Sök i Ratio Lex

Angående anslag till August Abraliamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning

1943-04-16 · 27 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 27 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:215, Angående anslag till August Abraliamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 215.

1

Nr 215.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till

August Abraliamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning;

given Stockholms slott den 16 april 1943.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gösta Bagge.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

16 april 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Wigforss,

Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Rosander,

Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge anför.

I årets statsverksproposition, åttonde huvudtiteln, punkten 148, har

Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet,

som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1943/44 till

Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning ett anslag

av 5,000 kronor.

Jag anhåller nu att ånyo få anmäla ärendet.

Inledning.

August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning är grundad på ett

av grosshandlaren August Abrahamson den 7 april 1891 upprättat testamente

med därtill sedermera gjorda tillägg, enligt vilket testamente Abrahamson

Bihang till riksdagens ''protokoll 19^3. 1 sam],. Nr 215.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 215.

för att betrygga fortvaron av det av honom på hans egendom Nääs i Skallsjö

socken i Västergötland inrättade slöjdlärarseminariet förordnade, att seminariet

skulle linder namn av »August Abrahamsons stiftelse» i all framtid

på nämnda egendom uppehållas. Stiftelsen skulle »hava till ändamål att genom

fortsatt utbildning av lärare och lärarinnor, som redan ägnat sig åt undervisning,

verka för uppfostran i allmänhet och särskilt för användandet

därvid av den pedagogiska slöjden». Av testators kvarlåtenskap skulle till

stiftelsen med äganderätt överlämnas dels säterierna Stora och Lilla Nääs,

vartdera tre mantal, frälsehemmanet Åstebo, ett halvt mantal, ävensom åtskilliga

andra i testamentet uppräknade fastigheter, frälseräntor och lösören,

dels ock kontanta medel till ett belopp av 380,000 kronor. Stiftelsen jämte

alla dess tillgångar skulle överlämnas till svenska staten att lyda under

Kungl. Majit i det departement, som handhade undervisningen i allmänhet.

Kungl. Majit skulle utöva högsta beslutanderätt i allt vad stiftelsen

anginge.

Av testamentsbestämmelserna i övrigt torde följande här få återgivas.

Stiftelsens verksamhet skulle alltid, i den män därtill anslagna medel sådant

medgåve, utövas i enlighet med tidens krav. Om läroanstalten i följd

av ändrade förhållanden icke vidare behövdes till utbildande av lärare och

lärarinnor i slöjd, skulle Kungl. Majit äga att förvandla anstalten till annan

högre läroanstalt för fortsatt utbildning av lärare och lärarinnor, som redan

ägnat sig åt undervisning.

Av de till stiftelsen donerade medlen, 380,000 kronor, skulle bildas två

fonder, den ena, underhållsfonden, örn 355,000 kronor, och den andra, utvidgning

sjöndén, om 25,000 kronor, vilka fonder aldrig skulle få till kapitalet

minskas. Räntan på underhållsfonden skulle användas till avlöning åt läroanstaltens

föreståndare, lärare och lärarinnor jämte andra hos stiftelsen anställda

personer samt till bestridande av övriga för läroanstaltens uppehållande

nödiga kostnader. Räntan på utvidgningsfonden skulle, sedan den genom

ränta på ränta uppgått till minst 10,000 kronor, vid behov användas

till läroanstaltens utvidgning och förbättring. Besparingar skulle, ehuru önskvärda,

aldrig få ske så, att stiftelsens verksamhet för uppnående av sitt

ändamål därigenom hämmades.

Säterierna Stora och Lilla Nääs samt frälsehemmanet Åstebo skulle aldrig

få vare sig intecknas eller avhändas stiftelsen. De på dessa tre egendomar

varande yttre och inre inventarier med undantag av dem, som utredningsmännen

i boet ansåge vara av den bristfälliga beskaffenhet, att de ej vore

till det med dem åsyftade ändamålet användbara, skulle ej heller få avhändas

stiftelsen eller från egendomen Nääs bortföras utan skulle framgent underhållas

samt, där så bleve nödigt, ersättas med nya, vilken senare bestämmelse

dock ej gällde konstföremål, som till äventyrs ginge förlorade.

Av den köpeskilling, som inflöte vid möjligen skeende försäljning av stiftelsens

övriga fastigheter med därå befintliga inventarier, skulle bildas en

särskild fond under namn av dispositionsfonden. Avkastningen av fastigheterna

och räntan på dispositionsfonden skulle i främsta rummet användas

till underhåll i fullgott skick av de till egendomen Nääs och Åstebo hörande

byggnader, park, trädgård och inventarier ävensom till skötsel och vård av

berörda fasta och lösa egendom. Den behållning, som därefter och sedan

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Marits proposition nr 215.

nödiga utgifter för de andra fastigheterna jämte deras inventarier blivit täckta,

kunde komina att på avkastningen och räntan uppstå, skulle disponeras

på enahanda sätt, som räntan på underhållsfonden.

Nedre våningen och stora salongen i övre våningen i stora huvudbyggnaden

på Nääs skulle vid förefallande behov användas till föreläsningar ävensom

till möten och festligheter, som stöde i samband med anstalten och dess

verksamhet. De övriga rummen i byggnaden skulle upplåtas till bostad åt

mera framstående pedagoger, lärare och lärarinnor jämte andra för läroanstalten

intresserade in- och utländska män och kvinnor, som under kortare

tid besökte läroanstalten.

Stiftelsen och alla dess tillgångar med undantag av fonderna skulle ställas

under förvaltning av en utav tre eller fem personer bestående samt för högst

tre år i sänder utsedd styrelse jämte en under styrelsen lydande på sex månaders

uppsägning tillsatt jöreståndare. Den senare, som skulle avgiftsfritt

bo på stället, skulle ha närmaste vården och ledningen av läroanstalten och

stiftelsens övriga angelägenheter i överensstämmelse med de föreskrifter, som

av styrelsen eller eljest behörigen meddelades. Till föreståndare skulle icke

få utses andra personer än de, som ådagalagt framstående duglighet och

skicklighet i sådan verksamhet, som krävdes i och för uppnåendet av stiftelsens

ändamål samt jämväl i andra hänseenden vore till sysslan lämpliga.

Sedan Abrahamson år 1898 avlidit, förordnade Kungl. Majit genom beslut

den 28 april 1899, att ifrågavarande stiftelse med dess tillgångar skulle

av svenska staten emottagas på de i donationsurkunden stadgade villkoren;

och bestämde Kungl. Majit tillika, att de för fondbildning avsedda kontanta

donationsmedlen skulle överlämnas till statskontoret för att därstädes förvaltas.

Reglemente för stiftelsen fastställdes av Kungl. Majit den 31 maj 1901

(bih. till sv. förf. sami. 1901:56). Enligt reglementet handhaves stiftelsens

förvaltning, utom vad angår de donerade kontanta medlen, av en

utav Kungl. Majit för tre år i sänder bland framstående och för stiftelsens

ändamål nitälskande personer utsedd styrelse örn fem ledamöter. Två av

ledamöterna skola äga sakkunskap i lanthushållning. Den närmaste tillsynen

örn stiftelsen och dess tillhörigheter utövas av en föreståndare, som på

förslag av styrelsen tillsättes av Kungl. Majit medelst förordnande och med

förbehåll örn sex månaders uppsägningstid. Föreståndaren tjänstgör sålunda

dels såsom rektor för läroanstalten, dels ock såsom den omedelbare förvaltaren

av stiftelsens ekonomi.

Styrelsen skall årligen genom en av sina ledamöter inventera stiftelsens

under styrelsens förvaltning stående tillhörigheter. De av föreståndaren avgivna

räkenskaperna granskas av en av styrelsen därtill utsedd person. Stat

för stiftelsen fastställes årligen av Kungl. Majit.

Det statliga inflytandet på anstaltens undervisning är ringa. Några närmare

bestämmelser rörande läroplan och dylikt äro cj meddelade. Regelbunden

inspektion genom skolöverstyrelsen utövas ej heller.

Riksdagen har vid olika tillf lillen anslagit medel till stiftelsens verksamhet.

Sålunda beviljade 1912—1914 års riksdagar stiftelsen ett anslag av samman
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 215.

lagt 38,500 kronor, huvudsakligen avsett för reparationer och förbättringar

av stiftelsens byggnader, att av stiftelsen framdeles räntefritt återbetalas i

mån av tillgång. Vidare anvisade 1921 års riksdag ett anslag av 50,000 kronor,

ävenledes avsett för reparationer.

I detta sammanhang må erinras, att 1922 års riksdag (skrivelse nr 185)

på framställning av riksdagens revisorer begärde utredning angående den förändring

av organisationen av stiftelsens ekonomiska förvaltning och ledning,

som kunde anses av förhållandena betingad. Efter det utredning verkställts,

meddelade Kungl. Maj:t den 13 oktober 1927 vissa föreskrifter rörande omfattningen

av läroanstaltens verksamhet samt räkenskapernas förande m. m.

Bland annat anbefalldes styrelsen för stiftelsen att nogsamt hålla hand däröver,

att läroanstaltens verksamhet icke gjordes mer omfattande än att kostnaderna

för densamma kunde bestridas med — förutom förekommande avgifter

av kursdeltagarna — de medel, som enligt de testamentariska förordnandena

skulle användas till läroanstaltens uppehållande.

Av en utav styrelsen år 1939 gjord framställning örn anslag — vilken ej

föranledde någon Kungl. Maj:ts åtgärd — inhämtas bland annat.

Utan skada för stiftelsens ändamål kunde verksamheten icke längre upprätthållas,

om ej statsbidrag erhölles.

Stiftelsens inkomster bestode huvudsakligen av dels räntan på fondema,

dels avkastningen av stiftelsens lantbruk och skogsdrift samt verktygs- och

möbelfabrik, dels ock elevernas avgifter för kost, logi och undervisning.

Fonderna uppginge till ett belopp av 376,000 kronor, varav 351,000 kronor

tillhörde underhållsfonden och 25,000 kronor utvidgningsfonden. Underhållsfonden

användes till avlöningar.

Lantbruket och skogsdriften lämnade intet överskott, som kunde komma

läroanstalten till godo. Detsamma gällde fabrikerna.

Inackorderingsavgifterna lämnade numera intet överskott. Däremot gåve

hyresavgifter ett icke oväsentligt tillskott till seminariet.

Medan inkomsterna sjunkit, hade utgifterna stigit på grund av stegrade

priser, oundgängliga löneförhöjningar m. m. På underhåll och reparation

av läroanstaltens byggnader samt underhåll och nyanskaffning av inventarier

måste årligen nedläggas ej obetydliga belopp.

Till lärarlöner åtginge 16,000—17,000 kronor, varav omkring 10,200 kronor

belöpte på manliga lärare. Då läroanstalten till främsta uppgift hade

utbildning och fortsatt utbildning av slöjdlärare och fyllde ett direkt statsändamål

genom att tillgodose skolornas — närmast folk- och fortsättningsskolornas

— behov av dylika lärare, läge det för staten närmast att bidraga

till driftkostnaderna genom att påtaga sig avlönandet av stiftelsens lärare

i manlig slöjd. Övriga löpande utgifter torde stiftelsen alltjämt vara i stånd

att bestrida med egna inkomster.

Vidare erfordrades anslag till vissa nybyggnader och anskaffande av vissa

inventarier m. m. med 300,900 kronor.

År 1940 gjorde stiftelsen förnyad framställning örn anslag till driften av

stiftelsens slöjdseminarium. Vid min anmälan i 1941 års åttonde huvudtitel

av denna anslagsfråga (sid. 226) erinrade jag, att den utbildning av

slöjdlärare, som omhänderhades av stiftelsen, vore praktiskt taget den enda

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr Sid.

i sitt slag, som stöde till buds. Staten hade därför intresse av läroanstaltens

bibehållande och hade också tidigare lämnat stiftelsen ekonomiskt bistånd.

Att dess verksamhet dittills tack vare enskild donation medfört förhållandevis

ringa utgifter för statsverket gjorde det så mycket mera påkallat, att

staten i ett för stiftelsen brydsamt läge trädde emellan. Stiftelsens årsbudget

uppvisade ett betydande underskott, som så småningom måste undergräva

dess ekonomi. Jag föreslog, att statsbidraget begränsades till 5,000 kronor,

och uttalade samtidigt, att såsom villkor för åtnjutande av statsbidrag borde

uppställas fordran på mer ingående tillsyn från statens sida över verksamheten.

Riksdagen anvisade i enlighet härmed 5,000 kronor för ändamålet.

Vid min anmälan i 1942 års åttonde huvudtitel (sid. 330) av en av styrelsen

gjord framställning örn anslag för innevarande budgetår av högst

10,000 kronor till avlönande av lärare i manlig slöjd förordade jag fortsatt

medelsanvisning till stiftelsen men ansåg mig böra tillstyrka bidrag med

oförändrat belopp eller 5,000 kronor, att användas till avlöning åt lärare

i manlig slöjd. En av stiftelsens styrelse vid flera tillfällen tidigare ifrågasatt

och av skolöverstyrelsen nu påyrkad allsidig utredning angående stiftelsens

olika verksamhetsgrenar och särskilt angående läroanstaltens ställning och de

ekonomiska förutsättningarna för anstaltens upprätthållande och anpassande

efter ändrade tidsförhållanden fann jag böra vidtagas, så snart detta lämpligen

kunde ske.

Riksdagen anvisade medel i enlighet med vad av mig tillstyrkts. I anslutning

härtill uttalade riksdagen, att med den betydelse slöjdundervisningen

numera intoge i vårt skolväsen det syntes i hög grad angeläget, att ifrågavarande

stiftelse, som utgjorde vår enda utbildningsanstalt för lärare i manlig

slöjd, utrustades med ekonomiska förutsättningar för att fylla sin betydelsefulla

uppgift. Riksdagen ville därför för sin del understryka vikten

av, att den av departementschefen i utsikt ställda utredningen snarast möjligt

komme till stånd.

I anledning av detta riksdagens yttrande utverkade jag den 8 maj 1942

Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla två sakkunniga för att inom departementet

biträda med utredning och avgiva förslag angående verksamheten

vid stiftelsen samt angående läroanstaltens ställning och de ekonomiska

förutsättningarna för dess upprätthållande m. m. Såsom sakkunniga

tillkallade jag den 9 maj 1942 undervisningsrådet Kurt Richard Falck och

ledamoten av riksdagens andra kammare, agronomen Stig Janson, Frändesta.

I skrivelse den 14 september 1942 har styrelsen för stiftelsen anhållit om

statsbidrag för budgetåret 1943/44 med 10,000 kronor till avlönande av lärare

i manlig slöjd.

Efter remiss härå till nämnda sakkunniga ha de sakkunniga med en till

Kungl. Majit den 3 februari 1943 inkommen skrivelse överlämnat »Utred
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts ''proposition nr <215.

ning rörande August Abrahamson stiftelse på Nääs», åtföljd av vissa i

utredningen åberopade handlingar.

Över utredningen ha utlåtanden avgivits av skolöverstyrelsen, statskontoret,

justitiekansler sämbetet, byggnadsstyrelsen och domänstyrelsen ävensom

av styrelsen för stiftelsen, centralstyrelserna för Sveriges allmänna folkskollär

ar förening och Sveriges folkskollärarinneförbund, styrelserna för Sverges

folkskollär arförbund och Sveriges småskollärarinneförening samt slöjdoch

yrkesläramas riksförbund.

Innan jag ingår på de sakkunnigas förslag och de avgivna .yttrandena,

torde en kortfattad redogörelse för utredningens innehåll i vissa övriga delar

lämpligen böra lämnas.

Stiftelsens hittillsvarande verksamhet.

De sakkunniga lämna inledningsvis en kort översikt över stiftelsens olika

verksamhetsgrenar.

Dessa utgöras, yttra de sakkunniga, av läroanstalten, stiftelsens lantbruk

och skogsdrift samt den av stiftelsen drivna fabriksröreisen.

Läroanstaltens verksamhet inskränker sig till att omfatta sommarkurser

i manlig och kvinnlig slöjd samt i vissa andra ämnen. Kurserna fördela sig

på två perioder, nämligen en försommar- och en eftersommarperiod, vardera

på 5 å 6 veckor. Till läroanstalten höra följande byggnader, Björkenääs,

inrymmande föreståndarbostad, seminariet, Källnääs och Smedjenääs,

innehållande undervisningslokaler samt bostäder för lärare och kursdeltagare,

lekhuset, som användes för lekar och föreläsningar, Vänhem, inrymmande

matsal, köksavdelning m. m., sekretariatet, en paviljong inrymmande

expeditionslokal, samt Mellannääs, Ekenääs, Bokenääs och Lindenääs,

samtliga inrymmande bostäder för kursdeltagare. Till läroanstalten synes

även kunna hänföras stora huvudbyggnaden på Nääs, vanligen benämnd

»slottet», vilken dock på grund av testamentsbestämmelserna endast i mindre

utsträckning kan användas för undervisningsändamål.

Stiftelsens jordegendomar omfatta tillhopa omkring 1,516 har, varav omkring

115 har tillhöra det egna lantbruket och omkring 122 har utarrenderade

hemman och torp. Jordegendomarna skötas av en förvaltare, som

har sin bostad i en av slottets flygelbyggnader. Till lantbruket höra ekonomibyggnader

av olika slag. En handelsträdgård är utarrenderad.

Skog och utmarker omfatta tillhopa 1,217 har, varav omkring 900 har

räknas som produktiv skogsmark. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 27 september

1901 har stiftelsens skog ställts under vård och förvaltning av skogsstaten,

för vilket ändamål det åligger domänstyrelsen att låta upprätta

skogshushållningsplan för egendomen.

För egendomen är fastställt ett taxeringsvärde av 546,800 kronor.

Stiftelsens fabriksrörelse, Nääs verktyg och skolmöbler, har uppstått genom

sammanslagning av två tidigare drivna fabriksföretag. Numera tillverkas

i rörelsen huvudsakligen hyvelbänkar, hyvlar och andra slöjd verktyg.

Ledningen handhaves av lantbruksförvaltaren. Fabriken är inrymd i en

äldre byggnad, som tidigare använts som skolhus. Drivkraften erhålles från

ett vattenfall med en fallhöjd av 15% meter.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 315. 7

De sakkunniga upptaga härefter till behandling frågan, huruvida stiftelsens

verksamhet, sådan den för närvarande är utformad, kan anses stå. i

överensstämmelse med donationsvillkoren. Härvid lia de sakkunniga funnit

avvikelse från testamentsföreskrifterna eller underlåtenhet att följa desamma

föreligga i följande avseenden.

Enligt vad av testamentet otvetydigt framgår, har det varit testator

avsikt, att läroanstalten skulle erbjuda möjlighet till fortbildning åt personer,

som voro utbildade lärare och som förut ägnat sig åt undervisning.

Denna snäva begränsning av kretsen av kursdeltagare synes dock aldrig helt

hava upprätthållits utan medgivande att deltaga i kurserna har lämnats

även personer, som icke varit lärare. Detta förhållande har med tiden kommit

att utvecklas därhän, att lärarna numera befinna sig i minoritet bland

kursdeltagarna. ,

Vid läroanstalten givas årligen kurser i lek och idrott, lill dessa kurser

ha under senare år inbjudits ett tiotal studenter från Lunds universitet och

Stockholms högskola. Dessa studenter erlägga för kurserna viss deltagaravgift

men erhålla fritt vivre. De sakkunniga ifrågasätta, huruvida denna

anordning står i överensstämmelse med donationsvillkoren.

Beträffande huvudbyggnaden på Nääs är i testamentet medgivet dels

att nedre våningen och stora salongen i övre våningen ia »vid toretaiiande

behov användas till föreläsningar ävensom till möten och festligheter, som

stå i samband med läroanstalten och dess verksamhet», dels ock att övriga

rum få »upplåtas som bostad åt mera framstående pedagoger, lärare och

lärarinnor jämte andra för läroanstalten intresserade in- och utländska man

och kvinnor, som under kortare tid besöka läroanstalten». Harny synes

framgå, att testator endast velat medgiva ett mera tillfälligt användande

av slottet för läroanstaltens räkning, och att detta icke skulle ia mera, regelbundet

begagnas vid undervisningen. Trots det att testator avsikt i detta

avseende synes vara ganska tydlig, har anstaltens ledning ansett sig oiorhindrad

att dels upplåta ett antal rum i övre våningen av slottet till bostad

åt lärare vid anstalten under kurstiden, dels ock förlägga vissa kursérs arbete

till slottet. Sålunda hava kurser i hushållsgöromål ordnats i slottets koksdepartement

samt kurser i kvinnlig slöjd varit förlagda till vissa rum i

slottets övre våning. . , .

Enligt bestämmelse i testamentet får avkastningen av donationens fastigheter

icke tagas i anspråk för gäldande av läroanstaltens utgifter förrän fastigheternas

underhåll i full utsträckning tillgodosetts. Denna bestämmelse

har icke alltid efterlcvats. Detta förhållande föranledde Kungl. Majit att

genom beslut den 13 oktober 1927 anbefalla stiftelsens styrelse att tillse,

att underhållet av egendomen icke eftersattes till förmån för läroanstalten.

I fortsättningen (sid. 17—32) redovisa de sakkunniga de tidigare utredningar,

som verkställts rörande stiftelsen, ävensom tidigare statsanslag till

densamma. Till denna de sakkunnigas redogörelse torde jag här få hänvisa.

De sakkunniga lämna härefter en ingående redogörelse för stiftelsens

olika verksamhetsgrenar, varav bland annat inhämtas följande.

Läroanstalten.

Enligt testamentsbestämmelserna har läroanstalten att vara icke en utbildningsanstalt

för lärare utan ett institut för fortbildning av redan ut
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

bildade lärare. Anstalten har emellertid i allt större utsträckning kommit

att inrikta sin verksamhet på lärarutbildning. I den mån denna haft till

syfte att göra, folkskollärare mer skickade att undervisa i slöjd vid folkejle.

r, fortsättningsskola, har verksamheten helt fallit inom testamentsföreskriftemas

ram. En allt större del av kursdeltagarna har emellertid med

tiden kommit att utgöras av personer, som tidigare icke ägnat sig åt läraryrket.

Åt dessa ger kursverksamheten en utbildning, som väl synes stå i

överensstämmelse med läroanstaltens traditioner men som icke synes ha

varit avsedd av donator.

Av testamentsbestämmelserna framgår vidare, att stiftelsens främsta uppgift

är att anordna kurser i slöjd. Såsom stiftelsens historia utvisar, har härmed

avsetts kurser i manlig slöjd. Att slöjdlärarutbildningen kommit att

bil en betydelsefull uppgift för läroanstalten är naturligt med hänsyn därtill

att någon annan möjlighet att erhålla sådan utbildning icke förefunnits med

undantag av den, som meddelas vid folkskoleseminarierna. Den vid dessa

seminarier meddelade undervisningen — den enda av staten bekostade

lärarutbildningen i manlig slöjd — avser att göra seminarieeleverna skickade

att meddela den undervisning i slöjd, som förekommer i folkskolan. För att

bibringa folkskolläraren den fortsatta utbildning, som är erforderlig för ett

handhavande av slöjdundervisningen i fortsättningsskolan, har från statens

sida sa gott som intet åtgjorts. Enahanda hava förhållandena varit i vad

det ^gäller utbildning av saväl de yrkesmän — snickare m. fl. — som önska

erhålla den pedagogiska skolning de behöva för att kunna handhava undervisningen

i slöjd i fortsättningsskolan, som ock de facklärare i slöjd, vilka

meddela undervisning i folk- och fortsättningsskolor, läroverk och därmed

jämförliga skolformer.

I undervisningen i fortsättningsskolan intager den manliga slöjden ett

viktigt rum. För erhållande av anställning såsom lärare i manlig slöjd i

allmän fortsättningsskola uppställer gällande fortsättningsskolstadga (§ 40

morn. 1) det kravet, att vederbörande statens folkskolinspektör vitsordat

lärarens duglighet för undervisning i ämnet. Därvid har i regel en folkskollärare

ansetts kompetent att meddela undervisning, därest han haft betyg

i ämnet i folkskollärarexamen. För anställning såsom lärare i manlig slöjd

vid yrkesbestämd fortsättningsskola ater erfordras en av skolöverstyrelsen

meddelad behörighet. Da denna skolform ställer stora krav på lärarnas

yrkestekniska skicklighet, har sådan behörighet endast i undantagsfall meddelats

en folkskollärare. De flesta slöjdlärarna i de yrkesbestämda fortsättningsskolorna

utgöras av yrkesmän, som förskaffat sig viss pedagogisk skolning

vid läroanstalten på Nääs.

Jämväl de slöjdlärare, som meddela undervisning vid läroverk m. fl.

högre skolformer, ha hitintills erhållit sin egentliga utbildning vid nämnda

läroanstalt.

I testamentet har såsom mål för läroanstaltens verksamhet uppställts, att

anstalten skall hava att genom fortsatt utbildning av lärare och lärarinnor

»verka för uppfostran i allmänhet». Testator har sålunda icke avsett, att

läroanstalten skolat utgöra enbart ett slöjdinstitut, utan hans avsikt synes

snarare ha varit, att anstalten skulle få utveckla sig till ett fortbildningsinstitut

av ganska vidsträckt omfattning. I överensstämmelse härmed har

även alltsedan år 1895 vid läroanstalten förekommit kurser i ett flertal av

skolans s. k. övningsämnen, nämligen i teckning och modellering, gymnastik,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 215. 9

lek och idrott, kvinnlig slöjd, vävnad, hushållsgöromål, pappslöjd, sång och

trädgårdsskötsel.

De sakkunniga ha härefter till behandling upptagit frågan om rekryteringen

av de utav läroanstalten anordnade fortbildningskurserna. Härvid ha

de sakkunniga fastställt, att antalet i kurserna deltagande lärare under de

senaste tjugu åren utgjort omkring hälften av hela deltagarantalet samt att

antalet folkskollärare utgjort omkring fjärdedelen av deltagarantalet. Efter

att hava dryftat orsakerna till den förhållandevis ringa anslutningen till kurserna

från folkskollärarnas sida, ha de sakkunniga såsom den mest sannolika

anledning till detta förhållande framhållit de relativt stora kostnader,

som kursdeltagarna få vidkännas. Tidigare plägade även, fortsätta de sakkunniga,

landsting och kommuner anslå medel till stipendier åt lärare, som

bevistade kurserna. Numera förekommer endast i undantagsfall, att sådana

stipendier tilldelas lärare. Det är synnerligen önskvärt, att utvecklingen

länkas i den riktningen, att folkskollärare i större utsträckning än vad nu

är fallet besöka kurserna. En utväg synes därvid vara, att stipendier ställas

till kursdeltagarnas förfogande.

Till belysande av läroanstaltens ekonomiska ställning torde här få återgivas

de av Kungl. Majit för innevarande räkenskapsår för läroanstalten

och det till densamma anslutna hushållet fastställda staterna.

Stat för läroanstalten.

Ink omster.

Räntemedel från statskontoret efter avdrag av ränta till utvidgningsfonden . . kronor 11,000

Undervisningsavgifter................................. i 4,000

Inskrivningsavgifter.................................. » J 500

Försäljning av modellserier och undervisningsmateriel.............. » 1,000

Tillföres från staten för hushållet.......................... » 12,500

Tillföres från staten för lantbruket och skogsdriften............... » 13,000

Statsanslag....................................... , 5,000

Beräknad brist den 30 juni 1943 .......................... > 7,000

Summa kronor 55,000

Utgifter.

Brist den 1 juli 1942 .................................kronor 5,000: —

Föreståndarens lön 8,800 kronor, bränsle 750 kronor.............. j 9,550: —

Dyrtidstillägg åt föreståndaren ........................... » 3,500: —

Pensionsavgift..................................... » 96; 45

Räkenskapsförare och kassör............................ » 1,500: —

Underhåll av slottet................................. » 1,000: —

Underhåll och reparation av övriga byggnader.................. » 2,000: —

Underhåll av parken................................. » 1,000: —

Underhåll av läroanstaltens planteringar och vägar............... > 1,300: —

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

Inventarier.......................................

Försäkringsavgifter..................................

Sjukvård........................................

Belysning och motordrift...............................

Undervisningen:

Kontant lön åt lärarna..............................

Kosthåll åt lärarpersonal m. fl..........................

Verktyg och hyvelbänkar m. m..........................

Böcker, tidningar, annonser, trycksaker, undervisningsmateriel, telefon m. m..

Städning och rengöring................................

Diverse utgifter för läroanstalten (häri inberäknat skjutsning, tillsyn av slottet,

vaktmästararvode m. m.).............................

kronor 200: —

» 800: —

» 250: —

» 1,000: —

» 11,000: —

• 6,000: —

» 1,000: —

• 2,500: —

» 1,200: —

» 6,103:55

Summa kronor 55,000: -—.

Stat för hushållet.

Inkomster.

Kursdeltagarnas avgifter för bostäder............

Kursdeltagarnas m. fl. avgifter för kost...........

Läroanstaltens ersättning för kosthåll åt lärarpersonal m. fl.

.....kronor 20,000: —

..... » 35,000: —

..... » 6,000: —

Summa kronor 61,000: —■

U tgifter.

Av stiftelsen förhyrda bostäder.............

Städning och rengöring..................

Tvätt............................

Avlöningar till hushållspersonalen............

Inköp av matvaror....................

Underhåll och reparationer av byggnader.......

Bränsle och belysning ..................

Inventarier.........................

Försäkringsavgifter....................

Skatter...........................

Diverse utgifter (frakter, körslor m. m.)........

Överskott att tillföra läroanstaltens stat........

.....kronor 2,400: —

..... » 3,800: —

..... » 300: —

..... » 5,500: —

..... » 30,000: —

..... » 1,000: —

..... » 2,000: —

...... » 900: —

..... » 600: —

..... » 500: —

..... > 1,500: —

..... » 12,500: —

Summa kronor 61,000: —-.

Vad angår föreståndarens löneförmåner framhålla de sakkunniga såsom anmärkningsvärt,

att föreståndaren, trots det att läroanstaltens verksamhet

under mer än nio månader av året ligger nere, åtnjuter avlöning för helt år.

Härom anföres vidare.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 25 juli 1912 åtnjuter den nuvarande föreståndaren

kontant lön av 8,800 kronor för år jämte fri bostad, nödigt bränsle,

trädgårdsland m. m. Å lönen utgår numera dyrtidstillägg. Enligt vad de sakkunniga

inhämtat kunna föreståndarens avlöningsförmåner för närvarande

uppskattas till följande.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 815. 11

Kontant lön..................................kronor 13,240

Fri bostad med bränsle......................... » 2,400

Skjutsar...................................... » 1,000

Uppassning, huggning och inbärning av bränsle....... » 960

Skötsel av trädgården........................... » 410

Potatis 10 hl å 8 kr............................. » 80

Telefon, telegram och resor (biljetter)............... » 180

Fri belysning.................................. » 150

Summa kronor 18,420.

I fråga örn lärarnas avlöningsförmåner ha de sakkunniga upplyst, att till

lärare utgår ett med hänsyn till den föregående anställningstidens längd avpassat

arvode av 400, 350 eller 300 kronor. Överlärare åtnjuter ett arvode

av 500 kronor. Samtliga lärare åtnjuta fritt vivre.

Beträffande de till läroanstalten hörande byggnaderna ha de sakkunniga,

uttalat, att ett omfattande behov av reparationer förefunnes. Härom anföra

de sakkunniga bland annat.

De för undervisningen avsedda lokalerna och dessas utrustning kunna icke

anses befinna sig i ett tillfredsställande skick. Lokalerna ifråga äro omoderna

och otillräckliga samt i stort behov av reparation. Länsarkitektkontoret i Göteborg

har på uppdrag av de sakkunniga upprättat kostnadsförslag rörande

de reparationsarbeten, som äro nödvändiga för byggnadernas bestånd. De

av länsarkitektkontoret beräknade reparationskostnaderna framgå av följande

sammanställning.

Slottet.......................kronor 1,500

Föreståndarens villa............. » 1,800

Vänhem...................... » 1,900

Källnääs...................... » 2,200

Mellannääs.................... » 700

Expeditionspavil jongén........... » 200

Ekenääs...................... » 200

Lindenääs..................... » 200

Bokenääs..................... » 200

Seminariet.................... » 1,800

Lekhuset ..................... » 1,700

Summa kronor 12,400.

Härtill komma även kostnader för arbetsbeskrivning, kontroll m. m., tillhopa

omkring 3,000 kronor. Den totala reparationskostnaden utgör följaktligen

omkring 15,400 kronor.

I anslutning härtill framhålla de sakkunniga, att ett betydande nyanskaffningsbehov

i fråga om inventarier och verktyg för slöjdundervisningen föreligger.

Dessa nyanskaffningar beräknades draga en kostnad av sammanlagt

7,900 kronor. Av ifrågavarande undervisningsmateriel borde omedelbart anskaffas

2 träsvarvar, 2 bänkborrmaskiner och 2 bandsågar för en sammanlagd

kostnad av 4,000 kronor.

De sakkunniga uttala vidare önskvärdheten av att installation av värmeoch

sanitetsanläggning i föreståndarens bostad kommer till stånd. De av länsarkitektkontoret

härför beräknade kostnaderna uppgå till sammanlagt 12,650

kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

Kostnaderna för iståndsättande av till läroanstalten hörande byggnader

samt för viss undervisningsmateriel ha sålunda av de sakkunniga uppskattats

till (15,400 -f- 4,000 -f- 12,650 —) i runt tal 32,000 kronor.

De sakkunniga ha vidare erinrat, att styrelsen för stiftelsen tidigare hos

Kungl. Majit anhållit örn anslag till uppförande av en nybyggnad för slöjdundervisningen

samt för vissa ändringsarbeten i seminariebyggnaden. Enligt

en år 1939 upprättad kostnadsberäkning skulle dessa byggnadsarbeten draga

en kostnad av 157,000 kronor respektive 22,500 kronor. De sakkunniga, ha

funnit dessa arbeten i hög grad behövliga. Enligt de sakkunnigas mening bör

staten bidraga till bestridande av kostnaderna. Då emellertid de upprättade

byggnadsritningarna icke kunna anses vara av beskaffenhet att böra läggas

till grund för byggnadsföretagen, ha de sakkunniga icke ansett förslag i ämnet

böra för närvarande framläggas.

Lantbruket och skogsdriften.

Den av Kungl. Majit för innevarande räkenskapsår för dessa verksamhetsgrenar

fastställda staten har följande utseende.

Stat för lantbruket och skogsdriften.

Inkomster.

Lantbruket:

Försäljning av spannmål...............................kronor 8,000

» » mjölk................................. » 17,000

» » kreatur................................ > 4,500

» » potatis................................. » 500

» »hö och halm............................. » 1,000

Arrende för trädgården och arrendegårdar..................... » 5,500

Körning och arbeten.................................. » 6,500

Diverse inkomster (ersättning för naturaförmåner)................. » 1,300

Skogsdriften:

Försäljning av timmer och ved........................... » 45,000

Summa kronor 89,300.

Utgifter.

Lantbruket:

Avlöningar.......................................kronor 35,500

Inköp av kraftfoder och gödningsämnen...................... » 5,000

Inventarier....................................... > 2,000

Belysning och motordrift............................... » 900

Försäkringsavgifter................................... » 1,000

Sjukvård och understöd................................ > 700

Diverse utgifter (frakter m. m.)........................... » 3,000

Skogsdriften:

Huggning och körning samt sågning av virke................... » 21,000

Skogskultur, röjning och dikning........................... » 500

Skogsaccis........................................ j 150

Försäkringsavgifter................................... » 300

Underhåll och reparationer av byggnader....................... » 5,000

Skatter........................................... » 1,250

Överskott att tillföra läroanstaltens stat....................... » 13,000

Summa kronor 89,300.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Martts proposition nr 215.

Det ekonomiska resultatet av lantbruksdriften har, yttra de sakkunniga i

anslutning härtill, under ett flertal år varit ytterst otillfredsställande. Enligt

vad de sakkunniga beräkna har den genomsnittliga förlusten på lantbruksdriften

under räkenskapsåren 1938/42 utgjort omkring 10,100 kronor. I fortsättningen

belysa de sakkunniga, huru en förbättring av driftsresultatet skulle

kunna åstadkommas, och anföra härutinnan bland annat.

Genom viss omläggning av driften kan en avsevärd förbättring av driftsresultatet

uppnås. En av orsakerna till det mindre goda driftsresultatet synes

vara den låga mjölkavkastningen. Genom en övergång från nuvarande boskapsbesättning

— av svensk låglandsras — till en för ifrågavarande trakt

mera lämplig besättning — exempelvis av svensk röd och vit boskapsras —

synes denna olägenhet kunna avhjälpas. En fullständig nyanskaffning av

besättningen beräknades draga en kostnad av omkring 20,000 kronor.

Vidare synes arbetsförbrukningen i lantbruket vara för hög. Då vid ett

lantbruk som det ifrågavarande transportkörningar medföra stor arbetsförbrukning,

är det av stor vikt, att tillgång finnes till tidsenliga arbetsvagnar.

Anskaffning av tre moderna gummihjulsvagnar bör därför ske. Kostnaden

härför uppskattas till omkring 3,000 kronor. Likaså bör en traktor snarast

möjligt anskaffas. Utgifterna i samband med denna nyanskaffning beräknas

till 13,000 kronor. För att nedbringa kostnaderna för arbetskraft för mjölkning

böra fyra mjölkmaskiner anskaffas. Kostnaderna härför hava beräknats

till omkring 3,000 kronor.

En bidragande orsak till det dåliga driftsresultatet torde stå att finna i

ekonomibyggnadernas beskaffenhet. Ladugården och logen äro inrymda i

ett stenhus av synnerligen föråldrad konstruktion. Förutsättningen för en

lönande drift är, att ombyggnad av dessa ekonomibyggnader snarast vidtages.

Nämnda byggnadsarbeten ha av lantbruksförbundets byggnadsförening preliminärt

kostnadsberäknats till 53,000 kronor, vartill dock kommer kostnaden

för anläggning av en minbrunn, 3,000 kronor. Kostnaderna för reparation av

övriga till lantbruket hörande byggnader ha av länsarkitektkontoret i Göteborg

beräknats till 4,900 kronor. Härtill bör emellertid läggas ett belopp av

i runt tal 1,900 kronor, utgörande av förvaltaren förskjuten kostnad för installation

av värme- och telefonanläggning i förvaltarbostaden. Denna kostnad

bör rätteligen gäldas av stiftelsen. Slutligen beräknas kostnaden för installation

av sanitetsanläggning m. m. i förvaltarbostaden till 2,450 kronor.

Sammanfattningsvis angiva de sakkunniga de sammanlagda kostnaderna

för iståndsättande av de till jordbruket hörande byggnaderna till (53,000 -j+

3,000 -j- 4,900 -j- 2,450 =) 63,350 kronor, vartill kommer av förvaltaren

förskjuten installationskostnad, 1,900 kronor.

Kostnaderna för de föreslagna åtgärderna för förbättring av jordbrukets

driftsresultat samt för viss installation i förvaltarbostaden lia sålunda av de

sakkunniga beräknats enligt följande.

Nötkreatur ......

Arbetsvagnar ....

Traktor m. m.....

Mjölkningsmaskiner

Byggnader .......

kronor 20,000

» 3,000

» 13,000

» 3,000

» 63,350

vid fullständig

nyanskaffning.

Summa kronor 102,350.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

De sakkunniga ha emellertid även övervägt möjligheten av att genom

utarrendering av stiftelsens jordbruk ernå en förbättring i stiftelsens ekonomiska

ställning. Härom anföra de sakkunniga bland annat.

Drivande av jordbruk kan för stiftelsen icke vara ett självändamål. Genom

en utarrendering av jordbruket skulle stiftelsens skötsel avsevärt förenklas,

utan att några egentliga nackdelar synas behöva uppkomma. Vidare skulle

vid en utarrendering kapitalinvesteringen för lantbrukets behov — enligt vad

ovan framhållits 102,350 kronor — kunna begränsas till den för reparation

av byggnaderna m. m. beräknade kostnaden eller 63,350 kronor. Emellertid

skulle vid utarrendering även försäljning kunna ske av jordbruksinventariet.

Örn storleken av den summa, som vid en försäljning härav kan beräknas inflyta,

är med nuvarande osäkra förhållanden vanskligt att döma. En försiktig

beräkning giver vid nuvarande prisläge ett nettobelopp av 52,000 kronor. De

sakkunniga understryka dock osäkerheten av denna beräkning. Därest emellertid

denna försäljningssumma kunde erhållas, skulle genom ianspråktagande

av inflytande köpeskillingsmedel till bestridande av kostnaderna för reparation

av byggnaderna investeringsbehovet kunna nedbringas till omkring

11,000 kronor. Enligt vad de sakkunniga vidare beräkna skulle i arrende för

jordbruket kunna erhållas ett belopp av 5,000 kronor för år. Den årliga förlusten

å lantbruksdriften — genomsnittligt beräknad till 10,100 kronor —

skulle följaktligen vid en utarrendering av lantbruket ersättas av en vinst

för stiftelsen av 5,000 kronor för år.

Till belysande av det ekonomiska resultatet av skogsdriften under räkenskapsåren

1938/42 ha de sakkunniga gjort följande sammanställning.

1938— 39 vinst.................... kronor 9,867: 57

1939— 40 » .................... » 17,973:60

1940— 41 » .................... » 21,658:10

1941— 42 » .................... » 29,044:62.

Enligt vad de sakkunniga inhämtat från domänstyrelsen, under vars överinseende

skogsdriften skötes, beräknas den årliga nettointäkten av skogsdriften

under de närmast följande tio åren icke komma att understiga 25,000

kronor.

iFabriksr öreisen.

Den av Kungl. Maj:! för innevarande räkenskapsår för stiftelsens verktygsoch

möbeltillverkning fastställda staten har följande utseende.

Stat för verktygs- och möbeltillverkning.

Inkomster.

Försålda tillverkningar...................

Ersättning för utförda arbeten..............

.....kronor 30,000: —

..... » 3,000: —

Summa kronor 33,000: —

U tgifter.

Inköp av virke....................................kronor 12,500: —

Arbetslöner...................................... » 12,000: —

Ersättning för naturaförmåner........................... » 1,300: — .

Belysning....................................... > 50: —

Frakter......................................... > 1,100: —

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis -proposition nr 215.

15

Kontorskostnader................

Skatter......................

Reparation och underhåll av byggnader . . .

Avskrivning å anläggningskapitalet......

Ränta och amortering å anläggningskapitalet

Kataloger och reklam.............

Diverse utgifter.................

.....kronor 1,100: —

..... » 300: -

..... » 400: —

..... > 1,000: —

..... » 1,639:05

..... » 650: —

..... » 960:95

Summa kronor 33,000: —.

De sakkunniga framhålla, att fabriksrörelsen på sin tid igångsatts för att

tillfredsställa anstaltens behov av slöjdverktyg, hyvelbänkar m. m. Dessa

förnödenheter stå numera att få till godtagbara priser på andra håll i landet.

Emellertid verkställes vid fabriken alltjämt viss förarbetning av slöjdvirket

för anstaltens slöjdkurser.

Fabriksrörelsens ekonomiska resultat är, fortsätta de sakkunniga, icke tillfredsställande.

Enligt vinst- och förlusträkningen har driftsresultatet under

räkenskapsåren 1938/42 varit följande.

1938— 39 förlust

1939— 40 »

1940— 41 »

1941— 42 »

kronor 1,414:12

» 1,518:82

» 1,485:75

» 3,667:55.

De i sammanställningen angivna beloppen äro dock, framhålla de sakkunniga,

så tillvida missvisande, som rörelsen icke debiterats kostnaderna för i

rörelsen förbrukad kraft, 520 kronor. Å andra sidan har en gottskrivning av

300 kronor för till jordbruket levererad ved icke skett.

De sakkunnigas förslag.

Läroanstalten.

Beträffande läroanstaltens framtida verksamhet anföra de sakkunniga

bland annat.

Utbildningen av slöjdlärare är en uppgift, som bör åvila staten. Detta förhållande

utesluter dock icke möjligheten av att en stiftelse åtager sig en viss

begränsad uppgift inom lärarutbildningsorganisationen. Den Abrahamsonska

stiftelsen förfogar icke över de medel, som erfordras för ett omhänderhavande

av fullständig utbildning av de slöjdlärare, vårt land behöver, och den är ej

heller avsedd för sådant ändamål. Stiftelsen kan emellertid — i full överensstämmelse

med donationsvillkoren — ombesörja lärares fortbildning i ämnet

och eventuellt även anordna de kortare kurser, som kunna visa sig vara tillräckliga

för meddelande av viss begränsad lärarkompetens.

Den tid, som vid statens folkskoleseminarier anslagits till undervisning i

manlig slöjd, synes vara alltför knappt tillmätt för att eleverna därunder

skulle kunna bibringas någon större teknisk färdighet. Det torde därför vara

till stor fördel för slöjdundervisningen i folkskolan, att lärarna efter avlagd

examen förskaffa sig ytterligare kunskaper och teknisk färdighet i slöjd. Härav

följer även önskvärdheten av att möjligheter till fortbildning i

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj ds ''proposition nr 215.

s lö j d alltjämt stå öppna för folkskollärarna. Att denna fortbildning liksom

hittills förlägges till Nääs slöjdlärarseminarium synes naturligt liksom även

att kostnaderna för fortbildningen bestridas av stiftelsen.

Även om staten inom en icke alltför avlägsen framtid skulle komma att

anordna en regelbunden och av författning reglerad slöjdlärarutbildning synes

det dock lämpligt, att en viss utbildning av slöjdlärare för

fortsättnings skolan även i framtiden förlägges till läroanstalten.

En stor del av de ifrågavarande lärarna kunna nämligen icke påräkna att

av sin lärartjänst erhålla full utkomst. Slöjdlärartjänsten blir i dylika fall en

bisyssla. Vid sådant förhållande kan av läraren knappast förväntas, att han

skall skaffa sig en utbildning, som är dyrbarare än den han kan erhålla vid

läroanstalten å Nääs. Då emellertid uppgiften att utbilda dessa lärare icke

kan anses åligga stiftelsen jämlikt testamentsbestämmelserna, synes kostnaderna

härför böra gäldas av statsverket.

Utbildningen av slöjdlärare för läroverk m. fl.

högre skolformer bör i framtiden icke förläggas till läroanstalten.

Rörande denna utbildningsverksamhet föreligger ett av 1936 års yrkesskolsakkunniga

framlagt förslag av innebörd, att verksamheten i fråga skall övertagas

av staten. Yrkesskolsakkunnigas förslag avser upprättandet av ett till

en konstfackskola anknutet statligt slöjdlärarseminarium.

Utbildningen av facklärare i slöjd bör, fortsätta de sakkunniga,

övertagas av det statliga slöjdlärarseminariet. På grund härav bör

enligt de sakkunnigas mening det av yrkesskolsakkunniga framlagda förslaget

om upprättande av ett dylikt seminarium snarast tagas under övervägande.

Under den tid, som måste förflyta innan ett statsseminarium kan komma att

upprättas, bör dock läroanstalten tillåtas ombesörja erforderlig facklärarutbildning.

Enär emellertid ej heller denna verksamhet åligger stiftelsen enligt

testamentets bestämmelser böra utgifterna härför bestridas av statsmedel.

Önskvärt är att jämväl i fortsättningen vid läroanstalten anordnas fortbildningskurser

i andra övningsämnen än manlig slöjd. Även kurser i teoretiska

ämnen, vilka äga särskild aktualitet ur undervisningssynpunkt, böra

kunna anordnas.

Slutligen bör framhållas, att hinder icke bör möta för andra organisationer

att, om så befinnes möjligt, anordna kurser på Nääs. Överhuvudtaget bör ledningen

för stiftelsen låta sig angeläget vara att söka samarbete med andra

organisationer, framför allt lärarorganisationerna.

De sakkunniga framhålla, att det med hänsyn till läroanstaltens betryckta

ekonomiska läge vore önskvärt, att läroanstaltens drift underginge en rationalisering.

De lia undersökt två alternativa utvägar att åstadkomma en dylik

rationalisering. Härom anföra de sakkunniga.

Av de undersökta alternativen avser det ena, att verksamheten vid läroanstalten

i fortsättningen bedrives i samma omfattning som tidigare, d. v. s.

i form av sommarkurser, men att en nedskärning av utgifterna för verksamheten

sker till vad som för denna verksamhets bedrivande är oundgängligen

nödvändigt. Det andra alternativet går ut på verksamhetens utvidgande därhän,

att anstaltens personal och utrustning blir fullt utnyttjad under större

delen av året. Det förstnämnda alternativet erbjuder den enda möjliga utvägen,

därest anstalten i fortsättningen skall drivas uteslutande eller huvudsakligen

med stiftelsens egna medel. De nedskärningar i anstaltens driftskostnader,

som därvid kunna vidtagas, hänföra sig i främsta rummet till kost
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 215.

naderna för personalen. Sålunda bör en lämpligare avvägning av föreståndarens

avlöningsförmåner kunna ske. Enligt de sakkunnigas mening framstår

det såsom orimligt, att stiftelsen även efter den nuvarande föreståndarens avgång

skulle uppehålla en föreståndareänst med de avlöningsförmåner, som

för närvarande utgå. Så länge läroanstaltens verksamhet är koncentrerad till

omkring tre månader av året, kan densamma icke anses erfordra en föreståndare

med helårsanställning. Under hänvisning till det anförda föreslå de sakkunniga,

att föreståndaren, så länge anstaltens verksamhet är förlagd endast

till sommarmånaderna, anställes blott för denna tid. En föreståndare med

anställning allenast under sommarmånaderna skulle enligt de sakkunnigas

mening bliva förhållandevis väl avlönad med ett arvode av 5,000 kronor jämte

fri bostad och eventuellt fri kost. Den besparing, läroanstalten skulle göra

genom en dylik reducering av föreståndarens avlöningsförmåner, beräkna de

sakkunniga till omkring 10,000 kronor.

I anslutning härtill framhålla de sakkunniga, att det icke vore sannolikt,

att en föreståndare med anställning blott under sommarmånaderna skulle

komma att bosätta sig på Nääs under hela året. Huruvida en bosättning på

annan plats än Nääs vore förenlig med föreskriften i testamentet, att föreståndaren

skall »bo på stället», ha de sakkunniga icke ansett sig vara i stånd

att bedöma.

Beträffande det alternativ, som avser en utvidgning av läroanstaltens verksamhet,

anföra de sakkunniga bland annat.

Det måste anses otillfredsställande, att ett utnyttjande av läroanstalten

kan ske endast under en förhållandevis kort tid av året. Å andra sidan är

förklarligt, att så sker så länge anstalten för bestridande av sina driftskostnader

är hänvisad till egna medel. En utvidgning av läroanstaltens verksamhet

kan åvägabringas antingen på så sätt att fortbildningskurser av enahanda

slag som sommarkurserna anordnas jämväl under andra delar av året eller

också därigenom att till Nääs förlägges en läroanstalt av helt eller delvis

annan karaktär än slöjdseminariet, vilken läroanstalt vore i verksamhet de

tider av året, då undervisningen vid slöjdseminariet läge nere. Efter att hava

på anförda skäl avböjt möjligheten av att i större utsträckning än nu är

fallet anordna fortbildningskurser, upptaga de sakkunniga till diskussion frågan,

vilken typ av läroanstalt kunde ifrågakomma till förläggning vid Nääs.

De sakkunniga ha därvid funnit, att endast en folkhögskola kunde tänkas

ifrågakomma. Den folkhögskola, som sålunda kunde komma att förläggas till

Nääs, borde emellertid vara av en ny och självständig typ utan motsvarighet

inom den nuvarande folkhögskolorganisationen — en nordisk folkhögskola

eller ett mer omfattande nordiskt institut. De sakkunniga hemställa, att utredning

verkställes beträffande möjligheten av ett förläggande till Nääs av en

läroanstalt av nu omförmält slag.

Avslutningsvis ha de sakkunniga även berört frågan om styrelsens jin stiftelsen

sammansättning. De sakkunniga ha därvid uttalat, att ett vidhållande

av det i reglementet uppställda kravet på att två av styrelseledamöterna skulle

äga sakkunskap i lanthushållning icke vidare syntes påkallat. De sakkunniga

ha föreslagit, att en representant för domänstyrelsen erhåller silte i styrelsen.

Denne borde även representera sakkunskapen i jordbruksfrågor. Det syntes

de sakkunniga vidare vara av vikt, att två pedagogiskt sakkunniga personer,

Bihang till riksdagens protokoll 19lid- 1 sunil. Nr 2t!i. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts -proposition nr 215.

av vilka en ägde sakkunskap i fråga om folk- och fortsättningsskolans slöjdundervisning,

erhölle säte i styrelsen.

Lantbruket.

De sakkunniga lia uttalat, att de, trots möjligheten av att lantbruksdriftens

resultat skulle kunna avsevärt förbättras, ansett sig böra livligt tillstyrka,

att en utarrendering av lantbruket och i samband därmed en försäljning av

jordbruksinventarierna med det snaraste kommer till stånd. Det synes de

sakkunniga dock riktigast, att av den genom de föreslagna åtgärderna å lantbruket

uppkommande vinsten årligen ett belopp av 5,000 kronor avsättes till

dispositionsfonden, intill dess densamma tillförts ett belopp, motsvarande

köpeskillingen för jordbruksinventarierna jämte ränta å beloppet.

Fabriksrörelsen.

Den av stiftelsen drivna fabriksrörelsen kan, framhålla de sakkunniga, numera

icke anses ha något behov att fylla. Fabriksdriften kan lika litet som

lantbruksdriften vara något självändamål för stiftelsen. Med hänsyn härtill

anse de sakkunniga, att fabriksrörelsen bör nedläggas. På ett ställningstagande

till de i samband med nedläggande av rörelsen uppkommande spörsmålen

ha de sakkunniga icke ansett sig böra närmare ingå. Det torde få ankomma

på styrelsen för stiftelsen att härutinnan verkställa nödiga utredningar

och vidtaga därav betingade åtgärder.

Behovet av statsanslag för stiftelsen.

Statsverkets utgifter för den Abrahamsonska stiftelsen ha, framhålla de

sakkunniga, hittills varit förhållandevis små. Om vidare hänsyn tages därtill,

att stiftelsens läroanstalt varit av ovärderlig betydelse för landets skolväsen,

att den verkat banbrytande på skolslöjdens område samt att den åtminstone

tidvis åtnjutit världsrykte, kan fastslås, att det ekonomiska stöd,

staten lämnat anstalten, ingalunda motsvarar den nytta, som staten dragit

av denna. Såsom de sakkunniga tidigare framhållit, har staten genom August

Abrahamsons donation befriats från skyldighet att ordna en slöjdutbildning,

som säkerligen skulle hava förorsakat statsverket avsevärda utgifter.

När det nu gäller att söka åstadkomma bättre ekonomiska förutsättningar

för stiftelsens fortsatta verksamhet, synes det fördenskull vara statens skyldighet

att träda hjälpande emellan.

De sakkunniga ha — under hänvisning till vad de tidigare anfört beträffande

statens skyldighet att ombesörja utbildningen av vissa slöjdlärare —

föreslagit, att staten för denna verksamhet, som läge utanför de för läroanstalten

uppdragna riktlinjerna, lämnade stiftelsen ett årligt bidrag. Då merkostnaden

för denna utbildning enligt vad de sakkunniga inhämtat under de senaste

fem åren utgjort i medeltal omkring 8,500 kronor, ha de sakkunniga

hemställt, att Kungl. Majit måtte av 1943 års riksdag utverka ett anslag av

8,500 kronor till bestridande av stiftelsens ifrågavarande kostnader för lärarutbildning.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

De sakkunniga ha vidare uttalat, att för läroanstaltens fortsatta framgångsrika

verksamhet vissa reparationsarbeten och nyanskaffningar vore oundgängligen

nödvändiga. Kostnaderna härför hade beräknats till i runt tal 32,000

kronor. Även för jordbrukets vidkommande borde vissa ombyggnadsarbeten

med det snaraste komma till stånd. Det för sistnämnda verksamhetsgren

föreliggande investeringsbehovet hade vid en utarrendering av jordbruket av

de sakkunniga uppskattats till omkring 11,000 kronor. Till detta belopp

komme emellertid ersättning till förvaltaren med 1,900 kronor för vissa av

denne bekostade arbeten.

Ifrågavarande utgifter, tillhopa (32,000 + 11,000 + 1,900 =) 44,900

kronor, kunde icke, framhålla de sakkunniga, gäldas av stiftelsens egna medel.

På grund härav hemställde de sakkunniga, att Kungl. Majit måtte av 1943

års riksdag utverka ett anslag för ändamålet.

De sakkunniga lia slutligen sammanfattningsvis framhållit de förbättrade

betingelser för stiftelsens verksamhet, som skulle skapas genom de av de sakkunniga

föreslagna åtgärderna till sanering av stiftelsens ekonomi.

På jordbruket skulle vid en utarrendering ett årligt överskott av 5,000 kronor

uppstå. Skogsdriften hade beräknats skola lämna ett årsöverskott av

25.000 kronor. Därest av dessa belopp, tillhopa 30,000 kronor, årligen avsattes

ett belopp av 5,000 kronor till dispositionsfonden, komme ett belopp

av 25,000 kronor att stå till förfogande för läroanstaltens behov. Då i den

för innevarande räkenskapsår för jordbruket och skogsdriften fastställda staten

vore beräknat, att ett belopp av 13,000 kronor skulle tillföras läroanstalten

från nämnda verksamhetsgrenar, komme en inkomstökning för stiftelsen av

12.000 kronor att uppstå. Vid bifall till de sakkunnigas förslag i fråga om

medelsanvisning till bestridande av vissa kostnader för lärarutbildning komme

stiftelsen att erhålla ett årligt statsbidrag av 8,500 kronor, motsvarande

en ökning i förhållande till nu utgående statsanslag av 3,500 kronor. Vidare

skulle genom en nedskärning av föreståndarens löneförmåner en minskning

kunna ske i anstaltens utgifter med 10,000 kronor, medan å andra sidan de

sakkunnigas förslag för anstaltens vidkommande komme att medföra ökade

utgifter — bland annat för underhåll av anstaltens byggnader — av tillhopa

4,500 kronor. Då sålunda läroanstaltens inkomster skulle komma att ökas

med (12,000 -f- 3,500 =) 15,500 kronor och dess utgifter att minskas med

(10,000 — 4,500 =) 5,500 kronor, komme efter ett genomförande av de av

de sakkunniga föreslagna åtgärderna att till läroanstaltens disposition årligen

stå ett belopp, som med 21,000 kronor överstege vad som för närvarande

beräknades kunna av anstalten disponeras.

Det sålunda uppkomna överskottet har av de sakkunniga föreslagits skola

tagas i anspråk för beredande av stipendier åt kursdeltagare vid läroanstalten.

Yttranden över de sakkunnigas förslag.

Centralstyrelserna för Sveriges allmänna folkskollärarförening och Sveriges

folkskollär ar inne förbund samt styrelserna flör Sverges folkskollärarförbund

och Sveriges småskollärarinneföraning ha i .allt väsentligt anslutit sig till eller

intet haft att erinra mot vad de sakkunniga anfört.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 215.

Slöjd- och yrlteslärarnas riksförbund har ifrågasatt ändamålsenligheten av

de sakkunnigas förslag om genomförande av en begränsning av anställningstiden

för stiftelsens föreståndare.

Styrelsen för stiftelsen har förklarat sig icke vilja motsätta sig förslaget

örn en begränsning av anställningstiden för föreståndaren, därest en dylik

besparingsåtgärd bleve av statsmakterna påfordrad, men framhåller tillika,

att tanken, att åt en tillfällig föreståndare med anställning endast under

sommarmånaderna anförtro anstaltens ledning, av testamentsbestämmelserna

att döma varit för testator främmande. Man syntes dock icke göra något

otillbörligt ingrepp i testamentsbestämmelserna, örn möjligheten att tillsätta

sommarföreståndare hölles öppen. Donator hade fäst synnerligen stor vikt

vid valet av föreståndare, och fall kunde tänkas, då den för arbetet lämpligaste

endast ville ägna sig åt uppgiften under sommarmånaderna. Styrelsen

borde få rätt att med Kungl. Maj:ts medgivande tillsätta tillfälliga föreståndare.

Beträffande de ifrågasatta reparationerna av läroanstaltens byggnader

framhåller styrelsen, att ett trängande behov äv ombyggnadsarbeten förefunnes

utöver vad som i detta avseende föreslagits av de sakkunniga. Sålunda

borde en omändring av gymnastiksalen i Källnääs till slöjdsal icke vidare

uppskjutas. Kostnaderna för dessa arbeten beräknade styrelsen till

3,600 kronor. Vidare syntes icke längre böra anstå med åtgärden att förse

elevbostäderna i Ekenääs, Lindenääs och Bokenääs med elektrisk belysning.

De härför beräknade kostnaderna uppginge till 1,300 kronor. Härjämte

borde nyanskaffning av maskinutrustning för slöjdsalarna ske i större utsträckning

än vad de sakkunniga föreslagit. Merkostnaden härför i förhållande

till de sakkunnigas förslag utgjorde 4,000 kronor. Styrelsen ansåge anslag

böra äskas till bestridande jämväl av ifrågavarande kostnader, tillhopa

8,900 kronor.

Styrelsen har vidare ifrågasatt riktigheten av den av de sakkunniga gjorda

uppskattningen av kostnaderna för ombyggnad av ladugårdsbyggnaden.

Nämnda kostnader, av de sakkunniga preliminärt beräknade till 53,000 kronor,

torde enligt styrelsens beräkning med sannolikhet belöpa sig till 60,000

kronor.

Slutligen har styrelsen funnit det strida mot testamentsbestämmelserna,

att köpeskillingen för jordbruksinventariet foges i anspråk för gäldande av

kostnaderna för ombyggnad av ladugårdsbyggnaden. Styrelsen avstyrker

vad de sakkunniga i detta hänseende föreslagit.

I övrigt har styrelsen förklarat sig biträda de sakkunnigas förslag.

Domänstyrelsen har icke haft något att erinra mot vad de sakkunniga

föreslagit i fråga om utarrendering av stiftelsens jordbruk.

Byggnadsstyrelsen framhåller, att stiftelsens byggnader vid en av byggnadsstyrelsen

företagen besiktning befunnits vara genomgående dåligt un
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Marits proposition nr <215.

derhållna. 1 två av byggnaderna förekomme läckfläckar, som utvisade, att

yttertaken vore otäta. Fönstren vore i allmänhet enida och av gammal typ.

Elektrisk belysning saknades i en del mindre byggnader, och där sådan förekomme

vore ledningarna på ett otillfredsställande sätt isolerade. Värmeledning

funnes icke i någon av byggnaderna. Mot de av de sakkunniga gjorda

kostnadsberäkningarna hade byggnadsstyrelsen icke något att erinra.

Skolöverstyrelsen har anfört bland annat.

Det program, som de sakkunniga uppdragit för stiftelsens framtida utveckling,

synes väsentligen motsvara, vad som för närvarande torde kunna

komma i fråga vid avgränsande av dess uppgifter. En verksamhet av den

art de sakkunniga tänkt sig skulle stå i god överensstämmelse med Nääs traditioner,

även om den i vissa avseenden skulle gå något utöver vad i testamentsföreskrifterna

finnes uttryckligen angivet. Utbildningskurserna för

mera tillfälliga lärare i manlig slöjd torde alltjämt böra få förekomma på

Nääs, då behov av dylika lärare föreligger ej endast för fortsättningsskolan

utan även i viss utsträckning för folkskolan. De sakkunniga hava anvisat

flera utvägar att underlätta en sådan utveckling av läroanstaltens verksamhet.

Huruvida programmet skall kunna förverkligas beror närmast av det

stöd, som från myndigheters och organisationers sida kan givas åt verksamheten,

de resurser i fråga örn lokaler och utrustning, som stå till bilds, samt

av de åtgärder, som stiftelsen kan komma att vidtaga. Av väsentlig betydelse

synes vara, att kursdeltagarnas vistelse vid anstalten ekonomiskt understödjes.

Det torde vara lämpligt, att, när det gäller de allmänna riktlinjerna

för stiftelsens verksamhet, styrelsen anbefalles taga de av de sakkunniga

härutinnan föreslagna åtgärderna i beaktande.

Överstyrelsen finner det under nuvarande förhållanden och med hänsyn

till stiftelsens begränsade ekonomiska resurser riktigt, att läroanstaltens

verksamhet alltjämt bedrives i form av sommarkurser. Anpassas i enlighet

med de sakkunnigas förslag anställningstiden och avlöningsförmånerna för

anstaltens föreståndare efter verksamhetens omfattning, vunnes en även för

bedrivande av enbart sommarkurser välbehövlig förbättring av stiftelsens

ekonomi. Det låter sig naturligen icke på förhand bedöma, huruvida med de

föreslagna ändrade anställningsförhållandena och minskade förmånerna föreståndarfrågan

kan tillfredsställande ordnas. Överstyrelsen förutsätter, att anställningsperioden

även kommer att innefatta nödig tid för förberedelse och

efterarbete. Förslaget om ändrad anställningstid torde i övrigt få anses starkt

sakligt motiverat som en konsekvens av förläggningen av kurserna till sommaren.

Det vore givetvis önskvärt, att härutöver en mera permanent bildningsinstitution

kunde förläggas till Nääs, så att anläggningen fullt utnyttjades.

De sakkunnigas förslag härutinnan synes överstyrelsen vara värt beaktande.

Vid ett fortsatt övervägande av frågan om skapande av en nordisk

folkhögskola eller ett nordiskt institut bör förläggning till Nääs bli föremål

för närmare undersökning.

Såsom de sakkunniga framhålla, bör vid bedömandet av frågan örn statsanslag

till stiftelsen särskilt uppmärksammas, att genom verksamheten på

Ninis en för folk- och fortsättningsskolorna behövlig fortbildning och utbildning

av slöjdlärare under en följd av år ägt rum, utan att staten i någon

större utsträckning härför fått vidkännas utgifter. Denna verksamhet skulle

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr Silo.

enligt förslaget alltjämt fortgå och även efter tillkomsten av ett statligt

slöjdlärarseminarium bedrivas för vissa kategorier av lärare. Det får då anses

rimligt, att staten lämnar stiftelsen ekonomiskt stöd. De av de sakkunniga

upptagna anslagsbeloppen — vilka det icke är för överstyrelsen möjligt att

närmare granska — angivas kunna tillgodose det omedelbart föreliggande

behovet av reparationer och nyanskaffningar.

Sammanfattningsvis framhåller överstyrelsen, att de av de sakkunniga

föreslagna åtgärderna synas vara väl ägnade att främja en önskvärd utveckling

av stiftelsens verksamhet och att de synas innebära en — därest

rättsliga hinder icke anses föreligga och frånsett en viss, förut uttalad tveksamhet

i föreståndarfrågan — framkomlig utväg till sanering av stiftelsens

ekonomi. Överstyrelsen tillstyrker därför åtgärder i anslutning till de sakkunnigas

hemställan.

Justitiekansler sämbetet, som haft att yttra sig över utredningen, såvitt

gäller föreslagen permutation, har anfört som följer.

De testamentsföreskrifter, beträffande vilka utredningsmännen ifrågasatt,

att avvikelser skulle medgivas, innehålla, dels att föreståndaren skall avgiftsfritt

bo på stället, dels att yttre och inre inventarier icke få avhändas stiftelsen

eller från egendomen Nääs bortföras utan skola framgent underhållas

samt, där så bliver nödigt, ersättas med nya.

Ehuru testator torde ha tänkt sig, att den verksamhet, som skulle ankomma

på föreståndaren, krävde dennes bosättning å Nääs året runt under

hela tjänstetiden — en tanke som kommit till uttryck särskilt i föreskriften

att föreståndaren skulle avgiftsfritt bo på stället — bör enligt justitiekanslersämbetets

uppfattning kravet på vistelse å platsen numera skäligen

icke upprätthållas i större utsträckning, än som med hänsyn till läroanstaltens

verksamhet och föreståndarens befattning med stiftelsen i övrigt

är behövligt. Så länge kurserna vid läroanstalten begränsas till sommarmånaderna

och under förutsättning att jordbruket utarrenderas, lärer sådant

bosättande, som nyss antytts, icke vara erforderligt för att föreståndaren

skall kunna fullgöra den honom i testamente ålagda uppgiften att hava

»närmaste vården och ledningen av läroanstalten och stiftelsens övriga angelägenheter

i överensstämmelse med de föreskrifter, som av styrelsen eller

eljest behörigen meddelas».

Något förbud mot utarrendering av stiftelsens fastigheter stadgas ej i

testamentet, åtminstone ej uttryckligen. Möjligen kan av meddelat förbud

mot att avhända stiftelsen förefintliga yttre och inre inventarier dragas den

slutsatsen, att testator tänkt sig, att stiftelsen skulle själv driva jordbruket.

Tydligare föreskrift synes dock hava bort meddelas, om förbud mot utarrendering

skall anses gälla. Under förutsättning att utarrendering av omtanke

om stiftelsens ekonomi bör komma till stånd, lärer en naturlig följd

härav bliva, att avvikelse från förbudet mot inventariers avhändande medgives.

Justitiekanslersämbetet har av skäl, som ovan antytts, intet att erinra

mot att Kungl. Maj:t förklarar donationsbestämmelserna icke utgöra hinder

vare sig för att bostad åt läroanstaltens föreståndare upplåtes endast

för tid, under vilken hans vistelse å Nääs kan anses påkallad av anstaltens

verksamhet och eljest av hans åliggande i stiftelsens tjänst, eller för för
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Mcij:ts proposition nr 215.

säljning av för jordbruksdriften avsedda inventarier. Vid meddelande av beslut

i sistberörda hänseende torde tillika böra givas föreskrift om fondering

av inflytande medel.

Statskontoret anför.

Statskontoret finner den nu föreliggande utredningen giva vid handen, att

stiftelsen för närvarande har att dragas med stora ekonomiska svårigheter,

vilka åtminstone delvis torde kunna förklaras av att testamentsbes tämmelserna

icke strikt iakttagits. Erinras må i detta sammanhang, att Kungl.

Maj :t genom beslut den 13 oktober 1927 funnit sig böra anbefalla styrelsen

för stiftelsen att nogsamt hålla hand däröver, att läroanstaltens verksamhet

icke gjordes iner omfattande, än att kostnaderna kunde bestridas med tillgängliga

donationsmedel, och att något eftersättande av byggnaders oell

inventariers underhåll icke skedde.

Vad av de sakkunniga föreslagits för att åvägabringa en sanering av stiftelsens

ekonomi föranleder ej erinran från statskontorets sida. Ämbetsverket

finner ett genomförande av de sakkunnigas förslag härutinnan ägnat att

skapa förbättrade betingelser för stiftelsen att med anlitande av egna medel

kunna fullfölja sitt ursprungligen avsedda ändamål. Ämbetsverket kan lene

finna, att förslaget örn utarrendering av jordbruket skulle stå i strid mot

testamentets andemening, enär syftet med donationen genom de förordade

åtgärderna otvivelaktigt komme att tillgodoses i ökad utsträckning.

Förklaringen till det trängande behovet av medel till reparationer m. m.

torde åtminstone i viss mån kunna sökas i den omständigheten, att de av

Kungl. Majit genom förberörda beslut den 13 oktober 1927 givna direktiven

icke blivit vederbörligen följda. I betraktande härav anser statskontoret,

att den ökade avkastningen av fastigheterna, som förutsatts skola

uppkomma vid ett genomförande av de sakkunnigas förslag, i första hand

bör användas för tillgodoseende av förevarande behov. I sammanhang härmed

vill ämbetsverket erinra, att, då statsmakterna år 1912 anvisade medel

till stiftelsen för liknande ändamål, såsom villkor härför föreskrevs, att dessa

medel framdeles i mån av tillgång skulle av stiftelsen räntefritt återgäldas.

Vid nu angivna förhållanden och då statsverket icke rimligen synes böra

undandraga sig att lämna visst ekonomiskt stöd i det brydsamma läge, vari

stiftelsen nu befinner sig, vill statskontoret på det sätt tillstyrka de sakkunnigas

förslag, att ämbetsverket förordar, att stiftelsen erhåller ett räntefritt

amorteringslån. Medel för ändamålet torde böra i form av reservationsanslag

äskas å kapitalbudgeten: fonden för låneunderstöd.

Med hänsyn till vad de sakkunniga anför till stöd för sin hemställan örn

ett statsanslag till stiftelsen av 8,500 kronor för viss utbildningsverksamhet,

vill statskontoret för sin del icke motsätta sig, att stiftelsen tillerkännes

statsbidrag för ifrågavarande verksamhet, dock endast intill dess, att staten

på annat sätt kan komma att sörja för denna lärarutbildning. Enär utredningen

icke lämnar tillräckliga hållpunkter för ett bedömande av skäligheten

av det begärda bidragsbeloppet och då den föreslagna begränsningen

av anställningstiden för föreståndaren, såsom ovan nämnts, skulle komma

att medföra minskade kostnader för kursverksamheten, kan statskontoret

emellertid icke tillstyrka, att bidraget utgår med högre belopp än vad som

fastställts för innevarande budgetår.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

August Abrahamsons stiftelse har enligt testamentsföreskrifterna till ändamål

»att genom fortsatt utbildning av lärare och lärarinnor, som redan

ägnat sig åt undervisning, verka för uppfostran i allmänhet och särskilt

för användandet därvid av den pedagogiska slöjden». Stiftelsen har genom

sin mångåriga verksamhet såsom en fortbildningsanstalt för folkskolans

lärare, särskilt inom skolslöjdens område, fyllt en uppgift, som varit

till stort gagn för landets undervisningsväsen. Under senare år har emellertid

dess betydelse såsom en folkskolans fortbildningsanstalt kommit att alltmera

träda tillbaka för andra uppgifter. Sålunda har stiftelsen kommit att

spela en icke obetydlig roll såsom ^bildningsanstalt för facklärare i slöjd,

en i och för sig viktig uppgift, som dock ligger vid sidan av donationens

syfte och som i sinom tid torde böra övertagas av ett statligt slöjdlärarseminarium.

Den djupaste orsaken till denna utveckling torde, såsom de sakkunniga

påpekat, vara de relativt höga kostnaderna för deltagande i kurserna,

250 å 300 kronor per kurs, vilka i allt större utsträckning avhållit folk- och

småskollärarna från deltagande. Stiftelsens ledning kan sålunda icke lastas

för denna utveckling.

Jag instämmer för egen del i de sakkunnigas uttalande, att denna utveckling

icke är lycklig. Stiftelsen är mot ledningens önskan på väg att förlora

sin förankring inom folk- och småskollärarkåren. Det måste enligt min mening

betecknas såsom ett viktigt önskemål att genom verksamma åtgärder ånyo

göra stiftelsen till vad den en gång varit, nämligen en central fortbildningsanstalt

för folkskolans lärare med tyngdpunkt på den pedagogiska slöjdens

område. De sakkunniga peka på huvudsakligen två utvägar för att vinna

detta syfte, nämligen dels ett vidgat och fördjupat samarbete med vederbörande

lärarorganisationer, dels en sanering av stiftelsens ekonomi för att sätta

den i stånd att förbilliga sin kursverksamhet och erhålla medel till stipendier

samt därigenom göra kurserna lättare tillgängliga för folkskolans lärare. Båda

dessa vägar synas framkomliga. De i ärendet hörda lärarorganisationerna

liksom ock stiftelsens styrelse ha samtliga betygat sitt livliga intresse för saken

och ha enstämmigt förklarat sig beredvilliga till vidgat samarbete. Härmed

är en av förutsättningarna för handen för stiftelsens pånyttfödelse i donators

anda. Den andra förutsättningen, en ekonomisk sanering av stiftelsens ekonomi,

varom stiftelsens styrelse vid upprepade tillfällen gjort framställning

hos statsmakterna, kan däremot icke ske utan verksamt bidrag från statsmakternas

sida.

De sakkunniga ha vid de ekonomiska övervägandena bland annat dryftat

möjligheten av att genom en utvidgning av stiftelsens verksamhet åstadkomma

ett mera rationellt utnyttjande av dess läroanstalt samt ha i sådant hänseende

ifrågasatt ett förläggande till stiftelsens egendom Nääs av ett nordiskt

institut.

Vad sistnämnda förslag beträffar erinrar jag om att jag den 26 februari

1943 utverkat Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla sakkunniga för ut
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Martts proposition nr $S15.

redning av frågan om upprättande av ett svensk-nordiskt institut. I de för

dessa sakkunnigas arbete meddelade direktiven har jag erinrat om ifrågavarande

förslag. Jag anser mig emellertid redan nu böra framhålla, att flera

skäl tala emot den av de sakkunniga diskuterade förläggningen av ett svensknordiskt

institut till Nääs. Sålunda äro elevbostäderna icke vinterbonade

och äro otillräckliga för att under sommaren medgiva samtidig inkvartering av

såväl deltagare i Nääskurserna som studerande vid det ifrågasatta nya institutet.

I ekonomiskt hänseende förorda de sakkunniga i första hand en avsevärd

reducering av föreståndarens avlöningsförmåner och utarrendering av stiftelsens

lantbruk. I samband härmed ha de sakkunniga även förordat försäljning

av för jordbruksdriften avsedda inventarier. De vid försäljningen

inflytande köpeskillingsmedlen, av de sakkunniga beräknade till 52,000

kronor, ha föreslagits skola disponeras till bestridande av vissa utgifter

för iståndsättande av lantbrukets ekonomibyggnader. I likhet med de hörda

myndigheterna finner även jag vad de sakkunniga föreslagit till åstadkommande

av en begränsning av stiftelsens driftskostnader vara väl ägnat att

skapa förbättrade betingelser för stiftelsen att med anlitande av egna medel

fullfölja sin ursprungligen avsedda uppgift. Bland annat torde sålunda böra

ske en omreglering av föreståndartjänsten på sätt de sakkunniga förordat.

Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att meddela de närmare föreskrifter,

som kunna befinnas påkallade för att åvägabringa de ifrågasatta åtgärderna.

Jag biträder även de sakkunnigas förslag, att en försäljning av jordbruksinventarierna

bör komma till stånd. Med hänsyn till vad justitiekanslersämbetet

anfört böra dock de vid försäljningen inflytande köpeskillingsmedlen

tillföras dispositionsfonden.

De sakkunniga ha emellertid icke funnit nämnda åtgärder tillfyllest utan

ha därjämte förordat dels engångsanslag av tillhopa 44,900 kronor för vissa

reparationsarbeten m. m., dels ett årligt bidrag av 8,500 kronor. Engångsanslaget

skulle enligt förslaget utgå till följande ändamål.

Reparationer på läroanstaltens byggnader . . kronor 15,400

Nyanskaffning av inventarier för slöjdundervisningen

............................. » 4,000

Värme- och sanitetsinstallation i föreståndarens

bostad .......................... »__ 12,650 kronor 32,050

Ombyggnad av ladugård. Ny gödselbrunn . . kronor 56,000

Reparation av vissa ekonomibyggnader .... » 4,900

Värme- och sanitetsinstallation i förvaltarens

bostad ............................... » 2,450 » 63,350

Summa kronor 95,400

Avgår: inkomster genom försäljning av jordbruksinventarier » 52,000

Återstår (i runt tal) kronor 43,000

Bihang till riksdagens protokoll 191/3. 1 sami. Nr SIS.

3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 215.

Tillkommer: ersättning åt förvaltaren för vissa av honom bekostade

installationer ............................... kronor 1,900

Summa kronor 44,900.

Då enligt vad jag nyss anfört inkomsterna genom försäljning av jordbruksinventariema

böra tillföras dispositionsfonden, erfordras för genomförande av

de sakkunnigas byggnads- och anskaffningsprogram inalles (44,900 -f+

52,000 —) 96,900 kronor. Kostnadsberäkningarna ha icke givit mig anledning

till erinran.

Utredningen i ärendet synes mig utvisa, att de sakkunnigas byggnadsoch

anskaffningsprogram bör i huvudsak genomföras utan uppskov. Dock

synes den förordade värme- och sanitetsinstallationen i föreståndarens bostad

kunna anstå till ett senare tillfälle; härigenom minskas medelsbehovet med

12,650 kronor. I stället synes det mig önskvärt, att i enlighet med styrelsens

för stiftelsen förslag medel beräknas för omändring av en gymnastiksal till

slöjdsal (3,600 kronor) samt för installation av elektriskt ljus i elevbostädema

(1,300 kronor). Med hänsyn härtill beräknar jag medelsbehovet till (96,900 —

— 12,650 -f- 3,600 + 1,300 =) 89,150 kronor eller i runt tal 90,000 kronor.

Då stiftelsen saknar möjlighet att av egna medel bestrida dessa kostnader,

får jag i anslutning till statskontorets förslag förorda, att stiftelsen för ändamålet

erhåller ett räntefritt statens amorteringslån av 90,000 kronor. För

ändamålet torde för nästa budgetår under fonden för låneunderstöd böra anvisas

ett investeringsanslag av 90,000 kronor. Anslaget torde böra upptagas

under rubriken Lån till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning

för vissa ombyggnadsarbeten m. m. Det torde böra ankomma på Kungl.

Maj:t att meddela närmare bestämmelser angående lånevillkor, amorteringsplan

m. m.

Till stöd för sitt förslag örn ett årligt statsanslag av 8,500 kronor till

avlönande av vissa lärare i manlig slöjd ha de sakkunniga anfört, att

utbildningen av slöjdlärare vid läroverk m. fl. högre skolformer samt

de slöjdlärare vid fortsättningsskolor, för vilka lärartjänsten utgör en

bisyssla, icke vore en uppgift, som enligt testamentsbestämmelserna

kunde anses åligga stiftelsen. Medan meningsskiljaktighet icke föreligger

därom att statsbidrag för ifrågavarande utbildningsverksamhet bör utgå,

intill dess staten på annat sätt kan komma att sörja för denna lärarutbildning,

ha å andra sidan olika meningar yppat sig i fråga om storleken

av det statsbidrag, som bör utgå för ändamålet. Sålunda har statskontoret

på anförda skäl icke ansett sig kunna tillstyrka, att bidraget utgår med högre

belopp än vad som fastställts för innevarande budgetår eller 5,000 kronor.

I likhet med myndigheterna finner jag det böra ankomma på statsverket

att svara för kostnaderna för ifrågavarande utbildningsverksamhet. Enär

med hänsyn till vad de sakkunniga upplyst rörande kostnaderna för densamma

fog synes föreligga för den föreslagna höjningen av statsbidraget till

8,500 kronor, förordar jag bifall till de sakkunnigas förslag.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Marits proposition nr 315. 27

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen att

dels såsom Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för

slöjdlärarutbildning för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag

av ................................kronor 8,500,

dels ock till Lån till August Abrahamsons stiftelse för

slöjdlärarutbildning för vissa ombyggnadsarbeten m. m. för

budgetåret 1943/44 å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd

anvisa ett investeringsanslag av . . kronor 90,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Tordén Svensson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:276 Skrivelse till Korning en i anledning av Kungl. Maj :is proposition angående anslag för hudgetåret 1943/44 till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbil s. 12 i texten
  2. SU 1943:135 Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis ''proposition angående anslag för budgetåret 1943/44 till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning. s. 1 i texten