Sök i Ratio Lex

Angående reglering av sockernäringen i riket m. m

1943-03-24 · 59 sidor, varav 58 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 58 av 59 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:188, Angående reglering av sockernäringen i riket m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

1

Nr 188.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående reglering av

sockernäringen i riket m. m.; given Stockholms slott

den 24 mars 1943.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24

mars 1943.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp,

Wigforss, Bergquist, Bagge, Andersson, Rosander, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp.

Sockemäringen i Sverige har under en följd av år åtnjutit statsmakternas

stöd genom särskilda åtgärder vid sidan av tullskyddet. Från och med år 1932

ha dessa åtgärder inneburit, att den inhemska sockerindustrien tillförsäkrats

ensamrätt i fråga om införsel av socker mot skyldighet att vid inköp

av sockerbetor och försäljning av socker tillämpa vissa angivna priser och

bestämmelser. Sedan år 1940 garanterar staten därjämte industrien täckning

av de med sockertillverkningen förbundna kostnaderna, mot det att

sockerindustrien är redovisningsskyldig för sina på grand av sockertillverkningen

erhållna inkomster. Sockerindustrien i landet har tidigare varit representerad

av två bolag, svenska sockerfabriksaktiebolaget och mellersta Sveriges

sockcrfabriksaktiebolag. Under år 1936 inträdde en förändring såtillvida,

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 188.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

att mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag uppgick i svenska sockerfabriksaktiebolaget.

De nuvarande bestämmelserna, grundade å ett kontrakt mellan

sistnämnda bolag och staten, ha tillkommit i överensstämmelse med beslut

av 1942 års riksdag (prop. nr 198; r. skr. nr 123) och gälla för tiden till och

med den 31 juli 1943.

De allmänna grunderna beträffande nu tillämpade åtgärder till

sockerbetsodlingens stödjande m. m.

Genom förordning den 17 april 1942 (nr 227) har förordningen den 22

februari 1932 (nr 30) angående reglering av införseln av socker, vilken förordning

trädde i kraft den 23 februari 1932 och enligt särskilda förordningar

skulle gälla till och med den 31 juli 1942, givits förlängd giltighet för

tiden till och med den 31 juli 1943. Enligt förordningen nr 30/1932 får socker

(tulltaxenummer 119 och 120) icke till riket införas av annan än staten

eller den, åt vilken Kungl. Majit överlåter sådan rätt. Detta stadgande har

dock ej avseende å transitering, uppläggning å tullager och under visst villkor

provianteringsfrilager, egentlig gränstrafik samt viss tullfri införsel. Jämlikt

1 § förordningen den 16 maj 1924 (nr 119) angående transitering av införselförbjudna

varor, sådan denna paragraf lyder enligt förordningen nr

252/1935, har stadgandet ej heller avseende å uppläggning i frihamn. Den,

åt vilken Kungl. Majit överlåter införselrätt av vara, som avses i förordningen

nr 30/1932, äger att lämna annan tillstånd till införsel därav. Vara, som på

grund av bestämmelserna i denna förordning icke får införas, må, därest

densamma icke är enligt lagen örn straff för olovlig varuinförsel att anse såsom

olovligen införd, åter utföras, under de villkor och i den ordning, som

tullstadgan föreskriver.

Gällande kontrakt med svenska sockerfabriksaktiebolaget innehåller följande.

Mellan svenska staten å ena sidan samt å andra sidan svenska sockerfabriksaktiebolaget,

i det följande benämnt bolaget, är följande överenskommelse

träffad.

1 §•

Staten tillförsäkrar bolaget för nedan i 10 § omförmälda tid att annan än

bolaget ej skall äga laglig rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer

119 och 120).

Vad ovan sägs skall icke utgöra hinder för annan att företaga transitering,

relurförtullning eller uppläggning i frihamn eller å tullager eller provianteringsfrilager

av nyss omförmälda vara; dock får å provianteringsfrilager

upplagd sådan vara endast efter av Kungl. Majit för varje särskilt fall meddelat

tillstånd disponeras annorledes än till fartygs proviantering i föreskriven

ordning.

Vad i första stycket sägs gäller ej heller i avseende å vara, som införes i

egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden, att tullfrihet för varan

åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen än den under

s) upptagna eller enligt 6 eller 8 § samma förordning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

3

Utan hinder av vad ovan sägs äger staten rätt att till riket införa de myckenheter

socker, som staten anser erforderligt anskaffa, varvid emellertid

förutsättes, att försäljningen av sålunda importerat socker sker med anlitande

av bolaget. Bolagets verksamhet med importsocker skall bedrivas såsom en

från verksamheten enligt förevarande kontrakt fristående rörelse, reglerad

genom särskilt avtal mellan staten och bolaget. De utgifter, som äro förenade

med importvarans anskaffande (däri inräknat ränta å i denna rörelse

investerat kapital), lagring, försäljning m. m., skola alltså icke ingå under

statens garanti enligt 5 § här nedan, utan gäller angående dylika utgifter liksom

rörande redovisning av de å importverksamheten uppkommande inkomsterna

vad därom i särskild ordning överenskommes mellan staten och

bolaget.

2 §.

Bolaget förbinder sig att inbjuda till teckning av kontrakt angående sockerbetsodling

under år 1942 i enlighet med mellan bolaget och Sveriges betodlares

centralförening överenskomna grunder samt under iakttagande tillika,

att grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt skall

utgöra 4 kronor 50 öre.

I betodlingskontrakten skall intagas en erinran om den mellan Kungl. Maj :t

och Sveriges betodlares centralförening träffade överenskommelsen, att på

hemställan av sagda förening må genom visst skiljemannaförfarande omprövning

ske, huruvida höjning av betpriset kan anses motiverad med hänsyn till

sådan stegring av kostnaderna för produktionen av betor, som innebär att

förutsättningarna för det avtalade priset i någon mera betydande mån förändrats.

Bolaget åtager sig att iakttaga vad enligt nyssberörda skiljemannaförfarande

må bliva bestämt beträffande eventuell höjning av betpriset.

Vid teckning av betodlingskontrakt, avseende leverans till Lidköpings, Linköpings

eller Mörbylånga råsockerfabrik, skola dock i fråga örn täckningsersättning

och bidrag till järnvägsfrakter gälla i huvudsak samma grunder,

som härom tidigare tillämpats.

3 §.

Bolaget förbinder sig att ej låta någon betodlare ingå eller övertaga betodlingskontrakt

för 1942 med mindre betodlaren avlämnar en vederbörligen underskriven

förbindelse, enligt bilagda formulär, angående betarbetarlönerna

1942 och bestridande av vissa kostnader. Samtliga sådana underskrivna förbindelser

skola av bolaget, på anfordran, överlämnas till den i 7 § omförmälda

nämnden.

Vad betodlare enligt § 2 i förberörda förbindelse är skyldig betala skall

bolaget innehålla å den odlaren tillkommande betlikviden. Sålunda innehållna

belopp har bolaget att, på anfordran, redovisa till nämnden.

4 8.

Bolaget är skyldigt att vid försäljning av socker och sirap samt vid sockertillverkning

erhållna biprodukter tillämpa de priser och försäljningsvillkor,

som av Kungl. Majit fastställas.

Finner bolaget att på grund av ändrade förhållanden eller eljest ändring

bör ske i fråga örn priser eller försäljningsvillkor, som nyss nämnts, har bolaget

att med förebringande av erforderlig utredning göra anmälan därom hos

Kungl. Majit.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

5 §.

För räkenskapsåret 1 augusti 1942—31 juli 1943 är bolaget gent emot

staten redovisningsskyldigt för sina samtliga inkomster på grund av tillverkningen

och försäljningen av socker och sirap samt vid sockerframställningen

erhållna biprodukter, och åtager sig staten att — med den inskränkning,

som följer av bestämmelserna i 1 mom. här nedan — svara för täckning

av bolagets för samma tillverkning och försäljning havda kostnader.

Därvid skola särskilt nedan angivna grundel; iakttagas.

1 mom. Statens garanti för täckning av bolagets kostnader omfattar icke

kostnadsposterna underhåll, avskrivningar å fastigheter, maskiner och inventarier,

skatter till stat och kommun och till bolagsstyrelsens fria disposition

stående medel, utan skall bolaget självt täcka dessa kostnader mot det att

bolaget äger tillgodoräkna sig ett belopp av 5.22 öre för varje under räkenskapsåret

i fråga tillverkat kilogram råsocker. Sagda öretal blir bestående

oavsett produktionens storlek.

Med hänsyn till vad sålunda bestämts rörande bland annat underhållskostnader

äger bolaget icke att å andra konton (såsom löner, förnödenheter,

omkostnader m. fl.) överflytta vad som av bolaget tidigare plägat bokföras

å underhållskontot, eller i övrigt till statsregleringens nackdel verkställa förskjutningar

av kostnader av underhållskaraktär.

Under avskrivningar, som i detta moment avses, skola innefattas samtliga

anläggningsavskrivningar, som beröra sockerrörelsen, samt alltså jämväl

sådana, som avse sirapstillverkningen, kolkranen, cisternvagnarna m. m. och

vilka tillförne avförts före bokslutet å respektive konton.

Sådana utgifter som gåvor till filantropiska företag, understöd till forskning

samt överhuvud taget sådana anslag till utomstående, som ej hava

samband med sockerrörelsen få ej belasta av staten garanterade kostnadsposter

utanför ramen av det belopp, som bolaget jämlikt nu förevarande

moment första stycket äger tillgodoräkna sig.

2 mom. Beträffande de värden, vartill lager av bränsle och andra förnödenheter

må upptagas i bokslutet den 31 juli 1943, skall gälla, att räkenskapsårets

drift ej får påföras högre kostnader för respektive vara, än att

bolaget kan — med antagande av att den utgående lagerbehållningen av

varan till storleken sammanfaller med den ingående — åsätta ett dylikt normallager

samma å-pris, som gällt för det ingående. Med ingående lager och

lagervärden förstås här de, som förelågo den 1 augusti 1939. Vid sockerfabrikationen

använd torv från av bolaget ägd mosse får debiteras sockerrörelsen

med högst ett pris, som efter vederbörliga, värme- och värdeberäkningar

kan anses motsvara billigaste inköpspris för annat inhemskt

bränsle än kol.

Därest lagret av någon i detta moment avsedd vara den 31 juli 1943 till

kvantiteten överstiger det ingående lagret den 1 augusti 1939, skall den överskjutande

delen bokföras till den under räkenskapsåret genomsnittliga inköpskostnaden.

Där lagret av någon i detta moment avsedd vara den 31 juli 1943 understiger

det den 1 augusti 1939 förefintliga normallagrets storlek, skall beträffande

underskottet den s. k. rekonstruktionsprincipen tillämpas. Detta

innebär i huvudsak, att för återanskaffning av den bristande lagerkvantiteten

skall, i mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt,

genom belastning av årets drift avsättas så stort belopp, att det —- med utgångspunkt

från å ena sidan det vid bokslutstillfället gällande dagsvärdet å

varan och å andra sidan det ingående bokförda å-priset å normallagret —

förslår för lagrets återuppbyggande till normalkvantiteten. Av vad sålunda

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

5

avsatts, här benämnt förnödenhetens rekonstruktionsfond, får bolaget varken

under eller efter konlraktstiden tillgodogöra sig mer än högst vad som

motsvarar det belopp, som bolaget den 1 augusti 1939 —■ med utgångspunkt

från å ena sidan det sist sagda dag gällande dagsvärdet å varan och å andra

sidan det ingående bokförda å-priset — ägde såsom lagerreserv sagda dag i

normallagret för varan. Vad rekonstruktionsfonden härutöver innehåller får,

under iakttagande av vad nedan sägs, användas — förutom till statsregleringens

gottskrivande under avtalstiden för det fall, att rekonstruktionsfonden

vid prisfall å varan nedgår under året — allenast för återställning av

lagret. I syfte att återanskaffningen ej sker till högre värden än nödigt är,

skall bolaget rörande återanskaffningen samråda med statens sockernämnd

eller annat av Kungl. Maj:t utsett organ. Det åligger bolaget att, vid anfordran,

till staten överlämna vad av rekonstruktionsfond ej åtgått för vederbörlig

återställning av lagret. — Därest enighet ej ernås mellan statens sockernämnd''

och bolaget rörande de i detta stycke omförmälda dagsnoteringarna

å förnödenheter eller mellan det statliga organet och bolaget rörande villkoren

i övrigt för ett verkställande efter kontraktstidens utgång av lageråterställningen,

skall dylik tvistefråga avgöras av skiljemän enligt lag.

3 mom. Beträffande värdesättningen å lager av råsocker och raffinad

skall — oberoende av vad därom må tillämpas i bolagets i dess förvaltningsberättelse

intagna bokslut — följande lända till efterrättelse i mellanhavandet

mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt. Å ena sidan skall under

räkenskapsåret 1942/43 såsom inkomst, för vilken bolaget gentemot staten

är redovisningsskyldigt, räknas ett belopp, som motsvarar vid räkenskapsårets

utgång kvarvarande lager av råsocker och raffinad, värderat till vid

sagda tillfälle gällande försäljningspris å socker, efter avdrag av dels eventuellt

förekommande sockerskatt och dels försäljningskostnader och beträffande

kvarvarande råsocker jämväl raffineringskostnader. Å andra sidan

skall under nyss sagda räkenskapsår såsom kostnader, för vilka .staten gentemot

bolaget lämnar garanti, räknas dels det belopp, vartill sockerlagret vid

räkenskapsårets ingång varit bokfört, dels ock ett belopp, avsett för åternedskrivning

av det på ovan angivet sätt beräknade värdet å utgående sockerlager,

vilket belopp i krontal angivet skall motsvara den reserv, som bolaget

den 31 juli 1939 ägde i sid då förefintliga lager av råsocker och raffinad.

Först sedan hänsyn på nu angivet sätt tagits till lagervärdesättningen å

sockerlagret, skall den bolaget enligt punkt 5 här nedan tillkommande vinsten

få framkomma. Staten garanterar vidare bolaget att beträffande utförsäljning

av det vid avtalets utgång kvarvarande sockerlagret få tillämpa samma pris

som det vid sagda tidpunkt gällande försäljningspriset å socker.

4 mom. I mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt

skall det överskott av betmassa och annan torrsubstans, som uppkommer genom

återtagning av press- och diffusionsvatten och som betodlarna sålunda

icke äro kontraktsenligt berättigade att köpa, icke räknas bland de sockerrörelsens

biprodukter, som redovisas i sockerrörelsen; dock att den betmassa,

som frigöres vid saftstationen i Ängelholm, därigenom att vissa betodlare

i Halland erhålla torrsnitsel från Hasslarp, fortfarande skall redovisas i sockerrörelsen.

5 mom. Under statens garanti ina inräknas dels det verkligt förekommande

nettoräntebeloppct, dock icke beträffande ränteutgifter för sockerimporten,

dels å räkenskapsåret belöpande ränta efter 4 procent å kapitalbeloppet den

1 augusti 1939 av bolagets självriskfonder, dels ock ett belopp av 4,100,000

kronor avsett alt tillhopa med bolagets å annan verksamhet än tillverkning

och försäljning av socker och sirap och här avsedda biprodukter erhållna

vinst användas till förräntning av bolagets eget kapital eller till ändamål, som

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

bolaget äger fritt bestämma, dock förutsättes att den under 1940 tillämpade

utdelningen till bolagets aktieägare e.j får höjas.

Internräntor inom bolaget beräknas efter en räntesats av 4 procent såväl

då fråga är om ränteinkomst till sockerrörelsens förmån som till dess belastning.

6 mom. Den omständigheten att staten svarar för täckning av bolagets

kostnader för sockertillverkningen får ej föranleda bolaget till mindre omtänksamhet

än eljest i avseende å utgifters vidkännande och företagets ekonomiska

bedrivande i övrigt, och åligger det alltså bolaget att, utan eftersättande

av driftens planmässighet och företagets rationella bedrivande, iakttaga

ali nödig sparsamhet i avseende å utgifter av skilda slag och beträffande

bedrivandet av dess verksamhet överhuvud taget.

7 mom. Skulle vid avtalstidens utgång kvarstå något under statens garanti

ingående lcostnadsbelopp, varför täckning ej under avtalstiden av bolaget

erhållits, och träffas ej mellan staten och bolaget särskild uppgörelse om

beloppets täckning, har staten att till bolaget omedelbart vid avtalets utgång

utgiva vad sålunda återstår. Om å andra sidan det belopp, som bolaget erhållit

i redovisningspliktiga inkomster, skulle vid avtalstidens utgång överstiga

vad som omfattas av statens garanti, är bolaget skyldigt att, därest annan

uppgörelse ej träffas, till staten likaledes omedelbart utgiva det sålunda

överskjutande beloppet.

8 mom. Utöver de i detta kontrakt angivna grunder äger Kungl. Majit

att med bolaget träffa överenskommelse i avseende å närmare bestämmelser

örn täckning av bolagets kostnader och redovisning av dess inkomster.

6 8.

Vid försäljning av socker är bolaget skyldigt att följa samma grundsatser

som hittills i detta hänseende av bolaget tillämpats för försäljning till leveransdagens

pris.

Bolaget skall driva sin verksamhet på ett lojalt sätt och så att icke annans

intresse obehörigen skadas.

7 8.

Bolagets verksamhet i vad den beröres av detta kontrakt står under tillsyn

av en utav Kungl. Majit tillsatt nämnd (statens sockernämnd).

Nämnden äger att av bolaget erhålla de uppgifter och taga del av det

material, som den anser erforderligt för tillsynens utövande.

8 8.

I frågor rörande tillämpningen av bestämmelserna i 5 § detta kontrakt

rörande bolagets redovisningsskyldighet för sina inkomster ävensom statens

åtagande att svara för täckning av bolagets kostnader äger nämnden företräda

staten. Uppstår i sådan fråga meningsskiljaktighet mellan nämnden och

bolaget, skall nämnden, därest bolaget det begär, underställa frågan Kungl.

Majit. Innan Kungl. Majit fattar ståndpunkt i sålunda uppkommen tvistefråga,

åligger det Kungl. Majit att inhämta utlåtande i frågan hos en

särskild delegation, bestående av tekniskt och ekonomiskt erfarna, opartiska

och sakkunniga personer, utsedda på sätt i lagen örn skiljemän sägs. Att

vissa tvistefrågor kunna hänskjutas till avgörande genom skiljemän, därom

är bestämt i 5 § 2 mom. tredje stycket.

Rörande nämndens verksamhet i övrigt meddelar Kungl. Majit närmare

föreskrifter.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 188. 7

9 §.

Vad i detta kontrakt stadias innebär e.j inskränkning i de befogenheter,

som enligt lag och författning må tillkomma Kungl. Majit i avseende å bolaget

och dess verksamhet.

10 §.

Detta kontrakt gäller för tiden från och med den 1 augusti 1942 till och

med den 31 juli 1943 eller, i den mån av vissa av bestämmelsernas avfattning

uttryckligen det framgår, jämväl tills vidare för tid efter sist sagda dag.

De bestämmelser i äldre kontrakt, som avse avveckling av kontrakten, ersättas

av motsvarande bestämmelser i nya kontraktet.

I brev till generaltullstyrelsen den 17 april 1942 angående åtgärder till

sockerbetsodlingens uppehållande (Sv. förf.-sami. nr 228) har Kungl. Majit

tillkännagivit, att Kungl. Majit å svenska sockerfabriksaktiebolaget för tiden

från och med den 1 augusti 1942 till och med den 31 juli 1943 överlåtit rätt

att till riket införa socker (tulltaxenummer 119 och 120).

Vissa bestämmelser rörande betarbetarlöner för år 1942 m. m.

Enligt den förbindelse (jfr Sv. förf.-saml. nr 228/1942), som jämlikt förenämnda

kontrakts 3 § skall avfordras betodlare, åligger det sådan odlare dels

att vid användning under 1942 av lejd arbetskraft för sockerbetors skötsel

eller upptagning, där ej gällande kollektivavtal om dylikt arbete är tillämpligt

eller betarbetaren eljest av betodlaren erhåller ersättning enligt de i kollektivavtalet

stadgade bestämmelser, betala vissa i förbindelsen angivna arbetslöner,

dels ock att till täckande av kostnader, som sockernämnden har att

bestrida, under 1942 till nämnden erlägga en avgift av — enligt Kungl.

Maj :ts bestämmande — intill 3 kronor för varje uppmätt hektar av odlarens

sockerbetsodling sagda år. Nyssnämnda arbetslöner lia i förbindelsen

bestämts sålunda, att för sommarskötseln skall, därest den omfattar fyra

arbetsmoment (hackning, gallring och ytterligare två hackningar), betalas ett

ackord av minst 103 kronor 4 öre per tunnland om 6,400 sträckfamnar.

Bortfaller den första hackningen, skall ackordet minskas med 4 kronor 48 öre

per tunnland. Bortfaller den sista hackningen, minskas samma ackord med

14 kronor 8 öre per tunnland. Bortfalla båda dessa sistnämnda hackningar,

minskas ackordet med 15 kronor 36 öre per tunnland. Nu nämnda siffror äro

grundpris, vartill på grund av plantantalet tillägg eller avdrag utgår enligt

vissa bestämmelser. För upptagningen skall utgå ackord per 400 sträckfamnar

med minst: för arbete verkställt före den 25 oktober 6 kronor 50 öre, för

arbete, verkställt från och med den 25 oktober till och med den 9 november

7 kronor, för arbete verkställt från och med den 10 november 8 kronor; dock

att beträffande arbetare, som fullgjort åtaget arbete, totalersättningen alltid

skall utgöra minst 7 kronor per 400 sträckfamnar. Härutöver skall för upptagningen

betalas ett kvantitetstillägg av 6 öre per 400 sträckfamnar för varje

1,000-tal kilogram per hektar, varmed skörden å egendomen överstiger 280

deciton avräknade sockerbetor per hektar.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Beträffande vissa betodlare gälla andra bestämmelser. Sålunda skall för

betodlare å Gotland och för de betodlare, som teckna betodlingskontrakt

med Mörbylånga råsockerfabrik, ackordet utgöra för sommarskötsel minst

96 kronor respektive 103 kronor per tunnland och för upptagningen 107 kronor

respektive 100 kronor per tunnland. Härutöver skall för upptagningen i

båda fallen betalas ett kvantitetstillägg av 4 öre per 400 sträckfamnar för

varje 1,000-tal kilogram per hektar, varmed skörden å egendomen överstiger

250 deciton betor per hektar. Helackordet för dessa betodlare skall alltså i

båda fallen vara minst 203 kronor jämte kvantitetstillägg i förekommande,

fall. Avdragen för icke fullgjord första hackning skall i dessa fall vara 4

kronor respektive 5 kronor och för icke fullgjord sista hackning 13 kronor

respektive 14 kronor, allt per tunnland.

För samtliga betodlare gäller, att kvantitetstillägg skall utbetalas senast

tre veckor efter kampanjens slut vid vederbörande fabrik. Örn arbetare genom

styrkt sjukdom eller annat laga förfall är förhindrad slutföra åtaget

arbete om minst 3,200 sträckfamnar skall kvantitetstillägg utgå till respektive

arbetare i proportion till upptagen areal. Betodlare skall, sedan leveransen

av sockerbetor för året avslutats, för betarbetare som så påfordrar förete

skriftlig, av svenska sockerfabriksaktiebolaget tillhandahållen uppgift å sin

medelskörd av sockerbetor under året.

Bestämmelse om skyldighet för sockerindustrien att avfordra betodlarna

sådan förbindelse, varom nyss nämnts, infördes första gången 1934. Stadgandet

tillkom för att hindra underbetalning av arbetskraften samtidigt med

att betodlarna genom det statliga ingripandet erhöllo viss prisgaranti. De

betarbetarna i förbindelsen tillförsäkrade lönerna lia årligen undergått vissa

förhöjningar, svarande mot bestämmelserna i gällande kollektivavtal.

Under tiden 1934—1940 gällde även ett åtagande för sockerindustrien att

bestrida 50 procent av kostnaderna för statens sockernämnd. Från och med

budgetåret 1940/41 bekostas sockernämndens verksamhet helt av statsmedel.

För ändamålet har riksdagen anvisat för budgetåret 1941/42 under elfte

huvudtiteln ett förslagsanslag av 50,000 kronor samt för vartdera av budgetåren

1942/43 och 1943/44 under nionde huvudtiteln ett förslagsanslag av

45,000 kronor.

Löneförhållandena inom sockerbetsodlingen 1943.

Rörande sommarskötsel och upptagning av sockerbetor m. m. under 1943

gäller en efter förhandlingar mellan vederbörande lantarbetsgivareorganisationer

och lantarbetareorganisationer inför en av Kungl. Majit tillsatt

medlingskommission i mars 1943 träffad överenskommelse rörande nytt kollektivavtal.

Enligt detta skall i huvudsak tillämpas följande. De för 1942 gällande,

skiljaktiga villkoren angivas inom parentes.

För sommarskötseln är bestämt ett grundpris av 25 (24) öre för första

hackningen, 79 (75) öre för gallringen, 42 (40) öre för hackningen närmast

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. \laj:ts proposition nr 188.

9

efter gallringen och 23 (22) öre för varje av arbetsgivaren påfordrad annan

hackning, allt per 100 sträckfamnar, dock att, därest ingen hackning sker

före gallringen, priset för den senare höjes till 96 (92) öre per 100 sträckfamnar.

För 1943 års sockerbetskampanj garanteras arbetarna utförande

av minst tre arbetsmoment vid sommarskötseln av sockerbetor. Därest allenast

gallring utan föregående hackning och hackning närmast efter gallring

förekomma, räknas det förra arbetsmomentet som två och betalas med

101 (97) öre per 100 sträckfamnar. Vid sista hackningen förekommande

stocklöpare avhuggas utan särskild ersättning. Förenämnda grundpris är vid

ett avstånd av 25 cm mellan plantorna i raden beräknat efter 38,000 plantor

per 6,400 sträckmeter. Tillägg till eller avdrag från grundpriset skall göras

med hänsyn till det plantantal, som gallringsarbetet givit till resultat. Sålunda

utgår tillägg, som ökar med 1 krona 50 öre för varje tusental plantor utöver

38,000 plantor per 6,400 sträckfamnar upp till ett antal av 46,000 plantor

men över detta antal återigen minskar med 1 krona 50 öre per 1,000 plantor.

Avdrag sker för plantantal understigande 38,000 med 1 krona 50 öre för vartdera

av de tre första tusentalen plantor och därefter med 3 kronor för tusental,

allt pr 6,400 sträckfamnar. — För upptagning av sockerbetor utgår ersättning

per 400 sträckfamnar med 6 kronor 80 öre (6: 50) för arbete verkställt

före den 25 oktober, med 7 kronor 35 öre (7) för tiden därefter till och

med den 9 november samt med 8 kronor 40 öre (8) för tiden därefter, dock

att beträffande arbetare, som fullgjort åtaget arbete, totalersättningen alltid

skall utgöra minst 7 kronor 35 öre (7) per 400 sträckfamnar.

Till arbetare, som utfört åtaget arbete med upptagningen av sockerbetor å

överenskommen areal, dock minst 3,200 sträckfamnar, eller — där uppgörelse

örn viss areal ej föreligger — upptagit minst samma areal, utgår för

verkställt upptagningsarbete s. k. kvantitetstillägg med 6 öre per 400 sträckfamnar

för varje fullt 1,000-tal kilogram per hektar, varmed skörden å

egendomen överstiger 28,000 kilogram betor per hektar. Därest arbetare genom

styrkt sjukdom eller annat laga förfall är förhindrad fullgöra åtaget

arbete (sålunda minst 3,200 sträckfamnar), skall kvantitetstillägget utgå i

proportion till upptagen areal. För den areal, där plantantalet enligt gårdens

före upptagningen verkställda uppmätning överstiger 46,000 per 6,400 sträckfamnar,

skall upptagare — därest arbetsgivare påfordrat större plantantal

än det nämnda — vara berättigad till en extra ersättning av 50 öre per 400

sträckfamnar. Kvinnliga arbetare, som å egendomen utföra annat fortlöpande

arbete, lia rätt till eventuellt kvantitetstillägg oavsett omfånget av upptagningsarbetet.

Örn den s. k. »smutsprocentens» inverkan på kvantitetstillägget

gälla särskilda bestämmelser.

Ej heller i år gälla kollektivavtalets bestämmelser betodlare på Gotland och

odlare på Öland anslutna till Mörbylånga råsockerfabrik.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Sockerbetsodlingen och sockertillverkningen 1932—1942.

Såsom förut nämnts ha statsmakterna för odlingsåren 1932—42 lämnat

sockerbetsodlingen särskilt stöd i den form, att den inhemska sockerindustrien

tillerkänts ensamrätt i fråga om införsel av socker mot skyldighet att

vid inköp av sockerbetor och försäljning av socker tillämpa vissa angivna

priser och bestämmelser.

Vad särskilt angår betpriset har under tiden 1932—1939 enligt överenskommelser

mellan sockerbolaget och betodlarna i huvudsak gällt den regel,

att till grund för beräkning av betpriset för visst år skulle läggas medelpriset

å 1 kilogram krossad melis (K 5) enligt svenska sockerfab riksak ti ebolagets

priskurant vid försäljning till engrossister under tiden den 1 mars det

år, betorna odlats, till den 28 februari nästföljande år, sedan därifrån dragits

den i noteringen ingående engrosrabatten, utgörande 4 procent av bruttopriset.

Det sålunda framräknade effektiva krossmelispriset skulle utgöra

grundtalet för betprisberäkningen. För 100 kilogram sockerbetor med 16 procent

sockerhalt skulle priset utgöra 7 gånger nämnda grundtal (grundpriset).

För varje Vio procent ökning eller minskning i medelsockerhalten skulle betpriset

röna ett tillägg eller avdrag med Vigo av grundpriset. Till följd av statsmakternas

åtgärder hade för 1932—1939 års betodling denna regel örn betprisets

fastställande kompletterats med ett stadgande av innebörd, att odlaren

— oberoende av sockerprisets eventuella växlingar —; garanterades ett

visst lägsta pris för betorna, under förutsättning att han avlämnade sådan

förbindelse rörande betarbetarlöner, som förut omnämnts. Ifrågavarande minimipris,

som för 1932 års odling sattes till 2 kronor 30 öre för 100 kilogram

hetor med 16 procent sockerhalt, undergick senare höjning och utgjorde för

1938 och 1939 års odlingar 2 kronor 70 öre. För 1940 års odling tillämpades

en ny beräkningsgrund av innebörd att priset på sockerbetor skulle bestämmas

med hänsyn till variationerna i medelhektarskörden. För 1941 års odling

bestämdes grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt

till 4 kronor 10 öre, därest den totala uppmätta betarealen uppgick till

eller översteg 85 procent av 1940 års odling, och till 3 kronor 80 öre vid en

uppmätt areal understigande 85 procent av samma odling. Beträffande 1942

års odling bestämdes grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent

sockerhalt till 4 kronor 50 öre.

Rörande betareal, betskörd och betpris m. m. under den tid, införselmonopol

å socker varit gällande, torde följande uppgifter få meddelas.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

11

Kampanjår

Betareal

för hela

riket

Skörderesultat

Betpris, öre

per deciton

Betskörd, inköpt

vikt

Socker-

halt

%

Grund- pris för

16 %

betor

Tillägg

för

socker-

halt

Extra

tillägg

Tillhopa

Hela

riket

ton

Deciton

per

hektar

1932/33 ......

40,681

1,549.398

380

16.95

230.00

13.66

_

243.66

1933/34 ......

50,574

1,839,914

364

18.16

225.00

30.38

—

255.38

1934/35 ......

50,572

1,861,939

368

16.39

225.00

5.48

—

230.48

1935/36 ......

50,640

1,865,930

369

17.52

225.00

21.38

4.00

250.38

1936/37 ......

51,368

1,799,565

350

18.19

225.00

30.80

12.00

267.80

1937/38 ......

55,241

2,076,740

376

18.11

255.00

33.00

—

288.63

1938/39 ......

50,760

1,834,081

361

17.58

270.00

26.66

—

296.66

1939/40 ......

50,750

1,902,212

375

17.69

270.00

28.52

—

298.52

194U/41 ......

54,439

1,859,635

341

17.82

310.00

35.26

—

345.26

1941/42 ......

53,403

1,843.680

345

18.07

410.00

53.04

—

463.04

1942/43 ......

53,288

1,733,861

325

16.89

450.00

25.03

—

475.03

Tillverkningen i riket av råsocker och raffinad har under de senaste åren

uppgått till de myckenheter, som redovisas i följande tablå.

.. .. Tillverkat Tillverkad

Kampanjar råsocker, ton raffinad, ton

1932/33 ..................... 233,593 228,398

1933/34 ..................... 304,310 250,738

1934/35 ..................... 270,063 251,488

1935/36 ..................... 293,053 262,659

1936/37 ..................... 298,278 258,093

1937/38 ..................... 345,428 292,127

1938/39 . .................... 292,359 272,764

1939/40 ..................... 307,500 343,727

1940/41 ..................... 300,263 263,782

1941/42 ..................... 306,030 262,650

1942/43 ..................... 263,945 c:a 250,000

Försäljningen av socker inom riket m. m.

Under tiden 1932—1939 gällde i avseende å sockerindustriens prissättning

å socker i huvudsak följande bestämmelser. Sockerbolagets priskurantpris

å krossmelis (K 5) skulle vara normerande för priskurantpriserna å övriga

sockersorter på så sätt, att en ökning eller minskning av priset å K 5 åtföljdes

av samma ökning eller minskning av priserna å övriga sockersorter. Priset

å K 5 bestämdes enligt samma grunder som dittills efter världsmarknaden,

varvid dock skulle gälla, att lägre pris för sagda sockersort ej behövde tilllämpas

än ett visst bestämt pris, vilket på sätt framgår av följande tablå

varierat under de olika monopolåren.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Monopolåret Fastställda minimipriset å K 5

7» 1932—-28/2 1933 .................. 31 öre per kg

i/3 1933 28/s 1934 |31 öre per kg för tiden 1/s—31/b 1933

'' (30 öre per kg därefter

Vs 1934—28/s 1935 .................. 30 öre per kg

V* 1935—29/s 1936 .................. 30 öre per kg

Vä 1936_28/a 1937 (31 öre per kg för tiden V3—20A'' 1936

\30 öre per kg därefter

73 1937—28/2 1938 .................. 32 öre per kg

7» 1938—29/2 1940 .................. 32 öre per kg

Med hänsyn till läget utomlands kunde detta system ej tillämpas på sockerproduktionen

under monopolåret 1940/41. På sätt framgår av vad förut

anförts har under denna tid och därefter ett sådant system tillämpats, att

staten garanterat bolaget täckning för de med sockertillverkningen förbundna

kostnaderna — viss förräntning av bolagets eget kapital däri inräknad

— mot det att bolaget varit redovisningsskyldig! för sina på grund av sockertillyerkningen

erhållna inkomster. Det har förutsatts, att priserna skola

av Kungl. Majit så avvägas, att den staten åvilande garantien principiellt

och i stort sett infrias genom bolagets sockerförsäljningar, en princip som

emellertid under det senaste året, i syfte att förebygga höjd prisnivå, icke

ansetts böra följas. Kungl. Majit har i stället av riksdagen äskat visst anslag

för infriande av statens garanti (se prop. nr 163/1943 sid. 25).

Rörande de under monopoltiden faktiskt tillämpade priserna å socker av

de viktigaste märkena må anföras följande uppgifter.

Priskurantpriserna i öre per kg enligt

Tidsperiod sockerbolagets noteringar

Krossmelis Bitsocker Toppsocker

28/2 1 932—28/s 1932 ...........

.............. 31

37

38

29/s 1932—ts/9 1932............

.............. 32

38

39

u/a 1932—”/o 1933 ...........

37

38

7® 1933— 7® 1933...........

.............. 30

36

37

8/e 1933— 8A> 1933 ..........

.............. 31

37

38

9/s 1933—19/9 1933 ..............

.............. 32

38

39

S0/9 1 933—22/n 1933 ...............

37

38

2S/n 1933—22/i 1934..............

.............. 30

36

37

23/i 1934— 6/3 1934...............

37

38

7s 1934—29/2 193(5...............

36

37

7s 1936—19/n 1936 ...............

.............. 31

37

38

20/n 1936—27i 1937 ...............

.............. 30

36

37

28/i 1937—27i 1939................

.............. 32

38

39

22/4 1939—Vs 1939................

.............. 33

39

40

4/S 1939—523 / 7 1939................

.............. 34

40

41

27? 1939—30/7 1939 ...............

.............. 33

39

40

31/7 1939— 6/i2 1939................

.............. 32

38

39

712 1939—*»/» 1940................

40

41

74 1940—28/2 1941 ...............

............. 38

44

45

7» 1941— 711 1941................

............. 41

47

48

7n 1941—12/t 1942 ...............

............. 45

51

52

13/7 1942— ................

............. 49

55

56

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 188. 13

Sockerbolagets försäljningar av raffinerat socker ha under de senaste räkenskapsåren,

ett vart omfattande tiden från och med 1 augusti ena året till

och med 31 juli nästa år, uppgått till följande myckenheter.

1935/36.................................. 273,835 ton

1936/37.................................. 270,106 »

1937/38.................................. 271,812 »

1938 39.................................. 293,221 »

1939/40.................................. 326,387 »

1940/41.................................. 252,023 »

1941/42.................................. 245,954 »

Den sammanlagda förbrukningen i Sverige av socker kan uppskattas till

normalt ungefär 270,000 ton per år. Den för året 1938/39 angivna siffran

innebär en ökad expedition av drygt 20,000 ton, till stor del förorsakad av

vissa av kristidsomständigheter föranledda lagringsköp. Dylika förekommo

i än större omfattning under hösten 1939, i det sockerbolagets försäljning av

socker under femmånadersperioden augusti—december 1939 med icke mindre

än cirka 40,000 ton översteg den för samma månader normala försä^ningen.

Lagringsköpen fortforo in på året 1940, till dess ransonering infördes den

10 april sistnämnda år. Sedan den 3 november 1940 ingår även sirap i ransoneringen.

Vid ransoneringen har man utgått ifrån en beräknad raffinadförbrukning

av omkring 250,000 ton per år.

Statens sockernämnds verksamhet m. m.

Sedan Kungl. Majit den 19 april 1940 i enlighet med riksdagens beslut

godkänt det i propositionen nr 189/1940 L intagna kontraktet mellan staten

och svenska sockerfabriksaktiebolaget, utfärdade Kungl. Majit den 10 maj

1940 (Sv. förf.-saml. nr 377) ny instruktion för statens sockernämnd att

lända till efterrättelse från och med den 1 juni 1940. I samband därmed erhöll

statens sockernämnd från sistnämnda dag ändrad sammansättning. Enligt

den nya ordningen är sockernämndens viktigaste uppgift att granska

sockerbolagets verksamhet, vartill komma vissa andra uppdrag såsom att behandla

lönetvister mellan betodlare och betarbetare m. m. ävensom, enligt

särskild författning, alt fördela statsanslag och statslån till enskilda järnvägar

för utförande av lastningsanordningar för sockerbetor.

I skrivelse den 18 februari 1943 har statens sockernämnd lämnat en redogörelse

för sin verksamhet under det senaste året.

I skrivelsen har nämnden till en början upptagit en redogörelse för

sin granskning av sockerbolagets verksamhet för verksamhetsåren

1940/41 och 1941/42. Härutinnan anföres följande.

Sockerbolagets verksamhet i vad den avser sockerrörelsen och dess biprodukter

samt statens förhållande därtill regleras för åren 1939/40, 1940/41, 1941/

42 och 1942/43 genom av riksdagen godkända kontrakt mellan staten och bolaget,

innebärande bland annat, att staten svarar för täckning av bolagets kostnader

för sockrets och dess biprodukters tillverkning och försäljning inklusive

visst vinstbelopp (kapitalränta) för bolaget, mot det att detta är redo
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 1S8.

visningsskyldigt för sina inkomster å samma rörelse, allt enligt vissa i kontrakten

närmare angivna bestämmelser. De ursprungliga bestämmelserna

enligt 1940 års kontrakt, gällande de båda första kontraktsåren 1939/40 och

1940/41, underkastades med ledning av erfarenheterna under den första

kontraktstiden vissa ändringar i 1941 års kontrakt, huvudsakligen avseende

en utbrytning av vissa fasta kostnadsposter ur statsgarantien och dessas

fastlåsande vid ett visst fixerat belopp per kilogram tillverkat råsocker, oavsett

tillverkningens storlek, ävensom en ändring av bestämmelserna rörande lagerrekonstruktionen

därhän, att bolaget ur rekonstruktionsfonderna icke får

tillgodogöra sig mera än som högst motsvarar det belopp, sora bolaget den

1 augusti 1939 ägde såsom lagerreserv samma dag i normallagret för varan,

lagerreserven beräknad på visst i kontraktet angivet sätt. Vad fonden därutöver

innehåller får endast användas för lagrets återställande eiler för statsregleringens

gottskrivande. Bestämmelserna i 1941 års kontrakt bibehöllos i

stort sett oförändrade i kontraktet av år 1942, dock medgavs på grund av

den genom krisen förorsakade kostnadsstegringen å löner och material en viss

höjning av den s. k. låsta kostnadsposten, varjämte ränteberäkningen å självriskfonderna

ävensom internräntorna underkastades en viss justering nedåt.

Det för verksamhetsåret 1942/43 gällande kontraktet, ingånget i april 1942,

upphör att gälla den 31 juli 1943, dock med vissa övergångsstadganden rörande

lagerdispositioner och lagervärderingar samt salupriset å utgående sockerlager.

Sockernämndens viktigaste uppgift, den att granska sockerbolagets verksamhet,

har av nämnden utförts efter enahanda grunder, som omnämnts i

nämndens tidigare verksamhetsberättelser. Jämlikt sin instruktion har sockernämnden

sålunda utövat en fortlöpande och omfattande tillsyn över sockerbolagets

verksamhet, så långt denna beröres av under respektive år gällande

statskontrakt, och har härvid särskild uppmärksamhet ägnats åt frågor, fallande

under bestämmelserna i § 5 i kontraktet, avseende bolagets redovisningsskyldighet

för sina inkomster samt statens åtagande att svara för täckning

av bolagets kostnader. Härför har nämnden tagit del av styrelsens protokoll.

Nämnden har genom en auktoriserad revisor och en biträdande revisor

fortlöpande genomgått och granskat såväl huvudkontorets som fabrikernas

räkenskaper, varjämte på grund av 1941 års avtals ändrade konstruktion

och utökningen av bolagets utanför sockerrörelsen liggande verksamhet kontrollerats,

att de olika kostnadsposterna påförts riktiga konti. Vissa kostnadsdetaljer,

såsom skatter, bränsle, betfröodling, sjöfrakter, löner och av dessa

speciellt underhållslöner, lia varit föremål för mera ingående undersökningar.

Resultatet av granskningsarbetet har framlagts för nämnden i form av

rapporter och ingående analyser av bolagets balans- samt vinst- och förlusträkningar.

Härigenom ävensom ur handlingar i övrigt berörande sockerrörelsen,

genom fortlöpande överläggningar med bolagets ledning, genom förhandsinformationer

samt genom inspektion av fabriker och andra anläggningar

har nämnden följt och bildat sig en uppfattning örn de viktigare affärshändelserna.

Slutligen har nämnden för fullgörande av sitt åliggande jämlikt

tj 5 e i instruktionen genom periodvis upprättade räkenskapssannnandrag för

huvudkontor och fabriker ävensom genom kalkyler och kostnadsberäkningar

för den ej tilländalupna tiden av kontraktsåret följt tillverkningskostnaderna

och dessas förändringar i fråga om socker och dess biprodukter för att därigenom

bilda sig en uppfattning om det för kostnadernas täckande erforderliga

försäljningspriset. Nämndens verksamhet i bitr berörda avseende har tid

efter annan föranlett framställningar till Kungl. Majit angående justeringar

i priset å socker och dess biprodukter.

Bolagets för året föreliggande bokslut och verksamhetsberättelse avser

verksamhetsåret 1/8 1941—31/7 1942, och bär nämndens granskningsarbete un
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kunell. Majits proposition nr 188. 15

der det gångna kalenderåret därför huvudsakligen kommit att omfatta detta

verksamhetsår.

De allmänna betingelserna för bedrivandet av bolagets verksamhet under

nämnda år ha i vad angår betkampanjen varit gynnsamma. Betarealen utgjorde

53,403 hektar, skörden per hektar 34,524 kilogram, inköpta hetmängden

1,843,676 ton, sockerhalten 18.07 procent och undervikten 0.44 procent.

Tillverkningen utgjorde 308,580 ton råsocker och 262,650 ton raffinad. Försäljningen,

betingad av gällande ransonering, utgjorde 245,954 ton raffinad

och 23,083 ton sirap.

Beträffande själva sockertillverkningen har statens garanti under året icke

omfattat kostnadsposterna underhåll, avskrivningar, skatter till stat och kommun

och till bolagsstyrelsens fria disposition stående medel. Bolaget har

självt haft att täcka dessa kostnader mot det att bolaget oavsett produktionens

storlek fått tillgodoräkna sig 4.45 öre för varje under räkenskapsåret i

fråga tillverkat kilogram råsocker. Nämnden har därför icke behövt ägna

dessa kostnadsposter samma ingående granskning som föregående år, utan

har nämndens granskningsarbete mera kunnat inrikta sig på att följa bolagets

verksamhet i stort, att följa den totala kostnadsutvecklingen och de övriga

detaljkostnader, vilka falla under statsgarantien. Nämnden har vidare

ägnat uppmärksamhet åt att ej sammanblandning ägt rum mellan sockertillverkningens

kostnader och kostnader, hänförande sig till andra bolagets rörelser,

liggande utanför sockerregleringen. Nämndens granskningsarbete i

här berörda avseenden har föranlett ett flertal utredningar och undersökningar

för fastställande av kostnadsposter och kostnadsdetaljer. Sålunda har dylika

utredningar eller undersökningar verkställts för beräknandet och fastställandet

av bränslekostnaderna, av priset å betfrö, kalk, löner m. m. Detaljgranskningen

av de statsgaranterade kostnaderna har efter överläggning med

bolagets ledning föranlett vissa återföringar i räkenskaperna.

Vad den redovisade sockerkvantiteten beträffar har nämnden noga följt

lagerförändringarna och lagrets värdesättning i bokslutet. De över- och undervikter,

som härvid framkommit, ha föranlett en särskild undersökning,

vilken ännu ej avslutats men som såvitt nu kan antagas torde komma att

föranleda att ett icke obetydligt belopp torde komma att gottskrivas statsregleringen.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 3 oktober 1941 och den 20 februari 1942

bär medgivits, att högst 16,000 ton råsocker finge under konsumtionsåret

1941/42 disponeras för fodersirapstillverkning. Härav har utnyttjats sammanlagt

11,541 ton. Då erforderliga lagerutrymmen ej funnos tillgängliga

för den nya tillverkningen, har Kungl. Maj:t genom beslut den 28 juni 1941

medgivit, att av kostnaderna för de nya cisterner, som kunde bliva erforderliga

för förvaring av den ökade mängden melass och fodersirap, 75 procent

finge av bolaget avskrivas under statens garanti utan anlitande av bolagets

egna medel, dock att för sådan avskrivning icke finge tagas i anspråk mera

än högst 280,000 kronor. Då kostnaderna för de nya cisternerna utgjorde

459,485 kronor, har sålunda hela det medgivna beloppet tagits i anspråk för

avskrivningsändamål.

Beträffande de mera betydande statsgaranterade kostnaderna kan först

nämnas, att i avseende å de viktigare förnödenheterna, såsom bränsle, kalksten,

betfrö och emballage, nämnden undersökt frågorna rörande inköps-,

förbruknings- och lagervärden samt rörande inköpta, förbrukade och lagerförda

kvantiteter och deras olika kvaliteter. Sedan bolaget av bränslekommissionen

anmodats att på grund av svårigheterna med kolanskaffningen i

betydande utsträckning övergå till ved- och torveldning för täckande av

bränslebehovet, har bolaget hos nämnden hemställt, afl de merkostnader,

som härigenom tillskyndas bolaget, såsom ökade transport- och hanterings
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

kostnader, maskinella anordningar för krossning av torven och trätuggning,

finge påföras bränslekontot. Nämnden har i princip funnit sig böra medgiva

att förut berörda kostnader, föranledda av den bolaget av kristiden påtvungna

användningen av ersättningsbränslen, finge i egenskap av kristidskostnader

påföras driftskontot med den reservationen likväl, att för den händelse

de vidtagna kristidsanordningarna senare helt eller delvis kunde påvisas ha

ett för bolaget mera bestående värde, detta värde skulle återföras från kostnadskonlot

statsregleringen till godo. Trots den särskilt vid raffinaderierna

betydande övergången till de jämfört med kol vida dyrare ersättningsbränslena

lia likväl bränslekostnaderna under året icke stegrats utan förete en icke

oväsentlig nedgång, beroende dels på omläggning av det sockertekniska arbetet

vid fabrikerna (krisraffinering, tillverkning av s. k. vitsocker) dels på det

omfattande arbete, som av sockerbolaget nedlagts bland annat på det värmetekniska

området, varigenom ångförbrukningen kunnat väsentligt nedpressas.

— Beträffande kalken, vilken huvudsakligen inköpes från bolagets dotterföretag,

har nämnden liksom tidigare förvissat sig örn, att densamma icke

debiteras sockerrörelsen till högre pris än det i allmänna marknaden rådande

och ej heller högre än som betalas av andra större köpare. — För utrönandet

av kostnaderna för betfrö lia åtskilliga specialutredningar företagits,

varjämte betförädlingsanstaltens räkenskaper underlegat granskning av nämndens

revisor. Nämnden har här stannat för alt såsom normer för prissättningen

godtaga förkrigspriset ökat med merkostnaderna sedan krigsutbrottet,

varvid hänsyn tagits till denna verksamhets mycket stora betydelse för såväl

betodlingen som sockerindustrien i dess helhet.

Lönekostnaderna för funktionärer och anställda ha varit föremål för särskilda

utredningar. Härvid har framgått, att lönekostnaderna under året i

regel icke stegrats utöver vad som motsvaras av stegringen i indextalet. Den

ökning i lönekostnaden, som härutöver förekommit, har varit antingen av

tillfällig karaktär, föranledd bland annat av beredskapsinkallelser och dylikt,

eller engångskostnader, de senare huvudsakligen föranledda av den av

nämnden påyrkade omläggningen av lagerbokföringen, vilken omläggning

krävt anställning av tillfällig personal. Beträffande de utbetalda arbetslönerna

har nämnden vid den fortlöpande granskningen av fabrikernas räkenskaper

tillsett, att desamma påförts riktiga konton och att sålunda lönekostnader,

som tidigare plägat bokföras å underhållskontot, ej överflyttats å lönekontot.

Nämnden har vidare granskat bolagets allmänna omkostnader, vilka följts

såväl vid huvudkontoret som vid fabrikerna. Härvid lia särskilt bolagets

kostnader för gåvor, bidrag, representation och reklam uppmärksammats.

Gåvor och bidrag, vilka ej lia samband nied sockerrörelsen, ha sålunda avförts

från omkostnadskontot och gottskrivits statsregleringen. Bolagets kostnader

för reklam utgjorde för verksamhetsåret 1941/42 cirka 50 procent av

samma kostnader under förkrigsåret. Nämnden har för bolaget framhållit

angelägenheten av att hithörande kostnader under förhandenvarande förhållanden

nedpressas till lägsta möjliga, och att inga överflödiga utgifter vidtagas.

Övriga kostnader av betydelse äro sjöfrakter för kalksten samt för raffinaderi!

råsocker. Då transporterna i stor utsträckning skett medelst bolagets

egna eller dotterbolags båtar, har tillsetts att fraktdebiteringarna varit skäliga

och icke överstigande de i allmänna marknaden rådande. I övrigt kan

här nämnas, att driften av fartygen numera sker på trafikkommissionens licens

per 3 månader med eftergranskning av frakterna från kommissionens

sida.

Då bolagets verksamhet på områden, som ligga utanför sockerrörelsen, under

året väsentligt utvidgats, har tillsetts, att dessa nya rörelser klart avgränsats,

så att icke sammanblandningar av kostnader äga rinn, varigenom sockerrörelsen

kunde komma att få bära kostnader, vilka uteslutande eller del
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr ISA.

17

vis borde påvila de nya rörelsegrenarna. För alla nya rörelser lia sålunda

särskilda konton upplagts, och dessa rörelser få själva bära sina kostnader.

Alla dylika, som kunna direkt mätas eller värdesättas, såsom kraft, arbete

och råvaror, påföras dessa konton direkt. Det har vidare icke undgått nämndens

uppmärksamhet, att en fortgående nyinvestering av kapital i bolagets

binäringar, liggande utanför sockerrörelsen, kan komma att tillskynda statsregleringen

kostnader. Skulle nämligen en dylik nyinvestering komma att

äga rum i större omfattning, kunde en viss del av det erforderliga driftskapitalet

komma att undandragas sockerrörelsen, vilket kapital i så fall måste

ersättas lånevägen med därav följande statsregieringen drabbande räntekostnader.

Häremot har från bolagets sida genmälts, att dylik nyinvestering endast

ägt rum i liten skala, att inkomsterna från dessa binäringar ej anlitats

för vinstutdelning utan kvarblivit såsom kapital inom bolaget och att de investerade

medlen avskrivningsvägen delvis redan återgått till bolaget. Någon

större nyinvestering vore ej heller avsedd alt äga rum. Frågan är fortfarande

öppen men ägnas av nämnden en fortgående uppmärksamhet.

Granskningen av 1940—41 års räkenskaper har under året slutförts. Härvid

har granskningen av fabriksräkenskaperna medfört att efter överläggning

med bolagets ledning utöver i föregående årsberättelse angivna belopp ytterligare

99,805 kronor 79 öre, utgörande underhållskontot påförda nyanskaffningar

ansetts ej böra omfattas av statsgarantien.

Som nämnden i föregående års berättelse omnämnt, hade på grundval av

verkställda utredningar och efter överläggningar med bolagets ledning mellan

nämnden och bolaget träffats en överenskommelse, vari de under statsgarantien

fallande skatteutgifter och avsättningar till självriskfonder noggrant angåvos.

Nämnda överenskommelse har av Kungl. Maj:t godkänts genom beslut

den 17 juli 1942, dock med den ändring, att den under statsgarantien fallande

ränteavsättningen till självriskfonderna för vart och ett av åren 1939/40,

1940/41 och 1941/42 skulle beräknas efter 4 i stället för efter 5 procent å fondernas

kapital den 1 augusti 1939. Såsom en konsekvens av räntenedsättningen

å fonderna ha jämväl övriga internräntor inom bolaget för sagda tre år

maximerats till 4 procent. Sedan överenskommelse träffats i överensstämmelse

härmed, ha samtliga internräntor nedräknats till 4 procent. Härigenom har

ett sammanlagt belopp av i Tunt tal 120,000 kronor tillgodoförts statsregieringen,

varjämte vid den slutliga avräkningen av skattekostnaderna för de två

första avtalsåren statsregieringen sannolikt kommer att tillföras ytterligare

visst belopp.

Beredskapslagringen av socker har under året föranlett en kostnad ar

189,808 kronor 62 öre. Samma kostnad de båda närmast föregående åren

utgjorde respektive 218,096 kronor och 243,244 kronor. Kostnaderna ha —

i avvaktan på Kungl. Maj:ts ställningstagande till av nämnden gjord framställning,

att dessa kostnader skola ligga utanför statskontraktets bestämmelser

— påförts årets fraktkostnadskonto.

De av bolaget på grund av den rådande kristiden upptagna nya verksamhetsgrenarna,

liggande utanför statsregieringen och omnämnda i nämndens

föregående berättelse, lia under året alltjämt bedrivits, och har bolaget härjämte

under året inför den hotfulla bränslesituationen och efter anmaning

från bränslekommissionen vidtagit anordningar för en omfattande tillverkning

av frästorv från egen mosse, i vilken tillverkning eli betydande kapital

nyinvesterats. Dylik vid sockerfabrikationen använd torv får enligt 1942 års

avtal debiteras sockerrörelsen med högst ett pris, som efter vederbörliga värme-

och värdeberäkningar kan anses motsvara billigaste inköpspris flir annat

inhemskt bränsle än kol. Då bolaget under innevarande bränsleår av bränslekommissionen

såsom ersällningsbränsle anvisats maskin- och frästorv i stäl
Oihung

till riksdagens protokoll 19i3. 1 sorni. Nr lss. -j

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

KungL Maj.ts proposition nr 188.

let för tidigare ved, har bolaget hos nämnden hemställt, att ovan anförda

prisdebiteringsgrunder måtte ändras därhän, att debitering finge ske med

högst ett pris, som efter vederbörliga värme- och värdeberäkningar kunde anses

motsvara inköpspriset för maskintorv. Bolagets hemställan, som, om den

beviljas, kommer att medföra en icke oväsentlig fördyring av frästorven, har

remitterats till bränslekommissionen för yttrande, vilket likväl ännu icke

föreligger. I sinom tid torde nämnden få anmäla berörda fråga för Kungl.

Maj:t.

De av bolaget med nämndens godkännande under verksamhetsåret 1940/41

i arbets- och bränslebesparande syfte vidtagna omläggningarna i sockertillverkningen

ha under det gångna året ytterligare utvidgats. Till den tidigare

upptagna förenklade raffineringen av socker, den s. k. krisraffineringen, och

tillverkningen av s. k. vitsocker, har under det gångna året ytterligare tillkommit

en omläggning försöksvis av tillverkningsprocessen vid vissa råsockerbruk

på så sätt, alt en större eiler mindre del av det utvunna II produkt

råsockret intages i fabrikationen på en punkt före sockerkokningen. Den utvägda

mängden II produkt råsocker kommer härvid att undergå en minskning

men erhåller samtidigt en renare kvalitet, varigenom ekonomiska fördelar

tillskyndas sockerrörelsen. Då det i kontraktet bolaget medgivna beloppet

4.45 öre för täckande av vissa kostnader avser kilogram råsocker, har det

varit nödvändigt, att grunder fastställdes för de vid här angivna tillverkningsmetoder

framkomna produkternas omräkning i råsocker i avtalets mening.

Sedan dylika omräkningsgrunder framlagts av bolaget, lia dessa på nämndens

framställning granskats av en av chefen för kommerslcollegii industribyrå

på nämndens hemställan anvisad opartisk expert. Sedan denne förklarat sig

intet lia att erinra mot de av bolaget föreslagna omräkningsgrunderna, har

nämnden i enlighet med de sålunda granskade omräkningsgrunderna medgivit,

att den råsockerkvantitei, vilken skall ligga till grund för beräkningen av

det belopp, bolaget enligt avtalets § 5 mom. 1 äger tillgodoräkna sig för täckandet

av vissa fasta kostnader, finge för verksamhetsåret 1941/42 med användandet

av här nämnda omräkningsgrunder för råsockervolymens bestämmande

beräknas utgöra 3,078,032 deciton.

Sockerbolagets bokslut per den 31 juli 1942 företer ■— efter det bolagets

kostnader blivit täckta och den bolaget enligt kontraktet tillerkända vinsten

å sockerrörelsen blivit redovisad — en brist å statsregleringens konto å

2,412,004 kronor 96 öre, vilket belopp alltså utgör en bolagets fordran hos

staten. Å kontot förefanns vid årets början en bolagets skuld till statsregleringen

å 2,889,999 kronor 93 öre. Det gångna årets sockerrörelse har sålunda

förvandlat denna bolagets skuld i en fordran innebärande, att ett kostnadsbelopp

å i runt tal 5.3 miljoner kronor icke blivit täckt under året genom bolagets

inkomst å sockerförsäljningen. Att så ej blivit fallet, beror åter därpå, att

sockerpriset ej fått höjas i samma mån som kostnaderna för betornas inköp

och förädling stigit. Kungl. Majit torde nämligen ha funnit önskvärt att förebygga

höjning av sockerpriset, vilket emellertid medfört att staten till följd av

garantien fått en skuld till sockerbolaget, som vid utgången av garantiåret

1941/42 enligt bolagets bokslut uppgick till sagda belopp av i runt tal 2,412,000

kronor. Framhållas bör likväl, att bolagets sålunda föreliggande fordran å

statsregleringen icke kan anses såsom definitivt fixerad utan säkerligen kommer

att minskas, beroende på att det i vinst- och förlusträkningen upptagna

skattebeloppet grundats på förhandsuppskattning och att nämndens granskning

av fabrikernas kostnader ännu ej helt slutförts. Vidare har ett belopp av

17,371 kronor 76 öre av förbiseende ej tillgodoförts statsregleringen. Kontot

»gåvor och understöd» har ännu ej reglerats och slutligen har vid en av bolagets

fabriker ett manco i sockerlagret konstaterats å 11,157 deciton, repre
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 1S8.

19

senterande eli bokvärde å 282,78G kronor. Efter allt att döma har den större

delen av bristen uppkommit under tiden före statsregleringen. När den ovan

omnämnda utredningen hunnit slutföras, torde resultatet sannolikt bliva sådant,

att ett icke oväsentligt belopp kan gottskrivas statsregleringen. Bolagets

å statsregleringen öppna fordran bar med bolagets medgivande vid verksamhetsårets

slut överförts i ny räkning.

Beträffande verksamhetsåret den 1 augusd 1942—31 juli 1943 har nämnden

anfört följande.

Några bestämda uttalanden kunna givetvis endast göras beträffande betodlingen.

Denna utvecklade sig under året ogynnsamt. Arealen blev visserligen

lika stor som under föregående år eller 53,321 hektar. Skörden per hektar

blev däremot väsentligt sämre eller 32,600 kilogram mot 34,524 kilogram

föregående år. Den inköpta och den avverkade betkvantiteten utgjorde respektive

1,738,000 och 1,735,000 ton. Kampanjen blev emellertid särskilt ogynnsam

därigenom att betorna på grund av den regniga väderleken och frånvaron

av sol voro omogna och därför svårarbetade, sockerhalten den lägsta

under de senaste åtta åren eller endast 16.9 procent och smutsprocenten osedvanligt

hög eller 1.54 procent innebärande ökade frakter och försvårat fabrikationsarbete.

Den erhållna råsockerkvantiteten utgjorde därför endast cirka

263,000 ton mot 308,600 ton föregående år, innebärande således en minskning

under året med cirka 45,000 ton eller 15 procent vid endast oväsentligt

minskade betkvantiteter. Den tillverkade råsockermängden motsvarar en raffinadkvantitet

å cirka 240,000 ton, vilken kvantitet icke täcker landets behov

vid nuvarande ransonering.

Beträffande själva sockertillverkningen och dess ekonomiska slutresultat

är det givetvis svårare att redan nu göra bestämda uttalanden. Råsockerkampanjen

är visserligen för närvarande avslutad, ehuru kampanjbokslutet per

den 31 december ännu icke föreligger. På grundval av rörande kampanjen

föreliggande uppgifter, genom förhandskalkyler och kostnadssammanställningar

har nämnden likväl sökt bilda sig en uppfattning örn årets verksamhetsresultat,

och torde därför redan nu några mera allmänna uttalanden kunna

göras rörande det sannolika utfallet av årets sockertillverkning. Råsockeroch

raffinadtillverkningarna torde komma att utgöra endast respektive cirka

263,000 och 240,000 ton vid en gentemot föregående år endast oväsentligt

minskad betavverkning, innebärande en väsentlig fördyring av flertalet kostnadsposter

i Ören per deciton räknat. Fördyring kommer givetvis på grund

av stegringen av betpriset under året i första hand betkostnaderna att uppvisa,

vilken kostnad utgör sockerprisets ojämförligt viktigaste kostnadselement.

Enligt gällande av statsmakterna godkända regler utgjorde betpriset år 1942

4 kronor 50 öre per deciton 16 procentiga betor, vartill kommer för högre

sockerhalt 25.03 öre. Motsvarande pris år 1941 utgjorde 4 kronor 10 öre med

ett tillägg av 53.04 öre. Oaktat grundprisets kraftiga stegring har betpriset

innevarande verksamhetsår på grund av den låga sockerhalten endast ökats

med cirka 12 öre per deciton, innebärande en merkostnad vid sockertillverkningen

av cirka 2,172,000 kronor eller 0.81 öre per kilogram tillverkat råsocker

och 0.88 öre per kilogram framställd raffinad. Till jämförelse kan nämnas,

att stegringen i betpriset föregående år utgjorde 118 öre per deciton

och att den härav föranledda merkostnaden vid sockertillverkningen uppgick

till 21,715,000 kronor eller 7.10 öre per kilogram tillverkat råsocker och 7.73

öre per kilogram framställd raffinad. Kostnaderna för underhåll, avskrivningar,

skatter m. m. komma vidare i enlighet med bestämmelserna i gällande

statsavtal att öka från 4.45 öre till 5.22 öre per kilogram råsocker. Materialåtgången

kommer att bliva större och kostnaderna därmed högre, på

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 18S.

grund av den ogynnsamma kampanjen med osedvanligt orena betor med därav

föranledd ökad förslitning och ökat fabrikationsarbete. Lönerna komma

att öka med stegringen i indextalet. Indextillägget enligt ramavtalet utgick

under året 1941/42 med genomsnittligt 16 procent och kommer sannolikt för

innevarande verksamhetsår att stegras till 20.7 procent. Övriga kostnadsposter

torde, så långt nu kan överblickas, icke komma att förete några större förskjutningar

frånsett likväl bränslekostnaden, där ovisshetsmomenten äro

starkt framträdande.

Bolagets likviditetsställning har av flera orsaker (såsom höjda kostnader,

utebliven höjning av sockerpriset samt viss sockerimport) under det senaste

året starkt försämrats, yttrande sig bland annat i väsentligt ökade krediter

och därmed ökade statsregleringen drabbande räntor. På förslag av nämnden

ha därför åtgärder träffats, varigenom bolagets extra ordinarie kreditbehov

tillgodoses genom statens medverkan och till väsentligt lägre räntesatser

än de i marknaden på af färskrediter gällande. Härigenom komma bolagets

ränteutgifter att väsentligt nedgå, vilket givetvis innebär en minskad kostnad

för statsregleringen.

Tillverkningskostnaderna förete under perioden följande utveckling, där

året 1939/40 satts såsom basår. Det hade varit önskvärt att kunna använda

fredsåret 1938/39 som basår, men detta har ej lämpligen kunnat ske, enär

kosnadsstatistiken för detta senare år ej föreligger i samma utformning som

för de statsreglerade åren. Nämnas må att stegringen i tillverkningskostnaderna

från förkrigsåren 1938/39 till basåret 1939/40 utgör allenast 5.3 procent.

1939/40 års kostnader ha här satts = 100 och efterföljande indextal belysa

kostnadsutvecklingen per deciton tillverkad raffinad.

1939/40

1940/4L

1941/42

Betkostnad ..............................

100

117.6

149.3

Materialier ..............................

100

124.6

152.8

Direkta arbetslöner ......................

100

117.8

111.0

Löner till funktionärer och anställda........

100

121.7

134.9

Bränsle ................................

100

143.0

127.2

Underhåll ..............................

100

148.4

123.4

Avskrivningar ..........................

100

122.7

150.3

Pensioner och pensionsavgifter............

100

123.3

130.2

Frakter o. försäkr. för socker..............

100

144.3

153.4

Skatter ................................

100

65.7

78.3

Räntor ................................

100

—

633.3

Försäljningskostnader ....................

100

125.7

132.8

Kapitalränta ............................

100

130.3

131.1

övriga..................................

100

116.7

131.4

Disponerade medel enl. statsavtalet ........

100

133.3

183.3

Summa kostnader

100

121.2

139.8

Härav betkostnad........................ 100 117.5 149.3

övriga kostnader ........................ 100 125.3 129.0

Tillverkningskostnaderna förete som naturligt är en fortgående stegring.

Den viktigaste kostnaden är givetvis betkostnaden, utgörande cirka 57 procent

av totala kostnadspriset. Betkostnaden har under perioden ökat med i

det närmaste 50 procent. Andra betydande kostnadsposter äro de för materialier,

avskrivningar samt frakter och försäkringar för socker, vilka samtliga

kostnader visa fortgående stegring. De stigande kostnadspriserna för materialier

äro en följd av de kraftigt stigande inköpspriserna å i industrien använda

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

21

materialier och förnödenheter. De ökade avskrivningarna, särskilt senaste

året, lia föranletts av en extra avskrivning av krigsmerkostnader å de under

året gjorda betydande nyanskaffningarna. De ökade frakterna för socker slutligen

äro en följd av den genom krigsförhållandena starka stegringen i sjöfrakterna

saint i sjö- och krigsförsäkringarna. Ännu andra betydande kostnadsposter

äro löner till funktionärer och anställda, direkta arbetslöner, samt

kostnader för bränsle och underhåll, av vilka de tre senare förete en icke

oväsentlig nedgång. Löner åt funktionärer och anställda förete visserligen en

uppgång under perioden med 34.9 procent men stegringen utöver vad den

betingas av indextalet kan — såsom förut framhållits — tillskrivas beredskapsinkallelser

samt tillfälliga arbeten. De direkta arbetslönerna ha senaste

året nedgått icke oväsentligt under vad som skulle lia betingats av gällande

indextal. Nedgången har föranletts av de förut omnämnda omläggningarna

av tillverkningsmetoderna, vilka inbesparat arbetskraft. Ännu mera markerad

och under nu rådande förhållanden särskilt betydelsefull är nedgången i

bränslekostnaderna. Den trots stigande priser å materialier och löner betydande

nedgången i underhållskostnaderna har ernåtts genom en kvantitativ

minskning i underhållet, framtvungen av den s. k. »låsta posten» i 1941 års

avtal. Totalt ha såsom av siffrorna framgår sockrets tillverkningskostnader

under perioden ökats med 39.8 procent, eller örn betkostnaden frånses, med

29 procent. Vid koslnadsbedömandet bör likväl ej bortses från att det i tabellen

ovan valda basåret representerar en ovanligt stor raffinadproduktion,

varför alla fasta kostnader detta år även voro låga. Korrigeras denna stora

tillverkning till att avse en normalproduktion å 272,000 ton råsocker, skulle,

om man bortser från betkostnaden, kostnadsstegringen under perioden endast

utgöra cirka 20 procent. Till jämförelse må meddelas att socialstyrelsens

levnadskostnadsindex för födo- och njutningsämnen under samma period

ökats från 147 till 210 eller med cirka 47 procent.

Differensen mellan tillverkningskostnaden och bolagets medelförsäljningspris

framgår av siffrorna nedan. Även här ha siffrorna för året 1939/40 satts

= 100.

1939/40 1940/41 1941/42

Betkostnad .............................. 100 117.5 149.3

övriga tillverkningskostnader . . ......... 100_____125.3__129.0

Summa tillverkningskostnad 100 121.2 139.8

Medelförsäljningspris .................... 100 113.4 125.9

Försäljningsprisen lia som synes icke följt kostnadsstegringen, och differensen

dem emellan har fortgående ökats. Under innevarande verksamhetsår

är priset alltjämt oförändrat sedan senaste stegringen den 13 juli 1942, medan

vissa av bolagets tillverkningskostnader som redan påvisats förete ytterligare

stegringar. Betkostnaden har sålunda ökats; detsamma blir troligen fallet

även beträffande bränslekostnaderna. Den ogynnsamma kampanjen med

omogna och i hög grad orena betor kommer härjämte att öka såväl löne- som

materialkostnaderna, vartill beträffande de försl nämnda kommer stegringen i

indextalet under året. Att redan nu göra ett bestämt uttalande rörande innevarande

års kostnadsstegringar och detta års ekonomiska resultat låter sig givetvis

icke göra. Då emellertid sockerpriset redan under de två senaste åren

ej satts så högt, att det täckt de av staten garanterade kostnaderna, och då

betpriset och vissa andra kostnader såsom förut påvisats ytterligare ökat under

året, lär med säkerhet kunna förutses, att, därest sockerpriset beliålles

oförändrat, statens skuld till sockerbolaget kommer att ökas avsevärt under

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

året 1942/43. Så vitt nu kail bedömas, torde med bibehållande av gällande

sockerpris statens nysnämnda skuld vid utgången av nu gällande avtalstid

den 31 juli 1943 komma att uppgå till i runt tal 20 miljoner kronor,

därvid hänsyn tagits endast till de förhållanden, som direkt sammanhänga

med garantiavtalet och alltså icke till den import, som jämlikt § 1 i avtalet

förekommit.

Rörande nämndens befattning med frågor angående tvister

mellan odlare och arbetare om löner samt rörande

den s. k. betavgiften har nämnden yttrat.

Enligt såväl nu gällande som tidigare kontrakt mellan staten och sockerbolaget

har det ålegat varje betodlare att till statens sockernämnd avgiva förbindelse,

enligt vilken betodlaren åtog sig dels att erlägga viss lägsta betalning

för betornas skötsel och upptagning, dels ock att för täckande av vissa kostnader

erlägga en avgift för varje uppmätt hektar av odlarens sockerbetsodling.

De genom avgifterna erhållna medlen, vilka genom sockerbolagets försorg

skulle innehållas å odlarens betlikvider samt redovisas till sockernämnden,

skulle enligt bestämmande av Kungl. Maj :t användas till vissa kostnader,

som betodlingen i gemen kunde ha gagn av såsom kontroll vid betleveranser,

försöksverksamhet på sockerbetsodlingens område e. d.

Den för 1941 års betodling ifrågakommande betavgiften blev av Kungl.

Maj:t den 24 oktober 1941 fastställd till 3 kronor för varje uppmätt hektar

av varje betodlares odling 1941. Sockerbolaget inlevererade den 9 mars 1942

till sockernämnden avgiftsmedel för år 1941 med tillhopa 160,226 kronor

79 öre. Då av 1940 års betavgiftsmedel resterade 19,991 kronor 70 öre, stod

för fördelning under år 1942 tillgängligt ett belopp av 180,218 kronor 49 öre.

Av sistnämnda belopp bemyndigade Kungl. Maj:t den 5 juni 1942 statens

sockernämnd att till bestridande av utgifter till betodlingens gagn till följande

föreningar utbetala nedan angivna belopp:

Sveriges betodlares centralförening

Gotlands betodlareförening u. p. a.

Lidköpings betodlareförening ....

Östergötlands belodlareförening .

Ölands betodlareförening .......

Kronor 147.553

47

» 10,600

■-

» 1,000

—

» 4,109

15

» 8,800

—

Kronor 172,062

62

Sedan sistnämnda belopp av nämden utanordnats till respektive sammanslutningar,

återstå av 1941 års betavgiftsmedel odisponerade 8,155 kronor

87 öre.

Enligt 3 § i nu gällande kontrakt mellan staten och sockerbolaget åligger

det betodlare att förbinda sig att till sockernämnden erlägga en avgift av

intill 3 kronor för varje uppmätt hektar av odlingen.Den 28 augusti 1942

fastställde Kungl. Majit betavgiften till sist sagda belopp. Avgifterna ha i

vanlig ordning inkasserats av sockerbolaget, som kommer att vid utgången av

innevarande månad till sockernämnden inleverera de influtna avgiftsmedlen.

Enligt från bolaget under hand erhållen preliminär uppgift komma dessa

medel att uppgå till cirka 160,000 kronor. Det för fördelning innevarande år

disponibla beloppet torde komma att belöpa sig till cirka 168,000 kronor.

Såsom nyss erinrats, åligger det varje betodlare, som önskar erhålla det

bestämda betpriset, att i till sockernämnden avgiven förbindelse åtaga sig att

för betornas skötsel och upptagning till den lejda arbetskraften utgiva ersättning

enligt i förbindelsen närmare angivna grunder. Erhåller betarbetaren

icke ersättning enligt berörda bestämmelser, är betodlaren enligt ifrågava
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr ISS.

23

rande förbindelse pliktig att, dar lian e.j inom viss av statens sockernämnd

förelagd tid styrker sig ha till betarbetaren betalt vad som felas, efter anmodan

av nämnden utgiva ett belopp, motsvarande den felande ersättningen

jämte ränta.

Liksom under år 1941 vidtog sockernämnden till 1942 års betkampanj åtgärder

(bl. a. annonsering i ett stort antal ortstidningar) för att bland den

inom betodlingen sysselsatta lejda arbetskraften sprida ökad kännedom om

förefintliga möjligheter att hos nämnden inhämta upplysningar angående

den ersättning, som enligt odlarnas förbindelse till nämnden skall utgå för

utfört betarbete, ävensom att påkalla nämndens bistånd för utfående av

utebliven ersättning för dylikt arbete. Från betarbetarhåll har man också i

icke ringa utsträckning begagnat sig av dessa möjligheter. Antalet hos nämnden

under året gjorda förfrågningar i ämnet, övervägande flertalet gällande

kvantitetstillägg för betupptagning, har uppgått till cirka 600. Under odlingsåret

har ett antal tvistefrågor rörande betarbetarlöner hänskjutits till nämnden.

Under tiden den 1 mars—31 juli 1942 uppgingo tvisterna till 14 och

för tiden därefter, d. v. s. huvudsakligen beträffande tiden för arbetet med

betornas upptagning 1942, har antalet dylika till nämnden hänskjuta lönetvister

varit ett sjuttiotal. Av ifrågavarande ärenden har övervägande antalet

blivit av nämnden slutligt prövade. Ett fåtal ärenden äro beroende på

utredning. Till jämförelse må nämnas att under åren 1940 och 1941 antalet

dylika lönetvister inför nämnden uppgingo till ett sextiotal respektive ett

hundratal. Endast i ett fall har vederbörande odlare vägrat ställa sig honom

av nämnden givet betalningsföreläggande till efterrättelse, varför ärendet

måst i enlighet med § 3 i den av odlarna till nämnden avgivna förbindelsen

rörande betarbetarlönerna år 1941 hänskjutas till skiljenämnd. Skiljenämndens

utslag har emellertid gått nämnden emot.

Beträffande utlämnande av bidrag och lån till lastnings-

och lossnings anordningar för sockerbetor vid

enskilda järnvägar har sockernämnden anfört följande.

Nämnden hade till sitt förfogande för statsbidrag år 1941 till betlastningsanordningar

ett belopp av 401,335 kronor. Summan av de för 1941 års arbeten

utanordnade statsbidragen uppgick till 269,805 kronor och icke disponerade

medel till 131,530 kronor. Genom brev den 30 januari 1942 till statskontoret

biföll Kungl. Maj:t nämndens hemställan att för 1942 års anläggningar få

förfoga över det från år 1941 resterande beloppet av för ändamålet beviljade

anslag. Sockernämnden har till bidrag till lastnings- och lossningsanordningar

för sockerbetor år 1942 disponerat anslagsmedel till ett sammanlagt belopp

av 231,530 kronor.

I skrivelser den 16 januari 1942 anmodade nämnden vederbörande enskilda

järnvägar att inkomma med ansökan örn bidrag och eventuellt även

lån av statsmedel till betlastningsanordningar för 1942 års betkampanj. Efter

prövning av de med anledning härav inkomna ansökningarna Irån 7 järnvägsförvaltningar

beviljade nämnde genom beslut den 26 mars, 7 maj, 11 juni,

29 juni och 18 augusti 1942 bidrag till lastningsanordningar och kompletteringsarbeten

med sammanlagt 156,905 kronor. Bidragen utgingo med 109,390

kronor lill nyanläggningar vid 12 stationer och med 47,515 kronor till kompletteringsarbeten

— huvudsakligen liårdgöring av tillfartsvägar — vid 31

stationer.

Genom brev den 10 juli 1942 till statskontoret anvisade Kungl. Maj:t tor

uppförande genom statens järnvägars försorg vid Lunds östra station av anordning

för lossning av sockerbetor ett belopp av högst 35,000 kronor att utgå

från det för budgetåret 1941/42 anvisade reservationsanslaget.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Någon ansökan om lån av statsmedel till 1942 års arbeten har icke inkommit

till sockernämnden.

De pågående arbetena med betlastningsanordningar vid de enskilda .järnvägarna

ävensom de färdiga anläggningarna besiktigades dels av nämnden

och dels av nämndens kontrollant, f. d. distriktschefen E. von Friesen. Vid

betkampanjens början i oktober 1942 voro samtliga anläggningar färdiga

utom vid en station vid Gotlands järnväg, där anläggningen på grund av

brist på arbetskraft blev färdig att tagas i bruk först den 9 november. Anläggningarna

slutbesiktigades under tiden 13 oktober—6 november av distriktschefen

von Friesen, som härom avgav redogörelse till nämnden den

28 november 1942. Redogörelsen, som utmynnade i ett tillstyrkande av anläggningarnas

godkännande, behandlades och godkändes av nämnden vid

sammanträden den 3 december 1942 och 18 februari 1943.

För att få kännedom om de båda parternas erfarenheter rörande 1942 års

betlastningsanordningar anmodade nämnden, i likhet med föregående år,

såväl vederbörande järnvägar som Sveriges betodlares centralförening att till

nämnden inkomma med yttrande häröver. Utlåtandena äro ungefär desamma

som förra året; järnvägarna anse, att anläggningarna och arbetena varit till

god nytta, och samma uppfattning i stort sett lia de lokala betodlareföreningarna

på Gotland och Öland samt i Östergötland, under det flera föreningar i

Skåne äro ganska kritisk! inställda gentemot de mindre elevatorer, som anskaffades

år 1940. Centralföreningen erinrar örn de särskilt stora svårigheterna

under 1942 års betkampanj, beroende på bristande tillgång på arbetskraft

och vidriga väderleksförhållanden. Kampanjen har, säger föreningen,

»dock kunnat föras till sitt slut, och därtill lia helt visst lossningsanordningarna

i stort sett lämnat sitt mycket värdefulla bidrag». Även sockernämnden

har kunnat konstatera, att de förefintliga anordningarna avsevärt underlättat

betlastningen. Den kritik, som framförts av en del betodlareföreningar i

Skåne kan nog beträffande större betstationer äga ett visst berättigande, men

rörande många platser, där befintlig lastningsanordning måste anses tillräckligt

effektiv, har kritiken helt visst föranletts av jämförelse mellan å ena sidan

stationer, som under den första verksamhetstiden utrustats med den då

förefintliga typen av elevatorer, samt å andra sidan stationer, som under den

senare tiden försetts med mera modernt utrustade, kraftigare men också

mycket dyrbarare lastningsanordningar.

Granskningen av redovisningarna av de verkliga kostnaderna för de år

1942 utförda anläggningarna och arbetena har ännu icke kunnat helt slutföras,

enär en järnvägsförvaltning först i dagarna inkommit med sin redovisning.

Emellertid har den redan verkställda granskningen givit vid handen,

att de slutliga statsbidragen komma att bliva något mindre än de preliminärt

beviljade och stanna vid omkring 146.000 kronor.

Förslag till avtal med svenska sockerfabriksaktiebolaget.

Genom beslut den 20 november 1942 uppdrog Kungl. Majit åt statens

sockernämnd att i samråd med statens livsmedelskommission och statens priskontrollnämnd

vidtaga de förberedande ågärder med avseende å sockerbetsodling

och sockertillverkning samt därmed sammanhängande frågor, som ansågos

påkallade för möjliggörande av att avtal i god tid skulle kunna träffas

rörande 1943 års sockerproduktion m. m. Med anledning därav ha förenämnda

myndigheter dels verkställt erforderliga utredningar i ämnet, dels ock för
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 188.

25

handlat med svenska sockerfabriksaktiebolaget och Sveriges betodlares centralförening

rörande villkoren för 1943 års sockerproduktion och betodling.

I gemensam skrivelse den 17 mars 1943 ha statens livsmedelskommission,

statens priskontrollnämnd och statens sockernämnd redogjort för de bedrivna

utredningarna och förhandlingarna samt därvid erhållna resultat ävensom

framlagt vissa förslag rörande sockerproduktionen under år 1943. Vid skriselsen

fanns fogat förslag till nytt avtal mellan staten och svenska sockerfabriksaktiebolaget

rörande sockertillverkningen m. m. under tiden 1 augusti

1943—31 juli 1944, vilket kontraktsförslag torde såsom bilaga 1 få bifogas

detta protokoll.

I skrivelsen har beträffande sockerbetspriset för år 1943

anförts följande.

Nämnderna lia till en början sökt erhålla ett så fullständigt och tillförlitligt

material som möjligt för bedömande av de antagliga produktionskostnaderna

för 1943 års sockerbetsodling. Av livsmedelskommissionen har verkställts

en omfattande undersökning rörande betodlingens produktionskostnader 1942

sålunda, att från samtliga sockerbetsodlare inom 15 representativa socknar i

Skåne genom särskilda uppgiftsinsamlare införskaffats detaljerade uppgifter

om havda kostnader för odlingen. Då inlämnandet av uppgifter dröjde beträffande

4 socknar och frågan var brådskande, kunde uppgifter från blott

II socknar till en början bearbetas, omfattande tillhopa 861 brukningsdelar.

Sedermera bär materialet från återstående socknar bearbetats, därvid framkommit,

att härigenom nämnvärd ändring icke åstadkommes i resultaten.

Med användande av det sålunda erhållna materialet samt övrigt tillgängligt

uppgiftsmaterial rörande priser m. m. ha beräkningar verkställts rörande de

sannolika genomsnittliga produktionskostnaderna för sockerbetor 1943. Dessa

utredningar lia verkställts inom 1942 års jordbrukskoinmitté samt skett i

samband med beräkningar av stegringen i produktionskostnaderna sedan

krigsutbrottet för övriga viktigare åkerbruksväxter såsom vårvete, korn, potatis

m. m. Därvid har tillsetts, att beräkningarna utförts efter sakligt enhetliga

metoder i avseende å olika grödor, så att i möjligaste mån rättvis jämförelse

dem emellan erhölles. Beräkningarna lia vidare grundats på bland annat genomsnittlig

normalskörd. Utan att närmare kunna angiva de erhållna resultaten

i allmänhet, torde här dock böra framhållas, att de sålunda verkställda

beräkningarna för 1943 års odling icke givit belägg på att höjning av fjolårets

priser skulle på grund av produktionskostnadsstegringar behöva förekomma.

Vad särskilt angår sockerbetor, för vilka med ledning av det insamlade

uppgiftsmaterialet absoluta siffror för kostnaderna kunnat erhållas, ha

uträkningarna givit vid handen, att de antagliga genomsnittliga produktionskostnaderna,

inklusive kapitalräntor och driftsledningsersättning, ligga ej

oväsentligt under 1912 års sockerbetspris. Medan detta för hetor med 16 procent

sockerhalt var 4 kronor 50 öre per deciton, har den inom 1942 års jordbrukskommitté

slutliga uträkningen — som verkställts efter det sockerbetsodlarnas

förhandlingsdelegerade bereus tillfälle taga del av och med nämnderna

diskutera en premilinär kalkyl — stannat vid ett produktionskostnadsbclopp

av 4 kronor 17 öre per deciton för betor med genomsnittlig sockerhalt.

Vid de förhandlingar, som nämnderna vid upprepade tillfällen fört med

styrelsen för Sveriges betodlares centralförening, har betprisfrågan varit det

centrala överläggningsämnet.

Odlarerepresentanterna lia därvid ej velat skänka vitsord åt de inom 1942

års jordbrukskoinmitté verkställda kalkylerna, enär bland annat den verk
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

ställda särskilda undersökningen å ett antal gårdar i Skåne byggde på uppskattning

av kostnaderna och ej på bokföring. Odlarerepresentanterna ha beträffande

betodlingskostnaderna och betpriset hävdat den ståndpunkten, att

man borde utgå från det av statsmakterna i fjol bestämda priset och öka

delta med sedan dess inträdda kostnadsstegringar, vilka senare framför allt

hänföra sig till beslutad höjning av konstgödselpriserna och viss ökning i arbetslönerna

för jordbruket och sannolikt även för skötseln och upptagningen

av betor, varom förhandlingar pågått under senare tiden. Då odlarerepresentanterna

beräknade de påvisbara kostnadsstegringarna till 35 öre, borde grundpriset

för betor enligt deras mening höjas med detta belopp lill 4 kronor 85

öre, allt per deciton. Odlarna lia till stöd för ett förhöjt betpris även åberopat

svårigheterna att erhålla erforderlig och kunnig arbetskraft samt den

minskade tilldelningen av konstgödsel, särskilt chilesalpeter och kalksalpeter.

Under förhandlingarnas gång ha odlarerepresentanterna successivt sänkt sitt

krav till 4 kronor 60 öre, därvid dock förutsatts bifall till vissa krav i specialfrågor.

Den kvarstående höjningen å 10 öre avsåge att bereda odlarna kompensation

för stegring i gödselpriserna. Styrelsen för betodlareföreningen har

inför nämnderna förmält sig kunna tillstyrka sist sagda pris å 4 kronor 60

öre till antagande å föreningens stämma.

Från statsmyndigheternas sida har vid förhandlingarna anförts i huvudsak

följande. De nu verkställda produktionskostnadsberäkningarna måste anses

så tillförlitliga, som dylika beräkningar överhuvud kunna vara, och i

vart fall betydligt säkrare än de som framlagts tidigare år. Årets utredningar

grundade sig på ett väsentligt större och mera representativt material än tidigare

undersökningar. De av odlarna särskilt framhållna nyligen beslutade

höjningarna av konstgödselpriserna och i arbetslönerna voro intagna i kalkylerna,

där slutbeloppet alltså gåve täckning även för dessa höjningar. Den

sålunda framräknade sannolika genomsnittliga produktionskostnaden, 4 kronor

17 öre per deciton, vore det pris, som enligt kalkylen skulle erfordras,

medan det grundpris, varom fråga vore vid förhandlingarna, hänförde sig

till sockerbetor med 16 % sockerhalt, till vilket senare pris även kommer

tillägget för högre sockerhalt. Om kalkylen alltså pekar på ett lägre betpris

än fjolårets, finnas också andra anledningar antaga, att de pris, som betodlarna

tillerkänts för 1942 och 1941 års odlingar, varit förhållandevis höga

och genomsnittligt lämnat rum för icke oväsentlig löretagarvinst. Vissa omständigheter

kunde därför anses tala för att betpriset rent av borde sänkas.

Även örn den största hänsyn måste tagas till angelägenheten av att icke minst

under rådande läge vidmakthålla största möjliga sockerproduktion, kunde

denna synpunkt dock ej få bli helt dominerande, ty dels funnes ändock i

landet så stora sockertillgångar, att en visserligen inknappad men dock nödtorftig

sockerranson borde kunna även vid starkt inskränkt betodling uppehållas,

dels måste noga tagas i betraktande, att betpriset så avväges, att det

kommer i lämplig relation till priset å andra grödor. Ett betpris, som överstege

de beräknade antagliga produktionskostnaderna, skulle enligt tillämpad

praxis för jordbruksprodukternas allmänna prissättning föranleda motsvarande

avdrag beträffande priset å någon annan jordbrukets saluprodukt.

Nämnderna ha ytterligare med styrka framhållit, att i allt fall någon höjning

av fjolårspriset å betor ej kunde tänkas. I nuvarande läge, där statsmakterna

och näringslivet eftersträvade att få priser och penningvärde stabiliserade,

måste de allvarligaste betänkligheter möta mot varje höjning av

en så betydelsefull produkt som sockerbetor. Örn frågan ses ur allmän ekonomisk

synpunkt och på längre sikt, borde det helt visst även för betodlarna

och deras organisation vara bäst, om en betprishöjning i denna situation

ej förekomme. I allt fall måste nämnderna bestämt uppmana odlarna

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 188.

27

att frånfalla detta krav. — Efter att ha samrått med regeringen lia de förhandlande

myndigheterna — i syfte att så vitt möjligt få till stånd en uppgörelse

med betodlarna och med beaktande å ena sidan av förut anförda

omständigheter rörande betodlingskostnaderna och hetpriset samt å andra sidan

angelägenheten av att tillgodose folkförsörjningens behov av socker -—- såsom yttersta och enda bud förelagt betodlarerepresentanterna ett oförändrat

grundpris av 4 kronor 50 öre. Givetvis förutsattes bibehållandet av hittills

gällande bestämmelser, att vid väsentligen ändrade förhållanden visst

övervägande må ske rörande jämkning av priset.

I detta läge utlyste styrelsen för Sveriges betodlares centralförening stämma

med föreningen, vilken avhölls den 13 mars 1943.

Från stämmans behandling av prisfrågan har följande meddelats. »Under

föreliggande omständigheter, då bland annat arbetarnas lönefråga ej vore

löst, beslutade stämman efter votering avslå de villkor för sockerbetsodling

under 1943, som erbjudits av de av staten utsedda representanterna, till följd

varav dylik odling enligt föreningens stadgar vore förbjuden.»

Sist angivna uttalande hänför sig till en bestämmelse i betodlarföreningarnas

stadgar av innebörd, att det åligger medlem alt icke odla sockerbetor

för försäljning och ej heller upplåta jord för sådan odling annat än under

de villkor, som av Sveriges betodlares centralförening bestämmes.

I den sålunda uppkomna situationen ha nämnderna tagit frågan under förnyat

övervägande, men ha, trots angelägenheten av att betodlingen uppehälles,

icke funnit skäl föreligga att frångå sin ståndpunkt i prisfrågan. Nämnderna

vidhålla därför sin uppfattning, att statsmakterna nu böra snarast fastställa

det angivna priset av 4 kronor 50 öre samt i samband därmed uttala sin

bestämda förväntan, att betodlareföreningen efter förnyat övervägande av

frågan frångår odlingsförbudet och godtager sagda pris.

Rörande andra villkor än priset beträffande 1943 års

sockerbetsodling har i förenämnda skrivelse yttrats följande.

Betodlarnas representanter ha vid förhandlingarna med styrka betonat angelägenheten

av att åtgärder i god tid vidtagas i syfte att tillräcklig och kunnig

arbetskraft finnes till förfogande för betornas skötsel och framför allt för

upptagningen. Med anledning härav har denna fråga, som även nämnderna

anse vara mycket betydelsefull, förts vidare till ledningen för statens arbetsmarknadskommission,

som förklarat, att spörsmålet redan vore uppmärksammat,

samt att kommissionen genom länsarbetsnämnderna igångsatt utredning

örn erfarenheterna från fjolårets arbetsförhållanden å betfälten samt rörande

de åtgärder, som böra förberedas och vidtagas beträffande årets betskötsel

och upptagning. Nämnderna förutsätta, att all nödig uppmärksamhet ägnas

frågan örn tillhandahållande av arbetskraft för betodlingens behov i

nämnda hänseenden.

Liksom vid tidigare års förhandlingar ha betodlarna även i år framställt

önskan örn tilldelning av helst två fat men i vart fall ett fat melass per hektar

odlade sockerbetor samt att rabatt å priset erhölles till så stort belopp, att

rabatten motsvarade den vid 1942 års odling erhållna. Odlarna ha jämväl

önskat erhålla säkerhet för melassens kvalitet, varom förklaring därefter lämnats

av sockerbolaget, att vissa kvalitetsbestämmelser tillämpas. Från nämndernas

sida har upprepals, vad som från statens sida i denna fråga anförts

i fjol, nämligen att melass vore under beslag, och alt behov därav funnes för

foderförsörjningen jämväl inom andra delar av landet. Betodlarna borde

dock liksom i fjol erhålla ett fat melass örn cirka 250 kg per hektar odlade

sockerbetor till ett pris, som med 7 öre per kilogram understiger eljest gällande

motsvarande melasspris.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 7> V

28

Vidare lia odlarerepresentanterna framställt kravet, att järnvägsfrakterna

för sockerbetor och betmassa icke höjdes för 1943 års betodling ävensom att

någon minskning ej vidtoges i de fraktrabatter, som under det gångna året utgått

vid vissa enskilda banor (i Östergötland och å Öland). Då det synts

nämnderna angeläget, att stegring i kostnaderna för betodlingen och sockertillverkningen

undvikes, lia nämnderna — under hänvisning jämväl till rådande

prisstopp — i skrivelse den 12 februari 1943 anmält fraktfrågans läge

för järnvägsstyrelsen med hemställan, att styrelsen ville meddela, huruvida

man vid förhandlingarna med betodlarna kunde utgå från att ej heller från

järnvägsstyrelsens sida hinder mötte för intagande i betuppgörelsen av ett

uttalande av innebörd, att järnvägsfrakterna för sockerbetor och betmassa

ej komma att höjas för 1943 års betodling. I skrivelse den 9 mars 1943 har

järnvägsstyrelsen meddelat, att styrelsen ej hade för avsikt att för transporter

å statens järnvägar av ifrågavarande slag under 1943 debitera högre frakter

än de, som tillämpats under 1942. Styrelsen ville emellertid förutsätta,

att styrelsen, liksom nu skeft, i god tid före 1944 års beslut örn sockerproduktionen

bleve satt i tillfälle taga ifrågavarande fraktnedsältningar under omprövning.

Beträffande frakter och fraktrabatter vid enskilda järnvägar torde

enligt nämndernas mening åtgärder böra vidtagas i syfte att någon fraktfördyring

ej heller där kommer till stånd i år.

I den särskilda förbindelsen rörande betarbetarlönerna, som varje odlare

har att avgiva, är bland annat inlaget ett stadgande, att odlare skall till statens

sockernämnd inbetala ett visst belopp, högst 3 kronor, per hektar odlade

sockerbetor (betodlingsavgiften), vilken enligt beslut av Kungl. Majit användes

för ändamål, som äro för betodlarna gemensamma, såsom kostnader vid

vågstationer och provtvättinrättningar, andra undersökningar m. m. Under

hänvisning till att hithörande medel under senaste året varit knappa samt till

kostnadsstegringen för ifrågavarande undersökningar och kontroll, lia odlarnas

representanter vid förhandlingarna hemställt örn avgiftens höjande till

3 kronor 50 öre per hektar. Nämnderna lia intet att häremot erinra.

Ytterligare ha betodlarnas representanter vid förhandlingarna framhållit

önskemålet, att fortsatta åtgärder genom statens försorg vidtagas för anordnandet

av lastnings- och lossningsanordningar för sockerbetor vid stationer,

och lia de härvid hänvisat till en av Sveriges betodlares centralförening i ämnet

till Kungl. Majit ingiven skrivelse, varöver bland andra järnvägsstyrelsen

och statens sockemämnd yttrat sig. Då denna fråga alltså redan är under vederbörande

statsmyndigheters prövning, torde något särskilt uttalande från

nämnderna härutinnan nu ej vara erforderligt.

Vid förhandlingarnas senare skede ha betodlarna gjort hemställan örn viss

ökad tilldelning av kalksalpeter för årets betodling, vilken fråga därefter blivit

föremål för förnyat (ivervägande inom statens livsmedelskommission.

Kommissionen Ilar därvid funnit sig kunna, under förutsättning att överenskommelse

träffas om odling på de av nämnderna erbjudna villkoren, ställa

till förfogande 50 kilogram kalksalpeter för varje påbörjat halvt hektar kontrakterad

betodling. Under samma förutsättning har viss sänkning av priset

å chilesalpeter för betodlingen ställts i utsikt.

Slutligen må nämnas, att vid förhandlingarna även behandlats ett par

spörsmål, som beröra specialbestämmelser i odlingskontrakten och rörande

vilka enighet ej uppnåtts vid tidigare förda direkta förhandlingar mellan styrelsen

för Sveriges betodlares centralförening och svenska sockerfabriksaktiebolaget.

Det sagda avser bestämmelserna i odlingskontrakten rörande smutsprocenten

och angående fraktkostnader för betor, som levereras efter kampanjens

slut. Efter det betodlarna inför nämnderna utvecklat sina synpunkter

i dessa frågor samt sedan jämväl sockerbolagets representanter framfört sin

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 188.

29

åsikt i ämnet, lia några ändringar i hithörande bestämmelser ej av nämnderna

ansetts kunna eller böra ifrågasättas. Emellertid har statens sockernämnd,

i anledning av vad odlarna anfört örn sättet för smulsprocentens bestämmande

m. m., ställt i utsikt att vid tillfälle och efter skriftlig framställning från

odlareföreningen företaga undersökning i frågan örn fastställandet av smutsprocenten

och angående provtvättningen jämte vissa därmed sammanhängande

frågor. I avseende å fraktkostnaderna för betor, som levereras efter kampanjens

slut, har sockerbolaget förklarat sig komma att, liksom hittills och

där giltiga skäl därtill föreligga, tillämpa sagda bestämmelse med hänsynstagande

till respektive odlares berättigade intressen.

Vad slutligen angår förenämnda förbindelse om betarbetarlönerna är att

märka, att uppgörelse om kollektivavtal rörande betors skötsel och upptagning

ännu ej träffats, varför några bestämda lönesiffror nu ej kunna angivas.

Med hänsyn härtill och då inom statens sockernämnd överväges viss

ändrad formulering av förbindelsen — varom överläggningar pågå med representanter

för odlarna och arbetarnas organisation — torde denna fråga

ej kunna nu anmälas.

I fråga om den hittillsvarande statsregleringens bibehållande

samt beträffande förhandlingarna med svenska sockerfabriksaktiebolaget

har i skrivelsen anförts följande.

Sockerbolagets verksamhet i vad avser tillverkning och försäljning av socker

och dess biprodukter samt statens förhållande härtill har för verksamhetsåren

1939/40, 1940/41, 1941/42 och 1942/43 reglerats genom av riksdagen

godkända kontrakt mellan staten och bolaget, innebärande bland annat, att

staten svarar för täckning av bolagets kostnader för sockrets och dess biprodukters

tillverkning och försäljning inklusive visst vinstbelopp (kapitalränta),

mot det att bolaget är redovisningsskyldig! för sina inkomster å samma rörelse,

allt enligt vissa i kontrakten angivna bestämmelser. Frånsett de två första

åren ha avtalens giltighet begränsats till ett år, men ha efter förhandlingar

årligen förnyats, varje gång med vissa ändringar, som förestavats av det senast

gångna kontraktsårets erfarenheter. Det för närvarande gällande kontraktet,

avseende verksamhetsåret 1942/43, upphör att gälla den 31 juli 1943,

dock med vissa övergångsstadganden rörande lagerdispositioner och lagervärderingar

samt rörande salupriset å utgående sockerlager.

Liksom de båda senaste åren, då förhandlingar upptagits rörande eventuell

förlängning av det mellan staten och bolaget ingångna avtalet, har även nu

den principiella frågan varit föremål för övervägande, huruvida det nuvarande

garantisystemet borde i huvudsak bibehållas, eller om detta system borde

ersättas med annan anordning. Även om det nuvarande garantisystemet genom

den därmed förenade kontrollen verkat starkt återhållande på kostnadsfördyringen,

kan likväl ej bortses från de principiella betänkligheter, som äro

förenade med en anordning, där staten iklätt sig garanti för ett företags kostnader.

I tidigare skrivelser i ämnet har sockernämnden närmare utvecklat

delta.

Inom nämnderna har därför övervägts, vilka vägar som kunde ifrågakomma

för den händelse det skulle anses lämpligt, att det nuvarande garantisystemet

avlöstes av annan anordning. Därvid lia nämnderna företrätt den

uppfattningen, ali den priskontroll, som genom .statens priskontrollnämnd

tillämpas för de flesta andra industrier och företag, vore den, som under

nuvarande förhållanden närmast kunde ifrågakomma vid ett ombyte av systemet.

Genom eli dylikt system vunnes enkelhet och enhetlighet i priskontrollen,

och staten erhölle mera fria händer att oberoende av kostnads- oell vinstgaranti

fastställa sockerpriserna till vid värjo tillfälle lämpligt befunnen höjd.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 188.

Några lättnader för konsumtionsintresset skulle emellertid ej härigenom ernås.

Enligt en inom priskontrollnämnden verkställd utredning skulle sålunda

med tillämpande av den allmänna priskontrollens principer mindre kostnader

för stalén och lägre sockerpris näppeligen kunnat erhållas än med tilllämpande

av det nuvarande systemet. Härtill komma en del omständigheter,

sammanhängande med konstruktionen av det nu gällande avtalet. Enligt

detta avtal skola efter avtalets upphörande sockerbolagets lager av materialier

och förnödenheter bokföringsmässigt rekonstrueras lill kvantiteter och

värden, som de ägde vid statsregleringens början den 1 augusti 1939. En

dylik rekonstruktion av lagren vid nuvarande avtals utgång den 1 augusti

1943, alltså vid en tidpunkt, då varupriserna befinna sig på en hög nivå.

skulle möta åtskilliga svårigheter bland annat i avseende å föreskrifterna

örn den framtida redovisningen av de s. k. rekonstruktionsfonderna. Enligt avtalet

har vidare sockerlagret värdesatts efter vid respektive bokslutstillfällen

gällande försäljningpris å socker dock med vissa avdrag; innebärande detta

alltså i huvudsak, att sockerlagret under avtalstiden uppskrivits i värde i

samma mån som sockerpriset höjts. Sockerbolaget har gjort gällande, att,

om den nuvarande statsregleringen skulle upphöra den 1 augusti 1943, bolaget

borde ha rätt att få sina sockerlager värdesatta efter samma principer,

som tillämpades vid ingången i statsregleringen. Utan att här ingå på frågan

om det berättigade i sagda krav, må blott framhållas, att en dylik omedelbar

nedskrivning av sockerlagret till förkrigsnivån skulle innebära en utgift av

cirka 30 miljoner kronor. Ytterligare må framhållas, att genom vissa modifikationer

i gällande system de med detta förenade olägenheterna torde kunna

minskas. Vid övervägande av de olika synpunkter, som sålunda kunna

göra sig gällande vid valet av system, ha nämnderna utgått ifrån, att det

hittills tillämpade regleringssystemet bör med vissa jämkningar bibehållas

även för nästa år.

Vid detta nämndernas ställningstagande i frågan lia förhandlingarna med

sockerbolaget huvudsakligen kommit att röra sig örn de jämkningar i gällande

kontrakt, som kunna betingas dels av det från den 1 november 1942

gällande prisstoppet dels av önskvärdheten att ernå förenkling i kontrollen.

Genom noggranna utredningar har konstaterats den inom sockerindustrien

per den 1 november 1942 rådande löne- och kostnadsnivån och lia kostnadsstegringar

härutöver icke medgivits. Vidare bär man utgått från en sockertillverkning

av normalstorlek. För ernående av dels förenkling i kontrollen,

dels ett i förhållande till gällande avtal utvidgat tillämpande av de vid den

allmänna priskontrollen gällande principerna har det s. k. låsta beloppet i

1942 och 1943 års avtal utvidgats att avse ett flertal tidigare däri ej inräknade

poster. Härigenom vinnes icke blott, att de i den låsta posten innefattade

rörliga kostnaderna icke komma att överstiga samma kostnader den 1 november

1942, utan även att sockerbolaget i ökad utsträckning icke kan påräkna

att i oförändrad omfattning få de fasta kostnaderna täckta vid minskad

tillverkning eller omsättning. Bolaget får sålunda självt bära riskerna

i avseende å sagda kostnadsposter vid eventuellt minskad tillverkning under

normalkvantiteten, men får å andra sidan den fördel, som för bolaget

i berörda avseende skulle uppstå vid ökad tillverkning. Vidare får bolaget

möjlighet att inom ramen för det låsta beloppet disponera sagda belopp på

sätt, bolaget finner lämpligast, vilket bör vara ägnat att stimulera till besparingar

och rationaliseringar.

Såväl nämnderna som bolaget ha ansett, alt ett eventuellt nytt avtal med

hänsyn till de ovissa framtidsförhållandena borde ingås allenast för ett år,

d. v. s. för tiden 1 augusti 1943—31 juli 1944.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 188.

31

Beträffande den s. k. låsta kostnadsposten för avskrivningar,

underhåll, skatt er m. m. Ilar i skrivelsen yttrats.

Med utgångspunkt från förut angivna grundlinjer lia förhandlingar bedrivits

mellan nämnderna och bolaget. Med avseende å den s. k. låsta posten

gäller enligt kontraktet för året 1942/43 mellan staten och sockerbolaget, att

statens täckningsgaranti för bolagets kostnader ej omfattar underhåll, avskrivningar,

skatter och till bolagsstyrelsens fria disposition stående belopp,

utan äger bolaget för dessa posters täckande tillgodoräkna sig ett belopp av

5.22 öre per kilogram tillverkat råsocker.

Nämnderna lia nu ifrågasatt, alt i den låsta posten skulle innefattas, förutom

ovannämnda kostnadsposter, jämväl avlöningar, pensioner, förbrukningsartiklar,

omkostnader, körsel, vagnshyra, betfrö, försäkringar samt förräntning

av bolagets eget kapital (vinst). Utanför den låsta posten skulle

alltså i huvudsak ligga sådana, på förhand mera svårfixerade poster som

betkoslnader, bränsleutgifter, emballage och frakter. Vid beräknandet av ut1

giftema å här avsedda låsta konton hade sockerbolaget kommit till en siffra

av 17.57 öre per kilogram råsocker, siffran baserad dels på en råsockertillverkning

av 272,000 ton eller samma som i nu gällande avtal, dels på löneoch

kostnadsnivån per den 1 november 1942, alltså före prisstoppet.

Nämnderna, som i sina efter enahanda grunder uppgjorda beräkningar

kommit till en annan och lägre siffra, ha efter ingående förhandlingar med

bolaget slutligen ansett sig kunna tillstyrka ett belopp av 17.22 öre, och bär

även bolaget — under framhållande av det berättigade i de av bolaget gjorda

beräkningarna —• slutligen godtagit sagda belopp. Båda parterna voro likväl

ense örn det vanskliga i att under nu rådande ovissa förhållanden för en

tidsperiod av c:a l1/- år framåt definitivt och under alla omständigheter

fastlåsa kostnadsposter av här ifrågavarande storleksordning vid ett visst

belopp, då lönekostnaderna äro avhängiga av levnadskostnadsindex och kostnaderna

för materialförbrukningen äro ovissa. Örn krisen under mellantiden

skulle nalkas sitt slut och penningvärdet avsevärt förbättras, skulle bolaget

kunna tillskyndas obehöriga vinster. Å andra sidan kunde, om krisen skärpes

och prisnivån stiger, bolagets kostnader komma att väsentligt ökas.

Nämnderna och bolaget lia därför enat sig om att föreslå en modererande bestämmelse

av ungefär enahanda innebörd, som finnes inryckt i gällande ramavtal

beträffande arbetslönerna. Skulle sålunda under liden 10 mars 1943—- 31 juli 1944 sådan ändring inträda i pris- eller lönehänseende, att en mera

väsentlig stegring eller nedgång inträder i summan av de i den låsta posten

ingående kostnaderna, skall efter påfordran av någondera parten förhandlingar

mellan dem upptagas i syfte att åstadkomma härav föranledd

skälig jämkning av förenämnda belopp av 17.22 öre. Såsom exempel på sådan

förändring, som nu avses, må nämnas, alt, därest socialstyrelsens allmänna

levnadskostnadsindex ändras i sådan mån, alt därigenom, jämlikt

uppgörelse den 19 december 1942 mellan svenska arbetsgivareföreningen

och landsorganisationen eller i övrigt jämlikt gällande ramavtal, ändringar

i rörliga lönetillägg skola vidtagas eller i sagda uppgörelse avsedda åtgärder

eljest vidtagas, bör härav betingad skälig jämkning företagas i förenämnda

summa av 17.22 öre. Det förutsättes, att vid kommande eventuella förhandlingar

rörande jämkning, som nu sägs, stalén företrädes av det i kontraktet

angivna kontrollorganet, dock alt fråga örn fastställande av ändring i beloppet

17.22 öre underställes Kungl. Majit, som jämlikt kontraktet äger härom

fatta beslut utan riksdagens hörande.

Den låsta posten 17.22 öre har framkommit på sätt, som framgår av nedanstående

översiktstablå. Av densamma framgår jämväl de olika kostnads
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Mcij:ts proposition nr 188.

elementen ävensom differenserna mellan de gjorda beräkningarna. För jämförelse

ha jämväl medtagits motsvarande beräknade kostnadsposter för det

nu löpande året.

I. Underhåll..........

Avskrivningar......

Skatter ............

Till fri disposition ..

Beräknat i

prop. nr

198/1942

5.300.000

5.590.000

3,000,000

300,000

Bolagets

beräkning

1943

5,900,0001 ..

6,600,000/

3,000,000

300,000

Statsdele- gerades be- räkning 1943

5,300,0001 ,0

5,590,000/

3,000,000

300,000

Slutupp-

görelse

11,783,000

3,000,000

300,000

Summa

(Verklig kostnad) ...

14.190.000

13.735.000

15,800,000

14,190,000

15,083,000

11. Avlöningar.........

118,588,000

18,588,000

18,348,000

18,348,000

Pensioner...........

1 1,260,000

1.260,000

1.260,000

1,260,000

Förbrukningsartiklar

■2,221,000

2,235,000

2,235,000

2,235,000

* Omkostnader.......

'' 2,050,000

1,917,000

1,917,000

1,917,000

480,000

Körsel..............

1 530,o00

480,000

480,000

Vagnshyra .........

165,000

65,000

65,000

65,000

Betfrö..............

■ 2,188 0U0

2,064,000

2,064,000

2,064,000

Försäkringar........

■ 1,251,000

1,286,000

1,286,000

1,286,000

Summa

1 28,153,000

27,895,000

27,655,000

27,655,000

III. Bolagets kapitalränta

4,100,000

4,100,000

4,100,000

4,100,000

45,988,000

47,795,000

45,945,000

46,838,000

Kvantitet råsocker

(ton).............

263,000

272,000

272,000

272,000

Öre per kg råsocker

17.48

17.57

16.89

17.22

Beträffande de olika delposterna i sammanställningen har i skrivelsen

yttrats.

a) Underhåll av byggnader, maskiner m. m. och avskrivningar. Underhållskostnaderna

under de tre gångna avtalsreglerade åren ha i medeltal utgjort

5.173.000 kronor. I innevarande års avtal beräknades samma kostnad till

5.300.000 kronor vid en råsockerproduktion av 272,000 ton. Till grund för beräkningen

Indes de tre senaste fredsårens medeltal, 3,928,000 kronor, vilket

belopp minskades med 10 procent till 3,535,000 kronor, enär vissa underhållsarbeten

enligt sockemämndens mening kunde i ett ansträngt läge tillfälligt

inbesparas och skjutas på framtiden. Det sålunda reducerade beloppet,

3,535,000 kronor, ökades sedan med 50 procent, vilket ansågs svara mot

prisfördyringen i förhållande till förkrigsnivån. Bolaget har nu liksom föregående

år med styrka gjort gällande, att underhållskostnaden är för knappt

tilltagen för dess 24 stora fabriksenheter, och den tekniska ledningen har förklarat

sig icke kunna påtaga sig ansvaret för eventuella driftsavbrott, föranledda

av bristande underhåll. Bolaget har därför ansett att till grund för beräkningen

av underhållet för året 1943/44 bör läggas de tre senaste fredsårens

medeltal 3,928,000 kronor — utan någon volymkrympning — ökat med

en beräknad prisfördyring av 50 procent eller sammanlagt 5,892,000 kronor.

För att påvisa det berättigade i antagandet av en prisfördyring å sockerindustriens

underhållsartiklar å 50 procent har bolaget verkställt en undersökning

angående priserna den 1 september 1939 respektive den 10 februari

1943 för en del viktigare förnödenheter, varvid framgått att en prisfördyring å

dessa föreligger med 62.6 procent. Vid detta förhållande och då nämnderna

icke velat påyrka ett eftersättande av det behövliga underhållet, vilket gi- 1

1 Beräknat enligt preliminärt bokslut för senare delen av 1942.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

33

välvis i längden innebure mindre god ekonomi och kan innefatta risker för

driftens rationella uppehållande, ha nämnderna ansett sig böra i viss mån

tillmötesgå bolagets hemställan i här förevarande avseende. Då emellertid

enligt nämndernas mening underhållet och posten avskrivningar lämpligen

böra behandlas i ett sammanhang, enär en ökning i underhållet ofta föranleder

en minskning i avskrivningarna och omvänt, lia nämnderna ansett,

att dessa båda kostnadsgrupper böra uppskattas i en post.

De ordinarie avskrivningarna, vilka under de tre senaste förkrigsåren i

medeltal utgjort 4,390,000 kronor, uppgingo under de tre hittills gångna avtalsåren

tili i medeltal 4,635,000 kronor. För innevarande avtalsår beräknades

vid fjolårets förhandlingar de ordinarie avskrivningarna till 4,700,000

kronor. Bolaget hade i fjol härjämte yrkat att få göra extra avskrivningar

på grund av utav kriget förorsakade merkostnader å nyanskaffade maskiner

och nyanläggningar med 1,650,000 kronor, vilket innebar total avskrivning

av merkostnaden å nyanskaffningarna. Sockernämnden, som fann skäl

föreligga för en viss avskrivning av krigsmerkostnaderna, ansåg sig likväl i

avsikt att begränsa förevarande kostnadsbelopp kunna förorda endast 50

procent avskrivning av nämnda kostnad. Jämte viss mindre kristidsavskrivning

å två nya råsockermagasin ansåg sig nämnden i fjol sålunda kunna

tillstyrka en sammanlagd avskrivning för innevarande år av 5,590,000 kronor.

För verksamhetsåret 1943/44 har sockerbolaget beräknat de ordinarie avskrivningarna

til! 5,100,000 kronor. Nyanskaffningarna under året beräknas

komma att utgöra cirka 7,000,000 kronor, varav krigsmerkostnaden uppgives

utgöra cirka 2,000,000 kronor. Detta belopp har bolaget hemställt att

få avskriva med 75 procent eller med 1,500,000 kronor. Totala avskrivningsbeloppet

skulle sålunda enligt bolaget för det nya avtalsåret komma att

utgöra 6,600,000 kronor. Då enligt nämndernas mening vissa nyinvesteringar

borde kunna fördelas på två år i stället för att enbart påföras verksamhetsåret

1943/44 och då nämnderna i övrigt icke ansett sig kunna tillstyrka kristidsavskrivningar

med högre belopp än 50 procent, ha nämnderna för sin

del icke kunnat biträda bolagets hemställan. I stället ha nämnderna förklarat

sig kunna tillstyrka ett sammanlagt kostnadsbelopp för underhåll och

avskrivningar å 11,783,000 kronor, vilket belopp även upptagits som kostnadselement

i det uppgörelsevis fixerade beloppet av 17.22 öre. Enligt bolagets

beräkningar skulle samma kostnadspost utgjort 12,500,000 kronor.

b) Avlöningar. Nämndernas och bolagets beräkningar divergera här med

ett belopp av 240,000 kronor. Bolaget synes i sina beräkningar lia utgått

från att 1942 års svåra kampanjförhållanden i viss mån komme att bestå

även under innevarande år. Nämnderna åter ha ansett sig böra räkna med

mera normala förhållanden för årets betavverkning, varigenom de rörliga

lönekostnaderna kunnat minskas. Den av nämnderna uppskattade lönekostnaden

har upptagits i det låsta kostnadsbeloppet 17.22 öre.

c) Räsockerkvantiteten. Vid de båda senare årens förhandlingar har överenskommelse

träffats på basis av en såsom normal ansedd råsockerkvantitet

av 272,000 ion. 1942 års kampanj gav visserligen endast cirka 263,000 ton

råsocker men å andra sidan var medeltalet för senaste åren väsentligt högre.

Bolaget har vid förhandlingarna gjort gällande, att utsikterna för en gynnsam

skörd nu äro mindre än tidigare år. En normalkvantitet å 272,000 ton

vore därför enligt bolagets mening alltför hög och cn minskning häri läte

sig väl försvara. Nämnderna å sin sida lia förklarat sig icke kunna tillstyrka,

att en eventuell överenskommelse baserades på cn lägre råsockerkvantitet

än den tidigare angivna normalkvanlileten 272,000 ton. Denna

kvantitet har numera godtagits jämväl av sockcrbolaget.

Diliang till riksdagens protokoll IVAS. 1 sami. Nr ISS. :i

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Vad angår det upprättade förslaget till kontrakt mellan

svenska staten och svenska sockerfabriks ak tiebolaget

har i skrivelsen anfört följande.

Inom nämnderna lia utarbetats ett förslag till kontrakt mellan svenska

staten och svenska sockerfabriksaktiebolaget rörande sockertillverkningen

m. m. under tiden 1 augusti 1943—31 juli 1944 med därtill fogade allmänna

uttalanden från förhandlingarna. Förslaget ansluter sig i det väsentliga till

nu gällande kontrakt. De ändringar, som vidtagits, avse huvudsakligen § 5

i gällande kontrakt och ha föranletts av den s. k. låsta postens utsträckande

att avse jämväl förut omnämnda i tidigare kontrakt däri ej innefattade

kostnadsposter. De övriga ändringar, som vidtagits, avse huvudsakligen

mindre betydelsefulla jämkningar i nu gällande bestämmelser och ha till

stor del föranletts av den ändrade lydelsen av kontraktets § 5. Förslaget har

genomgåtts med bolagets representanter, därvid vissa ändringar företagits.

Sedan betodlareföreningen den 13 mars 1943 å stämma avslagit nämndernas

anbud örn oförändrat betpris och därvid tillika framhållit, att odlarna

på grund härav enligt föreningens stadgar äro förbjudna att på sagda villkor

odla betor, har sockerbolaget i skrivelse den 15 mars 1943 anmält, att

grunderna för det uppgjorda avtalsförslaget mellan staten och bolaget därigenom

ryckts undan. Bolaget har härom ytterligare anfört i huvudsak följande.

Det hade vid förhandlingarna varit en klar förutsättning, att förhållandena

skulle utvecklas så att säga normalt, d. v. s. att situationen icke bleve

sådan, att en öppen eller förtäckt belodlingsstrejk komme till stånd. Under

en sådan strejk skulle avtalets olika bestämmelser komma att framstå såsom

en ren anomali. Bolaget har ansett sig därför böra understryka, att bolaget

således ej vore bundet av avtalet, vilket icke ansåges bindande med mindre

ett sådant uttalande från betodlareföreningens stämma förelåge, att varje

odlare kunde anse sig formellt och moraliskt oförhindrad att verkställa sin

odling.

Då den genom betodlareföreningens beslut den 13 mars uppkomna situationen

även enligt nämndernas mening måste anses innebära ett så väsentligt

ändrat läge beträffande det kommande årets sockertillverkning, att den

grundläggande förutsättningen för uppgörelsen mellan staten och sockerbolaget

om nästa års sockertillverkning härigenom rubbas, lärer ej kunna bestridas,

att frågan örn förnyat kontrakt nu kommit i ett ändrat läge. Örn till

äventyrs ingen förändring i den sålunda uppkomna situationen skulle inträda,

måste nya förhandlingar därför upptagas med sockerbolaget. Skulle

däremot, såsom är att hoppas, betodlareföreningen frånfalla sin nu intagna

ståndpunkt och sådana förutsättningar skapas för 1943 års betodling, som

avsågos vid avtalsförslagets upprättande den 10 mars 1943, måste givetvis

den förenämnda mellan nämnderna och bolaget träffade uppgörelsen stå fast

och fullföljas.

Kontraktsförslagets godkännande torde erfordra beslut av riksdagen.

I anslutning härtill torde gällande införselmonopol å socker böra för erforderlig

tid förlängas, förslagsvis till den 31 januari 1945.

Sedan avtal örn lönerna för arbete med skötsel och upptagning av sockerbetor

träffats den 19 mars 1943, har Sveriges betodlares centralförening vid

sammanträde den 23 samma månad förklarat sig godtaga av myndigheterna

erbjudna villkor för betodlingen under år 1943, innebärande i huvudsak ett

grundpris av 4 kronor 50 öre för 100 kilogram sockerbetor. Därigenom står

även uppgörelsen med sockerbolaget fast.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 188.

35

Anordningar för lastning och lossning av sockerbetor.

i syfte att underlätta järnvägstransporter av sockerbetor lia under år 1940

särskilda åtgärder vidtagits genom byggande vid olika järnvägsstationer inom

betdistrikten av arbetsbesparande anordningar för lastning och lossning av

betor. För ändamålet har 1910 års lagtima riksdag i enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (prop. nr 287; r. skr. nr 430) för budgetåret 1940/41 anvisat

dels till Bidrag till lastnings- och lossningsanordningar för sockerbetor under

elfte huvudtiteln ett reservationsanslag av 750,000 kronor, dels till Anordningar

för lastning och lossning av sockerbetor vid statens järnvägar såsom

kapitalinvestering i statens affärsverksfonder, statens järnvägar, ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor, dels ock till Lån till lastnings- och lossningsanordningar

för sockerbetor såsom kapitalinvestering i fonden för låneunderstöd

ett reservationsanslag av 400,000 kronor. Genom beslut av 1940 års urtima

riksdag (prop. nr 81; r. skr. nr 100) har å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1940/41 till Anordningar för lastning och lossning av

sockerbetor vid statens järnvägar anvisats ett reservationsanslag av ytterligare

300,000 kronor. Kungl. Maj:t har den 21 juni 1940 utfärdat kungörelse

(nr 547) angående bidrag och lån av statsmedel tid lastnings- och lossningsanordningar

för sockerbetor. Enligt kungörelsen må bidrag och lån

av statsmedel beviljas åt ägare av enskild järnväg för utförande av lastnings-

och lossningsanordningar för sockerbetor vid station, där kvantiteten

lastade betor under något av de tre senast förflutna kalenderåren uppgått

till minst 2,000 ton. Vid bestämmande av bidragets storlek skall hänsyn

tagas, å ena sidan, till angelägenheten av att de med bidraget avsedda

anordningarna bliva utförda och, å andra sidan, till det gagn som anordningarna

komma att medföra för sökanden. Lån må av statsmedel beviljas lill

belopp, motsvarande högst den del av de beräknade kostnaderna för anordningarnas

utförande, som icke täckes av beviljat statsbidrag.

Vid 1941 års riksdag (prop. nr 212; r. skr. nr 255) har för budgetåret

1941/42 anvisats dels till Bidrag till lastnings- och lossningsanordningar för

sockerbelor under nionde huvudtiteln ett reservationsanslag av 185,000 kronor,

och dels lill Anordningar för lastning och lossning av sockerbetor vid

statens järnvägar å kapitalbudgeten, under rubrik statens järnvägar, ett reservationsanslag

av 500,000 kronor.

För budgetåret 1941/42 anvisades av 1942 års riksdag (prop. nr 70; r. skr.

nr 63) ytterligare medel för ifrågavarande ändamål, nämligen dels till Bidrag

till lastnings- och lossningsanordningar för sockerbetor under nionde huvudtiteln

ett reservationsanslag av 100,000 kronor och dels till Anordningar för

lastning och lossning av sockerbetor vid statens järnvägar å kapitalbudgeten,

under rubrik statens järnvägar, ett reservationsanslag av 1,300,000 kronor.

I årets slatsverksproposition (nionde huvudtiteln punkt 104) har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till

Bidrag till lastnings- och lossningsanordningar för sockerbetor för budgetåret

1943/44 beräkna ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

I skrivelse den 18 februari 1943 har statens sockernämnd hemställt, att ett

reservationsanslag av 150,000 kronor för budgetåret 1943/44 måtte anvisas

till Bidrag till lastnings- och lossningsanordningar för sockerbetor, samt att

till nämnda anslag måtte överföras utgående reservation per den 30 juni 1943

å det å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisade reservationsanslaget

av 100,000 kronor. Härjämte har sockernämnden föreslagit vissa

ändringar i kungörelsen nr 547/1940 angående bidrag och lån av statsmedel

till lastnings- och lossningsanordningar för sockerbetor. Sockernämnden har

anfört följande.

Statsbidrag med viss övre gräns, fastställd i relation till den vid stationen

i fråga inlastade betmängden, bör hädanefter kunna utgå även till anläggningar

vid stationer med mindre betlastning än 2,000 ton per år. Sagda gräns

synes böra bestämmas till 5 kronor per ton vid stationen lastade betor under

något av de tre senaste åren, dock att, där särskilda skäl därtill föreligga,

bidrag må beviljas även till högre belopp, högst hälften av kostnaden. Särskilt

beträffande anordningar vid stationer inom de mellansvenska betodlingsdistrikten,

där det ej minst under rådande tidsläge är eli allmänt intresse att

vidga betodlingen, torde skäl ofta föreligga till dylik höjning av statsbidraget.

Berörda enskilda järnvägar ha, efter nämndens anmodan, inkommit med

uppgifter rörande behovet för innevarande år av bidrag och lån av statsmedel

till nya lastnings- och lossningsanordningar och till komplettering av befintliga

anläggningar. Med stöd av dessa uppgifter har nämnden beräknat storleken

av de statsbidrag, som synas böra beviljas för 1943 års anläggningar

och arbeten, till i runt fal 180,000 kronor, varvid nämnden förutsatt godkännande

av nyssberörda förslag till ändring av kungörelsen nr 547/1940.

Av de medel, som ställdes till sockernämndens förfogande till statsbidrag

år 1942, kvarstår odisponerat ett belopp av omkring 50.000 kronor. Under

förutsättning att detta belopp får disponeras för bidrag innevarande år, erfordras

alltså ett ytterligare belopp av i runt tal 130.000 kronor, som för

mötande av eventuellt framkommande ytterligare behov synes böra avrundas

uppåt till 150,000 kronor.

I remissyttrande den 24 februari 1943 bar statskontoret andragit följande.

Statskontoret måste med hänsyn till storleken av hittills beviljade anslag

finna det tveksamt, huruvida behov av ytterligare medel för ändamålet kan

anses föreligga. Denna tvekan förstärkes därav, att det förefaller tämligen

ovisst, örn och i vad mån ifrågavarande anläggningar kunna komma till nytta

även efter innevarande års betsäsong. Några garantier för att järnvägarna

även efter ett återinträdande av mera normala förhållanden på arbetsmarknaden

och inom kommunikationsväsendet skulle få behålla bettrafiken, synas

nämligen icke lia lämnats. I varje fall anser statskontoret det vara betänkligt,

att, såsom i föreliggande framställning från statens sockernämnd

föreslås, statsbidrag skulle kunna beviljas ägare av enskild järnväg för utförande

av lastnings- och lossningsanordningar oberoende av vilken kvantitet

sockerbetor, som under de tre senaste åren inlastats vid järnvägsstation, för

vilken bidrag begäres. Statskontoret anser sig följaktligen icke kunna tillstyrka

detta förslag. Däremot vill ämbetsverket icke motsätta sig, alt kvarstående

reservation å det av riksdagen å tilläggsstat II för budgetåret 1941/42 anvisade

anslaget må tagas i anspråk även för 1943 års betkampanj.

Sveriges betodlares centralförening har i skrivelse den 5 februari 1943,

hemställt, att ett belopp av 1,675,000 kronor måtte ställas till järnvägsstyrel
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 188.

37

sens förfogande för iordningställande av vissa anordningar för lastning och

lossning av sockerbetor vid statens järnvägar. I skrivelsen har centralföreningen

anfört följande.

Under de närmast föregående åren ha vid olika järnvägsstationer vidtagits

anordningar för underlättande av sockerbetsleveranserna, huvudsakligen bestående

i anläggande av lastbryggor och uppsättande av betlastningsaggregat.

Vad hittills åtgjorts är dock icke tillräckligt för ernående av tillfredsställande

förhållanden.

Sveriges betodlares centralförening har förhandlat med statens järnvägars

lokala företrädare rörande de ytterligare åtgärder, som närmast äro behövliga

vid statens jänvägars stationer. På grundval av dessa förhandlingar har distriktschefen

inom statens järnvägars III distrikt uppgjort och till järnvägsstyrelsen

översänt en detaljerad plan och kostnadsberäkning slutande å en

kostnadssumma av 1,550,000 kronor.

Beträffande anläggningar inom VI distriktet äro beräkningarna ännu ej

helt slutförda, till följd varav summan ännu ej kan slutgiltigt fixeras. Den

torde dock knappast komma att överstiga 125,000 kronor.

Under framhållande av den avgörande betydelse tillfredsställande anordningar

numera ha för en rationellt bedriven sockerbetsodling anhåller centralföreningen,

att erforderligt belopp måtte ställas till järnvägsstyrelsens förfogande,

på det att de planerade lastningsanordningarna måtte kunna komma

till utförande före början av nästa betkampanj.

över framställningen ha yttranden avgivits den 12 februari 1943 av järnvägsstyrelsen,

den 17 i samma månad av statskontoret och statens industri

kommission, den 18 i nämnda månad av statens arbetsmarknadskommission

samt den 25 i samma månad av statens sockernämnd.

Järnvägsstyrelsen har vid sitt yttrande fogat den i centralföreningens skrivelse

omnämnda planen för ifrågavarande arbeten, varav här må intagas

följande.

De föreslagna kompletteringarna avse bland annat stensättning av de planer,

som genom den intensiva trafiken åverkas i samband med mekanisk lastning

och där nuvarande beläggning icke visat sig vara tillräckligt kraftig.

Dessutom omfattar kompletteringarna uppsättning av kraftigare motorer vid

de år 1940 levererade s. k. Österlövsapparaterna, förbättring av servisledningarna

för motorerna, där befintliga ledningar visat sig vara för små, samt i

övrigt vidtagande av de mindre förbättringar, som erfarenheten från de

gångna kampanjerna visat vara behövliga.

Vid statens järnvägars nuvarande stationer ha föreslagits nyanläggningar

enligt nedanstående.

Ban-

sektion

Station

Betmängd i

ton 1941

Föreslagna åtgärder

Kostnad

kronor

28

Gyllebo

3,800

Ändring av spårsystemet samt uppställning

av skopkran

70,000

28

Rynge

4,000

Ändring av spårsystemet samt uppställning

av skopkran. Rivning av ett dåligt och

obehövligt SJ tillhörigt bostadshus

86,000

28

Skarhult

2,870

Ändring av spårsystemet samt uppställning

av skopkran

74,000

Vid Malmö—Simrishamns m. fl. järnvägar lia föreslagits följande nyanläggningar

eller förändringar.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj-.ts proposition nr 188.

Ban-

sektion

Station

Betmängd i

ton 1941

Föreslagna åtgärder

Kostnad

kronor

28

Bjärsjö

4,402

Ändring av spårsystemet samt uppställning

av trän Rydsgård upptagen Nordströms

elevator typ 1940

60,000

28

Gislöv

12,157

Utbyte av befintliga 2 Österslövselevatorer

mot 1 vinkelrät Mekanoelevator

90,000

| 28

Kulladal

3,310

Uppställning av skopkran

57,000

28

Nordanå

2,286

> > >

70,800

j 28

Rydsgård

14,430

Förändring av spårsystemet samt utbyte av

befintlig Nordströms elevator, typ 1940,

mot parallell Mekanoelevator. (Befintliga

anläggningar tillhöra MSJ m. fl. järnvägar,

enär all bettrafik härifrån berör uteslu- tande dessa banor.)

155,000

28

Tommarp

10,822

Förändringar av spårsystemet saint utbyte

av Österslövselevatorn mot vinkelrät Me- kanoelevator

90,000

28

Veberöd

3,225

Uppställning av skopkran

40,000

j 28

Vintrie

14,104

Ändring av spårsystemet samt uppställning

av parallell Mekanoelevator

100,000

Kostnaderna för angivna arbeten fördela sig sålunda:

Statens järnvägar.

Mindre förändringar och kompletteringar kronor 441,900

Nyanläggningar ...........................» 230,000 kronor 671,900

Malmö—Simrishamns järnvägar.

Mindre förändringar och kompletteringar kronor 215,300

Nyanläggningar ...................... » 662,800 » 878,100

Summa kronor 1,550,000.

Vidare har järnvägsstyrelsen vid sitt yttrande fogat en av distriktschef en i

III distriktet till centralföreningen den 28 januari 1943 avlåten skrivelse,

därvid framhållits, att statens järnvägar näppeligen ansåge det försvarbart

att på stationer med relativt obetydlig betmängd föreslå anläggningar, som

bleve så kostbara som förevarande, samt att av denna anledning distriktschef

en avstyrkte anläggningar för 371,800 kronor, avseende Gyllebo, Skarhults,

Bjärsjö, Kulladals, Nordanå och Veberöds järnvägsstationer.

Jag vill i detta sammanhang erinra, att Kungl. Maj:t i proposition, nr 38,

till årets riksdag framlagt förslag örn bland annat att Malmö—Simrishamns

järnvägar skulle förvärvas av staten och införlivas med statens järnvägar.

För egen del har järnvägsstyrelsen i huvudsak anfört följande.

Styrelsen, som delar den av distriktschefen uttalade uppfattningen, anser

sig däröver böra framhålla önskvärdheten av att garantier kunna erhållas

från betodlarnas sida om användandet av järnvägarna för bet transporter även

efter inträdda mera normala förhållanden, enär så avsevärda belopp från

statens sida redan nedlagts och ytterligare önskas nedlagda på betlastningsanordningar

på järnvägsstationerna.

Därest statsmakterna med hänsyn till den betydelse, som tillfredsställande

anordningar numera ha för en rationellt bedriven sockerbetsodling, finna det

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 188.

39

erforderligt att, utöver tidigare för dylika arbeten vid statens järnvägars stationer

beviljade 3,100,000 kronor, även tillmötesgå av betodlarna nu framförda

önskemål om ytterligare anslag av 1,675,000 kronor för samma ändamål,

skall styrelsen, under förutsättning att licens för erforderligt material erhålles

och behövlig arbetskraft får anställas samt beslut i frågan föreligger snarast,

söka göra vad som är möjligt för att hinna färdigställa anläggningarna före

nästkommande betkampanj. Därest förenämnda anslag beviljas, förutsätter

styrelsen emellertid, att hela beloppet omedelbart avskrives genom å driftbudgeten

anvisat avskrivningsanslag.

Statskontoret har anfört.

I likhet med järnvägsstyrelsen finner statskontoret det synnerligen tveksamt,

huruvida ytterligare medel böra anvisas till anordningar för lastning

och lossning av sockerbetor. Åtminstone torde så icke böra ske utan att, såsom

järnvägsstyrelsen förordat, garantier lämnas från betodlarnas sida, att

dessa även efter det att normala förhållanden inträtt inom kommunikationsväsendet

för viss bestämd tid framåt i överenskommen utsträckning komma

att begagna sig av järnvägarna vid transport av betor och betmassa. Vad särskilt

föreliggande framställning angår, anser ämbetsverket statsmedel i varje

fall icke böra utgå till kostnaderna för lastnings- och lossningsanordningar

vid stationerna Gyllebo, Skarhult, Bjärsjö, Kulladal, Nordanå och Veberöd,

vid vilka de inlastade betmängdema under år 1941 icke uppgått till större

kvantiteter än 2,286—4,402 ton.

Statens industrikommission, som ansett sig böra bedöma ärendet allenast

med avseende å materialförsörjningen, bär ur denna synpunkt icke något att

erinra mot den gjorda framställningen.

Statens arbetsmarknadskommission har ur de synpunkter, arbetsmarknadskommissionen

har att beakta, tillstyrkt framställningen.

Statens sockernämnd har yttrat följande.

Statens sockernämnd, som ombestyr beviljandet av statsbidrag och lån för

utförande av lastnings- och lossningsanordningar för sockerbetor vid stationer

tillhöriga enskilda järnvägar, har icke haft någon befattning med eller

direkt erfarenhet av dylika anläggningar vid statens järnvägar. Sockernämnden

har dock ej kunnat undgå få det intrycket, att ifrågavarande anordningar

vid statens järnvägar i många fal! äro mycket kostnadskrävande, särskilt

i förhållande lill storleken av den på stationen ifråga inlastade betmängden.

Nämnden har hittills icke beviljat statsbidrag till högre belopp än

som svarar mot 5 kronor per ton bctmängd vid stationen, och endast i ett

par fall har härav föranlelts sänkning av bidraget, som därvid alltså kommit

att utgå med något lägre belopp än 50 procent av kostnaden. Största kostnaden,

som legat till grund för beräkning av statsbidraget, har uppgått till

inemot 11 kronor per ton hetor. Motsvarande kostnader för de av betodlarnas

centralförening i remissframställningen föreslagna lastningsanordningarna

ställa sig beträffande åtskilliga stationer väsentligt högre, exempelvis för

Nordanå 31 kronor per ton betor, för Skarhult 25 kronor 70 öre, för Rynge

21 kronor 50 öre. Vad angår Bjärsjö, så anordnades där år 1942 med statsbidrag

en lastkaj för en kostnad av 10,500 kronor. Kajen tillkom efter direkt

hänvändelse av betodlare till chefen för jordbruksdepartementet och

sedan odlarna förklarat sig tillfredsställda med denna jämförelsevis enkla

och billiga anordning. Nu upptager förslaget (avstyrkt av järnvägsstyrelsen)

flyttning av elevator till Bjärsjö från annan plats m. m. för en kostnad av

60,000 kronor. — 1 Gislöv finnas för närvarande två av Hässleholms verk
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Departements

chefen.

städer levererade elevatorer, kostnad tillhopa 41,400 kronor, vilka efter en

del ändringar och kompletteringar fungera på det hela taget tillfredsställande.

Enligt förslaget skola dessa elevatorer slopas och ersättas med en s. k.

Mekanoelevator för en kostnad av 90,000 kronor. Enligt sockernämndens

mening är behovet av en förändring i Gislöv icke så trängande, att den icke

kan undanskjutas med hänsyn till rådande prisläge samt brist på materiel

och arbetskraft.

Vad angår de ay järnvägsstyrelsen uppgivna kostnaderna för de särskilda

anläggningarna, så är det för nämnden icke möjligt att utan tillgång till ritningar

och kostnadsberäkningar yttra sig häröver — en uppgift, som för övrigt

knappast torde tillkomma nämnden — men uppenbart är, att kostnaderna

äro mycket höga. Å andra sidan är nämnden icke blind för att det

i nuvarande läge är angeläget att underlätta transporterna och leveranserna

av sockerbetor och att det därför är ett viktigt allmänt intresse, att anläggningar

av förevarande slag komma till utförande, i den mån staten under

rådande förhållanden anser sig böra anvisa penningmedel för ändamålet.

På grund av det anförda vill sockernämnden dels instämma i distriktschefens

i Malmö av järnvägsstyrelsen biträdda förslag om begränsning av antalet

i centralföreningens skrivelse upptagna anläggningar, dels härutöver

föreslå uppskov tillsvidare med förändring av lastningsanordningarna i Gislöv,

dels slutligen ifrågasätta undersökning, huruvida icke kostnaderna för

anordningar vid de 4 återstående stationerna, Rynge, Rydsgård, Tommarp

och Vintrie, vilka kostnader, enligt vad ovan anförts, synas sockernämnden

alltför höga, skulle kunna genom förenkling nedbringas.

Under en följd av år ha statsmakterna genom avtal nied såväl sockerindustrien

som betodlarna reglerat sockernäringen i landet. Huvudprincipen

för regleringen har varit, att slaten enligt vissa bestämmelser tillförsäkrat

svenska sockerfabriksaktiebolaget ensamrätt till import av socker mot det

att bolaget åtagit sig att inbjuda till teckning av kontrakt örn sockerbetsodling

i enlighet med av staten godkända grunder samt att bolaget förbundit

sig att ej låta odlare ingå betodlingskontrakt med det bestämda belpriset med

mindre odlaren avlämnat förbindelse angående betarbetarlönerna. Sedan tre

år tillbaka garanterar staten därjämte bolaget täckning av de med sockertillverkningen

förbundna kostnaderna, viss förräntning av bolagets eget kapital

däri inberäknad, mot det att bolaget är redovisningsskyldig! för sina på grund

av sockertillverkningen erhållna inkomster. Ehuru såsom i nämndernas och

livsmedelskommissionens skrivelse anförts vissa skäl kunna åberopas för en

avveckling av det nuvarande garantisystemet och en övergång till den allmänna

priskontrollen, är jag likväl icke för närvarande beredd att tillstyrka

en så vittgående omläggning av sockerregleringen. I huvudsak synas även

för nästa tillverkningsår samma principer som hittills tillämpats böra gälla

för sockernäringens reglering. Ett avtal mellan staten och sockerbolaget rörande

sockerproduktionen bör alltså även i år genomföras. Det härutinnan

framlagda förslaget (bilaga 1) torde kunna godtagas.

Efter förhandlingar angående sockerbetsodlingen har uppgörelse rörande

betpriset kommit till stånd av det innehåll, att grundpriset för 1943 års odling

skall bliva detsamma som för 1942 års odling eller 4 kronor 50 öre för 100

kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt. Reglering av priset efter

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

41

sockerhalt skall ske enligt tidigare tillämpade grunder. På hemställan av betodlarnas

centralförening kan — liksom bestämdes i fjol — framdeles omprövning

genom skiljemannaförfarande få ske, huruvida höjning av betpriset

kan anses motiverad med hänsyn till sådan stegring av kostnaderna för produktionen

av betor, som innebär att förutsättningarna för det avtalade priset

i någon mera betydande mån förändrats. Skulle svårigheter uppkomma

för betodlarna att få arbetare för skötseln av betodlingarna, böra statsmakterna

vidtaga åtgärder för anskaffande av erforderlig arbetskraft.

Bestämmelserna rörande belarbetarlönerna i den förbindelse, som betodlarna

skola avlämna till sockemämnden, böra ansluta sig till motsvarande

bestämmelser i det för året gällande kollektivavtalet. Enligt den förbindelse,

som skall gälla för Skåne, Östergötland, Skaraborgs län, Halland och Blekinge

samt Småland, bör för sommarskötseln utgå ersättning enligt följande

grundpris: för första hackningen 25 öre, för gallringen 79 öre, för backängen

närmast efter gallringen 42 öre samt för varje av arbetsgivaren påfordrad

annan hackning 23 öre, allt för 100 sträckfamnar; dock att, därest

ingen hackning sker före gallringen, priset för den senare höjes till 96 öre

för 100 sträckfamnar. Arbetarna skola garanteras utförande av minst tre arbetsmoment

vid sommarskö (sein av sockerbetor. Därest allenast gallring utan

föregående backning och backning närmast efter gallring förekomma, räknas

det förra arbetsmomentet som två och betalas med 101 öre för 100 sträckfamnar.

Nu nämnda siffror äro grundpris, vartill på grund av plantantalet

tillägg eller avdrag utgår enligt vissa bestämmelser. Om jorden — å fältet i

sin helhet eller delar därav — är avsevärt bemängd med svårare ogräs, kan

grundpriset höjas med 30 procent. För upptagning, innefattande att betorna

skola omsorgsfullt avblastas, väl rengöras från jord och smårötter och samlas

i högar på förut väl rengjord plats samt högarnas täckande med blast, skall

utgå ackord per 400 sträckfamnar med minst: för arbete verkställt före den

25 oktober 6 kronor 80 öre, för arbete verkställt fr. o. m. den 25 oktober

t. o. m. den 9 november 7 kronor 35 öre samt för arbete verkställt fr. o. m.

10 november 8 kronor 40 öre. Beträffande arbetare, som fullgjort åtaget arbete,

skall dock totalersättningen alltid utgöra minst 7 kronor 35 öre per 400

sträckfamnar. Till arbetare, som i enlighet med förenämnda föreskrifter antingen

utfört åtaget arbete med upptagningen av sockerbetor å överenskommen

areal, dock minst 3,200 sträckfamnar, eller — där uppgörelse om viss

areal ej föreligger — upptagit minst samma areal, skall för verkställt upptagningsarbete,

utöver ackordet, utgå en särskild ersättning (kvantitetstilllägg).

För värjo fullt 1,000-tal kilogram per hektar, varmed skörden å egendomen

överstiger 28,000 kilogram avräknade sockerbetor per hektar, utgår

kvantitetstillägget med 6 öre per 400 sträckfamnar. Stadgandet örn

kvantitetstillägg får ej utgöra binder för att, där så tidigare plägat ske,

en sådan bestämmelse upptages, att en förutsättning för dylikt tillägg

skall vara, att betorna icke hålla mer än viss angiven smutsprocent.

För betodlare i övriga delar av landet böra ersättningsbestämmelserna i

sagda förbindelse jämkas under hänsynstagande till att det inbördes för
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 188.

hållandet mellan arbetarlönernas storlek i olika landsdelar såvitt möjligt

lämnas orubbat. Med beaktande härav böra betodlare å Gotland betala för

sommarskötsel med fyra arbetsmoment 102 kronor och för upptagning 112

kronor per tunnland örn 6,400 sträckfamnar. För upptagning, som verkställes

senare under året än den 9 november, utgår ett tillägg av 8 kronor

40 öre per tunnland. Härutöver skall för upptagningen betalas ett kvantitetstillägg

av 4 öre per 400 sträckfamnar för varje 1,000-tal kilogram per hektar

(cirka 500 kilogram per tunnland), varmed skörden å egendomen överstiger

25,000 kilogram betor per hektar. Helackordet skall alltså vara minst

214 kronor per tunnland jämte kvantitetstillägg i förekommande fall. Bortfaller

den första av ovannämnda hackningar, minskas ackordet för sommarskötseln

liksom helackordet med 4 kronor per tunnland. Bortfaller den sista

hackningen, minskas samma ackord med 14 kronor per tunnland. Betodlare

på Öland, som tecknar kontrakt med Mörbylånga råsockerfabrik, bör betala

för sommarskölsel med fyra arbetsmoment 109 kronor, för upptagning 105

kronor och i helackord alltså 214 kronor per tunnland. Minskningen, om

första respektive tredje hackningen bortfaller, bör här fastställas till 5 kronor

och 15 kronor.

Liksom tidigare torde böra uttagas en betodlaravgift. Med hänsyn till betodlarnas

framställning därom synes avgiften böra höjas från 3 kronor till 3

kronor 50 öre för varje uppmätt hektar av odlarnas sockerbetsodling. Avgiften

torde böra användas för i huvudsak samma ändamål som för närvarande.

Beträffande det närmare innehållet i förbindelsen utöver vad nu berörts

får jag hänvisa till vid statsrådsprotokollet fogad bilaga 2.

Enligt tillämpad praxis lia sockerbetsodlare ägt att till nedsatt pris uttaga

viss kvantitet melass från sockerbolaget för utfodring å egna brukningsdelar.

Före 1941 uppgick den mängd melass, som betodlarna fingo uttaga, till två

fat eller omkring 500 kilogram per hektar odlade sockerbetor. Med hänsyn

till behovet av melass vid foderförsörjningen inom landet i dess helhet torde

för året kvantiteten böra bestämmas till samma kvantitet som förra året eller

ett fat motsvarande cirka 250 kilogram per hektar odlade sockerbetor. Ä

denna kvantitet bör betodlare liksom förra året erhålla en rabatt, som kompenserar

honom för den minskning i tilldelning av melass, som skett efter

1940. Liksom förra året bör nedsättning i priset alltså medgivas med 7 öre

per kilogram å förenämnda kvantitet örn 250 kilogram beträffande före den 1

december uttagen kvantitet och med 5 öre per kilogram för därefter uttagen

kvantitet. För att i görligaste mån tillgodose betodlarnas behov av större fodertilldelning

till dragarna har livsmedelskommissionen ställt i utsikt, att betodlarna

må i höst tilldelas ett andra fat melass till normalpris utan rabatt, om

tillgången så medgiver, eller i annat fall något ökad fodersädstilldelning.

Såsom i nämndernas och kommissionens skrivelse framhållits torde, under

förutsättning att odling på de av myndigheterna erbjudna villkoren kommer

till stånd, 50 kilogram kalksalpeter kunna ställas till förfogande för

varje påbörjad halv hektar kontrakterad betodling. Under samma förutsätt
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kunni. Mcij.ts proposition nr 188.

ning torde viss sänkning av priset å chilesalpeter för betodlingen kunna

medgivas.

Vad i nämndernas och kommissionens skrivelse anförts rörande vissa specialbestämmelser

i odlingskontrakten föranleder intet särskilt uttalande från

min sida.

Härefter torde jag få till behandling upptaga förslag om vissa ändringar i

avtalet mellan staten och sockerbolaget. Enligt det gällande avtalet omfattar

statens kostnadsgaranti ej underhåll, avskrivningar, skatter och ett till bolagsstyrelsens

fria disposition stående belopp, utan bolaget får för täckande

av dessa poster tillgodoräkna sig ett belopp av 5.22 öre per kilogram tillverkat

råsocker. I myndigheternas skrivelse har föreslagits att den s. k. låsta kostnadsposten

skulle väsentligen utvidgas och innefatta förutom nyssnämnda

kostnadsposter jämväl avlöningar, pensioner, förbrukningsartiklar, omkostnader,

körsel, vagnshyra, betfrö, försäkringar samt förräntning av bolagets

eget kapital (vinst). Utanför den låsta posten skulle alltså i huvudsak ligga

sådana, på förhand mera svårbestämda poster som betkostnader, bränsleutgifter,

emballage och frakter. Denna utvidgning av den låsta postens omfattning

synes av flera skäl ändamålsenlig. Vid beräknandet av utgiftsposterna

å här avsedda låsta konton hade sockerbolaget kommit till en siffra

av 17.57 öre per kilogram råsocker. Efter ingående förhandlingar och sedan

myndigheterna förklarat sig icke kunna medgiva större belopp än 17.22 öre,

har bolaget godtagit detta förslag. Även jag finner mig kunna godtaga detta

belopp såsom skäligt. Rörande de olika omständigheter, som kommit i betraktande

vid bestämmande av beloppet, tillåter jag mig hänvisa till vad i

nämndernas och kommissionens skrivelse härutinnan anförts.

Med hänsyn till ovissheten i det nuvarande läget synes emellertid såsom i

skrivelsen föreslagits böra i avtalet mellan staten och bolaget intagas en bestämmelse,

som möjliggör ändringar i fråga om nyssberörda belopp av 17.22

öre. Sålunda torde böra stadgas att -— därest under tiden den 10 mars 1943—

31 juli 1944 sådan ändring inträder i pris- eller lönehänseende, att en mera

väsentlig stegring eller nedgång inträder i summan av de i den låsta posten

ingående kostnaderna -— förhandlingar efter anfordran av någondera parten

skola upptagas mellan dem i syfte att åstadkomma skälig jämkning i

nyssnämnda belopp. Det har förutsatts, att vid förhandlingar rörande jämkning,

som bär avses, staten skall företrädas av sitt kontrollorgan. Dock skall

fråga om fastställande av ändring i beloppet 17.22 öre underställas Kungl.

Majit, som bör äga att utan riksdagens hörande fatta beslut i frågan.

I anslutning till det anförda har utarbetats ett förslag till kontrakt mellan

staten och svenska sockerfabriksaktiebolaget rörande sockertillverkningen

m. m. under liden den 1 augusti 1943—31 juli 1944 med därtill fogade

allmänna uttalanden från förhandlingarna. Förslaget ansluter sig i det väsentliga

till nu gällande kontrakt. De ändringar, som vidtagits, avse huvudsakligen

5 § i gällande kontrakt och ha föranletts av den s. k. låsta postens

utsträckande att avse jämväl förut omnämnda i tidigare kontrakt däri ej

innefattande kostnadsposter, övriga ändringar avse mindre betydelsefulla

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

jämkningar i nu gällande bestämmelser och ha till stor del föranletts av den

ändrade lydelsen av 5 § i kontraktet. I övrigt tillåter jag mig hänvisa till

kontraktsförslagets lydelse, som ej synes tarva ytterligare motivering.

Det nu ifrågasatta avtalet synes lämpligen i huvudsak böra gälla under tiden

den 1 augusti 1943—31 juli 1944. Såsom framgår av avtalets innehåll

komma emellertid vissa av bestämmelserna även att få giltighet efter sistnämnda

tid. Så är exempelvis förhållandet med vissa av bestämmelserna

i 5 § av kontraktsförslaget.

Grunderna för avtalet böra underställas riksdagen. Med hänsyn till rådande

ovissa förhållanden kan den situationen möjligen inträffa, att under avtalstiden

vissa ändringar i de avtalade bestämmelserna kunna bliva nödvändiga.

Jag förutsätter, att den omständigheten att avtalsgrunderna prövats av

riksdagen ej skall utgöra hinder för Kungl. Maj:t att, därest så av väsentligt

ändrade förhållanden påkallas, med berörda parter överenskomma örn

av dylika omständigheter motiverade jämkningar i kontraktet ävensom

eljest företaga de mindre jämkningar, som kunna finnas påkallade.

Vidare förutsältes, att riksdagen fattar beslut, att för tiden från den 31

januari 1944, då nu gällande importmonopol utgår, till och med viss framtida

tidpunkt rätt att till riket införa socker icke skall tillkomma annan än

staten eller den, åt vilken Kungl. Majit överlåter sådan rätt. Meddelande

av erforderliga närmare föreskrifter torde få ankomma på Kungl. Majit.

Det bör givetvis iakttagas, att importrätten lämnas fri beträffande de i 1 §

andra och tredje styckena av kontraktet avsedda fall. Beträffande den tidpunkt,

då införselmonopolet skall utlöpa, är att märka, att, ehuru avtalet

med bolaget är avsett att utgå den 31 juli 1944, del med hänsyn till statens

garanti rörande bolagets vid sagda dag förefintliga sockerlager synes nödvändigt,

att riksdagens beslut om införselmonopolet får den innebörd, att

Kungl. Majit har möjlighet att utsträcka giltighetstiden för detsamma intill

dess garantien infriats genom lagrets försäljning, vilket kan antagas ha

skett vid ingången av februari månad 1945.

Under de senaste budgetåren ha vid olika tillfällen medel ställts till förfogande

för uppförande av arbetsbesparande anordningar för lastning och

lossning av sockerbetor vid såväl vissa enskilda järnvägar som statens järnvägar.

Även i år har gjorts framställning om anvisande av ytterligare medel

för ändamålen. För anordningar vid enskilda järnvägar har medelsbehovet

enligt inkomna uppgifter beräknats till i runt tal 180,000 kronor. Med hänsyn

till att ett belopp av omkring 50,000 kronor av tidigare för detta ändamål

anvisade medel torde återstå vid löpande budgetårs utgång, har en begränsning

av det i statsverkspropositionen beräknade anslagsbeloppet kunnat

ske. I fråga örn anordningar vid statens järnvägar har hemställts örn

anvisande av ett anslag å 1,675,000 kronor.

Ehuru betydande belopp redan tidigare anvisats för anläggningar av ifrågavarande

slag, torde den besparing av arbetskraft vilken de möjliggöra böra

föranleda att verksamheten i viss utsträckning ytterligare fullföljes. Materiel
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

45

svårigheterna synas icke utgöra ett avgörande skäl däremot. Emellertid måste

ett urval bland de föreslagna anläggningarna ske, varvid bör beaktas vad

järnvägsstyrelsen och sockernämnden förordat och alltså endast de anläggningar

komma till utförande, som med hänsyn till den lastade betmängden

ge ett rimligt utbyte för den nedlagda kostnaden. I första hand böra sådana

lastnings- och lossningsanordningar, som med hänsyn till den för lossning och

lastning förekommade betmängden icke äga tillräcklig kapacitet utbytas mot

andra, under det att förstberörda anordningar torde böra komma till användning

på platser med mindre betmängd. Vid prövningen av frågan vilka

anläggningar som skola komma till stånd bör tillses att de utförda anläggningarna

möjliggöra sådana arbetsbesparingar och erbjuda sådana fördelar

i övrigt att de kunna antagas komma till användning även under normala

tider.

För utförande av anordningar av ifrågavarande slag vid statens järnvägar

torde med utgångspunkt från vad jag nu anfört ett belopp av 1,000,000 kronor

vara tillräckligt.

Ifråga örn medelsbehovet i övrigt synes det av sockernämnden ifrågasatta

beloppet av 150,000 kronor böra anvisas för nästa budgetår såsom bidrag till

lastnings- och lossningsanordningar för sockerbetor vid enskilda järnvägar.

Som sockernämnden föreslagit synes statsbidrag hädanefter böra kunna utgå

även till anläggningar vid stationer med mindre årlig betlastning än 2,000 ton.

Statsbidrag bör i regel utgå med högst 5 kronor för ton vid stationen lastade

betor under något av de tre senaste åren. Då särskilda skäl därtill

föranleda, torde bidrag böra kunna beviljas även till högre belopp, dock

högst hälften av kostnaden. Därest riksdagen biträder vad jag sålunda förordat,

bör det få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda därav föranledda

författningsbestämmelser.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

1) besluta, att för tiden från och med den 1 februari 1944

till och med dag, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock senast

den 31 januari 1945, rätt att till riket införa socker

(tulltaxenummer 119 och 120) med av Kungl. Majit stadgade

undantag icke skall tillkomma annan än staten eller den, åt

vilken Kungl. Majit överlåter sådan rätt;

2) bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de närmare föreskrifter,

som må erfordras för upprätthållande av nu angivna

ensamrätt;

3) medgiva, att avtal må träffas mellan staten och svenska

sockerfabriksaktiebolaget rörande sockertillverkningen

m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag förut anfört;
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 188.

4) till Bidrag till lastnings- och lossningsanordningar för

sockerbetor för budgetåret 1943/44 å driftbudgeten under

nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av................................ kronor 150,000;

5) till Anordningar för lastning och lossning av sockerbe
tor

vid statens järnvägar för budgetåret 1943/44 å kapitalbudgeten,

under rubrik statens järnvägar, anvisa ett investeringsanslag

av ........................ kronor 1,000,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sune Wisén.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 188.

47

Bilaga 1.

Förslag

till

Kontrakt

mellan svenska staten och svenska sockerfabriksaktiebolaget

angående sockertillverkningen m. m. under tiden 1 augusti

1943-31 juli 1944.

Mellan svenska staten å ena sidan samt å andra sidan svenska sockerfabriksaktiebolaget,

i det följande benämnt bolaget, är följande överenskommelse

träffad.

1 §•

Staten tillförsäkrar bolaget för nedan i 10 § omförmälda tid att annan än

bolaget ej skall äga laglig rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer

119 och 120).

Vad ovan sägs skall icke utgöra hinder för annan att företaga transitering,

returförtullning eller uppläggning i frihamn eller å tullager eller provianteringsfrilager

av nyss omförmälda vara; dock får å provianteringsfrilager upplagd

sådan vara endast efter av Kungl. Majit för varje särskilt fall meddelat

tillstånd disponeras annorledes än till fartygs proviantering i föreskriven ordning.

Vad i första stycket sägs gäller ej heller i avseende å vara, som införes i

egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden, att tullfrihet för varan

åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen än den under

s) upptagna eller enligt 6 eller 8 § samma förordning.

Utan hinder av vad ovan sägs äger staten rätt att till riket införa de myckenheter

socker, som staten anser erforderligt anskaffa, varvid emellertid

förutsättes, att försäljningen av sålunda importerat socker sker med anlitande

av bolaget. Bolagets verksamhet med importsocker skall bedrivas såsom en

från verksamheten enligt förevarande kontrakt fristående rörelse, reglerad

genom särskilt avtal mellan staten och bolaget. De utgifter, som äro förenade

med importvarans anskaffande (däri inräknat ränta å i denna rörelse

investerat kapital), lagring, försäljning m. m., skola alltså icke ingå under

statens garanti enligt 5 § här nedan, utan gäller angående dylika utgifter liksom

rörande redovisning av de å importverksamheten uppkommande inkomsterna

vad därom i särskild ordning överenskommes mellan staten och

bolaget.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 188.

2 §•

Bolaget förbinder sig att inbjuda till teckning av kontrakt angående sockerbetsodling

under år 1943 i enlighet med mellan bolaget och Sveriges betodlares

centralförening överenskomna grunder samt under iakttagande tillika,

att grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt

skall utgöra 4 kronor 50 öre.

I betodlingskontrakten skall intagas en erinran örn den mellan Kungl. Maj :t

och Sveriges betodlares centralförening träffade överenskommelsen, att på

hemställan av sagda förening må genom visst skiljemannaförfarande omprövning

ske, huruvida höjning av betpriset kan anses motiverad med hänsyn till

sådan stegring av kostnaderna för produktionen av betor, som innebär att

förutsättningarna för det avtalade priset i någon mera betydande mån förändrats.

Bolaget åtager sig att iakttaga vad enligt nyssberörda skiljemannaförfarande

må bliva bestämt beträffande eventuell höjning av betpriset.

Vid teckning av betodlingskontrakt, avseende leverans till Lidköpings, Linköpings

eller Mörbylånga råsockerfabrik, skola dock i fråga om täckningsersättning

och bidrag till järnvägsfrakter gälla i huvudsak samma grunder,

som härom tidigare tillämpats.

3 §•

Bolaget förbinder sig att ej låta någon betodlare ingå eller övertaga betodlingskontrakt

för 1943 med mindre betodlaren avlämnar en vederbörligen underskriven

förbindelse, enligt bilagda formulär, angående betarbetarlönema

1943 och bestridande av vissa kostnader. Samtliga sådana underskrivna förbindelser

skola av bolaget, på anfordran, överlämnas till den i 7 § omförmälda

nämnden.

Vad betodlare enligt § 2 i förberörda förbindelse är skyldig betala skall bolaget

innehålla å den odlaren tillkommande betlikviden. Sålunda innehållna

belopp har bolaget att, på anfordran, redovisa till nämnden.

4 §•

Bolaget är skyldigt att vid försäljning av socker och sirap samt vid sockertillverkning

erhållna biprodukter tillämpa de priser och försäljningsvillkor,

som av Kungl. Maj :t fastställas.

Finner bolaget att på grund av ändrade förhållanden eller eljest ändring

bör ske i fråga örn priser eller försäljningsvillkor, som nyss nämnts, har bolaget

att med förebringande av erforderlig utredning göra anmälan därom hos

Kungl. Maj:t.

5 §•

För räkenskapsåret 1 augusti 1943—31 juli 1944 är bolaget gentemot staten

redovisningskyldigt för sina samtliga inkomster på grund av tillverkningen

och försäljningen av socker och sirap samt vid sockerframställningen

erhållna biprodukter, och åtager sig staten att — med den inskränkning,

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

49

som följer av bestämmelserna i 1 mom. bär nedan — svara för täckning

av bolagets för samma tillverkning oell försäljning liavda kostnader. Därvid

skola särskilt följande grunder iakttagas.

1 mom. Statens garanti för täckning av bolagets kostnader omfattar icke

kostnadsposterna underhåll, avskrivningar å fastigheter, maskiner och inventarier,

skatter till stat och kommun, till bolagsstyrelsens fria disposition

stående medel, avlöningar, pensioner, förbrukningsartiklar, omkostnader, körsel,

vagnshyra, betfrö och försäkringar samt ej heller förräntning av bolagets

eget kapital (vinst), utan skall bolaget självt täcka dessa kostnader mot det

att bolaget äger tillgodoräkna sig ett belopp av 17.22 öre för varje under räkenskapsåret

i fråga tillverkat kilogram råsocker. Sagda öretal blir bestående

oavsett produktionens storlek.

Samtliga i närmast föregående stycke omförmälda poster skola omfatta

enahanda utgifter som tidigare regelmässigt plägat hänföras till respektive

kostnadspost, och äger bolaget alltså icke å konton, som falla under statsgarantien,

överflytta vad som av bolaget tidigare plägat bokföras å i detta

moments första stycke avsedda konton eller i övrigt till statsregleringens nackdel

verkställa förskjutningar av kostnader av nu nämnt slag. Under avskrivningar

skola innefattas samtliga anläggningsavskrivningar, som beröra sockerrörelsen,

samt alltså jämväl sådana, som avse sirapstillverkningen, kolkranen,

cisternvagnarna m. m. och vilka tidigare avförts före bokslutet å

respektive konton.

Skulle under tiden 10 mars 1943—31 juli 1944 sådana förändringar beträffande

en eller flera av i detta moment avsedda kostnadsposter inträda i priseller

lönehänseende, som i fråga örn höjning ej kunnat av bolaget rimligen

undvikas och vilka sammanlagt medföra väsentlig stegring eller nedgång i

summan av sagda kostnadsposter, skall efter påfordran av någondera parten

förhandlingar mellan dem upptagas i syfte att åstadkomma härav föranledd

skälig jämkning av förenämnda belopp av 17.22 öre. Såsom exempel på sådan

stegring eller nedgång, som nu avses, må nämnas, att därest socialstyrelsens

allmänna levnadskostnadsindex ändras i sådan mån, att därigenom, jämlikt

uppgörelse den 19 december 1942 mellan svenska arbetsgivareföreningen och

landsorganisationen eller i övrigt jämlikt gällande ramavtal, ändringar i rörliga

lönetillägg skola vidtagas eller i sagda uppgörelse avsedda åtgärder eljest

vidtagas, så bör härav betingad skälig jämkning företagas i förenämnda summa

av 17.22 öre.

I den mån sockertillverkningen så bedrives, att råsocker av sedvanlig typ

ej erhålles såsom mellanprodukt, utan framställningen inriktas på annan vara

av ena eller andra slaget, skall liksom hittills erforderlig omräkning verkställas

för fastställandet av den mängd råsocker, som skulle hava framkommit

vid tillverkning enligt tidigare sedvanlig framställningsmetod.

I den mån under avtalstiden särskilda koslnader uppkomma på grund av

beredskapslagring av socker och eventuell kvalitetsförsämring därvid, få dessa

kostnader läggas utanför de i förevarande moment avsedda posterna och

alltså omfattas av statsgarantien.

Bihang till riksdagens protokoll 10tS. 1 sami. Nr ISS

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Det förutsattes, att den under 1940 tillämpade utdelningen till bolagets aktieägare

ej får höjas.

2 mom. Beträffande de värden, vartill lager av bränsle och andra förnödenheter

må upptagas i bokslutet den 31 juli 1944, skall gälla, alt räkenskapsårets

drift ej får påföras högre kostnader för respektive vara, än att

bolaget kan — med antagande av att den utgående lagerbehållningen av

varan till storleken sammanfaller med den ingående — åsätta ett dylikt normallager

samma å-pris, som gällt för det ingående. Med ingående lager och

lagervärden förstås här de, som förelågo den 1 augusti 1939. Vid sockerfabrikationen

använd torv från av bolaget ägd mosse får debiteras sockerrörelsen

med högst gällande normalpris för varan eller, därest normalpris ej

fastställts, med högst ett pris, som efter vederbörliga värme- och värdeberäkningar

kan anses motsvara billigaste inköpspris för maskintorv.

Därest lagret av någon i detta moment avsedd vara den 31 juli 1944 till

kvantiteten överstiger det ingående lagret den 1 augusti 1939, skall den överskjutande

delen bokföras till den under räkenskapsåret genomsnittliga inköpskostnaden.

Där lagret av någon i detta moment avsedd vara den 31 juli 1944 understiger

det den 1 augusti 1939 förefintliga normallagrets storlek, skall beträffande

underskottet den s. k, rekonstruktionsprincipen tillämpas. Detta

innebär i huvudsak, att för återanskaffning av den bristande lagerkvantiteten

skall, i mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt,

genom belastning av årets drift avsättas så stort belopp, att det — med utgångspunkt

från å ena sidan det vid bokslutstillfället gällande dagsvärdet å

varan och å andra sidan det ingående bokförda å-priset å normallagret —

förslår för lagrets återuppbyggande till normalkvantiteten. Av vad sålunda

avsatts, här benämnt förnödenhetens rekonstruktions fond, får bolaget varken

under eller efter kontraktstiden tillgodogöra sig mer än högst vad som

motsvarar det belopp, som bolaget den 1 augusti 1939 — med utgångspunkt

från å ena sidan det sist sagda dag gällande dagsvärdet å varan och å andra

sidan det ingående bokförda å-priset -—- ägde såsom lagerreserv sagda dag i

normallagret för varan. Vad rekonstruktionsfonden härutöver innehåller får,

under iakttagande av vad nedan sägs, användas —- förutom till statsregleringens

gottskrivande under avtalstiden för det fall, att rekonstruktionsfonden

vid prisfall å varan nedgår under året — allenast för återställning av

lagret. I syfte att återanslcaffningen ej sker till högre värden än nödigt är,

skall bolaget rörande återanskaffningen samråda med statens sockernämnd

eller annat av Kungl. Maj:t utsett organ. Det åligger bolaget att, vid anfordran,

till staten överlämna vad av rekonstruktionsfond ej åtgått för vederbörlig

återställning av lagret. — Därest enighet ej ernås mellan statens sockernämnd

och bolaget rörande de i detta stycke omförmälda dagsnoleringarna

å förnödenheter eller mellan det statliga organet och bolaget rörande villkoren

i övrigt för ett verkställande efter kontraktstidens utgång av lageråterställningen,

skall dylik tvistefråga avgöras av skiljemän enligt lag.

3 mom. Beträffande värdesättningen å lager av råsocker och raffinad

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 188.

51

skall — oberoende av vad därom må tillämpas i bolagets i dess förvaltningsberättelse

intagna bokslut — följande lända till efterrättelse i mellanhavandet

mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt. Å ena sidan skall under

räkenskapsåret 1943/44 såsom inkomst, för vilken bolaget gentemot staten

är redovisningsskyldigt, räknas ett belopp, som motsvarar vid räkenskapsårets

utgång kvarvarande lager av råsocker och raffinad, värderat till vid

sagda tillfälle gällande försäljningspris å socker, efter avdrag av dels eventuellt

förekommande sockerskatt och dels försäljningskostnader och beträffande

kvarvarande råsocker jämväl raffineringskostnader. Å andra sidan

skall under nyss sagda räkenskapsår såsom kostnader, för vilka staten gentemot

bolaget lämnar garanti, räknas dels det belopp, vartill sockerlagret vid

räkenskapsårets ingång varit bokfört, dels ock ett belopp, avsett för åternedskrivning

av det på ovan angivet sätt beräknade värdet å utgående sockerlager,

vilket belopp i krontal angivet skall motsvara den reserv, som bolaget

den 31 juli 1939 ägde i sitt då förefintliga lager av råsocker och raffinad.

Först sedan hänsyn på nu angivet sätt tagits till lagervärdesättningen å

sockerlagret, skall den bolaget enligt 1 mom. här ovan tillkommande vinsten

få framkomma. Staten garanterar vidare bolaget att beträffande utförsäljning

av det vid avtalets utgång kvarvarande sockerlagret få tillämpa samma

pris, som det vid sagda tidpunkt gällande försäljningspriset å socker.

A mom. I mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt

skall det överskott av betmassa och annan torrsubstans, som uppkommer genom

återtagning av press- och diffusionsvatten och som betodlarna sålunda

icke äro kontraktsenligt berättigade att köpa, icke räknas bland de sockerrörelsens

biprodukter, som redovisas i sockerrörelsen; dock att den betmassa,

som frigöres vid saftstationen i Ängelholm, därigenom att vissa betodlare

i Halland erhålla torrsnitsel från Hasslarp, fortfarande skall redovisas i sockerrörelsen.

5 mom. Under statens garanti må inräknas dels det verkligt förekommande

nettoräntebeloppet, dock icke beträffande ränteutgifter för sockerimporten,

dels ock å räkenskapsåret belöpande ränta efter 4 procent å kapitalbeloppet

den 1 augusti 1939 av bolagets självriskfonder, vilket ränlebelopp ej

ingår bland de i 1 mom. ovan avsedda kostnaderna.

Internräntor inom bolaget beräknas efter en räntesats av 4 procent såväl

då fråga är örn ränteinkomst till sockerrörelsens förmån som till dess belastning.

6 mom. Den omständigheten att staten svarar för täckning av bolagets

kostnader för sockertillverkningen får ej föranleda bolaget till mindre omtänksamhet

än eljest i avseende å utgifters vidkännande och företagets ekonomiska

bedrivande i övrigt, och åligger det alltså bolaget att, utan eftersättande

av driftens planmässighet och företagets rationella bedrivande, iakttaga

all nödig sparsamhet i avseende å utgifter av skilda slag och beträffande

bedrivandet av dess verksamhet överhuvud taget.

7 mom. Skulle vid avtalstidens utgång kvarstå något under statens garanti

ingående kostnadsbelopp, varför täckning ej under avtalstiden av bo
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

laget erhållits, och träffas ej mellan staten och bolaget särskild uppgörelse om

beloppets täckning, har staten att till bolaget omedelbart vid avtalets utgång

utgiva vad sålunda återstår. Örn å andra sidan det belopp, som bolaget erhållit

i redovisningspliktiga inkomster, skulle vid avtalstidens utgång överstiga

vad som omfattas av statens garanti, är bolaget skyldigt att, därest annan

uppgörelse ej träffas, till staten likaledes omedelbart utgiva det sålunda

överskjutande beloppet.

8 morn. Utöver de i detta kontrakt angivna grunder äger Kungl. Majit

att med bolaget träffa överenskommelse i avseende å närmare bestämmelser

om täckning av bolagets kostnader och redovisning av dess inkomster.

6 §.

Vid försäljning av socker är bolaget skyldigt att följa samma grundsatser

som hittills i detta hänseende av bolaget tillämpats för försäljning till leveransdagens

pris.

Bolaget skall driva sin verksamhet på ett lojalt sätt och så att icke annans

intresse obehörigen skadas.

7 §''

Bolagets verksamhet i vad den beröres av detta kontrakt står under tillsyn

av en utav Kungl. Majit tillsatt nämnd (statens sockernämnd).

Nämnden äger att av bolaget erhålla de uppgifter och taga del av det

material, som den anser erforderligt för tillsynens utövande.

Vad i detta kontrakt sägs örn nämnden skall, därest Kungl. Majit uppdrager

åt annan statlig myndighet att ombesörja här avsedda uppgifter, gälla

sagda myndighet.

8 §.

I frågor rörande tillämpningen av bestämmelserna i 5 § detta kontrakt

rörande bolagets redovisningsskyldighet för sina inkomster ävensom statens

åtagande att svara för täckning av bolagets kostnader äger nämnden

företräda staten. Uppstår i sådan fråga meningsskiljaktighet mellan nämnden

och bolaget skall nämnden, därest bolaget det begär, underställa frågan

Kungl. Majit. Innan Kungl. Majit fattar ståndpunkt i sålunda uppkommen

tvistefråga, åligger det Kungl. Majit att inhämta utlåtande i frågan

hos en särskild'' delegation, bestående av tekniskt och ekonomiskt erfarna,

opartiska och sakkunniga personer, utsedda på sätt i lagen om skiljemän

sägs. Att vissa tvistefrågor kunna hänskjutas till avgörande genom

skiljemän, därom är bestämt i 5 § 2 mom. tredje stycket.

Rörande nämndens verksamhet i övrigt meddelar Kungl. Majit närmare

föreskrifter.

9 §•

Vad i detta kontrakt stadgas innebär ej inskränkning i de befogenheter,

som enligt lag och författning må tillkomma Kungl. Majit i avseende å bolaget

och dess verksamhet.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

10 §.

Detta kontrakt gäller för tiden från och med den 1 augusti 1943 till och med

den 31 juli 1944 eller, i den mån av vissa av bestämmelsernas avfattning uttryckligen

det framgår, jämväl tills vidare för tid efter sist sagda dag.

Allmänna uttalanden från förhandlingarna.

1. Det har förutsatts, att uttalandet överst å sid. 28 i prop. nr 212/1941

skall gälla även beträffande nya avtalstiden.

2. Rörande de närmare villkoren för sådan sockerimport, som avses under

1 § fjärde stycket, förutsättes, att mellan Kungl. Majit och bolaget härom

ingånget avtal och därvid gjort förhandlingsuttalande fortfarande skola

gälla.

3. Det har vid beräknandet av det i 5 § 1 mom. avsedda beloppet av 17.22

öre förutsatts, att viss ökad tillverkning av E-socker kommer till stånd ävensom

att nuvarande kvaliteter å socker i övrigt i huvudsak bibehållas oförändrade.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Bilaga 2.

Förbindelse

till

Statens sockernämnd

angående betarbetarlönerna 1943 samt bestridande av vissa på

statens sockernämnd ankommande kostnader.

§ I
Undertecknad,

här nedan kallad betodlaren, förbinder sig gentemot statens

sockemämnd att vid användning under 1943 av lejd arbetskraft för sockerbetors

skötsel eller upptagning — där ej gällande kollektivavtal om dylikt

arbete är tillämpligt eller betarbetaren eljest av betodlaren erhåller ersättning

enligt de i kollektivavtalet stadgade bestämmelserna — iakttaga följande:

1) I fråga om sommarskötseln skall för omsorgsfullt och enligt givna

föreskrifter utfört arbete utgå ersättning enligt följande grundpris:

För första hackningen..................

....... 25

öre

per

100 sträckfamnar

» gallringen.........................

....... 79

100

» hackningen närmast efter gallringen

....... 42

»

»

100

» varje av arbetsgivaren påfordrad

annan

hackning.........................

....... 23

»

100

dock att, därest ingen hackning sker före gallringen,

priset för den senare

höjes till 96 öre per 100 sträckfamnar.

Arbetarna garanteras utförande av minst tre arbetsmoment vid sommarskötseln

av sockerbetor. Därest allenast gallring utan föregående hackning

och hackning närmast efter gallring förekomma, räknas det förra arbetsmomentet

som två och betalas med 101 öre per 100 sträckfamnar.

2) Ovanstående är ett grundpris, vartill på grund av plantantalet tillägg

eller avdrag utgår enligt följande tabell.

Vid följande plantantal per 6,400 sträckfamnar

utgår tillägg med utgår avdrag med

Kr.

Kr.

39,000 ..

.......... 1

50

37,000 ..

.................. 1:50

40,000 ..

.......... 3

—

36,000 . ..

.................. 3: —

41,000 ...

.......... 4

50

35,000 ...

.................. 4:50

42,000 ...

......... 6

—

34,000....

.. (4: 50 + 3:--) 7: 50

43,000 ..

.......... 7

50

33,000.. .

.. (4: 50 + 6: — -) 10: 50

44,000 ...

.......... 9

—

O. S. V.

45,000 ...

.......... 10

50

46,000 ...

.......... 12

—

47,000 ...

...(12:-

- 1:50=) 10

50

48,000 .. .

...(12:-

— 3: —=) 9

—

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. ÅIaj:ts proposition nr 188.

55

För 38,000 plantor per 6,400 sträckfamnar utgår ej tillägg eller avdrag.

Därest stark torka eller andra ogynnsamma betingelser för fröets groning

förelegat, hästhackning blivit mindre omsorgsfullt utförd, plantbeståndet genom

oväder blivit decimerat, eller om jorden är avsevärt bemängd med svårare

ogräs, framförallt kvickrot, skall avdrag från likviden enligt grundprisberäkningen

ej förekomma.

Tillägg till, respektive avdrag från grundpriset, beroende av plantantalet,

göres vid slutlikviden för sommarskötseln.

Som underlag för eventuellt avdrag innestår utav ersättningen för gallringen

15 procent tills slutlikvid sker.

Räkning av plantantal utföres för varje arbetare för sig och efter dennes

sista hackning och skall ske å 4 sträckor per gallrade 6,400 sträckfamnar om

vardera 40 sträckfamnar. Denna räkning, som utföres å sträckor representerande

det genomsnittliga gallringsresultatet, lägges till grund för uträkningen

av tillägg, respektive avdrag.

Vid beräknandet av plantantal skola dubbelplantor ej medräknas.

3) Om jorden — å fältet i sin helhet eller delar därav — är avsevärt bemängd

nied svårare ogräs, speciellt kvickrot, kan grundpriset allt efter graden

av därav följande svårigheter vid gallrings- och hackningsarbetet höjas med

högst 30 procent.

Tillägg till grundpriset skall icke utgå vid allmänneligen förekommande

ogräsbestånd.

4) För upptagning, innefattande att betorna skola omsorgsfullt avblastas,

väl rengöras från jord och smårötter och samlas i högar på förut väl rengjord

plats samt högarnas täckande med blast, skall utgå ackord per 400 sträckfamnar

med minst: 1) för arbete verkställt före den 25 oktober kr. 6:80,

2) för arbete verkställt fr. o. m. den 25 oktober t. o. m. den 9 november kr. 7: 35,

3) för arbete verkställt fr. o. m. den 10 november kr. 8: 40, dock att beträffande

arbetare, som fullgjort åtaget arbete eller, där icke överenskommelse

om viss areal träffats, kvarstannat tills skörden på egendomen är slut, totalersättningen

alltid skall utgöra minst kr. 7: 35 per 400 sträckfamnar.

Därest levnadskostnadsindex under år 1943 uppgår till minst 249, skall från

samma tid, som motsvarande indextillägg utgår enligt gällande kollektivavtal

mellan Svenska Lantarbetsgivareföreningen och Svenska Lantarbetarförbundet

(riksavtalet för jordbruket), ett tillägg till upptagningsprisema utgå med

25 öre per ruta om 400 sträckfamnar.

5) Till arbetare, som i enlighet med föreskrifterna under 4) här ovan antingen

utfört åtaget arbete med upptagningen av sockerbetor å överenskommen

areal, dock minst 3,200 sträckfamnar, eller — där uppgörelse om viss

areal ej föreligger — upptagit minst samma areal, skall för verkställt upptagningsarbete

— utöver ackordet — utgå en särskild ersättning (kvantitetstillägg).

För varje fullt 1,000-tal kg per hektar, varmed skörden å egendomen

överstiger 28,000 kg avräknade sockerbetor per hektar, utgör kvantitetstillägget

6 öre per 400 sträckfamnar. Därest arbetare genom styrkt sjuk
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kunni. Maj.ts proposition nr 188.

dom eller annat laga förfall är förhindrad att slutföra åtaget upptagningsarbete,

skall kvantitetstillägget utgå i proportion till upptagen areal.

6) Betodlaren skall senast inom tre veckor, sedan kampanjen avslutats vid

vederbörande fabrik, per post översända kvantitetstillägget till arbetare, som

är bosatt å annan ort, därest arbetaren framställer begäran härom och uppgiver

fullständig adress.

Betodlaren förbinder sig att, sedan leveransen av sockerbetor för året avslutats,

för betarbetare, som så påfordrar, förete skriftlig, av svenska sockerfabriksaktiebolaget

tillhandahållen uppgift å sin medelskörd av sockerbetor

under året.

7) Erhåller bearbetaren icke ersättning enligt bestämmelserna här ovan

under 1)—6), är betodlaren pliktig att, där han ej inom viss av statens sockemämnd

förelagd tid styrker sig hava till betarbetaren betalat vad som felas,

efter anmodan av nämnden utgiva ett belopp, motsvarande den felande ersättningen

jämte 5 procent årlig ränta därå, att av nämnden disponeras enligt

av Kungl. Majit meddelade föreskrifter.

§ 2.

Tillika förbinder sig betodlaren att till täckande av kostnader, som statens

sockernämnd har att bestrida, under 1943 till nämnden erlägga en avgift av

intill 3 kronor 50 öre för varje uppmätt hektar av odlarens sockerbetsodling

sagda år. Avgiften, vilkens närmare belopp fastställes av Kungl. Majit, skall

innehållas å betodlaren tillkommande betlikvid. För del av hektar reduceras

avgiften i proportion till arealen.

§ 3.

Tvister om tolkningen och tillämpningen av denna förbindelse — däri inbegripet

avgörande, huruvida och i vad mån ersättningsskyldighet enligt § 1

mom. 7 föreligger — skola avgöras enligt gällande lag örn skiljemän, med

iakttagande att skiljemännen skola vara tre, varav en utses av styrelsen för

Sveriges betodlares centralförening och en av styrelsen för Svenska Lantarbetareförbundet

samt den tredje (ordföranden) av Kungl. Majit.

I följande fall må § 1 mom. 1—5 i stället hava nedan angivna lydelse, nämligen

beträffande

Betodlare å Gotland.

1) För sommarskötseln skall, därest denna omfattar fyra arbetsmoment

(hackning, gallring och ytterligare två hackningar), betalas ett ackord av

minst 102 kronor per tunnland örn 6,400 sträckfamnar. Bortfaller den första

av ovannämnda hackningar, minskas ackordet för sommarskötseln med 4 kronor

per tunnland. Bortfaller den sista hackningen, minskas samma ackord

med 14 kronor per tunnland.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 188.

57

2) Ovanstående är ett grundpris, vartill på grund av plantantalet tillägg eller

avdrag utgår enligt följande tabell.

Vid följande plantantal per 6,400 sträckfamnar

utgår tillägg med utgår avdrag med

Kr.

Kr.

39,000. ..

......... 1: 50

37,000.. . .

. . . 1: 50

40,000. . .

......... 3: —

36,000. . . .

. . . 3: —

41.000.. .

......... 4:50

35:000 . ..

... 4: 50

42,000. . .

......... 6: —

34,000. . ..

. . (4: 50 + 3: -

=) 7:50

43.000. . .

......... 7:50

33,000.. . .

. . (4; 50 + 6: -

=) 10:50

44,000. . .

......... 9: —

O. S. V.

45,000. . .

......... 10:50

46,000.. .

......... 12: —

47,000 . .

.. (12:- ■

- 1: 50 =) 10: 50

48,000 ..

.. (12:- -

- 3: — =) 9: —

o. s. v.

För 38,000 plantor per 6,400 sträckfamnar utgår ej tillägg eller avdrag.

3) Därest stark torka eller andra ogynnsamma betingelser för fröets groning

förelegat, hästhackningen blivit mindre omsorgsfullt utförd, plantbeståndet

genom oväder blivit decimerat, eller om jorden är avsevärt bemängd

med svårare ogräs, framför allt kvickrot, skall avdrag från likviden enligt

grundprisberäkningen ej förekomma.

Tillägg till, respektive avdrag från grundpriset, beroende av plantantalet,

göres vid slutlikviden för sommarskötseln.

Som underlag för eventuellt avdrag innestår utav ersättningen för gallringen

15 procent tills slutlikviden sker.

Räkning av plantantal utföres för varje arbetare för sig och efter dennes

sista hackning och skall ske å 4 sträckor per gallrade 6,400 sträckfamnar om

vardera 40 sträckfamnar. Denna räkning, som utföres å sträckor representerande

det genomsnittliga gallringsresultatet, lägges till grund för uträkningen

av tillägg, respektive avdrag.

Vid beräknandet av plantantal skola dubbelplantor ej medräknas.

4) För upptagning, innefattande att betorna skola omsorgsfullt avblastas,

väl rengöras från jord och smårötter och samlas i högar på förut väl rengjord

plats samt högarnas täckande med blast, skall ackordet vara minst 112 kronor

per tunnland. För upptagning, som verkställes senare under året än den

9 november, utgår ett tillägg av 8 kronor 40 öre per tunnland.

Därest levnadskostnadsindex under år 1943 uppgår till minst 249, skall

från samma tid, som motsvarande indextillägg utgår enligt gällande kollektivavtal

mellan Svenska Lantarbetsgivareföreningen och Svenska Lantarbetarförbundet

(riksavtalet för jordbruket), ett tillägg till upptagningspriserna

utgå med 25 öre per ruta örn 400 sträckfamnar.

5) Till arbetare, som i enlighet med föreskrifterna under 4) här ovan antingen

utfört åtaget arbete nied upptagningen av sockerbetor å överenskom
Bihang

till riksdagens protokoll 1913. 1 sami. Nr 188. 5

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

men areal, dock minst 3,200 sträckfamnar, eller — där uppgörelse örn viss

areal ej föreligger — upptagit minst samma areal, skall för verkställt upptagningsarbete

— utöver ackordet — utgå en särskild ersättning (kvantitetstillägg).

För varje fullt 1,000-tal kg per hektar, varmed skörden å egendomen

överstiger 25,000 kg avräknade sockerbetor per hektar, utgör kvantitetstilllägget

4 öre per 400 sträckfamnar. Därest arbetare genom styrkt sjukdom eller

annat laga förfall är förhindrad att slutföra åtaget upptagningsarbete,

skall kvantitetstillägget utgå i proportion till upptagen areal.

Betodlare på Öland, som tecknar betodlingskontrakt med Mörbylånga

råsockerfabrik.

1) För sommarskötseln skall, därest denna omfattar fyra arbetsmoment

(hackning, gallring och ytterligare två hackningar), betalas ett ackord av

minst 109 kronor per tunnland om 6,400 sträckfamnar. Bortfaller den första

av ovannämnda hackningar, minskas ackordet för sommarskötseln med 5

kronor per tunnland. Bortfaller den sista hackningen, minskas samma ackord

med 15 kronor per tunnland.

2) Ovanstående är ett grundpris, vartill på grund av plantantalet tillägg

eller avdrag utgår enligt följande tabell.

Vid följande plantantal per 6,400 sträckfamnar

utgår tillägg med

Kr.

39.000 ...................... 1:50

40.000 ...................... 3: —

41.000 ...................... 4:50

42.000 ...................... 6: —

43.000 ...................... 7:50

44.000 ...................... 9: —

45.000 ...................... 10:50

46.000 ...................... 12: —

47.000 .... (12:-- 1: 50 =) 10: 50

48.000 .... (12:-- 3: — =) 9: —

O. S. V.

utgår avdrag med

Kr.

37.000 ...................... 1:50

36.000 ...................... 3: —

35.000 ...................... 4:50

34.000 ...... (4:50 + 3:—=) 7:50

33.000 ...... (4: 50 + 6: — =) 10: 50

o. s. v.

För 38,000 plantor per 6,400 sträckfamnar utgår ej tillägg eller avdrag.

3) Därest stark torka eller andra ogynnsamma betingelser för fröets groning

förelegat, hästhackningen blivit mindre omsorgsfullt utförd, plantbeståndet

genom oväder blivit decimerat, eller om jorden är avsevärt bemängd

med svårare ogräs, framför allt kvickrot, skall avdrag från likviden enligt

grundprisberäkningen ej förekomma.

Tillägg till, respektive avdrag från grundpriset, beroende av plantantalet,

göres vid slutlikviden för sommarskötseln.

Som underlag för eventuellt avdrag innestår utav ersättningen för gallringen

15 procent tills slutlikvid sker.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

59

Räkning av plantantal utföres för varje arbetare för sig och efter dennes

sista hackning och skall ske å 4 sträckor per gallrade 6,400 sträckfamnar om

vardera 40 sträckfamnar. Denna räkning, som utföres å sträckor representerande

det genomsnittliga gallringsresultatet, lägges till grund för uträkningen

av tillägg, respektive avdrag.

Vid beräknandet av plantantal skola dubbelplantor ej medräknas.

4) För upptagning, innefattande att betorna skola omsorgsfullt avblastas,

väl rengöras från jord och smårötter och samlas i högar på förut väl rengjord

plats samt högarnas täckande med blast, skall ackordet vara minst 105 kronor

per tunnland. För upptagning, som verkställes senare under året än den

9 november, utgår ett tillägg av 8 kronor 40 öre per tunnland.

Därest levnadskostnadsindex under år 1943 uppgår till minst 249, skall

från samma tid, som motsvarande indextillägg utgår enligt gällande kollektivavtal

mellan Svenska Lantarbetsgivareföreningen och Svenska Lantarbetarförbundet

(riksavtalet för jordbruket), ett tillägg till upptagningspriserna

utgå med 25 öre per ruta om 400 sträckfamnar.

5) Till arbetare, som i enlighet med föreskrifterna under 4) här ovan antingen

utfört åtaget arbete med upptagningen av sockerbetor å överenskommen

areal, dock minst 3,200 sträckfamnar, eller — där uppgörelse örn viss

areal ej föreligger — upptagit minst samma areal, skall för verkställt upptagningsarbete

— utöver ackordet — utgå en särskild ersättning (kvantitetstillägg).

För varje fullt 1,000-tal kg per hektar, varmed skörden å egendomen

överstiger 25,000 kg avräknade sockerbetor per hektar, utgör kvantitetstilllägget

4 öre per 400 sträckfamnar. Därest arbetare genom styrkt sjukdom

eller annat laga förfall är förhindrad att slutföra åtaget upptagningsarbete,

skall kvantitetstillägget utgå i proportion till upptagen areal.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (5)

5 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:208 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående anslag för budgetåret 1943/44 till anordningar för lastning och lossning av sockerbe a1 i texten
  2. Rskr. 1943:180 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder för stödjande av odlingen av vissa köksväxter. s. 13 i texten
  3. Rskr. 1943:187 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. May.ts ‘proposition nr 188 angående reglering av sockernäringen i riket m. to., såvitt propositionen hänvisats ti a1 i texten
  4. BevU 1943:23 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:is proposition nr 188 angående reglering av sockernäringen i riket m. m., såvitt propositionen hänvisats till bevillningsut s. 1 i texten
  5. JoU 1943:29 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående reglering av sockernäringen i riket m. m., såvitt angår anslag till Bidrag till lastningsoch lossnin s. 11 i texten