Med förslag till stat för försvarsväsendets fastighets/ond för hudgetåret 1943144
1943-03-12 · 21 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 20 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1943:181, Med förslag till stat för försvarsväsendets fastighets/ond för hudgetåret 1943144
Dokumentets text
Kungl. May.ts proposition nr 181.
1
Nr 181.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till
stat för försvarsväsendets fastighets/ond för hudgetåret
1943144; given Stockholms slott den 12 mars
1943.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 12 mars 1943.
N ärvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Bosander, Gjöres, Ewerlöf.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, förslag till stat för försvarsväsendets
fastighetsfond för budgetåret 1943/44 samt anför därvid följande.
Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 181.
361 43
2
Kungl. Majlis proposition nr 181.
Inledning.
Enligt principbeslut av 1939 års lagtima riksdag (proposition nr 184, riksdagens
skrivelse nr 245) redovisas från och med ingången av budgetåret
1940/41 försvarsväsendets fastigheter med undantag av befästningsanläggningar
och fastigheter av enbart kulturhistoriskt värde å försvarsväsendets
fastighetsfond. Denna består av tre särskilda delfonder, arméförvaltningens
delfond, marinförvaltningens delfond och flygförvaltningens delfond. Invärdering
av de till fastighetsfonden hörande fastigheterna har ägt rum enligt
Kungl. Maj:ts beslut den 26 september 1941.
I innevarande års statsverksproposition, bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna
å driftbudgeten, har framlagts ett beräknat förslag till stat för försvarsväsendets
fastighetsfond för budgetåret 1943/44. Till grund för detta
statförslag ligga framställningar från arméförvaltningens civila departement
och fortifikationsstyrelse den 17 december 1942, från marinförvaltningen den
27 augusti 1942 och från flygförvaltningen den 26 augusti 1942. I överensstämmelse
med statförslaget ha å driftbudgeten i förslaget till riksstat bland
»Inkomster av statens kapitalfonder» upptagits de i statförslaget för respektive
delfonder angivna överskotten och bland »Egentliga statsutgifter» å fjärde
huvudtiteln under rubriken »E. Diverse» med tills vidare beräknade belopp
upptagits särskilda anslag för ersättning till envar av fastighetsfondens tre
delfonder för förvaltningsmyndigheternas rätt att nyttja de till fonden hörande
eller av fonden förhyrda fastigheterna.
Över förvaltningsmyndigheternas förslag har riksräkenskapsverket den
2 januari 1943 avgivit utlåtande.
Förvaltningsmyndigheternas och riksräkenskapsverkets statförslag framgå
av en vid statsrådsprotokollet fogad tabell (bilaga A).
Av riksräkenskapsverkets utdrag ur rikshuvudboken för budgetåret 1941/42
samt av ämbetsverkets specifikation av bland annat försvarsväsendets fastighetsfonds
fastighets- och värdeminskningskonton m. m. för samma budgetår
framgår, att fondens ställning per den 30 juni 1942 var följande.
Arméförvaltningens delfond.
Tillgångar:
Markvärde .......................
Byggnadsvärde .................
Fordringar hos andra fonder
Kontant behållning ...........
Skulder:
Värdeminskningskonto .....
Diverse medel ..................
Kapitalbehållning ..................
Kronor Kronor
61,426,909: 98
367,504,258: 99
1,165,961:46
4,290,954: 48 434,388,084: 91
339,791,688: 20
2,142,537:12 341,934,225: 32
.................... 92,453,859:59
Kungl. Maj:ts proposition nr 181. 3
Marinförvaltningens dt
Tillgångar:
Markvärde ...............
Byggnadsvärde .........
Förskott ..................
Fordringar hos andra i
Kontant behållning ...
Skulder:
Värdeminskningskonto
Diverse medel .........
Kapitalbehållning .........
Flygförvaltningens delfond.
Tillgångar:
Markvärde .......................
Byggnadsvärde ..................
Fordringar hos andra fonder
Kontant behållning ...........
Skulder:
Värdeminskningskonto ........................... 58,968,550:49
Diverse medel ....................................... 3,076,031: 92 62,044,582:41
Kapitalbehållning ............................................................ 48,229,299:50
Innan jag övergår till frågan örn fondens stat för nästa budgetår, får jag
erinra, att den för budgetåret 1941/42 fastställda staten för fastighetsfonden
balanserade på 17.121 miljoner kronor. Inkomsterna beräknades till detta belopp
och utgifterna samt överskottet till respektive 10.321 och 6.800 miljoner
kronor. Utfallet av staten framgår av en i budgetredovisningen för budgetåret
1941/42 (sid. 146 och 147) intagen sammanställning. Enligt denna har fondens
överskott uppgått till 6.944 miljoner kronor, som tillförts statsregleringen.
Vid anmälan av propositionen 1942: 258 med förslag till stat för försvarsväsendets
fastighetsfond för budgetåret 1942/43 erinrade jag, att besparingsberedningen
tillkallat intendenten hos byggnadsstyrelsen K. Bildmark att såsom
sakkunnig verkställa utredning angående besparings- och rationaliseringsåtgärder
i fråga örn underhållet av staten tillhöriga, för den civila statsförvaltningen
och försvarsväsendet disponerade byggnader och att den sakkunnige
till besparingsberedningen överlämnat verkställd utredning rörande
bland annat försvarsväsendets fastighetsfond. Då ifrågavarande utredning
vid tidpunkten för avlåtandet av berörda proposition icke varit föremål för
ställningstagande från besparingsberedningens sida eller för remissbehandling,
ansåg jag mig böra vid anmälan av sagda proposition redogöra blott för
vissa av utredningsmannen anförda synpunkter rörande beräkningen av an
-
9,490,643: 09
90,475,486: 24
735,627: 99
9,572,124: 59 110,273,881: 91
elfond.
Kronor Kronor
............................... 56,541,093:10
............................... 91,940,403:75
............................... 4,010,422:95
fonder ..................... 125,152: 34
............................... 8,774,677: 31 161,391,749: 45
........................... 85,036,504:42
............................... 2,800,301:53 87,836,805:95
.................................................... 73,554,943:50
Departements
chefen.
4 Kungl. Maj:t$ proposition nr 181.
slagen till leparations- och underhållskostnader vid förs vars väsendets fastichetsfond.
Såsom närmare framgår av den till årets riksdag avlåtna propositionen
nr 71 med förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret
1943/44 m. m. ha över nämnda utredning utlåtanden därefter avgivits
av besparingsberedningen och vederbörande myndigheter.
Beträffande innebörden i vissa av utredningsmannen framställda förslag
till rationalisering av reparations- och underhållsverksamheten, vilka dock
icke direkt avse försvarsväsendets fastighetsfond, tillåter jag mig hänvisa
till den i sistnämnda proposition lämnade redogörelsen (sid. 5 ff). Härutöver
har utredningsmannen med hänsyftning på försvarsväsendets fastigheter
berört vissa tekniska spörsmål ävensom framlagt förslag beträffande
organisationen av försvarsväsendets centrala och lokala bvggnadsförvaltning
m. m.
De allmänna synpunkter, som i anledning av utredningsmannens omförmälda
förslag av chefen för finansdepartementet anförts vid anmälan av den
förutnämnda propositionen nr 71, äga i stort sett tillämpning jämväl beträffande
försvarsväsendets fastighetsfond. Jag begränsar mig därför till att
i dessa hänseenden hänvisa till vad i nämnda proposition yttrats. I detta
sammanhang torde böra beröras den av utredningsmannen behandlade frågan
örn förstärkning av förvaltningsmyndigheterna med byggnadstekniker i syfte
att ernå en förbättring av den nuvarande statliga fastighetsförvaltningen.
Denna fråga har utredningsmannen för försvarsväsendets del upptagit till
särskilt ingående granskning och, såsom redan antytts, har utredningsmannen
framlagt genomgripande förslag till omgestaltning av den militära byggnadsorganisationen.
Såsom i de över intendenten Bildmarks utredning avgivna
yttrandena framhållits, har emellertid denna fråga varit föremål för särskild
utredning genom 1941 års militära förvaltningsutredning, som framlagt förslag
till ändrad organisation av det centrala militära fastighetsorganet. För denna
utredning, som icke i intendenten Bildmarks betänkande särskilt uppmärksammats,
har jag redogjort vid anmälan i proposition nr 180 till årets riksdag
av frågan angående organisationen av försvarsväsendets centrala förvaltning,
i vilket samband jag jämväl berört intendenten Bildmarks föreliggande
förslag.
Såsom i det föregående framhållits ha i sistnämnda utredning jämväl berörts
vissa tekniska spörsmål med speciell hänsyftning på försvarsväsendets
fastigheter. Jag anser mig icke böra här närmare ingå på dessa frågor, som
torde uppmärksammas av de militära förvaltningsmyndigheterna. I anledning
av vissa i utredningen anförda erinringar beträffande brandskyddsförhållandena
vid försvarsväsendets kasernetablissement må här endast erinras,
att på senare tid betydande anslag anvisats för bekostande av erforderliga
åtgärder på detta område.
I detta sammanhang får jag erinra örn att i nyssnämnda proposition angående
organisationen av försvarsväsendets centrala förvaltning förordats, att
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 181.
vissa av försvarsväsendets fabriker skola organiseras såsom statligt affärsverk.
Detta förutsätter, att fabrikernas tillgångar och skulder, inklusive avskrivnings-
och värdeminskningskonton, skola upptagas till redovisning å en
särskild i rikshuvudboken uppförd kapitalfond. De av fabrikerna disponerade
fastigheterna skola i samband därmed överföras från försvarsväsendets fastighetsfond
till den nya kapitalfonden. Rörande dessa och övriga med den nya
kapitalfonden sammanhängande spörsmål torde jag få hänvisa till propositionen
nr 180. Därest, såsom i sistnämnda proposition förutsättes, den ifrågavarande
kapitalfonden inrättas först från och nied budgetåret 1944/45, föranleder
bifall till nämnda förslag icke ändring i beräkningarna för budgetåret
1943/44 av staten för försvarsväsendets fastighetsfond.
Vidare får jag erinra örn att vissa byggnader, huvudsakligen verkstadsanläggningar,
förråd och baracker, under budgetåret 1942/43 uppförts med anlitande
av medel anvisade från förskottsstatens anslag till engångsutgifter.
Kostnaderna ha täckts genom tilläggsstatsanslag anvisade under driftbudgeten,
fjärde huvudtiteln. Till den del dessa anläggningar äro av stadigvarande
karaktär torde de böra upptagas till redovisning å försvarsväsendets fastighetsfond.
Jag förutsätter, att Kungl. Maj:t äger i sinom tid utfärda härför
erforderliga föreskrifter. Åtgärden bör icke påverka de i denna proposition
framlagda statförslagen.
Stat för försvarsväsendets fastighetsfond för budgetåret 1942/43 har fastställts
den 30 juni 1942 (jfr bilaga A).
dag övergår härefter till behandling av frågan örn fondens stat för budgetåret
1943/44. Staten upptager följande titlar, nämligen å inkomstsidan: A. Ersättning
för till statsmyndigheter upplåtna lokaler; B. Hyror och arrenden för
till enskilda upplåtna lokaler och markområden; och C. Diverse inkomster;
samt å utgiftssidan: A. Reparations- och underhållskostnader m. m.; B. Avsättning
till värdeminskningskonto; C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för
av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden; och Överskott att
tillföras riksstatens driftbudget. Under envar av dessa titlar å såväl inkomstsom
utgiftssidan upptagas inkomsterna respektive utgifterna särskilt för varje
delfond.
Vid beräkningen av de olika posterna i staten följer jag denna uppställning
och upptager därvid först till behandling fondens utgifter.
Utgifterna.
A. Reparations- och underhållskostnader m. nf
Enligt tidigare tillämpade grunder beräknades de årliga kostnaderna för
underhåll av försvarsväsendets byggnader till V* procent av anläggningskostnaden
under 1—4 året, 3U procent under 5—8 året och 1 procent från och med
9 året. Därutöver disponerade arméförvaltningen och flygförvaltningen för
underhåll av uthyrningsfastigheter samt jordbruks- och skogsfastigheter inflytande
hyres- och arrendeinkomster.
Dessa grunder lia numera frångåtts. I samband med förslag i sådan riktning
framhöll jag i yttrande till statsrådsprotokollet den 1 mars 1940, att det
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 181.
kunde ifrågasättas, om det icke vore principiellt riktigare att fastställa underhållskostnaderna
till ett mot verkliga förhållandet mera svarande belopp än
dittills skett i stället för att genom anslag till iståndsättningsarbeten på en
omväg tillgodose vad som i själva verket till stor del torde vara underhåll.
•Jag framhöll vidare, att underhållet å försvarsväsendets fastigheter under lång
tid blivit eftersatt. I anslutning härtill beräknades de egentliga reparationsoch
underhållskostnaderna för fondens fastigheter i statförslagen för budgetåren
1940/41 och 1941/42 till 1.5 procent av byggnadsvärdena för arméförvaltningens
och flygförvaltningens delfonder och till 2 procent av nämnda värden
för marinförvaltningens delfond, vartill komme vissa belopp för kommunalutskylder.
För budgetåret 1942/43 åter beräknades i statförslaget motsvarande
kostnader till 1.6 procent för arméns och flygvapnets fastigheter samt
till 2.2 procent för marinens fastigheter. Till grund för kostnadernas beräkning
lades det bokförda byggnadsvärdet den 1 juli 1941, d. v. s. byggnadsvärdet
vid ingången av det närmast före riksstatsåret liggande budgetåret,
under det att tidigare plägat tagas i beräkning jämväl byggnadsvärdet av de
fastigheter, som tillkommit under sistnämnda budgetår. Beträffande de närmare
skälen för dessa ändrade beräkningsgrunder torde jag få hänvisa till
det vid propositionen 1942:258 fogade utdraget av statsrådsprotokollet
(sid. 5 ff.).
I förevarande sammanhang må vidare erinras, att jag vid anmälan av propositionen
1942: 258, efter en sammanfattande redogörelse för de i intendenten
Bildmarks förutnämnda utredning anförda synpunkterna rörande beräkningen
av anslagen till reparations- och underhållskostnader vid försvarsväsendets
fastighetsfond (jfr propositionen, sid. 7 ff), för egen del anförde,
att i sagda utredning betydligt snävare grunder för beräkningen av kostnaderna
för reparationer och underhåll tillämpats. Yad den sakkunnige därutinnan
anfört syntes mig förtjäna noggrant övervägande under medverkan jämväl
av de berörda förvaltningsmyndigheterna. Då emellertid besparingsberedningen
ännu icke tagit ställning till sakkunnigförslaget, och detta ej heller
varit föremål för remissbehandling fann jag icke möjligt att lägga den sakkunniges
beräkningar till grund för uppskattningen av medelsbehovet för
budgetåret 1942/43. Jag framhöll emellertid, att den höjning av procentsatsen,
varmed jag räknade för budgetåret 1942/43, borde betraktas såsom
ett provisorium i avbidan på ett fullständigt klarläggande av de inom besparingsberedningen
behandlade spörsmålen.
Sedermera Jjar, såsom i det föregående erinrats, den sålunda verkställda
utredningen varit föremål för bedömande av besparingsberedningen samt remitterats
till de av ärendet berörda myndigheterna (jfr propositionen 1943:
71, sid. 5). På utredningsmannens beräkningar av reparations- och underhållskostnaderna
har arméförvaltningen i sitt utlåtande förklarat sig icke vilja
ingå i avbidan på det fullständiga klarläggande av samtliga på ifrågavarande
kostnader inverkande faktorer, som enligt nyss åberopade uttalande i propositionen
nr 258 ansetts erforderligt. Samma ståndpunkt har intagits av marinförvaltningen.
Ej heller flygförvaltningen har ingått på en granskning av
utredningsmannens beräkningar.
7
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 181.
Arméförvaltningens delfond. För budgetåret 1942/43 beräknades under rubriken
reparations- och underhållskostnader m. m. för arméförvaltningens delfond
medelsåtgången enligt följande sammanställning.
1. Reparations- och underhållskostnader till 1.6 procent av i
fastighetsfonden ingående byggnadsvärde den 1 juli 1941 kronor 5,365,000
2. Ordinarie underhållskostnader för byggnader, som väntades
bliva färdigställda under budgetåret 1941/42 ......... » 450,000
3. Rom mn nain laky! der för lantförsvarets tjänstebostäder ... » 62,000
4. Amortering av viss elektrisk anläggning ..................... » 75,000
5. Reparations- och underhållskostnader för övnings- och
skjutfält med däri ingående jordbruks- och skogsfastig
heter
........................................................ ”_350,000
Summa kronor 6,302,000
eller i runt tal 6,300,000 kronor.
I sin skrivelse den 17 december 1942 med förslag till inkomst- och utgiftsstat
för budgetåret 1943/44 ha arméförvaltningens civila departement och fortifikationsstyrelse
uppskattat byggnadsvärdet den 1 juli 1942 för de under arméförvaltningens
delfond redovisade byggnaderna till i runt tal 363,400,000 kronor.
Då emellertid vården och förvaltningen av vissa byggnader, representerande
ett värde av 5,396,800 kronor, sedermera överförts till marin- eller flygförvaltningen
borde ett byggnadsvärde av 358,003,200 kronor läggas till grund
vid utmätande av medelsbehovet. Med tillämpning av samma procentsats som
för innevarande budgetår, eller 1.6 procent, borde för reparations- och underhållskostnader
beräknas i runt tal 5,728,000 kronor. — Härutöver erfordrades
emellertid medel för det ordinarie underhållet — renhållning, snöskottning,
sotning m. m. — för det avsevärda antalet under budgetåret 1942/43 nytillkommande
byggnaderna. Härför beräknades åtgå 200,000 kronor. — För
kommunalutskylder erfordrades 76,000 kronor samt för amortering av viss
elektrisk anläggning 75,000 kronor. — Med tillägg slutligen för de beräknade
reparations- och underhållskostnaderna å 820,000 kronor för övnings- och
skjutfält med däri ingående jordbruks- och skogsfastigheter, ha departementet
och styrelsen uppskattat medelsbehovet under rubriken reparations- och underhållskostnader
m. m. till (5,728,000 + 200,000 + 76,000 + 75,000 + 820,000 =)
6,899,000 kronor.
Riksräkenskapsverket har i sitt utlåtande beträffande denna och motsvarande
poster för de två andra delfonderna framhållit, att verket ansett
sig icke ha att ingå på någon närmare granskning i sak av de av förvaltningsmyndigheterna
begärda beloppen för reparations- och underhållskostnader
m. m.
Såsom närmare framgår av propositionen 1942:258 innebär intendenten
Bildmarks förslag i vad rör beräkningen av erforderliga reparationsmedel den
förändringen i förhållande till nuvarande ordning, att fastighetsbestånden på
respektive delfonder skola uppdelas i grupper efter ålder och att kostnaderna
Departementschefen
.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 181.
för varje grupp skola beräknas efter viss högre procent för äldre byggnader
och viss lägre procent för nyare byggnader. Förslaget innebär i viss mån en
återgång till de för försvarsväsendets fastigheter tidigare tillämpade grunderna.
Vid anmälan av frågan örn fastställande av stat för statens allmänna fastighetsfond
för nästa budgetår (propositionen nr 71) har chefen för finansdepartementet
i princip anslutit sig till nämnda förslag och framhållit önskvärdheten
av att enhetlighet eftersträvas inom den statliga fastighetsförvaltningen
beträffande omfattningen av den statliga reparationsverksamheten.
Utredningsmannens förslag har därför synts chefen för finansdepartementet
kunna tagas till utgångspunkt och de av honom förordade principerna för beräkningen
av reparationsposterna komma till användning. Med stöd av de
erfarenheter som vunnes finge de föreslagna beräkningsgrunderna senare
justeras efter de olika fastighetsgruppemas beräknade reparationsbehov.
Chefen för finansdepartementet har emellertid framhållit, att statsmakterna
vid den slutliga medelsdispositionen givetvis icke skulle vara strängt bundna
vid de schematiskt beräknade anslagsbehoven. Beräkningsresultaten utgjorde
endast en ram för medelstilldelningen för olika delfonder och borde icke utesluta,
att hänsyn liksom hittills toges till läget på arbetsmarknaden, materialtillgången,
den statsfinansiella situationen eller andra speciella förhållanden.
För försvarsväsendets fastighetsfonds del är det för tidigt att, innan den
av mig i fjolårets proposition angivna ytterligare granskningen av hithörande
förhallanden verkställts, ingå på ett närmare bedömande av utredningsmannens
detaljförslag till beräkning av reparationsposterna. På grundval av
det föreliggande materialet synes frågan kunna nu upptagas till bedömande,
lämpligen genom särskild expertis. Jag torde framdeles få återkomma
till frågan örn verkställande av en dylik utredning. Därvid böra även
upptagas till bedömande vissa av intendenten Bildmark och statens krisrevision
framförda förslag rörande avvägningen av ingångsvärdena för de till försvarsväsendets
fastighetsfond hörande byggnaderna liksom även en av utredningsmannen
berörd fråga rörande separat medelsanvisning av medel för
övnings- och skjutfält samt för underhåll av jordbruks- och skogsfastigheter
m. m.
I avbidan på en översyn på detta område synes det emellertid motiverat,
att viss återhållsamhet iakttages vid beräkningen för nästa budgetår av ifrågavarande
delposter i de till försvarsväsendets fastighetsfond hörande delfonderna.
Ett ytterligare skäl härför är den brist på arbetskraft och materiel,
som för närvarande råder och som i viss utsträckning lägger hinder i
vägen för utförande av eljest önskvärda byggnadsarbeten. Å andra sidan
medför den under försvarsberedskapen numera avsevärt ökade manskapsstyrkan
onormalt stark förslitning av byggnaderna med därav betingade ökade
underhålls- och reparationskostnader.
Arméförvaltningens föreliggande beräkningar av förevarande post i staten
för arméförvaltningens delfond giva mig i och för sig icke anledning till
annan väsentligare erinran än att höjningen av medlen för reparations- och
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 181.
underhållskostnader för övnings- och skjutfält nied däri ingående skogs- och
jordbruksfastigheter synes mig vara väl stor. Även örn hänsyn tages till att
betydande markområden under senaste budgetåret förvärvats av kronan, vill
jag ifrågasätta, örn icke en reduktion av dessa medel kan vara befogad. Då
emellertid dessa utgifter till avsevärd del äro av den tvingande karaktär, att
en mer avsevärd anslagsreduktion kan vålla svåra olägenheter och medföra
motsvarande minskning av inkomsterna från jordbruks- och skogsfastigheterna,
torde det icke vara lämpligt att i detta sammanhang fixera det
belopp, vartill nämnda kostnader högst må uppgå. De för ändamålet erforderliga
medlen torde få bestridas inom ramen för det belopp, som under
ifrågavarande post sammanlagt ställes till förfogande. I sådant avseende får
jag under åberopande av vad av mig i det föregående anförts föreslå, att det av
arméförvaltningen äskade beloppet minskas till i avrundat tal 6,750,000
kronor.
Marinförvaitningens delfond. Reparations- och underhållskostnaderna beräknades
för budgetåret 1942/43, såvitt angår marinens fastigheter, enligt
följande:
1. Reparations- och underhållskostnader till 2.2 procent av i
fastighetsfonden ingående byggnadsvärde den 1 juli 1941 kronor 1,760,000
2. Underhåll av vägar, övningsfält och skjutbanor ............ » 100,000
3. Skatter .................................................................. _100,000
Summa kronor 1,960,000
I sin skrivelse den 27 augusti 1942 rörande medelsbehovet för nästa budgetår
har marinförvaltningen beträffande kostnaderna för reparationer och underhåll
m. m. framhållit, att de ämbetsverket underlydande myndigheterna för
budgetåret 1942/43 gjort anspråk på medelsanvisning för reparations- och
underhållsarbeten, som med omkring 1,135,000 kronor överstege vad som i fastställd
stat för ändamålet beräknats för samma budgetår. Härav framginge,
anför ämbetsverket, att en betydande brist förelåge samt att byggnadernas
underhåll tillbakasattes och värdet å desamma sjönke. Med hänsyn härtill
syntes en framställning örn medel utöver staten för fastighetsfonden till reparationer
samt mindre nybyggnads- och förändringsarbeten å tilläggsstat för
budgetåret 1942/43 eller riksstat för budgetåret 1943/44 i och för sig vara
väl motiverad. Marinförvaltningen hade emellertid på grund av det stora
ofrånkomliga medelsbehovet i övrigt icke funnit lämpligt göra dylik framställning
utan hade begränsat medelskraven till vad som kunde tillgodoses
inom ramen för staten för fastighetsfonden. Härutinnan har marinförvaltningen
anfört, att summan av de av lokalmyndigheterna och marinförvaltningen
till reparation och underhåll av marinens byggnader å fastighetsfonden
för budgetåret 1943/44 beräknade beloppen uppginge till 3,075,000
kronor. Därest åter medelsbehovet uträknades i procent av byggnadvärdet å
i fonden ingående fastigheter erhölles med tillämpning av en procentsats av
3 procent och ett uppskattat byggnadsvärde av 99,000,000 (värdet den 1 juli
Departements
chefen.
10 Kungl. Maj.ts proposition nr 181.
1942 ökat med värdet, omkring 6,660,000 kronor, av en senare till marinförvaltningens
delfond överförd fastighet) i det närmaste samma belopp, eller
2,970,000 kronor.
För underhåll av vägar, övningsfält och skjutbanor m. m. har marinförvaltningen
angivit medelsbehovet till 250,000 kronor. I fråga örn medelsåtgången
för skatter hav ämbetsverket framhållit följande.
Skatterna hade stigit i snabbare takt än marinförvaltningen hittills begärt
anslagsökning. Under budgetåret 1941/42, med ett skatteanslag av 75,000
kronor, hade skattebeloppen uppgått till cirka 106,000 kronor. Under budgetåret
1942/43, med ett skatteanslag av 100,000 kronor, beräknades skatterna
uPPgå till cirka 140,000 kronor. Skattebeloppet för budgetåret 1943/44 kunde
väntas stiga avsevärt bland annat på grund av det ökade byggnadsbeståndet
— tillkomsten av Älvsborgs kustartilleriregemente m. m. — men kunde för
närvarande icke exakt beräknas. Marinförvaltningen ansåge sig dock för
ifrågavarande ändamål böra upptaga ett belopp av 200,000 kronor.
Det syntes marinförvaltningen lämpligt, att posten till skatter gåves ändrad
karaktär och i likhet med anslaget till hyror och arrenden upptoges å staten
såsom ett särskilt förslagsanslag. Under nuvarande förhållanden måste de
höjda skattekraven täckas med underhållsmedel, vilket icke syntes vara riktigt.
För de skattebelopp, tillhopa i runt tal 70,000 kronor, som måste gäldas av
egentliga underhållsmedel funne ämbetsverket skäligt hemställa om kompensation.
Biksräkenskapsverket har i anledning av marinförvaltningens förslag örn
medelsanvisning för gäldandet av skatter anfört, att riksräkenskapsverket för
sin del icke funnit tillräcklig motivering föreligga för frångående av hittills
för fastighetsfondens utgifter tillämpad redovisningsmetod.
Sedan riksdagen numera bifallit det i propositionen nr 25 framlagda förslaget
örn överförande till svenska skifferoljeaktiebolaget av flottans skifferoljeverk
å Kinnekulle, bör det i marinförvaltningens delfond ingående byggnadsvärdet
minskas med i runt tal 4a miljoner kronor. Enligt den å sid. 3 i det föregående
lämnade sifferuppgiften utgjorde sagda byggnadsvärde per den 1 juli
1942 omkring 92,000,000 kronor. Det byggnadsvärde, å vilket reparationsmedlen
böra beräknas, utgör sistnämnda belopp, minskat med nämnda
belopp av 4a miljoner kronor men ökat med ett belopp av omkring 5 miljoner
kronor, motsvarande värdet å en till delfonden överförd fastighet. Vid oförändrad
procentsats, 2.2 procent, skulle sålunda reparationsmedlen beräknas
till omkring 2,040,000 kronor. Med hänsyn till vad av mig yttrats vid beräkningen
av motsvarande post för arméförvaltningens delfond förordar jag en
minskning av sistnämnda belopp till 2,000,000 kronor.
För underhåll av vägar, övningsfält och skjutbanor anser jag mig böra beräkna
oförändrat belopp, 100,000 kronor.
Mot beräkningen av det för skatter avsedda beloppet finner jag icke anledning
till erinran och uppskattar alltså det för detta ändamål erforderliga
beloppet till 200,000 kronor. I likhet med marinförvaltningen anser jag vissa
skäl tala för att medel för detta ändamål i staten böra upptagas med förslagsvis
beräknat belopp. Då emellertid denna fråga bör bedömas i ett vidare
11
Kungl. May.ts proposition nr 181.
sammanhang och kräver ytterligare övervägande, vill jag icke för nästa
budgetår ifrågasätta ändring i det hittillsvarande förfarandet. Med hänsyn
härtill kan jag icke heller förorda marinförvaltningens förslag om anvisande
av särskilda medel till ersättande av de belopp, som av marinförvaltningen
för skatter utgivits utöver i staten beräknat belopp.
I enlighet med vad sålunda anförts bör förevarande post för nästa budgetår
beräknas till (2,000,000 + 100,000 + 200,000 =) 2,300,000 kronor.
Flygförvaltningens delfond. För budgetåret 1942/43 beräknades posten till
reparationer och underhåll m. m. för flygvapnets del till 1.6 procent å byggnadsvärdet
den 1 juli 1941 av under flygförvaltningens delfond redovisade
byggnader, eller till 1,104,000 kronor.
Flygförvaltningen har i sin skrivelse den 26 augusti 1942 rörande flygvapnets
medelsbehov för budgetåret 1943/44 beräknat kostnaderna för reparationer
och underhåll, däri inbegripna jämväl kostnaderna för underhåll av
flygfält, till 1,447,600 kronor, motsvarande 1.6 procent å det beräknade byggnadsvärdet
den 1 juli 1942, i runt tal 90,475,000 kronor.
Under hänvisning till vad av mig i det föregående yttrats vid beräkningen D eP art emmisav
motsvarande post för arméförvaltningens delfond föreslår jag, att nu före- c e
varande post för nästa budgetår uppföres med ett belopp av 1,420,000 kronor.
B. Avsättning till värdeminskningskonto.
I de av förvaltningsmyndigheterna avgivna statförslagen ha för avsättning
till värdeminskningskonto å respektive delfonder upptagits 1,140,000, 200,000
och 1,415,000 kronor.
Angående dessa poster har riksräkenskapsverket i sitt yttrande anfört
följande.
Beräkningen av posten för avsättning till värdeminskningskonto bör ske
med utgångspunkt från de belopp, till vilka årsavskrivningarna för försvarsväsendets
fastighetsfond upptagas för budgetåret 1942/43 i en inom riksräkenskapsverket
i samband med bokslutet för det gångna budgetåret upprättad
specifikation av allmänna fastighetsfondens och försvarsväsendets
fastighetsfonds fastighets- och värdeminskningskonton m. m. Å de byggnadsvärden,
till vilka angivna årsavskrivningar hänföra sig, bör avskrivning ske
med samma belopp under budgetåret 1943/44. Härjämte bör årsavskrivning
beräknas för det under budgetåret 1942/43 tillkommande byggnadsvärdet för
sådana byggnader, som i avskrivningshänseende icke skola betraktas såsom
byggnader under uppförande. Biksräkenskapsverket har beräknat beloppet
av denna årsavskrivning till 300,000 kronor för arméförvaltningens delfond,
225,000 kronor för marinförvaltningens delfond samt till 250,000 kronor för
flygförvaltningens delfond. Härvid har förutsatts, att byggnadsarbetena för
försvarsväsendets del under innevarande budgetår komma att bedrivas i
samma omfattning som under budgetåret 1941/42.
Biksräkenskapsverket får på grund av vad nu anförts föreslå, att posten
avsättning till värdeminskningskonto för budgetåret 1943/44 efter erforderliga
avjämningar upptages till 850,000 kronor för arméförvaltningens delfond, till
opaginerad Kontrollera mot PDF
I- Kungl. Maj:ts proposition nr 181.
450,000 kronor för marinförvaltningens delfond samt till 1,350,000 kronor för
flygförvaltningens delfond.
Departements- I den förutnämnda propositionen nr 71 har chefen för finansdepartementet
chefen. förklarat sig icke vilja motsätta sig ett av riksräkenskapsverket framlagt förslag,
att den årliga avsättningen till värdeminskningskonto skall påbörjas först
under andra budgetåret efter det, under vilket en byggnad färdigställts, i
stället för redan under första budgetåret, såsom nu är fallet. Denna nya
princip torde böra tillämpas jämväl för försvarsväsendets fastighetsfond.
Med anslutning till riksräkenskapsverkets beräkningar förordar jag, att för
avsättning till värdeminskningskonto upptagas för arméfördelningens delfond
förslagsvis 850,000 kronor, för marinförvaltningens delfond förslagsvis 450,000
kronor och för flygförvaltningens delfond förslagsvis 1,350,000 kronor, sammanlagt
2,650,000 kronor.
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och
arrenderade markområden.
Arméförvaltningens delfond. Arméförvaltningens civila departement och fortifikationsstyrelse
ha lämnat följande specifikation å ifrågavarande utgifter.
Försvarsstaben .....................................................
Arméstaben...........................................................
Centrala värnpliktsbyrån .........................................
Hemvärnsstaben ................................................
Arméförvaltningen ...............................................
Krigsarkivet ........................................................
Landstormsområdesexpeditioner m. m. och skjutbanor
II. militärområdet ..................................................
IY. militärområdet ...............................................
V. militärområdet ..................................................
VII. militärområdet ...............................................
Väg- och vattenbyggnadskårens chefsexpedition ........
Luftbevakningscentraler .........................................
T 4, sjukvårdsförråd .............................................
I 3, hemvärnsofficer .............................................
l:a tygkompaniet ...................................................
T 3, markområde för fordonsskydd ...........................
Tandpolikliniker i Skövde och örebro .....................
Underhåll av reningsverk vid Järvafältet ..................
Underhåll av bandel Harlösa—Revinge ..................
Skjutskolan vid Rosersbergs Kungsgård ..................
Markområde för garage, baracker, vägar ......... kronor 2,240
Markområde för övningar, Gävle .................. » 700
» » » Lif........................ » 275
» » » Kristianstad ......... » 1,300
kronor 138,455
» 26,900
» 28,145
» 7,000
» 298,410
4,350
15,390
» 2,100
25.000
» 17,000
» 5,800
» 1,800
55.000
» 1,080
» 1,800
» 40,000
300
3,400
2,500
2,500
» 12,750
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 181.
Markområde
för övningar,
Ystad .............
..... kronor 382
»
» »
Söderköping ....
'' 70
»
» »
Katrineholm ....
100
»
» »
Ulriksdal ..........
1,750
»
» »
Hästholmen
1,480
»
» »
Linköping .......
..... * 3,455 kronor 11,752
Summa kronor 701,432
Riksräkenskapsverket har förordat, att medelsbehovet för ifrågavarande
ändamål beräknas till i avrundat tal 701,000 kronor.
Sedermera har arméförvaltningens civila departement och fortifikationsstyrelse
i skrivelse den 15 februari 1943 — under framhållande, att i enlighet
med i propositionen 1942: 210 angående den fortsatta utbyggnaden och organisationen
av landets försvarskrafter angivna riktlinjer behovet av expeditionslokaler
för försvarsområdenas staber i den mån statliga lokaler icke
funnits att tillgå förhyrts i öppna marknaden med anlitande av förskottsmedel
— föreslagit, att vissa av dessa hyreskostnader, uppgående för år räknat till
i runt tal 128,000 kronor exklusive kostnader för värmetillägg måtte från och
med den 1 juli 1943 få bestridas från fastighetsfondens förevarande utgiftspost.
Myndigheternas förslag till beräkning synas mig kunna läggas till grund Departement*
för uppskattningen av medelsbehovet under förevarande post, varför jag chefen
ior
ändamålet beräknar ett belopp av i avrundat tal förslagsvis (700,000 +
128,000 =) 828,000 kronor. Jag vill emellertid anmärka, att under nu rådande
förhållanden betydande hyres- och arrendeutgifter m. m. utöver förenämnda
för försvarsområdesstaberna bestridas med anlitande av den för försvarsväsendet
fastställda förskottsstaten. Det sist sagda gäller jämväl beträffande
marin- och flygförvaltningarnas delfonder av fastighetsfonden.
Marinförvaltningens delfond. Marinförvaltningen har specificerat hithörande
utgifter sålunda.
Marinförvaltningen, förråd ................................................ kronor 4,000
Marinförvaltningen, vissa arrenden .................................... » 16,500
Kommendantexpeditionen i Härnösand .............................. » 3,000
Marindistriktsexpeditionen i Malmö .................................... » 3,600
Tygmästareexpeditionen i Karlskrona ................................. » 9,400
Ostkustens marindistrikt, förråd .......................................... » 3,000
Sjökrigshögskolan, extra lokaler .......................................... » 2,850
Flottans underofficersskola ................................................ » 7,500
Provisoriska expeditioner ...................................... » 10,150
Summa kronor 60,000
Marinförvaltningen har på grundval härav beräknat medelsbehovet till
60,000 kronor.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 181.
Departementschefen.
Departements
chefen.
I enlighet med marinförvaltningens förslag torde för ifrågavarande ändamål
böra beräknas förslagsvis 60,000 kronor.
Flygförvaltningens delfond. Flygförvaltningen bar anmält utgifter för hyror
för flygförvaltningens ämbetslokaler i Stockholm, tillhopa 195,000 kronor,
samt för andra eskaderstabens lokaler i Göteborg, 35,000 kronor, ävensom
kostnader för ersättning med 22,275 kronor till Stockholms stad enligt ett i
riksdagens skrivelse 1941: 57, punkten 22 omförmält avtal med Stockholms
stad rörande anordnande av ett flygfält å staden tillhöriga egendomen SkåEdeby.
Sammanlagt beräknas ifrågavarande utgifter till 255,000 kronor.
Flygförvaltningen har i anslutning härtill framhållit, att flygvapnets nya
ämbetsbyggnad beräknades kunna tagas i anspråk den 1 oktober 1943, varför
ämbetsverket räknat med hyreskostnader för verkets del endast under ett
kvartal under budgetåret 1943/44, utom såvitt avsåge flygförvaltningens
byggnadsavdelning. Denna avdelning hade, framhåller flygförvaltningen, till
stor del en provisorisk karaktär, varför de lokaler inom ämbetsbyggnaden
som avsetts för byggnadsavdelningen för närvarande icke komme att förslå
under budgetåret 1943/44. Flygförvaltningen räknade med en hyresutgift för
byggnadsavdelningen å omkring 150,000 kronor. För övriga hyreskostnader
för flygförvaltningens del — avseende ett kvartal — beräknades ett belopp
av 45,000 kronor.
Av vad flygförvaltningen anfört framgår, att man även efter ämbetsverkets
inflyttning i de nya ämbetslokalerna måste tills vidare räkna med avsevärda
hyreskostnader för ämbetsverket. Dessa kostnader avse flygförvaltningens
byggnadsavdelning. Det torde vara uppenbart, att denna avdelning med
dess nuvarande omfattning, vilken knappast torde kunna minskas under nästkommande
budgetår, icke kan beredas utrymme i ämbetshuset. Kungl. Majit
har genom olika beslut medgivit flygförvaltningen att för ändamålet förhyra
erforderliga lokaler. Flygförvaltningens uppskattning av medelsbehovet för
ändamålet för budgetåret 1943/44 torde kunna godtagas. Då jag icke heller i
övrigt har något att erinra mot flygförvaltningens beräkningar rörande förekommande
hyreskostnader har jag uppskattat ifrågavarande post till förslagsvis
255,000 kronor.
Enligt det nu anförda komma hyres- och arrendeutgifter m. m. för av
fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden, vilka anslagsposter
böra betecknas förslagsvis, att tillhopa utgöra (828,000 + 60,000 + 255,000 =)
1,143,000 kronor.
De sammanlagda utgifterna för fonden belöpa sig till 14,263,000 kronor.
Kungl. Majlis proposition nr 181.
15
Inkomsterna.
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler.
Under denna titel redovisas de belopp, som över budgeten tillföras respektive
fonder. Ersättningsbeloppen bestämmas så, att en förräntning efter
4 procent erhålles å det vid respektive budgetårs ingång av fonderna disponerade
statskapitalet. I statsverkspropositionen lia under ifrågavarande titel
beräknats följande belopp.
Ersättning till arméförvaltningens delfond ..................... kronor 13,237,000
» » marinförvaltningens delfond .................. » 6,996,000
» » flygförvaltningens delfond .......... »_6,456,000
Summa kronor 26,689,000
Med hänsyn till förut och i det följande omnämnda jämkningar av olika
poster i statförslaget bör ersättningen för till statsmyndigheter upplåtna
lokaler för nästkommande budgetår beräknas för arméförvaltningens delfond
till 13,215,000 kronor, för marinförvaltningens delfond till 5,711,000 kronor och
för flygförvaltningens delfond till 6,428,000 kronor. De å riksstaten under
fjärde huvudtiteln beräknade anslagen böra ändras i överensstämmelse härmed.
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden.
Arméförvaltningens delfond. Arméförvaltningens civila departement och fortifikationsstyrelse
ha beräknat ifrågavarande hyror och arrenden sålunda.
Inkomst av tjänstebostäder .......................................... kronor 850,000
» » uthyrningsfastigheter ................................. » 180,000
» » övnings- och skjutfält (med däri ingående jordbruks-
och skogsfastigheter) m. fl. fastigheter ............... » 325,064
Övriga hyror och arrenden (tillfälligt uthyrda bostäder och
lokaler, spilthyra m. m.) ................................ »_165,000
Summa kronor 1,520,064
Riksräkenskapsverket har med avseende å ifrågavarande post och motsvarande
poster för de båda andia delfonderna tillstyrkt förvaltningsmyndigheternas
förslag; dock att den under arméförvaltningens delfond upptagna
delposten inkomst av övnings- och skjutfält funnits böra avrundas till 325,000
kronor.
I överensstämmelse med riksräkenskapsverkets förslag beräknar jag ifrågavarande
inkomstpost till 1,520,000 kronor.
Marinförvaltningens delfond. Marinförvaltningen har beräknat ifrågavarande
inkomster på följande sätt.
Departements
chefen.
Departements
chefen.
16 Kungl. Maj:ts proposition nr 181.
Inkomst av tjänstebostäder ............................................. kronor 200,000
» » vissa uthymingsfastigheter .............................. » 65,000
Hyror ock arrenden från Djurgårdsstadens fastigheter m. m. » 170,000
Inkomster av fastigheter, tillhörande flottans skifferoljeverk » 10,000
» från Gustafsviks örlogsdepå .............................. » 10,000
Övriga hyres- och arrendemedel ....................................... » 15,000
Summa kronor 470,000
Ifrågavarande inkomstberäkning har icke givit mig anledning till annan
erinran än att det såsom inkomst av fastigheter, tillhörande flottans skifferoljeverk,
upptagna beloppet med hänsyn till det i det föregående omnämnda
beslutet att överföra skifferoljeverket till annan driftsform bör utgå. Jag
föreslår sålunda, att posten hyror och arrenden för till enskilda upplåtna
lokaler och markområden för marinförvaltningens delfond i förslaget till stat
upptages med 460,000 kronor.
Flygförvaltningens delfond. Flygförvaltningen har beräknat hyres- och arrendeinkomsterna
till sammanlagt 140,000 kronor, därav för tjänstebostäder
och uthymingsfastigheter 120,000 kronor, för jordbruks- och skogsfastigheter
18,335 kronor och för flygfält 1,665 kronor. I staten torde i förevarande hänseende
böra upptagas 140,000 kronor.
De sammanlagda inkomsterna av hyror och arrenden för till enskilda upplåtna
lokaler och markområden uppgå enligt vad sålunda anförts till (1,520,000
+ 460,000 + 140,000 =) 2,120,000 kronor.
C. Diverse inkomster.
För arméförvaltningens delfond ha arméförvaltningens civila departement
och fortifikationsstyrelse under denna inkomstpost upptagit dels
50,000 kronor, utgörande mot civila patienters vård å gamisonssjukhusen
svarande del av vederbörande fastigheters underhåll, dels 541,700 kronor, utgörande
ersättning till fonden för av försvarsväsendets verkstadsnämnd förhyrda
lokaler, dels 300,000 kronor såsom inkomster från jordbruks- och skogsfastigheter,
dels ock slutligen 75,000 kronor, utgörande beräknad ränta å förnyelsefondsmedel,
eller tillhopa 966,700 kronor.
Marinförvaltningen har för marinförvaltningens delfond beräknat
inkomstposten till 260,000 kronor, därav 240,000 kronor utgörande ersättning
för av verkstadsnämnden förhyrda lokaler samt 20,000 kronor bidrag till
Skeppsholmsbrons underhåll, ränta å fömyelsefondsmedel m. m.
Beträffande flygförvaltningens delfond har flygförvaltningen beräknat
posten för diverse inkomster till 112,900 kronor, därav 15,000 kronor
inkomst från skogsavverkning och återstoden, 97,900 kronor, räntemedel.
Riksräkenskapsverket har i sitt utlåtande i förevarande hänseende anfört
följande.
I fråga örn inkomstposten diverse inkomster torde böra förutsättas, att
någon ändring av nu gällande regler för placeringen av till värdeminsknings
-
17
Kungl. May.ts proposition nr 181.
konto avsatta medel, vilka motsvara årlig avskrivning av å fastighetsfonden
redovisade byggnadsvärden, icke kommer att vidtagas före utgången av
budgetåret 1943/44. Vidare torde böra antagas att dylika medel, som för
budgetåret 1942/43 avsättas till värdeminskningskonto, komma att insättas
i riksgäldskontoret omedelbart efter detta budgetårs utgång. Sistnämnda
medel böra upptagas till de belopp, som angivas i specifikationen av allmänna
fastighetsfondens och försvarsväsendets fastighetsfonds fastighetsoch
värdeminskningskonton m. m. Enligt vad riksräkenskapsverket under
hand inhämtat från riksgäldskontoret torde räntesatsen kunna beräknas till
3.5 procent.
Å posten diverse inkomster redovisas även vissa andra inkomster än ränta
å i riksgäldskontoret placerade likvida medel. Förvaltningsmyndigheternas
beräkning av dessa inkomster har icke föranlett någon riksräkenskapsverkets
erinran.
I enlighet med det anförda har riksräkenskapsverket beräknat nyssnämnda
ränteavkastning för armé-, marin- och flygförvaltningarnas delfonder till
respektive 71,694, 15,085 och 91,899 kronor samt övriga diverse inkomster till
respektive 891,700, 243,900 och 15,000 kronor.
Jag får erinra, att jag i det vid propositionen 1942: 258 fogade utdraget Departementsav
statsrådsprotokollet över försvarsärenden anmälde en av försvarsvapen- chefen.
dets verkstadsnämnd gjord framställning angående de nämnden underställda
statliga verkstädernas ställning i budgettekniskt hänseende och den därmed
sammanhängande frågan om ersättning till försvarsväsendets fastighetsfond
för de fastigheter, som disponeras av verkstäderna. I framställningen hade
verkstadsnämnden framhållit, att, sedan nämnden övertagit driften vid vissa
statliga fabriker, överenskommelse träffats med fortifikationsstyrelsen respektive
marinförvaltningen, att nämnden skulle förhyra dessa lokaler, erlägga
hyror motsvarande gällande marknadshyror samt handha vård och underhåll
såväl som örn-, till- och nybyggnader av dessa fastigheter. Det hade ansetts,
att av fortifikationsstyrelsen respektive marinförvaltningen årligen av
tillgängliga medel till verkstadsnämnden borde utbetalas en viss gottgörelse
med hänsyn till att hyran utginge efter i fria marknaden gällande grunder
och således borde inkludera ett visst underhåll. Denna gottgörelse borde
lämpligen fixeras till en viss procent av hyran. För större reparationer, omoch
tillbyggnader hade i överenskommelsen förutsatts, att verkstadsnämnden
skulle söka erhålla härför nödvändiga medel. För egen del fann jag mig icke
för det dåvarande beredd att taga slutlig ställning till ifrågavarande spörsmål.
Jag ansåg att med avgörande därutinnan borde anstå i avbidan på
genomförandet av en omorganisation på den militära förvaltningens område.
Trots vissa invändningar, som kunde riktas mot genomförandet av en provisorisk
ändring i de godtagna redovisningsformerna utan att därmed vunnes
något i sak, ansåg jag mig dock icke böra motsätta mig, att den ersättning,
som för verkstädernas del skulle tillföras försvarsväsendets fastighetsfond,
tills vidare finge belasta verkstadsnämnden i stället för att redovisas över
anslag å budgeten. Ersättningen borde till sitt belopp bestämmas av Kungl.
Majit. Sedermera bär Kungl. Majit i anslutning till fastställande av stat för
Bihang till riksdagens protokoll 194.1. 1 sami. Nr 181.
SCI 48 2
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 181.
försvarsväsendets fastighetsfond föreskrivit, att v erks tadsnämn d en skall för
budgetåret 1942/43 tillföra fastighetsfonden ersättning för nyttjande av för
svarsväsendet tillhörande fabriker och verkstäder med vissa fixerade belopp.
Härjämte förklarade Kungl. Majit, att arméförvaltningens fortifikationsstyrelse
och marinförvaltningen skulle vara oförhindrade att, med bibehållet ansvar
för dispositionen av vederbörligt anslag, till nämnden utbetala medel för
täckande av kostnaderna för reparationer och underhåll av ifrågavarande
fabriks- och verkstadsbyggnader.
Av vad jag inledningsvis anfört rörande ett framtida inrättande av en
ny kapitalfond, till vilken försvarsväsendets fabriksfastigheter skulle överföras,
torde framgå, att de för innevarande budgetår tillämpade principerna
för beräkningen av den ersättning som bör tillföras försvarsväsendets
fastighetsfond böra bibehållas jämväl vid uppgörandet av statförslaget för
budgetåret 1943/44. Mot de av myndigheterna i sådant hänseende beräknade
beloppen torde intet vara att erinra.
Beträffande uppskattningen av ränteavkastningen å till värdeminskningskonto
avsatta medel ansluter jag mig till riksräkenskapsverkets beräkningar.
I fråga örn förvaltningsmyndigheternas beräkning av övriga diverse inkomster
ifrågasätter jag icke någon ändring.
Ifrågavarande inkomstposter torde sålunda för respektive delfonder böra
upptagas till i avrundat tal 963,000, 259,000 och 107,000 kronor, eller sålunda
till sammanlagt 1,329,000 kronor.
Fondens sammanlagda inkomster uppgå således till 28,803,000 kronor.
Överskott.
Det överskott, som skall tillföras riksstatens driftbudget, skall såsom
nämnts beräknas till 4 procent å det vid respektive budgetårs början i fonden
ingående kapitalet. I enlighet med riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
för budgetåret 1943/44 har överskottet å försvarsväsendets fastighetsfond i
förslaget till riksstat beräknats för arméförvaltningens delfond till 7,270,000
kronor, för marinförvaltningens delfond till 3,620,000 kronor och för flygförvaltningens
delfond till 3,650,000 kronor, eller således sammanlagt 14,540,000
kronor. Denna uppskattning av överskottet har legat till grund för den förut
förordade beräkningen av ersättningsanslagen.
I enlighet med vad jag i det föregående anfört har upprättats förslag till
stat för försvarsväsendets fastighetsfond för budgetåret 1943/44 (bilaga B).
Hemställan.
Under åberopande av vad här anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte
dels föreslå riksdagen att godkänna omförmälda förslag till
stat för försvarsväsendets fastighetsfond för budgetåret 1943/44
(bilaga B);
Kungl. Maj:ts proposition nr 181. 19
dels ock föreslå riksdagen att för budgetåret 1943/44 anvisa
följande anslag, nämligen:
Ersättning till förs vars väsendets f astighetsf ond:
Arméförvaltningens delfond, förslagsanslag ... kronor 13,215,000
Marinförvaltningens delfond, förslagsanslag... » 5,711,000
Flygförvaltningens delfond, förslagsanslag ... » 6,428,000
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.
Vid protokollet:
A. Broberg.
20
Kungl. Majlis proposition nr 181.
Bilaga A.
Sammanställning av forsvarsväsendets fastighetsfonds inkomster och utgifter för budgetåren
1942/43 (enligt stat) och 1943/44 (enligt myndigheternas beräkningar).
1943/44
1942/43
Förvaltnings-
itiksräken-
myndigheter-
skapsYerkets
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna
nas beräkning
beräkning
lokaler:
1. Arméförvaltningens delfond..............
10,444,000
13,753,668
13,237,000
2. Marinförvaltningens » ..............
4,593,000
6,205,000
6,996,000
3. Flygförvaltningens » ..............
4,549,000
v 5,384,700
6,456,000
Säger
19,586,000
26,343,368
26,689,000
B. Hyror och arrenden för Ull enskilda upplåtna
lokaler och markområden:
1. Arméförvaltningens delfond..............
1,392,000
1,520,064
1,520,000
2. Marinförvaltningens » ..............
479,000
470,000
470,000
3. Flygförvaltningens » ..............
150,000
140,000
140,000
Säger
2,021,000
2,130,064
2,130,000
C. Diverse inkomster:
1. Arméförvaltningens delfond..............
806,000
966,700
963,000
2. Marinförvaltningens » ..............
212,000
260,000
259,000
3. Flygförvaltningens *> ..............
66,000
112,900
107,000
Säger
1,084,000
1,839,600
1,329,000
Summa
22,691,000
28,813,032
30,148,000
Utgifter:
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:
1. Arméförvaltningens delfond..............
6,300,000
6,899,000
6,899,000
2. Marinförvaltningens » ..............
1,960,000
3,595,000
3,595,000
3. Flygförvaltningens » ..............
1,104,000
1,447,600
1,448,000
Säger
9,364,000
11,941,600
11,942,000
B- Avsättning till värdeminskningskonto:
1. Arméförvaltningens delfond, förslagsvis
565,000
1,140,000
850,000
2. Marinförvaltningens » , förslagsvis . .
230,000
200,000
450,000
3. Flygförvaltningens » , förslagsvis ..
1,040,000
1,415,000
1,350,000
Säger
1,886,000
2,765,000
2,650,000
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden
förhyrda lokaler och arrenderade markom-
råden:
1. Arméförvaltningens delfond, förslagsvis . .
666.000
'') 701,432
701,000
2. Marinförvaltningens » , förslagsvis . .
60,000
60,000
60,000
3. Flygförvaltningens » , förslagsvis . .
350,000
255,000
255,000
Säger
1,075,000
1,016,432
1,016,000
överskott att tillföras riksstatens driftbudget:
1. Arméförvaltningens delfond..............
5,112,000
7,500,000
7,270,000
2. Marinförvaltningens » ..............
3,034,000
3,080,000
3,620,000
3. Flygförvaltningens » ..............
2,271,000
2,520,000
3,650,000
Säger
10,417,000
13,100,000
14,540,000
Summa
22,691,000
28,813,032
30,148,000
*) Härtill kommer det av arméförvaltningens civila departement och fortifikationsstyrése
i skrivelsen den 15 februari 1943 angivna beloppet.
Kungl. Maj:ts proposition nr lill.
21
Bilaga B.
Förslag till stat för försvarsväsendets fastighetsfond för budgetåret 1943/44.
Kronor
Kronor
13,215,000
5.711.000
6.428.000
25,354,000
1,520,000
460.000
140.000
2,120,000
963.000
259.000
107.000
1,329,000
—
28,803,000
6.750.000
2.300.000
1.420.000
10,470,000
850.000
450.000
1,350,000
2,650,000
828,000
60,000
255,000
1,143,000
7.270.000
3.620.000
3.650.000
14,540,000
28,808,000
A
-
B.
C.
Inkomster:
Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Arméförvaltningens delfond.....................
2. Marinförvaltningens » .....................
3. Flygförvaltningens » .....................
Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och
markområden:
1. Arméförvaltningens delfond..........................
2. Marinförvaltningens » ..........................
3. Flygförvaltningens » ..........................
Diverse inkomster:
1. Arméförvaltningens delfond.
2. Marinförvaltningens »
3. Fiygförvaltningens »
Summa
A.
Utgifter:
Reparations- och underhållskostnader m. m.
1. Arméförvaltningens delfond...........
2. Marinförvaltningens
3. Flygförvaltningens
B. Avsättning till värdeminskningskonto:
1. Arméförvaltningens delfond, förslagsvis
2. Marinförvaltningens
3. Flygförvaltningens
, förslagsvis
, förslagsvis
C- Hyres- och arrendeutgifter m. m- för av fonden förhyrda
lokaler och arrenderade markområden:
1. Arméförvaltningens delfond, förslagsvis
2. Marinförvaltningens » , förslagsvis
3. Flygförvaltningens » , förslagsvis
överskott att tillföras riksstatens driftbudget:
1. Arméförvaltningens delfond...........
2. Marinförvaltningens •> ...........
3. Flygförvaltningens » ...........
Summa
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1943:158 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis proposition med förslag till stat för försvar sväsendets fastighetsfond för hudgetåret 1943/44. a1 i texten
- SU 1943:75 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till stat för försvarsväsendets fastighets fond för hudgetåret 1943144. s. 23 i texten