Angående förvärv av Karlshamn—Vislanda—Bolmens järnväg m. m
1943-03-15 · 16 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 15 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1943:204, Angående förvärv av Karlshamn—Vislanda—Bolmens järnväg m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 204.
1
Nr 204.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förvärv
av Karlshamn—Vislanda—Bolmens järnväg m. m.;
given Stockholms slott den 2 april 1943.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Gustaf Andersson.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 2 april 1943.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Brasistorp, Möller, Sköld, Bergquist, Bagge, Andersson,
Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson.
Med skrivelse den 15 mars 1943 har järnvägsstyrelsen underställt Kungl.
Maj:ts prövning ett vid skrivelsen i avskrift fogat, av styrelsen under förutsättning
av Kungl. Maj:ts godkännande med Karlshamn—Vislanda järnvägsaktiebolag
ingånget avtal om förvärv av bolagets järnvägar mellan Karlshamn
och Bolmen (Karlshamn—Vislanda—Bolmens järnväg) samt mellan
Norraryd och Kvarnamåla (Hönshylte—Kvarnamåla järnväg). Avtalet torde
med uteslutande av därtill hörande bilagor få fogas till dagens statsrådsprotokoll.
Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 204.
810 13
2
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 204.
Järnvägsstyrelsen uttalar till en början, att den träffade affärsuppgörelsen
inginge som ett led i det av statsmakterna vid 1939 års lagtima riksdag beslutade
allmänna järnvägsförstatligandet. Vid sådant förhållande och då
avtalet vore analogt med dem, som vunnit godkännande vid 1940 och följande
års riksdagar, kunde styrelsen i fråga örn allt av principiell betydelse
hänvisa till vad som anförts i styrelsens den 23 februari 1940 dagtecknade
skrivelse angående statsförvärv av Göteborg—Borås och Borås—Alvesta
järnvägar, vilken framställning betecknade inledningen till sagda allmänna
förstatligande och i vilken därför lämnats en orienterande redogörelse beträffande
de riktlinjer, som följts vid de enligt Kungl. Maj:ts uppdrag verkställda
utredningarna och förda förhandlingarna. Beträffande dessa riktlinjer
hade sedermera ingen ändring skett.
Bolagets båda järnvägar tillhöra det s. k. blekingenätet, vilket bildar en
naturlig enhet i så måtto, att dess spårvidd — 1.067 meter — icke förekommer
annorstädes i vårt land. Blekingenätet representerar en total banlängd
av cirka 530 kilometer. Av nätets järnvägar äro Blekinge kustbanor
och Växjö—Tingsryds järnväg redan i statlig ägo, medan statsförvärvet av
Östra Blekinge järnväg fortskridit så långt, att riksdagen nyligen godkänt
förslag örn järnvägens förvärvande. I vad angår blekingenätet skulle alltså,
örn det nu föreliggande avtalet godkännes, 1939 års förstatligandebeslut vara
genomfört så när som på den i förvaltningsgemenskap med en ännu ej
förstatligad normalspårbana stående Halmstad—Bolmens järnväg.
Trafikrörelsens storlek å nu förevarande järnvägar i jämförelse med
övriga järnvägar med samma spårvidd framgår av följande, av järnvägsstyrelsen
i skrivelsen lämnade sammanställning, vilken upptager trafiksiffror
från senaste fredsåret (1938).
Banlängdkm
Personkm
per
Godstonkm
hankin, tusental
Tillhopa
Blekinge kustbanor ............
...... 205
104.6
66.5
171.1
Växjö—Tingsryd................
...... 45
58.7
35.6
94.3
Karlshamn— Vislanda—Bolmen
...... 129
42.6
38.o
80.6
Halmstad—Bolmen.............
...... 64
29.o
16.8
45.8
Östra Blekinge ................
...... 65
27.5
15.i
42.6
Hönshylte—Kvarnamåla........
...... 21
Summa 529
10.9
4.7
15.6
Med hänvisning till sammanställningen anför järnvägsstyrelsen att, räknat
efter banlängd och rörelsens omfattning, Karlshamn—Vislanda—Bolmens
järnväg bland här förevarande järnvägar komme i andra rummet med stort
avstånd till den närmast efterföljande, medan räknat efter trafikintensiteten
dess ordningsnummer bleve tre. Hönshylte—Kvarnamåla järnväg vore från
alla synpunkter den obetydligaste inom nätet.
Kungl. May.ts proposition nr 204.
3
Beträffande järnvägarnas tillkomst oell tekniska förhållanden
anför styrelsen.
Det av bolaget ägda järnvägssystemet har uppstått genom sammanförande
av tre skilda järnvägar, tidigare tillhörande lika många bolag. Bandelen
Vislanda—Bolmen förvärvades av bolaget år 1908, medan linjen Norraryd—
Kvarnamåla övergick i bolagets ägo först år 1932. För sistnämnda linje
ha för övrigt städse hållits särskilda räkenskaper och gällt särskild taxa.
Angående uppdelningen i koncessionsenheter, data för tillkomsten samt
viktigare tekniska förhållanden meddelas följande uppgifter.
Bandel
Karlshamn—Vislanda .
Vislanda—Bolmen.....
N orraryd—Kvarnamåla
Karlshamn—Vislanda .
Vislanda—Bolmen.....
N orraryd—Kvarnamåla
Koncession
Öppnad för
Längd
km
meddelad
år
allmän trafik
år
1872
1874
78.0
1876
1878
51.o
1898
1900
20.8
Summa 149’8
Rälsvikt
Tillåten
Byggnads-
per meter
hastighet
kostnad
kg
km/tim.
milj. kr.
24.8
601
3.6
25.o
60)
17.2
40
0.6
Summa 4.2
Den rullande materielen utgjordes vid 1941 års slut av:
Ånglok .............................................. 12 st.
Bälsbuss ............................................ 1 »
Personvagnar, 2-axliga ............................ 10 »
» 4- » ............................ 9 »
Postvagn ____T....................................... 1 »
Besgodsvagnar...................................... 11 »
Godsvagnar, slutna ................................ 57 »
» öppna ................................ 268 »
Vidare meddelar styrelsen, att bolagets järnvägar sammanlöpte med det
nuvarande statsbanenätet vid 4 stationer, av vilka Vislanda och Kvarnamåla
tillhörde statens järnvägar, medan Karlshamn och Ljungby tillhörde bolaget.
Vid ett förstatligande förlorade alla dessa stationer sin hittillsvarande karaktär
av föreningsstationer och bleve uteslutande statsbanestationer, en ändring
som medförde en icke obetydlig förenkling såväl av arbetet på stationerna
som från personalhushållnings- och underhållssynpunkt.
Av än större betydelse vore de förenklingar, som hänförde sig till maskinoch
verkstadstjänsten, alltså den frihet, som skulle vinnas i fråga örn rullande
materielens användning samt möjligheten att sammanföra allt fordonsunderhåll
till verkstaden i Sönneby. Då förvärvet avsåge järnvägar, som
praktiskt taget helt inneslötes mellan statens järnvägars linjer, läge det i
sakens natur, att de indirekta fördelarna kunde bli relativt stora i förhållande
till den övertagna rörelsens omslutning.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 204.
Rörande Hönshylte—Kvarnamåla järnväg framhåller styrelsen, att denna
ginge igenom en av Sveriges fruktrikaste bygder med Urshults station som
centralpunkt. 1936 års järnvägskommitté hade i sin år 1938 avgivna utredning
ansett, att denna järnväg saknade allmän betydelse, och hade i anslutning
därtill uteslutit densamma ur sin utredning. Järnvägsstyrelsen
delade denna uppfattning. Under nu rådande förhållanden hade banan
emellertid en viss betydelse ur transportsynpunkt, och den syntes fördenskull
icke för närvarande kunna eller böra nedläggas. Efter återgång till
mera normala trafikförhållanden borde däremot frågan örn ett nedläggande
helt eller delvis av ifrågavarande bandel upptagas till närmare prövning.
Bolaget hade, erinrar styrelsen, för närvarande intet statslån. I detta
sammanhang vore blott att meddela, att till byggande av järnvägen Vislanda—Bolmen
på sin tid lämnats ett statslån örn 785,000 kronor, vilket
helt återbetalts. Företaget vore icke heller belastat med lån av annat slag.
Bolaget bedreve, upplyser styrelsen, linjetrafik för person- och paketgodsbefordran
å två linjer, nämligen Karlshamn—Gäddeviksås och Karlshamn—Svängsta—Tranemåla
— båda inom järnvägens trafikområde — med
en sammanlagd längd av 54 km. Dessutom hade bolaget tillstånd till linjetrafik
mellan Gäddeviksås och Ryds station å bolagets järnväg, men på
grund av ogynnsamma vägförhållanden hade tillståndet ännu ej kunnat utnyttjas.
Busstrafiken hade startats av bolaget och upprätthållits sedan
hösten 1935. Den bedreves i bolagets egen regi.
Beträffande resultaten hittills av biltrafiken hänvisar styrelsen till siffrorna
i en följande sammanställning. I detta sammanhang framhåller styrelsen
endast, att biltrafiken betraktad som självständig rörelsegren ginge ungefärligen
ihop men att dess värde för bolaget främst läge däri, att skydd vunnits
för priskonkurrens gentemot järnvägstrafiken.
Styrelsen lämnar härefter följande siffersammanställningar, avsedda att
belysa järnvägsbolagets ekonomiska förhållanden under åren 1933—
1938, vilken tid använts som basperiod för utredningarna, samt tiden därefter.
Åren 1931 och 1932 lia ansetts böra uteslutas, då siffrorna för desamma,
såsom avseende tiden före förvärvet av Hönshylte—Kvarnamåla järnväg,
icke äro likvärdiga med uppgifterna för senare år.
Järnvägsrörelsen.
1933
1934
1935
1936
1937
1938
Medeltal
1933—38
1939
1940
1941
Tus
e n t a 1 k
rönö
r
Inkomster.
Persontrafik ....
265
262
263
266
273
286
269
291
421
501
Godstrafik ......
408
441
452
473
492
466
455
572
806
783
Övriga inkomster
114
129
121
121
130
128
124
121
124
126
Summa
787
832
836
860
895
880
848
984
1,351
1,410
Utgifter..........
667
702
729
748
778
777
733
854
1,176
1,247
Driftöverskott ....
120
130
107
112
117
103
115
130
175
163
Kungl. Majis proposition nr 204.
Bilrörelsen.
5
1935
1936
1937
1938
1939
1940
1941
T u
sen
a 1
k r o
n o r
Inkomster..............................
6
22
27
28
26
22
25
Utgifter................................
5
14
16
20
17
20
20
Driftöverskott..........................
i
8
11
8
9
2
5
Avsättning till förnyelsefond............
2
9
9
9
10
14
—
Bolagets vinst- och förlusträkningar.
1933
1934
1935
1936
1937
1938
1939
1940
1941
T u s e n t
a 1
kronor
Inkomster.
Från föregående år balan-
96
92
95
85
90
84
72
60
51
Driftöverskott av
120
130
107
112
117
103
130
175
163
_
_
1
8
11
8
9
2
5
Ersättning för trafikavled-
27
43
34
29
24
18
12
6
Summa inkomster
243
265
237
234
242
213
223
243
219
Utgifter.
Avsättning till förnyelsefond
för järnvägsrörelsen ....
48
48
49
50
52
52
61
78
79
för automobilrörelsen ....
—
—
2
9
9
9
10
14
—
15
12
11
7
8
7
7
5
2
Vinst, balanserad från före-
96
92
95
85
90
84
72
60
51
84
113
80
83
83
61
73
86
87
Summa utgifter
243
265
237
234
242
213
223
243
219
Till bolagsstämmans förfo- gande ställda medel .. . .
180
205
175
168
173
145
145
146
138
Härav disponerade för
avsättning till egna fonder
20
30
10
10
21
5
5
15
30
utdelning å stamaktier . .
38
3 %
50
4 %
50
4 %
38
3 %
38
3 %
38
3 %
50
4 %
50
4 %
50
4 %
utdelning å pref.-aktier . .
30
6 %
30
6 %
30
6 %
30
6 %
30
6 %
30
6 %
30
6 %
30
6 %
30
6 %
Vinst balanserad till efter- följande år..............
92
95
85
90
1 84
72
60
\ 51
28
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 204.
Bolagets preliminära balansräkning per den 31 december 194.2.
Tillgångar. Tusental kronor
Järnvägsanläggningen .......................... 3,753
Automobilrörelsen .............................. 59
I kassa oell bank................................ 377
Förråd............................................ 3
Övriga tillgångar ................................ 41
Summa 4,233
Skulder.
Svävande skulder................................ 182
Stamaktier........................................ 1,259
Preferensaktier .................................. 500
Reservfond........................................ 1 ;000
Underhålls- och skattefond .................... 395
Förnyelsefond.................................... 745
Vinst för året och balanserad från föregående år 152
Summa 4,233
Järnvägsstyrelsen övergår härefter till beräkningarna rörande järnvägsföretagets
affärsvärde samt anför härom.
o Bestämmandet av skälig köpeskilling för den överlåtna egendomen har
vållat vissa vanskligheter. Enligt räkenskaperna har affärsresultatet varit
skäligen gott, i det att för åren 1933—1941 till aktieägarna utdelats tillhopa
672.000 kronor eller i genomsnitt cirka 75,000 kronor årligen, samtidigt som
en lånesumma av 348,000 kronor återbetalats — med följd att bolaget såsom
redan nämnts numera är helt skuldfritt — och ett kontant kapital på
377.000 kronor samlats. För den 6-åriga basperioden 1933—1938 ensamt
har utdelningen uppgått till i genomsnitt 72,000 kronor årligen.
Styrelsen har emellertid icke kunnat lägga denna utdelning till grund
för affärsvärdets fastställande. Utdelningen har nämligen kunnat hållas vid
angivna nivå delvis som följd därav, att järnvägen under 1930-talet såsom
ersättning för från och med år 1931 avledd godssamtrafik uppburit tillhopa
icke mindre än 235,000 kronor, en ersättning som numera upphört att utgå
Vidare har järnvägen under basperioden kunnat hålla utgifterna för underhåll
och förnyelse relativt låga, tack vare att järnvägen under 1920-talet
påkostat sina såväl fasta som rörliga anläggningar ganska väsentlig upprustning.
Styrelsen har därför för bedömandet av affärsvärdet även i detta fall uppställt
en s. k. normalkalkyl. Siffrorna i densamma ha som vanligt diskuterats
med bolagets representanter. Härvid har styrelsen tagit vederbörlig
hänsyn till de förbättrade trafikutsikter, som blivit en följd av den kraftiga
utveckling, som den till Karlshamn förlagda industrien undergått de senare
åren.
A andra sidan har genom uteslutande av lågtrafiksåren 1931 och 1932
den valda basperioden blivit snedbelastad, varjämte det är obestridligt, att
järnvägen i fortsatt enskild regi hade fått vidkännas ökade kostnader för
banunderhållet. Styrelsen har med beaktande av alla dessa förhållanden
ansett sig kunna räkna med samma driftöverskott som medeltalet för den
6-åriga basperioden eller 115,000 kronor.
7
Kungl. Majlis proposition nr 204.
Enär järnvägen numera är helt skuldfri, belastas vinst- och förlusträkningen
icke längre med utgiftsräntor. Det kalkylerade driftöverskottet skall salunda
i första hand endast täcka erforderlig avsättning till förnyelsefond. Bolaget
har under basperioden redovisat en genomsnittlig sådan avsättning av 50,UDO
kronor per år. Styrelsen anser emellertid, att denna är för låg som normal
avsättning, varför styrelsen i sin normalkalkyl höjt densamma till 7o,000
kronor, vilket ger ett överskott av järn vägsrörelsen örn 40,000 kronor. Biltrafiken
har, som ovan nämnts, ej beräknats giva nämnvärt överskott.
Den avtalade köpeskillingen för all bolagets egendom utgjorde, upplyser
styrelsen, 1,145,000 kronor. Såsom bidrag till denna beräknades vid övertagandet
tillgängliga likvida medel till ett belopp av cirka 400,000 kronor
kunna disponeras.
Köparens egen kapitalinsats utgjorde alltså, framhåller styrelsen, i runt
tal 750,000 kronor, vilket belopp vore att ställa mot nyssnämnda överskott
av järnvägs- och bilrörelsen örn 40,000 kronor. Under normalkalkylens schematiska
förutsättningar hade erhållits följande uppdelning av detta över
-
skott.
Avkastning motsvarande förräntning av nämnda egentliga, i
järnvägsobligationer utgående köpeskilling ..................
Häremot svarande skatter ........................................
Ränta å kapital, att framdeles insättas för återhämtande av
undernormal förnyelse..........................................
kronor 22,500
» 7,500
S 10.000
Tillhopa kronor 40,000
Sistanförda räntebelopp motsvarade enligt vid normalkalkylen förutsatt
räntefot av 4 procent ett kapital av 250,000 kronor, vilket belopp alltså
skulle inom kalkylens ram kunna få i sinom tid disponeras utöver de årliga
avsättningarna till förnyelsefonden.
Förestående resultat finge, uttalar styrelsen, betraktas som mindre starkt
än önskvärt varit. Med hänsyn till förut berörda vinster av samdiiften med
angränsande järnvägar, avseende gemensam administration samt maskin- och
verkstadstjänsten — vilka vinster, örn blekingenätet lämnats utanför jarnvägsförstatligandet,
kunnat ernås genom pa sin tid planerad fusionering
och i betraktande av det gynnsamma förhållandet mellan förefintliga tekniska
värden och erforderlig kapitalinsats, hade järnvägsstyrelsen dock funnit
de avtalade ekonomiska villkoren för statsverket tillfredsställande. Mot avtalsbestämmelserna
i övrigt hade ej heller funnits anledning till erinran.
Beträffande anslagsbehovet uttalar styrelsen, att av köpeskillingen,
1,145,000 kronor, omkring 400,000 kronor såsom förut nämnts beräknades
bliva täckta med tillgängliga rörelsemedel. Då vidare inga lån funnes att
övertaga och kapitalmedel ej heller avsåges bliva omedelbart erforderliga
för nyssberörda upprustning av järnvägarna, kunde anslagsäskandet begränsas
till 750,000 kronor. Det saldo av 129,650 kronor, som därvid uppstode
mellan beloppet av utställda järnvägsobligationer (879,650 kronor) och tillgängliga
anslagsmedel, förutsattes täckt av järnvägsstyrelsen med ianspråktagande
i sista hand av förenämnda rörelsemedel. Styrelsen utginge från,
opaginerad Kontrollera mot PDF
® Kungl. Maj:ts proposition nr 204.
att dessa medel skulle liksom övriga rörliga tillgångar samt förefintliga
svävande skulder föras å det särskilda utjämningskonto, benämnt »Inköpskonto
för enligt 1939 års riksdagsbeslut förvärvade enskilda järnvägar», vilket
för sadant ändamål sedan år 1940 funnes upplagt i statens järnvägars räkenskaper.
Avtalsbestämmelserna i övrigt anser järnvägsstyrelsen icke erfordra
några närmare kommentarer, då de äro utformade i anslutning till innehållet
i de avtal örn statsförvärv av enskilda järnvägar, som av Kungl. Majit
genom proposition nr 38 förelagts årets riksdag med viss komplettering av
§ 5 mom. 7 i anslutning till innehållet i kungörelsen den 30 juni 1942 (nr 697).
Avtalets § 5 inneliölle, erinrar styrelsen, reglerande bestämmelser rörande
personalens övertagande i statens järnvägars tjänst. Enligt denna paragrafs
mom. 5 skulle övervägande antalet befattningshavare vid järnvägen vara berättigade
att från och med den 1 januari 1944 erhålla anställning vid statens
järnvägar enligt vid dessa gällande anställnings- och lönevillkor. Enligt
vid avtalet fogad bilaga C avsåges i anslutning härtill följande antal tjänstemän
komma att övertagas i statens järnvägars tjänst, nämligen 124 ordinarie
och 16 icke-ordinarie. Härutöver Övergånge i statens järnvägars tjänst
2 chaufförer samt 60 ban- och verkstadsarbetare, för vilka vid statens järnvägar
gällande kollektivavtal komme att efter hand träda i tillämpning.
Genom förvärvet av de ifrågavarande järnvägarna överfördes sålunda sammanlagt
202 personer i statens järnvägars tjänst. Härtill komme viss i bolagets
tjänst disponerad aspirantpersonal, tillfälliga arbetstagare, städerskor
m. fl., som jämväl, i den mån drifttjänsten så krävde, kunde erhålla sysselsättning
vid statens järnvägar och i förekommande fall ingå i rekryteringspersonalen.
De olika befattningshavarnas lönegradsplacering i statens järnvägars tjänst,
sådan denna framginge av bilaga C till avtalet, hade, upplyser styrelsen,
skett efter överläggning och i samförstånd med järnvägsförvaltningen och
med representanter för berörda personalorganisationer. Vid lönegradsplaceringen
hade tillämpats den normen, att personalen i stort sett tillförsäkrats
sina vid den enskilda järnvägen atnjutna löneförmåner. I vad mån personalen
i sinom tid kunde tilldelas befattningar på aktiv stat i de lönegrader,
som funnes angivna i bilaga C, bleve beroende bl. a. av resultatet
av pågående undersökning av tillsatta personalsakkunniga rörande sambandet
mellan tjänsteställning och arbetsuppgifter beträffande personal vid
övertagna smalspåriga järnvägar. Vad särskilt anginge stationernas klassificering
ville styrelsen framhålla att, frånsett resultatet av berörda utredningsuppdrag,
tillgängligt siffermaterial för tiden före nuvarande högtrafiksperiod
icke gåve tillräcklig vägledning för att nu företaga en definitiv klassificering
av stationerna.
Enligt § 8 i avtalet skulle järnvägen från tillträdesdagen införlivas med
statens järnvägar. Enligt föreliggande preliminär plan för distriktsindelning
av ett samlat svenskt järnvägsnät i statens ägo vore enligt järnvägsstyrelsen
avsett, att nu ifrågavarande bandelar, Karlshamn—Bolmen och Norraryd—
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 204.
Kvarnamåla, skulle tillföras sjätte distriktet och inordnas i redan befintliga
ban-, maskin- och trafiksektioner. Ljungby station — som är belägen vid
normalspårslinjen Åstorp—Värnamo, vilken linje tillhör tredje distriktet —
borde emellertid, enär större delen av stationens trafik folie på normalspårslinjen,
liksom Vislanda station på linjen Stockholm—Malmö, hänföras
till sistnämnda distrikt.
Styrelsen upplyser slutligen, att av den personal, som enligt bilaga C
skulle övertagas i statens järnvägars tjänst, i anslutning till vad förut sagts
ingen vore avsedd att omedelbart placeras på aktiv stat i högre lönegrad
än A 20, varför något beslut av riksdagen örn antalet befattningar icke erfordrades.
Med åberopande av vad sålunda anförts hemställer järnvägsstyrelsen, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att dels besluta, att Karlshamn—Vislanda—Bolmens
och Hönshylte—Kvarnamåla järnvägar finge på avtalade
villkor förvärvas av staten och införlivas med statens järnvägar från och
med den 1 juli 1943, dels ock till förvärvets genomförande för budgetåret
1943/44 anvisa ett anslag av 750,000 kronor.
I beslutet angående järnvägarnas införlivande med statens järnvägar borde,
påpekar styrelsen, angivas, att de därefter skulle tillsvidare tillhöra sjätte
distriktet, med undantag av Ljungby station, som borde hänföras till tredje
distriktet.
Järnvägsfullmäktigen Falkman har till järnvägsstyrelsens framställning låtit
anteckna, att han biträdde förslaget för det fall, att riksdagen beslutade
Östra Blekinge järnvägs förstatligande.
Fullmäktige i riksgäldskontoret ha den 24 mars 1943 avgivit yttrande i
ärendet. Fullmäktige ha därvid i likhet med järnvägsstyrelsen funnit de
avtalade villkoren örn statsförvärv av ifrågavarande järnvägar från statens
synpunkt godtagbara och tillstyrkt det föreliggande förslaget örn förvärv
under innevarande år av järnvägarna.
Vidare ha fullmäktige meddelat följande.
Därest de i år föreslagna statsförvärven av järnvägar genomföras, kommer
riksgäldskontoret, såsom meddelats i fullmäktiges den 21 sistlidna januari
avgivna yttranden angående statsförvärv av Malmö—Trelleborgs m. fl. järnvägar,
att i och för likviderande av köpeskillingarna xxtfärda en ny emission
— den fjärde — av det särskilda obligationslån, som år 1940 upplades för
inlösen av enskilda järnvägar. Den nya emissionens obligationer skola —
liksom fallet varit med de föregående emissionerna — förses med tio årsvis
den 1 juli förfallande räntekuponger.
Riksgäldskontoret kommer att å tillträdesdagen till järnvägsstyrelsen för
bolagets räkning överlämna interimsbevis å bolaget tillkommande statsobligationer
att sedermera så snart ske kan utbytas mot obligationerna i av bolaget
önskad valörfördelning.
I övrigt hava järnvägsstyrelsens ifrågavarande framställning och detbilagda
avtalet ej givit fullmäktige anledning till något uttalande.
Departements
chefen.
10 Kungl. Maj-.ts proposition nr 204.
Av de två till förvärv ifrågasatta järnvägarna intager Karlshamn—Vislanda
—Bolmens järnväg (129 km.), i vad avser banlängd och trafikrörelsens omfattning,
andra rummet bland de till det s. k. blekingenätet hörande sex järnvägarna.
Räknat efter trafikintensitet kommer järnvägen i tredje rummet. Den andra
till förvärv föreslagna järnvägen, nämligen mellan Norraryd och Kvarnamåla
(21 km.), är däremot ur alla synpunkter den obetydligaste inom nämnda
trafiknät.
På grund av att de båda avsedda järnvägarna äro praktiskt taget helt inneslutna
mellan statens järnvägars linjer, ligger det — såsom järnvägsstyrelsen
framhållit — i sakens natur, att de indirekta fördelar, vilka följa av ett införlivande
av järnvägarna med statsbanenätet, bliva tämligen stora i förhållande
till den övertagna rörelsens omfattning.
Järnvägen mellan Norraryd och Kvarnamåla får emellertid anses sakna
allmän betydelse under normala förhållanden. Principiellt bör därför denna
järnväg nedläggas. I nuvarande läge har banan emellertid en viss betydelse
ur transportsynpunkt, varför den tills vidare synes böra hållas i drift.
Därest ett förvärv av här ifrågavarande två järnvägar kommer till stånd,
förutsätter jag, att det får ankomma på Kungl. Majit att, då mera normala
trafikförhållanden åter inträda, besluta i frågan, huruvida järnvägsdriften
å ifrågavarande linje skall helt eller delvis inställas.
Enligt det med järnvägsbolaget träffade avtalet överlåter bolaget till
staten, förutom sina två ifrågavarande järnvägar, bolagets övriga fastigheter,
värdehandlingar och andra tillgångar samt rättigheter med visst mindre
betydande undantag. I tillgångarna ingå tillgängliga likvida medel, vilka
beräknas komma att vid tidpunkten för övertagandet den 1 juli 1943 uppgå
till omkring 400,000 kronor. Statens vederlag för överlåtelsen utgör 1,145,000
kronor, att erläggas dels med treprocentiga statsobligationer till ett nominellt
belopp av 879,650 kronor och dels med ett kontant belopp av 265,350
kronor. Den för förvärvets genomförande erforderliga kapitalinsatsen utgör
sålunda, med hänsynstagande till förenämnda belopp å 400,000 kronor, i
runt tal 750,000 kronor.
Enligt en av järnvägsstyrelsen — under beaktande av olika på frågan
inverkande särskilda förhållanden — uppgjord normalkalkyl skulle järnvägens
årliga driftöverskott uppgå till 115,000 kronor. Efter avsättning av
75,000 kronor till förnyelsefonden, innebärande en ökning med 25,000 kronor
i förhållande till den under åren 1933—1938 i medeltal redovisade avsättningen,
skulle alltså nettoöverskottet å järn vägsrörelsen — bolagets biltrafikrörelse
beräknas ej lämna något överskott — uppgå till 40,000 kronor. Då
skatter beräknats till 7,500 kronor och ränta å kapital, som framdeles erfordras
till inhämtande av undernormal förnyelse, upptagits till 10,000 kronor,
skulle alltså återstå ett nettoöverskott av 22,500 kronor. Detta belopp
motsvarar 3 procent å den erforderliga kapitalinsatsen, 750,000 kronor.
Järnvägsstyrelsen har ansett affärsuppgörelsen räntemässigt sett mindre
stark än önskvärt varit. Då styrelsen likväl funnit sig böra godtaga densamma,
har detta i huvudsak berott på de vinster, som samdriften med
11
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 204.
angränsande järnvägslinjer beräknats medföra, samt på det gynnsamma förhållandet
mellan förefintliga tekniska värden och erforderlig kapitalinsats.
Även jag anser uppgörelsen affärsmässigt icke fullt tillfredsställande för
statsverket men vill, i betraktande av föreliggande omständigheter och då
avtalade villkor i övrigt ej givit anledning till erinran, dock förorda, att
avtalet godkännes från statsmakternas sida.
Enligt avtalet skola de flesta befattningshavarna vid järnvägen vara
berättigade att från och med den 1 januari 1944 erhålla anställning vid
statens järnvägar enligt vid dessa gällande anställnings- och avlönings villkor.
Personalens löneställning blir reglerad i och med statsmakternas godkännande
av avtalet. Härom erfordras alltså icke något särskilt beslut av riksdagen.
Då bland den personal, som skall övertagas av statens järnvägar,
icke finnes någon, som är avsedd att omedelbart placeras på aktiv stat i
högre lönegrad än A 20, tarvas ej heller beslut av riksdagen örn antalet
befattningar.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels besluta, att Karlshamn—-Vislanda—Bolmens och Hönshylte—Kvarnamåla
järnvägar må på avtalade villkor förvärvas
av staten och införlivas med statens järnvägar;
dels ock till Förvärv av Karlshamn—Vislanda—Bolmens järnväg
m. m. för budgetåret 1943/44 å kapitalbudgeten under
rubrik Statens affärsverksfonder, Statens järnvägar, anvisa ett
investeringsanslag av ............................ kronor 750,000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
F. Wessberg.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 204.
Bilaga.
Avtal
mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,
å ena sidan, samt Karlshamn—Vislanda jämvägsaktiebolag, nedan kallat
bolaget, å andra sidan, angående förvärv för svenska statens
räkning av bolagets järnvägar m. m.
§ i
Morn.
1. Bolaget överlåter till svenska staten från och med den 1 juli
1943 eller den senare dag under 1943, som Kungl. Majit kan komma att
bestämma (tillträdesdagen), på följande villkor med full äganderätt
dels bolagets järnvägar mellan Karlshamn och Bolmen samt mellan Norraryd
och Kvarnamåla,
dels bolagets övriga fastigheter, värdehandlingar och andra tillgångar samt
rättigheter.
Bolaget äger dock rätt att utbekomma eventuell framtida återbäring eller
utdelning på grund av bolagets delägarskap i Svenska järnvägsföreningen,
enskilda järnvägarnas arbetsgivareförening och enskilda järnvägarnas försökringsanstalter.
Fastigheterna äro förtecknade i bilaga A.
Mom. 2. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma på tillträdesdagen
befinner sig.
Morn. d. Bolaget får icke före tillträdesdagen disponera sina i överlåtelsen
ingående tillgångar eller ikläda sig förpliktelser eller göi-a utbetalningar för
andra ändamål än sådana, som avse det normala uppehållandet av driften
på och underhållet av bolagets järnväg, dess biltrafik samt annan till dess
rörelse hörande verksamhet.
Bolaget får icke heller utan styrelsens medgivande ikläda sig sådana förpliktelser,
som kunna öka järnvägens eller billinjernas driftutgifter.
§ 2.
På tillträdesdagen skall bolaget utställa överlåtelsehandling samt avlämna
förefintliga lagfartsbevis och övriga åtkomsthandlingar beträffande bolagets
till staten överlåtna fasta egendom ävensom gravationsbevis, utvisande, att
denna icke häftar för penninginteckningar.
Bolaget skall vid samma tillfälle överlämna de skriftliga avtal och andra
handlingar, vilka avse sådana rättigheter och skyldigheter i fråga örn järnvägen
m. m., som enligt § 4 i detta avtal övertagas av styrelsen.
§ 3.
Mom. 1. Köpeskillingen för den överlåtna egendomen utgör enmiljonetthundrafyrtiofemtusen
(1,145,000) kronor och gäldas sålunda, att staten på
tillträdesdagen till bolaget överlämnar
dels statsobligationer örn nominellt åttahundrasjuttioniotusensexhundrafemtio
(879,650) kronor,
dels ett kontant belopp av tvåhundrasextiofemtusentrehundrafemtio (265,350)
kronor.
Staten skall därjämte övertaga bolagets svävande skulder samt förpliktelser
— vari icke inbegripas ansvarsförbindelser — enligt vad närmare
omförmäles här nedan i mom. 2.
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 204.
Statsobligationerna skola löpa med tre procent ränta, räknat från och
med den 1 juli 1943, vara förfallna till inlösen den 1 juli 1953 samt vara
utställda i valörer om 10,000, 5,000, 1,000, 500, 100 och 50 kronor. Fördelningen
på sagda valörer sker på sätt bolaget äger bestämma.
Mom. 2. Bolagets svävande skulder — däri inbegripet alla skatter, som
vid övertagandet redan påförts eller därefter komma att påföras bolaget för
den överlåtna egendomen och rörelsen — samt förpliktelser övertagas av
staten sådana de befinnas på tillträdesdagen, dock med iakttagande,
att staten icke är skyldig övertaga sådana förpliktelser och skulder, som
bolaget i strid mot stadgandet i § 1 mom. 3 här ovan kan hava iklätt sig,
samt
att staten icke ikläder sig förpliktelser mot bolagets personal utöver vad
i § 5 nedan stadgas.
Mom. 3. Kostnaderna för lagfart å den av svenska staten förvärvade
egendomen gäldas av styrelsen.
§ 4.
De överlåtna rättigheterna och skyldigheterna enligt överenskommelser,
kontrakt och medgivanden rörande bolagets rörelse äro så fullständigt som
möjligt förtecknade i bilaga B.
Bolaget förbinder sig att på anfordran av styrelsen uppsäga de avtal,
vilka styrelsen finner icke böra äga fortsatt giltighet.
§5-
Mom. 1. Vid järnvägarna anställda, i bilaga C upptagna befattningshavare,
skola med nedan angivna förbehåll äga rätt att på tillträdesdagen
övergå i statens järnvägars tjänst utan minskning av då innehavda löneförmåner
och utan minskning av den rätt till löneförhöjning efter viss tjänstetid,
som enligt vid bolagets järnvägar tillämpade grunder skulle hava tillkommit
dem, allt enligt vid tiden för övergången gällande^ avtal.
Mom. 2. Vid beräknandet av vederbörandes löneförmåner i och för inplacering
i statens järnvägars löneskala och bestämmande av eventuellt personligt
lönetillägg skola löneförhållandena på den ort, där han omedelbart
före uppförandet på aktiv stat varit placerad, läggas till grund. Hänsyn
skall härvid tagas endast till i bolagets tjänst åtnjutna väsentliga och egentliga
löneförmåner, d. v. s. fast lön. dyrorts- och dyrtidstillägg, konjunkturtillägg
samt eventuell förmån av fri eller löneavtalsbunden prisbillig bostad
eller kontant hyresbidrag, ävensom, så länge vederbörande är anförtrodd däremot
svarande uppdrag, vissa särskilda ersättningar, såsom hållplats- och
postarvoden. Till övriga förmåner, exempelvis semesterrätt, avlöning vid
sjukdom och annan tjänstledighet, fri läkarvård, begravningshjälp, beklädnad,
postfacksavgifter, postbiträdesersättning, medicinprovision m. m., skall hänsyn
däremot icke tagas, utan skola de vid statens järnvägar därutinnan gällande
bestämmelserna äga tillämpning, i den mån ej stadgandet under mom. 3
här nedan föranleder till tillämpning av de enskilda järnvägarnas stadgan
den.
Avlöningen må icke överstiga det högsta belopp, som enligt vid statens
järnvägar gällande avlöningsreglementen må utgå till tjänsteman i den lönegrad,
som finnes för vederbörande befattningshavare angiven i bilaga C.
Mom. 3. Vid tiden före statens övertagande av järnvägarna gällande anställnings-
och avlöningsvillkor skola — mod beaktande av härovan i andra
stycket av mom. 2 angiven begränsning — i tillämpliga delar gälla^
dels för all personal under tiden intill 1943 års utgång, i den mån vederbörandes
anställning ej dessförinnan upphör;
14
Kungl. Majlis proposition nr 204.
dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 entledigas utan eller med
rätt till förtidspension, under vederbörandes liela återstående tjänstetid;
dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 uppföras på övergångsstat,
intill dess de inplaceras på för statens järnvägar behövliga befattningar eller
pensioneras.
Moni. 4. Statens järnvägar skola äga rätt att före 1943 års utgång
o dels jämlikt för personalen gällande avtal bestämma örn entledigande av
saväl icke ordinarie som efter den 1 januari 1942 till ordinarie befordrade
befattningshavare, i den man desamma befinnas obehövliga för de övertagna
järnvägarnas drift i statens järnvägars regi;
dels bestämma örn entledigande med förtidspension av befattningshavare,
som befordrats till ordinarie den 1 januari 1942 eller tidigare och som med
hänsyn till sjuklighet, lyte eller levnadsålder över 60 år icke lämpligen kunna
övertagas i statens järnvägars tjänst;
dels på övergångsstat tillsvidare uppföra befattningshavare, som äro för
statens järnvägar obehövliga eller icke fylla villkoren i mom. 5 a) för uppförande
på aktiv stat; statens järnvägar obetaget att under de förutsättningar,
som linnas angivna i allmänna tjänstepensionsreglementet § 8 mom.
2—5, även efter 1943 års utgång entlediga dylik befattningshavare med förtidspension;
dels
slutligen på övergångsstat tillsvidare uppföra befattningshavare, som
vid statens förvärv av järnvägarna icke omedelbart kunna beredas tjänstgöring
i befattning, motsvarande den lönegrad, vari inplacering enligt bilaga
C är avsedd att ske.
Förtidspension enligt detta moment skall utgå — vad angår tjänstduglig
befattningshavare — med belopp, som enligt för befattningshavaren gällande
pensionsbestämmelser skulle hava utgått vid avgång ur tjänst efter uppnådd
pensionsålder och — vad angår övriga befattningshavare — med belopp,
som styrelsen efter prövning finner skäligt, dock lägst med belopp, som
enligt samma bestämmelser skulle hava utgått vid omedelbar avgång på
grund av sjukdom. Statens järnvägar skola för dessa förtidspensionerade
till vederbörande pensionsinrättning erlägga stadgade avgifter — såväl förvaltningens
som befattningshavarens egna — intill dess skyldighet inträtt
för pensionsinrättningen att utbetala pension.
o I de fall, då så befinnes förenligt med statens järnvägars intressen och
då befattningshavaren därom gör ansökan, må sådant entledigande med
förtidspension, som i detta moment sägs, äga rum jämväl av befattningshavare,
som ej uppnått 60 men väl 50 års ålder. Innan sådan ansökan sker,
skall mellan järnvägsstyrelsen och befattningshavaren överenskommelse vara
träffad, i vad mån pensionen skall reduceras gentemot vad i nästföregående
stycke sägs.
Mom. 5. De befattningshavare, vilka icke uppsägas, entledigas eller uppföras
på övergångsstat^ jämlikt morn. 4, aro berättigade att från och med
den 1 januari 1944 erhålla anställning enligt för statens järnvägar gällande
anställnings- och lönevillkor under följande förbehåll:
a) att de vid i samband med övertagandet av järnvägarna företagen läkarundersökning
visat sig uppfylla för statens järnvägars personal uppställda
fordringar i avseende på kropps- och sinnesbeskaffenhet;
b) att de åtnöja sig med sådana — mot deras löneförhållanden såvitt
möjligt svarande — befattningar, som styrelsen med hänsyn till den utbildning,
som för . olika befattningar är föreskriven vid statens järnvägar, och
efter vederbörligt hänsynstagande till tidigare tjänstgöring anser lämpligt
anförtro dem och i förekommande fall med placering jämväl vid annat statligt
företag an statens järnvägar eller hos bolag, vari staten äger aktiemajoriteten;
-
15
Kungl. Majlis proposition nr 204.
c) att de varda underkastade alla statens järnvägars för personalen nu
eller framdeles gällande reglementen och instruktioner samt villkor för antagning,
bibehållande av anställning, befordran och entledigande, därvid dock
skall gälla, att vid beräkning av tjänstetid i och för antagande i ordinarie
tjänst och för befordran från en till annan ordinarie befattning vid statens
järnvägar skälig hänsyn skall tagas till den tid, befattningshavare varit anställd
i bolagets tjänst;
d) att de befattningshavare, som äro delägare i enskild pensionsinrättning,
icke äga rätt att få för statens järnvägars personal gällande pensionsreglementen
på sig tillämpade, och att för dessa delaktighetsbeloppet i pensionsinrättningen
icke må överstiga det belopp, som skulle hava gällt för
vederbörande vid fortsatt anställning i bolagets tjänst. Vid befordran till
högre tjänst vid statens järnvägar äger järnvägsstyrelsen medgiva höjning
av delaktighetsbeloppet till belopp, som skulle hava gällt för närmast motsvarande
tjänst vid bolagets järnvägar.
Mom. 6. För de befattningshavare, vilka uppförts på övergångsstat jämlikt
mom. 4, skola gälla enahanda bestämmelser, som i mom. 5 angivits,
räknat från den tidpunkt, då vederbörande framdeles kunna komma att placeras
på befattningar, som finnas upptagna i statens järnvägars aktiva personalstat.
Mom. 7. Av statens järnvägar övertagen anställningshavare, vilken erhåller
sådan befattning eller arbetaranställning, som avses i allmänna tjänstepensionsreglementet
respektive tjänstepensionsreglementet för arbetare men
för vilken intetdera av dessa reglementen blivit gällande, och vilken vid
den tidpunkt, då befattningen eller anställningen såsom arbetare erhålles,
icke uppnått den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern skulle inträtt, örn
allmänna tjänstepensionsreglementet respektive tjänstepensionsreglementet
för arbetare varit å vederbörande tillämpligt, tillerkännes rätt till fyllnadspension
enligt bestämmelserna i kungl, kungörelsen den 30 juni 1942 (nr
697), därest i 1 § första stycket nämnda kungörelse angivna förutsättningar
föreligga.
Mom. 8. Befattningshavare, vilken erhåller pensionsrätt jämlikt bestämmelserna
i allmänna tjänstepensionsreglementet, må i den mån järnvägsstyrelsen
finner skäligt, såsom tjänsteår för erhållande av pension tillgodoräknas
högst två tredjedelar av den tid, under vilken han, innan reglementet
blivit på honom tillämpligt, innehaft anställning vid bolagets järnvägar
eller vid statens järnvägar.
Mom. 9. Personal, på vilken bestämmelserna i mom. 7 icke vinna tilllämpning,
redan pensionerad personal, samt pensionsberättigade familjemedlemmar
efter personal av nyssnämnda kategorier, äga icke rätt att komma
i åtnjutande av andra pensionsförmåner eller understöd — frånsett förtidspension
enligt mom. 4 — än som skulle tillkommit vederbörande, därest
järnvägarna ej övergått i statens ägo.
§ 6.
Styrelsen övertager från och med tillträdesdagen bolagets rättigheter och
skyldigheter i förhållande till de pensionsinrättningar, som personalen tillhör.
§ ?■
Bolaget skall före tillträdesdagen till styrelsen överlämna förteckning över
de befattningshavare, som önska erhålla anställning vid statens järnvägar
på i § 5 angivna villkor jämte av var och en undertecknad anmälan härom.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 204.
§ 8.
Bolagets järnvägar skola, räknat från och med tillträdesdagen, införlivas
med statens järnvägar sålunda, att för dessa gällande taxor och föreskrifter
komma till tillämpning på desamma, vad godssamtrafiken beträffar dock
under förutsättning, att meddelanden örn vederbörliga ändringar av samtrafikstabellen
hinna att före tillträdesdagen utfärdas av verkställande förvaltningen
för järnvägarnas godssamtrafik.
§9.
Detta avtal är ingånget, för styrelsens del under förbehåll av godkännande
av Kungl. Maj:t och för bolagets del under förbehåll av bolagsstämmans
godkännande.
Stockholm den 15 mars 1943. Karlshamn den 15 mars 1943.
KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN. KARLSHAMN—VISLANDA
G. Dahlbeck. JÄRNVÄGSAKTIEBOLAG.
Erik Malmkvist. Nils Swartling
Stockholm 1943. K. L. Beckmans Boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1943:271 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl, Majjts preposition angående förvärv av Karlshamn Vislanda Bolmens järnväg m.m. s. 7 i texten
- SU 1943:132 Utlåtande i anledning av Kungl. Majds proposition angående förvärv av Karlshamn—Vislanda—Bolmens järnväg m. m. s. 11 i texten