Sök i Ratio Lex

Angående åtgärder till stödjande av odlingen av vissa kulturväxter

17 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:177, Angående åtgärder till stödjande av odlingen av vissa kulturväxter

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 177.

i

Nr 177.

Kungl. Majits proposition till riksdagen angående åtgärder till

stödjande av odlingen av vissa kulturväxter; given

Stockholms slott den 12 mars 1943.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

12 mars 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och folkhushållningsdepartementen

anmäler chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp,

fråga om åtgärder till stödjande av odlingen av vissa oljeväxter

samt bruna bönor och ärter och anför därvid:

Åtgärder till stödjande av odling av oljeväxter.

För stödjande av odlingen av vissa kulturväxter, nämligen sojabönor, oljelin,

lin samt raps och hampa, beviljades av 1939 års lagtima riksdag (prop.

nr 243; r. skr. nr 303) för budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag av 80,000

kronor. Genom beslut av 1940 års lagtima riksdag (IX H. T. p. 94; r. skr.

nr 9) anvisades för samma ändamål för budgetåret 1940/41 ytterligare ett

reservationsanslag av 100,000 kronor. Sistnämnda riksdag (prop. nr 132; r.

Bihang tilt riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 177.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

skr. nr 171) medgav, att stöd för odlingen av lin, raps, vallmo, sojabönor och

oljelin finge ordnas i huvudsaklig överensstämmelse med av mig i det vid propositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet uppdragna riktlinjer, samt

bemyndigade därjämte Kungl. Majit att förordna att vid tillverkning av margarin

vegetabiliskt fett av inhemskt ursprung skulle användas i av Kungl.

Majit bestämd proportion till den vid tillverkning använda mängden utländskt

fett ävensom att vid framställning av linolja viss del av den använda

kvantiteten linfrö skulle utgöras av svenskt frö.

Genom beslut av 1941 års riksdag (prop. nr 29; r. skr. nr 66) lämnades ytterligare

stöd till odlingen av oljeväxter samt sojabönor under år 1941. Enligt

detta beslut avsåg stödet följande oljeväxter, nämligen lin, vallmo, raps, vitsenap,

hampa och solros. Genom stödet tillförsäkrades odlarna följande avstaten

garanterade priser, nämligen

för linfrö.............. 3.5 gånger fastställt höstvetepris, dock lägst kronor 1.00 för kilogram,

> vallmofrö.......... 4.5 > > » > > > 1.25 > ■>

> rapsfrö ............ 3.5 > » > > > > 1.00 » »

» vitsenapsfrö........ 3.6 > > > * » > 0.90 > >

> sojabönor.......... 5.5 j » > > » > 1.50 > »

> hampfrö........... 4.5 > > > > > > 1.25 > > ,

> solrosfrö........... 4.5 » > > » > > 1.26 > »

Genom riksdagens beslut medgavs tillika, att de förut omförmälda för budgetåren

1939/40 och 1940/41 anvisade anslagen å tillhopa 180,000 kronor

finge disponeras av statens livsmedelskommission för bestridande av kostnaderna

för stödåtgärdernas upprätthållande samt för upplysningsverksamhet

och övervakning av odlingarna. Av dessa medel skulle därjämte ett belopp

av högst 18,000 kronor få användas för fortsättning av vissa förädlingsarbeten

med lin och hampa m. m.

Även för år 1942 har stöd lämnats ifrågavarande odlingar. Enligt beslut av

1941 år riksdag (prop. nr 345; r. skr. nr 526) avsåg stödet samma växtsorter

som år 1941 samt därjämte vårraps, och garantipriset, som tillförsäkrades

odlarna, bestämdes till samma priser som angivits såsom lägsta pris

enligt 1941 års beslut, dock nied undantag för vitsenap. Priset för vitsenap

fastställdes till 80 öre för kilogram, som levererades före den 10 september,

och 85 öre för därefter levererad vara. Priset för vårraps skulle vara detsamma

som priset för vinterraps eller en krona för kilogram. Tillika skulle av behållningen

å förut berörda anslag för stödjande av odlingen av vissa kulturväxter

ett belopp av högst 10,000 kronor få användas såsom bidrag till oljeväxtodlareföreningar

och hushållningssällskap för bestridande av deras kostnader

för propaganda och försöksverksamhet samt anordnande av föreläsningar

jämte konsulterande verksamhet på området. Ett belopp av 18,000

kronor skulle även få användas för fortsättande av förut berörda förädlingsarbeten

med lin och hampa m. m.

Genom beslut den 6 november 1942 har Kungl. Majit bemyndigat livsmedelskommissionen

att från den inom kommissionen inrättade clearingkassan

för fettvaror täcka förlust å den inhemska odlingen av oljeväxter under år

1942.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 177. 3

Odlingen av nu ifrågavarande kulturväxter Ilar handhafts av svenska spannmålsaktiebolaget.

I skrivelse den 17 november 1942 har statens livsmedelskommission, med

överlämnande av en inom kommissionens produktionsavdelning upprättad

promemoria angående odlingen av oljeväxter under år 1943, hemställt, att

dels den i promemorian framlagda planen för stödjande av oljeväxtodlingen

under år 1943 godkändes, dels åt statens livsmedelskommission uppdrages

att fastställa garantipriser i huvudsaklig överensstämmelse med i promemorian

angivet förslag, med beaktande likväl av behovet under vissa förutsättningar

av utökad odling, dels ock för budgetåret 1943/44 till Befrämjande av

fröodlingen m. m.: Stödjande av odlingen av vissa kulturväxter anvisades ett

reservationsanslag av 100,000 kronor. Vid livsmedelskommissionens framställning

fanns förutom förenämnda promemoria fogad en promemoria angående

kostnaderna för framställning av olja ur inhemskt oljeväxtfrö i jämförelse

med kostnaden för importerade oljor. Sistberörda promemoria torde

såsom bilaga få fogas vid detta protokoll.

Till belysande av omfattningen under år 1942 av oljeväxtodlingen har i

förenämnda promemoria upptagits följande tablå.

1942 års oljeväxtodling (i hektar) enligt uppgift av svenska spannm&lsaktiebolaget

den 31 oktober 1942.

Län

Vinter-

raps

1942 års

skörd

Vår-

raps

Vit-

senap

Vall-

mo

Oljelin

Soja

Sol-

ros

Summa

Vinter-

raps

1942 års

sådd

Stockholms ......

1

_

26.50

39.99

11.00

77.49

Uppsala..........

—

—

5.50

14.80

0.50

—

—

20.80

—

Södermanlands....

_

—

16.75

17.80

11.00

—

—

45.55

—

Östergötlands ....

—

105.38

37.70

316.92

—

2.95

462.95

4.60

Jönköpings........

—

—

38.35

12.05

8.25

—

—

58.65

—

Kronobergs ......

—

—

9.35

3.70

0.25

—

0.25

13.55

—

Kalmar (fastlandet)

13.50

—

120.35

10.15

63.09

3.90

7.45

218.44

41.90

Kalmar (Öland) ..

14.20

0.50

99.15

10.00

16.80

24.91

4.15

169.71

28.70

Gotlands..........

13.30

55.35

506.31

93.60

32.03

3.77

8.27

713.23

150.66

Blekinge..........

1.50

2.50

62.90

4.90

4.00

0.60

1.50

77.80

10.00

Kristianstads......

248.90

13.75

1,838.68

48.80

91.98

2.83

7,97

2,252.91

1,01)6.51

Malmöhus........

1,085.36

116.25

10,380.62

206.35

830.67

1.55

9,75

12,630.55

3,613.41

Hallands ........

—

13.50

494.85

37.00

244.85

—

—

790.20

30.75

Göteborgs o. Bohus

—

—

27.80

2.90

32.88

—

—

63.58

—

Älvsborgs ........

—

—

52.25

13.00

35.50

—

—

100.75

5.00

Skaraborgs''........

—

3.50

189.30

126.22

18.87

—

0.50

338.39

—

Värmlands........

—

—

1.25

0.25

0.65

—

—

2.15

—

örebro ..........

—

—

—

4.85

1.70

—

—

3.55

—

Västmanlands ....

—

—

9.16

34.55

10.50

—

—

54.20

—

Kopparbergs......

—

—

—

—

0.35

—

—

0.35

—

Västernorrlands ..

-

—

—

0.50

—

—

0.50

—

Västerbottens ....

-

0.10

0.60

0.05

—

—

0.75

—

1,370.76

205.35

13,984.54

719.21

1,732.94

37.46

42.79

18,099.05

4,891.43

1 anslutning till tablån har i promemorian anförts följande.

Såsom framgår av tablån lia oljeväxtodlingar under år 1942 förekommit

inom flertalet län i Svealand och Götaland även örn odlingarna inom vissa

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

områden varit mycket begränsade. Då fröleveranserna till spannmålsbolaget

icke slutförts, kan resultatet av oljeväxtodlingarna under innevarande år

ännu icke helt överblickas, men av de hittills inkomna partierna att döma

synes skörderesultatet i allmänhet bliva tillfredsställande. På grund av den

regniga väderleken under skördetiden har emellertid skörden av särskilt

vitsenap försenats avsevärt och resultatet av vitsenapsodlingen torde därför

på många håll bliva sämre än vad annars skulle blivit fallet. Trots detta

synes medelskörden därav enligt hittills gjorda erfarenheter bliva bättre än

under föregående år.

I promemorian har vidare upptagits följande sammanställning rörande

årets skörd av de viktigaste oljeväxterna samt de kvantiteter olja och foderkakor,

som kunna påräknas därav.

Växtslag

1lektur

1 Uppskat- tad skörd

per hektar

år 1942

kg

Tolal-

skörd

(avrundat)

ton

Upp-

skattad

oljehalt

%

Total

oljemängd

(avrundat)

ton

Oljekaks-

foder

(avrundat)

ton

Vinterraps..............

1,377

2.000

2,750

40

1.100

1,590

Vårraps................

205

1,500

300

38

115

180

Vitsenap ..............!

13,985

1,400

19,570

28

5,480

13,700

Vallmo ................

719

800

570

42

240

310

Oljelin ................

1,733

1,000

1,730

32

550

1,130

Summa

18,010

| _

24,920

_

7,4S5

16,910

I promemorian har beträffande sammanställningen anförts:

Enligt den i sammanställningen upptagna uppskattningen av medelhektarskördama

väntas vinterraps, vårraps och vitsenap år 1942 lämna över medelskörd,

vilken brukar angivas till respektive 1,500, 1,200 och 1,200 kilogram

per hektar. De angivna procenttalen för oljehalt äro också, särskilt för vitsenap,

betydligt högre än vad tidigare angivits såsom medeltal för ifrågavarande

fröslag. Hittills företagen extraktion av en betydande kvantitet dylikt frö

tyder på, att oljehalten i 1942 års skörd är högre än föregående år. Då utsädesmängden

för vallmo, raps och vitsenap vanligen uppgår till endast 5—15

kilogram per hektar och avkastningssiffroma i tabellen angivits i runda tal,

har någon hänsyn icke tagits till de kvantiteter, som komma att disponeras

för utsädesändamål. För en oljelinodling år 1943 på exempelvis 2,000 hektar

erfordras en utsädesmängd av 160 ton, varför den i sammanställningen angivna

totalskörden linfrö rätteligen borde minskas med denna kvantitet. Emellertid

komma sannolikt vissa myckenheter linfrö från spånadslinodlingarna

att inlevereras till spannmålsaktiebolaget, varigenom avgången till utsäde iner

än väl kompenseras.

Rörande inriktningen av odlingen av här ifrågavarande växter har i promemorian

anförts följande.

Odling av oljeväxter i mera betydande omfattning har nu pågått i två år.

Erfarenhet har därför i stor utsträckning vunnits örn odlingsteknik samt beträffande

vilka jordar, som bäst lämpa sig för odling av olika slags oljeväxter.

Med anledning härav synes numera icke föreligga samma behov av att

stimulera denna odling med speciellt höga priser som tidigare varit fallet. I

stället synes en sänkning av priserna på åtminstone flertalet oljeväxtfröer

vara motiverad bland annat ur den synpunkten, att risk annars föreligger

för sådan ökning av odlingsarealen, att ifrågavarande växtslag kunna kom
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kiinol. Maj:ts proposition nr lii.

■ )

ina att i icke önskvärd omfattning inkräkta på odlingen av andra växtslag,

särskilt spannmål. Successiv minskning av priserna är även önskvärd för

att oljeväxtodlingen skall kunna bibehållas efter avspärrningens upphörande.

En alltför stor prissänkning med en gång kan nämligen förorsaka, att intresset

för oljeväxtodlingen helt slocknar. 1 stället synes en successiv mindre sänkning

årligen under en följd av år vara att föredraga.

Såsom framgår av förut angivna sammanställning har vitsenapsodlingen

tilldragit sig det största intresset och intagit en dominerande ställning bland

vårsådda oljeväxter trots den kraftiga prissänkningen från 108 kronor 50

öre per 100 kilogram år 1941 till 80 kronor jior 100 kilogram vid leverans

före 10 september och 85 kronor per 100 kilogram för sådana partier, som

levererats senare. Den främsta orsaken till det stora intresset för vitsenapsodling

torde vara, att vitsenap är lätt att odla och har betydligt större odlingsområde

än exempelvis vinterraps, varjämte risken för spill vid skörd oell

tröskning icke är så stor som för vissa andra oljeväxter. Då emellertid oljehalten

i vitsenap är avsevärt lägre än i övriga här ifrågavarande oljeväxter

och då avfallet vid oljeutvinningen är av sämre kvalitet än beträffande flertalet

övriga oljeväxter, synes en begränsning av vitsenapsodlingen önskvärd. På

grund av de ogynnsamma väderleksförhållandena under bärgningstiden 1942

lia odlarna förorsakats mycket extra arbete med vitsenapen. Då därtill

kommer att prisavdraget för hög vattenhalt avsevärt skärpts sedan föregående

år, ha många odlare blivit besvikna på vitsenapsodlingen. En minskad odling

härav under år 1943 kan därför påräknas även utan att särskilda åtgärder

härför vidtagas, men med hänsyn till vad förut anförts beträffande vårrapsens

företräde framför vitsenap såsom oljeväxt, bör i stället odlingen av

vårraps utökas på vitsenapens bekostnad. Vårraps har visserligen icke odlats

annat än försöksmässigt förrän under 1942, varför tillräcklig erfarenhet härom

ännu icke hunnit förvärvas, men av hittills gjorda rön framgår, att vårraps

lämnar ungefär samma skörderesultat som vitsenap. Då vårrapsen har minst

10 procent högre oljehalt än vitsenap och avfallet utgör ett utmärkt kreatursfoder,

synes skäl föreligga att främja vårrapsodlingen framför vitsenapsodlingen.

Avsevärda kvantiteter vårrapsfrö av årets skörd ha därför också

reserverats till utsäde.

Beträffande de priser, som böra gälla för 1943 års odlingar, har i promemorian

anförts följande.

För 1942 års vårrapsskörd gäller ett garantipris av 1 krona per kilogram.

Visserligen har tillräcklig erfarenhet örn vårrapsodlingen ännu icke hunnit

fövärvas, men på grund av den allmänna nedskärningen av priserna på jordbruksprodukter

synes en mindre justering nedåt av vårrapspriset vara motiverad.

Större sänkning av priset än till 95 öre per kilogram torde dock icke

vara rådlig, särskilt örn avsikten skall vara att få vitsenapen i .större utsträckning

ersatt med vårraps. Odlingskostnaderna per kilogram olja uppgå

med detta pris till 2 kronor 13 öre per kilogram, om man räknar med en

medelhektarskörd på 1,200 kilogram och alt därav erhålles 35 procent olja

och 02 procent oljekaksfoder samt att utförsäljningspriset på oljekakor är det

för närvarande gällande — november 1942 — nämligen 33 kronor per 100

kilogram. (Det må erinras örn, att de kvantiteter oljekakor, som på senaste

tid inköpts från Balkan, för närvarande betinga ett inköpspris av 75 kronor

per 100 kilogram eif svensk hamn.) Örn man utgår ifrån att priset på olja av

vitsenapsfrö bör vara i huvudsak detsamma som för olja av vårrapsfrö, .skulle

garantipriset på sistnämnda fröslag böra sänkas till i runt tal 75 öre per kilogram.

Därvid har räknats med en medelskörd av 1,200 kilogram per hektar

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

och en medeloljehalt i vitsenap av 25 procent och 72 procent oljekaksfoder.

Anmärkas må, att oljehalten i olika växtslag, såsom framgår av vad förut

anförts rörande 1942 års skörd, varierar något under olika år. Förut använda

procenttal få emellertid att döma av de senaste årens erfarenheter betraktas

såsom lämpligt avvägda medeltal.

Vallmoodlingarna ha icke givit lika gott resultat som raps- och vitsenapsodlingarna.

Skörderesultatet per arealenhet härav har nämligen blivit lägre

än det från början väntade. Odlingen har därför minskat från omkring 830

hektar 1941 till cirka 720 hektar år 1942. Vallmon har emellertid större odlingsområde

inom landet än flertalet andra oljeväxter och kan med fördel

odlas även i norra Götaland och södra Svealand. Detta är givetvis av betydelse

ur beredskapssynpunkt, enär den svenska oljeväxtodlingen därigenom

icke behöver koncentreras uteslutande till de sydligaste delarna av landet.

Därtill kommer, att vallmofröna äro de oljerikaste av samtliga i Sverige odlade

oljeväxtfrön, enär de innehålla 40—45 procent olja. Vallmooljan är därjämte

enligt uppgift av aktiebolaget Karlshamns oljefabrikör, som omhändertagit

och extraherat större delen av den svenska oljeväxtskörden, i likhet

med vitsenapsoljan speciellt lämplig för tillverkning av matolja och margarin.

Både vallmoolja och senapsolja lia utan olägenhet kunnat ersätta tidigare

importerade liknande oljor, såsom soja- och jordnötsolja. De lämpa sig

även för härdning, vilket är av stor betydelse ur margarinframställningssynpunkt.

Detta innebär, att i nödfall ett margarin kan tillverkas av enbart i

Sverige producerade oljor. Med hänsyn till den redan konstaterade minskningen

av vallmoarealen synes en minskning av priset på vallmofrö icke tillrådlig.

Därför synes samma pris som för 1942 års skörd, nämligen t krona

25 öre per kilogram, böra garanteras jämväl för år 1943.

Verkligt oljelin har hittills odlats i mycket begränsad omfattning. I stället

har spånadslin, särskilt den holländska sorten Concurrent, odlats för fröproduktion.

Genom att linet skurits och tröskningen skett på vanligt tröskverk,

har linhalmen endast i mindre omfattning kunnat användas för beredning

av spånadsmaterial. Örn linhalmen skall kunna användas för beredning av

långfiber, måste linet skördas genom uppryckning och tröskningen ske genom

löpning, vilka förfaringssätt äro mycket arbetskrävande. Dessutom

måste jordbrukarna i sistnämnda läll i egenskap av medlemmar i linodlareförening

påtaga sig betydande ekonomiskt ansvar för inköp av linuppryckningsmaskiner

samt driften av beredningsverk m. m. Många jordbrukare lia

därför gått in för att odla sorter av spånadslin endast för tillvaratagande avfröet.

Då odling av lin på sistnämnda sätt ofta förekommer inom samma områden

som linodling för spånadsändamål, har konkurrens örn odlarna uppstått,

varvid den mindre arbetskrävande oljelinodlingen ofta haft största förutsättningar

att vinna terräng även örn bruttoinkomsten därav varit betydligt

lägre än av spånadslinet. Då landets behov av linfiber är mycket stort,

böra så stora arealer spånadslin som möjligt användas för fiberframställning

och icke enbart för fröproduktion. Anmärkas må i detta sammanhang,

att den svenska linfröproduktionen hittills varit av mycket liten betydelse för

landets tillgodoseende med linolja. Erforderlig areal för odling av oljelin i

den omfattning, att landets normala behov av linolja skulle kunna produceras

ur inhemskt frö, har uppskattats till cirka 40,000 hektar, medan oljelinodlingen

hittills icke uppgått till fullt 2,000 hektar per år. Det normala fredsbeliovet

av linfiber kan däremot produceras på en areal av endast 8,000

hektar.

För undvikande av icke önskvärd konkurrens i förevarande avseende synes

såsom villkor för erhållande av garantipris på linfrö böra stadgas, att

endast verkligt frölin odlas, örn icke halmen skördas och tillvaratages för

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

7

produktion av långfiber. Tillräckliga mängder utsäde av dylika kortstråiga

frdrika linsorter av La Plata-typ finnas för frölinodling på minst 2,000 hektar.

Då odlarna nu förvärvat viss erfarenhet rörande odlingen och frölinodlingen

är förhållandevis enkel, synes garantipriset för linfrö kunna sänkas från

t krona per kilogram till 90 öre per kilogram för 1943 års skörd.

Under år 1942 har förekommit en relativt omfattande odling av en annan

spånadsväxt med oljerika frön, nämligen hampa. Gällande garantipris för

hampfrö av 1942 års skörd är 1 krona 25 öre per kilogram. Då moget frö

av hampa endast kan påräknas inom Götaland och möjligen de sydligaste

delarna av Svealand och då hektarskörden av frö är förhållandevis låg (200—

300 kilogram per hektar), torde största delen av årets fröskörd komma att

reserveras till utsäde. Därest hampodlingen ökas år 1943, kunna emellertid

vissa kvantiteter hampfrö antagas komma till användning för oljeutvinning.

Garantipris för hampfrö synes därför önskvärt även för år 1943. Med anledning

av vad förut anförts beträffande priset på övriga oljeväxter, synes jämväl

garantipriset på hampa höra sänkas till exempelvis 1 krona 15 öre per

kilogram.

Även solros och sojabönor lia odlats i mindre omfattning under ar 1942,

men resultatet härav har icke blivit tillfredsställande på grund av den speciellt

för dessa växtslag ogynnsamma väderleken under växttiden. Emellertid

synes garantipris böra fastställas även för solrosfrö och sojabönor för

år 1943, enär odlingen härav kan vara av betydelse för den försöks- och förädlingsverksamhet,

som bedrives på området. För att trots misslyckandena

år 1942 få till stånd odlingar i önskvärd omfattning synes garantipriset för

ifrågavarande fröslag böra bibehållas oförändrat. Sålunda bör jämväl för

1943 års skörd garanteras ett pris av 1 krona 25 öre per kilogam för solrosfri)

och 1 krona 50 öre per kilogram för sojabönor.

För den vinterraps, som såtts hösten 1942 och kommer att skördas år

1943, har garanterats ett pris av 1 krona per kilogram. Då vinterrapsodlingarna

i allmänhet givit mycket gott resultat såväl år 1941 som år 1942, har

intresset för denna odling varit så betydande, att en ökning av odlingen till

nära 5,000 hektar åstadkommits. Dessa odlingar äro koncentrerade till ett

relativt begränsat område av landet, inom vilket jämväl förekommer betydande

höstsädsodling. För att icke i alltför hög grad inkräkta på sistnämnda

odling synes såsom villkor för erhållande av visst garantipris för den vinterraps,

som utsås hösten 1943, böra stadgas, att vederbörande odlare skall, därest

han under de senaste åren brukat odla höstsäd å brukningsdelen, samma

höst beså en höstsädsareal motsvarande minst den areal, pä vilken vinterraps

skördats år 1943. Med anledning av att betydande erfarenhet örn odling

och bärgning av raps numera erhållits och då medelhektarskördarna under

åren 1941 och 1942 blivit högre än tidigare beräknats, synes ett lägre pris

för den hösten 1943 sådda vinterrapsen motiverat. Då emellertid här ifrågavarande

garantipris gäller det rapsfrö, som skördas först år 1944, torde det

vara mindre lämpligt alt redan nu definitivt fastställa priset på dylikt frö,

emedan det allmänna prisläget på jordbruksprodukter och behovet av inhemska

fettråvaror vid denna tidpunkt ännu icke kunna överblickas. I stället

synes för vinterrapsfrö ett högsta garantipris böra fastställas och livsmedelskommissionen

samtidigt bemyndigas sänka delta pris, da kontraktsteckningen

blir aktuell under sommaren 1943, därest förhållandena då skulle

vara sådana, att prissänkning är motiverad. Förutnämnda högsta garantipris

torde lämpligen böra fastställas lill samma belopp som föreslagits för vårraps,

nämligen 95 öre per kilogram.

För undvikande av en alltför stark belastning av förefintliga torkanläggningar,

vilke! kan befaras vid stora leveranser oljeväxtfrö under den korta

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

tidrymd skörd och tröskning i allmänhet pågår, bör garantipriset vid leverans

före viss, av livsmedelskommissionen för varje särskilt fröslag bestämd

tidpunkt vara 5 öre lägre per kilogram än förut för respektive fröslag föreslagna

priser. Liknande bestämmelser ha 1942 gällt för vitsenapsfrö. För de

partier därav, som levererades före 10 september, betalades nämligen 80 öre

per kilogram och för senare leveranser 85 öre per kilogram. Även den omständigheten,

att odlarna vid senare leverans ofta nedlagt mera arbete på

lufttorkning av fröet, motiverar en dylik prisdifferentiering.

De föreslagna garantipriserna år 1943 för olika fröslag i jämförelse med

1942 års priser framgå av följande sammanställning.

Garantipris

för år 1942

V ä x t s 1 a g sådda olje-

växter

per kg

Föreslaget garantipris

för år 194o sådda oljeväxter,

levererade

i

före visst J efter detta

datum 1 datum

per kg j per kg

Vårrans .................... i i

: i

0.90 0.95

0.70 0.75

1.20 1.25

0.85 0.90

1.10 1.15

1.20 1.25

1.45 1.50

0.9(1 0.95

Vitsenap................................. | 1Ö 85

Vallmo ......................... ! 125

Oljelin..................... 1

Hampa .................................... 1.25

Solros ...................................... 1 25

Sojabönor ............................. 150

Vinterraps (högsta garantipris) .............. 1

1 anslutning till den föreslagna garantien av priserna har i förenämnda promemoria

framhållits, att bestämmelserna i de under 1942 använda odlingskontrakten

mellan svenska spannmålsaktiebolaget och oljeväxtodlare borde

bibehållas i huvudsak oförändrade. Möjligen borde dock den tillämpade

prisskalan vid olika vattenhalt justeras, så att avdragen vid hög vattenhalt

mera anknötes till torrsubstanshalten i respektive fröslag. Den prisskala, som

gällt för 1942 års skörd, hade tillkommit i syfte att stimulera till bättre lufttorkning

för att därigenom minska kostnaderna för artificiell torkning. Emellertid

hade de ogynnsamma väderleksförhållandena under bärgningen ofta

omöjliggjort rationell fälttorkning, varför vattenhalten i de levererade fröpartierna

flerstädes varit så hög, att stora prisavdrag måst göras. Då odlarna

härigenom oförvållat förorsakats viss inkomstminskning, syntes justering av

prisskalan i förut antydd riktning önskvärd.

Vad angår organisationen av odlingen av här ifrågavarande lantbruksväxter

har i promemorian förordats, att denna alltjämt skulle handhas av svenska

spannmålsaktiebolaget. Härom har anförts följande.

Vid införandet av oljeväxtodlingen i Sverige ansågs den hittills tillämpade

organisationsformen för odlingarna, nämligen att staten genom svenska

spannmålsaktiebolaget tecknar kontrakt med odlarna, endast böra ifrågakomma

de första åren till dess erfarenhet på området erhållits. Sedan borde

antingen staten endast garantera ett visst inlösningspris på vederbörande fröslag

men odlingen för övrigt lämnas fri eller ock ett särskilt företag bildas

1 Förjde partier vitsenapsfrö, som levererades före den 10 september, betalades endast 80 öre

per kilogram.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

9

av oljefabrikör och linoljeslagerier med uppgift att ombesörja kontraktsteckning

och övervakning av odlingarna. Organiserandet av sockerbetsodlingen i

landet skulle i detta fall utgöra förebild för oljeväxtodlingen. Hittills lia emellertid

förutsättningar för genomförandet av annan organisationsform än den

från början tillämpade, nämligen kontraktsodlingar mellan spannmålsaktiebolaget

och odlarna, saknats.

Då vattenhalten i fröet vid oljeutvinningen icke bör överstiga 8—12 procent,

måste i allmänhet artificiell torkning tillämpas. Viss organisation av

mottagningen av fröet har därför visat sig nödvändig så att detsamma omedelbart

efter tröskningen kan levereras till torkanläggning. Därigenom undvikes

förstöring av varan. Vid en relativt omfattande oljeväxtodling föreligger

risk för att torkningen fördröjes, om odlarna själva skola ombesörja densamma,

enär stora fröpartier framkomma under en relativt kort tid. På

grund av att flertalet oljeväxter äro mycket skrymmande, sker tröskningen

oftast direkt på fältet, vilket förorsakar, att leveranserna måste ske under

en mycket begränsad tidrymd. Fri odling med endast ett fastställt garantipris

synes därför icke lämplig. Då oljefabrikerna och oljeslagerierna fortfarande

sakna gemensamt organ för övertagande av spannmålsakticbolagets

funktioner, synas oljeväxtodlingarna även år 1943 böra handhavas av nämnda

bolag på samma sätt som hittills skett.

Om oljeväxtodlingen skall bibehållas även efter krigets slut, synas åtgärder

böra vidtagas för uppbyggandet av en organisation liknande den, som finnes

för odling av sockerbetor. Förutsättningen härför är, att oljefabrikör och

oljeslagerier bilda ett gemensamt företag, som tecknar odlingskontrakt med

jordbrukarna och ombesörjer torkning och mottagning av fröet m. m. Därvid

förutsättes, att priserna på olika oljeväxtfröer årligen fastställas genom statsmakternas

medverkan såsom fallet är med sockerbetspriset.

I fråga om medelsbehovet har i promemorian framhållits, att det för

budgetåret 1940/41 till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Stödjande av odlingen

av vissa kulturväxter beviljade reservationsanslaget av 100,000 kronor

helt förbrukats, varför ytterligare medel borde ställas till förfogande för ändamålet.

Spannmålsaktiebolagets kostnader för ifrågavarande verksamhet

hade år 1942 uppgått till cirka 50,000 kronor, varjämte 10,000 kronor ställts

till hushållningssällskaps och fröodlareföreningars förfogande för propagandaverksamhet

och 18,000 kronor anvisats till Sveriges utsädesförening, Svalöv,

för försöksverksamhet med lin och hampa m. m. För budgetåret 1943/44

syntes ett reservationsanslag av 100,000 kronor böra beräknas för ifrågavarande

ändamål.

Livsmedelskommissionen har i sin förenämnda skrivelse i anslutning till

vad i promemorian anförts uttalat i huvudsak följande.

Med hjälp av de stödåtgärder som vidtagits från statens sida lia oljeväxtodlingarna

under år 1942 ytterligare ökats, och trots alt väderleksförhållandena

för odling av oljeväxter icke varit särskilt gynnsamma, synes skörderesultatet

likväl i allmänhet bliva tillfredsställande. För att oljeväxtodling även

under år 1943 skall komma ali bedrivas i önskvärd omfattning, synes emellertid

stöd från statens sida fortfarande vara erforderligt. Vid uppgörandet

av det i promemorian framlagda förslaget till stöd åt odlingen av olika oljeväxter

bar förutsatts, att import av margarinråvaror skall kunna fortgå i

ungefär samma omfattning som under år 1942. Under denna förutsättning

tiar man ansett sig böra eftersträva en oljeväxtodling av ungefär samma örn
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

fattning som under år 1942. Skulle importen av margarinråvaror försvåras,

synas ökade inhemska oljeväxtodlingar vara önskvärda. I så fall torde justering

av de föreslagna priserna bliva nödvändig. Denna fråga kan emellertid

ännu icke överblickas utan torde få beaktas vid ärendets slutliga handläggning.

Beträffande den förlust, som kan uppkomma på 1943 års oljeväxtodling,

finner kommissionen det lämpligast, att denna, liksom fallet varit år

1942, täckes med anlitande av kommissionens clearingkassa för fettvaror.

Livsmedelskommissionen har sedermera i skrivelse den 5 mars 1943 med

ändring av sitt tidigare förslag hemställt att garantipriset på linfrö av 1943

års skörd måtte fastställas till en krona per kilogram. I skrivelsen har anförts

bland annat följande.

Industrikommissionen har i skrivelse lill livsmedelskommissionen föreslagit

att under år 1943 en sa omfattande odling av svenskt lin kommer till

stånd, att minst 500 lon linolja kunna erhållas av det inhemska linfröet.

För erhållande av denna kvantitet linolja erfordras en oljelinodling på

nära 1,600 hektar, om medeloljehalten beräknas till 32 procent och medelhektarskörden

till 1,000 kilogram per hektar. Odlingen av oljelin uppgick år

1942 till omkring 1,730 hektar. Största delen härav utgjordes emellertid av

spånadslin, som skurits och tröskats på vanligt tröskverk, varigenom linhalmen

endast i mindre omfattning kunnat utnyttjas för beredning av spånadsmaterial.

Verkligt oljelin av kortstråig La Plata-typ har hittills endast odlats

i mycket begränsad omfattning.

Efter att lia erinrat örn innehållet i de förslag som upptagits i förutberörda

promemoria har kommissionen vidare yttrat.

Vid tidpunkten för avgivandet av förslag til! åtgärder för stödjande av

oljeväxtodlingen av år 1943 räknades med att importen under detta år skulle

kunna uppehållas i ungefär samma omfattning som under år 1942. Därigenom

skulle en icke obetydlig import av linfrö kunna påräknas. Den inhemska

linfröproduktionen ansågs under sådana förhållanden ielea vara av den

betydelse, att en eventuell minskning härav kunde anses medföra någon mera

betydande försämring av försörjningsläget. En motsvarande ökning av spånadslinodlingen

för produktion av långfiher ansågs betydligt mera önskvärd.

På grund av de för närvarande osäkra förhållandena beträffande importen

bör emellertid såsom framgår av industrikommissionens skrivelse detta spörsmål

nu upptagas till förnyad prövning.

Livsmedelskommissionen vidhåller sin uppfattning, att den imhemska produktionen

av spånadsfiber är så betydelsefull, att konkurrens örn odlarna av

spånadslin för fröproduktion och för produktion av fiber bör i görligaste

man motverkas. Därför synes såsom villkor för erhållande av garantipris

på linfrö böra gälla antingen att endast verkligt frölin odlas eller ock att,

örn spånadslin odlas, avtal, innan skörden verkställes, skall träffas med

någon linodlareförening, som disponerar linberedningsverk, angående omhändertagande

av linhalmen. I sistnämnda fall kunna linodlareföreningarna

lämna anvisningar om, hur skörd och tröskning böra företagas, för att halmen

i så stor utsträckning som möjligt skall kunna användas för produktion

av långfiher. Anmärkas må, att linberedningsverken enligt uppgift till livsmedelskommissionen

lia möjlighet att av spånadslin, som skurits, framställa

vissa myckenheter långfiher, om tröskningen sker på särskilda frörepare. DA

beredningsverken lia tillgång till dylika frörepare, böra odlarna kunna leverera

linhalmen bunden i kärvar i otröskat skick till vederbörande verk. Aven

om icke långfiber av bästa kvalitet kan erhållas på detta sätt — för erhål
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanal. Maj:ts proposition nr 177. 1 1

lande därav måste linet ryckas upp i stället för skäras — synes det på så sätt

erhållna tillskottet av långfiber vara av betydelse under nuvarande förhållanden.

Med hänsyn till att odlingen förutsättes komma alt ske såsom kontraktsodling

med svenska spannmålsaktieholaget och nämnda bolag under växtperioden

låter insyna odlingarna, torde några svårigheter ur kontrollsynpunkt

icke behöva befaras. På detta sätt skulle icke obetydliga kvantiteter

linfrö för oljeframställning kunna erhållas av spånadslin, samtidigt som lin - bercdningskapaciteten helt skulle kunna utnyttjas redan under tillverkningsåret

1943/44, vilket, enligt vad livsmedelskommissionen inhämtat från statens

linnämnd, sannolikt icke blir fallet, örn spånadslin odlas för fröproduktion

i samma omfattning som hittills varit fallet.

Örn linfrö skall kunna produceras i den omfattning, som industrikommissionen

anser önskvärt, trots föreslagna ändrade villkor för garantipriset pa

linfrö, synes emellertid skäl tala för ett bibehållande av samma garantipris tor

linfrö av 1943 års skörd, som gällde år 1942. nämligen 1 krona per kilogram.

Della kan motiveras med att odlingen av verkligt frölin kan förutsättas bliva

relativt begränsad med hänsyn till att dess odlingsområde i huvudsak inskränker

sig till de södra delarna av landet, och att frölin ofta icke lämnar

lika hög avkastning som vissa andra därstädes odlingsbara oljeväxter. Därtill

kommer, att de odlare, sorn tidigare odlat spånadslin uteslutande för fröproduktion,

genom det föreslagna villkoret för erhållande av prisgarantien

alt före skörden träffa avtal med linodlareföreningen om leverans av linhalmcn,

härigenom visserligen kunna erhålla en högre bruttoinkomst tack vare

halmens tillvaratagande men samtidigt måste räkna med vissa fraktkostnader

och ytterligare kostnader för lagring av halmen tills vederbörande beredningsverk

får möjlighet att emottaga, frörepa och bereda halmen m. m.

Statens priskontroUnämnd har i infordrat yttrande den 4 januari 1943 anfört

i huvudsak följande.

1 likhet med kommissionen finner nämnden skill föreligga, att oljeväxtodlingen

under år 1943 stödjes från statens sida genom fastställande av vissa

garanterade inlösningspriser för de olika oljeväxtslagen. Enligt föreliggande

förslag ha priserna för vissa av oljeväxterna sänkts i förhållande till de för

1942 års skörd tillämpade inlösningspriserna.

Nämnden delar den uppfattning, som kommit till uttryck i den vid livsmedelskommissionens

skrivelse fogade promemorian, nämligen att priserna

på oljeväxtfröerna de senaste åren fastställts på ett sådant sätt, att

denna odling starkt gynnats i förhållande till odlingen av andra växtslag.

Nämnden finner det därför angeläget, att sorn kommissionen förordat oljeväxterna

efter hand prissättas på cit sätt som bättre svarar mot den allmänna

avvägningen av priserna på jordbrukets produkter. Då utfallet av

oljeväxtodlingen emellertid visat sig vara mycket ojämnt och erfarenheterna

från hittillsvarande odlingar liro otillräckliga som grundval för ett mera bestämt

ståndpunktstagande, avslår nämnden från att påyrka någon generell

sänkning av de föreslagna inlösningspriserna för oljeväxtfröer, som skördats

under år 1943. Nämnden vill dock ifrågasätta, om icke inlösningspriserna

på oljeväxtfröer borde sammankopplas med priserna på spannmål genom alt

infogas i den prisskala för olika växlslag, sorn kan komma alt fastställas.

Örn spannmålspriserna skulle komma alt sänkas under år 1943, skulle el

jost oljeväxtodlingen genom de fasin inlö.sningsprisena komma ali än ytterligare

premieras i förhållande till annan odling. Med hänsyn till oljeväxlod

lingens relativt goda lönsamhet synas däremot skäl knappast föreligga fölen

höjning av priserna på oljeväxtfröer, därest spannmålspriserna skulle

komma att höjas. Nämnden får därför föreslå att inlösningspriserna på olje
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

växtfröerna fastställas med förbehåll om viss sänkning, därest spannmålspriserna

skulle komma att nedgå.

I likhet med kommissionen finner nämnden skäl föreligga, att rapsodlingen

gynnas i förhållande till odlingen av vitsenap. Med hänsyn till att vitsenap

är lättare att odla än raps finner nämnden skillnaden mellan ett rapspris

av 95 öre per kilogram och ett vitsenapspris av 75 öre per kilogram för liten.

Enligt de verkställda beräkningarna kommer med denna prissättning vitsenapsol

jan att betinga en något högre kostnad än rapsoljan. Nämnden finner

därför skäl tala för att — därest priset på vårraps sättes till 95 öre per

kilogram — priset på vitsenap bör utgöra 70 öre per kilogram, varvid i båda

fallen förutsättes, att priset skall vara 5 öre per kilogram lägre, därest inlösen

sker före viss, av kommissionen bestämd dag.

I förenämnda promemoria anly des en särskild åtgärd, avsedd att förhindra

en icke önskvärd konkurrens mellan odlingen av vinterraps och höstsäd.

Sålunda skulle såsom villkor för erhållande av visst garantipris för den vinterraps,

som utsås hösten 1943, stadgas, att vederbörande odlare skulle, därest

han under de senaste åren brukat odla höstsäd å brukningsdelen, samma

höst beså en höstsädsareal motsvarande minst den areal, på vilken vinterraps

skördats år 1943. Nämnden ställer sig mycket tveksam till detta för

slag, som synes innebära en viss inkonsekvens, i det att staten först stimulerar

till odling genom åsättande av ett relativt högt garantipris men sedan

inför vissa restriktiva åtgärder för att denna odling icke skall bli alltför

stor. Den föreslagna anordningen skulle medföra kontrollsvårigheter, som icke

synas nödvändiga. Enligt nämndens mening framstår det som bättre att låta

jordbrukarna fritt bestämma omfattningen av sin odling av såväl raps som

höstsäd utan annan påverkan från statsmakternas sida än den, som sker

genom prisavvägningen. Såvitt nämnden kan finna torde definitivt beslut örn

priset på skörden från den areal, som hösten 1943 kan komma att besås med

vinterraps, icke ännu behöva fattas.

Jag torde här få anmäla, alt lantbruksstyrelsen i skrivelse den 31 augusti

1942 i samband med äskande av medel till bidrag till Sveriges utsädesförening

tillika hemställt örn anvisande av ett belopp av 18,000 kronor för fortsättande

av förut berörda förädlingsarbeten med lin och hampa m. m.

Åtgärder för stödjande av odling av bruna bönor och ärter.

Vid 1940 års lagtima riksdag (prop. nr 132; r. skr. nr 171) beslötos vissa

åtgärder till stödjande av odlingen av bruna bönor och matärter. Stödet i

fråga örn odlingen av bruna bönor erhöll formen av kontraktsodlingar. Statens

livsmedelskommission skulle genom svenska spannmålsaktiebolaget träffa

överenskommelse med innehavare av utsäde om odling, därvid odlarna

.skulle förbinda sig att mot ett pris av 75 öre per kilogram överlåta skörden

till staten. Odlingen av matärter stöddes i enlighet med förenämnda beslut

på så sätt, att .staten garanterade ett inlösningspris av 40 kronor för deciton

för de ärter som odlades år 1940. Införseln av matärter har sedermera reglerats

genom kungörelse den 1 augusti 1940 (nr 755).

Även för ärter odlade under år 1941 fastställdes enligt riksdagens medgivande

(prop. nr 29; r. skr. nr 66) ett statligt inlösningspris av 40 kronor för

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

13

deciton. I lråga om odlingen av bruna bönor ansågs däremot icke behövligt

att under 1941 stödja denna i annan form än att införseln av sådana reglerades

i anslutning till produktionskostnaderna. Bestämmelser örn importen av

bruna bönor finnas upptagna i kungörelse den 14 mars 1941 (nr 21).

För stödjande under år 1942 av odlingen av matärter och bruna bönor fastställdes

(prop. nr 138/1942; r. skr. nr 158) ett inlösningspris av 40 kronor per

deciton matärter och 90 kronor per deciton bruna bönor.

I skrivelse den 17 november 1942 har statens livsmedelskommission anfört

följande.

Tack vare den fastställda prisgarantien har odlingen av ärter i rent bestånd

ökats från i medeltal cirka 20,000 hektar under 10-årsperioden 1932—1941

till nära 30,000 hektar år 1942. Även odlingen av bruna bönor har ökats, så

att densamma sistnämnda år uppgick till över 2,000 hektar.

Med hänsyn till dessa livsmedels betydelse ur folkförsörjningssynpunkt synes

om möjligt ytterligare ökning av odlingen härav böra åstadkommas. Därför

synes inlösningspris för matärter och bruna bönor även böra fastställas

för 1943 års skörd. Då skörderesultatet av särskilt bruna bönodlingarna på

grund av de ogynnsamma väderleksförhållandena under växttiden flerstädes

icke motsvarat förväntningarna, synes skäligt att trots den allmänna prissänkningen

på jordbruksprodukter samma inlösningspriser som för 1942 års

skörd fastställas jämväl för 1943 års skörd. Anmärkas må, att matärter och

bruna bönor av 1942 års skörd lagts under beslag, varvid priserna vid överlåtelse

från odlarna enligt regleringsbestämmelserna fastställts till 45 kronor

per deciton gula och 50 kronor per deciton gröna matärter samt 100 kronor

per deciton bruna bönor.

Med stöd av det anförda hemställes, att åtgärder vidtagas för stödjande under

år 1943 av odlingen av matärter och bruna bönor i huvudsaklig överensstämmelse

med den under år 1942 gällande inlösningsgrantien. Inlösningspriset

synes böra fastställas till 40 kronor per deciton för matärter och 90 kronor

per deciton för bruna bönor. Kungl. Maj:t synes dock böra äga befogenhet

alt justera nämnda inlösningspriser, därest så skulle visa sig erforderligt

med hänsyn till en eventuell ökning eller minskning av produktionskostnaderna.

Statens priskontrollnämnd har i avgivet yttrande den 11 december 1942

förklarat sig icke lia något att invända mot livsmedelskommissionens förslag

men har erinrat örn sitt yttrande angående relationen mellan priserna på

bruna bönor och matärter i anledning av livsmedelskommissionens framställning

om stödåtgärder under år 1942 (prop. nr 138/1942).

Det stöd, som hittills lämnats odlingen av ifrågavarande oljeväxter, har i i>, pariement*- stort sett fyllt sitt ändamål och bidragit till att inom landet uppkommit en eA<^®n''

odling av den omfattning, som i nuvarande läge varit oundgängligen nödvändig

för försörjningen med fettämnen och kraftfodermedel. Även under år

1943 torde det vara erforderligt att upprätthålla det stöd, som sålunda lämnats

ifrågavarande odling. Stödåtgärderna torde i huvudsak böra bliva av

samma natur som de hittills tillämpade. Sålunda synas jämväl i fråga örn

den odling som kommer till stånd under år 1943 odlarna böra garanteras ett

visst pris per kilogram levererad vara. I fråga örn vinterraps torde det emel
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

14

lertid — med hänsyn till att garantipriset avser det rapsfrö som skördas år

1944 — vara lämpligt att uppskjuta fastställandet av priset på dylikt frö

till längre fram på sommaren då behovet av dessa odlingar bättre kan överblickas.

Såsom i förberörda promemoria föreslagits torde därför för vinterrapsfrö

ett högsta garantipris böra fastställas, vilket må kunna sänkas,

därest så skulle finnas motiverat, då frågan om denna odling blir aktuell.

Vad angår garantiprisernas storlek torde såsom livsmedelskommissionen

föreslagit vissa nedsättningar i dessa vara befogade med hänsyn till

att större erfarenhet nu vunnits beträffande ifrågavarande odlingar. Det

synes önskvärt, att priserna så småningom anpassas till de vid andra odlingar

gällande priserna så att om möjligt även under normala förhållanden

odlingar av ifrågavarande kulturväxter kunna upprätthållas. Såsom kommissionen

föreslagit torde olika garantipriser böra gälla beroende på vid vilken

tidpunkt leveransen sker. Beträffande garantiprisernas storlek kan jag

i stort sett ansluta mig till kommissionens förslag. Enligt min mening synes

emellertid garantipriset för frö av vinterraps icke böra överstiga 85 öre per

kilogram. Garantipriset för frö av vårraps torde kunna nedsättas till 90

respektive 85 öre per kilogram beroende på tidpunkten för leveransen på sätt

kommissionen föreslagit. Garantipriset på oljelin torde däremot såsom livsmedelskommissionen

i sin senare skrivelse anfört böra bibehållas vid 1 krona

respektive 95 öre per kilogram. I övrigt torde böra fastställas följande garanlipriser,

nämligen för frö av vitsenap 75 respektive 70 öre, för frö av vallmo

och solros 1 krona 25 öre respektive 1 krona 20 öre och för frö av hampa t

krona 15 öre respektive 1 krona 10 öre samt för sojabönor 1 krona 50 öre

respektive 1 krona 45 öre. I likhet med vad livsmedelskommissionen föreslagit

bör såsom villkor för erhållande av garantipris å linfrö gälla, att endast

verkligt linfrö odlas eller ock att, därest spånadslin odlas, avtal innan

skörden verkställes träffas med någon linodlareförening, som disponerar beredningsverk,

angående omhändertagande av linhalmen. Det föreslagna villkoret

rörande odling av höstsäd för erhållande av garantipriset för frö av

vinterraps synes knappast behöva upptagas; däremot torde statsmakterna

genom vederbörande organ givetvis böra tillse, att odlingen av oljeväxter

icke får sådan omfattning att den inkräktar på odlingen av andra för landets

försörjning betydelsefulla produkter.

Organisationen av odlingarna synes på sätt hittills skett böra tills vidare

även under år 1943 handhavas av svenska spannmålsaktiebolaget. Det torde

emellertid vara önskvärt att framdeles, om oljeväxtodlingen skall bibehållas

även efter krigets slut, åtgärder vidtagas för utbyggande av organisationer

av odlare och avnämare av oljeväxtfröna som själva kunna handhava

denna verksamhet.

Vad angår medelsanvisningen för ifrågavarande ändamål har livsmedelskommissionen,

under framhållande att för ändamålet tillgängliga medel vore

förbrukade, hemställt, att för budgetåret 1943/44 måtte anvisas ett reservationsanslag

av 100,000 kronor till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Stödjande

av odlingen av vissa kulturväxter. Från tidigare under denna anslags
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

15

rubrik anvisade medel ha utgått ersättningar för de kostnader, som spannmålsaktiebolaget

haft för kontraktsteckningarna. Enligt min mening torde

dessa kostnader hädanefter böra gäldas av odlarna själva genom att de organ

som handhava teckningen uttaga en särskild avgift. En nedsättning av

anslaget med 35,000 kronor eller till 65,000 kronor torde härigenom bliva

möjlig. Från anslaget torde i övrigt liksom tidigare få anvisas erforderliga

medel till spannmålsaktiebolaget för ifrågavarande verksamhets upprätthållande

samt till propaganda m. m. Därjämte torde liksom föregående år ett

belopp av 18,000 kronor få ställas till Sveriges utsädesförenings förfogande

för försöksverksamheten med oljeväxter m. m. Såsom kommissionen framhållit

torde den förlust, som kan komma att uppstå i anslutning till 1943 års

oljeväxtodling, böra, liksom fallet varit under ar 1942, täckas med anlitande

av kommissionens clearingkassa för fettvaror.

I fråga om stödet åt odlingen av bruna bönor och matärter biträder jag

livsmedelskommissionens förslag, att ett inlösningspris av 90 kronor per

deciton för bruna bönor och 40 kronor per deciton för matärter fastställes.

Såsom kommissionen föreslagit torde dock Kungl. Majit böra äga befogenhet

att justera nämnda inlösningspriser, därest så skulle visa sig erforderligt med

hänsyn till ökning eller minskning i produktionskostnaderna.

Bemyndigande torde böra inhämtas av riksdagen att vidtaga åtgärder för

stödjande av odlingen av här ifrågavarande kulturväxter i huvudsaklig överensstämmelse

med vad jag nu förordat. Jag förutsätter, att, därest några större

förskjutningar i krisläget skulle inträffa, Kungl. Majit må äga befogenhet

att vidtaga erforderliga jämkningar i stödåtgärderna.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit matte

föreslå riksdagen att

1) medgiva, att stöd för odling av de i det föregående omförmälda

kulturväxterna må ordnas i huvudsaklig överensstämmelse

med av mig uppdragna riktlinjer;

2) till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Stödjande av od
lingen

av vissa kulturväxter för budgetåret 1943/44 å driftbudgeten

under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av................................kronor 65,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt förordnar,

att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Benno Gårdsten.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 177-

Bilaga.

P. M.

angående kostnaderna för framställning av olja ur inhemskt oljeväxtfrö

i jämförelse med kostnaden för importerade oljor.

I kostnaderna för framställning av oljor ur inhemskt oljeväxtfrö ingå följande

element:

a) Inköpskostnaden för fröet,

b) Kostnader för fröets torkning, rensning, transport till oljeslageriema,

brandförsäkring och lagring etc.,

c) Kostnaderna för bearbetning.

d) Avgår: försäljningspriset på fodermjöl (som framkommer då oljan extraheras

ur fröet) eller foderkakor (som framkomma, då oljan pressas ur

fröet).

Kostnaderna för olja ur olika växtslag variera dessutom med det procentuella

innehållet olja i fröet. Dessa variationer bliva mindre accentuerade, ju högre

pris man kan tillgodoräkna sig för mjölet och kakorna. Örn värdet av oljan

och fodret vore lika, skulle oljehalten icke spela någon roll ekonomiskt sett.

I de kalkyler, vilkas resultat här nedan angivas, har värdet på kraftfodret

beräknats enligt två alternativ: 1) 55 öre per kilogram, vilket ungefärligen

motsvarar den genomsnittliga importkostnaden för närvarande, 2) 80 öre

per kilogram, vilket kan anses motsvara kostnaden vid import enbart från

europeiska länder. Dessutom angivas siffror dels på grundval av de för 1942

års odling garanterade inlösningspriserna för fröet och dels på grundval av

de inlösningspriser, som föreslagits för odlingen under år 1943. Dessa inlösningspriser

äro följande (kalkylerna hava begränsats till de viktigaste

växtslagen, nämligen vitsenap, raps, vallmo och oljelin):

1.........

1942

1943

[

Kronor per kg

Kronor per kg

Vitsenapsfrö ......................

0.85

0.75

Rapsfrö............................

1.—

0.95

Vallmofrö ........................

1.25

1.25

Oljelinfrö..........................

1.—

0.90

Beräknade kostnader för olja ur svenskt oljeväxtfrö.

1

19 4 2

19 4 3

Alternativ I

Alternativ II

Alternativ I

Alternativ II

Foder 55 öre

Foder 80 öre

Foder 55 öre

Foder 80 öre

Kronor per kg

Kronor per kg

Kronor per kg

Kronor per kg

Vitsenapsolja ................

2.70

1.95

2.28

1.53

Rapsolja ....................

2.36

1.97

2.22

1.83

Vallmoolja ..................

2.83

2.50

2.83

2.50

Linolja......................

2.92

2.34

2.57

2.-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj-.ts proposition nr 177.

Kostnaden för import västerifrån av jämförbara importerade flytande oljor

för margarinfabrikation (solrosolja, cottonolja, jordnötsolja etc.) enligt

på senaste tiden träffade avslut beräknas uppgå till omkring 1 krona 50 öre

per kilogram fritt Göteborg. En viss del av råvarorna för hushållsmargarinet

utgöres (för kvalitetens skull) av kokosfett. Även örn lejdtrafiken kan tänkas

fortgå, ha på senaste tiden stora svårigheter yppat sig att i utlandet anskaffa

kokosfett. Inblandningsprocenten av denna råvara har därför successivt

sänkts från 65 till för närvarande 30 procent. Det kan tänkas, att utgångsmaterialet

för tillverkningen av margarin så småningom helt mäste utgöras

av flytande oljor, delvis i sin ursprungliga konsistens och delvis härdade.

Härdning kan numera ske inom landet. De inhemska flytande oljorna

skulle på så sätt kunna ersätta såväl importerad flytande olja som importerat

kokosfett. Importkostnaden för kokosfett kan för närvarande beräknas

till omkring 2 kronor 15 öre per kilogram fritt Göteborg.

Det torde beträffande margarinoljorna till slut böra påpekas, att importkostnaden

för närvarande är lägre, om helt obearbetad råvara, copra, jordnötter

etc., importeras från utomeuropeiska länder. Möjligheterna till sådan

import äro emellertid för närvarande ganska begränsade.

Någon import av olja eller oljeråvaror från europeiska länder kan numera

icke påräknas. I våras importerades vissa kvantiteter sojabönor från Rumänien.

Kostnaden för dessa motsvarade ungefär kostnaden för inhemskt

oljeväxtfrö av 1942 års skörd.

Importen av linolja är ytterst obetydlig. Importen sker i form av linfrö.

Kostnaden för linolja ur importerat frö kan för närvarande beräknas till

48 öre per kilogram vid ett kraftfoderpris av 55 öre per kilogram. Om kraftfoderpriset

sättes till 80 öre per kilogram, blir resultatet en vinst av 5 öre

per kilogram utöver försäljningspriset på oljan.

Stockholm den 30 november 1942.

Statens livsmedelskommission.

Byrån för prisclearing m. m.

NILS ENG.

Bihang lill riksdagens protokoll IMU. 1 samt. Nr 177.

t)

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:177 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsunderstöd till uppförande av en andelsladugård i Bjärme i Jämtlands lån. s. 10 i texten
  2. JoU 1943:26 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder till stödjande av odlingen av vissa kulturväxter. s. 8 i texten