Sök i Ratio Lex

Angående vissa sjukvårdsoch förläggningsfrågor i Karlskrona

1943-04-09 · 61 sidor, varav 61 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 61 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:207, Angående vissa sjukvårdsoch förläggningsfrågor i Karlskrona

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 207.

1

Nr 207.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa

sjukvårds- och förläggningsfrågor i Karlskrona; given

Stockholms slott den 9 april 1943.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt under punkterna I och II.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 9 april 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Hosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler, efter gemensam

beredning med cheferna för social- och finansdepartementen, vissa sjukvårds-

och förläggningsfrågor i Karlskrona samt anför därutinnan följande.

I. Anordnande av ett samarbetssjukhus för civila och militära

patienter i Karlskrona.

I. Inledning.

I årets statsverksproposition (bilagan fjärde huvudtiteln, punkten 72) har

Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i

ämnet, till Marinen: Bidrag till utbyggnad av länslasarettet i Karlskrona för

Bihang till riksdagens protokoll 19d3. 1 sami. Nr 207.

ira 43

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis ''proposition nr 207.

budgetåret 1943/44 beräkna ett reservationsanslag av 500,000 kronor. Jag

anhåller nu att få återkomma till denna fråga.

I Karlskrona finnas för närvarande två självständiga sjukvårdsinrättningar,

nämligen länslasarettet och marinens sjukhus. Länslasarettet, som äges och

drives av Blekinge läns landsting, uppfördes i början av 1920-talet och ombyggdes

i mitten av 1930-talet. Marinens sjukhus, vilket uppfördes vid sekelskiftet,

har statsverket såsom huvudman. Sjukhuset är avsett för beredande

av sjukhusvård åt militär personal ävensom marinen tillhörande civil personal

såsom arbetarna vid Karlskrona örlogsvarv.

Frågan örn uppförande av nytt militärsjukhus i Karlskrona eller om- och

tillbyggnad av det nuvarande sjukhuset har sedan ett tiotal år tillbaka stått

på dagordningen. Att frågan ännu icke fått sin lösning har väsentligen varit

beroende därpå, att spörsmålet örn ett samarbete med den civila sjukvården

varit aktuellt på grund av en framställning år 1930 från direktionen för

länslasarettet i Karlskrona. År 1932 anmodade Blekinge läns landsting sitt

förvaltningsutskott att träda i underhandling med vederbörande militära och

andra myndigheter rörande åvägabringande av samarbete mellan den civila

och den militära sjukvården inom länet. Med anledning härav uppdrog förvaltningsutskottet

åt en kommitté att verkställa utredning i ärendet. Kommittén

avgav sitt betänkande i ärendet den 11 juli 1935. Kommittén fann

den verkställda utredningen giva vid handen, att lösandet av frågan örn ökade

platsmöjligheter för den civila sjukvården i samarbete med marinens sjukhus

skulle innebära en ur såväl organisatorisk som ekonomisk synpunkt som även

nied hänsyn till sjukvården avgjort sämre lösning än den, som skulle erhållas

genom utbyggande av länslasarettet i Karlskrona.

Då sålunda samarbetsfrågan för det dåvarande förlorat sin aktualitet bemyndigade

Kungl. Majit den 27 maj 1938 marinförvaltningen att för utredning

rörande modernisering av marinens sjukvårdsinrättningar i Karlskrona

anlita lämplig arkitekt. Vid behandlingen av det av denne utarbetade förslaget

föreslog emellertid medicinalstyrelsen, att innan slutlig ställning toges

till frågan örn och i vilken utsträckning marinens sjukhus i Karlskrona skulle

moderniseras, utredning måtte verkställas angående möjligheten och lämpligheten

av att utbygga länslasarettet i Karlskrona till såväl ett verkligt centrallasarett

för Blekinge län som ock ett samarbetssjukhus för civila och militära

patienter efter mönster av arméns garnisonssjukhus.

Efter viss ytterligare beredning av detta förslag bemyndigade Kungl. Majit

den 17 februari 1939 marinförvaltningen att utse delegerade för ämbetsverket

att i samråd med representanter för Blekinge läns landsting verkställa utredning

angående förutsättningarna för en sammanslagning av marinens sjukhus

med länslasarettet i Karlskrona m. m.

De ifrågavarande delegerade överlämnade den 23 juli 1940 till Blekinge

läns landsting ett betänkande med utredning och förslag angående sammanslagning

av marinens sjukhus med länslasarettet i Karlskrona samt det sistnämndas

utbyggande till centrallasarett. Betänkandet behandlades av urtima

möte med Blekinge läns landsting den 28 och den 29 november 1940. Lands
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

tinget beslöt i enlighet med hemställan av dess förvaltningsutskott att dels i

princip uttala sig för ett samarbete med marinen, dels uppdraga åt förvaltningsutskottet

att i egenskap av sjukhusberedning med vederbörlig hänsyn

till såväl landstingets ekonomiska möjligheter som sjukvårdsbehovet företaga

fortsatt utredning, varvid jämväl frågan om ordnandet av epidemisjukvården

inom länet borde upptagas till förutsättningslös utredning, dels ock bemyndiga

förvaltningsutskottet att träda i de förhandlingar med vederbörlig statsmyndighet,

som kunde ifrågakomma, samt att snarast möjligt för landstinget

framlägga förslag i ärendet.

Under erinran örn vad sålunda förekommit hemställde förvaltningsutskottet

i skrivelse den 21 december 1940, att Kungl. Majit måtte ej mindre uppdraga

åt en särskild kommitté, bestående av lika antal representanter för kronan och

landstinget, att verkställa ytterligare utredning av frågan om de ekonomiska

och organisatoriska betingelserna för en sammanslagning av marinens sjukhusvård

i Karlskrona och landstingets sjukhusvård, än även utse ordförande

i kommittén.

Med anledning av vad i ärendet förekommit bemyndigade Kungl. Majit

den 14 mars 1941 chefen för försvarsdepartementet att tillkalla ledamoten

av riksdagen andra kammare J. E. G. Fast att såsom sakkunnig leda den ytterligare

utredning genom representanter för kronan och Blekinge läns landsting

örn en sammanslagning av marinens sjukhusvård i Karlskrona med landstingets

sjukhusvård, som avsåges i landstingets förvaltningsutskotts skrivelse

den 21 december 1940; och skulle Fast äga hos marinförvaltningen och förvaltningsutskottet

göra framställning örn utseende av vardera två representanter

för kronan och landstinget att deltaga i utredningen.

Med skrivelser till chefen för försvarsdepartementet och Blekinge läns

landsting den 20 juli 1942 har den sakkunnige överlämnat ett betänkande

med förslag till organisation av marinsjukvården och landstingssjukvården i

Karlskrona.1)

2. Den sakkunniges förslag.

Efter ett konstaterande av de stora fördelar ur såväl statens som landstingets

synpunkt, som ett samarbete på sjukhusvårdens område i Karlskrona

skulle medföra, har den sakkunnige förordat, att sådant samarbete måtte

komma till stånd. Ur olika synpunkter har den sakkunnige funnit detta samarbete

böra genomföras på det sättet, att länslasarettet i Karlskrona utbygges

till ett samarbetssjukhus och centrallasarett i vedertagen mening med landstinget

såsom huvudman.

Med stöd av ingående undersökningar rörande såväl behovet av militära

och civila vårdplatser å det tilltänkta samarbetssjukhuset som behovet av

speciella institutioner för sjukhusets utbyggande till centrallasarett har den

’) Representanter i utredningen voro för marinförvaltningen kommendören C. H. F. V. G.

Ekman och överläkaren, med. d:r O. Crafoord samt för Blekinge läns landsting ledamoten

av riksdagens andra kammare A. Åtson Törnkvist, Karlskrona, och ledamoten av riksdagens

första kammare V. H. Thörnberg, Ronneby. Sedan Thörnberg avlidit i februari 1942 inträdde

i hans ställe såsom representant för landstinget kaptenen C. I/. Svensson, Karlskrona.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

sakkunnige förordat följande patientfördelning och specialavdelningar vid

sjukhuset.

Avdelning

Nuvarande läns- lasarettet

Sa

narbetssjukhus

e t

Antal

Totalt

antal

Antal

Totalt

antal

CiYila

Militära

Kirurgisk avdelning ........

—

142

—

153

113

40

Allmänna platser ........

129

—

140

—

—

—

Enskilda platser..........

13

—

13

—

—

—

Medicinsk avdelning ........

—

100

—

185

92

93

Allmänna platser ........

80

—

165

—

—

—

Enskilda platser..........

20

20

—

—

—

ögonavdelning ..............

—

12

—

16

15

1

Öronavdelning..............

—

—

—

25

20

5

Barnbördsavdelning ........

—

18

—

31

31

—

Avdelning för väntande barn- bördspatienter ............

—

—

—

5

5

—

Gynekologisk avdelning......

—

—

—

20

20

—

Barnavdelning..............

—

—

—

22

22

—

Isoleringsavdelninq..........

—

—

—

21

12

9

Personalsjukavdelning ......

—

—

—

8

5

3

—

272

—

486

335

151

Epidemisjukhus ............

—

—

—

74

58

16

Beredslcapsavdelning ........

—

—

--

40

—

40

—

272

—

600

393

207

Programmet för Karlskronalasarettets utbyggande enligt den sakkunniges

förslag omfattar förutom de allmänna avdelningar och specialavdelningar,

som framgå av nyss intagna tablå, följande särskilda institutioner, nämligen

lokaler för social kuratorverksamhet, mödra- och barnavårdscentral av typ I,

centraltandpoliklinik, centrallaboratorium, utbyggnad av likförvaringsrum, utökning

av kök samt tvättinrättning, nybyggnad av panncentral och personalbostäder,

varjämte skyddsrumsfrågan bland annat beaktats vid kulvertanordningamas

utformning.

Beträffande riktlinjerna för det av den sakkunnige förordade, i skissritningar

av arkitekten Nils Grep, Stockholm, åskådliggjorda byggnadsprogrammet

för det tilltänkta samarbetssjukhuset har den sakkunnige anfort

följande.

Grundtanken för utredningens undersökningar i avseende å den byggnadstekniska

lösningen av det förut angivna principprogrammet för Karlskronalasarettets

utbyggnad hade med hänsyn till det utredningen lämnade uppdraget

varit att inom en så snäv kostnadsram som möjligt vinna ett godtagbart

resultat i sjukhustekniskt avseende. De svårigheter som härutinnan mött

hade främst hänfört sig till det nuvarande lasarettsområdets starkt kuperade

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. May.ts proposition nr 207.

terräng. Utredningen hade därför måst sträva till att i görligaste mån undvika

en sådan byggnadsplanering, som skulle påkalla vidlyftigare sprängnings-

och nivelleringsarbeten. Utredningen hade för sådant ändamål haft att

överväga, huruvida åtminstone icke vissa till utbyggnadsprogrammet hörande

lokaler skulle kunna förläggas till annan plats än själva sjukhusområdet.

Då det härvidlag visat sig möjligt och lämpligt att förlägga bostadsbyggnaderna

för sköterskor och biträden m. m. utom lasarettsområdet, hade utredningen

icke tvekat att förorda en dylik lösning.

Givetvis hade det icke varit tillräckligt att för nödiga besparingars vinnande

stanna vid nyss antydda åtgärder. För mötande av den fortskridande

prisstegringen å byggnadsmaterialier och arbeten och för möjliggörande härutöver

av en reell nedskärning av kostnaderna för byggnadsprogrammets

realiserande i förhållande till den tidigare kommitténs förslag hade utredningen

därjämte beaktat de direktiv för besparingsarbetet i avseende å den

statliga byggnadsverksamheten, som angivits av cheferna för försvars- och

kommunikationsdepartementen i diktamen till statsrådsprotokollet den 1

augusti 1940 och som läge till grund för de nu verksamma 1940 års militära

och civila byggnadsutredningars arbete.

Vid byggnadsprogrammets utformning hade utredningen emellertid icke

kunnat undgå att finna, att ett besparingsarbete utefter nyss antydda riktlinjer

icke kunde drivas utöver en viss gräns. Denna gräns betingades i själva

verket därav, att byggnadsplaneringen stöde i ett oupplösligt samband med

sjukhusdriftens rationalisering. I den mån i och för sig möjliga besparingar

i avseende å byggnadsprogrammets utformning icke förordats av utredningen

hade detta sin grund i överväganden av antytt slag. Stöd för detta ståndpunktstagande

hade utredningen funnit i det förhållandet, att särskilt inom

sjukvårdsväsendet driftkostnaderna spelade en dominerande roll, och att därför

en byggnadsplanering måste taga sikte på möjligheterna att sänka nämnda

kostnader. Den tendens att skjuta driftsrationaliseringen vid sjukhusen i förgrunden

vid besparingsarbetet, som på senare tid gjort sig gällande, talade

ock i denna riktning. Utredningen ville därvid erinra örn det besparingsförslag,

som den 10 december 1941 framlagts av inom besparingsberedningen tillkallade

sakkunniga rörande driften vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet

(jfr propositionen 1942: 288 angående anslag till vissa undervisningssjukhus

m. m.).

Det av den sakkunnige i anslutning till de antydda riktlinjerna utformade

byggnadsprogrammet framgår närmare av handlingarna i ärendet ävensom

av förenämnda vid betänkandet fogade skissritningar av arkitekten Grep.

Kostnaderna för byggnadsprogrammet lia av den sakkunnige beräknats i

enlighet med följande sammanställning.

Kirurgisk paviljong (byggnad nr I) ................................. kronor 60,000

Medicinsk paviljong (byggnad nr II) .............................. » 5,000

Operationspaviljong (byggnad nr III) ...............................- 76,000

Mottagningsavdelning (byggnaderna niis IV, V och XI) ... > 258,000

Administrationsbyggnad (byggnad nr VI) ..................... > 11,000

Ekonomibyggnad (byggnad nr VII) .............................. » 533,000

Kapell och obduktionsrum (byggnad nr VIII) .................. » 39,000

Panncentral (byggnad nr Xll) ....................................... - 490,000

Specialpaviljong (byggnad nr XIII) ............................... 1,656,000

Epidemisjukhus (byggnad nr XIV) ................................. » 310,000

Epidemiobservationspaviljong (byggnad nr XV) ................■> 311,000

Portvaktsbyggnad (byggnad nr XVI) .............................. 37,000

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Marits proposition nr 207.

Kulvertförbindelser ......................................................

Huvudledningar för vatten och avlopp för byggnader å

lasarettsområdet ......................................................

Rörgravar för byggnader å lasarettsområdet .....................

Elektrisk ytterbelysning ................................................

Planering .....................................................................

Stängsel .....................................................................

Föreståndarinnehem och samlingslokaler ........................

Två sköterskehem å 156,000 kronor .................................

Tre biträdeshem å 154,000 kronor .................................

Huvudledningar för vatten och avlopp för bostadsområdet ...

Rörgravar för bostadsområdet .......................................

kronor 90,000

» 71,000

» 30,000

» 3,000

50,000

» 10,000

» 150,000

312,000

» 462,000

» 43,000

» 33,000

Summa kronor 5,040,000

I de särskilda posterna äro inräknade nödiga belopp för administrationskostnader

och oförutsedda utgifter men däremot icke kostnaderna för anskaffning

av linoleummattor.

Beträffande de beräknade kostnaderna för anskaffning av inventarier till

det utbyggda lasarettet har den sakkunnige anfört följande.

Utredningen hade med ledning av vissa inhämtade uppgifter preliminärt

uppskattat kostnaderna för nyanskaffning av inventarier för det utvidgade

länslasarettet till lågt räknat 825,000 kronor. Härvid hade emellertid utredningen

icke räknat med övertagande av några inventarier från marinens sjukhus.

I den män detta visade sig möjligt och lämpligt — något som efter detaljundersökningar

torde få avgöras av Blekinge läns landsting i egenskap av det

blivande samarbetssjukhusets huvudman i samråd med marinförvaltningen

— kunde det ovan angivna beloppet komma att sänkas.

Utredningen finge i detta sammanhang slutligen erinra, att på sätt angivits

vid beräkningen av byggnadskostnaderna i dessa icke inberäknats utgifterna

för anskaffning av linoleummattor. Bestridandet av dessa utgifter,

vars storlek icke nu med någon grad av bestämdhet kunnat angivas, torde få

bliva föremål för en sedermera skeende uppgörelse mellan landstinget och

staten.

I ett följande avsnitt av betänkandet har den sakkunnige till behandling

upptagit frågan örn fördelningen av ovanstående kostnader på staten och

landstinget. Efter att ha erinrat att i det år 1940 framlagda förslaget räknats

med att statsverket skulle bestrida kostnaderna för den då aktuella utbyggnaden

av Karlskronalasarettet i dess helhet, har den sakkunnige framhållit,

att det av honom förordade byggnadsprogrammet i olikhet med det år 1940

framlagda vore avsett att realiseras i ett sammanhang och icke i olika, till

tiden vitt skilda etapper. En fördelning i enlighet med 1940 års förslag —

enligt vilken första etappen, betingad av övertagandet av det marina patientklientelet,

helt skulle finansieras av statsmedel — har den sakkunnige fördenskull

funnit icke kunna ifrågakomma. Hen sakkunnige har i stället föreslagit,

att byggnadskostnaderna skulle beträffande varje särskild, i programmet

ingående ny- eller ombyggnad fördelas i huvudsak efter patientantalet

å det utbyggda lasarettet. Vissa avvikelser från denna grundregel ha emellertid

föreslagits.

Sålunda skulle statsverket gälda huvudparten av kostnaderna för ntbygg
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

nåden av lasarettets ekonomiavdelning och panncentral. Såsom skäl härför

har åberopats, att denna avdelning vore tillräckligt stor för att utan större

förändringar kunna bära den merbelastning, som skulle följa av lasarettets

utbyggande endast för landstingets behov, och att som följd härav utbyggnaden

till huvudsaklig del måste anses nödvändiggjord genom tillkomsten

av det militära patientklientelet.

Vidare skulle i olikhet mot vad som eljest författningsenligt gäller statsverket

gälda viss del av kostnaderna för uppförande av ett nytt epidemisjukhus

å lasarettstomten. Beträffande de skäl, som föranlett den sakkunnige

till detta ställningstagande, må här anföras följande.

Enligt 23 § epidemilagen åtnjuter person, som inom epidemidistrikt insjuknat

i sådan sjukdom, som i 2 § 1 mom. samma lag sägs, kostnadsfritt

vård och underhåll i allmänt rum å epidemisjukhus och å sådan tillfällig sjukvårdslokal,

som i 18 § omförmäles. Kostnaden för ifrågavarande vård och

underhåll gäldas av epidemidistriktet. Uttrycket »person, som inom epidemidistriktet

insjuknat etc.» tolkas i praxis på det sättet, att såsom dylik person

även anses utom epidemidistriktet mantalsskrivna värnpliktiga, tillhörande

regemente förlagt utom distriktet, vilka för övningars bedrivande vistas inom

distriktet (Kungl. Maj:ts utslag den 19 december 1924). För driften av epidemisjukhus

utgår enligt 2 § kungörelsen den 5 maj 1939 (nr 668) statsbidrag

med två kronor för dag och varje kostnadsfritt vårdad sjuk. Av de förut anförda

bestämmelserna i epidemilagen blir en följd, att epidemidistrikts ersättning

för epidemivård av militärpersoner utan avseende å dessas mantalsskrivningsort

stannar vid nyssnämnda belopp av två kronor för dag.1

Under erinran härom har den sakkunnige anfört följande.

I flertalet fall saknade nu angivna omständighet nämnvärd praktisk eller

ekonomisk betydelse. Förhållandet bleve emellertid ett annat i de fall, där

ett större antal militär personal stadigvarande förlagts inom ett mindre eller

ekonomiskt svagare epidemidistrikt. Då kunde kostnaderna för epidemivård

åt den militära personalen såväl i avseende å engångsutgifter som beträffande

driftkostnader komma att bliva relativt betungande. — Utredningen

hade jämväl beaktat risken av att å orter, där större militära kontingenter

vore permanent förlagda, epidemier måhända kunde ^ erhålla större

spridning än annorstädes. Detta förhållande torde i viss man kunna oförmånligt

påverka även belastningen av den civila epidemivården å nyssnämnda

^Förhållanden av nu antydd beskaffenhet hade utredningen funnit vara

förhanden beträffande Blekinge läns landstings epidemivård för mannens

personal i Karlskrona. Med hänsyn härtill hade utredningen övervägt, huruvida

icke vissa lättnader skulle kunna i en eller annan form beredas landstinget

i förevarande avseende. Tre olika utvägar stöde härvidlag till buds,

nämligen dels högre statsbidrag till inrättandet av det antal epidemiplatser,

som kunde anses erforderligt för marinens personal, än vad som utginge

enligt nu gällande, i kungörelsen den 7 september 1920 (nr 667) fastställda

i) Härvid bortses från att under nu rådande särskilda förhållanden på grund av bestämmelserna

i 9 § 3 mom. 4 st. lagen den 22 juni 1939 (nr 310) om sjukhusvård vid krig

oller krigsfara kostnaderna för bland annat epidemivård åt militärpersonal gäldas efter

andra normer.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

grunder, dels högre statsbidrag för driften av det för mottagande av marinens

epidemiskt sjuka upplåtna epidemisjukhuset än som utginge enligt bestämmelserna

i förenämnda kungörelse den 5 maj 1939 (nr 668), dels ock slutligen

en kombination av båda de nu antydda metoderna.

Ett bedömande av det föreliggande problemet fordrade till en början kännedom

örn fördelningen av epidemipatienterna på epidemisjukhuset i Karlskrona

på civila och militära fall. Då utredningen gått att undersöka frågan

örn patientfördelningen å epidemisjukhuset hade utredningen först prövat

epidemidistriktets (landstingsområdets) behov av permanenta platser. Antalet

befintliga dylika platser uppginge för närvarande till 139, varav 54

å epidemisjukhuset i Karlskrona. Enligt vad landstingets representanter i

utredningen framhållit förelåge från landstingets sida ett önskemål, att antalet

permanenta epidemiplatser enligt den i 20 § andra stycket epidemilagen

omförmälda planen bringades upp till en siffra, motsvarande en plats per

ettusen invånare inom landstingsområdet. Då invånarantalet i området uppginge

till omkring 145,000 personer, skulle således det ur landstingets synpunkt

önskvärda platsantalet i förevarande avseende komma att uppgå till

145, eller en ökning med 6 platser i förhållande till det nuvarande antalet,

139. Landstingets representanter hade emellertid förklarat, att från landstingets

sida hinder icke mötte mot att detta antal något modifierades, örn

och i den mån så skulle visa sig erforderligt av byggnadstekniska eller

andra skäl.

Vad härefter anginge behovet av permanenta epidemiplatser för miltär

personal i Karlskrona utvisade en undersökning av beläggningen å det nuvarande

epidemisjukhuset i staden under tioårsperioden 1932—1941 följande.

1 r

Militära patienter

Civila

patienter

Summa

antal

i procent av hela

antalet patienter

1932 .........................

13

19 procent

56

69

1933 ...................

33

27 »

91

124

1934 ................

5

6 »

82

87

1935 ....................

63

51 »

60

123

1936 .......................

13

18 »

61

74

1937 ...........

23

14 »

144 !

167

1938 ....................

29

12 »

203 !

232

1939 ..........................

399

23 »

1,325

1,724

1940 ......................

135

27 »

364 j

499

1941 ........................

181

26 »

519

700

Medeltal

89

22 procent

290

379

Som av tablån framginge uppginge medeltalet militära patienter under

de senaste åren till 89, eller 22 procent av hela antalet patienter. Räknade

man allenast med sjuårsperioden 1932—1938, d. v. s. med rena fredsförhållanden,

bleve antalet militära patienter 21 procent av hela antalet.

Med utgångspunkt från att det militära patientantalet å epidemisjukhuset

under den före stormaktskrigets utbrott gällande marinorganisationen uppgått

till genomsnittligt nyssnämnda siffra av 21 procent av hela patientantalet,

att denna procentsats med hänsyn till beslutad ökning av marinens

fredsorganisation kunde beräknas stiga till 25 å 30 procent, samt att landstingets

behov av epidemiplatser i Karlskrona på sätt förut angivits beräknades

till (54 + 6 ==) 60, hade utredningen uppskattat behovet av permanenta

epidemiplatser för marinens behov i Karlskrona till omkring 16.---

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj-.ts proposition nr 207.

Utredningen återginge så till den tidigare berörda frågan om särskilda

anordningar i ändamål att bereda Blekinge läns landsting lättnader i avseende

å dess åligganden beträffande epidemivård åt militära patienter i

Karlskrona. I denna del hade utredningen kommit till den uppfattningen,

att den av de tidigare antydda vägarna härutinnan, som i första hand borde

ifrågakomma, vore högre statsbidrag till inrättandet av det för marinen erforderliga

antalet platser än som utginge enligt kungörelsen den 7 september

1920 (nr 667). Enligt utredningens förmenande borde således tillskapandet

av de för marinen avsedda 16 platserna helt bestridas av statsmedel. Härför

talade icke blott de tidigare anförda principiella synpunkterna utan jämväl

det av marinmyndigheterna i olika sammanhang framförda kravet på en

ganska avsevärd platsreserv för lindrigt infektiösa fall från marinen vid infektioner

ombord etc. Detta krav hade utredningen funnit sig böra beakta

i första hand genom förordande av att 40 beredskapsplatser inrymdes i programmet

för länslasarettets utbyggnad. Utredningen hade emellertid beaktat,

att i vissa lägen behov kunde uppstå för marinens del av ytterligare platser

för nu angivna ändamål samt för sin del pekat på möjligheten att tillgodose

detta ytterligare platsbehov med anlitande av epidemisjukhuset under de

tider, då detta icke behövde tagas i anspråk för sitt egentliga ändamål. Då

utredningen således förutsatt att det nya epidemisjukhuset i relativt stor

omfattning komme att av marinen nyttjas för andra sjukvårdsändamål än

epidemivård, hade det synts utredningen ligga nära till hands att angivna

förmån för marinen delvis gottgjordes landstinget. Denna gottgörelse syntes

lämpligen böra utformas på det sättet, att anordnandet av marinens 16 permanenta

epidemiplatser såsom nyss föreslagits helt bestredes av statsmedel.

En lösning enligt nu förordade riktlinjer syntes kräva riksdagens medverkan

icke endast beträffande anvisandet av erforderliga medel utan även i

avseende å den ändring av de av riksdagen (proposition 1920: 146, riksdagens

skrivelse nr 464) godkända principerna för bestämmande av statsbidrag för

uppförande, inrättande och inlösen av epidemisjukhus, som ett godtagande

av utredningens förslag i denna del innebure. Utredningen vore emellertid

i detta sammanhang angelägen att betona, att den föreslagna lösningen uteslutande

toge sikte på de speciella förhållandena i föreliggande fall och icke

i något avseende kunde betraktas som prejudicerande.

I överensstämmelse med det anförda har den sakkunnige i samband med

kostnadsfördelningen föreslagit, att de kostnader för uppförande av det nya

epidemisjukhuset, som belöpa på de för marinens behov avsedda 16 platserna,

helt skulle gäldas av statsmedel.

Utöver de kostnader för vilka nu redogjorts har den sakkunnige ifrågasatt,

att statsverket skulle gälda en viss engångsersättning för tillgången till

lokalerna i det nuvarande länslasarettet, vilket kommer att utgöra stommen

i det blivande samarbetssjukhuset. Härom har den sakkunnige närmare anfört

följande.

Den i det föregående förordade fördelningen av kostnaderna för om- och

tillbyggnaden av länslasarettet i Karlskrona hade utgått från såvitt möjligt

exakta beräkningsgrunder. Det vore emellertid att märka, att en efter dylika

grunder genomförd fördelning icke komme att bliva fullt rättvis med hänsyn

till att statsverket komme att genom det förordade sambandet beträffande

sjukhusvården i Karlskrona erhålla tillgång till såväl vårdplatser som särskilda

institutioner å det bestående länslasarettet. Det läge i sakens natur,

att en ingående beräkning av de förmåner statsverket sålunda komme att

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

erhålla knappast kunde genomföras. Då det emellertid måste anses riktigt,

att landstinget bereddes någon gottgörelse i angivna avseende, hade utredningen

stannat vid att föreslå, att landstinget gottskreves dels ett belopp av

306.000 kronor innefattande den efter genomsnittligt 6,000 kronor per plats

uppgående kostnaden för 41 kirurgiska och 10 medicinska platser, som

marinen skulle erhålla i de nu befintliga lasarettsbyggnaderna, dels ock

100.000 kronor, avseende beräknade kostnader för bostäder åt 1 lasarettsläkare,

1 underläkare samt del av sysslomansbostad. Det belopp landstinget

i detta sammanhang skulle gottskrivas, uppginge således till sammanlagt

(306,000 + 100,000 =) 406,000 kronor.

En sammanfattning av den nu förordade kostnadsfördelningen utvisar

följande.

Byggnad

Statsverket

kronor

Landstinget

kronor

Nr I ..................

24,825

35,175

Nr II.....................

—

5,000

Nr III....................

23,600

52,400

N:ris IV, V och XI .................

58.000

200,000

Nr VI.....................

11,000

_

Nr VII .................

483,000

50,000

Nr VIII....................

12,000

27,000

Nr XII ..................

440,000

50,000

Nr XIII.....................

591,400

1,064,600

N:ris XIV och XV.......................

226,600

394,400

Nr XVI.............................

13,500

23,500

Kulvertförbindelser ...............

37,500

52,500

Ledningar, rörgravar m. m............

103.600

60,400

Personalbostäder ..................

686,150

313,850

Summa

2,711,175

2,328,825

Avgår för landstinget ...........

—

406,000

Tillkommer för statsverket............

406,000

—

Summa summarum

3,117,175

1,922,825

5,040,000

Enligt sammanställningen skulle således statsverkets totala andel i kostnaderna

för länslasarettets i Karlskrona omvandling och utbyggnad till samarbetssjukhus

uppgå till sammanlagt 3,117,175 kronor och landstingets andel

i samma kostnader beräknas till 1,922,825 kronor.

Såsom allmänt omdöme örn den föreslagna kostnadsfördelningen mellan

kronan och landstinget har den sakkunnige anfört följande.

Genom det av utredningen förordade byggnadsprogrammets realiserande

erhölle staten 207 nya vårdplatser förutom samma möjlighet att utnyttja centrallasarettet

i övrigt som vid arméns samarbetssjukhus tillkomme vederbörande

landsting, med allt vad detta innebure av möjligheter till högkvalificerad

specialvård. Toges allenast de 207 nya vårdplatserna i betraktande,

erhölle statsverket dessa för en kostnad av (3,117,175 :207 =) i runt tal

15,000 kronor per plats. Då byggnadskostnaden per plats å motsvarande sjukvårdsinrättningar

numera i allmänhet beräknades till omkring 20,000 kronor,

torde den ifrågasatta uppgörelsen kunna betecknas såsom förmånlig för statsverket.

För landstinget syntes den förordade kostnadsfördelningen jämväl

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

få anses förmånlig, i det att tillfälle därigenom bjödes landstinget att för en

betydligt mindre kostnad än vad den tidigare kommittén räknat med få sin

centrallasarettsfråga löst.

Yad angår kostnaderna för anskaffning av inventarier för det utbyggda lasarettet

har den sakkunnige anfört följande.

Vid den i det föregående behandlade kostnadsfördelningen hade utredningen

bortsett från kostnaderna för inventarieanskaffning för länslasarettet.

I nuvarande läge vore det knappast möjligt att härutinnan framlägga ett siffermässigt

bestämt förslag. Härtill bomme att medel för inventarieanskaffning

icke behövde anvisas i samband med finansieringen av byggnadsprogrammet.

Utredningen förordade därför, att dessa kostnader fördelades sålunda, att

statsverket gäldade kostnaderna för de inventarier, som beräknades belöpa &

det antal vårdplatser kronan komme att erhålla å det utvidgade länslasarettet

med undantag för epidemiplatserna. Med bortseende från värdet å eventuellt

från marinsjukhuset övertagna inventarier samt från kostnaderna för anskaffning

av erforderliga linoleummattor beräknade utredningen den approximativa

kostnaden för statsverket i denna del till omkring 485,000 kronor.

I det följande har den sakkunnige till behandling upptagit vissa ekonomiska

och organisatoriska frågor i samband med den tilltänkta sjukhusutvidgningen.

Sålunda har den sakkunnige till en början uppgjort ett förslag till avtal mellan

kronan och Blekinge läns landsting om bestridandet av kostnaderna för erforderliga

ny- och ombyggnader samt för anskaffning av inventarier. Detta förslagsavtal

torde såsom bilaga (Bil. A) få fogas till statsrådsprotokollet i

detta ärende.

Statens finansiella medverkan i det tilltänkta byggnadsföretaget, beräknad

till avrundat 3,120,000 kronor, borde enligt den sakkunniges mening äga rum

på det sättet, att de erforderliga medlen ställdes till förfogande genom anvisande

av särskilt bidragsanslag över fjärde huvudtiteln, C. Försvarskrafterna,

Marinen. Beloppet syntes kunna fördelas med omkring hälften på

ett vart av budgetåren 1943/44 och 1944/45.

Vad beträffar sättet för bestridandet av samarbetssjukhusets driftkostnader

har den sakkunnige framhållit, att huvudregeln i detta avseende borde gå ut

på att landstinget skulle äga uppbära ersättning för vård och underhåll av

militärpatienter å lasarettet på grundval av de verkliga driftkostnaderna sådana

dessa framginge av den för året avgivna uppgiften angående inkomster och

utgifter enligt medicinalstyrelsens formulär till bilaga B till årsberättelsen,

på det sätt att kostnaderna fördelades mellan verkliga antalet underhållsdagar

för samtliga under året å lasarettet vårdade patienter och till landstinget

sedan erlades ersättning med det belopp, som belöpte på de på militärpatienterna

fallande vårddagarna. Från denna huvudregel hade dock på grund av

den stora ojämnhet, som utmärkte beläggningen med militärpatienter stadgats

det undantag, att vissa mera fasta utgifter i stället fördelades på antalet ordinarie

vårdplatser för militärpatienter, å ena, och ordinarie vårdplatser för

civilpatienter, å andra sidan.

l"ett vid betänkandet fogat avtalsförslag har den sakkunnige upptagit bestämmelser

i enlighet med antydda riktlinjer. Förslagsavtalet torde såsom

bilaga (Bil. B) få fogas till statsrådsprotokollet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Den sakkunnige Ilar i fortsättningen framhållit, att vid utformningen av

det av honom förordade byggnadsprogrammet hänsyn tagits till behovet av

lokaler för utbildning av sjukvårdsmanskap vid marinen.

Yad härefter angår organisationen av den militära medicinska sjukhusvården

å samarbetssjukhuset har den sakkunnige inledningsvis framhållit, att

1940 års utredning räknade med att två parallella medicinska avdelningar

skulle komma till stånd vid samarbetssjukhuset i Karlskrona., nämligen en för

civila patienter och en för militära patienter. Till stöd för den sålunda föreslagna

anordningen åberopade nämnda utredning dels de komplikationer av

olika slag, som erfarenhetsmässigt uppkomme med två jämställda avdelningar,

dels det militära intresset av nära kontakt med marinmyndighetema i avseende

å förekommande intyg o. s. v., dels ock hänsyn till utbildningen av

marinens sjukvårdare å samarbetssjukhuset. Samarbetskommittén betonade

dock, att den av kommittén förordade lösningen icke helt medförde den fördel

ur psykologisk synpunkt, som ett fullständigt likställande i alla avseenden

mellan militära och civila patienter innebure.

För egen del har den sakkunnige i denna del anfört följande.

Den uppfattning av frågan örn den militärmedicinska sjukhusvårdens organisation,

åt vilken samarbetskommittén och förenämnda sakkunniga givit uttryck,

kunde utredningen icke dela. Enligt utredningens mening måste nämligen

hänsyn i första hand tagas till nödvändigheten av att för alla medborgare

oavsett deras i detta sammanhang mindre betydelsefulla egenskap av civila

eller militära bereda en så effektiv och högklassig sjukhusvård som möjligt.

De militära ordnings- och expeditionssynpunkterna måste enligt utredningens

förmenande i detta sammanhang komma i andra hand. Nu anförda synpunkter

ledde till att största möjliga likformighet borde eftersträvas i avseende å ordnandet

av sjukhusvården för marinens personal och civila patienter å samarbetssjukhuset

i Karlskrona.

Med denna utgångspunkt funne utredningen, att ett organisatoriskt särskiljande

av den medicinska vården å Karlskronasjukhuset på två avdelningar

med skilda chefläkare icke borde komma till stånd, utan att denna vård borde

äga rum inom en gemensam avdelning under chefskap av en civil lasarettsläkare.

Emellertid vore det riktigt, att en medicinsk avdelning av den storleksordning,

varom här vore fråga, icke kunde förestås av endast en lasarettsläkare.

I likhet med vad fallet vore vid ett flertal andra större sjukvårdsinrättningar

i riket borde spörsmålet örn läkarvården vid samarbetssjukhusets medicinska

avdelning lösas på det sättet, att till avdelningen knötes en biträdande lasarettsläkare.

Då utredningen bortsett från det nyssanförda biträdde marinmyndigheternas

önskemål om representation för den marinmedicinska sakkunskapen

å det blivande samarbetssjukhuset, syntes den biträdande lasarettsläkare]!

å sjukhusets medicinska avdelning böra besitta den kompetens,

som författningsenligt erfordrades för anställning såsom marinläkare.

Den biträdande lasarettsläkaren borde avlönas av statsmedel och placeras

i lönegraden Ca 26 i militära avlöningsreglementet. I anslutning härtill har

den sakkunnige betonat, att den av utredningen förordade anställningsformen

för ifrågavarande biträdande överläkare vore betingad av i första hand sjukhusorganisatoriska

och lönetekniska överväganden och icke avsåge, att vederbörandes

tillhörighet till marinläkarkåren skulle markera en särställning i

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

något avseende i förhållande till det blivande samarbetssjukhusets civila, av

landstinget avlönade läkare vare sig i avseende å kompetensfordringar — vilka

borde vara desamma som för motsvarande civila läkare jämte dispensabel

fordran på formell marinläkarkompetens — eller beträffande ställning i övrigt

i förhållande till samarbetssjukhusets ledning eller huvudman.

Till behandling har den sakkunnige härefter upptagit frågan angående

ianspråktagandet m. m. av nuvarande anställningshavare vid marinens sjukhus.

Efter en på grundval av gällande personalförteckningar för marinen uppgjord

redogörelse för omfattningen av denna personal har den sakkunnige anfört

i huvudsak följande.

Beträffande erforderliga övergångsanordningar för denna personal i anledning

av sammanslagningen av de båda sjukvårdsinrättningarna förutsattes vad

anginge innehavaren av sjukhusläkarbefattningen, att denne bereddes tjänst

inom annan del av marinläkarerganisationen, vilket icke syntes möta svårighet

med hänsyn till kårens utökning i anledning av 1942 års försvarsbeslut.

Skulle detta icke visa sig möjligt torde annan utväg icke stå till buds än

vederbörandes överföring till övergångsstat. — Yad anginge övriga ordinarie

befattningshavare vid sjukhuset — 1 maskinist och 1 eldare av 1. klass —

torde svårighet icke möta att omplacera dessa till annan motsvarande befattning

inom försvarsväsendet. Härutinnan torde det få ankomma på marinförvaltningen

att träffa erforderliga åtgärder liksom även beträffande den personal

vid sjukhuset, vilken innehade anställningsform såsom icke-ordinarie

tjänstemän eller betjäningspersonal.

Vidkommande slutligen arvodestagarna vid sjukhuset vore samtliga dessa

med undantag för sjukgymnast och extra läkare innehavare av läkarbefattningar

vid det nuvarande länslasarettet. För dessa arvodestagares del torde

särskild åtgärd icke erfordras. Sjukgymnasten och extraläkaren torde böra

uppsägas i vederbörlig ordning, då driften av det nya samarbetssjukhuset

komme i gång.

Beträffande åter ianspråktagandet av vid sjukhuset anställd pensionerad

underofficer finge utredningen erinra, att den tidigare utredningen förutsatt,

att en befattning för sjukhusunderofficer skulle finnas vid samarbetssjukhuset.

Dennes arbetsuppgifter angåvos av nämnda utredning på grundval av vad som

anförts i ärendet av förste läkaren i Sydkustens marindistrikt på följande sätt:

att biträda sjukhusläkare å militärmedicinsk avdelning med upprätthållande

av militär ordning och disciplin bland militärpatienter;

att tjänstgöra å nämnda läkares expedition samt där biträda med uppsättande

av skrivelser, förande av journaler och milor m. m.; samt

att biträda med sjukvårdselevernas undervisning samt att underlätta uppehållande

av intim kontakt mellan sjukhuset och militära institutioner (kompanier,

fartyg etc.) i frågor av ekonomisk eller ordnings natur.

Ehuru utredningen såsom tidigare anförts icke förordade inrättandet av

en särskild militärmedicinsk avdelning och fördenskull flera av de skäl som

anförts till stöd för inrättande av en sjukhusunderofficersbefattning vid samarbetssjukhuset

därmed förlorade sin giltighet, ville utredningen likväl icke

motsätta sig, att en dylik befattning knötes till sjukhuset. Arbetsuppgifterna

å befattningen skulle i huvudsak bliva att biträda vid den militära expeditionstjänst,

som där kunde förekomma i anslutning till vården av militärpatienter

å sjukhuset. Eör ändamålet syntes förenämnda för pensionerad underofficer

avsedda arvodesbefattning i löneklass XJO 7 kunna tagas i anspråk.

Beträffande sammansättningen av lasarettets direktion efter sammanslagningen

har den sakkunnige erinrat, att enligt 10 § 4 mom. lagen don 20 docera
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

ber 1940 (nr 1044) om vissa av landsting eller kommun drivna sjukhus skulle,

där sjukhus dreves gemensamt av landsting och annan och för ändamålet särskild

sammanslutning ej bildats, avtal träffas örn antalet direktionsledamöter

och suppleanter, som envar skulle utse, samt att enligt 7 mom. samma paragraf

Konungen kunde beträffande visst sjukhus på framställning av den, som dreve

sjukhuset, meddela undantag från bestämmelserna i paragrafen.

Under hänvisning härtill har den sakkunnige anfört följande.

Med hänsyn till föreliggande förhållanden torde det vara nödvändigt att

staten bereddes representation i direktionen för det blivande samarbetssjukhuset.

Detta syntes böra ske på det sättet, att i direktionen — vars ledamotsantal

syntes böra bestämmas till fem — inginge två av Kungl. Maj:t för fyra

år utsedda representanter jämte motsvarande antal för samma tid utsedda

suppleanter samt tre av landstinget utsedda representanter jämte suppleanter

för dem. Direktionen torde inom sig böra utse ordförande. En

bestämmelse i enlighet därmed hade intagits i förslaget till avtal rörande vård

av militärpatienter å samarbetssjukhuset.

Den sakkunnige har slutligen förutsatt, att särskilda bestämmelser vid sidan

av sjukhuslagen och sjukhusstadgan erfordrades rörande en del förhållanden,

som sammanhängde med vården av militärpatienter å sjukhuset. I förenämnda

avtalsförslag hade därför föreskrift meddelats, att härom skulle av Kungl.

Maj :t efter landstingets hörande utfärdas särskilt reglemente.

Under åberopande av vad i det föregående anförts har den sakkunnige hemställt
dels

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

l:o) att bemyndiga Kungl. Majit att med Blekinge läns landsting träffa avtal

angående bestridandet av kostnaderna för viss utbyggnad av länslasarettet i

Karlskrona samt avtal angående vård å samma lasarett av viss förs vars väsendet

tillhörande personal i huvudsaklig överensstämmelse med de förslag till

avtal i dessa hänseenden, som av den sakkunnige förordats,

2:o) att till bidrag till utbyggnad av länslasarettet i Karlskrona utan hinder

av grunderna för statsbidrag för uppförande av epidemisjukhus under fjärde

huvudtiteln anvisa för budgetåret 1943/44 ett reservationsanslag av 1,620,000

kronor samt för budgetåret 1944/45 ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor,

3:o) att å personalförteckningen för marinens ordinarie tjänstemän för

budgetåret 1943/44 under rubriken marinläkarkåren uppföra en beställning

för marinläkare av 1. graden, biträdande lasarettsläkare vid länslasarettet i

Karlskrona, i lönegraden Ca 26,

dels att Kungl. Majit måtte vidtaga de åtgärder i övrigt, som kunde befinnas

påkallade för ett genomförande från statsverkets sida av den av utredningen

förordade sammanslagningen av marinens sjukhus i Karlskrona med länslasarettet

därstädes,

dels att Blekinge läns landsting måtte bemyndiga landstingets förvaltningsutskott

att med Kungl. Majit och kronan träffa avtal angående bestridandet av

kostnaderna för viss utbyggnad av länslasarettet i Karlskrona samt avtal angående

vård å samma lasarett av viss försvarsväsendet tillhörande personal i

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 207. 15

huvudsaklig överensstämmelse med de förslag till avtal i dessa hänseenden,

som av utredningen förordats,

dels att landstinget till utbyggnad av länslasarettet i Karlskrona måtte anvisa

erforderligt belopp,

dels och att landstinget måtte vidtaga de åtgärder i övrigt, som kunde befinnas

påkallade för ett genomförande från landstingets sida av den av utredningen

förordade sammanslagningen av marinens sjukhus i Karlskrona med

länslasarettet därstädes.

3. Blekinge läns landstings beslut.

Med skrivelse den 8 oktober 1942 har Blekinge läns landstings förvaltningsutskott

överlämnat landstingets beslut i anledning av den sakkunniges betänkande

och förslag. Av handlingarna i ärendet inhämtas följande.

Den sakkunniges betänkande hade behandlats av landstingets andra utskott,

som därvid anfört följande.

Utskottet, som tagit ärendet i övervägande, funne på av förvaltningsutskottet

åberopade skäl, att ifrågavarande ärende torde böra slutligt avgöras

redan innevarande landsting i huvudsaklig överensstämmelse med av 1941 års

kommitterade framlagt förslag. Utskottet ansåge emellertid, att vissa av chefsläkare

och syssloman vid lasarettet i avgivna yttranden framförda önskemål

borde till viss del tillgodoses i vad de avsåge utvidgning av lokaler för röntgen-

och operationsavdelningarna, omdisposition och förändrat läge av centralmottagningarna

för barnavård, mödravård och tandpoliklinik jämte anordnande

av hissförbindelse med källarens kulvertsystem, överflyttande av biträdande

medicinska överläkarens mottagning till specialpaviljongens souterrängvåning,

anordnande av lokaler för snickare och tapetserare över den tillbyggda

delen för tvätten samt inredning av en vaktmästarebostad i våningen 1 trappa

upp i byggnad för föreståndarinnor och samlingssalar. Kostnaderna för nämnda

förändringar komme -— enligt av arkitekten Grep på utskottets anmodan verkställd

utredning — att belöpa sig till ett sammanlagt belopp av 160,000 kronor,

vilket fördelade sig sålunda:

för utvidgning av lokaler för röntgen- och operationsavdelningarna

........................................................................ kronor 70,000

för omdisposition och förändrat läge av centralmottagningarna

för barnavård, mödravård och tandpoliklinik jämte anordnandet

av hissförbindelse till källarens kulvertsystem ............ » 55,000

för överflyttandet av den biträdande medicinska överläkarens

mottagning till specialpaviljongens souterrängvåning ...... » 10,000

för anordnandet av lokaler för snickare och tapetserare över

den tillbyggda delen för tvätten .................................... » 10,000

för inredning av vaktmästarebostad i våningen 1 trappa upp i

byggnad för föreståndarinnor och samlingssalar (XIX) ...... » 15,000.

Utskottet holle emellertid för troligt, att arkitekten Greps ovan upptagna

kostnadsbelopp i följd av den korta utredningstiden vore allenast ungefärliga,

varför utskottet föresloge, att för ifrågavarande jämte vissa andra icke genom

kostnadsberäkning taxerade arbeten bestämdes en kostnad av 200,000 kronor.

Då av berörda ändringsförslag föranledda arbeten emellertid icke kunde utföras

inom ramen för av utredningskommittén beräknade kostnader, 5,040,000

kronor, torde dessa böra tilläggas omförmälda 200,000 kronor och sålunda

uppgå till ett slutligt belopp av 5,240,000 kronor. Utskottet ville dock göra

gällande, att denna merkostnad till större delen finge stanna å Kungl. Majit

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

och kronan, då densamma huvudsakligen vore beroende av den militära sjukvårdens

ordnande.

Utskottet ville slutligen understryka vad av förvaltningsutskottet anförts

rörande landstingets ekonomiska möjligheter vad avsåge denna del av dess

verksamhet samt funne, att de sparsamhetssträvanden som förordats av förvaltningsutskottet

borde vara vägledande vid ärendets fortsatta behandling.

I anslutning till detta uttalande hemställde andra utskottet, att landstinget

såvitt nu är i fråga måtte

dels godkänna av den sakkunnige avgivet förslag till sammanslagning av

marinens och landstingets sjukvård med de av utskottet i ovan framförda ändringsförslag

betingade förändringarna,

dels bemyndiga förvaltningsutskottet att med Kungl. Majit och kronan träffa

avtal angående bestridandet av kostnaderna för den avsedda byggnadsverksamheten

samt angående vård å lasarettet av viss försvarsväsendet tillhörande

personal i huvudsaklig överensstämmelse med de förslag till avtal i dessa hänseenden,

som av den sakkunnige förordats, ävensom avtal angående fördelning

av de enligt andra utskottets ovanupptagna förslag uppkomna merkostnaderna-,

dels ock bemyndiga förvaltningsutskottet att vidtaga alla för ärendets vidare

utredning erforderliga åtgärder.

Denna andra utskottets hemställan bifölls av landstinget.

Landstingets beslut har vunnit laga kraft.

4. Yttranden.

Över den sakkunniges betänkande lia yttranden avgivits av arméförvaltningens

sjukvårdsstyrelse, marinförvaltningen, försvarsväsendets lönenämnd

gemensamt med allmänna lönenämnden, 1940 års militära byggnadsordning,

medicinalstyrelsen, svenska landstingsförbundet samt svenska lasarettsläkareföreningen,

varjämte den sakkunnige inkommit med särskild skrivelse i

ärendet.

Sjukvårdsstyrelsen har förklarat sig icke lia något att erinra mot den sakkunniges

förslag.

Marinförvaltningen har — under erinran örn ämbetsverkets förslag i fråga

om dispositionen av de statliga byggnaderna i Karlskrona, vilket närmare

kommer att beröras under avdelning II i det följande — framhållit, att nämnda

dispositionsfråga måste lösas inom den närmaste framtiden. Det vore, framhåller

marinförvaltningen vidare, emellertid icke möjligt att på den korta tid,

som med hänsyn till dess brådskande natur stöde till buds, uppföra nya sjukhuslokaler

för de militära patienterna i Karlskrona, i synnerhet som någon

definitiv byggnadsplan ännu icke förelåge vare sig för utbyggande av länslasarettet

till ett samarbetssjukhus eller för uppförande av ett helt nytt marinsjukhus.

Med hänsyn härtill måste man vid lösningen av problemet örn ändrad

disposition av försvarsväsendets byggnader i Karlskrona under alla förhållanden

utgå från att marinens sjukhus med nödvändighet måste bibehållas såsom

sådant under avsevärd tid framåt.

Yad beträffar den av den sakkunnige hävdade meningen, att ett samarbetssjukhus

i Karlskrona bör komma till stånd på grundval av det nuvarande

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

länslasarettet därstädes och med Blekinge läns landsting såsom huvudman,

föreligga uttalanden av marinförvaltningen, 1940 års militära byggnadsutredning,

medicinalstyrelsen, landstingsförbundet samt lasarettsläkareföreningen.

Marinförvaltningen har sålunda förklarat sig kunna dela den sakkunniges

uppfattning i denna del men samtidigt erinrat örn de invändningar mot den

föreslagna organisationsformen, som marinförvaltningen framfört under utredningsarbetets

gång och som närmare redovisats i den sakkunniges betänkande.

— Emellertid har ämbetsverket, på sätt i det följande kommer att närmare

beröras, stannat vid att förorda en från den sakkunniges förslag avvikande

lösning, innebärande marinsjukhusets bibehållande för medicinska fall samt

allenast den kirurgiska vårdens överflyttande till länslasarettet i Karlskrona.

Militära byggnadsutredningen har anfört följande.

Det framlagda förslaget omfattade ett byggnadsföretag på närmare 5 miljoner

kronor. Då det sålunda gällde att ånyo ställa ett betydande belopp till

disposition för byggnadsarbeten för försvaret, skulle byggnadsutredningen

helst förorda ett uppskov med byggnadsföretaget åtminstone under de närmaste

fem åren, under vilka för landets förhållanden mycket betydande penningbelopp

måste utgå för genomförande av den nu beslutade organisationsplanen

för landets försvarsväsende. Emellertid syntes så icke kunna ske, enär ett utnyttjande

av marinens nuvarande föråldrade sjukhus för annat ändamål inginge

i förutnämnda organisationsplan och en förutsättning härför hade varit,

att marinens sedan flera år tillbaka svävande sjukhusfråga funne sin lösning,

och att ett nytt sjukhus för marinen bomme till stånd. Utredningen, som besökt

det nuvarande marinsjukhuset i Karlskrona, ansåge sig kunna vitsorda

behovet av förbättrade sjukhuslokaler för marinen därstädes. Det förordade

samarbetet med landstinget syntes vara en god och samtidigt ekonomisk lösning

av marinens sjukhusbyggnadsfråga. Utredningen funné sålunda, att såsom

den sakkunnige framhållit frågeställningen numera icke syntes gälla örn

utan på vad sätt ett samarbete mellan marinen och landstinget borde ordnas

för handhavande av marin- och landstingssjukvården i Karlskrona. Utredningen

hade efter ingående granskning av det framlagda förslaget i dess olika delar

funnit detsamma vara resultatet av en omsorgsfull utredning och i allt väsentligt

vara av sådan beskaffenhet, att detsamma bunde läggas till grund för en

definitiv plan för utbyggande av det ifrågasatta gemensamma sjukhuset.

Av betänkandet syntes framgå, att marinförvaltningen ansett skäl tala för

ett åvägabringande av statligt huvudmannaskap vid det gemensamma sjukhuset,

en mening som de sakkunniga icke biträtt. Bland de skäl som marinförvaltningen

härvidlag anfört, hade utredningen fäst sig vid att vederbörande

militära befälhavare icke kunde ålägga civila läkare att utfärda för tjänsten

nödvändiga utlåtanden. Den av de sakkunniga föreslagna anordningen med

landstinget som huvudman skulle alltså medföra, att de militära sjukvårdskostnaderna

skulle ökas därigenom, att ersättning måste utbetalas till civila

läkare för utfärdande av nödvändiga utlåtanden, t. ex. till riksförsäkringsanstalten

i ärenden angående under militärtjänst ådragen sjukdom eller skada.

I detta avseende skulle statsverket alltså förorsakas vissa kostnader, som icke

skulle förekomma, om sjukhuset dreves i marinens egen regi. Då emellertid

byggnadsutredningen visserligen saknade möjlighet att bedöma storleksordningen

av dessa kostnader men förutsatte, att desamma icke vöre av sådan

storlek, att de härvidlag utövade nämnvärt inflytande, inskränkte sig utredningen’till

att endast understryka, vad marinförvaltningen sålunda anfört som

skäl mot att landstinget förbleve huvudman tor sjukhuset, men ville framhålla,

Bihang till riksdagens protokoll 1943. t sami. Nr 20/. 757 4 3 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

att ur rent militär sjukvårds synpunkt och ur krigsförberedelsesynpunkt betänkligheter

kunde resas mot förslaget att göra landstinget till huvudman för

det blivande samarbetssjukhuset. Emellertid syntes dessa synpunkter och vad

i betänkandet i övrigt anförts mot landstinget såsom huvudman icke vara av så

vägande art, att utredningen ansåge sig kunna hävda en mot den sakkunniges

mening stridande uppfattning rörande huvudmannaskap för det gemensamma

lasarettets del. Såsom en särskild förmån vid ett samarbete med landstinget

som huvudman hade åberopats den likformighet i vårdavseende, som härigenom

bomme att bliva rådande för såväl civila som militära patienter, men såvitt

bygg^dsutredningen kunde förstå borde sådan likformighet kunna genomföras

även örn kronan — såsom fallet vore vid t. ex. garnisonssjukhuset i Boden —

vore huvudman.

Av medicinalstyrelsens utlåtande i denna del inhämtas följande.

Det nu föreliggande förslaget skulle komma att utgöra ett första försök att

under ett landstings regi samordna civil och militär sjukvård i större skala. Med

hänsyn till de goda resultat, som vunnits vid samarbete mellan civil och

militär sjukhusvård, då försvarsväsendet framträtt såsom sjukhusets huvudman,

ansåge styrelsen det finnas grundad anledning tro, att samma goda resultat

skulle vinnas, även då, såsom avsikten vore i Karlskrona, landstinget bomme

att vara huvudman för det gemensamma, sjukhuset. Styrelsen finge därför tillstyrka,

att dylikt samarbete måtto komma till stånd i fråga örn civil och militär

sjukhusvård i Karlskrona., samt att för dylikt ändamål örn- och tillbyggnad av

det nuvarande lasarettet därstädes, vilket av utredningen benämnts samarbetssjukhuset,

måtte komma till utförande. En förutsättning för att ett dylikt

samarbete på ett för båda parter lyckligt sätt- skulle kunna genomföras ansåge

styrelsen dock vara, att de både i anläggning och drift dyra vårdplatserna

å lasarettet huvudsakligen endast bomme att utnyttjas för sådana sjukdomsfall,

som fordrade den kvalificerade vård, för vilken de vore avsedda.

Svenska landstingsförbundet har i sitt yttrande — efter en överblick över

utvecklingen av samarbetet mellan civil och militär sjukhusvård i vårt land —

anfört följande.

Det samarbete, som sålunda ägt rum mellan civil och militär sjukvård, hade

medfört fördelar för såväl den civila som den militära sjukvården. Genom att

kunna disponera vissa platser å det militära sjukhuset hade landstingen blivit

befriade från att anskaffa nya dyrbara sjukhusplatser. Vidare hade i de fall,

där vid garnisonssjukhuset anställts militärläkare med viss specialutbildning,

den av landstingen erbjudna specialvården kunnat göras mera differentierad.

För armén hade samarbetet varit av betydelse främst därigenom, att garnisonssjukhusen,

som i fredstid haft relativt låg beläggning, blivit bättre utnyttjade

och därigenom driften förbilligats. Vidare hade vid dessa sjukhus skickliga

läkare måst förordnas för att sjukhusen skulle kunna göra sig gällande gentemot

den civila, i flertalet avseenden kvalitativt högt stående sjukvården.

Framhållas finge vidare, att under krigstid samarbetet mellan militär och

civil sjukvård vore avsett att bli än intimare, då ju vården av de krigsskadade

till övervägande grad bomme att ske å de civila sjukhusen, vilka avsåges skola

drivas i samma ordning som under fredstid. Med hänsyn till detta utvidgade

samarbete i krigstid syntes det naturligt, att även under fredstid ett intimare

samarbete mellan dessa båda sjukvårdsgrenar inleddes. Därigenom skulle den

civila sjukvården redan i fredstid bliva förtrogen med den speciella militärsjukvårdens

krav och sålunda i händelse av krig bliva bättre ägnad att taga.

vård om det militära klientelet.

Med sin sålunda deklarerade uppfattning vore det naturligt, att styrelsen

med tillfredsställelse såge, att i Karlskronafrågan örn en förbättrad militär

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

sjukvård och en utbyggnad av landstingets sjukvård löstes i samarbetets

tecken. Endast genom ett intimt samgående mellan den civila och militära

sjukvården bleve det överhuvud taget möjligt att för båda erbjuda de bästa

tänkbara vårdresurser till överkomlig kostnad. Redan av ekonomiska skäl

måste sålunda en dubbelorganisation vara utesluten och då därjämte vårdsynpunktema

starkt talade för ett samgående, förefölle den föreslagna lösningen

vara den enda rätta och rationella.

I det föreliggande fallet skulle dock en skillnad föreligga i jämförelse med

det tidigare samarbetet mellan armén och landstingen, i det att ledningen av

sjukhuset skulle ligga i landstingets händer, medan motsatsen, som ovan

nämnts, hittills varit fallet. Denna skillnad syntes enligt styrelsens mening

skäligen betydelselös, då dels marinen skulle vara representerad i sjukhusets

direktion, dels landstingets omfattande och mångåriga erfarenhet av stordrift

på sjukvårdsområdet gjorde detta särskilt skickat att omhänderhava den närmaste

ledningen av sjukhuset. Styrelsen hade svårt att finna, att några militära

intressen därigenom skulle komma att eftersättas. I allt fall syntes erfarenheterna

från karolinska sjukhuset, som visserligen vore ett statligt sjukhus

men dock stöde under ledning av en civil direktion, icke giva stöd för antagandet,

att de specifika militära sjukvårdssynpunkterna bleve mindre väl tillgodosedda.

Avgörande vore dock icke, vem som till äventyrs i sista hand hade

beslutanderätten beträffande sjukhuset. Det viktigaste vore, att detta kunde

lämna en fullgod sjukvård för såväl militära som civila patienter, och det syftet

syntes väl komma att fyllas genom den i betänkandet föreslagna organisationen.

Svenska lasarettsläkareföreningen — som över sakkunnigbetänkandet införskaffat

utlåtanden av lasar ettslakarna G. Bohmansson, örebro, och

H. Silwer, Kristianstad — har för egen del anfört, att en sammanslagning av

landstingets och marinens sjukvård i avsedd utsträckning ur sjukvårdens synpunkt

måste anses fördelaktig, då både civila och militära patienter därigenom

tillförsäkrades en mera specialiserad sjukvård än den nuvarande. Intet hinder

syntes möta att denna sjukvård bedreves i landstingets regi.

Remissmyndigheterna med undantag för sjukvårdsstyrelsen, lönenämnderna

och landstingsförbundet ha framfört vissa synpunkter beträffande det av den

sakkunnige förordade principprogrammet för det blivande samarbetssjukhuset.

Marinförvaltningen har sålunda i stort sett lämnat sin anslutning till den

sakkunniges beräkning av vårdplatsantalet å samarbetssjukhuset utom såvitt

avser antalet platser å sjukhusets medicinska avdelning. På grundval av vissa

närmare angivna överväganden har ämbetsverket beräknat detta platsantal till

170 mot av den sakkunnige föreslagna 93. I anslutning härtill har marinförvaltningen

vidare anfört följande.

Det av marinförvaltningen angivna behovet av medicinska vårdplatser

kunde måhända synas väl högt. Marinens behov av sjukhusplatser kunde emellertid

icke beräknas enligt samma grunder som den civila befolkningens. Hemvård

vore nämligen oftast utesluten när det gällde marinens personal. Då

sjukhytterna ombord och sjukavdelningarna i kasernerna, vilka rymde ett jämförelsevis

ringa antal platser fullbelagts, måste sålunda sjukhusvård tillgripas.

Härtill komme att marinens behov av sjukhusplatser varierade synnerligen

starkt och i ojämförligt mycket högre grad än den civila sjukvårdens behov.

Orsakerna härtill voro huvudsakligen inryckningar av värnpliktiga, nyanställning

av stammanskap, personalstyrkans växlingar under olika årstider och ut
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

bredda infektioner. Medan man vid beräkningen av platsbehovet för civila

patienter i regel utginge från medelbehovet, måste beräkningen av marinens

platsbehov av ovan anförda skäl utgå från ett behov betydligt överstigande

medelbehovet. Med hänsyn härtill torde 170 medicinska vårdplatser icke kunna

anses vara för högt räknat.

Jämväl i avseende å den sakkunniges förslag till beräkning av antalet s. k.

beredskapsplatser, enligt vilket 40 dylika platser skulle inrättas vid samarbets:

sjukhuset, har föranlett marinförvaltningen till erinran. Ämbetsverket har sålunda

anfört.

Antalet erforderliga beredskapsplatser hade utredningen beräknat till 40.

Utredningen hade härvid framhållit, att det blivande samarbetssjukhusets

epidemisjukhus under epidemifria tider skulle kunna disponeras för mottagande

av den toppbelastning i fråga örn medicinskt sjuka, som angivits kunna

uppstå på grund av de särpräglade tjänstgöringsförhållandena inom marinen.

Det borde emellertid framhållas, att utbredda infektioner och liknande förhållanden,

vid vilka beredskapsplatsema vore avsedda att användas, ofta uppträdde

samtidigt med allvarligare epidemier, varför denna möjlighet praktiskt

taget aldrig bomme att stå marinen till buds. Med hänsyn härtill och till den

omständigheten, att ökningen av den militära personalen bleve avsevärt mycket

större än vad utredningen räknat med, syntes 80 beredskapsplatser vara erforderliga,

Militära byggnadsutredningen har med hänsyn till att- den sakkunnige i

totala vårdplatsbehovet för marinens personal inräknat 40 platser på en särskild

beredskapsavdelning, vilka torde stå till förfogande även för annat ändamål

under långa tidsperioder, funnit, att behovet av övriga vårdplatser sannolikt

kunde begränsas i sådan grad, att de av den sakkunnige beräknade 93

vårdplatserna för medicinska sjukdomar vid marinen bomme att visa sig tillräckliga.

Medicinalstyrelsen har anfört följande.

Det av utredningen å de olika vårdavdelningarna å samarbetssjukhuset föreslagna

platsantalet syntes vara väl beräknat med undantag dock för den medicinska

avdelningen och barnavdelningen.

Antalet vårdplatser å sistnämnda avdelning hade av utredningen föreslagits

till 22. Med hänsyn till folkmängden inom Blekinge läns landstingsområde

skulle emellertid enligt nu gällande bestämmelser statsbidrag såväl till uppförande

som till drift kunna utgå för 28 dylika platser. Vidare finge framhållas,

att styrelsen i en den 16 september 1943 till 1941 års befolkningsutredning

avgiven P. M. angående åtgärder för ytterligare befrämjande av förlossningsvården

och barnavården bland annat förordat slopande av den för närvarande

befintliga spärren, att dylika bidrag endast finge utgå för högst två vårdplatser

på varje tal av 10,000 invånare i sjukvårdsområdet, vilket slopande enligt styrelsens

mening lämpligen kunde ske omedelbart beträffande uppförandebidraget

och, i fråga örn driftbidraget, vid tidpunkt, som Kungl. Majit kunde komma

att framdeles närmare bestämma. Under hänvisning härtill ifrågasatte medicinalstyrelsen,

örn icke vid planläggningen av den föreslagna nya barnavdelningen

vid samarbetssjukhuset omständigheter kunde anses föreligga, som

motiverade ökning av platsantalet.

Enligt av utredningen verkställda beräkningar hade det medicinska vårdplatsbehovet

för marinens personal uppskattats till 60 A-platser och ungefär

40 B-platser eller tillhopa 100 platser. Av byggnadstekniska skäl hade utred
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

ningen emellertid stannat vid att föreslå, att antalet platser för nyssnämnda

ändamål måtte beräknas till sammanlagt 93. Efter att lia underkastat spörsmålet

örn möjligheten att genomföra en uppdelning av marinens medicinska

patientmaterial på A-fall och B-fall en ingående undersökning och under framhållande

av att någon nämnvärd skillnad i byggnadsstandard mellan de för

A-fall och B-fall avsedda sjuklokalerna icke komme att förefinnas, hade utredningen

ansett en dylik uppdelning sakna praktisk betydelse i förevarande sammanhang.

För i första hand mötande av behovet att mottaga lätt sjuka vid

kasern- eller fartygsinfektioner hade utredningen därjämte föreslagit inrättandet

av 40 beredskapsplatser. För civila hade antalet vårdplatser å den medicinska

avdelningen föreslagits till 92. Tillhopa skulle den medicinska avdelningen

sålunda enligt utredningens förslag komma att inrymma (93 + 92 =)

185 vårdplatser.

I fråga om den medicinska avdelningen å samarbetssjukhuset hade styrelsen

funnit sig böra verkställa en undersökning av antalet beräknade vårdplatser

därstädes i förhållande till det antal personer, för vilka platserna vore avsedda.

Blekinge läns landstingsområde ägde den 1 januari 1941 en folkmängd av

145,326 personer. Då inom landstingsområdet därjämte funnes ytterligare en

medicinsk avdelning, nämligen å lasarettet i Karlshamn, vilken hade ett antal

ordinarie vårdplatser av 57, skulle, därest 92 platser anordnades för civila å den

medicinska avdelningen å lasarettet i Karlskrona, för hela befolkningens inom

landstingsområdet behov komma att å medicinska avdelningar finnas sammanlagt

149 platser, vilket skulle utgöra en plats på cirka 975 personer. Verkställdes

en motsvarande beräkning för marinens till cirka 10,000 personer uppskattade

personal och de för densamma avsedda 93 vårdplatserna å samarbetssjukhusets

medicinska avdelning skulle det komma att finnas en plats på cirka 107

personer. Den sålunda verkställda undersökningen syntes tyda på, att utredningen

räknat med att ett väsentligt antal militära B-fall skulle komma att

vårdas å medicinska avdelningens dyra vårdplatser. Styrelsen vore emellertid

av den meningen, att å sistnämnda platser som regel endast borde intagas sådana

patienter, som vore i behov av lasarettets resurser för behandlingen och

vården. Övriga patienter skulle däremot kunna intagas å sjukplatser, vilka vore

billigare i fråga örn såväl anläggningskostnader som driftkostnader. Med dessa

utgångspunkter ansåge styrelsen, att antalet vårdplatser för marinens behov å

medicinska avdelningen av samarbetssjukhuset skulle kunna nedsättas från

föreslagna 93 till 60, vilket vore det antal A-platser, vilka såväl samarbetskommittén

som utredningen ansett vara erforderligt. Därigenom skulle antalet

vårdplatser å medicinska avdelningen av detta sjukhus komma att uppgå till

sammanlagt (92 + 60=) 152.

I fråga örn den av utredningen föreslagna beredskapsavdelnmgen om 40

vårdplatser ansåge styrelsen, att densamma skulle kunna anordnas på ett

enklare och billigare sätt samt att till denna avdelning även borde läggas de

33 vårdplatser, med vilka den medicinska avdelningen enligt styrelsens förenämnda

förslag reducerats. För dylikt ändamål ville styrelsen föreslå, att i

första hand två baracksjukhus uppfördes å lasarettstomten med ett antal vårdplatser

av tillhopa 80. Dylika av styrelsen åsyftade baracksjukhus vore redan

prövade för olika medicinska ändamål och desamma hade befunnits vara fullt

tillfredsställande, särskilt då det gällde vård av lindrigt sjuka. Ett sådant

sjukhus vore egentligen avsett att inrymma 60 vårdplatser, men detsamma

kunde lätt omändras så, att det gåve plats för 40 patienter och bleve försett

med nödiga bilokaler. Anordnandet av ett sådant baracksjukhus tolde för

närvarande kunna beräknas uppgå till en kostnad av cirka 55,000 kronoi. Å

ett dylikt sjukhus bordo enligt styrelsens mening intagas lindrigare sjukdomsfall

icke endast bland de militära utan även bland de civila patienterna. Da all

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Majlis proposition nr 207.

marin sakkunskap syntes vara enig därom, att det system, som användes vid

armén, nämligen att behålla lindrigare sjuka på regementenas sjukhus eller till

och med i kasernerna ofta icke vore fullt tillfredsställande, ville styrelsen icke

motsätta sig, att de vid marinens fort befintliga sjukrummen, vilka ju för

övrigt betecknats såsom bristfälliga, icke användes i större utsträckning än

för närvarande vore fallet, utan att ifrågavarande lindrigare sjukdomsfall i

viss utsträckning överfördes till de vid samarbetssjukhuset föreslagna baracksjukhusen.

Genom dessa anordningar skulle å lasarettets medicinska avdelning huvudsakligen

komma att vårdas A-fall och å de föreslagna baracksjukhusen

B-fall. Något av dessa baracksjukhus skulle vid svårare och mera utbredda

epidemier även kunna användas för vård av epidemiskt sjuka.

Mot förslaget i vad det avser uppförandet av ett nytt epidemisjukhus i

Karlskrona hade medicinalstyrelsen intet att erinra. Styrelsen hade därvid

beaktat å ena sidan det nuvarande epidemisjukhusets många bristfälligheter

och å andra sidan de avsevärda fördelarna, för bland annat sjukvården såväl

epidemivården som den allmänna sjukvården å samarbetssjukhuset, uppförandet

av ett nytt epidemisjukhus skulle medföra.

I fråga om platsantalet och däri ingående observationsplatser ville styrelsen

anföra, att utredningens beräkningar syntes väl motivera behovet inom landstingsområdet

efter genomförande av den föreslagna centraliseringen av epidemisj

utgården.

Svenska lasarettsläkare!öreningen har i anslutning till vissa av lasarettsläkaren

Bohmansson framförda synpunkter uttalat sig för ett ytterligare övervägande

av proportionen mellan A- och B-platser på sjukhuset.

Gentemot de av medicinalstyrelsen anförda synpunkterna har den sakkunnige

anfört följande i förenämnda särskilda skrivelse.

Medicinalstyrelsen hade i sitt utlåtande av anförda skäl förordat en minskning

av antalet vårdplatser för militära medicinska fall från av utredningen

föreslagna 93 till 60. Utredningen finge med anledning härav framhålla, att

även utredningen under sitt arbete funnit den angivna siffran, 93, väl hög i

förhållande till Karlskronagarnisonens storlek. Nämnda platsantal hade emellertid

ansetts erforderligt med hänsyn dels till det vårdplatsbehov, som kunde

utläsas av marinsjukhusets journaler under en längre tidsperiod, dels ock till

de marinmedicinska myndigheternas krav. I och för sig ville utredningen därför

icke motsätta sig att platsantalet å den militärmedicinska avdelningen vid det

blivande samarbetssjukhuset i Karlskrona reducerades på sätt medicinalstyrelsen

föreslagit. Styrelsen hade emellertid i anslutning till nämnda förslag

ifrågasatt, att den i utredningsförslaget ingående beredskapsavdelningen skulle

utbytas mot tvenne träbaracker örn vardera 40 platser, kostnadsberäknade till

55,000 kronor per barack. Dessa baracker skulle i sig upptaga de 33 medicinska

vårdplatser, som enligt styrelsens mening borde utgå ur byggnadsprogrammet.

Genom dessa anordningar skulle, anförde medicinalstyrelsen vidare, å lasarettets

medicinska avdelning huvudsakligen komma att vårdas A-fall och å de

föreslagna baracksjukhusen B-fall. Av styrelsens yttrande framginge vidare,

att styrelsen tänkt sig, att läkarvården vid nyssnämnda såsom baracksjukhus utformade

B-avdelning skulle kunna handhavas av läkaren vid epidemisjukhuset.

De av medicinalstyrelsen nu anförda synpunkterna funne utredningen sig

icke kunna biträda. Yad till en början anginge styrelsens förslag att utbyta

den av utredningen föreslagna, såsom en överbyggnad på den tilltänkta epidemiobservationsavdelningen

utformade beredskapsavdelningen mot tvenne

träbaracker, syntes en dylik anordning knappast rationell ur allmän sjukvårds
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

synpunkt. Till en början torde sålunda den sjukhustekniska sakkunskapen

anse, att en rationellt anordnad s. k. B-sjukvårdsavdelning om möjligt borde

äga direkt intern förbindelse mellan de avdelningar (kirurgiska och medicinska),

vilka innefattade de bögkvalificerade s. k. A-platserna, och B-avdelningen.

Denna anordning betingades främst av hänsynen till sjukhusets driftkostnader,

vilka uppenbarligen komme att bliva betydligt högre, därest endast

yttre förbindelser stöde till buds för läkare och vårdpersonal samt för distribution

av patienternas måltider etc. Utredningen funne därför, att ett godtagande

av medicinalstyrelsens förslag i denna del bomme att medföra svårigheter för

en rationalisering av arbetet ävensom en ökning av driftkostnaderna vid det

tilltänkta samarbetssjukhuset i Karlskrona.

Beträffande den av den sakkunnige förordade byggnadstekniska lösningen

av samarbetssjukhusets byggnadsfrågor ha vissa erinringar framställts av

marinförvaltningen och militära byggnadsutredningen, beträffande vilka torde

få hänvisas till handlingarna i ärendet. Medicinalstyrelsen har i denna del

anfört följande.

Ritningarna, vilka av de sakkunniga angivits vara skissritningar, kunde enligt

styrelsens mening väl läggas till grund för de definitiva ritningarna, vilka

borde upprättas efter samråd ej endast mellan marinens och landstingets representanter

utan även med medicinalstyrelsen, som ju enligt i lasarettslagen

meddelad föreskrift efter byggnadsstyrelsens hörande i sista hand skulle godkänna

ifrågavarande om- och tillbyggnad. Utöver de av styrelsen ovan föreslagna

ändringarna av skissritningarna syntes ytterligare smärre ändringar

av desamma vara påkallade. Sålunda torde exempelvis inom röntgenavdelningen

en del ändringar och utvidgningar vara nödvändiga för att denna avdelning

skulle komma att motsvara de ökade anspråk, som efter lasarettets

utvidgning torde komma att ställas på densamma. Vissa av dessa ändringar

torde komma att medföra ökade, andra däremot minskade utgifter.

Den sakkunnige har i särskilt yttrande i anledning av medicinalstyrelsens nu

återgivna uttalande anfört följande.

Den besparing i byggnadskostnader, som skulle stå att vinna enligt medicinalstyrelsens

förslag, måste anses vara relativt blygsam. Den av utredningen

förordade beredskapsavdelningen örn 40 platser beräknades således draga en

byggnadskostnad av 3,250 kronor per plats, medan ett baracksjukhus med

samma platsantal enligt medicinalstyrelsens beräkning betingade en kostnad

av 1,375 kronor per plats. Det ville därför enligt utredningens förmenande

synas, som den av utredningen föreslagna lösningen av hithörande spörsmål

vore att föredraga.

I detta sammanhang ville utredningen framhålla, att medicinalstyrelsens

kostnadsberäkning beträffande sjukhusbarackema såvitt utredningen kunnat

finna allenast avsåge själva anskaffningskostnaden för barackerna men icke

kostnaderna för erforderliga installationer av olika slag, yttre ledningar, rörgravar

o. s. v. Toges sistnämnda kostnader i beräkning syntes den av styrelsen

angivna siffran, 55,000 kronor per barack, långt ifrån komma att förslå

för ändamålet.

Marinförvaltningen har med hänsyn till den av ämbetsverket förordade uppräkningen

av platsantalet å samarbetssjukhuset för militära patienter beräknat

en kostnad för statsverket av 4,000,000 kronor i stället för av den sakkunnige

beräknade 3,120,000 kronor. Detta alternativ har ämbetsverket betecknat såsom

alternativ I. Vidare har ämbetsverket framlagt ytterligare tvenne alternativa

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Marits proposition nr 207.

förslag till lösning av marinens sjukhusfråga i Karlskrona, innebärande det

ena, att marinsjukhusets kirurgiska avdelning uppgår i länslasarettet, medan

den medicinska avdelningen kvarbliver i marinsjukhusets nuvarande lokaler

och en beredskapsavdelning örn 80 platser upprättas å Laboratorieholmen.

Detta alternativ, alternativ II, har marinförvaltningen kostnadsberäknat till

2,560,000 kronor. — Enligt det andra av marinförvaltningen framlagda alternativet,

alternativ III, skulle marinsjukhuset bibehållas såsom sådant med

såväl kirurgisk som medicinsk avdelning och en beredskapsavdelning om 80

platser. Detta alternativ har kostnadsberäknats till 2,480,000 kronor.

För egen del har marinförvaltningen vidare anfört följande.

Marinförvaltningen ansåge. sig böra förorda alternativ II, bland annat av

den anledningen att genom kirurgiska avdelningens förläggande till länslasarettet

dessa fall kunde beredas en mera högklassig läkarvård än å en fristående

kirurgisk avdelning för enbart militära patienter. Läkaren å en sådan fristående

avdelning syntes nämligen på grund av det relativt ringa antalet militära

patienter icke kunna erhålla den övning som en kirurg mer än andra läkare

behövde för att bibehålla eller ock öka sina kunskaper och sin färdighet. Härtill

komme utöver den omständigheten, att detta alternativ vöre avsevärt billigare

att genomföra än det fullständiga samarbetsalternativet, den praktiska

fördelen av att i största möjliga utsträckning förlägga vården av militära

patienter till marinens nuvarande sjukhus, som läge mera centralt i förhållande

till flertalet militära anläggningar i Karlskrona än länslasarettet. Marinförvaltningen

finge i detta sammanhang framhålla, att ämbetsverket vid den

förut omtalade utredningen angående ändrad disposition av försvarsväsendets

byggnader i Karlskrona funnit, att samtliga förslag till lösning, i vilka marinens

sjukhus avsetts att bibehållas såsom sådant, visat sig ekonomiskt fördelaktigare

än de förslag, enligt vilka fullständigt samarbetssjukhus beräknats

uppföras och marinens sjukhus avsetts att utnyttjas för andra ändamål.

Mot bibehållande av marinens nuvarande sjukhus hade anförts dess utsatta

läge vid eventuella bombanfall. På grund av det starka luftvärnet i Karlskrona

torde emellertid bombfällningen komma att ske från mycket stor höjd,

varför sjukhusets läge icke syntes ha så stor betydelse. Det borde i detta

sammanhang framhållas, att länslasarettet icke heller kunde anses ligga utom

farozonen vid bombangrepp, enär detsamma vore beläget emellan tre militära

anläggningar, nämligen grenadjär- och ingenjörskasernerna samt Oscarsväm

och i omedelbar närhet till järnvägen. Ett bibehållande av marinens nuvarande

sjukhus medförde för övrigt den obestridliga fördel, som måste anses ligga i

att under krigstid disponera två sjukvårdsinrättningar i Karlskrona belägna

på betryggande avstånd ifrån varandra. Vid genomförande av de av marinförvaltningen

framlagda alternativen, innefattande beredskapsavdelning på

Laboratorieholmen, vunnes den fördelen, att en tredje sjukvårdsinrättning

erhölles, som läge isolerad från övriga byggnader, varigenom bomb- och framförallt

brandrisken minskade. Denna beredskapsavdelning skulle även komma

alt få stor betydelse genom att vid vissa sjukdomsfall, i synnerhet epidemiska,

lätt kunde nås genom direkt kommunikation från å redden förankrade fartyg.

Sammanfattningsvis ville marinförvaltningen framhålla, att ehuru inrättandet

av ett fullständigt samarbetssjukhus måhända ur vissa synpunkter kunde

innebära fördelar, ämbetsverket dock ansett sig böra avstyrka det i betänkandet

framlagda förslaget av huvudsakligen följande skäl:

1) det antal vårdplatser, som av utredningen beräknats för marinens personal,

vore helt otillräckligt,

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. May.ts proposition nr 207.

2) ett bibehållande av marinens nuvarande sjukhus efter genomgripande

modernisering visade sig enligt verkställda beräkningar betydligt mera fördelaktigt

ur ekonomisk synpunkt än uppförandet av ett fullständigt samarbetssjukhus,

vilket särskilt framträdde under förutsättning av att tillräckligt antal

vårdplatser för marinens personal där tillskapades. — Därjämte finge marmförvaltningen

på skäl, som ovan anförts, såsom bidragande orsak till sitt ställningstagande

anföra, att den korta tid, som avsetts för genomförande a,v den

ändrade dispositionen av vissa av försvarsväsendets byggnader i Karlskrona,

icke medgåve att vid planens uppgörande räkna med att maiinens sjukhusbyggnader

toges i anspråk för annat ändamål än det nuvarande.

Militära byggnadsutredningen har beträffande kostnadsberäkningen anfört

följande.

Kostnaderna syntes i vissa fall vara för högt upptagna. Detta gällde särskilt

byggnaderna nr XIII oell XIX, för vilka de beräknade kostnaderna

borde nedskrivas med omkring 100,000 respektive 30,000 kronor. Enligt en

under hand för utredningen företedd tablå över byggnadskostnaderna hade

den sakkunnige i övrigt räknat med relativt höga volympriser och därutöver

upptagit vissa tillägg däribland för oförutsedda utgifter m. m. med 10 procent

av samtliga kostnader. Sistnämnda procentuella tillägg borde under sådana

förhållanden kunna sänkas till 6 procent. Med hänsyn till vad sålunda anförts,

borde kostnaderna kunna beräknas till i runt tal 300,000 kronor lägre

belopp än den sakkunnige angivit eller till 4,740,000 kronor.

I byggnadskostnaderna hade enligt den sakkunnige icke inräknats kostnader

för anskaffning av linoleummattor. I den man sådana mattor eller likvärdiga

kunde anskaffas, borde utgifterna för desamma inberäknas i byggnadsanslaget.

Marinförvaltningen och medicinalstyrelsen ha förklarat sig intet ha att

erinra mot att anordnandet av marinens permanenta platser å det nya epidemisjukhuset

helt skulle bestridas av statsmedel. Medicinalstyrelsen har dock

framhållit, att bifall till framställningen uppenbarligen skulle kunna draga

med sig vissa konsekvenser i fråga örn anordnande av epidemiplatser å epidemisjukhus

för patienter tillhörande försvarsväsendet. — I övrigt ha principerna

för fördelningen av kostnaderna för samarbetssjukhuset godtagits av

remissmyndigheterna.

Medicinalstyrelsen har dessutom uttalat, att de av styrelsen i det föregående

förordade förändringarna och förbättringarna syntes kunna rymmas

inom den av den sakkunnige upprättade kostnadsramen.

Beträffande de av den sakkunnige framlagda förslagen till avtal har marinförvaltningen

föreslagit vissa mindre redaktionella jämkningar. — Medicinalstyrelsen

har i denna del gjort följande uttalande.

Vissa paragrafer i det vid betänkandet fogade förslaget till avtal mellan

Kungl. Majit och kronan, å ena, samt Blekinge läns landsting, å andra sidan,

angående vård å lasarettet och epidemisjukhuset i Karlskrona av viss försvarsväsendet

tillhörande personal torde böra bringas i bättre överensstämmelse

med bestämmelserna i 23 § lasarettsstadgan. En korrigering i dylikt avseende

syntes även vara påkallad, därest den av styrelsen i vissa avseenden ovan föreslagna

ändringen av beläggningsprincipen å medicinska avdelningen och

B-sjukhuset skulle komma att godtagas.

Styrelsen finge sålunda föreslå, att 1—3 paragraferna erhölle följande

ändrade lydelse:

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

»1 §.

Landstinget förbinder sig att av å lasarettet befintliga vårdplatser ställa

det antal, som framgår av bilaga 1 till detta avtal, till förfogande för militärpatienter,

som enligt vederbörlig remiss av militär tjänsteläkare äro i behov

av undersökning och sjukhusvård av beskaffenhet att kunna meddelas å

lasarettet, varvid de i 23 § gällande sjukhusstadga meddelade föreskrifterna

rörande intagning skola gälla.

2 §.

För militärpatienter skall utan tillgripande av överbeläggning kunna å

allmän sal upplåtas vårdplatser å lasarettets medicinska och kirurgiska avdelningar.

3 §.

Vederbörande för sjukvården ansvarige läkare äger att, vid behov och i

den mån så prövas lämpligen kunna ske, med militär- respektive civilpatienter

belägga de vårdplatser, som beräknats för civil- respektive militärpatienter,

men ej äro tagna i anspråk.»

Den i 1 § omförmälda bilagan torde kunna upprättas först sedan platsantalet

blivit definitivt fastslaget.

I fråga örn föreskriften i 4 § av samma förslag, att försvarsväsendet tillhörande

personal jämväl skulle mottagas å lasarettet för öppen sjukvård

kunde man befara, att svårigheter stundom skulle komma att uppstå därigenom,

att ett allt för stort antal av denna personal samtidigt sökte

dylik vård. Därest så skulle bliva förhållandet, ansåge styrelsen, antingen att

mottagandet av dylik personal, som på grund av sjukdomens art icke omedelbart

borde komma under behandling, måtte kunna begränsas till visst antal

per dag, eller ock att extra läkarkraft för ändamålet borde anställas.

Beträffande den sakkunniges förslag till organisation av den militära

medicinska avdelningen å samarbetssjukhuset föreligga yttranden av marinförvaltningen,

medicinalstyrelsen samt svenska lasarettsläkareföreningen.

Marinförvaltningen har anfört följande.

Någon anledning antaga att sjukhusvården icke skulle bliva lika effektiv

och högklassig med en marinläkare såsom överläkare som med en civil läkare

förelåge icke. Marinförvaltningen ville framhålla önskvärdheten för att icke

säga nödvändigheten av att en särskild medicinsk avdelning för militära

patienter med en marinläkare såsom chefläkare upprättades.

Under erinran örn vad styrelsen i det föregående anfört rörande omfattningen

m. m. av den medicinska avdelningen vid samarbetssjukhuset har

medicinalstyrelsen såvitt nu är i fråga anfört följande.

Genom den av styrelsen föreslagna begränsningen av samarbetssjukhusets

medicinska avdelning, å vilken skulle mottagas såväl civilt som militärt

klientel, som vore i behov av kvalificerad vård, komme att tillskapas ett till

storleken lämpligt avvägt arbetsfält för en lasarettsläkare, som under sig

hade nödigt antal underläkare. Av dessa underläkare ansåge styrelsen, att

en borde vara förste underläkare, och denne borde, försåvitt han innehade

därför erforderlig kompetens, förordnas som biträdande lasarettsläkare. Då

det gällde tillsättande av denna förste underläkartjänst, syntes vid i övrigt

lika meriter företräde böra givas åt en militärläkare. Vid ledigförklarande av

tjänsten torde meddelande härom böra införas i annonsen. Utan att behöva

ändra sjukhuslag och sjukhusstadga skulle läkarvården vid det av styrelsen

förordade B-sjukhuset kunna handhavas av läkaren vid epidemisjukhuset.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

För att ytterligare tillmötesgå de från militär sida uttalade önskemålen örn

anställande vid lasarettet i Karlskrona av en marinläkare ansåge styrelsen sig

kunna förorda, att, därest till tjänsten som läkare vid epidemisjukhuset och

B-sjukhuset marinläkare med specialutbildning i intern medicin och epidemiologi

anmälde sig, denne skulle äga företräde framför övriga sökande.^ På så

sätt torde komma att lösas det från militärt håll framförda önskemålet, att

för vissa intygs avgivande samt för utbildning av sjukvårdare för marinens

behov vid lasarettet ha tillgång till marinläkare.

Den sakkunnige har gentemot medicinalstyrelsen anfört följande.

Det torde knappast vara lämpligt, att såsom medicinalstyrelsen tänkt sig

läkarvården vid samarbetssjukhusets B-avdelning skulle omhänderhavas av

läkaren vid epidemisjukhuset. Bortsett från det förhållandet, att särskild

läkare för sjukhusets epidemiavdelning icke torde komma att anställas. —

denna läkarvård torde komma att anförtros någon av de vid samarbetssjukhusets

medicinska avdelning tjänstgörande läkarna — torde det vara en

allmän uppfattning, att läkarvården vid ett lasaretts B-avdelning borde handhavas

av vederbörande läkare vid lasarettets A-avdelningar. B-avdelningen

borde nämligen ur de synpunkter, som varit vägledande vid uppdelningen

i A- och B-platser, uppfattas såsom en filial till A-sjukhusets olika avdelningar,

vars patientklientel som regel rekryterades genom överflyttning av

konvalescenter och andra eftervårdsbehövande från A-platserna. För att rätt

fylla sitt syfte borde följaktligen kontrollen över och vården av patientmaterialet

å B-avdelningen åvila vederbörande läkare vid sjukhusets olika

avdelningar av A-karaktär.

Lasarettsläkareföreningen har åberopat förenämnda yttrande av lasarettsläkaren

Bohmansson, varav inhämtas följande.

De sakkunniga hade föreslagit, att en medicinsk avdelning vid samarbetssjukhuset

skulle ställas under ledning av en biträdande lasarettsläkare.

Starka betänkligheter förelåge mot en dylik anordning, som i den form man

tänkt sig densamma föga överensstämde med gällande bestämmelser. Dylika

tjänster funnes icke i gällande sjukhusstadga. Enligt densamma kunde personligt

förordnande utfärdas för viss underläkare att vid sidan om sin underläkaretjänst

såsom biträdande lasarettsläkare självständigt handhava vården

å viss avdelning.

Det syntes emellertid vara mindre lämpligt att göra denne marinläkare till

underläkare vid sidan örn en anställning som biträdande läkare i självständig

position. Han borde tillförsäkras icke blott självständigt ansvar utan även

en mera permanent position än den föreslagna. Det vore lämpligast, att en

dylik militär avdelning finge en mera självständig ställning och att läkaren

utnämndes av de marina myndigheterna, så att tillräcklig hänsyn kunde tågås

till rent militära krav. Benämningen av tjänsten kunde synas vara en bisak,

men med begreppet biträdande läkare följde en i viss mån underordnad ställning,

som icke torde vara lycklig eller lämplig för en god rekrytering i denna

befattning. .

Chefläkaren för den marinmedicinska avdelningen borde bliva marinläkare

med tjänstgöringsplacering som chef för sagda avdelning och tillförsäkras

en självständig ställning i organisationen.

För egen del har lasarettsläkareföreningen i anslutning till det anförda särskilt

understrukit, att någon principiell skillnad mellan militära och civila

patienter ej borde fastslas. "Vissa militära patienter borde kunna i nidas å

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

den civila medicinska avdelningen lika väl som vissa civila patienter å den

militära medicinska avdelningen, varför ett intimt samarbete mellan dessa

avdelningars överläkare måste förutsättas.

Allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd lia icke baft

något att invända mot den av den sakkunnige förordade löneställningen, lönegraden

Ca 26, för den biträdande överläkaren å samarbetssjukhusets medicinska

avdelning.

Beträffande sjukhussammanslagningens inverkan på nuvarande anställningshavare

vid marinens sjukhus har marinförvaltningen framhållit, att

ifrågavarande personal i den mån det vore möjligt syntes böra beredas arbete

vid det nya samarbetssjukhuset, då för närvarande endast en ringa del kunde

omplaceras till andra motsvarande befattningar inom försvarsväsendet. —

Innehavaren av den föreslagna sjukhusunderofficersbefattningen vid samarbetssjukhuset

syntes även böra vara väbel vid sjukhuset.

Departementschefen.

Inledningsvis har framhållits, hurusom frågan örn en förbättring av marinsjukvården

i Karlskrona varit föremål för utredning under ett tiotal år.

Marinens sjukhus i Karlskrona, som redan vid denna utredningsperiods

början var olämpligt för sitt ändamål, har med hänsyn till de pågående utredningarna

icke undergått några mera nämnvärda förbättringar, varför sjukhuset

numera befinner sig i ett mycket bristfälligt skick.

I frågans tidigare skede ansågs marinsjukhusets modernisering böra

bringas till lösning utan samband med föreliggande planer på en utvidgning

av Blekinge läns landstings lasarett i Karlskrona. Vid övervägande

av ett i enlighet härmed framlagt förslag väckte medicinalstyrelsen såsom

förut omnämnts tanken på att ordna de militära sjukhusförhållandena i staden

på basis av ett samarbete med den civila sjukhusvården därstädes och i överensstämmelse

med de principer för samarbete mellan civila och militära

sjukvårdsintressen, som sedan länge tillämpats vid arméns garnisonssjukhus.

Sedan ett på denna grundval år 1940 framlagt förslag förkastats av Blekinge

läns landsting med hänsyn till att förslaget ansetts alltför kostnadskrävande

för landstingets del samt landstinget gjort framställning örn förnyad utredning

i ärendet, förordnade Kungl. Maj:t på därom av mig gjord hemställan

örn ytterligare utredning genom representanter för staten och landstinget

under ledning av särskild sakkunnig. Resultatet av denna utredning föreligger

nu till bedömande i form av ett betänkande, till vars närmare behandling

jag övergår.

Den sakkunnige har på anförda skäl förordat en lösning av marinens sjukhusfråga

i Karlskrona enligt samarbetslinjen, innebärande att marinsjukhuset

skulle nedläggas och dess uppgifter övertagas av länslasarettet. För sådant

ändamål samt för att fylla uppgiften såsom centrallasarett för Blekinge län

skulle lasarettet utbyggas i enlighet med av den sakkunnige föreslagna riktlinjer.

Det utbyggda lasarettet skulle fortfarande ägas och förvaltas av landstinget.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj-.ts proposition nr 207.

Av den förut lämnade redogörelsen för remissyttrandena framgår, att praktiskt

taget fullständig enighet råder mellan remissmyndigheterna örn lämpligheten

av den av den sakkunnige förslagna lösningen. Betänkligheter torde

i och för sig icke behöva möta mot att i enlighet härmed låta ett landsting

övertaga statliga sjukvårdsuppgifter av större omfattning. I de fall större

garnisoner haft att repliera på landstingsägda sjukvårdsinrättningar har veterligen

några olägenheter därav ej försports. Genom ett samarbete efter dessa

riktlinjer torde betydande fördelar stå att vinna för såväl kronan som landstinget.

Kronan såsom ansvarig för den militära kroppssjukvården kan genom

ett samarbetssjukhus erbjuda de vårdbehövande en specialiserad sjukhusvård

av samma klass som dea för medborgarna i gemen av landstingen finansierade

lasarettsvården. Yad landstinget angår påtager sig detsamma visserligen

genom det ifrågasatta samarbetet avsevärda förpliktelser gentemot statsverket

men erhåller samtidigt möjlighet att bringa sin centrallasarettsfråga till en

lösning. Det alternativa förslag, som av marinförvaltningen enligt det föregående

framlagts och som innebär, att ett sammanförande av den civila och den

militära sjukvården skulle äga rum endast i fråga örn de kirurgiska fallen, är icke

tillfredsställande ur dessa synpunkter och icke heller i organisatoriskt hänseende

nöjaktigt. Ett genomförande av detta förslag skulle vidare nödvändiggöra

ett bibehållande av marinens nuvarande sjukhus, ehuru avsett endast för

de medicinska sjukdomsfallen. Detta förslag skulle följaktligen innebära den

olägenheten att marinens nuvarande sjukhus icke skulle kunna disponeras för

ordnande av marinens förläggningsförhållanden i övrigt i Karlskrona, vilket

— såsom närmare framgår av vad i det följande under punkt II kommer att

anföras — är ägnat att vålla olägenheter och kan äventyra en ändamålsenlig

lösning av dessa förläggningsfrågor. De av marinförvaltningen alternativt förordade

lösningarna av sjukvårdsfrågorna i Karlskrona kunna alltså icke av

mig förordas.

För vinnande av fullt säkra hållpunkter för bedömandet av de ekonomiska

konsekvenserna av den sakkunniges förslag till sammanslagning av den civila

och marina sjukhusvården i Karlskrona hade det varit av betydelse att äga

tillgång till en jämförelse mellan driftkostnaderna vid marinsjukhuset och å

länslasarettet i Karlskrona. Både 1940 års utredning och den sakkunnige ha

sökt åstadkomma en dylik jämförelse men icke kunnat framlägga en sådan,

enligt uppgift emedan kostnaderna vid marinsjukhuset icke kunnat specificeras.

Även jag har sökt erhålla underlag för en sadan jämförelse, enligt

uppgift från ledningen för marinsjukhuset kunna dock dess driftkostnader

ej fixeras, emedan sjukhusdriften bekostas från marinens allmänna

anslag till avlöningar, mathållning m. lii. och särskilda räkenskaper för

dessa kostnader såvitt avser sjukhuset ej föras. Örn jag sålunda nödgas

konstatera, att en siffermässig jämförelse i detta avseende ej kan nu komma till

stånd, synes likväl betänklighet ur driftsekonomisk synpunkt ej behöva möta

mot ett samarbete på sjukhusområdet mellan staten och landstinget. Driftkostnaderna

vid länslasarettet i Karlskrona kunna ej anses särskilt höga, de

torde i stort sett representera genomsnittet bland rikets länslasarett.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj-.ts proposition nr 207.

Härtill kommer, att vårdtiden på de dyrbarare s. k. A-platserna genom tillkomsten

av de B-platser som i det följande förordas torde kunna ej oväsentligt

förkortas till fördel för sjukhusets ekonomi.

På grund av det anförda finner jag den av den sakkunnige förordade lösningen

av marinens sjukhusfråga i Karlskrona lämplig och föreslår därför,

att marinens sjukvård därstädes ordnas genom samarbete med Blekinge läns

landsting.

Beträffande den sakkunniges principprogram för samarbetssjukhusets och

centrallasarettets ordnande ha skilda meningar försports bland myndigheterna.

Meningsskiljaktigheterna begränsa sig huvudsakligen till storleken

och utformningen av den för militära invärtesmedicinska fall avsedda avdelningen.

Medan marinförvaltningen påyrkat i det närmaste en fördubbling av

platsantalet å denna avdelning samt den därtill anslutna s. k. beredskapsavdelningen,

har 1940 års militära byggnadsutredning funnit sig kunna acceptera

den sakkunniges förslag i denna del. Medicinalstyrelsen åter har förordat

en minskning av antalet medicinska lasarettsplatser från av den sakkunnige

föreslagna 93 till 60 i samband varmed styrelsen förordat anordnande

av sjukbaracker för enklare fall å sjukhusområdet. Slutligen har lasarettsläkaren

Bohmansson förordat en närmare utredning beträffande proportionen

mellan s. k. A-platser och B-platser. Innan jag tar ställning till de sålunda

framlagda förslagen torde jag få erinra örn följande.

Generalfältläkaren framlade år 1941 vissa riktlinjer rörande den slutna

sjukvården för arméns del, vilka äro av viss betydelse för bedömandet även

av här föreliggande spörsmål. Med utgångspunkt från att den genomsnittliga

vårdkostnaden per dag ställer sig högre å ett specialsjukhus än å ett truppförbandssjukhus

uttalas i de nämnda riktlinjerna till en början önskemålet

örn en överflyttning till de driftbilligaste sjukvårdsplatserna — truppförbandssjukhusen

— av all den sjukvård, som kan bedrivas där med

samma säkerhet för ett gott vårdresultat, medan platserna å specialiserade

sjukhus böra reserveras för sådana patienter, som verkligen äro i behov därav.

Med denna pricipiella utgångspunkt anser generalfältläkaren de för den militära

sjukhusvården erforderliga vårdplatserna kunna uppdelas i tre olika

kategorier, nämligen

1. A-platser på sjukhus (»samarbetssjukhus» och civila lasarett) med specialutbildade

läkare och fullständig utrustning med avseende på diagnostik

och terapi: röntgenavdelningar, laboratorier, operationsavdelningar, fysikaliska

och balneoterapeutiska anordningar etc.

2. B-platser å truppförbandssjukhus för all den sjukvård, som truppförbandets

egen medicinalpersonal med mera begränsade resurser kan meddela.

3. C-platser, likaledes förlagda till truppförbandet, för konvalescens och

efterbehandling, isolering av banala infektioner och annan vård, som hittills

meddelats i kvarter inom truppförbandet. Dessa C-platser böra jämväl finnas

som reserv vid tillfälligt ökad sjuklighet, lättare epidemier och vid tillfällig

ansvällning av förbandets normalnumerär. De böra även tillfälligt kunna tagas

i bruk för truppförläggning vid mobilisering.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Av generalfältläkarens riktlinjer framgår, att till A-platser böra hänvisas

kirurgiska vårdfall, som fordra operativ behandling eller specialkompetens

hos läkaren. Vårdtiden bör inskränkas till den kortast möjliga och den sjuke

snarast överföras till B- eller C-plats å eget truppförband för konvalescens

och efterbehandling. Av invärtes medicinska sjukdomsfall hänvisas till

A-platser vissa undersökningsfall, till dess diagnos är ställd och behandlingsplan

kan uppgöras, och dessutom sådana allvarligare vårdfall, som fordra

fortsatt övervakning, sjukhusskolad vårdpersonal eller speciell dietetik.

Vid en jämförelse mellan dessa riktlinjer och den sakkunniges nu föreliggande

förslag till ordnande av den militära sjukvården i Karlskrona framgår

till en början, att B- och C-platserna, vilka enligt generalfältläkarens

mening för arméns del böra vara förlagda till truppförbanden, här inrymts

inom ramen för samarbetssjukhuset. För en dylik anordning kunna ock flera

skäl anföras, bland annat de särpräglade förläggningsförhållandena i Karlskrona,

varest de militära enheterna äro av en helt annan storleksordning än

vid armén. Den sakkunnige har emellertid vidare icke förordat någon närmare

byggnadsteknisk eller organisatorisk åtskillnad mellan A-platserna å

den ena sidan och B-platserna å den andra, varför förslaget i stort sett innefattar

vårdplatser av endast två typer, A-platser och C-platser.

För egen del har jag funnit, att medicinalstyrelsens invändningar mot den

sakkunniges förslag i denna del icke sakna fog. För att tillmötesgå styrelsens

önskemål i förevarande avseende liksom i någon mån marinförvaltningens krav

på ökat antal platser för invärtesrnedicinska fall förordar jag därför följande

ändrade disposition av platsantalet å den medicinska avdelningen.

Antalet av den sakkunnige angivna A- och B-platser för medicinska militära

fall, 93, bibehålies oförändrat, men beräknas såsom avseende allenast

A-platser, vilket torde vara befogat med hänsyn bland annat till den för dessa

platser föreslagna byggnadstekniska standarden i avseende å bilokalsutrymmen

o. s. v.

Den av den sakkunnige förordade s. k. beredskapsavdelningen, vilken närmast

torde vara att uppfatta såsom en C-avdelning, torde i anslutning till den

nyss förordade beräkningen av A-platserna böra tagas i anspråk såsom i

första hand en B-avdelning för samarbetssjukhusets behov. Enligt vad som

framgår av de vid betänkandet fogade skissritningarna står ifrågavarande avdelning

i direkt kulvertförbindelse med sjukhusets övriga delar. Vidare ha

bilokaler o. s. v. beräknats på sådant sätt, att avdelningen i fråga utan vidare

torde kunna fungera såsom B-avdelning med de uppgifter som avsetts för

sådan avdelning i generalfältläkarens förenämnda riktlinjer.

Medicinalstyrelsen har såsom förut anförts för sin del förordat, att B-sjukvården

vid samarbetssjukhusets militärmedicinska avdelning skulle förläggas

till ett baracksjukhus örn 40 platser, av styrelsen kostnadsberäknat till 55,000

kronor. Enligt vad som upplysts torde emellertid ett fullgott baracksjukhus

med erforderliga installationer o. s. v. icke kunna åstadkommas inom ramen

för den av medicinalstyrelsen angivna summan. En kostnad av minst 60,000

kronor torde, likaledes enligt inhämtade upplysningar, erfordras för anord
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Martts proposition nr 207.

nandet av ett baracksjukhus av föreslagen typ. Vid nu angivna förhållanden

och i betraktande av den korta livslängd ett sålunda beskaffat sjukhus har

synes det knappast välbetänkt att anordna permanent sjukhusvård på basis

av baracker.

Om jag således icke kan biträda medicinalstyrelsens förslag örn anordDandet

av baracker i anslutning till samarbetssjukhuset för bestridandet av

den s. k. B-sjukvården, synes det enligt min mening emellertid påkallat att

något vidga ramen för den militärmedicinska sjukhusvården å samarbetssjukhuset.

Detta synes enklast och bäst kunna ske på så sätt, att den förutnämnda,

såsom B-avdelning avsedda beredskapsavdelningen om 40 sängplatser påbygges

med ytterligare en våning likaledes örn 40 platser av samma typ som

den nu i skissritning föreliggande beredskapsavdelningen. Härigenom skulle

således det totala antalet medicinska platser för militär personal å samarbetssjukhuset

i Karlskrona komma att ökas nied 40 från av den sakkunnige förordade

(93 + 40 =) 133 till (133 + 40 =) 173 platser.

I detta sammanhang vill jag understryka, att de nu angivna siffrorna givetvis

endast äga betydelse såsom en beräkningsgrund och ej avse att vara

normerande för den ena eller andra partens utnyttjande av platserna å samarbetssjukhuset.

Sålunda torde bland annat den av mig föreslagna B-avdelningen

kunna i stor utsträckning nyttjas för hela sjukhusets behov såsom en

gemensam avdelning.

Vad beträffar behovet av C-platser torde detta med hänsyn bland annat till

det av mig föreslagna B-sjukhusets utvidgning kunna tillgodoses inom ramen

för befintliga eller blivande platser å truppförbandssjukhusen i Karlskrona.

En sak för sig är, att behovet av sjukhusplatser av C-typ under rådande

beredskapsförliållanden är särskilt stort och för närvarande måste tillgodoses

genom anlitande av vissa äldre, synnerligen bristfälliga lokaler å Laboratorieholmen

ävensom genom ianspråktagande av den s. k. Tullskolan i Karlskrona.

Detta behov, som således är föranlett av försvarsberedskapens upprätthållande,

torde kunna tillgodoses genom vidtagande av provisoriska anordningar,

såsom exempelvis anordnande av baracker. Denna fråga, vilken torde böra

uppmärksammas av marinförvaltningen, kräver icke sin lösning i förevarande

sammanhang. För anordnande av dylika för försvarsberedskapsändamål avsedda

baracker torde förskottsstaten för försvarsväsendet kunna av Kungl.

Majit anlitas. — Jag vill allenast förutskicka att, därest det skulle befinnas

påkallat att anordna baracker för sjukvårdsändamål i Karlskrona, dessa torde

böra uppföras i anslutning till lasarettsområdet för vinnande av kontakt med

samarbetssjukhuset i ekonomiskt och personellt avseende.

Vad angår den sakkunniges kostnadsberäkning för det av honom föreslagna

byggnadsprogrammet för samarbetssjukhuset i Karlskrona har militära

byggnadsutredningen såsom förut antytts funnit sig böra föreslå en

reduktion av densamma med i avrundat tal 300,000 kronor, medan landstinget

påyrkat vissa ändringsarbeten för en sammanlagd kostnad av 200,000 kronor.

Mot dessa av byggnadsutredningen och landstinget förordade jämkningar

i den sakkunniges förslag synes intet vara att erinra. Enligt inhämtad

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

upplysning skulle kostnaden för tillbyggnad av den s. k. beredskapsavdelningen

med ytterligare en våning jämte anordnande av hiss komma att

uppgå till i runt tal 120,000 kronor. I anslutning härtill torde den sammanlagda

kostnaden för Karlskronalasarettets utbyggande böra beräknas

till (5,040,000 — 300,000 + 200,000 + 120,000 =) 5,060,000 kronor.

I anslutning till de av den sakkunnige förordade principerna för fördelning

av byggnadskostnaderna torde det angivna beloppet av 5,060,000 kronor

böra fördelas sålunda, att statsverket gäldar i runt tal 3,125,000 kronor och

landstinget återstoden eller 1,935,000 kronor. Vid denna fördelning förbiser

jag icke, att statsverket kommer att få erlägga den övervägande delen av

kostnaderna för utbyggnaden av det nuvarande lasarettets ekonomiavdelning

och panncentral. Det hade måhända kunnat övervägas att påkalla en för

staten något förmånligare kostnadsfördelning i denna del; med hänsyn emellertid

till de förpliktelser i avseende å sjukvårdens ordnande i Karlskrona,

som Blekinge landsting åtager sig genom samarbetet med staten, vill jag icke

nu ifrågasätta någon jämkning i avseende å kostnadsfördelningens principer.

Då jag i likhet med utredningsmannen förutsätter, att det nya epidemisjukhuset

i relativt stor omfattning kommer att av marinen utnyttjas för andra

sjuk vårdsändamål än epidemivård, har jag icke heller velat motsätta mig den

sakkunniges förslag rörande bestridande av kostnaderna för epidemivårdplatserna

med de ändringar, som av det förut sagda framgår. Jag vill emellertid

betona, att endast de i detta fall föreliggande speciella förhållandena

kunna motivera att statsverket påtager sig en del av sistnämnda kostnader,

varför ett biträdande av förslaget i denna del icke bör få några konsekvenser

inom andra delar av försvarsväsendet.

I det föregående har hänsyn icke tagits till kostnaderna för lösa inventarier

eller linoleummattor för sjukhuset. Beträffande dessa kostnader föreligga icke

några närmare kostnadsberäkningar. Det torde få ankomma på den i byggnadsavtalsförslaget

omförmälda byggnadskommittén att efter samråd med marinförvaltningen

och Blekinge läns landsting inkomma med utredning och kostnadsberäkning

i denna del i och för finansieringsfrågans bedömande. Jag förutsätter,

att de till marinens nuvarande sjukhus hörande inventarierna i största

möjliga utsträckning skola tagas i anspråk.

Mot de av den sakkunnige angivna grunderna för bestridandet av samarbetssjukhusets

driftkostnader synes någon väsentlig erinran ej kunna framställas.

De av den sakkunnige förordade avtalsförslagen synas kunna i huvudsak

godtagas. De av medicinalstyrelsen framställda erinringarna torde dock böra

beaktas vid den slutliga utformningen av dessa avtal. Uppmärksammas bör

härvid även, att utformningen av 10 § i det i bilaga B intagna avtalsförslaget

sker på sådant sätt, att därav klart framgår, att med »lasarettet» i denna paragraf

icke åsyftas de delar av lasarettet, som avses i 13 §. Av riksdagen torde

böra utverkas bemyndigande för Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse

med de framlagda avtalsförslagen träffa avtal med landstinget.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 207.

757 43 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

Olika meningar ha under remissbehandlingen yppats angående organisationen

av den invärtesmedicinska vården av militära patienter. Medan den

sakkunnige på anförda skäl förordat, att någon organisatorisk åtskillnad icke

borde genomföras beträffande vården av civila och militära invärtespatienter,

ha marinförvaltningen och lasarettsläkareföreningen hållit före, att den militära

medicinska sjukhusvården skulle stå under chefskap av en särskild överläkare,

tillika marinläkare. Medicinalstyrelsen åter har i anslutning till dess förslag

örn en minskning av antalet platser å samarbetssjukhuset för militära medicinska

fall funnit samtliga medicinska fall kunna stå under tillsyn av civil

chefläkare.

För egen del vill jag framhålla, att det med den av mig föreslagna utvidgningen

av platsantalet å sjukhuset för militära medicinska fall ej torde vara

möjligt att för såväl dessa som de civila invärtespatienterna avse endast en

chefläkare. Med hänsyn härtill och i överensstämmelse med marinförvaltningens

och lasarettsläkareföreningens förslag i ämnet förordar jag, att en särskild

överläkare, tillika marinläkare, knytes till sjukhuset. Denne läkares beställning

torde böra uppföras å personalförteckningen för marinläkarkåren.

Läkaren torde i överensstämmelse med vad som gäller för chefläkarna vid

arméns gamisonssjukhus böra hänföras till lönegraden Ca 26. — Med inrättandet

av denna beställning torde böra anstå till dess byggnadsarbetena nalkas

sin fullbordan.

Frågan i vad mån och på vad sätt den nu vid marinens sjukhus tjänstgörande

personalen bör inom försvarsväsendet tagas i anspråk för andra uppgifter

bör på grundval av det av den sakkunnige i ämnet framlagda förslaget

upptagas till övervägande av marinförvaltningen, som i sinom tid bör inkomma

med härav föranlett förslag.

I årets statsverksproposition har såsom bidrag till utbyggnaden av länslasarettet

i Karlskrona upptagits ett beräknat belopp av 500,000 kronor. Detta belopp

torde såvitt nu kan bedömas komma att förslå för bestridande av statsverkets

andel i kostnaderna för de under nästa budgetår aktuella byggnaderna

vid lasarettet.

Av skäl som framgå av vad i det följande under punkt II anföres torde det

bliva behövligt att forcera färdigställandet av vissa delar av sjukhusbyggnaderna.

Härav föranledda extra kostnader — enligt från marinförvaltningen

inhämtad uppgift omkring 15,000 kronor -— torde få bestridas från det för

byggnadsföretaget för nästa budgetår anvisade anslaget.

Departementschefens hemställan.

Åberopande vad i det föregående anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att marinens sjukhus i Karlskrona skall nedläggas

och sjukhusets uppgifter övertagas av ett till länslasarettet i

Karlskrona förlagt samarbetssjukhus,

dels bemyndiga Kungl. Majit att med Blekinge läns landsting

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

träffa erforderliga avtal rörande ej mindre utbyggande av länslasarettet

i Karlskrona till samarbetssjukhus i enlighet med de

av mig förut angivna riktlinjerna än även de mellan landstinget

och staten föreliggande ekonomiska och rättsliga frågorna i samband

med vården av militära patienter å länslasarettet,

dels och till Marinen: Bidrag till utbyggnad av länslasarettet

i Karlskrona för budgetåret 1943/44 under fjärde huvudtiteln anvisa

ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

II. Ordnandet av vissa förläggningsfrågor i Karlskrona m. m.

I. Inledning.

Innan jag närmare ingår på behandlingen av hithörande spörsmål torde jag

i korthet få redogöra för den nuvarande dispositionen av vissa staten tillhöriga,

för försvarsändamål disponerade byggnader i Karlskrona ävensom för de

förslag i ämnet, som framlagts i 1941 års försvarsutrednings betänkande samt

i propositionerna 1942: 210 och 270.

Yad först angår den nuvarande lokaldispositionen gäller följande.

Cheferna för Sydkustens marindistrikt och för Karlskrona örlogsstation

jämte stabs- och förvaltningsorgan disponera ämbetslokaler i en särskild

kanslibyggnad vid Drottninggatan i Karlskrona. Sjömanskåren i Karlskrona

tillhörande fast anställt manskap samt värnpliktiga äro förlagda i kasernerna

Sparre och Ankarstierna (f. d. skeppsgossekårens kasern) samt — under nuvarande

förhållanden — till en del i förutvarande Karlskrona grenadj ärregementes

kasern vid Gräsvik norr örn stadens egentliga delar. För flottans

underofficersskola och radioskolan vid Karlskrona örlogsstation äro lokaler

inrymda i en särskild byggnad vid Drottninggatan, medan flottans rekryt- och

underbefälsskolor förlagts i en byggnad invid kasernen Sparre.

Chefen för Blekinge kustartilleriförsvar, vilken befattning för närvarande

uppehälles av chefen för Sydkustens marindistrikt, har lokaler å samma plats

som marindistriktschefen. Karlskrona kustartilleriregemente är med sin

huvuddel förlagt till den s. k. stadskasernen vid Vallgatan, medan en mindre

del erhållit förläggningsutrymmen vid Oscarsväm nordost örn själva staden.

Under nu rådande förhållanden är slutligen en infanteristyrka förlagd till

den del av grenadjärkasernen vid Gräsvik, som icke på sätt nyss sagts disponeras

av flottans sjömanskår.

1941 års försvarsutredning förutsatte, att marinens sjukhus konnie att sammanslås

med länslasarettet i Karlskrona, varefter de lokaler, som för närvarande

användas av marinens sjukhus, beräknades bli disponibla för andra

ändamål. Den egentliga sjukhusbyggnaden samt den s. k. ekonomibyggnaden

borde enligt utredningens mening ändras till lokaler för marinens underofficersskola

— vilken enligt utredningens förslag skulle ersätta de nuvarande

skilda underofficersskolorna för flottan och kustartilleriet — och för Karlskrona

örlogsstations radioskola, som i viss mån är gemensam för olika delar

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

av marinen. — Sjukhuset tillhörigt läkarboställe borde enligt utredningens

förslag ändras till lokaler för marindistriktets sjukvårds- och kameralförvaltningar.

Kasernerna Sparre och Ankarstierna borde moderniseras och ändras; intill

sistnämnda kasern borde uppföras en ny kasern. I samband härmed borde

även nya expeditionslokaler anordnas för chefen för örlogsstationen. De av

stationschefen nu disponerade lokalerna avsåg försvarsutredningen för marindistriktschefen.

Försvarsutredningen förordade vidare, att den av utredningen till inrättande

föreslagna flottans sjömansskola skulle förläggas till grenadjärkasemen

vid Gräsvik.

Vidkommande kustartilleriets förläggningsförhållanden föreslog försvarsutredningen,

att dessa ordnades enligt följande riktlinjer. Chefen för Blekinge

kustartilleriförsvar borde såsom kanslihus lämpligen erhålla den förutvarande

ingenjörkasernen, d. v. s. det etablissement, som förut disponerats av

Göta ingenjörkårs till Karlskrona förlagda kompani. Denna kasern avsågs

tidigare skola ändras till kanslihus för marindistriktschefen, för vilket ändamål

visst belopp anvisats. — Den av försvarsutredningen föreslagna utökningen

av Karlskrona kustartilleriregemente medförde dels att ändringar

mäste vidtagas i de befintliga stadskasernerna, dels att förläggningslokaler

m. m. måste nybyggas å Oscarsvärn.

I propositionen 1942:210 ifrågasattes vissa jämkningar i den av försvarsutredningen

framlagda planen för dispositionen av försvarsväsendets byggnader

i Karlskrona. Sålunda förordade jag (propositionen, sid. 450), att frågan

örn marinens underofficersskolas förläggning upptoges till särskild utredning

i samband med frågan örn förflyttningen av Stockholms örlogsbas. Frågorna

örn utnyttjandet av marinens sjukhus i Karlskrona, därest en sammanslagning

av sjukhuset med länslasarettet i nämnda stad bomme till stånd, ävensom örn

användningen av den för Karlskrona kustartilleriregemente utnyttjade underofficersbyggnaden

syntes tarva ytterligare överväganden; dessa spörsmål ägde

för övrigt samband med frågan örn förläggningsort för marinens underofficersskola.

I övrigt godtogos i propositionen 1942: 210 de av försvarsutredningen framlagda

förslagen till förläggningsfrågornas ordnande i Karlskrona, innebärande

bland annat, såsom nyss anförts, att flottans sjömansskola skulle förläggas till

grenadjärkasernen å Gräsvik samt att Karlskrona kustartilleriregemente skulle

förläggas dels i sin nuvarande kasern vid Vallgatan (stadskasernen), dels i

lokaler vid Oscarsvärn.

I anslutning härtill äskades i propositionen 1942:270 medel för utförande

av, bland annat, följande byggnadsarbeten inom Sydkustens marindistrikt

med nedannämnda belopp, varvid inom parentes angivits den beräknade totalkostnaden

för ifrågakommande byggnadsföretag.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Tillbyggnad av matinrättningen samt utvidgning av panncentralen

vid kasern Ankarstierna (145,000 kronor) ............... kronor 145,000

Vissa nybyggnader vid kasern Ankarstierna (900,000 kronor) » 900,000

Ny kanslibyggnad för chefen för Karlskrona örlogsstation

(325,000 kronor) ......................................................... » 325,000

Vissa byggnadsarbeten för flottans sjömansskola (2,280,000

kronor) ..................................................................... » 400,000

Ombyggnad av f. d. ingenjörkasernen (300,000 kronor) ...... » 175,000

Exercishall med mäthus för Karlskrona kustartilleriregemente

(225,000 kronor) ................................................ » 225,000

Utbyggnad av matinrättningen samt utökning av manskaps
mässen

å Osearsvärn (100,000 kronor) ........................... » 100,000

Barack å Osearsvärn för bataljonsstab m. m. (55,000 kronor) » 55,000

Kaserner m. m. å Osearsvärn (800,000 kronor) ..................... » 500,000

I anledning av sålunda i propositionen 1942: 270 framlagda förslag väcktes

inom första kammaren en motion, nr 253. Efter en redogörelse för de av försvarsutredningen

och i propositionen 1942: 210 angivna riktlinjerna för dispositionen

av det för försvarsändamål upplåtna byggnadsbeståndet i Karlskrona

samt de på grund härav i propositionen 1942: 270 framlagda medelsäskandena

anfördes i motionen följande.

Det kan emellertid, sedan lokalerna för marinens sjukhus bliva disponibla

för annat ändamål än underofficersskolan, förtjäna övervägas, örn icke till

följd härav en annan disposition av den s. k. Gräsvikskasernen och av den

nuvarande kustartillerikasern bör komma i fråga, bland annat av det skälet

att örn- och tillbyggnadsarbeten därigenom kunna minskas. Vissa skäl tala

nämligen emot, synes det, att förlägga sjömansskolan till Gräsvikskasernen.

Den bör ligga i närheten av flottans övriga anläggningar, och möjlighet härtill

finnes genom att förlägga densamma till den nuvarande kustartillerikasemen

och i marinens sjukhus nuvarande lokaler. Kustartilleriregementet synes i

stället böra förläggas till Gräsvikskasernen; härför tala också andra skäl, som

nedan skola beröras.

Det utrymme, som sjömansskolan vid här ifrågasatt utbyte av lokaler

kommer att disponera, torde vara fullt tillräckligt för skolans behov. Praktiska

skäl tala också för att sjömansskolan förlägges i dessa lokaler. Avsikten

med organiserandet av den särskilda sjömansskolan är ju, att stammanskapets

utbildning i viss utsträckning skall bedrivas ombord å segelfartyg

och överhuvud inriktas på sjömanskap. Skolans förläggning till Gräsvik

torde ur denna synpunkt vara mindre lämplig. De fartyg, över vilka sjömansskolan

kan komma att disponera, kunna ligga vid kaj eller på redd i

närheten av kustartilleriregementets nuvarande förläggning, men däremot

erbjuder det större svårigheter, om sjömansskolan förlägges till Gräsvik, att

förlägga fartygen i närheten av denna kasern. I det förra fallet kommer

förläggningen också att ligga i närheten av örlogsvarvet, vilket ur utbildningssynpunkt

torde vara lämpligt. Det bör ej heller förbises, att det för de

ynglingar, som tagit anställning vid flottan, måste verka mera sporrande

till arbetsinsatser, att de få sin förläggning och sin första utbildning i anslutning

till flottans övriga etablissement och anläggningar än att de skulle

förläggas avsides från dessa. Man bör ej heller bortse från att de genom

förläggningen inne i själva staden i större utsträckning än vid förläggning

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

i Gräsvikskasemen äro under uppsikt av myndigheter och befäl även under

sin fritid.

Vad angår kustartilleriregementets förläggningslokaler m. m. må erinras

därom, att den förordade utökningen av Karlskrona kustartilleriregemente,

då regementet skall ligga kvar i stadskasernen med sin huvuddel, medför

behov av såväl ändringar som ombyggnader i detta etablissement men dessutom

vissa örn- och ^''byggnader å Oscarsvärn för erhållande av förläggningslokaler

m. m. Försvarsutredningen hade beräknat kunna åstadkomma

lokaler för kustartilleriregementets regements- och bataljonsstaber m. m.

genom att en redan befintlig underofficersbyggnad skulle omändras, men

denna ombyggnad har åtminstone tills vidare uppskjutits. Det för kustartilleriregementet

ifrågasatta disponerandet av marinens sjukhus innebär

heller ingen tillfredsställande lösning av förläggningsfrågan. Den lösning av

kustartilleriregementets förläggningsfråga, som beräknats av departementschefen,

medför visserligen att regementets huvuddel förlägges till stadsområde!,

men härav följa betydande olägenheter ur utbildningssynpunkt. Regementets

nuvarande kasernområde är litet och saknar praktiskt taget utvecklingsmöjligheter.

Den till uppförande föreslagna exercishallen kommer

att minska möjligheten till övningar på kaserngården. Övningar i signaltjänst,

fälttjänst och dylikt kunna praktiskt taget inte försiggå inom det nuvarande

kasernområdet. Med regementets föreslagna organisation torde inte

kaserngården i förekommande fall förslå ens för regementets uppställning.

Från sistnämnda brist kan man i någon mån bortse, men däremot inte från

bristen på lämplig övningsterräng inom kasernområdet eller i dess omedelbara

närhet. På personalen vid kustartilleriet ha ju anspråken under senare

år på en gedigen grundläggande infanteriutbildning alltmera kommit att

skjutas i förgrunden, vilket på sitt sätt kan sägas ha medfört en omvärdering

av frågan örn kustartilleriregementets behov av lämplig övningsterräng.

För regementets huvuddel synes det kasernetablissement vid Gräsvik,

som tidigare disponerats av förutvarande Karlskrona grenadjärregemente,

erbjuda inte blott ett gott förläggningsutrymme utan även och framförallt

en lämplig övningsterräng. Till detta etablissement hör nämligen ett kasernområde,

som väl lämpar sig för övningar av olika slag, såväl i infanteritjänst

som mera specialbetonad kustartilleritjänst. I närheten av kasernerna

finnes såväl skjutbana som korthållsbana. Regementets expeditioner kunna

inrymmas i etablissementets kanslibyggnad. Förläggningsutrymme finnes

disponibelt för närmare 2,000 man. Till etablissement hör matsal för omkring

1,100 man, varjämte ekonomibyggnaderna i övrigt äro rymliga.

Med hänsyn till här anförda synpunkter synes en förläggning av Karlskrona

kustartilleriregemente till förutvarande Karlskrona grenadjärregementes

kasernetablissement vara ändamålsenlig. Kustartilleriförsvarsstaben

kommer i så fall att vara förlagd i närheten av regementet, då den ju skall

förläggas till f. d. ingenjörkasemen.

I detta sammanhang synes också frågan örn förläggningen av kustartilleriregementets

rörliga bataljon böra bli föremål för förnyat övervägande.

Denna bataljon beräknas av departementschefen skola förläggas till Oscarsvärn,

men detta område synes emellertid mindre lämpligt för förläggning

av den rörliga bataljonen. Det disponibla terrängområdet är här förhållandevis

litet, övningsområdet blir därmed för litet för bataljonens behov. Genom

kasernområdet går en mycket trafikerad väg, vilket i och för sig kan vara

en fördel, men det bör också beaktas att området ligger söder om den enda

befintliga broförbindelsen med fastlandet, något som med hänsyn till den

nutida krigföringen måste betecknas som en stor nackdel.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. May.ts proposition nr 207.

På det s. k. Rosenholmsområdet, vilket står under arméns förvaltning,

finnas vissa barackbyggnader, vilka synas vara avsedda att framdeles disponeras

vid den efterutbildningsövning, till vilken värnpliktiga, avsedda för

Blekinge försvarsområde, skola inkallas senast adertonde året efter inskrivningen.

Avsikten med denna efterutbildningsövning för här ifrågavarande

personal är dock att göra densamma förtrogen med de speciella förhållanden

i fråga örn bevakning, strid och transporter, som råda på kustartilleriförsvarets

sjöfronter. Med hänsyn härtill synes efterutbildningsövningen

företrädesvis komma att bedrivas i kustbandet, och en förläggning av infanteriet

till Rosenholmsområdet synes av denna anledning icke nödvändig.

Området skulle alltså kunna i stället disponeras för förläggning av kustartilleriregementets

rörliga del och infanteriet i stället disponera Oscarsvämsförläggningen

för sitt behov. Ur utbildningssynpunkt synes en sådan förläggning

för kustartilleriregementets del erbjuda betydande fördelar framför

en förläggning till Oscarsvärn.

Yad ovan anförts synes mig tala för att frågan örn förläggningen av sjömansskolan

och Karlskrona kustartilleriregemente bör bliva föremål för

ytterligare övervägande. Av Kungl. Majit äskade medel för ifrågavarande

förläggningsfrågors ordnande i Karlskrona synas likväl böra anvisas, men i

samband därmed torde riksdagen böra bemyndiga Kungl. Majit att disponera

de anvisade medlen för förläggningens ordnande för ifrågavarande skola

och regemente på annat sätt än i propositionen nr 270 beräknats, därest

fortsatt utredning skulle giva vid handen att förläggningsfrågorna böra lösas

genom annan lokaldisposition än som i propositionen förutsatts.

Biksdagen (skrivelse nr 376, sid. 13) anförde, att riksdagen visserligen

icke funnit anledning föreligga för en framställning örn en sådan särskild utredning

och alltså funnit, att till vissa byggnadsarbeten för flottans sjömansskola

för budgetåret 1942/43 borde anvisas 400,000 kronor. Emellertid

ville riksdagen i anslutning därtill förorda, att vid byggnadsprogrammets

mera detaljerade utformning fortsatt uppmärksamhet ägnades frågan örn den

lämpligaste dispositionen av de statliga byggnaderna i Karlskrona. Under

erinran örn vad riksdagen i annat sammanhang uttalat rörande anslagsmedlens

disposition ville riksdagen uttala, att det icke torde böra föreligga hinder

för Kungl. Majit att vid dispositionen av såväl denna anslagspost som övriga

för byggnadsarbeten i Karlskrona beräknade anslagsmedel — vilka jämväl anvisades

av riksdagen — vidtaga de ändringar i byggnadsprogrammet. som

kunde befinnas lämpliga.

I samband med meddelande av dispositionsbeslut den 30 juni 1942 rörande

bland annat ovannämnda, för byggnadsarbeten inom Sydkustens marindistrikt

avsedda anslagsmedel föreskrev Kungl. Majit, att det skulle åligga marinförvaltningen

att i enlighet med vad av riksdagen i skrivelsen nr 376 anförts

taga under omprövning frågan örn den lämpligaste dispositionen för avsedda

ändamål av ifrågakommande statliga byggnader i Karlskrona,

2. Marinförvaltningens utredning.

Till åtlydnad av nyssnämnda uppdrag har marinförvaltningen med skrivelse

den 30 november 1942 överlämnat en inom ämbetsverket utförd utredning

rörande förläggningsförhållandena i Karlskrona. I skrivelsen anföres till en

början följande.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Försvarsutredningen hade förutsatt, att byggnader inrymmande nuvarande

marinens sjukhus bleve disponibla, d. v. s. att en sammanslagning av marinens

sjukhus med länslasarettet i Karlskrona komme till stånd. Enär denna sammanslagning

ej torde vara ur ekonomisk synpunkt självklar och ej heller ■—

såsom marinförvaltningen framhållit i utlåtande den 27 november 1942 över

sakkunnigförslaget i ärendet — torde kunna komma till stånd i erforderlig

tid, borde marinförvaltningen även undersöka sammanslagningens inverkan

på kostnaderna för de olika tänkbara alternativa dispositionerna av de berörda

byggnaderna. Sålunda borde hänsyn tagas även till den staten åvilande

kostnaden för med sammanslagningen sammanhängande byggnadsarbeten.

Denna kostnad hade i sakkunnigförslaget upptagits till 3,120,000 kronor,

vilket belopp enligt förslaget skulle kunna fördelas med omkring hälften på

vart och ett av budgetåren 1943/44 och 1944/45. — Med hänsyn till vad marinförvaltningen

anfört i utlåtandet den 27 november 1942 över sakkunnigbetänkandet

torde dock denna kostnad få beräknas till 4,000,000 kronor, varvid

kostnaderna för inventarier därvid ej medräknats.

På grundval av försvarsutredningens beräkningar av de erforderliga byggnadsarbetena

i Karlskrona och därmed förenade kostnader samt av marinförvaltningen

verkställda beräkningar av dessa kostnader har ämbetsverket

sammanfattat de erforderliga kostnaderna för ordnandet av förläggningsförhållandena

i staden enligt försvarsutredningens förläggningsalternativ sålunda,

att de av försvarsutredningen beräknade kostnaderna skulle stanna vid

9,735,000 kronor (prisläget den 1 juli 1941), medan samma kostnader enligt

marinförvaltningens beräkningar skulle komma att uppgå till 10,830,000

kronor (prisläget den 1 juli 1942). Härvid ha de på statsverket fallande kostnaderna

för sjukhussammanslagningen beräknats till respektive 3,120,000

kronor och 4,000,000 kronor. Anmärkas må, att i nämnda beräkningar endast

ingå sådana byggnadsobjekt, som direkt beröras av den verkställda omprövningen

av lokaldispositionen i Karlskrona. Ytterligare byggnadskostnader

kunna sålunda förväntas uppkomma i samband med genomförandet av den

nya försvarsorganisationen, såvitt avser de marina formationerna i Karlskrona.

I fortsättningen har marinförvaltningen anfört, att ämbetsverket av marinchefen

med skrivelse den 30 september 1942 erhållit direktiv beträffande ordnandet

av förläggningsförhållandena inom Sydkustens marindistrikt efter

genomförd organisation. Det hade härvid visat sig, att förläggningsutrymme

i Karlskrona skulle komma att erfordras utöver vad som av försvarsutredningen

beräknats liksom också lokaler för underbefälsutbildningen, vilken av

utredningen förutsatts skola bedrivas å fartygen och ej i skollokaler i land.

Vidare har marinförvaltningen anfört.

I anledning därav borde de av försvarsutredningen angivna förutsättningarna

justeras, dels med hänsyn till att förefintliga möjligheter att förlägga

manskap i kasernerna Sparre och Ankarstierna vore betydligt större

än utredningen antagit, dels också med hänsyn till att erforderligt antal förläggningsplatser

för sjömansskolan vore 1,000 i stället för av försvarsutredningen

angivna 1,200 samt för sjömanskåren 2,000 i stället för av utredningen

angivna 1,600. Under beaktande av härav motiverade justeringar syntes kostnaden

för erforderliga byggnadsarbeten i huvudsaklig överensstämmelse i

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. May.ts proposition nr 207.

övrigt med vad som i propositionen 1942: 210 föreslagits beträffande dispositionen

av de olika etablissementen kunna beräknas till 10,030,000 kronor.

Marinförvaltningen har härefter övergått till en närmare omprövning av

de olika alternativ för lösandet av förläggningsfrågorna i Karlskrona, som

enligt ämbetsverkets mening kunde ifrågakomma. Marinförvaltningen har

därvid anfört, att enligt marinchefens direktiv skulle vid samtliga ifrågakommande

alternativ förläggningsutrymme beredas följande styrkor.

1. sjömanskåren 2,000 man

2. sjömansskolan 1,000 man

3. kustartilleriet 1,300 man

4. skollokaler till radioskolan för 75 elever

5. skollokaler till underbefälsskolan för 500 elever

6. skollokaler till värnpliktsundervisning för 950 elever.

Underofficersskolan förutsattes förlagd till annan ort.

De alternativ, som enligt marinförvaltningens utredning kunde ifrågakomma

äro följande.

Huvudalternativ I: Erforderligt utrymme beredes i anslutning till befintliga

etablissement (kasernerna Sparre och Ankarstierna, kustartilleriets stadskasern,

f. d. grenadjärkasernen i Gräsvik, Oscarsvärn, marinens sjukhus).

Nuvarande marinens sjukhus förutsättes bliva disponibelt.

Huvudalternativ II: Erforderligt utrymme beredes i anslutning till befintliga

etablissement. Nuvarande marinens sjukhus förutsättes skola bibehållas.

Huvudalternativ III: Erforderligt utrymme beredes i anslutning till befintliga

etablissement samt beträffande sjömansskolan genom nybyggnader.

Huvudalternativ IV: Erforderligt utrymme beredes i anslutning till befintliga

etablissement samt beträffande kustartilleriet genom nybyggnader.

De olika alternativen har marinförvaltningen vidare uppdelat i underalternativ.

Samtliga alternativ och de för dem beräknade kostnaderna har marinförvaltningen

sammanfattat å en tablå, vilken i något förkortad form såsom

bilaga [Bil. C) torde få fogas till statsrådsprotokollet. Alternativen ha såsom

tablån utvisar av marinförvaltningen uppdelats i tvenne olika grupper. Enligt

den första gruppen skulle en sammanslagning äga rum av marin- och

landstingssjukvården i Karlskrona i enlighet med det förut i avd. I närmare

berörda sakkunnigbetänkandet. Gemensamt för de under den andra gruppen

sammanförda alternativen är åter, att marinens sjukhus bibehållits såsom

sådant.

För egen del har marinförvaltningen vidare anfört följande.

En jämförelse mellan dessa två grupper av alternativ visade att besparingar

vore möjliga att uppnå därigenom, att marinens nuvarande sjukhus bibehölles.

Därjämte kunde det konstateras att, oberoende av användningen av marinens

nuvarande sjukhusbyggnader, besparing skulle vara möjlig därigenom, att

sjömansskolan förlädes till kustartilleriets stadskasern i stället för i f. d.

grenadjärkasernen, vilken därvid skulle disponeras av kustartilleriet. Denna

besparing möjliggjordes huvudsakligen därigenom, att nybyggnad av kaserner

m. m. på Oscarsvärn i så fall icke därvid erfordrades.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

De ovan angivna kostnaderna finge icke betraktas såsom slutgiltiga men

syntes vara tillräckligt noggranna för att medgiva en objektiv jämförelse alternativen

emellan ur kostnadssynpunkt.

I den genomförda utredningen beträffande de olika alternativens kostnader

bade icke några som helst synpunkter lagts på alternativens lämplighet

ur utbildnings- och övningssynpunkt eller i övrigt för ifrågavarande ändamål

annat än såtillvida, att erforderliga kostnader medräknats för lösande av därmed

sammanhängande byggnadsfrågor.

Beträffande de i vissa alternativ (III och IY) berörda förslagen att uppföra

nya etablissement finge framhållas, att någon undersökning för lösandet

av därmed sammanhängande markfrågor m. m. icke verkställts. Sålunda hade

ej heller i de angivna kostnadsberäkningarna medräknats kostnader för mark,

bostäder, vattenförsörjning, insprängda skyddsrum, brandskydd, busstrafik’

telefonnät, poststation m. m., för vilka poster dock torde få beräknas ytterligare

betydande belopp. Detta gjorde att dessa alternativ skulle medföra

betydligt ökade kostnader i förhållande till det i propositionen 1942: 210

framlagda förslaget. Marinförvaltningen bortsåge därför i fortsättningen helt

från alternativen III och IY.

Med hänsyn till den besparing, vilken i enlighet med följande kostnadssammanställning

vore möjlig därest marinens nuvarande sjukhus bibehölles

såsom sådant, och i anslutning till vad marinförvaltningen i denna fråga framhållit

i utlåtande över förenämnda sakkunnigförslag samt också därtill, att ett

utnyttjande av detta sjukhus för annat ändamål skulle medföra högst avsevärd

tidsutdräkt innan ifrågavarande byggnader kunde överlämnas och tagas

i bruk för detta nya ändamål, förutsatte marinförvaltningen i fortsättningen,

att berörda byggnader icke bleve disponibla för något i detta sammanhang

berört ändamål.

Efterföljande kostnadssammanställning upptoge under 1) kostnadsberäkningar,

vilka gällde under förutsättning att samarbetssjukhus komme till

stånd, och under 2) sådana som gällde under förutsättning att marinens nuvarande

sjukhus bibehölles.

Kostnadssammanställning:

Alt.

1)

Alt.

2)

Kostnad

Kostnad

I A ............

10,760,000

II A..........

9,150,000

I Aa............

10,030,000

IB ..........

9.710.000

9.370.000

II B

8,100,000 j

1

I Ba............

Av de återstående alternativen, IIA och II B, vore ur ekonomisk synpunkt

alternativ IIB det fördelaktigaste. Alternativ IIB innebure enligt vad ovan

anförts:

1. sjömanskåren till kasernerna Sparre och Ankarstierna

2. sjömansskolan till kustartilleriets stadskasern

3. kustartilleriet till f. d. grenadjärkasernen

4. radioskolan till kasernen Sparre

5. underbefälsskolan till kasernerna Sparre och Ankarstierna

6. värnpliktsskolan till kasernerna Sparre och Ankarstierna

7. marinens sjukhus bibehölles.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Beträffande de i den förut refererade motionen framförda synpunkterna

beträffande bland annat sjömansskolans förläggning bar marinförvaltningen

anfört följande.

Med organiserandet av en sjömansskola avsåges, såsom motionären alldeles

riktigt fram b olle, bland annat att elevernas utbildning bättre än nu skulle

kunna inriktas på sjömanskap. Att av detta förhållande draga den slutsatsen,

att skolans förläggning till f. d. grenadjärkasernen skulle vara mindre lämplig

och ogynnsamt återverka på möjligheterna till sjömansutbildningen kunde

däremot icke vara riktigt. Det större segelfartyg, ombord å vilket sjömansskolan

eventuellt kunde komma att utbildas, beräknades visserligen för närvarande

icke kunna på grund av djupgående förläggas i omedelbar närhet

av f. d. grenadjärkasernen, men detta vore heller icke erforderligt, eftersom

utbildningen å detta fartyg skulle kommat att ske under sådana former, att

ett visst antal elever under olika perioder embarkerade å fartyget. _ Utbildningen

på detta segelfartyg måste nämligen huvudsakligen ske till sjöss. De

elever från sjömansskolan, som komme att genomgå dylik utbildning, skulle

sålunda under tiden för densamma icke vara förlagda till sjömansskolan utan

vara inmönstrade å segelfartyget. Övriga segelfartyg liksom rodd- och segelbåtar,

som kunde komma att disponeras för elevernas utbildning i sjömanskap,

kunde med fördel förläggas till en sjömansskola vid f. d. grenadjärkasernen.

Vid skolans förläggning till kustartilleriregementets kasern skulle

lämplig plats för denna omfattande båtmateriel m. m. däremot icke kunna

beredas i skolans närhet. Förläggningsutrymme inom varvet kunde måhända

tillfälligtvis beredas ifrågavarande båtmateriel genom särskilda anordningar,

men kajer och dylikt därstädes vore särskilt sommartid starkt anlitade. Det

borde i detta sammanhang också erinras örn att det skulle vara främst för utbildningen

men även för trafiken till och från varvet och för kommunikationerna

med å redden förlagda fartyg m. m. synnerligen olägligt örn sjömansskolans

båtmateriel skulle vara förlagd inom varvet.

Något framträdande krav på att sjömansskolan skulle vara belägen i varvets

närhet förelåge icke. I vissa fall, exempelvis då det bleve fråga örn yrkesutbildning

av elever vid maskinavdelningen, kunde sådan förläggning tänkas

vara av betydelse. Då det emellertid ännu vore ovisst, hura denna utbildning

kunde komma att anordnas, förelåge icke skäl att låta dessa förhållanden

av mindre vikt vara avgörande på frågan örn skolans förläggning.

Försvarsutredningen hade erinrat örn att f. d. grenadjärkasernen vöre särskilt

ändamålsenlig för förläggning av sjömansskolan just med hänsyn till

dess något isolerade läge. Detta vore också riktigt. Härav följde nämligen

de bästa möjligheter för elevernas tillsyn och trivsel. Även vid gemensam förläggning

av manskapet eftersträvades att kunna avskilja rekrytkontingenten.

På grund av trångboddhet i kasernerna kunde detta emellertid icke alltid ske,

vilket ur många synpunkter visat sig vara olägligt. En skola som i likhet med

sjömansskolan avsåges få karaktären av internatskola borde helst förläggas

något avsides. Det terrängområde med sjöstrand, badplatser m. in., som skulle

stå till förfogande för sjömansskolan vid dess förläggning till f. d. grenadjärkasernen,

skulle i hög grad gynna elevernas fysiska och moraliska fostran,

som bleve en av sjömansskolans mest framträdande uppgifter. Möjligheterna

till dylik utbildning skulle i många avseenden helt äventyras, därest skolan

förlädes till kustartilleriets nuvarande kasern. De skäl, som motionären åberopat

för en ändring i fråga örn förläggningen av sjömansskolan vore sålunda

icke bärande.

Marinförvaltningen finge i anslutning till vad ovan anförts såsom sin bestämda

uppfattning framhålla, att det vore olämpligt att förlägga sjömans
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

skolan till annat av nu ifrågavarande etablissement inom eller invid Karlskrona

än till f. d. grenadjärkasernen. Med hänsyn härtill vore ett utnyttjande

i enlighet med alternativ II A, trots därmed förenade merkostnader i jämförelse

med alternativ II B, att föredraga. Detta alternativ, II A, innebure

enligt föregående redogörelse:

1. sjömanskåren förlädes till kasernerna Sparre och Ankarstierna

2. sjömansskolan förlädes till f. d. grenadjärkasernen

3. kustartilleriet förlädes till kustartilleriets stadskasern och Oscarsvärn

4. radioskolan förlädes till kasern Sparre

5. underbefälsskolan förlädes till kasernerna Sparre och Ankarstierna

6. värnpliktsskolan förlädes till kasernerna Sparre och Ankarstierna

7. marinens sjukhus bibehölles.

Marinförvaltningen hade i skrivelse den 27 augusti 1942 angående anslag

för marinen för budgetåret 1943/44 beträffande iståndsättnings- och nybyggnadsarbeten

inom de olika kasernetablissementen i Karlskrona anfört, att

marinförvaltningen för dylika arbeten under budgetåret 1943/44 beräknade

erforderligt en summa av cirka 1,925,000 kronor samt att marinförvaltningens

avsikt vore att, samtidigt med att resultatet av nu föreliggande utredning angående^

omprövningen av frågan örn den lämpligaste dispositionen för avsedda

ändamål av ifrågakommande statliga byggnader i Karlskrona förelädes Kungl.

Majit, till Kungl. Majit inkomma med förslag till därmed sammanhängande

medelsbehov för budgetåret 1943/44.

I avvaktan pa Kungl. Majits beslut i detta ärende funne marinförvaltningen

det dock ej lämpligt att nu framlägga detta förslag, men avsåge att så snart

direktiv erhållits inkomma med framställning härom.

Under åberopande av vad sålunda anförts har marinförvaltningen hemställt,

att Kungl. Majit måtte meddela direktiv att en användning av ifrågavarande

statliga byggnader i Karlskrona fastställdes i enlighet med följande

allmänna riktlinjer

kasernen Sparre avsåges för Karlskrona örlogsstations däcksavdelning

och radioskola för förläggning av cirka 1,100 man jämte erforderliga skollokaler,

expeditioner m. m.;

kasernen Ankarstierna avsåges för Karlskrona örlogsstations yrkesavdelning

för förläggning av cirka 900 man jämte erforderliga skollokaler, expeditioner

m. m.;

nJbyggnad för chefens för Karlskrona örlogsstation kansli samt för kameral-

och sjukvårdsförvaltningarna uppfördes;

f. d. grenadjärkasern avsåges för flottans sjömansskola för cirka 1,000 man;

samt

kustartilleriets stadskasern avsåges för förläggning av Karlskrona kustartilleriregementes

huvuddel, cirka 900 man, varjämte Oscarsvärns-förläggnmgen

utbyggdes för regementets ytterligare behov, cirka 400 man jämte

erforderliga skollokaler, expeditioner m. m.; underofficersbyggnaden avsåges,

förutom för bostäder, för vissa expeditioner m. m.

Departementschefen.

I försvarsutredningens betänkande liksom i propositionen 1942: 210 räknades

med att de för militära ändamål avsedda statliga byggnaderna i Karls
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

krona skulle disponeras från den förutsättningen, att den nyinrättade flottans

sjömansskola skulle förläggas till förutvarande Karlskrona grenadjärregementes

kasernetablissement vid Gräsvik utanför staden samt att Karlskrona

kustartilleriregemente skulle beredas förläggningsutrymmen dels i regementets

nuvarande kasern vid Vallgatan, den s. k. stadskasernen, dels ock vid Oscarsvärn

norr örn Karlskrona. För möjliggörande av kustartilleriregementets förläggning

på detta sätt erfordrades viss utvidgning och modernisering av stadskasernen

samt uppförande av vissa lokaler vid Oscarsvärn.

De i propositionen 1942:270 framlagda medelsäskandena för byggnadsarbeten

vid Karlskrona örlogsstation, Sydkustens marindistrikt och Blekinge

kustartilleriförsvar byggde på den nu angivna förutsättningen. Inom riksdagen

ifrågasattes såsom förut närmare berörts en annan disposition av de till

militära ändamål upplåtna statliga byggnaderna i Karlskrona, innebärande i

huvudsak ett förordande av sjömansskolans förläggning till kustartilleriets

stadskasern och kustartilleriregementets utflyttning till grenadjärkasernen vid

Gräsvik.

Sedan riksdagen uttalat önskemål örn ett närmare övervägande av frågan

örn dispositionen av de statliga byggnaderna i Karlskrona, har utredning i

ämnet verkställts av marinförvaltningen. Denna utredning bygger på två olika

huvudalternativ, det ena innebärande nedläggande av marinens sjukhus och

det andra sjukhusets bibehållande såsom sådant. Vid båda alternativen har

övervägts att förlägga flottans sjömansskola antingen till grenadjärkasernen

eller till Karlskrona kustartilleriregementes stadskasern vid Vallgatan. För

egen del har marinförvaltningen -—- som dock icke framlagt ett definitivt utformat

förslag i ämnet — hemställt, att Kungl. Majit måtte meddela ämbetsverket

sådana direktiv för den fortsatta utredningen av föreliggande frågor,

att marinens sjukhus skulle bibehållas, flottans sjömansskola förläggas till

grenadjärkasernen å Gräsvik samt kustartilleriregementet beredas förläggningsutrymmen

i stadskasernen och vid Oscarsvärn.

Vid bifall till det under punkt I i det föregående framlagda förslaget förfaller

marinförvaltningens förslag örn bibehållande av marinens sjukhus för

sjukvårdsändamål. Vid den följande behandlingen av olika möjligheter till

ordnande av förläggningsförhållandena i Karlskrona bortser jag från sistnämnda

förslag.

Innan jag ingår på de kvarstående förläggningsfrågorna vill jag erinra, att

det i propositionen 1942: 210 framlagda förslaget till inrättande av en flottans

sjömansskola byggde på tanken att rekrytutbildningen vid flottan skulle helt

centraliseras till denna ^bildningsanstalt, förlagd till Karlskrona. Gentemot

denna tankegång har den med stöd av Kungl. Maj:ts beslut den 24 april 1942

tillsatta kommissionen för undersökning rörande utbildningsarbetet inom

marinen — sjöförsvarets utbildningskommission — i ett den 31 december

1942 avgivet preliminärt förslag till ordnande av rekrytutbildningen av fast

anställt manskap vid flottan framlagt vissa invändningar, vilka böra beröras

i samband med bedömandet av frågan om ordnandet av förläggningen för sjömansskolan.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Utbildningskommissionen har framhållit, att en centralisering av denna

rekrytutbildning på sätt förutsatts i propositionen 1942: 210 skulle medföra

svårigheter för undervisningen i allmänbildande ämnen. Ännu större svårigheter

skulle enligt kommissionens mening centraliseringen komma att medföra

för yrkesutbildningen för sjömanskårens maskin- och hantverksavdelningar.

Med anledning härav har kommissionen ifrågasatt en uppdelning av

denna utbildning på det sättet, att Stockholms örlogsstations rekryter tillhörande

nämnda avdelningar skulle erhålla hela sin utbildning i Stockholm i

stället för i Karlskrona. En i viss mån liknande anordning ifrågasätter kommissionen

även för radiorekryterna tillhörande Stockholms örlogsstation.

Marinchefen, som yttrat sig över utbildningskommissionens förslag, har

bland annat framhållit, att de av kommissionen framhållna olägenheterna av

en centralisering av rekrytutbildningen för den allmänbildande undervisningen

icke torde vara hållbara. Marinchefen har därvid åberopat sig på uttalanden

av skolöverstyrelsen rörande tillgången på civila lärare i Karlskrona.

Ytterligare har marinchefen uttalat, att det av utbildningskommissionen framlagda

förslaget örn överförande av stockholmsrekryterna på maskin- och hantverkslinjerna

till utbildning vid Stockholms örlogsstation endast skulle medföra

en minskning av sjömansskolans sammanlagda manskapsstyrka med 170

man. På grund härav och under erinran örn de i propositionen 1942: 210

gjorda uttalandena rörande fördelarna av en centraliserad rekrytutbildning

vid flottan har marinchefen förordat, att sjömansskolan i princip skulle omfatta

samtliga flottans stamrekryter. Marinchefen har härjämte föreslagit inrättande

av en verkstadsskola i anslutning till sjömansskolan.

De av sjöförsvarets utbildningskommission i det föregående återgivna synpunkterna

beträffande rekrytutbildningens centralisering ha med hänsyn till

vad marinchefen anfört ej givit mig anledning att frångå min i propositionen

1942: 210 uttalade principiella uppfattning örn fördelarna av en centraliserad

dylik utbildning. Då för övrigt ett ställningstagande till utbildningskommissionens

förslag — vilket torde kunna äga rum först på grundval av kommissionens

slutgiltiga förslag i ärendet — ej i nämnvärd grad kan påverka bedömandet

av de nu aktuella förläggningsfrågorna i Karlskrona, har jag vid

bedömandet av dessa frågor ansett mig kunna bortse från de jämkningar av

sjömansskolans organisation, som kunna följa av ett godtagande av kommissionens

synpunkter.

Marinförvaltningen -— liksom marinchefen, under vars chefskap ämbetsverket

avgivit sitt föreliggande förslag — har bestämt förordat sjömansskolans

förläggande till grenadjärkasernen vid Gräsvik. De skäl som förestavat detta

ställningstagande kunna sammanfattas på följande sätt. Grenadjärkasernens

något isolerade läge anses skänka de bästa möjligheterna för att eleverna i

den dit förlagda sjömansskolan skola trivas och samtidigt stå under erforderlig

tillsyn. Terrängområdet omkring grenadjärkasernen angives vara synnerligen

lämpligt med hänsyn till tillgången på badplatser och förtöjningsplatser

för sjömansskolans segel- och roddbåtar. Nu antydda fördelar anses icke föreligga

vid sjömansskolans förläggning till kustartilleriregementets stadskasem.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

För egen del anser jag de av marinmyndigheterna anförda skälen för sjömansskolans

förläggande till grenadjärkasernen lia viss bärkraft. Särskilt

bör uppmärksammas, att vissa svårigheter med avseende å fritidsproblemen

kunna uppstå, om sjömansskolan skulle förläggas till den nuvarande kustartillerikasernens

begränsade område. Genom att marinens sjukhus även kan

tagas i anspråk för skolans räkning ökas emellertid möjligheterna att åstadkomma

för skolan ändamålsenliga lokaler, markområde och fritidsutrymmen,

över huvud taget torde det förhålla sig så att sjömansskolan endast genom

ianspråktagande av sjukhuslokalerna kan vid förläggning till kustartillerikasernen

erhålla tillgång till lämpliga undervisningslokaler, varför bifall till det

under punkt I av mig framlagda förslaget är en förutsättning för en ändamålsenlig

lösning av förläggningsfrågan enligt detta alternativ. De fördelar, som

enligt marinmyndigheternas uppfattning skulle stå att vinna genom sjömansskolans

förläggande till Gräsvik, äro efter min mening vid nu angivna förhållanden

icke så stora, att de uppväga de nackdelar en dylik förläggning skulle

medföra för ordnandet av övriga förläggningsförhållanden i Karlskrona liksom

även de ökade kostnader, som på sätt av det efterföljande framgår därvid

skulle uppstå.

Med denna utgångspunkt vill jag till en början framhålla, att verkställda

utredningar givit mig det intrycket, att Karlskrona kustartilleriregemente

med dess genom 1942 års försvarsbeslut avsevärt utökade organisation

knappast skulle få sin förläggningsfråga tillfredsställande löst genom ett

kvarblivande i stadskasernen samt genom anordnande av en ytterligare förläggning

å Oscarsvärn. Bortsett från att en delad förläggning för ett regemente

i regel måste anses mindre lycklig vill det synas, som örn de militära skälen

skulle tala till förmån för regementets förläggande till grenadjärkasernen.

Gynnsamma utbildningsförhållanden erbjuda sig inom terrängområdet kring

kasernen, varjämte det skulle bli möjligt att anordna goda övningsmöjligheter

för regementet genom anlitande av det närbelägna Rosenholmsområdet. Vidare

skulle regementets rörliga del kunna beredas lämpliga förläggningsutrymmen

tillsammans med regementets huvuddel. Kustartilleriförsvarsstaben, som avses

skola inrymmas i den förutvarande ingenjörkasernen, skulle dessutom

ligga inom nära räckhåll och tillsammans med kustartillerietablissementen i

Gräsvik och Oscarsvärn bilda en naturlig enhet. Enligt vad som framkommit

under ärendets beredning torde det vidare förhålla sig på det sättet, att

grenadjärkasernen med mindre omgång kan apteras till förläggningsetablissement

för kustartilleriregementet än vad fallet skulle bliva, örn kasernen toges

i anspråk för sjömansskolans räkning. Härtill kommer, att Oscarsvärn icke

synes erbjuda önskvärt utrymme för en dit förlagd, utbyggd kustartilleriförläggning.

Förlägges sjömansskolan till grenadjärkasernen och kustartilleriregementet

till stadskasernen samt underofficersbyggnaden och Oscarsvärn (med

väsentliga nybyggnader) beräknas byggnadskostnaderna till 10,760,000 kronor,

medan samma kostnader vid en förläggning av sjömansskolan till kustartilleriregementets

stadskasern och marinens sjukhus samt kustartilleriregementet

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

till grenadjärkasernen beräknas stanna vid 9,370,000 kronor, innebärande en

skillnad till förmån för det sistnämnda alternativet av icke mindre än 1,390,000

kronor.

Av vad jag nu anfört torde framgå, att bedömandet av den föreliggande

frågan om en ändamålsenlig fördelning av marinens byggnader i Karlskrona

mellan olika militära institutioner erbjuder vissa svårigheter. Efter vägande

mot varandra av de synpunkter, som tala till förmån för den ena och den andra

lösningen, har jag kommit till den uppfattningen att de starkaste skälen, icke

minst de ekonomiska, motivera att kustartilleriregementet förlägges till grenadjärkasernen

och sjömansskolan till stadskasernen samt marinens nuvarande

sjukhus.

I enlighet med anförda överväganden har ock Kungl. Majit efter därom

av mig gjord hemställan den 5 mars 1943 uppdragit åt marinförvaltningen att

skyndsammast verkställa och till Kungl. Majit inkomma med utredning

rörande utformningen av och kostnaderna för de i propositionen 1942: 210

förutsedda byggnadsarbetena för marinen i Karlskrona från förutsättningen,

att sjömansskolan och kustartilleriregementet förläggas på nyss angivet sätt.

De av mig i det föregående angivna riktlinjerna för ordnandet av förläggningsfrågorna

i Karlskrona överensstämma med det av marinförvaltningen

framlagda, såsom alternativ I Ba betecknade förslaget. Detta förslag belyses

närmare av efterföljande tabell, vari jämväl angivits de av marinförvaltningen

beräknade kostnaderna för de olika på grund av förslagets genomförande erforderliga

byggnadsföretagen. Kostnadsberäkningarna hänföra sig till prisläget

den 1 juli 1942.

Institution

Etablissement

Manskaps-

styrka

Beräknad

kostnad

kronor

i

j Sjömanskåren i Karlskrona

kasern Sparre ..............

1,100 man

660,000

samt radioskola och. övriga

» Ankarstierna ........

600 »

337,800

skolor.

nybyggd kasern vid Ankar- stierna ....................

300 »

850,000

1

nybyggda skollokaler vid d:o

—

435,000

Chefens för Karlskrona örlogs-

underofficersbyggnaden......

—

194,400

station kansli.

Flottans sjömansskola.

kustartilleriets stadskasern . .

1.000 man

1,100,000

nuv. marinens sjukhus ......

—

—

Karlskrona kustartillerirege- mente.

f. d. grenadjärkasernen vid

Gräsvik ...............

j 1,740,000

Oscarsvärn.............

150 »

Kameral- och sjukvårdsför-

nuvarande läkarbostället ....

_

48,600

valtningen.

Marinens sjukvård.

länslasarettet............

—

4,000,000

Summa kronor

9,365,800

eller i avrundat tal 9,370,000 kronor.

Beträffande de av marinförvaltningen sålunda framlagda kostnadsberäkningarna

får jag anföra följande.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

Kostnaderna för anslutande av marinens sjukvård i Karlskrona till därvarande

länslasarett lia upptagits med 4,000,000 kronor. Enligt vad som

framgår av vad jag anfört under punkt I i det föregående torde emellertid

dessa kostnader såvitt avser statsverket böra upptagas med allenast 3,125,000

kronor (frånsett linoleummattor m. m.). I följd härav torde de sammanlagda

kostnaderna enligt marinförvaltningens beräkning kunna minskas med

(4,000,000 — 3,125,000=) 875,000 kronor till (9,370,000 — 875,000=) 8,495,000

kronor. Då kostnaderna för anordnande av samarbetssjukhuset i det föregående

föreslagits skola finansieras över driftbudgeten bortser jag från dessa

kostnader vid bedömandet av investeringsbehovet under kapitalbudgeten för

förläggningsförhållandenas ordnande i Karlskrona.

Till det av marinförvaltningen med angivna utgångspunkter beräknade

beloppet, 5,365,800 kronor, torde emellertid böra läggas följande kostnader.

För beredande av förläggningsutrymme för den infanteristyrka, som undernuvarande

förhållanden är förlagd till grenadjärkasernen, erfordras anordnande

av vissa barackutrymmen å Rosenholm. Kostnaderna för dessa

baracker kunna enligt särskild av arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

med skrivelse den 8 april 1943 överlämnad utredning, beträffande vilken torde

få hänvisas till handlingarna, beräknas till i runt tal 260,000 kronor, av vilket

belopp emellertid huvuddelen, eller 205,000 kronor, såsom sammanhängande

med försvarsberedskapens upprätthållande, torde böra finansieras över förskottsstaten

för försvarsväsendet. Härvid har jag, med godtagande av

vissa utav chefen för kustartilleriregementet lämnade uppgifter, utgått från

att åtminstone 200 man av infanteribesättningen skola kunna även i fortsättningen

förläggas till grenadjärkasernen och att vissa förrådslokaler om tillsammans

2,400 kvadratmeters golvyta, som äro under uppförande å Rosenholm,

skola tagas i anspråk för infanteribesättningens räkning. Återstoden

av nämnda belopp, eller (260,000 — 205,000=) 55,000 kronor, torde böra

gäldas i enahanda ordning som i det föregående berörda kostnader för

ordnandet av förläggningsförhållandena i Karlskrona, d. v. s. över kapitalbudgeten.

Det sammanlagda kapitalinvesteringsbehovet för nämnda ändamål

skulle sålunda, inberäknat kostnader för administration och oförutsedda

utgifter med omkring 325,000 kronor, komma att uppgå till (5,365,800 + 55,000

+ 325,000 =) i avrundat tal 5,745,000 kronor, beräknat enligt prisläget den

1 juli 1942. Motsvarande kostnader enligt prisläget den 1 juli 1941 kunna

uppskattas till i runt tal 5,320,000 kronor.

Jag vill i detta sammanhang även nämna, att marinförvaltningen i skrivelse

den 31 december 1942 hemställt om anvisande av ett belopp av 95,000 kronor

för anordnande av baracker vid grenadjärkasernen för 200 man tillhörande

Karlskrona örlogsstation. Detta förkiggningsbeliov sammanhänger enligt vad

handlingarna i ärendet utvisa med försvarsberedskapens upprätthållande och

medelsbehovet för ändamålet -— som enligt utlåtande av 1940 års militära

byggnadsutredning torde kunna reduceras till 70,000 kronor —■ lärer därför

böra tillgodoses över förskottsstaten.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 207.

757 13 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

I det föregående har anförts, att vissa medel redan anvisats för ordnande

av förläggningsförhållandena i Karlskrona. Dessa medel, vilka med olika belopp

bundits till särskilda specificerade byggnadsändamål, torde jämlikt av

riksdagen i förutnämnda skrivelse 1942:376 lämnat medgivande kunna, av

Kungl. Majit användas i överensstämmelse med den ändrade plan för ordnandet

q,v förläggningsförhållandena i Karlskrona, som av mig i det föregående

förordats. I detta sammanhang vill jag nämna att jag helst sett, att de

närmare kostnadskalkyler, som marinförvaltningen i enlighet med Kung],

Maj:ts beslut den 5 mars 1943 har att verkställa, kunnat föreligga innan dessa

lokalfrågor underställas riksdagens förnyade bedömande. Tiden medgiver

emellertid icke ett uppskov med frågans avgörande i avbidan på ifrågavarande

kostnadskalkylers färdigställande. Från marinförvaltningen har jag under

hand inhämtat, att de definitiva kostnadsberäkningarnas slutbelopp synes

kunna begränsas till den förut angivna summan av 5,745,000 kronor men att

det är tänkbart att vissa förskjutningar kunna bliva påkallade vad beträffar

kostnadernas fördelning mellan de särskilda byggnadsföretagen. Med hänsyn

härtill finner jag mig kunna redan nu föreslå Kungl. Majit att för riksdagen

framlägga förslag i ämnet, varvid jag förutsätter, att Kungl. Majit skall äga

att inom ramen för nämnda belopp av 5,745,000 kronor meddela föreskrifter

rörande byggnadskostnadernas fördelning mellan de särskilda byggnadsföretagen.

I planen för sjömansskolans förläggning till stadskasernen och marinens

sjukhus ingår -—- såsom av det föregående framgår -— även anordnande av

en verkstadsskola i bland annat en av marinsjukhuset nu disponerad lokal

inom sjukhusområdet, den s. k. bastionen Aurora. Närmare utredning rörande

utformningen av för denna verkstadsskola erforderliga lokaler samt de härmed

förbundna kostnaderna föreligger icke. Ej heller föreligga beräkningar

rörande erforderliga kostnader för anordnande av båthamn vid marinsjukhuset

för sjömansskolans behov. Då emellertid med hänsyn till tidpunkten

för marinsjukhusets nedläggande arbetena med iordningställande av skollokalen

och båthamnen icke torde kunna igångsättas förrän omkring den 1

juli 1944, tarvas icke någon medelsanvisning för ändamålen under nästa

budgetår. Det torde emellertid böra ankomma på marinförvaltningen att i

samråd med marinstaben uppgöra definitiva förslag och kostnadsberäkningar.

Avslutningsvis vill jag framhålla, att vissa övergångsanordningar torde

bliva erforderliga med hänsyn till att sjömansskolans verksamhet avses skola

taga sin början instundande höst samt att marinsjukhuset torde kunna nedläggas

först sommaren eller hösten 1944. Av dessa förhållanden följer nödvändigheten

att dels under någon tid i viss mån provisoriskt förlägga sjömansskolan,

dels och forcera byggnadsarbetena å samarbetssjukhuset. I sistnämnda

avseende lia vissa underhandlingar preliminärt förts med representanter

för Blekinge läns landstings förvaltningsutskott, varvid riktlinjer uppdraga

för länslasarettets övertagande av det nu å marinsjukhuset vårdade

patientklientelet under loppet av nästa år. — Beträffande vissa kostnader i

samband med forceringen av sjukhusbygget får jag hänvisa till vad därom

anförts under punkt I.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

51

I anslutning till i det föregående berörda medelsbehov för ordnandet av

förläggningen i Karlskrona, vilka avse byggnadsarbeten för Sydkustens marindistrikt,

Karlskrona örlogsstation och Blekinge kustartilleriförsvar, torde till

behandling jämväl böra upptagas de medelsbehov, vilka avse byggnadsarbeten

vid Karlskrona örlogsvarv.

Jag vill därvid till en början erinra örn att 1940 års riksdag för vissa moderniseringsarbeten

vid Karlskrona örlogsvarv anvisade tillhopa 2,000,000 kronor.

Beslutet anslöt sig till en av marinförvaltningen i skrivelse den 22 februari

1940 framlagd plan, innefattande vissa tämligen omfattande nybyggnadsarbeten

ävensom ändrad disposition av redan befintliga byggnader vid varvet.

De sålunda beslutade arbetena ha delvis utförts. Sedan marinförvaltningen

emellertid i skrivelse den 7 september 1942 anmält, att den plan, varå nyssnämnda

riksdagsbeslut grundats, på grund av senare tillkomna omständigheter

-—- bland annat den med hänsyn till de beslutade kryssarnas storlek erforderliga

förlängningen av Oscarsdockan -— icke längre kunde oförändrad följas

vid de fortsatta moderniseringsarbetena å varvet, har Kungl. Maj:t genom

beslut den 16 oktober 1942 bemyndigat marinförvaltningen att vidtaga vissa

jämkningar i den år 1940 framlagda planen. Därvid har, i anledning av vad

1940 års riksdag i sin skrivelse nr 255 anfört, tillsetts, att möjligheterna att

vid behov å varvet anordna stapelbädd för större fartygs byggande icke eftersatts.

Det förändrade byggnadsprogrammet har beräknats kunna, med utgångspunkt

från prisläget den 1 juli 1942, fullföljas inom ramen för det av 1940 års

riksdag anvisade beloppet 2,000,000 kronor.

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för nästa budgetår har

marinförvaltningen räknat med ett avsevärt antal olika byggnadsföretag å varvet,

vilka icke förutsatts i nyssnämnda år 1940 framlagda och på hösten 1942

modifierade plan för ombyggnads- och moderniseringsarbeten.

Därjämte har marinförvaltningen i skrivelse den 19 november 1942, såvitt

nu är i fråga, hemställt om anvisande å förskottsstat av 108,500 kronor, varav,

enligt vad under hand inhämtats, 98,000 kronor motsvarar prisläget den 1 juli

1941, för bränslebesparande åtgärder vid Karlskrona örlogsvarv och Karlskrona

örlogsstation samt därvid, med förmälan att utredningen verkställts av södra

Sveriges ångpanneförening, upplyst, att åtgärderna beräknades medföra en besparing

av tolv procent å bränslekostnaderna, vilka under kalenderåret uppgått

till 90,700 kronor vid varvets kraftcentral samt 72,000 kronor vid kraftcentralen

å Stumholmen. De föreslagna bränslebesparande åtgärderna innebära

installerande av två s. k. economisers — anordningar för utnyttjande av avloppsgasernas

värme —■ samt, förutom tätande av fönster, förbättringar av den

värmetekniska utrustningen och av rörsystemens isoleringar m. m. Kost''

naderna, enligt prisläget den 1 juli 1942, fördela sig med 61,500 kronor å

örlogsstationen samt 47,000 kronor å örlogsvarvet.

Efter prövning av de i medelsäskandena upptagna byggnadsföretagen med

ledning av från marinförvaltningen införskaffade uppgifter å de olika företagens

angelägenhet har jag funnit mig kunna förorda, att medelsäskanden

nu framläggas allenast för följande arbeten vid varvet, nämligen för

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Majlis proposition nr 207.

modernisering och utvidgning av artilleristjutbanan, för förlängning av

Oscarsdockan m. m. samt anordnande av economiser för värmecentralen vid

arbetsgruppen IH, ävensom för nyssnämnda andra bränslebesparande åtgärder

vid örlogsvarvet och örlogsstationen.

För modernisering och utvidgning av artilleriskjutbanan vid Karlskrona

örlogsvarv har 1942 års riksdag efter förslag i propositionen 1942: 270 å riksstaten

för innevarande budgetår anvisat 160,000 kronor. Av den i propositionen

lämnade redogörelsen inhämtas, att kostnaderna för detta ändamål av marinförvaltningen

beräknades till ett totalbelopp av 240,000 kronor. I följd härav

skulle med utgångspunkt från prisläget den 1 juli 1941 återstå att anvisa ett

belopp av (240,000 —160,000=) 80,000 kronor.

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1943/44

har marinförvaltningen beräknat kostnaderna för färdigställande av ifrågavarande

byggnadsföretag till 105,000 kronor, innebärande en av prisstegringar

föranledd kostnadsökning av tillhopa (105,000 — 80,000=) 25,000 kronor.

I enlighet med marinförvaltningens förslag torde för ändamålet böra beräknas

ett belopp av 105,000 kronor.

Till förlängning av Oscarsdockan m. m. beräknade marinförvaltningen såsom

framgår av propositionen 1942: 270 ett sammanlagt belopp av 460,000 kronor,

varav hälften eller 230,000 kronor erfordrades för innevarande budgetår. För

egen del förutsatte jag av anförda skäl, att arbetena i fråga skulle kunna bedrivas

i långsammare takt än marinförvaltningen tänkt sig, varför jag i nämnda

proposition föreslog, att för ändamålet för innevarande budgetår anvisades

endast 50,000 kronor för arbetenas påbörjande.

Marinförvaltningen har i sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov

för nästa budgetår anfört, att de ifrågavarande arbetenas omfattning vore

sådan, att de lämpligen kunde planeras att utföras under tre år. Kostnaderna

för resterande arbeten, enligt prisnivån den 1 juli 1941 (460,000 — 50,000=)

410.000 kronor, beräknades numera uppgå till 460,000 kronor. Härav borde

250.000 kronor anvisas under budgetåret 1943/44 och resten jämte eventuella

ytterligare prisstegringstillägg under budgetåret 1944/45.

Emellertid framgår av en från marinförvaltningen infordrad utredning i

ärendet, att det befunnits lämpligast, att huvuddelen av arbetena å Oscarsdockan

komma till utförande under tiden den 15 april—15 september 1945.

Med hänsyn till vad sålunda anförts torde medelsanvisningen för nästa budgetår

kunna avsevärt begränsas. Enär emellertid varvschefen, enligt vad

marinförvaltningen jdterligare upplyst, räknat med att kunna taga fyllnadsmassor

från dockförlängningsarbetena till vissa andra arbeten, för vilka medel

redan anvisats, torde dock medelsbehovet för tiden intill den 1 juli 1944 böra

beräknas till 175,000 kronor, varav 160,000 kronor kunna anses motsvara prisläget

den 1 juli 1941. Enär för ändamålet redan anvisats 50,000 kronor, skulle

medelsbehovet för nästa budgetår utgöra 125,000 kronor.

Av en i propositionen 1942: 270 (sid. 65) intagen redogörelse framgår, att

värmecentralen vid arbetsgruppen I H vid Karlskrona örlogsvarv består av

två pannor. För utbyte av den mindre av dessa pannor mot en större fartygs
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj.ts proposition nr 207.

ångpanna samt vissa ombyggnadsarbeten i samband därmed beräknade 1942

års riksdag å tilläggsstat för budgetåret 1941/42 ett belopp av 30,000 kronor.

1 sina anslagsäskanden för budgetåret 1943/44 har marinförvaltningen hemställt

örn anvisande av 20,000 kronor för installation av en economiser vid

ifrågavarande värmecentral. Av marinförvaltningens framställning inhämtas,

att den årliga bränslebesparingen med inkopplad economiser beräknas till 163

ton kol, motsvarande en minskning av bränslekostnaderna med ungefär 8,800

kronor per år vid ett kolpris av 54 kronor per ton.

Ehuru jag finner, att det varit lämpligare, örn marinförvaltningen låtit

frågan örn anordnande av economiser vid ifrågavarande värmecentral komma

under bedömande samtidigt med den av 1942 års riksdag behandlade frågan

örn värmecentralens utvidgning, vill jag med hänsyn till vad som upplysts örn

det ekonomiska utfallet av en sådan anordning icke motsätta mig, att för ändamålet

för nästa budgetår beräknas det av marinförvaltningen angivna beloppet,

20.000 kronor. Motsvarande kostnader enligt prisläget den 1 juli 1941 torde

kunna beräknas till 18,400 kronor.

Icke heller mot vidtagande av de i övrigt föreslagna bränslebesparande

åtgärderna har jag något att erinra.

Kostnaderna för ordnandet av förläggningsfrågorna i Karlskrona — i den

mån de innefattas i den av marinförvaltningen med skrivelsen den 30 november

1942 framlagda utredningen med tillägg för de av infanteriförläggningens

förflyttning föranledda kostnaderna — har jag såsom tidigare anförts

beräknat till sammanlagt 5,745,000 kronor. De av mig tillstyrkta medelsäskandena

för byggnadsarbeten vid Karlskrona örlogsvarv uppgå till sammanlagt

(105,000 + 125,000 =) 230,000 kronor, vartill komma kostnaderna

för nyssberörda bränslebesparande åtgärder med (61,500 + 47,000 + 20,000 =)

128,500 kronor, i följd varav det sammanlagda här behandlade medelsbehovet

skulle komma att uppgå till (5,745,000 + 230,000 + 128,500 —) i avrundat tal

6.100.000 kronor. Dessa kostnader, vilka samtliga äro av natur att böra bestridas

inom den för försvarsväsendets femårsplan angivna kostnadsramen,

böra — i den mån av riksdagen för ordnandet av förläggningsfrågorna i Karlskrona

tidigare anvisade medel icke förslå — gäldas från det anslag å 10,000,000

kronor, som jämlikt i årets statsverksproposition framställt förslag bör under

marinförvaltningens delfond av försvarsväsendets fastighetsfond anvisas till

Vissa byggnadsarbeten m. m. På sätt i statsverkspropositionen förutsatts

bör riksdagens medgivande härtill inhämtas.

Såsom av det sagda framgår innefatta marinförvaltningens anslagsäskanden

ett stort antal förslag till medelsanvisning för byggnadsarbeten i Karlskrona

utöver de nu berörda. Ett bidragande skäl till att jag icke nu ansett mig böra

i vidare mån än i det föregående skett tillmötesgå dessa anslagsäskanden är,

att marinförvaltningen ännu icke varit i tillfälle att slutligt undersöka i vad

mån de återstående anslagsändamålen och de, som ytterligare kunna tillkomma,

kunna bestridas inom den ekonomiska ram, som 1942 års försvarsbeslut

innebär. Marinens kostnadsram är, vad avser anslag till byggnadsföretag,

tämligen ansträngd, vilket nödvändiggör en sträng gallring bland nu

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

aktuella förslag till ytterligare kapitalinvesteringar för byggnadsändamål.

Icke minst gäller detta Sydkustens marindistrikt och inom detta speciellt

Karlskrona örlogsvarv. Inom marinförvaltningen pågår en närmare undersökning

av byggnadsbehovet inom detta marindistrikt, vilket kommer att utmynna

i förslag till gradering ur angelägenhetssynpunkt av samtliga de förslag

till byggnadsföretag, som inom varvet och marindistriktet i övrigt föreligga

eller kunna tänkas under de närmaste åren framkomma. Först sedan

denna avvägning skett är jag i tillfälle att bedöma de anslagsäskanden, vilka

enligt det föregående icke nu upptagits. Jag förutsätter, att detta skall kunna

ske i samband med behandlingen av marinförvaltningens anslagsäskanden för

budgetåret 1944/45.

Departementschefens hemställan.

Åberopande vad i det föregående anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna den plan för ordnande av de militära förläggningsförhållandena

i Karlskrona, som av mig i det föregående

förordats,

dels ock medgiva, att kostnaderna för erforderliga byggnadsarbeten

enligt nämnda plan ävensom för övriga i det föregående

angivna byggnadsarbeten inom en kostnadsram av tillhopa

6,100,000 kronor må, i den mån av riksdagen för ändamålet tidigare

anvisade medel icke förslå, bestridas från det under försvarsväsendets

fastighetsfond, marinförvaltningens delfond, för budgetåret

1943/44 anvisade investeringsanslaget å 10,000,000 kronor till

Vissa byggnadsarbeten m. m.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

under punkterna I och II sålunda hemställt, däri statsrådets

övriga ledamöter instämma, förordnar Hans Majit

Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Johan Treschow.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

55

Bilaga A.

Utredningsmannens förslag till avtal mellan Kungl. Majit och kronan, å ena,

samt Blekinge läns landsting, å andra sidan, angående bestridandet av

kostnaderna för viss utbyggnad av länslasarettet i Karlskrona samt

vissa i samband därmed stående frågor.

1 §•

För utvidgning av länslasarettet i Karlskrona i ändamål att lasarettet må

kunna för vård emottaga det patientklientel, för vilket marinens sjukhus i

Karlskrona är avsett, förbinder sig Kungl. Majit och kronan att med ett sammanlagt

belopp av 3,120,000 kronor deltaga i bestridandet av kostnaderna för

örn- och tillbyggnad av ifrågavarande lasarett i huvudsaklig överensstämmelse

med ett av de med stöd av Kungl. Majits brev till marinförvaltningen den 14

mars 1941 tillsatta sakkunniga förordat, av arkitekten Nils Grep i Stockholm

uppgjort förslag.

Därest de sammanlagda kostnaderna för nyssnämnda örn- och tillbyggnad

skulle komma att överstiga eller understiga det belopp, som beräknats enligt

omförmälda förslag, skall kronans andel i byggnadskostnaderna därefter jämkas

med hänsyn såväl till kronans enligt ifrågavarande utredning beräknade delaktighet

i byggnadskostnaderna som ock till eventuella förändringar i byggnadsprogrammet.

2 §■

För det i 1 § omförmälda ändamål förbinder sig Kungl. Majit och kronan

vidare att deltaga i bestridandet av kostnaderna för den erforderliga anskaffningen

av inventarier, inberäknat linoleummattor, till lasarettet på grund av

den i 1 § angivna örn- och tillbyggnaden av länslasarettet i Karlskrona. Kronans

delaktighet i dessa kostnader bestämmes sålunda, att kronan gäldar kostnaderna

för de inventarier, vilka beräknas belöpa å det antal vårdplatser, med

undantag för platser å epidemi- och epidemiobservationsavdelning, som kronan

kommer att erhålla å det utbyggda länslasarettet.

3 §•

Tiden för igångsättande av i 1 § angivna örn- och tillbyggnad av länslasarettet

i Karlskrona bestämmes av Blekinge läns landsting i samråd med marinförvaltningen,

dock att byggnadsarbetena för det i 1 § angivna ändamål skola

igångsättas senast inom ett år från den dag detta avtal blir gällande. Arbetena

för ifrågavarande om- och tillbyggnad skola bedrivas på sådant sätt, att driften

vid länslasarettet i minsta möjliga utsträckning utsattes för störningar.

4§-

Genomförandet av i 1 § angivna örn- och tillbyggnadsarbeten anförtros en

för ändamålet särskilt tillsatt byggnadskommitté, bestående av två av Kungl.

Majit utsedda representanter jämte suppleanter för dem samt tre representanter

för Blekinge läns landsting jämte lika antal suppleanter. Kommittén utser

inom sig ordförande.

5 §■

Tvist rörande detta avtals tolkning eller tillämpning eller i samband därmed

stående rättsförhållanden skall avgöras av skiljemän enligt lagen den 14

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

juni 1929 om skiljemän, varvid marinförvaltningen vid utseende av skiljeman

företräder kronan.

6 §•

Detta avtal skall gälla från och med den..................M

Bilaga B.

Utredningsmannens förslag till avtal mellan Kungl. Majit och Kronan, å ena,

samt Blekinge läns landsting, å andra sidan, angående vård å länslasarettet

och epidemisjukhuset i Karlskrona av viss försvarsväsendet

tillhörande personal.

• ett mellan Kungl. Majit och kronan, å ena, och Blekinge läns lands
ting,

a andra sidan, träffat särskilt avtal skall länslasarettet i Karlskrona ut-)y§8as

i ändamål att kunna för vård mottaga sådan försvarsväsendet tillhörande

personal, som är berättigad till fri sjukhusvård; dessa sjuka benämnas

nedan kollektivt »militärpatienter»; övriga å sjukhuset vårdade benämnas

»civilpatienter ». Sedan nämnda utbyggnad av lasarettet fullbordats, skall beträffande

vården av militärpatienterna och ersättningen därför gälla följande:

1 §•

Landstinget förbinder sig att å lasarettet mottaga militärpatienter, som

enligt vederbörlig remiss av militär tjänsteläkare är i behov av undersökning

och sjukhusvård av beskaffenhet att kunna meddelas å lasarettet.

2 §.

För militärpatienter skall landstinget utan tillgripande av överbeläggning

kunna å allmän sal upplåta vårdplatser å lasarettets medicinska och kirurgiska

avdelningar.

3§-

Försvarsväsendet respektive landstinget äger rätt att, vid behov och i den

mån så prövas lämpligen kunna ske, med militär- respektive civilpatienter belägga

de vårdplatser, som beräknats för civil- respektive militärpatienter, men

ej äro tagna i anspråk.

4§-

I 1 § angiven försvarsväsendet tillhörande personal skall jämväl, där så

av vederbörande inremitterande militära tjänsteläkare prövats nödvändigt med

hänsyn till behov av specialistvård eller sådan specialundersökning, som erfordrar

särskilda, i regel endast å sjukhus förefintliga anordningar, mottagas

å lasarettet för öppen sjukvård.

För sådan vård eller undersökning skall kronan gälda ersättning enligt för

ändamålet överenskommen taxa.

5§-

Landstinget ombesörjer vård och underhåll av samtliga å lasarettet vårdade

patienter.

*) Avser dagen för avtalets undertecknande.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 207.

57

6 §•.........

Lasarettets förvaltning handhaves på sätt är föreskrivet i gällande sjukhusstadga

och lag om vissa av landsting eller kommun drivna sjukhus.

Lasarettets läkarvård bestrides av läkare, som avses i ovannämnda lag och

sjukhusstadga samt av en å lasarettets medicinska avdelning anställd, av statsmedel

avlönad och marinläkarkåren tillhörande biträdande lasarettsläkare.

För reglerande av övriga förhållanden, sammanhängande med vård av militärpatienter

på lasarettet skall av Kungl. Majit, efter landstingets hörande,

utfärdas ett särskilt reglemente.

8 §•

Direktionen för lasarettet skall bestå av fem ledamöter jämte lika många

suppleanter. Av de fem ledamöterna respektive suppleanterna skola tre utses

av landstinget och två av Kungl. Maj :t. Direktionen utser inom sig ordförande.

9 §•

Av det förslag till inkomst- och utgiftsstat, som det åligger direktionen att

årligen avgiva till landstinget, ävensom av andra till landstinget eller dess förvaltningsutskott

gjorda framställningar av ekonomisk innebörd, som beröra

kronans intresse, skall ett exemplar tillställas vardera försvarsdepartementet

och marinförvaltningen. Årsberättelsen för lasarettet skall ävenledes översändas

till nämnda myndigheter.

10 §•

För vård och underhåll å lasarettet av militärpatienter äger landstinget uppbära

ersättning på grundval av driftkostnaderna, sådana dessa framgå av den

för året avgivna uppgiften angående inkomster och utgifter enligt medicinalstyrelsens

formulär till Bilaga B till årsberättelse för civila sjukhus.

Denna ersättning skall beräknas på sätt i 11 och 12 §§ nedan närmare angles.

11 §•

Kostnaderna under kalenderåret för de ändamål, som finnas angivna i närslutna

bilaga, fördelas på kronan och landstinget efter förhållandet mellan

antalet ordinarie vårdplatser för militärpatienter och antalet ordinarie vårdplatser

för civilpatienter. Såsom avlöningskostnad skola härvid räknas jämväl

de löneförmåner, som från vederbörligt anslag å riksstatens fjärde huvudtitel

utbetalats till den biträdande lasarettsläkaren vid medicinska avdelningen.

12 §.

Kostnaderna för andra än i 11 § avsedda ändamål, som äro upptagna i

medicinalstyrelsens ovan berörda formulär, sammanräknas och fördelas på

verkliga antalet underhållsdagar för samtliga under året å lasarettet vårdade

patienter, och skall kronan till landstinget erlägga det belopp, som därvid

belöper på militärpatienternas underhållsdagar.

13 §.

För vård av patienter å lasarettets epidemiavdelning i andra fall än som

avses i 2 § 1 mom. epidemilagen samt för vård av patienter å lasarettets

beredskapsavdelning skall kronan till landstinget erlägga en avgift per vårddag

och patient, som med 25 procent understiger medelkostnaden per vårddag

för å lasarettet under året vårdade patienter.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

14 §.

I driftkostnaderna skola icke inräknas kostnaderna för ny-, om- och tillbyggnad

eller större reparationer eller för anskaffande av dyrbarare apparater

och dylikt. I den mån dylika kostnader ifrågakomma och beröra sjukvården

av militärpatienter, skall särskild överenskommelse angående kostnadernas bestridande

träffas mellan kronan och landstinget.

15 §.

Efter varje kvartals utgång erlägger kronan till landstinget ersättning för

vård av militärpatienter enligt av lasarettets syssloman upprättad och av marinförvaltningen

godkänd räkning. Härvid skall preliminärt betalning enligt 11 §

erläggas med en fjärdedel av motsvarande kostnader för nästföregående kalenderår

och ersättning enligt 12 § erläggas med det belopp per vårddag, som

framgått ur föregående års räkenskaper, för i sistnämnda punkt berörda utgiftsändamål.

Från slutsumman av varje kvartalsräkning skall avdrag göras med

beloppet av de avlöningsförmåner, som för samma kvartal från sjöförsvarets

anslag utgått till vid den medicinska avdelningen anställd biträdande lasarettsläkare.

Sedan lasarettets räkenskaper för ett kalenderår avslutats, göres slutlig

avräkning mellan kronan och landstinget för samma år.

16 §.

Under det år, då vården av militärpatienter överflyttas från marinens sjukhus

till lasarettet, skall vid uppgörandet av kvartalsräkning kronan debiteras

ersättning per vårddag enligt medeldagskostnaden vid lasarettet under nästföregående

kalenderår.

Därest överflyttningen i fråga icke sammanfaller med ingången av ett nytt

kalenderår och således i 11 § angiven kostnadsfördelningsgrund icke kan tilllämpas

vid slutuppgörelsen för året, skall härvid i stället förfaras på följande

sätt. Örn summan av de verkliga årskostnaderna för i sagda punkt avsedda utgiftsändamål

är större än det belopp, som utgör produkten av totala antalet

underhållsdagar under året och medeldagskostnaden för föregående år för berörda

utgiftsändamål, skall kronan utöver förut angiven betalning erlägga sålunda

fastställt skillnadsbelopp. Under ovan angivna förutsättning beträffande

tidpunkten för överflyttningen av vården av militärpatienter till lasarettet

skola jämväl under andra året därefter kvartalsräkningarna uppgöras

enligt de i första stycket av denna punkt angivna grunder.

17 §.

Tvist angående tolkningen av detta avtal må icke dragas inför domstol utan

skall avgöras av skiljemän enligt lag, dock att tvist rörande sjukvården å lasarettet

skall hänskjutas till medicinalstyrelsen för prövning och avgörande.

18 §.

Detta avtal gäller under en tid av ... år, räknat från den...........................

Därest avtalet icke från någondera sidan uppsagts före den .........................

fortfar detsamma att gälla tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid av

... år.

Sedan detta avtal tillämpats under tre fulla kalenderår, skall, örn någondera

parten det påkallar inom loppet av det närmast på denna treårsperiod följande

kalenderåret, på grundval av under nämnda period gjorda erfarenheter omprövning

ske av grunderna för kronans ersättningsskyldighet. Kan vid örn
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

prövning, som nu nämnts, enighet ej uppnås, skall frågan avgöras av skiljemän

på sätt i 17 § sägs.

19 §.

Uppsäges avtalet, skola därvid uppkommande mellanhavanden, därest enighet

mellan kronan och landstinget icke kan uppnås, avgöras av skiljemän

enligt lag.

Bilaga till avtalet.

Förteckning

över de driftkostnader, som icke alls eller endast i ringa grad påverkas av den

omständigheten att vårdplats är belagd eller icke (»fasta» kostnader):

avlöningar, däri jämväl inräknat kostnaderna för personalens kosthåll,

pensionsavgifter,

post-, telegram- och telefonavgifter,

rese- och traktamentsersättningar,

skatter och försäkringsavgifter m. m.,

medicinsk och annan facklitteratur,

värme,

lyse,

renhållning,

inventariers underhåll,

fastigheters underhåll samt

hyror.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts •proposition nr 207.

Bilaga C.

Alternativa förslag till ordnandet av vissa förläggningsfrågor i Karlskrona.

Alternativ

Kostnad

Disposition

1. Sjömanskåren till Sparre, Ankarstierna

2. Sjömansskolan till grenadjärkasernen

3. Kustartilleriet till KA stadskasern, underofficersbygg-

I A

10,760,000 ■

naden, Oskarsvärn

4. Radioskolan till nuvarande marinens sjukhus

5. Underbefälsskolan till d:o

6. Värnpliktsskolan till Sparre, Ankarstierna

7. Samarbetssjukhus

1. Sjömanskåren till Sparre, Ankarstierna

2. Sjömansskolan till grenadjärkasernen

3. Kustartilleriet till KA stadskasern, underofficersbygg-

I Aa

10,030,000 •

naden, marinens sjukhus

4. Radioskolan till Sparre, Ankarstierna

5. Underbefälsskolan till Sparre, Ankarstierna

6. Värnpliktsskolan till Sparre, Ankarstierna

7. Samarbetssjukhus

1. Sjömanskåren till Sparre, Ankarstierna

2. Sjömansskolan till KA stadskasern, underofficersbygg-

I B

9,710,000

3. Kustartilleriet till grenadjärkasernen

4. Radioskolan till nuvarande marinens sjukhus

5. Underbefälsskolan till d:o

6. Värnpliktsskolan till Sparre, Ankarstierna

7. Samarbetssjukhus

1. Sjömanskåren till Sparre, Ankarstierna samt under-

officersbyggnaden

2. Sjömansskolan till KA stadskasern, nuvarande mari-

nens sjukhus

I Ba

9,370,000

3. Kustartilleriet till grenadjärkasernen

4. Radioskolan till Sparre

0. Underbefälsskolan till Sparre, Ankarstierna

6. Värnpliktsskolan till d:o

7. Samarbetssjukhus

1. Sjömanskåren till Sparre, Ankarstierna

2. Sjömansskolan till grenadjärkasernen

3. Kustartilleriet till KA stadskasern, underofficersbygg-

II A

9,150,000

naden, Oscarsvärn

4. Radioskolan till Sparre

5. Underbefälsskolan till Sparre, Ankarstierna

6. Värnpliktsskolan till Sparre, Ankarstierna

7. Marinens sjukhus bibehålies

1. Sjömanskåren till Sparre, Ankarstierna

2. Sjömansskolan till KA stadskasern, underofficersbygg-

II B

8,100,000

3. Kustartilleriet till grenadjärkasernen

4. Radioskolan till Sparre

5. Underbefälsskolan till Sparre, Ankarstierna

6. Värnpliktsskolan till d:o

7. Marinens sjukhus bibehålies

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 207.

61

Alternativ

Kostnad

Disposition

i.

Sjömanskåren till Sparre, KA stadskasern, underoffi-

cersbyggn aden

2.

Sjömansskolan till nybyggnader

3.

Kustartilleriet till grenadjärkasernen

III A

») 14,200,000

4.

5.

Radioskolan till nuvarande marinens sjukhus

Underbefälsskolan till d:o

6.

Värnpliktsskolan till Sparre, KA stadskasern

7.

S arn arb e ts sj ukhus

8.

Ankarstierna reserv (eventuellt internat för underoffi-

cersskola)

1.

Sjömanskåren till Sparre, KA stadskasern, underoffi-

cersbyggnaden

2.

Sjömansskolan till nybyggnader

3.

Kustartilleriet till grenadjärkasernen

III B

'') 12,600,000

4.

5.

Radioskolan till Sparre

Underbefälsskolan till Sparre, KA stadskasern

6.

Värnpliktsskolan till d:o

7.

Marinens sjukhus bibehålies

8.

Ankarstierna reserv (eventuellt internat för underoffi-

cersskola)

1.

Sjömanskåren till Sparre, KA stadskasern, underoffi-

cersbyggnaden

2.

Sjömansskolan till nybyggnader

lil C

l) 13,100,000

3.

Kustartilleriet till grenadjärkasernen

4.

Radioskolan till Ankarstierna

5.

Underbefälsskolan till d:o

6.

Värnpliktsskolan till Sparre, KA stadskasern

7.

Marinens sjukhus bibehålies

1.

Sjömanskåren till Sparre, KA stadskasern, underoffi-

cersbyggnaden

2.

Sjömansskolan till grenadjärkasernen

3.

Kustartilleriet till nybyggnader

IVA

'') 15,000,000

4.

5.

Radioskolan till nuvarande marinens sjukhus

Underbefälsskolan till d:o

6.

Värnpliktsskolan till Sparre, KA stadskasern

7.

Samarbetssjukhus

8.

Ankarstierna reserv (eventuellt internat för underoffi-

1.

cersskola)

Sjömanskåren till Sparre, KA stadskasern med chefens

för Karlskrona örlogsstations kansli till underoffi- cersbyggnaden

2.

Sjömansskolan till grenadjärkasernen

3.

Kustartilleriet till nybyggnader

IV B

2) 13,300,000

4.

Radioskolan till Sparre

5.

6.

Underbefälsskolan till Sparre, KA stadskasern

Värnpliktsskolan till d:o

7.

Marinens sjukhus bibehålies >

8.

Ankarstierna reserv (eventuellt internat för underoffi-

cersskola)

1.

Sjömanskåren till Sparre, KA stadskasern, underoffi-

cersbyggnaden

IV C

13,000,000

2.

3.

Sjömansskolan till grenadjärkasernen

Kustartilleriet till nybyggnader

4.

Radioskolan till Ankarstierna

B.

Underbefälsskolan till d:o

0.

Värnpliktsskolan till Sparre, KA stadskasern

Marinens sjukhus bibehålies

7.

'') Oberäknat kostnader för markförvärv, bostäder, vattenförsörjning och skyddsrum för

sjömansskolan.

s) Oberäknat kostnader för markförvärv, bostäder, vattenförsörjning och skyddsrum för

kustartilleriets nybyggnader.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:336 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa sjukvårdsoch förläggningsfrågor i Karlskrona. s. 11 i texten
  2. SU 1943:170 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa sjukvårdsoch förläggningsfrågor i Karlskrona. s. 1 i texten