Sök i Ratio Lex

Angående förvärv av Karlshamn—Vislanda—Bolmens järnväg m. m

1943-03-15 · 16 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:204, Angående förvärv av Karlshamn—Vislanda—Bolmens järnväg m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 204.

1

Nr 204.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förvärv

av Karlshamn—Vislanda—Bolmens järnväg m. m.;

given Stockholms slott den 2 april 1943.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Gustaf Andersson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 2 april 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Brasistorp, Möller, Sköld, Bergquist, Bagge, Andersson,

Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson.

Med skrivelse den 15 mars 1943 har järnvägsstyrelsen underställt Kungl.

Maj:ts prövning ett vid skrivelsen i avskrift fogat, av styrelsen under förutsättning

av Kungl. Maj:ts godkännande med Karlshamn—Vislanda järnvägsaktiebolag

ingånget avtal om förvärv av bolagets järnvägar mellan Karlshamn

och Bolmen (Karlshamn—Vislanda—Bolmens järnväg) samt mellan

Norraryd och Kvarnamåla (Hönshylte—Kvarnamåla järnväg). Avtalet torde

med uteslutande av därtill hörande bilagor få fogas till dagens statsrådsprotokoll.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 204.

810 13

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 204.

Järnvägsstyrelsen uttalar till en början, att den träffade affärsuppgörelsen

inginge som ett led i det av statsmakterna vid 1939 års lagtima riksdag beslutade

allmänna järnvägsförstatligandet. Vid sådant förhållande och då

avtalet vore analogt med dem, som vunnit godkännande vid 1940 och följande

års riksdagar, kunde styrelsen i fråga örn allt av principiell betydelse

hänvisa till vad som anförts i styrelsens den 23 februari 1940 dagtecknade

skrivelse angående statsförvärv av Göteborg—Borås och Borås—Alvesta

järnvägar, vilken framställning betecknade inledningen till sagda allmänna

förstatligande och i vilken därför lämnats en orienterande redogörelse beträffande

de riktlinjer, som följts vid de enligt Kungl. Maj:ts uppdrag verkställda

utredningarna och förda förhandlingarna. Beträffande dessa riktlinjer

hade sedermera ingen ändring skett.

Bolagets båda järnvägar tillhöra det s. k. blekingenätet, vilket bildar en

naturlig enhet i så måtto, att dess spårvidd — 1.067 meter — icke förekommer

annorstädes i vårt land. Blekingenätet representerar en total banlängd

av cirka 530 kilometer. Av nätets järnvägar äro Blekinge kustbanor

och Växjö—Tingsryds järnväg redan i statlig ägo, medan statsförvärvet av

Östra Blekinge järnväg fortskridit så långt, att riksdagen nyligen godkänt

förslag örn järnvägens förvärvande. I vad angår blekingenätet skulle alltså,

örn det nu föreliggande avtalet godkännes, 1939 års förstatligandebeslut vara

genomfört så när som på den i förvaltningsgemenskap med en ännu ej

förstatligad normalspårbana stående Halmstad—Bolmens järnväg.

Trafikrörelsens storlek å nu förevarande järnvägar i jämförelse med

övriga järnvägar med samma spårvidd framgår av följande, av järnvägsstyrelsen

i skrivelsen lämnade sammanställning, vilken upptager trafiksiffror

från senaste fredsåret (1938).

Banlängdkm

Personkm

per

Godstonkm

hankin, tusental

Tillhopa

Blekinge kustbanor ............

...... 205

104.6

66.5

171.1

Växjö—Tingsryd................

...... 45

58.7

35.6

94.3

Karlshamn— Vislanda—Bolmen

...... 129

42.6

38.o

80.6

Halmstad—Bolmen.............

...... 64

29.o

16.8

45.8

Östra Blekinge ................

...... 65

27.5

15.i

42.6

Hönshylte—Kvarnamåla........

...... 21

Summa 529

10.9

4.7

15.6

Med hänvisning till sammanställningen anför järnvägsstyrelsen att, räknat

efter banlängd och rörelsens omfattning, Karlshamn—Vislanda—Bolmens

järnväg bland här förevarande järnvägar komme i andra rummet med stort

avstånd till den närmast efterföljande, medan räknat efter trafikintensiteten

dess ordningsnummer bleve tre. Hönshylte—Kvarnamåla järnväg vore från

alla synpunkter den obetydligaste inom nätet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 204.

3

Beträffande järnvägarnas tillkomst oell tekniska förhållanden

anför styrelsen.

Det av bolaget ägda järnvägssystemet har uppstått genom sammanförande

av tre skilda järnvägar, tidigare tillhörande lika många bolag. Bandelen

Vislanda—Bolmen förvärvades av bolaget år 1908, medan linjen Norraryd—

Kvarnamåla övergick i bolagets ägo först år 1932. För sistnämnda linje

ha för övrigt städse hållits särskilda räkenskaper och gällt särskild taxa.

Angående uppdelningen i koncessionsenheter, data för tillkomsten samt

viktigare tekniska förhållanden meddelas följande uppgifter.

Bandel

Karlshamn—Vislanda .

Vislanda—Bolmen.....

N orraryd—Kvarnamåla

Karlshamn—Vislanda .

Vislanda—Bolmen.....

N orraryd—Kvarnamåla

Koncession

Öppnad för

Längd

km

meddelad

år

allmän trafik

år

1872

1874

78.0

1876

1878

51.o

1898

1900

20.8

Summa 149’8

Rälsvikt

Tillåten

Byggnads-

per meter

hastighet

kostnad

kg

km/tim.

milj. kr.

24.8

601

3.6

25.o

60)

17.2

40

0.6

Summa 4.2

Den rullande materielen utgjordes vid 1941 års slut av:

Ånglok .............................................. 12 st.

Bälsbuss ............................................ 1 »

Personvagnar, 2-axliga ............................ 10 »

» 4- » ............................ 9 »

Postvagn ____T....................................... 1 »

Besgodsvagnar...................................... 11 »

Godsvagnar, slutna ................................ 57 »

» öppna ................................ 268 »

Vidare meddelar styrelsen, att bolagets järnvägar sammanlöpte med det

nuvarande statsbanenätet vid 4 stationer, av vilka Vislanda och Kvarnamåla

tillhörde statens järnvägar, medan Karlshamn och Ljungby tillhörde bolaget.

Vid ett förstatligande förlorade alla dessa stationer sin hittillsvarande karaktär

av föreningsstationer och bleve uteslutande statsbanestationer, en ändring

som medförde en icke obetydlig förenkling såväl av arbetet på stationerna

som från personalhushållnings- och underhållssynpunkt.

Av än större betydelse vore de förenklingar, som hänförde sig till maskinoch

verkstadstjänsten, alltså den frihet, som skulle vinnas i fråga örn rullande

materielens användning samt möjligheten att sammanföra allt fordonsunderhåll

till verkstaden i Sönneby. Då förvärvet avsåge järnvägar, som

praktiskt taget helt inneslötes mellan statens järnvägars linjer, läge det i

sakens natur, att de indirekta fördelarna kunde bli relativt stora i förhållande

till den övertagna rörelsens omslutning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 204.

Rörande Hönshylte—Kvarnamåla järnväg framhåller styrelsen, att denna

ginge igenom en av Sveriges fruktrikaste bygder med Urshults station som

centralpunkt. 1936 års järnvägskommitté hade i sin år 1938 avgivna utredning

ansett, att denna järnväg saknade allmän betydelse, och hade i anslutning

därtill uteslutit densamma ur sin utredning. Järnvägsstyrelsen

delade denna uppfattning. Under nu rådande förhållanden hade banan

emellertid en viss betydelse ur transportsynpunkt, och den syntes fördenskull

icke för närvarande kunna eller böra nedläggas. Efter återgång till

mera normala trafikförhållanden borde däremot frågan örn ett nedläggande

helt eller delvis av ifrågavarande bandel upptagas till närmare prövning.

Bolaget hade, erinrar styrelsen, för närvarande intet statslån. I detta

sammanhang vore blott att meddela, att till byggande av järnvägen Vislanda—Bolmen

på sin tid lämnats ett statslån örn 785,000 kronor, vilket

helt återbetalts. Företaget vore icke heller belastat med lån av annat slag.

Bolaget bedreve, upplyser styrelsen, linjetrafik för person- och paketgodsbefordran

å två linjer, nämligen Karlshamn—Gäddeviksås och Karlshamn—Svängsta—Tranemåla

— båda inom järnvägens trafikområde — med

en sammanlagd längd av 54 km. Dessutom hade bolaget tillstånd till linjetrafik

mellan Gäddeviksås och Ryds station å bolagets järnväg, men på

grund av ogynnsamma vägförhållanden hade tillståndet ännu ej kunnat utnyttjas.

Busstrafiken hade startats av bolaget och upprätthållits sedan

hösten 1935. Den bedreves i bolagets egen regi.

Beträffande resultaten hittills av biltrafiken hänvisar styrelsen till siffrorna

i en följande sammanställning. I detta sammanhang framhåller styrelsen

endast, att biltrafiken betraktad som självständig rörelsegren ginge ungefärligen

ihop men att dess värde för bolaget främst läge däri, att skydd vunnits

för priskonkurrens gentemot järnvägstrafiken.

Styrelsen lämnar härefter följande siffersammanställningar, avsedda att

belysa järnvägsbolagets ekonomiska förhållanden under åren 1933—

1938, vilken tid använts som basperiod för utredningarna, samt tiden därefter.

Åren 1931 och 1932 lia ansetts böra uteslutas, då siffrorna för desamma,

såsom avseende tiden före förvärvet av Hönshylte—Kvarnamåla järnväg,

icke äro likvärdiga med uppgifterna för senare år.

Järnvägsrörelsen.

1933

1934

1935

1936

1937

1938

Medeltal

1933—38

1939

1940

1941

Tus

e n t a 1 k

rönö

r

Inkomster.

Persontrafik ....

265

262

263

266

273

286

269

291

421

501

Godstrafik ......

408

441

452

473

492

466

455

572

806

783

Övriga inkomster

114

129

121

121

130

128

124

121

124

126

Summa

787

832

836

860

895

880

848

984

1,351

1,410

Utgifter..........

667

702

729

748

778

777

733

854

1,176

1,247

Driftöverskott ....

120

130

107

112

117

103

115

130

175

163

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majis proposition nr 204.

Bilrörelsen.

5

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

T u

sen

a 1

k r o

n o r

Inkomster..............................

6

22

27

28

26

22

25

Utgifter................................

5

14

16

20

17

20

20

Driftöverskott..........................

i

8

11

8

9

2

5

Avsättning till förnyelsefond............

2

9

9

9

10

14

—

Bolagets vinst- och förlusträkningar.

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

T u s e n t

a 1

kronor

Inkomster.

Från föregående år balan-

96

92

95

85

90

84

72

60

51

Driftöverskott av

120

130

107

112

117

103

130

175

163

_

_

1

8

11

8

9

2

5

Ersättning för trafikavled-

27

43

34

29

24

18

12

6

Summa inkomster

243

265

237

234

242

213

223

243

219

Utgifter.

Avsättning till förnyelsefond

för järnvägsrörelsen ....

48

48

49

50

52

52

61

78

79

för automobilrörelsen ....

—

—

2

9

9

9

10

14

—

15

12

11

7

8

7

7

5

2

Vinst, balanserad från före-

96

92

95

85

90

84

72

60

51

84

113

80

83

83

61

73

86

87

Summa utgifter

243

265

237

234

242

213

223

243

219

Till bolagsstämmans förfo- gande ställda medel .. . .

180

205

175

168

173

145

145

146

138

Härav disponerade för

avsättning till egna fonder

20

30

10

10

21

5

5

15

30

utdelning å stamaktier . .

38

3 %

50

4 %

50

4 %

38

3 %

38

3 %

38

3 %

50

4 %

50

4 %

50

4 %

utdelning å pref.-aktier . .

30

6 %

30

6 %

30

6 %

30

6 %

30

6 %

30

6 %

30

6 %

30

6 %

30

6 %

Vinst balanserad till efter- följande år..............

92

95

85

90

1 84

72

60

\ 51

28

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 204.

Bolagets preliminära balansräkning per den 31 december 194.2.

Tillgångar. Tusental kronor

Järnvägsanläggningen .......................... 3,753

Automobilrörelsen .............................. 59

I kassa oell bank................................ 377

Förråd............................................ 3

Övriga tillgångar ................................ 41

Summa 4,233

Skulder.

Svävande skulder................................ 182

Stamaktier........................................ 1,259

Preferensaktier .................................. 500

Reservfond........................................ 1 ;000

Underhålls- och skattefond .................... 395

Förnyelsefond.................................... 745

Vinst för året och balanserad från föregående år 152

Summa 4,233

Järnvägsstyrelsen övergår härefter till beräkningarna rörande järnvägsföretagets

affärsvärde samt anför härom.

o Bestämmandet av skälig köpeskilling för den överlåtna egendomen har

vållat vissa vanskligheter. Enligt räkenskaperna har affärsresultatet varit

skäligen gott, i det att för åren 1933—1941 till aktieägarna utdelats tillhopa

672.000 kronor eller i genomsnitt cirka 75,000 kronor årligen, samtidigt som

en lånesumma av 348,000 kronor återbetalats — med följd att bolaget såsom

redan nämnts numera är helt skuldfritt — och ett kontant kapital på

377.000 kronor samlats. För den 6-åriga basperioden 1933—1938 ensamt

har utdelningen uppgått till i genomsnitt 72,000 kronor årligen.

Styrelsen har emellertid icke kunnat lägga denna utdelning till grund

för affärsvärdets fastställande. Utdelningen har nämligen kunnat hållas vid

angivna nivå delvis som följd därav, att järnvägen under 1930-talet såsom

ersättning för från och med år 1931 avledd godssamtrafik uppburit tillhopa

icke mindre än 235,000 kronor, en ersättning som numera upphört att utgå

Vidare har järnvägen under basperioden kunnat hålla utgifterna för underhåll

och förnyelse relativt låga, tack vare att järnvägen under 1920-talet

påkostat sina såväl fasta som rörliga anläggningar ganska väsentlig upprustning.

Styrelsen har därför för bedömandet av affärsvärdet även i detta fall uppställt

en s. k. normalkalkyl. Siffrorna i densamma ha som vanligt diskuterats

med bolagets representanter. Härvid har styrelsen tagit vederbörlig

hänsyn till de förbättrade trafikutsikter, som blivit en följd av den kraftiga

utveckling, som den till Karlshamn förlagda industrien undergått de senare

åren.

A andra sidan har genom uteslutande av lågtrafiksåren 1931 och 1932

den valda basperioden blivit snedbelastad, varjämte det är obestridligt, att

järnvägen i fortsatt enskild regi hade fått vidkännas ökade kostnader för

banunderhållet. Styrelsen har med beaktande av alla dessa förhållanden

ansett sig kunna räkna med samma driftöverskott som medeltalet för den

6-åriga basperioden eller 115,000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majlis proposition nr 204.

Enär järnvägen numera är helt skuldfri, belastas vinst- och förlusträkningen

icke längre med utgiftsräntor. Det kalkylerade driftöverskottet skall salunda

i första hand endast täcka erforderlig avsättning till förnyelsefond. Bolaget

har under basperioden redovisat en genomsnittlig sådan avsättning av 50,UDO

kronor per år. Styrelsen anser emellertid, att denna är för låg som normal

avsättning, varför styrelsen i sin normalkalkyl höjt densamma till 7o,000

kronor, vilket ger ett överskott av järn vägsrörelsen örn 40,000 kronor. Biltrafiken

har, som ovan nämnts, ej beräknats giva nämnvärt överskott.

Den avtalade köpeskillingen för all bolagets egendom utgjorde, upplyser

styrelsen, 1,145,000 kronor. Såsom bidrag till denna beräknades vid övertagandet

tillgängliga likvida medel till ett belopp av cirka 400,000 kronor

kunna disponeras.

Köparens egen kapitalinsats utgjorde alltså, framhåller styrelsen, i runt

tal 750,000 kronor, vilket belopp vore att ställa mot nyssnämnda överskott

av järnvägs- och bilrörelsen örn 40,000 kronor. Under normalkalkylens schematiska

förutsättningar hade erhållits följande uppdelning av detta över
-

skott.

Avkastning motsvarande förräntning av nämnda egentliga, i

järnvägsobligationer utgående köpeskilling ..................

Häremot svarande skatter ........................................

Ränta å kapital, att framdeles insättas för återhämtande av

undernormal förnyelse..........................................

kronor 22,500

» 7,500

S 10.000

Tillhopa kronor 40,000

Sistanförda räntebelopp motsvarade enligt vid normalkalkylen förutsatt

räntefot av 4 procent ett kapital av 250,000 kronor, vilket belopp alltså

skulle inom kalkylens ram kunna få i sinom tid disponeras utöver de årliga

avsättningarna till förnyelsefonden.

Förestående resultat finge, uttalar styrelsen, betraktas som mindre starkt

än önskvärt varit. Med hänsyn till förut berörda vinster av samdiiften med

angränsande järnvägar, avseende gemensam administration samt maskin- och

verkstadstjänsten — vilka vinster, örn blekingenätet lämnats utanför jarnvägsförstatligandet,

kunnat ernås genom pa sin tid planerad fusionering

och i betraktande av det gynnsamma förhållandet mellan förefintliga tekniska

värden och erforderlig kapitalinsats, hade järnvägsstyrelsen dock funnit

de avtalade ekonomiska villkoren för statsverket tillfredsställande. Mot avtalsbestämmelserna

i övrigt hade ej heller funnits anledning till erinran.

Beträffande anslagsbehovet uttalar styrelsen, att av köpeskillingen,

1,145,000 kronor, omkring 400,000 kronor såsom förut nämnts beräknades

bliva täckta med tillgängliga rörelsemedel. Då vidare inga lån funnes att

övertaga och kapitalmedel ej heller avsåges bliva omedelbart erforderliga

för nyssberörda upprustning av järnvägarna, kunde anslagsäskandet begränsas

till 750,000 kronor. Det saldo av 129,650 kronor, som därvid uppstode

mellan beloppet av utställda järnvägsobligationer (879,650 kronor) och tillgängliga

anslagsmedel, förutsattes täckt av järnvägsstyrelsen med ianspråktagande

i sista hand av förenämnda rörelsemedel. Styrelsen utginge från,

opaginerad Kontrollera mot PDF

® Kungl. Maj:ts proposition nr 204.

att dessa medel skulle liksom övriga rörliga tillgångar samt förefintliga

svävande skulder föras å det särskilda utjämningskonto, benämnt »Inköpskonto

för enligt 1939 års riksdagsbeslut förvärvade enskilda järnvägar», vilket

för sadant ändamål sedan år 1940 funnes upplagt i statens järnvägars räkenskaper.

Avtalsbestämmelserna i övrigt anser järnvägsstyrelsen icke erfordra

några närmare kommentarer, då de äro utformade i anslutning till innehållet

i de avtal örn statsförvärv av enskilda järnvägar, som av Kungl. Majit

genom proposition nr 38 förelagts årets riksdag med viss komplettering av

§ 5 mom. 7 i anslutning till innehållet i kungörelsen den 30 juni 1942 (nr 697).

Avtalets § 5 inneliölle, erinrar styrelsen, reglerande bestämmelser rörande

personalens övertagande i statens järnvägars tjänst. Enligt denna paragrafs

mom. 5 skulle övervägande antalet befattningshavare vid järnvägen vara berättigade

att från och med den 1 januari 1944 erhålla anställning vid statens

järnvägar enligt vid dessa gällande anställnings- och lönevillkor. Enligt

vid avtalet fogad bilaga C avsåges i anslutning härtill följande antal tjänstemän

komma att övertagas i statens järnvägars tjänst, nämligen 124 ordinarie

och 16 icke-ordinarie. Härutöver Övergånge i statens järnvägars tjänst

2 chaufförer samt 60 ban- och verkstadsarbetare, för vilka vid statens järnvägar

gällande kollektivavtal komme att efter hand träda i tillämpning.

Genom förvärvet av de ifrågavarande järnvägarna överfördes sålunda sammanlagt

202 personer i statens järnvägars tjänst. Härtill komme viss i bolagets

tjänst disponerad aspirantpersonal, tillfälliga arbetstagare, städerskor

m. fl., som jämväl, i den mån drifttjänsten så krävde, kunde erhålla sysselsättning

vid statens järnvägar och i förekommande fall ingå i rekryteringspersonalen.

De olika befattningshavarnas lönegradsplacering i statens järnvägars tjänst,

sådan denna framginge av bilaga C till avtalet, hade, upplyser styrelsen,

skett efter överläggning och i samförstånd med järnvägsförvaltningen och

med representanter för berörda personalorganisationer. Vid lönegradsplaceringen

hade tillämpats den normen, att personalen i stort sett tillförsäkrats

sina vid den enskilda järnvägen atnjutna löneförmåner. I vad mån personalen

i sinom tid kunde tilldelas befattningar på aktiv stat i de lönegrader,

som funnes angivna i bilaga C, bleve beroende bl. a. av resultatet

av pågående undersökning av tillsatta personalsakkunniga rörande sambandet

mellan tjänsteställning och arbetsuppgifter beträffande personal vid

övertagna smalspåriga järnvägar. Vad särskilt anginge stationernas klassificering

ville styrelsen framhålla att, frånsett resultatet av berörda utredningsuppdrag,

tillgängligt siffermaterial för tiden före nuvarande högtrafiksperiod

icke gåve tillräcklig vägledning för att nu företaga en definitiv klassificering

av stationerna.

Enligt § 8 i avtalet skulle järnvägen från tillträdesdagen införlivas med

statens järnvägar. Enligt föreliggande preliminär plan för distriktsindelning

av ett samlat svenskt järnvägsnät i statens ägo vore enligt järnvägsstyrelsen

avsett, att nu ifrågavarande bandelar, Karlshamn—Bolmen och Norraryd—

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 204.

Kvarnamåla, skulle tillföras sjätte distriktet och inordnas i redan befintliga

ban-, maskin- och trafiksektioner. Ljungby station — som är belägen vid

normalspårslinjen Åstorp—Värnamo, vilken linje tillhör tredje distriktet —

borde emellertid, enär större delen av stationens trafik folie på normalspårslinjen,

liksom Vislanda station på linjen Stockholm—Malmö, hänföras

till sistnämnda distrikt.

Styrelsen upplyser slutligen, att av den personal, som enligt bilaga C

skulle övertagas i statens järnvägars tjänst, i anslutning till vad förut sagts

ingen vore avsedd att omedelbart placeras på aktiv stat i högre lönegrad

än A 20, varför något beslut av riksdagen örn antalet befattningar icke erfordrades.

Med åberopande av vad sålunda anförts hemställer järnvägsstyrelsen, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att dels besluta, att Karlshamn—Vislanda—Bolmens

och Hönshylte—Kvarnamåla järnvägar finge på avtalade

villkor förvärvas av staten och införlivas med statens järnvägar från och

med den 1 juli 1943, dels ock till förvärvets genomförande för budgetåret

1943/44 anvisa ett anslag av 750,000 kronor.

I beslutet angående järnvägarnas införlivande med statens järnvägar borde,

påpekar styrelsen, angivas, att de därefter skulle tillsvidare tillhöra sjätte

distriktet, med undantag av Ljungby station, som borde hänföras till tredje

distriktet.

Järnvägsfullmäktigen Falkman har till järnvägsstyrelsens framställning låtit

anteckna, att han biträdde förslaget för det fall, att riksdagen beslutade

Östra Blekinge järnvägs förstatligande.

Fullmäktige i riksgäldskontoret ha den 24 mars 1943 avgivit yttrande i

ärendet. Fullmäktige ha därvid i likhet med järnvägsstyrelsen funnit de

avtalade villkoren örn statsförvärv av ifrågavarande järnvägar från statens

synpunkt godtagbara och tillstyrkt det föreliggande förslaget örn förvärv

under innevarande år av järnvägarna.

Vidare ha fullmäktige meddelat följande.

Därest de i år föreslagna statsförvärven av järnvägar genomföras, kommer

riksgäldskontoret, såsom meddelats i fullmäktiges den 21 sistlidna januari

avgivna yttranden angående statsförvärv av Malmö—Trelleborgs m. fl. järnvägar,

att i och för likviderande av köpeskillingarna xxtfärda en ny emission

— den fjärde — av det särskilda obligationslån, som år 1940 upplades för

inlösen av enskilda järnvägar. Den nya emissionens obligationer skola —

liksom fallet varit med de föregående emissionerna — förses med tio årsvis

den 1 juli förfallande räntekuponger.

Riksgäldskontoret kommer att å tillträdesdagen till järnvägsstyrelsen för

bolagets räkning överlämna interimsbevis å bolaget tillkommande statsobligationer

att sedermera så snart ske kan utbytas mot obligationerna i av bolaget

önskad valörfördelning.

I övrigt hava järnvägsstyrelsens ifrågavarande framställning och detbilagda

avtalet ej givit fullmäktige anledning till något uttalande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Departements

chefen.

10 Kungl. Maj-.ts proposition nr 204.

Av de två till förvärv ifrågasatta järnvägarna intager Karlshamn—Vislanda

—Bolmens järnväg (129 km.), i vad avser banlängd och trafikrörelsens omfattning,

andra rummet bland de till det s. k. blekingenätet hörande sex järnvägarna.

Räknat efter trafikintensitet kommer järnvägen i tredje rummet. Den andra

till förvärv föreslagna järnvägen, nämligen mellan Norraryd och Kvarnamåla

(21 km.), är däremot ur alla synpunkter den obetydligaste inom nämnda

trafiknät.

På grund av att de båda avsedda järnvägarna äro praktiskt taget helt inneslutna

mellan statens järnvägars linjer, ligger det — såsom järnvägsstyrelsen

framhållit — i sakens natur, att de indirekta fördelar, vilka följa av ett införlivande

av järnvägarna med statsbanenätet, bliva tämligen stora i förhållande

till den övertagna rörelsens omfattning.

Järnvägen mellan Norraryd och Kvarnamåla får emellertid anses sakna

allmän betydelse under normala förhållanden. Principiellt bör därför denna

järnväg nedläggas. I nuvarande läge har banan emellertid en viss betydelse

ur transportsynpunkt, varför den tills vidare synes böra hållas i drift.

Därest ett förvärv av här ifrågavarande två järnvägar kommer till stånd,

förutsätter jag, att det får ankomma på Kungl. Majit att, då mera normala

trafikförhållanden åter inträda, besluta i frågan, huruvida järnvägsdriften

å ifrågavarande linje skall helt eller delvis inställas.

Enligt det med järnvägsbolaget träffade avtalet överlåter bolaget till

staten, förutom sina två ifrågavarande järnvägar, bolagets övriga fastigheter,

värdehandlingar och andra tillgångar samt rättigheter med visst mindre

betydande undantag. I tillgångarna ingå tillgängliga likvida medel, vilka

beräknas komma att vid tidpunkten för övertagandet den 1 juli 1943 uppgå

till omkring 400,000 kronor. Statens vederlag för överlåtelsen utgör 1,145,000

kronor, att erläggas dels med treprocentiga statsobligationer till ett nominellt

belopp av 879,650 kronor och dels med ett kontant belopp av 265,350

kronor. Den för förvärvets genomförande erforderliga kapitalinsatsen utgör

sålunda, med hänsynstagande till förenämnda belopp å 400,000 kronor, i

runt tal 750,000 kronor.

Enligt en av järnvägsstyrelsen — under beaktande av olika på frågan

inverkande särskilda förhållanden — uppgjord normalkalkyl skulle järnvägens

årliga driftöverskott uppgå till 115,000 kronor. Efter avsättning av

75,000 kronor till förnyelsefonden, innebärande en ökning med 25,000 kronor

i förhållande till den under åren 1933—1938 i medeltal redovisade avsättningen,

skulle alltså nettoöverskottet å järn vägsrörelsen — bolagets biltrafikrörelse

beräknas ej lämna något överskott — uppgå till 40,000 kronor. Då

skatter beräknats till 7,500 kronor och ränta å kapital, som framdeles erfordras

till inhämtande av undernormal förnyelse, upptagits till 10,000 kronor,

skulle alltså återstå ett nettoöverskott av 22,500 kronor. Detta belopp

motsvarar 3 procent å den erforderliga kapitalinsatsen, 750,000 kronor.

Järnvägsstyrelsen har ansett affärsuppgörelsen räntemässigt sett mindre

stark än önskvärt varit. Då styrelsen likväl funnit sig böra godtaga densamma,

har detta i huvudsak berott på de vinster, som samdriften med

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 204.

angränsande järnvägslinjer beräknats medföra, samt på det gynnsamma förhållandet

mellan förefintliga tekniska värden och erforderlig kapitalinsats.

Även jag anser uppgörelsen affärsmässigt icke fullt tillfredsställande för

statsverket men vill, i betraktande av föreliggande omständigheter och då

avtalade villkor i övrigt ej givit anledning till erinran, dock förorda, att

avtalet godkännes från statsmakternas sida.

Enligt avtalet skola de flesta befattningshavarna vid järnvägen vara

berättigade att från och med den 1 januari 1944 erhålla anställning vid

statens järnvägar enligt vid dessa gällande anställnings- och avlönings villkor.

Personalens löneställning blir reglerad i och med statsmakternas godkännande

av avtalet. Härom erfordras alltså icke något särskilt beslut av riksdagen.

Då bland den personal, som skall övertagas av statens järnvägar,

icke finnes någon, som är avsedd att omedelbart placeras på aktiv stat i

högre lönegrad än A 20, tarvas ej heller beslut av riksdagen örn antalet

befattningar.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att Karlshamn—-Vislanda—Bolmens och Hönshylte—Kvarnamåla

järnvägar må på avtalade villkor förvärvas

av staten och införlivas med statens järnvägar;

dels ock till Förvärv av Karlshamn—Vislanda—Bolmens järnväg

m. m. för budgetåret 1943/44 å kapitalbudgeten under

rubrik Statens affärsverksfonder, Statens järnvägar, anvisa ett

investeringsanslag av ............................ kronor 750,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

F. Wessberg.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 204.

Bilaga.

Avtal

mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,

å ena sidan, samt Karlshamn—Vislanda jämvägsaktiebolag, nedan kallat

bolaget, å andra sidan, angående förvärv för svenska statens

räkning av bolagets järnvägar m. m.

§ i
Morn.

1. Bolaget överlåter till svenska staten från och med den 1 juli

1943 eller den senare dag under 1943, som Kungl. Majit kan komma att

bestämma (tillträdesdagen), på följande villkor med full äganderätt

dels bolagets järnvägar mellan Karlshamn och Bolmen samt mellan Norraryd

och Kvarnamåla,

dels bolagets övriga fastigheter, värdehandlingar och andra tillgångar samt

rättigheter.

Bolaget äger dock rätt att utbekomma eventuell framtida återbäring eller

utdelning på grund av bolagets delägarskap i Svenska järnvägsföreningen,

enskilda järnvägarnas arbetsgivareförening och enskilda järnvägarnas försökringsanstalter.

Fastigheterna äro förtecknade i bilaga A.

Mom. 2. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma på tillträdesdagen

befinner sig.

Morn. d. Bolaget får icke före tillträdesdagen disponera sina i överlåtelsen

ingående tillgångar eller ikläda sig förpliktelser eller göi-a utbetalningar för

andra ändamål än sådana, som avse det normala uppehållandet av driften

på och underhållet av bolagets järnväg, dess biltrafik samt annan till dess

rörelse hörande verksamhet.

Bolaget får icke heller utan styrelsens medgivande ikläda sig sådana förpliktelser,

som kunna öka järnvägens eller billinjernas driftutgifter.

§ 2.

På tillträdesdagen skall bolaget utställa överlåtelsehandling samt avlämna

förefintliga lagfartsbevis och övriga åtkomsthandlingar beträffande bolagets

till staten överlåtna fasta egendom ävensom gravationsbevis, utvisande, att

denna icke häftar för penninginteckningar.

Bolaget skall vid samma tillfälle överlämna de skriftliga avtal och andra

handlingar, vilka avse sådana rättigheter och skyldigheter i fråga örn järnvägen

m. m., som enligt § 4 i detta avtal övertagas av styrelsen.

§ 3.

Mom. 1. Köpeskillingen för den överlåtna egendomen utgör enmiljonetthundrafyrtiofemtusen

(1,145,000) kronor och gäldas sålunda, att staten på

tillträdesdagen till bolaget överlämnar

dels statsobligationer örn nominellt åttahundrasjuttioniotusensexhundrafemtio

(879,650) kronor,

dels ett kontant belopp av tvåhundrasextiofemtusentrehundrafemtio (265,350)

kronor.

Staten skall därjämte övertaga bolagets svävande skulder samt förpliktelser

— vari icke inbegripas ansvarsförbindelser — enligt vad närmare

omförmäles här nedan i mom. 2.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 204.

Statsobligationerna skola löpa med tre procent ränta, räknat från och

med den 1 juli 1943, vara förfallna till inlösen den 1 juli 1953 samt vara

utställda i valörer om 10,000, 5,000, 1,000, 500, 100 och 50 kronor. Fördelningen

på sagda valörer sker på sätt bolaget äger bestämma.

Mom. 2. Bolagets svävande skulder — däri inbegripet alla skatter, som

vid övertagandet redan påförts eller därefter komma att påföras bolaget för

den överlåtna egendomen och rörelsen — samt förpliktelser övertagas av

staten sådana de befinnas på tillträdesdagen, dock med iakttagande,

att staten icke är skyldig övertaga sådana förpliktelser och skulder, som

bolaget i strid mot stadgandet i § 1 mom. 3 här ovan kan hava iklätt sig,

samt

att staten icke ikläder sig förpliktelser mot bolagets personal utöver vad

i § 5 nedan stadgas.

Mom. 3. Kostnaderna för lagfart å den av svenska staten förvärvade

egendomen gäldas av styrelsen.

§ 4.

De överlåtna rättigheterna och skyldigheterna enligt överenskommelser,

kontrakt och medgivanden rörande bolagets rörelse äro så fullständigt som

möjligt förtecknade i bilaga B.

Bolaget förbinder sig att på anfordran av styrelsen uppsäga de avtal,

vilka styrelsen finner icke böra äga fortsatt giltighet.

§5-

Mom. 1. Vid järnvägarna anställda, i bilaga C upptagna befattningshavare,

skola med nedan angivna förbehåll äga rätt att på tillträdesdagen

övergå i statens järnvägars tjänst utan minskning av då innehavda löneförmåner

och utan minskning av den rätt till löneförhöjning efter viss tjänstetid,

som enligt vid bolagets järnvägar tillämpade grunder skulle hava tillkommit

dem, allt enligt vid tiden för övergången gällande^ avtal.

Mom. 2. Vid beräknandet av vederbörandes löneförmåner i och för inplacering

i statens järnvägars löneskala och bestämmande av eventuellt personligt

lönetillägg skola löneförhållandena på den ort, där han omedelbart

före uppförandet på aktiv stat varit placerad, läggas till grund. Hänsyn

skall härvid tagas endast till i bolagets tjänst åtnjutna väsentliga och egentliga

löneförmåner, d. v. s. fast lön. dyrorts- och dyrtidstillägg, konjunkturtillägg

samt eventuell förmån av fri eller löneavtalsbunden prisbillig bostad

eller kontant hyresbidrag, ävensom, så länge vederbörande är anförtrodd däremot

svarande uppdrag, vissa särskilda ersättningar, såsom hållplats- och

postarvoden. Till övriga förmåner, exempelvis semesterrätt, avlöning vid

sjukdom och annan tjänstledighet, fri läkarvård, begravningshjälp, beklädnad,

postfacksavgifter, postbiträdesersättning, medicinprovision m. m., skall hänsyn

däremot icke tagas, utan skola de vid statens järnvägar därutinnan gällande

bestämmelserna äga tillämpning, i den mån ej stadgandet under mom. 3

här nedan föranleder till tillämpning av de enskilda järnvägarnas stadgan

den.

Avlöningen må icke överstiga det högsta belopp, som enligt vid statens

järnvägar gällande avlöningsreglementen må utgå till tjänsteman i den lönegrad,

som finnes för vederbörande befattningshavare angiven i bilaga C.

Mom. 3. Vid tiden före statens övertagande av järnvägarna gällande anställnings-

och avlöningsvillkor skola — mod beaktande av härovan i andra

stycket av mom. 2 angiven begränsning — i tillämpliga delar gälla^

dels för all personal under tiden intill 1943 års utgång, i den mån vederbörandes

anställning ej dessförinnan upphör;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majlis proposition nr 204.

dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 entledigas utan eller med

rätt till förtidspension, under vederbörandes liela återstående tjänstetid;

dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 uppföras på övergångsstat,

intill dess de inplaceras på för statens järnvägar behövliga befattningar eller

pensioneras.

Moni. 4. Statens järnvägar skola äga rätt att före 1943 års utgång

o dels jämlikt för personalen gällande avtal bestämma örn entledigande av

saväl icke ordinarie som efter den 1 januari 1942 till ordinarie befordrade

befattningshavare, i den man desamma befinnas obehövliga för de övertagna

järnvägarnas drift i statens järnvägars regi;

dels bestämma örn entledigande med förtidspension av befattningshavare,

som befordrats till ordinarie den 1 januari 1942 eller tidigare och som med

hänsyn till sjuklighet, lyte eller levnadsålder över 60 år icke lämpligen kunna

övertagas i statens järnvägars tjänst;

dels på övergångsstat tillsvidare uppföra befattningshavare, som äro för

statens järnvägar obehövliga eller icke fylla villkoren i mom. 5 a) för uppförande

på aktiv stat; statens järnvägar obetaget att under de förutsättningar,

som linnas angivna i allmänna tjänstepensionsreglementet § 8 mom.

2—5, även efter 1943 års utgång entlediga dylik befattningshavare med förtidspension;
dels

slutligen på övergångsstat tillsvidare uppföra befattningshavare, som

vid statens förvärv av järnvägarna icke omedelbart kunna beredas tjänstgöring

i befattning, motsvarande den lönegrad, vari inplacering enligt bilaga

C är avsedd att ske.

Förtidspension enligt detta moment skall utgå — vad angår tjänstduglig

befattningshavare — med belopp, som enligt för befattningshavaren gällande

pensionsbestämmelser skulle hava utgått vid avgång ur tjänst efter uppnådd

pensionsålder och — vad angår övriga befattningshavare — med belopp,

som styrelsen efter prövning finner skäligt, dock lägst med belopp, som

enligt samma bestämmelser skulle hava utgått vid omedelbar avgång på

grund av sjukdom. Statens järnvägar skola för dessa förtidspensionerade

till vederbörande pensionsinrättning erlägga stadgade avgifter — såväl förvaltningens

som befattningshavarens egna — intill dess skyldighet inträtt

för pensionsinrättningen att utbetala pension.

o I de fall, då så befinnes förenligt med statens järnvägars intressen och

då befattningshavaren därom gör ansökan, må sådant entledigande med

förtidspension, som i detta moment sägs, äga rum jämväl av befattningshavare,

som ej uppnått 60 men väl 50 års ålder. Innan sådan ansökan sker,

skall mellan järnvägsstyrelsen och befattningshavaren överenskommelse vara

träffad, i vad mån pensionen skall reduceras gentemot vad i nästföregående

stycke sägs.

Mom. 5. De befattningshavare, vilka icke uppsägas, entledigas eller uppföras

på övergångsstat^ jämlikt morn. 4, aro berättigade att från och med

den 1 januari 1944 erhålla anställning enligt för statens järnvägar gällande

anställnings- och lönevillkor under följande förbehåll:

a) att de vid i samband med övertagandet av järnvägarna företagen läkarundersökning

visat sig uppfylla för statens järnvägars personal uppställda

fordringar i avseende på kropps- och sinnesbeskaffenhet;

b) att de åtnöja sig med sådana — mot deras löneförhållanden såvitt

möjligt svarande — befattningar, som styrelsen med hänsyn till den utbildning,

som för . olika befattningar är föreskriven vid statens järnvägar, och

efter vederbörligt hänsynstagande till tidigare tjänstgöring anser lämpligt

anförtro dem och i förekommande fall med placering jämväl vid annat statligt

företag an statens järnvägar eller hos bolag, vari staten äger aktiemajoriteten;
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Majlis proposition nr 204.

c) att de varda underkastade alla statens järnvägars för personalen nu

eller framdeles gällande reglementen och instruktioner samt villkor för antagning,

bibehållande av anställning, befordran och entledigande, därvid dock

skall gälla, att vid beräkning av tjänstetid i och för antagande i ordinarie

tjänst och för befordran från en till annan ordinarie befattning vid statens

järnvägar skälig hänsyn skall tagas till den tid, befattningshavare varit anställd

i bolagets tjänst;

d) att de befattningshavare, som äro delägare i enskild pensionsinrättning,

icke äga rätt att få för statens järnvägars personal gällande pensionsreglementen

på sig tillämpade, och att för dessa delaktighetsbeloppet i pensionsinrättningen

icke må överstiga det belopp, som skulle hava gällt för

vederbörande vid fortsatt anställning i bolagets tjänst. Vid befordran till

högre tjänst vid statens järnvägar äger järnvägsstyrelsen medgiva höjning

av delaktighetsbeloppet till belopp, som skulle hava gällt för närmast motsvarande

tjänst vid bolagets järnvägar.

Mom. 6. För de befattningshavare, vilka uppförts på övergångsstat jämlikt

mom. 4, skola gälla enahanda bestämmelser, som i mom. 5 angivits,

räknat från den tidpunkt, då vederbörande framdeles kunna komma att placeras

på befattningar, som finnas upptagna i statens järnvägars aktiva personalstat.

Mom. 7. Av statens järnvägar övertagen anställningshavare, vilken erhåller

sådan befattning eller arbetaranställning, som avses i allmänna tjänstepensionsreglementet

respektive tjänstepensionsreglementet för arbetare men

för vilken intetdera av dessa reglementen blivit gällande, och vilken vid

den tidpunkt, då befattningen eller anställningen såsom arbetare erhålles,

icke uppnått den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern skulle inträtt, örn

allmänna tjänstepensionsreglementet respektive tjänstepensionsreglementet

för arbetare varit å vederbörande tillämpligt, tillerkännes rätt till fyllnadspension

enligt bestämmelserna i kungl, kungörelsen den 30 juni 1942 (nr

697), därest i 1 § första stycket nämnda kungörelse angivna förutsättningar

föreligga.

Mom. 8. Befattningshavare, vilken erhåller pensionsrätt jämlikt bestämmelserna

i allmänna tjänstepensionsreglementet, må i den mån järnvägsstyrelsen

finner skäligt, såsom tjänsteår för erhållande av pension tillgodoräknas

högst två tredjedelar av den tid, under vilken han, innan reglementet

blivit på honom tillämpligt, innehaft anställning vid bolagets järnvägar

eller vid statens järnvägar.

Mom. 9. Personal, på vilken bestämmelserna i mom. 7 icke vinna tilllämpning,

redan pensionerad personal, samt pensionsberättigade familjemedlemmar

efter personal av nyssnämnda kategorier, äga icke rätt att komma

i åtnjutande av andra pensionsförmåner eller understöd — frånsett förtidspension

enligt mom. 4 — än som skulle tillkommit vederbörande, därest

järnvägarna ej övergått i statens ägo.

§ 6.

Styrelsen övertager från och med tillträdesdagen bolagets rättigheter och

skyldigheter i förhållande till de pensionsinrättningar, som personalen tillhör.

§ ?■

Bolaget skall före tillträdesdagen till styrelsen överlämna förteckning över

de befattningshavare, som önska erhålla anställning vid statens järnvägar

på i § 5 angivna villkor jämte av var och en undertecknad anmälan härom.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 204.

§ 8.

Bolagets järnvägar skola, räknat från och med tillträdesdagen, införlivas

med statens järnvägar sålunda, att för dessa gällande taxor och föreskrifter

komma till tillämpning på desamma, vad godssamtrafiken beträffar dock

under förutsättning, att meddelanden örn vederbörliga ändringar av samtrafikstabellen

hinna att före tillträdesdagen utfärdas av verkställande förvaltningen

för järnvägarnas godssamtrafik.

§9.

Detta avtal är ingånget, för styrelsens del under förbehåll av godkännande

av Kungl. Maj:t och för bolagets del under förbehåll av bolagsstämmans

godkännande.

Stockholm den 15 mars 1943. Karlshamn den 15 mars 1943.

KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN. KARLSHAMN—VISLANDA

G. Dahlbeck. JÄRNVÄGSAKTIEBOLAG.

Erik Malmkvist. Nils Swartling

Stockholm 1943. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:271 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl, Majjts preposition angående förvärv av Karlshamn Vislanda Bolmens järnväg m.m. s. 7 i texten
  2. SU 1943:132 Utlåtande i anledning av Kungl. Majds proposition angående förvärv av Karlshamn—Vislanda—Bolmens järnväg m. m. s. 11 i texten