1942: 288 inhämtas.

De sakkunniga föreslogo, att personalen på gymnastikavdelningen reducerades

med 2 biträdande läkare och 2 sjukgymnaster men att samtidigt en

tredje underläkartjänst ändrades till andre underläkartjänst. De sakkunniga

erinrade om användningen av elever för behandlingarna och förklarade sig

anse, att två av de sex sjukgymnasterna kunde undvaras.

Direktionen över gymnastiska centralinstitutet ansåg sig ej utan närmare

utredning kunna ta ställning till förslaget om att minska antalet sjukgymnaster.

Direktionensordförande, professorn Abramson, biträdde dock de sakkunnigas

förslag, då han ansåg undervisningen vid gymnastikavdelningen

kunna ombesörjas av den av de sakkunniga föreslagna personalen.

Gymnastikavdelningens föreståndare, professorn Söderlund, och överläkare,

docenten Silfverskiöld, kunde ej tillstyrka, att den arbetsbörda, som åvilade

sex instruktionsgymnaster, skulle läggas på fyra. Var och en av de sex hade

att dagligen övervaka behandlingen av omkring 22 patienter inom olika avdelningar

av sjukhuset samt att dessutom själv behandla upp till 12 patienter,

detta under de tider, då elever funnes att tillgå. Under mellanterminerna

hade de sex gymnasterna att utan extrahjälp utföra det behandlingsarbete,

som eljest delades mellan 31 å 56 personer.

I propositionen uttalades, att förslaget om minskning av antalet sjukgymnaster

borde underkastas en mera ingående utredning, därvid särskilt borde

övervägas möjligheterna att öka sjukgymnasternas arbetstid.

Kommittén har icke föreslagit någon besparingsåtgärd beträffande sjukgymnasterna.

Kommittén anför.

Det har ifrågasatts att under de tider på året, då eleverna biträda i sjukvårdsarbetet,

minska antalet sjukgymnaster till vad som kan anses vara

oundgängligen nödvändigt för undervisningen och sjukvården. Om detta

antal skulle visa sig otillräckligt under de tre sommarmånaderna, då undervisning

ej pågår, skulle extra arbetskraft för denna tid kunna anställas.

Söderlund och Silfverskiöld ha emellertid förklarat, att även under den tid,

då undervisning pågår, någon minskning av sjukgymnasternas antal icke kan

genomföras. Denna fråga är i hög grad beroende på de krav, som ur undervisningens

synpunkt ställas på sjukgymnasterna.

Av kommittén gjorda undersökningar synas giva vid handen, att arbetstiden

för sjukgymnasterna uppgår till omkring sex timmar om dagen samt

att de under denna tid ha fullt effektivt arbete.

Under den tid, då undervisning pågår, utföres det sjukgymnastiska arbetet

i stor utsträckning av elever under tillsyn av sjukgymnasterna. Detta arbete

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Martts proposition nr 175.

är därför i huvudsak förlagt till den tid på dagen, som enligt elevernas arbetsschema

är anslagen för ifrågavarande ändamål. Med hänsyn till det nuvarande

arbetsschemat föreligga svårigheter att i ökad grad utnyttja sjukgymnasternas

arbetstid. I samband med en omläggning av arbetsschemat

eller vid en ökad arbetsbelastning på avdelningen synes en mindre utökning

av denna arbetstid kunna genomföras.

Till sjukhusdirektionens protokoll har professorn Abramson anfört, att

han icke frångått sin tidigare uttalade mening i frågan samt att kommittén

bort närmare undersöka möjligheterna att utsträcka elevernas arbetstid vid

sjukhuset och i följd därav kunna minska antalet sjukgymnaster.

Statskontoret har anfört, att någon motivering för bibehållandet av det

nuvarande antalet sjukgymnaster icke förebragts av direktionen. Med hänsyn

härtill och under åberopande av professorn Abramsons ovannämnda

reservation anser sig statskontoret alltjämt böra understödja de sakkunnigas

förslag.

3. Kanslipersonalen på klinik- och poliklinikexpeditioner.

Beträffande denna personal föreslogs i propositionen 194-2:288 huvudsakligen,

att ett tiotal befattningar i 7 lönegraden skulle utbytas mot tjänster i

lägre lönegrader. Möjligheterna att genomföra ytterligare besparingar, särskilt

minskning av antalet kontrollbiträdestjänster, borde undersökas vid den

fortsatta besparingsutredningen.

Kommittén har anfört.

Utöver de besparingsåtgärder, som redan vidtagits beträffande denna personal,

synas några större möjligheter till besparingar icke föreligga såvitt

för närvarande kan bedömas. Kommittén har övervägt frågan om minskning

av antalet kontrollbiträden på jubileumskliniken. Emellertid ha därvarande

överläkare efter förnyad utredning förklarat en minskning icke vara

möjlig, då kontrollbiträdenas arbetstid är fullt utnyttjad.

Eventuellt skulle kontorsbiträdestjänsten på gymnastikavdelningen kunna

ändras till en arvodestjänst med kortare arbetstid än den, som gäller för kontorspersonal

i allmänhet.

Statskontoret har funnit kommitténs utredning alltför summarisk för att

ämbetsverket skulle bli övertygat om att icke ytterligare kostnadsbegränsningar

i ett eller annat avseende skulle kunna åvägabringas. Under alla förhållanden

borde — såsom kommittén synes ha ifrågasatt — den ordinarie

kontorsbiträdestjänsten på gymnastikavdelningen indragas.

4. Nattjänstgöringen på vårdavdelningarna.

Den ekonomiskt viktigaste besparingsfrågan föregående år avsåg utbyte

av ett stort antal nattjänstgörande sköterskor mot elever eller sköterskebiträden.

Av propositionen 1942: 288 (sid. 32 ff.) inhämtas härom.

De sakkunniga föreslogo huvudsakligen indragning av ett 80-tal skötersketjiinster

och utbyte av dem mot lägre sjukvårdsbefattningar eller deras er
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

sättande genom att elever anlitades i större utsträckning. Förändringen skulle

till största delen genomföras så, att på varje vårdavdelning den för nattjänst

avsedda assistent sköterskan skulle ersättas med en av de för dagtjänst avsedda

eleverna eller provsystrarna. Samtidigt skulle emellertid antalet nattöversköterskor

i någon mån ökas. De sakkunniga framhöllo, att personalen

på vård- och behandlingsavdelningarna vore talrik och i anmärkningsvärt stor

utsträckning bestode av utbildad eller under utbildning varande sköterskepersonak

De sakkunniga kunde dock ej finna, att arbetet vid karolinska

sjukhuset skulle fordra väsentligt större personal än andra jämförbara sjukhus.

Sjukhusdirektionen och överläkarna vid sjukhuset invände, att nattjänsten

vid sjukhuset enligt förslaget icke skulle bli tillfredsställande, enär nattöyersköterskorna

icke skulle kunna medhinna de arbetsuppgifter, som natttjänstgörande

elever icke vöre kompetenta eller ens berättigade att åtaga sig.

Direktionen upplyste, att sjuksköterskeskolorna förklarat sig icke kunnat

ställa elever i erforderligt antal till förfogande för nattjänst — endast 11

elever kunde kontinuerligt disponeras för sådant ändamål — varjämte direktionen

uttalade, att anlitande av sköterskebiträden i stället för assistentsköterskor

för nattjänst, något som direktionen övervägt, skulle, då sjukhuset

saknade en i sjukvårdstjänst inövad bitriideskår, innebära en betydande

försämring och samtidigt en tämligen ringa besparing. Att minska dagpersonalen

i den omfattning, som skulle krävas, örn de nattjänstgörande

assistentsköterskorna skulle ersättas med redan förefintlig dagpersonal, kunde

enligt direktionens bestämda mening icke ske utan men för sjukvården, örn

ej samtidigt personalens arbetstid utökades, vilket dock icke syntes kunna

ifrågakomma utan samband med en allmän reglering. Direktionen och överläkarna

hade i stället enat sig om ett besparingsförslag, enligt vilket de nuvarande

åtta nattöversköterskorna skulle ersättas med elever, en förändring

som vore praktiskt genomförbar och ur vårdsynpunkt godtagbar. Enligt

sjukhusets beräkning skulle den besparing, som skulle vinnas, om nattassistentsköterskorna

skulle så långt möjligt utbytas mot elever och i övrigt

ersättas med sköterskebiträden samt dagpersonalen minskas med en elev för

varje vårdavdelning, uppgå till högst 50,000 kronor. Det framhölls också, att

sjukhuset vöre bundet av kontrakt med sköterskeskolorna och att det finge

anses omöjligt att erhålla sköterskebiträden uteslutande för nattjänstgöring.

Medicinalstyrelsen avstyrkte de sakkunnigas förslag, då det vore önskvärt,

att sjukvården i största möjliga utsträckning utfördes av sköterskepersonal,

och då utökning av elevernas och sköterskebiträdenas arbete icke borde ske.

I propositionen anförde jag bland annat.

Av ifrågavarande två besparingsförslag anser jag mig ehuru med tvekan

böra för närvarande förorda det som framlagts av direktionen och överläkarna,

Det avgörande för mig är härvid, att ett tillräckligt antal elever

icke för närvarande kan påräknas för nattjänsten och att svårigheter även

torde föreligga att erhålla för dylik tjänstgöring skolade och lämpliga biträden.

Planerna på att ordna nattjänsten vid sjukhuset i enlighet med

vad de sakkunniga tänkt sig böra emellertid därför ej skrinläggas. Då natttjänsten

ej blott vid serafimerlasarettet och karolinska sjukhusets ögonklinik

utan även vid de flesta andra sjukhus i riket anförtrotts åt sköterskebiträden,

bör, så snart karolinska sjukhusets kår av sköterskebiträden erhållit

nödig erfarenhet i sjukvårdsarbete, frågan om en övergång till sistberörda

ordning ånyo prövas. Måhända kunna också möjligheterna att erhålla elever

för vakning framdeles förbättras, och åtminstone en partiell övergång till

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. May.ts proposition nr 175.

användning av elever i stället för nattsköterskor visa sig genomförbar utan

större betänkligheter. Jag räknar med att sjukhusdirektionen vid sina fortsatta

undersökningar av besparingsmöjligheterna ägnar denna betydelsefulla

besparingsfråga särskild uppmärksamhet.

Kommittén har anfört, att mycket stora svårigheter för närvarande föreläge

att anskaffa redan de 8 elever, som erfordrades för att ersätta nattöversköterskorna,

såsom framginge av förhandlingar, vilka förts med vissa

sköterskeskolor. Kommittén lämnar härom följande upplysningar.

Sophiahemmet har förklarat sig icke vara i stånd att ställa några nya

elever till förfogande. Möjligen kunde en eller två av hemmets elever på

radiumhemmet disponeras, men de måste då ersättas med annan arbetskraft

på radiumhemmet. Röda korshemmet har numera överenskommit med Stockholms

stad örn tillhandahållande av elever till södersjukhuset och kunde därför

avstå endast två elever, en på operationsavdelning och en ambulerande

elev på medicinska avdelningar. Statens sjuksköterskeskola har förklarat sig

endast ha möjlighet att tillhandahålla två elever på psykiatriska kliniken.

Undersökningar pågå om möjligheterna att minska antalet nattöversköterskor

till sex och att genom olika omflyttningsåtgärder anskaffa ett dylikt

antal elever.

Kommittén har icke ansett sig kunna förorda ytterligare utbyte av sköterskor

mot elever eller sköterskebiträden.

En förutsättning för att sjuksköterskeskolorna skola kunna tillhandahålla

ett ökat antal elever är att medicinalstyrelsen medger dem rätt att öka elevantalet

vid skolorna. Enligt vad kommittén inhämtat, lär emellertid ringa utsikt

förefinnas för att sådant medgivande skall lämnas, enär det antal elever,

som nu utbildas vid landets sjuksköterskeskolor, anses innebära en så stark

successiv ökning av sjuksköterskekåren, att en ytterligare stegring av densamma

icke är önskvärd. Möjlighet att ersätta avdelningarnas nattsköterskor

med elever måste därför under nu rådande förhållanden anses vara helt utesluten.

Mot nattjänstens anförtroende åt sköterskebiträden ha sjukhusets överläkare

i allmänhet uttalat betänkligheter. Då sjukhuset ännu icke har någon

tillräckligt omfattande kår, från vilka dylika biträden kunna rekryteras, föreligger

för närvarande icke någon möjlighet att på andra kliniker än ögonkliniken

pröva denna form för nattjänstens ordnande.

Statskontoret har ansett frågan örn en ökad elevintagning vid sjuksköterskeskolorna

böra utredas. Oberoende härav bör enligt ämbetsverkets mening

övervägas att utbyta nattsköterskor mot sköterskebiträden. Ämbetsverket

anför.

Frågan huruvida landets sjuksköterskekår är tillräcklig för fyllande av pa

olika områden föreliggande behov av dylik personal, kan uppenbarligen icke

bedömas enbart med ledning av de av direktionen lämnade uppgifterna. Såvitt

statskontoret har sig bekant lära svårigheter i vart fall för närvarande föreligga

för en tillfyllestgörande rekrytering av distriktssköterskor samt för erhållande

av semestervikarier. I betraktande härav och med hänsyn jämväl

till behovet av elever för det ändamål, varom i förevarande sammanhang närmast

är fråga, synes det statskontoret påkallat, att en närmare utredning kom
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. May.ts ''proposition nr 175.

mer till stånd rörande ökad intagning av elever vid sjuksköterskeskolorna.

linder alla förhållanden anser statskontoret, att — i anslutning till den ordning

för nattjänstgöringens bestridande, som för närvarande synes råda å serafimerlasarettet

och karolinska sjukhusets ögonklinik — frågan om ett successivt

utbyte av nattsköterskor mot sköterskebiträden bör tagas under allvarligt

övervägande.

5. Rationalisering av vissa göromål på vårdavdelningarna.

De sakkunniga föreslogo inköp av diskmaskiner för utförande av den diskning

på avdelningarna, som nu ombesörjes av städerskorna. Sjukhusdirektionen

ansåg möjligheterna att genom användning av diskmaskiner genomföra

personalminskning först böra undersökas. Denna mening biträddes i propositionen.

Kommittén har efter verkställt prov funnit tidsvinsten genom användning

av diskmaskiner ej utan samband med andra åtgärder kunna medföra en personalminskning.

Ytterligare utredning härom skall verkställas. Kommittén

anför.

Enligt undersökningar på en arbetsplats inom sjukhuset, där en diskmaskin

redan är installerad, skulle vid användning av diskmaskin på en vårdavdelning

kunna göras en tidsvinst av 521/? minuter per dag, varjämte per dag skulle

kunna inbesparas 35 liter sköljvatten. Om motsvarande besparing skulle kunna

vinnas på var och en av sjukhusets vårdavdelningar, skulle för helt år kunna

inbesparas omkring 15,000 arbetstimmar och 600 kbm varmvatten, motsvarande

en kostnad av sammanlagt omkring 19,700 kronor. Å andra sidan kunna

kostnaderna för ränta och amortering å inköpskostnader för diskmaskinerna

samt för desammas underhåll och strömförbrukning beräknas uppgå till sammanlagt

omkring 14,000 kronor, i följd varav en nettobesparing å närmare

6,000 kronor för år. skulle uppstå under förutsättning, att den tidsvinst, som

diskmaskinerna möjliggöra, kan utnyttjas genom indragning av motsvarande

personal.

Då emellertid tidsvinsten uppgår till allenast 52 % minuter per dag och

vårdavdelning, föreligga mycket stora svårigheter att enbart med användning

av diskmaskiner åvägabringa en minskning av vårdavdelningarnas personal.

Besparingsberedningens förslag om installation av diskmaskiner på vårdavdelningarna

framfördes i samband med förslag örn minskning av denna personal

genom utökning av arbetstiden, varvid arbetstidens utökning ansågs kunna

reduceras genom den tidsvinst, som diskmaskinerna möjliggöra. Om ej minskning

av vårdavdelningarnas personal kan genomföras, innebär en installation

av diskmaskiner, enbart en ökning av sjukhusets kostnader. Kommittén anser

därför en sådan installation böra vidtagas först i den mån det visar sig möjligt

att samtidigt med andra åtgärder genomföra en minskning av vårdavdelningarnas

personal. Kommittén har för avsikt att verkställa ytterligare utredning

i ärendet.

6. Inskrivningsexpeditioner och patientbokföring.

De sakkunniga föreslogo att sjukhusets två inskrivningsexpeditioner skulle

sammanslås och beräknade att i samband därmed personalen skulle kunna

minskas genom införande av maskinell patientbokföring. Sjukhusdirektionen

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

förklarade sig villig att undersöka möjligheterna att genomföra förslaget. I

propositionen hänvisades till detta uttalande.

Kommittén har nu meddelat, att möjligheten att minska personalen på

dessa expeditioner med hjälp av maskinella anordningar skall undersökas, så

fort omständigheterna så medge. I samband därmed kunna även andra utvägar

för förenkling av arbetet på inskrivningsexpeditionerna undersökas.

7. Bränsle, lyse och vatten.

De sakkunniga föreslogo olika besparingsåtgärder, särskilt i fråga om elektricitets-

och vattenförbrukning samt beträffande vädring. Närmare utredning i

ämnet ansågs böra ske.

Kommittén har meddelat, att vissa besparingsåtgärder genomförts och att i

övrigt undersökningar pågå.

Åtgärder ha vidtagits för isolering av de lokaler inom sjukhuset, där temperaturen

varit lägst, för att därigenom i möjligaste mån kunna begränsa

temperaturen i värmeledningarna. Även i övrigt ha åtgärder vidtagits för nedbringande

av bränslekostnaderna. Kolåtgången för maskincentralen beräknades

vid sjukhusets uppförande till 7,000 ton för år. Åtgången kunde budgetåret

1940/41 begränsas till 6,763 ton och 1941/42 till en kvantitet motsvarande

6,839 ton, oaktat dessa år varit avsevärt kallare än normalt.

Undersökningar angående den elektriska konsumtionen inom olika delar av

sjukhuset ha vidtagits för utrönande av möjligheterna att nedbringa densamma.

I samband därmed ha inskränkningar i fråga om den elektriska belysningen

inom sjukhuset genomförts. o o

Beträffande varmvatten ha åtgärder vidtagits för minskning av åtgången.

Densamma har i följd därav kunnat nedbringas från cirka 24,000 kbm under

första halvåret 1941 till cirka 22,000 kbm under första halvåret 1942. I fråga

örn konsumtionen av källvatten ha mätningar börjat vidtagas för att konstatera

olika avdelningars andel i densamma. Därvid har utrönts, att ^åtgången

av vatten i tvättinrättningen har uppgått till 10 procent av hela åtgången.

Genom införande av avhärdning av vattnet till tvättinrättningen torde dess

vattenkonsumtion kunna minskas med omkring en tredjedel.

8. Blanketter.

De sakkunniga föreslogo förenkling i fråga örn blanketter. I propositionen

anfördes, att de ifrågavarande besparingsåtgärderna delvis redan börjat genomföras

av sjukhusdirektionen och att frågan i övrigt skulle närmare utredas av

direktionen.

Kommittén har meddelat, att utredningen av denna fråga omhänderhas av

särskilda sakkunniga.

9. Mediciniörbrukningen.

Sjukhusdirektionen lämnade våren 1941 överläkarna vissa direktiv i syfte

att nedbringa läkemedelskostnaderna. De sakkunniga papekade vissa möjligheter

till ytterligare besparingar.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 175.

Kommittén har upplyst, att sjukhusledningen under hösten 1942 genom

tillhandahållande av förteckningar över billigare ersättningspreparat och genom

uppgörande av månadsöversikter rörande medicinförbrukningen på olika

avdelningar vidtagit åtgärder, som äro ägnade att leda till minskning av

kostnaderna för medicin.

10. Tvättinrättningen.

Sjukhusdirektionen har verkställt en ingående utredning örn besparingsåtgärder

vid karolinska sjukhusets tvättinrättning. Den har i huvudsak resulterat

i anordnande av en avhärdningsanläggning och nedbringande av tvättgodsmängden.

Beträffande dessa frågor må nämnas följande.

Besparing ssakkunniga avgåvo den 9 september 1941 ett särskilt förslag i

fråga örn rationaliseringsåtgärder vid karolinska sjukhusets tvättinrättning. De

sakkunniga föreslog bland annat, att tvättinrättningen skulle omdisponeras så,

att den bleve tillräcklig även för serafimerlasarettet, vars tvättinrättning då

skulle kunna nedläggas, att den s. k. separatortvättmetoden skulle övergivas

för annan vanligen förekommande metod, att vattenförsörjningen skulle undersökas

och avhärdning av vattnet ske, att sköterskedräkten skulle förenklas,

så att den bleve lämpad för maskinell tvättning samt att tvättgodsmängden

skulle nedbringas åminstone till 1.7 kg per underhållsdag såsom genomsnitt

för hela sjukhusanläggningen.

Direktionen har den 16 juni 1942 på grundval av en genom tvättsakkunnig

person utförd undersökning avgivit yttrande över besparingssakkunnigas förslag.

Nedläggande av serafimerlasarettets tvättinrättning anses medföra så

ringa fördelar, att de icke skulle motsvara de för utvidgning av karolinska sjukhusets

tvättinrättning erforderliga kapitalutläggen, vartill kommer svårigheten

att anskaffa erforderligt byggnadsmaterial m. m. En del smärre ändringsarbeten

för förbättring av driftsresultatet förordas av direktionen, i den mån tillgängliga

anslag så medgiva, och efter ytterligare prövning. Värdet av separatortvättmetoden

undersökes. Direktionen har beslutat låta utföra en avhärdningsanläggning

att tagas i bruk under sommaren 1942. Samarbete har

inletts med vederbörande sköterskeskolor för att åstadkomma förenklingar i

fråga örn sköterskeklänningar och -förkläden. Karolinska sjukhuset har en

låg tvättgodsmängd i jämförelse med andra jämförbara sjukhus. Fördelad på

antalet intagna patienter utgör tvättgodsmängden vid karolinska sjukhuset

34.5 kg, vid akademiska sjukhuset i Uppsala 37.7 kg och vid Lunds lasarett

47.1 kg (per underhållsdag räknat äro motsvarande siffror 2.1 kg, 1.8 kg och 2.0

kg). Frågan örn nedbringande av tvättgodsmängden har ägnats stor uppmärksamhet

och genom vidtagna åtgärder har tvättmängden hittills nedbringats

med cirka 3,000 kg per månad.

11. Inkomster.

De sakkunniga föreslogo höjning av poliklinikavgiften för återbesök, införande

av avgift på psykiatriska polikliniken, införande av särskild avgift

för poliklinikpatienter vid operativa ingrepp och vid mera omfattande laboratorieundersökningar

ävensom höjning av hyrorna för personalbostäder.

Sjukhusdirektionen förklarade sig delvis ämna genomföra förslaget och

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

i övrigt beträffande avgiftsfrågorna komma att samråda med representationerna

för medintressenterna i sjukhuset, varemot i fråga örn hyreshöjningarna

resultatet av pågående allmän utredning i ämnet borde avvaktas.

Till denna ståndpunkt anslöt sig propositionen.

Kommittén har föreslagit höjning av vissa avgifter på gymnastikavdelningarna

vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet samt på sjukhusens

röntgendiagnostiska avdelningar.

De avgifter, som erläggas av poliklinikpatienter vid behandlingar på

gymnastikavdelningarna (för närvarande 1 krona per behandling), synas

kunna höjas till överensstämmelse med de för Stockholms stads sjukhus

gällande, nämligen 3 kronor för behandling vid olycksfall i arbete samt 2 kronor

för annan behandling. En sådan höjning kan antagas .medföra en ökning

av sjukhusens inkomster med omkring 20,000 kronor för år.

Överläkaren för karolinska sjukhusets röntgendiagnostiska avdelning har

med stöd av gjorda beräkningar angående nuvarande omkostnader för röntgenundersökningar

å magsäck och grovtarm föreslagit, att avgifterna för

dylika undersökningar måtte höjas från 15 till 20 kronor. På grund härav

har direktionen den 15 december 1942 för tillämpning från och med den

1 januari 1943 höjt avgiften för dessa undersökningar till 20 kronor, vilket

beräknas medföra en ökning av sjukhusens inkomster med omkring 10,000

kronor för år.

Sjukhusdirektionen har meddelat, att direktionen med tillämpning från

och med den 1 februari 1943 höjt avgifterna på gymnastikavdelningarna

på sätt kommittén föreslagit. De två avgiftshöjningarna beräknas av direktionen

medföra ökning av inkomsterna vid karolinska sjukhuset med omkring

20,000 kronor och vid serafimerlasarettet med cirka 10,000 kronor.

Direktionen har vidare, enligt vad som under hand upplysts, beslutat att

från och med den 1 april 1943 tillämpa förhöjda avgifter på sjukhusens

polikliniker. Under år 1942 har patientfrekvensen på flertalet polikliniker

vid de båda sjukhusen undergått en betydande ökning, som bland annat föranlett

framställningar örn personalförstärkning (jfr sid. 23). Förhöjningen

har begränsats till vad som kan anses motsvara den allmänna kostnadsökningen

under de senaste åren. De vidtagna höjningarna innebära, att avgiften

för första besöket höjts från 3 till 5 kronor, avgiften för sjätte och

följande besök från kronor 1: 50 till 3 kronor samt avgiften för besök utom

polikliniktid från 5 kronor till 7 kronor. Inkomstökningen genom dessa sistnämnda

åtgärder beräknas till 130,000 kronor vid karolinska sjukhuset och

40,000 kronor vid serafimerlasarettet.

Vad först beträffar den ifrågasatta reduktionen av antalet läkartjänster

vid radiumhemmet har vid den förnyade utredningen visserligen understrukits,

att det ur forskningens och sjukvårdens synpunkt är önskvärt, att

nuvarande antal läkare bibehålies, men något oöverstigligt hinder för genomförande

av de sakkunnigas förslag synes mig icke ha påvisats. Jag

erinrar i detta sammanhang örn, att i årets åttonde huvudtitel (punkten

Departe
mentschefen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. May.ts ''proposition nr 175.

75, sid. 170) föreslagits, att vid jubileumskliniken i Lund från och med nästa

budgetår skall inrättas en ny befattning som laborator i radioterapi. Denna

åtgärd innebär en decentralisering av cancersjukvården och den radiologiska

forskningen, som torde förstärka motiven för en åtminstone tillfällig

minskning av läkarpersonalen vid radiumhemmet. Jag förordar därför, att

en förste underläkartjänst vid radiumhemmet tills vidare indrages.

Behovet av sjukgymnaster är väsentligen beroende av i vad mån sjukgymnastelevema

kunna användas vid behandlingarna och i vilken utsträckning

dessa därvid behöva instrueras. Sjukhusdirektionens besparingskommitté

har anfört, att en mindre utökning av sjukgymnasternas dagliga arbetstid,

som nu är endast cirka sex timmar, synes kunna genomföras bland

annat i samband med omläggning av arbetsschemat. Sjukhusdirektionen

torde böra anbefallas att verkställa en mera ingående undersökning av den

antydda besparingsmöjligheten och inkomma med därpå grundat förslag

i samband med att anslagsäskandena för budgetåret 1944/45 framläggas.

I fråga örn kanslipersonalen på kliniker och polikliniker beslöts förra

året ganska omfattande besparingsåtgärder. Kommittén har vid sin fortsatta

utredning icke funnit annan besparing möjlig än att kontorsbiträdestjänsten

på gymnastikavdelningen ansetts eventuellt kunna ändras till arvodestjänst

med kortare arbetstid. Med anledning härav föreslår jag, att

detta ordinarie kontorsbiträde utbytes mot ett extra ordinarie kontorsbiträde

med halvtidstjänstgöring. Om ytterligare arbetskraft på avdelningen

skulle visa sig behövlig, torde möjlighet finnas att erhålla sådan hjälp från

andra avdelningar eller av den övriga personalen på gymnastikavdelningen.

Såsom redan förra året påpekades, synes det icke vara möjligt att för närvarande

erhålla sköterskeelever till så stort antal, att besparingssakkunnigas

förslag om utbyte av de nattjänstgörande sjuksköterskorna mot elever kan

genomföras. I anledning av vad statskontoret anfört finner jag för egen del

motiverat, att frågan om en ökad elevintagning vid sjuksköterskeskolorna i

lämpligt sammanhang närmare undersökes. Under nuvarande förhållanden

synes emellertid den enda utvägen att ernå en kostnadsminskning för nattvakningen

vid karolinska sjukhuset vara att sköterskebiträden anlitas härför.

Den besparing, som härigenom skulle vinnas, skulle visserligen icke bli lika

stor, som om vakningen anförtroddes åt elever, men den får därför icke underskattas.

Besparingskommittén har anfört, att icke heller denna form för natttjänstens

ordnande för närvarande kan genomföras, då sjukhuset ännu icke

har en tillräckligt omfattande kår av biträden. Direktionen torde emellertid

böra anbefallas att inkomma med förslag till program för åtgärdens genomförande

så snart ske kan.

För nedbringande av kostnaderna för tvätt har direktionen vidtagit

vissa åtgärder, varjämte undersökningar om möjligheten av ytterligare rationalisering

pågå. Jag kommer att taga hänsyn härtill vid beräkningen av

karolinska sjukhusets omkostnadsans]ag för nästa budgetår.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Majlis proposition nr 175.

I övrigt föranleder vad i ärendet förekommit icke något yttrande från

min sida. Vad jag i det föregående förordat innebär en besparing på karolinska

sjukhusets avlöningsanslag med cirka 8,500 kronor vartill kommer

en härmed sammanhängande reduktion av utgifterna för rörligt tillägg och

kristillägg. Ytterligare uppkommer viss minskning av omkostnaderna för

tvätt vid karolinska sjukhuset; sistnämnda besparing låter sig dock svårligen

siffermässigt fastställa. Jag understryker ånyo att dessa åtgärder endast

få betraktas såsom en etapp i ett ännu icke avslutat besparingsarbete.

D. Besparingsfrågor vid serafimerlasarettet.

1. Ögon- och öronpoliklinikema.

På förslag av de sakkunniga indrogs år 1942 en andre underläkartjänst vid

öron-, näs- och halspoliklinikerna. Statskontoret ifrågasatte, örn icke denna

del av lasarettets poliklinikverksamhet kunde helt avvecklas. Därest detta

för närvarande icke kunde ske, borde verksamheten dock inskränkas genom att

mottagningarna begränsades till varannan dag, varigenom arvodena till poliklinikföreståndarna

kunde nedbringas till hälften. I propositionen förutsattes,

att vad statskontoret anfört skulle beaktas vid de fortsatta besparingsundersökningarna.

Kommittén har ansett erfarenheterna av poliklinikbehovet efter neurokirurgiska

klinikens utvidgning böra avvaktas, innan frågan om ändring av poliklinikverksamheten

avgöres. Kommittén anför.

Örn mottagningarna inskränkas till varannan dag, vilket icke torde vara

förenat med alltför stora olägenheter, minskas ej det antal patienter, som mottagas

på poliklinikerna, och ej heller den tid, som åtgår för deras undersökning.

En sådan omläggning synes således icke i och för sig utgöra tillräcklig

anledning för minskning av föreståndarnas arvoden. Dessa föreståndares arbete

är av stor betydelse för bedömande av de svåra sjukdomsfall, som vårdas på

lasarettets neurokirurgiska och neurologiska kliniker och kräver därför erfarenhet

och skicklighet. Antalet patienter på mottagningarna är visserligen för

närvarande jämförelsevis ringa, men kommer sannolikt att ökas efter utvidgningen

av neurokirurgiska kliniken, vars patienter i stor utsträckning remitteras

till ifrågavarande polikliniker. Det synes därför vara lämpligt att, innan

frågan örn en eventuell reduktion av föreståndarnas arvoden upptages till bedömande,

avvakta den inverkan på poliklinikernas patientantal, som utvidgningen

av nämnda klinik kan medföra.

Statskontoret har vidhållit sin i fjol uttalade mening.

Statskontoret har under hand inhämtat, att antalet patienter på ögonpolikliniken

under januari månad uppgått till 228 samt motsvarande antal å öronpolikliniken

till 222, vartill komma s. k. »återbesök», vilka utgjort 55, respektive

42. Statskontoret har för sin del svårt att föreställa sig, att behandlingen

av detta relativt ringa antal polikliniska fall kan motivera storleken av nu

Bihang till riksdagens protokoll 1 sami. Nr 17fi. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

utgående arvoden till de för dessa polikliniker anställda läkarna. Ämbetsverket

anser sig därför böra vidhålla sitt tidigare förslag om reducering av arvodena

till poliklinikföreståndarna.

2. Gymnastikavdelningen.

På förslag av de sakkunniga indrogs en sjukgymnasttjänst vid lasarettet.

I propositionen erinrades örn den ifrågasatta utredningen rörande arbetstiden

för sjukgymnasterna vid karolinska sjukhuset.

Kommittén har ansett, att arbetstiden för lasarettets sjukgymnaster för närvarande

icke bör utökas. Kommittén yttrar.

De vid serafimerlasarettet anställda sjukgymnasterna lia, i motsats till vad

fallet är beträffande sjukgymnasterna vid karolinska sjukhuset, icke att deltaga

i undervisningen av gymnastiska centralinstitutets elever utan ägna sig i

huvudsak åt rent sjukvårdande arbetsuppgifter. På grund härav föreligga

större möjligheter att bedöma antalet behövliga arbetskrafter på avdelningen.

Sedan detta antal från och med den 1 juli 1942 minskats med en, synes någon

ytterligare reduktion av antalet icke kunna vidtagas. Den dagliga arbetstiden

uppges för närvarande i allmänhet uppgå till omkring sex timmar, men kan

emellanåt vid stor tillströmning av patienter bli större. Med hänsyn härtill

och då det sjukgymnastiska arbetet kan innebära en betydande fysisk påfrestning,

synes någon allmän utökning av arbetstiden för de vid serafimerlasarettet

anställda sjukgymnasterna icke böra för närvarande vidtagas.

Statskontoret har förklarat sig icke ha blivit övertygat om att en ytterligare

begränsning av personalen är utesluten.

3. Inkomster.

Beträffande åtgärder för ökning av inkomsterna vid .serafimerlasarettet hänvisas

till vad ovan anförts i motsvarande hänseende beträffande karolinska

sjukhuset.

Vad angår de inre poliklinikerna för ögon- och öronsjukdomar vid serafimerlasarettet,

ansluter jag mig till besparingskommitténs mening, att den verkan,

som utvidgningen av neurokirurgiska kliniken kan få på poliklinikverksamheten,

bör avvaktas, innan frågan örn minskning av ifrågavarande poliklinikföreståndares

arvoden avgöres.

Såsom av redogörelsen i det föregående framgår, indrogs på besparingssakkunnigas

förslag en sjukgymnast vid lasarettet. Ehuru den genomsnittliga arbetstiden

för sjukgymnasterna även efter denna personalminskning synes väl

kort, anser jag mig med hänsyn till vad besparingskommittén anfört icke

för närvarande böra föreslå ytterligare begränsning av denna personal.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

19

II. Förslagsanslaget till Universitetssjukhus:

Karolinska sjukhuset: Avlöningar.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört nied 4,224,000 kronor.

Dispositionsbestämmelserna äro införda på sid. 469 ff. i statsliggaren.

Sjukhusdirektionen har föreslagit nedannämnda ändringar beträffande

personalförhållandena vid karolinska sjukhuset, innebärande ökning av avlöningsanslaget

för nästa budgetår med omkring 40,000 kronor på sätt framgår

av följande sammanställning.

Ökning eller

minskning

kronor

1. Indragning av fem sjnkskötersketjallster oell en kontorsbiträdestjänst på övergångsstat

................................................................. -— 20,500

2. Överflyttning till sinnessjukhusens stat av följande sjukvårdare vid psykiatriska

kliniken: sex ordinarie ..................................................... — 19,800

tre extra ordinarie ................................................ — 9,250

3. Nedräkning av anslaget till följd av pensionsavdragens ökning .........7.... — 7,000

4. Nyanställning av fyra sjuksköterskeelever och ett sköterskebiträde samt ett extra

ordinarie skrivbiträde i stället för dien under 1) angivna personalen ............ -(- 6,500

5. Nyanställning av en städerska på garnisonssjukhuset ........................ + 1,900

6. Nyanställning av ett biträde i kök och servering .......................... 2,000

7. Ändring av anställningsformen för ett laboratoriebiträde vid radiumhemmet . . 350

8. Lönetillägg (»kristillägg») åt den vikarierande personalen .................... -f- 95.000

9. Nyanställning av två andre underläkare på röntgendiagnostiska avdelningen .... -f- 13,600

10. Nyanställning av en extra ordinarie sjuksköterska, en elev och två sköterskebiträ
den

på ögonkliniken ...................................................... 4- 7.800

11. Förändring av en förste underläkartjänst på radiumhemmet till andre (jfr ovan

under I) .................................................................. — 100

12. Nedräkning av anslagsposten till rörligt tillägg .............................. —- 30,000

Summa ökning kronor 40,200.

Av handlingarna inhämtas bland annat följande.

Överföring av sjuk vård ar per son al till sinnessjukhusens

avlöningsstat. Med anledning av en av framlidne

professorn V. Wigert i ämnet gjord framställning, däri han fäst uppmärksamheten

på att den extra ordinarie sjukvårdspersonalen vid karolinska

sjukhusets psykiatriska klinik hade mycket ringa utsikter att vinna ordinarie

anställning inom något så när rimlig tid, har medicinalstyrelsen i skrivelse till

direktionen anfört:

Personalen vid de statliga sinnessjukhusen och karolinska sjukhusets psykiatriska

klinik avlönas från skilda huvudtitlar. En teoretiskt framkomlig

väg till frågans lösning vore, att antalet ordinarie och extra ordinarie skötarbefattningar

under femte huvudtiteln ökades med det antal dylika tjänster,

som för närvarande upptagits under åttonde huvudtiteln för klinikens

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Majds proposition nr 17ö.

behov, varefter medicinalstyrelsen skulle tillhandahålla kliniken erforderlig

manlig personal. Tjänsterna skulle då kunna ingå i det vid statens sinnessjukhus

tillämpade befordringssystemet, och skulle medicinalstyrelsen —

som för ett centralt register över ali extra ordinarie sjukvårdspersonal och

som kvartalsvis lämnar vederbörande sjukhusdirektioner uppgifter på vilka

extra ordinarie befattningshavare, som i mån av ledigblivna tjänster inom

hela kåren äro i tur att vinna ordinarie anställning — i sådant fall jämväl

lämna direktionen dylik uppgift. En följd av nyss antydda anordning bleve,

bland annat, att ifrågavarande befattningshavares löner skulle utbetalas av

medicinalstyrelsen.

Direktionen har anfört, att befordringsförhållandena för de vid karolinska

sjukhuset anställda extra ordinarie sjukvårdarna äro mindre tillfredsställande,

då de ha utsikt att vinna befordran till ordinarie tjänst först i den mån

vakans uppstår på någon av det fåtal ordinarie befattningar, som äro upptagna

på karolinska sjukhusets stat och som nyligen besatts med relativt

unga innehavare. Direktionen, som befarar, att nuvarande otillfredsställande

befordringsförhållanden för sjukhusets extra ordinarie sjukvårdare komma

att inverka menligt på rekryteringen av dessa befattningar, anser sig böra

hemställa, att förbättring i detta avseende genomföres på sätt medicinalstyrelsen

ifrågasatt. I följd därav skulle sex i karolinska sjukhusets personalförteckning

upptagna sjukvårdarbefattningar utgå därifrån och antalet

skötarbefattningar i personalförteckningen för statens sinnessjukhus i motsvarande

grad utökas. Vidare bör den under rubriken Sjukhuset i övrigt

uppförda anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal kunna

minskas med ett belopp, motsvarande avlöningar till tre extra ordinarie

sjukvårdare.

Statskontoret har icke haft något att erinra mot den av direktionen föreslagna

anordningen. Ämbetsverket förutsätter, att vid bestämmandet av

stadens och länets bidrag till driftkostnaderna vid karolinska sjukhuset hänsyn

även i fortsättningen tages till avlöningskostnaden för de ifrågavarande

befattningshavarna.

Nyanställande av sköterskeelev er lii. m. Direktionen

har anfört.

I den mån de på övergångsstat upptagna sjuksköterskebefattningar, sorn

skola ersättas med elever, bli vakanta, ökas belastningen på icke-ordinarieposten

med de belopp, som skola utgå till vederbörande sjuksköterskeskolor

såsom ersättning för det ökade elevantalet och som kunna beräknas i genomsnitt

uppgå till cirka 500 kronor för elev. Fem av dessa sjuksköterskebefattningar

äro redan lediga, vilket skulle föranleda en ökad ersättning till

sköterskeskolorna av omkring 2,500 kronor. Enligt meddelande från skolorna

föreligga svårigheter att tillhandahålla ett ökat antal elever, och det

har därför blivit nödvändigt att i stället för en av eleverna anställa ett sköterskebiträde,

vilket innebär en betydligt större ökning av anslagspostens

belastning, nämligen med 2,004 kronor.

Nyanställande av en städerska på garnisonssjukhuset.

Direktionen har anfört.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Personalantalet vid garnisonssjukhuset i Stockholm, som från oell nied

den 1 juli 1940 införlivats med karolinska sjukhuset, beräknades därvid under

förutsättning att för de dit förlagda medicinska och venerologiska garnisonsavdelningarna

skulle erfordras tre vårdavdelningar med sammanlagt

något över 100 vårdplatser. På grund av den stora tillströmningen av patienter

på den medicinska garnisonsavdelningen ha emellertid ytterligare

två vårdavdelningar därstädes måst tagas i bruk. Sedan statens sjuksköterskeskola

under sommaren 1942 inflyttat i egen byggnad, kunna de lokaler

inom garnisonssjukhuset, som skolan tidigare disponerat, användas

för utökning av en av de vårdavdelningar, som disponeras för den medicinska

gamisonsavdelningen, vilket nödvändiggör anställande av ytterligare

en städerska därstädes. Även örn det måste anses vara sannolikt, att det

höga patientantalet på de till garnisonssjukhuset förlagda garnisonsavdelningarna,

vilket antal successivt ökats under den tid, förstärkt försvarsberedskap

hittills rått, kommer att bibehållas även under budgetåret 1943/44,

anser sig direktionen, med hänsyn till Kungl. Maj:ts avslag år 1941 på en

liknande framställning av direktionen, icke böra ånyo hemställa örn extra

ordinarie anställning för sjukhusets extra personal, utan inskränker sig till

att vid beräkning av anslagspostens belopp uppräkna densamma med

1,944 kronor, motsvarande lönen till ytterligare en extra städerska på garnisonssjukhuset.

Nyanställ a lide av ett köks- och s e r v e r i n g s b b

träd e. Direktionen har anfört.

Statens sjuksköterskeskola erhåller, efter sin inflyttning i nya lokaler,

kost från karolinska sjukhuset. Till följd härav borde egentligen ytterligare

två köks- och serveringsbiträden anställas. Genom minskning av antalet

disponerade matsalar under vissa måltider torde emellertid endast ett biträde

behöva anställas. Kostnaden härför beräknas till 2,004 kronor.

Ändrad löneställning för ett laboratoriebiträde.

Direktionen har anfört.

För förstärkning av arbetskrafterna på radiumhemmets laboratorium har

sedan ett antal år varit anställt ett extra biträde med en avlöning av 200

kronor för månad. Då de gångna årens erfarenheter utvisa, att ett konstant

behov av detta biträde föreligger, har hennes befattning ansetts böra regleras,

varvid hon synes böra få anställning såsom extra laboratoriebiträde i lönegraden

Ex 5.

Statskontoret har icke ansett något i och för sig vara att invända mot

direktionens förslag. Enligt statskontorets mening borde dock prövningen

av denna fråga anstå i avvaktan på direktionens förslag till besparings- och

rationaliseringsåtgärder beträffande sjukhusets verksamhet.

Lönetillägg åt vikarie r a n de p e r sonak Hos Kungl. Majit

lia hösten 1942 framställningar gjorts dels av svensk sjuksköterskeförening örn

högre avlöning åt vikarierande sjuksköterskor vid karolinska sjukhuset och

serafimerlasarettet, dels ock av civilförvaltningens personalförbund örn rörligt

tillägg och kristillägg åt vikarier och annan tillfällig arbetskraft vid de båda

sjukhusen. 1 yttrande häröver anhöll sjukhusdirektionen örn medgivande att i

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kunell. Majlis proposition nr 175.

den man så befunnes vara behövligt utbetala lönetillägg, motsvarande kristilläggen,

på de löner, som utginge till vikarier vid sjukhusen. Direktionen

anförde bland annat.

Ordinarie, extra ordinarie och extra befattningshavare ha erhållit dyrtidskompensation

i form av rörligt tillägg och kristillägg, medan dylika löneförbättringar

icke kunnat beviljas vikarier för dessa befattningshavare, då

anslagen icke varit beräknade härför. Direktionen har därför nödgats att i

allmänhet erbjuda vikarierna löner, som varit lägre än de i den allmänna

marknaden gällande. I följd därav lia svårigheter att erhålla tillräcklig arbetskraft

för vikariaten uppstått. Efter förhandlingar med sjuksköterskeföreningen

placerade direktionen år 1941 vikarierande sköterskor i lönegraden

Ex 7 med rätt för dem att uppbära då gällande kristillägg. Sedan kristillägget

stigit, har föreningen anhållit om motsvarande höjning, lälken framställning

direktionen icke ansett sig kunna tillmötesgå. De nämnda svårigheterna

ha särskilt uppstått under semesterledigheterna och speciellt gällt

maskinpersonal samt vissa grupper kvinnlig personal, däribland sjuksköterskor.

Under en period av stigande priser anser direktionen det bäst, att den

vikarierande personalens löneförbättring sker genom beviljande av särskilda

lönetillägg och icke genom arvodesförhöjningar, vilka senare försvåra en

återgång till lägre löner. Kostnaden för de ifrågavarande lönetilläggen beräknas

för helt år utgöra 95,000 kronor vid karolinska sjukhuset och 40,000

kronor vid serafimerlasarettet.

Sedan direktionen anbefallts inkomma med utredning beträffande frågan,

för vilka personalgrupper lönetilläggen vore mest av behovet påkallade, meddelade

direktionen.

Särskilt stort behov av förhöjda vikarielöner föreligger i fråga örn maskinavdelningarnas

personal. Vid karolinska sjukhusets maskinavdelning ha därför

höjda löner för vikarier måst införas redan hösten 1942. Kostnaden för

kristillägg åt vikarierande personal vid nämnda avdelningar har för helt år

beräknats till 5,500 kronor vid karolinska sjukhuset och 750 kronor vid

lasarettet.

Även i fråga örn vissa grupper^ kvinnlig personal har vikarieanskaffningen

stött på svårigheter, särskilt i fråga om sjuksköterskor, kontors- och skrivbiträden,

sköterskebiträden, städerskor samt biträden i kök och tvättinrättningar.

Svårigheterna lia i huvudsak förelegat under sommarmånaderna, då

semestrarna öka vikariebehovet och tillgången på arbetskraft minskas. Kostnaden

för kristillägg åt nu ifrågavarande personal har beräknats för år uppgå

till 39,480 kronor vid karolinska sjukhuset och 18,500 kronor vid serafimerlasarettet.

Genom beslut denna dag har Kungl. Majit medgivit, att direktionen må,

räknat från och med den 1 januari 1943, i den omfattning förhållandena

sådant påkalla tillerkänna l id de båda sjukhusen tjänstgörande vikarier och

annan tillfälligt anställd personal inom maskinpersonalen och nyssnämnda

kvinnliga personalgrupper lönetillägg, uppgående högst till belopp, motsvarande

enligt gällande grunder utgående kristillägg till ordinarie och ickeordinarie

befattningshavare i statens tjänst. Tillika har medgivits, att vederbörande

anslagsposter få överskridas med vissa belopp.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175. 23

Läkarbe hovet på röntgendiagnostiska avdelningen.

Hos Kungl. Majit anhöll sjukhusdirektionen i skrivelse den 15 december

1942, att ytterligare två andre underläkare måtte få anställas på röntgendiagnostikavdelningen.

Direktionen anförde i huvudsak följande.

Antalet patienter på medicinska polikliniken har, sedan sjukhuset togs i

bruk, undergått en betydande successiv ökning, vilket bland annat medfört,

att den röntgendiagnostiska avdelningen i alltmer ökad utsträckning anlitats

för undersökningar av poliklinikens patienter, särskilt för genomlysningsundersökningar

av matsmältningskanalen. Sedan polikliniken under år 1942

i betydande omfattning börjat anlitas även av militära patienter, har patientfrekvensen

på röntgenavdelningen ökats så starkt, att arbetsmängden där

blivit större än vad personalen kunnat medhinna. De till röntgenavdelningen

remitterade patienterna lia därför fått vänta långa tider på undersökning,

vilket ur sjukvårdssynpunkt måste anses vara synnerligen olämpligt.

På medicinska polikliniken har patienttillströmningen tidvis varit större

lin vad som erfordrats för tillgodoseeende av den medicinska undervisningen.

Det har därför satts i fråga att begränsa antalet patienter. En så kraftig begränsning,

att genomlysningsarbetet på röntgendiagnostiska avdelningen

skulle kunna drivas med nuvarande läkarpersonal utan väntetid för patienterna,

anses emellertid av vederbörande klinikchefer icke vara genomförbar.

Då behovet av ökade arbetskrafter närmast föranletts av den förstärkta förs

var sberedskapen, kunde det ifrågasättas, om ej kostnaderna böra utgå av

anslag för försvarsberedskapens upprätthållande. För att i någon mån kompensera

utgiftsökningen har direktionen emellertid (jfr ovan) höjt avgifterna

för röntgenundersökningar av magsäck och grovtarm.

Medicinalstyrelsen och arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse tillstyrkte, att

ytterligare två extra läkare anställdes på avdelningen. Vederbörande ledamot

av sjukvårdsstyrelsens vetenskapliga råd vitsordade det starka behovet av

personalförstärkning och tillstyrkte framställningen såsom en provisorisk åtgärd

för avhjälpande av de förefintliga missförhållandena i fråga om röntgenundersökning

av stockholmsgarnisonens sjuka. Statskontoi-et föreslog en

interimistisk personalförstärkning i form av anställande av två tredje underläkare

under högst tre månader.

Genom beslut denna dag har Kungl. Majit föreskrivit, att vid sjukhuset ina

tills vidare under budgetåret 1942/43 anställas ytterligare en andre underläkare.

Ögonkliniken. Enligt planen för karolinska sjukhusets organisation

skulle serafimerlasarettets ögonklinik år 1940 överflyttas till karolinska sjukhuset.

Av sparsamhets.-käl föreslogs emellertid i propositionen 1940: 149, att

överflyttningen skulle uppskjutas till den 1 juli 1941. Riksdagen (skrivelsen

nr 321) framhöll dock, att en tidigare överflyttning icke torde medföra ökade

kostnader, örn icke antalet vårdplatser ökades. På grund därav syntes det

riksdagen möjligt, att ögonkliniken vid karolinska sjukhuset öppnades vid en

tidigare tidpunkt meli i så fall med ungefär samma platsantal, som ögonkliniken

vid lasarettet förfogade över. Härigenom skulle ögonsjukvården tidi
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

gare tillgodoföras den moderna utrustningen vid karolinska sjukhuset och

ögonklinikbyggnaden vid serafimerlasarettet kunna utnyttjas bland annat

för utvidgning av neurokirurgiska kliniken. Genom beslut den 28 juni 1940

förordnade Kungl. Majit, att verksamheten vid ögonkliniken fick påbörjas

den 1 juli 1940, dock att densamma tills vidare icke fick omfatta mer än två

allmänna avdelningar och en enskild. Enligt medgivande av 1942 års riksdag

skulle den odisponerade delen av kliniken, en allmän vårdavdelning om

25 platser, få användas för vård av sjuka finska barn men detta medgivande

blev aldrig utnyttjat. Sedan i undervisningens intresse vidtagits åtgärder för

att erhålla ökat patientantal vid kliniken, har Kungl. Majit den 24 juli 1942

medgivit, att den odisponerade avdelningen tills vidare får nattetid användas

som sovplats för uppegående patienter till förhindrande av överbeläggning

på de andra avdelningarna.

Sjukhusdirektionen har anhållit, att den oanvända vårdavdelningen måtte

få delvis tagas i bruk och att erforderlig icke-ordinarie personal måtte få anställas

för avdelningens drift, allt när så funnes behövligt. Härom har anförts.

Ögonkliniken, som vid serafimerlasarettet omfattade 59 vårdplatser på allmän

säl, har på karolinska sjukhuset i sin helhet 73 dylika platser, varav 33

äro riksplatser och 10 äro avsedda för Stockholms län, medan 30 platser skola

beläggas av Stockholms stad. På grund av landsortssjukhusens kraftiga utveckling

och det alltför stora antalet vårdplatser för ögonsjuka vid Stockholms

stads sjukhus uppstod på karolinska sjukhusets ögonklinik en underbeläggning,

som vållade svårigheter för läkarutbildningen. Med anledning

härav fördes under hösten 1942 förhandlingar med staden, därvid staden

ställde i utsikt, att ögonsjuka i större utsträckning skulle hänvisas till karolinska

sjukhuset. Under november 1942 beläde staden sålunda i medeltal

20 platser; samtidigt var kliniken fullbelagd med en medelbeläggning av 47

platser. En ytterligare ökning av patientantalet skulle innebära, att de två

avdelningar om tillhopa 48 platser, som tagits i bruk, bli otillräckliga och att

den tredje avdelningen måste disponeras. Denna avdelnings ibruktagande påkallas

aven av svårigheter att bereda barn lämplig vård, då de nu använda

avdelningarna sakna barnplatser och barnen således måste vårdas tillsammans

med vuxna.

Den icke öppnade avdelningen torde komma att beläggas endast i den mån

de nu ibruktagna avdelningarna visa sig otillräckliga eller olämpliga för patienternas

vård. Såvitt nu kan bedömas, torde — även om staden skulle belägga

alla sina platser — endast 12 av avdelningens 25 vårdplatser komma att bli

utnyttjade. Med hänsyn härtill synes personalen på den tredje avdelningen

kunna begränsas till en extra ordinarie sjuksköterska, en elev och tta sköterskebiträden.

Medicinalstyrelsen har tillstyrkt framställningen.

Statskontoret har inhämtat, att patientantalet visat en tendens till minskning.

Vid sådant förhållande är enligt statskontorets mening ett helt ianspråktagande

av den lediga avdelningen för närvarande icke av behovet påkallat.

Om patientantalet skulle uppnå den av direktionen förutsatta storleken, har

statskontoret intet att erinra mot att en förnyad framställning i ämnet bifalles.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Majda proposition nr 175.

Ur personalförteckningen för karolinska sjukhuset torde

böra avföras 5 vakanta sjukskötersketjänster på övergångsstat. Även en

kontorsbitrådestjänst på övergångsstat Ilar blivit ledig, men då jag föreslagit,

att ett kontorsbiträde på gymnastikavdelningen skall ersättas med ett extra

ordinarie kontorsbiträde med halvtidstjänstgöring, bör antalet kontorsbiträdesbefattningar

på övergångsstat bibehållas oförändrat, medan antalet

dylika tjänster på ordinarie stat minskas med 1.

Vidare bör benämningen av befattningarna som »maskinister av 2:a klass»

för enhetlighetens skull ändras till »maskinister av 3:e klass».

Direktionens i enlighet med yttrande av medicinalstyrelsen framförda

förslag om överföring av vårdarna vid psykiatriska kliniken till sinnessjukhusens

stat synes mig vara en lämplig åtgärd både för att tillförsäkra karolinska

sjukhuset en lika god rekrytering som övriga statliga sinnessjukhus

och för att förbättra den icke-ordinarie personalens vid karolinska sjukhuset

befordringsutsikter. I samråd med chefen för socialdepartementet vill jag

därför förorda, att de i personalförteckningen för karolinska sjukhuset upptagna

6 sjukvårdarna överföras till personalförteckningen för statens sinnessjukhus

samt att medel för avlönande av de ordinarie och icke-ordinarie

sjukvårdarna vid psykiatriska kliniken överföras till anslaget till avlöningar

vid sinnessjukhusen. Kungl. Majit torde äga meddela de ytterligare bestämmelser,

som erfordras för genomförande av denna överflyttning. På sätt

statskontoret anfört bör uppmärksammas, att kostnaden för sjukvårdarna

även efter överflyttningen skola medräknas vid bestämmande av Stockholms

stads och Stockholms läns landstings bidrag till karolinska sjukhusets drift.

Med anledning av de föreslagna ändringarna i personalförteckningen bör

den i avlöningsstaten under rubriken II. Sjukhuset i övrigt

uppförda anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän minskas

med 35,000 kronor. Anslagsposten bör vidare på sätt direktionen föreslagit

minskas med 7,000 kronor med anledning av den från och med innevarande

budgetår genomförda höjningen av pensionsavdragen.

Vidare må framhållas, att belastningen på motsvarande anslagsposter för

budgetåret 1941/42 betydligt understigit anslagsposternas belopp. Till

stor del beror denna besparing på att lediga ordinarie befattningar hållits

vakanta i avvaktan på Kungl. Maj:ts tillstånd till deras återbesättande.

Denna minskning i belastningen motsvaras av en ökning av icke-ordinarieposten,

vilken ökning dock — åtminstone örn hänsyn även tages till kostnaderna

för rörligt tillägg och kristillägg — är mindre än besparingen på ordinarieposten.

Då i icke-ordinarieposten ingår ett betydande belopp för vakansvikariernas

avlönande, torde ordinarieposten böra nedräknas, förslagsvis med

SO,000 kronor.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän torde alltså böra

minskas med sammanlagt 122,000 kronor.

T enlighet med direktionens hemställan bitr den under ovannämnda lii
-

Departe
mentschefen.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

brik uppförda anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

höjas med sammanlagt 4,000 kronor för nyanställning av fyra sköterskeelever

och ett sköterskebiträde i stället för de avgångna fem sjuksköterskorna

på övergångsstat. Då ovannämnda ordinarie kontorsbiträde på gymnastikavdelningen

bör kunna ersätta det avgångna kontorsbiträdet på övergångsstat,

torde endast kostnaden för ett extra ordinarie kontorsbiträde med

halvtidstjänstgöring, cirka 1,300 kronor, böra tilläggas icke-ordinarieposten.

Anslagsposten bör minskas med 9,250 kronor på grund av den föreslagna

överflyttningen av tre extra ordinarie sjukvårdare till sinnessjukhusens stat.

På sätt direktionen föreslagit bör posten ökas med tillhopa 4,250 kronor för

nyanställning av en städerska samt ett köks- och serveringsbiträde ävensom

för ändring av anställningsformen för ett laboratoriebiträde vid radiumhemmet.

Såsom framgår av redogörelsen i det föregående ha vissa vikarier, huvudsakligen

av rekryteringsskäl, tillerkänts ett lönetillägg som dyrtidskompensation.

Anslagsposten bör av denna orsak höjas med 45,000 kronor. På röntgendiagnostiska

avdelningen har, såsom också i det föregående omnämnts,

på grund av stark ökning av patienttillströmningen måst anställas ytterligare

en andre underläkare, vilket medför en kostnadsökning av cirka 6,800

kronor.

Den nuvarande begränsningen av ögonldinikens disposition beslöts av

1940 års riksdag, som av sparsamhetsskäl bestämde, att ögonkliniken vid

överflyttningen från serafimerlasarettet till karolinska sjukhuset icke skulle

omfatta flera vårdplatser än den disponerat vid lasarettet. Då patientantalet

på kliniken en tid varit lägre än det för läkarutbildningen behövliga, har

Stockholms stad anmodats att öka beläggningen av sina platser på kliniken.

Till följd härav har patientantalet tidvis blivit så stort, att Kungl Majit funnit

sig böra medgiva, att den vårdavdelning, som icke tagits i bruk vid kliniken,

får disponeras nattetid. Därest riksdagen icke har något att häremot erinra,

torde Kungl. Majit böra lämna medgivande till att även denna avdelning

får i erforderlig utsträckning tagas i bruk, när så erfordras på grund avökat

patientantal eller för erhållande av tillgång till barnplatser. I anslutning

härtill bör anslagsposten till avlöningar åt icke-ordinarie personal ökas med

7,800 kronor till anställande av ytterligare personal vid ögonkliniken.

I det föregående har jag föreslagit indragning av en förste underläkartjänst

på radiumhemmet, vilket medför en minskning med 7,200 kronor.

Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal torde således

böra höjas med i runt tal 53,000 kronor.

I enlighet med direktionens förslag bör anslagsposten till rörligt tillägg

med ledning av den låga belastningen under budgetåret 1941/42 — sannolikt

sammanhängande med vakansvikariaten — nedräknas med 30,000

kronor.

I övrigt torde inga ändringar i avlöningsstaten erfordras. Anslaget bör

alltså minskas med 99,000 kronor till 4,125,000 kronor. Vid beräkningen

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr 175. 27

av anslagsposterna för nästa budgetår bär enligt gällande budgetprinciper

hänsyn icke tagits till förändringar, som föranledas av militärtjänstgöring.

Av* tillkallade sakkunniga har verkställts översyn av tjänsteförteckningen

för allmänna civilförvaltningen, i vad avser statens sinnessjukhus och statens

anstalt för fallandesjuka. På förekommen anledning ha de sakkunniga

även avgivit förslag beträffande ändrad lönegradsplacering av viss inaskinpersonal

vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet. Sakkunnigförslaget är

för närvarande föremål för remissbehandling. Därest detsamma skulle föranleda

förslag till riksdagen angående lindrad lönegradsplacering beträffande

motsvarande personal vid statens sinnessjukhus, torde jag senare få till prövning

upptaga de lönespörsmål, som beröra karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet.

lil. Förslagsanslaget till Universitetssjukhus:

Karolinska sjukhuset: Omkostnader.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 3,110,000 kronor

och disponeras enligt omkostnadsstat, som med tillhörande bestämmelser

finnes införd på sid. 477 f. i statsliggaren.

Direktionen för karolinska sjukhuset har föreslagit minskning av anslaget

med 10,000 kronor såsom framgår av följande sammanställning:

1941/42

1942/43

1943/44

utgifter i

runt tal

kr.

anslag

kr.

beräknade

utgifter

kr.

ökning eller

minskning

kr.

1. Sjukvård m. m. åt personalen, för- slagsvis ...............

13,500

5,000

14,000

+ 9,000

2. Reseersättningar, förslagsvis . . .

9,500

19,000

19,000

3. Expenser:

a. Bränsle, lyse och vatten, för- slagsvis .............

b. Övriga expenser........

950.000

111.000

725.000

127.000

725.000

121.000

— 3,000

4. Övriga utgifter:

a. Inventariers underhåll och kom- plettering ............

•

151,300

230,000

230,000

h. Tvätt och renhållning, förslags- vis ................

(14,400

65,000

65,000

c. Kosthåll, förslagsvis......

j d. Läkemedel, förslagsvis.....

903,400

311,000

985.000

267.000

985.000

300.000

+ 33,000

e. Förbrukningsartiklar ni. m. för

sjukvården, förslagsvis.....

572,500

659,000

610,000

— 49,000

| f. Diverse utgifter........

21,200

28,000

28,000

Summa

j 3,107,800

| 3,110,000

3,100,000

10,000

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Statskontoret bär framhållit, att av direktionens framställning framgår,

att bränslekostnaderna vid karolinska sjukhuset under budgetåret 1941/42

belöpte sig till icke mindre än cirka 815,600 kronor. För budgetåret 1943/44

har för enahanda ändamål beräknats endast 570,000 kronor. Då emellertid,

såvitt statskontoret nu kan bedöma, det måste förutses, att vedeldning

även under sistnämnda budgetår måste förekomma vid sjukhuset i avsevärd

omfattning, samt nämnda omständighet föranleder betydande merkostnader

för sjukhuset, anser ämbetsverket en uppräkning av bränsleposten

med minst 130,000 kronor till 700,000 kronor påkallad.

Anslagsposten till sjukvård m. m. åt personalen torde med ledning av belastningen

under sistförflutna budgetår böra höjas med 8,000 kronor till 13,000

kronor. Belastningen på anslagsposten till reseersättningar har varit mindre

än anslagspostens nuvarande belopp men bör icke föranleda någon sänkning,

då radiofysiska institutionens kontrollverksamhet icke pågick under hela budgetåret

1941/42. Kostnaden för bränsle har under nämnda budgetår väsentligt

överstigit det för budgetåret 1942/43 beräknade beloppet. Då sjukhuset

enligt vad jag under hand inhämtat beräknas erhålla ökad koltilldelning

och bränsleförbrukningen icke bör beräknas med utgångspunkt från de senaste

arens stränga vintrar, bör delposten till bränsle m. m. kunna uppföras

med <40,000 kronor (ökning 15,000 kronor). Delposten till övriga expenser

bör i enlighet med direktionens förslag nedsättas med 3,000 kronor.

Anslagsposten till övriga utgifter torde med utgångspunkt från de senaste

belastningssiffrorna böra minskas med 30,000 kronor. Det bör framhållas,

att prisstegringar skett successivt under det senast tilländalupna budgetåret,

varför belastningen därunder icke direkt kan läggas till grund för

uppskattningen av anslagsbehovet för nästa budgetår. Vid beräkningen av

anslagspostens belopp har jag förutsatt, att kostnaden för tvätt skall kunna

minskas något genom de av direktionen vidtagna eller planerade besparingsåtgärderna

.

Förevarande anslag torde alltså för nästa budgetår böra sänkas med

10,000 kronor till 3,100,000 kronor.

I detta sammanhang må erinras, att inkomsterna vid karolinska

sjukhuset och avgifterna för kontroll å radiologiskt arbete för nästa budgetår

i riksstatsförslaget beräknats till sammanlagt 4,400,000 kronor. För

budgetåret 1941/42 ha statens nettoutgifter för driften av karolinska sjukhuset

enligt direktionens beräkningar utgjort cirka 2,980,000 kronor. För

nästa budgetår ha nettoutgifterna av direktionen beräknats till 3,011,000

kronor. Antalet vårddagar vid sjukhuset har under budgetåret 1941/42 utgjort

cirka 427,500, vilket antal direktionen räknat med även för nästa

budgetår. Kostnaden för vårddag, som enligt direktionen under sistförflutna

budgetår utgjort 15 kronor 97 öre, beräknas för budgetåret 1943/44 stiga

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

till 16 kronor 40 öre. För militära patienter utgjorde antalet vårddagar 26.5

procent av hela antalet vårddagar vid sjukhuset och antalet poliklinikbesök

29 procent av samtliga dylika besök. Kostnaden för garnisonssjukvården

beräknas av direktionen under budgetåret 1941/42 ha uppgått till cirka

1,810,000 kronor, varav omkring 1,731,000 kronor bestritts från åttonde huvudtiteln.

För nästa budgetår har direktionen angivit motsvarande siffror

till respektive 1,859,000 och 1,780,000 kronor.

IV. Reservationsanslaget till Universitetssjukhus:

Karolinska sjukhuset: Utrustning.

För utrustning av karolinska sjukhuset ha anvisats anslag å tillhopa

4.330.000 kronor (bidrag ha även lämnats av Konung Gustaf V:s jubileumsfond,

Stockholms stad och Stockholms läns landsting). Anslag för ändamålet

var senast uppfört i riksstaten för budgetåret 1939/40. I samband med den

allmänna besparingsaktionen vid krislägets inträde föreskrev Kungl. Maj:t den

24 maj 1940, att av ifrågavarande reservationsanslag ett belopp av 150,000

kronor tills vidare icke skulle få tagas i anspråk utan Kungl. Maj:ts medgivande.

På framställning av direktionen för sjukhuset har Kungl. Majit sedermera

medgivit, att anslaget får disponeras även under budgetåret 1942/43.

Direktionen har hemställt, att för utrustning av sjukhuset måtte för nästa

budgetår anvisas ett reservationsanslag av 345,000 kronor.

Utrustningen hann i väsentliga delar anskaffas före världskrigets utbrott

och var vid den tidpunkt, då sjukhuset i början av år 1940 togs i bruk, så

pass fullständig, att något hinder för sjukhusets drivande icke förelåg. En betydande

del av utrustningen har emellertid ännu icke anskaffats, vilket i huvudsak

föranletts av krigsförhållandena. Avspärrningen från de transoceana länderna

har nämligen dels helt hindrat anskaffningen av vissa utrustningsartiklar

och dels beträffande andra artiklar medfört så betydande prisförhöjning

eller så försämrad kvalitet att det ansetts tillrådligt att i det längsta

uppskjuta anskaffningen av desamma. Då förhållandena under budgetåret

1942/43 icke, så vitt nu kan bedömas, komma att ge ökade möjligheter till

anskaffning av vissa delar av den återstående utrustningen och då Kungl.

Majit icke utan riksdagens medgivande torde giva direktionen tillstånd tätt

även efter utgången av innevarande budgetår disponera anslaget, får direktionen

hemställa, att Kungl. Majit ville föreslå riksdagen att för utrustningens

fullbordande anvisa medel till belopp, motsvarande vad som vid budgetårets

utgång beräknas återstå av anslaget. Av anslaget återstår i augusti 1942 ett

belopp av 545,373 kronor 2 öre, vari innefattas ovannämnda belopp å 150,000

kronor. Det kan beräknas, att under innevarande budgetår ett belopp av högst

200.000 kronor av den nuvarande behållningen kommer att tagas i bruk för

fortsatt anskaffning av utrustningspersedlar. n n

Direktionen hemställer därför, att för nämnda ändamål matte för budgetaret

1943/44 anvisas ett anslag å 345,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

•''SO

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Statskontoret har ansett direktionens yrkande på så sätt böra bifallas, att

Kungl. Majit genom särskilt brev föreskriver, att av den under innevarande

budgetår disponibla reservationen allenast ett belopp av högst 200,000 kronor

får av direktionen disponeras, att för ändamålet i fråga å riksstaten för budgetåret

1943/44 upptages ett reservationsanslag å 200,000 kronor, samt att

fragan om anvisande av ytterligare medel för ändamålet upptages till omprövning

vid behandlingen av direktionens anslagsäskanden för budgetåret 1944/45.

Då innevarande budgetår är det tredje efter det, varunder ifrågavarande

reservationsanslag senast uppfördes i riksstaten, får anslaget enligt antagna

grunder icke disponeras även under nästa budgetår. Enligt budgetredovisningen

utgjorde reservationen å anslaget vid utgången av budgetåret 1941/42

567,1 (il kronor o5 öre. Härav skulle enligt direktionens beräkningar vid utgången

av innevarande budgetår återstå ett belopp av cirka 345,000 kronor,

varav 150,000 kronor icke få användas utan Kungl. Maj:ts medgivande. Direktionen

och statskontoret ha föreslagit, att för ifrågavarande ändamål anvisas

ett nytt anslag för nästa budgetår. Vad angår det nya anslagets belopp,

har direktionen föreslagit 345,000 kronor, medan statskontoret ansett ett belopp

av 200,000 kronor vara tillräckligt för nästa budgetår.

För min del vill jag i likhet med vad som skett i andra dylika fall föreslå,

att riksdagens medgivande att disponera anslaget även under budgetåren

1943/45 inhämtas.

V. Förslagsanslaget till Universitetssjukhus:

Serafimerlasarettet: Avlöningar.

Anslaget är uppfört med 1,876,500 kronor. Avlöningsstaten för lasarettet

och tillhörande bestämmelser återfinnas på sid. 478 ff. i statsliggaren.

Direktionen för karolinska sjukhuset har föreslagit, att anslaget för nästa

budgetår höjes med 11,000 kronor. Direktionen har anfört i huvudsak följande:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän. Beträffande lasarettets

kontorspersonal hade besparingsberedningens sjukhussakkunniga föreslagit

bland annat att, när ett ordinarie kameralbiträde på sysslomanskontoret

avginge med pension, de med befattningen förenade arbetsuppgifterna borde

fördelas pa andra. Direktionen uttalade i avgivet yttrande att, örn denna befattning

indroges, borde en extra kameralbiträdesbefattning (Ex 9) förändras

till ordinarie kanslibiträdestjänst (A 7). I propositionen 1942: 288 (sid. 54) anförde

departementschefen, att frågan om förändring av den extra kameralbiträdestjönsten

till ordinarie kanslibiträdestjänst finge upptagas till behandling

vid påföljande års budgetarbete. Den ordinarie kameralbiträdestjönsten har

upptagits på övergångsstat. Den nuvarande innehavaren uppnår pensionsåldern

i september 1943. Befattningen bör sålunda kvarstå på lasarettets övergångsstat

även under nästa budgetår. Den extra kameralbiträdesbefattningen

innehas av föreståndaren för den del av sysslomanskontoret, som handhar

opaginerad Kontrollera mot PDF

iil

Kunell. Maj:ts proposition nr 175.

avräkningen med patienterna. Med hänsyn till det omdöme och den noggrannhet,

som kräves på denna post, bör föreståndaren för denna avdelning erhålla

anställning som ordinarie kanslibiträde. Då det extra kameralbiträdet tjänstgjort

vid lasarettet under en lång följd av år, hemställer direktionen, att örn

hans nuvarande befattning sålunda ändras till en ordinarie kanslibiträdestjänst,

direktionen måtte bemyndigas att, utan hinder av vad som är föreskrivet

örn ledigförklarande av och kompetensbestämmelser för dylik tjänst, konstituera

honom till befattningens innehavare. _

Vid beräkning av anslagspostens belastning under budgetåret 1943/44 hav

direktionen räknat med avlöning under ett kvartal på den ordinarie kameralbiträdestjänsten

och under tre kvartal på den föreslagna kanslibiträdestjänsten.

Direktionen föreslår, att anslagsposten med hänsyn till pensionsavdragens

höjning, för budgetåret 1943/44 nedsättes med 2,000 kronor.

Avlöningar till övrig i ck e- ord i n arie_ personal.

Under förutsättning, att ovannämnda extra kameralbiträdestjänst från och

med den 1 oktober 1943 ändras till en ordinarie kanslibiträdestjänst, kommer

belastningen på denna anslagspost att minskas. A andra sidan kan beräknas,

att för avlöningsförhöjningar åt extra ordinarie och extra tjänstemän kommer

att erfordras ett något förhöjt belopp. Direktionen föreslår därför en nedsättning

med endast 1,500 kronor. Emellertid föreslår direktionen, att anslagsposten

uppräknas med 40,000 kronor för lönetillägg (»kristillägg») åt vikarier.

Anslagsposten bör alltså höjas med 38,500 kronor.

Rörligt tillägg. Belastningen på denna anslagspost, som för innevarande

budgetår upptagits till 223,700 kronor, beräknas för budgetåret 1943/44

uppgå till 198,200 kronor (—25,500 kronor).

I enlighet med vad som beslutats vid 1942 års riksdag bör den ordinarie

kameralbiträdestjönsten indragas från och med den 1 oktober 1943. Direktionen

har föreslagit, att extra kameralbiträdet på sysslomanskontoret i samband

därmed måtte erhålla tjänsteställning som ordinarie kanslibiträde. Jag

anser mig icke böra för närvarande biträda detta förslag.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän bör dels i enlighet

med direktionens förslag minskas med 2,000 kronor på grund av den vidtagna

höjningen av pensionsavdragen, dels sänkas med 3,000 kronor med anledning

av indragningen av kameralbiträdestjänsten. Sammanlagt bör anslagsposten

alltså minskas med 5,000 kronor. Anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal bör ökas dels med 1,700 kronor på grund av avlöningsförhöjningar,

dels med 19,300 kronor i anslutning till förutnämnda löneförbättring

för vikarierande personal (jfr avdelningen II. ovan) och bör således höjas med

tillhopa 21,000 kronor. Vidare bör anslagsposten till rörligt tillägg minskas

med 25,500 kronor i överensstämmelse med vad direktionen beräknat. Anslaget

torde alltså för nästa budgetår böra minskas med (— 5,000 + 21,000 —

— 25,500 =) 9,500 kronor lill 1,867,000 kronor.

Departe
mentschefen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Majlis proposition nr 175.

VI. Förslagsanslaget till Universitetssjukhus:

Serafimerlasarettet: Omkostnader.

Detta anslag är uppfört med 1,535,000 kronor och disponeras enligt omkostnadsstat,

införd på sid. 483 i statsliggaren.

Sjukhusdirektionen har föreslagit höjning av anslaget med 57,000 kronor

på sätt framgår av följande sammanställning:

1941/42

1942/43

1943/1944

utgifter i

runt tal

kr.

anslag

kr.

beräknade

utgifter

kr.

ökning eller

minskning

kr.

1. Sjukvård m. m. åt personalen, för- slagsvis ...............

9,100

6,500

10,000

+ 3,500

2. Reseersättningar, förslagsvis . . .

500

500

500

3. Expenser:

a. Bränsle, lyse oell vatten, för- slagsvis .............

362,000

318,000

369,000

+ 51,000

b. Övriga expenser ........

39,200

42,000

42,700

+ 700

4. Övriga utgifter:

a. Inventariers underhåll och kom- plettering ............

188,900

164,000

194,000

+ 30,000

b. Tvätt och renhållning, förslags- vis ................

c. Kosthåll, förslagsvis......

21,900

292,300

24,000

386,000

24,000

355,000

— 31,000

d. Läkemedel, förslagsvis.....

118,700

137,000

140,000

+ 3,000

e. Förbrukningsartiklar m. m. för

sjukvården, förslagsvis.....

210,500

250,200

250,000

— 200

f. Ränta och amortering å lån hos

pensionsstyrelsen........

g. Diverse utgifter........

198,800

6,500

198,800

8,000

198,800

8,000

Summa

1,448,400

1,535,000

1,592,000

+ 57,000

Beträffande beräkningen av omkostnadsstaten har direktionen anfört

bland annat följande:

Direktionens förslag till omkostnadsstat för budgetåret 1942/43 förutsatte,

att utökningen av de kirurgiska och neurokirurgiska klinikerna skulle

kunna genomföras från nämnda budgetårs början.

Det är uppenbart, att den stora personalökning, som följer med utvidgningen

av de kirurgiska och neurokirurgiska klinikerna, kommer att medföra

ökat medelsbehov å delposten till sjukvård m. m.

Den byggnad, vari neurokirurgiska klinikens nya lokaler skola inrymmas,

har visserligen tillförts värme, ehuru ej i samma utsträckning som övriga

byggnader, men förbrukning av gas, elektrisk energi och vatten har givetvis

icke förekommit därstädes under ombyggnadstiden.

Delposten inventariers underhåll och komplettering har upptagits till det

nuvarande beloppet med tillägg av 30,000 kronor för utgifter av engångs
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. May.ts ''proposition nr 175.

karaktär, varmed avses fortsatt modernisering av avdelningarnas utrustning.

Samma belopp begärdes för innevarande budgetår men anvisades icke, vilket

torde ha berott på den stora nyanskaffning till neurokirurgiska kliniken,

för vilken särskilt anslag anvisades. Det synes emellertid vara angeläget, att

den modernisering av lasarettets successiva utrustning, som ägt rum under

de senaste åren, får fullföljas.

Den skärpta ransoneringen, varubristen, som gjort att lagren av livsmedel

ej kunnat förnyas, samt en av direktionen genomförd ny kostordning lia

för budgetåret 1941/42 medfört en betydande besparing (cirka 58,000 kronor)

å delposten till kosthåll. Kostnaden per underhållsdag har uppgått

till kronor 2:12 mot kronor 2: 60 för budgetåret 1940/41. Med utgångspunkt

från dagkostnaden för 1941/42 har delposten för budgetåret 1943/44

beräknats till 355,000 kronor eller 31,000 kronor mindre än det för 1942/43

anvisade beloppet.

Vidtagna åtgärder ha medfört en minskning av kostnaden för läkemedel

per underhållsdag, som på grund av prisökning dock ej blivit större än

cirka 2 öre (för 1940/41 87.9 öre och för 1941/42 86 öre). Det synes vara

berättigat att för budgetåret 1943/44 räkna med en ytterligare reducerad

kostnad per underhållsdag eller 84 öre.

Statskontoret har med hänsyn till de höga utrustningslcostnaderna för neurokirurgiska

kliniken och den avsevärda förnyelse av lasarettets inventariebestånd,

som i samband därmed verkställts, ansett särskilda medel icke

böra för nästkommande budgetår beräknas för inventariers underhåll och

komplettering.

Omkostnadsanslaget för innevarande budgetår är beräknat med hänsyn

till att utvidgningen av kirurgiska och neurokirurgiska klinikerna medför

ökning av omkostnaderna. I avbidan på närmare erfarenhet har dock en

viss återhållsamhet iakttagits. Av samma skäl torde någon höjning av anslagsposten

till sjukvård m. m. icke böra nu företagas. Delposten till bränsle,

lyse och vatten torde också kunna uppföras med oförändrat belopp. Någon

höjning av delposten till övriga expenser anser jag mig icke böra för närvarande

tillstyrka.

Anslagsposten till övriga utgifter har av direktionen beräknats till ett belopp,

som överstiger det nuvarande med 1,800 kronor. Därvid har direktionen

räknat med att 30,000 kronor skola anvisas för modernisering av avdelningarnas

sängutrustning m. m., för vilket ändamål under budgetåren

1939/42 disponerats sammanlagt 100,000 kronor (jfr prop. 1941: 74, sid.

67 f.). För innevarande budgetår lia medel icke beräknats för denna modernisering,

emedan avsevärda medel måst anvisas till utrustning av neurokirurgiska

kliniken. Då den successiva moderniseringen av sängar och dylikt

bör fortgå, vill jag tillstyrka den begärda medelsanvisningen härför. Anslagsposten

till övriga utgifter bör emellertid uppföras med nuvarande belopp.

Anslaget torde alltså för nästa budgetår böra uppföras med oförändrat

belopp, 1,535,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 191/3. 1 sami. Nr 175.

Departe
mentschefen.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

I detta sammanhang må nämnas, att inkomsterna vid serafimerlasarettet

i årets statsverksproposition upptagits till 2,300,000 kronor. Dagkostnaden

vid lasarettet under nästa budgetår har av direktionen beräknats

till 20 kronor 41 öre. Detta tal understiger något dagkostnaden för budgetåret

1941/42, 20 kronor 69 öre, vilken senare delvis förklaras av att antalet

underhållsdagar till följd av ombyggnadsarbetena varit avsevärt mindre än

normalt.

VII. Hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att:

1. bemyndiga Kungl. Majit att, med tillämpning tills vidare

från och med budgetåret 1943/44, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för karolinska sjukhuset, som föranledas

av vad jag i det föregående anfört;

2. godkänna följande avlöningsstat för karolinska sjukhuset,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1943/44:

Avlöningsstat.

I. Radiofysiska och radiopatologiska institutionerna.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ........................... kronor 67,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis ... » 10,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................. » 17,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ »_9,000

Summa kronor 103,000

II. Sjukhuset i övrigt.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ....................... kronor 895,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis . . » 214,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis.................. » 2,493,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ......... » 420,000

Summa kronor 4,022,000

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 175. 35

III. Sammanfattning.

I. Radiofysiska och radiopatologiska institutionerna

.................... kronor 103,000

II. Sjukhuset i övrigt................ » 4,022,000

Summa kronor 4,125,000;

3. till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar

för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag

av ................................ kronor 4,125,000;

4. till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkost
nader

för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag

...................................kronor 3,100,000;

5. medgiva, att vid utgången av budgetåret 1942/43 befintlig

reservation å det senast för budgetåret 1939/40 anvisade

reservationsanslaget till Universitetssjukhus: Karolinska

sjukhuset: Utrustning må disponeras intill utgången av

budgetåret 1944/45;

6. godkänna följande avlöningsstat för serafimerlasarettet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1943/44:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ....................... kronor 383,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis . . » 144,800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis.................. » 1,141,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ......... » 198,200

Summa kronor 1,867,000;

7. till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar

för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag

av ................................ kronor 1,867,000;

8. till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader

för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag

av .................................kronor 1,535,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

C. A. Charpentier.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:281 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1943/ 44 till karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet jämte s. 5 i texten
  2. Rskr. 1943:255 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1943/44 till Statens sinnessjukhus: Avlöningar m. m. s. 9 i texten
  3. SU 1943:137 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1943/44 till karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet jämte i ämnet väckta s. 40 i texten