Sök i Ratio Lex

Angående anslag till uppförande av byggnader för järnoch metallforskning, m. m

1943-02-23 · 47 sidor, varav 45 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 45 av 47 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:245, Angående anslag till uppförande av byggnader för järnoch metallforskning, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

1

Nr 245.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till uppförande

av byggnader för järn- och metallforskning,

m. m.; given Stockholms slott den 7 maj 1943.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Herman Eriksson.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

7 maj 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och ecklesiastikdepartementen

anför chefen för handelsdepartementet, statsrådet Eriksson:

I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 7, punkt 3) har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till

Uppförande av byggnad för metallforskning för budgetåret 1943/44 beräkna

ett investeringsanslag av 500,000 kronor. Jag torde nu ånyo få anmäla detta

ärende.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 245.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

Såsom jag redan anmält i en tidigare till årets riksdag avlåten proposition,

nr 201, angående anslag till uppförande av byggnad för textilforskning, m. m.,

lian utredningen rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande

med skrivelse den 23 februari 1943 avgivit ett såsom nr V betecknat betänkande

nied förslag till åtgärder för järn- och metallforskningens ordnande (statens

off. utredn, 1943: 16). I detta betänkande föreslår utredningen, att det till

järnkontorets organisation knutna metallografiska institutet utvidgas och i

så måtto ombildas, att det — med bibehållande av sin karaktär av enskild

anstalt — skall under administrativ och finansiell samverkan mellan staten

samt järn- och metallindustrien ävensom i nära samarbete med järnkontoret,

tekniska högskolan i Stockholm samt andra industriella och vetenskapliga

institutioner bedriva tekniskt-vetenskaplig forskning inom järn- och metallindustriens

och därmed sammanhängande områden. Enligt ett upprättat

förslag till avtal mellan Kungl. Majit och kronan, å ena, samt en av järnkontoret,

Sveriges mekaniska verkstäders förbund, metallindustriens forskningsförening

och föreningen för stödjande av metallografiska institutet bildad

stiftelse, benämnd stiftelsen Svensk järn- och metallforskning, å andra

sidan, skola kostnaderna för uppförande och inredning av byggnader för

ifrågavarande institut, vilka kostnader beräknats till 1,200,000 kronor, betalas

av statsmedel samt kostnaderna för institutets utrustning, beräknade till

505,700 kronor, bestridas av stiftelsen. Skulle byggnadskostnaderna komma

att ökas på grund av stegringar av materialpriser och arbetslöner efter det

proposition i ämnet framlagts till riksdagen, har stiftelsen förbundit sig att

betala dessa merkostnader intill ett belopp av 200,000 kronor. De normala

driftkostnaderna för institutet ha beräknats vid rådande prisläge belöpa sig

till 224,000 kronor per år, därav 10,000 kronor avse kostnader, som enligt

avtalsförslaget skola bestridas av statsanslag. Utredningen hemställer om

Kungl. Maj:ts godkännande av berörda avtalsförslag och av ett jämväl upprättat

förslag till stadgar för institutet samt om anvisande för budgetåret

1943/44 av ett anslag å 500,000 kronor för påbörjande av institutsbyggnadernas

uppförande.

över detta betänkande hava infordrade utlåtanden avgivits av statskontoret,

byggnadsstyrelsen, kommerskollegium, styrelsen för statens provningsanstalt,

kanslern för rikets universitet, styrelsen för tekniska högskolan i

Stockholm, styrelsen för Chalmers tekniska högskola, riksmarskalksämbetet,

ingenjörsvetenskapsakademien och statens industrikommission. Vidare ha

Sveriges industriförbund, järnkontoret, svenska teknologföreningen och Sveriges

mekaniska verkstäders förbund yttrat sig i ärendet.

Innan jag övergår till en närmare behandling av utredningens förslag torde

jag med ledning av vad betänkandet därutinnan innehåller få lämna en översikt

över nuvarande forskning inom järn- och metallområdet samt en redogörelse

för vissa önskemål och förslag, som på senare tid framkommit rörande

denna forsknings ordnande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

3

Nuvarande forskning inom järn- och metallområdet.

Inledningsvis framhåller utredningen, att det vöre naturligt att inom en

så betydelsefull gren av svenskt näringsliv sorn vår järnhantering teknisk

forskning bedrivits sedan mycket lång tid tillbaka, och det vöre värt att

observera, att Sverige torde vara det land, där man först kommit till insikt

örn betydelsen av samverkan på detta område. Ända sedan 1750-talet hade

nämligen gemensam forskning bedrivits med stöd av järnkontoret.

Utredningen anför därefter bland annat:

I utredningens betänkande nr I (stat. off. utr. 1942: 6) har såväl järnkontorets

och metallografiska institutets som tekniska högskolans och de enskilda

företagens nuvarande forskning berörts, och nedanstående framställning

är därför endast avsedd att tjäna som en komplettering av där lämnade

uppgifter.

^ 1 den mån laboratorieresurser och tillgången på laboratoriepersonal så tilllåta

bedrives inom de större järn- och metallverken samt verkstäderna en i

många fall betydande forskning för de egna arbetsprocessernas och produkternas

förbättring. Denna industriella målforskning inriktas framförallt på

de olika industriföretagens egna specialiteter, och därför inträffar det mera

sällan, att resultaten publiceras eller på annat sätt komma det allmänna till

godo. Bland större och mera välutrustade laboratorier må nämnas de vid

järnverken i Fagersta, Sandviken, Hagfors och Bofors samt vid Svenska

kullagerfabriken i Göteborg, Asea i Västerås och Ludvika, L. M. Ericssons,

Elektrolux’ och Separators verkstäder i Stockholm och Svenska aeroplanaktiebolagets

i Linköping. Av särskilt stor betydelse för metallindustriens

utveckling och landets metallförsörjning under nuvarande avspärrning har

det forskningsarbete varit, som utförts vid Bolidens gruvaktiebolags centrallaboratorium.

Exempel på verksamheten vid vissa av dessa laboratorier ha

lämnats i utredningens betänkande nr I.

Genom ett fruktbärande samarbete under järnkontorets hägn har den industriella

målforskningen för järnbrukens del kunnat rationaliseras och intensifieras

i hög grad, och de enskilda laboratoriernas resurser ha därigenom

kunnat utnyttjas på bästa sätt.

Även verkstadsindustrien har tagit ett första steg i denna riktning genom

den av Sveriges mekaniska verkstäders förbund år 1942 inrättade gjuterisektionen.

Den hittills viktigaste centrala forskningen beträffande grundläggande

verkstadsproblem torde vara den, som bedrivits vid tekniska högskolan i

Stockholm, särskilt vid dess institution för mekanisk teknologi.

Beträffande den forskningsverksamhet, som bedrives av järnkontoret och

metallografiska institutet, anför utredningen:

Järnkontorets tekniska forskningsverksamhet organiserades år 1926 och

fick sina nuvarande stadgar fastställda år 1936. I utredningens betänkande

nr I har en redogörelse lämnats för arbetssättet inom forskningsverksamheten.

Sedan denna redogörelse skrevs, lia dock vissa ändringar gjorts.

Sålunda har ytterligare ett utskott för ett speciellt forskningsområde tillsatts,

så att man nu arbetar med följande sex utskott, nämligen för

1) gruvbrytning och anrikning,

2) järn- och ståltillverkning,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

3) stålets formgivning genom valsning, smidning och dragning,

4) stålets värmebehandling och materialprovning,

5) värmetekniska frågor samt

6) stålgjuteritekniska frågor.

Forskningsverksamheten bär under de sista åren väsentligt utvidgats. De

direkta utgifterna för densamma uppgå numera till cirka 100,000 kronor

per år, vartill kommer järnkontorets bidrag i form av omkostnader för tekniska

byrån och dess personal. Den sammanlagda årskostnaden för forskningsverksamheten

ligger för närvarande i en storleksordning av 250,000 kronor.

Som namnet antyder, sysslar järnkontorets tekniska forskningsverksamhet

framför allt med målforskning, vilken i allmänhet bedrives vid bruken.

Forskninguppgifter av mera grundläggande natur hänskjutas i regel till metallografiska

institutet eller någon av institutionerna vid tekniska högskolan

i Stockholm.

Metcillografiska institutet, som numera kan betraktas som en till järnkontorets

organisation knuten forskningsinstitution, tillkom på följande sätt.

Sedan Stockholms högskolas styrelse i maj 1917 i en skrivelse till järnkontoret

föreslagit att ett melallografiskt forskningsinstitut skulle grundas, företogs

en insamling, som fram till april 1918 inbringat något över 1,000,000

kronor, varav över 80 procent härrörde från till järnkontoret anslutna företag.

Enligt den ursprungliga planen skulle de insamlade medlen användas för

byggande och inredande av ett laboratorium. Det visade sig dock, att de icke

voro tillräckliga för detta ändamål, bland annat på grund av penningvärdets

fall, varför man måste söka någon annan utväg att lösa lokalfrågan. Vid denna

tidpunkt hade tekniska högskolans i Stockholm fackavdelning för bergsvetenskap

flyttats till de nuvarande lokalerna vid Valhallavägen, och högskolans

materialprovningsanstalt, som ombildats till statens provningsanstalt,

skulle flyttas till den nuvarande byggnaden vid Drottning Kristinas väg. Den

byggnad, som dittills disponerats av fackavdelningen för bergsvetenskap,

den s. k. »gamla bergsskolan», var uppförd på en år 1867 av järnkontoret för

ändamålet till staten skänkt tomt. Vid flyttningen av fackavdelningen för

bergsvetenskap upphävdes vissa för tomtens användning fastställda förbehåll

mot att 200,000 kronor avsattes till en fond, vars avkastning av tekniska högskolans

styrelse efter järnkontorets godkännande skulle disponeras för stödjande

av bergsvetenskaplig forskning. Järnkontorets fullmäktige och Stockholms

högskolas styrelse anhöllo hos Kungl. Majit, att de lokaler, vilka dittills

utnyttjats av fackavdelningen för bergsvetenskap och högskolans materialprovningsanstalt,

skalle upplåtas för det planerade metallografiska forskningsinstitutet,

i den mån de icke längre erfordrades för sina tidigare ändamål.

Den 23 mars 1920 beslöt riksdagen i enlighet med Kungl. Majits förslag,

att ifrågavarande lokaler, i den utsträckning Kungl. Majit prövade lämpligt,

kunde få upplåtas utan hyresersättning.

Inredningsarbetet började i april 1920, och under våren 1921 kunde det

vetenskapliga arbetet påbörjas. Metallografiska institutet åtnjöt under åren

1920 till och med 1923 bidrag av statsmedel motsvarande kostnaderna för

uppvärmning och underhåll av lokalerna. Från och med år 1924 ha i stället

utgått till beloppet bestämda, årliga statsbidrag med belopp varierande

mellan 4,000 och 6,000 kronor för upprätthållande av institutets verksamhet.

Antalet på institutets stat upptagna befattningar för personal med vetenskaplig

eller teknisk utbildning har växlat mellan tre och fem. Därutöver ha

i vissa fall personer med teknisk eller akademisk examen tillfälligt anställts

för bestämda uppgifter. Även utländska gäster lia arbetat vid institutet. På

institutets stat upptagna befattningar för bokföring och bibliotek, verkstad,

eldning m. m. ha växlat mellan tre och fem.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 245-

5

Med hänsyn till att utredningen i det följande kommer att föreslå en väsentlig

utvidgning av metallografiska institutet kan det vara på sin plats att här

lämna en ganska detaljerad redogörelse för dess hittillsvarande verksamhet.

Enligt de av Kungl. Majit den 21 maj 1920 fastställda stadgarna hade institutet

till uppgift »att inom metallografi och därmed samhöriga områden

utöva och främja vetenskaplig forskning». I den mån institutets vetenskapliga

arbete ej därav lede intrång tillhörde det institutet att tillhandagå med

utredningar i metallografiska spörsmål av vetenskapligt intresse. Enligt den

28 april 1933 fastställda, ändrade stadgar skall institutet även utföra »utredningar

i metallografiska spörsmål av företrädesvis praktisk betydelse». Institutets

huvudsakliga arbetsområde har sålunda enligt stadgarna varit forskning

av grundläggande art, medan däremot industriell målforskning endast

i begränsad omfattning tillhört institutets uppgifter.

Till belysning av forskningsarbetets art må följande uppgifter lämnas.

Redan vid institutets tillkomst upptogos de röntgenkristallografiska undersökningsmetoderna,

vilka visat sig utgöra ett värdefullt komplement till metallografiens

viktigaste undersökningsmetod, den mikroskopiska. Med dessa

metoder ha undersökts kristallstrukturen av järnets olika modifikationer,

kolets lösning i gammajärn ävensom processerna vid härdning och anlöpning

av stål. De röntgenkristallografiska metoderna underlätta i hög grad

identifieringen av de i legeringar förekommande faserna och ha använts för

undersökning av ett stort antal tillståndsdiagram, ej endast för järnlegeringar

utan även för koppar- och aluminiumlegeringar. Dessa undersökningar ha

under senare år utförts i intimt samarbete med Stockholms högskolas institution

för allmän och oorganisk kemi.

Bland andra arbetsuppgifter kunna nämnas undersökningar av legeringars

elektriska ledningsförmåga, av metallers termoelektriska egenskaper, av järnets

och dess legeringars specifika vikt i smält tillstånd och av järn-nickellegeringars

värmeutvidgningskoefficient. Även korrosionsfrågor lia bearbetats.

Så har exempelvis frågan om passivering av kromlegerat järn studerats genom

mätning av elektrolytpotentialer. Passiveringens orsak är åtminstone i

vissa fall en

av ljusets polarisation vid reflexion mot metallytan.

På initiativ av järnkontoret och med särskilda anslag därifrån upptogs

redan år 1926 studiet av slagginneslutningar i stål, vilken fråga redan tidigare

utomlands varit föremål för mycket arbete. Vid institutet utarbetades till

att börja med en litteraturöversikt som publicerats i bokform (en svensk och

en amerikansk upplaga), och därefter lia mikroskopiska undersökningar av

slagginneslutningar utförts och metoder för deras isolering och för mikrokemisk

analys av den isolerade slaggen studerats, delvis med anslag från

ingenjörsvetenskapsakadernien.

Slagginncslutningarna i stål bestå till stor del av oxider och därför har en

apparat för bestämning av syrehalten i stål utarbetats, likaledes nied särskilda

anslag från järnkontoret. Denna apparat har använts och användes fortfarande

för institutets egna vetenskapliga arbeten oell dessutom för bestämning

av syrehalten i av stålverken eller andra uppdragsgivare insända prov.

Bland uppgifter, som utgöra led i järnkontorets tekniska forskningsverksamhet

och vid vilkas utförande institutet biträtt, kunna även följande nämnas.

Stelningsförloppet och strukturen i göt av »otätat» mjukt stål har undersökts

i samarbete med tekniska högskolans institutioner för metallografi

och järnets metallurgi samt ett antal svenska stålverk. I nära samband med

denna uppgift står frågan örn temperaturens inverkan på jämvikten mellan

kol och syri'' i smält stål, vilken fråga undersökts i samarbete med tekniska

högskolans institution för järnets metallurgi. Metoder för mätning av smält

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

ståls temperatur ha varit och äro fortfarande föremål för undersökningar

liksom även metoder att ta prov av det smälta stålet för bestämning av syrehalt

och förekommande slagginneslutningar.

Under senare tid ha spektrografiska analysmetoder varit föremål för stort

intresse. För aluminimum-, koppar- och zinklegeringar ha de visat sig fullt

användbara i praktiken; för järnlegeringar möter man svårigheter på grund

av att järnets spektrum innehåller ett mycket stort antal linjer. För analys

av järnlegeringar fordras därför jämförelsevis dyrbara spektografiska apparater.

Med anslag från järnkontoret har en spektograf av den största för

detta ändamål utomlands brukliga storleksklassen inköpts och är nu föremål

för en ingående prövning.

Stålets kornstorlek har under det senaste årtiondet i många fall räknats till

de egenskaper, som kontrolleras vid försäljning. I synnerhet är detta fallet i

Amerikas förenta stater. Ofta användes det härdade stålets brottutseende som

ett mått på kornstorleken. För att möjliggöra en entydig beskrivning av brottutseende

har järnkontoret fastställt en normalskala, vilken tillverkas och till

ett pris motsvarande självkostnaden försäljes av institutet. Institutet har också

biträtt vid utarbetandet av en mikroskopisk metod för bestämning av

komstorleken.

Stålets kornstorlek beror i hög grad på dess aluminiumhalt och det sätt

på vilket aluminium förekommer i stålet. Redan en mycket låg aluminiumhalt

har avgörande inverkan. Den analytiska bestämningen av sådana aluminiumhalter

erbjuder stora svårigheter, men vid institutet har en metod härför

utarbetats, vilken enligt hittills gjorda erfarenheter synes vara lämplig.

De analysmetoder, som användas vid industrilaboratoriema, uppfylla vanligen

ej de högsta fordringarna på vetenskaplig noggrannhet. För att eliminera

systematiska fel kontrollerar man metoderna genom att analysera normalprov

med väl känd sammansättning. Sådana prov kunde före kriget anskaffas

från utlandet, främst från Bureau of Standards i Washington. Numera

har vid metallografiska institutet en serie analysnormaler framställts

och noggrant analyserats i samarbete med statens provningsanstalt och ett

antal industrilaboratorier.

De nu nämnda forskningsuppgifterna kunna betecknas som rent grundläggande

tekniskt-vetenskapliga problem.

En stor uppgift av mera industriell art, vid vilken institutet medverkat, är

sökandet av metoder för minskning av manganförbrukningen vid stålframställning.

Denna uppgift är av stor betydelse för det allmänna under nuvarande

förhållanden, och resultaten ha ställts till samtliga i utredningen deltagande

svenska stålverks förfogande.

Utom dessa arbeten har institutet i överensstämmelse med institutets stadgar

utfört utredningar och undersökningar för enskilda uppdragsgivare. Dylika

uppdrag ha enligt av institutet till utredningen lämnade uppgifter förekommit

i sådana fall, då institutet ansetts ha speciella förutsättningar i fråga

om personal eller apparatur. Dessa enskilda uppdrag torde ha haft en viss

betydelse för institutet, ej endast genom de ekonomiska tillskott, som på detta

sätt tillförts institutet, utan även genom den erfarenhet, som sålunda vunnits

om industriella problem.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

7

På senare tid framkomna önskemål och förslag rörande järn- och

metallforskningens ordnande.

En närmare redogörelse härför lämnas å sidorna 20 23 i betänkandet. Till

denna redogörelse ber jag att få hänvisa. Här torde endast i korthet fa erinras

om att — sedan frågan om upptagande i större omfattning av vetenskaplig

forskning på järnhanteringens område under några ar varit föremal för diskussion

inom därför intresserade sammanslutningar — järnkontoret samt

metallografiska institutets stiftelse och styrelse i en den 26 februari 1942 dagtecknad

skrivelse hos Kungl. Maj:t hemställde om anvisande av tomt och beviljande

av medel för uppförande samt framtida underhåll och uppvärmning

av en till 1,000,000 kronor kostnadsberäknad nybyggnad för institutet ävensom

om stadfästelse av ett skrivelsen bifogat förslag till nya stadgar för institutet.

Framställningen avsåg, att ett cirka 9,000 m2 stort, under Djurgårdens förvaltning

hörande, nära tekniska högskolan, öster om Drottning Kristinas väg

och omedelbart nordväst om Röda korsets sjukhem beläget tomtområde

skulle tagas i anspråk för uppförande av den föreslagna nya byggnaden. Tomten

var tilltagen så stor, att plats skulle finnas för att, när behov därav aktualiserades,

uppföra ytterligare två byggnader av ungefär samma storlek som

den enligt framställningen i första hand avsedda. Den effektiva golvytan i

den till omedelbart uppförande föreslagna byggnaden skulle uppgå till cirka

2,000 m2.

Enligt framställningen skulle staten kostnadsfritt ställa tomten till förfogande

och helt bekosta uppförandet av byggnaden samt dess framtida underhåll

och uppvärmning. Anskaffandet av erforderliga inventarier, apparater

och dylikt ävensom den framtida driften av institutet skulle däremot bekostas

med anlitande av enskilda medel. Om önskat stöd lämnades från statens sida

förband sig järnkontoret vidare att årligen under 10 år framåt bidraga med

minst 100,000 kronor, och dessutom hade från vissa industrier ställts i utsikt

ett årligt bidragsbelopp av minst 50,000 kronor. Därjämte räknades med,

att avkastningen av metallografiska institutets fonder, vilken år 1941 uppgick

till cirka 34,000 kronor, skulle disponeras för upprätthållande av institutets

verksamhet.

Sedan ärendet varit föremål för vederbörlig remissbehandling uppdrog

Kungl. Majit den 17 april 1942 åt utredningen rörande den tekniskt-vetenskapliga

forskningens ordnande att i samråd med 1940 ars sakkunniga för den

högre tekniska undervisningen verkställa utredning av den i framställningen

framförda frågan örn uppförandet av byggnad för institutet m. m. samt inkomma

till Kungl. Majit med det förslag, vartill den verkställda utredningen

kunde föranleda.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

Utredningens förslag.

Allmänna synpunkter beträffande järn- och metallforskningen och

dess ordnande.

Utredningen.

I fråga om betydelsen och behovet av utvidgad forskning inom järn- och

metallområdet anför utredningen —- i anslutning till vissa i betänkandet lämnade

uppgifter angående tidigare och nuvarande malmbrytning och metallindustri

i Sverige — till en början i huvudsak följande:

Såsom av redogörelsen på sid. 9—10 i betänkandet framgår är malmbrytning

och metallindustri både beträffande salutillverkningamas värde (2,822

milj. kronor år 1939) och i fråga om förädlingsvärdet (uppskattat till 1,270 å

1,410 milj. kronor år 1939) den utan jämförelse största industrigruppen i landet.

Dess produktion har också mycket stor betydelse för såväl den inhemska

förbrukningen som exporten till utlandet. Nära 30 procent av produktionen,

efter värdet räknat, exporterades år 1939. Återstoden förbrukades inom landet,

varför industrigruppen malmbrytning och metallindustri även som hemmamarknadsindustri

betraktad är landets största. De flesta av näringslivets

områden äro beroende av dess tillverkningar, bland vilka kunna nämnas fartyg»

järnvägsmaterial, bilar och andra kommunikationsmedel, jordbruks- och

mejerimaskiner, arbets- och verktygsmaskiner för hantverk och industri, balkar

och armeringsjärn för byggnadsindustrien samt manufakturvaror för de

enskilda hushållen.

Av alla industrigrupper är också malmbrytningen och metallindustrien

den, som har den största betydelsen ur försvarssynpunkt. Utan den stora

och högtstående järnindustrien skulle de senaste årens förstärkning av vårt

försvar icke varit möjlig att genomföra med inhemska resurser.

Beträffande den svenska malmbrytningen och metallindustrien må som

en speciell synpunkt framhållas, att staten är ägare till betydande malmfyndigheter

och därför har stora ekonomiska intressen att bevaka i fråga

om industrigruppens tekniska utveckling. På senaste tiden har staten även

framträtt som företagare på järnframställningens område.

Eftersom en så relativt betydande del av malmbrytningens och metallindustriens

produktion avsättes på världsmarknaden, måste tillverkningen

bedrivas så, att den kan uthärda den internationella konkurrensen, och

detta gör det nödvändigt, att vårt lands industri på området hålles fullt

i nivå med den tekniska utvecklingen. Även på hemmamarknaden måste

man räkna med konkurrens med utländska produkter. Såsom av historiken

på sid. 5—9 i betänkandet framgår, har järnhanteringen flera gånger under

tidernas lopp kämpat sig igenom svåra kriser och visat en stor förmåga av

anpassning och förnyelse. Den främsta orsaken till att den svenska produktionen

så väl kunnat hävda sig har varit dess inriktning på kvalitetstillverkningar.

Av ålder är ju den svenska järnhanteringen en kvalitetsindustri, och

alltifrån den fiedskris, som inträdde efter Napoleonkrigens slut, har utvecklingen

av dess ledare målmedvetet inriktats på att nå hög kvalitet. Under

senare tid har det även trots landets brist på billiga fossila bränslen varit

möjligt att, delvis genom användande av speciella metoder, i betydande

utsträckning uppta produktion av handelsjärn. Det är endast när det gäller

den allra billigaste massproduktionen, som vi ej kunnat konkurrera.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

9

Utredningen framhåller i anslutning härtill, att det för näringsgrenar, som

vilja grunda sin ställning på tekniska framsteg och syssla med tillverkning av

kvalitetsprodukter, är oundgängligt att de icke endast söka följa med i den

tekniska utvecklingen utan även själva bidraga till att föra utvecklingen framåt,

samt erinrar om att under de senaste decennierna den tekniska utvecklingen

blivit allt snabbare på järn- och metallområdet. Medan exempelvis

den gamla svenska metoden för kopparutvinning, som på sin tid praktiserades

vid Falu gruva, kunde stå sig i huvudsak oförändrad från medeltiden till

1800-talets mitt, och medan de viktigaste metoderna för järnframställning,

såsom masugnsmetoden, vallonsmide! och andra, förr kunde tillämpas oförändrade

under långa tidsperioder, hade utvecklingens rytm under det senaste

århundradet blivit en helt annan. I och med naturvetenskapernas snabba

frammarsch under 1800-talet och deras tillämpande på teknikens fält hade

framstegen avlöst varandra i allt snabbare takt. Under de äldre tider, då tekniken

endast långsamt förändrades och vårt land dessutom på grund av då

tillämpade produktionsmetoder intog en särskilt stark ställning i råvaruhänseende,

innebar det icke så stora nackdelar att bygga verksamheten på utifrån

hämtade impulser och erfarenheter, men numera hade den svenska järnoch

metallindustrien för att kunna försvara sin plats blivit alltmer beroende

av egna tekniska framsteg. Därtill komme att, allteftersom de industriella

produktionsmetoderna vetenskapligt mer och mer fördjupades, de nationella

olikheterna i råvarornas egenskaper kommo att få större betydelse.

Varje land finge sina speciella problem, och utomlands erhållna resultat

kunde icke alltid utan vidare tillämpas. Utredningen yttrar vidare härom:

Riskerna av att bliva efter i utvecklingen ha på de senaste åren ytterligare

ökats genom den utveckling mot autarki även på det tekniskt-vetenskapliga

området, som kunde spåras på olika håll i utlandet redan före

kriget och som stegrats i hög grad under det pågående världskriget. Med

hänsyn till järn- och metallindustriens dominerande betydelse för krigsrustningarna

är det att antaga, att den tekniska forskningen i de krigförande

länderna särskilt intensifieras på detta område. Det vore ett svårt liandikap

för näringslivet örn vårt land saknade tillräckliga forskningsresurser på järnoch

metallområdet, när kampen om världsmarknaderna åter börjar efter

kriget.

Bland metallerna har visserligen järnet hittills spelat den största rollen

inom vår produktion, men detta betyder icke alt den tekniska utvecklingen

beträffande de övriga metallerna får försummas. Även nonferrometallerna

lia en stor betydelse, vilken har ökat starkt, sedan de stora malmfvndigheterna

i Skelleftefältet börjat exploateras. Den tekniska utvecklingen visar

också llän mot en ökad användning av andra metaller än järn, framförallt

vill det synas som örn lättmetallerna skulle komma att få allt större betydelse.

Av den redogörelse för forskningen i landet, som lämnats i utredningens

betänkande nr I, framgår, att järn- och metallindustrien är en industrigrupp,

som i särskilt stor omfattning bedriver teknisk forskning. Den största och

viktigaste delen av denna forskning utföres vid de enskilda företagens laboratorier.

Gemensam forskning bedrives genom järnkontorets tekniska forskningsverksamhet.

Järnkontorets och de enskilda industriföretagens forskning

avser dock till allra största delen fabrikationsfrågor. Den grundforskning,

som bedrivits huvudsakligen vid tekniska högskolan i Stockholm och metal
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

lografiska institutet, har på grund av brist på anslag och laboratorieresurser

varit av otillräcklig omfattning. Såsom framgår av den redogörelse för sambandet

mellan grundforskning och målforskning, som lämnats i betänkandet

nr I, är grundforskning en nödvändig förutsättning för att målforskning i

längden skall kunna bedrivas med framgång. Eftersom grundforskningen i

regel sysslar med frågor av mera allmängiltig karaktär och dess resultat i de

flesta fall icke kunna bli föremål för patentering eller på annat sätt förbehållas

enskilda företag, kan man icke vänta sig, att företagen själva bedriva

sådan i erforderlig omfattning. Utredningen har också i sitt betänkande nr 1

framhållit, att det principiellt sett bör vara näringslivets sak att på egen hand

driva och bekosta mål forskningen, medan däremot grundforskningen bör

betraktas som ett allmänt intresse och därför åtnjuta statens stöd.

Sammanfattningsvis uttalar utredningen, alt det i fråga örn järn- och metallindustrien

framförallt erfordras ökning och intensifiering av grundforskningen

och att en sådan icke torde bli av tillräcklig omfattning och effektivitet

utan samverkan mellan staten och det enskilda näringslivet.

I fortsättningen framlägger utredningen sina allmänna synpunkter beträffande

järn- och metall forskningens ordnande. Utredningen har därvid —

under framhållande alt i enlighet med de allmänna grundprinciperna beträffande

ordnandet av den tekniskt-vetenskapliga forskningen, som utredningen

framlagt i sitt betänkande nr I, en institution för järn- och metallforskning

borde organiseras så, att god kontakt erhölles å ena sidan med den vetenskapliga

världen i övrigt och den högre tekniska undervisningen på området

samt å andra sidan med tillämpningsforskningen och den praktiska verksamheten

ute i näringslivet — anfört följande:

Forskningen beträffande de olika skedena i järnets och de andra metallernas

framställning och förädling till färdigprodukter är av mycket skiftande

karaktär. Problemen i fråga örn malmbrytning och dylikt bearbetas

i regel bäst ute på arbetsfältet och lämpa sig därför, med undantag för vissa

grupper av anrikningsfrågor, mindre väl att behandlas i ett laboratorium.

På grund härav och då forskningsbehovet i fråga om anrikning på ett tillfredsställande

sätt tillsvidare torde bliva tillgodosett vid tekniska högskolans

under uppförande varande anrikningslaboratorium har gruvforskningen

icke för närvarande ansetts böra upptagas på programmet för den centrala

forskningsverksamhet, vartill utredningen i det följande framlägger förslag.

Ett framgångsrikt forskningsarbete rörande metallbearbetningsproblemen

förutsätter tillgång till en mycket dyrbar och skrymmande maskinutrustning

av motsvarande slag som verkstadsindustriens arbetsmaskiner. Behandlingen

av de hithörande forskningsproblemen kräver också ofta stor

materialförbrukning och ett avsevärt antal arbetsoperationer för att resultaten

skola kunna bearbetas statistiskt. Central målforskning på järn- och

metallbearbetningens område bedrives nu endast vid tekniska högskolan

och även där i ganska ringa omfattning. Sveriges mekaniska verkstäders förbund,

mekanförbundet, överväger emellertid att på sitt program upptaga

sådan forskning med utnyttjande av befintliga forskningsresurser. Utredningen

har med anledning av ovanstående och i enlighet med de i betänkande

nr I angivna grundprinciperna icke gått in på frågan om ordnande av denna

forskning i annan mån än som framgår av det följande.

Beträffande järnets och dess legeringars framställning och egenskaper be
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

11

drives redan central forskning genom järnkontoret och metallografiska institutet,

men denna verksamhet behöver utvidgas, framför allt i fråga örn

de grundläggande problemen. Såväl uppgifterna som forskningsmetoderna

äro i stor utsträckning likartade i fråga om järn och andra metaller, och

med hänsyn härtill och till den ökade betydelse nonferromelallerna kunna

beräknas få i framtiden bör järn- och metallforskningen samordnas inom

en organisation, vars viktigaste uppgift skulle bli att till tjänst för landets

hushållning studera järnets och de andra metallernas samt metallegeringarnas

framställning, förädling och egenskaper.

I tidigare betänkanden bär utredningen i olika sammanhang framhållit,

att någon skarp naturlig gräns icke går att uppdra mellan grund- och målforskning,

utan att forskningsfältet utgör ett sammanhängande helt, där

de grundläggade problemen ofta gripa in i eller utmynna i tillämpningsfrågor

och omvänt. Även om, som i det föregående framhållits, målforskningen

genom industriens egna åtgärder blir tämligen väl tillgodosedd och

en av staten stödd central forskningsverksamhet bör arbeta med grundläggande

problem, bör verksamhetsfältet icke begränsas så strängt, att

forskningen i det viktiga gränsområdet mellan grund- och målforskningen

därigenom skulle kunna bli lidande. Bedömningarna böra ske från fall till

fall efter verklighetsbetonade synpunkter och icke göras till tolkningsfrågor.

Målforskningen är i så hög grad industriens och de enskilda industriföretagens

eget intresse och kräver därjämte i regel så stor apparatur och så

stora materialmängder, att den liksom hittills till största delen bör bedrivas

vid industriföretagen, utom för sådana speciella frågor beträffande vilka

ett centralt laboratorium är särskilt lämpat. Den gjuteritekniska forskningen

är ett sådant område, där även målforskningen med fördel kan bedrivas i

centrala laboratorier, och därför bör på detta område såväl grund- som målforskningen

ordnas i ett centralt institut. Detta är särskilt motiverat av att

utrustningen för undersökningar på detta område är relativt billig och forskning

kan hedrivas även med begränsade resurser i fråga örn lokaler och utrustning.

Därjämte är största delen av gjuteriföretagen för små för att själva

bedriva erforderlig forskning och därför hänvisade till att söka ordna sin

forskningsfråga vid en central institution eller under dennas ledning. Med

hänsyn härtill har utredningen ansett det motiverat att utarbeta förslag till

ordnande av såväl målforskning som grundforskning centralt.

Utredningen uttalar härefter, att utredningen ansett det angeläget att söka

skapa en sådan organisation för den grundläggande järn- och metallforskningen,

att bästa möjliga garanti kan erhållas för en fruktbärande samverkan

mellan stal och industri. Statens medverkan vid inrättandet och drivandet av

ett forskningsinstitut medför, säger utredningen, de bästa möjligheterna för

samverkan med andra statliga eller statsunderstödda tekniska forsknings- och

undervisningsorgan på närgränsande områden. Statens intresse i frågan vöre

enligt utredningens mening ej endast betingat av omsorgen örn en betydelsefull

faktor för näringslivet i dess helhet, utan slaten hade också som en

mycket betydande ägare av råvarutillgångar på området (både malmer och

råvara för träkolning) ett företagarintresse av att samverka med järn- och

metallindustrien. Industriens medverkan i forskningsverksamheten erfordrades

för ali underlätta forskningsresultatens praktiska utnyttjande och ge

forskningsverksamheten den nödvändiga stimulansen genom impulser från

den praktiska tillämpningen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

Utredningen anför härefter följande:

Problemen inom järn- och metallforskningen tillhöra både kemien och

fysiken. Många av problemen äro också av den art, att de måste angripas

med flera vetenskapliga discipliners metoder för att med största grad av

sannolikhet nå framgång. På grund härav bör ett forskningsinstitut på

järn- och metallområdet helst organiseras som ett horisontalt institut, d. v. s.

vara så rustat, att det ger möjligheter att angripa problemen med såväl kemiska

som fysikaliska metoder.

Järn- och metallindustrien omfattar ett flertal tämligen artskilda industrigrenar,

men forskningsproblemen äro dock, som förut framhållits, i stor utsträckning

gemensamma eller likartade. Detta talar för att samla de olika

branschernas centrala grundläggande forskning inom ett enda institut. Härigenom

vinnes att rön inom ett område kunna bli till nytta på ett annat.

Ett sådant institut kan också göras så stort, att arbetet kan bli effektivt

och nödigt samarbete mellan olika forskare komma till stånd inom institutet.

Även apparatur och instrument äro till stor del desamma för undersökningar

beträffande de olika branschernas problem. För att nå ett effektivt

utnyttjande av den mångsidiga utrustning, som erfordras, bör man därför

samla forskningsverksamheten inom ett enda, större institut. Forskningsverksamhet

påminner vidare i viss mån om lotteri, somliga arbeten

kunna ge gott resultat medan andra kunna misslyckas. Genom att forskningen

i ett större institut bedrives i relativt stor omfattning erhålles en

riskfördelning, så att verksamheten blir mera av sund investering och mindre

av spekulation.

De industrier, som syssla med framställning av färdigprodukter, få även

genom sin direkta kontakt med förbrukarna tillgång till en stor fond av

erfarenhet från de praktiska tillämpningarna, vilken med stor fördel bör

kunna utnyttjas för metallforskningen. På grund härav kan ett intimt samarbete

i forskningsfrågorna mellan de olika slagen av järn- och metallindustrier

bli fruktbärande såväl för forskningen som för förståelsen i övrigt

dem emellan.

Den centrala forskning, som industrien hittills bedrivit beträffande grundläggande

frågor, har främst ägt rum vid metallografiska institutet. Det

synes utredningen vara motiverat att, så långt det är möjligt och lämpligt,

bygga vidare på denna institution och genom ändringar av dess organisation,

i den mån detta visar sig befogat, samt i övrigt genom att skaffa nya och

större lokaler, bättre utrustning och ökade driftsanslag utvidga dess verksamhet.

För att bättre än nu kunna dra fördel av institutet även för den

tekniska utbildningen och för befrämjande av samarbetet i övrigt med

tekniska högskolan synes institutet böra få nya lokaler invid tekniska högskolan

vid Valhallavägen.

Med hänvisning till dessa allmänna synpunkter har utredningen framlagt

förslag till utvidgning av metallografiska institutet till ett centralt forskningsinstitut

för järn- och metallforskning, företrädesvis av grundläggande art,

samarbetande med tekniska högskolan i Stockholm.

Utredningen säger sig vid utförandet av sagda förslag -—• särskilt i vad det

gällt verksamhetens finansiering — hava tagit hänsyn till den av järnkontoret

samt metallografiska institutets stiftelse och styrelse den 26 februari

1942 till Kungl. Maj:t ingivna framställningen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

13

Yttranden.

Utredningens förslag har i huvudsak tillstyrkts eller lämnats utan erinran

av samtliga över detsamma hörda myndigheter och sammanslutningar.

Statskontoret erinrar, att ämbetsverket i tidigare avgivet utlåtande över

den av metallografiska institutets stiftelse och styrelse samt järnkontoret

gjorda framställningen om statsanslag för uppförande av en ny byggnad för

institutet m. m. framlagt sin principiella uppfattning rörande formerna för

och omfattningen av statens stöd åt nu ifrågavarande forskningsverksamhet

samt att ämbetsverket i sina remissutlåtanden över utredningens tidigare betänkanden

närmare utvecklat sina från utredningsförslagen avvikande synpunkter

på statens medverkan vid den tekniskt-vetenskapliga forskningens

ordnande, bland annat i vad anginge byggnads- och skogsproduktforskningen.

Emellertid hade statsmakterna i dessa ämnen fattat beslut i huvudsaklig

överensstämmelse med utredningens förslag. Vid sådant förhållande och då

det nu framlagda förslaget till ett nyinrättat institut för järn- och metallforskning

med avseende å organisationsform och finansiering vore uppgjort

enligt principer, som redan vunnit statsmakternas godkännande, saknade

ämbetsverket anledning att motsätta sig förslagets genomförande.

Kommerskollegium framhåller, att kollegium i tidigare avgivet utlåtande

över den år 1942 gjorda framställningen beträffande metallografiska institutet

uttalat sin tillfredsställelse med att möjlighet skulle yppa sig för en

utvidgning av institutets verksamhetsområde under gynnsammare betingelser

än dittills. Då det av utredningen nu framlagda förslaget syftade betydligt

längre än 1942 års framställning, hälsade kollegium med glädje denna

utvidgning av ramen för institutets verksamhet. Kollegium ville understryka,

att framtida mellanfolkliga förhållanden kunde befaras medföra en sådan

skärpning av den internationella konkurrensen, att Sverige måste till det yttersta

utnyttja sina forskarbegåvningar för att bevara sin ställning inom järnoch

metallindustrien. Det nu föreslagna institutet borde då vara ett viktigt

hjälpmedel vid forskningens bedrivande.

Statens industrikommission uttalar, att de av utredningen förordade åtgärderna

torde först på längre sikt komma att inverka på lösandet av sådana

frågor rörande produktion och försörjning, som kommissionen närmast hade

att behandla. Kommissionen ville emelletid framhålla den utomordentliga

vikten med hänsyn till beredskapen icke minst ur rent militär synpunkt av

de forskningsområden, varom här vöre fråga. Därtill komme, att bibehållandet

och stärkandet av konkurrenskraften hos de berörda industrierna, som

säkerligen i framtiden endast med stora ansträngningar komme att kunna

hävda sig på sina gamla utlandsmarknader och erövra nya, borde ur statens

synpunkt vara en angelägenhet av stor vikt, väl värd den förhållandevis

måttliga insats av statsmedel som föresloges.

Lärarkollegiet vid Chalmers tekniska högskola anför, bland annat, att

inom de krigförande länderna metallindustrien inginge som ett viktigt led i

krigsproduktionen och att man med säkerhet kunde räkna med att denna

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

industri vore föremål för intensivt forskningsarbete, vilket kunde leda lill betydelsefulla

resultat även för kommande fredsproduktion. Det gällde då för

vårt land att icke komma efter i konkurrensen utan med hjälp av genom

egen forskning vunna resultat — andra länders rön torde icke bli tillgängliga

eller bli tillgängliga först då det vore för sent — kunna utbjuda alster,

som vore om möjligt överlägsna andra länders.

Ingenjörsvetenskapsakaclemien framhåller, att, med hänsyn till att järnoch

metallindustrien vöre en typisk kvalitetsindustri och måste söka avsättning

för en avsevärd del av sina produkter ute på världsmarknaden, en

grundförutsättning för att den skulle kunna hävda sin ställning vore att dess

tekniska utveckling icke försummades. Det vöre därför synnerligen önskvärt,

att möjligheter bereddes för en utvidgad grundläggande forskning inom

såväl järn- som metallområdet.

Järnkontoret yttrar bland annat:

Betydelsen av ett mera intensivt bedrivet vetenskapligt forskningsarbete

på järn- och metallindustriens område kan ej nog framhållas. Sveriges naturliga

förutsättningar för en högt uppdriven järn- och metallindustri måste

betraktas såsom utomordentligt goda, främst genom våra stora förekomster

av rena, rika malmer och våra goda vattenkrafttillgångar. Bristen på inhemskt

fossilt bränsle och å andra sidan vår rikedom på skog har sedan

lång tid tillbaka inriktat särskilt vår järnindustri på en kvalitativt högt stående

produktion. Som framställare av kvalitetsstål stå vi sedan länge på toppen

av vad som kan åstadkommas. Det är ett livsvillkor för vår järn- och

stålindustri att i framtiden försvara denna ställning. När normala tider åter

inträffa, torde det mera än någonsin vara nödvändigt att vi stå rustade i konkurrensen.

Högre kvalitet och billigare framställningsmetoder äro de mål

vi måste sträva efter, och för ernående härav fordras i första hand en målmedveten

tekniskt-vetenskaplig forskning. Genom den föreslagna utvidgningen

av metallografiska institutet skulle goda möjligheter öppnas för den nödvändiga

intensifieringen av forskningen på området.

Slutligen vill järnkontoret påpeka den stora betydelse den tekniskt-vetenskapliga

forskningen har under avspärrningsförhållanden. Som exempel kan

anföras, att knappheten på vissa legeringsmetaller under detta krig tvingat

oss till framställning av ersättningsstål, som genom goda insatser av våra

forskningsingenjörer kunnat anpassas efter behoven och på ett tillfredsställande

sätt ersatt tidigare använda kvaltitetsstål. Såväl under nuvarande

situation som för framtiden anser järnkontoret det sålunda oundgängligen

nödvändigt, att Sveriges järn- och metallindustri organiserar och utvidgar

sin forskning.

Sveriges industriförbund anför bland annat:

Det forskningsarbete, som huvudsakligen med stöd av järnkontoret sedan

gammalt bedrivits inom järnhanteringen, har varit av utomordentligt stor

betydelse för denna industris utveckling och därmed för hela vår folkförsörjning.

Järn- och metallindustrien intager en synnerligen framträdande

ställning bland våra exportindustrier tack vare sina kvalitetsprodukter. Det

är av yttersta vikt att denna ställning kan hävdas under den skärpta konkurrens,

som är att vänta efter kriget. Det gäller för den svenska järn- och metallindustrien

icke blott att ligga i nivå med de framsteg, som tekniken gjort

utomlands under det nu pågående kriget, utan även att söka överträffa dessa.

En oundgänglig förutsättning härför är att tillräckliga och ändamålsenliga

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

15

forskningsresurser ställas till dess förfogande. Att industrien är beredd att

göra vad på den ankommer visar det nu föreliggande förslaget. För vårt

lands vidkommande bör i detta sammanhang ej förbises, att de senaste årens

militära upprustning kunnat genomföras tack vare vår högtstående järnhantering

och verkstadsindustri. Industriförbundet vill helt instämma i vad utredningen

anfört rörande angelägenheten av en ökning och intensifiering av

grundforskningen på järn- och metallindustriens område. De förslag, utredningen

i sådant syfte framlagt, synas väl ägnade alt fylla sitt ändamål.

Svenska teknologi öreningen uttalar, att den av utredningen föreslagna utvidgningen

av metallografiska institutets verksamhet syntes väl motiverad.

Förändringen komme att möjliggöra en väsentligt utökad forskning inom en

gren av näringslivet, som vore av största betydelse för vårt lands försörjning.

En vetenskaplig forskning av denna art, där hänsyn toges samtidigt till producenternas

och konsumenternas intressen, torde vara synnerligen väl ägnad

att stärka den svenska industriens konkurrenskraft efter kriget. Att arbetet

skedde under de fria förhållanden, som här föreslagits, borde medföra, att

icke endast enstaka företags intressen tillgodosåges utan även att gemensamma

frågor av grundläggande betydelse kunde utredas.

Sveriges mekaniska verkstäders förbund anför i huvudsak följande:

För förbundet, som omfattade omkring 230 företag inom den mekaniska

verkstadsindustrien och gjuterinäringen med ett arbetareantal av omkring

70,000 och som räknade främjandet av den tekniska utvecklingen såsom en

av sina huvuduppgifter, hade förverkligandet av utredningens förslag ett

mycket stort intresse. Förbundets medlemsföretag vore konsumenter av såväl

järnhanteringens som nonferrometallindustriens produkter och utförde den

vidare förädlingen av dess råmaterial och halvfabrikat till färdiga produkter

av i stor utsträckning högkvalificerad tillverkning. Varje framsteg inom järnoch

metallframställningens område hade för den skull en stor betydelse för

dessa företag. Ett särskilt intresse knöte sig till gjutgodsframställningen, som

ägde rum hos företagen själva. Förbundet hade också sedan lång tid tillbaka

verkat för gjuteriforskningens ordnande och såge nu med tillfredsställelse

möjligheter öppna sig för en lösning av denna fråga.

Det samarbete mellan vetenskaplig grundläggande forskning och industriens

målforskning samt mellan producenter och konsumenter inom industrien,

som förslaget avsåge att främja, vore enligt förbundets mening av

utomordentlig betydelse.

Järn- och metallindustrien intager en utomordentligt viktig plats inom det Departements.

svenska näringslivet. Av dess produkter, vilkas saluvärde för år 1939 upp- Zeferi.

skattats till över 2.8 miljarder kronor, avsattes nämnda år omkring 70 procent

på hemmamarknaden och användes där för en mängd olika ändamål

såväl inom jordbruk, industri, hantverk och kommunikationsväsen som inom

de enskilda hushållen. Återstoden försåldes på export och utgjorde därmed

ett mycket värdefullt bidrag till vårt varuutbyte med utlandet. Vilken betydelse

denna industrigrupp även har för vår försvarsberedskap framgår klart

av de senaste årens erfarenheter.

Malmbrytning och metallindustri äro näringsgrenar med gamla och förnämliga

anor i vårt land. Sin ställning såväl på hemmamarknaden som i .synnerhet

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

på världsmarknaden har denna industrigrupp kunnat hävda framför allt

tack vare den höga kvalitet, som sedan ålder utmärkt dess produkter. Detta

åter torde, åtminstone från början, främst haft sin orsak i vårt lands tillgång

på rika och ovanligt rena malmer särskilt av järn men även av vissa

andra metaller. Av vår företrädesställning härutinnan har emellertid industriens

ledning icke förletts att försumma uppgiften att följa med i och

bidraga till den tekniska utvecklingen. Tvärtom torde man kunna säga, att

särskilt på detta område insatserna från svensk sida i det tekniska framstegsarbetet

varit betydande. Inom de större järn- och metallverken samt

verkstäderna har såväl självständigt som i samarbete med järnkontoret bedrivits

en i många fall omfattande forskning särskilt för de egna arbetsprocessernas

och produkternas förbättring. Den hittills viktigaste centrala

forskningen beträffande grundläggande problem har bedrivits vid tekniska

högskolan i Stockholm och det till järnkontoret nära anknutna metallografiska

institutet.

Såsom utredningen framhållit torde emellertid de anslag och laboratorieresurser,

som för närvarande stå denna centralt bedrivna grundforskning till

förfogande, icke längre vara tillräckliga för att vårt land skall förväntas

kunna även i framtiden intaga en, åtminstone kvalitativt sett, ledande ställning

på detta område. Då det knappast lärer kunna förväntas att de enskilda

industriföretagen skola ensamma bekosta en i större skala bedriven

forskningsverksamhet utan direkt inriktning på resultat som kunna förbehållas

vederbörande företag, är jag med utredningen ense jämväl därom, att en

ytterligare intensifiering av den grundläggande forskningen på järn- och

metallområdet bör — liksom tidigare varit fallet beträffande sådan forskning

å andra områden för industriell produktion — åstadkommas under samverkan

mellan staten och industrien. Likaledes biträder jag förslaget därom,

att för samlande av de olika branschernas centrala grundläggande forskning

inom ett enda för ändamålet inrättat institut en utvidgning av det nuvarande

metallografiska institutet bör äga rum.

Det torde visserligen ur såväl principiella som praktiska synpunkter böra i

regel ankomma på industriföretagen själva att på grundval av tidigare erfarenheter

och de vid grundforskningen vunna resultaten bedriva den tillämpnings-

eller målforskning, som erfordras för en ytterligare förbättring av den

egna produktionen. På sådana områden, inom vilka en central behandling av

målforskningsproblemen ligger särskilt nära till hands, kan det dock vara

motiverat att även staten gör en insats för åstadkommande av goda forskningsbetingelser.

Gjuteritekniken synes utgöra ett dylikt forskningsområde,

och jag finner det därför lämpligt att, såsom utredningen föreslagit, till metallografiska

institutet anslutes ett gjuteritekniskt centrallaboratorium. I viss

mån olika principer böra dock med hänsyn till det nyss sagda tillämpas

beträffande ledningen och finansieringen av å ena sidan institutet och å

andra sidan centrallaboratoriet.

Jag övergår nu till en redogörelse för vad utredningen i olika hänseenden

anfört och föreslagit samt vad yttrandena i anledning härav innehålla.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

17

Metallografiska institutets verksamhetsområde.

Utredningen.

Utredningen framhåller, att verksamhetsområdet för det planerade forskningsinstitutet

på järn- och metallområdet bör omfatta de grundläggande

problemen beträffande järnets och andra metallers och legeringars framställning,

förädling och egenskaper. För att icke till men för effektiviteten stänga

in verksamhetsområdet inom en alltför snäv och bestämd ram bör enligt

utredningens mening institutets uppgift i stadgarna ges en tämligen allmänt

hållen formulering, förslagsvis följande: att bedriva tekniskt-vetenskaplig

forskning inom järn- och metallindustriens och därmed sammanhängande

områden samt därvid främst utföra grundläggande tekniskt-vetenskapliga

forskningsarbeten ävensom följa utvecklingen på dessa områden och i anslutning

därtill pröva möjligheterna att tillgodogöra denna för industriens

tekniska utveckling.

För att ge en bild av det forskningsfält, som enligt utredningens mening

kan anses innefattat i denna definition, lämnas i betänkandet följande

exemplifikation av sådana problemkomplex, som kunna beräknas bli bearbetade

inom institutet:

I vad det gäller framställningen av järn och andra metaller samt legeringar

kunna forskningsproblemen gälla:

Stål-, gjutjärns- och nonferrometallframställningens teori;

metallernas stelningsförlopp, stelningsstrukturen, omvandlingar, omvandlingsstruktur,

värmebehandlingsförlopp och värmebehandlingsstruktur;

metallers och legeringars kristallstruktur, gasers och icke metalliska ämnens

och föreningars inverkan på struktur och egenskaper.

Bland de aktuella forskningsuppgifterna inom dessa grupper må följande

nämnas:

Enligt praktiska erfarenheter kan stål med enligt analys samma sammansättning

ha olika egenskaper, beroende på framställningssättet; en utredning

av dessa förhållanden kan väntas medföra möjligheter till kvalitativa förbättringar.

Stålets egenskaper påverkas av ytterst små halter av väte; metoderna för

bestämning av vätehalten äro ännu otillförlitliga.

Vid provtagning av det smälta stålet under tillverkningen är det ytterst

svårt att förhindra, att provet förorenas, t. ex. av slagg; förslag till metoder

för provtagning böra prövas och utvecklas.

Mätningen av det smälta stålets temperatur är en svår uppgift, som varit

föremål för mycket arbete, men som ännu ej kan anses löst.

Grundläggande forskning beträffande gjutjärn bör bland annat innefatta:

Gjutjärnets stelningsförlopp; struktur, grafitbildning, karbidbildning, karbidens

förmåga att lösa olika grundämnen och deras inverkan på dess stabilitet;
inverkan

av gaser och sällsynta jordmetaller på gjutjärnets stelningsförlopp

och austen i t- perh tom vand lingen;

tillsats av små mängder desoxidations- eller oxidationsmedel strax före järnets

gjutning och dessa tillsatsers inverkan på strukturen;

Bihang till riksdagens protokoll 19i3. t sami. Nr 245.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

stelningshastighelens inverkan på strukturen;

undersökningar av flytande och fasta inneslutningars natur och inverkan på

gjutjärnets struktur samt deras bildande respektive avlägsnande;

flytbarhetens verkliga natur;

slagg järn vikter och slaggföreningar jämte deras inverkan på gjutjärnets struktur

och egenskaper; samband mellan charge och stelningsegenskaper; tackjärnets

och gjutjärnets »ärftliga» egenskaper och deras natur;

ternära och kvaternära gjut järnsdiagram;

gjutjärnets värmebehandling; aduceringsförloppet och dess beroende av lösta

gaser, järnets sammansättning, stelningsförlopp, ugnsatmosfär, förbehandlingar

o. s. v.

Bland områdena för grundläggande forskning angående nonferrometaller

må nämnas:

Termodynamiska data och samband för olika element, föreningar och legeringar

speciellt för fastställande av deras aktivitet;

gasernas förhållanden i nonferrometaller, makroskopiska och mikroskopiska

sugningars beroende av stelningsförlopp och gaser; kristallisationsförlopp

och segringar som en funktion av sammansättning, atmosfär, kylningshastighet

m. m.;

värmebehandling av olika nonferrolegeringar.

Inom dessa områden finnes ett flertal aktuella forskningsproblem t. ex.:

Studium av den s. k. utskiljningshärdningens natur; kan väntas medföra

möjligheter att förbättra de härdbara aluminiumlegeringama.

Kännedom om kristallkornens orientering i kallbearbetade och värmebehandlade

legeringar; kan förmodas ge förklaring till vissa egendomligheter

i hållfasthetsegenskaperna.

Undersökningar av legeringsämnens diffusion; viktigt för tillverkning och

värmebehandling av pläterade produkter.

Uppkomsten av bläsor i gjutgods och valsade produkter av aluminiumlegeringar

har varit föremål för många publikationer, men denna företeelse

kan ännu ej anses fullt klarlagd.

Även beträffande materialegenskaper och materielens tjänsteduglighet finnes

en mångfald skiftande problem. Problemställningarna kompliceras av

att de teknologiska egenskaper, som givits en viss benämning, såsom hållfasthet,

friktionsförhållanden, nötningsbeständighet, värmebeständighet, korrosionsbeständighet,

bearbetbarhet och formbarhet icke utgöra enkla definierbara

egenskaper utan komplex av egenskaper. Problemen på detta område

gälla såväl gjutjärn som järn, stål och nonferrometaller.

Beträffande gjutjärn må följande forskningsområden nämnas:

Sambandet mellan stelningsstrukturerna och de fysikaliska och teknologiska

egenskaperna;

sambandet mellan dendritstrukturen och grafitstrukturen å ena sidan och

hållfasthetsegenskaperna å den andra;

spänningsförhållanden i förhållande till stelningsförlopp och värmebehandling;
korrosionsegenskaper

och värmebeständighet som en funktion av stelningsoch

värmebehandlingsstruktur.

I fråga om järn, stål och nonferrometaller finnas även många forskningsområden

som röra sambandet mellan materialegenskaper och tjänsteduglighet,

exempelvis:

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

19

Korrosionsförhållandena under olika kombinationer av temperatur, korroderande

medium och spänningstillstånd;

metoder för korrosionsprovning;

temperaturens inflytande på hållfastheten och krypgränsen.

Vidare finnas betydande forskningsproblem beträffande formsand, t. ex.:

Förhållandet mellan ingrediensernas individuella egenskaper och behandling

samt sandens struktur; sambandet mellan sandens kemiska och fysikaliska

egenskaper och struktur samt dess teknologiska egenskaper, såsom

hållfasthet, genomsläpplighet, flytbarhet, värmebeständighet, livslängd,

värmeledningsförmåga m. m.

Beträffande kärnsund erfordras ökad kännedom om följande grundläggande

sammanhang:

Sambandet mellan bindemedlets och sandens egenskaper och kärnans struktur;
strukturens

förhållande till kärnans teknologiska egenskaper, lagarna för

bindningen, torkningsprocessemas fysikaliska och kemiska förlopp;

värmeöverföring mellan torkningsmedium och kärna och betydelsen av torkningsmediets

sammansättning i detta sammanhang etc.

Yttranden.

Utredningens förslag i fråga om institutets verksamhetsområde har särskilt

berörts endast av statens provningsanstalt, som framhåller nödvändigheten

av att vid inrättande genom statens försorg av forskningslaboratorier

för olika industrigrenar avgränsa laboratoriernas arbetsområden, så att laboratorierna

icke komma att genom utförande av materialprovning mot betalning

konkurrera med anstalten. På anstaltens mekaniska och bergskemiska

avdelningar hade alltsedan anstaltens inrättande år 1920 utförts både kommersiella

rutinprovningar och ett flertal forskningsarbeten. Det föreslagna

institutet komme att få en utrustning mycket likartad med den som förefunnes

på anstaltens nyssnämnda båda avdelningar. Möjlighet förelåge då

att vid ändrade konjunkturer institutets arbete kunde komma att ägnas åt

kommersiella provningar för enskilda uppdragsgivare i konkurrens med provningsanstalten.

Utredningens förslag rörande avgränsningen av institutets verksamhets- Departementsområde

har icke föranlett erinran i något av yttrandena och synes även mig cliefenböra

godtagas. Av utredningens redogörelse framgår, att i olika hänseenden

betydande forskningsuppgifter vänta institutets personal.

Jag har tidigare i olika sammanhang haft anledning framhålla, att under

statens medverkan tillkomna nya forskningsinstitutioner icke böra inkräkta

på redan befintliga statliga provningsanstalters verksamhetsområde. Denna

regel bör gälla även i nu förevarande fall.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

Förläggningsplats, lokalbehov och utrustning.

Utredningen.

Beträffande förläggningen av det nya järn- och metallforskningsinstitutet

framhåller utredningen, att alla skäl pekade på Stockholm såsom den

lämpligaste förläggningsorten. I denna stad hade metallografiska institutet

dittills bedrivit sin verksamhet, där läge vår enda högskola med bergsvetenskaplig

avdelning och där funnes centrum för den gemensamma målforskning,

som bedreves inom gruppen malmbrytning och metallindustri.

Önskemål hade vidare från industrihåll framställts örn att institutet skulle

förläggas så, att god kontakt kunde erhållas med tekniska högskolans institutioner

vid Valhallavägen. Utredningen anför härutinnan följande:

Verksamheten i metallografiska institutets nuvarande lokaler i den s. k.

gamla bergsskolan vid Drottninggatan har visserligen goda möjligheter till

kontakt med vissa naturvetenskapliga institutioner vid den närbelägna

Stockholms högskola, men så kan knappast sägas vara fallet när det gäller

bergsvetenskapliga institutioner hörande till tekniska högskolan, enär dessa

numera äro helt flyttade från Drottninggatan till Valhallavägen. Det vöre

dock, anser man, värdefullare för järn- och metallforskningen att få möjligheter

till direkt kontakt med de i tekniska högskolans byggnader vid \ alhallavägen

inrymda institutionerna för fysik, gruvvetenskap, bergskemi,

hållfasthetslära, järnets bearbetning och behandling, järnets metallurgi, oorganisk

kemi, kemisk teknologi, mekanisk teknologi, metallografi, elektromaskinlära,

svetsteknik m. fl. Utredningen anser därför i likhet med industriens

representanter, att det planerade institutet för järn- och metallforskning

bör förläggas i närheten av tekniska högskolan vid Valhallavägen och

de där framväxande forskningsinstituten av olika slag.

De lokaler, som metallografiska institutet för närvarande förfogar över,

äro otillräckliga för den utvidgning av forskningsverksamheten, som utredningen

anser vara erforderlig, och därjämte så gammalmodiga, att de icke

utan genomgripande ombyggnadsarbeten kunna bli lämpade för modern järnoch

metallforskning. Dessa lokalers centrala läge bör även ge möjligheter att

utnyttja dem ändamålsenligare än till att där bedriva en verksamhet, som

förmånligare kan läggas mindre centralt i närheten av tekniska högskolans

nva byggnader.

I samråd med 1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen

har utredningen undersökt möjligheterna att bereda tomtplats för en nybyggnad

för metallografiska institutet i närheten av tekniska högskolan vid Valhallavägen.

Redan i det »Betänkande och förslag till ordnandet av den högre

tekniska undervisningen i riket», som år 1908 avgavs av en av Kungl. Majit

den 13 juli 1906 tillsatt kommitté, framhölls, att ett betydande, i betänkandet

närmare angivet område norr och nordväst örn de då föreslagna nya högskolebyggnaderna

erfordrades för framtida utvidgningar. Inom detta område

ha därefter uppförts ett flertal byggnader för teknisk forskning och undervisning,

dels nybyggnader för tekniska högskolan och dels byggnader för mera

fristående tekniska institutioner, såsom statens provningsanstalt och statens

väginstitut. Tyvärr har på central plats inom området utan hänsynstagande

till högskolemyndigheternas avstyrkande även uppförts en byggnad för helt

annat ändamål, nämligen Röda korsets sjukhem. För närvarande är en bränsleteknisk

försöksstation under uppförande norr om statens provningsanstalt

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

21

och väster om Drottning Kristinas väg. Längre norrut på samma sida örn vägen

har utrymme reserverats för uppförande av byggnader för det beslutade

Svenska träforskningsinstitutet.

Utredningen framhåller, att på grund av alla dessa dispositioner, och enär

tillräckliga områden även måste reserveras för tekniska högskolans utbyggnad,

de markområden, som stöde till buds för forskningsinstitut anknutna

till högskolan, icke vore stora. På östra sidan om Drottning Kristinas väg och

mitt emot träforskningsinstitutet borde dock utrymme kunna beredas för metallografiska

institutet. Sedan det på samma sida om vägen närmast Röda

korsets sjukhem belägna området reserverats för byggnader för tekniska

högskolan och vissa markarealer avsatts för breddning av vägen, återstode

dock ett tillräckligt stort markområde för ändamålet. Med hänsyn till terrängförhållandena

och för att icke inkräkta på ur estetiska synpunkter särskilt

värdefulla skogspartier borde tomten göras lång och smal, förslagsvis 40 X

160 m2. Markområdet, från vilket tomten skulle avstyckas, sorterade för närvarande

under Kungl. Djurgårdens förvaltning.

Utredningen påpekar, att den av utredningen sålunda föreslagna tomtplatsen

för institutet är en annan än den, som avsågs i förut berörda framställning,

vilken den 26 februari 1942 ingavs till Kungl. Maj:t av metallografiska

institutets stiftelse och styrelse samt järnkontoret. Ändringen motiveras med,

att det i nämnda framställning angivna området erfordras för tekniska högskolans

framtida utvidgning.

Utredningen, som i fortsättningen kommer in på frågan örn institutets lokalbehov

samt bgggnadskostnader, uppger att förslag lill byggnad för institutet

utarbetats av professorn N. O. Ahrbom i samarbete med tekniker och

vetenskapsmän på järn- och metallområdet. Då forskningsverksamheten

inom institutet kunde uppdelas i två olika delar, dels laboratoriearbete av vanligt

slag och dels försök med smältugnar och liknande större och mera utrymmeskrävande

apparatur, föreslås institutet bli uppfört i två åtskilda byggnader,

en huvudbyggnad med rum för laboratorier, administration, arkiv,

bibliotek, gjuteritekniskt centrallaboratorium o. s. v. samt en ugnshall med

utrymmen för försök med ugnar och dylikt ävensom för förråd. I källarvåningen

skulle de båda byggnaderna lämpligen förbindas med en förbindelsegång.

Byggnaderna hade på grund av terrängförhållandena förlagts längs

med Drottning Kristinas väg och utformats så, att en gård erhållits emellan

dem.

Enligt det uppgjorda förslaget skulle huvudbyggnaden uppdelas i två huvuddelar

sammanbundna av ett centralt beläget trapphus. Byggnaden skulle

bestå av källarvåning, två fulla våningar jämte en tredje våning endast över

byggnadens ena huvuddel. På grund av terrängens lutning kunde arbetsrum

med direkt dagsljus inredas i östra delen av källarvåningen. I huvudbyggnaden

skulle inrymmas -— utom institutets egna lokaler —• ett gjuteritekniskt

centrallaboratorium bestående av tre rum för sandundersökningar, ett kemiskt

laboratorium och ett kontorsrum, tillhopa 108 m2 golvyta. Institutets

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

egna lokaler i huvudbyggnaden skulle, oberäknat korridorer etc., omfatta

sammanlagt cirka 1,483 m2 och bestå av fysikaliska, fysikalisk-kemiska och

kemiska laboratorier, laboratorier för olika slags specialundersökningar,

verkstadsrum, rum för föreståndare och annan forskningspersonal, expedition,

bibliotek, läs- och sammanträdesrum, skyddsrum m. m.

Ugnshallen skulle enligt förslaget innehålla en stor hall (400 m2) för försök

med ugnar, ett maskinrum för högfrekvensugn, ett större förrådsrum

(115 m2) och ett omklädningsrum. Genom att förlägga försöken med ugnar

och dylikt i en särskild byggnad skulle vinnas dels att ugnsförsöken icke kunde

inverka störande på det egentliga laboratoriearbetet, dels att kostnaden för

byggnaden för de skrymmande ugnsförsöken kunde nedbringas därigenom

att ugnshallen uppfördes som en vanlig industribyggnad.

På grund av att det föreslagna centrallaboratoriet för gjuteriteknisk forskning

till omfattningen vore ganska litet i förhållande lill det hela, hade det

icke förlagts i någon särskild del av institutets byggnader, utan dess lokaler

hade inrymts på lämpliga platser bland institutets egna laboratorierum.

Byggnadernas uppvärmning skulle åtminstone tills vidare ske med hetvatten

eller ånga från den bränsletekniska försöksstation, som vore under uppförande

i grannskapet. Planer hade diskuterats att inrätta gemensam värmecentral

för såväl tekniska högskolans byggnader som de olika instituten för

teknisk forskning och provning i området omkring Drottning Kristinas väg.

Skulle en sådan plan realiseras, borde även metallografiska institutet anslutas

till den gemensamma värmecentralen.

Byggnadskostnaderna hade beräknats till 1,200,000 kronor enligt följande

sammanställning:

Egentliga byggnadsarbeten .......................... kronor 770,000

Yttre rörgravar, sprängning, planering ................ » 45,000

Värmeledning och ventilation ........................ » 115,000

Gas-, vatten- och avloppsledningar samt sanitetstekniska

installationer .................................... » 37,000

Starkströmsanläggningar, exkl. transformator och högsp.-

utrustning ...................................... » 50,000

Svagströmsanläggning, inkl. telefon.................... » 10,000

Elektrisk hiss ...................................... » 15,000

Dragskåp, fasta laboratoriebord och dylikt ............ » 40,000

Yttre ledningar och planering etc..................... » 20,000

Ritningar, kontroll och administration samt oförutsedda

utgifter .................................... »_98,000

Summa kronor 1,200,000.

Av de angivna kostnaderna belöpte 930,000 kronor å huvudbyggnaden,

210,000 kronor å ugnshallen med förbindelsegången samt 60,000 kronor å

dragskåp, fasta laboratoriebord och dylikt ävensom yttre ledningar och

planering etc.

I kostnaderna för yttre ledningar hade ej medräknats för området i dess

helhet erforderliga huvudavloppsledningar.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

23

Vad slutligen angår utrustningen torde jag, med hänsyn till att kostnaderna

härför icke skola bestridas av statsverket, beträffande den närmare kostnadsberäkningen

få hänvisa till betänkandet (bil. 8). Utredningen anför i

fråga örn utrustningen:

Till begreppet utrustning hänföras möbler, lösa laboratoriebord, instrument

och apparatur samt för institutet speciella installationer. Utrustningen

bör, i den mån det utan olägenhet kan ske, i fråga om uppställning och

sammansättning planeras så, att den utan svårigheter kan anpassas efter

ändrade uppgifter.

För det utvidgade metallografiska institutet står i första hand till förfogande

den utrustning, som tillhör det gamla institutet. Denna har i nuvarande

skick beräknats vara värd 85,000 kronor. Därjämte förfogar det gamla metallografiska

institutet över ett melallografiskt mikroskop, en spektrograf och

en dragprovningsmaskin, vilka tillhöra järnkontoret, men dessa beräknas

komma att ställas till disposition för användning i det nya institutet. Värdet

av denna utrustning har uppskattats till 20,700 kronor.

Utöver den begagnade utrustning, som det nya institutet skulle få förfoga

över, erfordras emellertid betydande nyanskaffningar. En sammanställning

visar att nyanskaffningar för själva institutet skulle behöva göras för ett beräknat

belopp av 400,000 kronor.

Enligt utrustningslistan skulle institutet bli allsidigt utrustat och få möjlighet

att angripa problemen från en mångfald olika utgångspunkter.

I institutet skulle även enligt förslaget inrättas en verkstad. Även örn man

bör förutsätta att institutet för större och mera rutinmässiga arbeten anlitar

den centrala verkstad, som kan komma att bli utförd i samband med tekniska

högskolans utbyggnad och tillkomsten av ytterligare forskningsinstitut,

är det dock nödvändigt, att institutet även får en egen verkstad för

speciella arbeten. För forskningsverksamheten angående järn och andra metaller

erfordras nämligen en stor mängd verkstadsarbeten för framställning

och bearbetning av provstycken ävensom för uppbyggande och reparation

på ort och ställe av maskiner, ugnar och annan specialutrustning. Därjämte

kan verkstadsutrustningen delvis anses ingå i apparaturen för forskningsverksamheten,

där den exempelvis kan användas för bearbetningsprov.

Större delen av utrustningen kan tillverkas inom landet och torde därför

vara möjlig alt anskaffa även i nuvarande läge, medan det däremot torde

bjuda på svårigheter att just nu anskaffa vissa delar, särskilt den optiska

utrustningen. I de fall, då alltför stora svårigheter möta att uppdriva någon

viss apparat eller utrustningsdetalj, bör utrustningslistan med hänsyn härtill

revideras.

Den föreslagna utrustningen bör icke betraktas som slutgiltig, utan man

måste tänka sig att den efter hand kompletteras, allt eftersom nya behov uppkomma

eller den tekniska utvecklingen nödvändiggör moderniseringar.

Den erforderliga utrustningen för det gjuteritekniska centrallaboratoriet

har beräknats kosta 45,000 kronor.

Yttranden.

Endast i några av yttrandena har utredningens förslag beträffande institutets

förläggning blivit föremål för särskilt uttalande.

Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har icke haft något att

erinra mot det föreslagna läget för institutet, enär därigenom god kontakt

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 245-

syntes kunna uppnås såväl med tekniska högskolans nuvarande som med

dess blivande institutioner, speciellt inom den bergsvetenskapliga avdelningen.

Lärarkollegiet vid Chalmers tekniska högskola framhåller, att genom att

institutet vore avsett att fungera i nära anslutning till tekniska högskolan i

Stockholm komme även undervisningens intressen att bliva väl tillgodosedda.

Riksmarskalksämbetet hänvisar till ett av intendenten för Kungl. Djurgården

till ämbetet avgivet yttrande, vari denne framhållit, att den för institutet

föreslagna tomten liksom närliggande obebyggda områden borde reserveras

för tillgodoseende av det framtida behovet av utvidgning av områdena

för tekniska högskolan, statens provningsanstalt, statens väginstitut, forskningsinstitutet

för cement och betong samt bränsletekniska försöksstationen.

Intendenten hade vidare erinrat, att för Djurgårdsförvaltningens väster om

bränsletekniska försöksstationen befintliga byggnader för hovjägarebostad,

stall, såg, spån- och torkhus med därtill hörande område för upplag av ved

och virke icke funnes någon annan lämplig plats att tillgå samt att, när dessa

byggnader allt fortfarande komme att erfordras för Djurgårdens drift, plats

där icke kunde erhållas för tilltänkta laboratoriebyggnader m. m. Då nu betydande

markområden ifrågasattes till upplåtelse för metallografiska institutets

nybyggnad, hade intendenten ansett, att försiktigheten bjöde att dessa

markområden tillsvidare reserverades för framtida behov av utvidningar. Stor

säkerhet förelåge annars enligt intendentens mening, att ytterligare delar av

norra Djurgårdens därvarande parkområden måste offras för bebyggelse,

något som ur natursynpunkt icke borde tänkas få ifrågakomma. I likhet med

intendenten fann ämbetet sig böra avstyrka, att institutet förlädes till den av

utredningen föreslagna platsen. Ämbetet ansåge det därför vara synnerligen

önskvärt, att ärendet gjordes till föremål för fortsatt behandling samt att därvid

möjligheten att förlägga institutet till kronoegendomen Bergshamra omedelbart

nordväst örn Ålkistan även övervägdes.

I anledning av vad riksmarskalksämbetet sålunda anfört har utredningen

i infordrat yttrande utlåtit sig på följande sätt:

Riksmarskalksämbetets ståndpunktstagande synes bottna i vissa missförstånd.

Utredningen har alltifrån början av sin verksamhet beaktat, att endast

ett begränsat område invid tekniska högskolan kunde påräknas för högskolans

utvidgning och för anläggning av forskningsinstitutioner i anknytning

till densamma. Med anledning härav har utredningen i samarbete med 1940

års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen gjort en undersökning

angående behovet av utvidgningar av de redan befintliga institutionerna samt

av nyanläggningar av sådana institutioner, vilka flora anknytas till tekniska

högskolan. I de förslag, som framlagts av utredningen, har också beaktats

angelägenheten av att spara på tomtutrymme och att till området vid tekniska

högskolan endast förlägga sådana institutioner, som organiskt höra

samman med högskolan. I det följande lämnas vissa närmare uppgifter angående

det beräknade markbehovet för tekniskt-vetenskapliga institutioner.

Enligt en preliminär plan för tekniska högskolans utbyggnad, som uppgjorts

av de sakkunniga för den högre tekniska undervisningen, skulle betryggande

utvidgningsmöjligheter för högskolan erhållas, om markområdena

mellan högskolan och röda korsets sjukhem samt närmast norr och öster örn

sjukhemmet reserverades för nybyggnader för de egentliga högskoleinstitutionerna.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

25

För övriga tekniskt-vetenskapliga institutioner skulle tillgängliga markområden

väster om Drottning Kristinas väg jämte den nu föreslagna tomten

för metallografiska institutet vara tillfyllest.

Vad först angår statens provningsanstalts behov av tomtmark för utvidgning

har detta beaktats redan i utredningens yttrande över ingenjörsvetenskapsakademiens

förslag till bränsleteknisk försöksstation. Därvid beräknades

i samråd med provningsanstalten att ett område närmast nordväst om

anstaltens nuvarande tomt skulle reserveras för anstaltens eventuella utbyggnad.

I samband med utredningen angående bränsletekniska försöksstationen

dryftades även frågan om utvidgningsmöjligheterna för den under ingenjörsvetenskapsakademiens

hägn bedrivna forskningen, både den som skulle bedrivas

i bränsletekniska försöksstationen och eljest. Därvid konstaterades att

tillräcklig plats för denna verksamhet skulle kunna beredas utan att inkräkta

på andra betydelsefulla intressen. Det förutsattes härvidlag, att djurgårdsförvaltningens

såg i framtiden skulle komma att flyttas.

Även svenska träforskningsinstitutet har planerats med beaktande av dess

framtida utvecklingsbehov. För dess utvidgning fordras reservation av ett

markområde runt omkring den tillämnade byggnadsplatsen, vilket närmare

angivits på ritningar, som av träforskningsinstitutets styrelse inlämnats till

byggnadsstyrelsen. Med hänsyn till träforskningsinstitutets behov av utvidgningsmöjligheter

är det icke görligt att förlägga det planerade metallografiska

institutet väster örn Drottning Kristinas väg.

Statens väginstitut upptar icke för närvarande hela utrymmet inom institutets

byggnad, utan där äro dessutom inrymda ett laboratorium för vägbyggnadsinstitutionen

vid tekniska högskolan samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

geotekniska laboratorium. Genom att flytta det geotekniska laboratoriet

kunna utvidgningsmöjligheter beredas inom den nuvarande byggnaden.

Nybyggnad skulle i sådant fall behöva uppföras för den geotekniska verksamheten,

förslagsvis invid statens väginstitut eller i närheten av forskningsinstitutet

för cement och betong.

Vad angår metallografiska institutet, örn vilket nu är fråga, inrymmer den

föreslagna tomten, såsom också framhållits i utredningens betänkande i ämnet,

betryggande utvecklingsmöjligheter.

I fråga om andra forskningsbehov må erinras örn att utredningen icke ansett

sig böra tillstyrka inrättande av något särskilt institutet för byggnadsforskning

utan i stället föreslagit inrättande av statens kommitté för byggnadsforskning

med uppgift att systematisera och samordna forskningsverksamheten

på byggnadsområdet. För sin forskningsverksamhet skulle kommittén

anlita befintliga och planerade institutioner vid tekniska högskolan i

Stockholm, Chalmers tekniska högskola, statens provningsanslalt m. fl. institutioner.

Skulle det i framtiden befinnas motiverat att upprätta ett centralt

institut för byggnadsforskning, behöver detta icke läggas invid tekniska

högskolan, då denna enligt uppgjorda utbyggnadsplaner skulle komma att

utrustas med tillräckliga laboratorier och lärarkrafter för undervisningen. Ett

eventuellt centralinstitut för byggnadsforskning skulle också kräva så stort

markutrymme, alt de på grund härav måste förläggas på annat ställe än invid

tekniska högskolan.

Beträffande textilforskningen har utredningen funnit, att de övervägande

skälen tala för att denna koncentreras lill ett institut i anknytning till Chalmers

tekniska högskola i Göteborg. I motiveringen härför har bl. a. understrukits,

att tomtutrymmet invid tekniska högskolan i Stockholm är begränsat

och måste reserveras för sådana institutioner, sorn icke utan betydande

olägenheter kunde förläggas på annan plats.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Alaj:ts proposition nr 245.

Frågan om livsmedelsforskningens ordnande har även upptagits lill behandling

av utredningen, som därvid preliminärt tänkt föreslå inrättande av

ett forskningsinstitut på det konservtekniska området. Delta skulle ävenledes

förläggas till Göteborg i lokal anknytning till Chalmers tekniska högskola.

Även i denna forskningsfråga har den begränsade tillgången på tomtutrymme

vid tekniska högskolan tillmätts vederbörlig betydelse.

De förslag till nybyggnader för forskningsinstitut, som utredningen framlagt

och planerar, komma troligen att inskränka sig till de förut nämnda,

d. v. s. byggnader för svenska träforskningsinstitutet och metallografiska

institutet i anknytning till tekniska högskolan i Stockholm samt för svenska

textilforskningsinstitutet och ett institut för konservteknisk forskning i anknytning

till Chalmers tekniska högskola. Behov av utvidgade forskningsmöjligheter

föreligga dock även på vissa andra områden, exempelvis silikatforskning

och läderforskning, men dessa forskningsområden lia icke det intima

samband med den tekniska undervisningen, att de med nödvändighet

måste föreläggas invid någon av de tekniska högskolorna. Måhända kunna

dessa forskningsområden, som kräva mindre lokalutrymmen än de fyra stora

branschinstitut, som nyss nämnts, få sina lokalbehov tillfredsställda genom

upplåtande av utrymme inom området vid ingenjörvetenskapsakademiens

bränsletekniska försöksstation.

Vad slutligen angår sambandet mellan det föreslagna metallografiska institutet

och tekniska högskolan må erinras om, att forskningsutredningen ur

principiella synpunkter behandlat frågan om sambandet mellan den teknisktvetenskapliga

forskningen å ena sidan samt högre teknisk undervisning å den

andra i sitt betänkande nr I (stat. off. utr. 1942: 6 sid. 104—107). Därvid

har betonats angelägenheten av att intim samverkan ordnas mellan forskningen

och undervisningen. De framförda allmänna synpunkterna angående

sambandet mellan forskning och undervisning gälla också för järn- och metallområdet.

Det må även framhållas, att enligt det framlagda förslaget skall

metallografiska institutet på flera sätt anknytas till högskolan. I institutets

styrelse skall högskolan vara representerad och vid institutet skall plats beredas

för studerande vid tekniska högskolan att utföra examensarbeten eller

forskningsarbeten för vinnande av examen eller doktorsgrad. Institutets resurser

skola vidare vara tillgängliga för andra forskare, sålunda även för professorer

och andra lärare vid tekniska högskolan, att vid institutet eller i

samarbete med detta utföra forskningsarbeten. Då tekniska högskolan i

Stockholm är den enda läroanstalt i riket, som meddelar högre teknisk undervisning

angående järn och andra metaller, är sambandet mellan metallografiska

institutet och denna högskola ojämförligt mycket starkare än mellan

institutet och andra vetenskapliga institutioner. Med hänsyn härtill är

det i hög grad angeläget, att metallografiska institutet förlägges invid tekniska

högskolan.

Slutligen må framhållas, att enligt det framlagda förslaget till inrättande

av ett metallografiskt institut skulle byggnaderna för institutet tillhöra staten

och upplåtas åt institutet för begränsad tid. Skulle det mot förmodan komma

att visa sig önskvärt att disponera den ifrågavarande tomten och de därpå

uppförda byggnaderna för annat ändamål, har staten sålunda möjligheter att

genom uppsägning av avtalet mellan staten och industrien genomföra detta.

Byggnadsstyrelsen — som förklarat sig icke hava något att i huvudsak erinra

mot vare sig de uppgjorda ritningarna eller de beräknade byggnadskostnaderna

för institutet — har ansett sig icke böra motsätta sig, att institutet

förlägges till det av utredningen föreslagna området. Därvid har styrelsen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

21

dock ifrågasatt viss begränsning av tomtområdet och viss avvikelse från den

föreslagna förläggningen av byggnaden. Härutinnan anför styrelsen:

Å karta, tillhörande av särskilda sakkunniga den lä maj 1917 avgivet betänkande

angående Djurgårdens bevarande såsom park, har inom här ifrågasatta

områden angivits en gräns för den mark, som av de sakkunniga föreslagits

att upplåtas till statsinstitutioner. Denna gränslinje har å den remisshandlingarna

bilagda situationsplanen av styrelsen inlagts under beteckningen

A—B. Styrelsen är av den bestämda meningen, att denna gränslinje i stort

sett icke bör rubbas, men anser dock att vissa smärre avvikelser kunna tänkas

förekomma med hänsyn till terrängens beskaffenhet och blivande byggnaders

utformning. Den av utredningen föreslagna gränsen för det metallografiska

institutets område avviker avsevärt från Djurgårdssakkunnigas föreslagna

gränslinje och tager ej heller tillbörlig hänsyn till de förevarande terrängförhållandena.

Då alltså det föreslagna tomtområdet alltför mycket inkräktar

på det område i närheten av Ugglevikskällan, som jämväl enligt styrelsens

mening bör bevaras såsom naturlig park, har styrelsen undersökt

möjligheten att begränsa tomtområdet och samtidigt vinna en bättre

anslutning till terrängförhållandena. Enligt vad styrelsen härvid funnit

borde tomten kunna minskas från den i ärendet bilagda situationsplanen

av styrelsen angivna figuren C—D—E—F till å samma plan av styrelsen

införda figuren G—H—I—K.

Bredden å Drottning Kristinas väg kan tills vidare bibehållas, men bör vid

planerandet av nybyggnad för metallografiska institutet hänsyn tagas till

eventuella framtida krav örn ökad bredd till omkring 12 meter. Styrelsen

håller även före, att huskropparna böra kunna flyttas 6 meter närmare denna

väg på sätt av styrelsen markerats med rött å situationsplanen.

Slutligen vill styrelsen framhålla, att, såvitt nu pågående utredningar giva

vid handen, området mitt emot metallografiska institutet med nödvändighet

kommer att behöva reserveras för institutet för träforskning, omfattande

hela området mellan järnvägen, Drottning Kristinas väg och det under uppförande

varande institutet för bränsleteknisk forskning. I anslutning till

detta torde plats behöva reserveras för ytterligare byggnader för ingenjörsvetenskapsakademien,

varjämte området söder härom lärer böra upplåtas

för statens provningsanstalt.

Delta innebär, att hela det område, som i denna trakt står till förfogande

för den tekniska forskningen, blir taget i anspråk i och nied att nu nämnda

behov komma att tillgodoses. Det är nämligen att märka, att de områden

öster om Drottning Kristinas väg, som kunna komma att bebyggas, med undantag

för det nu ifrågavarande området för det metallografiska institutet,

måste reserveras för tekniska högskolans framtida utvidgningsbehov.

Styrelsen delar Djurgårdsintendentens uppfattning rörande betydelsen av

att den begränsade tillgången på mark innebär en stor fara för att delar av

Djurgårdens parkområden, vilkas bevarande måste betraktas såsom ett viktigt

önskemål, komma att tagas i anspråk för bebyggelse. Det är också möjligt,

alt det kan visa sig svårt att erhålla en lämplig förläggning för det av

Djurgårdsförvaltningen disponerade området ovanför det bränsletekniska laboratoriet,

vilket enligt en av ingenjörsvetenskapsakademien utarbetad plan småningom

skulle komma att tagas i anspråk för olika av akademien planerade

forskningsinstitutioner. Styrelsen är emellertid av den uppfattningen, att det

behöriga tillgodoseendet av forskningens behov är av sådan vikt, alt svårigheterna

med en förflyttning av Djurgårdsförvallningens nyssnämnda anläggningar

icke böra få utgöra något avgörande binder.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

Departementschefen.

Vad frågan om förläggningsplats för det ombildade metallografiska institutet

angår torde inom fackkretsar enighet råda därom, att en förläggning

i närheten av tekniska högskolan i Stockholm och de där framväxande forskningsinstituten

av olika slag är mest ändamålsenlig. I ärendet synes vidare

vara klarlagt, att den lämpligaste platsen för metallografiska institutet ligger

inom det av utredningen föreslagna området på Djurgården öster örn

Drottning Kristinas väg. Med anledning av riksmarskalksämbetets erinringar

mot denna förläggning må framhållas, att — enligt vad som framgår

av vissa av utredningen i samarbete med 1940 års sakkunniga för den

högre tekniska undervisningen gjorda undersökningar -—• betryggande utvidgningsmöjligheter

för tekniska högskolan torde stå till buds å markområden

mellan högskolan och röda korsets sjukhem samt närmast norr och

öster om sjukhemmet ävensom att för övriga redan beslutade eller planerade

tekniskt-vetenskapliga institutioner tillgängliga markområden väster örn

Drottning Kristinas väg jämte den nu föreslagna tomten för metallografiska

institutet äro tillfyllest. Med hänsyn härtill och till önskvärdheten av att

ifrågavarande forsknings behov av intimt samarbete med tekniska högskolan

såvitt möjligt blir tillgodosett tillstyrker jag, att det av utredningen föreslagna

området tages i anspråk för institutet. Därvid förutsätter jag

emellertid, med anledning av byggnadsstyrelsens förslag om ianspråktagande

för institutet av endast en begränsad del av samma område, att med

slutlig prövning av frågan härom må anstå i avvaktan på resultatet av den

ytterligare utredning i ämnet, som torde böra verkställas i samband med

utarbetandet av slutliga byggnadsritningar.

Vad angår de för institutet avsedda byggnadernas utformning föreslår utredningen

uppförande dels av en huvudbyggnad med rum för laboratorier,

administration, arkiv, bibliotek, gjuteritekniskt centrallaboratorium m. m.,

dels ock av en ugnshall med utrymmen för försök med ugnar och dylikt

ävensom för förråd. I källarvåningen skulle de båda byggnaderna förenas

med en förbindelsegång. Av byggnaderna skulle huvudbyggnaden omfatta

en ungefärlig effektiv golvyta av 1,590 m2, därav 108 m2 för det gjuteritekniska

centrallaboratoriet, och ugnsbyggnaden en ungefärlig golvyta av 580

m2. Byggnadskostnaderna hava beräknats till 1,200,000 kronor, varav för

huvudbyggnaden 930,000 kronor, för ugnshallen med förbindelsegång

210,000 kronor samt för dragskåp, fasta laboratoriebord, yttre ledningar och

planering m. m. sammanlagt 60,000 kronor. Framhållas må, att i kostnaderna

för yttre ledningar endast medräknats kostnader för servisledningar

samt att Kungl. Majit i proposition nr 203 till innevarande års riksdag äskat

medel till huvudledningar för gas, vatten och avlopp för vissa beslutade

eller planerade institutioner vid Drottning Kristinas väg, bl. a. metallografiska

institutet.

För egen del vill jag förorda, att de till ärendet hörande ritningarna, vilka

den 20 februari 1943 upprättats av arkitekterna Nils Ahrbom och Helge

Zimdahl, måtte få tjäna till ledning vid utarbetandet av slutliga huvudritningar

till byggnaderna. Jag förutsätter, att de definitiva huvudritningarna

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

29

komma att underställas Kungl. Majit för fastställelse och att i samband därmed

riksmarskalksämbetet beredes tillfälle föreslå villkor för upplåtelsen av

det för byggnaderna avsedda området. Utredningens beräkning av byggnadskostnaderna

torde kunna godtagas.

Institutets organisation och finansiering.

Utredningen.

I fråga örn institutets inre organisation anför utredningen till en början

följande:

Styrelsen för institutet bör vara så sammansatt, att den — utom administrativ

erfarenhet — inrymmer representanter för grund- och målforskning

samt för de av institutets verksamhet närmast berörda näringsgrenarna.

Näringslivets representation i institutets styrelse bör sålunda bestå av representanter

för järnhantering, verkstadsindustri och metallindustri.

Styrelsens uppgift bör vara att leda institutets verksamhet, bland annat

genom att fastställa arbetsprogram och disponera institutets medel. Styrelsen

bör också tillse, att erforderligt samarbete med näringslivet och den högre

tekniska undervisningen kommer till stånd samt att gällande bestämmelser

för verksamheten följas. Även om den nuvarande styrelsen för metallografiska

institutet redan fullgör dessa uppgifter, är det dock med hänsyn till

det samarbete mellan staten och vederbörande industribranscher, som utredningen

i dess här framlagda förslag avser att få till stånd, angeläget, att en

styrelse tillsättes enligt de nya stadgarna så snart beslut fattats om nybyggnad

för institutet och omorganisation av dess verksamhet. Härigenom får den nya

styrelsen tillfälle att deltaga i arbetet med byggnadens uppförande och utrustning

och kan i god tid ombesörja anställning av personal och vidtaga

andra åtgärder för verksamheten.

Institutets personal. Med hänsyn till institutets relativt begränsade

storlek och särskilt till dess ganska enhetliga verksamhetsområde kan

det anses befogat att låta dess ledande forskare samtidigt vara dess föreståndare.

Härigenom kommer visserligen dennes arbetsförmåga att delvis tagas

i anspråk för administrativa göromål, men dessa torde å andra sidan icke

behöva bli så omfattande, att de motivera anställande av särskild styresman.

Det förhållandet, att institutet icke behöver ställas till förfogande för teknisk

undervisning annat än i samband med examens-, licentiat- och doktorsarbeten,

kan också anföras som skäl för antagandet, att de administrativa göromålen

icke skola bli alltför betungande.

Personalen i övrigt torde komma att bestå av på institutets stat fast eller

tillfälligt anställd personal, utomstående forskare, som vid institutet för egen

eller särskild uppdragsgivares räkning utföra undersökningar, samt slutligen

teknologer, ingenjörer och andra, som där utföra arbeten för examen eller

doktorsgrad.

Särskild personal för ledning av dessa examens-, licentiat- och doktorsarbeten

har icke upptagits på institutets stat, då det förutsättes, att vederbörande

lärare vid tekniska högskolan i regel skall leda sådant arbete och

att därför institutets huvudsakliga befattning med dem skulle bli afl ställa

forskningsresurser till förfogande. I vissa fall torde man dock även kunna

räkna med att dylika i forskarutbildningen ingående arbeten kunna inordnas

i institutets forskningsprogram och mera aktivt ledas av institutets personal.

Den erforderliga fasta personalen har beräknats vid full drift uppgå till 18

personer enligt följande personalförteckning:

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 245-

Årlig grundlön

kronor

1 föreståndare ............................................. 20,000

2 laboratorer å 12,000 kr./år................................. 24,000

2 ingenjörer å 8,000 kr./år................................... 16,000

3 assistenter å 6,000 kr./år................................. . . 18,000

2 assistenter å 4,800 kr./år................................... 9,600

1 bibliotekarie, bokförare och korrespondent................... 4,500

1 instrumentmakare och vaktmästare.......................... 5,400

2 verkstadsbiträden å 4,000 kr./år............................ 8,000

4 laboratoriebiträden å 3,000 kr./år..................... 12,000

Summa kronor 117,500.

Eftersom personalkostnaderna, såsom i det följande närmare utvecklas,

skola utgå helt av industrimedel, ha grundlönerna för de olika tjänsterna

uppskattningsvis upptagits till den nivå, som motsvarande befattningar ansetts

betinga inom industrien. Institutets styrelse har att framdeles — med

tillämpande av de fria anställningsregler, som gälla inom det enskilda näringslivet

— från fall till fall uppgöra med vederbörande personal om lönevillkoren.

Som framgår av personalförteckningen föreslås ungefär hälften av den

fasta personalen vara tekniskt-vetenskapligt utbildad, medan den andra hälften

kan hänföras till kategorien hjälpkrafter.

Föreståndaren bör tillsättas av styrelsen och övrig fast personal av styrelsen

på förslag av föreståndaren. Tillfällig personal bör anställas av föreståndaren

direkt.

I fråga om anskaffningen av lämplig personal torde institutet komma att få

jämförelsevis goda möjligheter, eftersom forskning inom dess område sedan

länge bedrivits såväl vid det gamla metallografiska institutet som vid tekniska

högskolan och inom industrien. Det bör därför finnas förutsättningar

att omedelbart besätta åtminstone en del av befattningarna vid institutet

med sådan personal, som redan förvärvat god erfarenhet av forskningsarbete.

Utredningen har jämväl behandlat frågan om arbetets bedrivande vid institutet

och härutinnan anfört:

Institutets huvuduppgift skall, såsom redan nämnts, vara att bedriva systematisk

grundforskning inom järn- och metallindustriens och därmed sammanhängande

områden. Denna del av verksamheten skall bedrivas enligt ett

allmänt forskningsprogram, som för ett år i sänder fastställes av styrelsen.

Förslag till program uppgöres av institutets föreståndare i samarbete med det

råd av tekniker och vetenskapsmän, som styrelsen för ändamålet ställer vid

hans sida. För att forskningsarbetet skall kunna bedrivas med framgång,

kräves att forskarna få arbeta under tillräckligt fria förhållanden. Det är

därför viktigt, att forskningsprogrammet icke binder verksamheten i detalj

utan endast anger riktlinjerna i stort. Föreståndaren bör äga befogenhet att

självständigt leda det löpande arbetet och göra de ändringar i dispositionerna,

som under arbetets gång visa sig motiverade och som icke spoliera det fastställda

programmet för institutets arbete.

För att följa arbetet med särskilda forskningsfrågor av större betydelse och

därvid skapa kontakt med vederbörande industrier kan styrelsen tillsätta tekniska

kommittéer. Institutets föreståndare synes i regel böra fungera som ordförande

i dessa.

I mån av utrymme och tillgängliga resurser i övrigt bör vidare möjlighet beredas

för sådana, som studera vid universitet eller högskola i Sverige eller där

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

31

avlagt examen, att vid institutet utföra examens-, licentiat- eller doktorsarbeten

på järn- och metallområdet. Motsvarande möjligheter böra även kunna

beredas andra forskare. Institutet kan därvid debitera ersättning för omkostnaderna

för dylika arbeten men har även möjlighet att efter styrelsens beprövande

stödja forskarutbildningen och den fria forskningen genom att efterskänka

dessa kostnader och genom att bevilja understöd i annan form. De

studerande och forskare, som på detta sätt beretts möjlighet att arbeta i institutet,

skola rätta sig efter de ordningsregler, som gälla för den vid institutet

anställda personalen, och i övrigt efter de anvisningar, föreståndaren lämnar.

I institutets byggnad inrymmes, som förut nämnts, även ett centrallaboratorium

för gjuteriteknisk forskning. Verksamheten i detta skall icke vara

underställd institutets styrelse eller föreståndare annat än i ordningsfrågor.

Däremot förutsättes att ett intimt samarbete till bådas bästa ordnas mellan

institutet och centrallaboratoriet. Därigenom kan man undvika att i onödan

dubblera lokaler och utrustning. Sålunda bör institutets sandforskning beträffande

grundläggande problem kunna beredas erforderligt arbetsutrymme

i centrallaboratoriet och å andra sidan böra institutets resurser i mån

av tillgång få nyttjas för centrallaboratoriets arbeten. Särskilt angeläget för

centrallaboratoriet synes det vara att få disponera utrymme i ugnshallen.

Institutet bör utom med centrallaboratoriet även samverka intimt med andra

vetenskapliga institutioner med närliggande arbetsuppgifter, särskilt med

tekniska högskolan i Stockholm. Av utomordentligt stor betydelse är det också

att institutet bedriver sitt arbete i nära kontakt med järn- och metallindustrien

och därvid i första hand med den gemensamma målforskning, som bedrives

genom industriorganisationerna.

Utredningen erinrar härefter örn, att utredningen i sina tidigare betänkanden

framfört vissa principer beträffande den yttre organisationen av teknisk

forskning i allmänhet. I vad det gällde de för järn- och metallforskningen

speciella synpunkterna på dessa frågor hade i nu förevarande betänkande

påvisats, att särskilt den grundläggande järn- och metallforskningen behövde

väsentligt ökas, att detta borde åstadkommas genom en utvidgning och omorganisation

av det nuvarande metallografiska institutet, att det ansetts angeläget

att institutet i dess tillämnade nya skick omfattade alla delar av järnocli

metallområdet utom gruvtekniken samt järn- och metallbearbetningstekniken

samt att institutet borde givas viss anknytning till tekniska högskolan

i Stockholm och organiseras så, att industriens medverkan i arbetet erhölles.

I den framställning till Kungl. Majit, som den 26 februari 1942 ingavs av

metallografiska institutets stiftelse och styrelse samt järnkontoret, hade föreslagits

alt staten skulle bekosta tomt och byggnad jämte underhåll och uppvärmning

för ett utvidgat metallografiskt institut i närheten av tekniska högskolan,

medan å andra sidan industrien skulle bekosta institutets utrustning

och drift i övrigt. Utredningen hade tagit fasta härpå i sitt arbete med

detta spörsmål och på basis därav inlett förhandlingar med vederbörande

industriorganisationer örn samverkan mellan staten och det enskilda näringslivet

för att utvidga, omorganisera och driva metallografiska institutet. Ett

resultat av dessa förhandlingar hade blivit, att järnkontoret, Sveriges mekaniska

verkstäders förbund (mekanförbundel), metallindustriens forskningsförening

och föreningen för stödjande av metallografiska institutet gemensamt

bildat stiftelsen Svensk järn- och metall forskning för alt tillsammans

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 245-

med slaten inrätta och driva det utvidgade metallografiska institutet. Av stiftarna

vore järnkontoret och mekanförbundet de två största branschorganisationerna

för behandling av ekonomiska och tekniska frågor. Metallindustriens

forskningsförening vore en nybildad förening mellan de ledande företagen

på nonferrometallernas område och hade till huvuduppgift att representera

dessa företag i fråga om ledningen och finansieringen av den gemensamma

forskningen. Föreningen för stödjande av metallografiska institutet slutligen

vore ett nytt namn på den förutvarande metallografiska institutets stiftelse,

som omorganiserats för att på ändamålsenligaste sätt kunna medverka

vid ledningen och finansieringen av verksamheten i det utvidgade metallografiska

institutet. Förhandlingarna mellan industriorganisationerna och utredningen

hade givit till resultat, att parterna enats om ett förslag till avtal

mellan Kungl. Maj:t och stiftelsen svensk järn- och metallforskning angående

ordnande av central forskningsverksamhet inom järn- och metallindustriens

och därmed sammanhängande områden. Detta avtal, vilket bilagts betänkandet,

hade för Kungl. Maj:t och kronan under förutsättning av Kungl. Maj:ts

godkännande undertecknats av ordföranden i utredningen samt för stiftelsen

av dess stiftare. Förslag till stadgar för det nya metallografiska institutet hade

även upprättats i samarbete mellan representanter för utredningen och industrien.

Dessa stadgar, vilka jämväl bilagts betänkandet, skulle träda i kraft

under förutsättning att de fastställdes av Kungl. Majit. För de förpliktelser,

stiftelsen enligt avtalet åtoge sig, skulle den ställa sådana garantier, som godkändes

av Kungl. Majit.

Avtalsförslaget torde jämte förslaget till stadgar få såsom bilaga fogas

till statsrådsprotokollet.

I anslutning till avtalsförslaget anför utredningen till en början följande:

Genom det förslag till organisation, som härmed framlägges, har — jämfört

med det förslag, som framfördes i den tidigare berörda framställningen

av den 26 februari 1942 — vunnits, att en fast inbördes samverkan erhålles

mellan de industribranscher, som främst ha behov och intresse av grundläggande

forskning på järn- och metallområdet, ävensom mellan dessa och den

högre tekniska undervisningen. Säkerhet skapas också genom detta nya förslag

för att alla svenska företag på järn- och metallområdet få möjlighet att

på lika villkor inträda i den föreslagna organisationen och få del av forskningsresultaten.

Det här framlagda förslaget innebär också, att styrelsens sammansättning

blir mera jämnt avvägd med hänsyn till de skilda intressena i forskningsverksamheten.

Styrelsen har sammansatts så, att statens representanter från

sina allmänna utgångspunkter kunna avväga mellan de olika privata intressena.

Det bör vidare framhållas att i utredningens förslag tillagts ett centrallaboratorium

för gjuteriteknisk målforskning, varigenom ett viktigt forskningsbehov

kan tillgodoses.

Vad angår statens respektive industriens skyldigheter beträffande inrättandet

och driften av institutet och nyssnämnda centrallaboratorium skall enligt

förslaget industriens garanterade insats för den grundläggande forskningen

på detta område bli relativt sett större än på de områden, beträffande vilka

utredningen tidigare framlagt förslag, men icke större än vad som ställdes i

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Martts proposition nr 245.

33

utsikt i den förutnämnda framställningen den 26 februari 1942 till Kungl.

Majit. Att industriens insats i detta fall blivit så stor att den omfattar, förutom

institutets utrustning med apparater etc., hela den egentliga driftskostnaden

med undantag av byggnadernas uppvärmning och yttre underhåll,

beror dels på, att det är fråga om vår största industrigrupp, i vilken ingå

många företag med gamla anor, så att en betydande fondering för gemensam

forskning redan ägt rum, innan sådan fondering försvårats genom nuvarande

skattelagstiftning, dels på att man på industrihåll ansett det angeläget, att det

enskilda näringslivets samlade representation i detta institut tillförsäkrades

större inflytande än vad som föreslagits för svenska träforskningsinstitutet

och svenska textilforskningsinstitutet.

Statens insats, vilken i princip är densamma som beträffande det nuvarande

metallografiska institutet, motiveras dels av statens allmänna intresse av

näringslivets förkovran som den nödvändiga ekonomiska grunden för vår

andliga och materiella kultur, dels av de särskilda synpunkter, som gälla för

järn- och metallindustrien, nämligen industrigruppens försvarspolitiska betydelse,

statens speciella intressen som en betydande råvaruägare och företagare

på området o. s. v.

I fråga om engångskostnaderna, anför utredningen vidare, skall

staten enligt avtalet tillhandahålla tomt och bekosta uppförandet av byggnader

för institutet jämte dessas inredning. Det hade därvid förutsatts, att

staten såvitt möjligt skulle reservera tomtmark för den utvidgning av institutet,

som framdeles kunde visa sig erforderlig. Utredningen hade undersökt

möjligheterna härför och kommit till det resultatet, att inom den föreslagna

tomten (40 X 160 m2) möjligheter funnes till i det närmaste fördubbling av

institutet. Utredningen fortsätter:

Byggnadskostnaderna jämte kostnaderna för fast inredning ha i det föregående

beräknats till 1,200,000 kronor med tillämpande av prisnivån i januari

1943. Häri ingå ej kostnaderna för huvudledningar i Drottning Kristinas

väg för gas, vatten och avlopp utan endast servisledningar. Staten åtager sig

enligt avtalet att bestrida de kostnader för byggnaderna jämte den fasta inredningen,

som uppstå om byggnaderna uppföras vid den tidpunkt, då

Kungl. Majit lägger fram proposition i ämnet till riksdagen. Skulle under

ärendets vidare handläggning och under byggnadstiden arbetslönerna komma

att höjas och materialpriserna att stiga, har stiftelsen förbundit sig att svara

för detta, dock med vissa inskränkningar, vilka närmare framgå av § 13.

Statens åtagande beträffande byggnadens uppförande har i avtalets § 4

angivits avse »såväl egentliga byggnadsarbeten som röjning, schaktning,

sprängning för grund, yttre rörledningar, planering och vägar samt installationer

för värme, kialt och belysning, ventilation, gas, vatten, avlopp, hissar,

dragskåp ävensom övrigt fast inredning, allt i huvudsaklig överensstämmelse

med bifogade ritningar och kostnadsförslag». Det stöter ofta på svårigheter

att dra någon klar gräns mellan vad som i ett institut av detta slag skall

räknas till inredning och vad som skall hänföras till utrustning. En såvitt

möjligt bestämd gräns bör dock i detta fall uppdragas, eftersom staten enligt

avtalet skall betala inredningen och stiftelsen utrustningen. Vad som bör

räknas till det ena eller det andra torde bäst klarläggas genom följande

principiella resonemang. Skulle institutets verksamhet av någon anledning

upphöra, bör staten kunna utnyttja byggnaderna till andra laboratorieändamål.

Slaten har därför endast intresse av att vara ägare till sådan inredning,

som kan komma till mångsidig användning och på grund härav kan

Bihang till riksdagens protokoll 19A3. 1 sami. Nr 215.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3-1

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

förutsättas bli till nytta även i den nya verksamheten. Stiftelsen, som ju representerar

industrien, bör däremot ha stora möjligheter att, örn institutet

skulle nedläggas, nyttiggöra dess för järn- och metallforskning speciellt avpassade

utrustning vid industriföretagens egna laboratorier eller vid eventuellt

inrättade centrallaboratorier för gemensam industriell forskning. Skiljelinjen

mellan inredning och utrustning bör på grund av dessa skäl dragas

enligt regeln, att till inredning räknas sådant, som är vägg- eller golvfast och

kan hänföras till normal standard för ett laboratorium, medan sådana anordningar,

som äro speciella för laboratoriets verksamhetsområde, räknas till

utrustning.

I stiftelsens åtagande ingår att bekosta institutets utrustning. Kostnaderna

för inköp till den första utrustningen beräknas till 400,000 kronor. Dessutom

skulle det nya institutet få disponera över den utrustning, värderad till

85,000 kronor, som för närvarande tillhör metallografiska institutet, ävensom

viss utrustning, värderad till 20,700 kronor, som nu disponeras av institutet

men äges av järnkontoret. Sådan utrustning, som inköpes för av stiftelsen

anslagna medel, skall förbli stiftelsens egendom. Beträffande den utrustning,

som nu tillhör järnkontoret, avser delta enligt uppgift att låta institutet även

i fortsättningen disponera densamma. Vid verksamhetens igångsättande skulle

institutet sålunda komma att förfoga över en utrustning till ett sammanlagt

värde av 505,700 kronor.

Även årskostnaderna för institutet föreslås, såsom framgår av avtalsförslaget,

skola uppdelas på staten och stiftelsen, ehuru i fråga om dessa

stiftelsens insats blir den huvudsakliga. Statens åtagande inskränkes till att

bekosta byggnadernas yttre underhåll och uppvärmning samt att betala erforderliga

arvoden till statens representanter i institutets styrelse. Det yttre

underhållet föreslås skola ombesörjas av byggnadsstyrelsen och kostnaderna

härför påföras statens allmänna fastighetsfond, byggnadsstyrelsens delfond.

Uppvärmningen har beräknats kosta 9,000 kronor per år, och till arvoden

åt statens styrelseledamöter föreslås ett årsanslag av 1,000 kronor. Stiftelsen

skall enligt avtalet bekosta institutets årliga utgifter i övrigt. Härom anför

utredningen:

Stiftelsens årliga bidrag till institutet skall vara så stort, att det möjliggör

att institutets forskningsresurser utnyttjas på ändamålsenligt sätt. Som säkerhet

för sina förpliktelser enligt avtalet skall stiftelsen ställa betryggande

garantier för att minst ett belopp av 150,000 kronor årligen genom stiftelsen

tillföres institutet för dess forskning enligt allmänt program. För den allmänna

forskningen disponerar institutet vidare över inkomsterna från sina

fonder, vilkas värde för närvarande beräknas till ungefär 900,000 kronor och

vilka på sista tiden avkastat i medeltal omkring 34,000 kronor per år. Det

belopp, som stiftelsen enligt avtalet förbinder sig att garantera som årsbidrag

under avtalstiden, får dock endast uppfattas som ett garanterat minimibelopp.

Institutet ger i sitt första utbyggnadsstadium rum för större verksamhet,

som behovet successivt måste framkalla. Utredningen räknar också med

industrianslag örn 175,000 kronor per år förutom engångskostnaderna för

institutets inrättande.

Ett av utredningen framlagt förslag till stat för institutet har följande

innehåll:

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj-.ts proposition nr 245.

Inkomster:

Årsanslag av statsmedel .............................. kronor 10,000

Räntor .............................................. » 34,000

Årsanslag från järnkontoret............................ » 100,000

Årsanslag från mekanförbundet......................... » 50,000

Årsanslag från metallindustriens forskningsförening...... » 25,000

Inkomster av patent, särskilda uppdrag m. m........... » 5,000

Summa kronor 224,000.

Utgifter:

Avlöningar och arvoden.

1. Arvoden åt av Kungl. Maj:t förordnade

styrelseledamöter ..................

2. Avlöningar åt fast anställd personal

(enligt personalförteckning) ........

3. Dyrtidstillägg ....................

4. Pensionsavgifter ..................

5. Pensioner ........................

6. Löner åt tillfällig personal ........

Omkostnader.

kronor

>

1,000

117,500

21,500

10,000

11,000

8,000

kronor

169,000

1. Uppvärmning .................... »

2. Elektricitet, gas, vatten ............ »

3. Byggnadernas inre underhåll........ >

4. Material (metaller, glasvaror, kemika
lier,

kontorsmaterial m. m.), maskiner,

ugnar, instrument ................ »

5. Publikationer etc................. »

6. övriga utgifter .................... »

9.000

8.000

11,000

20,000

2,000

5,000 kronor 55,000

Summa kronor 224,000.

Sammanfattningsvis har utredningen beräknat statens och industriens

(stiftelsens) bidrag till täckande av kostnaderna för institutet sålunda:

Staten ...................

Engångskostnader

Kronor

Årskostnader

Kronor

1 1,200,000

3 505,700

210,000

4 209,000

Industriel!.................

Utredningen anför i anslutning härtill, att i sammanställningen hade medräknats

bland industriens engångsutgifter även det hittillsvarande institutets

utrustning och bland industriens årsutgifter även inkomster av institutets

egna fonder. Såväl det hittillsvarande institutets utrustning som dess fonder

hade på sin tid hopbragts av medel från industriföretag, varför det vore berättigat

att inräkna dem i industriens kostnader.

1 Oberäknat tomtvärdet, men inberäknat byggnadskostnadcr för centrallaboratoriet.

2 » yttre underhåll.

8 » risk för ökning av byggnadskostnaderna.

4 > inkomster för enskilda uppdrag m. m. (5,000 kr/år).

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Majlis proposition nr 245.

I detta sammanhang framhåller utredningen, att centrallaboratoriet för

gjuteriteknisk forskning intoge en särställning. Då detta skulle hava att

utföra målforskning, borde enligt de av utredningen tillämpade allmänna

principerna industrien bekosta detta laboratorium helt och hållet. För lokalerna

skulle därför enligt avtalet stiftelsen erlägga hyra med 6 procent av de

av staten betalade byggnadskostnaderna för laboratoriet (tomtvärdet icke

inberäknat), och i övrigt skulle stiftelsen betala såväl utrustning som drift

av laboratoriet.

Förslaget till stadgar för institutet ansluter sig lill det framlagda förslaget

beträffande verksamhetens inre organisation och arbetets bedrivande vid

institutet, varom redogörelse lämnats i det föregående. Utredningen anför

om stadgeförslaget ytterligare i huvudsak följande.

Som namn för det planerade institutet för järn- och metallforskning har

av historiska skäl bibehållits det namn, »Metallografiska institutet», under

vilket närmast motsvarande verksamhet hittills bedrivits, ehuru namnet

»Svenska järn- och metallforskningsinstitutet», vilket även varit under övervägande,

bättre torde täcka institutets verksamhetsområde och vara mera i

analogi med namnen på motsvarande institut inom andra tekniska områden.

Enligt bestämmelse i § 3 skall Kungl. Majit förordna ordförande och tre

andra ledamöter av styrelsen efter hörande av respektive järnkontorets fullmäktige,

ingenjörsvetenskapsakademien, tekniska högskolans i Stockholm

styrelse och Stockholms högskolas styrelse. Sju styrelseledamöter, vilka skola

vara i aktiv tjänst i industriföretag, skola utses av stiftelsen.

Styrelsens ordförande och ledamöter utses enligt stadgarna för högst tre

år, men de kunna givetvis omväljas.

Till styrelsens sammanträden skola även kallas cheferna för forskningsverksamheten

vid järnkontoret respektive mekanförbundet, varigenom förutsättningar

skapas för en god kontakt mellan institutets grundläggande forskning

och den gemensamma målforskning, som bedrives av industrien.

Enligt § 6 skall såväl den tekniskt-vetenskapliga som den administrativa

ledningen av institutet utövas av en och samma person. Detta förutsätter,

att föreståndaren till sin hjälp har en person, som är kompetent att föra

räkenskaper och biträda med administrativa göromål.

Bestämmelserna i § 8 rörande äganderätten till vid institutet uppnådda

forskningsresultat samt angående patentering och andra liknande frågor

överensstämma nied de allmänna synpunkter på dessa spörsmål, som utredningen

framlagt i sitt betänkande I (sid. 144—146), och äro i huvudsak likalydande

med motsvarande bestämmelser i stadgarna för de tidigare föreslagna

svenska träforskningsinstitutet och svenska textilforskningsinstitutet.

I fråga örn bestämmelserna rörande sådana forskningsresultat, som uppnåtts

vid undersökningar på uppdrag och bekostnad av enskilda uppdragsgivare,

må anföras följande. Om en dylik uppdragsgivare för längre tid

skulle tillförsäkras resultaten av de av honom bekostade undersökningarna,

skulle detta kunna hämma institutets allmänna forskningsverksamhet, emedan

personalen då vore tvungen att hela tiden betrakta dessa undersökningar

som konfidentiella och icke ens finge utan uppdragsgivarens medgivande

begagna de rön, som gjorts, i det fortsatta allmänna forskningsarbetet. Ej

heller skulle institutet utan särskilt tillstånd av uppdragsgivaren kunna åtaga

sig nya uppdrag åt andra beträffande samma eller liknande problem. Allteftersom

dylika konfidentiella forskningsresultat anhopas inom institutet,

skulle dess verksamhetsområde alltmer inskränkas av sekretesshänsyn. Ett

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

37

företag skulle också kunna för lång tid utestänga de andra från att anlita

institutet inom ett aktuellt forskningsområde endast genom att ge institutet

ett uppdrag inom området ifråga. Med hänsyn till dessa omständigheter är

det viktigt, att äganderätten till forskningsresultat endast förbehålles uppdragsgivare

så lång tid, som behövs för att han skall hinna vidtaga nödiga

åtgärder för resultatens eventuella patentering. Ett år torde räcka i vanliga

fall, men det kan dock förekomma att forskningsresultat behöva ytterligare

prövas och utvecklas under längre tid, innan det kan utrönas örn de äro

värda patentering.

På grund härav ha bestämmelserna utformats så, att resultaten må förbehållas

uppdragsgivare, om denne så önskar, dock högst under ett år efter

det arbetet avslutats, såvida icke styrelsen på särskild framställning medgivit

förlängning av tiden.

Eftersom nästan hela driftbudgeten bygger på anslag av industrimedel,

har det i § 12 föreslagits, att stiftelsen skall utse båda revisorerna för institutet

och bevilja ansvarsfrihet för verksamheten.

Upplösningsbestämmelserna i § 14 böra givetvis endast tillämpas om institutets

verksamhet definitivt skall upphöra men däremot icke örn den av

någon orsak temporärt nedlägges.

Påpekas bör, att till institutets tillgångar icke skola räknas byggnader

jämte inredning, vilka tillhöra staten, och ej heller den utrustning, som enligt

avtalet tillhör stiftelsen »Svensk järn- och metallforskning». Institutets

egna tillgångar torde i första hand komma att bestå av den utrustning och

de fonder, som övertagas från det hittillsvarande metallografiska institutet,

och i andra hand av de patenträttigheter för uppnådda forskningsresultat,

som institutet kan komma att förvärva, ävensom de donationer, som framdeles

eventuellt komma institutet till del.

Yttranden.

Utredningens förslag i fråga örn institutets organisation och finansiering

har i huvudsak biträtts av de hörda myndigheterna och sammanslutningarna.

Endast beträffande organisationen lia från några håll framställts önskemål

örn smärre jämkningar.

Statskontoret framhåller, att anledning icke syntes föreligga att, på sätt

i § 3 i förslaget till stadgar för institutet närmare angåves, begränsa Kungl.

Maj:ts valfrihet vid förordnande av ordförande och de tre statsrepresentanterna

i institutets styrelse. Vidare syntes en av de två revisorer, som enligt

§ 12 i sagda förslag skulle granska institutets räkenskaper, böra utses av

Kungl. Maj:t.

Statens provningsanstalt föreslår, att i stadgarna för institutet måtte införas

bestämmelse om att institutet icke finge uppträda som konkurrent till anstalten

genom att mot betalning utföra provning åt utomstående.

Lärarkollegiet nid tekniska högskolan i Stockholm yttrar angående stadgeförslaget:
Såväl

av § 1 däri som av kommentarerna därtill framgår, att institutet

skulle bibehålla namnet »Metallografiska institutet». Med hänsyn till att icke

blott metallografiska utan även såväl metallurgiska som gjuleritekniska problem

komma alt bli behandlade, kommer tvivelsutan benämningen »Metallografiska

institutet» icke att till fullo täcka institutets arbetsuppgifter. Ej

heller kan namnet »Svenska järn- och metallforskningsinstitutet», vilket även

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

Departement"

chefen.

övervägts, anses vara fullt riktigt, beroende på alt även järnforskniug måste

anses vara en underavdelning av metallforskning. Örn icke av historiska skäl

och med beaktande av att institutet sedan många år utomlands är väl känt

under namnet »Metallografiska institutet» detta namn bör bibehållas, ifrågasättes,

huruvida icke benämningen »Svenska metallforskningsinstitutet», alternativt

»Metallforskningsinstitutet» borde införas.

Vad styrelsens sammansättning beträffar i enlighet med § 3 synes det berättigat,

att tekniska högskolan genom sin särställning som teknisk forskningsanstalt

och med hänsyn till det intima samarbete, som bör åstadkommas

mellan institutet och högskolan, bör givas bättre representation i styrelsen

än vad som nu förutsatts, och föreslås som följd härav, att § 3 ändras så,

att tekniska högskolans i Stockholm styrelse efter hörande av högskolans

lärarkollegium föreslår två styrelseledamöter, varav minst en skall tillhöra

avdelningskollegiet för bergsvetenskap.

Enligt § 9 beredes möjlighet för studerande att utföra arbeten vid institutet.

Då avsikten tvivelsutan varit, att även lärare skulle ha samma möjlighet,

föreslås följande ändring av första stycket av paragrafen: »Vid institutet

bör, i den mån så enligt bedömande av institutets föreståndare kan ske

utan olägenhet för övrig vid institutet bedriven forskningsverksamhet, möjlighet

beredas för lärare och studerande vid svenska universitet och högskolor

att utföra forskningsarbeten och arbeten för vinnande av teknisk eller akademisk

licentiatexamen eller doktorsgrad ävensom examensarbeten.»

Den närmare regleringen av samarbetet mellan staten och det enskilda

näringslivet på nu ifrågavarande forskningsområde har i utredningens betänkande

utformats efter förebild av vad därutinnan vid fjolårets riksdag

beslöts i fråga örn skogsproduktforskningen och tidigare i år föreslagits beträffande

textilforskningen. Sålunda hava efter förhandlingar mellan utredningen

och vederbörande industriorganisationer dessa bildat stiftelsen Svensk

järn- och metallforskning med uppgift att i samarbete med staten driva det

utvidgade metallografiska institutet, varjämte ett preliminärt avtal upprättats

angående statens och stiftelsens inbördes skyldigheter med avseende å detta

samarbete. Jämväl i fråga om den närmare avvägningen av dessa skyldigheter

har utredningen i flera väsentliga stycken följt de principer, som legat

till grund för vad tidigare beslutats och föreslagits beträffande de båda

andra forskningsområdena. Sålunda skall även i nu förevarande fall engångskostnaderna

så fördelas, att staten ställer tomt för institutsbyggnaderna

till förfogande och bestrider kostnaderna för byggnadernas uppförande,

medan stiftelsen anskaffar och bekostar den för verksamheten vid institutet

erforderliga inventarieutrustningen, dock att, i likhet med vad som föreslagits

i fråga om textilforskningen, stiftelsen jämväl skall — med viss begränsning

— svara för byggnadskostnaderna till den del desamma bero på

prisstegring å byggnadsmaterial och höjning av arbetslöner. Vad årskostnaderna

beträffar är däremot det nu föreliggande preliminära avtalet i så måtto

förmånligare för staten än de tidigare avtalen rörande skogsprodukt- och

textilforskning som staten enligt förstnämnda avtal endast skall bekosta

uppvärmning och yttre underhåll av byggnaderna samt arvoden till statens

representanter i institutets styrelse, medan staten enligt avtalet rörande textilforskning

även skall svara för en del av personalkostnaderna och enligt

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

39

avtalet angående skogsproduktforskning Ilar ali bestrida deli väsentliga delen

av samtliga årskostnader för den grundläggande forskningen. Det nu

till prövning föreliggande förslaget innebär tillika, att stiftelsen Svensk järnoch

metallforskning skall för dispositionen av lokalerna för det gjuteritekniska

centrallaboratoriet till staten erlägga årlig hyra, motsvarande sex procent

av de å dessa lokaler belöpande byggnadskostnaderna. Härutinnan överensstämmer

förslaget med vad i motsvarande hänseende gäller enligt avtalet

rörande skogsproduktforskning.

Det förslag till reglering av förhållandet mellan staten och industrien,

varom enighet sålunda åstadkommits mellan utredningen och industriens

representanter, har i yttrandena över utredningens betänkande tillstyrkts eller

lämnats ulan erinran. Även jag finner mig böra förorda förslaget, sådant

det utformats i det såsom bilaga till statsrådsprotokollet fogade avtalet, och

tillstyrker alltså avtalets godkännande från statens sida. Då det emellertid

framdeles kan befinnas önskvärt att utan större omgång eller tidsutdräkt

vidtaga smärre jämkningar i avtalet, torde det böra få ankomma på Kungl.

Majit att efter överenskommelse med stiftelsen besluta härom.

Även det såsom bilaga till avtalet fogade förslaget till stadgar för institutet

bör enligt min mening kunna i huvudsak godtagas. Jag ifrågasätter sålunda

icke, att metallografiska institutet skall i samband med den föreslagna utvidgningen

av institutets verksamhet ändra sitt namn, vilket sedan många

år tillbaka är väl känt såväl i Sverige som i utlandet. Ej heller synes det erforderligt

att i stadgarna uttryckligen förbjuda utförandet vid institutet av sådana

provningar, som falla inom statens provningsanstalts verksamhetsområde.

Bestämmelserna i §§ 1 och 7 i förslaget böra nämligen utgöra tillräcklig

garanti för att vid institutet endast rena forskningsarbeten komma att bedrivas.

Med hänsyn till att institutets driftbudget så gott som helt bygger på

anslagsmedel från industrien anser jag mig icke heller böra biträda statskontorets

ändringsförslag i vad det innebär rätt för Kungl. Majit att utse en av

de båda revisorerna. I anledning av vad statskontoret i övrigt anfört vill jag

endast framhålla, att Kungl. Majit icke enligt stadgeförslaget är bunden vid

valet av ordförande i institutets styrelse. Emellertid är det givetvis önskvärt,

att till ordförande utses en person med öppen blick för och ingående

erfarenhet örn på vilka punkter i främsta hand ett fördjupat inträngande

i de tekniska forskningsproblemen på detta område är av nöden. Något

utrymme synes icke finnas att tillmötesgå lärarkollegiets vid tekniska högskolan

i Stockholm önskan örn ökad representation för högskolan i institutets

styrelse. Vad slutligen beträffar den av lärarkollegiet föreslagna ändringen

av § 9 i förslaget i syfte att uttryckligen bereda möjlighet även för

lärare vid svenska universitet och högskolor att bedriva forskning vid institutet

förordar jag, att denna ändring kommer till stånd.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

Hemställan.

I enlighet med vad jag i det föregående tillstyrkt lärer beslut nu böra fattas

beträffande det preliminärt träffade avtalet samt om anslag till uppförande

av institutsbyggnadema. Innan dessa blivit färdigställda torde däremot

icke erfordras något särskilt anslag för uppfyllande av statens skyldighet enligt

avtalet att bidraga till institutets årskostnader. Visserligen kommer det

dessförinnan att föreligga behov av medel till arvoden och andra ersättningar

åt statens representanter i institutets styrelse. Dessa ersättningar synas emellertid

lämphgen kunna tills vidare bestridas av medel, som eljest stå till

Kungl. Maj:ts förfogande. Beträffande det erforderliga byggnadsans]aget å

1,200,000 kronor har utredningen föreslagit, att för nästa budgetår anvisas ett

begynnelseanslag av 500,000 kronor eller samma belopp som beräknats i riksstatsförslaget.

Utredningen torde ha avsett, att återstoden av de erforderliga

medlen skall anvisas å riksstaten för budgetåret 1944/1945. Häremot har jag

intet att erinra.

Under åberopande av vad jag sålunda och i tidigare sammanhang anfört

och förordat hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna vid statsrådsprotokollet fogat avtal med stiftelsen

Svensk järn- och metallforskning;

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att, i den mån så befinnes påkallat

och lämpligt, överenskomma nied stiftelsen om jämkningar

i avtalet;

dels ock till Uppförande av byggnader för järn- och metallforskning

å kapitalbudgeten, statens allmänna fastighelsfond,

för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag av kronor

500,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt förordnar,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Åke Hartvig.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

41

Bilaga.

Avtal mellan Kungl. Maj:t och stiftelsen »Svensk järn- och metallforskning»

angående ordnande av central forskningsverksamhet

inom järn- och metallindustriens och därmed sammanhängande

områden.

§ I
Stiftelsen

»Svensk järn- och metallforskning», i det följande kallad stiftelsen,

åtager sig att under de villkor, som nedan angivas, medverka till omorganisation

och väsentlig utvidgning av forskningsverksamheten vid »Metallografiska

institutet», i det följande kallat institutet, i syfte att få till stånd

en tidsenlig central tekniskt-vetenskaplig forskning inom den svenska järnoch

metallindustriens och därmed sammanhängande områden.

§ 2.

Institutets verksamhet, som skall bedrivas i nära samarbete med järnkontoret,

tekniska högskolan i Stockholm samt andra industriella och vetenskapliga

institutioner, regleras av detta avtal samt genom bildagda stadgar för

»Metallografiska institutet», vilka för att vara gällande skola fastställas av

Kungl. Majit, ävensom genom arbetsordning och de kompletterande föreskrifter

i övrigt, vilka utfärdas av institutets styrelse.

§ 3.

Kungl. Majit upplåter å plats, angiven å bilagda karta,1 tomt för uppförande

av erforderliga byggnader för verksamheten vid institutet och ett till detta

anknutet centrallaboratorium för tillämpningsforskning beträffande gjuteriteknik.

Byggnaderna skola uppföras i huvudsaklig överensstämmelse med bilagda

ritningar, lokalförteckning och kostnadsförslag2.

Det förutsättes, att Kungl. Majit såvitt möjligt håller byggnadstomt i anslutning

till institutet reserverad för framdeles erforderlig utvidgning.

§ 4.

Kungl. Majit åtager sig att med nedan i andra stycket av denna § angiven

inskränkning bestrida de med uppförande av ovannämnda byggnader förenade

kostnaderna, avseende såväl egentliga byggnadsarbeten som röjning,

schaktning, sprängning för grund, yttre rörledningar, planering och vägar

samt installationer för värme, kraft och belysning, ventilation, gas, vatten,

avlopp, hissar, dragskåp ävensom övrig fast inredning, allt i huvudsaklig

överensstämmelse med bifogade ritningar och kostnadsförslag.

Nämnda kostnadsförslag äro beräknade på grundval av prisläget i januari

1943. Stiftelsen svarar för den ökning i byggnadskostnaderna som på grund

av prisstegring å byggnadsmaterial och höjning av arbetslöner kan uppkomma

efter det Kungl. Majit framlagt proposition i ämnet lill riksdagen.

'' Ej här tryckt.

1 Ej här tryckta.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

Byggnaderna skola uppföras genom försorg av byggnadsstyrelsen, som härvid

skall samråda med institutets styrelse, denna obetaget att utse särskilda

byggnadsdelegerade för samråd med byggnadsstyrelsen.

§ 5.

Byggnaderna ägas av statsverket och skola under den tid avtalet gäller disponeras

av institutet med undantag dock för de delar, som skola nyttjas till

centrallaboratorium. Sistnämnda delar skola ställas till stiftelsens förfogande

på villkor och för ändamål, som av detta avtal närmare framgår.

§ 6.

Kungl. Maj:t förbinder sig att bestrida kostnaderna för uppvärmning och

yttre underhåll av byggnaderna ävensom för skötsel av vägar, gräsmattor,

planteringar och dylikt.

Kungl. Maj:t förbinder sig vidare att betala de arvoden, som enligt av

Kungl. Majit fastställda grunder skola utgå till statens representanter i institutets

styrelse.

§ 7-

Stiftelsen åtager sig att för disposition av lokaler för centrallaboratoriet

betala årlig hyra motsvarande 6 procent av den del av de av staten betalade

byggnadskostnaderna (tomtvärdet icke inberäknat), som enligt beräkning av

byggnadsstyrelsen belöper sig på centrallaboratoriets utrymmen.

Desutom förbinder sig stiftelsen att bekosta laboratoriets utrustning och

drift.

§ 8.

Stiftelsen förbinder sig att bekosta och, sedan beslut örn byggnadernas uppförande

fattats, snarast möjligt anskaffa den för verksamheten vid institutet

erforderliga utrustningen i avseende på inventarier, såsom möbler, flyttbara

laboratoriebord, instrument och apparatur, maskiner, ugnar och dylikt.

Förteckning över sådan utrustning, som i första hand anses nödvändig för

verksamheten, bifogas1 detta avtal.

Sådan utrustning, som inköpes för av stiftelsen anslagna medel, förblir

stiftelsens egendom.

§ 9.

Stiftelsen förbinder sig att bekosta institutets årliga utgifter utöver de bidrag,

som staten enligt § 6 eller eljest lämnar. Stiftelsens'' bidrag skall vara

så stort, att institutets möjligheter för forskning kunna ändamålsenligt utnyttjas.

§ 10.

För de kostnader, som stiftelsen enligt §§ 8 och 9 åtagit sig att bestrida,

garanteras årliga anslag genom stiftelsen med minst 150,000 kronor.

Därjämte stå stadgeenligt Metallografiska institutets fonder till förfogande

för verksamheten. Dessa, som enligt bilagda förteckning1 nu uppgå till

cirka 900,000 kronor, avkasta för närvarande cirka 34.000 kronor per år.

§ 11.

Stiftelsen skall vara så uppbyggd att varje svenskt företag inom järn- och

metallindustrien har möjlighet att inträda i någon av de organisationer, som

bilda stiftelsen, och därigenom på samma villkor, som redan anslutna industriföretag,

bli delaktigt i forskningsverksamheten.

1 Ej här tryckt.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

43

§ 12.

Föreliggande avtal skall gälla till utgången av juni månad 1955. Skulle

stiftelsen brista i uppfyllande av sina förpliktelser, är Kungl. Maj :t berättigad

att uppsäga avtalet med ett års varsel.

Därest avtalet icke senast ett år före avtalstidens utgång är uppsagt från

endera partens sida, skall det anses förlängt för ytterligare fem år.

§ 13.

Föreliggande avtal träder i kraft under förutsättning, å ena sidan att det av

Kungl. Maj:t godkännes genom beslut meddelat före den 1 augusti 1943, å

andra sidan att de organisationer, som bilda stiftelsen, före nämnda tidpunkt

var för sin del iklätt sig ansvar för de skyldigheter, som enligt avtalet åvila

stiftelsen.

Därest på grund av hinder från vederbörande myndigheters sida eller på

grund av andra omständigheter utanför stiftelsens rådighet uppförandet av

byggnaderna för institutet icke påbörjats före den 1 juli 1944, äger stiftelsen

genom skriftligt, till Kungl. Majit ställt meddelande häva avtalet. Har stiftelsen

icke före den 1 oktober 1944 utövat sin hävningsrätt, förfaller denna.

Då slutgiltiga byggnadsanbud föreligga, vare sig detta äger rum före eller ^

efter sistnämnda datum, äger dock stiftelsen rätt att på sätt ovan sägs inom

en månad häva avtalet, därest det av anbuden skulle framgå, att de merkostnader

för byggnaderna med fast inredning, som enligt § 4 i detta avtal

skulle drabba stiftelsen, överstiga 200,000 kronor.

Stockholm den 23 februari 1943.

För

STIFTELSEN SVENSK JÄRN- OCH

METALLFORSKNING

Dess stiftare:

Sveriges mekaniska

verkstäders förbund

För

KUNGL. MAJ:T och

KRONAN

Under förutsättning av

Kungl. Majits godkännande:
G.

MALM.

Järnkontoret

AXEL FORNANDER

WIKING JOHNSSON

Metallindustriens

forskning sförening

ARTHUR LINDÉN

ALRIK BJÖRKLUND

Föreningen för stödjande

av Metallografiska

institutet

C. A. JACOBSSON

II. TIL HOLM

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. May.ts proposition nr 245

Bilaga till avtalet.

Stadgar för Metallografiska institutet

fastställda av Kungl. Maj:t den

§ 1.

Metallografiska institutet, i det följande kallat institutet, har till ändamål

att i nära samarbete med järnkontoret, tekniska högskolan i Stockholm samt

andra industriella och vetenskapliga institutioner bedriva tekniskt-vetenskaplig

forskning inom järn- och metallindustriens och därmed sammanhängande

områden. Institutet skall därvid främst utföra grundläggande tekniskt-vetenskapliga

forskningsarbeten samt följa utvecklingen på dessa områden

och i anslutning därtill pröva möjligheterna att tillgodogöra framste.

gen för industriens tekniska utveckling.

§ 2.

Institutets verksamhet regleras genom avtal av den 23 februari 1943 mellan

Kungl. Maj:t och kronan samt stiftelsen »Svensk järn- och metallforskning»

angående ordnande av central forskningsverksamhet inom järn- och metallindustriens

och därmed sammanhängande områden, genom dessa stadgar

ävensom genom de föreskrifter i övrigt, som utfärdas av institutets styrelse.

§ 3.

Institutets angelägenheter handhavas av en styrelse, vilken består av ordförande

och tio ledamöter. Kungl. Majit förordnar ordförande efter hörande

av järnkontorets fullmäktige samt tre ledamöter efter förslag av respektive

ingenjörsvetenskapsakademien, tekniska högskolans i Stockholm styrelse efter

hörande av avdelningskollegiet för bergsvetenskap samt Stockholms högskolas

styrelse efter hörande av högskolans matematisk-naturvetenskapliga

avdelning. Sju ledamöter, vilka skola vara i aktiv tjänst i industriföretag, utses

av stiftelsen »Svensk järn- och metallforskning». Av dessa skola fyra ledamöter

representera järnhanteringen, två den mekaniska verkstadsindustrien

och en metallindustrien.

Styrelsens ordförande och ledamöter utses för en tid av högst tre år.

Cheferna för forskningsverksamheten vid järnkontoret respektive vid Sveriges

mekaniska verkstäders förbund skola kallas till och äga deltaga i styrelsens

sammanträden.

§ 4.

På styrelsen ankommer:

att tillse, att verksamheten vid institutet utövas enligt de riktlinjer samt

motsvarar de ändamål, som angivas i ovannämnda avtal mellan Kungl.

Majit och stiftelsen »Svensk järn- och metallforskning»;

att fastställa arbetsordning ävensom de föreskrifter i övrigt, som erfordras

för reglerande av institutets verksamhet utöver vad som framgår av dessa

stadgar;

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 245.

45

att utse föreståndare samt på förslag av denne tillsätta den övriga vid

institutet fast anställda personalen;

att fastställa löner och anställningsvillkor för denna personal;

att årligen före utgången av september månad till Kungl. Majit, statens

tekniska forskningsråd samt stiftelsen »Svensk järn- och metallforskning»

avlämna redogörelse för institutets allmänna forskningsverksamhet under

det sist förflutna budgetåret;

att under juni månad varje år uppgöra och fastställa en stat för det kommande

budgetåret;

att fastställa arbetsprogram för forskningsverksamheten och anvisa anslag

för verksamhetens bedrivande;

att i övrigt vidtaga de åtgärder, som enligt dessa stadgar eller eljest ankomma

på styrelsen.

§ 5.

Styrelsen sammanträder på ordförandens kallelse så ofta ärendena det påfordra.

Styrelsen är beslutmässig, då minst 6 ledamöter äro närvarande. Vid

omröstning gäller enkel röstövervikt; vid lika röstetal är ordförandens röst

utslagsgivande. Vid styrelsens sammanträden föres protokoll.

§ 6.

Institutets föreståndare skall leda och övervaka forskningsarbetet och själv

deltaga i sagda arbete. Det åligger föreståndaren att vara föredragande inför

styrelsen och verkställa eller låta verkställa styrelsens beslut samt att tillse,

att institutets egendom väl vårdas och underhålles och att de av styrelsen

för verksamheten anvisade medlen komma till avsedd användning.

§ 7.

De forskningsarbeten, som bedrivas vid institutet, utföras dels enligt ett

allmänt forskningsprogram, vilket fastställes av styrelsen, dels, i den utsträckning

och på de villkor styrelsen bestämmer, på föranstaltande av särskilda

uppdragsgivare.

I fråga om forskningen enligt det allmänna programmet bör styrelsen vid

föreståndarens sida tillsätta ett råd av tekniker och vetenskapsmän, uppdelat

i sektioner för olika ämnesområden. I rådet skola ingå cheferna för forskningsverksamheten

vid järnkontoret respektive Sveriges mekaniska verkstäders

förbund.

§ 8.

De resultat, som framkomma vid de på allmänt program utförda forskningsarbetena,

skola, såvitt icke efter styrelsens bedömande särskilda hinder

häremot föreligga, ställas till allmän disposition och, örn så befinnes

lämpligt, publiceras. Därest dessa forskningsresultat kunna föranleda uttagande

av patent, bör institutets styrelse snarast möjligt träffa anstalter

härför. Licens^för utövande av sålunda erhållet patent må på lika villkor

förvärvas av sådana svenska företag, som äro anslutna till och understödja

stiftelsen »Svensk järn- och metallforskning», mot avgifter, som sammanlagt

svara mot institutets kostnader för patentets uttagande och upprätthållande,

inberäknat den ersättning, som efter styrelsens beprövande i särskilda

fall kan anses böra utgå till vederbörande forskare. Beträffande andra

inhemska företag ävensom företag i utlandet må institutets styrelse betinga

sig sådan gottgörelse för patentets utnyttjande, som styrelsen finner av omständigheterna

påkallad. Inkomster, som härigenom tillföras institutet, äger

styrelsen taga i anspråk för den allmänna forskningsverksamheten.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

Resultaten av en på föranstaltande av enskild uppdragsgivare utförd undersökning

må förbehållas uppdragsgivaren, om denne så önskar, dock högst

under ett år efter det arbetet avslutats, såvida icke styrelsen på särskild framställning

medgivit förlängning av nämnda tidrymd. Innefattar undersökningen

sådana resultat, att de kunna bliva föremål för paten tering, skall uppdragsgivaren,

örn han vill söka patent, göra detta medan resultaten äro förbehållna

honom, vid äventyr att desamma eljest få fritt disponeras av institutet.

§ 9.

Vid institutet bör, i den mån så enligt bedömande av institutets föreståndare

kan ske utan olägenhet för övrig vid institutet bedriven forskningsverksamhet,

möjlighet beredas för studerande vid svenska universitet och högskolor

att utföra examensarbeten eller forskningsarbeten för vinnande av teknisk

eller akademisk licentiatexamen eller doktorsgrad.

Vid ingenjörsvetenskapsakademien anställda eller av akademien understödda

forskare må i mån av möjlighet även beredas tillfälle att vid institutets

laboratorier utföra forskningsarbeten.

Industriföretag eller sammanslutningar indirekt eller direkt anslutna till

stiftelsen »Svensk järn- och metallforskning» må efter prövning av institutets

styrelse beredas tillfälle att för egen räkning och med egen personal utföra

forskningsarbeten vid institutet, med behållande av äganderätten till

forskningsresultaten. Härvid skola alla kostnader bestridas av företaget

respektive sammanslutningen ifråga, som äger att i enlighet med föreståndarens

för institutet direktiv mot skälig ersättning använda institutets utrustning.

På samma villkor må i undantagsfall enskilda forskare för egen räkning

utföra forskningsarbeten vid institutet.

Forskare anställda hos till stiftelsen anslutna företag eller sammanslutningar

må på vederbörande företags eller sammanslutnings bekostnad och

efter prövning av institutets styrelse beredas tillfälle att såsom biträdande

forskare vid institutet erhålla en allsidig forskningsutbildning inom önskat

ämnesområde.

Studerande och forskare, varom i denna § nämnts, skola ställa sig till efterrättelse

för institutets personal gällande ordningsregler ävensom särskilda anvisningar

av föreståndaren.

§ 10.

Institutets fonder och övriga tillgångar skola förvaltas av järnkontoret,

som pa skriftlig rekvisition av styrelsen utbetalar tillgängliga medel till institutets

kassaförvaltning.

Avkastningen av institutets fonder skall disponeras för institutets verksam
-

§ 11.

Räkenskap för verksamheten vid institutet skall för varje budgetår upprättas

före utgången av påföljande augusti månad.

§ 12.

Revision av ovannämnda räkenskaper utövas av tvenne revisorer, utsedda

av stiftelsen »Svensk järn- och metallforskning». Av revisionsberättelsen skall

ett exemplar ingivas till Kungl. Maj:t och ett till nämnda stiftelse. Stiftelsen

ager att besluta angående ansvarsfrihet.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 245.

47

§ 13.

Till institutet är anknutet ett centrallaboratorium för tillämpningsforskning

beträffande gjuteriteknik, vilket på sätt, som angives i förenämnda avtal

mellan Kungl. Majit och stiftelsen »Svensk järn- och metallforskning»,

skall disponeras av nämnda stiftelse; denna har att, utöver de allmänna bestämmelser,

som återfinnas i avtalet och i dessa stadgar, fastställa närmare

föreskrifter för centrallaboratoriets verksamhet.

§ 14.

Skulle institutet upphöra med sin verksamhet, skola dess tillgångar, i den

mån de icke genom donationsföreskrifter på annat sätt disponerats, överlämnas

till tekniska högskolan i Stockholm eller annan institution, som efter

styrelsens förslag bestämmes av Kungl. Majit, för att förvaltas såsom en

fond, vars avkastning skall nyttjas för främjande av forskning inom järnoch

metallindustriens och därmed sammanhängande tekniska områden.

§ 15.

Ändring av dessa stadgar må endast ske efter överenskommelse mellan

Kungl. Majit och stiftelsen »Svensk järn- och metallforskning».

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:328 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1943/44 till uppförande av byggnader för järnoch metallforskning s. 6 i texten
  2. SU 1943:163 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1943/44 till uppförande av byggnader för järnoch metallforskning m. m. s. 10 i texten