Sök i Ratio Lex

Angående anslag till uppförande av byggnad för textil forskning, m. m

1943-02-18 · 59 sidor, varav 58 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 58 av 59 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:201, Angående anslag till uppförande av byggnad för textil forskning, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

1

Jfr 201.

Kungl. Maj. ts proposition till riksdagen angående anslag till uppförande

av byggnad för textil forskning, m. m.; given

Stockholms slott den 9 april 1943.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Herman Eriksson.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

9 april 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och ecklesiastikdepartementen

anför chefen för handelsdepartementet, statsrådet Eriksson:

I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 7, punkt 4) har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till

Uppförande av byggnad för textilforskning för budgetåret 1943/44 beräkna

ett investeringsanslag av 300,000 kronor. Jag torde nu ånyo få anmäla detta

ärende.

Den med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 augusti 1940 tillkallade

utredningen rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande

— f. d. generaldirektören C. G. O. Malm, tillika ordförande, kommerserådet

P. A. H. Carlborg, professorn vid tekniska högskolan i Stockholm H. Kreuger,

fil. doktorn ledamoten av riksdagens första kammare H. Nordenson,

professorn T. Svedberg, verkställande direktören i ingenjörsvetenskapsakademien

professorn E. Velander samt direktören S. Westerberg — avgav under

februari och mars 1942 tre betänkanden, avseende nr I förslag till åtgärBihang

till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 201.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

der för den tekniskt-vetenskapliga forskningens främjande och statens medverkan

därvid (statens off. uiredn. 1942:0), nr II förslag till åtgärder för

främjande av den tekniskt-vetenskapliga forskningen på byggnadsområdet

(statens off. utredn. 1942: 7) samt nr III förslag till åtgärder för skogsproduktforskningens

ordnande (statens off, uiredn. 1942: 12). Ifrågavarande betänkanden

lia på min hemställan föranlett propositionerna nr 282, 283 och

284 till 1942 års riksdag angående anslag till respektive tekniskt-vetenskaplig

forskning, byggnadsforskning samt uppförande av byggnad för skogsproduktforskning

lii. m. Berörda propositioner biföllos av riksdagen (r. skr:r

nr 399, 398 och 397).

Med skrivelse den 18 februari 1943 har nu utredningen överlämnat ett såsom

nr IV betecknat betänkande med förslag till åtgärder för textilforskningens

ordnande (statens off. utredn. 1943: 11). Utredningen har därjämte

avgivit dels med skrivelse den 23 samma månad ett betänkande nr V med

förslag till åtgärder för järn- och metallforskningens ordnande (statens off.

utredn. 1943: IG) dels ock med skrivelse den 18 mars 1943 ett betänkande

nr VI med förslag till åtgärder för den geotekniska forskningens ordnande

(statens off. utredn. 1943:22). Vad utredningen i sistnämnda båda betänkanden

föreslagit torde senare komma att anmälas.

I sitt betänkande nr IV föreslår utredningen inrättandet av ett särskilt

institut för textilforskning, Svenska textilforskningsinstitutet, organiserat såsom

en enskild anstalt men i nära anknytning till Chalmers tekniska högskola

samt drivet under administrativ och finansiell samverkan mellan staten

samt textil- och beklädnadsindustrien. Enligt ett upprättat förslag till avtal

mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, samt en av vederbörande industriorganisationer

bildad stiftelse, benämnd stiftelsen Svensk textilforskning, å

andra sidan, skola kostnaderna för uppförande och inredning av byggnad

för ifrågavarande institut, vilka kostnader beräknats till 700,000 kronor, betalas

av statsmedel samt kostnaderna för institutets utrustning, beräknade

till 707,500 kronor, bestridas av stiftelsen. De normala driftkostnaderna för

institutet ha beräknats vid rådande prisläge belöpa sig till 176,000 kronor

per år, därav 66,000 kronor avse kostnader, som enligt avtalsförslaget skola

bestridas av statsanslag. Utredningen hemställer om Kungl. Maj:ts godkännande

av berörda avtalsförslag och av ett jämväl upprättat förslag till stadgar

för institutet samt om anvisande för budgetåret 1943/44 av ett anslag

å 300,000 kronor för påbörjande av institutsbyggnadens uppförande.

över detta betänkande ha infordrade utlåtanden avgivits av statskontoret,

byggnadsstyrelsen, kommerskollegium, statens provningsanstalt, kanslern för

rikets universitet efter hörande av vederbörande myndigheter vid universiteten

i Uppsala och Lund samt vid Stockholms och Göteborgs högskolor, styrelsen

för tekniska högskolan i Stockholm efter hörande av högskolans lärarkollegium,

styrelsen för Chalmers tekniska högskola efter hörande av högskolans

lärarkollegium, arméförvaltningens intendenturdepartement, marinförvaltningen,

flygförvaltningen, ingenjörsvetenskapsakademien och statens

industrikommission. Vidare ha Sveriges industriförbund, Svenska teknolog
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

3

föreningen, Sveriges standardiseringskommission, styrelsen för svenska träforskningsinstitutet,

textilrådet, konfektionsindustriföreningen samt Tekniska

samfundet i Göteborg yttrat sig i ärendet.

Innan jag övergår till en närmare behandling av utredningens i förevarande

betänkande nr IV framlagda förslag torde jag få lämna en redogörelse

för den del av betänkandet, vari lämnas en översikt över nuvarande textilforskning

och dess laboratorieresurser.

Nuvarande textilforskning och dess laboratorieresurser.

Inledningsvis framhåller utredningen, att en omfattande textilforskning

bedrives på många håll i utlandet. Till jämförelse med förhållandena härutinnan

i vårt eget land har utredningen sammanställt och såsom bilaga 5 till

sitt betänkande fogat vissa uppgifter om den utländska textilforskningen. Den

svenska textilforskningen har, framhåller utredningen vidare, hittills icke

på långt när varit av en omfattning som svarar mot forskningen i de stora

textilländerna, och viktigare forskningsuppgifter ha hos oss utförts endast

i mycket begränsad omfattning. Utredningen fortsätter:

Frågan om textilforskningens ordnande synes första gången lia upptagits,

till diskussion i ett större sammanhang vid två av ingenjörsvetenskapsakademien

ordnade överläggningar i Borås och Norrköping år 1922. Under

de därpå följande åren hölls detta spörsmål levande, och bättre möjligheter

för forskningen — och i ännu högre grad för den textila undervisningen —

åstadkommos efter hand genom ombildning och utvidgning av de gamla vävskolorna

i Borås och Norrköping till de nuvarande Texilinstitutet i Borås och

Lennings textiltekniska institut i Norrköping, vilka båda åtnjuta statsbidrag

till sin undervisningsverksamhet.

Utom vid dessa institut finnas resurser för textilforskning vid statens provningsanstalt

i Stockholm, vid de ledande textilindustriföretagens laboratorier

och vid vissa speciallaboratorier arbetande inom gränsområden till textilforskningen,

såsom Linlaboratoriet i Svalöv (spånadsväxter), Institutet för

husdjursförädling i Wiad söder om Stockholm (ull), Cellulosaindustriens

centrallaboratorium och cellulosaföretagens fabrikslaboratorier m. fl. Vidare

må framhållas att textilkemiska problem i viss mån bearbetats vid universitetens

och högskolornas institutioner för organisk kemi och fysikalisk kemi.

Särskilt torde möjligheterna för högmolekylär forskning vid fysikalisk-kemiska

institutionen i Uppsala kunna bli av stor betydelse på det textila området.

Beträffande statens provningsanstalts organisation och verksamhet i allmänhet

hänvisar utredningen till sitt förut omförmälda betänkande nr I (sid.

26—28, 157 och 158). Utredningen anför därefter bland annat:

En av provningsanstaltens huvuduppgifter är att utföra vetenskapliga undersökningar

på uppdrag utifrån eller på eget initiativ. Den otillräckliga tillgången

på anslag och kvalificerad personal har hittills verkat hämmande

på forskningsverksamheten, men trots detta lia många viktiga undersökningar

på olika områden utförts.

Inom provningsanstaltens kcmisk-tekniska avdelning finnes ett särskilt

text illaboratorium nied utrustning för olika slags fysikaliska och kemiska

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

textilundersökningar, såsom bestämningar av fuktighet, draghållfasthet, nötningshållfasthet,

valtentäthet, finleksnummer hos garn, fiberlängd, elasticitet,

viskositet hos lösningar, vithet, färg, glans, krympning m. m. Vidare är

laboratoriet utrustat med mikroskop, apparat för mikrofotografering samt

utrustning för vanliga kemiska undersökningar av textila råvaror och produkter.

Personalen vid provningsanstaltens texillaboratorium beräknas i genomsnitt

uppgå till 3—4 man.

I fråga om verksamheten vid Textilinstitutet i Borås och Lennings textiltekniska

institut anför utredningen i huvudsak följande.

Textilinstitutet i Borås och Lennings textiltekniska institut äro båda i

främsta rummet anstalter för meddelande av teknisk textilundervisning på

mellanstadiet, och deras utrustning är först och främst anpassad därefter. De

erbjuda dock ganska stora möjligheter till forskning på det textilmekaniska

området. Vid båda instituten finnas maskinlaboratorier med maskiner och

apparater för spinning, vävning, appretur, trikåtillverkning och konfektionsteknik.

Maskinerna äro så valda och uppställda att de lämpa sig för textilmekaniska

undersökningar. Deras inställning, hastighet etc. kan lätt ändras,

och deras dimensioner äro sådana att förbrukningen av försöksmaterial ej

blir onödigt stor.

Därjämte finnas vid instituten provningsavdelningar med utrustning för

olika slags provningar av råmaterial, garn och vävnader.

Bäst utrustad är provningsavdelningen vid Textilinstitutet i Borås. Den

är uppdelad*på en stor lokal, huvudlaboratorium, och flera smärre rum. Huvudlaboratoriet

har en konditioneringsanläggning, så att relativa luftfuktigheten

och temperaturen kunna hållas konstanta. Där finnas apparater för

bestämning av fibrers längd, finlek samt hållfasthets- och elasticitetsegenskaper,

garners snodd och hållfasthet samt vävnaders drag-, bristningstryckoch

nötningshållfasthet. Vidare finnas vid institutets provningsavdelning

mikroskopirum och ett pär mörkrum för fotografering och optiska undersökningar,

såsom bestämning av vithet och glans.

Även provningsavdelningen vid Lennings textiltekniska institut erbjuder

möjligheter till många slags textilmekaniska provningar.

Planer lia därjämte utarbetats att utvidga laboratorierna vid de båda textilinstituten

och komplettera utrustningen i betydande omfattning. Dessa

planer torde komma att förverkligas inom den närmaste framtiden.

Genom bidrag från industrien och annat håll avser man vidare att skaffa

medel till en fortlöpande tillämpningsforskning vid instituten, och betydande

belopp ha redan anskaffats för ändamålet. Hittills kan man dock säga att

forskningsresurserna på grund av brist på såväl anslag som forskare icke

tillfredsställande utnyttjats. Vissa forskningsarbeten ha emellertid bedrivits,

särskilt vid Textilinstitutet i Borås.

En del av de ledande företagen inom textilindustrien hade, fortsätter utredningen,

redan år 1939 skaffat sig egna laboratorier. Efter denna tid hade

forskningsintresset inom industrien varit statt i snabb ökning och laboratorieresurserna

vid industrien hade vuxit. Nya fabrikslaboratorier torde även

komma att inrättas inom den närmaste framtiden. Hittills hade fabrikslaboratorierna

dock främst sysslat med driftkontroll och aktuella fabrikationstekniska

problem, medan större forskningsarbeten av principiell betydelse knappast

torde ha utförts.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

5

Beträffande verksamheten vid Linlaboratoriet i Svalöv, Institutet för husdjursförädling

och Cellulosaindustriens centrallaboratorium framhåller utredningen

följande.

Linlaboratoriet vid Sveriges utsädesförening i Svalöv började sin verksamhet

hösten 1940 och har tillkommit tack vare donationer av vissa ledande

svenska linspinnerier, varigenom tillhopa 85,000 kronor ställts till förfogande

för laboratoriets utrustning. För laboratoriets drift har från och med budgetåret

1940/41 utgått statsanslag med 15,600 kronor årligen. Årsomslutningen

för laboratoriet var 1941 cirka 30,000 kronor och 1942 ungefär 55,000 kronor.

Laboratoriets anläggningar omfatta: två ångpanneanläggningar, rötningsbassänger,

bråkningsmaskin och skäktbatteri, skäktturbin, frörepningsmaskin,

torkanläggning, torkningsplats i det fria, lagerlokaler samt två laboratorier

med enklare laboratorieutrustning. Apparatur för mera ingående fiberundersökningar

saknas ännu.

Vid laboratoriet ha kontinuerligt sysselsatts en föreståndare och en assistent

samt 8—10 arbetare och 2—6 arbetande elever.

Laboratoriet har till huvuduppgift att verka för högsta möjliga kvalitet

vid linets och andra svenska spånadsväxters odling och beredning fram till

spinnbart material. Verksamheten omfattar främst undersökning av växtförädlingsmaterial

samt av material från odlingsförsök, studium rörande beredningsmetodik

och maskintekniska provningar, upplysnings- och propagandaverksamhet

samt utbildning av tackarbetare. Spinn- och vävtekniska

spörsmål tillhöra däremot icke laboratoriets verksamhetsområde.

Verksamheten sker i samarbete med statens linnämnd, linneindustrien samt

beredningsverkens centralorganisation, Riksförbundet lin och hampa.

Vid Institutet för husdjursförädling, som tillkommit genom anslag från

Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, har bedrivits en större systematisk

undersökning angående ull, men resultaten härav ha ännu ej publicerats. Vissa

andra utredningar ha vidare utförts rörande klassificering och kvalitetsbetalning

av svensk ull. För ullundersökningarna erhölls år 1937 anslag av

statsmedel med 3,000 kronor till apparatur samt därefter årliga anslag med

11,000 kronor till själva undersökningarna, vilka utförts i samarbete med

Svenska fåravelsföreningen.

I det gränsområde till textilforskningen, som framställning av cellulosa för

tillverkning av konstsilke och cellull utgör, bedrives relativt sett en tämligen

omfattande forskning. De större cellulosaföretagen driva i flera fall särskilda

konstsilkelaboratorier, och möjligheter till gemensam forskning på området

finnas vid det i anknytning till tekniska högskolan i Stockholm verkande

Cellulosaindustriens centrallaboratorium. Genom tillkomsten av det

beslutade Svenska träforskningsinstitutet komma forskningsresurserna på

detta fält att ökas i sådan omfattning, att det blir relativt väl tillgodosett.

För uppgifter angående laboratorier och laboratorieresurser på området hänvisas

i övrigt till utredningens betänkande nr 1 och III.

Utredningen erinrar vidare örn att förädling av cellulosa till konstsilke eller

cellull äger rum vid två svenska fabriker, varjämte en tredje och större fabrik

är under uppförande. Välutrustade fabrikslaboratorier funnes eller planerades

vid dessa fabriker.

I det gränsområde till den tekniska forskningen som utgöres av standardisering

och normering lia, fortsätter utredningen, även vissa arbeten utförts.

Sjukhusens standardiseringskommitté hade sålunda sedan flera år arbetat

med standardisering av förbrukningsartiklar för sjukhus och liknande insti
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

tutioner samt därvid även sysslat med textilvarornas standardisering. Arméförvaltningens

intendenturdepartement hade arbetat med frågor om standardisering

och normering för sådana textilvaror, som inköptes för arméns behov.

I samband härmed hade forskningsbetonade spörsmål upptagits till

behandling, såsom frågor angående provningsmetoder. Sina undersökningar

hade departementet låtit utföra vid statens provningsanstalt, Textilinstitutet

i Borås eller vid industriens laboratorier. I samarbete med statliga och kommunala

myndigheter hade vidare ingenjörsvetenskapsakademien bildat Föreningen

rationell textiltvätt, vilken genom av intressenterna bekostad forskningsverksamhet

bedreve undersökningar för att finna så ekonomiska och

så litet materialförstörande procedurer som möjligt för behandling av tvättgods.

Föreningens undersökningar hade utförts på olika håll, dels vid statens

provningsanstalt och ångvärmeinstitutet, dels i egen regi vid olika tvättinrättningar.

Slutligen framhåller utredningen, att en del andra undersökningar

och utredningar av mera krisbetonad karaktär utförts på initiativ av och

med stöd från den statliga krisförvaltningen. Såsom exempel härpå nämner

utredningen följande:

Statens linnämnd har i början av år 1942 gemensamt med lantbruksstyrelsen

och kommerskollegium tillsatt en kommitté, linberedningskommittén,

för utredningar angående linets grönberedning. Försök ha utförts såväl vid

Linlaboratoriet i Svalöv som vid olika industriföretag, och de dittills vunna

resultaten sammanfattades den 20 november 1942 i en promemoria. För

kommitténs undersökningar har Kungl. Majit ställt 30,000 kronor till linnämndens

förfogande.

Genom linnämnden ha vidare initiativ tagits till maskinkonstruktioner för

linberedning.

Med stöd av livsmedelskommissionen och industrikommissionen ha omfattande

undersökningar utförts angående spinning av skördegarn av papper.

Som ledare för dessa undersökningar har fungerat Jordbrukstekniska föreningen,

och försöken ha utförts av maskintekniska institutionen vid lantbrukshögskolan

i Ultuna i samverkan med pappersbruk och spinnerier.

Ett annat typiskt ersättningsproblem är frågan om mjölkfilter av cellulosa.

Svenska mejeriernas riksförening har för utredning av detta spörsmål

låtit utföra undersökningar vid statens maskinprovningsanstalt i Alnarp.

Andra liknande krisproblem, som på olika håll upptagits till behandling på

senaste tiden, avse exempelvis impregnedng av cellullblandade tyger, användning

av cellull till stubintråd m. m.

Sammanfattningsvis framhåller utredningen, att den svenska textilforskningen

hittills varit av ganska liten omfattning och att särskilt bristen på

grundläggande forskning varit framträdande.

Utredningens förslag.

Allmänna synpunkter beträffande textilforskningen och dess ordnande.

Utredningen.

I fråga om betydelsen och behovet av utvidgad forskning inom textilområdet

anför utredningen till en början följande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

I utredningens betänkande nr I har å sid. 102—104 framhållits den framträdande

roll, som den tekniskt-vetenskapliga forskningen spelar för den

moderna industriens utveckling. I den med anledning av utredningens nyssnämnda

betänkande avgivna propositionen, nr 282, till 1942 års riksdag har

också utredningens synpunkter ytterligare understrukits av vederbörande departementschef.

Kungl. Majit och riksdagen ha även dokumenterat sin uppskattning

av forskningens stora betydelse för landet och dess näringsliv —

icke minst under rådande kris ■— genom att anslå medel till teknisk forskning

och besluta att inrätta forskningsorgan i huvudsaklig överensstämmelse

med av utredningen framlagda förslag.

Chefen för handelsdepartementet har i den åberopade propositionen tramhållit

att näringslivets egna organisationer läge närmast till att bedriva och

bekosta den forskning, av vilken de enskilda företagen direkt eller indirekt

droge ekonomisk nytta. Denna princip har även tillämpats av utredningen i

de framlagda förslagen. I enlighet härmed har utredningen sökt kontakt

med vederbörande industriorganisationer och förhandlat med dem om de

insatser de kunde göra för forskningen. Den industriella målforskningen har

därvid i princip överlåtits åt industrien att med egna medel bekosta. Den

ojämförligt största delen av den tekniska forskningen utföres också redan nu

på industriens bekostnad i företagens egna laboratorier. Detta har framhållits

redan i utredningens första betänkande, och den senaste utvecklingen har gatt

i samma riktning. Flera större industriföretag lia pa senaste tiden inrättat eller

beslutat att inrätta forskningslaboratorier, trots de särskilda svårigheter som

tidsläget bjuder genom höga byggnadspriser samt knapphet på byggnadsmaterial

och utrustning. Som exempel på industriens forskningsintresse och vilja

att göra en insats må nämnas, att under den del av år 1942, som arbetsförmedlin«stvång

för byggnadsverksamhet varit föreskriven, ha fyra industriföretag

sökt och erhållit tillstånd till uppförande av byggnader för nya stora

forskningslaboratorier för en sammanlagd byggnadskostnad av över 3 milj.

kronor. Tidens särskilda svårigheter och det ökade krav på anpassning och

teknisk nydaning, som de medfört, lia hos näringslivets man ökat insikten

örn forskningens holy delse. Den ökning av forskningsverksamheten, som därav

följer, kommer dock icke endast att leda till provisoriska lösningar för

stundens krav utan säkerligen även i många fall till bestående fördel för näringslivet.

I tidskriften »Svensk utrikeshandel» för den 28 december 1942 har

disponenten T. Hernod på ett slående salt uttryckt detta i meningen. »Uen

revolver i ryggen på vår tekniska forskning, som det bekymmersamma iorsörjningsläget

utgör, driver oss raskt fram även till varaktiga tekniska landvinningar.

» . 0 . ..

Den tekniskt-vetenskapliga forskningen är salunda icke något, som Por avbrytas,

då tiderna äro svåra, utan är fastmera en verksamhet, som i krissituationer

är mera nödvändig än någonsin. Till och med de länder, som äro invecklade

i krig och ha ett vanskligare forser jningsläge än vårt, torcera också

snarare än eftersätta den tekniska forskningen. Det ma räcka med att som

näraliggande exempel åberopa Finland, som icke blott skyndsamt återuppbyggt

sin krigshärjade högskola i Helsingfors utan även genomfört anläggning

av en stor statlig forskningscentral, Statens tekniska forskningsanstalt, med

institutioner för clt stort antal tekniskt-vetenskapliga discipliner.

De skäl, som av utredningen framförts för en ökning och effektivisering av

den tekniskt-vetenskapliga forskningen i allmänhet, gälla, fortsätter utredningen,

också för de fackområden, som fa sin industriella tillämpning i textiloch

beklädnadsindustrien.

De landvinningar, vår textil- och beklädnadsindustri kan göra genom tek
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 201.

niska förbättringar och upptäckter, anför utredningen vidare, kunna förutsättas

i största omfattning komma förbrukarna till godo i form av bättre varor

och förmånligare priser. Detta vore av stor vikt, då ju textil- och beklädnadsindustrien

vöre en av de mest betydande konsumtionsindustrierna. Ett

speciellt skäl för staten att stödja den textila forskning vore, att det allmänna

vöre en mycket stor konsument av textilprodukter, särskilt för försvaret

och sjukvården. Utredningen yttrar vidare härom:

Den nuvarande avspärrningen har visat betydelsen ur beredskapssynpunkt

av en leveranskraflig textil- och beklädnadsindustri, och även ur rent militära

synpunkter har värdet av denna industri för fullgörande av de stora i

samband med upprustningen stående militära leveranserna tydligt framstått

1 en skrivelse till utredningen har generalintendenten mycket starkt understrukit

detta. För försvarsväsendet inköptes under år 1942 textila halvfabrikör

*or OHiknn»'' 55 nnlj. kronor, och försvarsväsendet är nu den ojämförligt

storsta förbrukaren av textilprodukter samt torde enligt vad i nyssnämnda

skrivelse Iramhalhts även förbli detta. Angående den textiltekniska forsknin§eiy:

betydelse i sammanhanget framhåller generalintendenten bland annat

följande »Vid de anskaffningar av textilvaror, som för försvarets räkning

torekommit under de senaste åren, har behovet av en planmässig forskning i

manga fall visat sig pakallad, och är jag av den bestämda uppfattningen, att

ett tidigare igångsatt sadant forskningsarbete skulle medfört icke blott avsevarda

penningbesparingar för kronan utan även minskad råvaruförbrukning

for berörda anskaffningar.» s

Den svenska textil- och beklädnadsindustriens betydelse för folkhushållet

motiverar att den liksom andra jämförbara grenar av näringslivet erhåller

det stod, som en under statens medverkan bedriven grundläggande teknisktvetenskaphg

forskning utgör. Industrigruppens salutillverkningsvärde uppgick

under ar 1939 till över 800 milj. kronor, och av detta utgjorde det på

industrigruppen belöpande förädlingsvärdet över 300 milj. kronor Textiloch

beklädnadsindustrien har vidare ett betydande samband med våra råyaruproducerande

näringar jordbruk, boskapsskötsel och skogsbruk. För

jordbruket Ilar den inhemska odlingen av spånadsväxter sin betydelse, ehuru

denna odling i hög grad minskat under det senaste halvseklet, och för småboskapsskotseln

i vart land är ullproduktionen av viss vikt, ehuru även denna

produktion avtagit i omfång under de senaste decennierna. Den nuvarande

krisen har dock medfört ett uppsving beträffande båda de nämnda produkuonsgrenama.

Textilindustriens betydelse för skogsbruket ligger främst i att

tracellulosan utgör råvara för tillverkning av konstsilke och cellull. Under

avsparrmngstider, sådana som de vi nu genomgå, framstår särskilt starkt

textil- och beklädnadsindustriens samband med de råvaruproducerande näringarna.

... Textil- och beklädnadsindustrien är vidare ur arbetsmarknadssynpunkt ett

lämpligt komplement till vår eljest mest av tyngre industri bestående industriella

produktionsapparat.

L trcdningen papekar, att det förhållandet att textilindustrien är i hög grad

mekaniserad och har tämligen enkla arbetsprocesser, vilka kunna utföras

även av relativt oskolad arbetskraft, har medfört att den med framgång kunnat

bedrivas även i länder med lägre bildningsnivå och billigare arbetskraft.

För denna liksom för många andra industrier gäller därför, säger utredningen,

att de ledande kulturländerna, om de vilja hävda sin produktion med bi
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 201.

9

behållande av sin höga levnadsstandard, böra söka kompensera den extra belastning

på produktionen, som de högre lönerna utgöra, med en längre driven

rationalisering och med försprång på den tekniskt-vetenskapliga forskningens

område. Utredningen anför vidare härutinnan:

Textilindustrien var historiskt sett den första storindustrien i modern mening,

men dess i början enorma framgångar ha medfört en viss konservatism

och en tendens alt vila på lagrarna, under det att utvecklingen inom andra,

yngre industrier skyndat vidare. Särskilt i ögonen fallande har detta varit

beträffande den engelska textilindustrien. Denna var ju på sin tid banbrytande

för den industriella revolutionen och mönstret för motsvarande industrier

i andra länder. Såväl i fråga örn maskinkonstruktioner (mekaniska

spinn- och vävmaskiner) som vetenskapliga upptäckter (exempelvis den viktigaste

konstsilkesprocessen, viskosprocessen) var England länge ledande,

men dess textilindustri saknade tillräcklig förmåga till förnyelse för att i

längden kunna hävda sin ställning, och Lancashires en gång så dominerande

bomullsindustri förlorade därför undan för undan terräng. Botemedel

härför har man under tiden efter förra världskriget sökt dels i en radikal

koncentration av fabrikationsenheterna, dels i en utvidgad teknisk-vetenskaplig

forskning.

Den svenska textilindustrien är utmärkt organiserad och kan i fråga om

rationalisering väl uthärda jämförelse med motsvarande industrier i utlandet.

Den har också fördelen att förfoga över en välmeriterad arbetsledarkår och

en högklassig arbetarstam. Emellertid arbetar den så gott som uteslutande

med utländska maskiner, och tillverkningen bygger ännu främst på utländska

upptäcker och erfarenheter. Förklaringen till de relativt små bidrag till den

tekniska utvecklingen på textilområdet, som lämnats av vårt land, ligger påtagligen

till väsentlig del i det förhållandet, att vi till för kort tid sedan saknade

högre teknisk utbildning på textilområdet och att vår textilforskning

hittills varit av för liten omfattning. Det är därför angeläget, att undervisning

och forskning snarast bli ordnade på ett tillfredsställande sätt.

Detta understrykes också av sjukhusens standardiseringskommitté, vilken

i skrivelse till utredningen framhållit behovet av ökad textilforskning och

meddelat, att den hittillsvarande bristen på textil användning,sforskning verkade

hämmande även på standardiseringsarbetet.

Så länge utvecklingen inom ett industriellt område står tämligen stilla eller

sker långsamt kan en industri hjälpligt hävda sig även utan forskning, men

pär de tekniska framstegen -—- såsom i våra dagar —■ ske snabbt, blir det

ofrånkomligt att genom egen forskningsverksamhet söka följa med i utvecklingstempot.

Särskilt snabb är utvecklingen för närvarande på fiberkemiens område, och

vida perspektiv lia öppnats för textilforskningen genom de arbeten, som under

de senaste årtiondena utförts i syfte att klarlägga konstitutionen hos högmolekylära

ämnen sådana som cellulosa och äggviteämnen.

Alla tecken tyda på alt det textila forskningsarbetet i hög grad ökats under

det pågående kriget, men av naturliga skäl hemlighållas forskningsresultaten

i stor utsträckning. Redan före kriget kunde för övrigt konstateras en tendens

till ökat hemlighetsmakeri i fråga örn forskningen, och man bör bereda sig på

alt denna utveckling kan komma ali fortfara även elter krigets slut.

Örn man vill ställa en prognos för framtiden, fortsätter utredningen, bör

man räkna med att textilindustrien efter det kommande fredsslutet kan komma

att ställas inför många svårigheter av liknande och troligen svårare ari

än dc, som vårt näringsliv ställdes inför efter förra världskriget. Bilaterala

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

överenskommelser, importsvårigheter beträffande råvaror, avsättningssvårigheter

m. m. kunde bli stora påfrestningar, som krävde att industrien stöde

väl rustad på alla områden, icke minst på det tekniskt-vetenskapliga.

Med det anförda hade utredningen velat visa, att textil- och beklädnadsindustrien

vore en utomordentligt viktig del av vårt näringsliv, men att den

tekniska forskningen på detta område hittills varit alldeles otillräcklig i Sverige

och att därför behovet av ökning och intensifiering av forskningen på

detta område vore mycket stort.

I fortsättningen framlägger utredningen några allmänna synpunkter beträffande

textilforskningens ordnande. Utredningen har därvid — under erinran

att utredningen i sitt betänkande nr I närmare utvecklat fördelarna av samarbete

mellan forskning och undervisning samt angivit vissa allmänna organisationsprinciper

för ordnande av forskningsverksamhet — inskränkt sig

till att i korthet framföra vissa för textilforskningen speciella synpunkter.

Utredningen anför härutinnan:

Syftet med en ökad och effektiviserad textilforskning bör främst vara att

undersöka textilråvarornas och textilprodukternas sammansättning och egenskaper

samt metoderna för deras förädling och utnyttjande inom industrien

till tjänst för folkförsörjningen. Vårt land behöver både rent vetenskaplig

grundforskning, arbetande på längre sikt, och industriell målforskning, som

direkt syftar till att lösa fabrikationsproblem.

Såsom utredningen även i sina tidigare betänkanden framhållit, är det icke

möjligt att uppehålla någon bestämd gräns mellan grundforskningen och målforskningen,

eftersom dessa båda områden direkt sammanhänga. Ett betydande

fält utgöres av sådana problem, som icke utan vidare kunna hänföras

till det ena eller andra området, och många forskningsuppgifter börja som

rent naturvetenskapliga undersökningar men utmynna i rena fabrikationsproblem.

Ej sällan kan det motsatta förhållandet inträffa, att ett problem

först löses empiriskt och sedan genom vetenskaplig forskning får sin fullständiga

förklaring. Liksom utredningen i annat sammanhang framhållit beträffande

träforskningen, är det även för textilforskningen av vikt att man icke

inskränker sig till att inrätta ett centralt driftlaboratorium för lösande av tillfälliga

fabrikationssvårigheter och ej heller till att skapa ett rent teoretiskt inriktat

institut för vetenskapernas odlande, avskuret från kontakten med teknikens

utveckling. Det gäller i stället att söka finna arbetsformer, som på ett

naturligt sätt möjliggöra att den teoretiskt-vetenskapliga forskningens landvinningar

kunna bearbetas vidare genom industriell målforskning till praktiskt

tillämpliga resultat för att möta konsumtionens krav.

För att uppnå detta är det av vikt att samverkan ordnas mellan å ena sidan

staten och å andra sidan textil- och beklädnadsindustrien. Genom statens medverkan

kan bästa samverkan ernås med de statliga forsknings- och undervisningsanstalter,

som arbeta på ifrågavarande eller angränsande vetenskapliga

områden, samt en önskvärd säkerhet och arbetsro för arbeten på lång sikt

erhållas. I ett samarbete staten—industrien får man förutsätta att staten även

har att företräda konsumentsynpunkterna. Detta är så mycket naturligare,

som det allmänna genom exempelvis förs vars väsendet och sjukvården själv är

en mycket stor förbrukare av textilvaror. Staten får vidare anses representera

och svara för samarbetet med de intressen inom jordbruk, boskapsskötsel och

skogsbruk, som i egenskap av råvaruproducenter ha intresse av utvecklingen

på det textila området. Industriens medverkan underlättar forskningsresulta
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 201.

11

tens tillvaratagande i produktionen och förmedlar kontakten mellan forskning

och teknisk tillämpning, varigenom förhindras att forskningen blir ett

självändamål och vinnes en till folkförsörjningens och näringslivets fromma

syftande målsättning för arbetet. Vid uppgörandet av sitt förslag att ordna

den textila forskningen har utredningen utgått från dessa synpunkter och utarbetat

en organisation, i vilken staten och det enskilda näringslivet kunna

samarbeta för ledning och finansiering av forskningsverksamheten.

Textil- och beklädnadindustrien omfattar ett flertal specialbranscher.

Forskningsproblemen äro dock i stor utsträckning likartade eller gemensamma

för de olika branscherna, och därför har utredningen ansett det riktigt att

•samla hela textilområdet inom en och samma forskningsorganisation. Härigenom

kunna forskningsresultaten och de industriella erfarenheterna bringas

att samverka på så bred bas som det är möjligt och lämpligt. Verksamheten

kan härigenom rationaliseras så att man för en överkomlig kostnad kan erhålla

tillräcklig personal och utrustning för kvalificerad forskning av nödig

omfattning.

Utredningen erinrar i detta sammanhang, att utredningen i sitt betänkande

nr I i princip framhållit angelägenheten av att i första hand vidtaga åtgärder

för att bättre tillvarata befintliga forskningsresurser och att först när sådana

saknas eller äro otillräckliga inrikta sig på att få till stånd nya laboratorier.

Laboratorieresurser för central forskning på textilområdet finnas, erinrar utredningen

vidare, huvudsakligen vid fysikalislc-kemiska institutionen i Uppsala,

statens provningsanstalt i Stockholm och textilinstituten i Borås och

Norrköping. Laboratorieresurserna vore emellertid otillräckliga för den erforderliga

systematiska forskningsverksamheten, särskilt rörande grundläggande

problem, varför det icke ginge att på ett tillfredsställande sätt ordna

central textilforskning endast genom att skapa förutsättningar för att bättre

utnyttja befintliga laboratorier och samordna deras verksamhet. Inom textilområdet

vore man därför, om man ville få till stånd nödig forskning, nödsakad

att först inrätta ett nytt forskningsinstitut. För att ett sådant skulle kunna

bli till fördel även för textilundervisningen och för att dess forskning skulle

kunna få den livgivande kontakten med den högre tekniska undervisningen

borde det inrättas i anknytning till en teknisk högskola, på liknande sätt som

föreslagits och beslutats i fråga örn träforskningen. I institutet borde under

gemensam ledning samlas forskning av företrädesvis grundläggande och principiell

natur för det forskningsområde, som rör textila produkter, deras framställning

och användning. Den verksamhet, som staten skulle stödja, borde

avse problem av allmän betydelse, medan däremot undersökningar angående

de rena fabrikationsfrågorna borde utföras och bekostas av industrien själv

och endast upptagas av institutet i den mån andra forskningsarbeten icke därigenom

hindrades. Ett forskningsinstitut på textilområdet kunde icke heller

lämpligen utrustas med de stora och dyra textilmaskiner, som nyttjades inom

industrien och som erfordrades för flertalet fabrikationsundersökningar. Vissa

resurser för industriell målforskning funnos dessutom redan vid textilinstituten

I Borås och Norrköping. Särskilt hade båda dessa institut en stor och dyrbar

maskinutrustning, som det knappast kunde vara motiverat att ytterligare

dubblera genom att därjämte utrusta det nya institutet med sådana maskiner.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 201.

Efter dessa allmänna överväganden har utredningen ansett sig böra föreslå,

att ett centralt forskningsinstitut, företrädesvis för grundläggande forskning

rörande textila produkter, deras framställning och användning, inrättas i anknytning

till en teknisk högskola.

Yttranden.

Utredningens förslag har i huvudsak tillstyrkts eller lämnats utan erinran

av samtliga över detsamma hörda myndigheter och sammanslutningar.

Statskontoret erinrar, att förslaget med avseende å organisationsform och

finansiering nära ansluter sig till de principer, som legat till grund för beslutet

rörande tillkomsten av svenska träforskningsinstitutet. Vid sådant förhållande,

och då statsmakterna redan tagit ställning till de grundläggande frågorna

med avseende å den tekniskt-vetenskapliga forskningens framtida ordnande,

saknade statskontoret anledning motsätta sig utredningens förslag på förevarande

specialområde, ehuru ämbetsverket i sina remissutlåtanden över

utredningens tidigare betänkanden uttalat sig för en annan lösning av hithörande

problem samt framställt vissa detaljerinringar mot förslagens praktiska

utformning. — T. f. statskommissarien Lindbergson, med vilken förenade

sig statskommissarien Örtengren, anförde avvikande mening vid ärendets

handläggning i statskontoret och yttrade:

Även om textil- och beklädnadsindustrien måste anses vara ett utomordentligt

viktigt led av vårt näringsliv torde icke kunna sägas, att denna

industri ager samma avgörande betydelse för landets ekonomi och försörjning,

som det komplex av industrier, vilka avse att tillvarataga skogens produkter.

Örn statsmakterna därför ansett särskilda statsmedel böra ställas

till förfogande för uppbyggandet och driften av ett träforskningsinstitut synes

det mig, som om detta beslut icke bör få tillmätas prejudicerande betydelse

för avgörandet av den nu föreliggande frågan. Med hänsyn härtill och

då textilforskningen, vilken staten i begränsad omfattning redan understödjer

genom bidrag till textilinstituten i Borås och Norrköping, torde kunna ytterligare

främjas genom bidrag från tionde huvudtitelns anslag till teknisktvetenskaplig

forskning, anser jag, att — även örn under normala förhållanden

goda skäl skulle kunna anföras för inrättandet av ett textilforskningsinstitut

— i nuvarande läge allvarliga betänkligheter måste resas mot ett bifall

till det föreliggande förslaget, särskilt som de vid institutet bedrivna

forskningarna knappast kunna beräknas komma industrien tillgodo redan

under rådande krishushållning.

Marinförvaltningen anför:

Den inhemska textil- och beklädnadsindustriens kapacitet är av avgörande

betydelse för möjligheterna att tillgodose försvarsväsendets behov vid försvarsberedskap

och krig. I betraktande härav synes det vara angeläget att en

planmässig textilteknisk forskning kommer till stånd inom landet och inriktas

på såväl produkternas framställning som deras användning med tanke

på de egenskaper, som böra eftersträvas för att textilvarorna på bästa sätt

skola motsvara förbrukarens behov. Dessa önskemål böra kunna bliva förverkligade

genom inrättande av ett institut för textilforskning i huvudsaklig

överensstämmelse med det framlagda förslaget, och marinförvaltningen får

därför tillstyrka detsammas genomförande.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

13

Flygförvaltningen yttrar:

Flygvapnet begagnar textilier förutom för beklädnads- och förläggningsändamål

även för flygmateriel, såsom flygplansväv, fallskärmssiden m. m.

Fordringarna på dessa senare textilier äro mycket höga och förväntas komma

att ytterligare skärpas. Med hänsyn till svårigheten att anskaffa lämpligt

fallskärmssiden är det önskvärt att kunna framställa ersättningsmateriel.

Även andra textilfrågor äro aktuella. Det torde icke vara erforderligt att

här närmare redogöra för dessa frågor. Av det sagda torde emellertid framgå,

att inom området för flygförvallningens verksamhet förefinnas betydelsefulla

frågor, som böra bliva föremål för textilteknisk forskning. Flygförvaltningen

förutsätter, att de frågor som hava särskilt intresse för flygvapnet,

komma att bliva behörigen beaktade.

Ingenjörsvetenskapsakademien framhåller bland annat, att den svenska

textilindustrien hittills förstått att väl följa med i den tekniska och maskinella

utvecklingen. För den vidare utvecklingen i konkurrens med de stora

textilländerna med deras högt stående forskningsverksamhet vore dock en

utveckling och utbyggnad av vår textilforskning oundgänglig, vilket icke nog

kunde betonas. Akademien hälsade också med livlig tillfredsställelse det av

utredningen framlagda förslaget och instämde till fullo i de synpunkter, som

legat till grund för förslagets utformande.

Statens industrikommission, som finner det angeläget, att Sverige i likhet

med andra länder erhåller en fast organiserad forskningsverksamhet på textilområdet,

biträder för sin del de synpunkter och förslag, vilka utredningen

i sitt betänkande framlagt.

Sveriges industriförbund vitsordar nödvändigheten av att textilforskningen

får en helt annan omfattning än för närvarande.

Svenska teknologföreningen anser det synnerligen önskvärt att ett textilforskningsinstitut

inrättas, enär möjligheterna att inom Sverige bedriva

grundläggande forskning på detta område hittills varit små. Det vore även i

hög grad behövligt, att möjligheter skapades för ordnande av en mera ingående

högre undervisning på det textila området, vilket genom institutet borde

kunna ske.

Sveriges standardiseringskommission framhåller, att det, när standardisering

av textilvävnader upptagits till behandling inom sjukhusens standardiseringskommitté,

visat sig att bristen på forskning inom textilområdet försvårade

möjligheten alt åstadkomma en fullgod standardisering. De faktorer,

som inverkade på färdiga persedlar, hade nämligen icke varit utredda,

varför det hade varit omöjligt att fastställa säkra grunder för bedömning av

materialets kvalitet, slitstyrka samt förhållandena vid tvättning o. s. v. Det

måste därför anses vara av stor betydelse, att ett forskningsinstitut inom

textilområdet komme lill stånd för att möjliggöra undersökningar dels av

råmaterialet dels av den färdiga produkten.

Styrelsen för svenska träforskningsinstitutet anför:

Den textila forskningen har hittills bedrivits i alltför liten omfattning, varför

det är av stor vikt att ökade forskningsmöjligheter tillskapas. För tillvaratagandet

av vårt lands skogsprodukter iir en effektiv textilforskning av

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 201.

betydelse, eftersom skogen ger råmaterial för framställning av konstsilke

och cellull. Större delen av den i vårt land producerade silkecellulosan har

normalt brukat exporteras för förädling till textilfibrer i utlandet, vilket i

väsentlig grad synes bero på, att den svenska tekniken och forskningen angående

konstsilke och cellull icke varit i nivå med utvecklingen inom ledande

textilländer. Genom ökad textilforskning böra förutsättningarna för vidare

förädling av silkecellulosan inom landet kunna förbättras till gagn för vårt

land och dess näringsliv.

Det framlagda förslaget till inrättande av ett institut för textilforskning

synes vara väl ägnat att tillgodose forskningsbehovet, varför det tillstyrkes

till genomförande i oförändrat skick. Särskilt må dock understrykas vikten

av, att ett intimt samarbete ordnas mellan träforskningen och textilforskningen

på de områden, där dessa forskningsfält beröra varandra.

Textilrådet yttrar:

Textilrådet instämmer uti de i betänkandet gjorda uttalandena rörande den

textila forskningsfrågans allmänna läge. Sålunda har för textilindustriens

del liksom för flertalet andra industrigrenar utvecklingen under de senaste

decennierna karakteriserats av ökad användning av tekniskt skolad personal.

Utvecklingen, som tidigare vilat uteslutande på samlade erfarenhetsrön, har

kunnat påskyndas därigenom att mera vetenskapligt betonade arbetsmetoder

tillämpats vid undersökningen av de många olikartade driftsproblemen. Även

i fråga om ökad användning av ingenjörer som driftsledare har den svenska

textilindustrien sökt att hävda sin ställning.

Emellertid har den tekniska utvecklingen rört sig även utefter andra linjer.

1 allt större utsträckning lia nämligen driftsproblemen gjorts till föremål

för systematisk forskning av såväl grundläggande som mera praktisktvetenskapligt

betonad art. Denna forsknings arbetsuppgifter stå visserligen

i samband med driften, men forskningsarbetet utföres i stor utsträckning av

speciell personal.

Detta systematiska forskningsarbete har hittills inom den svenska textilindustrien

bedrivits blott i ringa omfattning, vilket torde böra tillskrivas den

omständigheten att härför lämplig personal icke funnits tillgänglig. I sin tur

beror detta på bristen å utbildningsmöjligheter, framför allt på högskolestadiet.

Verksamheten vid Textilinstitutet i Borås och Lennings textiltekniska institut

i Norrköping lia visserligen beträffande undervisningen på mellanstadiet

åstadkommit värdefulla insatser. Detta gäller även sådana områden som materialprovning

och provningsmetoder. I viss utsträckning lia även rena forskningsuppgifter

bearbetats. Denna verksamhets omfattning har tyvärr av naturliga

skäl varit alltför begränsad.

Icke minst de svårigheter, som kristiden medfört, ha tydligt ådagalagt den

allvarliga brist, som ligger däri, att något centralt organ för den textila

forskningen ännu icke tillskapats. Vid upprepade tillfällen har man haft

anledning beklaga, att man icke förfogat över någon institution, dit man

kunnat hänvisa de många skiftande frågor av teknisk natur, som dykt upp

bland annat i samband nied folkhushållningen under kristiden. Svårigheterna

ha också visat nödvändigheten av att forskningsarbetet ges ökad utsträckning

på bredden.

Det är visserligen att hälsa med tillfredsställelse, att vissa provisoriska åtgärder

vidtagits, nämligen ordnandet av specialundervisning i textilmekanik

och textilkemi vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Detta får

emellertid endast betraktas som en ringa början. Forskningsverksamheten

måste både kvantitativt och kvalitativt utökas. Det gäller även att handla

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

15

snabbt. Som förut antytts har ett av huvudskälen till att Sverige på textilforskningens

område kommit i efterhand berott på bristen å för forskningen

utbildad specialpersonal. Denna brist måste i första hand avhjälpas. Ju förr

åtgärder vidtagas i detta syfte, desto tidigare kan man vänta sig de positiva

insatser på detta område, vilka äro nödvändiga.

Tekniska samfundet i Göteborg slutligen framhåller, att även om det föreslagna

institutets resurser till en början bliva små i jämförelse med storleken

av dess forskningsområde och med dettas ekonomiska betydelse för vårt

land, så kommer institutets förverkligande att utgöra ett viktigt led i bibehållandet

av den svenska textil- och konfektionsindustriens höga tekniska

nivå och i strävandena att ytterligare höja denna.

I den industriella utvecklingen under de båda senaste århundradena intog DeparienmUttextilindustrien

från början en framträdande plats. Det var inom den engels- <=*«/•«•

ka textilindustrien som den moderna maskintekniken och massproduktionen

först slog igenom i och med konstruerandet av mekaniska spinnmaskiner

och vävstolar, drivna med ånga eller vattenkraft. Efter dessa epokgörande

uppfinningar har väl den tekniska utvecklingen inom textilindustrien

ingalunda avstannat, men den har dock vida överträffats av framsteg

inom åtskilliga andra produktionsområden.

Textilindustrien och den därmed nära förbundna beklädnadsindustrien ha

i vårt land nått en betydande omfattning. Detta framgår bland annat därav,

att inom dessa båda industrigrenar år 1939 sysselsattes över 95,000 personer,

att omkring 80 procent av landets behov av textilvaror då täcktes genom inhemsk

produktion samt att denna hade ett saluvärde överstigande 800 miljoner

kronor och ett till omkring 300 miljoner kronor uppskattat förädlingsvärde.

Även kvalitativt sett torde den svenska textil- och beklädnadsindustrien

kunna sägas stå på ett högt plan. Härutinnan kan dock Sverige knappast

göra anspråk på att räknas som ett föregångsland. De tillverkningsmetoder,

som här tillämpas, grunda sig väsentligen på utomlands gjorda uppfinningar

och vunna erfarenheter. Att så är förhållandet kan måhända i viss mån

finna sin förklaring därav, att de textila råvarorna hittills huvudsakligen

importerats. Emellertid måste det konstateras, att vårt land icke heller nämnvärt

bidragit till den fortfarande pågående utveckling, som lett till att cellulosaindustrien

övertagit en icke obetydlig del av textilindustriens råvaruförsörjning.

De överväganden, varå tidigare beslutade åtgärder från statens sida för

främjande av tekniskt-vetenskaplig forskning grundats, torde i väsentliga

stycken kunna åberopas som skäl för liknande initiativ på nu förevarande

område. Med hänsyn jämväl till den utländska konkurrens, under vilken

den svenska textilindustrien haft att ax-hela, framstår det såsom synnerligen

angeläget för denna industri att bemöda sig örn sin tekniska standard, så

att den även i framtiden — då den utländska konkurrensen måhända sätter

in med ökad styrka — kan väl hävda sin ställning. Framhållas må tillika,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 201.

att det ur försvarsberedskapssynpunkt är av stort värde att inom landets

gränser ha en väl och mångsidigt utvecklad textilindustri.

Utredningen har enligt min mening anfört övertygande skäl för sin uppfattning,

att en vidgad forskningsverksamhet inom denna gren av näringslivet

nu bör åstadkommas under samverkan mellan staten och industrien

samt att denna verksamhet främst bör avse grundläggande forskning rörande

textila produkter, deras framställning och användning. I likhet med samtliga

över utredningens betänkande hörda myndigheter och sammanslutningar

biträder jag jämväl förslaget därom, att för ändamålet måtte inrättas ett

särskilt forskningsinstitut. Jag vill i det följande till granskning upptaga vad

utredningen härutinnan närmare föreslagit.

Textilforskningsinstitutets arbetsuppgifter.

Utredningen.

Utredningen har med hänsyn till det nära sambandet mellan textilforskningen

och den högre tekniska textilundervisningen framhållit vikten av att

ett blivande forskningsinstitut på textilområdet även utnyttjas för undervisningsändamål,

i den mån detta icke hindrar institutets huvuduppgift, som bör

vara forskning. Detaljförslag till ordnande av den högre tekniska undervisningen

på textilområdet komme att framläggas av 1940 års sakkunniga för

den högre tekniska undervisningen, varför utredningen inskränkt sig till denna

allmänna deklaration beträffande textilundervisningen och till att vid planerandet

av byggnad och organisation för textilforskningen ta vederbörlig

hänsyn jämväl till undervisningens behov.

I detta sammanhang betonar utredningen även vikten av att institutets

forskningsområde ej blir alltför snävt begränsat inom ett bestämt fält, då därigenom

fruktbara initiativ i gränsområdena kunde stäckas och dessa viktiga

områden bli mindre väl tillgodosedda. Beträffande textilforskningen liksom i

fråga om forskningen i allmänhet gäller, säger utredningen, att den icke kan

indelas i fack med klara gränser. Forskningsuppgifterna läge stundom så, att

de icke kunde lokaliseras till en bestämd disciplin utan spände över ett flertal

forskningsområden. Ett textilproblem kunde exempelvis ha både en textilkemisk

och en textilmekanisk sida, en viss fråga inom fiberkemin kunde höra

ihop med en annan inom färgkemin o. s. v. Ur effektivitetssynpunkt är det

därför enligt utredningens mening angeläget att icke instruktionsmässigt alltför

mycket begränsa verksamhetsområdet utan ge det en tämligen allmän

formulering, förslagsvis följande: att bedriva tekniskt-vetenskaplig forskning

och följa utvecklingen inom de forskningsområden, som röra textila produkter,

deras framställning och användning ävensom att i samband härmed medverka

till utbildningen av tekniker och forskare på dessa områden.

Den organiska kemin — och särskilt den högmolekylära — har, anför utredningen

vidare, kommit att spela en stor roll för textil teknikens utveckling.

Denna vetenskap torde kunna betraktas som den, åtminstone i nuva
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 201.

17

rande tidsskede, ojämförligt viktigaste på textilområdet, och utredningen hade

därför ansett det lämpligt att förlägga tyngdpunkten av den planerade textilforskningen

till det textilkemiska området och speciellt skapa förutsättningar

för forskning angående högmolekylära ämnen (fibermaterial, konstmassor).

Även andra skäl tala enligt utredningens uppfattning för en dylik specialisering.

Sålunda påpekar utredningen, att relativt tillfredsställande forskningsresurser

för textilmekaniska undersökningar redan finnas vid textilinstituten

i Borås och Norrköping och att den textilmekaniska forskningen därjämte ligger

väl till för att med framgång kunna bedrivas ute vid industriföretagen, där

maskinutrustningen självfallet är fullständigare än vid ett forskningsinstitut.

En relativt stor del av de textilmekaniska problemen tillhörde också den typiska

industriella målforskningen angående fabrikationsproblem — ofta av

tillfällig art — och borde därför räknas till den kategori av forskningsuppgifter,

vilka utredningen principiellt sett ansett böra bekostas helt av industrien

själv.

Vid den närmare behandlingen av institutets verksamhetsområde har utredningen

först upptagit frågan örn dess textil kemiska forskningsuppgifter

och därom anfört följande.

Till textilkemien höra sammanfattningsvis undersökningar angående a) fibermaterial,

b) textila arbetsprocesser, c) andra ämnen än fibermaterial, som

användas i de textila arbetsprocesserna.

a) Fibermaterialen kunna i och för en översikt särskiljas i följande huvudgrupper:

Nativa fibrer, det vill säga sådana i naturen i färdigbildat skick

förekommande fibrer, vilka endast behöva befrias från föroreningar och

andra ovidkommande ämnen för att kunna vidare bearbetas till texilprodukter.

Regenererade fibrer, som till utgångsmaterial ha i naturen förekommande

högmolekylära föreningar — vanligen men ej nödvändigt av fibrös natur —

vilka först bringas i lösning, för att därur regenereras i modifierad form. Syntetiska

fibrer, som genom kemiska processer framställas av i naturen förekommande

grundämnen eller enkla föreningar.

Av de olika grupperna av textila fibrer äro de nativa ännu ojämförligt viktigast,

men betydelsen av såväl de syntetiska som framför allt de regenererade

har på sistone i hög grad ökats. Den svenska textilindustriens förbrukning av

konstsilke och cellull har sålunda under inflytande av de rådande importsvårighetema

för textila råvaror stigit mycket snabbt, och samma förhållanden

kunna konstateras på många håll i utlandet.

b) De textila arbetsprocesserna äro av många olika slag, dels sådana som

innebära blott och bart en mekanisk bearbetning och dels sådana där förloppet

är av kemisk eller fysikalisk-kemisk art. Som exempel må följande nämnas:
Mekaniska

arbetsprocesser: spillning med dess delarbetsprocesser, vävning

med dess delarbetsprocesser, tolkningsprocesser, kalandrering, Tuggning, valkning

m. fl.

Kemiska arbetsprocesser: blekning, tvättning, färgning och tryckning, appretering.

De mekaniska arbetsprocesserna kunna ju tyckas falla utanför tcxlilkemiens

område. Så iir även fallet nied vissa av dem, t. ex. kalandrering och

Tuggning. Vissa andra däremot karakteriseras därav, att vid dem sker en

behandling nied andra ämnen, en behandling, där förloppet faller inom

kolloidkcmicns område. Sorn exempel må nämnas dressning av bomullsvarp

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr ''dill. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

med stärkelselösningar, limning av ullgarnsvarp, vidare valkning, vars resultat

beror på valkbadets alkalitet o. s. v.

c) Andra ämnen än fibermaterialen finna i textilindustrien en mångskiftande

användning för behandling av textilfibrerna.

Utom oxidations- och reduktionsmedel av olika slag (alkalier, syror o. s. v.)

har man här att göra med ett stort antal, delvis mycket komplicerade, föreningar

av huvudsakligen organisk natur. Arten av växelverkan mellan fiber

och behandlingsmedel varierar också, från relativt kraftiga kemiska ingrepp

i fibrernas molekylstruktur till mer eller mindre renodlade adsorptions- eller

absorptionsfenomen, beroende på elektrokinetiska processer i gränsskiktet

mellan fibern och de lösningar varmed den behandlas. Hithörande problem

äro av fundamental betydelse för så viktiga processer som appretering, färgning

och impregnering av olika slag.

Bland föreningar av ovannämnda slag märkas, förutom de för appreteringstekniken

så viktiga stärkelse- och gummiarterna, tre för textilkemien

synnerligen betydelsefulla grupper av kemiska föreningar, nämligen färgämnen,

textilhjälpmedel samt konsthartser eller konstmassor.

Färgkemien utgör ett mycket vidsträckt arbetsområde. Även örn framställningen

av färgämnen kan anses falla utom ramen för den textila forskningen

i egentlig bemärkelse, så erbjuder dock deras tekniska användning en mängd

olikartade problem för denna forskning. Detta sammanhänger därmed att

de använda färgämnenas kemiska konstitution och tekniska egenskaper äro

mycket varierande. Man har sålunda exempelvis substantiva, basiska, sura,

kyp-, diazo-, naftol- m. fl. färgämnen, vilka alla fordra olika metoder för

färgningen. Visserligen har man på rent empirisk väg löst vissa frågor inom

detta område, och senare tids forskning har verksamt bidragit till att klargöra

en del hithörande problem, men mycket återstår ännu att utforska.

Färgningen av vegetabiliska och animaliska fibrer sker på fundamentalt

olika sätt. I stort kan man säga, att det vid de vegetabiliska fibrerna rör

sig om en adsorption av färgämnet ur färgbadet, en process vars förlopp

regleras dels av fibrernas svällningsgrad, dels av färgämnets dispersionsgrad.

Allt eftersom dessa faktorer påverkas, exempelvis genom arten av

elektrolyter i färgbadet, vätejonkoncentrationen m. m. kan man få alla

stadier, från en mer eller mindre ytligt försiggående adsorption och till en

intermicellar eller t. o. m. intramicellar anlagring av färgämnet. Vid de animaliska

fibrerna, för vilka ullen kan tjäna som prototyp, sätter på grund

av fiberns amf otera karaktär en regelrätt kemisk process in; man kan i

själva verket tala om en saltbildning mellan färgämnet, som i regel har en

syras karaktär, och ullmolekylens basiska grupper.

Vare sig det gäller den ena eller andra kategorien av fibrer, är förloppet

vanligen komplicerat och regleras av en mängd faktorer, vilkas inverkan

oftast icke är kvantitativt bestämd, i en mängd fall ej ens kvalitativt utforskad.

Textilhjälpmedel är en kollektiv benämning, under vilken man sammanför

produkter av vitt skilda slag, vilka användas för att i gynnsam riktning

påverka de textila arbetsprocesserna. Detta kan ske antingen i avsikt att

uppnå en högvärdigare teknisk effekt (kvalitet) eller för att undvika fel

eller skadegörelse på det behandlade materialet. Till denna grupp räknas

även ämnen, som användas för den egentliga förädlingen, exempelvis för

mattering, vattentät impregnering, avivage- och apprelurmedel, skrynklingsförhindrande

impregnering o. s. v. Gemensamt för dessa produkter är att de

ha utpräglad kolloidstruktur och att deras vattenlösningar uppvisa alla de

för kolloida lösningar karakteristiska egenskaperna.

Till textilhjälpmedel räknas i främsta rummet en rad produkter, vilkas

mest karakteristiska egenskap är att sänka vattenlösningars ytspänning. De

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

19

finna därför vidsträckt användning som vätnings- och tvättmedel. En annan

viktig grupp bland textilhjälpmedlen omfattar lösningsmedel av olika slag.

Sin huvudsakliga användning ha de för att bringa feber och vaxartade ämnen

i lösning. En tredje grupp utgöres av enzymer och ferment av olika slag; de

komma till användning framför allt för nedbrytning av stärkelse till lösliga

produkter.

Textilhjälpmedlen spela numera en mycket viktig roll inom textilkemien.

Forskningen på detta område har att klargöra de sammanhang, som finnas

mellan å ena sidan textilhjälpmedlens konstitution och deras genom denna

konstitution betingade verkningssätt samt å andra sidan de kemiskt och histologiskt

så olikartade fibermaterialen. — Området är ett tämligen nytt verksamhetsfält

för forskningen, och hithörande problem lia på senare tid varit

föremål för ett intensivt forskningsarbete på olika håll i världen.

Konsthartsema eller konstmassorna bilda ett arbetsområde, inom vilket

textilforskningen nått betydelsefulla resultat under det sista årtiondet. Man

sammanfattar under denna benämning en lång rad av kondensations- eller polymerisationsprodukter,

såsom fenoplaster, aminoplaster, glyptolhartser samt

vidare omvandlingsprodukter, som erhållas genom polymerisation av vissa vinylderivat

o. s. v. Konsthartsema lia revolutionerat appreteringstekniken, framför

allt i fråga örn cellullvävnader, och genom nya förfaranden har man lyckats

förläna fibermaterialen och vävnaderna nya, högvärdiga egenskaper. Hit

hör i främsta rummet motståndsförmåga mot skrynklig, men i övrigt även

sådana egenskaper som fyllig känsel, mjukhet och fall o. s. v. Under alla

omständigheter kan man vänta sig att dessa nya ämnen komma att få en

allt större betydelse för textiltekniken.

Vad härefter angår institutets textilmekaniska och konfektionstekniska

forskningsuppgifter har utredningen uttalat

följande.

I det föregående har framhållits att textilkemisk grundforskning bör vara

institutets huvuduppgift. Emellertid äro forskningsproblemen i stor utsträckning

så sammanhängande, att det ur effektivitetssynpunkt är önskvärt att

även kunna utföra sådana undersökningar av textilmekanisk och konfektionsteknisk

art, som ha samband med de textilkemiska forskningsarbetena.

Institutets utnyttjande för den textila undervisningen kommer också att i

betydande grad gälla just textilmekanisk och konfektionsteknisk utbildning

med därtill hörande examensarbeten och mindre omfattande undersökningar.

Bland de textilmekaniska problemen, vilka för övrigt i hög grad komplicerats

genom införandet av nya fibermaterial, må nämnas: kardning av ull,

bomull och cellull, sträckprocessen i spinnmaskinerna, sambandet mellan

fibrernas och slutproduktens egenskaper samt arbetsprocessernas inverkan

på produktens kvalitet.

De konfektionstekniska forskningsuppgifterna synas i regel närmast böra

räknas till den industriella målforskningen, men även problem av grundläggande

eller i varje fall principiell och allmängiltig karaktär finnas. Bland

dylika ur konfektionsinduslriens synpunkt angelägna forskningsproblem må

nämnas att få fram tyger av jämnast möjliga kvalitet i fråga om krympning

och dylikt.

Utredningen har slutligen i detta sammanhang framhållit, att man ur en

annan indelningsgrund kan inom texlilforskningen skilja mellan tillverkningsforskning

och användningsforskning, beroende på om undersökningarna

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 201.

avse produktionsproblem eller varornas egenskaper i användningen. Beträffande

användningsforskning har utredningen anfört:

Den textila användningsforskningen kan närmare definieras som studium

av de egenskaper som böra eftersträvas hos textilprodukterna för att dessa på

bästa sätt skola motsvara förbrukarens behov. Det kan exempelvis gälla

att bestämma, om egenskaperna betingas av fibermaterialets kvalitet, den

kvantitativa avvägningen mellan olika fibermaterial, garnets konstruktion,

vävens bindningssätt, i väven ingående förtyngningsmedel, bleknings- och

färgmedel eller vävens efterbehandling. Till användningsforskningen hör även

att utforska om och i vad mån ljus-, temperatur- och fuktighetsförhållanden,

svettning, blod, rost, urin, märkbläck, tvättmedel och tvättemperatur

samt arbetsprocedurerna vid tvättning, mangling, strykning o. s. v. inverka

skadligt på fibermaterialet och på den begagnade väven. Av betydelse äro

vidare undersökningar för att utröna vilken väv som är lämpligast för olika

delar av ett plagg, med hänsyn till att de utsättas för väsentligt olika påfrestning

genom nötning, fukt, ljus, transpiration, smuts o. s. v. ävensom av procedurerna

i samband med tvättning. Undersökningar av denna art kunna

leda till problem för tillverkningsforskningen för att få fram bättre material

samt bättre kemiska och mekaniska behandlingsmetoder.

Slutligen bör enligt utredningens mening till forskningsinstitutets verksamhetsområde

räknas provning i den mån sådan erfordras för forskningsverksamheten.

Utredningen anser däremot att institutet icke bör uppträda

som konkurrent till befintliga provningsanstalter genom att utföra kommersiell

provning åt utomstående.

Yttranden.

Utredningens förslag i fråga örn institutets verksamhetsområde har särskilt

berörts endast i ett fåtal yttranden.

Statens provningsanstalt framhåller, att det vid inrättande genom statens

försorg av forskningslaboratorier för olika industriområden med hänsyn till

provningsanstaltens fortsatta verksamhet vore nödvändigt att avgränsa laboratoriernas

arbetsområden, så att laboratorierna icke komme att genom utförande

av materialprovning mot betalning konkurrera med provningsanstalten.

På provningsanstaltens textillaboratorium, som hade utrustning för

olika slags fysikaliska och kemiska textilundersökningar och provningar, hade

alltsedan anstaltens inrättande år 1920 utförts såväl kommersiella rutinprovningar

som även ett flertal forskningsarbeten. Anstalten hade därför

med tillfredsställelse bemärkt utredningens uttalande, att textilforskningsinstitutet

icke borde uppträda som konkurrent till befintliga provningsanstalter

genom att utföra kommersiell provning åt utomstående.

Större akademiska konsistoriet i Uppsala instämmer bland annat i vad

professor Teorell i konsistoriet anfört i ärendet. Professor Teorell yttrade

därvid:

Som fysiolog och militärläkare har jag haft tillfälle att medverka till

lämpliga åtgärder att skydda militär personal mot köld, hetta och fukt. Härvid

har jag stundom fått det intrycket att utväljandet av lämpliga beklädnadsstoff

för uniformer, underkläder m. m. sker i huvudsak efter ekonomiska

synpunkter, d. v. s. efter pris, efter hållfasthet etc. Därvid göres erkännansvärt

noggranna kalkyler, och laboratoriemässiga undersökningar

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

21

verkställas över slitstyrka mot gnidning, dragning m. m. Värderingen av textilstofferna

ur hygieniska synpunkter sker däremot på ganska subjektiva

grunder, i allmänhet med s. k. praktiska prov, där man låter personal på

prov bära persedlar i fråga. Det kan måhända synas svårt att på annat

sätt värdera t. ex. ett visst tygs behaglighet att bära. Emellertid vill jag rikta

uppmärksamheten på att man på medicinskt-hygieniskt håll sedan länge

brukat instrumentella metoder för bedömning av textilstoffers värmeledande

förmåga, gas- och fuktighetsgenomtränglighet, faktorer som tillsammans betinga

den hygieniska lämpligheten av stoffet i fråga. Det synes i högsta grad

önskvärt att ett blivande textilforskningsinstitut i sitt forskningsprogram

upptoge undersökningar över dessa faktorer. Därvid vore det också påkallat

att hänsyn togs till och undersökningar utfördes över de fysiologiska reaktionerna

(såsom ändring av hudtemperatur, hudfuktighet m. m.), som kunna

påverkas under bärandet av ett visst textilmaterial. För en ändamålsenlig

planläggning av undersökningar rörande textilstoffernas hygienisk-fysiologiska

lämplighet synes det mig vara nödvändigt att medicinsk expertis med

hygienisk-fysiologiska kvalifikationer på något sätt kommer med i den planerade

textilforskningen och att lämpliga instrument för fysiologisk-hygieniska

undersökningar ställas till det planerade institutets förfogande.

Svenska teknologi öreningen anser de skäl, som av utredningen anförts för

att tyngdpunkten av forskningen skall förläggas till det textilkemiska området,

vara avgörande. Vad utredningen vid framläggandet av sina allmänna

synpunkter beträffande textilforskningen och dess ordnande anfört därom,

att institutet företrädesvis skulle bedriva grundläggande forskning, borde

godtagas såsom vägledande. Det funnes dock inom detta område direkt på

fabrikationen syftande tekniska problem av så allmän natur att de med fördel

kunde upptagas till bearbetning vid institutet. Då utredningen emellertid

angivit en försiktig och tänjbar gräns mellan de båda slagen av forskning,

finge man förvänta, att institutet i nu nämnda avseende icke bleve för snävt

bundet i sin uppgift. I instruktionen borde icke målforskning uteslutas, utan

hithörande problem av mera allmän natur kunde väl falla under institutets

verksamhetsområde, detta så mycket mer som en lycklig lösning av dylika

problem säkerligen skulle ytterligare befästa industriens intresse för institutet,

varpå dock institutets verksamhet vore i så hög grad beroende.

I likhet med de myndigheter och sammanslutningar, som yttrat sig över Departementsutredningens

betänkande, har jag intet att erinra mot de däri uppdragna CÄe/ewriktlinjerna

för textilforskningsinstitutets verksamhet. Institutet bör sålunda

främst vara en härd för vetenskaplig forskning rörande de material av olika

slag, som användas vid eller kunna tänkas lämpa sig för framställning av

textilvaror. Att tyngdpunkten därvid för närvarande bör ligga inom området

för den forskning, som sysslar med högmolekylära ämnen av vegetabiliskt

ursprung, är naturligt med hänsyn till teknikens nuvarande ståndpunkt

men bör icke hindra en förskjutning av forskningsintresset mot

andra uppgifter, då så kan visa sig önskvärt. Överhuvudtaget kan det

icke här, lika litet sorn inom andra områden för tekniskt-vetenskaplig

forskning på längre sikt, vara lämpligt all från början fastställa ett detaljerat

arbetsprogram. Det bör få ankomma på institutets ledning att

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 201.

vid varje särskild tidpunkt, med beaktande av utvecklingen, dirigera verksamheten

mot de då mest aktuella och givande forskningsuppgifterna. Därvid

bör givetvis hållas i sikte, att institutet icke skall befatta sig med rena

fabrikationsproblem. Emellertid är det — såsom utredningen framhållit

och teknologföreningen ytterligare understrukit — icke möjligt att draga

någon bestämd gräns mellan grundforskning och målforskning. Det vore

knappast rimligt örn institutet skulle underlåta att giva sig i kast med ett

forskningsproblem av allmän betydelse för textil- eller beklädnadsindustrien

allenast av den anledningen att det kunde sägas tangera gränsen för den

rena målforskningen. Med anledning av vad i övrigt i yttrandena anförts

må framhållas, att institutet icke bör befatta sig med sådana arbetsuppgifter,

som falla inom redan befintliga provningsanstalters verksamhetsområde.

Det torde vidare knappast böra ankomma på institutet att självständigt

bedriva medicinsk-hygienisk forskning, vilket givetvis icke bör hindra,

att institutet i mån av behov och förmåga medverkar vid sådan forskning.

Den högre tekniska undervisningen rörande textila problem har hittills

varit eftersatt i vårt land. Då sådan undervisning utgör förutsättning för en

framgångsrik forskning på detta område, måste det anses mycket lämpligt

att, såsom utredningen jämväl föreslagit, institutets resurser i vidast möjliga

mån ställas till förfogande för dylik undervisning.

Förläggningsort, lokalbehov och utrustning.

Utredningen.

Beträffande förläggningen av institutet framhåller utredningen, att skilda

synpunkter anförts av olika industrirepresentanter i fråga örn den lämpligaste

orten härför. Vissa industrimän hade sålunda framhållit, att forskningsinstitutet

borde läggas i Stockholm i anknytning till därvarande tekniska

högskola och det till utförande beslutade Svenska träforskningsinstitutet.

Från annat håll inom industrien hade åter förfäktats, att institutet

borde läggas i Göteborg i det stora västsvenska textilindustridistriktet och

i anknytning till Chalmers tekniska högskola. Då förläggningsfrågan genom

dessa meningsskiljaktigheter kommit att i de förberedande diskussionerna

taga stor plats, har utredningen ansett det lämpligt att närmare utveckla

de synpunkter, som varit avgörande för utredningens ställningstagande i

frågan. Utredningen anför härutinnan följande.

Först må då erinras om det nära samband som finns mellan teknisk

forskning och högre teknisk undervisning. I sitt betänkande nr I (sid. 104

—107) har utredningen framfört vissa allmänna synpunkter på sambandet

mellan institutioner för undervisning och forskning samt framhållit

att det ur såväl undervisnings- som forskningssynpunkt är värdefullt med

nära anknytning mellan dessa två slag av institutioner. Den, som meddelar

högre teknisk undervisning, måste beredas möjlighet att själv bedriva

forskning, och den, som bedriver tekniska studier, måste bibringas

en vetenskaplig utbildning för att själv kunna bli forskare eller för att ute

i det praktiska livet kunna tillvarata vetenskapens nyaste landvinningar. Å

andra sidan medför en god kontakt med undervisningen betydande fördelar

för forskningen. I samband med undervisningen nödgas nämligen forskaren

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 201.

systematisera och sammanfatta sina egna och andras forskningsresultat inom

sitt undervisningsområde, och genom kontakten med ständigt nya generationer

av studerande tillföres han och hans institution nya friska krafter

och stundom även impulser, varjämte han beredes möjlighet att bland de

studerande utvälja medarbetare och assistenter.

Med avseende på önskvärdheten av att en fruktbringande växelverkan

skapas mellan teknisk forskning och högre teknisk undervisning bör den

tekniska forskningen och den högre tekniska undervisningen såvitt möjligt

förläggas invid varandra, och därför är det viktigt att vid en diskussion angående

lämpligaste förläggningsort för det tillämnade textilforskningsinstitutet

ta hänsyn även till de rena undervisningssynpunkterna.

I detta sammanhang erinrar utredningen om, att textilundervisning redan

finnes anordnad vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Genom intresse

och offervillighet från ett par industriföretag i Göteborg hade medel

ställts till högskolans disposition för provisoriskt ordnande av textilundervisning

under tre år. Två speciallärare — i textilmekanik och textilkemi

— hade anställts, och för de studerande hade frivillig textilundervisning

startats. Utredningen fortsätter:

Ur många synpunkter är Göteborg en mycket lämplig plats för anordnande

av högre textilundervisning. Där finnes den för sådan undervisning

så värdefulla industriella miljön, vars värde ytterligare accentueras genom

Göteborgsindustriens visade intresse för textil undervisning och forskning

vid Chalmers tekniska högskola. Genom att textilindustriföretag av alla

slag ligga i Göteborg och trakten däromkring finnas vid denna högskola de

bästa möjligheterna att komplettera den teoretiska undervisningen med

praktiska studier vid industriföretagen. Dessas mångskiftande utrustning

och andra anordningar böra kunna erbjuda ett rikhaltigare demonstrationsmaterial

än vad en aldrig så välutrustad högskola själv kan skaffa sig. I

textilfabrikerna torde, på liknande sätt som tillämpats på andra industriella

områden, studerande under lärarens överinseende kunna utföra examensarbeten

och de utexaminerade ingenjörerna kunna vid industrilaboratorierna

bedriva forskning för licentiatexamen och doktorsgrad. Genom närheten till

industrien erhåller Chalmers tekniska högskola även goda möjligheter att

bland de i praktiken arbetande ingenjörerna anställa sådan oftast deltidsanställd

arbetskraft som speciallärare, extra lärare och assistenter. I Stockholm,

där textilindustrien är svagare företrädd, torde det bli väsentligt svårare

att på ett tillfredsställande sätt rekrytera dylika befattningar.

Närheten till Borås är ett ytterligare skäl till den högre textilundervisningens

förläggning till Chalmers tekniska högskola. I Borås ligger nämligen

utom en stor textil- och beklädnadsindustri även Textilinstitutet med

dess rikhaltiga utrustning, särskilt för undervisning, provning och forskning

på det textilmekaniska området. Redan nu har ett samarbete etablerats

mellan Chalmers tekniska högskola och Textilinstitutet på sådant sätt, att

en lärare vid institutet samtidigt tjänstgör som speciallärare i textihnekanik

vid högskolan. Därjämte ha kortare kurser för högskolans studerande anordnats

vid Textilinstitutet, varigenom dess stora utrustning av textilmaskiner

kunnat utnyttjas även för den högre tekniska undervisningen. Detta

samarbete synes med fördel kunna bibehållas och fördjupas örn den högre

textilundervisningen ordnas i Göteborg vid Chalmers tekniska högskola. Om

den högre textilundervisningen förlägges tilt Stockholm skulle ett motsvarande

samarbete kunna ordnas med Lennings textiltekniska institut i Norrköping,

men det är dock uppenbart, alt det längre avståndet dit innebär en

viss olägenhet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

Såvitt utredningen kunnat finna talade alltså de flesta omständigheterna

för att den högre textilundervisningen bereddes möjligheter att fortsätta vid

Chalmers tekniska högskola i Göteborg, och några bärkraftiga skäl att flytta

denna undervisning från Chalmers tekniska högskola till tekniska högskolan

i Stockholm hade icke från något håll anförts. Med hänsyn till vikten av

att forskning och undervisning sammankopplades måste dessa undervisningssynpunkter

även tillmätas betydelse för frågan om forskningsverksamhetens

förläggning.

I fortsättningen framför utredningen vissa mera allmännare synpunkter

på förläggningsfrågan samt uttalar härutinnan:

Tekniska högskolan i Stockholm är redan nu väsentligt mycket större än

Chalmers tekniska högskola, och genom de utbyggnader av olika forskningsinstitutioner

vid högskolan i Stockholm, som redan beslutats av statsmakterna

eller äro under utredning, beräknas denna högskola komma att ytterligare

svälla ut. Principiellt lia statsmakterna emellertid beslutat att det skall

finnas två tekniska högskolor i landet. För att Chalmers tekniska högskola

i Göteborg skall kunna fylla sin uppgift som högskola måste även den, lika

väl som tekniska högskolan i Stockholm, utvidgas och erhålla sin del av de

forskningsinstitutioner, som på olika områden tillskapas. I första hand synes

det naturligt att dit förlägga forskning och undervisning i sådana ämnen

som sammanhänga med de industrier, vilka främst äro företrädda i västra

Sverige, såsom skeppsbyggeri, textilindustri och konservindustri.

På senare tid har det visat sig, att den organiska kemien blivit av allt

större betydelse för tekniken, och särskilt har den högmolekylära forskningen

öppnat vida perspektiv för det industriella framåtskridandet. Denna vetenskapsgren

har hittills huvudsakligen haft sitt hemvist vid akademiska institutioner,

främst vid universitetet i Uppsala, men med hänsyn till den

högmolekylära forskningens stora betydelse för tekniken anser utredningen,

att centra för den böra inrättas även vid de tekniska högskolorna. Vid

tekniska högskolan i Stockholm kommer ett sådant forskningscentrum i vad

det gäller den högmolekylära träforskningen att skapas i och med tillkomsten

av det beslutade Svenska träforskningsinstitutet, och vid Chalmers

tekniska högskola skulle ett forskningsinstitut för textilkemi kunna bli en

motsvarande härd för högmolekylär teknisk forskning på fiberkemiens område.

Enligt vad utredningen erfarit planera 1940 års sakkunniga för den

högre tekniska undervisningen att lägga fram förslag till betydande utvidgningar

av de tekniska högskolorna. Vid Chalmers tekniska högskola

har man därvid preliminärt tänkt sig att bland annat föreslå en ny kemiprofessur,

nämligen i teoretisk kemi. Utredningen vill för sin del understryka

betydelsen av att denna professur inrättas snarast möjligt. Detta skulle bidraga

till skapande av en gynnsam forskarmiljö till förmån bland annat

för textilforskningen, om denna förlägges till Göteborg.

Ur allmän synpunkt erbjuder den decentralisation av den tekniska undervisningen

och forskningen, som måste sägas lia i princip beslutats redan

i och med att Chalmers tekniska institut gjordes till högskola, vissa fördelar.

En parallell på det rent naturvetenskapliga området erbjuda de båda

statsuniversiteten i Uppsala och Lund. Med hänsyn till försvarsberedskapen

är det av värde, att de statliga tekniska laboratorierna ej koncentreras

till ett enda område utan fördelas på ett par platser, så att en viss riskfördelning

uppnås. Det har också sitt värde att två härdar för teknisk forskning

finnas och upprätthållas, ty sådana härdar verka befruktande på näringslivet

inom sina områden och höja folkets intresse för teknik och tek
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 201.

25

niska studier. Man kan också ha skäl att räkna med, att forskningen inom

ett sådant specialområde som det textila kommer att mer omhuldas av lokala

myndigheter och organisationer, örn den förlägges vid en relativt begränsad

högskola än örn den förlägges till en så stor anläggning som tekniska

högskolan i Stockholm skulle bli, om all central teknisk forskning

koncentrerades dit.

Såsom huvudmotiv för förläggning av textilforskningen till Stockholm

har, fortsätter utredningen, åberopats dess samband med träforskningen,

för vilken ju enligt beslut skall uppföras ett särskilt institut, Svenska träforskningsinstitutet,

anknutet till tekniska högskolan i Stockholm. För att

pröva styrkan av detta motiv bör man, framhåller utredningen, göra en

jämförelse mellan texilforskningens och träforskningens arbetsfält. Utredningen

anför härutinnan:

Om man jämför träforskningens arbetsområden med det planerade textilforskningsinstitutets

verksamhetsområde, såsom det tidigare av utredningen

föreslagits, finner man att beröringspunkterna mellan trä- och textilforskningen

främst ligga på det kemiska området. I fråga örn materialforskningen

gränsa de båda forskningsfälten intill varandra beträffande konstsilke

och cellull, varjämte ju de vegetabiliska naturfibrerna bestå av cellulosa och

alltså tillhöra samma slags ämnen som träcellulosan.

Vad angår arbetsprocesserna utföras vissa av dessa, såsom t. ex. blekning,

på i princip likartat sätt inom textil- och cellulosaindustrierna. Färgning

av träcellulosa förekommer ju också, men icke i så stora variationer som i

fråga om textilfibrer. Tryckning av papper är t. o. m. fullkomligt artskild

från textiltryck, vilket senare ju är en lokal färgning av fibrerna. Inom biokemiens

område finnas vidare en del anknytningspunkter mellan textilforskning

och träforskning. Till områden med i någon män likartade problem

torde även böra räknas ett forskningsområde, som i båda fallen liksom för

många andra industrier torde få anses ligga i gränsområdet, nämligen rening

av avloppsvatten.

Likheten är således huvudsakligen begränsad till den del av textilkemien,

som omfattar behandling av cellulosafibern. Hela den övriga delen av den

textila fibermaterialforskningen ävensom forskningen angående textila hjälpmedel,

arbetsprocesser och provningsmetoder faller utanför träforskningens

område. Å andra sidan saknar textilkemien anledning befatta sig med

sådana för träkemien centrala forskningsområden som ligninproblemet, förädlandet

av avfallslutar från trämassefabrikationen, framställningen av träsocker,

fodercellulosa och foderjäst m. m.

När träforskningsinstitutets arbetsområde utreddes i samförstånd mellan

utredningen samt utsedda tekniska representanter för träindustrierna ansågs

det lämpligt att reservera utrymme för en konstsilkespinnmaskin i institutet,

men man ansåg att undersökningar angående egenskaperna hos den färdiga

fibern och behandlingen av denna borde tillhöra textilforskningen. För cellulosaindustrien

ansågs det viktigt att kunna bedriva forskning angående den

färdiga textilfiberns egenskaper i relation till cellulosans, men man ville inte

därför upptaga textilforskning på träforskningsinstitutets program ulan var

i stället intresserad av att ett självständigt textillaboratorium komme till

stånd.

l)ct torde i della sammanhang böra påpekas all textilindustriens och träindustriens

intressen i fråga örn cellulosaforskningen långt brån äro kongruenta.

Träindustrien har sina naturliga ekonomiska intressen inriktade

på just produktion och försäljning av cellulosa, och dess forskningsintressen

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 201.

i gränsområdet mot textilforskningen torde främst gå ut på att utforska

metoderna för framställning av konstsilkemassa samt detta halvfabrikats

egenskaper i relation till kända textila förfaranden. Textilindustriens forskningsproblem

rörande cellulosafibrer gälla i första hand deras användning

i de mångå textila arbetsprocesserna och problemen därvid. Förhållandet

är jämförbart med det mellan byggnadsforskningen och träforskningen. På

principiellt samma sätt som i fråga örn textilforskningen har byggnadsforskningen

när det gäller träprodukter främst att behandla de av träindustrien

levererade halvfabrikaten såsom utgångspunkter för vidare förädling,

i detta fall till byggnadsverk.

Det ligger alltså i viss mån en motsättning i textil- och träindustriernas

intressen i cellulosaforskningen. Härtill kommer att de gemensamma problemen

endast äro mindre — ehuru viktiga — delar av de båda industriernas

forskningsområden, och ingendera industrien är betjänt av att dessa

gemensamma problem överbetonas, vilket skulle kunna bliva fallet om institutionerna

icke var för sig arbetade självständigt.

Även örn textilforskningen förlägges till Stockholm är det, som av det

föregående kan slutas, önskvärt att utrusta träforskningsinstitutet med spinnmaskin

och apparatur för fiberforskning och fiberprovning. Någon onödig

dubblering av utrustningen skulle ett förläggande av textilforskningen till

Göteborg därför icke förorsaka.

Av det förut sagda framgår, att ett visst samband råder mellan å ena

sidan en del av träforskningen och å andra sidan en del av den textilkemiska

forskningen. Detta samband är dock icke så intimt, att lokal anknytning

mellan träforskningsinstitutet och det tillämnade institutet för textilforskning

är nödvändig, utan forskningsområdena, i den del de tangera

varandra, kunna väl definieras och uppgifterna särskiljas. Skulle man på

grund av det konstaterade sambandet anse sig böra förlägga det tillämnade

textilforskningsinstitutet invid träforskningsinstitutet, skulle som ett

korollarium härav följa, att praktiskt taget all annan naturvetenskaplig och

teknisk forskning också måste förläggas invid tekniska högskolan i Stockholm.

Träforskningen och textilforskningen sammanhänga nämligen även

med andra forskningsområden, dessa i sin tur med ytterligare andra o. s. v.

till ett sammanhängande nät. Vill man icke ha hela forskningen koncentrerad

till en plats, måste man tänka sig att på vissa ställen draga gränslinjer,

och dessa böra då läggas där de icke åstadkomma olägenheter. En

sådan lämplig gränsdragning kan göras mellan träforskning och textilforskning,

där önskvärt samarbete mycket väl bör kunna etableras även på

avstånd.

I fortsättningen påpekar utredningen, att ett annat och ännu viktigare samband

råder mellan textilindustrien och textilforskningen, samt anför härom

vidare:

Från industrien får forskningen en väsentlig del av sina uppslag, och genom

kontakt med industrimän får forskaren värdefullt stöd och kritik under

arbetet. Bland industriens tekniker rekryteras delvis forskarpersonalen, och

vid de industriella verken kunna halvstora försök utföras på basis av de

funna laboratorieresultaten. Särskilt i fråga örn den industriella målforskningen

är industrimiljön av mycket stort värde, men även för grundforskningen

har den stor betydelse. I utlandet har man också i regel förlagt textilforskningen

till större textilindustridistrikt. Av de diskuterade förläggningsorterna

Stockholm eller Göteborg kan endast den senare erbjuda den rätta

industriella miljön för ett textilforskningsinstitut.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

27

Som ett skäl för förläggning av forskningen till Stockholm har framförts,

att industrien har sina branschföreningars kanslier förlagda dit och

att dessa föreningar oftast hålla sina sammanträden där. Detta är dock ett

skäl av mindre betydelse. I vissa fall skulle kanske resekostnader kunna inbesparas

genom att Stockholm väljes till förläggningsort, men å andra sidan

må påpekas, att det icke är industriens ekonomiska ledare, som främst

kunna skänka forskningsinstitutet den livgivande kontakten med industrien,

utan de inom företagen arbetande teknikerna. För forskningen komma

troligen att tillsättas särskilda rådgivande tekniska kommittéer bestående

av tekniker ur industrien, och med tanke på lokalisationen av landets textil-

och beklädnadsindustri är det antagligt, att resekostnaderna för sådana

kommittéer skola bliva mindre till Göteborg än till Stockholm.

Vad angår tomtplats för ett textilforskningsinstitut anför utredningen, att

erforderlig tomt funnes disponibel invid Chalmers tekniska högskola, medan

däremot markfrågan enligt utredningens mening vore svårare att lösa vid tekniska

högskolan i Stockholm. Det område, som kunde tänkas för utbyggnad

av sistnämnda högskola och anläggning av olika forskningsinstitut i anknytning

till denna, vore nämligen ganska begränsat. I fråga om de områden,

vilka skulle kunna tagas i anspråk för teknisk forskning och undervisning,

hade en utredning verkställts, och denna visade, att markutrymmet komme

att behövas dels för erforderlig utveckling av högskolan, dels för vissa andra

forskningsinstitut, som med väsentligt starkare skäl än textilforskningsinstitutet

borde förläggas dit.

Ett ytterligare skäl, ehuru av mindre avgörande slag, för textilforskningens

förläggning till Göteborg vore, framhåller utredningen vidare, att byggnads-

och driftkostnaderna kunde beräknas bli något mindre där än i Stockholm.

Utredningen har vid bedömningen av de olika synpunkterna pa förläggningsfrågan

enhälligt stannat för att föreslå, att det tillämnade institutet för

textilforskning förlägges till Göteborg och organiseras i nära anknytning till

Chalmers tekniska högskola.

Såsom tomt för institutet föreslår utredningen ett område omedelbart väster

om byggnaden för Chalmers tekniska högskolas institutioner för fysik,

kemi och närliggande discipliner. Ifrågavarande tomtplats vore lämplig ur

många synpunkter. Genom närbelägenheten till högskolans institutioner underlättades

användningen av institutet även för undervisningsändamål, och

ur ren forskningssynpunkt erbjöde läget de bästa möjligheter till samarbete

mellan institutet och högskolan. Närheten till högskolan och dess värmecentral

medförde vidare att kostnaderna för institutets uppvärmning och

yttre ledningar skulle minskas.

Utredningen, som i fortsättningen kommer in på frågan om institutets lokalbehov

och bgggnadskost unde ma för detsamma, uppger sig vid utarbetandet

av förslag till byggnad och utrustning för forskningsinstitutet lia samarbetat

med ett flertal tillkallade industrimän, sakkunniga inom olika områden

av textilindustrien. I enlighet med de uppställda förutsättningarna borde institutet

disponera lokaler för såväl forskning som undervisning och administra
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 201.

tion. Utredningen hade till att börja med låtit uppgöra skissförslag och överslagsberäkningar

till en byggnad inrymmande alla de lokaler som erfordrades

för att fullt självständigt tillgodose såväl forskningens som undervisningens

behov. Detta förslag, som benämnts alternativ 1, omfattade en sammanlagd

effektiv golvyta av 1,700 m2. I institutet skulle enligt detta förslag

inrymmas lokaler för textilkemisk forskning och undervisning samt för undervisning

och undersökningar på det textilmekaniska och konfektionstekniska

området. I en särskild flygel skulle därjämte finnas föreläsningssal,

rum för lärare samt administrationslokaler. Byggnadskostnaderna

beräknades enligt alternativ 1 uppgå till 855,000 kronor. På grund

av nödvändigheten att för närvarande begränsa utgifterna så mycket

som möjligt samt med hänsyn till knappheten på arbetskraft och byggnadsmateriel

hade utredningen emellertid ansett sig icke böra framlägga

detta förslag utan att därjämte ha gjort noggranna undersökningar

angående möjligheterna att knappa in på utrymmena, så långt detta kunde

ske utan att alltför mycket inkräkta på institutets funktionsduglighet. Genom

dessa undersökningar hade i besparingssyfte framkommit ytterligare

ett förslag till laboratoriebyggnad, alternativ 2, enligt vid betänkandet fogade

ritningar. I förslaget hade man genom att tillsvidare utesluta vissa lokaler

och pressa ihop de övriga kunnat få fram en avsevärt mindre och billigare

byggnad, som endast omfattade en sammanlagd effektiv golvyta (korridorer

och dylikt ej medräknat) örn cirka 1,245 m2. Kostnaderna hade beräknats

till 700,000 kronor enligt följande sammanställning.

Egentliga byggnadsarbeten .................................. 405,000

Dragskåp, fasta laboratoriebord o. d........................... 32,000

Rörgravar och yttre arbeten .................................. 22,000

Värme- och sanitetsanläggningar m. m......................... 89,000

Elektriska installationsanläggningar .......................... 72 000

Kontroll, ritningar, oförutsett ................................ 80,000

Summa kronor 700,000.

Utredningen anför vidare beträffande alternativ 2:

Alternativ 2 bör dock endast betraktas som ett första utbyggnadsstadium

och har därför utformats på sådant sätt, att det utan olägenheter kan utvidgas,

när tidsläget blivit gynnsammare eller när institutets eller högskolans

verksamhet vuxit till en sådan omfattning, att behovet av utvidgning blivit

oavvisligt.

Reduceringen av byggnadsvolymen och byggnadskostnaderna har, som

förut nämnts, möjliggjorts genom att tills vidare utesluta vissa lokaler och

starkt knappa in på de övriga. Särskilt ha administrationslokalerna minskats.

bär ansetts möjligt, emedan det under en viss övergångstid bör vara

möjligt att reda sig med mera provisoriska anordningar. En väsentlig besparing

av utrymme vid alternativ 2 i jämförelse med alternativ 1 bär sålunda

ernåtts genom att utesluta föreläsningsrum och lärarrum. Utredningen anser

det möjligt att tills vidare ordna föreläsningarna i de textila ämnena i en föreläsningssal,

som tillhör institutionen för mineralogi och geologi vid Chalmers

tekniska högskola och är belägen i högskolans intilliggande byggnad. Denna

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

29

föreläsningssal är dock icke utrustad med de speciella demonstrationsmöjligheter

och har knappast heller plats för de preparatsamlingar, som äro önskvärda

för textilundervisningen. Till att börja med torde man dock kunna

ordna erforderliga demonstrationer i laboratorielokalerna genom att låta de

studerande gruppvis deltaga i demonstrationerna.

Då det sålunda enligt utredningens uppfattning vore möjligt att på ett tills

vidare godtagbart sätt tillgodose den textila forskningens och undervisningens

behov med den mindre institutionsbyggnaden enligt alternativ 2 och det därjämte

icke komme att medföra några avsevärdare merkostnader och byggnadstekniska

olägenheter att utbygga institutet i etapper, har utredningen

stannat vid att av besparingsskäl förorda alternativ 2.

I fråga örn byggnadens utformning m. m. anför utredningen härefter:

Byggnaden har utformats helt efter sin funktion och har därigenom fått

ett särpräglat utseende med stor bredd. Vid ett institut som i likhet med detta

i väsentlig omfattning är avsett för fysikalisk-kemiska undersökningar är behovet

av utrymmen med dagsljus relativt sett mindre än vid vanliga kemiska

laboratorier, och för många fysikaliska precisionsundersökningar är det till

och med förmånligt med rum utan fönster. I ett rum med artificiell belysning

är det nämligen lättare att åstadkomma jämn och konstant temperatur, förminska

luftströmningarna och ernå en jämn belysning. Många av de enskilda

rummen i byggnaden ha också blivit i hög grad individuellt utformade på

grund av att de komponerats omkring någon eller några stora apparater, såsom

ultracentrifuger, diffusions- och elektroforesapparaturer, textila och konfektionstekniska

maskiner och så vidare.

Emot utförande av en laboratoriebyggnad med så särpräglad utformning

som den föreslagna kan anföras det skälet, att man, örn textilforskningen

skulle upphöra i institutet och byggnaden disponeras för andra ändamål, har

mindre rörelsefrihet vid omdispositionen av den föreslagna byggnaden än om

en mera »vanlig» byggnadstyp valts. Då emellertid den föreslagna byggnadstypen

är förmånlig med hänsyn till de aktuella arbetsuppgifterna, och det

därjämte för överskådlig framtid säkerligen kommer att vid Chalmers tekniska

högskola finnas behov av högmolekylär forskning av nu föreslaget eller

liknande slag, har utredningen ansett sig böra förorda det framlagda förslaget

till byggnad.

Särskilt pannrum erfordras icke, utan det förutsattes att institutet uppvärmes

från värmecentralen vid Chalmers tekniska högskola. Med hänsyn

till de speciella förhållandena i fråga om tariffer för elektrisk kraft i Göteborg

har det däremot ansetts motiverat att köpa högspänd växelström till institutet

och utrusta detta med egen transformatoranläggning för nedtransformering.

Frågorna örn vatten och avlopp kunna lösas genom anslutning till

motsvarande anläggningar för Chalmers tekniska högskola.

I en betänkandet bifogad rumsförteckning ha angivits de olika lokalernas

ungefärliga golvytor.

Såsom närmare angivits på en av de vid betänkandet fogade planritningarna

finnes tomtplats för framdeles eventuellt erforderlig utvidgning av institutet

i omedelbar anslutning lill den föreslagna byggnaden.

I fortsättningen anför utredningen:

Utredningen har ansett sig höra skilja mellan å ena sidan sådan installation

samt vägg- och golvfast inredning, som kan hänföras till fast standardinredning

för en laboratoriebyggnad, och å andra sidan utrustning med inventarier,

apparatur, för laboratoriet speciella installationer och dylikt.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Majlis proposition nr 201.

Den förra gruppen omfattar sådan installation och inredning som värme,

ventilation, gas, vatten, avlopp, ånga, belysning, kraft, dragskåp, fasta laboratoriebord

och -bänkar, hiss och yttre ledningar. Allt detta har medräknats

i husets byggnadskostnader. Uppenbarligen är det av särskild vikt att dylik

fast standardinredning redan från början planeras så att den är allsidigt användbar

icke endast för laboratoriets från början bestämda uppgifter utan

även för eventuella framtida förändringar i verksamheten. Kostnaderna för

fast standardinredning ha medräknats i byggnadskostnaderna för institutet.

Till gruppen utrustning hänföras möbler, lösa laboratoriebord, instrument

och apparatur samt speciella installationer. Denna grupp har i utredningen

kostnadsberäknats för sig. Den mera speciella utrustningen bör, där så utan

olägenhet för utnyttjandet kan ske, såväl i fråga örn sammansättning som

uppställning göras sådan, att den lätt kan anpassas efter ändrade uppgifter.

Delvis bör dylik utrustning anskaffas efter hand som institutets verksamhet

kommit i gång och erfarenheter vunnits.

Vad härefter angår utrustningen, torde jag, med hänsyn till att kostnaderna

härför icke skola bestridas av statsverket, beträffande den närmare kostnadsberäkningen

få hänvisa till betänkandet (bil. 8). Utredningen anför i fråga

örn utrustningen:

Kostnaderna för utrustningen ha preliminärt beräknats till 707,500 kronor,

varav för de fysikaliska och kemiska forskningslaboratorierna 301,700 kronor,

undervisnings- och tillämpningslaboratorierna 84,300 kronor, vidare för elektriska

specialinstallationer 193,000 kronor, verkstadsutrustning 28,500 kronor

samt övrig utrustning 100,000 kronor. Som undervisnings- och tillämpningslaboratorier

ha härvid räknats de textilmekaniska, textilkemiska och konfektionstekniska

laboratorierna samt tvättlaboratoriet.

Tyngdpunkten av utrustningen för forskningslaboratorierna har lagts på

apparatur för fysikaliskt-kemiska undersökningar av högmolekylära ämnen,

vilket område enligt den tidigare lämnade redogörelsen för institutets verksamhetsområde

är av central betydelse för textilforskningen. Utrustningen omfattar

främst instrument och apparatur för noggranna laboratoriearbeten

samt vidare maskiner och apparater för materialprovningar, tvättundersökningar,

undervisning och undersökningar angående textila och konfektionstekniska

arbetsprocesser och slutligen biblioteksutrustning, möbler, armatur,

lösa laboratoriebord, kontorsutrustning och dylikt.

En betydande del av utrustningen kan tillverkas i Sverige, och det torde

därför bli relativt lätt att anskaffa densamma, men beträffande anskaffning

av optiska instrument och en del annan utrustning, som måste importeras,

kunna självfallet krigsförhållandena föranleda betydande svårigheter.

Slutligen må framhållas, att den här föreslagna utrustningen icke bör betraktas

som slutgiltig, utan att man måste tänka sig att den efter hand kompletteras

allt eftersom nya behov uppkomma eller den tekniska utvecklingen

nödvändiggör moderniseringar. Av stort värde skulle säkerligen ett elektronmikroskop

vara för den textila grundforskningen, men ett sådant betingar

för närvarande ett mycket högt pris (cirka 150,000 kronor), varför det icke

ansetts motiverat att medtaga det i den första utrustningsplanen. Tills vidare

torde institutet för sina observationer kunna anlita något av de elektronmikroskop,

som redan finnas eller beställts vid andra institutioner inom landet.

Utrymme finns dock för uppställning av ett elektronmikroskop, därest ett

sådant längre fram skulle anskaffas.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 201.

31

Yttranden.

Utredningens förslag beträffande institutets förläggning har upptagits till

behandling endast av några av de hörda myndigheterna och sammanslutningarna.

Tekniska högskolans i Stockholm lärarkollegium anser sig vad frågan

angående institutets förläggning beträffar böra göra en del påpekanden. Att

institutet borde anknytas till en teknisk högskola måste enligt kollegiets mening

anses vara det enda riktiga. Delade meningar kunde dock uppstå, om

institutet borde förläggas till tekniska högskolan i Stockholm eller Chalmers

tekniska högskola i Göteborg. Kollegiet fortsätter:

Den omständigheten, att på senare år en undervisning i textilteknik av

provisorisk art förekommit vid Chalmers tekniska högskola, kan i och för

sig icke åberopas, ty även vid tekniska högskolan i Stockholm har sådan tillfällig

undervisning förekommit. Den senare har tillkommit av det skäl, att

lärarkollegiet anser, att tekniska högskolan i Stockholm bör vara en fullständig

högskola, där alla för landet viktiga tekniska områden skola vara

företrädda.

Lärarkollegiet kan icke heller anse, att den omständigheten att textilindustrien

är mycket utvecklad i Göteborg och dess omedelbara närhet kan

utgöra något tvingande skäl för forskningsinstitutets förläggande till Chalmers

tekniska högskola. Den kontakt med industrien, som givetvis är erforderlig

och nödvändig, kan självfallet lika väl åstadkommas, om institutet förlägges

i anslutning till tekniska högskolan i Stockholm.

En omständighet, som enligt lärarkollegiets mening mycket talar för att

förlägga institutet till Stockholm, är möjligheten till samarbete med det

beslutade svenska träforskningsinstitutet. Inom detta institut kommer en

mycket stor del av arbetet att gälla frågor, som äro av ganska likartad natur

med inom textilidustrien förekommande problem. Den allt större betydelse,

som silkesmassaindustrien har för vårt land, gör, att inom träforskningsinstitutet

särskild uppmärksamhet kommer att ägnas frågor som beröra

sambandet mellan cellulosafiberns framställning samt de därur framställda

produkternas egenskaper. Till nyuppförda forskningsinstitut på motsvarande

område i utlandet äro numera av den anledningen textilforskningsinstitut

knutna, då det icke visat sig vara möjligt att enbart på fiberundersökningar

komma till full klarhet om cellulosans kvalitet. Endast genom att

framställa färdiga textilprodukter och prova egenskaperna hos dem kan man

bedöma cellulosans kvalitet.

Ur denna synpunkt hade det varit önskvärt, om textilforskningsinstitutet

hade kunnat anknytas till cellulosaavdelningen vid träforskningsinstitutet.

Visserligen är det så, att textilforskningsinstitutet kommer alt behandla en

del frågor, som icke stå i samband med spörsmålet angående cellulosans

värde för konstsilke och cellull, men det är dock troligt, att cellulosaproblemen

komma att utgöra en mycket viktig del av den textila forskningen.

Det motiv, som lärarkollegiet anser kunna förtjäna beaktande för textilforskningsinstitutets

förläggande till Chalmers tekniska högskola, är utredningens

framhållande av att högskolan ifråga för att kunna fylla sin uppgift

som högskola i likhet med tekniska högskolan i Stockholm måste utvidgas

och erhålla sin del av de forskningsinstitut, som upprättas på olika

forskningsområden, och att därvid textilforskningen är ett av de områden,

som då kan ifrågakomma.

Även örn lärarkollegiet är fullt medvetet örn att frågan nu avancerat så

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

långt, att ett yrkande på förnyad utredning, huruvida institutet icke borde förläggas

till tekniska högskolan i Stockholm, icke torde hava några utsikter att

kunna förverkligas, har högskolan icke desto mindre ansett sig böra framhålla

de förut berörda synpunkterna.

Ingenjörsvetenskapsakademien anför, att den föreslagna förläggningen av

institutet till Göteborg i nära anslutning till Chalmers tekniska högskola syntes

akademien ur de av utredningen angivna synpunkterna riktig.

Svenska teknologi öreningen ansluter sig till utredningens förslag att förlägga

institutet till Göteborg, dock utan att helt godtaga utredningens motivering

härför. Den sakliga betydelsen av att lia industrien väl representerad

med fabriker i institutets närhet hade enligt föreningens mening blivit något

övervärderad. Föreningen anför härutinnan:

Från den högre undervisningens synpunkt torde värdet av det nära grannskapet

av industriella anläggningar lätt överskattas. De studerandes besök

vid fabriker kunna visserligen vara av stor vikt för utbildningen, men sådana

besök kunna icke lämpligen företagas under många olika tillfällen under studieåret

utan måste sammanslås till ett färre antal, och då spelar det icke så

stor roll, om besöken företagas vid fabriker i trakten eller vid fabriker på

något större avstånd. Utredningen har vidare framhållit, att det från forskningssynpunkt

bör vara av värde för institutets ledande forskare att hava god

kontakt med fabrikationen och med teknikens män. Givetvis är detta riktigt,

men när det företrädesvis gäller den grundläggande forskningen, torde man

dock icke kunna tillmäta denna lätthet i åstadkommande av personlig kontakt

någon synnerligen stor betydelse. Av väsentligt större vikt synes då vara,

att forskarna vid institutet komma att befinna sig i en lämplig forskningsmiljö.

I Stockholm skulle dessa förhållanden, kvantitativt sett, vara gynnsammare,

särskilt med tanke på att det nya institutet för träforskning, vilket, såsom

utredningen ingående visat, har viktiga beröringspunkter med textilinstitutet,

kommer att ligga därstädes. De nu anförda synpunkterna synas

tala för, att institutet förlägges till Stockholm. När föreningen dock ansluter

sig till utredningens förslag, att institutet förlägges till Göteborg, så beror det

dels därpå, att det från hela landets synpunkt måste vara värdefullt att få

forskningshärdar på olika platser, och dels därpå, att textilindustrien nu bundit

sig för betydande kostnader för det nya institutets utrustning och drift,

varför man kan antaga, att det av psykologiska skäl är lämpligare att anlägga

institutet i en trakt, där textilindustrien är rikare företrädd än på annan

plats, som eljest kunde ifrågakomma. Då industrien bundit sig vid stora kostnader

och även i framtiden måste känna sig nära förbunden med institutet

för att giva detsamma allt det stöd det behöver, torde känslan av nära samhörighet

vara av betydligt reellt värde för institutet. Denna känsla uppammas

tydligen lättare, om industrien har institutet nära intill sig än örn det ligger i

en annan trakt.

Frågan om institutets lokalbehov samt byggnadskostnaderna för detsamma

har särskilt uppmärksammats av byggnadsstyrelsen, som anför härom:

Byggnadsstyrelsen, som icke kan bedöma behovet av de för institutet erforderliga

olika utrymmena, har från utredningens textiltekniske expert, överingenjören

Alex. Engblom, inhämtat att ytterligare nedskärningar av de i alternativ

2 angivna utrymmena icke kunde ifrågakomma, såvida icke ändamålet

med anläggningen skulle äventyras. Vissa utrymmen i den administrativa

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 201.

33

avdelningen synas visserligen styrelsen väl stort tilltagna, men med hänsyn

till sannolikheten av att dessa utrymmen framdeles kunna komma att tagas i

anspråk för mera utrymmeskrävande uppgifter anser sig styrelsen icke böra

påyrka nedskärning av desamma. Våningshöjderna kunna synas höga men

torde beträffande bottenvåningen ej böra minskas på grund av lokalernas

stora rumsdjup och emedan enbart sidobelysning här anordnas. Däremot

borde övervägas, om icke någon reduktion av den övre, med takljus försedda

våningens höjd kunde ifrågakomma.

Mot själva planlösningen, som synes enkel och redig, har styrelsen intet att

erinra.

Styrelsen kan emellertid icke underlåta att framhålla, att byggnaden på ett

mindre tillfredsställande sätt ansluter sig till den befintliga institutionsbyggnaden.

Möjligheten att förlägga den ifrågasatta nybyggnaden på annan plats

inom högskolans område bör därför undersökas. Därest sådan annan lämplig

tomt icke anses förefinnas, anser styrelsen det i varje fall angeläget att byggnadens

placering och närmare utformning ytterligare studeras i syfte att åstadkomma

en i arkitektoniskt hänseende mera tillfredsställande anpassning

till den befintliga institutionsbyggnaden.

Byggnadskostnaderna enligt alternativ 2 hava av utredningen beräknats till

700,000 kronor enligt angiven fördelning. De synas dock beräknade i underkant

men torde, under förutsättning att byggnadsarbetet planlägges och

utföres med iakttagande av all sparsamhet beträffande materialier, utförande

m. m., kunna bliva tillräckliga för byggnadsföretagets genomförande.

I övrigt föranleder betänkandet, i vad det berör byggnadsstyrelsens verksamhetsområde,

icke någon erinran från styrelsens sida.

Med hänvisning till vad sålunda anförts får byggnadsstyrelsen tillstyrka

utredningens hemställan att medel anvisas för uppförande av en nybyggnad

för ifrågavarande ändamål i huvudsaklig överensstämmelse med förslagets

alternativ 2.

Jämväl i vissa andra yttranden har spörsmålet om institutsbyggnadens

planering beaktats. Sålunda framhåller filosofiska fakulteten i Lund, att institutsbyggnaden

syntes vara mycket måttfullt tilltagen, ej minst i betraktande

av det vidlyftiga arbetsfältet. Svenska teknologföreningen anser, att vissa

rum inom institutionsbyggnaden skulle bliva alltför små. Föreståndarens

laboratorium vore upptaget till 25 m2 och assistentrummen till 12 m2. De

senare torde antagligen icke avse rum för experimentellt arbete. Några särskilda

rum för utomstående forskare vore ej upptagna. Textilråclet erinrar,

att utredningen av kostnadsskäl icke ansett sig kunna framlägga förslag till

en institutionsbyggnad, omfattande jämväl den i betänkandet omnämnda,

huvudsakligen för undervisningsändamål avsedda flygelbyggnaden. Textilrådet

skulle emellertid med hänsyn till den stora betydelsen av att även

undervisningsfrågan ordnades på ett ändamålsenligt sätt för sin del gärna

se, alt frågan örn tillskapandet av den nämnda flygelbyggnaden kunde ordnas

i della eller annat sammanhang inom en nära framtid.

Såsom jag tidigare framhållit böra textilforskningsinstitutets resurser sk-Departementvitt

möjligt komma jämväl den högre tekniska undervisningen till godo. c*e/e»- Därest detta önskemål skall vinna beaktande, lärer endast Stockholm eller

Göteborg kunna komma i fråga såsom förläggningsort för institutet. Efter

Bihang lill riksdagens protokoll 194,1. 1 sami. Nr 201. 2

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

en ingående prövning av skälen för och emot att förlägga institutet till den

ena eller den andra av dessa båda städer har utredningen stannat för att

giva Göteborg sitt förord. Detta utredningens ståndpunktstagande har gillats

eller lämnats utan erinran av samtliga remissinstanser utom tekniska högskolans

i Stockholm lärarkollegium, som — utan att dock i frågan framställa

något yrkande — såsom sin mening uttalat, att utredningen vid sin

avvägning övervärderat ett par av de skäl som talade för Göteborg och undervärderat

ett av de skäl som talade för Stockholm såsom institutets förläggningsort.

Jämväl svenska teknologföreningen har, ehuru föreningen anslutit

sig till utredningens förslag i denna del, funnit utredningens motivering

härför icke vara i allo godtagbar.

Vid det val, varom här är fråga, kan uppenbarligen de på bedömningen

inverkande faktorernas inbördes värde vara föremål för delade meningar.

Full enighet synes dock råda örn betydelsen av att jämväl Chalmers tekniska

högskola i Göteborg får i sin undervisnings- och forskningsverksamhet åtnjuta

det stöd som möjligheten till nära samarbete med andra forskningsinstitutioner

innebär. Då vid valet mellan Stockholm och Göteborg såsom förläggningsort

för ett textilforskningsinstitut även andra skäl tala för det senare

alternativet, biträder jag vad utredningen härutinnan föreslagit.

Förslaget innebär tillika, att den för institutet avsedda byggnaden uppföres

å Chalmers tekniska högskolas tomt, närmare bestämt å ett område omedelbart

väster örn byggnaden för högskolans institutioner för fysik, kemi och

närliggande discipliner.

Beträffande den för textilforskningsinstitutet avsedda byggnadens utformning

har utredningen låtit utarbeta två alternativa förslag. Enligt det ena

alternativet skulle byggnaden jämte tillhörande flygelbyggnad inrymma alla

de lokaler, som erfordrades för att fullt självständigt tillgodose såväl forskningens

som undervisningens behov, samt omfatta en effektiv golvyta av

1,700 nr och i uppförande kosta omkring 855,000 kronor. I det andra alternativet

har man genom att utesluta föreläsnings- och lärarrum samt minska

övriga utrymmen, särskilt för administrationslokaler, kunnat få fram

en byggnad, som endast skulle omfatta en effektiv golvyta av omkring 1,245 m2

och beräknats kosta 700,000 kronor. Utredningen har — med hänsyn till

nödvändigheten av att för närvarande begränsa utgifterna så mycket som

möjligt och till knappheten på arbetskraft och byggnadsmateriel samt enär

det vore möjligt att tills vidare ordna föreläsningarna i de textila ämnena i

nyssnämnda högskolan tillhöriga institutionsbyggnad och det därjämte icke

komme att medföra några avsevärdare merkostnader och byggnadstekniska

olägenheter att utbygga textilforskningsinstitutet i etapper — för sin del

förordat det andra alternativet. Byggnadsstyrelsen, som ifrågasatt om icke

någon reduktion av den övre våningens höjd kunde vidtagas, har tillika fram,

hållit, att den av utredningen föreslagna byggnaden på ett mindre tillfredsställande

sätt anslöte sig till den befintliga, högskolan tillhöriga institutionsbyggnaden,

att möjligheten att förlägga nybyggnaden på annan plats inom

högskolans område därför borde undersökas samt att, därest lämplig sådan

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

35

plats icke stöde till förfogande, byggnadens placering och närmare utformning

borde ytterligare studeras i syfte att åstadkomma en i arkitektoniskt

hänseende mera tillfredsställande anpassning till den befintliga institutionsbyggnaden.

Styrelsen har vidare funnit de av utredningen för genomförande

av det andra alternativet angivna byggnadskostnaderna visserligen vara beräknade

i underkant men måhända tillräckliga under förutsättning att byggnadsarbetet

planlades och utfördes med iakttagande av all sparsamhet beträffande

materialier och utförande m. m.

För egen del vill jag förorda, att de till sistnämnda alternativ hörande ritningarna,

vilka den 10 januari 1943 upprättats av professorn Melchior Wernstedt,

måtte få tjäna till ledning vid utarbetandet av slutliga huvudritningar

till byggnaden men att därvid jämväl måtte beaktas vad byggnadsstyrelsen

i ärendet anfört. Jag förutsätter, att de definitiva huvudritningarna komma

att fastställas av Kungl. Maj:t. De sakkunnigas beräkning av byggnadskostnaderna

torde kunna godtagas.

Institutets organisation och finansiering.

Utredningen.

I fråga om institutets inre organisation anför utredningen till en början följande.

Styrelsen för institutet bör vara så sammansatt, att den — utom administrativ

erfarenhet —- inrymmer företrädare såväl för den grundläggande

forskningen på de textila och angränsande områdena som för textil- och beklädnadsindustrien.

Styrelsen har att leda institutets verksamhet och därvid

fastställa arbetsprogram och besluta angående dispositionen av institutets

medel. Betydelsefulla uppgifter för styrelsen äro att tillse, att gällande avtal

och stadgar följas i arbetet och att önskvärt samarbete kommer till stånd med

å ena sidan industrien och å den andra den tekniska undervisningen.

Styrelsen bör tillsättas så snart beslut fattats om inrättande av institutet

samt till att börja med få till uppgift att medverka till byggnadens uppförande

och utrustning samt anställning av personal ävensom till andra erforderliga

förberedelser för igångsättandet av institutets verksamhet.

Institutets personal. Då institutet är av relativt begränsad storlek

och överspänner ett nära sammanhängande verksamhetsområde, synes

det vara lämpligt, att dess ledande forskare även tjänstgör som styresman.

Härigenom kommer han visserligen att belastas med en del administrativa

spörsmål, men dessa torde å andra sidan för ett institut av denna storlek icke

vara så omfattande, att de verka alltför störande på hans vetenskapliga arbete.

Anordningen torde vara dess mera motiverad, som institutet enligt uppgjorda

planer skulle komma alt arbeta på en enda avdelning.

Personalen i övrigt torde komma alt omfatta dels på institutets stat anställd

personal, dels utomstående forskare, som vid institutet utföra särskilda

undersökningar på eget initiativ eller på föranstaltande av uppdragsgivare,

dels ock skäligen teknologer, ingenjörer och andra, som utföra studiearbeten

vid institutet för avläggande av examen eller vinnande av doktorsgrad.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Majlis proposition nr 201.

Utredningen framlägger följande personalplan för institutet:

Årskostnad

kronor

1 föreståndare å 12,000 kr./år ................................ 12,000

1 assistent i textilkemi å 6,000 kr./år............................ 6,000

1 assistent i textilmekanik å 6,000 kr./år ...................... 6,000

1 kanslibiträde och redogörare å 3,600 kr./år.................... 3,600

1 skrivbiträde å 2,400 kr./år .................................. 2,400

4 laboratoriebiträde!! å 3,000 kr./år............................ 12,000

2 laboratoriebiträden å 2,400 kr./år ............................ 4,800

1 verkmästare och instrumentmakare å 4,400 kr./år.............. 4,400

1 laboratorievaktmästare å 3,600 kr./år ........................ 3,600

1 maskinist å 3,000 kr./år .................................... 3,000

Summa kronor 57,800.

I anslutning härtill framhåller utredningen, att personal för textilundervisningen

icke ingår i personalplanen utan har beräknats komma att anställas

på Chalmers tekniska högskolas stat. Då denna personal åtminstone till en

början kunde antagas komma att utgöras av en speciallärare i textilkemi

och en i textilmekanik, vilka befattningar finge betraktas som deltidstjänster,

ginge det dock bra att ordna så att för den ena eller båda speciallärarbefattningarna

mot särskilt arvode anställdes personer tillhörande institutets

personal. Utredningen fortsätter:

Förutom föreståndaren, som förutsatts vara kemist, skulle den anställda

personalen omfatta två forskningsassistenter, en i textilkemi och en i textilmekanik.

Dessa böra vara kompetenta att efter av föreståndaren uppdragna

riktlinjer tämligen självständigt leda forskningsarbeten.

För rutinprovningar, enklare analysarbeten, diskning och andra enklare

laboratoriegöromål erfordras ett antal laboratoriebilräden, enligt förslaget sex

stycken. I personalplanen upptagen verkmästare skall ha att fungera som

instrumentmakare samt i övrigt leda verkstadsarbetena. För kamerala uppgifter

och andra kontorsgöromål erfordras ett kanslibiträde, samtidigt tjänstgörande

som redogörare, och ett skrivbiträde, tillika telefonist. Vidare erfordras

en laboratorievaktmästare och en maskinist.

Föreståndare bör tillsättas av institutets styrelse, övrig mera fast anställd

personal bör antagas av styrelsen efter förslag av föreståndaren. Tillfälliga

hjälpkrafter torde lämpligen kunna anställas av föreståndaren direkt.

I fråga om anskaffningen av kvalificerad forskarpersonal för institutet

råda särskilda svårigheter, då den textila forskningen i vårt land hittills varit

av obetydlig omfattning och då vi här i landet sakna högre teknisk textilundervisning.

Genom förhandlingar med vederbörande industriorganisationer

har utredningen emellertid utverkat, att dessa åtagit sig att ombesörja och

bekosta specialutbildning av forskningspersonal, främst av lämplig person

till föreståndarebefattningen.

Under erinran att institutet enligt utredningens förslag skall bedriva tekniskt-vetenskaplig

forskning och följa utvecklingen inom de forskningsområden,

som röra textila produkter, deras framställning och användning, samt

i samband härmed medverka till utbildningen av tekniker och forskare på

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 201.

37

dessa områden kommer utredningen härefter närmare in på frågan om arbetets

bedrivande vid institutet. Utredningen anför härutinnan:

Institutets huvuduppgift skulle bli att bedriva systematisk, grundläggande

forskning inom nyssnämnda områden. Denna del av verksamheten bör bedrivas

enligt ett allmänt forskningsprogram, som för elt år i sänder fastställes

av styrelsen. Styrelsen äger att vid sin sida som rådgivande organ tillsätta

ett råd av tekniker och vetenskapsmän att medverka vid uppgörandet av

forskningsprogrammet. Förslag till program bör uppgöras av föreståndaren

i samråd med rådet eller de andra personer som styrelsen bestämmer. Av

stor betydelse är att verksamheten icke i detalj bindes av det uppgjorda

forskningsprogrammet. Detta bör endast ange riktlinjerna i stort, medan däremot

det löpande arbetet bör ledas självständigt av föreståndaren. Med ett

tillspetsat och schematiskt uttryck kan man säga, att forskningsprogrammet

bör ange vilka problem som böra utforskas, men föreståndaren bestämma

hur detta skall göras. För att följa viktigare forskningsarbeten i institutet och

skapa kontakt med vederbörande industrier kunna tekniska kommittéer tillsättas

av styrelsen. Institutets föreståndare synes i regel böra fungera som

ordförande i dessa tekniska kommittéer.

I den mån så kan ske utan men för den systematiska forskningen enligt

fastställt program bör institutet kunna åtaga sig att för utomstående uppdragsgivares

räkning och på deras bekostnad utföra bestämda undersökningar

inom institutets verksamhetsområde. Kostnaderna för dylika uppdrag böra

noggrant bokföras och debiteras i avseende på såväl löner och materialkostnader

som allmänna omkostnader. För undersökningar enligt uppdrag bör i

första hand anställas extra personal, som får arbeta under ledning och uppsikt

av institutets föreståndare och forskningsassistenter.

I mån av utrymme och laboratorieresurser i övrigt bör plats beredas åt studerande

vid teknisk högskola och åt civilingenjörer, som ämna avlägga teknisk

licentiatexamen eller vinna teknisk doktorsgrad, att vid institutet utföra

examens-, licentiat- eller doktorsarbeten på det textila området. Motsvarande

möjligheter böra även kunna beredas forskare i övrigt att vid institutet utföra

egna arbeten. Omkostnaderna för dylika arbeten skulle därvid i den utsträckning

styrelsen bestämmer kunna bestridas av institutet. Självfallet skola de

studerande och forskare, som bereus tillfälle att arbeta i institutet, rätta sig

efter de ordningsregler, som gälla för institutets anställda personal, och i

övrigt efter de anvisningar, föreståndaren lämnar.

Institutet skall vidare medverka till utbildningen av tekniker och forskare

inom sitt verksamhetsområde. För övningslaborationer skall därvid i första

hand utnyttjas de .större laboratorielokaler i våningen en trappa upp, vilka å

en vid betänkandet fogad ritning nr 20 betecknats textilkemiskt laboratorium,

textilmekaniskt laboratorium och konfektionslaboratorium. Dessa utrymmen

böra även nyttjas till demonstrationer i samband med undervisningen.

Institutets forskarpersonal bör i den mån så befinnes lämpligt vara

skyldig alt mot särskild ersättning meddela undervisning i textila och konfektionstekniska

ämnen.

Verksamheten i institutet bör bedrivas i intim samverkan särskilt med

Chalmers tekniska högskola, men även med andra institutioner med näraliggande

arbetsuppgifter, såsom textilinstituten i borås och Norrköping,

Svenska träforskningsinstitutet i Stockholm och fysikalisk-kemiska institutionen

vid Uppsala universitet. Såsom tidigare framhållits är det vidare av

utomordentlig betydelse, att forskningsverksamheten vid institutet bedrives

i nära kontakt med textil- och beklädnadsindustrien.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

Utredningen erinrar härefter att utredningen såväl i sina betänkanden nr

I—III som tidigare vid framläggandet av nu förevarande förslag framfört

allmänna principer beträffande den yttre organisationen av ett forskningsinstitut.

I vad det gällde de för textilforskningen speciella synpunkterna på

dessa frågor hade utretts, att det tillämnade textilforskningsinstitutet borde

omfatta alla branscher inom textil- och beklädnadsindustrien, att det borde

anknytas till teknisk högskola, att det borde organiseras så att industriens

medverkan i arbetet erhölles samt att dess verksamhetsområde främst borde

omfatta grundläggande forskning. I sitt betänkande nr I (sid. 122—123) hade

utredningen framhållit, att statlig drift av forskningsinstitut erbjöde vissa

fördelar men även stora nackdelar. Vid uppgörandet av det tidigare framlagda

förslaget till träforskningsinstitut hade utredningen sökt åstadkomma

en organisationsform som i sig såvitt möjligt tillvaratoge fördelarna med statsdrift

med undvikande av dess nackdelar. För att vinna detta hade träforsknängen

ordnats så, att ett nytt institut, »Svenska träforskningsinstitutet»,

skulle inrättas och drivas av staten och industrien gemensamt. Deras skyldigheter

skulle regleras genom ett avtal mellan å ena sidan Kungl. Maj:t och

Kronan och å den andra den av industriens branschorganisationer bildade

»stiftelsen Svensk träforskning». På samma sätt och av samma skäl hade utredningen

i fråga om textilforskningens ordnande trätt i förhandlingar med

vederbörande industriorganisationer, Textilrådet och Konfektionsindustriföreningen,

vilka bildat »stiftelsen Svensk textilforskning» för att representera

industrien vid administreringen och finansieringen av det planerade textilforskningsinstitutet.

Som resultat av förhandlingarna hade uppgjorts ett

förslag till avtal mellan Kungl. Majit och stiftelsen angående ordnande av

central foskningsverksamhet rörande textila produkter samt deras framställning

och användning. Detta avtal, vilket bilagts betänkandet, hade för Kungl.

Majit och Kronan under förutsättning av Kungl. Majits godkännande undertecknats

av ordföranden i utredningen samt för stiftelsen av vederbörande

firmatecknare. Förslag till stadgar för det tillämnade textilforskningsinstitutet

hade även upprättats efter förhandlingar mellan utredningen och

industriens representanter. Dessa stadgar, vilka jämväl bilagts betänkandet,

skulle träda i kraft under förutsättning att de fastställdes av Kungl. Maj :t. Som

säkerhet för de förpliktelser, stiftelsen åtoge sig, skulle den insamla undergarantier

från de enskilda industriföretagen.

Avtalsförslaget torde jämte förslaget till stadgar få såsom bilaga fogas till

statsrådsprotokollet.

I anslutning till avtalsförslaget anför utredningen till en början bland annat

följande.

Industriens andel i kostnaderna för den grundläggande forskningen är för

textilforskningsinstitutet relativt sett något större än som tillämpats för det

av utredningen tidigare föreslagna Svenska träforskningsinstitutet. En motivering

härför är, att staten på det textila området icke har samma företagarekonomiska

intressen att bevaka som beträffande träindustrien. På det sistnämnda

området är staten ju genom kronoskogama den största råvarupro
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

39

ducenten och har dessutom vissa producentintressen i träförädlingsindustrien.

På textilområdet kan man dock säga att staten — förutom samhället

i dess helhet med dess intresse av att folkförsörjningen förbättras och

näringslivet förkovras ■— även representerar mycket betydande speciella

konsumentintressen, främst i fråga om försvarets och sjukvårdens behov.

Med hänsyn härtill och till textilindustriens stora betydelse för vårt nationalhushåll

har utredningen ansett det välmotiverat att staten gör en vägande

insats för textilforskningens ordnande.

I fråga örn engångskostnaderna, anför utredningen vidare, skall

staten enligt avtalet tillhandahålla tomt och bekosta uppförandet av byggnaden

jämte dess inredning. Det hade därvid förutsatts att staten holle tomtmark

reserverad invid institutet för den utvidgning av detta, som framdeles

kunde visa sig erforderlig. Möjligheterna härför hade undersökts, och å en

betänkandet bifogad ritning nr 24 hade nied streckade linjer de områden angivits,

som kunde tänkas vara lämpliga för tillbyggnader till institutet. Utredningen

fortsätter:

Kostnaderna för byggnad med inredning ha i det föregående beräknats

till 700,000 kronor med tillämpande av prisnivån i januari 1943. Staten

åtager sig enligt avtalet att bestrida de kostnader för byggnadens uppförande

och inredning, som uppstå örn den uppföres vid samma tidpunkt som

Kungl. Majit lägger fram proposition i ämnet till riksdagen. Skulle efter

denna tidpunkt arbetslönerna komma att höjas och materialpriserna att

stiga, har stiftelsen förbundit sig att svara för detta, dock med vissa inskränkningar,

vilka framgå av § 12 i avtalet.

Statens åtagande i fråga om byggnadens uppförande har i avtalet exemplifierats

med »såväl egentliga byggnadsarbeten som röjning, schaktning,

sprängning för grund, yttre rörledningar, planering och vägar samt installationer

för värme, kraft och belysning, ventilation, gas, vatten, avlopp, hissar,

dragskåp ävensom övrig fast inredning, allt i huvudsaklig överensstämmelse

med bifogade ritningar och kostnadsförslag». Det är svårt att uppdraga någon

bestämd gräns mellan vad som i ett laboratorium bör hänföras till begreppen

inredning eller utrustning. Avtalsenligt skall staten betala inredningen

och stiftelsen utrustningen. Örn den nu planerade verksamheten i institutets

byggnad av någon anledning skulle upphöra, bör staten kunna använda

byggnaden till annat laboratorieändamål. Därför har staten icke intresse

av att äga annat än sådan inredning, som kan komma till mångsidig

användning. Stiftelsen, som representerar industrien, kan däremot, om institutet

skulle nedläggas, nyttiggöra utrustningen vid företagens egna forskningslaboratorier

eller vid eventuellt inrättade centrallaboratorier för gemensam

forskning. Skiljelinjen mellan inredning och utrustning har fördenskull

i detta fall dragits enligt principen, att till inredning räknats sådant, som

kan hänföras till normal standard för ett laboratorium, medan för laboratoriets

verksamhetsområde speciella anordningar räknats lill utrustning.

Stiftelsen åtager sig att bekosta institutets utrustning. Kostnaderna för

den första utrustningen beräknas till 707,500 kronor. Utrustningen förblir

stiftelsens egendom och får av denna bortföras örn den ej längre behövs för

verksamheten. Samma bestämmelser örn ägande- och nyttjanderätt, som

gälla för den första utrustningen av institutet, böra även tillämpas för den

utrustning, som senare inköpes för av stiftelsen tillhandahållna medel. I

fråga örn utrustningen har tidigare framhållits, alt för närvarande stora svårigheter

råda att anskaffa optiska instrument och annan utrustning, som

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl Maj:ts proposition nr 201.

måste importeras, men att betydande delar av den föreslagna utrustningen

kan tillverkas inom landet. Med hänsyn till leveranssvårigheter, prisstegringar

och liknande kan det visa sig omöjligt att för rimliga kostnader redan

från starten utrusta institutet fullständigt. För att icke stiftelsen genom åtagandet

att bekosta utrustningen skall ställas inför en olöslig eller alltför kostsam

uppgift har åtagandet begränsats till högst 750,000 kronor.

I fråga om byggnadens uppförande har i avtalet angivits, att detta skall

ske genom försorg av byggnadsstyrelsen eller särskild, av Kungl. Majit förordnad

byggnadskommitté. Sistnämnda alternativ har angivits därför, att

byggnadsarbeten för närvarande pågå vid Chalmers tekniska högskola genom

försorg av särskild byggnadskommitté, och det synes böra tagas under

övervägande att låta samma kommitté även ha hand om byggnadsarbetena

för textilforskningsinstitutet.

Även årskostnaderna för institutet föreslås, såsom framgår av avtalsförslaget,

bli uppdelade på staten och stiftelsen. Utredningen framhåller

i anslutning härtill, att det icke är möjligt att på detta förberedande stadium

med anspråk på större noggrannhet förutsäga nämnda årskostnader, eftersom

byggnad för institutet först måste uppföras, innan verksamheten kan komma

i gång, och förhållandena i rådande tidsläge snabbt kunna ändra sig. Utredningen

betonar därvid, att av utredningen framlagt förslag till stat för institutet

endast får betraktas som en uppskattning med utgångspunkt från nuvarande

situation. Statförslaget, som jämväl upptager berörda i förslaget till

avtal förutsatta uppdelning av institutets årskostnader, har följande innehåll:
-

Inkomster.

Statsanslag:

Till avlöningar och arvoden .................

Till omkostnader .........................

Andra inkomster:

Årsanslag av stiftelsen »Svensk textilforskning»

Inkomster för patent, särskilda uppdrag m. m.

Kronor

Kronor

....... 60,500

66,000

...... 100,000

...... 10,000

110,000

Summa kronor

176,000

Utgifter.

Avlöningar och arvoden:

1. Arvoden åt av Kungl. Majit förordnade styrelseleda
-

möter, av statsmedel .......................... 1,000

2. Avlöningar åt fast personal, av statsmedel ........ 44,000

3. Rörligt tillägg härå, av statsmedel................ 13,300

4. Pensioneringskostnader, av statsmedel ............ 2,200

5. Avlöningar åt fast personal, av industrimedel...... 13,800

6. Rörligt tillägg härå, av industrimedel.............. 2,900

7. Pensioneringskostnader, av industrimedel ........ 800

8. Avlöningar åt tillfällig personal, av industrimedel . 10,000 88,000

Omkostnader:

1. Sjukvård m. m., av industrimedel ................ 1,000

2. Reseersättningar, av industrimedel............... 1,000

3. Inre underhåll av byggnader, av industrimedel...... 10,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 201. 4j

Kronor Kronor

4. Uppvärmning, av statsmedel .....

5. Övriga expenser, av industrimedel .

6. Publikationstryck, av industrimedel

7. Övriga utgifter, av industrimedel .

Av posten övriga expenser beräknas till

vatten, gas och elektrisk ström ..................

diverse expenser ...............................

Av posten övriga utgifter beräknas till

textila råmaterial, kemikalier och övrig förbrukningsmaterial

....................................

tekniska inventarier och maskiner ................

böcker, tidskrifter och annan biblioteksmaterial ....

frakter m. ....................................

Det yttre underhållet av byggnad och tomt föreslår utredningen bli ombesörjt

av byggnadsstyrelsen, varför kostnaderna härför borde påföras byggnadsstyrelsens

delfond av statens allmänna fastighetsfond. Kostnaderna för

dessa underhållsarbeten hade därför icke medräknats i institutets stat. Peisonal-

och materialkostnaderna för den textilundervisning, som skulle äga

rum inom textilinstitutets byggnad, hade icke heller medräknats i statförslaget

för institutet utan, såsom tidigare av utredningen antytts, förutsatts

komma att upptagas i staten för Chalmers tekniska högskola. Beträffande

det inre underhållet av byggnaden hade det ansetts angeläget att låta institutet

självt sköta detta och bekosta det med industrimedel. Förn tom att institutets

ledning härigenom bleve ekonomiskt intresserad av att nödig försiktighet

iakttoges, så att underhållet förbilligades, vunnes genom den föreslagna

anordningen att ändrings- och reparationsarbeten kunde utföras utan

sådana dröjsmål, som kunde befaras, om det inre underhållet skulle skötas av

ett ämbetsverk i huvudstaden.

Av de årliga kostnaderna i övrigt skall staten enligt avtalsförslaget betala

dels arvoden åt av Kungl. Maj :t förordnade styrelseledamöter och dels grundlöner

med rörligt tillägg och pensioneringskostnader åt större delen av den

fast anställda personalen. Härom anför utredningen i huvudsak följande:

Statens kostnader för sina styrelseledamöter i institutet lia uppskattats till

1,000 kronor. Eventuella arvoden åt industriens representanter i styrelsen ha

icke upptagits i staten utan förutsatts skola betalas av industrien direkt. Av

lönerna åt fast personal utgöres 57,800 kronor av grundlöner samt 16,200

kronor av rörliga tillägg och 3,000 kronor av pensioneringskostnader. Vidare

har räknats med 10,000 kronor till anställning av tillfällig arbetskraft. Bidrag

av statsmedel till grundlöner skulle utgå till följande belopp: en föreståndare

med 12,000 kronor per år, två forskningsassistenter med 6,000 kronor per

år vardera, en person som kanslibiträde och redogörare med 3,600 kronor

per år, en verkmästare och instrumentmakare med 4,400 kronor per år samt

fyra laboratoriebiträden med 3,000 kronor per år vardera. Härtill skall läggas

rörligt tillägg, i nuvarande läge beräknat till 13,300 kronor, och pensioneringskostnader,

ungefär 2,200 kronor, varför i nuvarande prisläge statens totalkostnader

för löner m. m. åt personalen uppskattats till 59,500 kronor per år.

5.500

14.000

1.500

55.000 88,000

kronor 176,000

8,000

6,000

25,000

25,000

3.000

2.000

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 201.

För den med bidrag av statsmedel avlönade personalen har vid beräkning av

de rörliga tilläggen tillämpats samma grunder, som gälla för tjänstemän”vid

statens nyreglerade verk, och för den av industrimedel avlönade personalen

ha tilläggen beräknats till samma andel av grundlönen som för närvarande

utgår enligt det s. k. ramavtalet, d. v. s. 20.7 procent. Pensioneringskostnaderna

vid anslutning till Svenska personal-pensionskassans normalplan kunna

uppskattas till 2,000 å 4,000 kronor årligen; i statförslaget har kalkylerats

med 3,000 kronor per år. Pension har endast förutsatts skola utgå åt befattningshavare

i de fall, då styrelsen finner det skäligt. I fråga örn''personalens

loner ma vidare särskilt framhallas att dessa icke behöva betraktas som fixerade

till de här angivna beloppen. Beträffande de löner, till vilka statsanslag

utgå, äro beloppen visserligen normerande för beräkningen av detta anslag,

men det står institutets styrelse fritt att, i den mån medel därför kunna

utverkas fran industrien eller stå till förfogande i annan ordning, bevilja

särskilda lönetillägg. De helt av industrimedel utgående lönerna kunna .justeras

ännu mer fritt uppåt eller nedåt med hänsyn till medelstillgången och

befattningshavarnas kvalifikationer. Statens bidragsskyldlghet har i avtalet

beraknats vid full drift av institutet. Om av något skäl''driftpersonalen skulle

minskas, skall statens bidrag minskas i förhållande härtill.

Under enman att de i staten ingående omkostnaderna med undantag av

kostnaderna för uppvärmningen helt skulle täckas av anslag från stiftelsen

anför utredningen vidare:

Omkostnaderna ha beräknats för en verksamhet av sådan omfattning som

ungefär motsvarar den angivna personalplanen. Institutets byggnad skall enks*

förslaget uppvärmas från värmecentralen vid Chalmers tekniska högskola,

och denna skall erhålla ersättning för värmeleveransen. Kostnaderna för inre

underhåll av byggnaden kunna för ett laboratorium av här ifrågavarande slag

uppskattas till 0.8—-1.0 procent av byggnadskostnaden. För textilforskningsinstitutet

har beräknats ett något större belopp än denna beräkningsgrund

skulle ge, varigenom vinnes att även vissa smärre omändringsarbeten inome

kunna utföras för underhållsanslaget. I omkostnaderna ha icke

medräknats kostnader för anskaffande av dyrbarare apparater och maskiner.

Behovet av nyanskaffning av dylik materiel kan variera mycket från tid till

annan, och medel härtill synas därför böra utverkas från fall till fall I omkostnadsstaten

har medtagits 25,000 kronor till tekniska inventarier och maskiner.

Sådan utrustning, som inköpes för dessa medel, bör förbli stiftelsens

egendom, ehuru institutet erhåller nyttjanderätten.

Sammanfattningsvis har utredningen beräknat statens och industriens

(= stiftelsens) bidrag till täckande av kostnaderna för institutet sålunda:

Staten .................

E ngångskostnader

Kronor

Årskostnader

Kronor

700,000 1

700 å 750,0008

66,0002

100,0004

Industrien ..........

Utredningen anför vidare i anledning av avtalsförslaget:

Avsikten med inrättande av institutet är ju att främja den inhemska textilteknikens

utveckling, och förutsättningen för en tillfredsställande lösning av

1 Exklusive tomtkostnad.

> yttre underhåll.

> risk för ökning av byggnadskostnaderna.

> beräknade inkomster av uppdrag m. m. (10 000 kr./år.)

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kunell. Maj:ts proposition nr 201.

forskningsfrågan är därför, att den svenska textilindustrien har intresse av att

medverka. Forskningsverksamheten beräknas bli till fördel för industrien, och

detta är också den bästa garantien för att den skall få erforderligt stöd från

industriföretagen. I § 11 har emellertid intagits en bestämmelse om rätt för

Kungl. Maj:t att uppsäga avtalet med ett års varsel, därest stiftelsen icke

skulle fullgöra sina förpliktelser.

De organisationer, som bilda stiftelsen, ha emellertid för att försäkra sig örn

ekonomiskt stöd från så många företag som möjligt beslutat att skaffa undergarantier

för stiftelsens åtaganden från de företag, som äro deras medlemmar.

Härigenom förhindras att somliga företag med tiden undandra forskningen

sitt stöd, varigenom kostnaderna för de andra skulle över hövan ökas.

Ur statens synpunkt innebär systemet med undergarantier en extra säkerhet

för att institutets verksamhet skall få tillräckligt stöd från det enskilda näringslivet.

På grund av att stiftelsen enligt avtalet har att sta ekonomiska risker tor

eventuella prishöjningar, har det ansetts lämpligt att i avtalet inrymma vissa

möjligheter att häva detta om riskerna skulle visa sig bli alltför stora. I första

hand får stiftelsen sålunda hävningsrätt om byggnaden — utan att stiftelsen

kan anses vållande till dröjsmålet — icke påbörjats före den 1 juli 1944. Om

det ekonomiska läget för industrien vid denna tid väsentligt förändrats, örn

byggnadskostnaderna stigit alltför mycket eller om det av andra skäl icke

längre anses för industrien önskvärt att medverka till inrättande av forskningsinstitutet,

finnas möjligheter att häva avtalet och eventuellt öppna förhandlingar

örn jämkningar i detsamma. .

Ytterligare en hävningsklausul har intagits i avtalet och hanlor sig tili

byggnadskostnadernas eventuella stegring. Denna klausul innebär, att industrien

får möjlighet att ta frågan om avtalet under omprövning, då slutgiltiga

byggnadsanbud föreligga. I sammanhanget bör påpekas, att entreprenadanbud

för byggnadsarbeten numera nied hänsyn till det labila prisläget ofta

inrymma en bestämmelse om att entreprenör skall fa tillägg för de kostnadsökningar,

som kunna uppkomma genom ökning av arbetslöner och materialkostnader

efter det entreprenadkontrakt skrivits. Skulle dylika kontraktsbestämmelser

komma att tillämpas vid textilforskningsinstitutets uppförande,

kan man alltså icke vid prövningen av anbuden exakt beräkna, till vilket belopp

byggnadskostnaderna stigit, då arbetet fullbordats. Man måste därför

förutsätta, att stiftelsen, då den får del av byggnadsanbuden, även räknar

med de eventuella kostnadsökningar, som kunna väntas uppkomma utöver

entreprenadsummorna. Skulle prisstegringarna befaras bli så stora, att de

merkostnader för byggnaden, som falla på stiftelsen, överstiga 150,000 kronor,

har stiftelsen då möjlighet att häva avtalet. Om avtalet icke haves, har

stiftelsen att svara för de på grund av ökade arbetslöner och materialpriser

uppkomna merkostnaderna även örn dessa skulle komma att överstiga 150,000

kronor.

Förslaget till stadgar för institutet ansluter sig till det framlagda förslaget

beträffande verksamhetens inre organisation och arbetets bedrivande vid

institutet, varom redogörelse lämnats i det föregående. Utredningen anför

om stadgeförslaget ytterligare bland annat:

Enligt bestämmelserna i § 3 skall Kungl. Majit förordna ordförande och

feni ledamöter samt »stiftelsen Svensk textilforskning» fem ledamöter av

styrelsen. De av Kungl. Majit utsedda ledamöterna böra exempelvis representera

statens tekniska forskningsråd, Chalmers tekniska högskola, ingenjörsvetenskapsakademien

samt det allmännas betydande konsumentintressen

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

pa textilområdet (försvarsväsendet eller sjukvården), varjämte i styrelsen bör

msättas en kvinnlig eller manlig representant för den stora privata textilkonsumtionen.

Stiftelsens ledamöter i styrelsen böra så allsidigt som möjligt

representera de olika branscherna inom textil- och beklädnadsindustrien.

Styrelsens ordförande och ledamöter utses enligt stadgarna för högst tre år

men de kunna givetvis omväljas.

Det har ansetts lämpligt att icke utse särskild styresman för institutet

utan låta den administrativa ledningen utövas av samma person, som skall

leda forskningsarbetena. Detta förutsätter, att föreståndaren till sin hjälp har

en redogörare, som är kompetent att sköta räkenskaper och biträda med

administrativa göromål.

Den centrala tekniska dokumentationen, som nämnes i § 9, har ännu icke

kommit till stånd, men utredningen har upptagit detta spörsmål till behand.

.och ämnar inom nära framtid framlägga förslag i ämnet.

Föreskrifterna i § 10 rörande äganderätten till forskningsresultat, patentermg

och andra därmed sammanhörande frågor överensstämma med de allmänna

synpunkter på dessa frågor, som utredningen framlagt i sitt betänkande

nr I (sid. 144—146), och äro i huvudsak likalydande med motsvarande

bestämmelser i stadgarna för Svenska träforskningsinstitutet. Särskilt

ina framhållas den möjlighet att belöna forskare för uppnådda goda forskningsresultat,

som § 10 pekar på.

Bestämmelserna angående forskningsresultat uppnådda vid undersökningar

pa bekostnad av enskilda uppdragsgivare förefalla kanske mången omotiverat

harda och tarva därför en närmare förklaring. Det är ju så att örn

en uppdragsgivare, som anlitar institutet för en undersökning, för längre tid

skulle tillförsäkras resultaten av undersökningen, kunde detta hämma institutets

allmänna forskningsverksamhet. Institutets personal vore nämligen då

tvungen att hela tiden betrakta den ifrågavarande undersökningen som konfidentiell

och skulle icke kunna begagna sig av dess rön i det fortsatta forskningsarbetet.

Ej heller skulle institutet utan komplikationer kunna åtaga sig

nya uppdrag åt andra beträffande samma eller liknande problem. Om ett flertal

dylika fall uppkomme, skulle institutets verksamhetsområde allt mer kunna

inskränkas av sekretesshänsyn. Framhållas bör också, att ett företag skulle

för lång tid kunna utestänga de andra från att på något aktuellt område

anlita institutets sakkunskap endast genom att ge detta ett uppdrag inom

området i fråga. Med hänsyn härtill är det angeläget, att äganderätten förbehålles

uppdragsgivaren endast så lång tid, som kräves för att vidtaga nödiga

åtgärder för resultatens eventuella patentering. Ett år har ansetts vara

tillräcklig tid i normala fall, men det kan dock förekomma forskningsresultat,

beträffande vilka det tar längre tid än ett år att genom utredningar och experiment

utröna, om de äro värda patentering. På grund härav har stadgats att

resultaten av en undersökning utförd på föranstaltande av enskild uppdragsgivare

skola förbehållas denne, om han så önskar, dock högst under ett år

efter det arbetet avslutats, savida icke styrelsen på särskild framställning

medgivit förlängning av denna tidrymd.

Genom §11 tillförsäkras Chalmers tekniska högskola möjlighet att använda

sig av institutets forskarpersonal för undervisningen i textila ämnen

vid högskolan. Liknande bestämmelser finnas förut för vissa andra jämförbara

institutioner, såsom statens väginstitut och Svenska träforskningsinstitutet.

Genom bestämmelserna i § 12 regleras främst institutets användning för

forskarutbildningen. Stadgandet, att styrelsen skall avgöra i vilken omfattning

kostnaderna för de arbeten, som avses i paragrafen, skola bestridas av

institutet, ger styrelsen möjlighet att även ekonomiskt stödja forskarutbild
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 201.

45

ningen genom att ställa till förfogande fria lokaler, apparater, förbrukningsmaterial

och dylikt. De forskningsarbeten, som utföras i utbildningssyfte,

kunna även bli av värde för institutets forskning och äro därför väl värda

stöd.

Upplösningsbestämmelserna i § 15 böra självfallet endast tillämpas om

institutets verksamhet definitivt skall upphöra, men däremot icke om den

av någon orsak temporärt nedlägges.

Framhållas bör, att till institutets tillgångar icke skola räknas byggnad med

inredning, som tillhör staten, eller den utrustning, som tillhör »stiftelsen

Svensk textilforskning». De tillgångar, som institutet i första hand kan komma

att få, äro patenträttigheter för av institutet uppnådda forskningsresultat

och vidare eventuella donationer till institutet.

Yttranden.

Även utredningens förslag i fråga örn institutets organisation och finansiering

har i huvudsak biträtts av de hörda myndigheterna och sammanslutningarna.

Önskemål om smärre jämkningar i förslaget ha dock framställts

från några håll.

Tekniska högskolans i Stockholm lärarkollegium anser, att den kvalificerade

forskningspersonalen, enligt förslaget bestående av en föreståndare

och tvenne assistenter, för ett forskningsinstitut sådant som det nu ifrågasatta

vore väl liten. De i personalplanen upptagna beloppen för avlöning åt

assistenterna torde även få anses alldeles för låga. Man finge därför utgå

ifrån, att av det belopp till avlöningar åt fast personal av industrimedel, som

funnes upptaget i utgiftsstaten, en del finge användas för lönetillägg åt dessa

assistenter.

Svenska teknolog föreningen yttrar:

Den anställda personalen skulle bestå av en föreståndare och två assistenter,

varav den ene i textilkemi och den andre i textilteknik, samt av 11 stycken

andra personer, varav 6 stycken laboratoriebiträden. Då dessa sistnämnda

äro upptagna till en grundavlöning av 2,400 och 3,000 kronor pr år, är det

uppenbart, att dessa icke avses vara vetenskapligt utbildade. Föreståndaren,

som skall vara textilkemist, kommer således i verkligheten att endast äga en

vetenskapligt utbildad medhjälpare, men däremot att förfoga över en stab av

biträden (inklusive vaktmästare m. fl.). Även om man får beakta, att dessa

biträden antagligen avses stå eventuella utomstående forskare vid institutet

till hjälp, synes dock proportionen överdriven. Föreningen vill därför ifrågasätta,

om icke den vetenskapligt utbildade personalen vid institutet bör utökas.

Avlöningarna för föreståndaren och assistenterna (liksom för de flesta

övriga anställda) synas vara i knappaste laget, särskilt beträffande assistenterna.

Föreståndaren är upptagen till 12,000 kronor och assistenterna till

6,000 kronor vardera. Härtill komma rörliga tillägg. Den förbättring i de

nämnda lönerna, som kan ske genom tilldelning från de i staten upptagna

industri medlen för avlöningar, synes ej kunna bliva tillfredsställande, då

dessa medel endast uppgå till 16,700 kronor för hela den fast anställda personalen

(14 stycken). Institutet är icke betjänt med annat än framstående

krafter, som äga en ingående vetenskaplig och även textil utbildning. De

låga avlöningarna, som särskilt skulle tillkomma assistenterna, kunna föranleda

alltför snabba ombyten på dessa platser, vilket ej kan vara till båtnad

för arbetet. Det må dessutom ifrågasättas, örn benämningen assistent är

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 201.

lämplig och om icke denna benämning lätt kommer att giva befattningen

en lägre uppskattning än som avsetts. Dessa spörsmål sammanhänga med

frågan hur pass stadigvarande de anställda assistenterna i regel böra vara.

Utredningen synes ej ha yttrat sig däröver i detta betänkande. Men om man

ej önskar täta ombyten — och sådana kunna ej vara lämpliga för arbetet

— torde dessa befattningar både vad löner och benämningar beträffar böra

göras mera eftertraktade. Man måste beakta, att den mycket viktiga frågan

om en god rekrytering tili dessa platser (liksom till föreståndarebefattningen)

är vansklig även sedan institutet varit i gång några år. Det får antagas, att

den grundläggande forskningen på det textila området inom vårt land icke i

allmänhet kan locka flera framstående krafter, ty utsikterna för erhållande

av anställning utanför institutet måste, särskilt beträffande den grundläggande

forskningen rörande fiberframställning, förbli små. Att åter rekrytera

de ledande befattningarna inom institutet med vetenskapliga krafter från den

rena kemien utan kännedom om det textila området torde icke bliva tillfredsställande,

och utredningen har ock anfört, att för den första anskaffningen

av kvalificerad forskarpersonal för institutet har industrien åtagit sig

ombesörjande av specialutbildning. Men enligt föreningens mening kan även

i framtiden rekryteringen till dessa platser av förut angivna skäl bliva vansklig.

Det torde därför vara nödvändigt att göra dessa befattningar, särskilt från

ekonomisk synpunkt, gynnsammare. Det är dock på kvaliteten av forskarpersonalen,

som hela institutets effektivitet beror.

Styrelsen för svenska träforskningsinstitutet erinrar, att i utredningens

förslag förutsatts att institutets ledande forskare jämväl skulle ha hand örn

den administrativa ledningen av institutet. Detta syntes vara motiverat med

den relativt begränsade omfattning arbetet vid institutet till att börja med

skulle få. Örn däremot verksamheten skulle ökas i väsentlig grad torde man

måhända böra räkna med att framdeles tillsätta en särskild styresman, så att

icke ledaren för forskningsarbetet i alltför hög grad betungades med administrativa

och ekonomiska spörsmål.

Statens provningsanstalt anför — under erinran örn det av utredningen vid

redogörelsen över textilforskningsinstitutets verksamhetsområde gjorda uttalandet,

att institutet icke borde uppträda som konkurrent till befintliga

provningsanstalter genom att utföra kommersiell provning åt utomstående —

att utredningen beträffande arbetets bedrivande vid institutet gjort ett till

synes häremot stridande uttalande, nämligen att, i den mån så kunde ske

utan men för den systematiska forskningen enligt fastställt program, institutet

borde kunna åtaga sig att för utomstående uppdragsgivares räkning

och på deras bekostnad utföra bestämda undersökningar inom institutets

verksamhetsområde. Enär det icke tydligt angåves, att nämnda undersökningar

för utomstående uppdragsgivares räkning avsåge forskning och icke

rutinarbeten, kunde detta uttalande misstolkas och leda till att sådan materialprovning,

som enligt utredningens tidigare uttalande icke borde ifrågakomma,

likväl komme till stånd. I syfte att förhindra en sådan icke önskad

utveckling borde i stadgarna för institutet införas direktiv av samma innehåll

som i berörda tidigare uttalande.

Flygförvaltningen förutsätter, att den föreslagna organisationsformen, enligt

vilken institutet skulle få karaktären av ett halvstatligt företag, icke

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

47

komme att utgöra hinder för flygförvaltningen att uppehålla intim kontakt

med institutet och att vid behov påkalla dess tjänster.

Ingenjörsvctenskapsakademien omnämner, att föreningen rationell textiltvätt

i ett av akademien begärt yttrande framhållit användningsforskningens

betydelse och vikten av ett samarbete mellan dem, som inom landet bearbeta

tvättproblemen. För undvikande av onödigt dubbelarbete föresloge föreningen

därför, att, i den mån det blivande forskningsinstitutet upp toge tvättproblemen

till bearbetning, detta, i anslutning till § 1 i stadgarna för institutet,

skedde i samråd med föreningen och (eventuellt) andra institutioner, som

bearbeta tvättproblemet. Under framhållande av textiltvättens stora ekonomiska

betydelse för landet ifrågasatte föreningen, om icke detta intresse

borde bliva representerat i styrelsen för institutet.

Arméförvaltningens intendenturdepartement framhåller, att försvarsväsendet,

med hänsyn till de speciella fordringar som måste ställas på de textilvaror

som utnyttjas för dess räkning, hade särskilda med andra konsumenters

icke sammanfallande intressen att bevaka, och att försvarsväsendet därför

under alla förhållanden borde bliva representerat i styrelsen för institutet.

Matematisk-naturvetcnskapliga sektionen av filosofiska fakulteten vid universitetet

i Uppsala framhåller vikten av att institutets styrelse erhölle en

sammansättning, som svarade mot de maktpåliggande uppgifter av vetenskaplig

art (fastställande av forskningsprogram, tillsättande av vetenskapligt

skolad föreståndare etc.), som ålåge den. Det kunde synas tveksamt örn

bestämmelserna i stadgarnas § 3, jämförda med utredningens uttalanden

härom, erbjöde tillräckliga garantier i detta hänseende. Enligt nämnda uttalande

torde man endast bos tre av styrelsens elva ledamöter kunna påräkna

förtrogenhet med forskningsarbete eller sakkunskap inom någon av de vetenskapsgrenar,

som läge till grund för institutets verksamhet. Större akademiska

konsistoriet i Uppsala instämmer i vad sektionen sålunda anfört.

Sveriges industriförbund anför bland annat:

Textil- och konfektionsindustrierna skola till avsevärd del bestrida de

kostnader, som äro förenade med den planerade forskningsverksamheten.

Ett betydande intresse torde också inom industrien förefinnas för tecknande

av bidrag till stiftelsen Svensk textilforskning. Det ligger i sakens natur, att

industriföretagens beredvillighet att teckna medel för forskningsändamål är

i hög grad beroende av det sätt, varpå sådana teckningar behandlas i skattehänseende.

Härvid bar särskilt frågan huruvida bidragen äro avdragsgilla

vid taxeringen till krigskonjunkturskatt gett upphov till en viss osäkerhet.

Förbundet tillåter sig i detta sammanhang återgiva ett uttalande i denna

fråga, som återfinnes i förbundets yttrande till kommerskollegium över förslaget

till krigskonjunkturskatt för 1943. I delta yttrande anföres följande:

»Den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande, varom utredningar särskilt

under senaste tiden pågått, bär omfattats med stort intresse av såväl

näringsföretagen som statsmakterna. Betydelsen av denna verksamhet för vår

framtida försörjning och det allmänna välståndet lärer näppeligen kunna

överskattas. Under såväl redan avslutade som pågående förhandlingar har

från näringsföretagens sida ådagalagts villighet att medverka till upprättande

och drivande av forskningsinstitut inom olika näringsgrenar genom beta
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 201■

Departements
chefen.

lande av såväl engångs- som årliga bidrag. Näringsföretagen hava därvid förutsatt

såsom självklart, att sådana bidrag äro i beskattningshänseende avdragsgilla,

då de uppenbarligen utgöra omkostnader i rörelsen. För den fortsatta

organisationen av ifrågavarande verksamhet och dess bedrivande är

det emellertid angeläget att varje tvekan om bidragens karaktär av vid beskattningen

avdragsgilla omkostnader undanröjes. Med hänsyn till krigskonjunkturskatteförordningens

vaga och svårtolkade bestämmelser synes

emellertid, såvitt krigskonjunkturskattetaxeringen angår, avdragsrätten icke

under alla förhållanden kunna anses klar.

Vi hemställa därför, att i krigskonjunkturskatteförordningen för år 1943

måtte inrymmas ett förtydligande stadgande, varav klart framgår, att såväl

ifrågavarande engångsbidrag som de årliga bidragen få avdragas vid

merinkomstens beräkning, och anhålla tillika, att i samband med framläggande

av förslag till dylikt stadgande måtte bekräftas, att nämnda bidrag

enligt gällande rätt få avdragas vid taxering till kommunal inkomstskatt samt

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.»

Textilrådet anför i huvudsak följande.

De framlagda förslagen till ordnande av den textila forskningsverksamheten

hava framkommit såsom resultat av ingående överläggningar mellan

representanter för den statliga utredningen och textilrådet. I själva verket har

textilrådet sedan nu mera än två månader vidtagit energiska åtgärder för

att lösa forskningsfrågan i enlighet med utredningens förslag. Textilrådet

och konfektionsindustriföreningen, vilken senare i forskningsfrågan representerat

konfektionsindustrien, ha sålunda vid sammanträde i Göteborg den

28 januari 1943 grundat stiftelsen Svensk textilforskning och för denna antagit

stadgar. Sedan stiftelsens styrelse för sin del godkänt avtalet med Kungl.

Maj:t örn ordnande av den textila forskningsverksamheten, skedde undertecknandet

den 18 februari 1943. Stiftelsens styrelse igångsatte omedelbart

verksamheten med införskaffande av bidragsförbind elser från företagen. Intill

den 15 mars 1943 hade av textilfabriker bidrag till stiftelsens engångskostnader

tecknats med tillhopa 615,970 kronor. Bidragsteckning för stiftelsen

pågår jämväl inom konfektionsindustrien.

Vid överläggningarna inom textilrådet angående forskningsverksamhetens

ordnande har frågan, hur industriföretagens bidrag till sådant ändamål skulle

komma att behandlas i skattehänseende, varit föremål för uppmärksamhet.

Osäkerhet har därvid gjort sig gällande särskilt angående bidragens behandling

vid taxering till krigskonjunkturskatt. I sistnämnda fråga har ett uttalande

gjorts av Sveriges industriförbund i ett den 25 februari 1943 till kommerskollegium

avgivet yttrande över en av tillkallade sakkunniga utarbetad

promemoria med förslag rörande krigskonjunkturskatt för 1943. Textilrådet

tillåter sig hänvisa till vad industriförbundet i nämnda uttalande anför i saken

och instämmer däri.

Textilrådet meddelar slutligen, att stiftelsen, för att ej dyrbar tid skulle

försittas, i samråd med utredningens ordförande tillsatt en interimskommitté

med uppgift bland annat att inkomma med utredning och förslag rörande

institutionsbyggnadens konstruktion och utrustning, avsedda att föreläggas

de myndigheter, som i sinom tid finge i uppdrag att fatta slutliga avgöranden

i dessa frågor, samt att kommittén numera påbörjat sin verksamhet.

Jag har tidigare under delta ärendes behandling förordat, att det föreslagna

textilforskningsinstitutet inrättas och drives under samverkan mellan

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

49

staten och industrien. Då det gäller att överväga, hur denna samverkan skall

närmare utformas, faller det sig naturligt att söka ledning av statsmakternas

förra året fattade beslut rörande svenska träforskningsinstitutet. Utredningen

har också i enlighet härmed trätt i förhandlingar med textil- och beklädnadsindustriens

ledande organisationer, vilka för ändamålet bildat stiftelsen

Svensk textilforskning med uppgift att representera industrien vid dess samarbete

med staten för textilforskningens främjande. Efter dessa förhandlingar

har upprättats ett preliminärt avtal, vari statens och stiftelsens inbördes

skyldigheter med avseende å detta samarbete närmare regleras. Avtalet

överensstämmer i flera väsentliga punkter nära med det förra året träffade

avtalet angående inrättande och drivande av träforskningsinstitutet. Sålunda

skall i båda fallen staten ställa tomt för institutsbyggnaden till förfogande

samt bestrida kostnaderna för byggnadens uppförande, uppvärmning och

yttre underhåll, medan industrien skall anskaffa och bekosta den för verksamheten

erforderliga inventarieutrustningen. Vad övriga kostnader angår

skiljer sig däremot det nu träffade preliminära avtalet från vad därutinnan

stadgas i avtalet rörande träforskningsinstitutet. Medan det enligt sistnämnda

avtal i princip gäller, att staten skall bestrida de väsentliga kostnaderna folden

grundläggande forskningen vid institutet, skall enligt det nu föreliggande

preliminära avtalet industrien svara för dessa kostnader med undantag

av personalkostnaderna, vilka skola fördelas mellan staten och industrien.

Jag vill vidare erinra, att de båda avtalen ej heller ifråga om byggnadskostnaderna

äro fullt kongruenta, i det att enligt avtalet angående textilforskningsinstitutet

industrien åtagit sig att, med viss begränsning, svara för den

kostnadsökning som kan uppkomma på grund av prisstegring å byggnadsmaterial

och höjning av arbetslöner. Utredningen har som motivering för

dessa skiljaktigheter mellan de båda avtalen framhållit, att staten icke på

det textila området hade samma företagarekonomiska intressen att bevaka

som beträffande träindustrien.

För de mera väsentliga bestämmelserna i avtalet och utredningens motivering

till desamma har i det föregående lämnats en närmare redogörelse.

Jag torde i övrigt få hänvisa till avtalet, vilket såsom bilaga fogas vid protokollet

i detta ärende. Det i avtalet innefattade förslaget till reglering av förhållandet

mellan staten och industrien i deras gemensamma strävan att befrämja

en grundläggande textilteknisk forskning har av samtliga remissinstanser

tillstyrkts eller lämnats utan erinran. För min del vill jag jämväl

förorda förslaget och tillstyrker alltså avtalets godkännande från statens

sida. Jag förutsätter emellertid befogenhet för Kungl. Majit att, därest så

skulle befinnas lämpligt, efter överenskommelse med stiftelsen vidtaga smärre

jämkningar i avtalet. Sådana kunna exempelvis föranledas av vad jag

tidigare anfört vid behandlingen av frågan örn institutsbyggnadens närmare

förläggning och utformning.

Beträffande utredningens beräkningar av institutets blivande årskostnader,

däri inbegripna personalkostnaderna, vilka särskilt uppmärksammats av

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 201.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

tekniska högskolans i Stockholm lärarkollegium och svenska teknologföreningen,

vill jag understryka utredningens uttalande angående omöjligheten

av att nu med större noggrannhet förutsäga dessa kostnader. Utredningens

beräkningar synas dock vara väl ägnade att tjäna till ledning vid det redan

nu erforderliga bedömandet av de framtida kostnader vilka komma att föranledas

av statens årliga bidragsskyldighet gent emot institutet. Jag vill

särskilt framhålla att de av utredningen föreslagna och i avtalet fixerade

löneförmånerna för institutets vetenskapligt utbildade forskningspersonal

överensstämma med vad därutinnan avsetts för motsvarande befattningshavare

vid träforskningsinstitutet samt att det ifråga örn båda instituten förutsatts

möjlighet för industrien att vid behov utfylla dessa förmåner. Erinras

må tillika, att från Chalmers tekniska högskolas stat särskild ersättning

torde komma att utgå till denna personal i den män. densamma tages i anspråk

för undervisning vid högskolan.

De såsom bilaga till avtalet fogade stadgarna för textilforskningsinslilutet,

vilka avfattats efter förebild av stadgarna för träforskningsinstitutet,

böra jämväl enligt min mening kunna i huvudsak godtagas. Enligt

stadgarna skall Kungl. Maj:t förordna ordföranden i styrelsen och fem av

styrelsens övriga tio ledamöter. De av utredningen samt under remissbehandlingen

gjorda uttalandena angående de institutioner och intressegrupper,

från vilka dessa statens representanter i styrelsen lämpligen böra väljas,

torde därvid komma att ägnas tillbörligt beaktande. Statens provningsanstalt

har ansett det icke tydligt framgå, att de undersökningar för utomstående

uppdragsgivares räkning, vilka enligt stadgarna kunna utföras vid anstalten,

måste ha karaktären av forskning och icke finge avse allenast sådana rutinarbeten

som folie under redan befintliga provningsanstalters verksamhetsområde.

Av § 8 i stadgarna synes dock med erforderlig tydlighet framgå, att vid

institutet endast skola bedrivas rena forskningsarbeten.

Den av Sveriges industriförbund och textilrådet berörda frågan, huru

industriföretagens bidrag till bedrivandet av centralt organiserad teknisk

forskning böra behandlas i skattehänseende, har i annat sammanhang av

chefen för finansdepartementet bringats under Kungl. Maj:ts bedömande.

Hemställan.

I enlighet med vad jag i det föregående förordat lärer beslut nu böra

fattas beträffande det preliminärt träffade avtalet samt om anslag till uppförande

av institutsbyggnaden. Innan denna blivit färdigställd torde däremot

icke erfordras något särskilt anslag för uppfyllandet av statens skyldighet

enligt avtalet att bidraga till institutets årskostnader. Visserligen kommer

det redan dessförinnan att föreligga behov av medel till arvoden och andra

ersättningar åt statens representanter i institutets styrelse, vilken i enlighet

med vad utredningen förordat lärer böra tillsättas så snart beslut fattats örn

inrättande av institutet. Ersättningarna till dessa representanter synas emellertid

lämpligen kunna tills vidare bestridas av medel, som eljest stå till

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

51

Kungl. Maj:ts förfogande. Beträffande det erforderliga byggnadsanslaget å

700,000 kronor har utredningen föreslagit, att för nästa budgetår anvisas

ett begynnelseanslag av 300,000 kronor eller samma belopp som beräknats

i riksstatsförslaget. Enligt vad jag inhämtat har utredningen därvid avsett,

att återstoden av de erforderliga medlen skall anvisas å riksstaten för budgetåret

1944/45. Häremot har jag intet att erinra.

Under åberopande av vad jag sålunda och i tidigare sammanhang anfört

och förordat hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna vid statsrådsprotokollet fogat avtal med

stiftelsen Svensk textilforskning;

dels bemyndiga Kungl. Majit att, i den mån så befinnes

påkallat och lämpligt, överenskomma med stiftelsen örn

jämkningar i avtalet;

dels ock till Uppförande av byggnad för textilforskning å

kapitalbudgeten, statens allmänna fastighetsfond, för budgetåret

1943/44 anvisa ett investeringsanslag av kronor

300,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt

förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Åke Hartvig.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

Bilaga.

Avtal mellan Kungl. Maj:! och stiftelsen »Svensk textilforskning»

angående ordnande av central forskningsverksamhet rörande

textila produkter samt deras framställning och användning.

§ 1.

Stiftelsen »Svensk textilforskning», i det följande kallad stiftelsen, åtager

sig att under de villkor, som nedan angivas, medverka till inrättande och drivande

av ett forskningslaboratorium benämnt »Svenska textilforskningsinstitutet»,

i det följande kallat institutet, vars syfte skall vara att i nära samarbete

med Chalmers tekniska högskola och under samverkan med andra vetenskapliga

institutioner bedriva tekniskt-vetenskaplig forskning rörande

textila produkter samt deras framställning och användning ävensom att i

samband härmed medverka till utbildningen av tekniker och forskare inom

de av institutets verksamhet berörda områdena.

§ 2.

Institutets verksamhet regleras av detta avtal samt genom bilagda stadgar

för »Svenska textilforskningsinstitutet», vilka för att vara gällande skola

fastställas av Kungl. Majit, ävensom genom arbetsordning och de kompletterande

föreskrifter i övrigt, vilka utfärdas av institutets styrelse.

§ 3.

Kungl. Majit upplåter å plats, angiven å bilagda karta, tomt för uppförande

av den för institutet erforderliga byggnaden.

Byggnaden skall uppföras i huvudsaklig överensstämmelse med bilagda ritningar,

lokalförteckning och kostnadsförslag samt skall omfatta följande utrymmen:
a)

laboratorier företrädesvis avsedda för grundläggande forskning inom de

textilkemiska, textilmekaniska och konfektionstekniska områdena samt i anslutning

härtill särskilda utrymmen för provningar och allmänna analysarbeten;
b)

utrymmen för administration och dylikt;

c) utrymmen huvudsakligen avsedda att utnyttjas för demonstrationer och

övningar vid Chalmers tekniska högskola i samband med undervisning i textila

och konfektionstekniska ämnen.

Det förutsättes, att Kungl. Majit såvitt möjligt håller byggnadstomt i anslutning

till institutet reserverad för framdeles erforderlig utvidgning.

§ 4.

Kungl. Majit åtager sig att med nedan i andra stycket av denna § angiven

inskränkning bestrida de med uppförande av ovannämnda byggnad förenade

kostnaderna, avseende såväl egentliga byggnadsarbeten som röjning, schaktning,

sprängning för grund, yttre rörledningar, planering och vägar samt installationer

för värme, kraft och belysning, ventilation, gas, vatten, avlopp,

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

hissar, dragskåp ävensom övrig fast inredning, allt i huvudsaklig överensstämmelse

med bifogade ritningar och kostnadsförslag.

Nämnda kostnadsförslag äro beräknade på grundval av prisläget i januari

1943. Stiftelsen svarar för den ökning i byggnadskostnaderna som på grund

av prisstegring å byggnadsmaterial och höjning av arbetslöner kan uppkomma

efter det Kungl. Majit framlagt proposition i ämnet till riksdagen.

Byggnaden skall uppföras genom försorg av byggnadsstyrelsen (eller särskild,

av Kungl. Majit förordnad byggnadskommitté), som härvid skall samråda

med institutets styrelse, denna obetaget att utse särskilda byggnadsdelegerade

för dylikt samråd.

§ 5.

Byggnaden äges av statsverket och skall under den tid avtalet gäller disponeras

av institutet. Övningslaboratorier skola ställas till förfogande för de

studerande vid Chalmers tekniska högskola i den mån så erfordras för undervisning

inom institutets verksamhetsområde.

§ 6.

Kungl. Majit förbinder sig att bestrida kostnaderna för uppvärmning och

yttre underhåll av byggnaden ävensom för skötsel av vägar, gräsmattor, planteringar

och dylikt.

Kungl. Majit förbinder sig vidare att betala de arvoden, som enligt av

Kungl. Majit fastställda grunder skola utgå till statens representanter i institutcts

styrelse.

Dessutom förbinder sig Kungl. Majit att genom årliga anslag bidraga till

kostnaderna för den grundläggande forskningen vid institutet ävensom för

dettas administration. Dessa bidrag avse endast avlöningar och beräknas vid

full utbyggnad av verksamheten uppgå till 44,000 kronor per år enligt nedanstående

fördelning:

Till avlöning åt

föreståndare för institutet ............................ kronor 12,000

två forskningsassistenter ä 6,000 kronor................ » 12,000

en person som kanslibiträde och redogörare............ » 3,600

en verkmästare .................................... * 4,400

fyra laboratoriebiträden å 3,000 kronor ......... y 12,000

Summa kronor 44,000.

Bidragen till personalkostnader skola, förutom lönebidragen, jämväl omfatta

de kostnader, som förorsakas institutet genom anslutning till Svenska

Personal-Pensionskassan för de av ovan angivna befattningshavare, till vilka

enligt bedömande av institutets styrelse egen pension respektive familjepension

bör utgå. Bidragen till pensionskostnader skola härvid beräknas på de

grundbelopp, som motsvara de angivna statliga lönebidragen.

Så länge institutets verksamhet med avseende på grundläggande forskning

och administration icke uppnått den förutsatta omfattningen, inträder statens

bidragsskyldighet endast i den mån motsvarande kostnader uppstått.

Ovan angivna lönebidrag skola justeras i enlighet med de grunder för rörligt

tillägg och kristillägg, som gälla för tjänstemän vid statens nyreglerade

verk.

I den mån, på grund av förestående bestämmelser, jämkningar erfordras i

de ovan angivna bidragsbeloppen, har institutets styrelse att före utgången aV

maj månad avgiva förslag till Kungl. Majit, som därefter fastställer bidragén

för budgetåret ifråga.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

§ 7.

Den forskningsverksamhet, till vilken staten på ovan angivet sätt bidrager,

skall avse problem av företrädesvis grundläggande och principiellt intresse

inom textilteknikens — framför allt textilkemiens — samt konfektionsteknikens

områden. För denna forskningsverksamhet skola i övrigt gälla de bestämmelser,

som enligt institutets stadgar skola tillämpas i fråga om de på

allmänt forskningsprogram utförda arbetena.

§ 8.

Stiftelsen förbinder sig att intill ett belopp av högst 750,000 kronor bekosta

och, sedan beslut om byggnadens uppförande fattats, snarast möjligt gå i författning

om att anskaffa den för verksamheten vid institutet erforderliga utrustningen

i avseende på inventarier, såsom möbler, flyttbara laboratoriebord,

instrument och apparatur, maskiner och dylikt. Förteckning över sådan ut

rustning, som i första hand anses nödvändig för verksamheten, bifogas detta

avtal.

Sådan utrustning, som inköpes för av stiftelsen anslagna medel, förblir stiftelsens

egendom.

§ 9.

Stiftelsen förbinder sig att bekosta institutets årliga utgifter utöver de bidrag,

som staten enligt § 6 eller eljest lämnar. Stiftelsens bidrag skall vara så

stort, att institutets möjligheter för forskning enligt nu fastställda grunder

kunna ändamålsenligt utnyttjas. Det av stiftelsen garanterade beloppet utgör

högst 100,000 kronor per år.

§ 10.

Stiftelsen skall vara så uppbyggd att varje svenskt företag inom det område,

som är föremål för institutets verksamhet, har möjlighet att genom bidrag

till stiftelsen efter samma grunder, som övriga stödjande industriföretag, bliva

delaktig i forskningsverksamheten.

§ 11.

Föreliggande avtal skall gälla till utgången av juni månad 1955. Skulle stiftelsen

brista i uppfyllande av sina förpliktelser, är Kungl. Majit berättigad att

uppsäga avtalet med ett års varsel.

Därest avtalet icke senast ett år före avtalstidens utgång är uppsagt från

endera partens sida, skall det anses förlängt för ytterligare fem år.

§ 12.

Föreliggande avtal träder i kraft under förutsättning, å ena sidan, att det

av Kungl. Majit godkännes genom beslut meddelat före den 1 augusti 1943,

å andra sidan, att de organisationer, som bilda stiftelsen, före nämnda tidpunkt

styrkt, att stiftelsen från enskilda företag erhållit bidrag eller utfästelser

i sådan omfattning att de skyldigheter, som enligt avtalet åvila stiftelsen,

kunna fullgöras.

Därest på grund av hinder från vederbörande myndigheters sida eller på

grund av andra omständigheter utanför stiftelsens rådighet uppförandet av

byggnaden för institutet icke påbörjats före den 1 juli 1944, äger stiftelsen

genom skriftligt, till Kungl. Majit ställt meddelande häva avtalet. Har stiftelsen

icke före den 1 oktober 1944 utövat sin hävningsrätt, förfaller denna.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majj.ts proposition nr 201.

55

Då slutgiltiga byggnadsanbud föreligga, vare sig detta äger rum före eller

efter sistnämnda datum, äger dock stiftelsen rätt att på sätt ovan sägs inom

en månad häva avtalet, därest det av anbuden skulle framgå att de merkostnader

för byggnaden med fast inredning, som enligt § 4 i detta avtal skulle

drabba stiftelsen, överstiga 150,000 kronor.

Stockholm den 18 februari 1943.

KUNGL. MAUT och KRONAN STIFTELSEN »SVENSK TEXTIL
-

För

Föi
-

Under förutsättning av Kungl. Maj:ts

godkännande:

FORSKNING»

AXEL BERGENGREN.

G. MALM.

E. W. Paues.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

Bilaga till avtalet.

Stadgar för Svenska textilforskningsinstitutet.

Fastställda av Kungl. Majit den

§ 1.

Svenska textilforskningsinstitutet, i det följande kallat institutet, har till ändamål

att i nära samarbete med Chalmers tekniska högskola och under samverkan

med andra vetenskapliga institutioner bedriva tekniskt-vetenskaplig

forskning och följa utvecklingen inom de forskningsområden, som röra textila

produkter, deras framställning och användning ävensom att i samband

härmed medverka till utbildningen av tekniker och forskare på dessa områden.

§ 2.

Institutets verksamhet regleras genom avtal av den 18 februari 1943 mellan

Kungl. Majit och Kronan samt stiftelsen »Svensk textilforskning» angående

ordnande av central forskningsverksamhet rörande textila produkter samt

deras framställning och användning, genom dessa stadgar ävensom genom de

föreskrifter i övrigt, som utfärdas av institutets styrelse.

§ 3.

Institutets angelägenheter handhavas av en styrelse, vilken består av ordförande

och tio ledamöter. Kungl. Majit förordnar ordförande och fem ledamöter,

representerande med institutet sammanhängande forskningsintressen.

Fem ledamöter utses av stiftelsen »Svensk textilforskning».

Styrelsens ordförande och ledamöter utses för en tid av högst tre år.

§ 4.

På styrelsen ankommer:

att tillse, att verksamheten vid institutet utövas enligt de riktlinjer samt

motsvarar de ändamål, som angivas i ovannämnda avtal mellan Kungl. Majit

och stiftelsen »Svensk textilforskning»;

att fastställa arbetsordning ävensom de föreskrifter i övrigt, som erfordras

för reglerande av institutets verksamhet utöver vad som framgår av dessa

stadgar;

att utse föreståndare samt på förslag av denne tillsätta den övriga vid institutet

fast anställda personalen;

att fastställa löner och anställningsvillkor för denna personal;

att årligen inom tid, som i motsvarande fall föreskrives för statliga verk, till

Kungl. Majit avgiva förslag till beräkning av de statsanslag, som enligt nämnda

avtal skola utgå under nästkommande budgetår;

att årligen före utgången av september månad till Kungl. Majit, statens tekniska

forskningsråd samt stiftelsen »Svensk textilforskning» avlämna redogörelse

för institutets allmänna forskningsverksamhet under det sistförflutna

budgetåret;

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 201. 57

att under juni månad varje år uppgöra och fastställa en stat för det kommande

budgetåret;

att fastställa arbetsprogram för forskningsverksamheten och anvisa anslag

för verksamhetens bedrivande;

att i övrigt vidtaga de åtgärder, som enligt dessa stadgar eller eljest ankomma

på styrelsen.

§ 5.

Styrelsen äger att vid sin sida tillsätta ett råd av tekniker och vetenskapsmän,

så sammansatt att det kan verksamt befrämja kontakten med andra

grupper, vilka syssla på det textiltekniska och angränsande områden.

§ 6.

Styrelsen sammanträder på ordförandens kallelse så ofta ärendena det påfordra.

Styrelsen är beslutmässig, då minst 6 ledamöter äro närvarande. Vid

omröstning gäller enkel röstövervikt; vid lika röstetal är ordförandens röst

utslagsgivande. Vid styrelsens sammanträden föres protokoll.

§ 7.

Institutets föreståndare skall leda och övervaka forskningsarbetet och själv

deltaga i sagda arbete. Det åligger föreståndaren att vara föredragande inför

styrelsen och verkställa eller låta verkställa styrelsens beslut samt att tillse,

att institutets egendom väl vårdas och underhålles och att de av styrelsen

för verksamheten anvisade medlen komma till avsedd användning.

§ 8.

De forskningsarbeten, som bedrivas vid institutet, utföras dels enligt ett

allmänt forskningsprogram, vilket fastställes av styrelsen, dels, i den utsträckning

och på de villkor styrelsen bestämmer, på föranstaltande av särskilda

uppdragsgivare.

I den mån styrelsen finner erfoi-derligt må den vid föreståndarens sida tillsätta

en eller flera tekniska kommittéer för att deltaga i uppgörandet av forskningsprogrammen

och följa deras genomförande.

§ 9.

Institutet hör jämväl medverka i sådan utom detsamma pågående gemensam

forskning, som är av intresse för dess verksamhet, bland annat genom

att samarbeta med industriella laboratorier i branschen samt deltaga i forskningskommittéer

och i den centrala tekniska dokumentationen.

§ 10.

De resultat, som framkomma vid de på allmänt program utförda forskningsarbetena,

skola, såvitt icke efter styrelsens bedömande särskilda hinder

häremot föreligga, ställas till allmän disposition och, örn så befinnes lämpligt,

publiceras. Därest dessa forskningsresultat kunna föranleda uttagande

av patent, bör institutets styrelse snarast möjligt träffa anstalter härför. Licens

för utövande av sålunda erhållet patent må på lika villkor förvärvas

av sådana svenska företag, som äro anslutna till och understödja stiftelsen,

mot avgifter, som sammanlagt svara mot institutets kostnader för patentets

uttagande och upprätthållande, inberäknat den ersättning, som efter styrelsens

beprövande i särskilda fall kan anses höra utgå till vederbörande forska
Bihang

till riksdagens protokoll 19i3. I sami. Nr 201. f''

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

re. Beträffande andra inhemska företag ävensom företag i utlandet må

institutets styrelse betinga sig sådan gottgörelse för patentets utnyttjande,

som styrelsen finner av omständigheterna påkallad. Inkomster, som härigenom

tillföras institutet, äger styrelsen taga i anspråk för den allmänna forskningsverksamheten.

Resultaten av en på föranstaltande av enskild uppdragsgivare utförd undersökning

må förbehållas uppdragsgivaren, örn denne så önskar, dock högst

under ett år efter det arbetet avslutats, såvida icke styrelsen på särskild framställning

medgivit förlängning av nämnda tidrymd. Innefattar undersökningen

sådana resultat, att de kunna bliva föremål för patentering, skall uppdragsgivaren,

örn han vill söka patent, göra detta medan resultaten äro förbehållna

honom, vid äventyr att desamma eljest få fritt disponeras av institutet.

§ 11.

Befattningshavare vid institutet, till vilkas lön utgår statligt bidrag enligt

avtalet mellan Kungl. Majit och stiftelsen »Svensk textilforskning», äro skyldiga

att, efter hemställan från rektor vid Chalmers tekniska högskola och i

den mån efter föreståndarens bedömande så kan ske utan hinder för forskningsverksamheten,

genom föreläsningar samt handledning arv examens- och

studiearbeten medverka till utbildningen av studerande vid Chalmers tekniska

högskola inom områdena för institutets verksamhet. För fullgörande av sådant

uppdrag skall utgå av högskolan enligt gällande grunder bekostat arvode.

§ 12.

Studerande vid teknisk högskola, som medgivits att utföra examensarbete

på hithörande områden, samt civilingenjör, som bedriver specialstudier för

avläggande av teknisk licentiatexamen eller vinnande av teknisk doktorsgrad

å hithörande områden, böra beredas tillfälle att utföra erforderliga

forskningsarbeten vid institutet, varvid lokal och apparatur skola ställas till

förfogande i den mån upplåtelse enligt bedömande av föreståndaren kan ske

utan olägenhet för övrig vid institutet bedriven forskningsverksamhet. Motsvarande

möjligheter kunna, i den mån institutets föreståndare anser lämpligt,

jämväl beredas ingenjörer och forskare i övrigt, vilka önska vid institutet

utföra egna forskningsarbeten. I vad mån kostnaderna för dylika arbeten

skola bestridas av institutet avgöres av styrelsen.

Studerande och forskare, varom i denna § nämnts, skola ställa sig till

efterrättelse för institutets personal gällande ordningsregler ävensom särskilda

anvisningar av föreståndaren.

§ 13.

Räkenskap för den verksamhet vid institutet, till vilken bidrag av statsmedel

utgår jämlikt avtal mellan Kungl. Majit och stiftelsen »Svensk textilforskning»,

skall för varje budgetår upprättas före utgången av påföljande

augusti månad.

§ 14.

Revision av ovannämnda räkenskaper utövas av tvenne revisorer, av vilka

den ena utses av Kungl. Majit och den andra av stiftelsen »Svensk textilforskning».

Av revisionsberättelsen skall ett exemplar ingivas till Kungl. Majit

och ett till nämnda stiftelse.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 201.

59

§ 15.

Skulle institutet upphöra med sin verksamhet, skola dess tillgångar, i den

mån de icke genom donationsföreskrifter på annat sätt disponerats, överlämnas

till Chalmers tekniska högskola eller annan institution, som efter

styrelsens förslag bestämmes av Kungl. Majit, för att förvaltas såsom en fond,

vars avkastning skall nyttjas för främjande av forskning angående textila

produkter, deras framställning och användning ävensom för utbildning av

tekniker och forskare på dessa områden.

§ 16.

Ändring av dessa stadgar må endast ske efter överenskommelse mellan

Kungl. Majit och stiftelsen »Svensk textilforskning».

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:327 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till uppförande av byggnad för textilforskning m. m. s. 5 i texten
  2. SU 1943:162 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till uppförande av byggnad för textil forskning m. m. s. 1 i texten