Sök i Ratio Lex

Med förslag till grunder för dyrtidstillägg åt präster m. m

1943-04-16 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:216, Med förslag till grunder för dyrtidstillägg åt präster m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 216.

1

Nr 216.

Kungl. Majlis proposition till riksdagen med förslag till grunder

för dyrtidstillägg åt präster m. m.; given Stockholms

slott den 16 april 1943.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gösta Bagge.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

16 april 1943.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bbamstorp, Wigforss,

Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Rosander,

Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge anmäler dels, efter

gemensam beredning med chefen för finansdepartementet, fråga örn grunderna

för dyrtidstillägg för tiden efter den 30 juni 1943 åt de präster, som

avses i lagen den 23 november 1934 (nr 544) om dyrtidstillägg åt präster,

dels ock, efter gemensam beredning med chefen för försvarsdepartementet,

fråga om grunderna för anställande och avlönande av militär- och marinpastorer.

Föredraganden anför härvid.

A. Grunder för dyrtidstillägg åt präster, som avses i lagen

den 23 november 1934, nr 544.

Jämlikt lagen den 23 november 1934 om dyrtidstillägg åt präster må, där

i enlighet med av Kungl. Majit och riksdagen beslutade grunder dyrtidstillägg

eller annan därmed jämförlig förmån utgår till befattningshavare

i statens tjänst, enligt grunder, som i samma ordning beslutas, och jäm
Bihang

till rilcsdugens protokoll 1913. 1 sami. Nr 21(1 217. t

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

likt de närmare bestämmelser, som av Kungl. Majit utfärdas, dyrtidstillägg

utgå ur kyrkofonden till präster, som åtnjuta lön eller arvode enligt prästlöneregleringslagen.

Efter bestämmande i nämnda ordning må enligt samma lag

dyrtidstillägg ur kyrkofonden utgå även till innehavare av prästerlig emeritilön.

Beträffande dyrtidstillägg åt här ifrågavarande prästmän gälla för budgetåret

1942/43 de bestämmelser, som i anslutning till av riksdagen härutinnan

godkända grunder blivit av Kungl. Majit utfärdade genom kungörelsen

1936:7 (ändrad genom kungörelse 1939:543). Enligt dessa bestämmelser

utgår dyrtidstillägg, beräknat för månad, i form av procentuellt tillägg, i

förekommande fall ökat med ett fast tillägg (barntillägg). Dyrtidstillägget,

inklusive medgiven förhöjning med barntillägg, beräknas för i tjänst varande

präster enligt de allmänna grunder, som äro eller varda bestämda för beräknande

av dyrtidstillägg eller motsvarande förmån åt befattningshavare i statens

tjänst, som åtnjuta reglerad avlöning men ej äro underkastade civila

avlöningsreglementets villkor och bestämmelser, dock att vid det procentuella

tilläggets bestämmande det för nämnda befattningshavare gällande

procenttalet i varje särskilt fall minskas med tre. För emeritilöntagare beräknas

dyrtidstillägget enligt de allmänna grunder, som äro eller varda bestämda

för beräknande av sådant tillägg eller motsvarande förmån åt f. d. befattningshavare

i statens tjänst, som åtnjuta pension enligt 1934 års civila tjänstepensionsreglemente.

I enlighet härmed gäller för såväl de i tjänst varande

prästerna som emeritilöntagarna samma maximering av dyrtidstillägget, som

jämlikt beslut av 1942 års riksdag för närvarande är bestämd för befattningshavare

och f. d. befattningshavare i statens tjänst (jfr prop. 1940 L: 286

och 1942: 1, Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor,

samt riksdagens skriv. 1940 L: 399 och 1942:16).

I övrigt torde få hänvisas till propositionerna 1935: 131 och 1942: 46.

I anslutning till de för prästerna gällande dyrtidstilläggsbestämmelserna

tillerkändes ifrågavarande präster för år 1941, efter medgivande av 1941 års

riksdag, även kristillägg ur kyrkofonden enligt i huvudsak samma grunder,

som av statsmakterna år 1940 beslutats för lön- och pensionstagare, som åtnjuta

dyrtidstillägg av statsmedel. Sådant kristillägg har sedermera jämlikt

en av 1942 års riksdag godkänd proposition, 1942: 97, tillerkänts såväl präster

som övriga ifrågakommande befattningshavare m. fl. för tiden till och med

första kvartalet 1943. Bestämmelser härom hava meddelats genom särskilda

kungörelser 1942:195, 674 och 831 samt 1943: 14.

Av vad chefen för finansdepartementet vid anmälan i årets statsverksproposition

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor anfört rörande dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. framgår, att den av riksdagen

tills vidare för tiden från och med juli 1940 beslutade maximeringen

av dyrtidstilläggen avses skola gälla även för budgetåret 1943/44 och att

för nämnda budgetår icke ifrågasättes någon ändring i de därutinnan gäl
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts ''proposition nr <216.

lande allmänna grunderna för dyrtidstillägg utom vad beträffar vissa tjänstepensionärer,

som enligt förslag i proposition nr 170 till årets riksdag avses

skola erhålla på visst sätt förbättrade pensioner.

De särskilda grunderna för dyrtidstillägg åt präster beröras icke av den

innevarande år i propositionen nr 170 för tjänstepensionärer föreslagna ändringen

i de allmänna dyrtidstilläggsgrundema. Jämlikt lagen om emeritilöner

för präster utgår nämligen emeritilön vid fullt antal tjänstår med sammanlagt

lägst 2,500 kronor för år, oberäknat dyrtids- och kristillägg, samt vid

avkortning i emeritilönen med lägst 1,875 kronor. Ej heller i övrigt ifrågasättes

nu någon ändring beträffande prästernas dyrtidstillägg. Vad härutinnan

för närvarande är stadgat bör sålunda oförändrat gälla även för budgetåret

1943/44.

Såvitt nu kan överblickas böra emellertid grunderna för dyrtidstillägg åt

präster även för tiden efter budgetåret 1943/44 i allt, blott med redan stadgad

avvikelse, ansluta sig till de allmänna grunder, som nu äro eller framdeles

kunna varda bestämda för beräknande av dyrtidstillägg åt motsvarande

civila befattningshavare och tjänstepensionärer. Det torde därför icke

vara erforderligt, att frågan örn grunderna för dyrtidstillägg åt präster varje

år underställes riksdagen, utan synes denna fråga behöva upptagas till ny

behandling endast när så påkallas av ifrågasatt ändring i berörda allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt de civila befattningshavarna och tjänstepensionärerna

eller särskild anledning därtill eljest uppkommer.

Under åberopande av det anförda förordar jag alltså, att till de präster,

som avses i lagen den 23 november 1934 örn dyrtidstillägg åt präster, må

tills vidare från och med den 1 juli 1943 utgå dyrtidstillägg enligt för dem nu

gällande grunder.

I fråga ^>m kristillägg åt prästerna och övriga befattningshavare m. fl. för

tiden efter ingången av andra kvartalet 1943 har förslag underställts årets

riksdag genom propositionen nr 77.

B. Grunder för militär- och marinpastorers anställande

och avlönande.

I propositionen 1939 L: 139 föreslogs bland annat, att för den religiösa

verksamheten i fredstid inom försvarsväsendet skulle vid flertalet då befintliga

truppförband och vid vissa angivna militära skolor anställas en präst

tillhörande svenska kyrkan (militär-, respektive marinpastor). Förslaget bifölls

av riksdagen (skriv. 1939 L: 4, punkten 174). Sedermera föreslogs genom

propositionen 1942: 144, att på kyrkofonden skulle överföras utgifterna för

ifrågavarande prästers avlöning. Sedan riksdagen i skrivelse, nr 193, tillkännagivit,

att den antagit berörda förslag, utfärdades den 15 maj 1942 lag i

ämnet, innefattande visst tillägg till bestämmelserna i (1 § lagen om kyrkofond

(sv. förf. sami. nr 236.) Därigenom stadgades, att från och med den 1

Departe
mentschefen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr £16.

juli 1942 skall för avlönande av de i fredsorganisationen vid försvarsväsendet

anställda prästerna utgå anslag ur kyrkofonden i enlighet med vad Kungl.

Maj:t efter av riksdagen godkända grunder bestämmer. Erforderliga föreskrifter

om avlöningskostnadernas bestridande ha därefter meddelats i kungl,

brev till statskontoret den 30 juni 1942.

Jämlikt de av riksdagen godkända grunderna skulle från ifrågavarande kyrkofondsanslag

avlönas dels vid truppförband och därmed likställda militära

utbildningsanstalter samt vid kustflottan och Västkustens marindistrikt och

för flottans långresefartyg anställda militär- och marinpastorer, ingående i

1939 års organisation av den andliga vården vid försvarsväsendet under fredsförhållanden,

dels innehavarna av vissa militärt-prästerliga befattningar, nämligen

garnisonspastorsbefattningama i Boden och Karlsborg, amiralitetspastors-

och amiralitetspredikantsbefattningarna i Stockholm (Skeppsholms församling)

samt amiralitetspastors-, amiralitetspredikants- och extra amiralitetspredikantsbefattningarna

i Karlskrona (amiralitetsförsamlingen).

Garnisons- och amiralitetsprästbefattningarna äro fast reglerade och tillsättas

medelst fullmakt eller förordnande tills vidare. Militär- och marinpastorsbefattningarna

enligt 1939 års organisation tillsättas däremot allenast

på förordnande för kortare tid, för närvarande i regel tre år. Arvodena för

sistnämnda befattningar lia fastställts till 600 kronor vid regemente, 400 kronor

vid kår och flygflottilj samt 200 kronor vid fristående kompani, allt för

år räknat. De motsvarande befattningarna vid militära utbildningsanstalter

hava hänförts till någon av angivna arvodesgrupper. För pastorn vid kustflottan

är arvodet bestämt till 300 kronor för månad och för pastor vid flottans

långresefartyg har föreslagits ett arvode av 2,000 kronor jämte kosthåll

ombord för den tid, då han under ett år medföljer fartyget på längre expedition

till främmande farvatten. Sistnämnda befattning har hittills icke tillsatts.

/

Jämlikt beslut av 1942 års riksdag (skriv, nr 374), lia genom kungörelse

1943: 33 meddelats nya bestämmelser rörande krigsmaktens fredsindelning,

upptagande åtskilliga förändringar med avseende å såväl den organisatoriska

indelningen som de särskilda förbandens benämningar. Vid de senast utfändade

förordnandena för militär- och marinpastorer ha visserligen dessa förändringar

beaktats, men beträffande en del enligt den nya indelningen tillkomna

eller planerade förband (detachement) har dock en viss osäkerhet

gjort sig gällande, huruvida sådant förordnande kan anses falla inom ramen

för de av riksdagen år 1942 godkända grunderna för här ifrågavarande kyrlcofondsanslags

utnyttjande.

Även i fråga örn arvodesbeloppets bestämmande har i särskilda fall tvekan

uppkommit. Sålunda må erinras om, att det till marinpastom vid Västkustens

marindistrikt (Göteborgs örlogsdepå) utgående arvodet, vilket till en

början bestämdes till 200 kronor eller samma belopp som vid ett fristående

kompani, sedermera — på sätt framgår av redogörelsen i propositionen

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

1942:144 — ansetts böra höjas till 400 kronor eller lika som vid kår och

flygflottilj. Vidare kan ifrågasättas, huruvida icke arvodet till militärpastorn

vid Värmlands regemente, vilket — med hänsyn till att detta regemente

tidigare endast omfattade en bataljon — hittills utgått med 400 kronor, sedan

regementet numera utbyggts till normal storlek, bör höjas till 600 kronor

eller samma belopp som vid övriga regementen.

Slutligen har ett likartat spörsmål uppkommit i samband med sjökrigsskolans

förflyttning från Skeppsholmen i Stockholm till Näsby i Stockholms län.

I skrivelse den 9 mars 1943 har chefen för försvarsstaben hemställt om att en

särskild pastorsbefattning med avlöning ur kyrkofonden måtte inrättas vid

sjökrigsskolan och föreslagit, att till innehavare av befattningen måtte utgå

samma arvode som vid krigsskolan å Karlberg, eller 600 kronor för år. Förslaget

har tillstyrkts av chefen för mannen och försvarsväsendets personalvårclsnämnd.

Statslcontoret har i utlåtande den 23 mars 1943 förklarat sig

icke ha annan erinran att framställa, än att den blivande pastorns arvode

synes böra begränsas till 400 kronor eller samma belopp som vid arméns underofficersskola

och krigsflygskolan, med vilka sjökrigsskolan vore närmast

att jämföra.

I anledning av vad i detta ärende förekommit förordar jag, att räckvidden

av Kungl. Maj ris befogenhet jämlikt det i fjol införda stadgandet i 6 §

kyrkofondslagen nu preciseras på sådant sätt, att i fråga om anställande och

avlönande på kyrkofondens bekostnad av militär- eller marinpastor, ingående

i 1939 års organisation av den andliga vården vid försvarsväsendet under

fredsförhållanden, det skall tillkomma Kungl. Majri att — utan särskild

hänvändelse till riksdagen — för varje ifrågakommande fall besluta, såframt

fråga är örn förband eller utbildningsanstalt, som enligt av riksdagen godkänd

plan för krigsmaktens indelning i fred skall ingå i någon av krigsmaktens försvarsgrenar.

Härvid förutsättes dock, att dylik militär- eller marinpastorsbefattning

icke inrättas vid förband eller utbildningsanstalt i Boden eller

Karlsborg eller tillhörande Stockholms och Karlskrona örlogsstationer samt

att, där fråga är örn utbildningsanstalt, särskild sådan befattning inrättas

endast vid anstalt, vid vilken utbildning pågår mera stadigvarande och under

längre tid.

Beträffande arvodena åt här ifrågavarande militär- och marinpastorer bör

det ankomma på Kungl. Majri att för varje särskild befattningshavare —

med hänsyn tagen till vederbörande förbands eller utbildningsanstalts storlek

och omständigheterna i övrigt — bestämma arvodets belopp, dock att detta

må högst uppgå vid regemente till 600 kronor, vid kår och flygflottilj (flygbaskår)

till 400 kronor samt vid fristående mindre enhet (kompani, detachement

och liknande) till 200 kronor, allt för år. Utbildningsanstalt och särskilt

förband ur flottan torde härvid få hänföras till den arvodesgrupp, som

bcfinncs närmast motsvara dess allmänna beskaffenhet. För marinpastorn

Departe
mentschefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts ''proposition nr ?A6.

vid kustflottan bör arvodet liksom för närvarande utgå med 300 kronor för

månad samt för pastor på flottans långresefartyg, där sådan förordnas, högst

2,000 kronor för den tid, han under ett år medföljer fartyget på expedition.

Militär- och marinpastor i vissa fall tillkommande reseersättning och kosthåll

böra icke bestridas ur kyrkofonden utan såsom hittills utgå från vederbörligt

anslag å riksstatens fjärde huvudtitel.

Vid bifall till vad jag här föreslagit skall det följaktligen också tillkomma

Kungl. Majit att besluta om inrättande av en marinpastorsbefattning vid sjökrigsskolan

och därvid i enlighet med nu angivna grunder bestämma arvodet

för befattningen.

C. Hemställan.

Med hänvisning till vad sålunda anförts hemställer föredragande departementschefen,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

1. medgiva, att dyrtidstillägg enligt härförut förordade

grunder må tills vidare från och med den 1 juli 1943 utgå till

de prästmän, som avses i lagen den 23 november 1934 (nr

544) om dyrtidstillägg åt präster, samt

2. godkänna i det föregående förordade grunder för militär-

och marinpastorers anställande och för deras avlönande

ur kyrkofonden.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Torsten Svensson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:394 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till grunder för dyrtidstillägg åt präster m. m. a1 i texten
  2. 1LU 1943:45 Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition med förslag till grunder för dyrtidstillägg åt präster m. m. s. 1 i texten