Sök i Ratio Lex

Angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets område m. m

1943-02-26 · 198 sidor, varav 187 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 187 av 198 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:246, Angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets område m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

1

Nr 246.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område m. m.; given Stockholms

slott den 30 april 1943.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till

1) , förordning om tillverkning av potatismjöl;

2) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 28 juni 1941 (nr

488) angående mjölkavgift;

3) förordning örn fortsatt giltighet av förordningen den 7 juni 1935 (nr

279) angående slaktdjursavgift;

4) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 11 juni 1937 (nr

369) angående utförselbevis för råg och vete;

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 246.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition nr 246.

Förslag

till

Förordning om tillverkning av potatismjöl.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Tillverkning av potatisstärkelse (potatismjöl) annorledes än till förbrukning

i eget hushåll må icke äga rum utan tillstånd av statens livsmedelskommission.

2 §•

Livsmedelskommissionen äger föreskriva de villkor, under vilka tillstånd

varom i 1 § sägs må tillgodonjutas, så ock återkalla tillstånd när skäl därtill

äro.

3 §•

Bryter någon mot det i 1 § stadgade förbudet eller mot villkor, som föreskrivits

jämlikt 2 §, straffes med dagsböter eller fängelse i högst sex månader.

4 §•

Fälles någon till ansvar för förseelse, varom i 3 § förmäles, skall vad i

kungörelsen den 5 juni 1942 (nr 308) angående särskilda påföljder vid överträdelser

av vissa ransoneringsförfattningar är stadgat äga tillämpning.

5 §•

Husbonde ansvarar för förseelse, varom i 3 § förmäles, som begås av hans

husfolk eller i hans arbete antagen person, liksom vore förseelsen begången

av honom själv, såframt ej omständigheterna göra sannolikt, att förseelsen

skett utan hans vetskap och vilja.

6 §•

Böter, som ådömas enligt denna förordning, tillfalla kronan.

7 §•

Livsmedelskommissionen äger meddela de ytterligare föreskrifter som må

erfordras för tillämpning av denna förordning, så ock meddela undantag

från det i 1 § stadgade förbudet.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1943.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

3

Förslag

till

Förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 28 juni 1941

(nr 488) angående mjölkavgift.

Härigenom förordnas, att förordningen den 28 juni 1941 angående mjölkavgift

skall äga fortsatt giltighet under tiden från och med den 1 juli 1943

tills vidare.

Förslag

till

Förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 7 juni 1935

(nr 279) angående slaktdjursavgift.

Härigenom förordnas, att förordningen den 7 juni 1935 angående slaktdjursavgift

skall äga fortsatt giltighet under tiden från och med den 1 juli

1943 tills vidare.

Förslag

till

Förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 11 juni 1937

(nr 369) angående utförselbevis för råg och vete.

Härigenom förordnas, att förordningen den 11 juni 1937 angående utförselbevis

för råg och vete skall äga fortsatt giltighet under tiden från och

med den 1 september 1943 tills vidare.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

30 april 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller,

Sköld, Eriksson, Bergquist, Andersson, Gjöres.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, frågan arn

åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område samt anför därvid.

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan föreslagit

riksdagen att i avbidan på särskild proposition beräkna för budgetåret

1943/44 dels (punkten 108 i nionde huvudtiteln) till Prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område ett reservationsanslag av 93,000,000 kronor,

dels ock (punkten 109) till Kostnader i samband med svenska spannmålsaktiebolagets

verksamhet ett reservationsanslag av 25,000,000 kronor.

Jag torde få erinra därom, att livsmedelskommissionen i skrivelse den

15 mars 1943 framlagt förslag angående prissättningen å jordbrukets produkter.

Vid denna skrivelse fanns fogat utlåtande i ärendet från statens priskontrollnämnd.

I anledning av livsmedelskommissionens framställning har

Kungl. Majit meddelat beslut i prisfrågan den 19 mars 1943.

I skrivelse den 3 april 1943 har statens livsmedelskommission därefter

framlagt förslag om prisreglerande åtgärder i övrigt på jordbrukets område.

Jag torde nu få underställa Kungl. Majit denna fråga.

Översikt över hittills vidtagna åtgärder.

Beträffande de regleringsåtgärder, som från statsmakternas sida företagits

till och med år 1941, hänvisas, utöver vad i det följande anföres, för tiden

till och med år 1940 till propositionen nr 278 till 1941 års riksdag samt för

år 1941 till propositionen nr 319 till 1942 års riksdag.

Mjölkregleringen. Den i propositionen nr 278/1941 omförmälda förordningen

den 26 juni 1933 (nr 391) angående mjölkavgift har upphört att gälla i och

med utgången av juni 1941. Från och med den 1 juli 1941 gäller i stället förordningen

den 28 juni 1941 (nr 488) angående mjölkavgift. Enligt denna

förordning, vilken genom förordning den 30 juni 1942 förlängts att gälla till

och med den 30 juni 1943, skall, i den mån Kungl. Majit så förordnar, viss

avgift (mjölkavgift) upptagas å inom riket saluförd mjölk och grädde ävensom

å mjölk, som kommer till användning för beredande hos mjölkprodu
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

5

centen av smör eller ost för avsalu. Avgiften skall utgå med det belopp, högst

3 öre per kilogram mjölk och till mjölk omräknad grädde, som Kungl. Maj:t

bestämmer. Avgiften skall erläggas, såvitt fråga är örn avgiftspliktig vara,

som av mjölkproducent levereras till mejeri eller mjölkhandlare, av den, som

från mjölkproducenten mottagit varan, samt beträffande annan avgiftspliktig

vara av mjölkproducenten. Underlåter innehavare av mejeri eller mjölkhandlare

att erlägga mjölkavgift, kan avgiftsskyldigheten under viss förutsättning

överflyttas å mjölkproducenten. Då särskilda förhållanden därtill

föranleda, må, enligt de föreskrifter Kungl. Majit meddelar, mjölkavgift

kunna efterskänkas.

Något förordnande om uttagande av mjölkavgift enligt sistnämnda förordning

har hittills icke meddelats av Kungl. Majit.

Enligt förordningen den 7 juni 1935 (nr 259) om accis å margarin och

vissa andra fettvaror, vilken ändrats genom förordningen nr 474/1937,

äger Kungl. Majit förordna om uttagande av accis å margarin, konstister,

matolja, annat ersättningsmedel för smör eller flott än något av de förut

nämnda samt fettemulsion. Denna befogenhet, som ursprungligen gällt endast

för varor, som levererats intill utgången av juni månad 1937, har vid

olika tillfällen — senast genom förordningen den 30 juni 1942 (nr 517) —

förlängts, och gäller nu beträffande varor, som levereras intill utgången av

juni månad 1943. Accisen må utgå med högst 60 öre för kilogram av varas

nettovikt. 1940 års lagtima riksdag bemyndigade Kungl. Majit att under

budgetåret 1940/41 förordna om uttagande av tilläggsaccis å nämnda varor

med ett belopp av högst en krona 50 öre per kilogram av varans nettovikt.

Motsvarande bemyndigande har Kungl. Majit av 1941 års riksdag erhållit

för budgetåret 1941/42 samt av 1942 års riksdag för budgetåret 1942/43.

I fråga örn tillämpningen av nyssnämnda förordning under tiden efter

1941 års utgång torde följande få framhållas. För margarin med en smältpunkt

understigande + 36° G (hushållsmargarin) har under tiden till och

med den 20 juli 1942 utgått accis med 47 öre per kilogram och därefter till

och med den 21 april 1943 med 40 öre per kilogram. Från och med den 22

april 1943 utgår denna accis med 30 öre per kilogram. Någon tilläggsaccis

å hushållsmargarin har ej utgått efter den 30 september 1941. För annat

margarin än hushållsmargarin utgår från och med den 3 februari 1941 accis

med 39 öre per kilogram. För vissa ersättningsmedel för smör och flott, nämligen

konstister av visst slag, matolja, sådan vara, som i förenämnda förordning

den 7 juni 1935 betecknas såsom annat ersättningsmedel för smör eller

flott och som håller mera än en procent vatten eller, ändå att så ej är fallet,

är till konsistensen smör- eller isterliknande, sådant kokosfett, som är avsett

att användas i stället för smör, flott, margarin eller konstister, samt fettemulsion,

har under hela nu ifrågavarande tid utgått accis med 60 öre per

kilogram, med undantag för fettemulsion med en fetthalt av högst 17 procent,

för vilken accisen från och med den 1 juli 1942 utgått med 44 öre per kilogram.

Härjämte har under samina tid utgått viss tilläggsaccis å samtliga

sist nämnda varor med undantag för sådan fettemulsion, som har en fetthalt

av högst 17 procent. Tilläggsacciscns belopp är 98 öre per kilogram för konst
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

ister, 10 öre per kilogram för sådan vara, som här förut betecknats såsom

annat ersättningsmedel för smör eller flott, därest varan håller minst 40

procent vatten, annars 98 öre per kilogram, 40 öre per kilogram för matolja,

10 öre per kilogram för kokosfett och 65 öre per kilogram för fettemulsion

med högre fetthalt än 17 procent. Accisen och tilläggsaccisen å konstister

utgår från och med den 1 juli 1941 å konstister, vari ingår annat fett än

sådant, som framställts ur mjölk eller hämtats från hästar, svin eller idisslande

djur.

Tull å margarin och konstister har under tiden efter 1941 års utgång utgått

med belopp, motsvarande accisen och tilläggsaccisen å dessa varor med

tillägg av 15 öre per kilogram.

Från och med den 1 januari 1940 tillföras samtliga margarinaccismedel

budgeten enligt beslut vid urtima riksdagen 1939 (skr. nr 109).

Till de redogörelser för mjölkregleringen, som återfinnas i propositionerna

nr 278/1941 och 319/1942, må här göras följande tillägg, avseende de förändringar

denna bidragsverksamhet undergått efter den tid, nyssnämnda redogörelser

avse.

Den i propositionen nr 278/1941 omförmälda kungörelsen den 21 juni 1940

(nr 631) angående prisutjämningsbidrag och pristillägg för mjölk upphörde

att gälla den 1 juli 1941, då kungörelsen den 28 juni 1941 (nr 619) angående

prisutjämningsbidrag för mjölk m. m. trädde i kraft. Sistnämnda kungörelse

gällde i sin tur till den 1 december 1941, då den ersattes av kungörelsen den

28 november 1941 (nr 894) angående pristillägg för mjölk m. m. vilken alltjämt

gäller. De bidrag, som utgingo enligt kungörelsen den 28 juni 1941,

voro prisutjämningsbidrag, konsumtionsmjölktillågg, lantsmörsbidrag och

producentbidrag. I kungörelsen den 28 november 1941 ha prisutjämningsbidraget

och konsumtionsmjölktillägget sammanförts till ett gemensamt tilllägg,

benämnt mjölkpristillågg.

Enligt kungörelsen den 28 november 1941 utgår mjölkpristillågg till mejeri

med visst av livsmedelskommissionen för varje kalendermånad bestämt belopp

för varje kilogram av den myckenhet fett, som innehålles i den vid mejeriet

under månaden från mjölkproducenter invägda mjölken. Mjölkpristillägg

utgår dock endast därest mejeriet under månaden för beredande till

avsalu av smör, ost eller annan mejeriprodukt använt mjölk och till mjölk

omräknad grädde till en myckenhet, innehållande minst 100 kilogram mjölkfett.

Den tidigare gjorda indelningen av riket i olika prisutjämningsdistrikt

ävensom de i de tidigare kungörelserna intagna bestämmelserna om särskilda

tillägg till norrlandsdistrikten ha slopats i den nya kungörelsen. Livsmedelskommissionen

kan emellertid bestämma, att mjölkpristillägg skall utgå med

olika belopp i olika delar av landet. Vidare äger livsmedelskommissionen

föreskriva, att mjölkpristillägg ej skall utgå för mjölkfett i sådan mjölk och

till mjölk omräknad grädde, som av mejeriet försålts för visst ändamål eller

av detsamma använts för beredande av viss mejeriprodukt. Mjölkpristillägg

utbetalas för kalendermånad till det mejeri, vid vilket mjölken invägts från

producenterna.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

7

Bestämmelserna om lantsmörsbidrag i den nya kungörelsen överensstämma

helt med motsvarande bestämmelser i kungörelsen den 28 juni 1941. De

av livsmedelskommissionen med stöd av sistnämnda kungörelse meddelade

närmare föreskrifterna angående grunderna för utbetalande av lantsmörsbidrag

ha även bibehållits oförändrade efter ikraftträdandet av den nya

kungörelsen.

I fråga örn producentbidrag föreskrives i den nya kungörelsen, att dylikt

bidrag utgår till mjölkproducent för varje brukningsdel, varå mjölk produceras,

med visst av Kungl. Majit bestämt belopp för varje kilogram mjölk

och till mjölk omräknad grädde, som från brukningsdelen sålts till mejeri,

berättigat till mjölkpristillägg, eller, därest producenten själv driver sådant

mejeri, i mejerirörelsen försålts eller använts för beredande av smör, ost eller

annan mejeriprodukt till avsalu. Producentbidrag utgår dock för varje brukningsdel

ej för större myckenhet mjölk och till mjölk omräknad grädde än

Kungl. Majit för viss tidsperiod bestämmer.

Vad angår storleken av de belopp, med vilka de här förut omförmälda bidragen

till mjölkproduktionen utgå, gäller följande.

Det enligt kungörelsen den 28 november 1941 utgående mjölkpristillägget,

vilket bidrag såsom förut nämnts ersatt såväl prisutjämningsbidrag som

konsumtionsmjölktillägg, har under tiden december 1941-—maj 1942 utgått

med 42 öre för kilogram mjölkfett i genomsnitt för hela riket för all invägd

mjölk samt utgår från och med juni 1942 med 28 öre för varje kilogram

mjölkfett, som innehålles i all den vid mejeriet invägda mjölken, samt härutöver

med 14 öre för varje kilogram mjölkfett, som innehålles i sådan mjölk

och till mjölk omräknad grädde, som av mejeriet försålts annorledes än till

annat mejeri (konsumtionsmjölk och konsumtionsgrädde). Till de nu nämnda

beloppen göras för Norrlands vidkommande särskilda tillägg, avsedda att

ersätta de förut utgående norrlandsbidragen. Dessa särskilda tillägg ha fastställts

till följande belopp, nämligen för Gävleborgs län med undantag för

landskapet Gästrikland ävensom för Västernorrlands och Jämtlands län till

40 öre samt för Västerbottens och Norrbottens län till 60 öre, allt för kilogram

mjölkfett.

Producentbidragets storlek har i fråga om tiden efter ikraftträdandet av

kungörelsen den 28 november 1941 bestämts genom särskilt av Kungl. Majit

meddelat beslut. Genom detta har Kungl. Majit föreskrivit, alt producenlbidrag

tills vidare skall utgå för varje brukningsdel, varå mjölk produceras,

med 3 öre för varje kilogram mjölk och till mjölk omräknad grädde, som

från brukningsdelen sålts till mejeri, berättigat till mjölkpristillägg, eller,

därest producenten själv driver sådant mejeri, i mejerirörelsen försålts eller

använts för beredande av smör, ost eller annan mejeriprodukt till avsalu.

Genom samma beslut har Kungl. Majit vidare föreskrivit, att producentbidrag

för varje månad skulle utbetalas för en myckenhet av 650 kilogram mjölk

och till mjölk omräknad grädde eller den mindre kvantitet, som kunde ha

sålts eller använts på sätt nyss nämnts, ävensom att producentbidrag för halvåret

juli—december 1941 finge utgå för sammanlagt 3,900 kilogram mjölk

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

och till mjölk omräknad grädde för varje brukningsdel samt därefter för

varje kalenderår för sammanlagt 7,800 kilogram mjölk och till mjölk omräknad

grädde.

I enlighet med riksdagens beslut har Kungl. Majit medgivit utbetalande

till mejerierna under innevarande budgetår av vissa bidrag å tillhopa högst

6,000,000 kronor för täckande av de av produktionsminskningen föranledda

kostnaderna för mjölktillförseln till de större konsumtionsorterna. I sådant

syfte utgå dels de s. k. merfraktsbidragen, dels s. k. regleringskostnadstilllägg

till vissa mjölkorganisationer i Stockholm och Göteborg, dels viss ersättning

för behandling av konsumtionsmjölk vid några mejerier, som leverera

mjölk till Stockholm, dels ock bidrag till uppehållande av mejeriernas

körlinjer inom de områden, där på grund av den minskade mjölkproduktionen

transportkostnaderna per kilogram mjölk äro särskilt höga. Livsmedelskommissionen

har beslutat att sistnämnda bidrag skall månadsvis utgå under tiden

1 oktober 1942—31 maj 1943 till mejeri, för vilket kostnaden för intransport

av mjölk till mejeriet under månaden överstiger 1.2 öre för kilogram.

Bidraget skall för varje månad utgå med ett belopp motsvarande

hälften av den summa varmed sagda kostnad under månaden överstiger 1.2

öre för kilogram. Kungl. Majit har erhållit befogenhet förordna, att ifrågavarande

belopp å 6,000,000 kronor må användas för tillgodoseende av annat

ändamål än förut nämnts'' som är av särskild betydelse för mjölkförsörjningens

ordnande under rådande kristid.

Efter överläggningar den 16 och 17 december 1942 mellan ledamöter av

statsrådet, å ena sidan, samt representanter för Sveriges lantbruksförbund

och riksförbundet landsbygdens folk, å andra sidan, har Kungl. Majit den

18 december 1942 bemyndigat livsmedelskommissionen att av medel, som

stå till kommissionens förfogande för upprätthållande av jordbruksregleringen,

till svenska mejeriernas riksförening u. p. a. utbetala intill 3,500,000

kronor. Beloppet skall av riksföreningen enligt dess bestämmande användas

för utbetalande — utöver mjölkpristilläggen — av differentieringstillägg i

Norrland och vissa delar av mellersta Sverige under tiden till och med den

31 augusti 1943. I enlighet härmed utbetalas av riksföreningen från och med

den 1 januari 1943 t. o. m. maj 1943 kalendermånadsvis -—- utöver mjölkpristilläggen

— följande differentieringstillägg per kilogram invägd mjölk:

öre/kg

Inom invägd

mjölk

Norrbottens län och Västerbottens läns lappmark ................ 2.5

Västerbottens län i övrigt ...................................... 2.0

Västernorrlands, Jämtlands och Gävleborgs län utom Gästrikland . . 1.5

Gästrikland med Gävleortens mejeriföreningsområde i övrigt, Kopparbergs

län med Dalarnas mejeriföreningsområde i övrigt, Värmlands

län samt Tossbo och Vedbo härader och Åmåls stad i Älvsborgs

län .................................................. 1.0

Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Västmanlands och örebro län . . 0.5

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

9

Genom beslut den 18 december 1942 har vidare Kungl. Majit, med anledning

av en av livsmedelskommissionen verkställd utredning rörande den inkomstminskning

för mejerierna som blivit en följd av att grädden underkastats

ransonering, bemyndigat kommissionen att av de medel, som stå till

kommissionens förfogande för upprätthållande av jordbruksregleringen, använda

högst 1,500,000 kronor för att efter samråd med svenska mejeriernas

riksförening u. p. a. bereda ersättning för sagda förlust inom områden, som

äro i behov därav och som ej kunna anses kompenserade i annan ordning.

Detta belopp är numera fördelat.

Vad slutligen beträffar lantsmör gälla följande bestämmelser. Enligt kungörelse

den 18 oktober 1940 (nr 907) skall mejeri, för att erhålla prisutjämningsbidrag,

på villkor, som livsmedelskommissionen bestämmer, från producent

mottaga lantsmör, som uppfyller av kommissionen fastställda kvalitetsfordringar.

Enligt bestämmelser, utfärdade av livsmedelskommissionen (eirk.

nr 152) skall mejeri för sådant smör betala ett grundpris, som för gott lantsmör

(klass I) skall vara 10 öre lägre, för mindre gott lantsmör (klass II)

20 öre lägre och för dåligt lantsmör (klass III) en krona lägre än svensk

riksnotering å runmärkt smör. Till nämnda grundpris skall göras ett pristillägg

(lantsmörsbidrag) med 30 öre per kilogram smör, som produceras i

Stockholms—Göteborgs, Skånes och Värmland—Dalarnas prisutjämning;sdistrikt,

samt med 55 öre per kilogram smör, som produceras inom övriga

prisutjämningsdistrikt. Mejeri är vidare skyldigt att inom sitt uppköpsområde

förordna ombud att för mejeriets räkning inköpa lantsmör. Mejeri är dock

ej skyldigt att, självt eller genom ombud, inköpa lantsmör från producent

av vilken det skäligen kunnat påfordras, att han lämnat den mjölk, varav

smöret bereus, till mejeri.

Genom kungörelsen den 30 juni 1937 (nr 660), ändrad genom kungörelsen

den 28 juni 1941 (nr 566), angående reglering av införseln av mjölk och

mjölkprodukter har förbud meddelats mot införsel till riket av mjölk, grädde,

smör och ost utan tillstånd av livsmedelskommissionen. I den mån Kungl.

Majit så föreskriver, skall importör av nu nämnd vara erlägga införselavgift

för densamma med belopp, som Kungl. Majit bestämmer. Örn särskilda

förhållanden därtill föranleda, kan Kungl. Majit eller, efter Kungl. Majlis bemyndigande,

livsmedelskommissionen medgiva befrielse från erläggande av

införselavgift eller återbäring av sådan avgift.

Genom kungörelsen den 10 januari 1941 (nr 23) angående reglering av

införseln av vissa fettvaror m. m. har förbud meddelats att utan tillstånd av

livsmedelskommissionen införa jordnötter, kopra, sojabönor och andra icke

ätbara oljehaltiga frön och frukter ävensom fett och oljor av animaliskt eller

vegetabiliskt ursprung.

De under konsumtionsåren 1940/41 och 1941/42 vidtagna åtgärderna i

syfte att upprätthålla smörproduktionen ävensom att reglera konsumtionen

av matfett och ost, örn vilka förmäles i de i propositionerna nr 278/1941 och

319/1942 lämnade redogörelserna, lia bibehållits. Förbudet mot tillverkning

av ost med en fettlialt av 30 procent eller däröver har likaledes bibehållits.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Slaktdjursrcgleringen. Jämlikt bernyndiganden av 1937 och 1939 års lagtima

riksdagar, vilka bemyndigande!! även omfatta reglering av införseln av

kött och fjäderfä, har Kungl. Maj:t genom kungörelse den 30 juni 1937 (nr

648), vilken ändrats genom kungörelserna nr 527/1938, 54 och 99/1939 samt

568/1941 och jämlikt sistnämnda kungörelse gäller tills vidare, förordnat,

att levande nötkreatur, får och svin, kött av nötkreatur och får, kött av häst,

fläsk — torrsaltat amerikanskt fläsk likväl undantaget — samt konserver

av dylikt kött eller av fläsk icke må införas till riket utan tillstånd av statens

jordbruksnämnd, numera statens livsmedelskommission. Vid införsel av

fårkött har sedan 1936 utgått en avgift, vars belopp under våren och försommaren

utgjort 15 öre för kilogram och under övriga delar av året 30

öre för kilogram. Från och med den 1 april 1941 utgår nämnda avgift med

15 öre för kilogram. Sedan den 16 juli 1938 utgår införselavgift för saltat

hästkött och från och med den 15 mars 1938 även för konserver av nöt- och

fårkött. Sistberörda avgifter ha under hela tiden varit 15 öre för kilogram.

Där det med hänsyn till särskilda förhållanden finnes påkallat, kan Kungl.

Majit eller, efter Kungl. Majits bemyndigande, livsmedelskommissionen medgiva

befrielse, helt eller delvis, från införselavgift eller återbäring av sådan

avgift.

Jämlikt förordningen den 7 juni 1935 (nr 279) angående slaktdjursavgift,

vilken enligt förordning den 30 juni 1942 (nr 491) gäller tills vidare till

och med den 30 juni 1943, skall, därest Kungl. Majit så förordnar, för åstadkommande

av förbättrade avsättningsförhållanden för slaktdjur och slakteriprodukter,

upptagas viss avgift, slaktdjursavgift. Sådan avgift skall utgå

för kött av nötkreatur, får, get, svin eller häst, som godkänts vid besiktning

å offentlig köttbesiktningsbyrå, offentligt slakthus eller kontrollslakteri. Avgiftens

belopp bestämmes av Kungl. Majit under iakttagande av att den

högst får utgöra, räknat för hel kropp, beträffande nötkreatur, som efter

nedslaktningen väger minst 150 kilogram, och häst 3 kronor, svin 2 kronor

samt övriga djur 1 krona. Kungl. Majit äger medgiva undantag från avgiftsskyldighet

där så med hänsyn till särskilda förhållanden finnes skäligt. Närmare

bestämmelser rörande ordningen för slaktdjursavgiftens erläggande och

indrivande ävensom i avseende å förordningens tillämpning i övrigt ha meddelats

i kungörelsen den 20 juni 1935 (nr 363). Efter det att under tiden 1 juli

1937—30 juni 1939 ingen slaktdjursavgift utgått, förordnades genom kungörelsen

den 22 juni 1939 (nr 405) att sådan avgift skulle tills vidare från

och med den 1 juli 1939 utgå för svin med 2 kronor per djurkropp och för

spädgris — eller svin med en slaktvikt understigande 15 kilogram — med 1

krona. Enligt kungörelse den 21 juni 1940 (nr 635) utgår från och med den

1 juli 1940 ingen slaktdjursavgift.

Den genom Kungl. Majits kungörelse den 28 mars 1941 (nr 173) genomförda

regleringen av förbrukningen av köttvaror äger alltjämt bestånd.

Sagda kungörelse har undergått vissa förändringar, senast genom kungörelsen

den 19 juni 1942 (nr 412). De gjorda ändringarna innebära i huvudsak,

att handeln med levande djur underkastats reglering ävensom att djurupp
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 246.

11

födare och personer, som yrkesmässigt inköpa och försälja levande djur,

ålagts viss antecknings- och redovisningsskyldighet, varjämte förordnats örn

särskilda kontrollorgan, de s. k. slaktgodemännen. Genom kungörelsen den

30 april 1942 (nr 210) har regleringen av förbrukningen av köttvaror utvidgats

till att omfatta även blod av de djurslag, som avses i kungörelsen. Slutligen

kan nämnas att i kungörelsen den 29 januari 1943 (nr 59) förordnats

om beslag å samt reglering av handeln med tarmar, m. m., varjämte i kungörelse

samma dag (nr 60) meddelats föreskrifter angående reglering av införseln

av tarmar. Enligt den sistnämnda kungörelsen må tarmar icke införas

till riket utan tillstånd av livsmedelskommissionen.

Äggregleringen. Enligt kungörelsen den 23 februari 1934 (nr 24) angående

reglering av införseln av ägg, jämförd med kungörelserna nr 283/1935, 789/

1939 och 569/1941, må ägg ej införas till riket utan tillstånd av statens livsmedelskommission

eller den kommissionen bemyndigar att meddela tillstånd

till sådan införsel. Livsmedelskommissionen har vidare berättigats föreskriva,

att för sådant tillstånd skall utgå licensavgift enligt de grunder,

som Kungl. Maj:t i särskild ordning bestämmer. Vad sålunda stadgats skall

jämlikt kungörelsen den 5 oktober 1934 (nr 490) angående utsträckt tilllämpning

av förstnämnda kungörelse tillämpas jämväl i fråga om flytande

äggvita samt beträffande äggula, som icke uteslutande är avsedd för beredning

av läder.

Enligt kungörelsen den 6 oktober 1939 (nr 692), jämförd med kungörelsen

nr 789/1939, må vidare utförsel av hönsägg icke äga rum utan tillstånd av

livsmedelskommissionen eller, efter kommissionens bemyndigande, av Sveriges

äggintressenters förening u. p. a., därvid skall tillses, bland annat, att

utförselkvantiteten fördelas mellan exportörerna enligt skäliga grunder och

på sådant sätt, att en möjligast jämn utförsel åstadkommes.

Äggintressentföreningen har efter bemyndigande av livsmedelskommissionen

intill den 1 oktober 1941 utövat de befogenheter i avseende å beviljande

av införsel- eller utförseltillstånd samt fastställande av licensavgift

och utförselavgift, som enligt ovan anförda författningar tillkommit kommissionen.

Efter utgången av september 1941 utövar kommissionen själv

dessa befogenheter.

Den i september 1941 införda ransoneringen av äggförbrukningen är fortfarande

gällande.

Fodermedclsregleringen. Beträffande de regleringsåtgärder i fråga om fodermedel,

vilka utfärdats till och med första kvartalet 1942 rörande bland annat

skatt å oljekakor och vissa slag av fodermedel, införsel av samt införselavgift

å havre och majs, tillverkningsprocent för havre, beslag å samt reglering

av handeln med samtliga slag av fodermedel tillåter jag mig hänvisa till

den i propositionen nr 319/1942 meddelade redogörelsen härför. Bland annat

följande åtgärder lia därefter vidtagits.

Som i nyssnämnda redogörelse omtalats, blev 1941 års foderskörd myc
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

ket svag, och betydande inskränkningar i tilldelningen av olika slags fodermedel

måste verkställas. Under nämnda år voro praktiskt taget samtliga fodermedel

under beslag samt föremål för handelsreglering.

1942 års skörd av fodermedel blev av betydligt bättre beskaffenhet än de

båda närmast föregående årens, vilket förhållande genast gjorde sig märkbart

i form av betydande lättnader i fodertilldelningen. Sålunda kunde bestämmelsen,

att fodersädstilldelningen skulle baseras på ett reducerat antal nötkreatur,

svin och höns slopas. Bestämmelserna om tilldelningens storlek återfinnas

för september 1942 i livsmedelskommissionens cirkulär nr 914, för

tiden 1 oktober—31 december 1942 i cirkulär nr 959, för tiden 1 januari—

14 mars 1943 i cirkulär nr 1113 samt för tiden efter sistnämnda dag i cirkulär

nr 1259.

Sedan Kungl. Maj:t i kungörelse den 19 juni 1942 (nr 446) meddelat

bestämmelser angående beslag å spannmål samt vissa rotfrukter av 1942

års skörd, utfärdade livsmedelskommissionen med giltighet från och med

den 16 oktober 1942 (eirk. nr 911) närmare bestämmelser angående spannmålsregleringen

under regleringsåret 1942/43 ävensom bestämmelser rörande

avståendet av fodersäd under samma regleringsår (eirk. nr 960, 1059, 1098,

1162 och 1241).

I fråga om stråfoder må erinras örn att 1941 års höskörd var ännu sämre

än samma års skörd av fodersäd. Även tillgången på halm var till följd av

den felslagna spannmålsskörden synnerligen knapp. Av denna orsak måste

bestämmelserna rörande handeln med och tilldelningen av stråfoder göras

mycket snäva. Från och med den 17 april 1942 gällde sålunda (eirk. nr 713),

att stråfoder ej ens mot inköpslicens fick överlåtas direkt från jordbrukare.

Även under 1942 vidtogos genom Kungl. Maj:ts beslut den 29 maj 1942

och den 19 juni samma år vissa åtgärder åsyftande tillvaratagande av vass.

Sedan 1942 års hö- och halmskörd visat sig bli betydligt större än föregående

års skörd, kunde vissa lättnader i stråfoderregleringen genomföras. Sålunda

slopades nyssnämnda bestämmelser örn förbud för försäljning av stråfoder

direkt från jordbrukare från och med den 25 juni 1942 (eirk. nr 794),

och från och med den 26 augusti 1942 har stråfoder fått fritt försäljas (eirk.

nr 878). Från och med sistnämnda dag har det tidigare gällande förbudet mot

användning av stråfoder såsom strömedel för klavbundna nötkreatur upphört

att gälla.

Vad beträffar den allmänna tilldelningen av oljekraftfoder och kli må

nämnas, att denna under regleringsåret 1942/43 verkställts efter i huvudsak

samma grunder som under närmast föregående regleringsår (eirk. nr 935).

Likaså har särskild tilldelning av oljekraftfoder medgivits odlare av oljeoch

spånadsväxter (eirk. nr 611, 935, 1099 och 1161). Såsom en nyhet har

tillkommit den tilldelning av oljekraftfoder, som medgivits såsom kompensation

för ökade konsumtionsmjölkleveranser (eirk. nr 935 och 1128). Denna

senare tilldelning har på uppdrag av livsmedelskommissionen verkställts av

vederbörande mejeriföretag i omvänd proportion till mjölkleverantörernas

återtagning av skummjölk.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

13

Den förbättrade situationen i fråga om inhemska fodermedel har tagit sig

uttryck i vissa extra tilldelningar av fodermedel framförallt till svin. Sålunda

medgavs för tiden 1 juni—31 augusti 1942 en extra tilldelning av 50 kilogram

vetekli till modersuggor i samband med varje graning, dock för högst

2 suggor per brukningsdel (eirk. nr 758). Redan från och med juli 1942 slopades

begränsningen efter antalet suggor per brukningsdel (eirk. nr 798), och

från och med augusti 1942 höjdes den extra tilldelningen av vetekli till 80

kilogram per grisning (eirk. nr 886). Denna tilldelning har sedan förnyats

efter utgången av augusti 1942. Dessutom ha för samtliga modersuggor (utom

ungsuggor) och tjänstgörande galtar från och med den 15 januari 1943 medgivits

en extra tilldelning av 25 kilogram rågkli (eirk. nr 1112) samt från och

med den 19 februari en engångstilldelning av 50 kilogram majs, rågkli eller

fodersäd (eirk. nr 1245). Vidare ha för svin, vägande under 20 kilogram, för

vilka tilldelning av fodersäd tidigare ej medgivits, från och med den 1 oktober

1942 lämnats tilldelning av fodersäd i samma ordning som för tyngre svin,

dock endast under förutsättning att svinen inköpts för uppfödning (eirk. nr

1000).

Vidare förtjänar nämnas, att havrekli fått fritt försäljas under tiden 15

juni—30 september 1942 (eirk. nr 783, 845, 899 och 945). Från och med

den 6 november 1942 är försäljningen av havrekli åter fri liksom även försäljningen

av kornkli (eirk. nr 1035).

Den knappa fodertillgången under produktionsåret 1941/42 föranledde —

såsom närmare framgår av den redogörelse härom, som lämnats i proposition

nr 319/1942 — vissa ingripanden från statsmakternas sida i fråga örn

handeln med fodercellulosa. Sålunda förordnades i kungörelse den 21 november

1941 (nr 880) örn beslag å samt reglering av handeln med fodercellulosa.

Enligt de tillämpningsföreskrifter, som livsmedelskommissionen i anledning

härav meddelade (eirk. nr 526), fick fodercellulosa av kommissionär

eller återförsäljare försäljas till förbrukare endast mot skriftlig rekvisition

samt för högst en månads behov. Från och med april 1942 skärptes dessa

föreskrifter såtillvida, som för inköp av fodercellulosa därefter skulle erfordras

av vederbörande kristidsnämnd utfärdad inköpslicens. Sedan fodersituationen

under sommaren 1942 betydligt lättats och efterfrågan på fodercellulosa

därigenom sjunkit, meddelades vissa bestämmelser avseende att stimulera

förbrukarna att redan under sommaren verkställa inköp av fodercellulosa

för det kommande förbrukningsåret (eirk. nr 748 och 910). Från och

med den 21 oktober 1942 kunde handeln med fodercellulosa göras helt fri

(eirk. nr 1003).

Tillika må här erinras att Kungl. Majit genom beslut den 19 juni 1942

bemyndigat livsmedelskommissionen att uppdraga åt svenska spannmålsaktiebolaget

att inköpa alla till bolaget före den 1 april 1943 hembjudna partier

timotej-, alsikeklöver- och rödklöverfrö av 1942 års produktion och därvid

betala följande priser, nämligen för timotejfrö 2 kronor för kilogram,

för alsikeklövcrfrö 3 kronor 25 öre för kilogram och för rödklöverfrö 4 kronor

för kilogram. För rödklöverfrö skulle dessutom lämnas ett tillägg av 1 kro
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

na för kilogram för sådana partier av sen rödklöver, för vilka bindande garantier

i fråga om typ kunde lämnas av fröodlareförening, frökontrollanstalt eller

i annan ordning. För på dylikt sätt garanterat rödklöverfrö, odlat i Norrland

samt Kopparbergs eller Värmlands län, skulle dessutom utgå ytterligare tillägg

med 50 öre för kilogram.

Brödsädsregleringen. I fråga örn de regleringsåtgärder med avseende på

brödsäd, som företagits under tiden till och med första kvartalet år 1942,

tillåter jag mig hänvisa till redogörelsen över vidtagna regleringsåtgärder

i propositionen 319/1942. Härutöver må anföras följande.

Beträffande den förmalningsersättning, som enligt Kungl. Maj:ts brev den

31 augusti 1940 utbetalas till kvarnföretag, som bedriva handelsförmalning

i egentlig mening, kan nämnas, att densamma vid ingången av år 1942 utgick

med 2 kronor 65 öre för deciton vid förmälning av brödsäd av 1939

års eller äldre skörd, förvärvad före den 1 september 1940, med 5 kronor

15 öre för deciton vid förmälning av brödsäd av 1939 års eller äldre skörd,

förvärvad under tiden 1 september—15 oktober 1940, och vid förmälning

av brödsäd av 1940 års skörd, förvärvad före den 16 oktober 1940, samt

med 8 kronor 15 öre för deciton vid förmälning av all brödsäd, som förvärvats

efter den 15 oktober 1940. Sistnämnda förmalningsersättning har

utgått jämväl för korn, förmalt tillsammans med råg eller vete eller till kornmjöl

för att tillsättas förmalningsprodukter av råg och vete samt för potatisflingor,

använda för tillsättning i mjöl av råg eller vete. Från och med den

1 mars 1942 har samma ersättning utgått vid handelsförmalning av majs till

majsmjöl, avsett till inblandning i rågmjöl.

Den 18 december 1942 beslöt Kungl. Maj:t, att den förmalningsersättning,

som av livsmedelskommissionen under tiden 1 april—31 augusti förskottsvis

utbetalats, skulle vara att anse såsom definitiv, dock att för handelsförmalning

under nämnda tid av vårvete av 1941 års eller äldre skörd därjämte

skulle enligt beslut av Kungl. Maj:t den 29 maj 1942 utgå ersättning

med 1 krona 25 öre för deciton. För tiden 1 september—15 oktober 1942

fastställdes en förmalningsersättning för spannmål av 1941 års eller äldre

skörd av 7 kronor 25 öre för deciton samt för spannmål av 1942 års skörd

av 5 kronor 55 öre för deciton. För tiden 16 oktober—31 december 1942

fastställdes en förmalningsersättning av 5 kronor 25 öre för deciton, oavsett

till vilken skörd spannmålen vore att hänföra. Slutligen bestämdes för

tiden från och med den 1 januari 1943 tills vidare till och med den 31 augusti

1943 en förmalningsersättning av 5 kronor 80 öre för deciton.

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 december 1942 har svenska

spannmålsaktiebolaget till kvarn, som den 16 oktober 1942 innehade spannmål

av 1941 års eller äldre skörd, utbetalat gottgörelse för skillnaden mellan

de för regleringsåret 1941/42 gällande normalpriserna och motsvarande normalpriser

för regleringsåret 1942/43 med följande belopp, nämligen för vårvete

2 kronor, för liöstvete 1 krona, för råg 2 kronor och för korn 3 kronor,

allt per deciton.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 246.

15

De för enhetsvetemjöl respektive grahamsmjöl från och med den 1

april 1942 fastställda priserna vid försäljning från kvarn av respektive 38

och 27 kronor för deciton gällde oförändrade under återstoden av år 1942

men sänktes från och med den 1 januari 1943 till respektive 36 kronor 55

öre och 26 kronor 20 öre för deciton. Priset på rågsikt, som under större

delen av år 1942 ej fått tillverkas, har varit 30 kronor 50 öre för deciton

fram till den 16 oktober 1942, då tillverkningen av rågsikt upphörde och

ersattes med tillverkning av samsikt, vilket åsattes ett pris av 28 kronor 25

öre för deciton. Detta pris sänktes sedan från och med den 1 januari 1943

till 28 kronor 15 öre för deciton. Priset på sammalet rågmjöl, som under

hela år 1942 varit 25 kronor 25 öre för deciton, sänktes från och med den 1

januari 1943 till 24 kronor 45 öre för deciton.

Nu nämnda bestämmelser om förmalningsersättning och mjölpriser återfinnas

i livsmedelskommissionens cirkulär nr 699, 909, 913. 1002 och 1152.

Vid löneförmalning utgår från och med den 1 september 1941 en förmalningsersättning

med 2 kronor för deciton (eirk. nr 413). Från och med den

16 oktober 1941 utgår samma förmalningsersättning jämväl för korn, som

förmales mot förmalningskort (eirk. nr 618).

Genom kungörelse den 4 juli 1941 (nr 622) meddelades beslag å bland

annat 1941 års skörd av matärter och bönor samt genom kungörelsen den

19 juni 1942 (nr 446) jämväl å 1942 års skörd av matärter och bönor. Den

allmänna tilldelning av ärter och bönor till enskilda hushåll, som utgått från

och med den 19 november 1941, upphörde den 22 april 1942 (eirk. nr 692).

Från och med den 23 april 1942 sammanfördes ransoneringen av ärter och

bönor med mjöl- och brödransoneringen (eirk. nr 717). Till följd av att 1942

års skörd av matärter blev god, kunde en allmän tilldelning av matärter till

enskilda hushåll åter medgivas från och med den 2 november 1942. Denna

tilldelning omfattade ej bönor (eirk. nr 1007). Dessförinnan hade emellertid

en viss tilldelning av ärter till enskilda hushåll medgivits, nämligen till innehavare

av inköpskort U, det s. k. speciella beredskapskortet. Denna tilldelning

medgavs från och med den 8 oktober 1942.

Vidare må erinras om att i kungörelse den 1 augusti 1940 (nr 755) förordnats,

att matärter icke må införas till riket utan tillstånd av livsmedelskommissionen,

och att Kungl. Maj:t äger belägga import av dylika ärter med införselavgift.

Liknande förordnande har meddelats rörande bönor genom kungörelse

den 14 mars 1941 (nr 217). Något förordnande om införselavgift har

emellertid icke utfärdats.

I detta sammanhang bör nämnas att enligt det avtal, som med godkännande

av Kungl. Maj:t den 28 augusti 1942 slutits mellan staten och svenska

spannmålsaktiebolaget för tiden 1 september 1942—31 augusti 1943, det åligger

bolaget, att, i den omfattning och på de villkor Kungl. Majit eller, efter

Kungl. Maj:ts bemyndigande, livsmedelskommissionen bestämmer, inköpa

svenskt vete och svensk råg ävensom inom landet odlade matärter av viss beskaffenhet.

Bolaget har, i anslutning till tidigare omnämnda beslag av brödsäd,

fodersäd och stråfoder, av livsmedelskommissionen erhållit bemyndiga!!-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

de att inköpa beslagtagen vara samt att även försälja sådan vara enligt de

närmare bestämmelser, som utfärdats av livsmedelskommissionen.

Regleringen av konsumtionen av mjöl, bröd och gryn gäller alltjämt.

Till följd av 1941 års mycket svaga brödsädsskörd måste en nedskärning av

den allmänna tilldelningen till enskilda bushåll av mjöl, bröd och gryn företagas

från och med den 29 januari 1942. Denna lägre grundtilldelning är alltjämt

gällande. Däremot har 1942 års förbättrade skörderesultat medfört, att

vissa andra lättnader kunnat genomföras. Sålunda har tilläggstilldelningen

till kroppsarbetare samt barn av vissa åldrar kunnat ökas rätt väsentligt,

och vidare har utanför den egentliga mjöl- och brödransoneringen kunnat

medgivas en viss allmän tilldelning av havre- och komgryn samt kornmjöl.

Potatisregleringen. Tillverkningen och avsättningen av potatismjöl har

från och med den 1 september 1933 varit föremål för fullständig statlig reglering.

Bestämmelserna härom återfinnas i förordningen den 26 juni 1933 (nr

389), vilken senast genom kungörelse den 21 mars 1940 (nr 165) förlängts att

gälla till och med den 30 september 1943. För att handhava denna reglering

tillsatte Kungl. Majit en särskild nämnd, statens potatismjölsnämnd, för vilken

instruktion utfärdades i kungörelse den 15 augusti 1933 (nr 515). Enligt

kungörelse den 30 juni 1942 (nr 564) överfördes statens potatismjölsnämnds

befogenheter på statens livsmedelskommission.

Enligt kungörelsen den 15 augusti 1933 (nr 514) med tillämpningsföreskrifter

till förenämnda förordning den 26 juni 1933 gäller bland annat följande.

Tillstånd att vid viss anläggning bedriva sådan tillverkning, som avses

i förordningen (tillverkningslicens), meddelas av statens potatismjölsnämnd

(numera statens livsmedelskommission). Tillverkningslicens meddelas för

tillverkningsår, som räknas från och med den 1 oktober till och med den 30

september nästföljande år. Den som erhållit tillverkningslicens är skyldig

att under den tid licensen avser: a) vid tillverkningen uteslutande använda

svensk potatis; b) vid inköp av potatis och försäljning av potatisstärkelse

tillämpa den prissättning, som Kungl. Majit efter förslag av statens potatismjölsnämnd

fastställer; c) underkasta sig de föreskrifter i avseende å leveranser

och inköp av potatis samt tillverkning och försäljning av potatisstärkelse,

som nämnden må meddela; samt d) därest nämnden så påfordrar, till

av Kungl. Majit efter förslag av nämnden fastställt pris helt eller delvis

ställa årstillverkningen av potatisstärkelse, inneliggande lager inbegripet, till

förfogande för nämnden, med undantag dock för vad som erfordras till husbehov

för tillverkaren och dennes potatisleverantörer, varvid nämnden, så

vitt angår ny tillverkning, äger påkalla leverans av otorkad vara.

Kungl. Majit laar vidare för varje tillverkningsår fastställt det pris, som

innehavare av tillverkningslicens har att erlägga till leverantör för potatis,

som inköpes för framställning av stärkelse och är av för fabriksändamål

normal kvalitet.

Vidare har för varje tillverkningsår upprättats ett avtal mellan statens

potatismjölsnämnd (numera livsmedelskommissionen), å ena sidan, och Sve
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 246.

17

riges stärkelseproducenters förening u. p. a., å andra sidan, vilket avtal

underställts Kungl. Maj:t för godkännande. Viss del av avtalet har därjämte

av Kungl. Majit förelagts riksdagen för godkännande. Enligt detta avtal har

förenämnda förening utfäst sig att inköpa den mängd potatisstärkelse, som

framställes enligt meddelade tillverkningslicenser å högst en för varje tillverkningsår

fastställd kvantitet potatis, med undantag för vad som erfordrats

till husbehov för tillverkaren och dennes leverantörer. A andra sidan har

potatismjölsnämnden (kommissionen), under förutsättning av statsmakternas

godkännande, åtagit sig att vidtaga eller föranstalta om åtgärder från

statens sida för att bereda föreningen möjlighet att erhålla minst ett visst

i avtalet angivet pris per deciton för vid tillverkningsårets slut inneliggande

lager av potatismjöl med avdrag av viss kvantitet ävensom ersättning

för ränte- och lagringskostnader i avseende å inneliggande lager, med visst

avdrag, under tre månader, räknat från och med utgången av respektive

tillverkningsår.

Bestämmelserna för tillverkningsåret 1942/1943 återfinnas i Kungl. Majits

brev den 25 september 1942.

Enligt förordning den 2 mars 1934 (nr 34), som genom kungörelse den 20

september 1940 (nr 832) förlängts att gälla till och med den 30 september

1943, har föreskrivits, att vid införsel av varor av följande slag skall, utöver

enligt tulltaxan stadgad tull, utgå tilläggstull med följande belopp:

Statistiskt

nr

Varuslag

Tilläggstull

för 100 kg

kronor

290

Druv- och stärkelsesocker samt stärkelsesirap................ T

9.50

620

Dextrin och stärkelseklister; ävensom appreturmedel inne-

hållande dextrin, stärkelse, glykos, växtslem o. dvl.........T/E

5.-

I kungörelse den 5 december 1941 (nr 922) förordnade Kungl. Majit örn

beslag å samt reglering av handeln med potatisflingor, potatismjöl med flera

produkter av potatis. I anslutning härtill föreskrev livsmedelskommissionen

(eirk. nr 563), att tillverkare av potatisflingor skulle äga försälja potatisflingor

endast till svenska spannmålsaktiebolaget, varjämte kommissionen

meddelade bestämmelser örn ransonering av potatisprodukter med giltighet

från och med den 14 december 1941.

Potatisflingor och potatismjöl har även kommit till användning för utdragning

av brödsädstillgången genom inblandning i mjöl. Bestämmelser

härom ha ulfärdats av livsmedelskommissionen och gällt under tiden 1 januari—31

augusti 1942.

Vissa bestämmelser ha även ulfärdats innebärande inskränkning i rätten

att använda potatis för olika ändamål. Sålunda utfärdade Kungl. Majit kungörelse

den 19 december 1941 (nr 956) innebärande förbud från och med

den 24 december 1941 tills vidare mot alt för utfodringsändamål koka potatis

vid mejeri, bränneri, stärkelsefabrik eller annan industriell anläggning

Bihang till riksdagens protokoll 1943 1 sami. Nr 240. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:t$ proposition nr 246.

eller medelst anga, alstrad med ånglokomobil eller eljest med högtrycksångpanna.

Vidare har i kungörelse den 16 januari 1942 (nr 5) förordnats, att potatis

icke utan tillstånd får vid industriell eller därmed jämförlig anläggning

användas för tillverkning eller beredning av varor till avsalu. Nu nämnda

kungörelse äger icke tillämpning å brännvinstillverkning av potatis, ej heller

å tillverkning av sådana potatisprodukter, som avses i kungörelsen den 5

december 1941 (nr 922) angående beslag å samt reglering av handeln med

potatismjöl m. m.

Genom kungörelse den 2 oktober 1942 (nr 806] har förordnats om beslag

å potatis jämte viss reglering av rätten att yrkesmässigt köpa och sälja

potatis, innebärande bland annat, att handel med potatis får utövas endast

av person eller företag, som erhållit särskilt tillstånd därtill (auktorisation).

Bestämmelserna i nämnda kungörelse innebära dessutom bland annat förbud

mot att utfodra annan potatis än sådan, som är uppenbart oduglig till

människoföda och ej heller kan användas för tillverkning av potatismjöl,

potatisflingor eller liknande produkter. Ävenledes stadgas skyldighet för den,

som bedriver yrkesmässig tillverkning av varor till avsalu, att ansöka om

tillstånd att använda potatis för nämnda tillverkning. I anslutning till de

befogenheter, som enligt nyssnämnda kungörelse tillkomma livsmedelskommissionen,

har kommissionen medgivit vissa undantag från utfodringsförbudet.

Vidare må nämnas, att Kungl. Majit i beslut den 30 januari 1942 uppdrog

åt svenska spannmålsaktiebolaget att under april 1942 inköpa all matpotatis

av* fullgod beskaffenhet, som hembjöds bolaget senast den 15 mars 1942.

Även för 1942 års odling av matpotatis har garantipris fastställts. Sålunda

har livsmedelskommissionen, i enlighet med Kungl. Majits bemyndigande

den 1 april 1942, uppdragit åt svenska spannmålsaktiebolaget att under april

1943 inköpa all matpotatis av fullgod beskaffenhet, som av odlare hembjudits

bolaget senast den 15 mars 1943.

Clearing. Utöver vad som i propositionen nr 319/1942 meddelats rörande

clearing, kan nämnas, att livsmedelskommissionen genom Kungl. Majits

brev den 6 november 1942 erhållit bemyndigande att från clearingkassan för

fettvaror täcka förlust å den inhemska odlingen av oljeväxtfrö under år 1942.

I brev den 7 augusti 1942 har Kungl. Majit förordnat, att inom livsmedelskommissionen

skall inrättas en särskild clearingkassa för reglering av marknadspriserna

å ost. Denna kassa har hittills endast tagits i anspråk för utbetalningar

av vissa lagringsersättningar för ost. Kostnaderna härför täckas genom

en clearingavgift på försåld ost, vilken avgift infördes samtidigt med

att ostpriset höjdes i motsvarande grad.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

19

Produktionsutvecklingen på jordbrukets område.

Livsmedelskommissionen har vid sin skrivelse den 15 mars 1943 fogat

vissa tabellsammanställningar rörande produktionsutvecklingen under 1941

och 1942 samt januari 1943. Dessa sammanställningar torde såsom särskild

tabellbilaga få fogas vid statsrådsprotokollet. Följande uppgifter rörande

produktionsutvecklingen äro i huvudsak hämtade från kommissionens skrivelse.

Marknaden för mjölk och mejeriprodukter. (Jfr tah. 2—5.) Mjölkinvägningen

vid mejerierna uppgick under år 1942 till 2,520,000 ton mot 2,660,000

ton året förut. Detta innebär en nedgång med 5.3 procent. År 1939 nådde

mjölkinvägningen 3,210,000 ton. Jämfört härmed låg 1942 års invägning 21.5

procent lägre. Vid denna jämförelse har ingen hänsyn tagits till ökningen i

antalet mejerileverantörer, vilken från 1939 till 1942 varit avsevärd. En korrigering

härvidlag skulle ge vid handen, att nedgången i mjölkproduktionen

varit ej oväsentligt större än vad ovannämnda relativtal utvisa.

Av invägningen under år 1942 kommer 1,740,000 ton på produktmjölken,

vilket innebär en minskning från föregående år med 10.3 procent. Däremot

visar mjölkförsäljningen från mejerierna en mycket kraftig ökning, nämligen

från 610,000 till 860,000 ton eller 40.1 procent. Härvid är emellertid att märka,

att försäljningen under 1942 avsett standardiserad mjölk men under 1941

huvudsakligen mjölk av medelfetthalt, d. v. s. omkring 3.6 procent. Omräknas

den standardiserade mjölken till mjölk av medelfetthalt, stannar ökningen i

försäljningen från 1941 till 1942 vid 19.8 procent. En viss del av ökningen i

mejeriernas mjölkförsäljning måste vidare tillskrivas de i samband med

mjölkstandardiseringen hösten 1941 införda försäljningsföreskriftema ifråga

örn konsumtionsmjölk, vilka inneburit en begränsning av producenternas

direktförsäljning till konsumenterna, och utgör alltså icke en reell konsumtionsstegring.

Smörproduktionen uppgick under år 1942 till drygt 71.900 ton mot 77,700

ton året förut. Detta innebär en nedgång med 7.4 procent. Att nedgången i

smörproduktionen stannat i 7.4 procent, medan kvantiteten produktmjölk

nedgått med 10.3 procent förklaras av de åtgärder, begränsning av ostens

fetthalt, ransonering av grädde samt mjölkstandardisering, vilka vidtagits

för att hålla smörproduktionen uppe.

Ostproduklionen stannade år 1942 i 15.000 ton mot 22,400 ton året förut

och 43,700 ton år 1939. Detta innebär för år 1942 en nedgång med 33.0 procent

jämfört med året förut och med 65.7 i jämförelse med år 1939.

Margarintillverkningen, som under åren närmast före krigsutbrottet uppgått

lill i det närmaste 60,000 ton årligen, minskades år 1940 till 38.700 ton

och är 1941 lill 26,200 ton för att år 1942 åter ökas till 40.800 ton.

Slaktdjursniarknaden. (Jfr tab. 6 och 7.) Antalet besiktigade svinkroppar,

som år 1939 uppgick till 1,600.000. hade år 1941 sjunkit till 1.000.000. Un
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Majlis proposition nr 246.

der år 1942 fortsatte denna nedgång och för sistnämnda år redovisas en besiktigad

svinslakt av endast 600,000 djur. Jämfört med 1939 års besiktigade

svinslakt innebär detta för 1942 en nedgång med icke mindre än 63 procent,

medan nedgången år 1941 stannade i 35 procent.

Med ledning av statistiken över antalet betäckta suggor i Svealand och

Götaland kan man göra sig en viss föreställning örn hur den totala tillgången

på fläsk kommer att gestalta sig under återstoden av år 1943.

I medeltal per år under 5-årsperioden 1934/38 uppgick antalet suggbetäckningar

till 267.200. År 1941 hade detta antal nedgått till 192,400 eller

med 28 procent och år 1942 till 167,500 eller med 37 procent. Då i medeltal

mellan betäckning och slakt förflyta cirka 12 månader, innebär detta, att

man för hela år 1943 Ilar att räkna med ett antal slaktsvin, som med 37

procent understiger motsvarande antal under 5-årsperioden 1935/39 och som

ligger 13 procent lägre än under 1942. Då man torde kunna utgå ifrån, att

den s. k. hemslakten under år 1943 kommer att bli av minst samma storlek

som under år 1942, torde alltså den saluförda kvantiteten fläsk under år

1943 sammanlagt komma att bli något mindre än under år 1942.

Till följd av 1940 och 1941 års svaga foderskördar skedde under senare

delen av nämnda år en betydande utslaktning av nötkreatur. Sedan nötkreaturstammen

till följd härav omkring årsskiftet 1941/42 till synes nedbringats

till en i förhållande till fodertillgångarna lämplig storlek, har slakten av storboskap

från och med februari 1942 visat en kraftig tillbakagång. Till denna

nedgång har givetvis även det jämfört med åren 1940 och 1941 förhållandevis

goda skördeutfallet år 1942 bidragit. Under hela år 1942 besiktigades

sålunda endast 235,600 storboskap mot 397,000 år 1939 och mellan 540,000

och 550,000 åren 1940 och 1941. Jämfört med 1939 innebär 1942 års slakt

av storboskap en nedgång med icke mindre än nära 41 procent.

Slakten av större kalv, som under år 1941 låg betydligt lägre än året förut,

visade under år 1942 en fortsatt och ännu kraftigare nedgång än under 1941.

Sistnämnda år besiktigades sålunda endast 212,000 större kalvar mot 401,000

år 1941 och 506,000 år 1940.

Slakten av mindre kalv, som under åren 1940 och 1941 hållit sig väl uppe

med ett besiktigat antal av respektive 516.000 och 507,000, sjönk under 1942

till 425,000 djur.

Importen av kött och köttkonserver har under år 1942 sammanlagt uppgått

till endast 195 ton. Däremot har fläskimporten under nämnda år uppgått

till 4,500 ton, vilket är den högsta siffran sedan år 1925, då importen

uppgick till 5,000 ton. Någon export av nötkreaturskött eller fläsk har ej

ägt rum under år 1942. Däremot ha sammanlagt 646 ton annat kött än

nötkreaturskött exporterats, därav 344 ton häst- och renkött till Norge i utbyte

mot fisk.

Äggmarknaden. Den normala äggproduktionen har för åren närmast före

krigsutbrottet uppskattats till 50,000 ton. Denna uppskattning torde ligga i

underkant. För produktionsåret 1942/43 har beräknats en produktion av

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

21

30,000 ton eller samma som för produktionsåret 1941/42. Under det sistnämnda

produktionsåret redovisades en försäljning av ägg mot inköpskuponger

och inköpslicenser, uppgående till 15,800 ton. Till belysning av produktionsutvecklingen

sedan äggransoneringens början meddelas i den här nedan intagna

sammanställningen uppgifter örn de auktoriserade partihandlamas

inköp av ägg.

- ■■■ ■■ ■■ ......... 1

Period

Auktoriserade partihandlares inköp av ägg från

Auktoriserade

ägguppköpare,

ton

Äggproducenter,

ton

Summa

ton

1941 4:e kvartalet.....................

1,844

313

2,157

1942 lia > .....................

1,496

218

1,714

2:a > .....................

4,624

350

4,974

3:e > .....................

2,501

208

2.709

4:e > .....................

1,016

149

1,165

1943 l:a > .....................

2,945

222

3,167

1943 3/i—Sl/i..........................

673

66

739

V«—”/ s..........................

617

58

675

‘/s- V»..........................

222

16

238

e/s— v*..........................

1,607

101

1.708

Fodermedelsmarknaden. (Jfr tab. 8.) Den inhemska förbrukningen av

oljekraftfoder, som för produktionsåret 1938/39 beräknats till 240,000 ton,

minskades under år 1941/42 till 125,000 ton. Under år 1942/43 beräknas

cirka 100,000 ton kunna tilldelas producenterna.

Förbrukningen av kli beräknas under året närmast före krigsutbrottet ha

uppgått till drygt 195,000 ton. Under produktionsåret 1941/42 minskades

denna kvantitet till 151.000 ton och för år 1942/43 beräknas en ytterligare

nedgång till något över 115,000 ton.

Beträffande den inhemska foderskörden kan följande tablå vara av intresse.

Uppgifterna lia hämtats ur statistiska centralbyråns officiella skördestatistik.

Uppgifterna för 1942 äro preliminära.

År

...

Korn

A

Havre

real i h

Blandsäd

e k t a r a

Summa

fodersäd

v

Foderrot-

frukter

Hö

1930 ........

132,163

660,235

267,784

1,060,182

103,731

1,865,212

1931........

125,691

642,799

268,525

1,037,015

100,633

1,871,345

1932 ........

110,523

673,057

233,573

1,017,153

82,928

1,810,017

1933 ........

105,358

651,319

235,394

992,071

72,441

1,807,284

1934 ........

100,394

659,793

238,807

998,994

74,572

1,804,654

1935 ........

105,062

670,884

251,165

1,027,111

75,301

1,798,132

1936 ........

104,036

670,675

258,385

1,033,096

73,631

1,795,574

1937 ........

95,078

657,255

251,444

1,003,777

72,557

1,736,713

1938 ........

101,518

660,839

252,838

1,015,195

70,985

1,726,755

1939 ........

104.240

660,030

252,037

1,016,307

67,600

1,711,918

1940 ........

106,847

635,045

284.259

1,026,151

63,645

1,694,101

1941........

99,184

629,266

290,627

1,019,077

67,695

1,652,068

1942 ........

111.846

598.191

278.993

989.030

67.832

1,606.091

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

År

Skörd i

ton av

Korn

Havre

Blandsäd

Summa

fodersäd

Foderrot-

frukter

Hö

1930 ........

240,202

1,120,723

529,488

1,890,413

3,788,813

1

5,647,969 1

1931........

222,903

987,850

500,073

1,710,826

3,185,551

5,769,198

1932 ........

222,770

1,251,092

517,782

1,991,644

3,350,647

5,824,555

1933 ........

199,554

1,098,634

474,653

1.772,841

2,589,238

4,896,259

1934 ........

214,460

1,229,171

540,869

1,984,500

2,968,748

4,988,264

1935 ........

222,302

1,239,286

564,188

2,025,776

2,803,986

5,501,349

1936 ........

200,251

1,202,541

525,676

1,928,468

2,762,034

5,443,779

1937 ........

188,908

1,240,661

538,660

1.968,229

2,883,488

5,883,121

1938 ........

240,140

1,374,885

627,802

2,242,827

2,820,846

5,924,707

1939 ........

231.723

1,271,083

591,373

2,094,179

2.547,143

5,072,968

1940 ........

189,281

937,128

478,136

1,604,545

2,346,244

3,387,970

1941........

157,697

775,733

420,966

1.354,396

2,256,312

2,424,970

1942 ........

221,659

928,485

540,780

1,690,924

2,422.176

4,102,776

Som av tablån framgår visar skörderesultatet för år 1942 en betydande

förbättring jämfört med år 1941, i fråga örn hö även i förhållande till år

1949. Jämför man med åren närmast före krigsutbrottet företer dock även

1942 betydligt lägre siffror såväl i fråga örn fodersäd som foderrotfrukter

och hö.

Vid den arealinventering, omfattande Svealand och Götaland samt Gävleborgs

län, som företogs i oktober 1942, infordrades även uppgifter rörande

de arealer av bland annat fodersäd och potatis, som odlarna ämnade beså

våren 1943. I följande tablå redovisas dessa arealer jämte skördade arealer

av samma växtslag dels år 1942, dels i genomsnitt åren 1938/39, för området

Svealand och Götaland samt Gävleborgs län, uttryckt i hektar.

Korn

Havre

Blandsäd

Summa

fodersäd

Potatis

Areal, avsedd att besås 1943....

Skördad areal 1942.............

» » 1938/39..........

74,563

75,466

69,224

620,725

586,806

648,369

293,102

269,702

245,718

988,390

931,974

963,311

122,904

127.299

123,220

En jämförelse mellan den avsedda odlingen våren 1943 och medelarealerna

1938/39 visar en betydande ökning av blandsädsarealen, en mindre ökning

ifråga om korn samt någon minskning av havrearealen. Arealen avpotatis

är i det närmaste oförändrad. En motsvarande jämförelse med 1942

års skördade arealer visar nästan oförändrad kornareal, en avsevärd ökning

av havrearealen samt en icke obetydlig ökning av blandsädsarealen.

Däremot visar potatisarealen nedgång. Den sammanlagda fodersädsarealen

skulle enligt denna redovisning år 1943 bli 6.1 procent större än under 1942

och 2.6 procent större än i genomsnitt under 1938/39.

Brödsädsmarknaden. (Jfr tab. 2.) Beträffande de under senare år skördade

brödsädsarealerna i Sverige hänvisas till följande sammanställning ur

den officiella statistiken. Uppgifterna äro uttryckta i hektar.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

23

År

Höstvete

Vårvete

Summa

vete

Höstråg

Vårråg

Summa

råg

Summa

brödsäd

1930

214,365

47,205

261,570

235,203

6,193

241,396

502,966

1931

215,191

61,135

276,326

200,411

6,835

207,246

483,572

1932

213,849

64,444

278,293

204,876

6,792

211,668

489,961

1933

220,567

82,187

302,754

218,751

7,284

226,035

528,789

1934

224.444

66,002

290,446

229,006

6,794

235,800

526,246

1935

214,813

57,937

272,750

218,525

8,629

227,154

499,904

1936

211,788

69,263

281,051

202,220

12,741

214,961

496,012

1937

233,961

65,308

299,269

189,795

7,307

197,102

496,371

1938

240,460

68,014

308,474

181,569

6,558

188,127

496,601

1939

253,507

83,639

337,146

168,646

6,296

174,942

512,088

1940

216,770

91,998

308,768

163,735

7,196

170,931

479,699

1941

177,039

109,371

286,410

198,477

8,171

206,648

493,058

1942»

164,018

114,559

278,577

241,150

8.249

249,399

527,976

Den nedgång i höstvetearealen, som kan konstateras för åren 1940 och

1941, har fortsatt under år 1942. Däremot redovisas för vårvete under år

1942 större areal än något tidigare år. Denna ökning är dock mindre än nedgången

i höstvetearealen, varför den totala vetearealen under år 1942 visar

fortsatt minskning. Arealen av höstråg, som under år 1941 visat en icke obetydlig

ökning, har under år 1942 företett en fortsatt och kraftig uppgång samt

är större än under något av de övriga redovisade åren. Detta gäller även örn

den sammanlagda arealen av höst- och vårråg, ökningen i rågarealen är så

avsevärd, att den totala brödsädsarealen, trots nedgången i vetearealen, visar

en ökning jämfört med år 1941 med 7.1 procent samt är större än under

något av de övriga redovisade åren med undantag för år 1933.

Från och nied år 1940 ha arealinventeringar företagits såväl på sommaren

som på hösten. Vid sommarinventeringarna ha uppgifter lämnats rörande

skördad areal, varemot vid höstinventeringarna uppgifter lämnats om den

areal, som vid inventeringstillfället besåtts med höstsäd ävensom rörande de

arealer som under påföljande vår avsåges komma att besås med olika angivna

sädesslag. Resultatet av dessa inventeringar i vad beträffar brödsäd

redovisas i nedanstående tablå för Svealand och Götaland.

—

Enl. invent.

Enl. invent.

Enl. invent.

Enl. invent.

Enl. invent.

Brödsäd

i okt. 1942,

1 juni 1942,

i okt. 1941.

3 juni 1941,

16 okt. 1940,

hektar

hektar

hektar

hektar

hektar

Höstvete.................

156,651

163,412

189,701

176,386

230,216

V årvete..................

109,265

113,109

94,084

108,401

Summa vete

265,916

276,521

283,785

284,787

323,796

Höstråg..................

220,978

240.0«4

250,332

196,567

203,404

Vårråg...................

7,554

7,768

7,650

7,712

7,686

Summa råg

228,532

247,832

257,982

204,279

211,090

Summa brödsäd

491,448

524,858

541,767

489,066

534,886

Preliminära uppgifter.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Då man genom de dubbla inventeringarna erhåller uppgifter rörande såväl

besådd som skördad areal, kan man erhålla en uppfattning om hur höstsäden

övervintrat de olika åren. Som av ovanstående tablå framgår, ägde en

mycket stor utvintring av höstvete rum under vintern 1940/41. Av hösten

1940 besådda 230,216 hektar skördades år 1941 endast 176,386 hektar,

vilket innebär en utvintring av 53,830 hektar eller 23.4 procent av den besådda

arealen.

Även under vintern 1941/42 skedde en betydlig utvintring av höstvete. Av

hösten 1941 besådda 189.701 hektar skördades år 1942 163,412 hektar, innebärande

en minskning med 26,289 hektar eller 13.9 procent av den besådda

arealen. Denna utvintring ägde huvudsakligen rum i Halland samt i västra

och nordvästra Skåne.

Av de under vintern 1941/42 utvintrade höstvetearealerna omsåddes en betydande

del med vårvete. Av tablån framgår nämligen, att man vid inventeringen

hösten 1941 hade för avsikt att våren 1942 beså 94,084 hektar med

vårvete. År 1942 skördades emellertid — enligt sommarinventeringen samma

år 113,109 hektar vårvete, vilket innebär en ökning jämfört med förstnämnda

siffra med 19,025 hektar. Denna ökning torde till allra största delen

härröra sig från höstvetefält, vilka omsåtts med vårvete.

Liksom under närmast föregående år visade sig under vintern 1941/42 höstrågen

övervintra betydligt bättre än höstvetet. Av besådda 250,332 hektar

utvintrade sålunda endast 10,268 hektar eller 4.1 procent.

Enligt inventeringen i oktober 1942 besåddes sagda höst 156,651 hektar

med höstvete och 220,978 hektar med höstråg. Detta innebär en betydande

minskning jämfört med den besådda arealen året förut, nämligen 33,050

hektar eller 17.4 procent för höstvete och 29,354 hektar eller 11.7 procent för

höstråg.

Enligt samma inventering har redovisats en areal av vårvete, avsedd att

besås våren 1943, som är mindre än den år 1942 skördade arealen av detta

sädesslag. Den sammanlagda brödsädsarealen för skörd år 1943 skulle härigenom

enligt inventeringsuppgiftema komma att bli 29,905 hektar, d. v. s.

5.7 procent, lägre än den år 1942 med brödsäd skördade arealen.

Den avsevärda minskning, som hösten 1942 inträtt i fråga örn med höstsäd

besådd areal, torde närmast förklaras av att 1942 års skörd var mycket

sen och att höstbruket dels på grund därav och dels på grund av otjänlig

väderlek på många håll måste uppskjutas till långt fram på hösten. I fråga

örn höstvete torde dessutom den svåra utvintring av detta sädesslag, som

ägt rum under de tre senaste vintrarna, i viss mån ha avskräckt från odling

härav.

Beträffande de brödsädesskördar, som erhållits under en följd av år, kunna

följande siffror, hämtade ur statistiska centralbyråns officiella skördestatistik.

vara av intresse. Uppgifterna för år 1942 äro preliminära. Kvantiteterna

äro uttryckta i ton.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

25

År

Höstvete

Vårvete

Summa

vete

Höstråg

V årråg

Summa råg

Summa

brödsäd

1930

489,767

76,833

566,600

428,753

7,695

436,448

1,003,048

1931

367,558

96,015

463,573

275,485

7,641

283,126

746,699

1932

528,944

126,279

655,223

423,530

9,215

432,745

1,087,968

1933

566,970

149,826

716,796

452,361

10,326

462,687

1.179,483

1934

632,182

124,601

756,783

507,443

9,504

516,947

1,273,730

1935

533,586

108,976

642,562

417,735

11,609

429,344

1,071,906

1936

467,481

121,342

588,823

334,326

17,184

351,510

940,333

1937

571,129

118,386

689,515

364,609

9,589

374,198

1,063,713

1938

667,532

136,600

804,132

365,231

9,422

374,653

1,178,785

1939

704,978

155,880

860,858

344,401

9,169

353,570

1,214,428

1940

270,669

150,060

420,729

257,290

8,603

265,893

686,622

1941 1

189,929

141,128

331,057

271,848

7,395

279,243

610,300

1942 1

280,143

178.940

459,083

428,031

9,092

437,123

896,206

Ovanstående tabell ger uttryck för den kraftiga nedgång i brödsädesskörden,

som inträffade åren 1940 och 1941. Särskilt höstvetet visar en mycket

kraftig minskning, delvis beroende på den tidigare omnämnda utvintringen

av nämnda sädesslag, och delvis även på synnerligen låga hektarskördar. Jämfört

med 1939 års brödsädesskörd visa 1940 och 1941 års totala brödsädesskördar

en nedgång med respektive 43 och 50 procent. För höstvetet enbart

blir nedgången icke mindre än respektive 62 och 74 procent.

1942 års brödsädesskörd företer en avgjord förbättring jämfört med de

närmast föregående två åren. Jämfört med år 1941 visar 1942 års skörd en

ökning med 47.5 procent för höstvete och med 57.5 procent för höstråg. Den

totala brödsädesskörden 1942 är 46.8 procent större än 1941. En jämförelse

med år 1939 visar för 1942 års skörd en avsevärd nedgång för höstvete samt

en viss ökning för vårvete och en rätt betydande sådan för höstråg. Nedgången

för höstvete är dock så stor, att den sammanlagda brödsädesskörden

år 1942 är 318,222 ton eller 26.2 procent lägre än år 1939.

Potatismarknaden. (Jfr tab. 2.) Den inhemska skörden av potatis år 1942

jämte skörden linder de närmast föregående åren redovisas (för 1942 preliminära

tal) i nedanstående tablå. Därjämte redovisas de med potatis besådda

arealerna under motsvarande år i hektar jämte skörden per hektar i kilogram.

Ar

Skörd, ton

Areal, hektar

Skörd per

hektar, kg

1935/39......

...... 1,813,408

131,711

13,760

1940 ......

...... 2,294,417

134,810

17,020

1941 ......

...... 2,071,080

137,375

15,080

1912 ......

...... 1,913,515

141,988

13.480

Av tablån framgår, att 1942 års potatisskörd varit större än skörden i genomsnitt

under 5-årsperioden 1935/39, närmare bestämt 5.5 procent större,

men mindre jin skördarna linder 1940 och 1941. vilka år utbytet per hektar

1 Preliminära uppgifter.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

blev betydligt bättre än under den redovisade 5-årsperioden liksom även

jämfört med 1942.

Enligt den arealinventering, som företogs under oktober 1942, varvid uppgifter

inhämtades bland annat rörande de arealer, som odlarna avsåge att

beså med potatis våren 1943, skulle en mindre nedgång i potatisarealen vara

att vänta. Inventeringen, som omfattade Svealand och Götaland samt Gävleborgs

län, redovisade för nämnda område en areal, avsedd att besås med potatis

våren 1943, om 122,904 hektar. År 1942 skördades inom samma område

en areal av 127,299 hektar eller 3.6 procent mer.

Beträffande konsumtionen av matpotatis föreligger ingen statistisk redovisning.

Med ledning av socialstyrelsens konsumtionsundersökningar kan man

emellertid verkställa vissa uppskattningar rörande storleken av denna konsumtion.

Dessa uppskattningar redovisas nedan i ton för olika konsumtionsår.

1938/39......... 755,000 1941/42 ........ 975,000

1939/40......... 755,000 1942/431 ........ 1,050,000

1940/41......... 810,000

De anförda siffrorna innebära som synes en avsevärd ökning av konsumtionen

av matpotatis, närmare bestämt med icke mindre än 39 procent från

1938/39 till 1942/43.

Förbrukningen av fabrikspotatis, som under konsumtionsåret 1938/39 uppgick

till 260,000 ton, har till följd av den ökade förbrukningen av matpotatis

måst avsevärt inskränkas. Sålunda stannade denna förbrukning år 1941/42

vid 202,000 ton samt har för år 1942/43 beräknats komma att uppgå till endast

150,000 ton. Denna minskning bär framför allt drabbat användningen

av potatis till spritframställning.

Inkomst- och kostnadsutvecklingen inom jordbruket under de

senaste åren.

Till belysning av förändringarna i jordbrukets ekonomiska läge bär livsmedelskommissionen

under de senaste åren genom en särskild delegation

låtit undersöka utvecklingen av jordbrukets inkomster och kostnader fr. o. m.

produktionsåret 1938/39. Sistlidna år lät kommissionen vidare, efter bemyndigande

av Kungl. Maj:t, genom sin statistiska byrå företaga en på självdeklarationer

grundad representativ undersökning rörande jordbrukarnas

kontanta inkomster och utgifter under åren 1938 och 1940. Sistnämnda undersökning

anslöt sig beträffande såväl material som metod till en av 1938

års jordbruksutredning för åren 1932, 1935 och 1937 utförd undersökning.

I enlighet med de för 1942 års jordbrukskommitté givna direktiven har

kommittén genom en särskild delegation låtit pröva grunderna för förstnämnda

inkomst- och kostnadsberäkningar. I den rapport, som denna de
-

1 Prognos, verkställd på hösten 1948.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

27

legation avlämnat och som i allt väsentligt godkänts av kommittén, uttalades,

att det vöre önskvärt att ett mera direkt mått på jordbrukets läge under olika

år kunde erhållas, så att det bleve möjligt att bedöma icke endast förändringarna

i relationen mellan inkomster och kostnader utan även dessas absoluta

storlek. Samtidigt framhölls emellertid, att någon möjlighet att erhålla

ett dylikt mått på jordbrukets räntabilitet, som kunde utgöra ett tillförlitligt

underlag för prissättningen på jordbruksprodukter, åtminstone tills vidare

icke förelåge. Däremot företogos vissa ändringar i fråga örn beräkningarna

av särskilda inkomst- och kostnadsposter ävensom vissa kompletterande undersökningar.

Jordbrukskommittén har nu avlämnat en P. M. rörande jordbrukets inkomster

och kostnader 1938/39—1942/43, i vilken ovan nämnda ändringar

och kompletteringar av beräkningarna vidtagits, så långt hittills medhunna

utredningar medgivit. Denna promemoria torde såsom bilaga 1 böra fogas till

detta protokoll.

Den nu föreliggande undersökningen rörande jordbrukets inkomster och

kostnader 1938/39—1942/43 ansluter sig tämligen nära till tidigare motsvarande

undersökningar. Densamma avser sålunda att belysa de procentuella

förskjutningarna i å ena sidan inkomsterna och å andra sidan kostnaderna

för jordbruksnäringen som helhet i jämförelse med produktionsåret 1938/39.

Endast inkomster och kostnader för den egentliga jordbruksdriften äro, såvitt

möjligt, medtagna. Jordbrukets inkomster av skogsbruk och köksväxtodling

samt av körslor utanför jordbruket falla sålunda utanför inkomstberäkningen.

Likaså äro sådana kostnader, som icke avse den egentliga jordbruksdriften,

i möjligaste mån uteslutna. Helt har detta dock icke kunnat ske.

Kostnaderna för hästarna ingå sålunda i beräkningarna, även i den mån desamma

användas för skogskörsler eller annat arbete utanför den egentliga

jordbruksdriften. Likaså ingå arbetskostnaderna för av jordbrukarna bedriven

köksväxtodling. Då kostnaderna sålunda äro fullständigare redovisade

än inkomsterna, kan någon jämförelse icke göras mellan inkomst- och kostnadssumma

för vart och ett av de undersökta åren. Följaktligen kan icke

heller något omdöme örn jordbrukets lönsamhet, absolut taget, fällas med

utgångspunkt från de i denna undersökning redovisade inkomst- och kostnadssummorna.

Då den ojämförligt största delen av såväl inkomsterna som

kostnaderna ingå i beräkningarna, synes man däremot berättigad att antaga,

att desamma på ett i stort sett tillförlitligt sätt belysa de relativa förändringarna

i jordbrukets inkomster å ena och kostnader å andra sidan.

Beträffande grunderna för beräkningarna bör ytterligare nämnas den

förändrade metod, som vid detta beräkningstillfälle införts beträffande

redovisningen av slakten av storboskap, samt införandet i beräkningarna

av förändringarna i jordbrukets kreaturskapital och varuförråd. Vid

tidigare motsvarande undersökningar har den utslaklning av storboskap, sorn

ägt inlin utöver antalet slaktade djur 1938/39, betraktats som kapitalrealisation

och följaktligen icke medräknats bland jordbrukets inkomster. Emellertid

har under tiden t. o. m. 1941/42 inträffat en betydande nedgång i djurantalet

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 240.

även på grund av minskad uppfödning. Dessutom torde under samma tid

jordbrukarnas reserver av fodermedel lia tämligen fullständigt förbrukats.

Då dessa sistnämnda förändringar icke kommit till uttryck vid de tidigare

utförda beräkningarna, ha de senare tydligen givit en alltför gynnsam bild

av jordbrukets ekonomiska läge under nämnda år. Å andra sidan torde man

numera under förutsättning av normala väderleksbetingelser kunna räkna

med såväl en återhämtning av kreatursantalet som ett återuppbyggande i viss

utsträckning av jordbrukarnas lager av fodermedel (hö och halm). Den förbättring

i jordbrukets läge, som härigenom kommer till stånd, tar sig emellertid

omedelbart endast delvis uttryck i stegrade försäljningsinkomster. Vid

en fortsatt tillämpning av den tidigare begagnade metoden för beräkningarna

skulle dessa till följd härav komma att undervärdera den inträdda inkomstökningen.

Kommittén har därför funnit, att en mera rättvisande bild av förändringarna

i jordbrukets ekonomi under krigsåren erhålles, då å ena sidan

slakten av storboskap för samtliga undersökta år införes till sitt verkliga

värde och å andra sidan förskjutningarna i fråga örn jordbrukets kreaturskapital

och varuförråd upptagas såsom en särskild post.

På uppdrag av jordbrukskommittén har direktör A. H. Stensgård företagit

en undersökning rörande jordbrukets totala arbetskostnader samt förändringarna

i arbetskraftsåtgången. I sistnämnda hänseende synes denna undersökning

närmast stödja det vid tidigare beräkningstillfällen gjorda antagandet

örn en genomsnittlig årlig minskning av arbetareantalet med 1 procent,

varför kommittén — dock utan att ännu ha kunnat taga definitiv ståndpunkt

i denna fråga — i de nu framlagda beräkningarna ävenledes utgått från detsamma.

Beträffande den totala arbetskostnaden inom jordbruket synes den

anförda utredningen ge vid handen, att densamma skulle vara väsentligt

större än tidigare beräknats. Kommittén har emellertid ännu icke varit i tillfälle

att mera ingående behandla denna del av utredningsmaterialet, men har

för avsikt att upptaga detta spörsmål i samband med resultaten av pågående

utredningar rörande jordbrukets inkomster av dels skogskörsler, dels köksväxtodlingar.

Det bör framhållas, att det för den indexmässiga stegringen

av jordbrukets kostnader är av förhållandevis ringa betydelse, örn man utgår

från den tidigare begagnade eller den genom ovannämnda utredning framkomna

högre siffran för arbetskostnaderna.

Jordbrukskommittén har vidare beslutat godkänna dels att vid uppskattning

av kostnaderna för jordbrukets byggnader den alternativa kalkyl skulle

användas, som av livsmedelskommissionen tillämpats vid dess förslag till prissättning

på jordbruksprodukterna för år 1942/43 och dels att någon ändring

beträffande hittills tillämpade avskrivningsprinciper i fråga örn jordbrukets

maskinbestånd icke skulle företagas.

Resultaten av den framlagda inkomst- och kostnadsberäkningen kan sammanfattas

på följande sätt:

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 246. 29

1

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

Försäljningsinkomster, milj. kronor............

Förändringar i kreaturskapital och varuförråd,

1,320.4

1,556.1

1,709.7

1,726.3

1,744.8

milj. kronor................................

+ 30.0

-52.0

- 119.2

- 47.3

+ 73.7

Summa inkomster, milj. kronor

1,350.4

1,504.1

1,590.5

1,679.0

1,818.5

> » , index

Jordbrukets kostnader, milj. kronor

100.0

111.4

117.8

124.3

134.7

1,

1,585.8

1,699.3

1,864.5

1,906.0

» » , index

100.0

109.8

117.7

129.1

132.0

För år 1942/43 beräknas sålunda jordbrukets inkomster komma att med

34.7 procent överstiga det för produktionsåret 1938/39 angivna inkomstbeloppet,

under det att kostnaderna samtidigt beräknas stiga med 32.0 procent.

Inkomststegringen beräknas med andra ord bliva något starkare än som

skulle erfordras för att bevara en i jämförelse med basåret oförändrad relation

mellan inkomster och kostnader. Det enligt beräkningen uppkommande

. , „ 1.350.4 x 132.0

»inkomstoverskottet» uppgår till 1,818.5—---------------== 36 milj. kronor.

I den nu anförda beräkningen äro samtliga redovisade inkomstposter medtagna

till sitt fulla belopp. Jordbrukskommittén har emellertid beslutat uttala

sig för att stimulanspriser, avsedda att befrämja i förhållande till förkrigstiden

nya specialodlingar eller extraordinär produktionsinriktning, icke

i sin helhet skola inräknas i inkomstkalkylen, utan att beträffande dessa avdrag

skola göras för den ökning av nettoinkomsten som beräknas uppkomma,

utöver vad eljest ifrågavarande grödor skulle giva, samt att odlingspremier

under samma förutsättningar skola behandlas på ett i princip likartat sätt.

Livsmedelskommissionen har i enlighet härmed ansett sig böra från inkomstsumman

för 1942/43 göra avdrag med 3.5 milj. kronor för merinkomst av

olje- och spånadsväxter samt med 7 milj. kronor för de på våren 1942 beslutade

odlingspremierna för vårvete och korn. Härigenom reduceras det

beräknade »inkomstöverskottet» för 1942/43 til! 25.5 milj. kronor.

Vid bedömandet av detta »inkomstöverskott» bör beaktas, att av det redovisade

totala inkomstbeloppet för år 1942/43 utgöras icke mindre än 73.7

milj. kronor av en beräknad ökning i jordbrukets kreaturskapital och varuförråd.

Sistnämnda belopp är i det närmaste dubbelt så stort som det för

1942/43 beräknade »inkomstöverskottet».

För samtliga de år beräkningarna omfatta kan innebörden av de erhållna

resultaten sammanfattas på följande sätt:

1938/39

1939/40

1940/41

1941,42

1942/43

Belopp som erfordras för att bevara relationen

1,482.7

1,504.1

+ 21 4

1,589 4

1,743.4

1,679.0

- 64.4

1.782.5

1.818.5

+ 36.0

1,590.5

+ 1.1

Över- resp. underskott .......................

—

För åren 1939/40 och 1940/41 har stegringen av jordbrukets fönsäljningsinkomster

varit tillräcklig för att motsvara såväl den uppkomna kostnads
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Majlis proposition nr 246.

ökningen som den under dessa år inträffade betydande minskningen i jordbrukets

kreaturskapital och varuförråd. För det förstnämnda året har även

ett visst överskott uppkommit. Däremot redovisas för år 1941/42 ett inkomstunderskott,

som är något större än den för samma år beräknade minskningen

i kreaturskapitalets och varuförrådens värde.

De nu anförda beräkningarna avse, såsom redan framhållits, jordbruksnäringen

såsom en helhet och äro dessutom i stort sett — beträffande inkomsterna

helt — begränsade till den egentliga jordbruksdriften. Bl. a. med

hänsyn till önskvärdheten av att få olikheterna i utvecklingen mellan jordbruk

inom olika områden och olika storleksgrupper belysta lät livsmedelskommissionen

sistlidna år företaga en på självdeklarationer grundad representativ

undersökning av jordbrukarnas kontanta inkomster och kostnader

under åren 1938 och 1940. Livsmedelskommissionen har nu genom sin statistiska

byrå låtit utföra en motsvarande undersökning rörande 1941 års inkomster

och utgifter. Denna undersökning föreligger i en särskild promemoria,

vilken torde såsom bilaga 2 böra bifogas detta protokoll.

Utvecklingen av produktionskostnaderna för olika grödor.

Livsmedelskommissionen har i sin skrivelse den 15 mars 1943 upptagit

vissa uppgifter rörande produktionskostnadernas utveckling enligt vissa genom

1942 års jordbrukskommitté verkställda undersökningar. Produktionskostnadernas

relativa utveckling enligt dessa undersökningar beträffande

samtliga grödor med undantag för oljeväxter och sockerbetor framgår av

följande sammanställning.

1938.1939

1939/1940

1940/1941

1941/1942

1942/1943

Inklusive utsäde.

Höstvete.................

100

110.1

126.9

133.8

138.0

Höstråg..................

100

110.9

128.0

135.2

139.5

Vårvete..................

100

113.0

129.2

135.8

140.2

Korn....................

100

113.3

129.3

135.7

140.7

Havre...................

100

114.7

131.0

136.7

141.0

Matärter.................

100

122.6

139.6

146.3

148.4

Potatis...................

100

121.7

128.0

152.2

147.4

Foderrotfrukter..........

100

113.3

i 27.9

136.4

144.7

Säd till grönfoder........

100

115.9

133.2

138.6

143.6

Exklusive utsäde.

Höstvete.................

100

109.5

124.2

131.6

137.5

Höstråg..................

100

110.2

125.2

las.o

139.1

Vårvete..................

100

112.7

125.9

132.1

139.8

Korn....................

100

112.6

125.8

132.2

139.5

Havre...................

100

112.7

126.3

133.2

140.2

Matärter.................

100

112.9

125.3

132.1

137.8

Potatis ..................

1CX)

114.2

125.9

134.3

140.7

Slättervall...............

ion

114.2

122.9

128.2

137.3

Betesvall.................

100

lio.o

123.7

127.6

140.7

Slåtteräng................

100

114.*

123.4

127.3

137.9

Betesäng.................

100

115.0

121.1

122.1

137.1

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

31

Såsom av tabellen framgår föreligga mellan de olika sädesgrödorna och

potatis inga större skiljaktigheter i kostnadsutvecklingen, örn man bortser

från utsädet.

Med utgångspunkt från de anförda relativtalen för kostnaderna har genom

jordbrukskommittén gjorts en beräkning av de priser, som för olika år skulle

erhållas, därest förkrigsprisema uppräknades med produktionskostnadsindex.

Härvid har företagits två alternativa kalkyler. I den ena har prisläget

1938/39 ansetts representera förkrigsnivån, i den andra har såsom »förkrigspriser»

begagnats medelpriserna för 1937/38—1939/40. Orsaken härtill har

varit, att prisläget år 1938/39 till följd av 1938 års stora skörd synes ha varit

alltför lågt för att ge ett fullt rättvist uttryck för det »normala» prisläget

under åren närmast före krigsutbrottet. Å andra sidan ha medelpriserna för

åren 1937/38—1939/40 givetvis påverkats av de prishöjningar, som ägt rum

under året närmast efter krigsutbrottet. Resultatet av dessa beräkningar

framgår av följande sammanställning. I

Förkrigsårens priser uppräknade med produktionskostnadsindex.

! A. Om 1938139 års priser

j representera förkrigsnivån.

i Höstvete.................

1938/1939

1939/1940

1940/1941

1941/1942

1942/1943

17.21

18.84

21.37

22.65

23.66

| Höstråg..................

16.25

17.91

20.35

21.61

22.60

i Vårvete..................

19.11

21.54

24.06

25.24

26.62

i Korn....................

14.02

15.79

17.64

18.53

19.66

Havre...................

11.57

13.04

14.61

15.41

16.22

! Matärter.................

19.14

21.61

23.98

25.28

26.37

Matpotatis...............

5.72

6.53

7.20

7.68

8.05

B. Om medelpriserna 1937/

i 38—1939140 representera

förkrigsnivån.

Höstvete.................

Medelpris

1937/38-

1939/40

19.23

21.06

23.88

25.31

26.44

Höstråg..................

18.16

20.01

22.74

24.15

25.26

Vårvete..................

19.76

22.27

24.88

26.10

27.53

Korn....................

16.59

18.68

20.87

21.93

23.14

Havre...................

14.44

16.27

18.24

19.23

20.24

Matärter.................

26.07

29.43

32.67

34.44

35.92 1

Matpotatis...............

7.26

8.29

9.14

9.75

10.21

I anslutning till sammanställningen har livsmedelskommissionen anfört.

Anmärkas bör att priserna för år 1938/39 avse 1938 års skörd. I totalkalkylen

tillämpas beträffande vegetabilieproduktionen den principen, att kostnaderna

under ett visst produktionsår, vilka i stor utsträckning gälla den

kommande skörden, skola erhålla täckning av inkomsterna från skörden

under de kalenderår, då produktionsåret börjat. I produktionskostnadskalkylen

avse diiremot kostnaderna under ett visst produktionsår den kommande

skörden. De beräknade kostnaderna för år 1942/43 äro sålunda att betrakta

som kostnader för 1943 års skörd.

Sammanställningarna visa att för brödsäden relativt små avvikelser föreligga

mellan prisstegring och kostnadsstegring. Däremot är kostnadsstegringen

för havre enligt de anförda siffrorna icke obetydligt större än prisstegringen,

vilket dock till en del är att tillskriva den omständigheten, att

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

två av de i treårsmaterialet ingående jämförelseåren, nämligen 1937/38 och

1939/40, hade att uppvisa i förhållande till andra grödor höga havrepriser.

Beträffande matärter och potatis är prisstegringen avsevärt större än kostnadsökningen.

De absoluta produktionskostnaderna per deciton sockerbetor ha beräknats

till följande belopp per deciton, varvid beträffande vissa viktiga kostnadsposter

(bl. a. arbetskostnaderna) uppgifter från odlarna legat till grund.

Kostnad per deciton vid normalskörd

1938/1939

1939/1940

1940/1941

1941/1942

1942/1943

2.80

100.0

3.12

111.4

3.44

122.9

3.82

136.4

4.17

148.9

Index..............................

Även för sockerbetor har det varit möjligt att använda de framräknade

relativtalen för kostnadsutvecklingen. I följande av livsmedelskommissionen

återgivna tablå har dels grundpriset, dels priset inklusive tillägg för högre

sockerhalt för år 1938/39 (här = priset för 1939 års skörd) uppräknats med

nyss anförda kostnadsindex. Till jämförelse må i tablån meddelas de faktiska

priser med och utan tillägg för högre sockerhalt, som varit rådande

under åren 1938/39—1941/42 (d. v. s. priserna på sockerbetor av 1939—1942

års skördar).

1938/1939

1939/1940

1940/1941

1941/1942

1942/1943

Kostnadsindex tillämpad på grund-

priset 1938/39....................

2.70

3.01

3.32

3.68

4.02

Kostnadsindex tillämpad på grund-

: priset inklusive tillägg för högre

sockerhalt 1938/39................

3.09

3.44

3.80

4.21

4.60

Faktiskt grundpris.................

2.70

3.10

4.10

4.50

Faktiskt grundpris inklusive tillägg

för högre sockerhalt..............

309

3.58

4.63

4.75

Beträffande oljeväxter har framkommit följande absoluta kostnader.

1940/1941

1941/1942

1942/1943

Vinterraps, kostnad pr dt vid normalskörd (1,500 kg).....

59.66

64.44

67.44

Vitsenap, » > » > » (1,200 kg).....

62.17

66.04

70.29

Vallmo, > » > » > (800 kg).....

84.92

90.76

97.65

Oljelin, > > > > > (1,000 kg).....

60.82

67.77

68.70

Kommissionen har i anslutning härtill yttrat.

De för produktionsåret 1941/42 beräknade kostnaderna avse oljeväxter av

1942 års skörd. Till jämförelse kan nämnas, att följande inlösningspriser

detta år tillämpats för oljeväxtfrö av normalkvalitet:

raps.......................... 100: — kr/dt

vitsenap....................... 85: — »

vallmo........................ 125: — »

oljelin ........................ 100: — »

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

33

Av hittills tillgängliga uppgifter att döma synas odlarna till följd av kvalitetsreglering

ej ha helt uppnått de fastställda priserna för raps och vitsenap,

under det att desamma för vallmo och oljelin synas ha något överskridits.

Till belysning av frågan, i vad mån priset på oljeväxter innefattar ett sådant

stimulanstillägg, för vilket avdrag bör göras, har kommissionen upptagit

följande sammanställning.

Pro duk-

Inkomst vid

Skörd

pris mot-

Fastställt

svarande pro-

pris vid

Inkomst

kr/dt

duktions-

normalkval.

kostnad

Raps....................

3,000

64.44

1.9

100.—

8.0

Vitsenap ................

19,500

66.04

12.9

85.—

16.6

''Vallmo..................

550

90.76

0.5

125.—

0.7

Oljelin ..................

2,000

67.77

1.4

100.—

2.0

16.7

22.3

Härefter har kommissionen anfört.

Det inkomstbelopp, som skulle erhållits vid ett pris motsvarande den beräknade

produktionskostnaden, utgör 75 procent av det belopp som hade

erhållits örn de för oljeväxter av normalkvalitet fastställda priserna varit gällande.

I enlighet härmed bör det för oljeväxtodlingen redovisade inkomstbeloppet

sänkas till 16,700,000 kronor. Göres samma procentuella reduktion för

spånadsväxterna erhålles för dessa 2,300,000 kronor. För olje- och spånadsväxter

sammanlagt räknas sålunda med ett inkomstbelopp av 19,000,000

kronor.

Redogörelse för nu gällande priser på jordbruksprodukter samt

på vissa förnödenheter för jordbrukets behov.

I anslutning till en av livsmedelskommissionen i dess skrivelse den 15 mars

1943 intagen redogörelse må följande uppgifter angående nu gällande priser

på jordbruksprodukter samt vissa förnödenheter för jordbrukets behov anföras.

Mjölk och mejeriprodukter. Riksnoteringen på runmärkt smör, vilken är

grundläggande för prisregleringen på mjölk och mejeriprodukter, har under

innevarande regleringsår utgjort 4 kronor 5 öre per kilogram. Härutöver utgår

till mejerierna mjölkpristillägg med visst av livsmedelskommissionen

bestämt belopp för varje kilogram av den myckenhet fett, som innehålles

i den vid mejerierna invägda mjölken. För tiden intill den 31 augusti 1943

har Kungl. Majit bemyndigat livsmedelskommissionen att till svenska mejeriernas

riksförening utanordna ett belopp av intill 3,500,000 kronor att användas

för utbetalande av vissa differenlieringstillägg inom Norrland och

delar av mellersta Sverige. För s. k. lantsmör utbetalas av statsmedel ett

Bihang till riksdagens protokoll 19i3. 7 sami. Nr 240. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

bidrag av 30 öre per kilogram smör inom södra och mellersta Sverige. Inom

de norrländska länen utom Gästrikland är bidraget 55 öre per kilogram.

För ost gälla normalpriser, som ligga i paritet med smörpriset.

Priset på konsumtionsmjölk är reglerat genom normalprissättning. Medelpriset

på konsumtionsmjölk vid försäljning till förbrukare utgör för närvarande

29 öre per liter. Till mejerierna i vissa städer utgår därjämte viss ersättning

för utebliven prishöjning å konsumtionsmjölken.

Till täckande av de av produktionsminskningen föranledda extra kostnaderna

för mjölktillförseln till mejerierna och till de större konsumtionsorterna

utgå för närvarande vissa bidrag, nämligen dels de s. k. merfraktsbidragen,

dels s. k. regleringskostnadstillägg, dels viss ersättning för behandling

av konsumtionsmjölk vid några mejerier, dels ock bidrag till uppehållande

av mejeriernas körlinjer.

Slutligen utgår till samtliga mejerileverantörer producentbidrag.

Kött och fläsk. I avseende på kött och fläsk utfärdade statens livsmedelskommission

prisbestämmelser att gälla från och med den 5 maj 1941 vid

försäljning från slakteritillståndsinnehavare av hela, halva och fjärdedels

kroppar av storboskap och svin. Sedermera utvidgades dessa prisbestämmelser

till att omfatta även kroppar av större kalv och häst.

Genom beslut den 24 april 1942 bemyndigade Kungl. Majit livsmedelskommissionen

att i samråd med statens priskontrollnämnd fastställa normalpriser

å sådana varor, som omfattas av gällande reglering av handeln med

köttvaror. Med stöd av detta bemyndigande fastställdes normalpriser på hela,

halva och fjärdedels kroppar av storboskap, större kalv, häst och svin att

gälla från och med den 19 maj 1942. De därvid fastställda priserna överensstämde

i huvudsak med de priser, som kommissionen tidigare utfärdat att

gälla vid försäljning från slakteritillståndsinnehavare.

Normalprisbestämmelserna vid försäljning av hela, halva och fjärdedels

kroppar utvidgades att omfatta spädkalv från och med den 29 juni 1942

samt får och lamm från och med den 15 februari 1943.

Efter utfärdandet av berörda normalpriser ha några prisändringar icke

företagits annat än för fläsk. För att stimulera till uppfödning av svin med

högre slaktvikt beslöt livsmedelskommissionen att från och med den 27 juli

1942 höja normalpriset på fläsk med 5 öre per kilogram för svin med en

slaktvikt av minst 80 kilogram och med ytterligare 5 öre per kilogram för

svin med en slaktvikt av minst 90 kilogram.

Från och med den 1 februari 1943 höjdes normalpriserna på fläsk med 8

öre per kilogram för svin, vägande minst 70 men mindre än 80 kilogram,

och med 13 öre per kilogram för svin, vägande minst 80 kilogram.

Från och med den 27 april 1943 har vidtagits en ytterligare höjning av

normalpriserna på gödsvin med en vikt av minst 70 kilogram.

Av följande uppställning framgå de normalpriser, som för närvarande

gälla vid försäljning av hela och halva kroppar av nötkreatur, får, lamm,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kunni. Maj:ts proposition nr 246.

35

häst, unghäst, föl och svin. Priserna avse vissa representativa klasser inom

första prisområdet, vilket omfattar Malmöhus och Kristianstads län.

Inom övriga prisområden få uttagas priser, som med 1—12 öre per kilogram,

beroende på avståndet från Skåne, överstiga priserna i första prisområdet.

| 1 Normalpriser & hela och halva kroppar^av nötkreatur, får och lamm,''häst,

unghäst, föl och svin Inom första prisområdet (öre per ikilogram).

Klass

Ko,

oxe

Kviga,

stut,

ungtjur

Tjur

Gräs-

kalv

Göd-

kalv

Späd-

kalv

Får

Lamm

Häst

I........

173

183

173

165

245

145

285

345

123

lil........

149

154

154

150

165

135

235

250

113

Klass

Unghäst

Föl

Fläsk med huvud och fotter, då hela kroppens vikt

understiger

70 kg

är minst 70

men mindre

än 80 kg

är minst 80

men mindre

än 90 kg

är minst

90 kg

Prima.....

155

165

200

214

233

241

Klass

Suggfläsk

icke renskuret

1..........

185

Ägg. Normalpriser på ägg gälla från och med den 24 september 1941.

Vid 1942 års början utgjorde producentpriset 2 kronor 50 öre per kilogram

inom första prisområdet, omfattande Kronobergs län, Kalmar läns södra

kristidsstyrelseområde av Kalmar län, Gotlands, Blekinge, Kristianstads,

Malmöhus, Hallands och Skaraborgs län ävensom Göteborgs och Bohus län

samt Älvsborgs län med undantag av Göteborg med omnejd. I enlighet med

av Kungl. Maj:t enligt brev den 9 oktober 1942 lämnat bemyndigande för

livsmedelskommissionen höjdes förenämnda pris säsongmässigt till 3 kronor

per kilogram från och med den 15 samma månad. I samma brev föreskrev

Kungl. Majit att livsmedelskommissionen vid prisavvägningen för hela konsumtionsåret

skulle utgå ifrån samma årsmedelpris, som var rådande under

1941/42. För att sagda årsmedelpris under produktionsåret 1942/43 skall kunna

hållas eller i varje fall icke nämnvärt överskridas, är det nödvändigt att

äggpriset under någon del av återstoden av produktionsåret sättes lägre än

årsmedelpriset. Från och med den 27 april 1943 lia normalpriserna på ägg

undergått en allmän säsongmässig sänkning med 50 öre per kilogram.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Spannmål. Vid försäljning av spannmål från odlare gälla följande normalpriser

per deciton, nämligen för vårvete 27 kronor, för höstvete 26 kronor,

för råg 25 kronor, för korn 23 kronor, för stråblandsäd 20 kronor 50

öre, för vithavre 19 kronor, för svarthavre 18 kronor 50 öre, för vicker och

foderärter 38 kronor, för gula matärter 45 kronor, för gröna matärter 50

kronor och för matbönor 100 kronor. De angivna priserna avse vara av normalkvalitet.

För vara av annan kvalitet än normalkvalitet verkställes prisreglering

enligt vissa regler. För den händelse spannmålen säljes till användning

såsom utsäde, gälla icke de angivna priserna utan prisbildningen

är fri.

Stråfoder. Vid försäljning av stråfoder äger jordbrukare betinga sig följande

priser per deciton, nämligen för hö av vallväxter 12 kronor, för grönfoderhö

10 kronor, för råg- och vetehalm 4 kronor, för korn- och blandsädshalm

5 kronor, för havrehalm 6 kronor, för trindsädshalm 7 kronor och

för fröhalm av vallväxter 7 kronor. Priserna avse med järntråd bunden pressad

vara av fullgod beskaffenhet. För opressad vara är priset minst 1 krona

lägre.

Kraftfodermedel. För nedan angivna slag av kraftfodermedel gälla följande

priser per deciton vid försäljning till förbrukare, nämligen för oljekraftfoder

(innehållande 45 procent råprotein och fett) 33 kronor, för råg- och

vetekli 18 kronor, för havre- och kornkli 12 kronor, för oriven fodercellulosa

12 kronor, för cellfor S 15 kronor, för cellfor MM 15 kronor 25 öre, för vanlig

standardiserad hönsfoderblandning 30 kronor, för vitaminiserad hönsfoderblandning

31 kronor 50 öre, för vanlig standardiserad kycklingfoderblandning

31 kronor, för vitaminiserad kycklingfoderblandning 32 kronor 50

öre, för blodmjöl 45 kronor, för dikalciumfosfat 67 kronor, för foderbenmjöl

i prisklass I 27 kronor och i prisklass II 25 kronor, för köttfodermjöl

och valmjöl i prisklass I 40 kronor, i prisklass II 35 kronor och i prisklass

III 30 kronor, för luzernmjöl (vanlig handelsvara) 25 kronor, för luzernmjöl

med garanti för proteinhalt 27 kronor, för luzernmjöl av spannmålsbolagets

särskilt vitaminrika kvalitet 34 kronor 50 öre, för fälttorkat hömjöl

16 kronor, för maltgroddar 19 kronor, för fodersirap (klass III) 23 kronor,

för melass 16 kronor, för sockersnitsel och torkad betmassa 30 kronor, för

våt betmassa 1 krona, för ensilerad betmassa 2 kronor, för majs 25 kronor,

för majseftermjöl 22 kronor och för vetefodermjöl 22 kronor. Till samtliga

nu angivna priser, vilka avse leverans å viss angiven plats (tariffhamn, kvarnplats

etc.), komma tillägg för transport av varan från leveransorten till den

ort, där varan avhämtas av köparen.

Konstgödsel. Priserna på konstgödselmedel vid försäljning till förbrukare

framgå av följande uppställning.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 246.

37

Kronor per deciton

Priset avser leve-

Varuslag

2:a tllldelnings- perioden

3:e tilldelnings- perioden

rans banfritt å

följande plats

Kalksalpeter....................

Chilesalpeter....................

Kalkkväve, 18 % ................

Kalkkväve, 20 % ................

Ammoniumsulfat................

Ljungasalpeter..................

24: — kontant

24: — >

25: 25

23:50 >

22:50 »

24:75 kontant

24:75 >

24: 75

26: —

24:10 >

23: 10

tariffhamn

»

Svartvik-A lby

>

Ljungaverk

>

Kali, 50 % ......................

24: 50 per V» 1943

25:— > V» 1943

25:40 per Ve 1943

26:05 > */■< 1943

tariffhamn

Kali, 40 * ......................

19:50 » ‘/a 1943

19:90 > */« 1943

20:25 > Ve 1943

20:80 > Vu 1943

>

Kainit (12—14 %)................

6:25 > Vs 1943

6:40 > Ve 1943

6:50 • Ve 1943

6:70 > Vu 1943

>

Superfosfat (15 %)................

15:— > Vs 1943

15:30 i V« 1943

15:55 » Ve 1943

15:95 > V« 1943

fabrikshamn

Thomasfosfat (17—18 %)..........

13:— » Vs 1943

13:30 > Ve 1943

13:45 » »/• 1943

13:80 » Vn 1943

Domnarvet

Potatis. Den 10 oktober 1942 fastställde livsmedelskommissionen enligt

bemyndigande av Kungl. Majit normalpris å potatis. Normalpriset är differentierat

för olika prisområden och utgjorde till den 1 februari 1943 11 öre

per kilogram i första prisområdet, omfattande Malmöhus, Kristianstads,

Blekinge och Hallands län, vid försäljning från odlare till auktoriserad handlande

fritt järnvägsvagn odlarens närmaste järnvägsstation eller fritt ombord

å fartyg odlarens närmaste hamn. Nämnda pris avser potatis av fullgod beskaffenhet

och innefattar ersättning för emballage i form av vävd papperssäck,

vilken ersättning vid normalprisets fastställande beräknats till 1.5 öre

per kilogram. Från och med den 1 februari är normalpriset höjt med 1 öre

per kilogram.

Jämlikt bemyndiganden av Kungl. Majit har kommissionen uppdragit åt

svenska spannmålsaktiebolaget att till vissa garantipriser under april 1943

inköpa all från odlare före den 15 mars 1943 hembjuden potatis, som uppfyller

vissa kvalitetsfordringar. Garantipriset utgör i Skåne och Blekinge 11

öre per kilogram för såväl matpotatis som fabriks- och foderpotatis. I övriga

delar av landet varierar garantipriset mellan 12 och 15 öre per kilogram matpotatis,

medan priset på fabriks- och foderpotatis är 12 öre per kilogram.

Priset gäller inklusive emballage fritt av spannmålsbolaget anvisat uppsamlingsställe.

Kungl. Majit har för tillverkningsåret 1942/43 fastställt de priser, som tillverkare

av potatisstärkelse eller brännvin har att vid inköp av potatis av för

fabriksändamål normal kvalitet erlägga till leverantören, till under tiden

från kampanjens början till och med den 31 oktober 1942 28 öre, under tiden

1 november—31 december 1942 29 öre, under tiden 1—31 januari 1943 30

öre och under tiden 1 februari 1943 till kampanjens slut 31 öre, allt räknat

per stärkelseprocent och hektoliter fritt fabrik.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

Utlåtande av 1942 års jordbrukskommitté rörande grunderna för

prissättningen under 1943/44.

I livsmedelskommissionens skrivelse den 15 mars 1943 har lämnats följande

redogörelse för ett av 1942 års jordbrukskommitté avgivet utlåtande

angående grunderna för prissättningen under 1943/44.

Till ledning för jordbrukskommitténs behandling av frågan, vilken metod

för prissättning på jordbruksprodukter, som borde förordas för produktionsåret

1943/44, har legat en på uppdrag av kommitténs arbetsutskott upprättad

promemoria. I denna promemoria har framhållits, att förutsättningarna

för fastställande av absoluta priser redan på våren torde vara betydligt

gynnsammare nu än tidigare under kriget. Sedan prisstopp proklamerats bör

man numera kunna utgå ifrån, att jordbrukets kostnader under nästa regleringsår

icke skola behöva undergå några större ändringar. Det förut rådande

hindret för en vårprissättning, att kostnaderna befunnit sig i en ständig

stegring, föreligger därför icke längre. Vidare synes en viss stabilisering

i de under kriget rådande produktionsbetingelserna lia inträtt. I promemorian

framhålles vidare, att det ur jordbrukets synpunkt synes vara en fördel,

att priserna fastställas redan på våren. I den mån så sker, kan jordbrukaren

nämligen redan vid planläggningen av sin odling beräkna den absoluta

inkomst, som varje särskild gröda kommer att lämna honom vid en

viss antagen hektarskörd. Man torde vidare lia rätt att förvänta, att jordbrukarna

i gemen vid en vårprissättning skola bliva särskilt intresserade av att

nå ett så högt produktionsresultat som möjligt, eftersom vårprissättningen

måste innebära, att sådana förbättringar i produktionsresultaten, som kunna

åstadkommas genom jordbrukarnas egna ansträngningar, icke skola föranleda

någon sänkning av priserna. Ur vissa synpunkter skulle det enligt

promemorian kunna tänkas vara till fördel att vid en vårprissättning någon

prisjustering ej heller skulle äga rum, därest skörden på grund av goda eller

dåliga väderleksförhållanden bleve särskilt god eller särskilt dålig. En dålig

skörd det ena året skulle i detta fall få utjämnas av en god skörd ett annat

år. Med hänsyn bl. a. till att jordbrukarnas möjligheter att själva bidraga till

en utjämning av produktionsresultatet till följd av kriget äro mycket mindre

nu än under normala år, förordades emellertid i promemorian, att på våren

satta priser borde avse en på förhand beräknad normproduktion och att variationer

i produktionsresultatet, vilka icke med mer än 4 procent över- eller

understege normproduktionen, icke skulle föranleda rubbning av prissättningen,

medan justering skulle företagas, om avvikelsen bleve större än 4

procent. I sistnämnda fall borde justering vidare ske endast för det procenttal,

varmed avvikelsen överstege 4 procent. Innebörden av denna regel (nedan

benämnd 4 %-regeln) skulle bliva, att jordbruket under alla förhållanden

skulle få bära en viss på förhand begränsad risk, respektiv^ få taga en

viss likaledes på förhand begränsad chans, medan den del av produktionsvolymen

i förhållande till normproduktionen, som läge utanför gränserna,

skulle föranleda justering av priserna.

Jordbrukskommittén har enhälligt beslutat förorda, att priserna på jordbrukets

produkter under 1943/44, i den utsträckning så är möjligt med hänsyn

till försörjningsläget, skola fastställas redan i vår och att därvid skola

tillämpas de principer, som angivits i berörda promemoria, däri inbegripet

den i promemorian förordade s. k. 4 %-regeln. Vad beträffar den produktionsvolym,

som bör läggas till grund för prissättningen, har kommittén

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

39

enats om ett förslag, enligt vilket prissättningen skall avse den produktionsvolym,

som för år 1942/43 nu framräknats av kommittén. Jämväl beträffande

kostnaderna har man enats örn att utgå från den nu framlagda inkomstoch

kostnadskalkylen. Innebörden härav är att man för 1943/44 i stort sett

räknar med samma produktionsvolym och samma kostnadsvolym som under

1942/43. Till stöd härför har inom kommittén anförts, att det är en ganska

utbredd uppfattning bland jordbrukarna, att 1942 års skörd var god och att

det ej är sannolikt att 1943 års skörd skall bliva så mycket bättre. Det bär

vidare förulsatts, att hänsyn icke skall tagas till att inkomst- och kostnadskalkylen

för 1942/43 visar ett mindre överskott (med överskott resp. underskott

förstås här det belopp, som skall avdragas resp. tilläggas å kalkylens

inkomstsida för att index för inkomsterna skall överensstämma med index

för kostnaderna). Ifrågavarande överskott skulle, därest man på koslnadssidan

för hela produktionsåret räknat med nu gällande arbetslöner och priser

på förnödenheter av olika slag, i huvudsak bortfalla. I detta sammanhang

torde liven böra anmärkas att av de i kalkylen upptagna inkomsterna

nära 74 miljoner kronor motsvara ökning av kreaturskapital och varuförråd.

Jordbrukskommittén har förutsatt, att omprövning av vårpriserna, i syfte

att avgöra om 4 °/o-regeln skall träda i tillämpning, skall äga rum, så snart

statistiskt material föreligger för en beräkning av skörderesultatet, d. v. s. i

augusti 1943. Avsikten är att på samma sätt som föregående år en prognos

vid denna tidpunkt skall uppgöras rörande jordbrukets inkomster och kostnader

under 1943/44. Vid uppgörandet av denna prognos bör på inkomstsidan

ingå de skördekvantiteter resp. den animaliska produktion, som kan

beräknas på grundval av skördeuppskattningen i juli och husdjursinventeringen

i början av juni. Kostnaderna böra på sedvanligt sätt beräknas med

utgångspunkt från de. priser på tjänster och förnödenheter, som fastställts

att gälla för 1943/44 eller, där sådant fastställande icke ägt rum, som tillämpas

vid tiden för prognosens uppgörande.

Såsom förut nämnts redovisas i den av jordbrukskommittén för 1942:43

framlagda inkomst- och kostnadskalkylen på inkomstsidan ett sammanlagt

inkomstbelopp av i runt tal 1,800,000,000 kronor. Därest kommitténs förslag

beträffande vårprissättningen godtages. skulle de på våren satta priserna

kvarstå i stort sett oförändrade under produktionsåret, såvida ej den

i augusti uppgjorda prognosen för inkomster och kostnader visar ett överskott

eller underskott motsvarande 4 procent av jordbrukets inkomster enligt

normkalkylen, d. v. s. i runt tal 70,000,000 kronor. Vid en större marginal

än nu sagts skulle däremot justering äga ruin på sådant sätt, att marginalen

nedbringas till 70,000,000 kronor. I princip bör denna justering i

första hand gå ut över de grenar av produktionen, som verksammast bidragit

till överskottet eller underskottet. För bedömande av i vilken utsträckning

detta varit fallet bör 4 %>-regeln kunna komma till användning. Vid en tillämpning

av denna regel för särskilda grödor bör man enligt kommittén för

värjo gröda lämpligen kunna utgå från en normheklarskörd, motsvarande

90 procent av den genomsnittliga hektarskörden åren 1931—40. För mjölkproduktionen

bör normproduktionen anses motsvara den av jordbrukskommittén

nu beräknade mjölkproduktionen under 1942/43.

Såsom utgångspunkt för vårprissättningen bör gälla, att jordbruket som

helhet betraktat skall vid de antagna produktions- och kostnadsvolymerna

erhålla full täckning för inträdda kostnadsstegringar sedan krigsutskottet.

Eftersom inkomst- och kostnadskalkylen för 1942/43, vilken valts såsom normkalkyl,

visar endast obetydligt överskott, från vilket man av förut anförda

skäl i detta sammanhang bör bortse, bör enligt jordbrukskommitténs förslag

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

den i vår fastställda prisnivån för 1943/44 års produktion uppenbarligen i

stort sett överensstämma med den nu rådande produktprisnivån. Därest det i

vår befinnes önskvärt att i någon riktning vidtaga ändring av vissa av de nu

gällande priserna, förutsätter förslaget att ändring i motsatt riktning skall ske

beträffande andra priser, så att kalkylens totalsumma bibehålies oförändrad.

En höjning av priset på en produkt bör i dylikt fall alltså kompenseras genom

sänkning av priset på en eller flera andra produkter. Härvid bör man utgå från

de produktionsvolymer, som finnas angivna i 1942/43 års kalkyl. Likaledes bör

man vid prissättningen i vår utgå från i stort sett oförändrade priser på sådana

förnödenheter, som äro föremål för statlig prissättning. För den händelse det

skulle befinnas erforderligt eller lämpligt att nu föreslå höjda priser exempelvis

på konstgödsel för nästa produktionsår, torde därför, i enlighet med

förut omförmälda principer, denna prishöjning böra kompenseras genom en

sänkning av priset på någon annan förnödenhet eller genom motsvarande höjning

av inkomsterna. En ändring av den i kostnadskalkylen upptagna volymen

för förnödenheterna bör däremot ej vid oförändrat prisläge föranleda

särskild kompensation. Man måste nämligen förutsätta, att exempelvis en

ökad användning av konstgödsel eller oljekakor skall medföra minst lika stor

ökning av inkomsterna (genom ökad produktion).

Som förut nämnts har jordbrukskommittén utgått ifrån att de i vår fastställda

priserna icke skola bli föremål för justering, med mindre den i augusti

uppgjorda prognosen för 1943 44 års produktion ger till resultat ett inkomstöverskott

eller inkomstunderskott av i runt tal 70,000,000 kronor. Från denna

regel torde emellertid vissa avvikelser få göras. Det kan ju nämligen av försörjningspolitiska

eller andra skäl bli erforderligt att vidtaga vissa smärre

justeringar av priserna, även om över- eller underskottet är mindre än

70,000,000 kronor. Vid verkställandet av dylika justeringar, utan att förutsättning

för 4 %-regelns tillämpning föreligger, bör man, oberoende av vid

vilken tidpunkt justeringarna äga rum, utgå ifrån den såsom norm valda

inkomst- och kostnadskalkylen för 1942/43, och justeringarna böra avvägas

så, att relationen mellan utgifter och inkomster i nämnda kalkyl förbli oförändrade.

Vad beträffar den justering av priserna, som skall äga rum, därest den i

augusti uppgjorda prognosen skulle visa ett överskott eller underskott av

70,000,000 kronor, har i den av jordbrukskommittén behandlade promemorian

uttalats, att ifrågavarande justering givetvis ej bör ske efter rent mekaniska

grunder, utan att hänsyn bör tagas jämväl tili försörjningssynpunkter m. m.

På grund av mjölkproduktionens dominerande betydelse kail det befinnas

lämpligt att, då prissänkning skall äga ruin, låta denna i mindre utsträckning

gå ut över mjölkpriset. På samma sätt kan man, då prishöjning skall ske, låta

mjölken få något större andel av det totalbelopp, varmed kalkylen skall förbättras.

Eftersom det är svårt att i augusti med någon större grad av säkerhet bedöma

inkomst- och kostnadsutvecklingen, har det inom kommittén ifrågasatts,

att kalkylen skulle kunna bli föremål för efter justering längre fram på

året- Därest detta skulle befinnas önskvärt, har såsom lämpliga tidpunkter för

en ny omräkning av kalkylen angivits tiden omkring den 1 januari och tiden

omkring den 1 maj. Självfallet kunna dessa senare omräkningar icke leda till

ändring av spannmålspriserna, men möjlighet finnes att med ledning av desamma

ändra animaliepriserna.

Av psykologiska skäl torde en sänkning av det i augusti satta mjölkpriset

ej lämpligen böra ske under vintern. Därest kalkylen räknemässigt skulle

motivera en sänkning av mjölkpriset, bör denna därför om möjligt icke vidtagas

förrän längre fram på våren, då mjölkproduktionen mera påtagligt

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

41

börjar stiga. Vid denna tidpunkt blir sänkningen ej heller så märkbar, eftersom

jordbrukarnas totalinkomster av mjölken då äro i stigande. Visar kalkylen

däremot ett underskott, synes det riktigt att låta detta redan på vintern

taga sig uttryck i ett högre mjölkpris. I sistnämnda fall gäller, att höjningen

per kilogram mjölk kan göras större, då den företages på vintern än då den

sker på våren.

Livsmedelskommissionens förslag rörande grunderna för

prissättningen.

Livsmedelskommissionen har i skrivelsen den 15 mars 1943 uppgivit att

vid sammanträde med livsmedelskommissionens råd den 12 mars 1943 rådet

enhälligt beslutat förorda en vårprissättning med tillämpning av de utav

jordbrukskommittén förordade grunderna. Godsägaren Gösta Liedberg i

sin egenskap av ordförande i styrelsen för Sveriges lanlbruksförbund och

landstingsmannen Bernh. Ekström i sin egenskap av ordförande i styrelsen

för riksförbundet landsbygdens folk hade inför rådet meddelat, att lantbruksförbundets

styrelse och riksförbundets förtroenderåd jämväl enhälligt beslutat

giva sin anslutning till jordbrukskommitténs principförslag. I fråga om

detaljerna hade godsägare Liedberg, med instämmande av flera jordbruksrepresentanter,

dock understrukit de olägenheter, som skulle följa, därest

vid en eventuell efterjustering av priserna i januari eller maj ett konstaterat

överskott inom vegetabilieproduktionen skulle få taga sig uttryck i sänkta

priser på mjölken. Landstingsman Ekström hade i anslutning till jordbrukskommitténs

behandling av prisfrågorna framhållit, att en förutsättning för

nyssnämnda förtroenderåds anslutning till förslaget varit att inom den godkända

kalkylen utrymme bereddes för en i viss mån förbättrad ställning

för de sämst ställda producentgrupperna.

Livsmedelskommissionen har i detta sammanhang anmärkt, att jordbrukskommittén

hos livsmedelskommissionen hemställt, att inom kommissionen

måtte verkställas en undersökning rörande möjligheten att företaga en sådan

omläggning av producentbidragsanordningen, att de svagaste jordbruken

erhölle största möjliga hjälp. Därmed hade i första rummet åsyftats

en omläggning för att möjliggöra en differentiering av mjölkpriset icke endast

med hänsyn till brukningsdelarnas storlek utan även med hänsyn till

de skiftande produktionsförutsättningarna i olika landsdelar. Kommissionen

har vidare anfört, att en undersökning därom för närvarande påginge

inom kommissionen och samråd ägde därvid rum med svenska mejeriernas

riksförening. Kommissionen hade för avsikt att underställa Kungl. Maj :t

resultatet av undersökningen i samband med avgivande av förslag rörande

det tekniska regleringssystemets utformande under nästa regleringsår. Jämväl

livsmedelskommissionen hade, enligt vad i skrivelsen anförts, anslutit sig

till uppfattningen, att de priser å jordbrukets produkter, som skulle tilllämpas

under regleringsåret 1943/44, borde fastställas snarast möjligt. I fråga

örn grunderna för prissättningen biträdde kommissionen vad kommittén för
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

ordat. I enlighet därmed borde de priser, som skulle fastställas, i stort

sett överensstämma med den rådande produktprisnivån samt avse en produktionsvolym

av ungefär samma storlek som den, vilken av kommittén

framräknats för 1942/43. I augusti 1943 borde vidare en prognos uppgöras

för inkomsterna och kostnaderna under 1943/44. Därest denna prognos resulterade

i ett inkomstöverskott eller inkomstunderskott, som vore större än

cirka 70,000,000 kronor, borde de fastställda priserna undergå justering med

tillämpning av 4 %-regeln. En omräkning av inkomst- och kostnadskalkylen

torde vidare böra ske omkring den 1 januari 1944 och omkring den 1

maj 1944, därest ej särskilda förhållanden ansåges föranleda bindning av priserna

redan i augusti. Visade någon av dessa omräkningar över- eller underskott

av nyss angiven storlek, borde justering av priserna äga rum enligt

de grunder, som angivits av kommittén. Givetvis borde dock därvid beaktas

de olägenheter, som ur produktions- och andra synpunkter kunde vara förenade

med en sådan justering. Kommissionen har vidare förklarat sig dela

den av jordbrukets representanter inom livsmedelskommissionens råd uttalade

uppfattningen, att man i största möjliga utsträckning borde tillse, att

vid en eventuell justering av priserna ett konstaterat överskott inom vegetabilieproduktionen

icke komme att taga sig uttryck i sänkta priser på mjölken.

Det bästa sättet att undvika sådan olägenheter, som här antytts, vore

enligt kommissionens mening att, därest prognosen i augusti gåve vid handen,

att 4 %-regeln skulle eller vid en senare justering kunde väntas komma

träda i tillämpning, vegetabiliepriserna underkastades en sådan justering,

att en eventuell underskattning av skördens storlek icke komme att inverka

på mjölkpriset. Givetvis borde i dylikt fall den säkerhetsmarginal, som härigenom

framkomme, icke omedelbart konsumeras genom höjning av andra

priser. Därest omräkningen av kalkylen i januari skulle visa, att säkerhetsmarginalen

ej eller endast delvis varit erforderlig, borde emellertid tydligen

marginalen utjämnas genom en prishöjning på andra produkter.

Livsmedelskommissionen har meddelat, att enligt överenskommelse mellan

livsmedelskommissionen och statens priskontrollnämnd hade förevarande

ärende behandlats i samråd med nämnden, som haft tillfälle att undan för

undan följa dess handläggning och deltaga i kommissionens förberedande

överläggningar. Priskontrollnämndens råd hade i anslutning härtill haft att

yttra sig över samma promemoria, som i ärendet förelagts livsmedelskommissionens

råd. Vid sammanträde den 15 mars 1943 hade priskontrollnämndens

råd i princip givit sin anslutning till en vårprissättning i enlighet med

de grunder, som förordats av 1942 års jordbrukskommitté.

Priskontrollnämnden har sedermera avgivit utlåtande i frågan i överensstämmelse

med den inom rådet uttalade uppfattningen.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

43

Livsmedelskommissionens förslag och Kungl. Maj:ts beslut i fråga

om priser på jordbrukets produkter under regleringsåret

1943/44 m. m.

Livsmedelskommissionen har i sin förenämnda skrivelse den 15 mars 1943

framlagt förslag rörande prissättningen. Beträffande de allmänna utgångspunkterna

för prissättningen har kommissionen i anslutning

till vad tidigare uttalats anfört, att de absoluta produktpriserna

borde avvägas så, att jordbrukets inkomster vid den i normkalkylen angivna

produktionsvolymen och oförändrade priser på sådana förnödenheter, som

vore föremål för statlig prisreglering, komme att överensstämma med kalkylens

totala inkomstsumma. Därest det befunnes önskvärt att i någon riktning

ändra vissa av de gällande produktpriserna, borde därför, enär de gällande

priserna inginge i normkalkylen, ändringar i motsatt riktning vidtagas

beträffande andra priser, så att kalkylens totalsumma bibehölles oförändrad.

På samma sätt borde en eventuell prisändring på någon av de förnödenheter,

som ovan omförmälts, kompenseras genom en prisändring i motsatt riktning

på någon annan sådan förnödenhet eller genom en prisändring i samma riktning

beträffande en eller flera på inkomstsidan upptagna produkter. I fråga

örn vissa produkter gällde garantipriser, innebärande att staten förbunde

sig att inlösa produkterna till de fastställda priserna. De produkter,

som därvid avsåges, vore ärter, bönor, oljeväxter, spånadsväxter, matpotatis

samt fabriks- och foderpotatis. För vissa av dessa produkter, nämligen

ärter, bönor och potatis, hade normalpriser fastställts, vilka läge högre än

garantipriserna. Vid prissättningen våren 1943 syntes man i nyssnämnda fall

böra inskränka sig till att fastställa garantipriser. Normalprissättningen torde

däremot böra anstå till hösten, då skörderesultatet kunde överblickas. Det

borde emellertid omnämnas, att normalpriserna inginge i kalkylen och att

följaktligen,om normalpriserna skulle sänkas hösten 1943, möjlighet borde

finnas att i gengäld höja priset på någon annan produkt. Detta gällde dock

endast under förutsättning att sänkningen ej toges i anspråk för att motväga

ett eventuellt inkomstöverskott, som läge utanför ramen för 4 %-regeln.

Upplysningsvis kunde meddelas, att skillnaden mellan normal- och garantipriset

motsvarade ett inkomstbelopp av i fråga örn ärter 1,350,000 kronor

och i fråga om malpotatis minst 10,500,000 kronor.

Rörande priserna för vegetabilier har kommissionen yttrat.

På våren 1942 fastställde Kungl. Maj:t till ledning för jordbrukarnas planering

en relationsskala för de viktigaste grödorna. Ifrågavarande skala återfinnes

här nedan.

Svarthavre, grundpris ................ = s öre/kg

Vithavre............................. = s + 0.6

Blandsäd............................ = s 4- 2

Korn................................ = s + 5

Råg................................. = s -f 8

Höstvete............................ =s + 8

Vårvete............................. =s + 9

Hö.................................. =0.7 s

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Alaj:ts proposition nr 246.

I vårvetepriset ingår vårvetetillägg med 1 öre för kilogram. Utöver de i

skalan angivna priserna för vårvete och korn utbetalades en odlingspremie

av för vårvete 40 kronor för hektar och för korn 50 kronor för hektar.

De gällande priserna avvika från prisskalan i följande hänseenden. Priset

på havre ligger 0.5 öre för kilogram högre än det skulle ha gjort enligt skalan.

Rågen har satts 1 öre för kilogram lägre i pris än höstvetet. Höpriset är slutligen

lägre än det skulle ha varit enligt skalan.

Uti en inom livsmedelskommissionens kansli upprättad promemoria, vilken

förelagts livsmedelskommissionens och priskonlrollnämndens råd, har

förordats, att fastställandet av absoluta priser på vegetabiliska produkter i

vår borde äga rum med utgångspunkt från en prisskaia av följande utseende.

Svarthavre, grundpris

Vithavre............

Blandsäd...........

Korn...............

Råg................

Höstvete............

Vårvete............

Hö.................

I vårvetepriset ingår vårvetetillägg med 2 öre för kilogram. 1 öre av detta

tillägg har betraktats såsom extra stimulans. Enligt denna skala skulle priserna

på blandsäd och havre sänkas med 0.5 öre för kilogram, vilket innebure

en återgång till de fodersädspriser, som enligt den av 1942 års riksdag

fastställda relationsskalan skulle ha tillämpats i år. Vidare skulle hö- och

halmpriserna sänkas, de förra med 2 öre för kilogram och de senare med

1 öre för kilogram. Prissänkningen på fodersäd motiverades med att det vore

önskvärt att dels få fram en tillräcklig vårvete- och havreodling, dels erhålla

gynnsammare relation mellan fodersädspriset, å ena, samt fläsk- och äggpriserna

å andra sidan.

Den hösten 1942 genomförda prisskillnaden mellan höstvete och höstråg

skulle enligt skalan bibehållas. Som skäl därför anfördes i promemorian, att

höstvetet på lämpliga jordar ger större avkastning än rågen och att det med

hänsyn därtill syntes önskvärt att i någon mån stimulera höstveteodlingen,

särskilt som denna odling till följd av de föregående missväxtåren gått tillbaka.

Till motivering av prissänkningen på hö åberopades, att relationsprjset för

hö i den gamla skalan var alltför gynnsamt och att jordbrukarna i många

fall ej kunnat få ut det i år gällande höpriset.

Beträffande den aktuella frågan örn en särskild stimulans för vårvete- och

kornodlingen föreslogs i promemorian, att odlingspremier i år icke skulle

utgå vare sig för vårvete eller för korn. Vårveteodlingen borde i stället stimuleras

genom den i skalan vidtagna höjningen av vårvetetillägget från 1 öre

för kilogram till 2 öre för kilogram. Det framhölls i promemorian, att anledningen

till att man föregående år valde att lämna stimulansen till vårveteodlingen

i form av odlingspremie närmast var, att man då på grund av det

mycket bekymmersamma läget med avseende på brödsäd önskade få vårveteodlingen

i viss omfattning utsträckt även till sådana jordar, å vilka vårvete

vanligen ej brukar förekomma. Eftersom försörjningsläget i år är väsentligt

bättre, kunde en sådan utsträckning av odlingen nu knappast anses önskvärd.

Snarare borde man våren 1943 odla de spannmålsgrödor, som på

respektive jordar lämnade den största avkastningen. Från vissa ledamöter

inom jordbrukskommittén hade visserligen sympatier uttalats för att man

= s öre/kg

= s + 0.5 »

- S -f- 2 y>

= s 4- 5 »

= s + 7 »

= s + 8 »

= s + 10 »

= 0.5 s d

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kunni. Maj-.ts proposition nr 246.

45

även i år borde bestämma sig för odlingspremier, enär dessa vore till fördel

för de mindre brukningsdelarna, vilka i regel lia sämre jord och därmed även

lägre hektaravkastning än de större brukningsdelarna. Denna synpunkt syntes

emellertid icke böra få vara avgörande.

För kornodlingen syntes enligt promemorian någon extra stimulans icke

erforderlig utöver den, som läge däri att fodersädspriserna enligt den föreslagna

skalan skulle sänkas till överensstämmelse med de för fodersäd i 1942

års relationsskala upptagna relationspriserna.

Det förutsattes vidare i promemorian, att garantipriserna för matpotatis

skulle förbliva oförändrade. I fråga om fabriks- och foderpotatis syntes den

jämkningen böra vidtagas, att garantipriset på dessa produkter komme att

helt motsvara de priser, som odlare innevarande år erhållit vid leverans till

stärkelsefabrik. Vidare borde sistnämnda garantipris göras enhetligt för hela

landet.

Inom livsmedelskommissionens råd gjordes endast ett fåtal erinringar mot

de konkreta prisförslag, som framlagts i ovannämnda promemoria. Den enda

punkt beträffande vilken någon egentlig meningsskiljaktighet förelåg, var frågan

örn havreprisets sänkning. Jordbrukarerepresentanterna uttalade starka

betänkligheter mot en sänkning av det nuvarande havrepriset. Som skäl härför

åberopades, att havreodlingen i stor utsträckning förekomme å mossoch

sandjordar i mellersta Sverige, vilka icke lämpade sig för odling av någon

annan gröda. En sänkning av havrepriset kunde därför enligt jordbrukarerepresentanternas

mening icke utöva någon större effekt på produktionsinriktningen.

Däremot finge sänkningen till resultat, att vissa områden inom

mellersta Sverige, vilka redan nu vore missgynnade i inkomsthänseende, erhölle

relativt ännu lägre inkomster än förut. Mot vad från jordbrukarnas

sida sålunda anförts invändes av andra ledamöter i rådet, att statistiken

syntes utvisa, att havre- och blandsädsodlingen under senare år ökat på bekostnad

av brödsädsodlingen.

Livsmedelskommissionen har för sin del anslutit sig till den prisavvägning,

som i förut omförmälda promemoria framlagts för livsmedelskommissionens

råd. Beträffande priset på havre har kommissionen dock med hänsyn

till vad inom rådet anförts icke ansett sig böra föreslå någon sänkning av det

nu gällande priset. Den i promemorian föreslagna sänkningen av blandsädspriset

bör däremot enligt kommissionens mening genomföras.

I anslutning till vad nyss anförts anser emellertid kommissionen att i händelse

av en mycket god spannmålsskörd anledning kan finnas att på en

eller annan punkt överväga nedsättning av spannmålspriserna, också om förutsättningarna

för 4 %-regelns tillämpning icke helt föreligga. Givetvis bör

i en sådan fråga samråd äga rum med jordbrukets organisationer.

Priskontrollnämnden och dess råd har i sin helhet tillstyrkt de i promemorian

framlagda förslagen.

Beträffande prisregleringen på spannmål har svenska spannmålsaktiebolaget

i skrivelse den 26 februari 1943 bland annat anfort följande synpunkter.

De för spannmålsmarknadsregleringen under verksamhetsåret 1942/43 tilllämpade

anordningarna lia under rådande förhållanden varit i stort sett ändamålsenliga,

dock att den i fråga örn regleringen av transportkostnaderna Ulllämpade

anordningen i åtskilliga avseenden visat sig vara trögarbetad såväl

för bolagets som för handelns del. Därest det icke befunnes möjligt att övergå

till friare regleringsystem, ville bolaget frångå bibehållandet av nu gällande

regleringsanordningar för det kommande verksamhetsaret, dock med

vissa ändringar. Med stöd av erfarenheterna under nu löpande verksamhetsår

ville bolaget sålunda understryka det ur marknads- och handelssynpunkt

lämpliga i, att i fråga om brödsäd prissättningen baserades på ett viii avvägt

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Majlis proposition nr 246.

prisortssystem, innebärande Iliand annai att prisorterna fastställdes före

regleringsårets ingång samt att antalet prisorter icke senare utökades annat

än om alldeles särskilda omständigheter förelåge. Beträffande den sedan hösten

1940 tillämpade prissättningen med ett fast under hela regleringsåret

lika pris ville bolaget framhålla, att vid sådan tillgång på spannmål, att beräknad

skörd jämte tillgängligt reservlager väl syntes täcka behovet, den

anordningen borde kunna tillämpas i avseende å brödsäden — däri inräknat

korn — att det fastställda priset under regleringsåret tillätes stiga med belopp

ungefärligen svarande mot ränte- och lagringskostnader. Bolaget ville

föreslå en stegring i priset från den 1 september till den 31 maj med ett

belopp av 1/2 öre för 100 kg och dag. Vid överläggningen inom bolagets styrelse

hade dock från vissa håll föreslagits ett något högre belopp, enär det ifrågasatts

om nyssnämnda belopp vore tillräckligt för sitt ändamål. Den tidigare

tillämpade anordningen med ett för hela regleringsåret lika högt pris vöre

dikterad av nödvändigheten att vid låg spannmålsskörd snarast möjligt bringa

denna under effektiv kontroll och att således prissättningen anordnades så att

odlarna icke hade anledning att av ekonomiska skäl dröja med försäljningen.

Vid mera normal spannmålstillgång förlorade dessa synpunkter sin betydelse,

vartill komme lämpligheten av sådant prissystem att regleringsorganet

ej nödgades tidigt omhändertaga skörden med åtföljande lagringssvårigheter

och därmed förbundna kostnader. Därest det befunnes möjligt att

— såsom önskvärt vore — uppmjuka regleringsbestämmelserna torde den

lämpligaste anordningen vara, att odlarna och andra innehavare av spannmål

tillförsäkrades visst garantipris för sitt brödsäds- och fodersädsinnehav

i den ordningen att bolaget till fastställt pris inlöste all till spannmålsbolaget

vid viss tidpunkt t. ex. den 31 maj 1944 hembjuden spannmål. För marknadsregleringen

hade bolaget att företaga stödköp eller försäljning. Inlösenpriset

skulle för såväl brödsäd och fodersäd gälla fritt vissa särskilt angivna prisorter.

För nödig kontroll över spannmålshandeln skulle dock alltjämt beslag

och handelsreglering ävensom utfodringsförbud för brödsäd — inbegripet

korn — gälla.

Statens livsmedelskommission ville i stort sett ansluta sig till de av spannmålsbolaget

framförda synpunkterna. Sålunda är det uppenbart, att det under

innevarande konsumtionsår tillämpade systemet beträffande brödsäden

vållat såväl spannmålsbolaget som handeln mycket extra arbete och i

onormal grad medfört belastning av statsmedel genom utbetalande av spannmålsfrakter.

Kommissionen vill därför förorda en återgång till ett prisortssystem

beträffande brödsäden. Härvid förutsätter kommissionen, att man från och

med nästkommade konsumtionsår tillsvidare i södra och mellersta Sverige

likställer kom med vete och råg. Spannmålsbolaget har uttalat, att prisortssystemet

måste vara viii avvägt. Enligt kommissionens mening innebär detta

alt antalet prisorter icke får göras för stort eller att prisorter införas å ur

spannmålsdistribuiionssynpunkt olämpliga platser. Iakttager man icke i detta

hänseende stor återhållsamhet, vinner man nämligen icke mycket på prisortssvstemets

införande. Såsom prisorter böra ur berörda synpunkter utväljas de

större kvarnplatserna såsom de mest betydelsefulla konsumtionsorterna. Vidare

böra såsom prisorter uttagas ett begränsat antal större utförselorter för

brödsäd så belägna, att de äro lämpliga såsom utlastningsplatser för vidare

transport. Däremot böra icke ur nu berörda synpunkter mindre betydelsefulla

orter göras till prisorter även örn å desamma finnas spannmålshandlare

eller föreningar med tor lagring lämpliga utrymmen. Såvitt man av inom

spannmålsbolaget inhämtade uppgifter kan döma, skulle ett införande av ett

på detta sätt restriktivt antaget prisortssystem medföra att jordbrukarna genomsnittligt

finge bära ungefär 50 öre för deciton i fraktkostnader, som

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

47

spannmålsbolaget enligt nuvarande anordningar fått bära. Det är under sådana

omständigheter rimligt, att priset till jordbrukarna i samband med ett

införande av prisortssystem höjes med nämnda belopp. Kommissionen delar

vidare bolagets uppfattning om att man i händelse av en tillfredsställande

skörd bör införa under konsumtionsåret successivt stigande priser. En sådan

stigande prisskala bör emellertid under samma förutsättning tillämpas

icke endast å brödsäd inklusive korn, utan även å fodersäd. Kommissionen

anser vidare, att priserna böra successivt stiga från och med oktober månad

1943 lill och med april månad 1944 och att denna prisstegring bör omfatta

20 öre per månad, varvid dock månaden bör uppdelas på ett lämpligt antal

perioder, exempelvis fyra perioder, med en stegring av 5 öre för deciton och

period. Genom en dylik anordning kommer det genomsnittliga priset till jordbrukarna

att bliva ungefär 50 öre högre än det ingångspris, som skulle tilllämpas

under september månad. Detta belopp är beträffande brödsäd och

korn lika stort som det nyssnämnda tillägget i samband med införande av

ett prisortssystem. Man kan sålunda beträffande brödsäd och korn såsom ingångspris

tillämpa de nuvarande spannmålspriserna. Beträffande fodersäd

böra emellertid ingångspriserna sänkas med 50 öre för deciton i förhållande

till de genomsnittspriser, som jordbruket eljest skulle erhålla.

Såsom bolaget framhållit, är det i hög grad angeläget, att de prisorter för

brödsäd och korn, som man eventuellt kommer att införa, fastställas i god

tid före det nya konsumtionsårets början. Kommissionen har också för avsikt

att i samband med att medel äskas för spannmålsbolagets verksamhet under

budgetåret 1943/44 lämna ett detaljerat förslag över de prisorter, som lämpligen

böra ifrågakomma.

I fråga örn spannmålsbolagets uttalande rörande införande av friare regleringsformer

å spannmålsmarknaden har kommissionen för avsikt att återkomma

i samband med avgivande av förslag rörande det tekniska regleringssystemet

på jordbrukets område.

I anslutning till vad ovan anförts förordar kommissionen, att med de förbehåll,

som förut angivits, vid ingången av konsumtionsåret 1943/44 följande

priser skola gälla vid försäljning från odlare av nedan angivna slag av

spannmål, nämligen

Kronor per I

deciton

Vårvete .............................. 28: —

Höstvete.............................. 26: —

Råg.................................. 25: —

Korn ................................ 23: —

Stråblandsäd.......................... 19: 50

Vithavre.............................. 18: 50

Svarthavre............................ 18: —

I enlighet med jordbrukskommitténs förslag torde av vårvetepriset 1 öre

per kilogram betraktas som extra stimulans och icke inräknas i inkomstkalkylen.

Samtliga priser böra från och med den 1 oktober 1943 successivt stiga, så

att de den 1 maj 1944 komma att ligga 1 krona 40 öre högre än ingångsprisct.

Priserna avse spannmål av normalkvalitet. Beträffande brödsäd och korn

böra priserna gälla fritt vid av köparen anvisat magasin å närmaste prisort.

För hö och hahn böra vidare under regleringsåret 1943/44 gälla priser, som

med 2 respektive 1 öre per kilogram understiga de för innevarande regleringsår

fastställda priserna å samma produkter.

De för 1942 års odling fastställda garantipriserna för matpotatis böra gälla

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

jämväl under produktionsåret 1943/44. Likaså torde priset på stärkelse- och

bränneripotatis vid leverans till stärkelsefabrik för tillverkningsåret 1943/44

böra fastställas till samma belopp som för tillverkningsåret 1942/43. För

fabriks- och foderpotatis torde därjämte böra fastställas ett garantipris att

tillämpas vid spannmålsbolagets inlösen av sådan potatis. Sistnämnda pris

föreslås till 10 öre per kilogram, vilket belopp i stöld sett svarar mot de priser,

som odlare av stärkelse- och bränneripotatis skulle komma att erhålla

vid leverans till stärkelsefabrik.

Beträffande ärter och bönor har kommissionen i en tidigare ingiven framställning

föreslagit oförändrade garantipriser.

De föreslagna garantipriserna å ärter, bönor och potatis ligga lägre än nu

gällande normalpriser. Huruvida förhållandet bör vara detsamma under nästa

regleringsår, torde i anslutning till vad ovan anförts böra avgöras först på

hösten 1943, då produktionsresultatet kan överblickas. För den händelse en

sänkning av normalpriserna finnes kunna vidtagas, bör denna lämpligen gå

i kompensation mot höjningar på ägg och fläsk.

I fråga om priserna å mjölk- och mejeriprodukter har kommissionen

anfört.

I anslutning till de av kommissionen angivna grunderna för prissättningen

förutsätter kommissionen, att i stort sett oförändrade priser på mjölk och

mejeriprodukter skola gälla under nästa regleringsår. Detta innebär bland

annat, att smörpriset och konsumtionsmjölkpriset skola förbli oförändrade,

att mjölkbidragen skola utgå med i huvudsak oförändrade belopp, och att det

särskilda anslaget å 3,500,000 kronor till Norrland och vissa andra landsdelar

skall återkomma även för 1943/44.

Beträffande övriga animalier uttalades i den promemoria, som behandlades

inom livsmedelskommissionens och priskontrollnämndens råd, att det ur

försörjningssynpunkt syntes önskvärt, att äggproduktionens och fläskproduktionens

lönsamhet i någon mån kunde förbättras. På grund härav förordades

en höjning av genomsnittspriset på ägg med 15 öre per kilogram och

en viss höjning av priset på fläsk.

Inom livsmedelskommissionens råd undeströko jordbrukets representanter

önskvärdheten av att priserna på ägg och fläsk något höjdes. Därvid uttalades

även, att en dylik prishöjning borde ske omedelbart. Enighet var emellertid

rådande därom, att eventuella prishöjningar för dessa produkter under

nästa konsumtionsår skulle kompenseras genom sänkningar på andra produkter.

Med avgörande av frågan, vilka produkter, som härvidlag borde göras

till föremål för sänkning i kompensationssyfte, ansågs kunna anstå till

hösten, då möjligheter förefunnes att överblicka produktionsresultatet. Såsom

lämpliga kompensationsobjekt ansågos — förutom hö och halm — matpotatis,

ärter och hästkött kunna ifrågakomma.

Priskontrollnämnden och dess råd har förklarat sig icke ha något att erinra

mot en mindre prishöjning till hösten för ägg och fläsk, därest detta vid

nämnda tidpunkt bedömes lämpligt ur försör jningssynpunkt och prishöjningen

sker inom den fastställda ramen för den totala kalkylen över jordbrukets

inkomster och kostnader och kompenseras genom mot densamma svarande

prissänkningar på andra jordbruksprodukter av direkt betydelse för konsumenterna.

Livsmedelskommissionen finner för sin del önskvärt, att producentpriset

på ägg höjes med i genomsnitt för år 15 öre per kilogram, därest kompensation

mot prissänkningar för andra varor finnes lämpligen kunna ske. Sagda

höjning motsvarar i inkomstkalkylen ett inkomstbelopp av 4,500,000 kro
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 24G.

49

nor. Detta belopp uppväges delvis av de föreslagna inkomstsänkningarna för

hö och halm, vilka sammanlagt motsvara 2,500,000 kronor. En del av det

återstående beloppet eller 700,000 kronor synes lämpligen kunna erhållas genom

en sänkning av priset på hästkött med 10 öre per kilogram. Därest skörden

av matärter blir av tillfredsställande storlek, synes vidare kunna övervägas

att i kompensationssyfte sänka normalpriset på ärter ned till garantiprisnivån,

i vilket fall inkomsterna av ärter skulle komma att nedgå med

1,350,000 kronor.

Kommissionen finner det vidare angeläget, att fläskpriset under nästa konsumtionsår

kommer att ligga cirka 15 öre per kilogram högre än för närvarande.

Med anledning av en framställning från Sveriges slakteriförbund

pågå för närvarande vissa undersökningar rörande möjligheterna att redan

nu höja fläskpriset till producenterna utan att därigenom levnadskostnadsindex

nämnvärt påverkas. Därest dessa undersökningar leda till ett högre

fläskpris, torde man kunna utgå ifrån att detta högre pris skall komma att

kvarstå jämväl under nästa produktionsår, såvida ej foderskörden blir osedvanligt

dålig, i vilket fall man förmodligen ej bär råd att utöka svinuppfödningen.

Det torde vara för tidigt att nu uttala sig om på vad sätt den inkomstökning,

som genom prishöjningen uppkommer för jordbruket, skall kompenseras.

Här må endast erinras om att som nyss sagts man vid en god skörd

av potatis torde kunna sänka priset på potatis något, dock givetvis ej längre

ned än till garantiprisnivån.

Beträffande priserna å kraftfoder och konstgödsel har

kommissionen yttrat följande.

Kommissionen förutsätter, att nu gällande priser på konstgödsel och kraftfoder

under regleringsåret 1943/44 skola bibehållas oförändrade. Eftersom

anskaffningskostnaderna för sagda förnödenheter, såvitt nu kan bedömas,

komma att för nämnda regleringsår ställa sig högre än motsvarande kostnader

under innevarande år, innebär nämnda förutsättning en höjning av

den nu utgående statssubventionen för konstgödsel och kraftfoder. En sänkning

av priset på superfosfat har varit föremål för diskussion inom kommissionen,

vilken diskussion emellertid lett till att kommissionen icke ansett sig

böra avgiva något förslag härom. Den närmaste anledningen till denna ståndpunkt

är att en sänkning av superfosfatpriset dels medför en ytterligare stegring

av statssubventionen och dels, enligt förut omförmälda principer, måste

kompenseras genom en höjning av priset på andra av staten prissatta förnödenheter

eller genom motsvarande prissänkning på jordbrukets produkter.

Livsmedelskommissionen har därefter hemställt örn Kungl. Maj:ts beslut

i enlighet med vad kommissionen sålunda anfört och förordat.

Genom beslut den 19 mars 1943 har Kungl. Majit bemyndigat kommissionen

dels att vid reglering av priserna på jordbrukets produkter samt på

konstgödsel och kraftfodermedel under regleringsåret 1943/44 utgå från de

av kommissionen i skrivelsen den 15 mars 1943 föreslagna grunder, dels

alt uppdraga åt svenska spannmålsaktiebolaget att inom samma tider och

på samma villkor, sorn av Kungl. Majit angivits för inlösen av potatis av

1942 års skörd, under regleringsåret 1943/44 inköpa potatis av 1943 års skörd,

dock att inköpspriset å fabriks- och foderpotatis av fullgod beskaffenhet inom

hela riket bör utgöra 10 kronor för decilon, dels ock att för tillverkningsåret

1943/44 fastställa det pris, sorn tillverkare av potatisstärkelse eller brännvin

skall erlägga till leverantören vid inköp av potatis av för fabriksändamål

liihang lill riksdagens protokoll 194.3. 1 sami. Nr 216.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

normal kvalitet, till samma belopp, som varit gällande för tillverkningsåret

1942/43.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 21 april 1943 har livsmedelskommissionen

bemyndigats att vidtaga åtgärder för höjning av fläskpriset, därvid normalpriserna

å gödsvin finge höjas med 6 öre för kilogram för svinkroppar i

viktsklassen 70—80 kilogram, med 15 öre för kilogram i viktsklassen 80—90

kilogram samt med 18 öre för kilogram beträffande svinkroppar med en vikt

av minst 90 kilogram.

Jag torde i detta sammanhang även få erinra om dels Kungl. Maj:ts beslut

den 12 mars 1943, enligt vilket Kungl. Maj:t bemyndigat livsmedelskommissionen

att uppdraga åt svenska spannmålsaktiebolaget att under april

månad 1944 inlösa alla till bolaget före den 1 april samma år hembjudna

partier vitkålfrö och morotfrö av 1943 års inhemska produktion och därvid

betala för vitkålfrö 18 kronor för kilogram och för morotfrö 5 kronor för

kilogram, dels ock Kungl. Maj:ts beslut den 19 mars 1943, enligt vilket Kungl.

Maj:t bemyndigat statens reservförrådsnämnd att utan ersättning utdela 1942

års inhemska skörd av nikotinoljetobak till odlare för användning av däri

innehållen nikotin till bekämpande av skadedjur å växter, ävensom ej mindre

anbefallt livsmedelskommissionen att utbetala högst 108,000 kronor till reservförrådsnämnden,

som ägde använda beloppet för bestridande av nämndens

i samband med den inhemska odlingen av nikotinoljetobak under år

1942 uppkomna kostnader, än även bemyndigat kommissionen att uppdraga

åt spanmålsaktiebolaget att inköpa all av aktiebolaget svenska tobaksmonopolet

under år 1943 inom landet i försökssyfte odlad nikotinoljetobak.

Livsmedelskommissionens förslag till övriga regleringsåtgärder

för regleringsåret 1943/44.

Såsom förut nämnts innefattar statens livsmedelskommissions förenämnda

skrivelse den 3 april 1943, vilken skrivelse även underställts kommissionens

råd, förslag till fortsatta regleringsåtgärder på jordbrukets område utöver

de i skrivelsen den 15 mars 1943 behandlade. I samband med utarbetande av

sina förslag har kommissionen haft till övervägande ett flertal framställningar

avseende ifrågavarande område. Bland dessa må nämnas en från

svenska spannmålsaktiebolaget den 26 februari 1943, vilken framställning,

torde såsom bilaga 3 få fogas vid detta protokoll.

Allmänna riktlinjer.

Livsmedelskommissionen har inledningsvis framhållit att man torde böra

räkna med nödvändigheten av att nu gällande handels- och förbrukningsreglering

i stort sett borde bibehålies. Kommissionen har förutsatt, att dylika åtgärder

under nästa regleringsår komme att bliva erforderliga i ungefär samma

omfattning som för närvarande.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

51

Efter att ha erinrat om innehållet i vissa delar av kommissionens skrivelse

den 15 mars 1943 har kommissionen rörande frågan om stödjande av det svagare

jordbruket anfört följande.

Såsom anförts i livsmedelskommissionens förenämnda skrivelse den 15

mars 1943 har 1942 års jordbrukskommitté haft under behandling frågan

örn möjligheterna att på ett mera effektivt sätt än för närvarande stödja det

svagare jordbruket. Kommittén har också enats örn den uppfattningen, att

förslag snarast borde framläggas örn en sådan omläggning av producentbidragen

på mjölk, som möjliggör ett bättre stöd åt de svagare jordbruken. I

detta sammanhang torde böra nämnas, att de åtgärder i nämnda syfte, som

av kommissionen kunna finnas motiverade och lämpliga, skola rymmas inom

ramen för omförmälda normkalkyl. Detta innebär i stort sett, att en förbättring

av de svagare jordbrukens ställning icke kan ske på annat sätt än

genom en inkomstminskning för andra grupper av jordbrukare. Förutom

nyssnämnda omläggning av producentbidraget på mjölk har i enahanda

syfte ifrågasatts införandet av producentbidrag jämväl å fläsk, eventuellt i

förening med slaktavgift, samt upptagande av en allmän mjölkavgift. Med

hänsyn till de olägenheter, som visat sig följa med ett producentbidrag på

fläsk respektive upptagande av en allmän mjölkavgift, förordas i det följande,

att den önskvärda utjämningen mellan svagare och bättre jordbruk i huvudsak

skall äga rum genom en viss omläggning av producentbidraget på

mjölk.

Kommissionen har föreslagit att med hänsyn till det rådande läget och svårigheten

att bedöma den kommande utvecklingen Kungl. Maj:t även för

nästa regleringsår borde erhålla vidsträckta befogenheter med avseende å

jordbruksregleringen. Nu gällande regleringsfullmakt gällde beträffande

spannmålsregleringen tiden intill den 1 september 1943 och i fråga örn potatisregleringen

tiden intill den 1 oktober 1943 samt i övrigt tiden intill den

1 juli 1943. Eftersom inkomst- och kostnadskalkylen avsåge tiden från och

med den 1 september 1943 till och med den 31 augusti 1944, har det synts

kommissionen lämpligt, att Kungl. Maj:ts regleringsfullmakt finge omfatta

samma tid. I överensstämmelse härmed har kommissionen föreslagit att

Kungl. Maj:t borde äga att utan hinder av meddelade beslut eller gjorda uttalanden

handha jordbruksregleringen under nämnda tid samt vidtaga av

omständigheterna påkallade ändringar i densamma. Det torde emellertid i

enlighet med riksdagens uttalande böra förutsättas, att Kungl. Maj:t icke i

vidare mån än för närvarande borde äga utan riksdagens hörande frångå

de nu beslutade grunderna för prissättningen eller vidtaga ändringar i regleringsåtgärderna,

då sådant hörande utan olägenhet kunde ske.

Ehuru flertalet av de regleringsförfattningar, som gällde vid krigets utbrott,

icke varit i praktisk tillämpning under de senaste åren, har kommissionen

ansett lämpligt att bibehålla desamma även under nästa regleringsår.

Av nämnda författningar hade förordningen den 28 juni 1941 angående

mjölkavgift samt förordningen den 7 juni 1935 angående slaktdjursavgift

förlänats fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1943, medan

förordningen den 11 juni 1937 angående utförselbevis för råg och vete samt

reglcringsförfaltningarna på potatismarknadens område gällde till och med

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

den 31 augusti respektive den 30 september 1943. Kommissionen har förordat,

att samtliga nämnda författningar ävensom andra av riksdagen lämnade

speciella bemyndiganden på jordbruksregleringens område, i den mån

deras giltighet utginge under innevarande år, förlängdes att gälla tills vidare.

Jag torde härefter få övergå till att redogöra för kommissionens ställning

till vissa speciella frågor, berörande de olika områdena av jordbruksregleringen.

Mjölk- och matfettsrcgleringen. Kommissionen har ansett att de statliga

regleringsåtgärderna beträffande matfett, mjölk och ost m. m., vilka avsåge

att reglera handeln med och förbrukningen av nämnda varor, tills vidare

borde bibehållas i stort sett oförändrade. Det borde ankomma på Kungl.

Maj:t att med hänsyn till utvecklingen av försörjningsläget avgöra om deras

fortsatta bestånd eller eventuella omläggningar av desamma. I detta sammanhang

har kommissionen framhållit, att, örn man för återstoden av krisen

icke skulle ha att räkna med andra utländska fettråvaror än som för

närvarande funnes inom landet, man syntes få överväga vissa speciella åtgärder

för utdrygning av vår försörjning med matfett, därest man ville vara

beredd på att krisen kunde fortsätta under vintern 1944/45. Härvid hade bland

annat diskuterats att i utdrygningssyfte höja vattenhalten i smör och margarin,

framför allt bagerimargarin. För att så skulle kunna ske erfordrades

vissa ändringar i nu gällande förordning den 30 juni 1932 angående kontroll

av tillverkningen av samt handeln med margarin, margarinost, fettemulsion

samt konstister m. m. Kommissionen har ansett, att Kungl. Majit med hänsyn

härtill ur beredskapssynpunkt borde erhålla bemyndigande av riksdagen

att vidtaga av försörjningsläget betingade ändringar i nämnda förordning.

Såsom ett annat alternativ har framhållits, att det under samma förutsättning

kunde bliva aktuellt att ytterligare i någon mån sänka konsumtionsmjölkens

fetthalt. Härför erfordrades emellertid icke särskilt bemyndigande

av riksdagen.

Såsom förut nämnts har övervägts viss omläggning av det nuvarande bidragssystemet

på mjölkregleringens område i syfte att bereda det svagare

jordbruket ett ytterligare stöd.

Kommissionen har framhållit, att det icke torde kunna bestridas att produktionsbetingelserna

vid framställning av mjölk vore mycket olikartade inom

olika delar av landet. Enligt kommissionen berodde detta delvis på att

brukningsdelarna inom vissa områden av landet vöre mycket små och icke

medgåve en fullt rationell produktion och delvis på den omständigheten att

jordmån och klimatiska förutsättningar starkt varierade mellan olika landsdelar.

Det vore för att utjämna dessa olikheter i fråga om produktionsbetingelser

som de s. k. Norrlandstilläggen och producentbidragen kommit till. Anledningen

till att man, då de sistnämnda bidragen infördes, hade beslutat sig

för att utbetala bidragen till samtliga mejerileverantörer hade närmast varit

svårigheten att på ett tillfredsställande sätt lösa de gränsproblem, som all
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

53

tid måste uppstå, då man sökte inskränka ett mjölkbidrag endast till leverantörer

av en viss storleksordning.

Livsmedelskommissionen har i anslutning till jordbrukskommitténs förut

anförda önskemål i samråd med svenska mejeriernas riksförening verkställt

vissa undersökningar rörande möjligheten av en sådan omläggning av producentbidragen,

att dels de minsta jordbruken kunde erhålla en något bättre

inkomst av mjölkproduktionen än för närvarande och dels från bidragens

totalsumma, vilken i inkomst- och kostnadskalkylen för 1942/43 upptagits

till 44 miljoner kronor, skulle kunna frigöras ett visst belopp för att användas

till ytterligare lokal differentiering av mjölkpriserna. Resultatet av dessa

undersökningar föreligger i form av ett förslag, till vilket såväl riksföreningen

som livsmedelskommissionen och dess råd enhälligt anslutit sig. Förslaget innebär

att en höjning av bidragen till de minsta leverantörerna och en successiv

sänkning av bidragen till de större leverantörerna skulle ske. Leverantörer

med en viss större mejeriinvägning per år borde helt uteslutas från delaktighet

i bidragsanordningen. Enligt förslaget skulle bidraget för en grundkvantitet

invägd mjölk av 200 kilogram per månad utgöra 4 öre per kilogram. För

en tillskottskvantitet av 300 kilogram per månad skulle bidraget utgöra 3 öre,

för en därpå följande tillskottskvantitet av 300 kilogram per månad 2 öre och

för en därpå följande tillskottskvantitet av 300 kilogram per månad 1 öre,

allt räknat per kilogram invägd mjölk. Levererade producenten ytterligare

300 kilogram mjölk per månad, bortfölle sistnämnda bidrag å 1 öre per kilogram,

vid en ytterligare leverans av 300 kilogram per månad 2-öresbidraget

och vid en ytterligare leverans av 300 kilogram per månad 3-öresbidraget.

Vid en ytterligare leverans av 300 kilogram per månad sänktes bidraget för

grundkvantiteten till 3 öre per kilogram, vid en ytterligare leverans av 300

kilogram sänktes sistnämnda bidrag till 2 öre per kilogram, vid en ytterligare

leverans av 300 kilogram per månad sänktes samma bidrag till 1 öre

per kilogram och vid en ytterligare leverans av 300 kilogram per månad bortfölle

det helt. Enligt förslaget skulle samtliga mejerileverantörer med en invägning

av högst 1,525 kilogram per månad genom omläggningen erhålla en

förbättring, som för de minsta leverantörerna motsvarade 1 öre per kilogram

invägd mjölk och som sjönk med stigande invägning. Leverantörer med en

invägning av mer än 1,525 kilogram mjölk per månad finge en försämring,

högst utgörande 0.61 öre per kilogram invägd mjölk. Enligt nu gällande bestämmelser

för producentbidraget ha de mindre leverantörerna rätt att erhålla

s. k. efterreglering vid kalenderårets utgång. Denna reglering har införts

för alt bereda de mindre leverantörerna möjlighet att för utfyllnad av

de lägre leveranserna under vintern tillgodoräkna sig de högre leveranserna

under sommaren. Enligt det nu framlagda förslaget skulle ifrågavarande

efterreglering bli till större delen obehövlig. Kommissionen har nämligen

framhållit, att vid detta förslag en viss reglering skedde automatiskt, i det att

bidraget bleve större ju mindre invägningen vore. På grund härav och då en

efterreglering vore mycket svår att tekniskt genomföra vid en differentiering

av producentbidraget, har kommissionen ansett, att nuvarande efterregle
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

ring borde slopas i samband med ett eventuellt genomförande av förslaget.

Det vore vidare lämpligt att i samband med omläggningen införa en arealspärr

för producentbidraget. Denna spärr, vilken lämpligen syntes kunna

sättas vid en åkerareal av 40 hektar, skulle avse att förhindra att mejerileverantörer,

vilka hade en mycket stor konsumtionsmjölkförsäljning eller vilkas

jordbruk vore inriktat enbart eller huvudsakligen på vegetabilisk produktion,

skulle få del av bidraget. Därest förslaget genomfördes, borde till ledning

för mejeriernas uträkning av producentbidraget i enskilda fall uppgöras en

särskild tabell, angivande bidragets storlek vid olika invägningskvantiteter.

Till belysande av sitt förslag bar kommissionen vid sin skrivelse fogat tre

tablåer, vilka såsom bilaga 4 torde få fogas vid detta protokoll.

Rörande de ekonomiska konsekvenserna av förslaget har kommissionen

anfört.

Enligt verkställda beräkningar inbesparas genom nämnda omläggning av

producentbidraget 12,300,000 kronor per år, och kostnaderna för bidragsanordningen

i dess nya utformning kunna därför beräknas till 31,700,000 kronor

per år. Ett belopp, motsvarande besparingen eller 12,300,000 kronor,

torde böra anvisas till lokal differentiering under nästa budgetår, dock att på

sätt i det följande föreslås viss mindre del av detta belopp synes böra få tagas

i anspråk för utbetalande av differentieringsbidrag i Norrland för mjölk, som

inväges under juni månad 1943.

Såsom förutsatts i kommissionens skrivelse den 15 mars 1943 torde det på

hösten 1942 anvisade anslaget å 3,500,000 kronor för lokal differentiering av

mjölkpriset i vissa landsdelar böra utgå jämväl under nästa budgetår. Sammanlägges

detta anslag med förenämnda belopp av 12,300,000 kronor, skulle

därefter 15,800,000 kronor stå till förfogande för lokal differentiering.

Vad angår fördelningen av sistnämnda belopp synes i första hand området

för de nuvarande extra mjölkpristilläggen böra utökas till att omfatta jämväl

Gästrikland, Gävleortens mejeriförenings område i Uppsala och Västmanlands

län, Dalarnas mejeriförenings mejeriområde, Värmlands län, örebro läns

bergslag samt Tossbo och Vedbo härader och Åmåls stad inom Älvsborgs län.

Inom den utökade delen av området torde böra utgå ett extra mjölkpristillägg

å all invägd mjölk av 20 öre per kilogram mjölkfett, motsvarande 0.72 öre per

kilogram mjölk. Extra mjölkpristillägg skulle härefter komma att utgå i

Norrbotten och Västerbotten med 60 öre per kilogram mjölkfett, i Norrland i

övrigt med 40 öre per kilogram mjölkfett och i det nya området med 20 öre

per kilogram mjölkfett. Förenämnda utvidgning av området för det extra

mjölkpristillägget kan beräknas draga en kostnad av 1,450,000 kronor per år.

Vid förhandlingar, som på hösten 1942 fördes mellan olika organisationer

på jordbrukets område i samband med fördelningen av det för innevarande

regieringsår anvisade anslaget av 3,500,000 kronor, ställdes i utsikt, att mjölkproduktionen

i Norrland även under sommarmånaderna skulle få bibehålla

de differentieringsbidrag, som för närvarande utgå från samma anslag.

Som skäl härför åberopades bland annat, att mjölkinvägningen i Norrland vore

lika låg på sommaren som på vintern och inom vissa områden till och med

lägre. Då emellertid anslaget icke förslog för utbetalande av bidrag för tiden

efter maj månads utgång, tänkte man sig ursprungligen att upptaga en frivillig

mjölkavgift för bestridande av kostnaderna för ett fortsatt bidrag i

Norrland under månaderna juni—augusti. Vid de överläggningar, som kommissionen

i samband med förberedandet av nu förevarande framställning haft

med svenska mejeriernas riksförening, har sedermera det förslaget väckts,

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

55

att berörda kostnader skulle täckas av medel, som frigöras genom omläggningen

av producentbidraget. Det har förutsatts, att producentbidragsanordningen

i dylikt fall skulle omläggas redan från och med den 1 juli 1943. Genom

denna ordning för kostnadernas täckande vinnes, bland annat, att man nu

slipper göra ändring på mer än en bidragsanordning och dessutom undviker

den irritation bland producenterna, som en sänkning av det allmänna mjölkpristillägget

otvivelaktigt skulle medföra. Kommissionen har för sin del kunnat

ansluta sig till nämnda förslag, och då jordbruksrepresentanterna inom kommissionens

råd jämväl förklarat sig tillstyrka förslaget, förordar kommissionen

att detsamma genomföres. Kostnaden för utbetalandet av här avsedda

differentieringsbidrag i Norrland för månaderna juni—augusti 1943 belöper

sig på sammanlagt 1,200,000 kronor.

Det extra mjölkpristillägget inom Gästrikland—Värmland—Dalarna m. m.

å 20 öre per kilogram matfett torde böra utgå från och med den 1 juli 1943. Sedan

kostnaderna för detta mjölkpristillägg under budgetåret 1943/44 samt för

differentieringsbidragen inom Norrland under juni—augusti 1943 blivit täckta,

återstår av det här förut nämnda beloppet på 15,800,000 kronor 13,200,000

kronor. I anslutning till vad förut anförts bör denna återstod komma till användning

för utbetalande av lokala differentieringsbidrag under regleringsåret

1943/44. Det synes av flera skäl icke lämpligt att redan nu fastlägga

grunderna för utanordnandet av sistnämnda bidrag, utan prövningen härav

synes böra anstå till i höst, då man har större möjlighet att överblicka produktionen

och produktionsförhållandena inom de olika landsdelarna. Det torde

emellertid böra förutsättas, att under hela 1943/44 inom Norrland skola utgå

differentieringsbidrag av ungefär samma storleksordning som för närvarande.

Kostnaderna för dessa norrländska bidrag ha beräknats till 4,570,000 kronor

per år. För lokal differentiering inom landet i övrigt skulle således för tiden

intill budgetårets utgång stå till förfogande omkring 8,600,000 kronor. Det

torde böra ankomma på livsmedelskommissionen alt efter förslag av svenska

mejeriernas riksförening besluta om användningen av här avsedda medel.

I anslutning till det anförda har kommissionen föreslagit att anslaget till

producentbidrag under nästa budgetår skulle upptagas till 31,700,000 kronor.

Kostnaderna för utbetalande av mjölkpristillägg kunde beräknas till samma

belopp som för ändamålet anvisats för innevarande budgetår eller 34,000,000

kronor. De extra mjölkpristilläggen torde efter förut föreslagna utvidgning

av bidragsområdet komma att draga en kostnad av 6,000,000 kronor. För

lokal differentiering i övrigt borde slutligen anvisas runt 14,500,000 (15,800,000

—1,450,000) kronor.

Under de senaste åren ha för täckande av de av produktionsminskningen

föranledda ökade kostnaderna för mjölktillförseln till de större konsumtionsorterna

utbetalats dels s. k. merfraktsbidrag, dels s. k. regleringskostnadstilllägg

till vissa mjölkorganisationer i Stockholm och Göteborg, dels viss ersättning

för behandling av konsumtionsmjölk vid några mejerier, som leverera

mjölk till Stockholm, dels ock bidrag till uppehållande av mejeriernas körlinjer

inom de områden, där på grund av den minskade mjölkproduktionen

transportkostnaderna per kilogram mjölk äro särskilt höga. För innevarande

regleringsår har för berörda ändamål anvisats ett anslag av 6,000,000 kronor.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande utgå vidare till mejeriorganisationerna

på vissa orter bidrag såsom ersättning för utebliven prishöjning på

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Majlis proposition nr 246.

konsumtionsmjölk. Under innevarande regleringsår torde i sådana bidrag

komma att utbetalas sammanlagt 1,200,000 kronor.

Samtliga nu nämnda bidrag och tillägg har kommissionen ansett böra bibehållas.

Bidraget till upprätthållande av mejeriernas körlinjer har föreslagits

skola utgå i Norrland under hela året och i övriga delar av landet under liden

obtober—maj. Med hänsyn till svårigheten att på förhand beräkna medelsåtgången

för varje särskilt ändamål har kommissionen ansett, att bidragen,

i likhet med vad som skett för innevarande budgetår, böra sammanslås till

ett anslag. Kommissionen har uppgivit, att enligt en preliminär, inom svenska

mejeriernas riksförening gjord uppskattning kostnaderna förde olika ändamålen

skulle komma att uppgå till följande belopp, nämligen 3,500,000 kronor

för merfrakter, 1,000,000 kronor för regleringskostnadstillägg, 1,000,000 kronor

för behandling av konsumtionsmjölk, 2,200,000 kronor för körlinjebidrag

och 1,200,000 kronor för kompensation för utebliven prishöjning. Storleken

av nyssnämnda anslag borde med ledning härav bestämmas till 9,000,000

kronor. Liksom hittills borde enligt kommissionens mening Kungl. Majit äga

befogenhet förordna, att anslaget finge användas även för tillgodoseende av

annat ändamål än förut nämnts, som vore av särskild betydelse för mjölkförsörjningens

ordnande under rådande kristid.

Gällande bestämmelser rörande pristillägg för lantsmör har kommissionen

föreslagit skola gälla även under nästa regleringsår. Statsverkets kostnader

för dessa pristillägg och för omhändertagandet av lantsmör har kommissionen

— med hänsyn till hittills under innevarande budgetår för ifrågavarande

ändamål gjorda utbetalningar — beräknat till 1,000,000 kronor.

Reglering av andra animaliska produkter än mjölk. Kommissionen har

förordat, att det nuvarande regleringssystemet beträffande kött och fläsk skulle

bibehållas i huvudsak oförändrat under nästa regleringsår. Enligt kommissionens

mening hade man under nämnda år, under förutsättning av en normal

foderskörd, att emotse en fortsatt undernormal nedslaktning av storboskap

och som följd härav alltjämt en knapphet på kött. Kommissionen hade därför

ansett en utökning av fläskproduktionen önskvärd, i den mån fodersituationen

det medgåve. För åstadkommande av en dylik ökning hade kommissionen

under nämnda förutsättning och under förutsättning av motsvarande prissänkning

på andra produkter förordat en höjning av priset på fläsk, så att det

under nästa konsumtionsår komme att ligga omkring 15 öre per kilogram

högre än för närvarande. Denna kommissionens uppfattning hade godkänts

av Kungl. Majit.

På grund av vikten att stimulera de mindre brukningsdelarna till största

möjliga leveranser av fläsk har inom kommissionen övervägts införande av ett

system med producentbidrag för fläsk. Dylikt bidrag skulle utgå med visst belopp

per kilogram fläsk för en viss årsleverans. Kommissionen har emellertid

under hänvisning till verkställd utredning framhållit, att ett producentbidrag

skulle komma att omfatta en så betydande del av fläskproduktionen, att det

ur stimulanssynpunkt måste anses lämpligare med en allmän höjning av

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

57

lläskpriset. Samtliga jordbrukarrepresentanter i kommissionens råd ha, enligt

vad kommissionen upplyst, bestämt avstyrkt en sådan anordning. På grund

härav har kommissionen ansett något producentbidragssystem för fläsk för

närvarande icke böra genomföras.

Rörande äggregleringen har kommissionen i nu förevarande skrivelse anfört

följande.

Den utomordentligt klena foderskörden under år 1941 gjorde det nödvändigt

att vidtaga åtgärder i syfte att åstadkomma en mycket kraftig begränsning

av användningen av fodersäd och annat kraftfoder inom hönsskötseln.

Följden härav blev en reduktion av hönsstammen. Medan antalet äldre höns

inom riket enligt husdjursräkningen den 3 juni 1941 uppgick till cirka

8,200,000, var motsvarande tal enligt räkningen den 1 juni efterföljande år

cirka 5,800,000. Minskningen utgör 29.4 procent. Nedgången i antalet kycklingar

och unghöns var emellertid ännu mera framträdande; från omkring

2,500,000 i juni 1941 till omkring 1,150,000 vid samma tid följande år, d. v. s.

en minskning med ej mindre än 53.6 procent.

Under sommaren 1942 sammankallade livsmedelskommissionen representanter

från av ägghandelsregleringen berörda näringsorganisationer till diskussion

angående nämnda reglering. Därvid behandlades bland annat frågan,

huruvida ägghandelsregleringen borde kvarstå eller om förutsättningar förelåge

för dess upphävande. Från intet håll framlades förslag örn slopande av

regleringen. Ej heller tillstyrktes, att man skulle gå en medelväg, d. v. s. upphäva

själva handelsregleringen men låta normalprisbestämmelserna kvarstå.

Vid ifrågavarande tillfälle diskuterades de ändringar, som borde vidtagas i

det då rådande regleringssystemet. Huvudpunkten härvidlag utgjorde kontrollen

över äggproducenternas äggförsäljning. Det framhölls därvid, att den

effektivaste åtgärden för att befrämja den legala handeln vöre, att fodertilldelningen,

som lämnas i förhållande till de i den legala handeln saluförda

myckenheterna ägg, hölles så stor som möjligt. Andra frågor, som behandlades

vid detta tillfälle, voro bland annat kontrollen över de auktoriserade ägguppköparna,

ägguppköparnas och partihandlarnas leveransskyldighet samt

ransoneringssystemet i egentlig mening.

Med ledning av vad som framkommit vid ifrågavarande diskussion ha genomförts

bestämmelser i huvudsaklig överensstämmelse med de därvid framlagda

förslagen. Sålunda ha bland annat producenterna närmare knutits till

de ägguppköpande handlandena, varigenom bättre möjligheter erhållits att

kontrollera att äggen säljas inom regleringens ram. Vidare erhålla numera endast

sådana personer, som icke inneha höns, äggkort i motsats till vad tidigare

varit förhållandet.

På grund av det förhållandevis goda skördeutfallet under sommaren 1942

lia förutsättningarna för upprätthållandet av äggproduktionen undergått en

väsentlig förbättring. Fodertilldelningen har sålunda från och med hösten

1942 kunnat avsevärt ökas i jämförelse med tidigare.

På grund av den förut omtalade nedskärningen av hönsstammen har äggproduktionen

under den gångna delen av regleringsåret 1942/43 givetvis dock

icke kunnat hålla sig vid samma nivå som under närmast föregående regleringsår.

En nedgång i produktionen föreligger sålunda beträffande sista kvartalet

1942 i jämförelse med samma kvartal året dessförinnan. Vissa gynnsamma

omständigheter, däribland det förhållandevis höga producentpriset samt

den rikliga fodertilldelningen, lia bidragit till att nedgången i handelns tillförsel

av ägg varit mindre än som kunnat förväntas med hänsyn till den förut

omtalade minskningen av hönsantalet. Under första kvartalet innevarande

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

år har tillförseln till handeln t. o. m. varit avsevärt större än samma tid år

1942. Härtill har dock i väsentlig mån bidragit de hittills under innevarande

år för äggproduktionen gynnsamma väderleksförhållandena.

Det är möjligt att på grundval av gjorda redovisningar angiva handelns totala

omsättning av ägg under första regleringsåret. Denna omsättning har

uppgått till sammanlagt omkring 16,000 ton, varav cirka 75 procent gått genom

partihandeln.

För närvarande undersökas inom livsmedelskommissionen förutsättningarna

för att genom en skärpt kontroll kunna vid rådande produktion öka tillförseln

av ägg till handeln.

Reglering av potatis m. m. Sedan Kungl. Majit genom kungörelse den 30

juni 1942 (nr 564) förordnat om överflyttande å livsmedelskommissionen av

de uppgifter, som tillkomma statens potatismjölsnämnd, ankommer numera

på livsmedelskommissionen att handhava ledningen av den under rådande

utomordentliga förhållanden erforderliga regleringen av försörjningen med

potatis och potatisprodukter. Kommissionen har uttalat, att det icke kunde

avgöras i vilken omfattning det under nästa regleringsår kunde bli erforderligt

att bibehålla nu nämnda regleringsåtgärder förrän kännedom vunnits

om storleken av 1943 års potatisskörd.

Genom förordning den 26 juni 1933 (nr 389) har tillverkningen av potatismjöl

blivit föremål för en fullständig statlig reglering. Enligt sagda författning,

vilken trätt i kraft den 1 september 1933 och efter förlängning

senast genom kungörelsen den 21 mars 1940 (nr 165) gäller t. o. m. den

30 september 1943, må tillverkning av potatisstärkelse (potatismjöl) annorledes

än till förbrukning i eget hushåll icke äga rum utan tillstånd av

Kungl. Majit eller den, åt vilken rätten att meddela dylikt tillstånd av Kungl.

Majit överlåtes. Närmare föreskrifter angående de villkor, under vilka tillstånd

må åtnjutas, meddelas av Kungl. Majit ävensom, enligt Kungl. Majits

bemyndigande och i samband med tillståndets lämnande, av den, åt vilken

rätten att lämna tillstånd må hava överlåtits. Tillsyn över efterlevnaden av

denna förordning utövas numera av livsmedelskommissionen. Ifrågavarande

reglering har kommissionen föreslagit i sin nuvarande form böra bibehållas

tills vidare. I anslutning härtill har kommissionen framhållit, att ny förordning

om tillverkning av potatismjöl, vilken avsåge att ersätta förordningen av

den 26 juni 1933 borde antagas av riksdagen.

Efter framställning av livsmedelskommissionen har Kungl. Majit den 25

september 1942 godkänt ett mellan kommissionen och Sveriges stärkelseproducenters

förening u. p. a. den 9 september 1942 upprättat avtal, avseende

inköp och försäljning av potatisstärkelse under innevarande tillverkningsår.

Avtalet, som godkänts av Kungl. Majit under förbehåll, bland annat, att i 9 §

av kommissionen gjord utfästelse vinner riksdagens godkännande, innebär,

att föreningen inköper den mängd potatisstärkelse, som framställes enligt

meddelade tillverkningslicenser å högst 400,000 deciton, med undantag av

vad som må användas till husbehov för tillverkaren och dennes potatisleverantörer.

Enligt 9 § i avtalet åtager sig kommissionen under förutsättning av

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

59

statsmakternas godkännande och om avtalet icke skulle komma att förnyas

för tillverkningsåret 1943/44 att vidtaga eller föranstalta örn åtgärder från

statens sida, vilka bereda föreningen möjlighet att erhålla minst 58 kronor

per deciton för den 1 oktober 1943 inneliggande lager av potatisstärkelse,

dock med avdrag av 30,000 deciton. Dessutom åtager sig kommissionen under

angivna förutsättning och om avtalet icke skulle förnyas att vidtaga eller

föranstalta om åtgärder från statens sida, vilka bereda föreningen möjlighet

att erhålla ersättning för ränte- och lagringskostnader enligt i avtalet angivna

grunder i avseende å inneliggande lager av potatisstärkelse, utom 30,000 deciton,

under tre månader, räknat från och med den 1 oktober 1943. Vid godkännandet

av ifrågavarande avtal har Kungl. Maj:t förklarat sig vilja göra

framställning hos riksdagen om godkännande av den i avtalets § 9 av kommissionen

gjorda utfästelsen. Kommissionen hemställer nu, att dylikt godkännande

inhämtas.

I samband med förslaget om förlängning av bestämmelserna i förordningen

angående tillverkning av potatismjöl har kommissionen erinrat därom att

enligt förordning den 2 mars 1934 (nr 34), som ändrats senast genom kungörelse

den 25 maj 1941 (nr 262) samt efter förlängning senast genom kungörelsen

den 20 september 1940 (nr 832) gällde t. o. m. den 30 september 1943,

föreskrivits, att vid införsel av bland annat dextrin och stärkelseklister skulle,

utöver enligt tulltaxan utgående tull, utgå tilläggstull med 5 kronor för 100

kilogram. Kommissionen har framhållit att den genom förordningarna den 2

mars 1934 (nr 34) och den 25 maj 1941 (nr 262) pålagda tilläggstullen borde

erhålla förlängd giltighet tillsvidare.

Brödsädsregleringen. Livsmedelskommissionen har uttalat att det under

de förhållanden, med vilka man nu hade att räkna, bleve erforderligt att i

princip bibehålla anordningarna för reglering av handeln med brödsäd jämväl

under nästkommande konsumtionsår. Vissa jämkningar har kommissionen

emellertid ansett böra företagas i de nu gällande regleringsbestämmelserna.

I detta sammanhang har kommissionen erinrat om att enligt Kungl.

Maj:ts beslut den 19 mars 1943 skall i händelse av en tillfredsställande skörd

för all spannmål tillämpas en anordning med under regleringsåret successivt

stigande priser. Från och med oktober månad 1943 till och med april månad

1944 skola sålunda priserna stiga med 20 öre per deciton och månad, varvid

varje månad uppdelas på fyra perioder med en stegring av 5 öre per deciton

och period. Detta medför, att såsom ingångspris måste bestämmas ett pris,

som med 50 öre per deciton understiger det medelpris för konsumtionsåret,

som man avser att uppehålla.

Kommissionen har föreslagit, att, för den händelse skörden bleve av sådan

storleksordning att den måste anses såsom god, normalpriser å brödsäd och

kom icke fastställdes utan att i stället odlare och andra innehavare därav tillförsäkrades

visst garantipris för sitt brödsädsinnehav i den ordning, att

svenska spannmålsbolaget till fastställt pris inlöste all till bolaget vid viss

tidpunkt, t. ex. den 31 maj 1944, liembjuden spannmål. Skulle skörden icke

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 246-

bliva särlan att den kunde anses såsom god, borde enligt kommissionens uppfattning

däremot den nuvarande anordningen med normalpriser bibehållas.

Såsom stöd för förslaget har kommissionen anfört.

Det kan icke förnekas, att tillämpningen av normalprisbestämmelserna

på spannmål visat sig vara förenad med vissa olägenheter. Sålunda har hos

spannmålsbolaget erfordrats en vidlyftig kontrollorganisation, som kommit

att draga betydande kostnader. Vidare har handeln betungats med delvis

ganska invecklade föreskrifter örn kvalitetstillägg och kvalitetsavdrag vid inköp

från jordbrukare, frakttillägg o. s. v. Ett system med ett inlösningsförfarande

vid slutet av regleringsåret synes ändamålsenligt för avhjälpande av

de nu nämnda olägenheterna. Därtill kommer, att odlarna vid tillämpning av

nämnda system i vissa fall kunna, utan att detta medför någon höjning av

mjölpriserna eller någon ökad kostnad för statsverket, till följd av konkurrensen

olika avnämare emellan, erhålla något högre priser för sin spannmål

än vid det nu gällande systemet. Skulle emellertid spannmålspriset tendera

att, med mer än visst belopp, överstiga den normalprisnivå som eljest

skulle gälla, torde åtgärder böra vidtagas för att förhindra fortsatt stegring.

I dylikt syfte kan spannmålsbolaget verkställa försäljning till kvarnarna från

statens lager. Det kan även befinnas lämpligt att i ett dylikt läge återinföra

normalpriserna.

Mot garantiprissystemet har å andra sidan invänts, att det kan medföra den

konsekvensen, att odlarna i förhoppning om att framdeles kunna erhålla ett

högre pris hålla inne sin spannmål alltför länge. Denna invändning synes,

vad angår brödsäd och korn, bärkraftig endast i händelse av en medelmåttig

eller dålig skörd. I sådant fall är det nämligen erforderligt, att så mycket

som möjligt av skörden snarast bringas under statlig kontroll. Skulle skörden

däremot bliva verkligt god, gör sig sistnämnda krav ej gällande med samma

styrka.

Kommissionen anser sig på grund av det anförda kunna förorda en omläggning

av det nuvarande systemet beträffande brödsäd och korn för den händelse

skörden blir av sådan storleksordning, att den måste anses såsom god.

Skulle detta icke bliva fallet, bör den nuvarande anordningen med normalpriser

bibehållas. Därest berörda omläggning finnes böra äga rum, torde det

böra ankomma på Kungl. Maj:t att på förslag av kommissionen utfärda närmare

bestämmelser härom.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut skall från och med den 1 september 1943 inom

södra och mellersta Sverige en återgång ske till det förut praktiserade prisortssystemet

i fråga om brödsäd. Ett av spannmålsbolaget avgivet förslag till

prisorter vore enligt vad kommissionen uppger för närvarande föremål för

granskning och översyn inom kommissionen. Kommissionen har uttalat att

den ämnade vid denna granskning följa den principen, att såsom prisorter borde

fastställas dels de större kvarnplatserna dels ock orter, varå fullgoda mottagnings-

och lagringsmöjligheter för spannmål funnes och vilka vore så belägna,

att spannmål i större omfattning under nämnda förhållanden brukat

och i fortsättningen kunde beräknas komma att utlastas från desamma för

vidare befordran till konsumtion. Beträffande andra orter än kvarnplatser

toges hänsyn jämväl därtill, att dessa orter icke finge vara så belägna, att de

förhindrade ur distributionssynpunkt ändamålsenliga spannmålstransporter.

Å andra sidan finge givetvis tillses, att producenterna inom avlägset belägna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

Cl

trakter kunde vinna avsättning för sin brödsäd utan att behöva belastas

med orimligt höga transportkostnader. Därvid kunde enligt kommissionens

mening exempelvis under vissa förutsättningar ifrågakomma att efter ansökan

undantaga dylika producenter från den allmänna leveransplikten för brödspannmål,

varigenom de skulle kunna, med vederbörlig licens, avyttra sin

spannmål på det ekonomiskt mest fördelaktiga sättet. En tillämpning av dessa

principer för granskningen torde komma att leda till att de av bolaget föreslagna

prisorterna utökades med ytterligare ett mindre antal sådana orter.

Kommissionen har anmält sin avsikt att sedan granskningen slutförts till

Kungl. Maj:t ingiva ett definitivt förslag angående prisorter.

I anslutning till livsmedelskommissionens uttalande angående prisorterna

ha ledamöterna av kommissionens råd godsägaren C. G. Liedberg och direktören

K. J. O. Lindström avgivit särskilda yttranden. Godsägaren Liedberg har

uttalat, att antalet prisorter borde bestämmas med hänsyn till att maximalfrakterna

icke skulle bliva betungande för vissa producenter och att antalet sålunda

borde utökas till avsevärt flera än vad livsmedelskommissionen avsett.

Enligt direktören Lindströms mening vöre det ett rättfärdighetskrav, att jordbrukarna

så långt möjligt finge likartade frakter. Vid bestämmandet av prisorternas

antal måste därför hänsyn tagas såväl till de av kommissionen framförda

synpunkterna om kvarnplatser och orter med fullgoda lagringsmöjligheter,

där spannmål vanligen funne avsättning och som vore välbelägna ur

distributionssynpunkt, som ävenledes till avstånden och därav följande fraktkostnader

som drabbade jordbrukarna.

Enligt för närvarande gällande bestämmelser må kom användas för utfodring

i norra Sverige. Till norra Sverige hänföras därvid, förutom hela

Norrland, socknarna Ore, Orsa, Våmhus, Mora, Älvdalen, Venjan, Särna,

Idre, Transtrand, Lima, Malung, Äppelbo, Järna och Säfsnäs i Kopparbergs

län samt Nyskoga, Norra Finnskoga, Södra Finnskoga, Norra Ny, Dalby,

Fryksände, Lekvattnet, Östmark och Vitsand i Värmlands län. Kommissionen

har förordat, att motsvarande bestämmelser tillämpas jämväl under regleringsåret

1943/44. De delar av landet, där utfodringsförbud av korn ej skulle

gälla, borde emellertid utökas med Nås socken i Kopparbergs län.

Vid försäljning av vete, råg och korn från auktoriserad spannmålshandlare,

auktoriserad utsädeshandlare eller spannmålsbolaget till kvarnindustrien har

under det nu löpande konsumtionsåret tillämpats det vid försäljning från

odlare fastställda normalpriset med ett tillägg av 50 öre per deciton. Detta

tillägg är till en del avsett att utgöra gottgörelse för en viss lids lagring. Utöver

delta tillägg har spannmålsbolaget till partihandlare utbetalat en extra

ersättning av 35 öre per deciton för spannmål, som från annan spannmålshandlare

levererats till partihandlaren och intagits på dennes magasin samt

därifrån vidareförsänts till kvarn.

Kommissionen har framhållit, att därest anordningen med successivt stigande

priser komme till stånd, spannmålshandeln genom de stigande priserna

erhölle gottgörelse för lagringskostnaderna. Man kunde därför enligt kommissionens

mening ifrågasätta att något sänka förenämnda tillägg örn 50

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

öre per deciton. Kommissionen har emellertid förordat, att tillägget jämväl

under nästkommande regleringsår bibehölles vid sitt nuvarande belopp, detta

bland annat på den grund, att tillägget inom vissa delar av landet hittills

ansetts snarast vara något för lågt tilltaget. Ett ytterligare skäl att bibehålla

tillägget oförändrat läge däruti, att kommissionen sett sig föranlåten att undersöka

möjligheterna för ett slopande av förut omförmälda tillägg om 35 öre

per deciton till partihandlare, som intoge spannmål på magasin. Av nämnda

belopp utgjorde omkring 20 öre lagringsersättning. Erfarenheten hade vidare

visat, att det praktiskt taget varit omöjligt att effektivt kontrollera, huruvida

spannmål, som vidareförsänts till kvarn, varit intagen på den säljande partihandlarens

magasin. Kommissionen har under sådana omständigheter ansett

att ersättningen i fråga borde om möjligt bortfalla.

Kommissionen har vidare framlagt vissa förslag avseende att förhindra

onödig omgång vid spannmålshandeln. Kommissionen har härom anfört följande.

Vid kvarns inköp av spannmål direkt från odlare har kvarnen hittills haft

att erlägga samma grundpris till odlaren som spannmålshandlaren vid dess

inköp från odlare. Enär skyldighet förefunnits för såväl kvarnarna som

spannmålshandeln att inlösa från odlare liembjuden spannmål efter det fastställda

grundpriset, har det för odlaren varit likgiltigt, om försäljningen skett

till kvarn eller spannmålshandlare. Detta har i sin tur haft till följd, att en

del spannmål, som egentligen bort gå direkt till kvarn, i stället först passerat

en eller två spannmålshandlare, varigenom ej endast en onödig fördyring

av spannmålen uppstått utan även transportväsendet belastats i onödigt

stor omfattning. Det måste givetvis framstå såsom ett önskemål, att

spannmål, som skall förmalas, i största möjliga utsträckning söker sig vägen

direkt till kvarn utan fördyrande mellanled. Det synes fördenskull önskvärt,

att vid sidan av prisortssystemet även andra anordningar vidtagas för

ernående av en dylik utveckling. Ett system, varigenom kvarnarna och

spannmålshandeln beredas möjlighet till en viss konkurrens om spannmålen

från odlarna, torde härvidlag kunna övervägas. Skulle en anordning med

ett inlösningsförfarande per den 31 maj 1944 komma till stånd, löser sig

givetvis ifrågavarande problem av sig självt, enär detta system förutsätter

en dylik fri konkurrens. I motsatt fall vill kommissionen förorda, att möjlighet

till konkurrens skapas genom ett medgivande, att normalpriserna

vid inköp direkt från odlare få överskridas, dock högst med ett belopp, motsvarande

det tillägg, som kvarnindustrien har att betala vid sina inköp från

spannmålshandeln, eller 50 öre per deciton. Ett sådant system skulle säkerligen

medföra en ökad direkt försäljning till kvarnarna. A andra sidan

torde, med hänsyn till kvarnarnas begränsade lagringsutrymmen, det icke

behöva befaras, att några avsevärda kvantiteter komma att undandragas

spannmålshandeln. I de fall, där den handeln tillerkända marginalen örn

50 öre på grund av de lokala förhållandena är mer än tillräcklig, torde vidare,

såsom tidigare antytts, konkurrensen komma att medföra, att denna

marginal minskas till förmån för odlarna.

Livsmedelskommissionen har härefter till behandling upptagit fragan om

förmätningen och förmalningsersättningen under det kommande konsumtionsåret.

I detta hänseende har kommissionen anfört följande.

Förmalningen vid kvarnarna måste på grund av de under konsumtionsåret

1941/42 mycket knappa spannmålstillgångarna undergå en betydande om
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

63

läggning under nämnda konsumtionsår. Sålunda förbjöds förmälning av

rågsikt och dessutom bestämdes, att av vetemjöl finge framställas endast ett

hushålls- och ett bagerimjöl. I såväl råg- och vetemjöl påbjöds inblandning

av potatismjöl och potatisflingor samt viss inmalning av korn och majs,

varjämte föreskrifter meddelades örn inmalning av råg i vetemjölet. Vidare

fann sig kommissionen nödsakad såväl att minska mjöl- och brödransonerna

som att genom skärpta ransoneringsbestämmelser öka användningen av

sammalet rågmjöl för att spara vetemjöl. Det förhållandevis goda skördeutfallet

år 1942 öppnade emellertid möjlighet att något lätta på de tidigare

inskränkningarna. Under innevarande konsumtionsår har man därför kunnat

utöka brödransonerna dels generellt genom särskilda tilldelningar av

havregryn m. m., vilka varor tidigare måst inköpas på de för inköp av

mjöl och bröd gällande kupongerna, dels för vissa befolkningskategorier

nämligen en del barn och personer med tungt kroppsarbete. Dessutom har

allmänheten kunnat tillhandahållas ett siktat rågmjöl, benämnt samsikt,

som visserligen icke är av samma höga kvalitet som den tidigare förekommande

rågsikten men vars förekomst likväl innebär en betydande lättnad för

busmödrarna vid bakningen i hemmen. I avsikt att hushålla med tillgångarna

av vete och råg inblandas emellertid alltjämt korn till i genomsnitt 13 procent

i de olika mjölerna, varjämte i vetemjölet inblandas 10 procent rågmjöl.

Den jämförelsevis rikliga spannmålsskörden år 1942 möjliggjorde vid

avvägningen mellan jordbrukets inkomster och kostnader en sänkning av

spannmålspriserna. Därvid sänktes priset å höstvete från 27 till 26 kronor,

priset å vårvete från 29 till 27 kronor, priset å råg från 27 till 25 kronor

samt priset å korn från 26 till 23 kronor, allt per deciton. I juni månad

1942 anhöll livsmedelskommissionen hos statens priskontrollnämnd, att mallönen

inom kvarnindustrien måtte göras till föremål för en mer ingående

undersökning, detta i avsikt bl. a. att få utrönt, huru förmalningsersättningen

skäligen borde avvägas. Sedan denna undersökning under hösten 1942

fullgjorts, blev det möjligt att slutgiltigt fastställa förmalningsersättningen

ej endast för det nya konsumtionsåret, som börjat den 1 september 1942,

utan även för tiden 1 april—31 augusti 1942. I avvaktan på slutgiltigt besked

i denna angelägenhet hade kommissionen förskottsvis låtit utbetala förmalningsersättning

för tiden 1 april—31 augusti 1942 med 7 kronor 25 öre per

deciton och för tiden 1 september—30 november 1942 med 5 kronor för deciton.

I enlighet med Kungl. Maj:ts beslut den 18 december 1942 bestämdes,

att för tiden 1 april—31 augusti 1942 den förskottsvis utbetalade förmalningsersättningen

om 7 kronor 25 öre per deciton skulle anses såsom definitiv.

Därjämte skulle under samma tid enligt Kungl. Maj:ts beslut den 29

maj 1942 för vårvete av 1941 års eller äldre skörd utgå ersättning med 1

krona 25 öre per deciton. För tiden 1 september—15 oktober 1942 skulle förmalningsersättningen

för spannmål av 1941 års eller äldre skörd fortfarande

utgå med 7 kronor 25 öre per deciton och för spannmål av 1942 års

skörd med 5 kronor 55 öre per deciton. Den 16 oktober 1942 företogs en

reglering av priserna å spannmål av 1941 års eller äldre skörd, varför förmalningsersättningen

för tiden 16 oktober—31 december 1942 kunde fastställas

till ett enhetligt belopp örn 5 kronor 25 öre per deciton. Från och

med den 1 januari 1943 sänktes utförsäljningspriserna från kvarnarna på

olika slag av mjöl, vilka prissänkningar ansågos böra komma detaljhandeln

lill godo. Slutligen fastställdes förmalningsersättningen för tiden 1 januari—

31 augusti 1943 till 5 kronor 80 öre per deciton. Fönnalningsersättning vid

löneförmalning har under hela konsumtionsåret utgått nied 2 kronor per

deciton. Sammanlagt beräknas förmalningsersättningen under det nu löpande

konsumtionsåret komma att utbetalas med cirka 34,000,000 kronor.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Även om 1943 års brödsädsskörd skulle bliva lika stor som skörden år

1942, är det enligt kommissionens uppfattning uppenbart, att nian fortfarande

måste räkna nied en restriktiv hushållning med brödsädstillgångarna

och då i synnerhet nied vetetillgångarna. På grund av att de hösten 1942 besådda

höstsädesarealerna voro avsevärt mindre än normalt, är det emellertid

snarast att befara, att årets skörd av vete och råg icke skall nå upp till

samma storlek som motsvarande skörd år 1942. På grund härav anser kommissionen,

att man under konsumtionsåret 1943/44 måste bibehålla ungefär

motsvarande inblandnings- och utmalningsbestämmelser och att nian alltså

icke vågar räkna med några förbättrade mjölkvaliteter. Å andra sidan torde

man med hänsyn till befintliga ingångslager vara berättigad att nu utgå

ifrån, att under konsumtionsåret 1943/44 skall, även vid en svag skörd, för

handelsförmalning kunna disponeras lika mycket spannmål som under nu

löpande konsumtionsår eller cirka 550,000 ton. Vid beräknande av det belopp,

som för konsumtionsåret 1943/44 kan erfordras för utbetalande av

förmalningsersättning, har kommissionen därför utgått från nämnda kvantitet

och ungefär oförändrade förmalningsförhållanden i avseende å inblandning

och utmatning. Kommissionen har vidare räknat nied de spannmålspriser,

som på grund av Kungl. Maj:ts ovannämnda beslut den 19 mars

1943 torde komma att fastställas av kommissionen. Dessa innebära en höjning

av vårvetepriset med 1 krona per deciton men överensstämma i övrigt

i princip nied nu gällande priser. Odlarna skola emellertid erhålla kompensation

för prisortssystemets införande med 50 öre per deciton brödspannmål.

Till följd av nämnda omständigheter får kvarnindustrien erlägga ett

med motsvarande belopp förhöjt pris för den inköpta brödsäden. Härtill

kommer, att man bör räkna med en höjning av vårvetepriset i förhållande

till det under innevarande år gällande priset på grund av pristillägg för

proteinhalt. Vårvetet av 1942 års skörd hade nämligen osedvanligt låg proteinhalt.

Slutligen må även anföras, att den nu utgående förmalningsersättningen,

5 kronor 80 öre per deciton, redan vid oförändrade spannmålspriser

med sannolikhet måste justeras uppåt från och med den 1 september 1943

för att en höjning av mjölpriserna skall kunna undvikas.

Av det anförda framgår, att kvarnindustriens kostnader för brödspannmålen

komma att öka under instundande regleringsår. Det torde kunna förutsättas,

att dessa ökade kostnader med hänsyn till den fastslagna prispolitiken icke

få taga sig uttryck i förhöjda mjölpriser. I stället måste då den nu utgående

förmalningsersättningen höjas. De medel, som erfordras för utbetalning av en

sålunda förhöjd förmalningsersättning, ha vid en handelsförmalning av 55,000

ton beräknats uppgå till omkring 40,000,000 kronor. Skulle mjölpriserna tilllåtas

stiga och förmalningsersättningen alltså bibehållas oförändrad, stannar

medelsbehovet vid omkring 34,000,000 kronor.

Fodersädsregleringen. Livsmedelskommisionen har till en början uttalat,

att den frågan väckts, huruvida man icke till nästkommande år kunde genomföra

vissa lättnader i regleringsanordningarna i fråga örn fodersäd, framför

allt då det gällde handeln med denna jordbrukare emellan. Avgörandet av

denna fråga kunde emellertid enligt kommissionens mening först ske sedan

storleken av 1943 års fodersädsskörd med någon säkerhet kunde bedömas.

Kommissionen har dock ansett, att, därest årets fodersädsskörd bleve mycket

god, kommissionen ville förorda, att man upptoge till övervägande att väsentligt

lätta på de handelsreglerande anordningarna och om möjligt endast bibehålla

bestämmelserna om fodersädsavstående och normalprisbestämmelserna.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 246. 65

I händelse av en knapp fodersädssituation bortfölle givetvis de nu antydda

möjligheterna.

Vad beträffar fodersädsavståendet har kommissionen framhållit att detta

under innevarande regleringsår varit förenat nied åtskilliga besvärligheter.

En av de främsta anledningarna härtill hade enligt kommissionens uppfattning

varit svårigheten att på ett tillfredsställande sätt kunna erhålla fullt tillförlitliga

uppgifter angående skördeutfallet. Framför allt hade den i augusti

månad anordnade individuella skördeuppskattningen på brukningsdelar med

en åkerareal av 10 hektar och däröver icke givit det utbyte, varmed man

räknat. I anledning härav har kommissionen ansett, att man finge söka sig

fram på delvis nya vägar, varvid man bl. a. borde överväga en viss komplettering

av den officiella skördestatistiken. Livsmedelskommissionen hade för avsikt

att inom den närmaste tiden inkomma med särskild framställning i

denna del.

Komissionen har vidare uttalat, att, då kornet under nästkommande konsumtionsår

borde hänföras till brödsäd, det egentliga fodersädsavståendet

borde omfatta endast havre och blandsäd. Till undvikande av en del svårigheter,

som visat sig uppkomma under innevarande år, borde till fodersäd

även hänföras matärter, som odlats tillsammans med vårstråsäd''. I detta sammanhang

har kommissionen framhållit, att odlare, som på grund av gällande

bestämmelser komme att få avstå sitt korn, givetvis skulle äga möjlighet att

inköpa annan fodersäd till sina husdjur.

Beträffande kvantiteterna fodersäd som böra avstås har kommissionen anfört

följande.

Vid fastställandet av de kvantiteter fodersäd, som skola avstås till det allmänna,

bör man -— med hänsyn till önskvärdheten av att stödja animalieproduktionen

och därvid främst fläsk- och mjölkproduktionen — framgå

med största möjliga försiktighet. Vid en god fodersädsskörd torde man kunna

beräkna, att för tillgodoseende av de behov, som skola täckas genom fodersädsavståendet,

erfordras en totalkvantitet av omkring 300,000 ton. Av nämnda

kvantitet utgör 75,000 ton havre till havregrynskvarnarna, 70,000 ton fodersäd

till armén och skogs- och åkerhästar, 100,000 ton fodersäd till det mindre

jordbrukets behov av tilldelning av fodersäd samt 50,000 ton utsäde, vilka

båda sistnämnda kvantiteter sålunda gå tillbaka till jordbruket. Avståendet av

ifrågavarande totalkvantitet torde vid en god fodersädsskörd kunna ordnas

ganska enkelt. Den önskade myckenheten kan nämligen sannolikt erhållas

genom att från kristidsnämnderna införskaffas uppgifter om de kvantiteter,

sorn — sedan jämförelsevis rikliga mängder reserverats för utfodring och

utsäde — kunna avstås inom nämndsområdena. Tänkbart är härvid, att de

sålunda erbjudna kvantiteterna ej helt och hållet behöva tågås i anspråk.

Skulle emellertid skördeutfallet bliva mera svagt, torde man däremot få tillgripa

den under de senaste regleringsåren tillämpade metoden, nämligen att

först inom relativt knappa gränser fastställa de myckenheter, som envar

jordbrukare skall äga behålla, och därefter kräva avstående av hela den återstående

kvantiteten.

Uppenbart är, att jordbrukarna så snart som möjligt höra få kännedom örn

de kvantiteter fodersäd, som skola avstås. Under gynnsamma förhållanden

bör avståendet kunna fastställas på grundval av skörderapporterna per den

31 augusti, d. v. s. under senare delen av september månad, och uppgifter örn

Bihang lill riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 246. f>

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

detsamma vara jordbrukarna tillhanda under loppet av oktober månad. I en

ogynnsam situation kan det emellertid bliva nödvändigt att uppskjuta beskeden

angående leveranserna till dess att skördeutfallet i slutet av oktober

månad kan mera tillfredsställande överblickas.

Under innevarande konsumtionsår lia de förbrukare, som erhållit tillstånd

att från spannmålshandlare inköpa fodersäd, haft att erlägga ett högre pris

för säden än det pris, som handlanden erlagt vid sitt inköp från odlare. Prisskillnaden

per deciton har därvid varit 1 krona i södra och mellersta Sverige

samt 2 kronor 25 öre i norra Sverige. Denna skillnad har utgjort handelns

marginal. Erforderliga transportkostnader ha däremot burits av svenska

spannmålsaktiebolaget. Kommissionen har förordat, att ifrågavarande anordningar

bibehölles under det kommande regleringsåret, bland annat av den

anledningen att inköp och försäljningar jordbrukare emellan därigenom uppmuntrades.

Fodercellulosa. Kommissionen har ansett, att för nästa regleringsår icke

borde anskaffas fodercellulosa, då tillgången härå för närvarande syntes tillräcklig

för att täcka behovet under kommande år, även örn foderutfallet

skulle bliva svagt.

Kommissionen har härom anfört följande.

På grund av 1941 års svaga skördeutfall kom under konsumtionsåret 1941/

42 fodercellulosa till användning såsom ersättningsfoder i mycket stor utsträckning.

Enligt uppgifter från svenska spannmålsaktiebolaget torde sålunda

under sagda konsumtionsår jordbruket lia tillförts icke mindre än cirka

437,000 ton fodercellulosa, säkerligen ett ovärderligt tillskott under dåvarande

förhållanden. Med hänsyn härtill och med tanke på de svårigheter, som under

nämnda konsumtionsår yppade sig beträffande framför allt rivningen men

även i fråga om distributionen, upptogos tidigt på våren 1942 överläggningar

rörande leveranserna från cellulosafabrikerna av fodercellulosa under tiden

1 juli 1942—30 juni 1943. Därvid utgick man från att för nämnda tid behövde

tillverkas en grundkvantitet fodercellulosa om 550,000 ton. Denna kvantitet

skulle, beroende på skördeutfallet, kunna ökas eller minskas. 1942 års skörd

blev emellertid som redan anförts jämförelsevis god beträffande såväl fodersäd

som stråfoder. Med anledning härav träffades med cellulosafabrikerna

avtal om reducering av ovannämnda grundkvantitet till cirka 340,000 ton,

därav en avsevärd del av beskaffenhet att jämväl kunna finna avsättning för

papperstillverkning. Av fodercellulosa, inköpt på grund av tidigare avtal,

återstod den 1 juli 1942 omkring 70,000 ton.

Försäljning av fodercellulosa sedan juli månad 1942 till och med utgången

av februari månad 1943 har icke uppgått till mer än 69,000 ton. Kommissionen

beräknar, att under nu löpande stallfodringsperiod icke mer än ytterligare

cirka 10,000 ton fodercellulosa komma att försäljas. Av de tillgängliga

kvantiteterna ha tidigare exporterats 30,000 ton och förhandlingar pågå för

närvarande om export av ytterligare 20,000 ton. För den inhemska konsumtionen

kan alltså av redan kontrakterade kvantiteter före ingången av nästkommande

konsumtionsår beräknas återstå cirka 280,000 ton. Under dessa

omständigheter anser kommissionen, att man icke för närvarande har någon

anledning att vidtaga anstalter för tillverkning och inköp av ytterligare myckenheter.

Även om skördeutfallet år 1943 skulle bliva svagt, torde jordbruket

likväl icke komma att efterfråga fodercellulosa i samma utsträckning som

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

67

under konsumtionsåret 1941/42, delvis beroende på att jordbruket under innevarande

regleringsår kunnat upplägga en del foderreserver. Skulle efterfrågan

bliva livligare än väntat, finns givetvis möjlighet att till konsumtion under

årets senare del få till stånd en betydande nytillverkning.

Beträffande utförsäljningspriset på fodercellulosa bar kommissionen ansett,

att detta såsom jämförelsevis väl avpassat efter fodervärdet borde bibehållas

oförändrat, oaktat detta innebure, att staten alltjämt finge taga på sig

betydande kostnader i mellanavgift. Kommissionen har dock ifrågasatt örn

icke särskilda anstalter borde vidtagas för att befrämja en ökad användning

av fodercellulosa. Härutinnan har kommissionen emellertid icke ansett sig

böra avgiva något förslag, förrän utfallet av årets skörd kunde överblickas.

Oljekraftfoder och kli. Kommissionen har rörande tillgången på oljekraftfoder

uppgivit följande.

Under konsumtionsåret 1941/42 tillfördes jordbruket i runt tal 125,000 ton

oljekraftfoder, d. v. s. en kvantitet, som uppgick till nära hälften av den årliga

förbrukningen åren närmast före krigsutbrottet. Under nu löpande konsumtionsår

uppgår den sammanlagda tilldelningen av oljekraftfoder till inemot

100,000 ton, vilket visserligen är alltför litet men dock mera än man för

ett år sedan vågade räkna med. Sistnämnda kvantitet oljekraftfoder har i

övervägande grad kommit till användning för direkt stödjande av mjölkproduktionen.

Det oljekraftfoder, som utdelats i form av tillskottsfoder till fodercellulosa,

har nämligen på grund av den ringa försäljningen av fodercellulosa,

icke uppgått till några större kvantiteter. Extra tilldelning av oljekraftfoder

har kunnat verkställas för att underlätta de supplementära mjölkleveranserna.

Såvitt man nu kan bedöma, måste man räkna med att tillgången på oljekraftfoder

under konsumtionsåret 1943/44 på grund av de försvårade importmöjligheterna

blir ännu sämre än tidigare.

Kommissionen har under hänvisning till den knappa tillgången på kraftfoder

framhållit angelägenheten av att det oljekraftfoder, som kunde tilldelas

jordbruket, användes för upprätthållande av mjölkproduktionen på mest ändamålsenliga

sätt. Härvid borde givetvis tagas hänsyn till tillgången inom

olika delar av landet på eget ur ägg vitesynpunkt tillfredsställande foder. Hittills

hade visserligen oljekraftfoder åtminstone i mindre mängder kunnat tillföras

samtliga delar av riket. Mångenstädes hade dock därvid tilldelningen

av oljekraftfoder, i den mån den räknats per ko, blivit så ringa, att den ur

produktionssynpunkt varit nästan värdelös. Kommissionen har därför ansett,

att i nuvarande situation det bleve nödvändigt att från tilldelning av oljekraftfoder

utesluta sådana delar av landet, där tillgången på hö vore jämförelsevis

riklig. Även i andra landsdelar kunde det befinnas lägligt att begränsa

tilldelningen till de mest högmjölkande besättningarna. Utförsäljningspriserna

på oljekraftfoder har kommissionen i anslutning till vad kommissionen

anfört i sin skrivelse den 15 mars 1943 trots väsentligt ökade importkostnader

ansett böra bibehållas oförändrade.

Beträffande handeln med kli Ilar kommissionen erinrat örn att havre- och

kornkli under senare delen av innevarande regleringsår fått försäljas fritt.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Mcij:ts proposition nr 246.

Ifråga om vete- och rågkli har kommissionen ansett sig för närvarande kunna

räkna med en årsproduktion vid handelskvarnarna av tillhopa 70,000 till

75,000 ton. Under konsumtionsåret 1941/42 hade kvarnarna endast framvunnit

obetydliga mängder rågkli, vilket i stor utsträckning inblandats i vetekliet.

Sedan man numera börjat tillverka samsikt, hade de framvunna kvantiteterna

rågkli blivit större. Det hade emellertid, bland annat på grund av

att råg- och vetekli åsatts samma pris, 18 kronor per deciton, yppat sig vissa

svårigheter att avsätta rågkliet. Kommissionen har därför ansett, att man

borde överväga att under det kommande konsumtionsåret differentiera priserna

på råg- och vetekli. Kommissionen har föreslagit att vetekliet därvid

borde betinga ett pris av 18 kronor 25 öre per deciton och rågkliet ett pris av

av 17 kronor 50 öre per deciton. Såsom komplement till denna åtgärd har

kommissionen ansett böra tagas under omprövning en jämkning i tilldelningsbestämmelserna

av innebörd, att förbrukarna mot inköpsbevisen erhölle en

förhållandevis större tilldelning av rågkli än av vetekli eller att förbrukarna

förklarades skyldiga att uttaga viss del av sin tilldelning i form av rågkli.

Vid försäljning av råg- och vetekli till förbrukare utbetalar spannmålsaktiebolaget

viss fraktgottgörelse, beroende på att klitillgångarna inom riket äro

ojämnt fördelade i förhållande till de områden, inom vilka huvudmängden

av kliet förbrukas. Dessutom har spannmålsaktiebolaget tid efter annan,

då överskott av kli framkommit, måst avlasta kvarnindustrien dessa överskott.

Kommissionen har förklarat sig för närvarande överväga, huruvida

icke en ändring i bestämmelserna om utbetalning av fraktgottgörelse

borde kunna komma till stånd utan större nackdel för jordbruket. Därest

några framkomliga vägar i berörda hänseende icke funnes, vilket för närvarande

undersöktes av kommissionen, borde enligt kommissionens mening

den nuvarande anordningen bliva bestående.

Konstgödselregleringen. Handeln med konstgödselmedel är underkastad

beslag och handelsreglering. Kommissionen har icke ansett, att någon ändring

i fråga om handelsregleringen och beslaget å konstgödselmedel borde ske.

För reglering av priserna på de olika konstgödselmedlen hade träffats särskilda

clearingavtal mellan livsmedelskommissionen, å ena, samt fabrikerna

och importörerna, å andra sidan, vilka avtal gällde intill utgången av juni

månad 1944. Kommissionen har i anslutning till sin skrivelse den 15 mars

1943 uttalat, att nu gällande priser på konstgödsel under regleringsåret 1943/44

borde bibehållas oförändrade, även om detta skulle medföra ökade anspråk

på statssubvention.

Försörjningen med konstgödselmedel har kommissionen, såvitt nu kunde

bedömas, ansett kunna upprätthållas i minst samma omfattning som för närvarande,

därest importen av kali- och kvävegödselmedel kunde fortgå oförhindrat.

Beträffande superfosfat förelåge för närvarande möjligheter till en

avsevärt förbättrad försörjning i förhållande till den nuvarande. Tillverknings-

och importkostnaderna komme emellertid beträffande flera konstgödselmedel

att stiga. Till belysande av dels storleken av de kvantiteter kommis
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

sionen beräknade att under nästkommande gödselår kunna ställa till jordbrukets

förfogande dels ock det medelsbehov, som uppstode för clearingkassan,

därest de nu gällande utförsäljningspriserna skulle bibehållas vid sin nuvarande

nivå, har kommissionen upprättat följande sammanställning.

''

Konstgödselslag

i

Kvantitet

ton

Tillverkn.

resp. imp.

pris kr/dt

Utför- sälj n.

pris kr/dt

Inkomst

till

Utgift

från

clearingkassan

miljoner kronor

Kalksalpeter............................

100,000

24: 20

24: —

0:20

Kalkkväve, svenskt .....................

65,000

26:75

24:-

—

1:79

» , import......................

10,000

31:10

27: 75

—

0: 34

Ammoniumsulfat, svenskt................

9,000

20: 50

23:50

0: 27

—

t , import................

6,000

24: 40

26: —

0:10

—

Ljungasalpeter..........................

30,000

23:91

22:50

—

0: 42

Superfosfat (18 %).......................

240,000

19: —

15: —

—

9:60

Thomasfosfat ...........................

10,000

7:15

13: —

0: 59

—

Kali 50 % ..............................

20,000

20:50

24: 50

0: 80

—

> 40 % ..............................

55,000

17: 50

19: 50

1:10

—

14 % Kainit.............................

25,000

8: 55

6: 25

—

0: 58

570,000

2: 86

12: 93

-1- Fraktgottgörelse för kalkkväve........

0: 60

+ Merkostnad för elkraft till Fosfatbolaget

0:60 !

2: 86

14:13 !

Kommissionen har sålunda beräknat, att utgifterna från clearingkassan

för konstgödselmedel komme att överstiga inkomsterna till kassan med

11,270,000 kronor. Clearingkassan borde därför under de angivna förutsättningarna

tillföras ett belopp av i runt tal 12,000,000 kronor.

Kostnaderna för svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet. Kommissionen

har beräknat dessa kostnader till i runt tal 72,000,000 kronor. Rörande

dessa kostnader har kommissionen under hänvisning till förenämnda skrivelse

i ämnet från spannmålsaktiebolaget den 26 februari 1943 (bilaga 1) anfört

följande.

Livsmedelskommissionen har, tillsammans med spannmålsaktiebolagets

ledning, verkställt en närmare granskning av en av bolaget i skrivelse den 26

februari 1943 gjord beräkning av bolagets kostnader. Nämnda granskning

bar föranlett följande erinringar. Under nästkommande regleringsår bör icke

utgå någon särskild ersättning till spannmålshandeln i de fall, då spannmål

inköpes av partihandlare från annan spannmålshandlare och intages på den

köpande partihandlarens magasin. Med hänsyn till att korn i fortsättningen

skall behandlas i samma ordning som brödsäd torde de kostnader, som komma

att drabba bolaget för omflyttning av brödsäd och korn mellan olika

delar av landet, böra beräknas efter en myckenhet av 450,000 ton till ett

sammanlagt belopp av 5,625,000 kronor. De sammanlagda kostnaderna för

omsättning av brödsäd (och korn) komma i anslutning till det sagda att uppgå

till nämnda belopp, 5,625,000 kronor.

Av kommissionens förslag rörande fodersädsavståendet följer, att den

myckenhet fodersäd, som av spannmålshandeln kommer att inköpas från odlare,

icke bör beräknas till mer än 300,000 ton. Av denna myckenhet torde

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj.ts proposition nr 246-

en kvantitet av omkring 125,000 ton komma att omsättas i den ordning, att

den inköpes av partihandlare från icke-partihandlare och intages på partihandlarens

magasin. I motsats till motsvarande förhållande beträffande brödsäd

bör då fråga är örn fodersäd en särskild ersättning utgå för partihandlarens

besvär och omkostnader i samband med omhändertagandet av sådan

fodersäd. Ersättningen torde emellertid icke behöva bestämmas till högre

belopp än 25 öre per deciton, varav följer, att det sammanlagda beloppet av

dessa ersättningar kommer att utgöra 312,500 kronor. Den myckenhet fodersäd,

som måste överflyttas från överskotlsområden till underskottsområden,

bör vidare icke upptagas till mer än 50,000 ton. Den för bolaget uppkomna

kostnaden för utbetalande av ersättning till den, som verkställer försäljningen

till förbrukaren, kommer alltså att uppgå till omkring 250,000 kronor. De

transportkostnader, som komma att uppstå i samband med partihandlares

inköp från odlare och från icke-parlihandlare, böra enligt av bolaget angiven

grund beräknas efter en myckenhet av 200,000 ton eller alltså till sammanlagt

1,000,000 kronor. Omflyttning av fodersäd inom södra och mellersta

Sverige kan beräknas ske av en sammanlagd myckenhet om 50,000 ton

med en kostnad av 1 krona 50 öre per deciton eller med tillhopa 750,000

kronor. Motsvarande kostnader för överföring av fodersäd till Norrland bör

beräknas efter en myckenhet av 30,000 ton eller till 900,000 kronor. Några

transportkostnader för bolaget i samband med spannmålshandlarnas försäljning

av korn lill kvarn beräknas icke komma att uppstå. De sammanlagda

kostnaderna för omsättning av fodersäd kunna förty uppskattas till 4,337,500

kronor.

Vid beräkningen av kostnaderna i samband med försäljning av fodercellulosa

har bolaget utgått från sammanlagd kvantitet cellfoder av 300.000 ton.

Såsom nämnts torde emellertid av denna kvantitet komma att exporteras

20.000 ton. Exporten torde reducera bolagets medelsbehov med 500,000 kronor.

Vad angår kostnaderna för spannmåisbolagets lagringsverksamhet torde

bolagets beräkningar kunna godtagas med allenast den jämkningen, att bolagets

egna inköp av fodersäd med hänsyn till det minskade fodersädsavståendet

icke böra uppskattas till mer än 25.000 ton. De totala kostnaderna för

lagring bliva vid sådant förhållande reducerade till 7,227,500 kronor.

Det av spannmålsbolaget för kostnader och prisskillnad vid försäljning av

diverse varor angivna beloppet torde av försiktighetsskäl böra höjas till

7.500.000 kronor. Nämnda belopp avser att täcka, bland annat, bolagets kostnader

i samband med inlösen av olika varor såsom köksväxter m. m.

Med de av livsmedelskommissionen nu förutsatta jämkningarna komma

de beräknade kostnaderna för spannmåisbolagets verksamhet under regleringsåret

1943/44 att uppgå till ett sammanlagt belopp av 71,890,000 kronor,

eller i runt tal 72,000,000 kronor.

Jag torde i detta sammanhang få anmäla att svenska spannmåls aktiebolaget

i skrivelse den 28 oktober 1942 hemställt örn restitution av vissa tullavgifter

med tillhopa 492,877 kronor 95 öre. Bolaget har i skrivelsen anfört följande.

Enligt erhållna direktiv har svenska spannmålsaktiebolaget medverkat till

visst utbyte mellan Sverige och Finland på så sätt, att finska statens folkförsörjningsministerium

genom finska legationens inköpsbyrå enligt avtal den

10 februari 1942 och den 16 mars 1942 till svenska spannmålsaktiebolaget

levererat vissa kvantiteter råg i utbyte mot häremot svarande kvantiteter råg

och rågmjöl. För de kvantiteter råg, som svenska spannmålsaktiebolaget en
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

71

ligt nyssnämnda avtal infört till landet, sammanlagt 11,278,248 kilogram, har

bolaget i tullavgifter erlagt tillhopa 417,295 kronor 20 öre.

Vidare har svenska spannmålsaktiebolaget enligt erhållna direktiv medverkat

till visst utbyte av råg mellan Sverige och Norge på så sätt, att statens

kornforretning i Oslo enligt avtal den 15 april 1942 till bolaget levererat

2,042,732 kilogram råg i utbyte mot häremot svarande kvantiteter rågmjöl,

nämligen 2,001,850 kilogram rågmjöl. För ovannämnda till svenska spannmålsaktiebolaget

levererade rågparti har bolaget i tullavgifter erlagt tillhopa

75,582 kronor 75 öre.

Då ifrågavarande tullavgifter, tillhopa 492,877 kronor 95 öre, rätteligen

icke böra åvila spannmålsbolaget, som endast handlat enligt av myndigheterna

givna order, får bolaget hemställa, att sålunda utlagda belopp genom

tullmyndigheternas försorg måtte till bolaget återbetalas.

Generaltullstyrelsen har i utlåtande den 15 december 1942 avstyrkt framställningen,

då i ärendet upplysta omständigheter uppenbarligen icke vore

sådana att tullrestitution eller tullfrihet kunde ifrågakomma med stöd av de

av Kungl. Maj:t med riksdagen utfärdade tullrestitutions- eller tulltaxeförordningarna.

Anslagsäskanden m. m. Enligt de beräkningar, som livsmedelskommissionen

framlagt rörande kostnaderna för de av kommissionen föreslagna åtgärderna,

uppgå dessa kostnader sammanlagt till i runt tal 221,000,000 kronor.

Kommissionen har upprättat följande sammanställning angående fördelning
-

en av detta belopp på olika regleringsåtgärder.

Producentbidrag ................................ kronor 31,700,000

Mjölkpristillägg .................................. » 34,000,000

Extra mjölkpristillägg ............................ * 6,000,000

Differentieringsbidrag för mjölk .................... » 14,500,000

Särskilda mjölkbidrag (merfraktsbidrag m. m.) ...... » 9,000,000

Pristillägg för lantsmör m. m....................... » 1,000,000

Förmalningsersättning ............................ * 40,000,000

Prisclearing för konstgödselmedel .................. » 12,000,000

Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet ........ » 72,000,000

Kronor 220,200,000.

Utöver nämnda belopp om i runt tal 221,000,000 kronor har kommissionen

ansett, liksom föregående år, böra anvisas ett belopp av 2,000,000 kronor för

bestridande av diverse kostnader. Enligt vad kommissionen uppgivit vöre

ifrågavarande belopp bland annat avsett att täcka utgående ersättning till

svenska mejeriernas riksförening för handhavandet av vissa med mjölk- och

matfettsregleringen sammanhängande uppgifter.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Förslag till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket

i Norrland m. m.

För åstadkommande av mera varaktig förbättring av jordbrukets lönsamhet

i det nordliga delarna av riket har av jordbrukets prisregleringsfond för

budgetåren 1937/38—1939/40 anvisats, bland annat, respektive 500,000,

600.000 och 900,000 kronor till produktionsbefrämjande åtgärder på jordbrukets

område i Norrland samt de delar av Kopparbergs och Värmlands

län, där jordbrukets ställning är i stort sett likartad med den i Norrland.

För vartdera av budgetåren 1940/41—1942/43 har medgivits att ett belopp av

900.000 kronor för ändamålet finge utgå av anslaget till Prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område. Medlen ha av Kungl. Maj:t fördelats mellan

hushållningssällskapen i nyssnämnda landsdelar.

I skrivelse den 31 augusti 1942 har lantbruksstyrelsen hemställt, att för

budgetåret 1943/44 måtte till bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder på

jordbrukets område i Norrland och vissa andra delar av landet beräknas

samma belopp som under löpande budgetår eller 900,000 kronor. Styrelsen

har utgått från att beloppet komme att inräknas i anslaget till prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område.

Vid lantbruksstyrelsens skrivelse fanns fogad en framställning den 23 augusti

1942 från styrelsen för svenska vall- och mosskulturföreningen, däri

hemställts om ett statsanslag av 33,000 kronor från nyssberörda medel att användas

till fortsättande av föreningens studiegårdsverksamhet i landets fyra

nordligaste län. Lantbruksstyrelsen har i anledning av framställningen — under

erinran att från ifrågavarande medel tidigare anvisats vissa belopp — uttalat,

att även under nästa budgetår erforderliga medel torde få tilldelas valloch

mosskulturföreningen för dess studiegårdsverksamhet i Norrland. Styrelsen

har förklarat sig ha för avsikt att sedermera till Kungl. Maj :t inkomma

med förslag i ämnet. I

I skrivelse den 17 november 1942 har statens livsmedelskommission hemställt

att Kungl. Maj:t måtte ej mindre föreslå riksdagen, att för möjliggörande

av försäljning till ett pris av 650 kronor per styck av 200 ogrässprutor,

lämpade jämväl för besprutning mot potatisbladmögel, bevilja ett

anslag av 80,000 kronor, än även uppdraga åt svenska spannmålsaktiebolaget

att i enlighet med i skrivelsen upptaget förslag och enligt närmare anvisningar

av kommissionen inköpa och försälja dels nämnda sprutor, dels ock snarast

möjligt intill 1,200 ton kopparsulfat.

Till stöd för framställningen har kommissionen anfört i huvudsak följande.

För bekämpande av bladmögel på potatis ha olika bekämpningsmedel använts

med växlande framgång. Särskilt besprutning av potatisplantorna med

kopparhaltiga preparat har visat sig effektiv. Livsmedelskommissionen anser

det därför vara av vikt, att denna metod i största möjliga utsträckning kommer

till användning.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

73

Förutsättningen för en mera allmänt genomförd besprutning av detta slag

är, att tillgång finnes på såväl lämpliga sprutor som besprutningsmedel. På

förslag av livsmedelskommissionen uppdrog Kungl. Maj:t genom beslut den

24 juli 1942 åt svenska spannmålsaktiebolaget att dels inköpa 100 ogrässprutor,

lämpade jämväl för besprutning mot potatisbladmögel, för försäljning

enligt anvisningar av livsmedelskommissionen till priser som högst finge understiga

bolagets självkostnader med 30 procent, dels ock under tiden intill

den 1 september 1942 inköpa högst 500 ton kopparsulfat för en sammlagd

kostnad av högst 325,000 kronor för försäljning till självkostnadspris efter

anvisningar av livsmedelskommissionen. Dessa sprutor ha under 1942 försålts

genom förmedling av hushållningssällskapen.

Livsmedelskommissionen har hos hushållningssällskapen inhämtat uppgifter

om erfarenheterna av förenämnda sprutor och örn intresset för ytterligare

inköp av körsprutor under år 1943. Av de inkomna svaren framgår, att

köparna av dessa sprutor varit mycket belåtna med resultatet av^besprubringen

mot bladmögel, enär densamma haft en gynnsam inverkan på potatisskördens

storlek innevarande höst. Av rapporterna framgår även, att intresse förefinnes

för inköp under våren 11)43 av ytterligare ett visst antal körsprutor,

örn försäljningen sker på i huvudsak samma villkor som under år 1942.

Med hänsyn till den stora betydelsen av att bladmögel på potatisen kan bekämpas

i så stor omfattning som möjligt, anser livsmedelskommissionen önskvärt,

att inköp verkställes under år 1943 av 200 körsprutor, och alt dessa

försäljas till nedsatt pris. Även örn ett så stort antal sprutor som 200 icke

skulle kunna försäljas på ett år, är det önskvärt, att detta antal finnes disponibelt,

örn svårare angrepp av bladmögel skulle uppstå under år 1943. Livsmedelskommissionen

skulle därigenom få möjlighet att sända sprutor till

vissa områden för att bidraga till att skydda potatisskörden. Eventuellt överblivna

sprutor kunna sannolikt försäljas följande år, ty ju mer odlarna komma

underfund med betydelsen av rationell besprutning av potatisodlingarna,

desto större blir intresset för anskaffande av dylika sprutor. Örn inköpspriset

å sprutorna jämte spannmålsbolagels omkostnader beräknas till sammanlagt

1.000 kronor per styck, skulle erfordras en nedsättning med 35 procent av

inköpspriset för möjliggörande av försäljning utav desamma till samma pris

som år 1942 eller 650 kronor per styck. För försäljning av 200 sprutor till

detta pris skulle alltså erfordras ett anslag av 70,000 kronor. Då emellertid

någon bindande offert ännu icke erhållits från tillverkaren av sprutorna och

eventuellt vissa erforderliga förbättringar å desamma kunna komma att medföra

något ökat inköpspris, synes för ändamålet böra beräknas ett anslag av

högst 80,000 kronor.

Som förut nämnts erfordras även speciella besprutningsmedel. För närvarande

undersökas möjligheterna att importera Kopparkalk Bayer från Tyskland.

Detta preparat har nämligen visat sig mest lämpligt för ändamålet.

Skulle import därav icke komma till stånd, anser statens växtskyddsanstalt

sig icke kunna förorda andra svenska bekämpningsmedel än bordeauxvätska.

För framställning härav åtgår bl. a. kopparsulfat.

örn en hästdriven spruta antages kunna användas för besprutning av högst

100 hektar potatis per säsong, .skulle alltså 200 .sprutor kunna användas till

20.000 hektar. Då 100 dylika sprutor försålts under år 1942 och antalet därutöver

förefintliga sprutor kan uppskattas lill cirka 100, skulle sammanlagt

högst 400 sprutor kunna antagas komma lill användning för ändamålet år

1943 och en totalareal av 40,000 hektar kunna besprutas. Häri kan inräknas

jämväl den potatisareal, som kommer att besprutas med ryggsprutor o. d.

Till besprutning av nämnda areal åtgå 1,200 lon koppar.sid fat, motsvarande

300 ton ren koppar. Kopparsulfat tillverkas för nävarande endast av Stora

Kopparbergs Bergslags aktiebolag, som anser sig kunna tillverka hela den er
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

forderliga kvantiteten, under förutsättning att bolaget garanteras avsättning

för de tillverkade mängderna. Då ifrågavarande produktion måste igångsättas

snarast möjligt, för att förenämnda myckenheter skola hinna tillverkas i

god tid före bekiimpningssäsongens början, synes svenska spannmålsaktiebolaget

böra erhålla i uppdrag att jämväl inköpa högst 1,200 ton kopparsulfat

att försäljas till självkostnadspris, liksom fallet varit under innevarande år.

Kostnaderna härför kunna beräknas till sammanlagt 780,000 kronor och torde

kunna bestridas av till spannmålsbolagets förfogande stående medel. Skulle

möjligheter senare yppa sig för import av Kopparkalk Bayer, torde vissa

myckenheter kopparsulfat lämpligen kunna lagras till följande år.

I enlighet med riksdagens medgivande ställde Kungl. Maj:t den 31 juli 1942

från det för budgetåret 1942/43 till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område anvisade anslaget ett belopp av 16,500 kronor till förfogande för forsknings-

och försöksverksamhet i fråga om bekämpande av ogräs. Detta belopp

fördelades sedermera så att till försök av föreståndaren för tekniska högskolans

institution för jordbrukslära dokt. phil. A. Åslander skulle utgå ett belopp

av 4,500 kronor, till försök av professorn i växlodlingslära vid lantbrukshögskolan

Hugo Osvald ett belopp av 7,500 kronor och till försök av föreståndaren

för joixlbruksförsöksanstalten professorn Gustav Sundelin ett belopp

av 4,500 kronor. I skrivelse den 25 november 1942 har doktor Åslander

hemställt om ett anslag av 9,700 kronor för fortsatta praktiskt-vetenskapliga

undersökningar rörande ogräsets bekämpande. Över framställningen ha yttranden

avgivits av lantbrukshögskolans försöksnämnd och styrelse samt av

statens livsmedelskommission. I sitt yttrande har lantbrukshögskolans styrelse

anmält, att till styrelsen ingivits två ansökningar om statsbidrag för

forsknings- och försöksverksamhet i fråga om bekämpande av ogräs, nämligen

dels en ansökning av professorn Osvald, däri anhålles att styrelsen

måtte göra framställning hos Kungl. Majit örn ett anslag för budgetåret

1943/44 å 12,600 kronor för fortsättande av de vid högskolans institution

för växtodlingslära bedrivna forskningarna rörande kampen mot ogräsen,

dels ock en ansökning av professorn Sundelin, däri liemställes att styrelsen

måtte ingå till Kungl. Majit med begäran om att för jordbruksförsöksanstaltens

räkning 6,000 kronor måtte ställas till förfogande under samma budgetår

till fullföljande av anstaltens verksamhet för ogräsens bekämpande. Högskolans

styrelse har tillstyrkt, att för ifrågavarande ändamål måtte ställas

till förfogande från anslaget till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

för professor Osvalds försök 7,800 kronor och för professor Sundelins

försök 4,500 kronor eller således tillhopa 12,300 kronor. Med hänsyn särskilt

till att något samarbete hittills icke kunnat åvägabringas mellan doktor

Åslander, å ena, samt professorerna Osvald och Sundelin, å andra sidan, har

styrelsen hemställt, att Åslanders framställning icke måtte föranleda någon

Kungl. Maj:ts åtgärd. Statens livsmedelskommission har biträtt lantbrukshögskolans

styrelses framställning örn anslag av sammanlagt 12,300 kronor

samt därutöver förordat statsbidrag till doktor Åslanders försök med 4,500

kronor. Sistnämnda bidrag skulle emellertid enligt livsmedelskommissionens

uttalande endast utbetalas under förutsättning att lantbrukshögskolan godkände

plan för berörda verksamhet.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

75

Styrelsen för statens centrala frökontrollanstalt har i skrivelse den 28 januari

1943 hemställt, att anstalten för planerad kontroll över utsädespotatis

finge överskrida sina anslag med 50,000 kronor fördelade å budgetåren 1942/

43 och 1943/44. I skrivelsen har frökontrollanstalten erinrat, att statens livsmedelskommission

med skrivelse den 12 januari 1943 överlämnat ett av

en inom kommissionen tillsatt kommitté utarbetat förslag till utvidgad kontroll

över utsädespotatis. Som skäl för åtgärder i berört syfte torde enligt vad

frökontrollanstalten anfört kunna angivas den minskning i hektarskördarna

å potatis, som orsakades av vissa växtsjukdomar. Med hänsyn därtill vore

det av största vikt att åstadkomma god tillgång på sjukdomsfritt potatisutsäde.

Enligt förslag framlagt genom livsmedelskommissionen skulle, vid

sidan av den redan befintliga, av frökontrollanstalten utförda statsplomberingen

med kontrollodlingsbevis, införas en lägre kontrollform för utsädespotatis.

Denna kontrollform skulle åtminstone under innevarande år endast

bestå i fältbesiktning utan någon officiell plombering. För genomförande av

den enklare kontrollen borde landet indelas i 32 distrikt och inom varje distrikt

anställas en besiktningsman (exempelvis lantbruks- eller lantmannaskolelärare).

Besiktningsmännen skulle först genomgå en cirka åtta dagars

kurs, fördelad på två perioder, vid frökontrollanstalten och statens växtskyddsanstalt.

Arbetet genom besiktningsmännen torde i viss utsträckning

böra kontrolleras genom frökontrollanstalten. Besiktningsmännen skulle åtnjuta

resekostnads- och traktamentsersättning enligt klass III E samt dessutom

dagarvode örn 20 kronor. Kostnaderna för verksamheten skulle enligt

livsmedelskommissionen kunna beräknas sålunda.

Annonskostnader ...................................... kronor

Kostnader för kurs:

Resekostnader för besiktningsmän 2 X 32 resor

å c:a 40 kronor.................. kronor 2,600

Traktamente för 32 besiktningsmän under

10 dagar (inkl. resedagar) å 16 kronor » 5,120

Dagarvode under 8 kursdagar å 20 kronor » 5,120

Diverse kostnader...................... » 625 »

Fältbesiktningsverksamheten:

Tryckningskostnader (anmälningssedlar, be
siktningsbevis,

märksedlar m. m.) ...... kronor 2,870

Resekostnader i medeltal 10 kronor per odling

................................ » 10,000

Dagarvoden för 340 arbetsdagar å 20 kronor

................................ * 6,800

Helt traktamente för 170 arbetsdagar å 16

kronor .............................. » 2,720

Endast traktamente för 170 arbetsdagar å 10

kronor .............................. » 1,700

Rese- och traktamentsersättning till centrala

frökontrollanstaltens tjänstemän för övervakning

av besiktningsmännens arbete . . »_2,000 »

1,000

13,465

26,090

Summa kronor 40,555.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Då emellertid den odlare, som anmälde sig till deltagande i föreliggande

kontroll, skulle i förhållande till odlingens storlek betala en viss avgift, som

i genomsnitt beräknats till 15 kronor per odling, skulle efter ett beräknat

antal av 1,000 odlingar avgå ett belopp av 15,000 kronor, varför det erforderliga

beloppet enligt kommitténs beräkningar skulle uppgå till cirka 25,000

kronor.

Frökontrollanstaltens styrelse har i anslutning till kostnadsberäkningen anfört

följande.

Styrelsen har ej någon annan erinran att göra mot anförda utgiftsberäkning

än att det till besiktningsmännen beräknade dagarvodet synes väl högt,

men man måste dock beakta, att det gäller att erhålla för sitt uppdrag väl

kvalificerade personer. Hela kostnadskalkylen är emellertid baserad på 1,000

anmälda odlingar, men huruvida detta antal i verkligheten kommer att uppnås

är naturligtvis omöjligt att på förhand avgöra.

Förutom förut anförda kostnader måste nödvändigtvis också frökontrollanstalten

vidkännas vissa ökade utgifter. Den framlagda verksamhetsplanens

genomförande kommer närmast att påvila anstaltens fältkontrollavdelning

men dennas mera kvalificerade personal är redan förut så fåtalig, att

densamma med den ökning i dess ordinarie arbetsuppgifter, som alltjämt

äger rum, icke kan åtaga sig de arbetsuppgifter, som den planerade potatiskontrollen

i olika avseenden måste komma att medföra, såvida ej dess personal

ökas med tvenne assistenter samt minst ett kontorsbiträde. Under första

året torde kostnaden för dessa assistenter kunna beräknas efter 450 kronor

per månad till 10,800 kronor och för kontorsbiträdet till cirka 2,500 kronor

eller tillsammans 13,300 kronor.

Enligt 1941 års riksdags beslut (prop. nr 316; r. skr. nr 415) anvisades under

nionde huvudtiteln å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 till

Lantbrukshögskolan: Undersökning rörande sambandet mellan mineralgödsling

och vitaminproduktion hos växterna ett reservationsanslag av 12,400

kronor.

I skrivelse den 29 januari 1943 ha föreståndaren för lantbrukshögskolans

växtfgsiologiska institution och föreståndaren för tekniska högskolans institution

för jäsningslära hemställt om ett ytterligare anslag å 6,000 kronor för genomförande

av berörda försök. Beloppet avser huvudsakligen ersättningar

till tillfälliga arbetskrafter. Styrelsen för lantbrukshögskolan har i yttrande

den 25 februari 1943 förklarat sig icke ha något att erinra mot bifall till framställningen.

I

I skrivelse den 26 mars 1943 har föreståndaren för jordbruksförsöksanstalten

hemställt örn ett anslag av 2,000 kronor för möjliggörande vid anstalten

av en fortsatt försöksverksamhet med sötlupin under år 1943. Av beloppet

är 1,500 kronor avsett att användas för inköp av utsäde och återstoden för

kostnader för analyser av skördeprodukterna. Livsmedelskommissionen har

i yttrande den 30 mars 1943 tillstyrkt, att ett anslag av 1,500 kronor för inköp

av utsäde anvisades. Återstående belopp har kommissionen ansett böra bestridas

av anstaltens egna medel. Lantbrukshögskolans lärarråd har i yttrande

den 7 april 1943 tillstyrkt bifall till föreståndarens framställning, under

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

77

det att styrelsen för lantbruk shög skolan i utlåtande samma dag intagit samma

ståndpunkt som livsmedelskommissionen.

Det försörjningspolitiska utgångsläget vid början av nästa regleringsår synes

komma att bliva bättre än vid motsvarande tidpunkt föregående år. Emellertid

är det med hänsyn till försörjningssituationen uppenbarligen alltjämt

angeläget att jordbruksproduktionen i möjligaste mån upprätthålles och utvidgas.

Enighet torde råda därom att i första hand största möjliga brödsädsproduktion

bör eftersträvas. Härvid kommer produktionen av vete och

råg i främsta rummet. På grund av den minskade höstsädsarealen är en ökning

av vårveteodlingen önskvärd. Å vissa jordar, särskilt lämpade för odling

av korn, torde ur försörjnjngssynpunkt kornet främst böra komma i fråga.

Vid en normal foderskörd under nästa produktionsår torde böra eftersträvas

att få till stånd icke blott en ökad kreatursstam utan även en utvidgad fläskoch

äggproduktion. Särskilt torde en ökad fläskproduktion böra komma till

stånd med hänsyn till att man torde få räkna med en fortsatt undernormal

nötboskapsslakt till följd av den pågående återhämtningen av kreatursstammen.

Under de senaste åren har från jordbrukarhåll framställts krav på att

priserna på jordbrukets produkter skulle bestämmas på våren innan sådden

verkställdes. Särskilt har framhållits önskvärdheten av att jordbrukarna

redan vid planläggningen av sin odling kunna beräkna den inkomst som

varje särskild gröda kommer att lämna vid en viss antagen hektarskörd.

Av flera skäl, framför allt på grund av svårigheterna att kunna överblicka

utvecklingen av det allmänna ekonomiska läget har en dylik prissättning under

tidigare år icke kommit till stånd utan man har i stället nöjt sig med att

uppgöra en prisskala för de viktigaste grödorna utvisande prisrelationerna

mellan dessa. Emellertid ha förutsättningarna i år varit betydligt gynnsammare

för fastställande redan under våren av absoluta priser på jordbruksprodukterna.

Sedan prisstopp beslutats, torde man kunna utgå från, att jordbrukets

kostnader under nästa produktionsår icke skola undergå några större förskjutningar.

Såsom livsmedelskommissionen framhållit föreligger därför icke

längre det förut rådande hindret för en prissättning under våren, nämligen

att kostnaderna befunnit sig i ständig stegring. Produktionsbetingelserna synas

även numera ha erhållit en viss stabilitet. Med hänsyn härtill har Kungl. Maj :t

funnit sig kunna meddela beslut rörande prissättningen på jordbrukets produkter

under nästa regleringsår, vilket såsom framgår av vad förut anförts

skett den 19 mars 1943 Till grund för prissättningen ligger en genom 1942

års jordbrukskommitté upprättad kalkyl rörande jordbrukets kostnader och

inkomster under regleringsåret 1942/43. Man har härvid utgått från att

till grund för prissättningen skall läggas den produktionsvolym som enligt

kalkylen framräknats för sistnämnda regleringsår. Även i fråga örn kostnaderna

har man utgått från nämnda inkomst- och kostnadskalkyl. Detta

innebär, att man för regleringsåret 1943/44 i stort sett räknar med samma

Departements
chefen.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

produktionsvolym och samma kostnadsvolym som under löpande regleringsår.

Anledningen härtill är att det bland landets jordbrukare synes förefinnas

en utbredd uppfattning att 1942 års skörd var god och att det ej är

sannolikt att årets skörd blir mycket bättre. Prisbeslutet innebär att de

nu rådande priserna för jordbrukets produkter i stort sett skola bibehållas

oförändrade, såvida ej produktions- och kostnadsbetingelserna skulle utveckla

sig på ett sådant sätt att för jordbruket i dess helhet kommer att enligt

de fastslagna grunderna för beräkningssättet uppstå ett kalkylmässigt

överskott eller underskott motsvarande mer än 4 procent av jordbrukets samlade

inkomster enligt den uppgjorda inkomst- och kostnadskalkylen. Med

en beräknad inkomst för jordbruket av i runt tal 1,800 miljoner kronor kan

alltså en variation av omkring 70,000,000 kronor äga rum utan att förändring

i prisläget skall komma till stånd. Vid en större förändring än nu sagts skall

däremot justering äga rum på sådant sätt att marginalen nedbringas till

70,000,000 kronor. I princip bör denna justering i första hand gå ut över de

grenar av produktionen, som mest föranlett överskottet eller underskottet.

Den förenämnda regeln, 4-procentregeln, medför att jordbruket under alla

förhållanden måste bära en viss på förhand begränsad risk, respektive

får taga en viss likaledes på förhand begränsad vinstmöjlighet. Såsom 1942

års jordbrukskommitté i sitt utlåtande framhållit torde kunna förväntas,

att jordbrukarna genom tillämpningen av dessa grunder för prissättningen

skola bliva särskilt intresserade av att nå ett så högt produktionsresultat

som möjligt, eftersom sådana förbättringar av produktionsresultaten, som

kunna åstadkommas genom jordbrukarnas egna ansträngningar, icke gärna

kunna komma att föranleda någon sänkning av priserna.

För att utröna huruvida anledning finnes att tillämpa 4-procentregeln har

förutsatts att omprövning av vårpriserna skall äga rum så snart statistiskt

material föreligger för beräkning av skörderesultatet, d. v. s. i augusti 1943.

Till ledning härför skall vid denna tidpunkt uppgöras en prognos beträffande

såväl inkomsterna som kostnaderna under regleringsåret 1943/44. Därest

av denna prognos skulle framgå, att justeringar böra komma till stånd, böra

dessa givetvis ej ske efter rent mekaniska grunder, utan hänsyn bör tagas

jämväl till försörjningssynpunkter m. m. På grund av mjölkproduktionens

dominerande betydelse kan det befinnas lämpligt att, örn prissänkning skall

äga rum, låta denna endast i mindre utsträckning gå ut över mjölkpriset.

På samma sätt torde man, då prishöjning kan ifrågakomma, böra låta mjölken

få något större andel av det totalbelopp, varmed kalkylen bör förbättras.

Om det i augusti 1943 ej befinnes lämpligt att binda priserna för hela

året, vilket torde bli beroende av med vilken säkerhet man anser sig kunna

bedöma skördens storlek, bör en omräkning av den i augusti gjorda inkomstoch

kostnadskalkylen äga rum omkring den 1 januari 1944 och omkring den

1 maj 1944. Visar någon av dessa omräkningar över- eller underskott av

mer än 70,000,000 kronor bör justering av priserna äga rum med tillämpning

av 4-procentregeln. Emellertid bör i största möjliga utsträckning tillses, att

vid en eventuell efterjustering ett konstaterat överskott inom vegetabiliepro
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

79

duktionen icke kommer att taga sig uttryck i sänkta priser på mjölken. Det

bästa sättet att undvika detta torde vara att, om prognosen i augusti giver

vid handen att 4-procentregeln skall eller vid en senare justering kan väntas

komma att träda i tillämpning, vegetabiliepriserna vid en god spannmålsskörd

underkastas en sådan jämkning, att en eventuell underskattning i augusti av

spannmålsskördens blivande storlek icke kommer att inverka på mjölkpriset.

Givetvis bör i sådant fall den säkerhetsmarginal, som härigenom uppkommer,

icke redan vid samma tidpunkt konsumeras genom höjning av andra priser.

Därest det sedan vid omräkningen av kalkylen i januari eller maj 1944 skulle

visa sig, att säkerhetsmarginalen ej eller endast delvis varit erforderlig, bör

emellertid såsom kommissionen framhållit uppenbarligen marginalen utjämnas

genom en prishöjning på andra produkter.

Såsom framgår av vad förut anförts har man utgått från att de nu fastställda

priserna icke skola bli föremål för justering, med mindre den i augusti

uppgjorda prognosen för 1943/44 års produktion giver till resultat ett inkomstöverskott

eller inkomstunderskott överstigande i runt tal 70,000,000

kronor. Från denna regel torde emellertid vissa avvikelser få göras. Det kan

nämligen av försörjningspolitiska eller andra skäl bli erforderligt att vidtaga

vissa smärre justeringar av priserna, även örn över- eller underskottet är

mindre än 70,000,000 kronor. Vid verkställandet av dylika justeringar, utan

att förutsättning för 4-procentregelns tillämpning föreligger, bör man, oberoende

av vid vilken tidpunkt justeringarna äga rum, utgå från den såsom

norm valda inkomst- och kostnadskalkylen för 1942/43, och justeringarna

böra avvägas så att relationen mellan utgifter och inkomster i nämnda kalkyl

förblir oförändrad.

Beträffande avvägningen av priserna för de olika produkterna innebär

Kungl. Maj:ts förenämnda beslut att, med de förbehåll beträffande justering

som förut angivits, nu gällande priser å såväl vegetabiliska som animaliska

produkter skola kvarstå jämväl under nästa regleringsår med följande ändringar.

Priset på blandsäd sänkes med 50 öre per deciton. För vårvete skall utöver

det nu gällande grundpriset utgå ett tillägg av 2 kronor per deciton, därav

1 krona per deciton utgör extra stimulans för en ökad vårveteodling och

icke skall inräknas i inkomstkalkylen. Några odlingspremier eller arealbidrag

komma icke att utgå.

I anslutning till ett förslag av svenska spannmålsaktiebolaget avses att

från och med nästa konsumtionsår det tidigare gällande systemet med prisorter

skall i södra och mellersta Sverige återinföras för spannmålsbolagets

inköp av råg, vete och kom. Under förutsättning att spannmålsskörden blir

av tillfredsställande storlek skola vidare samtliga spannmålspriser från och

med oktober 1943 till och med april 1944 successivt stiga med ett sammanlagt

belopp av 1 krona 40 öre per deciton, vilket belopp ungefärligen svarar

mot ränta och lagringskostnader. Priserna vid regleringsårets början bli under

nämnda förutsättning för stråblandsäd 19 kronor 50 öre per deciton, för

vithavre 18 kronor 50 öre per deciton och för svarthavre 18 kronor per deci
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

so

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

ton. Slutpriserna bli som förut nämnts 1 krona 40 öre högre. För brödsäd

och kom bli i södra och mellersta Sverige ingångspriserna däremot lika med

de nu gällande priserna, vilket sammanhänger med att jordbrukarna genom

prisortssystemets återinförande i dessa landsdelar själva få betala vissa frakter,

som under innevarande konsumtionsår erlagts av spannmålsbolaget. I

norra Sverige, där prisortssystemet ej skall gälla, bli ingångspriserna 50 öre

lägre per deciton.

För hö och halm skola under det nya regleringsåret gälla priser, som med

2 kronor respektive 1 krona per deciton understiga de för samma produkter

nu fastställda priserna.

De för 1942 års odling av matpotatis fastställda garantipriserna komma

att gälla jämväl under regleringsåret 1943/44. Likaså komma priserna

på stärkelse- och bränneripotatis vid leverans till stärkelsefabrik

att bibehållas oförändrade. För fabriks- och foderpotatis skall ett garantipris

av 10 kronor per deciton tillämpas vid spannmålsbolagets inlösen

av sådan potatis. Sistnämnda garantipris svarar i stort sett mot de priser,

som odlare av stärkelse- och bränneripotatis erhålla vid leverans till stärkelsefabrik.

Priset på ägg till producenterna förutsättes böra höjas med i genomsnitt

för år 15 öre per kilogram i förhållande till det medelpris varmed räknats

i inkomst- och utgiftskalkylen för 1942/43, därest kompensation mot prissänkningar

för andra varor finnes lämpligen kunna ske. Jämväl beträffande

fläsk förutsättes en prishöjning av omkring 15 öre per kilogram från prisläget

i mars 1943, såvida ej foderskörden skulle bli osedvanligt dålig. Såsom

framgår av vad förut anförts har enligt Kungl. Maj:ts beslut den 21 april

1943 en höjning av fläskpriset kommit till stånd.

Vad angår fastställandet av riktlinjerna för jordbruksregleringen i övrigt

under nästa regleringsår torde man såsom livsmedelskommissionen anfört

böra räkna med nödvändigheten av att gällande handels- och förbrukningsregleringar

i stort sett bibehållas.

Under utarbetandet inom livsmedelskommissionen av förslaget rörande

prissättningen å jordbrukets produkter har från skilda håll uttalats önskemålet,

att ett mera effektivt stöd än för närvarande lämnas det svagare jordbruket.

Även jag finner detta önskvärt. Det lämpligaste sättet att nå detta

syfte torde vara en omläggning av producentbidraget på mjölk. Livsmedelskommissionen

har framlagt förslag härtill. I det följande torde jag närmare

få återkomma till detta spörsmål.

I anslutning till vad som gällt under den tid, som förflutit sedan krigets

utbrott, förordar jag även nu, att Kungl. Maj :t erhåller befogenhet att handhava

jordbruksregleringen samt vidtaga av omständigheterna påkallade ändringar

i densamma. Skulle härvid finnas påkallat att vidtaga mera genomgripande

ändringar i regleringsåtgärderna, förutsätter jag emellertid, att riksdagen

höres, då detta utan olägenhet kan ske. Med hänsyn till att den förut

berörda inkomst- och kostnadskalkylen avser tiden från och med den 1 september

1943 till och med den 31 augusti 1944, torde på sätt livsmedelskom
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

81

missionen föreslagit Kungl. Maj:ts nyssnämnda befogenheter böra gälla lill

och med sistnämnda dag.

Då några som helst möjligheter att bedöma det nuvarande kristillståndets

varaktighet icke förefinnas, anser jag lämpligast, att liksom hittills skett nu

gällande regleringsanordningar på ifrågavarande område bibehållas, även om

en del av dem icke kan tillämpas under den tid kriget pågår. Jag förordar

därför, att de grundläggande av riksdagen antagna regleringsförfattningarna,

vilkas giltighet utgår med imievarande regleringsår, förlängas. Hittills har

denna förlängning varje år skett endast för följande regleringsår. På sätt

kommissionen föreslagit torde det vara lämpligast att författningarna förlängas

att gälla tills vidare. Övriga av riksdagen lämnade bemyndiganden,

vilkas giltighet utgår med innevarande regleringsår, torde däremot liksom

hittills, där ej annat särskilt angives, böra förlängas endast för ytterligare ett

regleringsår.

Efter denna redogörelse för min allmänna inställning till de föreliggande

regleringsspörsmålen torde jag få övergå till att angiva de grunder, som i

fortsättningen böra tillämpas beträffande jordbruksregleringen. I fråga om

de åtgärder, som i prisrabatterande syfte kunna finnas påkallade, framlägger

chefen för folkhushållningsdepartementet denna dag förslag för Kungl. Majit.

Mjölk- och matfettsregleringen.

De mest betydelsefulla regleringsåtgärderna äro de som beröra mjölk och

mejeriprodukter. I fråga örn bestämmelserna örn mjölkregleringen har livsmedelskommissionen

icke föreslagit några mera genomgripande förändringar.

Livsmedelskommissionen har i sin skrivelse berört frågan örn vilka åtgärder,

som böra vidtagas för den händelse under återstoden av krisen andra

utländska fettråvaror än de som för närvarande finnas inom landet icke

skulle bliva tillgängliga. Inom kommissionen har härvid diskuterats olika

möjligheter. Att i nuvarande läge taga ståndpunkt till denna fråga synes

icke erforderligt. Emellertid torde i beredskapssyfte på sätt kommissionen

föreslagit riksdagens bemyndigande böra inhämtas att vidtaga behövliga

jämkningar i förordningen den 30 juni 1932 (nr 355) angående kontroll av

tillverkningen av samt handeln med margarin, margarinost, fettemulsion

samt konstister m. m. i syfte att, örn så blir nödvändigt, möjliggöra en viss

höjning av vattenhalten i margarin, framför allt bagerimargarin.

Det av livsmedelskommissionen framlagda förslaget rörande ändrade grunder

för producenlbidraget avser att bättre tillgodose syftet nied detta bidrag

såsom ett stöd åt det mindre jordbruket. Ehuru jag ansett det önskvärt, att

någon ytterligare förbättring kunnat lämnas även de grupper av jordbruk,

som innefatta de verkliga familjejordbruken, kan jag likväl godkänna kommissionens

förslag, då någon utväg icke kunnat utfinnas som tillgodoser båda

nu berörda syftemål, samtidigt som de besparingar genomföras, vilka

äro behövliga för att erhålla medel för stödjande av det svagare jordbruket,

däri inbegripet även svagare familjejordbruk. För närvarande utgår produ
Bihamj

till riksdagens protokoll 1943. t sami. Nr 240.

6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

centbidraget med 3 öre för kilogram mjölk för högst 650 kilogram per månad

eller 7,800 kilogram per år och tillkommer alla mjölkproducenter oberoende

av invägningarnas storlek. Enligt det av mig nu tillstyrkta förslaget

skall å ena sidan en höjning av bidragen till de minsta leverantörerna komma

till stånd samt å andra sidan en sänkning av bidragen till de större leverantörerna

äga rum. Sålunda skall enligt förslaget bidraget för en grundkvantitet

invägd mjölk av 200 kilogram per månad utgöra 4 öre för kilogram.

För en tillskottskvantitet av 300 kilogram per månad skall bidraget

utgöra 3 öre, för en därpå följande tillskottskvantitet av 300 kilogram per

månad 2 öre och för en ytterligare följande tillskottskvantitet av 300 kilogram

per månad 1 öre, allt räknat per kilogram invägd mjölk. För den händelse

producenten levererar ytterligare 300 kilogram mjölk per månad, bortfaller

sistnämnda bidrag å 1 öre för kilogram, vid en leverans därutöver

av 300 kilogram per månad bortfaller 2-öresbidraget och vid en leverans

därutöver av 300 kilogram per månad 3-öresbidraget. Vid en ytterligare leverans

av 300 kilogram per månad avses bidraget för grundkvantiteten skola

sänkas till 3 öre för kilogram, vid en ytterligare leverans av 300 kilogram

sänkes sistnämnda bidrag till 2 öre för kilogram och vid en ytterligare leverans

av 300 kilogram per månad sänkes samma bidrag till 1 öre för kilogram,

för att slutligen vid en ytterligare leverans av 300 kilogram per månad

helt bortfalla. Ett genomförande av förslaget medför att samtliga mejerileverantörer

med en invägning av högst 1,525 kilogram per månad erhålla

en förbättring, som för de minsta leverantörerna motsvarar 1 öre för kilogram

invägd mjölk och som sjunker med stigande invägning. Leverantörer med en

invägning av mer än 1,525 kilogram mjölk per månad få däremot någon

försämring. Såsom livsmedelskommissionen framhållit bör det nya systemet

i fråga om producentbidragets beräknande kunna medföra att den s. k.

efterregleringen vid kalenderårets utgång icke vidare behöver bibehållas. En

viss arealspärr för producentbidraget synes, såsom kommissionen även föreslagit,

böra komma till stånd. Dylikt bidrag bör sålunda icke utgå till mjölkproducenter

med en åkerareal av över 40 hektar.

Genom den nu föreslagna anordningen av producentbidraget beräknas en

besparing av 12,300,000 kronor kunna ske. Tillsammans med det belopp av

3,500,000 kronor, som, i anslutning till vad kommissionen anfört, även under

nästa regleringsår torde böra anvisas för lokal differentiering av mjölkpriset

i vissa landsdelar, står alltså till förfogande för stödjande av det svagare

jordbruket ett belopp av 15,800,000 kronor. Såsom kommissionen uttalat

synes vid fördelning av detta belopp i första hand området för de nuvarande

extra mjölkpristilläggen böra utökas att omfatta jämväl Gästrikland, Gävleortens

mejeriförenings område i Uppsala och Västmanlands län, Dalarnas

mejeriförenings mejeriområde, Värmlands län, Örebro läns bergslag samt

Tossbo och Vedbo härader och Åmåls stad inom Älvsborgs län. Inom den utökade

delen av området torde böra från och med den 1 juli 1943 utgå ett

extra mjölkpristillägg å all invägd mjölk av 20 öre för kilogram mjölkfett

motsvarande 0.72 öre för kilogram mjölk. Extra mjölkpristillägg skall alltså

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

83

härefter komma att utgå i Norrbotten och Västerbotten med 60 öre för kilogram

mjölkfett, i Norrland i övrigt med 40 öre för kilogram mjölkfett och i

det nya området med 20 öre för kilogram mjölkfett. Livsmedelskommissionen

har beräknat kostnaderna för förenämnda utvidgning till 1,450,000 kronor.

Vad angår kommissionens förslag att täcka ett fortsatt utbetalande av det

för närvarande utgående differentieringsbidraget i Norrland under tiden juni

—augusti, vartill det anvisade beloppet om 3,500,000 kronor icke torde räcka,

med medel, som erhållas genom omläggning av mjölkproducentbidraget, har

jag intet att erinra. I så fall torde omläggningen av producentbidraget böra

ske från och med den 1 juli 1943. Såsom kommissionen framhållit vinnes härigenom

den fördelen, att ändring ej behöver göras på mer än en bidragsanordning.

Kostnaderna för detta förslags genomförande ha av kommissionen

upptagits till 1,200,000 kronor.

Såsom framgår av vad jag förut anfört bör återstående belopp av i runt tal

13,200,000 kronor användas för utbetalande av lokala differentieringsbidrag

under regleringsåret 1943/44. I likhet med livsmedelskommissionen anser jag

icke lämpligt att redan nu fastställa grunderna för utanordnandet av dessa

bidrag utan frågan härom torde böra få anstå till i höst, då större möjligheter

finnas att överblicka produktionen och produktionsförhållandena i de

olika landsdelarna. Emellertid är jag enig med livsmedelskommissionen även

därutinnan att under hela regleringsåret 1943/44 inom Norrland bör utgå

differentieringsbidrag av ungefär samma storlek som för närvarande. Med

utgångspunkt från den av livsmedelskommissionen gjorda beräkningen att

de norrländska bidragen föranleda en kostnad av 4,570,000 kronor återstå

för lokala differentieringsbidrag i övrigt för tiden intill regleringsårets utgång

i runt tal 8,600,000 kronor.

I överensstämmelse med det anförda torde medelsbehovet till producentbidrag

under nästa budgetår böra beräknas till 31,700,000 kronor. Kostnaderna

för mjölkpristillägg synas böra upptagas med oförändrat belopp eller

34,000,000 kronor. De extra mjölkpristilläggen torde under hänsynstagande

till den förut förordade utvidgningen av bidragsområdet komma att

uppgå till omkring 6,000,000 kronor. För lokala differentieringsbidrag i övrigt

torde vidare böra beräknas (15,800,000 — 1,450,000 =) omkring 14,500,000

kronor.

Liksom hittills torde även under nästa regleringsår böra utgå dels s. k. merfraktbidrag,

dels s. k. regleringskostnadstillägg till vissa mjölkorganisationer i

Stockholm och Göteborg, dels viss ersättning för behandling av konsumtionsmjölk

vid vissa mejerier, som leverera mjölk till Stockholm, dels ock bidrag

till uppehållande av mejeriernas körlinjcr inom områden, där på grund av

den minskade mjölkproduktionen transportkostnaderna för kilogram mjölk

äro särskilt höga. Ytterligare bör liksom för närvarande beräknas medel

för bidrag lill mejeriorganisationerna å vissa orter såsom ersättning för utebliven

prishöjning. Med hänsyn till svårigheterna att bedöma medelsbehovet

för de olika ändamålen torde bidragen, på sätt skett under löpande budgetår,

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Majlis proposition nr 246.

böra sammanföras till ett anslagsbelopp. Detta anslagsbelopp torde på sätt

kommissionen beräknat böra upptagas till 9,000,000 kronor. Kungl. Maj:t

torde böra äga möjligheter att disponera ifrågavarande anslag även för tillgodoseende

av annat ändamål än förut berörts, som är av särskild betydelse

för mjölkförsörjningens ordnande under rådande kristid. Motsvarande befogenhet

tillkommer för närvarande Kungl. Majit.

Nu gällande bestämmelser rörande pristillägg för lantsmör torde böra äga

tillämpning även under nästa regleringsår. Kostnaderna för dessa pristillägg

och för omhändertagandet av lantsmör böra i enlighet med livsmedelskommissionens

beräkning upptagas till 1,000,000 kronor.

Reglering av andra animaliska produkter än mjölk.

Livsmedelskommissionen har i fråga om fläsk- och köttregleringen icke

framfört några nya förslag. Inom kommissionen bär visserligen övervägts införande

av producentbidrag för fläsk i syfte att stimulera fläskproduktionen å

de mindre brukningsdelarna, men av olika anledningar har en dylik anordning

ansetts olämplig.

Icke heller i fråga om äggregleringen har kommissionen föreslagit några

nya åtgärder. Kommissionen har emellertid framhållit, att förutsättningarna

för upprätthållande av äggproduktionen undergått en väsentlig förbättring på

grund av det förhållandevis goda skördeutfallet under år 1942. Fodertilldelningen

har till följd härav successivt kunnat avsevärt ökas från och med hösten

1942.

Jag biträder i dessa delar kommissionens uppfattning.

Potatisregleringen.

Enligt beslut förra året övertogos de uppgifter, som tidigare åvilat statens

potatismjölsnämnd, från och med den 1 juli 1942 av livsmedelskommissionen.

Kommissionen föreslår nu icke några mera betydande ändringar i de hittills

tillämpade regleringsåtgärderna på detta område. I överensstämmelse med

vad kommissionen förordat synes den nu gällande förordningen den 26 juni

1933 (nr 389) örn tillverkning av potatismjöl, varigenom tillverkningen av potatismjöl

blivit föremål för fullständig statlig reglering, böra huvudsakligen

ur formell synpunkt underkastas omarbetning. Inom jordbruksdepartementet

har upprättats förslag till ny förordning i ämnet, vilket förslag torde böra

underställas riksdagen för antagande.

Jag torde här få erinra därom, att Kungl. Majit den 25 september 1942 godkänt

ett mellan kommissionen och Sveriges stärkelseproducenters förening

u. p. a. den 9 september 1942 upprättat avtal, avseende inköp och försäljning

av potatisstärkelse under innevarande tillverkningsår. Avtalet som godkänts

av Kungl. Majit under förbehåll, bland annat, att i 9 § av kommissionen gjord

utfästelse vinner riksdagens godkännande, innebär, att föreningen inköper den

/

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

85

mängd potatisstärkelse, som framställes enligt meddelade tillverkningslicenser

å högst 400,000 deciton, med undantag av vad som må användas till husbehov

för tillverkaren och dennes potatisleverantörer. Enligt 9 § i avtalet åtager

sig kommissionen under förutsättning av statsmakternas godkännande

och örn avtalet icke skulle komma att förnyas för tillverkningsåret 1943/44 att

vidtaga eller föranstalta om åtgärder från statens sida, vilka bereda föreningen

möjlighet att erhålla minst 58 kronor per deciton för den 1 oktober 1943 inneliggande

lager av potatisstärkelse, dock med avdrag av 30,000 deciton. Dessutom

åtager sig kommissionen under angivna förutsättning och örn avtalet

icke skulle förnyas att vidtaga eller föranstalta örn åtgärder från statens sida,

vilka bereda föreningen möjlighet att erhålla ersättning för ränte- och lagringskostnader

enligt i avtalet angivna grunder i avseende å inneliggande lager

av potatisstärkelse, utom 30,000 deciton, under tre månader, räknat från

och med den 1 oktober 1943. De enligt 9 § av kommissionen gjorda åtagandena

torde nu böra underställas riksdagen.

Brödsäds- och fodermedelsregleringen.

Även under nästa regleringsår är det nödvändigt att i princip bibehålla den

nuvarande regleringen av handeln med brödsäd. Emellertid synas såsom livsmedelskommissionen

framhållit vissa jämkningar böra företagas i gällande

regleringsbestämmelser.

Livsmedelskommissionen har upptagit till övervägande frågan om en övergång

från det nuvarande systemet med normalpriser på spannmål till ett

system med inlösen av spannmålen till fastställda garantipriser. Såsom kommissionen

påpekat torde vissa olägenheter otvivelaktigt vara förknippade med

den nuvarande anordningen med normalpriser. För dess genomförande fordras

sålunda en kontrollorganisation som drager icke obetydliga kostnader. För

handeln medför anordningen besvär genom de ganska invecklade föreskrifter

örn kvalitetstillägg och kvalitetsavdrag vid inköp från jordbrukare samt

frakttillägg, som måst utfärdas. Därest skörden blir medelmåttig eller dålig

medför emellertid, såsom kommissionen jämväl framhållit, även garantiprissystemet

vissa olägenheter. Vid övervägande av förevarande spörsmål har jag

funnit mig böra biträda kommissionens förslag, att en omläggning av det nuvarande

systemet bör ske beträffande råg, vete och korn för det fall att skörden

blir sådan att den måste anses såsom god. Därest detta icke skulle bliva

förhållandet, torde den nuvarande anordningen med normalpriser böra bibehållas.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att, därest omläggningen finnes

böra ske, utfärda närmare bestämmelser i ämnet.

I detta sammanhang torde jag något få beröra den av kommissionen behandlade

frågan om prisorterna. Såsom framgår av vad förut anförts, har genom

Kungl. Majlis beslut den 19 mars 1943 föreskrivits, att från och med

den 1 september 1943 inom södra och mellersta Sverige en återgång skall ske

till det förut tillämpade prisortssystemet i fråga örn brödsäd. I anledning av

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

kommissionens uttalande rörande de principer som böra gälla vid bestämmandet

av prisorterna vill jag understryka vikten av att systemet genomföres

på sådant sätt att producenterna inom avlägset belägna trakter kunna vinna

avsättning för sin brödsäd utan att behöva belastas med allt för höga transportkostnader.

Det av kommissionen framförda förslaget att även inom Nås socken i Kopparbergs

län korn må användas för utfodring föranleder icke någon erinran

från min sida.

Likaså kan jag biträda kommissionens förslag om bibehållande under nästa

regleringsår av det tillägg av 50 öre för deciton, som för närvarande utgår

såsom en viss lagringsersättning utöver normalpriset vid försäljning av vete,

råg och korn från auktoriserad spannmålshandlare, auktoriserad utsädeshandlare

eller spannmålsaktiebolaget till kvarnindustrien. Däremot torde, såsom

kommissionen jämväl ifrågasatt, det tillägg å 35 öre för deciton, som

spannmålsaktiebolaget under vissa förhållanden utbetalat till partihandlare,

örn möjligt böra bortfalla.

Kommissionens förslag att, i syfte att förhindra onödig omgång vid spannmålshandeln,

normalpriset för spannmål skulle få överskridas med ett belopp,

motsvarande det tillägg som kvamindustrien nu har att betala vid

sina inköp från spannmålshandeln, eller 50 öre för deciton, finner jag kunna

godtagas. Därest såsom ifrågasatts ett inlösningsförfarande kommer att tilllämpas,

erfordras givetvis icke en dylik anordning.

Vad angår fodersädsregleringen synes, på sätt livsmedelskommissionen förordat,

för den händelse årets fodersädsskörd skulle bliva mycket god, väsentliga

lättnader i regleringen kunna genomföras. Under sådana förhållanden

torde böra övervägas att såvitt så låter sig göra endast bibehålla bestämmelserna

om fodersädsavstående och normalpris. Givet är att vid en svag foderskörd

en dylik förändring av regleringen icke kan ifrågakomma. Då kornet

under nästa regleringsår avses skola hänföras till brödsäd, kommer det egentliga

fodersädsavståendet att omfatta endast havre och blandsäd. Emellertid

torde, i enlighet med vad kommissionen förordat, för undvikande av vissa svårigheter

till fodersäd även böra hänföras matärter, som odlats tillsammans

med vårstråsäd. Odlare, som på grund av gällande bestämmelser måste avstå

sitt korn, skall givetvis äga möjlighet att inköpa annan fodersäd till sina djur,

då avstående av korn är att jämställa med avstående av fodersäd.

Det är av vikt, att man vid fastställandet av de kvantiteter fodersäd, som

skola avstås till det allmänna, framgår med största möjliga försiktighet. Vad

livsmedelskommissionen härutinnan anfört kan jag biträda. Vid fastställandet

av de kvantiteter, som skola avstås, bör man, därest skörderesultatet så

medgiver, undvika att uttaga fodersäd på orter, där försäljning av fodersäd i

vanliga fall ej förekommer. Jag vill även understryka betydelsen av att

jordbrukarna så snart som möjligt få kännedom om de kvantiteter fodersäd,

som de skola avstå. Såsom kommissionen framhållit bör under gynnsamma

förhållanden avståendet kunna fastställas på grundval av skörderap
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

87

portema per den 31 augusti, d. v. s. under senare delen av september månad,

och uppgifterna örn leveranserna vara jordbrukarna till handa under loppet

av oktober månad. Vid en ogynnsam situation lärer det dock måhända bliva

nödvändigt att uppskjuta beskeden om leveranserna till dess skördeutfallet

i slutet av oktober säkrare kan överblickas.

I enlighet med vad kommissionen föreslagit synes den marginal, som för

närvarande upprätthålles vid inköp av fodersäd från spannmålshandlare,

även under nästa regleringsår böra bibehållas. Härigenom uppmuntras inköp

och försäljningar av fodersäd jordbrukare emellan.

Av den av kommissionen lämnade redogörelsen för tillgången på fodercellulosa

framgår, att för den inhemska konsumtionen torde före ingången av

nästa konsumtionsår av redan kontrakterade kvantiteter finnas tillgängliga

cirka 280,000 ton. Under sådana förhållanden finner jag i likhet med kommissionen

anledning för närvarande saknas att vidtaga särskilda åtgärder

för tillverkning och inköp av ytterligare mängder cellulosa. Även med ett

svagt skördeutfall under innevarande år torde jordbruket icke komma att ha

behov av fodercellulosa i samma omfattning som under konsumtionsåret

1941/42 med hänsyn till att vissa foderreserver under innevarande regleringsår

kunnat uppläggas. Möjligheter finnas alltid att, för den händelse större

efterfrågan å cellulosa än väntat skulle uppkomma, igångsätta ny tillverkning.

Skulle å andra sidan skördeutfallet bliva så gott, att hela förenämnda kvantitet

icke behöver tagas i anspråk för foderändamål, finnes möjlighet att försälja

återstoden såsom pappersmassa.

Vad angår utförsäljningspriset å fodercellulosa torde detta i enlighet med

vad kommissionen föreslagit böra bibehållas oförändrat, oaktat staten härigenom

alltjämt ikläder sig betydande kostnader för täckande av skillnaden

mellan statens försäljningspris och dess inköpspris.

Det torde, i varje fall för närvarande, vara ofrånkomligt att under nästa

regleringsår räkna med att tillgången på oljekraftfoder på grund av de försvårade

importmöjligheterna blir ännu sämre än tidigare. Det är därför av

allra största betydelse att de för jordbruket tillgängliga kvantiteterna oljekraftfoder

användas på det mest ändamålsenliga sätt för mjölkproduktionens

upprätthållande. Såsom kommissionen framhållit måste härvid hänsyn tagas

till tillgången inom olika delar av landet på eget ur äggvitesynpunkt tillfredsställande

foder. Man torde sålunda bliva nödsakad att på sätt kommissionen

föreslagit från tilldelning av oljekraftfoder utesluta sådana delar av landet,

där tillgången på annat mjölkdrivande foder är jämförelsevis god.

I anslutning till vad som anförts i kommissionens skrivelse den 15 mars

1943 synes utförsäljningspriset på kraftfoder böra bibehållas oförändrat. I

I fråga örn handeln med kli anser jag i likhet med kommissionen det böra

övervägas huruvida icke en differentiering av priserna på råg- och vetekli under

nästa regleringsår bör åvägabringas för alt därigenom underlätta avsättningen

av rågkli. Velekliet synes därvid böra åsättas ett pris av 18 kronor 25

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

öre för deciton och rågkliet ett pris av 17 kronor 50 öre för deciton. Även

en jämkning av tilldelningsbestämmelserna torde kunna komma i fråga för

vinnande av nyssberörda syfte. Vad kommissionen anfört beträffande vissa

fraktersättningar till förbrukare av råg- och vetekli föranleder icke någon erinran

från min sida.

Konstgödselregleringen.

Icke heller beträffande konstgödselregleringen har kommissionen föreslagit

några förändringar. Gällande priser på konstgödsel torde såsom kommissionen

anfört böra under regleringsåret 1943/44 bibehållas oförändrade, även

om detta skulle föranleda ökade anspråk på statsbidrag. Enligt kommissionens

beräkningar torde clearingkassan för täckande av förluster på konstgödselförsäljningen

böra tillföras i runt tal 12,000,000 kronor.

Kostnaderna för svenska spannmålsaktiebolaget.

Livsmedelskommissionen har beräknat kostnaderna för svenska spannmålsaktiebolagets

verksamhet till i runt tal 72,000,000 kronor. Av detta belopp

utgöra 28,000,000 kronor kostnader för regleringen av handeln med oljekraftfoder

och 2,500,000 kronor kostnader i samband med försäljningen av

cellulosa samt återstoden bolagets övriga kostnader.

Av det förut anförda framgår, att spannmålsaktiebolaget anhållit om restitution

av erlagda tullavgifter med tillhopa 492,877 kronor 95 öre. Såsom generaltullstyrelsen

anfört torde någon restitution enligt gällande bestämmelser

icke kunna ske. Under sådana förhållanden torde beloppet få täckas från

anslaget till Kostnader i samband med svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet.

Förslag till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i

Norrland m. m.

Under de senaste budgetåren ha vissa belopp ställts till förfogande för produktionsfrämjande

åtgärder på jordbrukets område i Norrland samt de delar

av Kopparbergs och Värmlands län, där jordbrukets ställning är i stort

sett likartad med den i Norrland. För ett vart av de tre senaste budgetåren

medgavs, att ett belopp av 900,000 kronor finge för berörda syfte utgå av anslaget

till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. I likhet med lantbruksstyrelsen

anser jag, att även för nästa budgetår bör från nämnda anslag

få disponeras samma belopp.

Under de senaste två budgetåren ha från de medel som avsetts för produktionsfrämjande

åtgärder i Norrland anvisats vissa belopp till den av svenska

vall- och mosskulturföreningen bedrivna studiegårdsverksamheten i Norr
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 246. 89

land. Även för nästa budgetår synas medel för detta ändamål böra ställas till

förfogande.

För vissa arbeten avseende bekämpandet av ogräs ha under de senaste två

budgetåren olika belopp utanordnats från de medel som av livsmedelskommissionen

avsetts till diverse kostnader. För fortsättande av dessa arbeten lia

ytterligare medel begärts för nästa budgetår. I enlighet med vad livsmedelskommissionen

tillstyrkt torde ett belopp av 16,800 kronor av de till diverse

utgifter avsedda medlen böra få användas för ifrågavarande ändamål. För de

av livsmedelskommissionen föreslagna åtgärderna för bekämpande av potatisbladmögel

torde erforderligt belopp få disponeras av de medel, som ställas

till spannmålsaktiebolagets förfogande. Från medel, som ställas till livsmedelskommissionens

förfogande för prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område, synas böra bestridas kostnaderna för inköp av utsäde för verkställande

av de i det föregående omförmälda försöken med sötlupin, vilka kostnader

beräknats till 1,500 kronor, ävensom kostnaderna för slutförandet av förberörda

vitaminundersökningar, vilka kostnader uppskattats till 6,000 kronor.

Det av styrelsen för statens centrala frökontrollanstalt framförda förslaget

örn utvidgad kontroll över produktionen av utsädespotatis finner jag böra genomföras

med hänsyn till vikten av att i nuvarande läge få fram sjukdomsfritt

potatisutsäde. För ändamålet synes ett belopp av högst 40,000 kronor

under nästa budgetår vara erforderligt. Hinder torde icke böra möta att

även ifrågavarande belopp gäldas från de medel som ställas till förfogande

för prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.

Anslagsäskanden m. m.

Kostnaderna för genomförandet av de av livsmedelskommissionen framförda

förslagen uppgå till sammanlagt 223,000,000 kronor. Av denna summa

belöpa 31,700,000 kronor på producentbidrag, 34,000,000 kronor på mjölkpristillägg,

6,000,000 kronor på extra mjölkpristillägg, 14,500,000 kronor på

differentieringsbidrag för mjölk, 9,000,000 kronor på särskilda mjölkbidrag

såsom merfraktsbidrag m. m., 1,000,000 kronor på pristillägg för lantsmör

m. m., 40,000,000 kronor på förmalningsersättning, 12,000,000 kronor på

prisclearing för konstgödselmedel och 72,000,000 kronor på svenska spannmålsaktiebolagets

verksamhet samt 2,000,000 kronor på diverse kostnader.

Sistnämnda belopp är enligt vad livsmedelskommissionen upplyst i första

hand avsett att användas för ersättning till svenska mejeriernas riksförening

för handhavandet av vissa med mjölk- och matfettsregleringen sammanhängande

uppgifter. Dessa medel torde även i fortsättningen få anlitas för täckande

av kostnaderna för 1942 års jordbrukskommitté. Beträffande medel

som erfordras till förmalningsersättningar kommer chefen för folkhushållningsdepartementet

att framlägga förslag. Jag torde få erinra därom, att

spannmålsbolagets kostnader för anskaffande av oljekraftfoder och fodercellulosa

ävensom kostnaderna för prisclearing för konstgödselmedel hittills

finansierats från förskottsstaten för försvarsväsendet. Av berörda 72,000,000

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

kronor till bolaget utgöra 28,000,000 kronor kostnader, som beräknats för

anskaffande av oljekraftfoder, samt 2,500,000 kronor kostnader i samband

med försäljningen av fodercellulosa. För bolaget synes alltså nu böra äskas

ett reservationsanslag av 41,500,000 kronor. Beträffande övriga kostnader

med undantag av kostnaderna för förmalningsersättningar har jag icke anledning

att för närvarande frångå de av livsmedelskommissionen gjorda beräkningarna.

Till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område torde alltså

i anslutning härtill böra anvisas ett reservationsanslag av tillhopa 99,000,000

kronor.

På sätt jag förut anfört böra hittills gällande bestämmelser rörande jordbruksregleringen

hållas vid makt, även örn de i viss utsträckning icke för närvarande

komma att tillämpas. Giltigheten av vissa av dessa bestämmelser

utgår den 1 juli eller den 1 september 1943. I anslutning härtill har inom

jordbruksdepartementet uppgjorts förslag till dels förordning Gm tillverkning

av potatismjöl, dels förordning örn fortsatt giltighet av förordningen den 28

juni 1941 (nr 488) angående mjölkavgift, dels förordning örn fortsatt giltighet

av förordningen den 7 juni 1935 (nr 279) angående slaktdjursavgift,

dels ock förordning örn fortsatt giltighet av förordningen den 11 juni 1937

(nr 369) angående utförselbevis för råg och vete, vilka förslag torde böra underställas

riksdagen för antagande. Chefen för finansdepartementet kommer

att anmäla förslag örn ytterligare utsträckning av Kungl. Maj:ts befogenhet

att fastställa accis å margarin och vissa andra fettvaror att gälla tills vidare,

övriga bestämmelser på ifrågavarande område, vilkas giltighet utlöper under

nästkommande regleringsår, torde Kungl. Majit äga att på administrativ väg

giva fortsatt tillämpning. Sedan riksdagen fattat ståndpunkt till nu framlagda

förslag, torde jag ånyo få upptaga frågan härom för Kungl. Maj :ts övervägande.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

dels antaga nyssnämnda fyra författningsförslag,

dels ock

1) medgiva Kungl. Majit att vidtaga erforderliga åtgärder

för reglering för nästkommande regleringsår av produktionsoch

avsättningsförhållandena på jordbrukets område i huvudsaklig

överensstämmelse med av mig i det föregående angivna

riktlinjer; samt

2) för budgetåret 1943/44 å driftbudgeten under nionde

huvudtiteln anvisa

a) till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ett

reservationsanslag av..................kronor 99,000,000;

b) till Kostnader i samband med svenska spannmålsaktie
bolagets

verksamhet ett reservationsanslag

av.............................. kronor 41,500,000.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

91

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt förordnar,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sune Wisén.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

95

Bilaga 1.

P. M.

rörande jordbrukets inkomster och kostnader

1938/39—1942/43.

De beräkningar rörande jordbrukets inkomster och kostnader under produktionsåren

1938/39—1942/43, som härmed framläggas, avse i likhet med

motsvarande tidigare undersökningar att giva ett mått på den procentuella

förändring, som inkomsterna resp. kostnaderna undergått sedan produktionsåret

1938/39. Liksom tidigare avser undersökningen endast inkomsterna av

och kostnaderna för den egentliga jordbruksdriften. Jordbrukets inkomster

av skogsbruk och köksväxtodling samt av körslor utanför jordbruket falla

sålunda utanför inkomstberäkningen. Likaså ha sådana kostnader, som icke

beröra den egentliga jordbruksdriften, så långt möjligt frånskilts. Denna regel

har dock icke kunnat fullföljas beträffande kostnaderna för hästarna, i

det att dessa ingå i beräkningarna, även i den mån hästarna användas för

skogskörsler eller annat arbete utanför det egentliga jordbruket. Likaså ingå

arbetskostnaderna för av jordbrukarna bedriven köksväxtodling. Då kostnaderna

sålunda äro fullständigare redovisade än inkomsterna, kan någon direkt

jämförelse mellan inkomst- resp. kostnadssumma under de undersökta

åren icke göras. Kompletterande material kommer emellertid att inom den

närmaste tiden erhållas genom de undersökningar rörande jordbrukets inkomster

av köksväxtodling samt av skogskörsler, som för närvarande på

jordbrukskommitténs uppdrag företagas, den förstnämnda genom livsmedelskommissionens

statistiska byrå, den sistnämnda genom särskilda sakkunniga.

Vid tidigare beräkningstillfällen har hänsyn tagits endast till förändringarna

av jordbrukets inkomster av försålda produkter, däri inräknat även värdet

av jordbrukarnas egen konsumtion av hemmaproducerade livsmedel.

Förändringarna av jordbrukets kapitaltillgångar ha beaktats endast i så

måtto, att den utslaktning av storboskap, som ägt rum utöver 1938/39

års slakt, betraktats såsom kapitalrealisation och sålunda icke medräknats

bland inkomsterna. Redan vid tidigare undersökningstillfällen har emellertid

framhållits, att de förändringar, som under krigsåren ägt rum ifråga om jordbrukets

varuförråd och nyrekryteringen av kreatursbeståndet, borde tagas

i beaktande vid ett bedömande av förändringarna i jordbrukets ekonomiska

läge. I anslutning till den granskning av metoderna för inkomst- och kostnadsberäkningarna,

som sommaren 1942 företogs av lia delegationen inom

1942 års jordbrukskommitté, uttalade kommitténs arbetsutskott, att en

kompletterande beräkning rörande slakten av storboskap skulle företagas, i

vilken hänsyn toges även till kreaturskapitalets förändringar. Likaså uttalades

önskvärdheten av en sådan komplettering av beräkningarna, att ev. förändringar

i jordbrukets lagerhållning av egna produkter och inköpta jordbruksförnödenheter

bleve beaktade. Sedan i överensstämmelse härmed undersökningar

verkställts rörande förändringarna i jordbrukets kreaturskapital

och varuförråd, har 1942 års jordbrukskommitté på förslag av kommitténs l:a

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

delegation och arbetsutskott beslutat att fr. o. m. detta beräkningstillfälle i

inkomst- och kostnadskalkylerna införa även nämnda kapitalförändringar.

Vid utförandet av inkomstberäkningarna för år 1942/43 ha statistiska uppgifter

rörande försålda kvantiteter stått till buds endast för tiden t. o. m. december

1942 eller januari 1943. För beräkningen av den totala försäljningen

och hemmaförbrukningen under året ha olika metoder fått användas för

olika produkter. Kvantiteten vegetabiliska produkter har beräknats med utgångspunkt

från skördestatistiken och livsmedelskommissionens försörjningsplaner.

För den animaliska produktionen ha prognoser utarbetats med

ledning av den t. o. m. december resp. januari redovisade försäljningen samt

tillgängliga uppgifter om djurantalet.

Beräkningarna av kostnaderna grunda sig på motsvarande sätt på prismaterial,

som omfattar tiden t. o. m. januari 1943. Kostnadsberäkningen för

1942/43 ger sålunda närmast uttryck för kostnaderna vid det prisläge, som

varit rådande under första hälften av produktionsåret. Detta innebär, att

eventuella prisförändringar på olika produktionsmedel under den återstående

delen av året komma att medföra motsvarande förändringar i den beräknade

kostnadssumman.

Vid beräkningarna ha de av jordbrukskommitténs arbetsutskott med anledning

av den förut nämnda granskningen beslutade ändringarna beaktats,

så långt erforderliga utredningar hunnit verkställas. Innebörden av desamma

framgår av den följande redogörelsen för de olika inkomst- och kostnadsposterna.

Jordbrukets inkomster.

Brödsäd.

Enligt uppgifter från spannmålsbolaget rörande inköpen av brödspannmål

samt rapporterna rörande löneförmalningen ha saluöverskott och löneförmalning

av brödsäd under produktionsåret 1941/42 uppgått till följande

kvantiteter:

Inköp genom lager- hus, aukt. spann- målshandlare m. fl.

ton

Kvarnarnas

inköp

ton

Löne-

förmalning

ton''

''Summa

ton

höstvete ......

130,900

12,000

43,800

186,700

vårvete........

73,100

6,600

—

79,700

råg............

146,500

9,800

36,800

193,100

Beträffande kvarnarnas inköp av vete har antagits, att desamma fördelat

sig på höst- och vårvete i samma proportioner som odlarnas försäljning till

övriga köpare. Löneförmalningen av vete har antagits i sin helhet bestå av

höstvete.

Inköpen av brödsäd från odlare under tiden september—december 1942

ha enligt uppgifter från spannmålsbolaget uppgått till följande kvantiteter:

Inköp genom lagerhus,

aukt. spannmålshandlare

m. fl.

ton

Kvarnarnas

inköp

ton

höstvete.................... 146,000 14,000

vårvete.................... 57,000 —

råg........................ 203,000 17,000

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2i6. 97

Löneförmalningen har under samma tid uppgått till 17,600 ton vete och

14,600 ton råg. Om kvarnarnas inköp av vete antages fördela sig på höstoch

vårvete på samma sätt som försäljningarna från odlare till övriga köpare,

och om vidare löneförmalningen antages i sin helhet bestå av höstvete,

skulle den sammanlagda försäljningen och löneförmalningen under dessa

månader ha uppgått till följande kvantiteter:

höstvete ........................ 174,000 ton

vårvete .......................... 61,000 »

råg ............................ 235,000 >

Dessa siffror redovisa emellertid endast försäljning från odlare samt löneförmalning

t. o. m. december 1942. Vid ingången av år 1943 kvarlågo förhållandevis

betydande kvantiteter spannmål hos odlarna, vilka på grund av

den knappa tillgången på lagringsutrymmen erhålla viss ersättning för lagring

av spannmålen.

Med hänsyn härtill måste en beräkning av jordbrukets inkomster av brödsäd

tills vidare grundas på en uppskattning av skördeutfallet. Enligt statistiska

centralbyråns preliminära skördeuppskattning (redovisad i Årsväxten

år 1942) erhållas följande kvantiteter:

Höstvete

ton

Vårvete

ton

Råg

ton

Skörd ................................

280,000

179,000

437,000

Avgår: lagringsförlust 2 %..............

6,000

4,000

9,000

avrens, 8 % för vete, 10 / för råg

utsäde till 157,000 har höstvete,

110,000 har vårvete och 230,000

22,000

14,000

43,000

har råg (222,000 + 8,000)......

Återstår: saluöverskott och löneförmal-

33,000

23,000

46,000

ning ........................

219,000

138,000

339,000

Skörden av brödsäd skulle enligt den nu anförda beräkningen uppgå till

sammanlagt 896,000 ton och summan av saluöverskott och löneförmalning

till 696,000 ton. Den skördeuppskattning, som tjänat såsom utgångspunkt för

kalkylen, bygger på uppgifter örn hektarskördamas storlek. Det är emellertid

känt, att dessa f. n. underskatta skördens storlek. En beräkning av skördeutfallet

på grundval av de samtidigt (den 15 oktober) meddelade s. k. konditionstalen

ger ett väsentligt högre resultat, nämligen

höstvete ........................ 288,000 ton

vårvete ......................... 195,000 »

råg ...............„....... 482,000__»

summa brödsäd 965,000 »

Möjligen är dock denna beräkning väl hög. Såvitt nu kan bedömas synes

skörden närmast kunna uppskattas till en kvantitet, som ungefär motsvarar

genomsnittet av de båda beräkningarna. I samråd med livsmedelskommissionens

spannmålssektion bar den totala skörden av brödsäd år 1942 därför beräknats

till 930,000 ton, enligt följande fördelning:

höstvete ........................ 280,000 ton

vårvete .......................... 190,000 »

råg ............................. 460,000 »

Bihang till riksdagens protokoll 19i3. 1 sami. Nr 246. 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Med utgångspunkt från dessa skördekvantiteter kan summan av saluöverskott

och löneförmalning beräknas på följande sätt:

Skörd ................................

Avgår: lagringsförlust 2 %..............

avrens 8 % för vete, 10 % för råg

utsäde ........................

Återstår: saluöverskott och löneförmalning

........................

Höstvete

Vårvete

Råg

ton

ton

ton

280,000

190,000

460,000

6,000

4,000

9,000

22,000

15,000

46,000

33,000

23,000

46,000

219,000

148,000

359,000

Denna beräkning får stöd av det förhållandet, att odlarnas försäljningar

av spannmål under höstmånaderna trots den sena tröskningen varit förhållandevis

stora såsom närmare belyses av följande sammanställning av

spannmålsbolagets uppgifter örn inköpen september—december 1941 resp.

1942.

1941

1942

ton

ton

höstvete.............

........... 96,000

146,000

vårvete .............

........... 46,000

57,000

råg.................

........... 108,000

203,000

Mot en försäljning från odlare (exkl. kvarnarnas inköp) av 250,000 ton

brödsäd september—december 1941 svarar en kvantitet av 406,000 ton under

samma tid 1942. Dessa kvantiteter motsvara 54 resp. 56 procent av den beräknade

summan av saluöverskott och löneförmalning under resp. år. Kalkylen

innebär sålunda, att trots den förhållandevis sena tröskningen i år en

ungefär lika stor del av totalförsäljningen ägt rum under höstmånaderna som

fallet var 1941/42.

Saluöverskott och löneförmalning av vete och råg under hela den undersökta

perioden framgå av följande sammanställning:

1938/39 .

1939/40 .

1940/41 .

1941 42 .

1942/43 .

Vete, 1,000 ton

Beräknat Löneför.

saluöverskott
-

målning

Summa

Därav:

Höst.vete Vårvete

Råg, 1,000 ton

Beräknat

saluöverskott
-

Löneför
malning
-

Summa

590

74

664

556

540

74

614

493

289

58

347

228

223

44

267

187

367

219

108

172

75

247

121

139

75

214

119

126

42

168

80

156

37

193

148

359

Enligt meddelande från Svenska kvarnföreningen ha kvarnarna under

den gångna delen av produktionsåret erlagt i genomsnitt följande priser för

brödsäden: för höstvete 26.68 kr/dt, för vårvete 28.22 kr/dt samt för råg 25.26

kr/dt. Härifrån bör emellertid dragas dels förmedlingsavgiften till handeln,

dels av kvarnarna burna fraktkostnader, av kvarnföreningen beräknade till

sammanlagt 0.70 kr/dt. Priser till odlare för brödsäden har sålunda varit för

höstvete 25.98 kr/dt, för vårvete 27.52 kr/dt samt för råg 24.56 kr/dt.

I detta sammanhang må nämnas, att avskaffandet av prisortsystemet medfört

vissa ekonomiska fördelar för jordbruket år 1942/43 i jämförelse med

föregående år. Då det hittills ej varit möjligt att erhålla uppgifter, som äro

fullt jämförbara för hela undersökningsperioden, har emellertid något belopp

härför ej upptagits.

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Vid beräkningen av inkomsterna av brödsäd under basåret ha de förut

begagnade, på noteringarna grundade prisuppgifterna ersatts med de uppgifter,

som erhållits vid en av jordbrukskommitténs första delegation företagen

specialundersökning.

Korn.

För år 1941/42 uppgingo de av spannmålsbolaget och kvarnarna redovisade

inköpen av korn för förmalnings- och bryggeriändamål till 68,000 ton.

Härtill kom husbehovsförmalningen av korn i Norrland, vilken uppskattats

till 25,000 ton. Den i inkomstkalkylen för detta år upptagna kvantiteten

korn uppgår sålunda till 93,000 ton.

År 1942 uppgick skörden av kom enligt Årsväxten år 1942 till 222,000

ton, därav 154,000 ton inom Svea- och Götaland samt 68,000 ton i Norrland.

(Enligt konditionstalen skulle skörden stiga till 228,000 ton.) Till direkt

förbrukning och industriella ändamål beräknas för konsumtionsåret

1942/43 följande kvantiteter komma att erhållas:

till framställning av kornmjöl och korngryn ................ 25,000 ton

inblandning i mjöl (inkl. reserv) .......................... 75,000 >

bryggeriändamål ........................................ 20,000 »

Summa 120,000 ton.

Denna kvantitet motsvarar vad som återstår av kornskörden i Svea- och

Götaland, sedan från densamma dragits utsäde (c:a 16,000 ton) samt slösäd,

avrens och lagringsförluster, uppskattade till sammanlagt c:a 12 procent av

skörden eller 18,000 ton.

Till den angivna kvantiteten för saluöverskottet av korn i Svea- och Götaland

bör läggas husbehovsförmalningen av korn i Norrland, vilken liksom

tidigare torde kunna uppskattas till 25,000 ton. Den sammanlagda i inkomstkalkylen

för år 1942/43 redovisade kvantiteten uppgår sålunda till

145,000 ton.

För hela den tid inkomstberäkningarna omfatta redovisas följande kvantiteter

:

1938— 1939- 1940— 1941 - 1942 —

1939 1940 1941 1942 1943

„... c .... . 1, 0 0 0 ton

lillframställning av kornmjöl och korngryn

(inkl. husbehovsförmalning i Norrland).. 45 45 40 37 50

Till inblandning i brödsäd (inkl. reserv).. — — — 45 75

Till bryggerier och brännerier .......... 51 45 34 11 20

Summa 96 90 74 93 145

, Livsmedelskommissionen Ilar för 1942/43 fastställt ett pris av 23 kr/dt.

Enligt en inom Svenska kvarnföreningen utförd undersökning synas emellertid

jordbrukarna på grund av spannmålens vattenhalt ej ha utfått ett

högre genomsnittspris än 22.83 kr/dt.

Arealtillägg.

Under år 1941/42 har arealtillägg utgått med 60 kr/hektar för höstvete

och 45 kr/hektar för höstråg, dock med sammanlagt högst 800 kronor per

brukningsdel. I prop. 319/1942, bilaga 2, beräknades arealtilläggen komma

att uppgå till 21.5 milj. kronor. Det utdelade beloppet har emellertid stannat

vid 19.9 milj. kronor.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Till de för år 1942/43 fastställda priserna på vårvete och korn ha kommit

de odlingspremier, som enligt beslut av Kungl. Majit utgått för dessa

grödor. Odlingspremierna ha utgått för korn med 50 kr/hektar inom de

områden, där utfodringsförbud å korn stadgats, och för vårvete med 40

kr/hektar. Summan av dessa odlingspremier kan nu beräknas till 7.0 milj.

kronor.

Havre, hö och halm.

I enlighet med principen att beräkningarna skola avse inkomsterna för

jordbruket betraktat som ett enhetligt företag, varav följer att den inre omsättningen

inom näringsgrenen icke medtages i beräkningarna, upptagas av

havre, hö och halm endast de kvantiteter, som beräknats bliva försålda till

köpare utanför jordbruket. Beräkningarna under denna rubrik avse sålunda

havre till grynförmalning samt havre, hö och halm till armén, åkerier och

skogskörsler. Sistnämnda post införes i avvaktan på resultatet av den utredning

rörande jordbrukarnas samtliga inkomster av skogskörsler, som på

jordbrukskommitténs uppdrag utföres av särskilda sakkunniga. Under innevarande

år beräknas vidare en viss upplagring av havre komma att äga

rum hos spannmålsbolaget. Värdet av densamma uppföres bland jordbrukets

inkomster. I den mån denna havre framdeles kommer att försäljas

till jordbrukarna, får den härvid uppkommande kostnaden införas i beräkningarna.

Enligt meddelande från livsmedelskommissionens spannmålssektion kommer

under år 1942/43 75,000 ton havre att disponeras för framställning av

havregryn.

Rörande försäljningen av havre, hö och hahn till armén och åkerier samt

åtgången av dessa fodermedel vid skogskörsler ha uppgifter lämnats av livsmedelskommissionens

spannmålssektion. Vid dessa beräkningar har hänsyn

även tagits till förbrukningen av fodercellulosa. Kvantiteterna redovisas i

följande sammanställning:

1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/43

Havre, ton:

Förmälning.......... 40,000 43,000 25,000 45,000 75,000

Armén ...".......... 25,000 45,000 40,000 30,000 30,000

Åkerier.............. 15,000 20,000 10,000 10,000 15,000

Skogskörslor ........ 50,000 50,000 35,000 25,000 30,000

Upplagring hos spannmålsbolaget

........ — — — — 30,000

Summa 130,000 158,000 110,000 110,000 180,000

Hö, ton:

Armén.............. 10,000 60,000 45,000 20,000 20,000

Åkerier.............. 20,000 20,000 15,000 10,000 15,000

Skogskörslor ........ 40,000 50,000 45,000 30,000 60,000

Summa 70,000 130,000 105,000 60,000 95,000

Halm, ton:

Armén.............. 10,000 100,000 85,000 15,000 30,000

Åkerier.............. 10,000 10,000 10,000 5,000 10,000

Skogskörslor ........ 20,000 30,000 20,000 15,000 20,000

Summa 40,000 140,000 115,000 35,000 60,000

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

101

Priset på havre har av livsmedelskommissionen fastställts till 19 kr/dt för

vithavre och 18.50 kr/dt för svarthavre. I beräkningarna har ett enkelt medeltal

av dessa priser — 18.75 kr/dt ■—- använts.

Priset på hö har av livsmedelskommissionen fastställts till 12 kr/dt för

vallhö och 10 kr/dt för grönfoderhö. Härvid avses med järntråd bunden,

pressad vara av fullgod beskaffenhet. För opressad eller löspressad vara

skall priset vara minst en krona lägre per deciton, varjämte prisavdrag skall

verkställas för hö, som är sent skördat eller mindre väl bärgat. Med hänsyn

till höets fördelning på olika kvalitetsklasser har priset i samråd med

livsmedelskommissionens spannmålssektion beräknats till 10.50 kr/dt.

För halm lia följande priser gällt:

råg- och vetehalm ........................ 4 kr/dt

korn- och hlandsädshalm ................ 5 »

havrehalm .............................. 6 »

trindsädshalm .......................... 7 »

fröhalm av vallväxter ....................7 »

Även dessa priser avse med järntråd bunden, pressad vara. För opressad

eller löspressad vara skall priset var minst en krona lägre per deciton, varjämte

prisavdrag skall verkställas för mindre väl bärgad vara. Med hänsyn

härtill har priset i samråd med livsmedelskommissionens spannmålssektion

beräknats till 3.75 kr/dt.

Leveranspremie för fodersäd.

Under 1941/42 utgick för sådan spannmål av korn, havre ocbJ blandsäd

av 1941 års skörd, som före den 15 december 1941 levererades till Svenska

spannmålsbolaget, auktoriserad spannmålshandlare eller utsädeshandlare eller

till kvarn, en leveranspremie av 1 kr/dt. Det för delta ändamål utbetalade

beloppet uppgår till 2.4 milj. kronor.

Ärter.

Vid beräkningen av kvantiteten matärter har man tidigare utgått från det

antagandet, att av den totala ärtskörden två tredjedelar utgjorts av matärter

och en tredjedel av foderärter. Denna fördelning grundade sig på resultatet

av beslagsinventeringen på hösten 1939. Numera föreligga emellertid för såväl

1941 som 1942 särskilda uppgifter rörande arealen av dels matärter,

dels foderärter, genom vilka för dessa år en direkt beräkning av kvantiteten

matärter möjliggjorts. Kalkylerna framgå av följande sammanställning:

rÅr 1941/42

Areal matärter.......................... 20,587 hektar

Skörd per hektar........................ 1,170 kg

Totalskörd.............................. 24,100 ton

Avgår: lagringsförlust.................... 240 »

10 % avrens...................... 2,400 »

Kvarstår .............................. 21,460 »

Utsäde t. 24,800 hektar med 225 kg/har .. 5,580 »

Återstår till konsumtion.................. 15,880 » I

År 1942/48

24,800 hektar

1,490 kg

36,950 ton

370 »

3,700 »

32,880 »

5,580 »

27,300 »

I inkomstberäkningarna avrundas kvantiteterna till 16,000 resp. 27,000

ton.

Till jämförelse må nämnas, att de av Svenska spannmålsbolaget redovisade

inköpen av ärter från odlare under tiden x/7 1941—31/„ 1942 uppgingo

till en kvantitet av 11,300 ton, vilken så gott som helt torde vara ali hänföra

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. \laj:ts proposition nr 246.

till produktionsåret 1941/42. För tiden september 1942—januari 1943 redovisas

inköp av c:a 23,000 ton. Hela saluöverskottet av matärter 1942/43 beräknas

av livsmedelskommissionens spannmålssektion komma att uppgå

till 25,000 ton.

Vid bedömandet av de anförda kvantiteterna bör beaktas, att matärter

och matbönor få till en myckenhet av högst 10 kilogram per hushållsmedlem

användas för tillgodoseendet av husbehovet hos odlare eller den som av

honom åtnjuter kost, födoråd eller liknande förmån. Likaså få inom ramen

av gällande anställningsavtal ärter och bönor tillhandahållas statare eller

därmed jämförliga, hos odlaren anställda personer till en kvantitet av 10

kilogram per hushållsmedlem eller den högre kvantitet, vartill mottagaren

enligt gällande kollektivavtal kan vara berättigad.

Priset har av livsmedelskommissionen fastställts till 45 kr/dt för gula och

50 kr/dt för gröna matärter. I samråd med livsmedelskommissionens spannmålssektion

har medelpriset beräknats till 46 kr/dt.

Oljeväxter.

Svenska spannmålsbolaget har meddelat dels en beräkning över av bolaget

mottagna kvantiteter oljeväxtfrö av 1941 års

skörd, dels

en preliminär upp-

skattning av 1942 års skörd av oljeväxtfrö.

!Skörd

Värde

1941 års skörd:

ton

milj. kronor

Rapsfrö..........................

1,375

1.520

Vitsenapsfrö......................

6,244

6.484

Vallmofrö........................

469

0.566

Linfrö ..........................

904

0.888

Hampfrö ........................

20

0.028

Sojabönor och solrosfrö ..........

29

0.045

9,041

9.531

1942 års skörd:

Rapsfrö..........................

3,000

2.950

Vitsenapsfrö......................

19,500

14.965

Vallmofrö........................

550

0.714

Linfrö ..........................

2,000

2.081

Solrosfrö ........................

30

0.032

Sojabönor........................

20

0.031

25,100

20.773

P''rån de sålunda beräknade inkomstbeloppen avgå kostnader för utsäde

med 0.350 resp. 1.126 milj. kronor. I sammandragstabellen införes sålunda

denna inkomstpost med 9.2 milj. kronor för år 1941/42 och 19.6 milj. kronor

för år 1942/43.

Spånadsväxter.

Från lin- och hampodlareföreningarna samt AB Svensk hampberedning

ha uppgifter erhållits rörande det beräknade utbytet av lin- och hampodlingarna.

Siffrorna äro med nödvändighet osäkra, enär leveranserna av spånadsväxterna

till beredningsverken vid undersökningens utförande ännu voro

långt ifrån avslutade. Med ledning av uppgifter rörande areal, beräknad avkastning

per hektar av halm och frö samt priserna har inkomsten av spånadsväxter

beräknats till 2.9 milj. kronor, därav 2.4 milj. kronor för lin och 0.5

milj. kronor för hampa.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

103

Matpotatis.

I bilaga 2 till prop. 319/1942 beräknades förbrukningen av matpotatis under

åren 1938/39—1941/42 till följande kvantiteter:

1938/39 750,000 ton

1939/40 750,000 »

1940/41 800,000 »

1941/42 925,000 »

Härvid bortsågs från den del av potatisförbrukningen, som tillgodoses genom

odlingar utanför jordbruket, vilken för basåret uppskattades till en

kvantitet av 30,000 ton. — Med hänsyn till att potatisförbrukningen inom

landsbygdshushåll enligt socialstyrelsens konsumtionsundersökningar visade

sig ha stigit mera än tidigare antagits höjdes kvantiteten för år 1941/42 i samband

med utarbetandet av förkalkylen för år 1942/43 till 975,000 ton, varjämte

därutöver tillädes 30,000 ton till bagerier, charkuterifabriker m. m. För

sistnämnda ändamål räknades samtidigt med en förbrukning av 5,000 ton

åren 1938/39 och 1939/40 samt 10,000 ton år 1940/41.

För en beräkning av potatiskonsumtionens förändringar under krigsåren

ge socialstyrelsens fortlöpande undersökningar av förbrukningen av vissa

livsmedel inom dels konsumenthushåll, dels småbrukare- och lantarbetarehushåll

vissa utgångspunkter. För tiden september 1941 till augusti 1942 erhållas

följande kvantiteter (kg per person och 14-dagarsperiod)1:

Konsument- Småbrukar- Lantarbetar
hushåll

hushåll hushåll

4.88 5.88 7.10

Emellertid omfattar gruppen »konsumenthushåll» blott bushåll i städer och

industriorter. Siffran kan därför icke utan vidare användas för potatisförbrukningen

i konsumenthushåll på den egentliga landsbygden. Socialstyrelsens levnadskostnadsundersökning

för år 1933 har visat att potatiskonsumtionen är

större i de mindre orterna. Än större kan konsumtionen antagas vara på den

egentliga landsbygden, där även den egna potatisproduktionen torde ha långt

större omfattning än i städerna. I själva verket kan man förmoda, att större

delen av de 30,000 ton, som enligt tidigare beräkningar antogos odlade utanför

jordbruket under basåret, produceras av landsbygdshushållen. Det har

därför antagits, att icke-producenternas potatisförbrukning på landsbygden

ligger mitt emellan tätorts- och jordbrukarehushållens förbrukningssiffror

(5.35 kg per person och 14-dagarsperiod). Årsförbrukningen blir med utgångspunkt

från dessa antaganden följande (kg):

Konsumenthushåll

I städer och

industriorter

126.9

På landsbygden
139.

1

Småbrukar
hushåll
152.

9

Lantarbelar
hushåll
184.

6

Antalet konsumenter i dessa kategorier kan uppskattas med ledning av

folkräkningens uppgifter.

År 1930

Jordbruksbefolkningen ............................ 2,346,000 personer

därav: jordbruks- och trädgårdsarbetare ............ 325,000 »

Befolkningen utanför jordbruket .................. 3,796,000 »

Summa 6,142,000 personer.

Enkla medeltal av kvartalsuppgifterna.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Totalbefolkningen bär till år 1941 stigit till 6,405,000 personer. Det kan antagas,

att hela stegringen kommit den icke-jordbrukande befolkningen till

del samt att befolkningen inom jordbruket sedan folkräkningstillfället nedgått

till 2.1 milj. personer. Nedgången antages ha fördelat sig jämnt för jordbruksarbetare

och den övriga jordbruksbefolkningen.

En uppdelning av konsumenthushållen på städer och övriga tätorter å ena

sidan samt den egentliga landsbygden å andra sidan kan erhållas ur 1940

års folkräkning. Antalet personer inom olika kategorier skulle sålunda fördela

sig på följande sätt:

1. Städer och övriga tätorter .................................... 3.6 milj.

2. Icke jordbrukande befolkning utanför tätorter.................. 0.7 »

3. Befolkning i jordbruk med binäringar utom lantarbetare........ 1.8 »

4. Lantarbetare ................................................ 0.3 »

Summa 6.4 milj.

En multiplikation med den ovan kalkylerade per capita-konsumtionen av

potatis ger följande resultat:

Grupp 1.................................. 456,800 ton

» 2.................................. 97,400 »

* 3.................................. 275,200 »

» 4.................................. 55,400 »

Totalt 884,800 ton

Den sammanlagda husliållsförbrukningen av potatis skulle enligt denna beräkning

uppgå till 885,000 ton. Härtill bör läggas det svinn, som uppkommer

inom handeln och i hushållen. Beräknas detta till 5 procent av den ursprungliga

kvantiteten, erhålles 45,000 ton. Potatisförbrukningen inom bagerier,

charkuterifabriker m. m. under produktionsåret 1941/42 har uppskattats

till 30,000 ton. Den totala potatiskonsumtionen under nämnda år kan sålunda

beräknas till 960,000 ton. Härifrån bör avdrag göras för den kvantitet, som

härrör från odlingar utanför jordbruket. För år 1938/39 har denna uppskattats

till 30,000 ton och år 1941/42 torde densamma ha stigit något, uppskattningsvis

till 40,000 ton. Saluöverskottet och hemmaförbrukningen av

inom jordbruket odlad potatis skulle enligt dessa beräkningar år 1941/42 lia

uppgått till 920,000 ton. Sannolikt är dock denna siffra väl låg i jämförelse

med den för basåret beräknade kvantiteten. För de tre första kvartalen 1942

redovisa konsumtionsundersökningama en ökning av potatisförbrukningen

med i genomsnitt c:a 40 procent, jämfört med samma tid 1940. Accepteras

siffran 920,000 ton för 1941/42 skulle däremot stegringen från 1938/39 stanna

vid 23 procent. Med hänsyn härtill framstår en förbrukning av 975,000 ton

under år 1941/42 såsom sannolikare i förhållande till den för basåret beräknade

kvantiteten.

Under år 1942/43 torde en fortsatt stegring av potatisförbrukningen komma

att äga rum. För fjärde kvartalet 1942 redovisas i socialstyrelsens konsumtionsundersökning

för städer och industriorter en förbrukning, som med

nära 14 procent överstiger förbrukningen samma kvartal 1941. Jämföres däremot

den för fjärde kvartalet 1942 redovisade konsumtionen med konsumtionen

under andra och tredje kvartalen samma år, framträder en viss minskning,

såsom framgår av följande sammanställning:

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

105

lia kvart.

2:a kvart.

3:e kvart.

4:e kvart.

1940

Kilogram per person.....

..... 3.56

3.45

3.44

3.72

Index ...............

..... 100

100

100

100

1941

Kilogram per person.....

..... 3.74

3.89

3.87

4.31

Index ...............

..... 105

113

113

116

1942

Kilogram per person......

..... 4.56

5.33

4.91

4.90

Index ...............

..... 128

154

143

132

Tages hänsyn härtill torde stegringen av potatisförbrukningen under år

1942/43 i jämförelse med 1941/42 ej kunna beräknas högre än till 10 procent.

Odlingarna på under året tillkomna kolonilotter torde kunna beräknas till

c:a 20,000 ton. Utifrån dessa överväganden synes kvantiteten 1,050,000 ton

vara mest sannolik.

I syfte att erhålla en noggrannare beräkning av det genomsnittliga priset

på potatis under de undersökta åren har livsmedelskommissionens statistiska

byrå på jordbrukskommitténs anmodan företagit en representativ undersökning

av potatisförsäljningens fördelning på olika månader under åren

1940/41 och 1941/42. Resultatet av denna undersökning, till vilken uppgifter

erhållits från c:a 12,000 jordbrukare, framgår av följande sammanställning:

Procentuell fördelning ov kvantiteten försåld matpotatis.

September—december .

Januari—mars.........

April —juni ...........

1940/41

............................. 35.6

............................. 24.3

............................. 31.5

1941/42,

34.4

24.3

33.7

Juli—augusti...........

............................. 8.6

7.6

Summa för produktionsåret 100.0

100.0

Sammanvägas de av Lantbruksförbundet beräknade producentpriserna å

matpotatis (Stockholmsnoteringen med avdrag för mellanhandsmarginal samt

kostnader för frakter och säckar) med de anförda uppgifterna om försäljningens

fördelning på olika delar av året, erhållas följande medelpriser

(öre/kg):

1938/39 1939/40 1940/41 1941/42

5.72 10.08 8.62 16.12

Den beräknade procentuella fördelningen av 1940/41 års potatisförsäljning

har härvid begagnats även för åren 1938/39—1940/41.

För år 1942/43 har priset med utgångspunkt från Stockholmsnoteringen

beräknats till i genomsnitt 11.75 öre/kg.

Fabrikspotatis.

Förbrukningen under år 1941/42, som i bilaga 2 till prop. 319/1942 beräknades

lill 206,000 ton, har stannat vid 202,000 ton.

Enligt meddelande från livsmedelskommissionens produktionsavdelning

torde under 1942/43 150,000 ton potatis komma att tagas i anspråk för industriella

ändamål. Hittills ha licenser utfärdats för följande kvantiteter:

22,500 ton stärkelse, motsvarande 126,000 ton potatis,

samt 4,500 ton flingor, motsvarande 21,600 ton potatis.

Härtill kunna komma ytlerligare vissa mindre kvantiteter, varför totalkvantiteten

avrundats till 150,000 ton.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Priset beräknas enligt följande:

Öre per stärkelse- procent och

hektoliter

Stärkelse-

lialt

procent

Kronor per

hektoliter

Kronor

per dt

—31/l0 ..........

............ 28

18

5.04

7.20

Vu

-S1/l2 ..........

............ 29

18

5.22

7.46

Vi

—81/l ..........

............ 30

17.5

5.25

7.50

V* ■

............ 31

17

5.27

7.53

Enligt meddelande från produktionsavdelningen har avverkningen av

fabrikspotatis t. o. m. december månad haft följande omfattning:

—al/io

l/u—S°/ll

1/l2-31/l2

577,345 hektoliter = 40,414 ton

552,248 » = 38,657 »

396,664 » = 27,766 »

Av återstående licenser beräknas den större delen ha utnyttjats under

januari månad. Med ledning av dessa uppgifter (obetydligt avrundade) har

inkomstberäkningen företagits på följande sätt:

1,000 ton

kr/dt

1,000 kronor

—31/io ..........

.......... 40

7.20

2,880

Vit—S1''/l3 ..........

.......... 65

7.46

4,849

X/l — S1/l ..........

.......... 30

7.50

2,250

V* — ..........

Sockerbetor.

.......... 15

7.53

1,130

11,109

Skörden av sockerbetor år 1942 uppgick enligt meddelande från Svenska

Sockerfabriks AB till 1,734,649 ton. Den genomsnittliga sockerhalten beräknas

till 16.89 procent.

Priset på sockerbetor har varit 4.50 kr. per deciton för betor med 16 procent

sockerhalt och med ett tillägg av 1/i60 av grundpriset eller 2.8125 öre för varje

tiondels procent ökning i sockerhalten. Med den nyss angivna medelsocker - halten kommer priset att uppgå till 4.75 kr. per deciton. Jordbrukets inkomster

av sockerbetor blir följaktligen 82.4 milj. kr.

Mjölk.

Genom SMR:s statistik över invägningen vid mejerierna, försäljningen av

konsumtionsmjölk och grädde (omräknad till oskummad mjölk) samt användningen

av mjölk till produktberedning är den del av mjölkproduktionen,

som omsättes genom mejerierna, väl känd. Sedan försäljningen av lantsmör

lagts under mejerierna, föreligger statistik även över denna. Användningen

av mjölk inom producenthushållen, tillverkningen av lantsmör och lantost

för egen förbrukning samt försäljningen av mjölk direkt från producenter

till konsumenter och till mjölkhandel ha däremot måst uppskattas. Till ledning

för dessa uppskattningar ha tjänat dels statistiken över antalet mejerileverantörer

och av SMR utförda undersökningar rörande de nytillkomna

mejerileverantörernas mjölkleveranser, dels vissa undersökningar rörande

den totala mjölkproduktionens omfattning och mjölkens fördelning på olika

användningssätt. Resultaten av en dylik undersökning, avseende år 1937/38,

vilken utförts inom 1938 års jordbruksutredning, har lagts till grund för beräkningen

av direktförsäljningen och hemmaförbrukningen av konsumtions
-

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 246. 107

mjölk samt mjölkåtgången för lantsmör och lantost under basåret. Av en motsvarande

undersökning för år 1941/42, som på uppdrag av 1942 års jordbrukskommitté

företagits av livsmedelskommissionens statistiska byrå, föreligga

hittills endast vissa preliminära resultat, vilka emellertid i viss utsträckning

kunnat tjäna till ledning för de i det följande framlagda beräkningarna.

Omsättningen av mjölk vid mejerierna har under åren 1938/39—1941/42

varit av följande omfattning:

•

1938/39

1,000 ton

1939/40

1,000 ton

1940/41

1,000 ton

1941/42

1,000 ton

Konsumtionsmjölk (inklusive

mjölk omräknad grädde) .. .

Produktmjölk ...............

till

... 794

... 2,335

815

2,297

716

2,030

757

1,767

Summa 3,129

3,112

2,746

2,524

Vid bedömande av dessa siffror har man att taga hänsyn till den ökning

av antalet mejerileverantörer, som ägt rum. Månadsuppgifter rörande antalet

mejerileverantörer föreligga först fr. o. m. juli 1939. För tidigare år föreligga

endast uppgifter örn det totala antal leverantörer, som vid något tillfälle

under året levererat mjölk till mejeri. Sistnämnda antal utgör för år

1938 195,923 och för år 1940 208,734. Månadssiffrorna fr. o. m. konsumtionsåret

1939/40 återgivas i tabellen här nedan. Den ökning av antalet leverantörer,

som framgår av dessa siffror, måste i och för sig ha medfört en

icke obetydlig nedgång i kvantiteten utanför mejeri försåld k-mjölk och tillverkningen

av lantsmör och lantost. Likaså har uppenbarligen kvantiteten

fodermjölk minskat, enär uppfödningen av gödkalv till mycket stor del sker

hos producenter, som icke leverera mjölk till mejeri. Däremot torde det icke

finnas anledning att antaga, att producenternas hushållsförbrukning av konsumtionsmjölk

nämnvärt påverkats av anslutningen till mejeri.

Antal mjölkleverantörer.

Månad

1939/40

1940/41

Ökning

från föreg,

år

1941/42

Ökning

från föreg,

år

1942/43

Ökning

från föreg,

år

! September ....

207,859

214,106

6.247

226,759

12,653

234,753

7,994

Oktober......

207,406

213,616

6,210

226,664

13.048

233,183

6,519

i November ....

206.065

210,927

4,862

223,543

12,616

230,620

7,077

; December.....

201,607

209,552

4,945

223,058

13,506

227,691

4,633

Januari ......

204,544

210,156

5,612

223,526

13.370

Februari ......

203,629

210,294

6,665

221.665

11,371

Mars ........

205,269

214,038

8,769

222,914

8,876

April ........

205,294

214.546

9,252

223,295

8,749

Maj..........

207,233

218,374

11,141

226,916

8,542

Juni..........

211,557

223,801

12.244

232,069

8,268

Juli..........

212,589

225.029

12,440

233,562

8,533

Augusti ......

213,211

225,272

12,061

234,283

9,011

I tidigare inkomstundersökningar (se prop. 319/1942, bilaga 2) beräknades

nyssnämnda poster på följande sätt:

1933/39

1,009 ton

1939/40

1,000 lon

1940/41

1,000 ton

1941/42

1,000 ton

Hemmaförbrukning av k-mjölk......

.. 510

505

500

495

K-mjölk försåld utanför mejeri......

. . 260

240

205

135

Lantsmörmjölk ....................

. . 412

372

325

268

Fodermjölk........................

. . 374

350

305

245

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Bortsett från beräkningen av fodermjölken, som grundade sig på uppgifter

örn djurantalet och en uppskattning av åtgången av oskummad mjölk

per djur (kalvar och smågrisar), användes härvid som utgångspunkt följande

preliminära resultat från jordbruksutredningens förut nämnda undersökning

rörande mjölkproduktionens omfattning och mjölkens fördelning år

1937/38.

Hemmaförbrukning av k-mjölk .......... 515,000 ton

K-mjölk försåld utanför mejeri .......... 280,000 »

Lantsmörmjölk ........................ 460,000 »

Den nämnda kvantiteten utanför mejeri försåld k-mjölk utgjordes av

145,000 ton, som enligt SMR:s statistik försålts inom mjölkregleringen men

utanför mejeri, samt en beräknad kvantitet av 135,000 ton, som försålts

utanför mjölkregleringen. Kvantiteten lantsmörmjölk motsvaras av en beräknad

kvantitet lantsmör av 18,400 ton.

Enligt nu föreliggande definitiva resultat av den nämnda undersökningen,

vilken grundade sig på uppgifter från c:a 17,700 jordbruk inom olika storleksklasser

och olika delar av landet, har emellertid mjölkproduktionen under

tiden x/7 1937—30/6 1938 fördelat sig på följande sätt:

1,000 ton

Levererat till mejeri .......................................... 3,021

Sålt till mjölkhandel och konsumenter .......................... 251

förbrukat i hushållet och utlämnat till födoråd och stat .......... 544

Utfodra t ..................................................... 304

Använt till smör och ostberedning .......................... 477

Summa oskummad mjölk 4,597.

Av dessa siffror kan uppgiften örn leveranserna till mejeri kontrolleras.

Enligt SMR:s statistik uppgingo dessa under .ifrågavarande tid till 2,973,000

ton. Den av jordbruksutredningen beräknade siffran överstiger sålunda den

verkliga med 1,6 procent, vilket torde få anses vara en god överensstämmelse.

En viss övervärdering av mejerileveranserna var i själva verket att

vänta, dels på grund av att mejerileverantörerna vörö något överrepresenterade

i materialet, dels emedan detta i stort sett torde representera något

gynnsammare produktionsförhållanden än genomsnittsjordbruket. Med hänsyn

till att den beträffande mejerileveranserna konstaterade avvikelsen från

den verkliga siffran är så pass obetydlig, har något försök till en —- under

alla förhållanden osäker — justering av övriga siffror ej ansetts påkallat.

De följande beräkningarna utgå sålunda från jordbruksutredningens nyss

nämnda resultat för 1937/38.

Vid tidigare inkomstberäkningar (prop. 319/1942, bilaga 2) beräknades

kvantiteten utanför mejerier försåld konsumtionsmjölk på grund av ökningen

i antalet mejerileverantörer sjunka med c:a 20,000 ton per år under 1938/

39 och 1939/40. Med hänsyn till den fortsatta stegringen i leverantörsantalet

under år 1940/41 samt till den samtidiga nedgången i den totala mjölkproduktionen

räknade man för nämnda år med en nedgång av 35,000 ton. För

1941/42 antogs preliminärt en minskning av 70,000 ton. Hemmaförbrukningen

av konsumtionsmjölk per individ antogs vara konstant, och totalkvantiteten

reducerades sålunda med c:a 1 procent om året, motsvarande

den beräknade minskningen av folkmängden inom jordbruk med binäringar.

Förändringarna i lantsmörsproduktionen uppskattades med ledning av den

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

109

fr. o. m. 1941 kända försäljningen av lantsmör samt uppgifter om jordbrukarnas

återtagning av mejerismör och en uppskattning av deras förbrukning

av margarin. De vid dessa kalkyler med utgångspunkt i de förut anförda

preliminära uppgifterna för år 1937/38 erhållna resultaten kunna

sammanfattas på följande sätt (jfr prop. 319/1942):

Hemmaförbrukning av k-mjölk

K-mjölk försåld utanför mejeri

Lantsmörmjölk ..............

1938 39

1939 40

1940/41

1941/42

1,000 ton

1,000 ton

1,000 ton

1,000 ton

. 510

505

500

495

. 260

240

205

135

. 412

372

325

268

Som tidigare nämnts har nu livsmedelskommissionens statistiska byrå på

uppdrag av 1942 års jordbrukskommitté företagit en undersökning av mjölkproduktionens

omfattning och mjölkens fördelning på olika användningssätt

under tiden V* 1941—30/6 1942. Till densamma ha uppgifter infordrats från

samma jordbrukare, som lämnade uppgifter till 1938 års jordbruksutrednings

förut refererade undersökning. För den preliminära bearbetning av materialet,

som hittills föreligger, ha emellertid endast uppgifter från 11,619 jordbrukare

stått till förfogande. De vid denna bearbetning erhållna resultaten

framgå av följande sammanställning:

Levererat till mejeri ..........................

Sålt till mjölkhandel och konsumenter..........

Förbrukat i hushållet och utlämnat till födoråd

och stat....................................

Utfodrat......................................

Använt till smör- och ostberedning..............

,000 toli

Minskning sedan

1937/38 i procent

2,779

- 8.0

208

- 17.1

516

- 5.1

183

- 39.8

143

— 70.0

Redan den mindre tillslutningen till denna undersökning ger anledning

att förmoda, att densamma är mindre representativ än den motsvarande tidigare

undersökningen. Den erhållna siffran för leveranserna till mejeri visar

också otvetydigt, att resultatet vid denna undersökning blivit mindre rättvisande.

Densamma överstiger nämligen med icke mindre än 10.6 procent den

verkliga mjölkinvägningen vid mejerierna under undersökningsperioden.

Sammanställes den vid nu ifrågavarande undersökning beräknade mjölkinvägningen

med motsvarande siffra enligt undersökningen för 1937/38, erhålles

en nedgång i invägningarna med endast 8.0 procent, under det att densamma

i verkligheten uppgått till 15.5 procent, d. v. s. nära det dubbla. Orsaken

till denna missvisning torde vara, att vid den skedda sammankrympningen

av materialet mejerileverantörerna kommit att bli i betydande grad överrepresenterade.

Vad en dylik förskjutning i verkligheten betytt kan endast

belysas genom en fortsatt bearbetning i samband med en uppdelning av de

inkomna uppgifterna på mejerileverantörer och övriga, vilken ännu icke

medhunnits.

Av de övriga posterna synes den redovisade nedgången i direktförsäljningen

av konsumtionsmjölk vara alltför liten med hänsyn till den överflyttning av

denna försäljning till mejerierna, som ägt rum bl. a. i samband med standardiseringen.

Ä andra sidan torde överrepresenlationen av mejerileverantörer

medföra, att kvantiteterna fodermjölk och mjölk lill smör- och ostberedning

lia blivit för lågt beräknade.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

Med hänsyn till vad som nu anförts ha de vid undersökningen erhållna

resultaten icke ansetts kunna direkt läggas till grund för en beräkning av

mjölkproduktionen. Sannolikt tyda de dock på att direktförsäljningen av

konsumtionsmjölk år 1941/42 i tidigare inkomstundersökningar varit för

lågt beräknad, under det att motsatsen gäller beträffande kvantiteten lantsmörmjölk.

Beträffande åren 1938/39—1940/41 har minskningen i direktförsäljningen

av konsumtionsmjölk samt lantsmörmjölken tidigare beräknats på följande

sätt (prop. 319/1942, bilaga 2):

Utanför mejeri

försåld k-mjölk

Lantsmör-

mjölk

Summa

1,000 ton

1,000 ton

1,000 ton

1937/38—1938/39 ..........

............ 20

48

68

1938/39—1939/40 ..........

............ 20

40

60

1939 40—1940 41 ..........

............ 35

47

82

Sedan dessa kalkyler utfördes torde icke något nytt material ha framkommit,

som ger anledning att ändra beräkningen av den sammanlagda nedgången

i dessa båda poster. Såsom tidigare framhållits, synes däremot nedgången

i direktförsäljningen ha något överskattats, medan motsatsen gäller beträffande

lantsmörmjölken.

För år 1941/42 har tidigare direktförsäljningen av konsumtionsmjölk beräknats

till 135,000 och kvantiteten lantsmörmjölk till 268,000 ton, vilket

innebär en nedgång i förhållande till de för 1940/41 beräknade kvantiteterna

med sammanlagt 127,000 ton. Härvid har räknats dels med att nytillkomna

mejerileverantörer under 1941/42 skulle tillföra mejerierna 70,000 ton mjölk,

dels med nedgången i den totala mjölkproduktionen. Senare undersökningar

göra det emellertid sannolikt, att nedgången i verkligheten varit något

mindre.

De nytillkomna mejerileverantörernas leveranser ha av SMR undersökts

för månaderna januari, maj och juli 1942. Resultatet av dessa undersökningar

framgår av följande sammanställning:

1.

Medelinväg- ning för

samtliga

leverantörer

2.

In vägning

per nyan- sluten leve- rantör

3.

Kol. 2 i %

av kol. 1

Nyanslutna

leverantörers

andel i den

totala inväg- ningen, %

Januari .......

....... 839

494

58.8

2.6

Maj ...........

....... 976

529

54.2

2.5

Juli ...........

....... 1,113

621

55.7

2.5

Samtidigt med mjölkstandardiseringens ikraftträdande den 21 november

1941 infördes förbud mot försäljning av oskummad mjölk till konsument,

där standardiserad mjölk finnes att tillgå inom ett avstånd av c:a 1,000 meter.

I samband härmed har tydligen skett en nyanslutning till mejerierna av

relativt stora leverantörer, varigenom leveransen per nyansluten leverantör

stigit. Med utgångspunkt härifrån torde följande arbetshypotes kunna uppställas

beträffande de nyanslutna leverantörernas andel i de totala mjölkleveranserna

1941/42:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

lil

1941, september..........

oktober............

november..........

december ..........

1942, januari ............

februari............

mars ..............

april ..............

maj................

juni................

juli................

augusti ............

Summa

Antal ny- tillkomna

leverantörer

Medelinväg- ning för

samtliga

leverantörer

kg

Invägning

per nytill- kommen

leverantör i %

av medelin- vägningen

Leverans per

nytill- kommen

leverantör

kg

Total

leverans från

nytillkomna

leverantörer

ton

12,653

1,026

(50)

513

6,491

13,048

910

(50)

455

5,937

12,616

759

(55)

417

5,261

13,506

827

(59)

488

6,591

13,370

839

58.8

493

6,591

11,371

762

(58)

442

5,026

8,876

823

(56)

461

4,092

8,749

876

(55)

482

4,217

8,542

976

54.2

529

4,519

8,268

1,112

(55)

612

5,060

8,533

1,113

1 55.7

620

5,290

9,011

1,090

(55)

600

5,407

64,482

Enligt denna kalkyl skulle mjölkinvägningen från nytillkomna leverantörer

år 1941/42 ha uppgått till c:a 65,000 ton. Minskas den totala invägningen

— 2,524,000 ton — med denna kvantitet återstår 2,459,000 ton. År 1940/41

uppgick mjölkinvägningen till 2,746,000 ton. Frånräknas leveranserna från

de under 1941/42 nytillkomna leverantörerna, uppgår sålunda minskningen i

invägningen sistnämnda år till 287,000 ton eller 10.5 procent. Under förutsättning

att de icke mejerianslutna producenterna fått vidkännas en lika stor

procentuell minskning i kvantiteten mjölk till avsalu och lantsmörtillverkning

som nedgången i de äldre leverantörernas invägning kan följande kalkyl

göras:

1940/41

K-mjölk försåld utanför mejerier samt lantsmörmjölk........ 518,000 ton

1941/42

Nedgång på grund av produktionsminskning................ 54,000 »

Överfört till mejeri .......................................65,000 »

Summa 119,000 ton

Återstår ................................................ 399,000 »

Beträffande fördelningen av den utanför mejerier försålda eller till smöroch

ostberedning använda mjölken på konsumtionsmjölk och lantsmörmjölk

föreligga — utom de förut nämnda representativa undersökningarna — uppgifter

endast om försäljningen av lantsmör. Denna visar under senare år en

betydande sammankrympning, såsom framgår av följande sammanställning:

1937/38 .................. 8,800 ton

1938/39 .................. 7,500 »

1939/40 .................. 6,300 »

1940/41 .................. 5,000 »

1941/42 .................. 2,300 »

Några alltför bestämda slutsatser beträffande förändringarna i den totala

kvantiteten lantsmör kunna dock icke dragas ur dessa siffror. Någon säker

grund för ett bedömande av kvantiteten hemmaförbrukat lantsmör finnes

knappast. Att en betydande nedgång ägt rum framgår av ökningen i antalet

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

mejerileverantörer och bestyrkes även av den förut nämnda undersökningen

rörande mjölkproduktionens fördelning.

Enligt denna undersökning skulle, såsom framgått av det föregående, kvantiteten

utanför mejeri försåld konsumtionsmjölk år 1941/42 ha uppgått till

208.000 ton och den till lantsmör- och lantostberedning använda mjölkmängden

till 143,000 ton. Såsom även tidigare framhållits är den förstnämnda

siffran säkerligen något för hög, under det att den sistnämnda synes innebära

en betydande underskattning. Kvantiteten utanför mejerier försåld konsumtionsmjölk

har därför ansetts böra upptagas till 180,000 ton för år 1941/42,

varvid samtidigt utvecklingen i denna försäljning sedan år 1937/38 beräknats

på följande sätt:

1937/38 1938/39 1939/40 1940/41 1941/42

1.000 ton............ 251 240 225 210 180

För den till beredning av lantsmör och lantost använda kvantiteten erhålles

då med utgångspunkt från vad som tidigare anförts följande siffror:

1937/38 1938/39 1939/40 1940/41 1941/42

1,000 ton............ 477 420 375 308 219

Hemmaförbrukningen av konsumtionsmjölk beräknades av 1938 års jordbruksutredning

för år 1937/38 till 544,000 ton. Av livsmedelskommissionens

statistiska byrå har densamma för år 1941/42 beräknats till 516,000 ton, vilken

siffra använts för inkomstberäkningen. Nedgången har antagits äga rum

kontinuerligt med 7,000 ton om året.

Åtgången av oskummad mjölk till utfodring har inom Lantbruksförbundet

beräknats på följande sätt:

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

Antal

För-

Antal

För-

Antal

För-

Antal

För-

djur

bruk-

djur

bruk-

djur

bruk-

djur

bruk-

1,000 st.

ning

1,000 st.

ning

1,000 st.

ning

1,000 st.

ning

Kalvar för rekrytering, 250

kg/djur..................

449

112.3

398

99.5

359

89.8

387

96.8

Gödkalvar, 400 kg''djur 1____

634

253.6

588

231.5

501

187.7

306

104.0

Spädkalvar, 30 kg/djur......

592

17.8

627

18.8

620

18.6

598

17.9

Smågrisar, 2 kg/djur........

—

4.4

—

4.2

—

3.3

—

2.8

Summa

—

388.1

—

3ö4.o

—

299.4

—

221.5

De verkställda beräkningarna kunna sammanfattas i följande tabell.

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1,000 ton

1,000 ton

1,000 ton

1,000 ton

K-mjölk vid mejeri ............

794

815

716

757

» utanför mejeri ........

240

225

210

180

» till hemmaförbrukning ..

537

530

523

516

P-mjölk vid mejeri ............

2,335

2,297

2,030

1,767

Lantsmörmjölk ................

420

375

308

219

Fodermjölk....................

388

354

299

222

Summa

4,714

4,596

4,086

3,661

1 Denna kvantitet avser endast basåret. För de följande åren har med hänsyn till den knappa

tillgången på mjölk och de kända förändringarna i slaktvikterna räknats med mindre kvantiteter.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

113

För år 1942/43 föreligga uppgifter rörande mjölkinvägningen t. o. m. januari

månad. Jämfört med samma tid 1941/42 har densamma uppgått till

följande kvantiteter:

Index:

1941/42 1942/43 motsvarande

ton ton månad 1941 =

100

September.................... 232,600 234,600 101

Oktober...................... 206,300 198,200 96

November .................... 169,700 171,600 101

December .................... 184,400 182,800 99

Januari ...................... 187,700 191,800 102

Summa 980,700 979,000 100

Invägningen har sålunda under september och november månader överstigit

invägningen under samma tid föregående år med 1 procent och under

januari med 2 procent men under oktober och december understigit densamma

med 4 resp. 1 procent. För hela 5-månadersperioden är invägningen

i det allra närmaste lika stor som under samma tid 1941/42.

Vid ett försök att av dessa siffror draga några slutsatser rörande mjölkproduktionens

omfattning 1942/43 är det nödvändigt att beakta de förändringar

i koantalet, som kunna beräknas äga rum under året. Vid de längre

fram i denna promemoria återgivna, av direktör A. H. Stensgård utförda

undersökningarna rörande kreaturskapitalets förändringar har koantalet be
-

räknats på följande sätt:

15/s> 1941 ................ 1,750,000

15/a 1942 ................ 1,698,000

15/9 1943 ................ 1,771,000

Medelkoantal 1941/42 ................ 1,672,000

» 1942/43 1,735,000

Härvid har räknats med en slakt av 250,000 storboskap under 1942/43.

Enligt Stensgårds beräkningar har koantalet under hösten t. o. m. oktober

månad varit lägre än motsvarande tid 1941. Från och med december beräknas

det överstiga antalet under motsvarande månader ett år tidigare samt

från och med februari ligga 6 å 7 procent högre.

På grundval av beräkningarna över koantalet och den totala mjölkproduktionen

erhålles följande mjölkmängd per ko under åren 1938/39—1941/42:

Medel- Mjölk- Mjölkkoantal

produktion produktion Index

1,000 st. 1,000 ton per ko i kg

1938/39 .................. 1,920 4,714 2,455 100.0

1939/40 .................. 1,894 4,596 2,427 99

1940/41 .................. 1,809 4,086 2,259 92

1941/42 .................. 1,672 3,661 2,190 89

Beträffande mjölkproduktionens utveckling år 1942/43 må följande framhållas.

Under september månad 1942 synes mjölkproduktionen per ko av

invägningen alt döma lia varit högre än i september 1941. I oktober sjönk

densamma däremot ned på en nivå som låg något lägre än samma tid föregående

år. Orsaken härtill torde bl. a. vara att betesförhållandena vid slutet

av betesperioden 1941 voro ovanligt gynnsamma, under det att motsatsen

var fallet 1942. Den säsongmässiga nedgången i mjölkproduktionen i samBihang

till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 246. 8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

band med inställningen av djuren kom därför år 1942 tidigare och blev

även starkare och långvarigare än vanligt. Vid en jämförelse mellan hosten

1941 och hösten 1942 bör även beaktas, att under det förstnämnda året på

grund av utslaktningen antalet sinlagda kor torde ha varit förhållandevis

lågt, varför de mjölkande korna utgjort en ovanligt stor del av hela kobeståndet.

Till den långsamhet, med vilken återhämtningen av mjölkproduktionen

skett, har tydligen knappheten på oljekraftfoder bidragit. Även för den återstående

delen av stallfodringsperioden kommer säkerligen denna att utgöra

en begränsande faktor för mjölkproduktionen. Med hänsyn till att foderknappheten

föregående år torde ha varit mycket utpräglad under vårmånaderna,

under det att fodertillgången i år, bortsett från kraftfodret, blir riklig,

förefaller det å andra sidan rimligt att räkna med att kornas kondition blir

bättre på våren och försommaren i år än vad fallet var 1942. Med hänsyn

härtill torde det också vara berättigat att för tiden mars—juni räkna med något

högre produktion per ko än föregående år. Däremot är det icke troligt

att produktionen per ko under juli och augusti månader i år kan bli större

än förra året, då betesförhållandena voro gynnsamma.

Med utgångspunkt från ovan anförda överväganden har mjölkinvägningen

vid mejerierna beräknats på följande sätt:

1941/42

1942/43

index

motsvarande månad

1,000 ton

1,000 ton

1941/42 = 100

september ...

........... 233

235 def. siffra

101

oktober .....

........... 206

198 » »

96

november ...

........... 170

172 » »

101

december

........... 184

183 » »

99

januari .....

........... 188

192 » »

102

februari .....

........... 169

177 prognos

105

mars.........

........... 183

198 »

108

april.........

........... 196

216 »

110

maj .........

........... 222

244 »

110

juni .........

........... 258

279 »

108

juli .........

........... 260

276 »

106

augusti.......

........... 255

268 »

105

Summa 2,524

2,638

Enligt denna beräkning skulle mjölkinvägningen under 1942/43 uppgå till

2,638,000 ton.

Under tiden sept. 1942—jan. 1943 har försäljningen av k-mjölk fran mejeri

uppgått till 310,000 ton oskummad mjölk. Med hänsyn till att en viss ehuru

begränsad fortsatt stegring i försäljningen synes sannolik räknas för

februari—augusti med en försäljning, som ligger c:a 10 procent högre än försäljningen

av konsumtionsmjölk samma tid 1942. Härvid erhålles för dessa

månader 460,000 ton oskummad mjölk. Tillsammans med den redovisade

försäljningen för september 1942—december 1943 ger detta 770,000 ton konsumtionsmjölk.

Försäljningen av grädde, omräknad till mjölk, har under september 1942

—januari 1943 uppgått till 25,000 ton. För hela året antages densamma av

SMR beräknats komma att uppgå till 54,000 ton. Den sammanlagda kvantiteten

konsumtionsmjölk och till mjölk omräknad grädde blir sålunda 824,000

ton.

Till produktberedning återstår enligt dessa beräkningar 1,855,000 ton.

Hemmaförbrukningen av konsumtionsmjölk har såsom förut nämnts beräknats

till 539,000 ton 1937/38 och 516,000 ton 1941/42. För år 1942/43 har

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

115

densamma med hänsyn till den fortsatta knappheten på vissa andra livsmedel

och den stigande tillgången på mjölk antagits förbli oförändrad.

Närmare kännedom om förändringarna i försäljningen av konsumtionsmjölk

utanför mejeri och i tillverkningen av lantsmör och lantost saknas.

Olika tendenser verka i motsatt riktning. Å ena sidan har antalet mejerileverantörer

fortsatt att stiga, ehuru väsentligt mindre än år 1941/42. Å andra

sidan torde man få räkna med en viss ökning av koantalet även hos ickemejerileverantörer.

Vidare får man räkna med att den fortsatta knappheten

på olika livsmedel medför en ökad efterfrågan på mjölk även inom sådana

områden, där mejeri icke finnes att tillgå. Möjligheten av en viss ökning

av hemmaförbrukningen av lantsmör och lantost kan icke heller i och för

sig uteslutas. Med hänsyn till de synpunkter, som här anförts, har det ansetts

riktigast att beträffande såväl försäljning av konsumtionsmjölk utanför

mejeri som användningen av mjölk till smör- och ostberedning för år 1942/

43 räkna med samma kvantiteter som för 1941/42.

Användningen av mjölk till utfodring år 1942/43 har av Lantbruksförbundet

beräknats på följande sätt:

Djurslag och mjölkåtgång

Kalvar till rekrytering, 300 kg/djur

Gödkalvar, 400 kg/djur .........

Spädkalvar, 30 kg/djur...........

Smågrisar, 2 kg/djur.............

Antal djur Förbrukning

1,000 st. 1,000 ton

. 393 117.9

. 250 100.0

. 850 25.5

— _276

246.0

Den totala mjölkproduktionen år 1942/43 har sålunda beräknats på föl
-

jande sätt:

Konsumtionsmjölk vid mejeri .............................. 824,000 ton

» försåld utanför mejeri.................... 180,000 »

» till hemmaförbrukning.................... 516,000 »

Produktmjölk vid mejeri .................................. 1,814,000 »

Mjölk till hemmaproduktion av smör och ost................ 219,000 »

Fodermjölk................................................ 246,000 »

Summa 3,799,000 ton.

Med ett medelkoantal under året av 1,735,000 innebär detta en genomsnittlig

mjölkproduktion per ko av 2,190 kg, d. v. s. en praktiskt taget oförändrad

kvantitet mjölk per ko i jämförelse med år 1941/42.

Beträffande priserna på mjölk ha följande beräkningar utförts inom Sveriges

lantbruksförbund.

1. Frän mejerier saluförd oskummad konsumtionsmjölk.

Minutpris per liter enligt SMR:s statistik

Avgår detaljhandelsmarginal...........

Återstår..............................

» efter korrigering för svinn

Avgår mejerikostnader ................

» extrafrakter ....................

Producentpris i öre per liter ..........

Omräknat till kg......................

Tillkommer mjölkpristillägg ...........

Producentpris, öre per kg............

1941/42

*7n-“/.

. . 29.44

3.62

1942/43

29.64

3.61

. . 25.82

26.03

. . 25.31

25.52

5.18

5.44

0.59

0.59

. . 19.54

19.49

. . 18.97

18.92

1.67

1.70

. . 20.64

20.62

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

11. Från mejerier saluförd standardiserad mjölk.

1941/42 1942/43

/II /■

Minutpris per liter enligt SMR:s statistik............ 28.44 28.64

Avgår detaljhandelsmarginal........................ 3.62 3.61

Återstår.................. ;...................... 24.82 25.03

» efter korrigering för svinn ................ 24.33 24.54

Avgår mejerikostnader inkl. standardiseringskostnader 5.33 5.59

Avgår extrafrakter................................ 0.59 0.59

Producentpris i öre per liter ...................... 18.41 18.36

Omräknat till kg.................................. 17.87 17.83

Tillkommer mjölkpristillägg omräknat till standardiserad

mjölk...................................... 1.39 1.42

Producentpris i öre per kg standardiserad mjölk .... 19.26 19.25

III. Utanför mejerier försåld konsumtionsmjölk.

På grund av osäkerhet rörande försäljningspriset efter standardiseringens

genomförande har någon beräkning för 1941/42 och 1942/43 ej verkställts.

Det har ansetts riktigast att hålla producentpriset oförändrat sedan 1940/41.

IV. Produktmjölk vid mejerier.

Kvot mellan smörpris och använd mjölkmängd per

kg smör........................................

Tillkommer nettoprisutjämningsbidrag resp. mjölkpristillägg

..........................................

Allmänt tillägg (mejerikostnadsbidrag) ..............

Avgår mejerikostnader ............................

Producentpris per kg..............................

V. Hemmaförbrukad k-mjölk.

P-mjölkspris.....

Skummjölksvärde

1941/42

1942/43

17.49

17.49

1.50

1.20

0.04

—

1.35

1.44

17.68

17.25

1941/42

1942/43

17.68

17.25

3.71

4.05

Pris å hemmaförbrukad k-mjölk

21.39 21.30

Jordbrukets inkomster av vid mejeri försåld konsumtionsmjölk ha med

ledning av det föregående beräknats på följande sätt:

1941/42

Oskummad mjölk och till mjölk omräknad

grädde V9—20/u 1941 ..................

Till oskummad mjölk omräknad grädde

2i/n_3i/8 1942 ........................

Standardiserad mjölk 21/u 1941—31/s 1942..

Kvantitet

Pris

Värde

1,000 ton

öre/kg

milj. kron

169

20.79

35.1

53

20.64

10.9

638

19.26

122.9

168.9

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

117

Den redovisade kvantiteten 638,000 ton standardiserad mjölk motsvarar

enligt statistiken 535,000 ton oskummad mjölk. Den totala kvantiteten vid

mejeri försåld konsumtionsmjölk, räknad såsom oskummad mjölk, kommer

sålunda att uppgå till 169,000 + 53,000 + 535,000 == 757,000 ton och medelpriset

per kilogram till 22.31 öre.

1942/43

Kvantitet

Pris

Värde

1,000 ton

öre/kg

milj. kronor

Till mjölk omräknad grädde..

............ 54

20.62

11.1

Standardiserad mjölk........

............ 922

19.25

177.5

188.6

För tiden september 1942-

-januari 1943 redovisas

i SMR:s

statistik en

försäljning av 377,000 ton standardiserad mjölk, motsvarande 310,000 ton

oskummad mjölk. För tiden februari—augusti 1943 har, såsom ovan anförts,

antagits en försäljning av 460,000 ton oskummad mjölk, d. v. s. 545,000 ton

standardiserad mjölk (relationen mellan oskummad och standardiserad mjölk

har antagits bli densamma som under motsvarande månader föregående år).

Totalt erhålles sålunda för 1942/43 en försäljning av 922,000 ton standardiserad

mjölk, vilken kvantitet enligt anförda beräkningsgrund motsvarar

770,000 ton oskummad mjölk. Genomsnittspriset på all genom mejeri försåld

konsumtionsmjölk och grädde, räknade i oskummad mjölk, blir då

22.89 öre/kg.

Beträffande beräkningen av inkomsterna av utanför mejerier försåld konsumtionsmjölk,

konsumtionsmjölk till hemmaförbrukning samt produktmjölk

vid mejeri torde inga ytterligare kommentarer erfordras.

För lantsmör har under 1941/42 betalats följande priser i öre per kilogram:

‘/,-*7i. 1941

Norrland Övriga Sverige

Klass I .......................... 425 400

Klass II .......................... 415 390

22 10 1941—»''/, 1942

Klass I .......................... 450 425

Klass II .......................... 440 415

Ett enkelt medeltal av priserna på klass I och klass II har begagnats. En

undersökning av den geografiska fördelningen av lantsmörsförsäljningen har

visat, att 28 procent av densamma har kommit på Norrland och återstående

72 procent på övriga Sverige. Sammanvägas de nämnda medelpriserna enligt

denna proportion och tages hänsyn till den tid, under vilken de nämnda

priserna varit gällande, erhålles ett medelpris på lantsmör för år 1941/42 av

423.5 öre/kg. Genom att dividera detta smörpris med 25 erhåller man ett

medelpris av 16.94 öre/kg för lantsmörmjölken.

Under år 1942/43 ha priserna varit oförändrade. Priset på lantsmörmjölken

blir för detta år 17.08 öre/kg.

Merinkomst av gräddförsäljning.

Från SMR har erhållits följande beräkning.

1941/42. Den försålda grädden uppgick till 14,396,355 kg, varav 14,080,274

kg tunn och 316,081 kg tjock, motsvarande en försåld k-mjölkmängd av

78,244,757 kg (79,841,589 7. 2 procent).

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

Inkomsten av gräddförsälj ningen

14,080,274 kg x 145.3 öre/kg

316,081 kg x 259.7 öre/kg

vilket motsvarar ett utvunnet pris på mjölken av

21,279,500: 48

= 21,279,500: 48 kronor

78,244,757

= 27.20 öre/kg = 28.02 öre/lit.

1942/43. Den försålda grädden beräknas uppgå till c:a 10,500,000 kg (de

faktiska siffrorna för de fyra första månaderna ökade med 8 ggr medelförsäljningen

under samma månader) varav 10,400,000 kg tunn och 100,000 kg

tjock, motsvarande en försåld k-mjölkmängd av c:a 53,500,000 kg.

Inkomsten av gräddförsäljningen

10,400,000 kg x 145.7 öre/kg

100,000 kg x 259.7 öre/kg

vilket motsvarar ett utvunnet pris på mjölken av

= 15,412,500 kronor

15,412,500: —

53,500,00(T

= 28.81 öre/kg = 29.67 öre/lit.

Merinkomsten av gräddförsäljning beräknas på följande sätt:

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

Utvunnet pris per liter mjölk vid

K gräddförsäljning.............

21.28

22.87

30.82

28.02

29.67

Partipris å mjölken............

19.35

20.41

25.01

26.36

26,37

Utvunnet överpris

1.93

2.46

5.81

1.66

2.94

Merinkomst genom gräddförsälj-

ningen (milj. kronor).........

5.9

7.2

8.8

1.3

1.6

Skummjölk till ost.

Under år 1941/42 tillverkades 16,850 ton ost. Kvantiteten skummjölk har

beräknats på följande sätt. 100 kg ystmjölk ger 7.53 kg ost med en fetthalt

av 27 + och är sammansatt av 63.8 kg skummjölk och 36.2 kg 3.6 procentig

mjölk. För varje kg ost åtgår sålunda 8.47 kg skummjölk. 16,850 ton ost

motsvarar enligt denna beräkning 143,000 kg skummjölk.

För år 1942/43 har provisoriskt antagits en tillverkning av 12,000 ton ost,

under månaderna september—december har tillverkningen stannat vid 3,300

ton. Med stigande mjölkproduktion förefaller emellertid en viss ökning sannolik.

Den antagna kvantiteten innebär en förbrukning av 102,000 ton skummjölk.

Priset på den till ost använda skummjölken har av SMR för 1941/42 beräknats

till 5.12 öre/kg. Samma pris har tillsvidare begagnats för 1942/43.

Producentbidrag.

Producentbidrag har under år 1941/42 utbetalats med 40.8 milj. kronor.

För år 1942/43 beräknas detsamma av SMR komma att uppgå till 44.0 milj.

kronor.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 246.

119

Diverse mjölkbidrag.

Följande mjölkbidrag, om vilka uppgift erhållits från SMR, ingå icke i

mjölkpriserna:

1941/42 1942/43

Differentieringstillägg........................... 20.0 —

Regleringskostnadstillägg........................ 0.5 1.0

Merfrakttillägg................................. 1-9 3.5

Kompensation för utebliven prishöjning......... 1.2 1.2

Särskilda bidrag till norra Sverige.............. JhO_«b5

24.6 9.2

Som bidrag till uppehållande av vissa körlinjer har för 1941/1942 beräknats

975,000 kronor och för 1942/43 1.3 milj. kronor.

Ägg.

Möjligheterna att nöjaktigt bestämma äggproduktionens omfattning äro

alltjämt synnerligen begränsade. Sedan oktober 1941 redovisas dock utgående

leveranser av ägg till detaljhandlare, baserade på omsättningsrapporterna

för ransonerade varor. För produktionsåret 1941/42 ge dessa siffror en

totalförsäljnnig av 15,800 ton. Jordbrukarnas egen konsumtion av ägg är

svår att uppskatta. Utgår man ifrån det antagandet, att densamma under

basåret svarat emot jordbrukarebefolkningens andel av totalbefolkningen,

samt att densamma under åren därefter hållit sig oförändrad, erhåller man

en kvantitet av 16,700 ton. Med hänsyn till att sistnämnda siffra torde vara

väl högt beräknad kan summan av den redovisade försäljningen och hemmaförbrukningen

av ägg år 1941/42 uppskattas till 30,000 ton.

Någon försäljning av ägg utanför regleringen har i brist på godtagbart material

icke redovisats. Den underskattning av den totala kvantiteten, som

härigenom torde ha ägt rum, uppväges emellertid därav, att även den för

basåret angivna kvantiteten ägg med säkerhet är väl lågt uppskattad.

Ett visst stöd för ovanstående kalkyl erhålles, då man utgår ifrån hönsantalet

och den antagna äggproduktionen per höna. Hönsantalet i september

1939 har uppskattats till 8.2 milj. och i september 1942 till 5.6 milj. djur.

Antalet vid dessa tidpunkter har antagits representera det genomsnittliga antalet

värphöns under närmast föregående produktionsår. Under förutsättning

att produktionen per djur varit av samma storlek som under sista fredsåret

erhålles för 1941/42 en äggproduktion av 34,000 ton. Denna siffra torde

emellertid vara för hög, ty dels rådde foderbrist under vissa delar av produktionsåret,

dels lia vissa undersökningar tydligt givit vid handen, att äggproduktionen

nedgått avsevärt under de exceptionellt kalla vintermånaderna

1942. En produktion av 30,000 ton förefaller sålunda även enligt denna alternativa

beräkningsmetod vara den mest sannolika.

1942/43. Äggproduktionens storlek under innevarande produktionsår kan

blott uppskattas med ledning av det sannolika hönsantalet under året. Dir.

Stensgård uppskattar antalet äldre höns den 1 september 1942 till 5.6 milj.

djur samt antager med hänsyn till det ringa antalet kycklingar en nedgång

under året med 600,000 djur. Under förutsättning att äggproduktionen per

djur är av samma storlek som under sista förkrigsåret skulle den totala äggproduktionen

uppgå till drygt 30,000 ton. Inga avdrag lia för år 1942/43

gjorts för minskad fodertillgång eller ogynnsamma väderleksbetingelser.

År 1941/42 har priset på ägg uppgått till 2.49 kr/kg. För år 1942/43 har

räknats nied ett genomsnittspris av 2.60 kr/kg.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Slaktdjur.

Produktionsåret 1941/42.

Uppgifter rörande den besiktigade slaktens omfattning redovisas för hela

produktionsåret månadsvis i »Jordbruksekonomiska uppgifter». Den hos

stämplingskontrollanter stämplade slakten har erhållits ur den veckostatistik,

som sammanställes av livsmedelskommissionens konsumtionsavdelning. Även

medelslaktvikten för de olika djurslagen har framräknats ur den sistnämnda

statistiken. Hemslakten under produktionsåret har beräknats med utgångspunkt

från antalet redovisade slaktlicenser. För år 1942 redovisas för hemslakten

såväl djurantalet som den totala slaktvikten. Medelslaktvikten för

hela produktionsåret har beträffande hemslakten antagits vara densamma

som under perioden januari—augusti 1942.

Storboskap.

Antalet djur

Medelslaktvikt

(kg)

Totala slakt- vikten (ton)

Besiktigad slakt

................. 415,794

177.8

73,928

Stämplad slakt.

.................. 26,305

134.7

3,544

Summa avsaluslakt 442,099

175.2

77,472

Hemslakt......

.................. 3,701

131.1

485

Totala slakten 445,800

77,957

Större kalv.

I fråga örn större kalv har i de tidigare beräkningarna antagits, att ingen

hemslakt ägt rum. Den hemslakt av kalv, som ägt rum under tidigare år och

för vilken sedan april 1941 slaktlicenser redovisas, har förutsatts bestå helt

av mindre kalv. Genom en ändring av redovisningsmetoden för hemslakten

under år 1942 — efter viktgrupper i stället för olika djurslag — har det

emellertid framkommit, att en icke obetydlig slakt förekommit jämväl i

gruppen 31—99 kg slaktvikt, d. v. s. av större kalv. En dylik slakt redovisas

under kalenderåret 1942 till ett antal av 10,500 djur med en sammanlagd

slaktvikt av 480 ton. Det kan förmodas, att hemslakt av större kalv förekommit

även under tidigare år samt att densamma minskat under krisåren.

I brist på uppgifter för de föregående åren har denna slakt uppskattats till

500 ton årligen. Motsvarande korrigering har genomförts för åren 1938/39

—1940/41.

Besiktigad slakt

Stämplad slakt.

Antalet djur

.................. 277,570

.................. 18,169

Medelslaktvikt

(kg)

51.2

54.7

Totala slakt- vikten (ton)

14,212

993

Summa avsaluslakt 295,739

51.4

15,205

Hemslakt......

.................. 10,500

45.7

480

306,239

15,685

Mindre kalv.

Hemslakten av mindre kalv samt av får och getter redovisas år 1941 under

rubrikerna kalv resp. annat djur. År 1942 däremot torde båda dessa djurslag

ingå i gruppen »djur med en slaktvikt av 30 kg och därunder». Svårigheten

har sålunda varit, att för månaderna januari—augusti särskilja hemslakten

av de båda djurslagen. I detta syfte har för månaderna april—dec.

1941 framräknats den del av totala slakten av kalv, får och getter, som kalv
-

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

121

slakten utgjort, samt med ledning härav uppskattats motsvarande proportioner

för månaderna januari—mars. Dessa proportioner ha tillämpats på de för

år 1942 redovisade slaktlicenserna, varefter djurantalet multiplicerats med

medelslaktvikten för den besiktigade slakten. Den felkälla som ligger i tilllämpningen

av den besiktigade slaktens medelvikter på husbehovsslakten har

med tillgängligt statistiskt material icke kunnat elimineras.

Antalet djur

Medelslaktvikt

(kg)

Totala slakt- vikten (ton)

Besiktigad slakt

.................. 445,442

20.2

8,998

Stämplad slakt.

.................. 37,821

19.9

754

Summa avsaluslakt 483,263

20.2

9,752

Hemslakt......

.................. 114,466

20.2

2,312

Totala slakten 597,729

12,064

Får och getter.

Hemslakten för får och getter har erhållits som en restkvantitet enligt licensstatistiken,

sedan antalet mindre kalvar kalkylerats fram på sätt som

ovan redovisats.

Antalet djur

Besiktigad slakt................... 103,109

Stämplad slakt.................... 4,736

Medelslaktvikt

(kg)

16.2

14.8

Totala slaktvikten

(ton)

1,670

70

Summa avsaluslakt 107,845 16.1

1,740

Hemslakt

14,638 16.1 236

122,483 1,976

Häst. Antalet djur

Besiktigad slakt.................. 38,119

Stämplad slakt................... 2,419

Medelslaktvikt

(kg)

276.0

252.2

Totala slaktvikten

(ton)

10,521

610

40,538 274.6

11,131

Ingen hemslakt av häst antages ha förekommit. Under produktionsåret

1941/42 ha sålunda följande slaktkvantiteter redovisats (till jämförelse medtagas

även de siffror som anförts i prop. 319/1942):

1, 0 0 0 ton

Prop. 319/1942

Definitiva siffror

Storboskap ............

............. 90.9l

78.0

Större kalv............

............. 17.3

15.7

Mindre kalv...........

............. 14.3

12,1

Får och lamm.........

............. 2.5

2.0

Häst..................

............. 12.1

11.1

Produktionsåret 1942/43.

Uppgifter rörande den besiktigade slaktens omfattning under produktionsåret

1942/43 föreligga hittills blott för månaderna september—december

1942. Detsamma gäller beträffande statistiken för utlämnade slaktlicenser,

d. v. s. den s. k. hemslakten. Det möter dock betydande svårigheter att med

ledning av dessa siffror företaga några uppskattningar av slakten under återstoden

av produktionsåret. En jämförelse med höstmånaderna 1941 blir i

hög grad missvisande till följd av den av foderbristen betingade exceptionellt

höga utslaktningen under denna tid, varefter följde en snabb och lika exceptionell

nedgång under vår- och sommarmånaderna nästföljande år. Men icke

1 Jfr prop. 319/42, sid. 128.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

heller en normal fördelning av slakten över årets olika delar — t. ex. med ledning

av slaktkvantiteterna under basåret 1938/39 — torde kunna tagas som

utgångspunkt för en uppskattning av slakten år 1942/43. Vid god fodertillgång

har man anledning att räkna med en avsevärd nyrekrytering av djurbeståndet,

varigenom slakten hålles på en lägre nivå än under mera normala

år.

Det har därför ansetts riktigare att basera uppskattningen av slakten under

produktionsåret i huvudsak på de beräkningar om djurantalet vid årets början

och slut, som framlagts av direktör Stensgård i en särskild promemoria.

Härvid har det givetvis icke kunnat undvikas, att siffrorna i vissa fall blivit

tämligen osäkra. Tillvägagångssättet ger dock med all sannolikhet resultat,

som överensstämma bättre med den verkliga utvecklingen av slakten än beräkningar,

som grundas på den hittills redovisade slakten.

Vissa antaganden ha även måst göras beträffande medelslaktvikten. Denna

har kunnat exakt fastställas blott för perioden september—december 1942.

Emellertid finnes anledning att räkna med en variation av medelslaktvikten

under produktionsårets olika avsnitt. En närmare undersökning av medelslaktvikten

enligt Slakteriförbundets kvartalsstatistik under åren 1938/41 ger

vid handen, att slaktvikterna äro påtagligt säsongvariabla för storboskap,

större kalvar, får och lamm samt hästar, medan dylika variationer icke

kunna påvisas för mindre kalvar och svin. Å följande tabell äro uppgifterna

sammanställda i indexform.

Medelslaktvikten för olika djurslag enligt Slakteriförbundets

kvartalsstatistik.

Index: 4:e levart. = 100.

Kvartal

1938/39

1939/40

1940/41

1942/43

(uppskattning)

Storboskap.

4:e...................

100.0

lOO.o

100.0

lOO.o

lia...................

106.4

107.8

104.0

107.0

2:a...................

107.0

109.5

105.4

108.0

3:e...................

104.3

96.9

95.6

100.0

Större kalv.

4:e...................

100.0

100.0

100.0

lOO.o

lia...................

96.3

97.4

95.7

97.0

2:a...................

91.0

90.4

88.4

91.0

3:e...................

95.9

94.7

94.8

95.0

Får och lamm.

4:e...................

100.0

100.0

100.0

100.0

lia...................

121.2

115.3

115.1

115.0

2:a...................

104.2

117.2

123.0

115.0

3:e...................

85.5

87.7

98.7

90.0

Hästar.

100.0

lOO.o

lOO.o

100.0

lia...................

105.4

102.8

105.2

105.0

2:a...................

101.9

100.4

104.5

102.0

3:e...................

101.5

98.1

107.4

100.0

Siffrorna torde vara användbara blott fram till andra kvartalet år 1940.

Vid denna tidpunkt började den dåliga foderskörden få verkningar på medelslaktvikten

som för flera djurslag sjönk kraftigare än säsongmässigt. Me
-

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

123

delslaktviklerna under de följande åren äro i hög grad påverkade av förändringarna

i fodertillgången, men säsongvariationerna äro icke desto mindre

fullt tydliga. Uppskattningarna för slaktviktens variationer under innevarande

produktionsår (sista kolumnen i omstående tabell) ha nära anslutits

till variationerna under sista fredsåret. Härvid har förutsatts:

a) att Slakteriförbundets siffror äro representativa för den totala besiktigade

slakten; och

b) att inga sådana förändringar av fodertillgången komma att inträffa under

produktionsåret, som medföra rubbningar av slaktviktens normala säsongvariationer.

Som ovan visats har slakten för vissa djurslag under produktionsåret 1938/

39 fördelat sig något ojämnt över olika delar av produktionsåret, med en viss

anhopning av slakten under kalenderårets senare hälft. De enligt omstående

variationskoefficienter erhållna medelslaktvikterna borde följaktligen rätteligen

sammanvägas med de slaktkvantiteter, som normalt kunna förväntas

under olika delar av produktionsåret. Av nedanstående sammanställning

framgår emellertid, att den på angivet sätt företagna vägningen ger resultat,

som blott högst obetydligt avvika från ett aritmetiskt genomsnitt.

Medelslaktvikt per djur (kg).

Storboskap ..

Större kalv ..

Mindre kalv..

Får och lamm

Häst ........

Svin ........

Redovisad vikt

Beräknad vikt under år 1942/43

under perioden

Enkelt

Vägt

31/»-21/n 1942

medeltal

medeltal

183.1

190.0

189.7

51.3

49.3

49.2

19.9

16.0

16.8

16.3

276.8

281.6

281.4

83.2

Inga motsvarande beräkningar ha utförts för den stämplade slakten, emedan

några uppgifter för medelslaktviktens förskjutningar under tidigare år

icke äro tillgängliga. Icke heller beträffande hemslakten ha några beräkningar

av detta slag utförts. Eftersom det i fråga om den icke besiktigade slakten

rör sig om antingen jämförelsevis obetydliga kvantiteter eller om relativt små

skillnader mellan slaktvikterna, har på nuvarande stadium samma slaktvikt

tillämpats på den totala uppskattade slakten.

Storboskap.

Uppskattningarna av nötkreatursbeståndets utveckling under produktionsåret

1942/43 bygga på antagandet, att slakten av storboskap under året kommer

att uppgå till omkring 250,000 djur. Denna siffra överensstämmer väl med

den slakt som hittills redovisats under produktionsåret. Under månaderna

september—december 1942 redovisas 80,700 besiktigade och 6,400 stämplingskontrollerade

djur samt en obetydlig hemslakt av storboskap. Denna

produktion skulle motsvara en månatlig slakt av omkring 22,000 djur och en

årsslakt av inemot 265,000 djur. Emellertid är slakten ju störst under

höstmånaderna — normalt slaktas 36 procent av årsslakten av storboskap

under tiden september—december — och slakten under produktionsåret

torde följaktligen icke komma att överstiga 250,000 djur. Slaktvikten

bär med ledning av den hittills under året redovisade slakten uppskaltats

till 190 kg per djur. Den totala slaktkvantiteten av storboskap för år

1942/43 har sålunda antagits uppgå lill 47,500 ton.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Större och mindre kalv.

För uppskattningen av kalvslakten har den s. k. kalvningsproeenten, d. v. s.

antalet under året födda kalvar per 100 kor, lagts till grund.

Vid skilda tillfällen har från jordbrukarhåll uttalats, att den dåliga fodertillgången

under senare år medfört en försämring av kornas dräktighet. Jordbrukskommittén

har därför uppdragit åt statskonsulent H. Ryde att införskaffa

närmare uppgifter härom. Statskonsulent Ryde har i detta syfte tillskrivit

samtliga husdjurskonsulenter och överkontrollassistenter i riket. Professor

Nils Lagerlöf har vidare vänt sig till samtliga distriktsveterinärer och

anmodat dessa att avge yttranden om kornas dräktighetsförhållanden under

de två senaste foderåren, jämfört med förkrigsåret 1938/39. Enkäterna synas

ge vid handen, att steriliteten icke nämnvärt ökat i södra Sveriges bästa jordbruksdistrikt

samt i Norrland, medan däremot en viss ökning i sterilitetsfrekvensen

kunnat påvisas i de delar av mellersta och södra Sverige, där jordmånen

är mindre god. Med hänsyn härtill har kalvningsproeenten för år

1942/43 antagits sjunka från 87 procent till 85 procent. Tillämpas denna

kalvningsprocent, kan antalet under produktionsåret födda kalvar uppskattas

till i runt tal 1.5 milj. Efter avdrag för livkalvar erhålles för kalvslakten

siffran 1.1 miljon. Det har antagits, att denna slakt fördelar sig med 250,000

på större kalvar och 850,000 på mindre kalvar. Tillämpas viktsiffrorna 49

resp. 20 kg, kan slakten av större kalv under år 1942/43 uppskattas till 12,250

ton och av mindre kalv till 17,000 ton.

Får och getter.

Beträffande^ får och getter föreligga inga uppskattningar av förändringarna

i djurbeståndet. Eftersom den alldeles övervägande delen av slakten av

får brukar äga rum under höstmånaderna ge siffrorna för den under tiden

september—december 1942 redovisade slakten en viss fingervisning rörande

totala slakten under produktionsåret. Under de nämnda månaderna redovisas

en besiktigad slakt av 69,000 djur och en stämplingsslakt av 3,000

djur. Därjämte torde en icke obetydlig hemslakt av får ha förekommit, som

med ledning av licensstatistiken kan uppskattas till drygt 11,000 djur. Förutsatt

att slakten under återstoden av produktionsåret blir av samma omfattning

som under närmast föregående år — 32,000 djur — kan slakten

av får och getter förgår 1942/43 uppskattas till 115,000 djur. Den totala

slaktkvantiteten av får har sålunda i inkomstkalkylen upptagits med

1,840 ton.

Häst.

Även beträffande hästslakten ligger en mycket betydande del av totala

årsslakten normalt i början av produktionsåret. För innevarande produktionsårs

första fyra månader redovisas en besiktigad slakt av i det närmaste

10,000 hästar och en stämplingsslakt av 650 hästar. Örn slakten under resten

av året får samma storlek som år 1941/42, skulle den totala slakten av häst

år 1942/43 uppgå till 25,000 djur. Antages en medelvikt av 281 kg, kan slaktkvantiteten

uppskattas till 7,000 ton.

Svin.

1941142. Avsaluslakten av svin kan beräknas med ledning av uppgifterna

över den redovisade slakten. Tillvägagångssättet har varit detsamma som vid

uppskattningen av de övriga slaktkvantiteterna, d. v. s. kvantiteterna lia beräknats

enligt månadsstatistiken och medelslaktvikten med utgångspunkt

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

125

från veckostatistiken. Ifråga örn medelslaktvikten har det dock varit nödvändigt

att företaga en korrigering för spädgrisslakten. Enligt uppgift från

Slakteriförbundet har under höstmånaderna 1941 en spädgrisslakt av omkring

40,000 djur ägt rum, som icke medtagits i besiktningsstatistiken. För

att erhålla en slaktvikt, som svarar mot det redovisade antalet besiktigade

svin, har smågrisslakten dragits ifrån de i veckorapporterna redovisade

slaktsiffrorna. Det har härvid antagits, att smågrisarnas medelslaktvikt uppgått

till 10.5 kg. För hemslakten föreligga uppgifter örn antalet under produktionsåret

beviljade slaktlicenser. Dylika utlämnades under produktionsåret

till ett antal av 475,800. Inga säkra uppgifter äro tillgängliga örn hushållsgrisarnas

slaktvikt. För basåret har man räknat med en slaktvikt för saluförda

slaktsvin av 70.5 kg och för hemslaktade svin av 83 kg per djur. Om

samma proportion varit rådande år 1941/42, skulle medelslaktvikten för hushållsgrisar

legat vid 88 kg per djur. En i februari 1943 bland ett stort antal

slaktgodemän genomförd enkät har emellertid givit en jämförelsevis låg

slaktvikt för hushållsgrisar, nämligen 88 kg medan medelslaktvikten för

den besiktigade slakten vid samma tidpunkt torde kunna beräknas till 83

kg. En betydande utjämning av viktskillnaderna mellan avsalu- och hushållsgrisar

synes sålunda ha ägt rum under senare år. För år 1941/42 har anta
-

gits, att medelslaktvikten för hushållsgrisar legat drygt 10 procent

den redovisade slaktvikten för saluförda grisar eller vid 82 kg.

högre än

Fläskproduktionen 1DA1/A2.

Antalet

djur

Medel-

slaktvikt

Totala

slaktvikten

(kg)

(ton)

Besiktigad slakt...............

733,912

74.3

54,530

Stämplingskontrollerad slakt.. .

25,083

77.7

1,949

Summa

avsaluslakt

758.995

74.4

56,479

Hemslakt ...................

475,811

82.0

39,017

Total slakt

1,234,806

95,496

Avdrag bör dock göras för svinslakten utanför jordbruket, som uppskattats

till 4,000 ton, samt för dubbelräknad slakt av hushållsgriser inom jordbruket

med 1,000 ton. Den fläskkvantitet som kommit till användning i inkomstkalkylen

har sålunda antagits uppgå till 90,000 ton.

Under produktionsåret ägde som ovan nämnts viss slakt av spädgrisar

rum. som bör upptagas i inkomstkalkylen. Enligt uppgift från slakteriförbundet

uppgick denna slakt till 40,000 djur, varav 36,000 under höstmånaderna

1941 och resten på våren 1942. Uppköpen skedde till statligt fastställda

garantipriser, nämligen 150 öre per kg levande vikt vid kontrollslaklerier

i Götaland under hösten 1941 och 225 öre per kg levande vikt vid

konirollslakterierna i Svea- o''ch Götaland under april/juni 1942. Omräknas

priserna till att gälla slaktvikt, erhålles resp. 250 och 375 öre per kg. Medelslaktvikten

har av slakteriförbundet uppgivits till 10.5 kg per djur. Inkomsten

från smågrisslakten under produktionsåret kan sålunda beräknas till 4.1 milj.

kronor.

Det avdrag som ovan gjorts för slakten av hushållsgrisar utanför jordbruket

har sin motsvarighet i försäljningen av smågrisar till icke-jordbrukare.

Emellertid inköpas dessa smågrisar i regel på våren under det produktionsår

som föregår slaktårct. 1941/42 års smågrisförsäljningar böra sålunda

beräknas med ledning av slakten hos icke-jordbrukare under det följande

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

produktionsåret. Denna slakt kan uppskattas till 6,000 ton. Tillämpas slaktvikten

88 kg, erhålles siffran 68,000 djur för smågrisförsäljningen år 1941/

42. Priset per kg levande vikt har enligt uppgifter från Lantbruksförbundet

uppgått till 2.90 kr. Medelvikten för till uppfödningsändamål försålda smågrisar

antages uppgå till 17 kg. Jordbrukarnas inkomster från smågrisförsäljningen

kunna sålunda under produktionsåret beräknas till 3.4 milj. kronor.

Motsvarande belopp ha beräknats även för tidigare år.

1942/43. För en uppskattning av fläskproduktionen under produktionsåret

1942/43 kan blott betäckningsstatistiken komma till användning, eftersom

slakten under tiden september—december 1942 ger föga ledning för ett

bedömande av produktionsutvecklingen under återstoden av produktionsåret.

En enkät bland husdjurskonsulenterna rörande deras uppfattning örn den

genomsnittliga slaktåldern har givit till resultat, att intervallet mellan betäckning

och slakt i genomsnitt för hela riket i februari 1943 låg vid 12 1/2

månader. Det har antagits, att slaktåldem vid produktionsårets början varit

12 1/2 månader samt att den under årets lopp kommer att stiga till 13 månader.

Antalet betäckta suggor i Svea- och Götaland under tiden 15

aug. 1941—31 juli 1942 .................................. 166,953

Uppskattat antal slaktsvin i hela landet, sept. 1942—aug. 1943 .. . 1,255,487.

Slaktvikten har enligt veckostatistiken för tiden 31/s—21/i2 1942 beräknats

till 83 kg. Eftersom inga entydiga säsongvariationer för medelslaktvikten

kunnat observeras under föregående år har denna vikt ansetts representativ

för hela produktionsåret. För hushållsgrisarna har en i februari

1943 bland slaktgodemännen företagen enkät givit en medeLslaktvikt av

88 kg. I den följande kalkylen har vikten för hushållsgrisar antagits vara 88

kg per djur. Det har vidare antagits, att slakten under år 1942/43 kommer

att bestå av ungefärligen hälften marknadsförd och hushållsslakt. Medelslaktvikten

för den totala slakten har därför beräknats som medelvärde av

dessa vikter eller 85.5. Den totala fläskproduktionen under år 1942/43 kan

därför uppskattas till 107,000 ton. Härifrån ha avdragits slakt av hushållsgrisar

utanför jordbruket 6,000 ton. Sålunda kvarstå 101,000 ton. I inkomstkalkylen

för år 1942/43 har fläskproduktionen upptagits med 101,000 ton.

I likhet med vad som skett under föregående år böra jordbrukarnas försäljningar

av smågrisar till icke-jordbrukare upptagas som inkomst. Någon

ytterligare ökning av svinuppfödningen hos icke-jordbrukare under innevarande

produktionsår förefaller icke sannolik. Priset har av Lantbruksförbundet

uppgivits vara oförändrat 2.90 kr. per kg levande vikt. På inkomstsidan

har sålunda för år 1942/43 uppförts samma belopp för jordbrukarnas

inkomster från försäljningen av smågrisar till uppfödningsändamål eller

3.4 milj. kr. Någon spädgrisslakt torde man däremot icke behöva räkna med

under innevarande produktionsår.

Lantbruksförbundet har lämnat följande prisuppgifter (öre/kg):

1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/43^

Storboskap ................ 105 122 146 179 187

Större kalv ................ 151 163 205 233 231

Mindre kalv................ 98 105 137 160 160

Får........................ 174 196 241 303 340

Häst ...................... 44 61 76 108 134

Svin ................... 135 146 187 204 '' 216

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

127

Samtliga priser äro nu liksom vid tidigare undersökningar vägda med

hänsyn till slaktens fördelning på olika månader. Dessutom lia emellertid

numera priserna på storboskap, större kalv och häst vägts även med hänsyn

till fördelningen på olika kvalitetsklasser. Härigenom komma desamma

för åren 1938/39—1940/41 att avvika från de i tidigare undersökningar lämnade

uppgifterna.

Jordbrukets inkomster av slakten.

Vid beräkningen av jordbrukets inkomster av storboskap har i tidigare

inkomstkalkyler räknats med »normal» slakt av storboskap. Härvid har

antalet slaktade djur år 1938/39 betraktats såsom normal slakt, medan den

utslagning, som därutöver ägt rum, betraktats såsom kapitalrealisation och

följaktligen icke medräknats bland jordbrukets inkomster. Beloppet av denna

kapitalrealisation framgår av följande sammanställning:

Övernormal

slakt

Antal djur

Slaktvikt

kg/djur

Kvantitet

ton

Pris

öre/kg

Värde

milj. kronor

1939/40 ...

........... 38,486

190

7,300

122

8.9

1940/41 .. .

........... 116,281

183

21,300

146

31.1

1941/42 ...

........... 3,517

175

600

179

1.1

Summa 158.284

41.1

I den P. M. rörande jordbrukets inkomster och kostnader under produktionsåren

1938/39—1942/43, som utarbetades i augusti 1942, upptogs såsom

inkomst av slakt av storboskap år 1942/43 ett belopp av 152.0 milj. kronor.

Detta belopp motsvarade värdet av den s. k. normala slakten eller 438,600

djur. Såsom i nämnda promemoria framhölls uppskattades emellertid den

verkliga slakten av storboskap under året till endast 250,000 djur eller en

kvantitet av 48,500 ton. Med det då beräknade priset motsvarade denna slakt

ett värde av 85.8 milj. kronor. Någon beräkning av den under de föregående

åren företagna kapitalrealisationens omfattning förelåg icke i detta sammanhang.

Vid behandlingen inom livsmedelskommissionens råd av frågan örn prissättningen

på jordbrukets produkter för året 1942/1943 framhölls, att återhämtningen

av kreaturskapitalet enligt nyss anförda beräkningar belastade

kalkylen för 1942/43 med ett belopp av c:a 60 milj. kronor, och att under

förutsättning av oförändrad slakt samma storlek skulle komma att belasta

även kalkylen för 1943/44. Denna beräkning grundade sig på antagandet

att den övernormala slakten under de föregående åren uppgått till sammanlagt

c:a 300,000 djur. Med hänsyn till att återhämtningen av kreaturskapitalet

ej kunde väntas äga rum på två år utan torde komma att ske under

en 3-årsperiod borde, framhölls det, det vid nyssnämnda beräkning framkomna

beloppet av 120 milj. kronor ävenledes fördelas på en 3-årsperiod.

I inkomstkalkylen för år 1942/43 borde sålunda det utöver värdet av den

verkliga slakten ingående beloppet minskas från i runt tal 60 till 40 milj.

kronor. Å andra sidan förklarade sig jordbrukets representanter i rådet villiga

att, örn så skedde, godkänna, att ett lika stort belopp, d. v. s. 40 milj.

kronor, skulle på inkomstsidan införas såsom värdet av den fortgående återhämtningen

av kreaturskapitalet. Eftersom detta åtagande, framhölls det, i

själva verket innebure en »skuldförbindelse från jordbruket till vederbörande

prisreglerande institution», vore det berättigat att medräkna detsamma

i förevarande sammanhang. I rådets enhälliga beslut rörande förslaget

till prissättning på jordbruksprodukter för 1942/43 upptogs även detta förslag.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Såsom framgår av vad tidigare anförts stannar emellertid den s. 1c. kapitalrealisationen,

för vilken avdrag gjorts vid tidigare inkomstberäkningar,

vid c:a 158,300 djur med ett värde av 41.1 milj. kronor. Anledningen till ''

den betydande skillnaden mellan denna beräkning å ena och den vid ovannämnda

rådssammanträde skisserade kalkylen å andra sidan torde vara att

söka i det förhållandet, att antalet storboskap under åren efter krigsutbrottet

minskats icke blott genom en övernormal utslagning utan även genom

minskad uppfödning. Antalet oxar, tjurar och kor beräknas sålunda ha sjunkit

med 225,000 från den 15/g 1939 till den 15/s 1942. Härtill kommer ytterligare

under samma tid en beräknad minskning i antalet ungnöt med 93,000.

Totalt föreligger sålunda en nedgång i antalet storboskap med 318,000.

Vid ett beaktande av dessa förändringar i samband med frågan om prissättningen

på jordbruksprodukter torde emellertid en bestämd skillnad böra

göras mellan å ena sidan de beräkningsgrunder, som tillämpats vid tidigare

inkomstkalkyler för jordbruket, och å andra sidan en kalkyl, i vilken de

totala förändringarna i jordbrukets kreaturskapital införas. I förstnämnda

fall bör, sedan slakten av storboskap sjunkit under den såsom normal angivna

kvantiteten, utöver den verkliga slakten upptagas det antal djur, som

förut avdragits såsom kapitalrealisation. I sistnämnda fall åter bör för samtliga

de år beräkningarna omfatta bland inkomsterna upptagas värdet av

den slakt, som verkligen ägt rum, och något avdrag för övernormal slakt

sålunda icke företagas. Samtidigt bör emellertid i kalkylen även införas de

värdeförändringar, som jordbrukets kreaturskapital undergått. Härvid kommer

sålunda hela den under de föregående åren genom dels utslaktning, dels

minskad uppfödning inträdda minskningen av kreaturskapitalet att avdragas

från jordbrukets inkomstsumma, under det att den numera inträffade

ökningen av djurkapitalet får läggas till inkomstsumman. I sin Rapport

rörande beräkningar av och prognoser för jordbrukets inkomster och kostnader

föreslog jordbrukskommitténs första delegation, att en alternativ beräkning

av denna innebörd skulle företagas. En sådan har numera på kommitténs

uppdrag verkställts av dir. A. H. Stensgård, och en preliminär redogörelse

för resultatet föreligger. I anslutning till densamma har inom jordbrukskommittén

till prövning upptagits frågan, vilken av de båda beräkningsgrunderna,

som i fortsättningen bör tillämpas vid dessa kalkyler. Kommittén

har härvid på förslag äv l:a delegationen och arbetsutskottet beslutat,

att fr. o. m. detta beräkningstillfälle tillämpa den metod, enligt vilken

även förändringarna i jordbrukets kreaturskapital och varuförråd komma

till uttryck i beräkningarna. Det bör måhända i detta sammanhang erinras

örn att LK-delegationen vid överlämnandet till livsmedelskommissionen av

sin P. M. rörande jordbrukets inkomster och kostnader 1941/42 framhöll,

att vissa förändringar i jordbrukets ekonomiska läge kunde ha inträffat,

som ej varit tillgängliga för statistisk analys, varvid man bl. a. framhöll

minskningen av ungdjursbeståndet. Sådana omständigheter syntes enligt delegationen

ej kunna lämnas ur räkningen vid ett bedömande av förändringarna

i jordbrukets ekonomiska situation.

Med tillämpning av den förut begagnade metoden för inkomstberäkningen

erhålles följande resultat beträffande storboskap:

Kvantitet Pris Värde

1,000 ton öre/kg milj. kronor

1938 39.............. 89.0 105 93.5

1939/40.............. 84.1 122 102.6

1940/41.............. 81.1 146 118.4

1941/42.............. 77.3 179 138.4

1942 43.............. • • 129.9

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

129

Såsom inkomst för år 1942/43 har härvid upptagits dels värdet av den

beräknade verkliga slakten under året, d. v. s. 47,500 ton och 88.8 milj.

kronor, dels värdet av det antal djur, som tidigare avräknats såsom kapitalrealisation.

Sagda antal uppgår, som tidigare nämnts, till 158,300 djur,

vilka vid realisationstillfällena värderas till 41.1 milj. kronor. Härigenom

erhålles det i ovanstående sammanställning upptagna beloppet 129.9 milj.

kronor.

Med tillämpning av den av kommittén godtagna metoden att å ena sidan

för varje år såsom inkomst redovisa hela den slakt, som ägt rum, och å

andra sidan såsom en särskild post upptaga förändringarna i jordbrukets

kreaturskapital, erhållas följande värden för inkomsterna av storboskap:

Kvantitet Pris Värde

1,000 ton öre/kg milj. kronor

1938/39.............. 89.0 105 93.5

1939/40.............. 91.4 122 111.5

1940/41.............. 102.3 146 149.4

1941/42.............. 78.0 179 139.6

1042/43.............. 47.5 187 88.8

Förändringarna i fråga om jordbrukets kreaturskapital redovisas i ett

särskilt avsnitt längre fram i denna promemoria.

Beträffande inkomsterna av slakten av övriga djurslag än storboskap hänvisas

till sammandragstabellen.

Inkomster för försäljning av hästar till militärt ändamål.

1, 000 kronor

Remonter.........

övriga hästar.....

1938/39

..... 625

1939/40

739

26,600

1940/41

794

3,000

1941/42

843

1942/43

900

625

27,339

3,794

843

900

Ull.

Kvantiteten ull har i tidigare beräkningar för samtliga år angivits till 700

ton. Med stöd av uppgifterna i husdjursräkningen den V* 1942 rörande antalet

får har kvantiteten bibehållits oförändrad t. o. m. år 1941/42 men för

år 1942/43 höjts till 800 ton.

Priset är 5 kr/kg.

Export av levande djur.

Enligt uppgifter från lantbruksstyrelsen har värdet av exporterade hästar

uppgått till 11.5 milj. kronor år 1941/42 och 2.8 milj. kronor 1942/43.

Förändringar i jordbrukets kreaturskapital och varuförråd.

I anslutning till första delegationens rapport rörande beräkningar av och

prognoser för jordbrukets inkomster och kostnader beslöt jordbrukskommitténs

arbetsutskott att låta utföra en »kompletterande beräkning rörande

slakten av storboskap med fråndrag av kapitalrealisation». I enlighet härmed

har, såsom redan i annat sammanhang omnämnts, framlagts en av direktör

A. H. Stensgård verkställd beräkning av jordbrukets inkomster och

kostnader, i vilken å ena sidan slakten av storboskap för samtliga år redoBihang

till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 246. y

s. 130 Kontrollera mot PDF

130 Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Kreatursantalet den 15 sept. nedanstående år.

1939

1940

1941

1942

1943

Hästar.

3 år och däröver efter avdrag av mili- tärhästar ........................

Unghästar ........................

Föl................................

502,000

78.000

48.000

464,500

82,000

43,000

463,000

77.000

40.000

451,000

71.000

35.000

460,000

65.000

40.000

Summa unghästar och föl

126,000

125,000

117,000

106,000

105,000

Summa hästar

628,000

589,500

580,000

557,000

565,500

Nötkreatur.

Oxar..............................

7,000

6,000

5,000

4,000

4,000

Tjurar 2 år och däröver ............

31,000

33,000

33,000

31,000

32,000

Kor ..............................

1,920,000

1,868,000

1,750,000

1,698,000

1,771,000

Summa oxar, tjurar och kor

1,958,000

1,907,000

1,788,000

1,733,000

1,807,000

Ungnöt............................

564,000

564,000

475,000

i 471,000

510,000

Kalvar under 1 år..................

467,000

419,000

420,000

420,000

450,000

Summa nötkreatur

2,989,000

2.890,000

2,683,000

2,624,000

2,767,000

Svin.

Fargaltar, 9 mån. och däröver......

5,000

4,600

4,000

3,600

3,600

Fargaltar, 3—9 mån...............

Modersuggor ......................

156,000

125,000

116,000

100,000

100,000

Gödsvin1

Färd

Höns.

Äldre höns ........................

8,200,000

8,165,000

8,000,000

5,600,000

5,000,000

Unghöns och kycklingar............

3,000,000

3,000,000

2,000,000

1,000,000

2,000,000

Summa höns

11,200,000

11,165,000

10,000,000

6,600,000

7,000,000

visas till sin verkliga storlek och å andra sidan förändringarna i jordbrukets

kreaturskapital och varuförråd medtagits i beräkningarna.

Värdet av djurkapitalet 15 sept. varje år (det datum, då kreatursräkningar

i vanliga fall pläga företagas), har beräknats till förkrigspriser, vilka

tillämpats även för alla krigsåren. Därvid konstaterad värdeminskning från

ett år till nästa har avdragits från inkomsterna. Realisationsvinster uppkomna

genom prisstegring å försålda djur komma sålunda att helt ingå i

inkomsterna, medan å realisationerna influtna belopp, i den mån de endast

motsvara förkrigspriserna, fråndraga. Större delen av minskningen av kreatursbeståndet

beror på att uppfödningen av djur under krigsåren haft mindre

omfattning än normalt och mindre än den försäljning, som ägt rum, även

örn den senare endast varit av normal omfattning eller ännu mindre. Metoden

innebär att inkomster av försålda djur, i den mån försäljningen överstigit

uppfödningen (produktionen) under respektive år, inräknas endast med de belopp,

varmed uppnådda priser överstiga förkrigspriserna. På motsvarande

sätt inräknas ökning av kreaturskapitalet (under 1942/43) på grund av större 1 2

1 Ej möjligt att beräkna med större grad av säkerhet, men avsevärd minskning av antalet

föreligger sedan 1939.

2 Räkningar finnas endast för vissa år. Dessa visa en viss ökning under senare år, men

den na är utan nämnvärd betydelse med hänsyn till kapitalförändringarna.

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 246. 131

Värdet av förestående kreatursantal beräknat efter 1938/39 års priser.

Pris

Värde

i milj. kronor

kronor

pr st.

1939

1940

1941

1942

1943

Hästar.

675

338.9

313.5

312.5

304.4

310.8

750

58.5

61.5

57.8

53.3

48.8

För..................................

300

14.4

12.9

12.0

10.5

12.0

Summa

411.8

387.9

382.3

368.2

371.6

Nötkreatur.

Kor, tjurar och oxar...............

370

724.5

705.6

661.6

641.2

668.6

Ungnöt ............................ .

325

183.8

183.3

154.4

153.1

165.8

Kalvar ..............................

100

46.7

41.9

42.0

42.0

45.0

Summa

954.6

930.8

858.0

836.3

879.4

Sdi/i.

Fargaltar .........................

225

1.1

1.0

0.9

0.8

0.8

Modersuggor..........................

135

21.1

16.9

15.7

13.5

13.5

Summa

22.2

17.9

16.6

14.3

14.3

Höns.

3

24.6

24.5

24.0

16.8

15.0

Kycklingar............................

2

6.0

6.0

4.0

2.0

4.0

Summa

30.6

30.5

28.0

18.8

19.0

Totalsumma

1,419.1

1,367.1

1,284.9

1,237.6

1,284.3

Värdeförändring från föregående år ( + 1—)

-52.0

-82.2

- 47.3

+ 46.7

Summa värdeminskning 1939—1942

181.5

—

uppfödning än försäljningen såsom inkomst till belopp, motsvarande förkrigspriserna.

Motsvarande justeringar ha företagits för ändring av jordbrukets lager av

fodermedel, i den mån sådana beräkningar kunnat verkställas.

Det bör dock observeras, att avdrag på sätt ovan sagts icke gjorts för

minskning av gödsvinsbeståndet, ehuru denna minskning varit mycket betydande.

Å andra sidan har tillägg ej gjorts för ökning av fårstocken, vilken

dock varit av tämligen ringa omfattning.

Försäljningsvärdet av slaktat fjäderfä borde ha inräknats som inkomst,

men erforderlig undersökning härom har icke medhunnits. Dess värde är

dock förhållandevis lågt och understiger säkerligen betydligt de värdeminskningar,

som uppkommit för jordbruket i andra avseenden såsom i form av

ej beaktade lagerrealisationer och minskning av näringsförrådet i jorden genom

försämrad gödsling.

Resultaten av beräkningarna rörande kreaturskapitalets förändringar framgå

av tabellerna å sid. 130 och 131

Någon värdeförändring å kreaturskapitalet har ej beräknats för året 1938/

39, enär djurbeståndet under åren närmast före krigsutbrottet var mycket

stabilt. Mindre nedgång beträffande hästar uppväges av uppgång för andra

djurslag såsom svin. En beräkning över värdeförändringarna under år 1938/

39 torde därför vara betydelselös.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Preliminärt sammandrag av jord
-

Varuslag m. m.

1938/39

1939/40

Kvanti- tet 1,000

ton

Pris

öre/kg

Värde

milj.;

kronor

.Kvanti- tet 1,000

ton

Pris

öre/kg

Värde

milj.

kronor

Höstvete............................

556

17.21

95.7

493

20.44

100.8

Vårvete ............................

108

19.11

20.6

121

20.94

25.3

Råg................................

247

16.26

40.1

214

19.85

42.5

Korn ..............................

96

14.02

13.5

90

17.34

15.6

Arealtillägg ........................

—

—

—

—

—

—

Havre..............................

130

11.57

15.0

158

16.72

26.4

Premie å fodersäd ..................

—

—

—

—

—

—

Ärter...............................

15

19.14

2.9

8

38.86

3.1

Oljeväxter..........................

—

—

—

—

—

—

Spånadsväxter......................

—

—

—

—

—

—

Potatis, mat-........................

755

5.72

43.2

755

10.08

76.1

Potatis, fabriks-.....................

260

4.93

12.8

271

4.95

13.4

Sockerbetor.........................

1,834

3.05

55.9

1,900

3.09

58.7

Hö.................................

70

5.69

4.0

130

8.34

10.8

Halm ..............................

40

2.59

1.0

140

3.63

5.1

K-mjölk vid mejeri..................

794

14.99

119.0

815

15.44

125.8

K-mjölk försåld utanför mejeri.......

240

18.79

45.1

225

19.81

44.6

K-mjölk till hemmaförbrukning......

537

13.81

74.2

530

15.81

83.8

P-mjölk vid mejeri..................

2,335

11,81

275.8

2,297

13.61

312.6

Lantsmörmjölk......................

420

10.77

45.2

375

11.83

44.4

Skummjölk till ost..................

98

2.90

2.8

92

3.10

2.9

Merinkomst av gräddförsäljning......

—

—

5.9

—

—

7.2

Producentbidrag ....................

—

—

3.5

—

—

25.0

Diverse mjölkbidrag ................

—

—

—

—

—

—

Bidrag till uppehållande av vissa kör-

linjer.............................

—

—

—

—

—

—

Ägg................................

50

142

71.0

50

159

79.5

Storboskap ..........................

89.0

105

93.5

91.4

122

111.5

Kalv, större.........................

34.3

151

51.8

31.3

163

51.0

Kalv, mindre.......................

13.1

98

12.8

13.9

105

14.6

Får ................................

3.4

174

5.9

2.7

196

5.3

Häst ...............................

11.8

44

5.2

10.6

61

6.6

Svin................................

145.6

135

196.6

156.0

146

227.8

Förs. av smågrisar..................

—

—

—

—

—

0.7

Förs. av militärhästar...............

—

—

0.6

—

—

27.3

Ull.................................

0.7

175

1.2

0.7

278

1.9

Export av levande djur.............

—

—

5.6

—

—

5.9

Summa försäljningsinkomster

1,320.4

1,556.1

D:o index

100. o

117.9

Förändringar i kreaturskapital och varu-

förråd, milj. kronor...............

+ 30.0

- 52.0

Summa milj. kronor

1,350.4

1.504.1

Index

100.0

111.4

Förändringarna i värdet av jordbrukets varuförråd.

Före kriget hade vid jordbruket samlats betydande lager av olika produktionsmedel,

främst fodermedel men även motorbränsle och gödselmedel

m. m., varjämte även brödsäd plägade i viss utsträckning lagras från ett år

till ett annat. Dessa förråd ha under kriget uttömts. Utnyttjandet av motorbränslet

har beaktats vid de förut verkställda beräkningarna och är sålunda

upptaget som kostnad på resp. år, i den mån tillgången på dylika bränsle
-

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

133

brukets inkomster 1938/39—1942/43.

1940/41

1941/42

1942/43

Kvanti-

Pris

öre/kg

Värde

Kvanti-

Pris

öre/kg

Värde

Kvanti-

Pris

öre/kg

Värde

tet 1,000

ton

milj.

kronor

tet 1,000

ton

milj.

kronor

tet 1,000

ton

milj.

kronor

228

28.—

63.8

187

28.38

53.1

219

25.98

56.9

119

29.60

35.1

80

31.32

25.1

148

27.62

40.7

168

27.-

45.4

193

27.22

52.6

359

24.66

88.2

74

25.—

18.5

93

26.—

24.2

145

22.83

33.1

—

—

—

—

—

19.9

—

—

7.0

110

23.-

25.3

110

22.—

24.2

2.4

8.2

180

18.75

33.8

17

49.66

8.4

16

51.00

27

46.-

12.4

—

—

—

—

—

9.2

—

—

19.6

—

—

0.2

—

—

1.0

—

—

2.9

810

8.62

69.8

975

16.12

157.2

1,050

11.75

123.4

259

5.96

15.4

202

5.96

12.0

150

7.41

11.1

1,859

3.58

66.6

1,844

4.63

85.4

1,735

4.75

82.4

105

22.46

23.6

60

16.60

9.9

95

10.50

10.0

115

6.91

7.9

35

6.25

2.2

60

3.75

2.8

716

20.12

144.1

757

22.31

168.9

824

22.89

188.6

210

24.27

51.0

180

24.27

43.7

180

24.27

43.7

523

19.71

103.1

516

21.39

110.4

516

21.80

109.9

2,030

17.01

345.3

1,767

17.68

312.4

1,814

17.25

312.9

308

16.16

49.8

219

16.94

37.1

219

17.08

37.4

186

5.10

9.5

143

5.12

7.3

102

5.12

5.2

—

—

8.8

—

—

1.3

—

—

1.6

—

—

35.6

—

—

40.8

—

—

44.0

—

—

—

—

—

24.6

—

—

9.2

_

_

_

_

_

1.0

_

_

1.3

40

211

84.4

30.0

249

74.7

30.0

260

78.0

102.3

146

149.4

78.0

179

139.6

47.5

187

88.8

25.2

205

51.7

15.7

233

36.6

12.3

231

28.4

13.8

137

18.9

12.1

160

19.4

17.0

160

27.2

2.3

241

5.6

2.0

303

6.1

1.8

340

6.1

13.4

76

10.2

11.1

108

12.0

7.0

134

9.4

132.3

187

247.4

90.0

204

183.6

101.0

216

218.2

—

—

2.2

—

—

4.5

—

—

3.4

—

—

3.8

—

—

0.8

—

—

0.9

0.7

457

3.2

0.7

500

3.5

0.8

500

4.0

—

—

5.8

—

11.6

—

—

2.8

1,709.7

1,726.8

1,744.8

129.6

130.7

132.1

- 119.2

- 47.3

•

+ 73.7

1,590.5

1,679.0

1.818.5

117.8

124.3

134.7

förråd kunnat uppskattas. Någon undersökning om brödsädsförrådens och

gödselmedelsförrådens storlek har icke kunnat verkställas, varför det icke

kan närmare bedömas i vad mån försäljningen resp. utnyttjandet av desamma

inverkat på de under krigsåren erhållna inkomsterna. Otvivelaktigt

är dock, att realiserandet av dylika förråd bidragit att höja de redovisade

inkomsterna under de första krigsåren.

Realiserandet av fodermedelsreserverna, som representera de största värde
-

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Majlis proposition nr 246.

na, har icke förut beaktats vid beräkningarna. De ur dem genom husdjursskötseln

erhållna slutprodukterna ingå sålunda bland inkomsterna till krigsårens

försäljningspris, medan något avdrag icke gjorts för minskning av lagervärdet.

Nedan göres en försiktig beräkning av förändringarna i dessa lagervärden

beräknade efter förkrigspriser. Då beräkningarna över inkomsterna avse

en jämförelse mellan 1938/39 och de följande åren, är det nödvändigt att

vid dessa beräkningar även taga i betraktande förändringar, som kunna ha

inträffat under 1938/39, eftersom dessa inverka på inkomstberäkningen för

detta år. Som året 1938 gav en osedvanligt god skörd (betydligt över normal)

är det otvivelaktigt, att en betydande uppläggning av foderförråd ägde rum

detta år. Den rikliga skörden föranledde sänkta priser för många produkter,

ett hänsynstagande till lagerökningen höjer emellertid den inkomstsumma,

som beräknats på grundval av försäljningen. De från 1938 års skörd

reserverade foderförråden togos säkerligen i anspråk för utfodring såväl under

år 1939/40, enär 1939 års skörd var betydligt sämre, som under 1940/41,

då på grund av missväxten 1940 återstående förråd helt borde ha tagits i

anspråk. Man känner icke närmare huru stora foderförråd, som sålunda upplagrats

under 1938/39 och ej heller huru stora förråd som i sin helhet tagits

i anspråk de följande åren. Den enda direkta vägledning, man i detta hänseende

äger, äro uppgifter som hösten 1941 insamlades genom livsmedelskommissionen

från hushållningssällskapen. Med ledning av dessa uppgifter

verkställdes en grov beräkning, enligt vilken den hösten 1940 befintliga

foderreserven skulle uppgå till följande storlek och värde enligt 1938/39 års

priser.

Foderreserv, befintlig hösten 1940 och tagen i anspråk år 1940/41.

Kv ant

ton

Hö .................. 264,000

Halm ................ 642,600

Fodersäd ............ 69,500

Oljekaksfoder ........ 27,300

Kli .................. 7,300

Summa

Avrundat

Värde efter

! t

milj. fe.

1938/39

förkrigspris

milj. kr.

120

9

öre/fe 1

10.8

140

9

öre/fe 1

12.6

60

11

öre kg

7.65

26

20.5

öre/kg

5.6

6

12

öre/kg

0.9

352

37.55

37.00

Som nämnts har säkerligen också under 1939/40 äldre lagerbehållningar

tagits i anspråk, men då inga uppgifter föreligga rörande omfattningen härav,

upptages i dessa beräkningar tills vidare inget avdrag för lagerminskning

detta år, ehuru så rätteligen borde ha skett. Såsom inkomst 1938/39

för lagerökning torde minst få uppföras värdet av de lager av hö, halm och

fodersäd, som realiserades 1940/41, sålunda i runt tal 30 milj. kronor. Av

oljekaksfoder och kli torde normalt ha funnits vissa lager vid jordbruket

från år till år (genomgångslager), varför man icke kan säga, att det anförda

uppkommit just 1938/39 eller något annat år. Något tillägg å 1938/39

års inkomster för lagerökning av dessa fodermedel torde därför icke vara

motiverat. Däremot bör avdrag för realisationen givetvis göras det år, då

lagret realiserades.

Ar 1941/42 kan någon lagerförändnng av betydelse icke ha ägt rum. Däremot

har 1942 års skörd beräknats komma att medföra en lagerreserv av

1 Uppnått realisationspris i ladugårdsskötsel enligt räkenskapsresultaten för svenska jordbruk.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

135

hö och halm på c:a 300 milj. fe, vilket efter förutnämnda förkrigspris (9

öre pr fe) ger ett värde av 27 milj. kronor. Priskontrollnämnden har ansett

att denna lagerökning bör upptagas såsom inkomst, vilket givetvis också

är en logisk konsekvens av föregående. Följande värdeförändringar i lantbrukarnas

foderlager beräknas sålunda hava uppkommit:

1938/39 ökning med 30 milj. kronor.

1939/40 minskning med okänt belopp.

1940/41 minskning med 37 milj. kronor.

1941/42 ingen ändring.

1942/43 ökning med 27 milj. kronor.

Jordbrukets kostnader.

1. Köpgödsel och jordbrukskalk.

Förbrukningen av konstgödselmedel liksom priser och värdesummor för

inköpta gödselmedel framgå av sammanställningen å nästa sida. Däri anförda

uppgifter om förbrukningen grunda sig på livsmedelskommissionens beräkningar,

medan priserna basera sig på uppgifter örn de vid försäljning till

jordbrukare allmänt tillämpade priserna i det s. k. standarddistriktet.

Vad jordbrukskalk beträffar, grunda sig kvantitetsuppgifterna på en inom

lantbruksförbundet verkställd undersökning för åren 1938/41. De anförda

kvantiteterna avse försäljningen av olika kalkslag, omräknade till ren kalk

(CaO). Priserna utgöra ett genomsnitt per deciton ren kalk.

2. Kostnad för inköpt utsäde.

Våren 1941 omsåddes 16,000 och våren 1942 21,000 ha utvintrad höstsäd

med vårvete. Den för detta ändamål använda utsädesmängden, som betraktas

såsom återköpt av i inkomstkalkylen upptagna kvantiteter, uppgår till

33,600 respektive 44,100 dt. Priset per dt har under 1941 utgjort 38 kronor

och 1942 37 kronor, vilket medfört en totalkostnad av:

1940/41 1941/42

Milj. kronor ...................... 1.28 1.63

Härtill komma ytterligare förädlingskostnaderna och handelsmarginalen

för det utsäde, som jordbruket inköpt från handeln. Denna kostnadspost

kan enligt uppgifter från livsmedelskommissionens spannmålssektion beräknas

på följande sätt:

Kvantitet,

1,000 ton

1938/39............

.......... 40,000

1939/40............

.......... 40,000

1940/41............

.......... 70,000

1941/42............

.......... 60,000

1942/43............

........... 60,000

Förädlings- kostnad och

han dels- marginal,

kr/ton

Värde,

milj. kr.

Totalkostnad

för utsäde,

milj. kr.

80

3.20

3.20

80

3.20

3.20

80

5.60

6.88

80

4.80

6.43

70

4.20

4.20

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kostnadsberäkning för köpgödsel och jordbrukskalk.

co

05

Chilesalpeter......

Kalksalpeter......

Kalkkväve........

Svavels, ammoniak

Ljungasalpeter ....

Källsalt, 40 %......

Superfosfat.......

Benmjöl..........

Thomasfosfat......

Jordbrukskalk

Summa

Summa milj. kronor

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

förbrukn.

ton

(kr/dt)

värde

milj. kr.

förbrukn.

ton

(kr/dt)

värde

milj. kr.

förbrukn.

ton

(kr/dt)

värde

milj. kr.

förbrukn.

ton

(kr/dt)

värde

milj. kr.

förbrukn.

ton

(kr/dt)

värde

milj. kr.

45,000

(17.81)

7.79

33,000

(18.41)

6.08

22,000

(20.29)

4.46

17,000

(20.94)

3.66

11,000

(23.19)

2.65

65,000

(16.61)

10.80

105,000

(16.95)

17.80

135,000

(20.29)

27.39

145,000

(20.81)

30.17

77,000

(23.85)

18.36

28,000

(17.13)

4.80

27,000

(19.66)

5.81

34,800

(22.55)

7.85

55,000

(23.48)

12.91

74,500

(25.87)

19.27

20,000

(16.00)

3.20

17,000

(16.86)

2.78

21,200

(20.20)

4.28

19,000

(22.23)

4.22

14,000

(24.68)

3.46

5,000

(15.88)

0.79

2,500

(16.48)

0.41

—

4,000

(21.67)

0.87

14,500

(23.71)

3.44

80,000

(12.87)

9.90

77,000

(15.41)

11.87

95,100

(15.78)

15.01

105,000

(16.87)

17.71

81,500

(20.24)

16.50

280,000

(7.25)

20.30

247,500

(9.68)

23.96

197,500

(10.85)

21.43

191,000

(11.88)

22.69

133,000

(16.14)

21.47

5,000

(10.80)

0.54

4,000

(12.67)

0.51

2,300

(13.70)

0.82

—

—

—

—

17,000

(6.95)

1.18

14,000

(7.80)

1.09

18,000

(9.87)

1.69

14,000

(10.68)

1.50

10,000

(15.65)

1.57

59.80

69.81

82.48

93.68

86.62

187,000

(2.76)

5.16

154,000

(3.01)

4.64

167,000

(3.86)

5.01

182,000

(3.95)

7.19

182,000

(4.79)

8.72

64.46

74.45

88.04

100.82

95.34

100. o

115,5

136.5

156.4

147.9

Index

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

137

3. Köpfodermedel.

Produktion, nettoimport och förbrukning av kli.

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

ton

ton

ton

ton

ton

Vete, handelskvarnar ..............

97,150

107,200

114,550

1 78,000

tullkvarnar ..................

16,100

16,100

13,350

212,000

utländskt kli (nettoimport) ....

20,500

12,000

19,100

15,000

Summa

133,750

135,300

147,000

105,000

2 70,000

Ingående lager ................

_

_

__

+ 32,000

Utgående lager................

—

- 32,000

- 15,000

Förbrukning

133,750

135,300

115,000

122,000

—

Råg, handelskvarnar................

19,300

22,300

18,600

_

_

tullkvarnar ..................

7,500

7,500

4,200

_

_

utländskt kli (nettoimport) ....

1,100

—

—

—

—

Summa

27,900

29,800

22,800

—

—

Havre..............................

20,850

24,400

23,900

18,800

35,000

Korn..............................

13,500

13,500

12,000

10,500

10,500

Övrigt (majs- och riskli).............

4,000

1,500

—

—

—

Summa kliförbrukning

200,000

204,600

173,700

151,300

116,600

Siffrorna för de tre första åren ha framräknats med ledning av handelsstatistiken

samt industristatistikens uppgifter om kliutbytet vid förmälning.

Uppgifterna för 1941/42—1942/43 grunda sig på livsmedelskommissionens

beräkningar.

Förbrukning av fodercellulosa.

Förbrukningen av fodercellulosa under 1940/41 och 1941/42 liksom beräknad

förbrukning under 1942/43 uppgår till nedanstående kvantiteter enligt

uppgifter från svenska spannmålsaktiebolaget och livsmedelskommissionen.

1940/41

1941/42

1942/43

ton

kr/dt

ton

kr/dt

ton

kr/dt

Total förbrukning:

cellfor, cellfor M och cellfor S......

85,700

180,000

cellfor MM ........................

14,300

297,000

Summa

100,000

477,000

8 75,000

Därav i jordbruk och vid skogskörsler:

cellfor, cellfor M och cellfor S......

70,700

16.63

165,000

12.00

12,500

14.96

cellfor MM ........................

11,800

12.00

277,000

12.26

51,000

15.11

Summa

82,500

442,000

63,500

Förbrukning för skogskörsler enl. nedan

11,100

30,700

23,900

Kvarstår förbrukning i jordbruket

71,400

411,300

39,600

Vägt medelpris ......................

15.88

12.10

15.08

1 Vete, råg- och kornkli.

8 Vete- och rågkli.

8 Härav beräknas gå till armé- och åkerihästar år 1940/41 17,500 ton, 1941/42 35,000 ton och

1942/43 11,500 ton.

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

Kvantitetsuppgifterna för åren 1940/41 och 1941/42 basera sig på försäljningsuppgifter

från spannmålsaktiebolaget. 1942/43 års siffror äro beräknade

av livsmedelskommissionen.

Beräkning av fodercellulosaåtgången vid skogskörsler.

För att fastställa hur mycket fodercellulosa, som använts i jordbruket, har

en beräkning gjorts rörande åtgången till skogskörsler enligt nedanstående.

Med de framräknade kvantiteterna åren 1940/41, 1941/42 och 1942/43 ha sedan

de i ovanstående tabell erhållna summorna minskats.

Förbrukning av

kg/fe

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

1,000

ton

milj.

fe

1,000

ton

milj.

fe

1,000

ton

milj.

fe

1,000

ton

milj.

fe

1,000

ton

milj.

fe

Havre ........

1.2

50

41.7

50

41.7

35

29.2

30

25

25

20.8

Hö............

2.1

40

16.7

50

20.8

45

18.8

30

12.5

60

25.0

Halm ........

4.5

20

4.4

30

6.7

20

4.1

15

3.3

20

4.4

Summa fe

62.8

69.2

52.4

40.8

50.2

Index ........

lOO.o

110.2

83.4

65.0

79.9

Virkesuttag ur

skogen milj. fm*

43.5

47.7

42.2

44,6

(47.5)

Index ........

100.0

109.7

97.0

102.5

109.2

Det antages att åtgången av foder för skogskörsler utvecklats på samma

sätt som virkesuttaget ur skogen. Ovan beräknade fodermängder av havre,

hö och halm skulle under sådana förhållanden behöva kompletteras med

följande mängder fodercellulosa.

1938/39 1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

Milj. fe........................ — —

8.5

23.6

18.4

Vilket motsvarar 1,000 ton...... — —

11.1

30.7

23.9

Fabriksavfall.

Kvantiteterna fabriksavfall från socker-, stärkelse- och potatisindustrien i

efterföljande kostnadstablå äro upptagna efter bruttobeloppen. Det tämligen

stora svinn, som plägar räknas å dessa fodermedel, torde nämligen uppstå

hos förbrukarna. Kvantiteterna melass grunda sig för åren 1938/39—1941/42

på sockerbolagens försäljningar med avdrag av användning till annat industriellt

ändamål (jästtillverkning) och för inblandning i fodercellulosa.

Beträffande sockersnilsel och betmassa grunda sig uppgifterna för åren

1938/39—1942/43 på verkliga försäljningar. För år 1942/43 äro kvantiteterna

fabriksavfall beräknade på grundval av de uppgifter om skörd, industriell

produktion och därur erhållet avfall, som sammanställts såsom underlag för

beräkningen av den animaliska produktionens storlek. För åren 1941/42

-—1942/43 ingår sockersnitsel under rubriken betmassa. Priserna på fabriksavfall

ha erhållits från företrädare för resp. industrier för åren 1938/39—

1942/43. Bland fabriksavfallet ingår även pulpa, men denna har ej medtagits

i kalkylen, ehuru den under de sista produktionsåren torde ha betingat ett

pris av 20 å 25 öre per hl. Den extrainkomst, som fabrikerna därigenom erhållit,

torde nämligen i huvudsak återföras till jordbrukare, som äro delägare

i fabrikerna. Då denna inkomst ej redovisats i inkomstkalkylen, kan ej

heller motsvarande utgift upptagas i kostnadskalkylen.

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

139

Foder av animaliskt ursprung.

I anslutning till sin granskning av inkomst- och kostnadsberäkningarna har

jordbrukskommitténs första delegation uttalat, att vid beräkningen av kostnaderna

för animaliskt foder hänsyn skulle tagas till kvantitetsförändringarna

beträffande ifrågavarande fodermedel, i den mån dessa vore kända. Jordbrukskommittén

beslöt sedan i enlighet härmed.

Livsmedelskommissionen har sammanställt efterföljande tillverkningssiffror.

Huruvida dessa grunda sig på lika fullständig statistik som industri- och

handelsstatistiken, på vilken de tidigare årens förbrukningssiffror grunda sig,

är tills vidare obekant.

Vid kostnadsberäkningen användas första periodens siffror såsom gällande

för produktionsåret 1941/42. Därvid har en sammanslagning skett av vissa

poster i de nu erhållna uppgifterna. Sålunda redovisas fisk- och sillmjöl som

»fiskmjöl». Fiskavfall, köttfoderkakor, köttmjöl, benblodmjöl, blodmjöl och

blodfoder redovisas under rubriken köttmjöl m. m. Fiskensilage har icke medtagits

i beräkningen utan förutsättes finna användning framförallt vid rävuppfödning.

Tillverkning av animaliskt foder och m

»h 1941—

8<,/e 1942

ineralfoder i

*/j 1942—

“/« 1942

ton.

V» 1942- S1/i2 1942

Fiskmjöl....................

....... 2,240

158

266

Sillmjöl.....................

....... 241

20

74

Fiskhömjöl.................

....... —

—

6

Fiskavfall, torrt.............

....... 17

—

—

Fiskensilage.................

....... 980

243

258

Köttmjöl....................

....... 4,742

584

914

Köttfoderkakor, omalda......

....... 30

5

6

Foderbenmjöl...............

....... 5,378

380

925

Bengrvn (foder) .............

....... 51

—

—

Benblodmjöl................

....... 2

—

—

Blodmjöl...................

....... 247

8

2

Blodfoder...................

....... 1

—

—

Mineralfoder................

....... 2,748

675

921

Foderman...................

....... 343

225

225

Mineralfodertillverkningen 1941/42 har helt åtgått till inblandning i fodercellulosa

och upptages därför icke särskilt i följande kostnadsberäkning.

För år 1942/43 ha vissa uppskattningar över tillverkningen verkställts

inom livsmedelskommissionen. Sedan de kvantiteter avdragits, som beräknats

bliva inblandade i cellulosa och kraftfoderblandningar, kvarstå vissa kvantiteter,

vilka upptagas särskilt i den efterföljande kostnadsberäkningen.

Priserna på fiskmjöl, köttmjöl, foderbenmjöl och tran ha erhållits från

olika firmor fram till den 5 juni 1942. Därefter gälla av staten fastställda

priser.

Beträffande fodermedel, som tidigare redovisats under rubriken »andra ej

spec.» och som huvudsakligen bestå av diverse vegetabiliska fodermedel,

hönsfodermjöl, snäckskal m. m., ha några uppgifter örn kvantiteter och värden

ej kunnat erhållas efter år 1940/41, varför denna post helt uteslutits ur

beräkningarna.

Återinköpt fodersäd.

Livsmedelskommissionen beräknar att under 1942/43 c:a 150,000 ton av den

fodersäd, som jordbrukarna komma att avstå, skall återförsäljas till andra

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kostnadsberäkning för fodermedel.

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

förbruka

förbrukn.

förbrukn.

förbrukn.

förbrukn.

i ton

milj. kr.

i ton

milj. kr.

i ton

milj. kr.

i ton

milj. kr.

i ton

milj. kr.

(kr/dt)

(kr/dt)

(kr/dt)

(kr/dt)

(kr/dt)

Kraftfoder.

Majs ...........................

95,300

16.98

73,500

14.05

6,930

1.28

_

__

_

__

(17.76)

(19.11)

(18.60)

Kli av vete.....................

133,750

17.08

135,300

22.23

115,000

18.98

122,000

20.13

70,000

12.45

Kli av råg......................

(12.77)

27,900

3.14

(16.43)

29 800

4.61

(16.60)

22 800

3.63

(16.60)

(17.78)

(11.24)

(15.46)

(15.50)

Kli av havre...................

20,850

1.86

24,400

2.79

23,900

2.76

18,800

3.01

35,000

4.41

(8.90)

(11.46)

(11.55)

(16.00)

(12.60)

Kli av korn....................

13,500

1.62

13,500

2.09

12,000

1.86

10,500

1.68

10,500

1.32

(11.24)

(15.46)

(15.50)

(16.00)

(12.60)

»övrigt»........................

4,000

0.45

1,500

0.23

—-

—

—

—

_

_

(11.24)

(15.46)

Linkakor och -mjöl.............

21,000

4.52

20,800

4.87

5,320

1.28

—

_

_

_

(21.62)

(23.41)

(24.00)

övriga oljekaksfoder.............

220,000

45.08

184,200

44.06

152,546

35.86

125,000

36.59

100,000

33.00

(20.47)

(23.92)

(23.50)

(29.27)

(33.00)

Summa

90.53

94.93

60.54

61.41

51.18

Fodercellulosa......................

_

_

_

__

71,400

11.34

411,300

50.01

39,600

5.97

(15.88)

(12.16)

(15.08)

Fabriksavfall.

Melass..........................

53,260

3.71

55,700

4.86

53.830

4.85

21,000

2.29

35,000

3.95

(6.96)

(8.72)

(9.00)

(10.92)

(11.28)

Sockersnitsel....................

7,900

0.67

7,330

0.64

6,520

0.48

—

—

_

_

(7.28)

(7.83)

(7.33)

Betmassa.......................

1,007,000

2.52

892.700

2.23

905,000

2.44

895,800

2.51

787,400

2.28

(0.26)

(0.25)

(0.27)

(0.28)

(Ö.29)

Drank, hl.................

1,681,000

0.42

1,956,300

0.48

1,432,000

0.43

580,000

0.17

—

—

(0.26)

(0.26)

(0.80)

(Ö.30)

Drav, hl........................

425,900

0.45

434,400

0.46

348,000

0.63

117,000

0.23

174,000

0.86

(1.05)

(1.06)

(t.80)

(2.00)

(2.00)

Summa

7.70

8.57

8.88

5.20

6.68

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kostnadsberäkning för fodermedel (forts.).

1938

1939

1940/41

1941/42

1942/43

förbrukn.

förbrukn.

milj. kr.

milj. kr.

milj. kr.

i ton

milj. kr.

i ton

milj. kr.

(kr/dt)

(kr/dt)

Animaliskt foder.

Fiskmjöl........................

4,185

0.87

5,952

1.86

1.96

2,481

1.12

_

_

(45.-)

Köttmjöl m. m..................

789

0.13

2,591

0.49

0.80

5,009

1.30

3,400

1.09

(26.-)

(32.-)

Foderbenmjöl...................

1,379

0.25

1,905

0.35

0.40

5,378

1.45

1,500

0.41

(27.-)

(27.-)

Mineralfoder....................

5,567

1.64

6,070

1.76

1.48

_

_

2,000

1.34

(67.-)

Tran...........................

991

0.65

1,484

1.14

1 0.80

343

1.44

225

0.95

(420.—)

(420.-)

Summa

3.54

5.10

5.44

5.31

3.79

1938/39

1939/40

Milj. kronor

1 4.58

•5.10

1 Fyra mån. 1938 och 8 mån. 1939. — 2 1939 års värde.

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Sammandrag för allt köpfoder, milj. kronor.

1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/43

Kraftfoder.............. 90.53 94.93 65.54 61.41 51.18

Fodercellulosa .......... — — 11.34 50.01 5.97

Fabriksavfall............ 7.67 8.57 8.83 5.20 6.58

Animaliskt foder ........ 4.58 5.10 5.44 5.31 3.79

Återinköpt fodersäd...... — —_—_—_1-50

Summa 102.78 108.60 91.15 121.93 69.02

Avgår fodermedelsrabatter —_—_6.78_—_—

Summa milj. kronor 102.78 108.60 84.37 121.93 69.02

Index 100.0 105.6 82.1 118.6 67.1

jordbrukare. Till skillnad från föregående år uttages därvid ett pris, som med

1 krona per dt överstiger det pris, lantbrukarna erhållit vid försäljningen.

Härför uppkommer sålunda en kostnad av 1.5 milj. kronor.

4. Maskiner och redskap.

Kostnaderna för maskiner och redskap ha hittills beräknats under antagande

av en årlig inköpsvolym, motsvarande genomsnittsinköpen under åren

1935—37. Kostnadssumman för denna inköpsvolym har beräknats med användande

av de under respektive år gällande priserna och betraktats såsom

erforderlig för att vidmakthålla det under 1938/39 befintliga maskinbeståndet.

Härtill har lagts kostnaden för underhåll genom reparationer. Metoden

överensstämmer med det vid taxering av inkomst av jordbruk tillämpade

förfaringssättet, att ersättningsinköp av maskiner upptagas som utgift för

respektive år. Jordbrukskommitténs första delegation har i samband med

sin granskning av beräkningsgrunderna hänvisat till att industriföretag vid

den nuvarande priskontrollen icke få räkna med en höjning av avskrivningarna,

som svarar mot prisstegringen, samt ansett, att de för andra näringsgrenar

tillämpade avskrivningsprinciperna böra följas även vid beräkningen

av jordbrukets kostnader. Delegationen har mellertid icke för närvarande

ansett sig kunna taga ställning till vilken beräkningsmetod, som därvid bör

förordas, utan beslutat att tills vidare godtaga den hittills tillämpade.

Till belysande av metodfrågan anföres i det följande en sammanställning

av resultaten enligt olika beräkningsgrunder, nämligen dels uppgifter ur den

av livsmedelskommissionen verkställda undersökningen av jordbrukets kontanta

inkomster och utgifter på basis av självdeklarationer (bil. 3 till Kungl.

Maj:ts proposition nr 319/1942), dels resultaten av inom lantbruksförbundet

på basis av handels- och industristatistiken (import, export samt inhemsk

tillverkning) gjorda beräkningar över jordbrukets kostnader för inköp av

maskiner och redskap jämte underhållskostnader, dels resultaten av de hittillsvarande

beräkningarna och dels slutligen en beräkning, vari avskrivningskostnadema

för varaktigare maskinslag beräknats med tillämpande

av 10-årig avskrivningsperiod.

Den förstnämnda undersökningens resultat är ej direkt jämförbart med

de övriga, enär däri ingå kostnaderna för vissa maskinslag, främst traktorer,

vilka icke äro medtagna i de övriga beräkningarna; särskild beräkning har

nämligen företagits beträffande avskrivnings- och underhållskostnaderna

för traktorer. Vidare bör från kostnadssumman avdragas inkomst av jordbrukarnas

egen försäljning av maskiner och redskap. Även örn dessa juste
-

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kostnader för maskiner och redskap.

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

143

00 CO

CO CO

O 0*

CM (M

<x» co

»O OS CO »O CO o

CO CM

''COCOC^CMHH

CO CD CD CO CO CD CO

CO T-t

js ’ss

CO Q-CO ro ro ro

■3 fjM

X- V- rr>

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Majlis proposition nr 246.

ringar vidtagas, vilket här icke kunnat ske, torde kostnaderna enligt deklara

tionsundersökningen likväl komma att ligga högre än enligt de övriga beräkningarna.

Deklarationsundersökningen visar även den starkaste relativa stegringen,

om genomsnittsinköpen under åren 1935 och 1937 tagas till utgångspunkt

för en jämförelse (se indextalen). Den på industri- och handelsstatistiken

grundade beräkningen (B) ger ej värden, som för de olika åren motsvara

jordbrukarnas inköp, enär man icke känner fabrikanternas och försäljarnas

lagerhållningar. Beräkningen av kostnaderna med 10-årig avskrivning

å inköpta maskiner ger de lägsta kostnadsbeloppen under den tid undersökningen

omfattar. Detta beror dels på att tillgänglig statistik icke medgivit

medtagande av alla maskinslag i denna beräkning, varför beloppen i sin

helhet äro för låga, dels på att maskininköpen under depressionsåren i början

av 1930-talet voro synnerligen låga. Den 10-åriga avskrivningsmetoden

medför en stark eftersläpning, och kostnadsstegringen på grund av de ökade

maskininköpen under de senaste åren kommer vid denna beräkningsmetod

icke fullt till synes, förrän stegringen av inköpen upphört eller förbytts i

nedgång.

En jämförelse mellan den sistnämnda beräkningsmetoden och den hittills

vid kostnadsberäkningarna tillämpade visar sålunda från 1938/39 en mindre

kostnadsstegring under åren fram t. o. m. 1942/43. Det är emellertid tydligt,

att den hittills använda beräkningsmetoden, grundad på fast genomsnittlig

inköpsvolym, icke tager nöjaktig hänsyn till den fortgående ökningen av

maskininköpen eller med andra ord till jordbrukets fortskridande mekanisering.

På längre sikt torde därför en omläggning av beräkningarna vara

erforderlig, så att kostnadsstegringama genom ökade inköp bliva beaktade.

Detta blir så mycket mera påkallat, om minskningen av arbetsåtgången genom

rationalisering skall noggrant beaktas. Då emellertid en dylik omläggning

kräver ytterligare komplettering av statistiken och övervägande av metoden

samt då kostnadsstegringen för år 1942/43 enligt hittills gjorda undersökningar

blir i stort sett densamma vid tillämpande av avskrivningsmetoden

som vid den hittills tillämpade metoden, har den tidigare beräkningsgrunden

här bibehållits. Enligt denna erhålles följande resultat:

1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/43

milj. kronor........... 72.81 83.20 94.32 101.09 105.56

index................. 100.0 114.3 129.5 138.8 145.0

5. Traktorkostnader.

Traktorbeståndet 1940/41 och 1941/42 har beräknats på grundval av traktorinventeringarna

åren 1937 och 1940 samt uppgifter om årliga försäljningar

till jordbruket av nya traktorer och utrangering av gamla. För året

1942/43 har en försiktig uppskattning skett. En ny traktorräkning har företagits

1942, vilken visat väsentligt större traktorbestånd än tidigare räkningar

och större än det nedan anförda, nämligen omkring 27,000 traktorer. Då nu

nämnda räkningsresultat icke anses vara jämförligt med de tidigare räkningarna

(traktorbeståndet kan icke ha undergått sådan ökning sedan 1940),

ha vi emellertid funnit oss tillsvidare icke kunna använda den senaste räkningens

resultat för våra beräkningar.

1940/41 1941/42 1942/43

Antal traktorer......... 20,240 19,840 20,000

» dragbilar........ 4,500 3,500_3,500

24,740 23,340 23,500

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 246. 145

Traktorerna beräknas liksom tidigare vara till hälften av lätt och till hälften

av tung typ.

Vid 1942 års utgång vörö c:a 12,000 traktorer avstängda från tilldelning

av brännoljor. Denna avstängning drabbar i främsta rummet tunga traktorer.

Därför räknas i det följande med att brännolja tilldelas endast lätta traktorer.

Enligt uppgifter, som inhämtats från statens industrikommission över antalet

till lantbrukstraktorer levererade gengasaggregat, skulle samtliga de från

brännoljetilldelning avstängda traktorerna nu ha försetts med gengasaggregat.

Detta framgår av följande sammanställning över antalet till lantbrukstraktorer

försålda aggregat.

Under år 1940............................. 2,674 st.

» » 1941 ............................. 3,287 »

» första halvåret 1942.................. 2,569 > g,530 st. till 1/t 1942.

» tredje kvartalet 1942 ......................... 2,409 >

» fjärde kvartalet 1942 ......................... 1,160 >

Summa försålda aggregat fr. o. m. 1940 t. o. m. 1942 12,099 st.

I dessa summor ingå icke aggregat som tillverkats vid mindre fabriker, ej

heller hemtillverkade aggregat.

Med ledning av dessa uppgifter angående påmonterade aggregat har det

genomsnittliga antalet gengasdrivna traktorer i lantbruket under produktionsåren

1940/41 och 1941/42 beräknats. Ett obetydligt tillägg har gjorts

för hemtillverkade aggregat. Hänsyn har tagits till den tidpunkt på året, vid

vilken aggregaten påmonterats. 3/6 av en traktors årliga användning har beräknats

äga rum under vår- och sommararbete samt 2/o i höstarbelet. De

traktorer, som försetts med gengasaggregat på vintern, ha därför räknats

som 3/5 gengastraktor o. s. v. En viss fortsatt övergång till gengasdrift under

första kvartalet 1943 har förutsatts. Genom detta förfaringssätt lia följande

siffror erhållits.

Antal gengastraktorer i lantbruket 1941—42 ......................... 7,600

» » 1942—43 ......................... 12,800

Till vår- och sommararbetet 1943 beräknas 13,400 lantbrukstraktorer vara

försedda med gengasaggregat. Av dessa beräknas 10,000 vara av tung och

3,400 av lätt typ. Antalet dragbilar förutsättes oförändrat eller 3,500 st. Även

totala antalet traktorer antages bli oförändrat.

Traktoranvändningen 1941/42 och 1942/43 skulle sålunda ha följande omfattning:
1941/42

1942/43

Oljedrivna tunga traktorer i bruk....... 1,735 —

» lätta » , > 9,920 7,200

Gengasdrivna tunga » » » 7,600 10,000

» lätta » » » — 2,800

Dragbilar................................ 3,500 3,500

Oljedrivna traktorer ej i bruk (tunga)...... 585 —

23,340 23,500

Tilldelningen 1941/42 utgjorde förutom startbensin sammanlagt 17,400 m3

traktorfotogen och brännolja. Dessutom antages, att jordbrukarna förbrukat

c:a 1,000 m3 ur egna lager. Tillsammans räcker detta till 300 timmars körning

per traktor och 160 timmar per dragbil. 1942/43 beräknas tilldelningen

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 246. 10

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

komma att utgöra c:a 12,000 m3 motyl, svarande mot c:a 8,000 m3 motorfotogen,

samt 3,100 m3 brännolja. Kvantiteten beräknas räcka för en körning

av 250 timmar per traktor och 180 timmar per dragbil.

För gengasdrivna traktorer räknas med en användningstid av 700 timmar

per år under 1941/42 samt med endast 600 timmar per traktor och år under

1942/43. Montering av gengasaggregat torde i början lia skett i huvudsak på

större traktorer, tillhörande stora gårdar, där traktorerna kunnat utnyttjas

intensivt. Numera monteras gengasaggregat i allt större utsträckning även

på mindre traktorer, vilka ofta tillhöra små gårdar, där man ej kan utnyttja

traktorerna under lika stort antal timmar som vid storbruken. En sänkning

av antalet beräknade körtimmar per år från 700 till 600 kan därför

anses motiverad.

Antalet driftstimmar per år blir enligt det föregående

olj edrivna tunga traktc

» lätta »

gengasdrivna tunga »

» lätta »

1941/42

1942/43

1,000-tal tim.

1.000-tal tim.

.. 520.5

—

.. 2,976.0

1,800.0

.. 5,320.0

6,000.0

—

1,680.0

.. 560.0

630.0

9,376.5

10,110.0

Kostnaderna för traktordriften bestå i avskrivnings- och underhållskostnader

samt kostnader för driv- och smörjmedel.

De i det följande använda normerna för beräknande av kostnaderna för

avskrivning och underhåll ha uppgjorts efter samråd med jordbrukstekniska

föreningen.

1. Avskrivningskostnader.

1941/42

1942/43

--------- ~ 1 ----o

Gengasdrivna traktorer, lätta

avskrivn.

procent

vägd års- avskrivn.

kronor

avskrivn.

procent

vägd årsav- skrivn.

kronor

. 7.5

373

—

—

k 4.0

199

4.0

—

. 8.33

240

8.33

242

. 15.4

766

15.4

773

—

—

16.0

465

. 20.0

160

20.0

160

För oljedrivna i bruk varande traktorer har använts den avskrivningsprocent,

som gäller vid »normal» användningstid, d. v. s. c:a 450 timmar per

år. En viss ehuru låg avskrivning har räknats även för traktorer, som ej äro

i bruk. Någon förslitning av dessa sker givetvis ej, men det måste tagas hänsyn

till att en traktors värde nedgår ej enbart på grund av förslitning utan

även därigenom, att den blir gammal och omodern. För gengasdrivna traktorer

har räknats med en större avskrivning, dels emedan användningstiden

per år är hög, dels därför att förslitningen av motorn är avsevärt större

vid drift med gengas än med oljebränsle. Dessutom tillkommer avskrivning

på aggregaten, vilka med den användningstid per år, det här är fråga om,

måste avskrivas på 3 år. Denna kostnad behandlas i nästa punkt av beräkningarna.

2. Underhållskostnad.

Underhållskostnaden beräknas uppgå till följande belopp i kronor per

driftstimme:

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

147

Vid olj edrift

tung traktor...........

lätt traktor och dragbil

Gengasdriven traktor____

1941/42 1942/43

res-del.

rep.

res-del.

rep.

0.19

0.17

0.20

0.19

0.13

0.11

0.13

0.12

0.24

0.21

0.25

0.23

För gengasdrivna traktorer blir den sammanlagda kostnaden för amortering

och ränta på aggregat samt underhåll och skötsel av detsamma i genomsnitt

805 kronor för de traktorer, som voro i bruk under 1941/42. För år

1942/43 beräknas motsvarande kostnad till 808 kronor.

3. Driv- och smörjmedelskostnad.

1941/42 ,,Sufma

'' milj. kronor

Av livsmedelskommissionen beräknad kostnad för tilldelad motorfotogen,

brännolja och bensin................................... 10.60

Jordbrukarnas eget lager 1,000 m3 å 0.617 kr/liter.................. 0.62

Årskostnad för gengasved, 462 hl. å 1.80 kr = 832 kr/traktor........ 6.32

Smörjolja, 0.30 liter/traktortimme å 1.70 kr/liter.................... 4.78

Summa kronor 22.32.

1942/43

11,000 m3 »motyl 85> å 0.78 kr/liter................................ 8.58

1,000 m3 »motyl 50» å 0.89 kr/liter................................ 0.89

3,100 m3 brännolja å 1.23 kr/liter................................ 3.81

Årskostnad för gengasved, 396 hl/traktor å 3.10 kr/hl............... 15.71

Smörjolja, 0.22 liter/traktortimme å 2.35 kr/liter.................... 5.23

34.22.

Sammandrag av kostnader för traktorer.

1941/42 1942/43

milj. kronor milj. kronor

Avskrivning:

lätta traktorer i bruk, oljedrivna................ 2.38 1.74

tunga, oljedrivna traktorer i bruk .............. 0.65 —

tunga oanvända traktorer...................... 0.12 —

gengastraktorer, tunga.......................... 5.82 7.73

» , lätta .......................... — 1.30

dragbilar...................................... 0.56 0.56

Underhållskostnad:

oljedrivna lätta traktorer och dragbilar.......... 0.85 0.61

oljedrivna tunga traktorer...................... 0.19 —

gengastraktorer................................ 2.39 3.69

kostnader för gengasverk ...................... 6.12 10.34

Driv- och smörjmedelskostnad .................. 22.32 34.22

Summa milj. kronor 41.40 60.19

Index (1938/39: 18.07 milj. kronor = 100) 229.1 333.1

6. Diverse kostnader.

Beräkningsgrunderna för vissa av de i detta avsnitt redovisade kostnadsposterna

ändrades hösten 1942. Sålunda har kostnaden för mjölkfrakter varit

föremål för en speciell utredning. Ändrade beräkningsgrunder ha även till
-

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

lämpats beträffande posterna AlV-syra, elkraft, torvströ, allmänna omkostnader

och mjölkkontroll.

AB Syrafoder har lämnat uppgifter örn kvantiteter av och priser på försåld

AlV-syra under respektive år.

För elkraft har gjorts en specialundersökning, varvid som ledning tjänat

uppgifter örn elektrifieringens omfattning och utveckling, administrationskostnader

och kraftkostnader. De härvid framräknade kostnaderna för elkraften

äro genomgående väsentligt högre än enligt tidigare beräkningar,

vilket bland annat beror på att i beräkningen nu även medtagits kostnaderna

för gårdsnäten samt installationskostnaderna för lyse och motorer. Härigenom

har en brist i de hittillsvarande beräkningarna nu avhjälpts. Även i

övrigt är den nu verkställda beräkningen mera fullständig. I prognosen

för 1942/43 har man utgått från att nyanläggningarna bliva av samma

omfattning som år 1941/42. Detta bestyrkes av elektrifieringsberedningen,

som beräknar, att nyanläggningarna 1942/43 på grund av de nu genomförda

lättnaderna i koppartilldelningen skola uppgå till sådan omfattning,

att kostnaderna för desamma bliva i stort sett oförändrade jämfört med kostnaderna

1941/42.

Tidigare ingick under rubriken »kraft och lyse» såväl elkraft som bränsle

till stationära motorer samt fotogen för belysningsändamål. Under benämningen

»elkraft» ingår nu endast kostnaderna för elektrisk energi. För de

båda övriga posterna ha beräkningar påbörjats, men på grund av svårighet

att insamla ett tillförlitligt material ej hunnit slutföras. Dessa poster ha

därför helt utelämnats ur beräkningarna.

Uppgifter om torvströförbrukningen respektive år ha erhållits från livsmedelskommissionens

planlägéningsavdelning. För tidigare framlagda beräkningar

har en fast kvantitet legat till grund. För posterna »allmänna omkostnader»

och »mjölkkontroll» har någon utredning ej hunnit verkställas

utan här har i enlighet med beslut av jordbrukskommittén räknats med vissa

procentuella höjningar, nämligen för 1939/40 med 5 procent, för 1940/41

med 10 procent samt för 1941/42 och 1942/43 med 15 procent stegring.

De erhållna resultaten beträffande diverse kostnader redovisas i följande

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

milj. kr.

milj. kr.

milj. kr.

milj. kr.

milj. kr.

Mjölkfrakter...............

15.70

18.85

23.06

27.83

36.39

Övriga frakter:

Biltransporter............

7.13

9.83

11.97

13.16

13,46

Järnvägstransporter......

5.00

5.09

5.50

5.50

5.50

Skördegarn ..............

2.55

3.89

4.61

5.64

8.11

Hösalt..................

0.48

0.65

0.92

0.95

1.03

AlV-svra................

0.13

0.23

0.35

0.56

0.56

Betningsmedel...........

1.10

1.08

1.10

1.09

1.09

El. kraft................

31.16

33.89

40.83

47.28

52.69

Hästskor................

2.21

2.98

3.30

3.30

3.36

Hästskosöm.............

1.46

1.90

1.99

2.03

2.03

Silfilter..................

0.97

1.15

1.59

1.71

1.71

Rengöringsmedel.........

3.11

5.22

5.75

6.21

6.21

Torvströ................

4.32

4,83

7.05

5.52

5.00

Allmänna omkostnader ...

17.09

17.94

18.80

19.65

19.65

Mjölkkontroll............

1.81

1.90

1.99

2.08

2.08

Summa

94.22

109.43

128.81

142.51

158,87

Index

100.0

116.1

136.7

151.3

168.6

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

149

7. Ekonomibyggnader.

a) Vanliga byggnader.

Jordbrukskommitténs första delegation föreslog år 1942 i anslutning till

sin granskning av beräkningarna, att kostnaderna för underhåll av ekonomibyggnader

skulle omräknas, så att den verkliga kostnadsstegringen bättre

redovisades, vilket förslag också biträddes av jordbrukskommittén. Härvid

åsyftades bl. a., att den ökade förekomsten av ackordsarbeten på landsbygden

skulle beaktas vid beräkningarna.

Såsom framgått av andra utredningar medför tillämpandet av ackordspriser

vid byggnadsarbete inom lantbruket högre kostnader än tillämpandet av

timlöner. Uppenbarligen skulle därför ett hänsynstagande till den successiva

övergången till ackordsprissystemet medföra en starkare stegring av byggnadskostnaderna

än som framkommit vid hittillsvarande beräkningar. Det

har emellertid icke för närvarande visat sig vara möjligt att erhålla ett något

så när riktigt mått på den kostnadsökning, som blivit följden av denna

övergång, enär erforderligt material saknas rörande den omfattning, i vilken

ackordspriser resp. timlöner kommit till tillämpning under olika år. En omläggning

av beräkningarna enligt de anförda grunderna torde därför få anstå,

till dess härför erforderligt material kan framskaffas.

Vid behandlingen av denna fråga har emellertid övervägts en omläggning

av beräkningarna på annat sätt, varigenom byggnadskostnaderna torde komma

till uttryck på ett riktigare sätt än hittills varit fallet. Omläggningen

består i att en större del av de totala kostnaderna för byggnader beräknas

såsom underhåll och sålunda göres rörlig, medan en mindre del beräknas

såsom avskrivning och hålles vid oförändrad nivå. En dylik omläggning är

i och för sig motiverad av att underhållet i verkligheten utgör en större del

av de sammanlagda kostnaderna för byggnaderna än som förutsatts i de

tidigare beräkningarna. Den torde emellertid också i viss mån kunna eliminera

den påtalade bristen, att ackordslönekostnaderna ej kunnat beaktas i

beräkningarna. Till frågans belysande skall följande anföras.

Hittillsvarande kostnadsberäkningar grunda sig på en undersökning om

de genomsnittliga kostnaderna för nybyggnad och underhåll av ekonomibyggnader

under åren före kriget. Den sammanlagda kostnadssumma, som

härvid erhölls, fördelades på nybyggnadskostnad (avskrivning) med ett belopp,

som motsvarade den enligt beräkningen erforderliga ny- och ombyggnadsvolymen

i genomsnitt per år eller, annorlunda uttryckt, avskrivningskostnaden

på det erforderliga byggnadsbeståndet, beräknat efter nyvärde. Återstoden

av kostnadssumman upptogs som underhållskostnad. Denna kom härvid

att motsvara endast 0.56 procent av det totala nybyggnadsvärdet. Tilllämpandet

av en så låg underhållsprocent ansågs försvarlig, dels enär kostnaderna

för mera genomgripande omändringar av byggnader inkluderades i

nybyggnadskostnaderna (avskrivningarna), dels enär underhållsarbeten till

icke ringa del ansågos kunna utföras av jordbrukets egen arbetskraft. Större

delen eller nära ''6U av de totala, särskilt betalda byggnadskostnaderna kom

härigenom att hänföras till avskrivning, medan en mindre del hänfördes

till underhåll (år 1938/39 62.21 resp. 22.44 milj. kronor). Fördelningen är

av mindre betydelse, så länge såväl avskrivningskostnaderna som underhållskostnaderna

behandlas såsom rörliga. Då någon höjning av avskrivningskostnaderna

nu emellertid av kända skäl icke får beräknas, torde det vara

av vikt, att underhållskostnaderna upptagas till belopp, som bättre motsvara

de faktiska förhållandena. De hittills tillämpade grunderna äro mera

tillämpliga, ela fråga är om ett relativt ungt byggnadsbestånd och då

förnyelse skor i förutsatt omfattning. Jordbrukets byggnadsbestånd är emel
-

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

lertid genomsnittligt tämligen gammalt och förnyelsen torde under senaste

årtionde icke haft en omfattning som motsvarat behoven. Underhållet blir

därför i stället mera omfattande och kostsamt. Följande uppgifter om byggnadsunderhåll

och nybyggnad, hämtade från de av livsmedelskommissionen

med hjälp av självdeklarationerna företagna undersökningarna, giva i detta

hänseende viss vägledning.

Jordbrukets utgifter för byggnader, milj. kronor.

1932 1935 1937 1938 1940

Underhåll av byggnader ........ 33.9 45.9 60.6 70.0 69.6

Ny-, till- och ombyggnad........ 15.1 28.3 30.1__39^1_ 18.0

Summa 49.0 74.2 90.7 109.1 87.6

Vid bedömandet av ovanstående utgifter får beaktas, att desamma omfatta

även bostadsbyggnader somt att kostnaderna för ny-, till- och ombyggnad

torde vara ofullständigt redovisade, enär de icke få avdragas vid inkomsttaxeringen.

Tydligt är emellertid, att underhållskostnaderna i verkligheten äro

större än de i kalkylerna över jordbrukets inkomster och kostnader förut

upptagna. Enligt uppgifter från fackmän bör man icke räkna med lägre underhållskostnad

än 1 procent av nybyggnadskostnaden.

Med stöd av ovanstående har utarbetats en kalkyl, i vilken underhållskostnaden

för 1938/39 beräknats efter 1 procent av nybyggnadskostnaden samma

år och för de följande åren höjts med stegringen av timlöner och materialpriser.

Samtidigt har avskrivningskostnaden för 1938/39 sänkts med motsvarande

belopp. Det kunde möjligen anses riktigast att bibehålla den senare delen

av kostnaden oförändrad, även om underhållskostnaden höjes. Då emellertid

den hittillsvarande beräkningen hänför sig till ett modernt byggnadsbestånd,

medan det förefintliga beståndet i verkligheten är ganska gammalt,

synes för närvarande kunna räknas med avskrivningskostnader, som hänföra

sig härtill. I detta sammanhang må påpekas att de vid jordbrukets beskattning

tillämpade värdeminskningsavdragen för byggnader (inklusive bostadsbyggnader)

i regel utgöra 1 procent av taxeringsvärdet, minskat med skogsmarkens

värde. Detta motsvarar för hela jordbruket icke mera än c:a 45 milj.

kronor per år. Å andra sidan får beaktas, att detta belopp, som med all sannolikhet

väsentligt understiger kostnaderna för normal förnyelse av byggnadsbeståndet,

näppeligen kan läggas till grund för dessa beräkningar.

Enligt den vid tidigare beräkningar tillämpade fördelningen av byggnadskostnaderna

på avskrivningar och underhållskostnader skulle följande resulto.

t erhallas *

1938/39 1939/40 1940 41 1941/42 1942/43

Avskrivning, milj. kronor.. 62.21 62.21 62.21 62.21 62.21

Underhåll, » » .. 22.44 25.93 28.28 31.56 34.41

Summa 84.65 88.14 90.49 93.77 96.62

Index 100.0 104.1 106.9 110.8 114.1

Med utgångspunkt från den i det föregående motiverade omläggningen ha

byggnadskostnaderna beräknats på följande sätt:

Avskrivning, milj. kronor..

Underhåll, » >

1938/39

44.35

40.30

1939/40

44.35

46.57

1940/41

44.35

50.79

1941/42

44.35

56.68

1942/43

44.35

61.79

Summa, milj.

kronor 84.65

Index 100.0

90.92

107.4

95.14

112.4

101.03

119.4

106.14

125.4

s. 151 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 246-

151

Mot denna beräkning kan erinras, att byggnadsunderhållet för närvarande

torde eftersättas och att de faktiska utgifterna av detta skäl icke stegrats i

den grad, som beräkningen utvisar. Denna erinran har givetvis betydelse i

den mån det kan förutsättas, att det för tillfället uppskjutna underhållet senare

kan utföras till lägre kostnad. Å andra sidan får ihågkommas, att hänsyn

icke tagits till ackordsprissystemets fördyrande inverkan och icke heller

till kostnadsstegringen för nybyggnader.

b) Silosanläggningar m. m.

Jordbrukskommitténs första delegation hade även föreslagit, att kostnaderna

för AlV-silos, gödselstäder, gödselvattenbrunnar och vattenledningar såvitt

möjligt skulle beräknas. En sådan beräkning framlägges nedan beträffande

silosanläggningar. Rörande övriga ovannämnda anläggningar har någon

motsvarande beräkning tills vidare icke kunnat verkställas för de olika

åren.

Antalet i bruk befintliga silos av viss beskaffenhet och storlek (gropsilos)

har för olika år beräknats med hjälp av uppgifter om försäljningen av AIVsyra.

Därigenom har också antalet under olika år nyuppförda silos kunnat

approximativt beräknas. Sedan anläggningskostnaden för dessa beräknats, har

årskostnaden erhållits genom att utgå ifrån en 7-årig avskrivningsperiod, vilken

anses motsvara livslängden. Någon särskild underhållskostnad har icke

ansetts böra upptagas.

De beräknade avskrivningskostnadema för silosanläggningar äro följande:

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

milj. kronor.............. 0.03

0.04

0.08

0.14

0.25

De sammanlagda kostnaderna för vanliga ekonomibyggnader

silosanläggningar ha sålunda beräknats till följande belopp:

samt för

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

Byggnader, milj. kronor .... 84.65

Silosanläggningar, milj. kronor 0.03

90.92

0.04

95.14

0.08

101.03

0.14

106.14

0.25

Summa milj. kronor 84.68

90.96

95.22

101.17

106.39

Index 100.0

107.4

112.4

119.5

125.6

8. Grundförbättringar.

Kostnaderna för grundförbättringar ha uppdelats på underhåll och avskrivning,

varvid avskrivningskostnadema hållits oförändrade sedan 1938/

39. Avskrivningen avser uteslutande täckdiken, för vilka däremot inget underhåll

beräknats. Denna senare kostnadspost hänför sig till öppna diken.

Följande årliga kostnader lia erhållits:

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

Avskrivning, milj. kronor....

3.72

3.72

3.72

3.72

3.72

Underhåll, » » ....

3.82

4.09

4.68

5.34

5.89

Summa milj. kronor

7.54

7.81

8.40

9.06

9.61

Index

ioo.o

103.6

111.4

120.2

127.5

9. Arbetskostnader.

I de på våren 1942 framlagda inkomst- och kostnadsberäkningarna redovisades

två alternativ beträffande arbetskostnaderna. Enligt det ena avräknades

hela den arbetslcraftsbesparing, som beräknats uppkomma på grund av

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

minskad skörd, på resp. skördeår (1940 och 1941). Enligt det andra fördelades

denna arbetskraftsbesparing med lika belopp på detta och följande år.

I här föreliggande beräkningar har det sistnämnda förfaringssättet tillämpats.

Inom jordbrukskommittén ha principerna för arbetskostnadsberäkningarna

prövats bl. a. i anslutning till en rapport rörande de hittills tillämpade

metoderna för inkomst- och kostnadsberäkningarna, som avgivits av kommitténs

första delegation. Härvid ha vissa ändringar i beräkningssättet företagits.

I naturalönen inräknas sålunda potatis med en kvantitet av 900 kg

mot 1,000 kg vid föregående kalkyler. Denna reduktion har företagits, enär

det ansetts befogat att bättre anpassa kvantiteten till familjens verkliga konsumtion.

Vedkvantiteten har höjts från 12 till 20 m3. Värdet av bostadsförmån

har tills vidare upptagits med oförändrat belopp för samtliga undersökta

år (175 kronor).

I anslutning till vissa undersökningar rörande förändringarna i jordbrukets

arbetskraftsvolym infördes i den i augusti 1942 utarbetade preliminära kostnadskalkylen

för 1942/43 två alternativa beräkningar av arbetskostnaderna.

Dessa skilde sig från varandra på så sätt, att den genomsnittliga nedgången

i arbetarantalet i den ena beräknades till 1 procent och enligt den andra till 1.5

procent örn året. Då nu tillgängligt material emellertid ger ett svagare stöd åt

det sistnämnda antagandet än de vid nämnda tillfälle föreliggande undersökningarna,

har kommittén — utan att ännu ha kunnat taga definitiv ståndpunkt

till frågan — ansett sig böra utesluta detsamma ur de här framlagda

kalkylerna.

Den individuella löneutvecklingen belyses av följande uppgifter örn kontant-

och naturalönen respektive år.

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

Kontantlöner:

Manliga:

a) årslöner: arbetare i kost, kördräng..........

755.24

807.00

893.33

942.00

1,075.00

statare, kördräng.................

882.69

942.25

1,046.33

1,101.33

1,230.67

statare, kreatursskötare ...........

1,049.93

1,114.37

1,215.67

1,265.00

1,401.67

b) timlöner: daglönare, utan naturaförmåner...

0.647

0.693

0.792

0.904

0.997

Kvinnliga:

a) årslöner: landsjungfru......................

486.67

521.66

559.34

579.00

693.00

b) timlöner: dagsverkare utan naturaförmåner

0.430

0.456

0.515

0.568

0.669

Index för kontantlön.........................

100.0

106.7

118.1

125.7

142.0

Index för naturalön..........................

100.0

122.3

141.6

155.6

147.4

Vid beräkningen av totala lönekostnaden ha följande resultat erhållits, varvid

räknats med 1 procent årlig minskning av arbetskraftsvolymen:

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

Kontantlön, milj.

kronor

513.28

542.23

593.93

625.94

699.92

Naturalön, »

»

280.30

339.31

388.88

423.07

396.59

Summa milj.

kronor

793.58

881.54

982.81

1.049.01

1,096.51

Efter justering för den arbetskraftsbesparing, som antagits inträda under

åren 1940 och 1941 på grund av det låga skördeutfallet dessa år, erhålles:

1938.39

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

Milj. kronor.. .

. 793.58

869.19

952.61

1,031.16

1,096.51

Index.........

. 100.0

109.5

120.0

129.9

138.2

s. 153 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

153

På uppdrag av kommittén har direktör A. H. Stensgård utarbetat en särskild

promemoria rörande arbetskraftsvolymen och arbetskostnaderna inom

jordbruket samt deras förändringar. Enligt där gjorda beräkningar, som gälla

året 1940/41, erhålles en något större arbetsvolym än den, som utgjort underlag

för hittillsvarande arbetskostnadsberäkningar. Med tillämpande av

nämnda undersökningsresultat skulle också erhållas en något starkare procentuell

stegring av jordbrukets samtliga kostnader än den som erhållits vid

den hittills vid beräkningarna använda arbetsvolymen. Ifrågavarande undersökningsresultat

ha emellertid angivits vara preliminära. Kommittén, som

ännu icke heller ansett sig kunna taga ställning till resultaten av denna undersökning,

har för avsikt att upptaga densamma till en mera ingående behandling

i samband med de undersökningar rörande jordbrukets inkomster

av skogskörslor och köksväxtodlingar, som f. n. på kommitténs uppdrag

utföras.

Kommittén har även beslutat att låta undersöka förskjutningarna i numerären

av olika arbetarkategorier i och för ev. omräkning av löneindex. Dessa

undersökningar ha emellertid ännu icke avslutats.

10. Kapitalkostnader.

Enligt kommitténs undersökning bör vid beräknandet av jordbrukets räntekostnader

hänsyn tagas till de förskjutningar i kapitalets storlek, som ägt

rum, särskilt beträffande djurkapital och maskinkapital. Utredningar ha

igångsatts för att klarlägga dessa frågor, men beräkningarna ha ännu icke

kunnat slutföras. Sannolikt medför ett hänsynstagande till uppkomna förändringar

i kapitalets storlek dock icke större justeringar av den beräknade

kapitalkostnaden. Räntekostnaderna för det i jordbruket investerade kapitalet

har därför nu liksom tidigare beräknats på ett sedan 1938/39 oförändrat kapitalbelopp,

varvid följande resultat erhållits:

1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/13

Milj. kronor____ 202.30 213.48 218.64 208.88 200.27

Index.......... 100.0 105.5 108.1 103.3 99.0

Jordbrukets kostnader i sammandrag.

1938 39

milj. kronor

1939/40

milj. kronor

1940/41

milj. kronor

1941/42

milj. kronor

1942/43

milj. kronor

Köpgödsel ...............

64,46

74.45

88.04

100.82

95.34

Utsäde...................

3.20

3.20

6.88

6.43

4.20

Köpfodermedel...........

102.78

108.60

84.37

121.93

69.02

Maskiner och redskap ....

.72.81

83.20

94.32

101.09

105.56

Traktorkostnader.........

18.07

25.45

25.08

41.40

60.19

Diverse kostnader........

94.22

109.43

128.81

142.51

158.87

Ekonomibyggnader.......

84.68

90.96

95.22

101.17

106.89

Grundförbättringar.......

7.64

7.81

8.40

9.06

9.61

Arbetskostnader .........

793.58

869.19

952.61

1,031.16

1,096.51

200.27

Kapitalkostnader ........

202.30

213.48

218.64

208.88

Avgår utsädesrabatter ....

—

—

3.04

—

—

Summa milj. kronor

1,443.64

1,585.77

1,699.33

1,864.45

1,905.96

Index

100.0

109.8

117.7

129.1

132.0

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

Bilaga 2.

P. M.

rörande jordbrukets kontanta inkomster och utgifter 19S8—1941.

Inledning.

I syfte att närmare belysa jordbrukets produktionsbetingelser lät 1938 års

jordbruksutredning företaga en undersökning rörande jordbrukets driftsförhållanden,

vilken grundade sig på uppgifter från nära 18,000 brukningsdelar

med mera än 2 hektar åker. I anslutning härtill bearbetades även självdeklarationerna

för åren 1932, 1935 och 1937 från de jordbrukare, vilka lämnat

uppgifter till nämnda undersökning. Av olika anledningar kom emellertid

det bearbetade deklarationsmaterialet att begränsas till 7,951 av ägaren själv

brukade egendomar. Denna undersökning fullföljdes sedermera för åren 1938

och 1940 av statens livsmedelskommission, varvid självdeklarationer från

sammanlagt 10,513 på samma sätt utvalda egendomar bearbetades. En redogörelse

för de härvid erhållna resultaten ingår såsom Bilaga 3 i Kungl. Maj :ts

prop. 319 till 1942 års riksdag.

Efter bemyndigande av Kungl. Majit har livsmedelskommissionen nu genom

sin statistiska byrå låtit företaga en motsvarande undersökning för år

1941. För densamma ha från länsstyrelserna infordrats självdeklarationerna

för de brukningsdelar, som ingingo i 1938 års jordbruksutrednings driftsundersökning.

Liksom vid de båda föregående deklarationsundersökningarna

har det emellertid visat sig omöjligt att från länsstyrelserna erhålla deklarationerna

för samtliga dessa egendomar, varjämte även vid detta tillfälle ett

icke obetydligt antal måste utgallras på grund av ändringar i brukningsförhållandena

och andra omständigheter. Det bearbetade materialet omfattar

emellertid 11,691 av ägaren själv brukade gårdar eller ett något större antal

än vid tidigare undersökningar. Genom anknytningen till jordbruksutredningens

och livsmedelskommissionens tidigare undersökningar har ett i stort

sett enhetligt material kunnat bearbetas för en relativt lång period, varigenom

en säkrare grund erhållits för ett bedömande av utvecklingstendenserna

än fallet skulle varit vid en fristående undersökning för endast något eller

några år.

Då i detta sammanhang förändringarna under de senaste åren i jämförelse

med tiden närmast före kriget främst torde vara av intresse, har den följande

redogörelsen i stort sett begränsats till tiden 1938—1941. För utvecklingen under

de tidigare undersökta åren hänvisas till den förut nämnda bilagan till

prop. 319/1942.

I anslutning till redogörelsen för deklarationsundersökningen lämnas även

en kort sammanfattning av en undersökning rörande inkomstutvecklingen

inom olika kommuntyper, som företagits av statistiska centralbyrån på grundval

av taxeringarna till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt åren 1939—

1942. Likaså sammanställas de vid deklarationsundersökningen erhållna resultaten

på vissa punkter med de undersökningar rörande jordbrukets inkomster

och kostnader, som företagits av 1942 års jordbrukskommitté, samt

med lantbruksstyrelsens av professor L. Nanneson bearbetade fortlöpande

undersökning rörande jordbrukets lönsamhet (Räkenskapsresultat för svenska

jordbruk).

s. 155 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

155

Material och metod.

Såsom redan nämnts har beräkningen av jordbrukets kontanta inkomster

och utgifter år 1941 kunnat grundas på en bearbetning av självdeklarationerna

från sammanlagt 11,691 av ägaren själv brukade egendomar med en

åkerareal av mer än 2 hektar. Vid den för åren 1938 och 1940 företagna undersökningen

omfattade materialet endast 10,513 brukningsdelar. Den utvidgning

som skett sammanhänger med att ett något större antal deklarationer

vid detta tillfälle kunnat erhållas från länsstyrelserna, varjämte den på

grund av ändringar i brukningsförhållandena och andra omständigheter

nödvändiga utgallringen vid den senaste undersökningen föranlett uteslutning

av ett mindre antal egendomar än tidigare. Trots den utökning av materialet,

som sålunda ägt rum, består detsamma till den ojämförligt största

delen av egendomar, som vid båda tillfällena deltagit i undersökningen, vilket

givetvis i hög grad ökar jämförbarheten mellan de för olika år erhållna

resultaten.

Fördelningen av det vid livsmedelskommissionens båda deklarationsundersökningar

bearbetade materialet på områden och storleksklasser framgår

av tabell 1.

Tab. 1. Antal i deklarationsundersökningarna ingående brukningsdelar.

Storleksgrupper,

ha åker

Område

2-5

5-10

10—20

20—30

30-50

50-100

över

100

liga

Livsmedelskommissionens undersök- ning åren 1938 och 1940.

Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder..........................

186

671

1,276

632

483

247

109

3,604

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder...................

933

1,925

1,194

239

126

56

15

4,488

Norra Sverige.....................

983

1,088

319

26

4

1

—

2,421

Hela riket

2,102

3,684

2,789

897

613

304

124

10,513

Livsmedelskommissionens undersök- ning dr 1941.

Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder..........................

217

732

1,396

747

565

281

126

4,064

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder...................

999

2,010

1,271

253

145

67

16

4,761

Norra Sverige.....................

1,179

1,253

401

26

7

—

—

2,866

Hela riket

2,395

3,995

8,068

1,026

717

348

142

11,691

Av siffrorna framgår, att den utökning av materialet, som ägt rum vid

den senaste undersökningen, fördelar sig på praktiskt taget alla storleksgrupper

inom de tre huvudområdena. Inom södra och mellersta Sveriges

slättbygder torde för samtliga grupper antalet bearbetade uppgifter vid båda

undersökningarna vara fullt tillräckligt för att medge tämligen säkra slutsatser.

För södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder ingå däremot

i undersökningarna endast 15 resp. 16 egendomar med över 100 hektar åker.

För norra Sverige har beträffande 1938 och 1940 bearbetats självdeklarationer

för endast 4 och beträffande 1941 för 7 egendomar med en åkerareal

av 30—50 hektar, varjämte vid den första undersökningen även förelågo

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kungl. Majlis proposition nr 246.

uppgifter från en brukningsdel i gruppen 50—100 hektar. Detta material är

tydligen alldeles för litet för att ur detsamma några slutsatser skulle kunna

dragas beträffande utvecklingen inom vederbörande storleksgrupp. Beräkningen

av de totala inkomst- och utgiftsbeloppen för storleksgrupper med

över 30 hektar åker i norra Sverige har i stället skett med utgångspunkt från

materialet för egendomarna om 20—30 hektar åker.

I tabell 2 redovisas den procentuella fördelningen av antalet undersökta

brukningsdelar på olika storleksgrupper, varjämte till jämförelse medtagits

motsvarande uppgifter för samtliga brukningsdelar med över 2 hektar åker

enligt 1937 års jordbruksräkning.

Tab. 2. Procentuell fördelning av antalet brukningsdelar på olika storleksgrupper.

Storleksgrupper, ha åker

Samt-

liga

Område

2-5

5—10

10—20 20—30

|

30-50

50-100

över

100

Samtliga brukningsdelar med över 2

ha åker enligt 1937 års jordbruks- räkning.

Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder..........................

22

27

30

11

6

3

1

100

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder...................

41

37

17

3

1

1

0

100

Norra Sverige.....................

55

35

9

1

0

0

0

100

De i livsmedelskommissionens deklara- tionsundersökning åren 1938 och 1940

ingående brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder..........................

5

19

35

18

13

7

3

100

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder...................

21

43

27

5

3

1

0

100

Norra Sverige.....................

41

45

13

1

0

0

—

100

De i livsmedelskommissionens deklara- tionsundersökning år 1941 ingående

brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder..........................

5

18

34

19

14

7

3

100

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder...................

21

43

27

5

3

1

0

100

Norra Sverige.....................

41

44

14

1

0

—

—

100

Det framgår av denna sammanställning, alt småbruken äro i hög grad

underrepresenterade vid båda de av livsmedelskommissionen företagna deklarationsundersökningarna,

medan å andra sidan de större brukningsdelarna

äro i motsvarande mån överrepresenterade. Såsom tidigare framhållits torde

emellertid även antalet undersökta brukningsdelar inom de lägsta storleksklassema

i och för sig vara fullt tillräckligt för en statistisk bearbetning. Den

ojämnhet i materialet, som belyses av tabell 2, kommer för övrigt icke att

förrycka resultatet av en uppräkning av deklarationsuppgifterna till totala

inkomst- och utgiftssummor, då denna såsom nedan närmare beröres ägt

rum särskilt för varje storleksgrupp och område.

De ur självdeklarationerna hämtade primäruppgifterna beträffande jordbrukets

inkomster och utgifter ha vid bearbetningen omräknats dels till siffror

per hektar jordbruksjord, varvid ängsmarken reducerats till åker med led
-

s. 157 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

157

ning av den officiella jordbruksstatistikens uppgifter om avkastningens storlek,

dels till totalsiffror för riket. Denna sistnämnda omräkning har skett på så

sätt, att uppgifterna i deklarationsmaterialet uppräknats i enlighet med förhållandet

mellan den totala åkerarealen vid samtliga brukningsdelar inom

respektive storleksgrupp och produktionsområde å ena sidan och den sammanlagda

åkerarealen vid de undersökta brukningsdelarna inom samma storleksgrupp

och område å andra sidan. De på detta sätt erhållna resultaten lia

därefter summerats på storleksgrupper och dessa uppgifter i sin tur lagts

samman till totalsiffror för landets tre stora naturliga huvudområden (södra

och mellersta Sveriges slättbygder, södra och mellersta Sveriges skogs- och

dalbygder samt norra Sverige).

För att en dylik uppräkning skall kunna ge ett rättvisande resultat erfordras

givetvis, att det insamlade materialet är till fullo representativt för jordbruket

i dess helhet. Örn så icke är fallet, komma de erhållna resultaten att

ge en felaktig bild av jordbrukets ekonomiska läge. Till belysning av de svårigheter,

som i detta hänseende föreligga, må i detta sammanhang följande

nämnas.

Som förut framhållits, äro de bearbetade självdeklarationerna hämtade

från de gårdar, från vilka uppgifter lämnats tili den av 1938 års jordbruksutredning

företagna driftsundersökningen. Vid insamlingen av materialet till

denna inskärptes starkt betydelsen av att uppgifter insamlades från såväl

bättre som sämre skötta egendomar samt att de mindre brukningsdelarna

bleve i tillräcklig omfattning representerade. Emellertid föreligga vid dylika

undersökningar alltid betydande svårigheter i dessa hänseenden. Det är i regel

lättare att erhålla uppgifter från bättre än från sämre egendomar och likaså

lättare att erhålla sådana från större än från mindre brukningsdelar. De jämförelser,

som kunnat göras mellan jordbruksutredningens driftsundersökning

å ena och annat tillgängligt material å andra sidan, ha också givit vid handen,

att de i nämnda undersökning ingående egendomarna representera en rationellare

drift och en något större produktionsförmåga än genomsnittsjordbruket.

Härtill kommer ytterligare att de självdeklarationer, som måst utgallras

såsom ofullständiga eller uppenbart felaktiga, till övervägande del

synas härröra från sämre skötta jordbruk. Härigenom har en ytterligare förskjutning

över genomsnittsjordbrukets nivå ägt rum inom det för här ifrågavarande

undersökning bearbetade materialet. Till följd härav kan man vänta,

att de på grundval av detsamma framräknade totalsiffrorna beträffande såväl

inkomster som utgifter för varje särskilt år äro något för höga. Då materialet

emellertid för hela den undersökta perioden är av enhetlig beskaffenhet, bör

detsamma däremot bättre avspegla de från år till år inträffade förändringarna

i jordbrukets inkomster å ena och utgifter å andra sidan. Detta sistnämnda

gäller dock endast under den förutsättningen, alt jordbruket i sin

helhet kunnat anpassa sig efter de ändrade produktionsbetingelserna på samma

sätt som de i undersökningen ingående brukningsdelarna. Man synes emellertid

icke kunna bortse från den möjligheten, att dessa egendomar, vilka

efter allt att döma äro förhållandevis väl skötta och, såsom redan förut sagts,

representera en något rationellare drift än genomsnittsjordbruket, kunna lia

haft större möjligheter att genomföra den anpassning och omläggning av

produktionen, som föranletts av krisförhållandena. Örn så är fallet, kommer

materialet alt även beträffande utvecklingen från år till år ge en något fördelaktigare

bild, än som svarar mot de verkliga förhållandena. Vi återkomma i

det följande lill en närmare diskussion av här berörda spörsmål.

Vid bedömandet av undersökningsresultatet bör ytterligare beaktas, att

brukningsdelar med mindre än 2 hektar åker icke ingå i det bearbetade materialet.

Likaså bör hänsyn tågås till att vid upprättande av självdeklaration

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

den s. k. kontantprincipen tillämpas. I deklarationen upptages sålunda jämte

värdet av naturaförmånerna allt som influtit eller utgivits kontant, vare sig

inkomsterna respektive utgifterna avse beskattningsårets verksamhet eller

icke. Det kan sålunda inträffa, att om ett års spannmålsskörd försäljes först

under nästkommande beskattningsår ingen inkomst för spannmål kommer att

deklareras för det första året, under det att följande år tvenne års skördar

försäljas och inkomsten därav upptages i deklarationen. Då hänsyn sålunda

icke tages till eventuella lagerbehållningar vid beskattningsårets början och

slut, kan nettointäkten av jordbruksfastighet enligt deklarationsuppgifterna

växla mera från år till år än vad som svarar mot de verkliga förändringarna

i egendomens ekonomiska ställning. Detta förhållande medför givetvis en

viss osäkerhet vid en undersökning, som grundas på självdeklarationer. Det

kan dock antagas, att olikheter av detta slag skola i stor utsträckning utjämnas,

då materialet är av så stor omfattning, som vid dessa undersökningar

varit fallet.

Produktions- och prisutveckling 1938—1941.

I syfte att något belysa bakgrunden till de förändringar i jordbrukets kontanta

inkomster och utgifter, som redovisas i det följande, meddelas i tabell 3

vissa indextal över areal, skörd och priser under åren 1940 och 1941 med år

1938 såsom bas. Att detta år valts till basår beror uteslutande på att detsamma

bildar utgångspunkten för de här redovisade inkomst- och utgiftsberäkningarna.

Ur andra synpunkter är detsamma mindre lämpligt såsom utgångspunkt

för en produktions- och prisindex. Å ena sidan var skörden år 1938

synnerligen god, å andra sidan lågo priserna på vissa produkter relativt lågt.

I detta sammanhang gäller det emellertid endast att belysa förändringarna

under de år undersökningen omfattar.

Såsom framgår av tabell 3 ha förändringarna i arealens fördelning på

olika odlingar varit av förhållandevis ringa omfattning. Ansträngningarna att

utvidga brödsädsarealen ha motverkats av den ogynnsamma väderleken, så

att en obetydlig arealminskning ägt rum i jämförelse med 1938. Å andra

sidan har arealen fodersäd (häri inräknat korn) ökats något. Potatis- och

sockerbetsodlingarna ha utvidgats, medan odlingen av foderrotfrukter gått

något tillbaka.

Tab. 3. Förändringarna i areal, skörd och priser åren 1938—1941.

Indextal 1938 = 100.

1939

1940

1941

Areal! örhållanden.

Brödsäd................

103

97

99

Övrig spannmål.........

100

102

102

Potatis.................

99

101

103

Sockerbetor .............

100

107

105

Foderrotfrukter.........

95

90

95

Vall....................

100

100

99

Skörden, angiven i skörde-

enheter.

Spannmål...............

97

67

58

Rotfrukter..............

98

106

100

Hö.....................

84

56

39

Bete och grönfoder......

85

59

42

Ängsmarkens avkastning.

97

72

63

Summa skördeenheter....

92

68

57

1939

1940

1941

Prisutvecklingen.

Svenskt vete............

95

124

138

Vit foderhavre..........

96

150

164

Konsumtionsmjölk.......

104

113

125

Produktmjölk...........

lil

137

169

Kor, klass I.............

114

124

164

Svin, > >.............

99

116

146

Ägg....................

101

120

162

Köpgödsel och jordbruks-

132

kalk..................

100

122

Köpfodermedel..........

107

118

123

Maskiner och redskap ...

95

lil

127

Traktorkostnader........

106

154

268

Ekonomibyggnader......

108

124

134

Arbetslöner.............

103

120

131

s. 159 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

159

I indextalen över skörden, angiven i skördeenheter, framträder starkt den

betydande minskning av spannmåls- och höskördarna, som ägde rum 1940

och i ännu högre grad 1941. Totalskörden utgjorde, i skördeenheter räknat,

år 1940 68 procent och år 1941 57 procent av 1938 års skörd, vilken dock,

såsom redan antytts, var en osedvanligt god skörd.

Indextalen över priserna på vissa jordbruksprodukter grunda sig på uppgifter

från livsmedelskommissionens utredningsavdelning. Den starkaste prisstegringen

föreligger för produktmjölk, vit foderhavre, slaktdjur och ägg,

medan prisuppgången på svin, vete och konsumtionsmjölk varit förhållandevis

mindre betydande. De meddelade indextalen över vissa viktigare kostnadsposter

inom jordbruket ha erhållits genom en omräkning av lantbruksförbundets

index. Bland de medtagna posterna intaga traktorkostnaderna en särställning

med en stegring av icke mindre än 168 procent. För övriga grupper

är kostnadsökningen jämnare, lägst för köpfodermedel med 23 procent och

högst för ekonomibyggnader med 34 procent.

Jordbrukets kontanta inkomster.

Resultaten av den uppräkning, som verkställts i enlighet med de metoder,

för vilka redogjorts i det föregående, framgå beträffande jordbrukets inkomster

av tabellerna 4 och 5. I dessa redovisas för riket och de tre huvudområdena

de framräknade inkomsterna, i anslutning till A-bilagans uppställning

fördelade på följande poster: spannmål och frövaror, sockerbetor,

potatis jämte rotfrukter, grönsaker och trädgårdsprodukter, hö, halm och

grönfoder, hästar och nötkreatur, svin och grisar, fjäderfä och ägg, mjölk

och produkter därav, dels vid leverans till mejeri, dels vid försäljning till

enskilda personer, diverse produkter (får och getter, fisk och vilt, lin, ull,

hudar och skinn m. m.), inkomster av skogsbruk samt diverse inkomster

(körslor och uthyrning av maskiner, dragare eller annan arbetskraft, försäljning

av döda yttre inventarier samt av sten, grus, torv etc., ersättning för

vägunderhåll och andra ej annorstädes upptagna inkomstposter) samt arrenden,

hyror och avgälder.

Medan jordbrukets kontanta inkomster enligt självdeklarationerna kunna

beräknas till 1,506.7 milj. kronor år 1938, hade desamma år 1940 stigit till

1,717.8 milj. kronor och år 1941 till 2,011.5 milj. kronor, ökningen uppgick

till 14.0 procent från 1938 till 1940 och 17.1 procent från 1940 till 1941 eller

sammanlagt 33.5 procent från 1938 till 1941.

Såsom redan framhållits bör vid ett bedömande av siffrorna beaktas, att

det undersökta materialet i stort sett torde representera en rationellare och

intensivare drift än genomsnittsjordbruket, varför de absoluta inkomstbeloppen

torde vara något för höga.

De nyss anförda siffrorna avse jordbrukets sammanlagda kontanta inkomster,

sålunda inkomsterna icke endast av den egentliga jordbruksdriften

utan även av skogsbruk, körslor utanför jordbruket m. m. (»diverse inkomster»).

Båda dessa sistnämnda inkomstposter visa för 1940 en minskning

i förhållande till år 1938, skogsinkomsterna med 12.7 procent oell »diverse

inkomster» med 7.2 procent. Från 1940 till 1941 föreligger däremot en ökning

av inkomsterna från skogsbruk med 33.5 procent och av »diverse inkomster»

med 11.2 procent. Då dessa poster tillsammans svara för en förhållandevis

stor del av jordbrukets samtliga konlantinkomster (år 1938 c:a

22 procent och år 1941 c:a 19 procent), spelar deras utveckling en betydande

roll för den totala inkomstutvecklingen inom jordbruket.

s. 160 Kontrollera mot PDF

160 Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Tab. 4. Jordbrukets kontanta inkomster åren 1938—1941, milj. kronor.

1938

1940

1941

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Inkomster av försålda produkter

därav spannmål och frövaror....................

159.4

168.4

213.8

sockerbetor................................

58.5

61.4

80.4

potatis m. m..............................

29.7

38.8

42.7

hö, halm och grönfoder....................

5.0

8.2

14.0

Summa vegetabiliska produkter

252.6

276.8

350.9

hästar och nötkreatur......................

106.4

147.0

163.1

svin och grisar............................

100.5

111.5

109.0

fjäderfä och ägg..........................

23.1

24.6

23.1

mjölk till mejeri ..........................

246.9

302.6

340.8

mjölk till enskilda.........................

18.1

15.8

14.7

Summa animaliska produkter

495.0

601.5

650.7

Diverse produkter.........................

3.7

4.7

6.2

Summa inkomster av försålda produkter

751.3

883.0

1 007.8

Diverse inkomster.................................

16.0

17.0

18.3

därav för körslor................................

7.3

8.3

10.1

Inkomster av skogsbruk............................

40.0

50.0

62.5

Arrenden och avgälder.............................

8.3

8.7

9.4

Samtliga kontanta inkomster

815*

958.7

1098.0

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder.

Inkomster av försålda produkter

därav spannmål och frövaror....................

24.1

27.8

39.9

sockerbetor................................

0.8

0.9

1.2

potatis m. m..............................

14.8

18.8

20.5

hö, halm och grönfoder....................

1.7

3.9

5.4

Summa vegetabiliska produkter

41.4

51.4

67.0

hästar och nötkreatur......................

66.4

95.4

109.8

svin och grisar......................., ...

62.3

67.6

70.2

fjäderfä och ägg............................

15.3

15.2

14.6

mjölk till mejeri..........................

124.8

162.6

194.6

mjölk till enskilda.........................

21.4

19.0

16.9

Summa animaliska produkter

290.2

359.8

406.1

Diverse produkter.........................

2.6

2.7

3.9

Summa inkomster av försålda produkter

334.2

413.9

477.0

Diverse inkomster.................................

17.7

16.5

19.6

därav för körslor................................

12.6

12.4

15.6

Inkomster av skogsbruk...........................

91.9

94.1

137.5

Arrenden och avgälder.............................

6.0

6.3

6.7

Samtliga kontanta inkomster

449.8

530.8

640.8

Norra Sverige.

Inkomster av försålda produkter

därav spannmål och frövaror....................

0.7

0.9

1.4

sockerbetor ...............................

—

_

_

potatis m. m..............................

1.6

2.5

2.7

hö, halm och grönfoder....................

1.9

4.9

9.9

Summa vegetabiliska produkter

4.2

8.3

14.0

s. 161 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 246. 161

Tab. 4 (forts.). Jordbrukets kontanta inkomster åren 1938—1941, mill. kronor.

1938

1940

1941

hästar och nötkreatur.....................

14.3

22.0

27.8

svin och grisar............................

5.4

6.8

fri. 7

fjäderfä och ägg...........................

1.4

1.5

i.i

mjölk till mejeri ..........................

36.3

60.9

71.7

mjölk till enskilda.........................

12.7

10.6

10.8

Summa animaliska produkter

70.1

101.S

118.1

Diverse produkter.........................

1.3

1.2

1.6

Summa inkomster av försålda produkter

75.6

111.3

133.7

Diverse inkomster.................................

40.1

35.0

38.3

därav för körslor................................

34.2

29.3

33.2

Inkomster av skogsbruk...........................

122.6

78.1

96.7

Arrenden och avgälder.............................

3.0

3.9

4.0

Samtliga kontanta inkomster

241.3

228.3

272.7 I

Hela riket.

Inkomster av försålda produkter

j

därav spannmål och frövaror....................

184.2

197.1

255.1

sockerbetor................................

59.3

62.3

81.6

potatis m. m..............................

46.1

60.1

65.9

hö, halm och grönfoder....................

8.6

17.0

29.3

Summa vegetabiliska produkter

298.2

336.5

431.9

hästar och nötkreatur .....................

187.1

264.4

300.7

svin och grisar............................

168.2

185.9

185.9

fjäderfä och ägg...........................

39.8

41.3

38.8

mjölk till mejeri...........................

408.0

526.1

607.1

mjölk till enskilda.........................

52.2

45.4

42.4

Summa animaliska produkter

855.3

1,063.1

1,174.9

Diverse produkter.........................

7.6

8.6

11.7

Summa inkomster av försålda produkter

1,161.1

1,408.2

1,618.5

Diverse inkomster.................................

73.8

68.5

76.2

därav för körslor................................

54.1

50.0

58.9

Inkomster av skogsbruk...........................

254.5

222.2

296.7

Arrenden och avgälder.............................

17.3

18.9

20.1

Samtliga kontanta inkomster

1,506.7

1,717.8

2,011.5

Inkomsterna av försålda jordbruksprodukter, som enligt undersökningen

uppgingo till 1,161.1 milj. kronor år 1938, stego år 1940 till 1,408.2 milj. kronor

eller med 21.3 procent och år 1941 till 1,618.5 milj. kronor eller i förhållande

till år 1940 med ytterligare 14.9 procent. Den sammanlagda ökningen

av dessa inkomster från 1938 till 1941 enligt självdeklarationerna uppgår

för riket i dess helhet till 39.4 procent. Härvid föreligger emellertid en tydligt

framträdande skillnad mellan inkomsterna av vegetabiliska produkter å

ena och av animaliska produkter å andra sidan. Från 1938 till 1940 var inkomstökningen

ungefär dubbelt så stark för animaliska som för vegetabiliska

produkter (24.3 resp. 12.8 procent). Från 1940 till 1941 har utvecklingen

varit av rakt motsatt karaktär, i det att mellan dessa båda år redovisas

en inkomstökning av vegetabiliska produkter med 28.4 procent, medan

Bihang till riksdagens protokoll 1 sami. Nr 246. 11

s. 162 Kontrollera mot PDF

162 Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Tab. 5. Jordbrukets kontanta inkomster åren 1338—1941. Indextal.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Vegetabiliska produkter..........................

Animaliska » ..........................

Samtliga jordbruksprodukter.....................

Diverse inkomster...............................

År 1938

= 100

År 1940 = 100

1940

1941

1941

109.6

121.5

117.5

106.4

124.8

138.9

131.4

134.1

114.1

156.1

126.7

108.2

114.1

107.3

125.1

Samtliga kontanta inkomster

117.5

134.6

114.5

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder.

Vegetabiliska produkter .........................

123.8

161.8

130.7

Animaliska > .........................

124.0

139.9

112.9

Samtliga jordbruksprodukter.....................

123.8

142.7

115.3

Diverse inkomster...............................

93.0

110.4

118.8

Skogsbruk ......................................

102.4

149.6

146.0

Samtliga kontanta inkomster

118.0

142.4

120.7

Norra Sverige.

Vegetabiliska produkter..........................

2013

337.5

167.7

Animaliska » ..........................

145.3

168.5

116.0

Samtliga jordbruksprodukter.....................

147.3

176.9

120.1

Diverse inkomster...............................

87.2

95.6

109.6

Skogsbruk ......................................

63.7

78.9

123.9

Samtliga kontanta inkomster

94.6

118.0

119.5

Hela riket.

Vegetabiliska produkter..........................

112.8

144.8

128.4

Animaliska » ..........................

124.3

137.4

110.6

1 Samtliga jordbruksprodukter.....................

121.3

139.4

114.9

! Diverse inkomster...............................

92.8

103.2

111.2

I Skogsbruk ......................................

87.3

116.6

133.5

Samtliga kontanta inkomster

114.0

133.5

117.1

inkomsterna av animalier stigit med endast 10.6 procent. För hela perioden

1938—1941 är denna olikhet i inkomstutvecklingen icke så stor men dock

fullt tydlig. För vegetabilier uppgår nämligen mellan dessa år inkomstökningen

till 44.8 procent, under det att densamma för animaliema stannar

vid 37.4 procent.

För de olika huvudområdena har utvecklingen gestaltat sig något olika.

Såväl 1940 som 1941 ha inkomsterna av försålda jordbruksprodukter stigit

procentuellt starkast i norra Sverige och minst inom södra och mellersta

Sveriges slättbygder, såsom framgår av följande sammanställning, i vilken

förändringarna anges genom indextal med närmast föregående undersökningsår

såsom bas:

1940 1941

1938 = 100 1940 = 100

Södra och mellersta Sveriges slättbygder............... 117.5 114.1

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder...... 123.8 115.3

Norra Sverige........................................ 147.3 120.1

Hela riket........................................... 121.3 114.9

s. 163 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

163

Talj. 6. Jordbrukets inkomster av vegetabiliska respektive animaliska produkter

i procent av Inkomster av samtliga försålda produkter åren

1932, 1938, 1940 och 1941.

Storleksgrupper,

ha åker

Samt-

liga

Område

År

2-5

5-10

10-20

20-30

30-50

50-100

Över

100

Södra och mellersta Sveriges

slättbygder.

Vegetabiliska produkter.......

1932

14.1

21.1

26.5

35.0

37.8

42.8

40.4

33.0

1938

15.3

20.0

26.0

33.9

39.0

44.3

45.6

33.6

1940

12.5

17.4

23.2

30.7

36.6

43.2

46.1

31.4

1941

16.7

19.9

27.3

35.3

41.5

44.0

47.9

34.8

Animaliska produkter........

1932

83.8

77.8

72.8

64.1

61.6

56.2

59.3

66.2

1938

82.0

79.3

73.5

65.7

60.7

55.6

54.1

65.9

1940

85.0

82.0

76.3

68.8

63.2

56.5

53.5

68.1

1941

80.6

79.3

72.2

64.1

58.1

55.6

51.6

64.6

Södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder.

Vegetabiliska produkter.......

1932

4.9

8.1

11.6

17.3

22.2

24.8

32.9

12.5

1938

5.3

7.7

11.6

16.3

21.5

30.7

36.4

12.4

1940

5.1

7.8

11.1

15.8

22.2

29.4

41.6

12.4

1941

5.7

8.8

14.8

20.2

23.4

28.7

43.2

14.0

Animaliska produkter........

1932

92.6

90.3

87.2

81.7

77.2

74.4

66.8

86.1

1938

93.7

91.4

87.9

83.2

77.3

68.8

63.3

86.8

1940

93.9

91.6

88.3

83.8

76.9

70.1

57.9

86.9

1941

93.4

90.3

84.4

79.3

75.5

70.9

56.2

85.1

Norra Sverige.

Vegetabiliska produkter......

1932

6.3

6.3

11.0

13.4

8.2

1938

4.5

4.0

8.0

10.9

5.5

1940

4.9

5.7

11.6

18.8

7.5

1941

6.5

8.8

14.6

28.8

10.5

Animaliska produkter........

1932

92.0

92.2

88.0

85 7

90.4

1938

93.6

94.4

89.7

88.8

92.8

1940

93.6

93.6

87.3

81.1

91.6

1941

91.9

90.3

84.3

69.8

88.3

Skillnaderna äro särskilt stora år 1940, vilket torde sammanhänga med att

inkomstökningen detta år var betydligt starkare för animaliska än för vegetabiliska

produkter. Även från 1940 till 1941 då det motsatta förhållandet

var rådande, ökades emellertid inkomsterna av försålda jordbruksprodukter

något starkare i skogs- och dalbygderna samt i norra Sverige än inom slättbygdsområdet.

Slättbygdsområdets andel av det svenska jordbrukets sammanlagda

försäljningsinkomster har med andra ord minskat något örn än

obetydligt, medan en viss ökning inträffat för de båda övriga områdena, tydligast

för norra Sverige, såsom framgår av följande sammanställning över

den procentuella fördelningen på olika områden av jordbrukets kontanta inkomster

av försålda jordbruksprodukter:

1938 1940 1941

Södra och mellersta Sveriges slättbygder........... 64.7 62.7 62.3

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder. 28.8 29.4 29.5

Norra Sverige................................... 6.5 7.9 8.2

Hela riket ...................................... 100.0 100.0 100.O

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Maj-.ts proposition nr 246.

Såsom framgår av de anförda siffrorna innebär den nämnda förskjutningen

likväl ingen mera betydande förändring i fråga om dessa inkomsters fördelning

på de olika områdena. Över tre femtedelar av den totala försäljningsinkomsten

kommer alltjämt på slättbygdsområdet, medan skogs- och

dalbygdernas andel stannar vid knappa tre tiondelar och norra Sverige vid

mindre än en tiondel.

För jordbrukarna i norra Sverige spela emellertid inkomsterna av skogsbruk

samt »diverse inkomster» (huvudsakligen av körslor utanför jordbruket)

en minst lika stor roll som inkomsterna av försålda jordbruksprodukter.

År 1938, som visserligen var ett ovanligt gott år för skogsbruket, uppgingo

sålunda skogsinkomsterna och »diverse inkomster» tilisammantagna

till ett mer än dubbelt så stort belopp som försäljningsinkomsterna av jordbruksprodukter

(162.7 resp. 75.6 milj. kronor). Under de följande åren ha

inkomsterna av försålda jordbruksprodukter stigit avsevärt inom detta område,

medan de båda andra inkomstposterna legat väsentligt lägre än 1938.

Likväl ha skogsinkomsterna och »diverse inkomster» såväl 1940 sorn 1941

uppgått till ungefär samma belopp som inkomsterna av försålda jordbruksprodukter.

Starkast ha växlingarna varit i fråga om skogsinkomsterna. Från

år 1938 till år 1940 sjönkö dessa i norra Sverige med c:a 45 milj. kronor eller

36.3 procent, tydligen sammanhängande med att de ökade vedavverkningarna

icke motsvarade den samtidiga starka minskningen i avverkningarna

av gagnvirke. Från år 1940 till 1941 redovisas däremot en inkomstökning

med 23.9 procent. Även sistnämnda år lågo dock jordbrukarnas skogsinkömster

i norra Sverige av självdeklarationerna att döma något mer än 20

procent lägre än 1938. Härvid är dock att märka, att såsom redan förut anförts

år 1938 var ett för skogsbruket osedvanligt gynnsamt år.

Inom de båda övriga områdena har däremot en betydande stegring av

skogsinkomsterna inträffat efter 1938. I slättbygdsområdet ha desamma sålunda

stigit från 40.0 milj. kronor år 1938 till 62.5 milj. kronor år 1941 eller

med 56.1 procent. Stegringen är icke mycket mindre inom skogs- och dalbygderna,

där denna inkomstpost år 1938 uppgick till 91.9 milj. kronor och

år 1941 till 137.5 milj. kronor, vilket innebär en ökning med 49.6 procent

Inom slättbygdsområdet fördelar sig denna inkomstökning tämligen jämnt på

1940 och 1941, under det att densamma inom skogs- och dalbygderna huvudsakligen

ägt rum under år 1941.

Jordbrukets kontanta utgifter.

Jordbrukets kontanta utgifter ha vid bearbetningen av deklarationsmaterialet

sammanförts i följande poster: arrenden och kontanta undantagsförmån^

arbetslöner, inköp av spannmål och frövaror, kraftfoder och betmassa,

potatis och rotfrukter, hö, halm m. fl. fodermedel samt gödselmedel

och torvströ, inköp av levande och av döda inventarier, underhåll av inventarier

och av byggnader, diverse driftkostnader (bl. a. elektrisk ström, brännolja

och gengasbränsle för driften) samt räntor. I anslutning till dessa poster

redovisas även utgifterna för nyuppsättning av inventarier samt för ny-,

till- och ombyggnad. Dessa sistnämnda utgifter torde dock j självdeklarationerna

vara ofullständigt upptagna, enär desamma ej äro avdragsgilla. Siffrorna

för dem torde därför få anses vara mindre säkra än övriga poster.

Resultatet av bearbetningen framgår för hela riket och de tre stora huvudområdena

av tabellerna 7 och 8.

Liksom om inkomsterna gäller om utgifterna, att desamma i vissa fall

torde vara väl högt beräknade på grund av att de undersökta brukningsde
-

s. 165 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 246. 165

Tab. 7. Jordbrukets kontanta utgifter åren 1938—1941, milj. kronor.

1938

1940

1941

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner.........

7.5

8.1

8.1

Arbetslöner.......................................

166.7

189.6

212.7

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror....................

26.5

37.5

45.1

kraftfoder och betmassa...................

83.7

89.1

79.2

potatis och rotfrukter.....................

2.5

3.1

4.1

hö, halm m. fl. fodermedel................

12.9

19.2

32.0

gödselmedel och torvströ..................

50.6

60.9

75.4

Inköp av levande inventarier......................

47.0

51.7

66.5

> » döda » ......................

22.6

27.1

35.5

Underhåll av inventarier..........................

25.8

31.4

38.4

» > byggnader...........................

38.3

39.1

49.0

Diverse driftskostnader............................

80.4

92.4

96.1

Räntor............................................

55,t

59.0

61.1

Samtliga kontanta utgifter

619.6

708.1

803.2

Nyuppsättning av inventarier......................

13.3

8.8

6.1

Ny-, till- eller ombyggnad.........................

20.3

8.4

14.0

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner.........

2.4

2.9

3.3

Arbetslöner.......................................

83.9

98.4

121.5

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror....................

12.9

18.9

21.9

kraftfoder och betmassa ..................

39.1

44.7

38.9

potatis och rotfrukter ....................

0.9

1.7

1.8

hö, halm m. fl. fodermedel................

5.7

10.9

20.8

gödselmedel och torvströ..................

28.9

34.0

41.1

Inköp av levande inventarier......................

34.2

37.7

47.0

» > döda » ......................

11.8

13.5

18.3

Underhåll av inventarier..........................

11.9

14.8

18.0

> > byggnader ...........................

21.3

21.2

29.7

Diverse driftskostnader............................

37.0

41.4

46.0

Räntor...........................................

25.6

27.5

28.8

Samtliga kontanta utgifter

315.6

367.6

436.6

Nyuppsättning av inventarier......................

4.8

4.0

3.5

Ny-, till- eller ombyggnad.........................

12.6

6.4

9.8

Norra Sverige.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner.........

1.2

1.5

1.6

Arbetslöner .......................................

63.4

59.4

69.1

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror....................

5.3

6.3

8.2

kraftfoder och betmassa...................

7.2

8.1

8.6

potatis och rotfrukter.....................

0.5

0.7

0.5

hö, halm m. fl. fodermedel................

gödselmedel och torvströ..................

7.1

7.2

13.2

7.7

8.4

10.2

Inköp av levande inventarier......................

13.9

12.5

16.4

» » döda » ......................

6.1

6.0

8.4

Underhåll av inventarier...........................

4.0

4.4

4.9

» » byggnader ...........................

10.4

9.3

11.6

Diverse driftskostnader.............................

19.3

20.1

22.7

Räntor............................................

8.8

9.4

10.4

Samtliga kontanta utgifter

154.9

153.8

185.7

Nyuppsättning av inventarier......................

1.6

0.9

0.9

Ny-, till- eller ombyggnad.........................

6.6

3.2

4.6

opaginerad Kontrollera mot PDF

166’ Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Tab. 7 (forts.). Jordbrukets kontanta utgifter åren 1938—1941, mili. kronor.

Hela riket.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner.........

Arbetslöner .......................................

Inköp av förnödenheter............................

därav spannmål och frövaror....................

kraftfoder och betmassa...................

potatis och rotfrukter.....................

hö, halm m. fl. fodermedel................

gödselmedel och torvströ..................

Inköp av levande inventarier......................

1938

1940

1911

11.1

314.0

44.7

130.0

3.9

25.7

87.2

95.1

40.5

41.7

70.0

136.7

89.4

12.6

347.3

62.7

141.9

5.5

37.3

103.3

101.9

46.6

50.6

69.6

153.9

95.9

12.9

403.8

75.2

126.7

6.4

65.5

126.7

129.9

62.2

61.8

90.3

184.8

100.8

Underhåll av inventarier ..........................

> » byggnader ...........................

Diverse driftskostnader ............................

Räntor............................................

Samtliga kontanta utgifter

1,090.0

1,229.0

1,425.5

I Nyuppsättning av inventarier......................

19.7

13.7

10.6

! Ny-, till- eller ombyggnad.........................

39.3

18.0

28.3

larna representera en i förhållande till genomsnittsjordbruket intensivare

drift. Å andra sidan får vid ett bedömande av siffrorna hänsyn tagas till

att brukningsdelar med mindre än 2 hektar åker icke ingå i undersökningen.

Dessa små brukningsdelar torde inköpa ej obetydliga kvantiteter fodermedel,

vilka sålunda icke ingå i de här redovisade utgiftsbeloppen.

För år 1938 beräknas jordbrukets kontanta utgifter ha uppgått till 1,090.0

milj. kronor. År 1940 hade desamma stigit till 1,229.0 milj. kronor och år

1941 till 1,425.5 milj. kronor. I förhållande till 1938 innebär detta en ökning

med 12.8 procent år 1940 och 30.8 procent år 1941.

Dessa siffror avse utgiftsutvecklingen för hela riket. Mellan de olika områdena

föreligga emellertid betydande skiljaktigheter. Stegringen har varit

starkast i södra och mellersta Sveriges skogsbygder och svagast i norra Sverige.

År 1940 redovisas för sistnämnda område t. o. m. en visserligen obetydlig

utgiftsminskning, under det att för skogs- och dalbygderna och slättbygderna

beräknas en ökning med 16.5 resp. 14.3 procent. Utgiftsminskningen

i norra Sverige beror på dels minskade löneutgifter, dels en minskning av

inköpen av inventarier samt av underhållet av inventarier och byggnader.

Att löneutgifterna reducerats torde sammanhänga med de minskade skogsavverkningarna.

Minskningen av inventarieinköpen och underhållet har sannolikt

sin förklaring i den inkomstminskning, som detta år redovisas för

norra Sverige och som tvingat till begränsning av dessa utgifter. Från 1940

till 1941 har däremot utgiftsökningen varit starkast i norra Sverige (jämfört

med 1938 är ökningen dock även 1941 betydligt mindre i norra Sverige än i

de övriga områdena).

Av de olika utgiftsposterna ha från 1938 till 1941 inköpen av inventarier

och förnödenheter samt underhållet av inventarier och byggnader stigit starkast.

För skogs- och dalbygdsområdet ha dock löneutgifterna stigit ännu

starkare än dessa poster, sannolikt beroende på den starkt ökade omfattningen

av vedavverkningarna. Den minsta stegringen uppvisa i södra och

mellersta Sverige ränteutgifterna och i norra Sverige arbetslönerna.

s. 167 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Tab. 8. Jordbrukets kontanta utgifter åren 1938—1941. Indextal.

167

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Arbetslöner.......................................

Inköp av förnödenheter............................

> » levande och döda Inventarier.............

Underhåll av inventarier och byggnader............

Diverse driftskostnader............................

Räntor............................................

År 1938 = 100

År 1940

= 100

1940

1941

1941

113.7

119.1

113.2

110.0

114.9

107.1

127.6

133.7

146.5

136.5

119.5

111.0

112.2 1

112.3

129.5

124.1

104.0

103.6

Samtliga kontanta utgifter

114.3

129.6

113.4

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder.

Arbetslöner.......................................

117.8

144.8

123.5

Inköp av förnödenheter............................

125.8

141.8

112.7

» » levande och döda inventarier............

111.6

142.1

127.3

Underhåll av inventarier och byggnader............

108.1

143.2

132.4

Diverse driftskostnader ............................

111.9

124.3

111.0

Räntor............................................

108.1

113.1

104.7

Samtliga kontanta utgifter

116.5

138.4

118.8

Norra Sverige.

Arbetslöner .......................................

93.7

109.0

116.4

Inköp av förnödenheter............................

110.5

146.8

132.9

92.5

123.9

134.0

Underhåll av inventarier och byggnader............

95.3

114.8

120.5

Diverse driftskostnader............................

104.3

117.6

112.7

Räntor............................................

106.9

117.6

110.0

Samtliga kontanta utgifter

99.0

119.9

121.1

Hela riket.

Arbetslöner.......................................

110.6

128.4

116.1

Inköp av förnödenheter............................

120.2

137.4

114.2

i > levande och döda inventarier.............

109.6

141.7

129.3

Underhåll av inventarier och byggnader ...........

107.6

135.7

126.2

Diverse driftskostnader............................

112.6

120.5

107.0

Räntor ...........................................

107.4

112.3

104.6

Samtliga kontanta utgifter

112.8

130.8

116.0

I tabell 7 redovisas även kostnaderna för nyuppsättning av inventarier

samt för ny-, till- och ombyggnader. Enligt dessa siffror skulle utgifterna

för nyuppsättning av inventarier ha sjunkit avsevärt såväl 1940 som 1941.

För nybyggnader etc. redovisas år 1940 en nedgång till ungefär hälften av

1938 års siffra, varefter en ökning emellertid sker till 1941, då denna post

likväl stannar vid 28.3 milj. kronor mot 39.3 milj. kronor år 1938. Såsom

redan framhållits äro likväl dessa siffror väsentligt osäkrare än övriga undersökningsresultat.

Sannolikt avspegla de dock i stora drag utvecklingstendensen

beträffande dessa utgiftsposter.

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

Tab. 9. Arbetslönernas och ränteutgifternas procentuella andel av Jordbrukets

samtliga kontanta utgifter åren 1932, 1938, 1940 och 1941.

Storleksgrupper,

ha åker

Samt-

liga

Område

År

2—5

5—10

10-20

20-30

''30-50

50-100

Över

100

Arbetslöner.

Södra och mellersta Sveriges

1932

12.9

15.4

21.7

25.9

27.5

31.5

38.3

26.8

slättbygder

1938

13.2

17.1

21.3

25.6

28.4

32.2

38.6

26.9

1940

12.0

16.8

21.6

25.4

28.4

32.0

38.7

26.8

1941

13.9

16.6

21.3

25.8

28.7

32.0

37.1

26.5

Södra och mellersta Sveriges

1932

18.9

23.8

27.5

30.2

33.5

34.5

37.9

26.5

skogs- och dalbygder

1938

19.9

23.6

27.3

29.4

32.6

36.8

41.1

26.6

1940

20.5

23.7

27.6

29.4

32.8

37.1

41.0

26.8

1941

20.9

25.2

28.8

31.8

34.6

39.2

37.6

27.8

Norra Sverige

1932

25.7

31.7

37.6

46.2

30.7

1938

39.5

40.9

43.0

48.4

.

41.0

1940

36.3

39.1

42.8

44.6

38.8

1941

34.0

37.2

43.6

44.6

37.2

Hela riket

1932

19.7

22.7

25.0

27.4

28.6

32.1

38.3

27.1

1938

26.9

26.2

25.4

27.2

29.4

33.2

39.0

28.8

1940

24.5

25.1

25.5

26.8

29.4

33.1

39.1

28.3

1941

24.5

25.6

26.0

27.6

29.9

33.6

37.2

28.3

Ränteutgifter.

Södra och mellersta Sveriges

1932

13.4

16.3

15.4

16.7

18.4

19.3

13.4

16.1

slättbygder

1938

8.2

8.5

8.5

9.3

10.2

10.4

7.3

8.9

1940

7.6

8.0

7.8

8.8

9.7

9.7

6.8

8.3

1941

6.6

7.1

7.0

7.9

8.3

8.7

7.3

7.6

Södra och mellersta Sveriges

1932

14.3

13.7

14.5

15.9

19.3

20.7

10.5

14.8

skogs- och dalbygder

1938

7.0

7.7

8.1

8.9

10.4

10.2

7.5

8.1

1940

6.6

6.9

7.3

8.6

10.1

10.4

7.2

7.5

1941

5.7

5.9

6.6

7.5

8.6

8.0

9.5

6.6

Norra Sverige

1932

13.2

13.6

13.6

5.8

13.2

1938

5.5

6.0

6.4

3.7

.

.

5.7

1940

6.2

6.5

6.0

4.0

.

.

6.2

1941

5.6

5.7

5.4

5.4

5.6

Hela riket

1932

13.7

14.6

15.0

16.2

18.5

19.5

13.0

15.4

1938

6.6

7.5

8.1

9.0

10.1

10.3

7.3

8.2

1940

6.6

7.2

7.5

8.6

9.7

9.8

6.8

7.8

1941

5.8

6.2

6.7

7.7

8.3

8.5

7.6

7.0

Inkomster och utgifter per hektar jordbruksjord. Inkomst- och kostnadsutvecklingen

inom olika storleksklasser av jordbruksjord. I

I tabell 10 meddelas en sammanställning av de kontanta inkomsterna och

utgifterna per hektar jordbruksjord inom olika storleksgrupper och områden.

På grundval av denna kunna jämförelser göras såväl mellan de olika storleksgrupperna

och områdena för varje särskilt år som mellan de olika år,

som undersökningen omfattar.

En jämförelse mellan inkomsterna inom olika områden visar följande. År

1938 voro inkomsterna per hektar jordbruksjord högst i norra Sverige för

samtliga storleksgrupper beträffande vilka uppgifter för detta område föreligga.

För småbruk med upp till 10 hektar åker redovisades även inom skogsoch

dalbygderna större inkomster per hektar än inom slättbygderna, under

s. 169 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

169

Tab. 10. Inkomster och utgifter av Jordbruksfastighet Inom olika storleksgrupper

och områden åren 1938—1941. Kronor per ha JordbruksJord.

Storleksgrupper, ha åker

Område

År

2—5

5-10

10-20

20—30

30—50

50-100

över

100

Samtliga kontanta inkomster.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

1938

427

384

377

389

386

352

371

bygder

1940

524

457

446

448

441

415

427

1941

579

521

519

525

534

487

477

Södra och mellersta Sveriges skogs-

1938

429

395

368

353

337

309

341

och dalbygder

1940

497

468

439

407

388

354

385

1941

Ö27

563

527

483

476

441

413

Norra Sverige

1938

556

462

395

469

1940

512

442

409

440

.

.

1941

589

540

502

503

*

Samtliga kontanta utgifter.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

1938

337

282

270

285

291

278

321

bygder

1940

408

325

309

323

327

318

364

1941

425

368

356

374

393

378

394

Södra och mellersta Sveriges skogs-

1938

290

262

246

259

260

270

285

och dalbygder

1940

338

309

291

295

293

300

320

1941

410

362

349

341

359

377

339

Norra Sverige

1938

367

287

251

315

1940

356

287

267

306

•

1941

424

352

Indel

328

tal är

352

1938 =

100.

Samtliga kontanta inkomster.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

1940

122.7

119.0

118.3

115.2

114.2

117.9

115.1

bygder

1941

135.6

135.7

137.7

135.0

138.3

138.4

128.6

Södra och mellersta Sveriges skogs-

1940

115.9

118.5

119.3

115.3

115.1

114.6

112.9

och dalbygder

1941

146.2

142.6

143.2

136.8

141.2

142.7

121.1

Norra Sverige

1940

92.1

95.7

103.5

93.8

1941

105.9

116.9

127.1

107.2

Samtliga kontanta utgifter.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

1940

121.1

115.2

114.4

113.8

112.4

114.4

113.4

bygder

1941

126.1

130.5

131.9

131.2

135.1

136.0

122.7

Södra och mellersta Sveriges skogs-

1940

116.6

117.9

118.8

113.9

112.7

111.1

112.3

och dalbygder

1941

141.4

138.2

141.9

131.7

138.1

139.6

118.9

Norra Sverige

1940

97.0

100.0

106.4

97.1

.

1941

115.5

122.6

130.7

111.7

det att motsatsen gällde beträffande medelstora och större egendomar. År

1940 voro däremot inkomsterna per hektar nästan genomgående högst inom

slättbygdsområdet. År 1941 voro inkomsterna per hektar vid de minsta brukningsdelarna

störst inom skogs- och dalbygderna och lägst i slättbygdsområdet,

under det desamma vid medelstora och större egendomar voro högst

inom sistnämnda område. Dessa förskjutningar sammanhänga främst med

växlingar i skogsinkomsternas storlek inom de olika områdena. Dessa förskjutningar

torde även avspegla sig i de olikheter mellan områdena, som kun
-

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Tab. 11. Inkomster av Jordbruksfastighet inom olika storleksgrupper och områden

åren 1938—1941. Kronor per ha jordbruksjord.

Storleksgrupper,

lia åker

Område

År

2-5

5—10

10-20

20—30

30—öojöO-lOO

över

100

Inkomster av försålda vegetabiliska

produkter.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

1938

62

71

92

127

143

145

152

bygder

1940

63

73

97

132

154

165

175

1941

88

96

132

181

212

198

209

Södra och mellersta Sveriges skogs-

1938

14

21

32

46

57

76

78

och dalbygder

1940

17

27

38

54

70

88

110

1941

23

36

59

77

85

109

158

Norra Sverige

1938

6

6

14

26

1940

9

13

29

60

•

1941

15

26

45

104

Inkomster av försålda animaliska

produkter.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

1938

319

278

259

238

220

181

175

bygder

1940

404

344

318

288

262

217

196

1941

421

371

344

310

286

248

220

Södra och mellersta Sveriges skogs-

1938

258

258

246

235

203

176

160

och dalbygder

1940

323

326

307

285

248

206

182

1941

396

371

339

305

278

246

187

Norra Sverige

1938

122

146

160

189

1940

183

218

221

238

1941

212

264

254

220

Inkomster av skogsbruk.

! Södra och mellersta Sveriges slätt-

1938

22

18

16

13

13

16

27

bygder

1940

29

24

21

17

16

21

35

1941

32

33

29

24

23

29

30

i Södra och mellersta Sveriges skogs-

1938

121

93

74

53

58

37

87

och dal bygder

i

1940

119

94

77

54

52

40

77

1941

164

130

110

85

92

69

54

j Norra Sverige

1938

282

241

183

233

1940

186

150

124

123

.

.

1941

218

185

165

149

na iakttagas beträffande utgifternas storlek. År 1938 redovisas sålunda för

tre storleksgrupper av fyra den största utgiftssumman per hektar i norra

Sverige, under det att år 1940 utgifterna per hektar voro högst inom slättbygdsområdet.

Detsamma var fallet även 1941, då likväl olikheterna mellan

områdena i detta hänseende voro något mindre framträdande.

Av den anförda tabellen framgår även den förändring från år till år, som

inkomster resp. utgifter undergått, räknat i kronor per hektar jordbruksjord.

I södra och mellersta Sverige ha såväl inkomster som utgifter stigit,

inkomsterna dock icke obetydligt starkare än utgifterna. I norra Sverige inträdde

däremot från 1938 till 1940 en minskning av inkomsterna inom tre

och av utgifterna inom två av de fyra redovisade storleksgrupperna.

Från 1940 till 1941 föreligger även inom detta område en ökning av inkomsterna.

Från 1938 till 1941 räknat är emellertid utgiftsökningen något

starkare än inkomstökningen.

s. 171 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

171

Tub. 11. Utgifter av Jordbruksfastighet Inom olika storleksgrupper och om
råden

åren 1938—1941. Kronor per ha JordbruksJord.

Område

År

Storleksgrupper,

ha åker

2-5

5-10

10—20

20—30

30-50

50-100

Över

100

Arbetslöner.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

1938

41

47

57

72

82

89

124

bygder

1940

45

53

66

81

92

102

141

1941

56

60

75

96

113

120

146

Södra och mellersta Sveriges skogs-

1938

60

63

69

75

85

95

125

och dalbygder

1940

71

74

82

85

96

108

140

1941

88

92

101

106

123

139

126

Norra Sverige

1938

144

117

108

151

.

•

1940

129

lil

114

136

•

1941

143

129

142

158

*

•

Inköp av kraftfoder.

| Södra och mellersta Sveriges slätt-

1938

60

48

44

43

40

29

33

bygder

1940

70

52

49

45

40

31

33

1941

58

47

41

39

36

31

30

Södra och mellersta Sveriges skogs-

1938

37

34

32

31

27

25

22

och dalbygder

1940

45

40

36

36

28

26

21

1941

41

35

31

27

26

28

20

Norra Sverige

1938

18

13

12

18

1940

19

15

14

19

1941

21

17

14

9

*

Inköp av gödselmedel.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

1938

27

25

25

27

25

21

22

bygder

1940

33

29

30

31

31

26

27

1941

39

35

37

40

40

35

33

| Södra och mellersta Sveriges skogs-

1938

28

25

23

24

20

20

18

och dalbygder

1940

32

30

27

28

23

23

23

1941

39

36

33

34

30

31

35

! Norra Sverige

1938

18

15

12

14

•

•

1910

19

16

14

18

•

1941

23

20

18

18

*

Räntor.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

1938

28

24

22

26

29

29

25

1 bygder

1940

32

26

24

28

31

31

26

1941

28

25

24

29

33

33

29

1

Södra och mellersta Sveriges skogs-

1938

20

20

19

24

27

30

19

och dalbygder

1940

22

21

21

26

30

33

21

1941

23

21

22

27

31

35

30

Norra Sverige

1938

21

17

16

11

1940

22

19

16

12

•

j

1 1941

24

20

18

20

■

*

De viktigaste inkomstposternas ekonomiska betydelse för brukningsdelar

av olika storlek och inom olika områden belysas närmare i tabell 11, i vilken

inkomsterna av försålda vegetabiliska och animaliska produkter samt av

skogsbruk redovisas i kronor per hektar jordbruksjord. På samma sätt redo
-

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Tab. 13 a. Förändringarna i Jordbrukets kontanta inkomster och utgifter frän

år 1938 tili år 1941. Indextal.

Storleksgrupper,

ha åker

Samt-

2—5

5—10

10-20

20-30

30-50

50-100

över

100

liga

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Inkomster av försålda produkter ....

136.2

133.2

136.7

134.5

135.9

135.7

127.1

134.1

Summa kontanta inkomster........

138.9

134.6

138.6

134.4

136.8

137.3

123.8

134.6

Summa kontanta utgifter...........

129.0

128.6

132.9

130.6

134.3

135.4

118.1

129.6

Södra och mellersta Sveriges skogs- och

dalbygder.

Inkomster av försålda produkter____

151.2

143.7

141.5

135.4

135.6

142.4

13^.4

142.7

Summa kontanta inkomster........

147.5

143.0

143.0

135.9

139.1

143.8

126.8

1424

Summa kontanta utgifter...........

142.3

138.1

140.6

131.8

136.1

145.9

120.7

138.4

Norra Sverige.

Inkomster av försålda produkter ....

176.3

186.2

169.5

147.7

176.9

Summa kontanta inkomster ........

104.7

117.1

128.3

106.1

113.0

Summa kontanta utgifter...........

114.6

122.4

131.7

111.7

119.9

Hela riket.

Inkomster av försålda produkter ....

151.7

145.7

140.1

134.9

135.9

136.8

127.8

139.4

Summa kontanta inkomster.........

127.2

133.2

139.0

133.7

136.7

138.0

124.0

133.5

Summa kontanta utgifter...........

128.1

131.0

135.8

130.0

134.3

137.2

118.4

130.8

Tab. 13 b. Förändringarna i Jordbrukets kontanta inkomster och utgifter från

år 1940 till år 1941. Indextal.

Storleksgrupper,

ha åker

Samt-

2—5

5—10

10-20

20-30

30-50

50-100

över

100

liga

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Inkomster av försålda produkter....

110.6

110.6

114.6

114.9

117.4

115.3

112.0

114.1

Summa kontanta inkomster.........

112.9

112.6

116.0

115.4

118.8

116.0

108.1

114.5

Summa kontanta utgifter...........

107.1

112.0

115.8

114.8

118.9

118.0

104.3

113.4

Södra och mellersta Sveriges skogs- och

dalbygder.

Inkomster av försålda produkter ....

121.6

114.5

114.6

112.6

110.9

121.6

103.5

115.3

Summa kontanta inkomster.........

126.6

120.3

119.4

117.8

120.5

126.6

105.1

120.7

Summa kontanta utgifter...........

121.6

117.1

119.0

115.3

119.8

131.8

105.7

118.8

Norra Sverige.

Inkomster av försålda produkter ....

117.6

124.2

119.5

107.5

120.1

Summa kontanta inkomster.........

115.3

122.7

124.1

1133

119.5

Summa kontanta utgifter...........

119.3

122.9

123.7

115.6

121.1

Hela riket.

Inkomster av försålda produkter ....

117.6

114.7

114.9

114.3

116.3

116.2

110.9

114.9

Summa kontanta inkomster.........

119.6

118.5

117.9

115.8

119.0

117.8

107.7

117.1

Summa kontanta utgifter...........

117.6

116.8

117.6

115.0

119.0

120.5

104.6

116.0

s. 173 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 246.

173

visas i tabell 12 arbetslöner, utgifterna för kraftfoder och gödselmedel saint

räntorna i kronor per hektar jordbruksjord (jfr i detta sammanhang även

tabellerna 6 och 9).

Inkomsterna av vegetabiliska produkter stiga genomgående med ökad egendomsstorlek.

Mest betyda de för de större egendomarna inom slättbygdsområdet

och minst för småbruken i norra Sverige. Även vid storbruken i slättbygdsområdet

äro dock inkomsterna av animaliska produkter, räknat i kronor

per hektar jordbruksjord, något större än inkomsterna av vegetabilier.

Vid de minsta brukningsdelarna inom skogs- och dalbygderna samt i norra

Sverige äro inkomsterna av animalier mer än 10 gånger så stora som inkomsterna

av vegetabilier.

Löneutgifterna per hektar jordbruksjord äro, borisett från de största

egendomarna, genomgående högst i norra Sverige och lägst inom slättbygdsområdet.

Förklaringen härtill torde främst ligga i det förhållandet, att arbetskostnaderna

för skogsbruket ingå i de redovisade beloppen. Sistnämnda

omständighet är också anledningen till den minskning av denna utgiftspost,

som i norra Sverige inträffade år 1940.

Utgifterna för kraftfoder äro genomgående störst i slättbygdsområdet. Beträffande

inköpen av konstgödsel äro skillnaderna mellan slättbygderna och

skogs- och dalbygderna varken särskilt betydande eller fullt enhetliga. Däremot

äro dessa utgifter i norra Sverige genomgående lägre än i södra och

mellersta Sverige.

I detta sammanhang skall även inkomst- och utgiftsutvecklingen från 1938

till 1940 och 1941 inom olika storleksgrupper och områden något beröras. I

tabell 13 a och b meddelas indextal över jordbrukets kontanta inkomster och

utgifter inom olika storleksgrupper och områden år 1941 med dels 1938, dels

1940 såsom bas. Det framgår av dessa uppgifter, att inom slättbygdsområdet

inkomsterna genomgående stigit starkare än utgifterna från 1938 till 1941.

Utvecklingen synes emellertid av självdeklarationerna att döma ha varit gynnsammast

vid de mindre brukningsdelarna och därnäst vid de största egendomarna.

För södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder visa siffrorna

för samtliga storleksgrupper med ett undantag en starkare ökning

av inkomsterna än av utgifterna. Differensen mellan inkomst- och utgiftsindex

är inom detta område störst vid de största egendomarna och därnäst

vid småbruken, under det att densamma här liksom i slättbygdsområdet är

minst vid de medelstora gårdarna — för gruppen 50—100 hektar redovisas

t. o. m. en starkare stegring av utgifter än av inkomster. I norra Sverige föreligger

för samtliga storleksgrupper en starkare ökning av utgifterna än av

inkomsterna, örn år 1938 tages till utgångspunkt för jämförelsen. Som redan

tidigare framhållits och såsom ytterligare belyses av här ifrågavarande tabeller

beror detta emellertid icke på att inkomstökningen av försålda jordbruksprodukter

här varit svagare än inom de övriga områdena. Dessa inkomster

ha från 1938 lill 1940 tvärtom stigit procentuellt starkast inom norra Sverige,

men denna stegring har varit otillräcklig för att uppväga den betydande nedgången

i andra inkomstposter. Det bör kanske dock i detta sammanhang

erinras örn att inkomsterna av skogsbruket år 1938 lågo ovanligt högt i norra

Sverige.

Av tabell 13 b framgår, att i södra och mellersta Sverige inkomsterna på det

hela taget stigit starkare än utgifterna även från 1940 till 1941. Undantag

utgöra dock härvidlag inom slättbygdsområdet egendomar med 30—100

hektar åker och i skogs- och dalbygderna egendomar med över 50 hektar

åker. I norra Sverige synas även mellan dessa år utgifterna i stort sett lia

stigit mer än inkomsterna.

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Jämförelse mellan inkomst- och kostnadsutveckling. Jordbrukets nettointäkter

och jordbrukarefamiljernas arbetsinkomster.

Huvudresultatet av de i det föregående återgivna beräkningarna kunna

sammanfattas i följande indextal över jordbrukets kontanta inkomster resp.

utgifter åren 1940 och 1941 (1938 = 100): * i

Södra och mellersta

Sveriges

Norra

Sverige

Hela

riket

slättbygder

skogs- och

dalbygder

1940

1941

1940

1941

1940

1941

1940

1941

117.5

134.6

118.0

142.4

94.6

113.0

114.0

133.5

114.3

129.6

116.5

138.4

99.0

119.9

112.8

130.8

102.8

103.9

101.3

102.9

95.6

94.2

101.1

102.1

Inkomstindex......................

Utgiftsindex........................

Relation mellan inkomst- och utgiftsindex

...........................

Inom de båda områdena i södra och mellersta Sverige ha inkomsterna från

1938 till 1940 stigit starkare än utgifterna och därefter har en ytterligare

förbättring av relationen mellan inkomsterna och utgifternas utveckling ägt

rum till 1941. I norra Sverige har förhållandet varit det motsatta, i det att

utgifterna där från 1938 till 1940 sjunkit mindre än inkomsterna. Därefter

har visserligen en inkomstökning inträffat år 1941 men utgiftsökningen har

varit betydligt starkare, varför relationen mellan inkomst- och utgiftsindex

ytterligare försämrats.

Förändringarna i jordbrukets ekonomiska läge under de undersökta åren

belysas ytterligare genom den beräkning av nettointäkterna, som framlägges

i tabell 14. Det framgår av densamma, att nettointäkterna av jordbruksfastighet

beräknats stiga från 587.7 milj. kronor år 1938 till 811.1 milj. kronor

1941 eller med 38.0 procent. Utvecklingen har emellertid varit ganska olikartad

för å ena sidan södra och mellersta Sverige och å andra sidan norra

Sverige. Starkast är stegringen inom slätlbygdsområdet, där den uppgår till

47.0 procent mot 43.3 procent i skogs- och dalbygderna samt endast 11.9 procent

i norra Sverige. För 1940 föreligger för norra Sverige en minskning i

förhållande till 1938 med 1.2 procent, under det att slättbygderna uppvisa

en ökning med 25.7 procent och skogs- och dalbygderna med 19.8 procent.

Jordbrukarnas ekonomiska förhållanden belysas ytterligare genom de beräkningar

av jordbrukarfamiljernas arbetsinkomster, som framläggas i tabell

15. Dessa ha verkställts på det sättet, att till nettointäkterna av jordbruksfastighet

ha lagts de utbetalade skuldräntorna, varefter den erhållna summan

minskats med de »normala ränteanspråken». Dessa utgöra förräntningen av

det bland tillgångarna redovisade värdet av jordbruksfastighet, levande och

döda inventarier samt inneliggande lager. Vid beräkningen av de normala

ränteanspråken ha två olika vägar följts. Vid den ena har förräntningen beräknats

å resp. års värde på tillgångarna och efter växlande räntesatser, nämligen

3.75 procent år 1938 samt 4.25 procent åren 1940 och 1941. I det andra

fallet har begagnats dels ett fast värde på jordbruksfastigheter, dels en oförändrad

räntefot, 4 procent. Samtliga framräknade belopp avse den genomsnittliga

arbetsinkomsten per brukningsdel.

Resultaten av de båda beräkningarna skilja sig mest från varandra för de

större egendomarna med deras stora kapital. Tendensen framträder emeller
-

s. 175 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 246. 175

Tab. 14. Jordbrukets nettointäkter åren 1938—1941, mili. kronor.

Nettointäkter av

Samtliga

netto- intäkter 1

Område

År

Jordbruks-

fastighet

Tjänst o. till- fällig förvärvs- verksamhet

Kapital

Södra och mellersta Sveriges

1938

254.4

25.9

20.6

310.9

slättbygder

1940

319.9

31.0

23.4

383.0

1941

374.0

36.7

22.8

443.0

Södra och mellersta Sveriges

1938

204.6

26.6

12.8

252.4

skogs- och dalbygder

1940

245.2

31.3

15.5

299.6

1941

293.2

38.0

15.4

354.1

Norra Sverige

1938

128.7

30.9

5.5

168.0

1940

127.2

34.2

6.4

170.9

1941

143.9

38.3

5.9

193.0

Hela riket

1938

587.7

83.4

38.9

731.3

1940

692.3

96.5

45.3

853.5

1941

811.1

113.0

44.1

990.1

Indextal. Ar 1938 = 100.

Södra och mellersta Sveriges

1940

125.7

119.8

113.0

123.2

slättbygder

1941

147.0

141.9

110.2

142.5

Södra och mellersta Sveriges

1940

119.8

117.8

121.6

118.7

skogs- och dalbygder

1941

143.3

143.1

120.9

140.3

Norra Sverige

1940

98.8

110.6

116.3

101.8

1941

111.9

123.9

107.5

114.9

Hela riket

1940

117.8

115.7

116.3

116.7

1941

138.0

135.6

113.3

135.4

Indextal. År 1940 = 100.

Södra och mellersta Sveriges

1941

116.9

118.5

97.5

115.7

slättbygder

Södra och mellersta Sveriges

1941

119.6

121.5

99.4

118.2

skogs- och dalbygder

Norra Sverige

1941

113.2

112.1

92.4

112.9

Hela riket

1941

117.2

117.2

97.4

116.0

tid på samma sätt, vilket av de båda beräkningssätten som än användes. För

södra och mellersta Sverige föreligger inom samtliga storleksgrupper en stegring

av arbetsinkomsten såväl 1940 som 1941. I norra Sverige inträffade däremot

år 1940 en minskning av densamma i jämförelse med år 1938. För år

1941 redovisas även för detta område en ökning i förhållande till år 1940, men

i jämförelse med år 1938 är stegringen i de tre lägsta storleksgrupperna förhållandevis

liten och för egendomar med 20—30 hektar åker låg arbetsinkomsten

även 1941 lägre än 1938. I södra och mellersta Sverige har den

på förut angivet sätt beräknade arbetsinkomsten stigit betydligt starkare vid

de större egendomarna än vid småbruken.

1 Häri ingå förutom nettointäkter av jordbruksfastighet, tjänst och tillfällig förvärvsverksamhet

samt kapital även intäkter av övriga förvärvskällor. Särskild kolumn upptagande enbart

intäkter av övriga förvärvskällor har icke medtagits, enär intäkterna ifråga dels synas

variera starkare och mera oregelbundet från ett år till ett annat — även hos enstaka jordbrukare

— än övriga i bearbetningen ingående poster, dels äro så fåtaligt förekommande, att ett

angivande av de till totalsiffror uppräknade siffervärdena lätt skulle kunna föranleda felaktiga

slutsatser.

s. 176 Kontrollera mot PDF

176 Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Tab. 15. Familjens arbetsinkomst åren 1938—1941 per brukningsdel, 1 kronor.

Område

År

2-5

St

5-10

orleksg

10—20

rupper,

20—30

ha åk

30—50

;r

50-100

Över

100

Räntesatser: 1938 3.75 procent, 1940

och 1941 4.25 procent.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

1938

710

1,122

1,540

2,041

2,627

3,353

2,642

bygder

1940

865

1,419

1,985

2,505

3,122

4,436

4,183

1941

1,104

1,677

2,470

3,285

4,321

5,573

7,930

Södra och mellersta Sveriges skogs-

1938

945

1,215

1,572

1,647

2,027

1,402

-367

och dalbygder

1940

1,057

1,454

1,941

2,070

2,388

1,791

996

1941

1,356

1,866

2,482

2,830

3,316

2,526

4,481

Norra Sverige

1938

1,176

1,525

1,704

2,993

1940

1,101

1,422

1,669

2,033

•

1941

1,232

1,766

2,218

2,325

Hela riket

1938

1,032

1,289

1,572

1,964

2,503

3,019

2,278

1940

1,061

1,438

1,930

2,375

2,970

3,983

3,798

1941

1,273

1,800

2,442

3,148

4,116

4,987

7,541

Räntesats 4 procent.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

1938

715

1,139

1,518

1,987

2,586

3,229

-828

bygder

1910

917

1,515

2,101

2,683

3,443

4,905

2,728

1941

1,158

1,771

2,589

3,489

4,702

6,059

5,719

Södra och mellersta Sveriges skogs-

1938

952

1,228

1,580

1,630

1,897

1,220

2,290

och dalbygder

1940

1,126

1,561

2,106

2,300

2,635

2,232

5,473

1941

1,420

1,976

2,644

3,038

3,663

3,075

6,155

Norra Sverige

1938

1,176

1,525

1,651

3,046

.

1940

1,155

1,513

1,771

2,316

1941

1,263

1,851

2,332

2,455

Hela riket

1938

1,035

1,301

1,562

1,926

2,454

2,891

-310

1940

1,120

1,540

2,068

2,574

3,286

4,453

3,171

!

1941

1,317

1,900

2,582

3,352

4,499

5,499

5,936

Andra undersökningar rörande jordbrukets ekonomiska läge.

Vid sidan av de representativa undersökningar av jordbrukarnas självdeklarationer,

för vilka en redogörelse lämnats i det föregående, ha under de

senaste åren vissa andra undersökningar utförts rörande förändringarna i

jordbrukets ekonomiska läge. På grund av olikheterna i uppläggning och

material är en direkt jämförelse mellan dessa å ena och deklarationsundersökningen

å andra sidan knappast möjlig. En sammanställning av huvudresultaten

torde dock vara av ett visst intresse.

Närmast till hands ligger en jämförelse med en av statistiska centralbyrån

verkställd undersökning rörande taxeringsresultaten inom olika kommuntyper

under åren 1939—1942. Kommunerna ha därvid efter befolkningens

yrkeskaraktär indelats i följande grupper:

A = kommuner med minst 75 procent av befolkningen inom jordbruk

med binäringar,

B = kommuner med 50—75 procent av befolkningen inom denna huvudgrupp,

G = kommuner med mindre än 50 procent inom densamma,

D = kommuner med minst två tredjedelar agglomererad befolkning.

s. 177 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

177

Huvudresultaten av undersökningen kunna sammanfattas i följande indextal

avseende det taxerade beloppet per invånare:

1939

1940

1941

1942

A-kommuner

B-kommuner

C- och

D-kommuner

Samtliga

.. 100

100

100

100

103

105

104

.. 112

112

108

lil

.. 134

131

122

128

Från 1940 till 1941 föreligger en ökning av det taxerade beloppet per invånare

inom A-kommunema med c:a 11 procent. Enligt deklarationsundersökningen

skulle jordbrukarnas samtliga nettointäkter inom riket i dess helhet

ha stigit med 16 procent mellan de nämnda åren. De båda siffrorna kunna

tydligen icke direkt jämföras med varandra, då förändringar kunna

ha inträffat i fråga om dels de s. k. allmänna avdragen, dels den behållna förmögenheten.

Dessutom kan det givetvis inverka, att även inom A-kommunerna

en större eller mindre del av det sammanlagda taxerade beloppet hänför

sig till andra än jordbrukare. De anförda uppgifterna tyda dock på, att deklarationsmaterialet

representerar en inkomstutveckling, som är något gynnsammare

än utvecklingen inom jordbruket som helhet.

I samma riktning synes en jämförelse mellan deklarationsundersökningen

och de av 1942 års jordbruksutredning företagna inkomst- och kostnadsberäkningarna

peka. I följande tablå sammanställas resultaten av de båda undersökningarna,

varvid de av jordbrukskommittén framräknade inkomsterna

anföras utan den korrigering för förändringar i kreaturskapital och varuförråd,

som kommittén företagit:

Deklarationsundersökningen.

Kontanta inkomster av försålda

jordbruksprodukter..........

Kontanta utgifter..............

1942 års jordbrukskommitté.

Försäljningsinkomster (inkl. värdet

av egen konsumtion).....

Kostnader ....................

1938

1940

100.0

121.3

100.0

112.8

1938/39

1939/40

100.0

117.5

100.0

109.8

1941

139.4

130.8

1940/41

1941/42

129.5

130.7

117.7

129.1

Fullständig överensstämmelse mellan de båda undersökningarna kan på

grund av olikheterna i deras uppläggning och innebörd icke väntas, överensstämmelsen

förefaller dock vara bättre för 1940 resp. 1939/40 och 1940/41

än för 1941 resp. 1940/41 och 1941/42. Särskilt den vid deklarationsundersökningen

för år 1941 beräknade inkomstökningen är betydligt starkare än den

av jordbrukskommittén för motsvarande produktionsår beräknade. Med all

reservation för vanskligheterna vid en dylik jämförelse torde densamma tyda

på att de i deklarationsundersökningen deltagande egendomarna representera

en gynnsammare inkomstutveckling än genomsnittsjordbruket. I detta

sammanhang bör erinras örn att skördeutfallet såväl 1940 som 1941 var

synnerligen ojämnt, vilket givetvis i hög grad bidrager till svårigheterna att

erhålla ett material, som är fullt representativt för den genomsnittliga inkomstulvecklingen

inom jordbruket.

Ytterligare jämförelsematerial föreligger i den av professor L. Nanneson

bearbetade serien Räkenskapsresultat för svenska jordbruk. Denna grundar

sig från och med 1939/40 på det utvidgade och mera representativa material,

Bihang till riksdagens protokoll 19A3. 1 sami. Nr 246. 12

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

som erhållits genom lantbruksstyrelsen jordbruksekonomiska undersökning.

Detta material har vid bearbetningen grupperats dels på storleksgrupper enligt

den officiella statistikens indelningsgrunder, dels på följande fem områden:
1.

Ssl-området= Skåne-Hallands slättbygder.

2. Smb-området = Sydsvenska mellanbygden.

3. Msl-området = mellersta Sveriges slättbygder omfattande Öland, Gotland,

Östgötaslätten, Vänerslätten samt Målar- och Hjälmarbygden.

4. Msk-området = södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder enligt

statistiska centralbyråns indelning.

5. N-området = norra Sverige, d. v. s. hela Norrland (utom Gästrikland)

samt mellanbygden och fjällbygden i Kopparbergs län.

För de tre år, som räkenskapsresultaten i sitt nuvarande skick omfatta,

redovisas följande ekonomiska resultat av lanthushållningen (siffrorna för

1941/42 äro preliminära):

Ssl

Smb

Msl

Msk

N

Samtliga

Bruttoavkastning

kronor per ha 1939/40.............

728

630

450

508

525

518

1940/41..............

834

724

492

576

593

583

1941/42.............

898

785

498

611

624

610

Driftskostnader

kronor per ha 1939/40.............

578

539

374

488

554

483

1940/41 .............

625

581

417

540

601

510

1941/42.............

697

648

472

593

664

568

Nettoavkastning

kronor per ha 1939/40.............

150

91

76

20

- 29

55

1940/41..............

209

143

75

36

- 8

73

1941/42.............

201

137

26

18

- 40

42

Förräntningsprocent 1939/40..........

5.7

4.5

4.7

1.1

- 1.5

3.0

1940/41..........

7.8

7.0

4.6

2.0

- 0.4

3.9

1941/42..........

7.1

6.1

1.5

0.9

- 1.9

2.1

I den redovisade bruttoavkastningen ingå icke endast inkomster av försålda

produkter utan även värdet av den egna förbrukningen samt förändringar i

kreatursvärde och förråd under resp. år. Likaledes upptagas bland driftskostnaderna

ersättning för arbetet icke endast åt den lejda arbetskraften utan

även åt jordbrukarna själva och deras familjemedlemmar. De av professor

Nanneson redovisade resultaten torde därför närmast vara jämförbara med

jordbrukskommitténs beräkningar av inkomst- och kostnadsutvecklingen

inom jordbruket med hänsyn tagen till förändringarna i kreaturskapital och

varuförråd. Vid dessa ha följande resultat erhållits:

1938/39 1939/40 1940/41 1941/42

Inkomster, index....................... 100.0 111.4 117.8 124.3

Kostnader, index....................... 100.0 109.8 117.7 129.1

Från 1939/40 till 1940/41 har enligt denna undersökning en viss försämring

i relationen mellan inkomster och kostnader inträffat i förhållande till 1939/

40, under det att prof. Nannesons räkenskapsresulat år 1940/41 utvisa en något

högre förräntningsprocent än 1939/40. Från 1940/41 till 1941/42 visa däremot

såväl räkenskapsresultaten som jordbrukskommitténs beräkningar en

tydlig försämring av jordbrukets ekonomiska läge. Härvid är dock att märka,

att driftskostnadernas stegring mellan dessa år i ej obetydlig grad sammanhänger

med ökade arbetskostnader, vilket bl. a. innebär ökade arbetsin
-

s. 179 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

179

kemister för jordbrukarna själva och deras familjemedlemmar. Särskilt vid

småbruken, där den största delen av arbetet utföres av dessa, spelar detta

förhållande en betydande roll. Prof. Nanneson redovisar för de tre år, som undersökningarna

i sitt nuvarande skick omfatta, följande nettoinkomster i

kronor per familj och år:

2—5 ha

5—10 ha

10-20 ha

20—30 ha

30—50 ha

1939/40.......

....... 2,712

3,479

4,509

5,547

6,790

1940/41.......

....... 2,968

3,880

5,728

6,933

8,487

1941/42.......

....... 3,589

4,460

5,567

7.673

7,957

Index

1939/40.......

....... 100

100

100

100

100

1940/41 .......

....... 109

112

127

125

125

1941/42.......

....... 132

128

123

138

117

Dessa siffror äro tydligen icke jämförbara med de på grundval av deklarationerna

framräknade arbetsinkomsterna, vilka redovisats i annat sammanhang

i denna promemoria. Överhuvud taget torde en jämförelse mellan räkenskapsresultaten

å ena och deklarationsundersökningen å andra sidan på

grund av undersökningarnas olika uppläggning knappast vara möjlig utan

en omfattande omräkning av materialet.

Stockholm den 15 mars 1943.

Statens livsmedelskommission

Statistiska byrån.

OTTO ZETTERBERG.

Helmer Olsson.

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Kungl. Maj:ts proposition nr 240.

SVENSKA SPANNMÅLSAKTIEBOLAGET

Bilaga 3.

Till Statens livsmedelskommission, Stockholm.

Statens livsmedelskommission har i skrivelse den 29 januari 1943 anmodat

Svenska spannmålsaktiebolaget inkomma med yttrande i frågan, i vad mån

ändringar av sådan beskaffenhet, att de böra underställas den nu samlade

riksdagen, finnas påkallade i nu gällande regleringsanordningar inom spannmålsbolagets

verksamhetsområde.

Sedan ovannämnda fråga varit föremål för behandling inom bolagets styrelse,

vill bolaget meddela följande. Samtidigt översänder bolaget i bilaga till

denna skrivelse beräkning över bolagets kostnader för verksamhetsåret 1943/

44, slutande å ett belopp av i runt tal 72.5 miljoner kronor. Bolagets kapitalbehov

under samma tid synes bolaget täckt genom de lånemöjligheter om intill

180 miljoner kronor, som av Kungl. Maj:t föreslagits i propositionen nr

2/1943 till riksdagen, och under förutsättning att bolaget beredes möjlighet att

fortlöpande ur beviljade anslag erhålla täckning för upplupna kostnader.

I jämförelse med de förhållanden, som i fråga om av bolagets verksamhet

berörda varor rådde under regleringsåret 1941/42, har under regleringsåret

1942/43 en viss lättnad inträtt beträffande försörjningsläget. Sålunda beräknas

1942 års spannmålsskörd fylla behovet vid nuvarande ransoner och

därutöver lämna ett visst överskott. Stråfoderskörden torde i fråga om halm

för landet i dess helhet giva ett ansenligt överskott, under det att höskörden

ungefärligen täcker behovet. I fråga om importerade fodermedel gäller, att

bolaget kommer att vid ingången av regleringsåret 1943/44 disponera ett reservlager

av oljekakor. Slutligen må i detta sammanhang framhållas, att åtgången

av fodercellulosa under regleringsåret 1942/43 på grund av ovan anförda

relativt lyckliga skördeutfall blivit avsevärt lägre än beräknat. Bolaget

beräknar att den 1 september 1943 disponera en myckenhet fodercellulosa örn

c:a 300,000 ton. Ehuru det givetvis ej låter sig göra att redan nu bedöma

storleken av 1943 års skörd, har bolaget vid sina beräkningar utgått från den

hypotesen, att kärn- och stråfoderskörden hösten 1943 icke kommer att bliva

mera avsevärt lägre än skörden hösten 1942. Utsikterna för tillförsel utifrån

av importfodermedel under regleringsåret 1943/44 kunna för närvarande icke

överblickas.

Det ovan anförda skulle kunna giva vid handen, att av bolaget under regleringsåret

1942/43 tillämpade regleringsanordningar skulle kunna uppmjukas,

ett alternativ vartill bolaget återkommer här nedan.

Spannmålssektionens verksamhet.

Av den verksamhet, som bolagets spannmålssektion bedriver, beröres här

endast frågan om spannmålsmarknadens reglering. Övrig av spannmålssektionen

bedriven verksamhet är av ringa omfattning och torde icke behöva

upptagas till diskussion i detta sammanhang.

De av bolaget för spannmålsmarknadens reglering under verksamhetsåret

1942/43 tillämpade anordningarna lia under rådande förhållanden i stort sett

varit ändamålsenliga, dock att, såsom väntat, den i fråga om regleringen av

s. 181 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

181

transportkostnaderna tillämpade anordningen i åtskilliga avseenden visat sig

vara tungarbetad såväl för bolagets som för handelns del.

Därest det icke befinnes möjligt att på sätt nedan sägs övergå till friare

regleringssystem, vill bolaget föreslå bibehållande av nu gällande regleringsanordningar

för det kommande verksamhetsåret, dock med följande ändringar.

I fråga om prissättningen på brödspannmål framhöll bolaget i sin skrivelse

till kommissionen den 4 maj 1942, att det under verksamhetsåren 1940/41 och

1941/42 tillämpade prisorlssystemet alltfort borde bibehållas. Bolaget vill,

med stöd av erfarenheterna under nu löpande verksamhetsår, än ytterligare

understryka det ur marknads- och handelssynpunkt lämpliga, att i fråga om

brödsäd prissättningen baseras på ett väl avvägt prisortssystem, innebärande

bl. a. att prisorterna fastställas före regleringsårets ingång samt att antalet

prisorter icke senare utökas annat än örn alldeles särskilda omständigheter

föreligga. Vad bolaget nu anfört innebär emellertid icke någon prövning av

frågan, huruvida det av andra skäl kan finnas önskvärt bibehålla det för innevarande

år tillämpade systemet, vilket bl. a. medför en stor och kostsam

kontrollapparat, men bolaget har ansett sig böra understryka fördelarna såväl

för bolaget såsom regleringsorgan som för handeln av en återgång till

prisortssystemet.

I fråga om prissättningen å fodersäd torde, därest en i viss mån med hänsyn

till transportkostnader differentierad prisbildning vid jordbrukarnas inköp

av fodersäd icke kan accepteras, den från hösten 1940 tillämpade anordningen

alltfort böra i huvudsak äga bestånd, innebärande bl. a. att det fastställda

priset gäller fritt vid av köparen anvisat magasin. Vid nuvarande anordning

gäller även å detta område, att de nu gällande bestämmelserna medföra

en betydande belastning å bolagets arbetsbörda och kostnader för staten.

Beträffande den likaledes sedan hösten 1940 tillämpade prissättningen med

ett fast under hela regleringsåret lika pris vill bolaget framhålla, att vid sådan

tillgång på spannmål, att beräknad skörd jämte tillgängligt reservlager

väl synes täcka behovet, den anordningen bör kunna tillämpas i avseende å

brödsäden (däri inräknat korn), att det fastställda priset under regleringsåret

tillåtes stiga med belopp ungefärligen svarande mot ränta och lagringskostnader.

Bolaget vill föreslå en stegring i priset från den 1 september till den 31

maj med ett belopp av 1j2 öre för 100 kg och dag. Vid överläggningen inom

bolagets styrelse bär dock från vissa håll föreslagits ett något högre belopp,

enär det ifrågasatts örn nyssnämnda belopp vöre tillräckligt för sitt ändamål.

Den tidigare tillämpade anordningen med elt för hela regleringsåret

lika högt pris var dikterad av nödvändigheten av att vid låg spannmålsskörd

snarast möjligt bringa denna under effektiv kontroll och att således prissättningen

anordnades så att odlarna icke hade anledning att av ekonomiska

skäl dröja med försäljningen. Vid mera normal spannmålstillgång förlora dessa

synpunkter sin betydelse vartill kommer lämpligheten av sådant prissystem

att regleringsorganet ej nödgas tidigt omhändertaga skörden med åtföljande

lagringssvårigheter och därmed förbundna kostnader.

Beträffande prissättningen med hänsyn till kvaliteten vill bolaget hemställa,

att i fråga örn korn förutom nu gällande bestämmelser beträffande

reglering för rymdvikt och vattenhalt, ävenledes införas bestämmelser angående

prisreglering för mältningsgrad och inblandning av främmande sädesslag,

därest korn alltfort skall finna användning för förmälning till människoföda.

Vad beträffar frågan örn försäljning av fodersäd till förbrukare i Norrland

för utfodringsändamål har bolaget innevarande år tillämpat den anordningen

att bolaget för från mellan-Sverige överförd fodersäd bestridit transporlkost
-

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

naderna till envar ort där auktoriserad spannmålshandlare bedrivit rörelse,

oavsett om denna ort varit järnvägstrafikplats eller ej. Genom denna anordning,

som ej har motsvarighet på annat område, ha olika pris kommit att

tillämpas allteftersom varan köpes från auktoriserad handlande eller annan.

Hela denna anordning är därjämte synnerligen svårkontrollerbar. För att

åvägabringa en ur marknadssynpunkt nödvändig förbättring i detta icke tillfredsställande

förhållande vill bolaget föreslå, att bolaget under det kommande

regleringsåret icke i något fall bestrider transportkostnader för fodersäd,

som från mellan-Sverige överföres till Norrland, längre än till den järnvägstrafikplats

eller hamnplats, som ligger närmast den ort, där varan utlämnas

till förbrukaren.

Därest det befinnes möjligt att — såsom önskvärt är — uppmjuka regleringsbestämmelserna,

torde den lämpligaste anordningen vara, att odlarna

och andra innehavare av .spannmål tillförsäkras visst garantipris för sitt

brödsäds- och fodersädsinnehav i den ordningen att bolaget till fastställt

pris inlöser all till bolaget vid viss tidpunkt, t. ex. den 31 maj 1944, hembjuden

spannmål. För marknadens reglering har bolaget att företaga stödköp

eller försäljning. Inlösenpriset skulle för såväl brödsäd som fodersäd gälla

fritt vissa särskilt angivna prisorter. För nödig kontroll över spannmålshandeln

skulle dock alltjämt beslag och handelsreglering ävensom utfodringsförbud

för brödsäd (inbegripet korn) gälla; således skulle odlare icke vara

berättigade att försälja spannmål till annan än aukloriserad handlande eller

kvarn eller köpare, som innehade licens.

Beträffande fastställandet av det pris odlarna skola erhålla för spannmål

vill bolaget slutligen framhålla önskvärdheten av att de prisreglerings- och

kvalitetsbestämmelser, som skola tillämpas för det kommande regleringsåret,

kungöras i god tid innan spannmålen börjar marknadsföras, då i annat fall

avsevärda svårigheter uppstå för handeln, och i allt fall prisregleringsbestämmelserna

kungöras samtidigt med att priset fastställes.

Erfarenheterna under regleringsåret 1042/43 hava givit vid handen, att

för odlares försäljning särskilt pris bör fastställas för foderärter och vicker,

som äro dugliga till utsäde, och ett lägre pris, anpassat efter varans fodervärde,

för till utsädesändamål icke lämplig dylik vara.

Frågan om anskaffandet av lagringsutrymmen beröres närmare nedan.

Sektionens för stråfoder, utsäde och diverse varor verksamhet.

I fråga örn den verksamhet, sorn bedrives av denna sektion, vill bolaget

meddela följande.

Tillgången inom landet av halm synes bolaget så stor, att, därest halmskörden

instundande höst blir någorlunda normal, gällande anordning med

normalpris synes kunna upphävas och handeln lämnas fri. Därest så anses

erforderligt, torde beslaget dock böra fortbestå. Yrkesmässig handel med halm

skulle då endast få bedrivas av auktoriserad stråfoderhandlare. Beträffande

handeln med hö synes det bolaget lämpligt att de i detta hänseende regleringsåret

1942/43 gällande anordningarna äga fortbestånd.

De av bolaget innevarande regleringsår tillämpade anordningarna för reglering

av handeln med arter och bönor synes böra bibehållas regleringsäret

1943/44.

I fråga om regleringen av handeln med spannmålsutsäde och frö vill bolaget

framhålla, att de innevarande regleringsår tillämpade anordningarna torde

kunna bibehållas under regleringsåret 1943/44, dock synes hembudstiden

i fråga om den för frö tillämpade anordningen med garantipris böra fram
-

s. 183 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

183

flyttas till den 1 maj. Det har emellertid visat sig, att distribution av utsäde

från auktoriserade utsädeshandlare till förbrukarna är relativt dyrbar. Kostnaderna

för försäljning oell distribution äro i Norrland, Dalarna och Värmland,

där brukningsdelarna äro små och bebyggelsen gles, särskilt höga.

Detta gäller såväl när varorna försäljas genom agenter från utsädesfirmor

i södra Sverige direkt till odlare som genom handlande, centralföreningar och

lokalföreningar, vilka arbeta såsom mellanhänder. Med hänsyn till de sålunda

föreliggande stora variationerna i berörda kostnader kan ifrågasättas,

om det icke vore lämpligt att för iordningställd utsädesvara av spannmål

olika normalpriser fastställdes för olika delar av landet. I första hand bör

övervägas, om icke olika priser för utsäde kunna fastställas för å ena sidan

Norrland, Dalarna och Värmland samt å andra sidan övriga delar av landet.

Beträffande bolagets inlösen av färska köksväxter vill bolaget framhålla,

att det redan nu kan förutses, att fullgörandet av ifrågavarande inlösensskyldighet

kommer att vara förknippad med stora svårigheter. Huruvida den

innevarande regleringsår i detta hänsende tillämpade anordningen är den

lämpligaste respektive huruvida densamma skulle kunna utformas på annat

sätt, kan emellertid icke bedömas förrän någon tid efter inlösenstidens utgång

den 15 instundande mars.

Fodermcdelssektionens verksamhet.

I fråga om de anordningar, som gälla för verksamheten inom denna sektion,

vill bolaget framhålla, att det, så länge det icke blir möjligt att låta

importen av fodermedel ombesörjas av de inom branschen verksamma företagen

själva, de för närvarande gällande anordningarna alltjämt böra tilllämpas

i vad avser såväl lagringen som bearbetningen och distributionen

till förbrukare av de av bolaget importerade, och i vissa fall inom landet

framställda fodermedlen. Bolaget torde för nästa år höra äga befogenhet importera

vad som erfordras för landets försörjning med oljekraftfoder, i den

mån sådan import blir möjlig.

Beträffande frågan om avsättningen av bolaget tillhörig fodercellulosa, vid

utgången av regleringsåret 1942/43 beräknad till omkring 300,000 ton sammanlagt

för sulfit- och sulfatmassa, vill bolaget framhålla nödvändigheten

av att ställning tages till frågan, huruvida bolaget skall behålla denna vara

i lager eller huruvida genom lämplig prissättning eller eventuellt genom kombination

med försäljning av andra fodermedel avsättningen lill utfodringsändamål

inom landet skall påskyndas.

I fråga örn bolagets innehav av sulfatcellulosa, vid utgången av regleringsåret

1942/43 beräknad till omkring 120,000 ton, vill bolaget erinra örn

möjligheten att använda densamma för andra ändamål än utfodring, i vilket

fall varan torde kunna avsättas till inköpspriset. Bolaget vill för sin del föreslå,

att sulfitcellulosan säljes till utfodring i mån av efterfrågan och att sulfatcellulosan

i huvudsak bibehålies i lager såsom foderreserv lill dess storleken

av innevarande års skörd kan bedömas.

Lagringsutrynimesfrågnn.

Anskaffande av lagringsutrymmen för spannmål och fodermedel har under

innevarande verksamhetsår vållat åtskilliga svårigheter. Tillgången på

utrymmen inom landet är tämligen stor, men har fördelningen av desamma

icke helt sammanfallit med behovet därav innevarande verksamhetsår

inom olika delar av landet utan har i vissa delar utrymmena väl

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

Täckt till, under det att i andra delar av landet utrymmesbrist förelegat.

Den enligt ovan föreslagna åtgärden med ett för brödsäd och korn

under regleringsåret stigande pris torde komma att i viss mån minska behovet

av lagringsutrymmen för bolaget, då det torde kunna förutses, att

odlarna i viss utsträckning uppskjuta försäljningen för att erhålla det vid

senare leverans gällande högre priset. Å andra sidan kan vid en god skörd

ökat behov av lagringsutrymmen uppstå. Med hänsyn bl. a. till situationen

på arbets- och byggnadsmarknaden synes det bolaget, att nybyggnad av magasinsutrymmen

icke bör genom särskilda bolagets åtgärder stimuleras, utan

torde redan befintliga, för dylik lagring icke använda utrymmen, i den mån

de äro lämpliga därför, kunna tagas i anspråk.

Bestämmelser för auktoriserade handlandes verksamhet.

De för auktoriserade handlandes verksamhet givna reglerna hava i vissa

fall meddelats av Statens livsmedelskommission, varmed följer att overt! ädelse

av sålunda givna regler är straffbar. Ifråga om övriga för auktoriserade

handlande gällande regler och föreskrifter, vilka enbart meddelats av bolaget

gäller däremot, att bolaget icke har annan möjlighet att trygga efterlevnaden

av dem än hot om indragning av meddelad auktorisation. Detta förhållande

synes bolaget icke tillfredsställande med hänsyn dels till hårdheten för näringsidkaren

av åtgärden dels till allmänhetens behov av att tillgå viss handlande.

Bolaget vill därför föreslå den anordningen, att för auktoriserade handlandes

verksamhet gällande regler i större utsträckning än hittills varit fallet

meddelas med sådant stöd av livsmedelskommissionens beslut, att överträdelsen

blir straffbar.

Anordning vid ändring av normalpriser.

I vissa fall har under bolagets hittillsvarande verksamhet handeln beretts

ersättning för genom fastställandet av nya normalpriser uppkommande prisfall

å av bolagets verksamhet berörda varor. Bolaget vill ifrågasätta, om det

i dylika fall icke vore lämpligare och enklare att handeln beredes ersättning

beräknad med prisfallsbeloppet för den myckenhet av varan, som handeln

visar sig äga, än att ersättning gottgöres i den formen, att bolaget skall av

handeln först formligen inköpa ifrågakommande vara till det tidigare gällande

högre priset och därefter försälja varan till det efter prisändringen

gällande lägre priset. Den sistnämnda anordningen synes bolaget därjämte

förenad med vissa risker, som följa av att bolaget uppträder som köpare respektive

säljare av ifrågakommande varor.

Riktlinjer för bolagets verksamhet.

Slutligen vill bolaget beröra den frågan, i vad mån bolaget skall anses

ha rätt att för genomförande av åtgärd, som anbefallts av kommissionen,

vidtaga de anordningar och ådraga sig de därmed förbundna kostnader som

bolaget finner lämpliga och ändamålsenliga, utan att bolaget för varje särskilt

fall inhämtar kommissionens godkännande. Bolaget har härvid närmast

i åtanke åtgärder av sådant slag som överenskommelse med handeln

om ersättningar och villkor vid lagring av spannmål och fodermedel och

om ersättningar för omsättning av handelsreglerade varor Iler genomföran
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

18B

det av inköp av fodermedel från utlandet, allt givetvis i den mån icke kommissionen

i samband med anbefallandet av viss åtgärd lämnar närmare direktiv

angående åtgärdens verkställande. I allt fall bör från Kungl. Maj:ts

eller kommissionens sida uttryckligen angivas de gränser, inom vilka bolaget

äger självständigt fatta beslut.

I slutbehandlingen av denna skrivelse ha deltagit samtliga styrelsens ordinarie

ledamöter och suppleanter med undantag av herr Rehnby.

Herrar Jansson och Forsman hava reserverat sig mot i stycket 9 under

»spannmålssektionens verksamhet» föreslagen anordning till uppmjukade

regleringsbestämmelser, då enligt deras mening en dylik anordning icke komme

att fungera tillfredsställande.

Stockholm den 26 februari 1943.

Svenska spannmålsaktiebolaget

CARL MANNERFELT G. KUYLENSTJERNA

Bilaga: Beräkning av bolagets kostnader för verksamhetsåret 1943/44.

Bilaga A och B.

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

SVENSKA SPANNMÅLSAKTIEBOLAGET

Bilaga A.

Beräkning av Svenska spannmålsaktiebolagets kostnader för

verksamhetsåret x/9 1943—31/s 1944.

A, Spannmälssektionen.

1) Kostnader för omsättning ao brödsäd:

600.000 ton

med en beräknad kostnad av................................ 4,450,000

2) Kostnader för omsättning ao fodersäd:

500.000 ton

med en beräknad kostnad av................................ 7,425,000

3) Kostnader för lagerhyror m. m................................ 7,867,500 19,742,500

B. Fodermedelssektionen.

1) Kostnader och prisskillnad vid försäljning av oljekraftfoder:

Omsättning av 100,000 ton oljekraftfoder.

Kostnader och prisskillnad enligt nedan...................... 28,000,000

Inköpspris..................... kr. 550: —/ton

Kostnader..................... » 60:—/ » = 610; —/ton

Försäljningspris................ kr. 330: —/ton

Förlust....................... » 280:—/ » = 610: —/ton

2) Kostnader i samband med försäljning av 300,000 ton cellfor:

Kostnadsökning gentemot under 1942/43 beräknade kostnader:

Kr. 10: —/ton............................................ 3,000,000

3) Kostnader och prisskillnad vid försäljning av diverse varor....... 5,000,000 36,000,000

C. Sektionen för stråfoder, utsäde och diverse varor.

Kostnader och prisskillnad vid försäljning av diverse varor................. 5,000,000

D. Allmänna omkostnader.

Personal, kontrollanter och kontor........................................ 2,500,000

E. Räntor:

Räntekostnad efter 3 % räknat å ett genomsnittligt kapitalbehov av

kr. 140,000,000: —..................................................... 4,200,000

F. Eventuella kostnader för särskild omflyttning av varor........................ 5,000,000

Kronor 72,442,500

s. 187 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

187

Bilaga B.

Specifikation över beräkning av Svenska spannmålsaktiebolagets

kostnader för verksamhetsåret 1/9 1943—1n/s 1944.

A. Spannmålssektionen.

1. Kostnader för omsättning av brödsäd.................................... 4,450,000

Under denna rubrik ha medtagits sådana kostnader, som uppstå för bolaget

i samband med auktoriserade spannmålshandlares handel med brödsäd.

Desamma äro beräknade enligt följande:

a) Av den myckenhet om 600,000 ton brödsäd, som auktoriserade

spannmålshandlare beräknas komma att inköpa från odlare, räknar

bolaget med att */»> 200,000 ton, kommer att omsättas i den ordning,

att sistnämnda myckenhet inköpes av partihandlare från ickepartihandlare

och intages på partihandlarens magasin. För dylikt

inköp räknar bolaget med en ersättning till partihandlaren av

kr. 0: 35 för 100 kg, i allt.................................... 700,000

b) Av den totala myckenhet, som auktoriserade spannmålshandlare be
räknas

komma att inköpa från odlare, räknar bolaget med att kostnader

för omflyttning mellan olika delar av landet komma att drabba

bolaget för halva myckenheten, 300,000 ton, med ett genomsnittligt

belopp av kr. 1: 25 för 100 kg, i allt...................... 3,750,000 4 450 000

Ovan angivna beräkning är gjord under förutsättning att prissättningen för

brödspannmål vid odlares försäljning baserar sig på ett prisortssystem av i stort

sett samma utformning som under regleringsåret 1941/42.

2. Kostnader för omsättning av fodersäd.................................... 7,425,000

Under denna rubrik ha medtagits sådana kostnader, som uppstå för bolaget

i samband med auktoriserade spannmålshandlares handel med fodersäd.

Desamma äro beräknade enligt följande:

a) Av den myckenhet om 500,000 ton fodersäd, som bolaget beräknar

att auktoriserade spannmålshandlare komma att inköpa från odlare,

räknar bolaget med att omkring 200,000 ton komma att omsättas i

den ordning att sistnämnda myckenhet inköpes av partihandlare från

icke-partihandlare och intagas på partihandlarens magasin. För

dylikt inköp räknar bolaget med en ersättning till partihandlaren

av kr. 0: 35 för 100 kg, i allt................................. 700,000

b) Bolaget räknar med att auktoriserade spannmålshandlare i mellersta

och södra Sverige komma att till förbrukare för utfodringsändamål

försälja omkring 200,000 ton fodersäd. Av denna myckenhet räknar

bolaget med att hälften, 100,000 ton, måste överflyttas från överskottsområden

till underskottsområden, varvid för bolagets del uppkommer

en kostnad i form av ersättning till den, som verkställer försäljningen

till förbrukare, med kr. 0: 50 för 100 kg, i allt....... 500,000

c) Bolaget räknar med att följande transportkostnader komma att uppstå

i samband med auktoriserade spannmålshandlares omsättning

av fodersäd:

1) I samband med partihandlares inköp av spannmål från

odlare och från icke-partihandlare räknar bolaget med

att transportkostnader komma att uppstå för en

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

myckenhet om 300,000 ton med ett genomsnittligt

belopp av kr. 0: 50 för 100 kg., i allt.............. 1,500,000

Vid beräkningen av denna kostnad har bolaget utgått

från att prissättningen för fodersäd vid odlares försäljning

kommer att utformas på samma sätt som under

de hittills gångna regleringsåren.

2) Under b) ovan angiven omflyttning av fodersäd inom

södra och mellersta Sverige, beräknad till en myckenhet

av 100,000 ton, beräknas medföra transportkostnader

för bolaget med ett belopp av kr. 1: 50 för 100 kg, i allt 1,500,000

3) Bolaget räknar med överföring av en myckenhet foder
säd

till Norrland av 20,000 ton. Transportkostnaderna

härför beräknas komma att belöpa sig till i genomsnitt

kr. 3: — för 100 kg, i allt................... 600,000

4) Bolaget räknar med att transportkostnader komma att

uppstå för en myckenhet korn om 75,000 ton i samband

med spannmålshandlarnas försäljning därav till kvarn

med en beräknad genomsnittlig frakt av kr. 2: — för

100 kg, i allt.................................... 1,500,000

5) I samband med spannmålshandlamas försäljning till

kvarn av 75,000 ton havre beräknar bolaget att transportkostnader

uppstå med i genomsnitt kr. 1: 50 för

100 kg., i allt.................................... 1,125,000 6,225,000 7,425,000

3. Kostnader för lagerhyror m. m.......................................... 7,867,500

Bolaget räknar under verksamhetsåret med följande lagerrörelser i vad avser

av bolaget ägd spannmål och beräknar bolaget härför nedan angivna kostnader:

Brödsäd ton Fodersäd ton

Lager den >/, 1943

Inköp ...........

Försäljning.......

Lager S1/g 1944 . ..

185.000 40,000

195.000 65,000

75,000 25,000

>305,000 >80,000

a) Lagringskostnader:

1) för inköp. Engångsersättning med kr. 0: 25 för 100 kg,

kostnader för torkning med kr. 0: 70 för 100 kg. för

brödsäd och kr. 0: 85 för 100 kg för fodersäd, i allt .. 2,567,500

2) för försäljning. Utlastningsersättning med kr. 0: 35 för

100 kg, i allt................................... 350,000

3) för lagring. Av det genomsnittliga lagret av brödsäd,

uppgående till 245,000 ton räknar bolaget med att

100.000 ton komma att vara inlagrade å s. k. långtidsavtal,

vilka draga en fast lagerhyra av omkring kr.

1,000,000 för år.

Resterande del av det genomsnittliga brödsädslagret,

145.000 ton, räknar bolaget med att upplägga å korttidsavtal,

dragande en lagerhyra av omkring kr. 0: 75

för 100 kg och år. * *

> Denna myckenhet är beräknad med utgångspunkt från normalskörd och oförändrad tilldelning

till konsumenter.

* Därest, såsom möjligt är, försäljningen av fodersäd blir större än den angivna, blir det

utgående lagret av fodersäd givetvis mindre.

s. 189 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 246.

189

Det genomsnittliga fodersädslagret, 60,000 ton, räknar

bolaget med att lagra på korttidsavtal med en

lagerhyra av c:a kr. 1: — för 100 kg och år.

De totala kostnaderna för lagring (jmf dock b) nedan)

beräknas således till i allt........................ 2,678,500 5^05,000

b) Kostnader för anlitande av extrautrymmen:

Bolaget räknar med att kostnader för transport i samband

med lagring av spannmål i extrautrymmen uppstår

för en myckenhet av omkring 85,000 ton med ett belopp av

kr. 0: 60 för 100 kg, i allt.......................... 500,000

Bolaget räknar vidare med att sådana kostnader för

pappersemballage vilka icke kunna återfås i samband med

försäljningen, vid lagring i extrautrymmen uppstå för en

myckenhet om 35,000 ton med ett belopp av kr. 0: 75 för

100 kg, i allt...................................... 262,500 762,500

c) Transportkostnader:

För den myckenhet spannmål, som bolaget enligt ovan beräknar sälja,

100,000 ton, räknar bolaget med att transportkostnader uppstå med

ett belopp av kr. 1: 50 för 100 kg, i allt...................... 1,500,000

B. Fodermedelssektionen.

1. Kostnader och prisskillnad vid försäljning av olfekraftfoder.................

a) Inköp. Bolaget räknar med att av den beräknade inköpskvantiteten om 100,000

ton omkring hälften kan komma att erhållas från Balkan och omkring hälften

från Sydamerika. Inköpspriset för vara från Balkan räknar bolaget till kr.

850: — för ton eif svensk hamn, under det att inköpspriset för vara från Sydamerika

beräknas till kr. 250: — för ton eif svensk hamn: genomsnittligt inköps
-

pris således kr. 550: — för ton.

b) Kostnader vid försäljning av olfekraftfoder, kr. 60: — per ton, beräknas enligt

följande:

Kr./ton

1) lossning i samband med uppläggning i magasin.............. 5: —

2) lagring................................................... 6: —

3) lagringsemballage m. m.................................... 2: 50

4) bearbetning av oljekaksblandning........................... 13: 50

5) försäljningsprovision....................................... 17: —

6) transportkostnader........................................ 16: —

Kr. 60: —

Beträffande beräkning av kostnaden för lagring enligt 2) ovan gäller, att

bolaget räknar med ett genomsnittligt lager av c:a 60,000 ton oljekraftfoder

med en beräknad kostnad av kr. 10: — för ton och år, för hela den beräknade

omsättningen örn 100 ton således en kostnad per ton och år av kr. 6: —.

Såsom försäljningspris har bolaget utgått från nu gällande normalpris vid

försäljning av oljekaksblandning till förbrukare, kr. 33: — för 100 kg.

2. Kostnader i samband med försäljning av 300,000 lon cellfor.................

Bolaget har vid beräkning av kostnaderna för verksamhetsåret 1942/43

medtagit samtliga kostnader för inköp, rivning och försäljning av hittills

kontrakterade myckenheter fodercellulosa. Försäljningspriset har i nämnda

kalkyl beräknats till kr. 15: 25 för 100 kg. cellfor MM.

Av de kontrakterade myckenheterna fodercellulosa beräknar bolaget att

300,000 ton komma att kvarligga i lager den 31/« 1943. Vid angivande av

kostnaderna för rivning, blandning, transportlagring och försälj ningsprovi
-

7,867,500

28,000,000

3,000,000

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

sion har bolaget i kostnadsberäkningen för verksamhetsåret 1942/43 räknat

med ett belopp av i allt kr. 62: 60 per ton. Denna kostnad torde emellertid

böra höjas med ett belopp av kr. 10: — för ton enligt följande:

Kr./ton

rivning och blandning......................................... 32: 50

transportkostnader............................................ 22: 50

försäljningsprovision........................................... 11: —

lagringskostnader (genomsnittligt).............................. 6: 50

Kr. 72:50

För den myckenhet om 300,000 ton, som överbalanseras till verksamhetsåret

1943/44, uppkommer således en kostnadsökning, därest densamma

kommer att finna avsättning till utfodringsändamål till ovan angivna pris av

kr. 15: 25 för 100 kg, uppgående till i allt...............................

Av det ovan anförda framgår således, att bolagets beräknade lager av fodercellulosa

vid ingången av verksamhetsåret 1943/44, 300,000 ton, i bolagets

kostnadsberäkning åsatts ett värde av kr. 15: 25 för 100 kg och att kostnader

avsatts för nämnda myckenhets försäljning till utfodringsändamål.

I den mån t. ex. sulfatcellulosa kan finna avsättning för annat ändamål än

utfodring, uppkommer en vinst för bolaget bestående av

dels skillnaden mellan det verkliga försäljningspriset och bolagets kostnadspris

kr. 15: 25 för 100 kg,

dels ock inbesparad kostnad för rivning, blandning etc., kr. 7: 25 för 100

kg.

Kostnadsökning resp. kostnadsminskning för bolaget vid varans försäljning

till utfodringsändamål till annat än för närvarande gällande pris skall räknas

med utgångspunkt från bolagets kostnadspris vid denna försäljning, kr. 15: 25

för 100 kg.

F. Eventuella kostnader för särskild omflyttning av varor.

Därest det av särskilda skäl befinnes erforderligt företaga omflyttningar eller

undanforslingar av spannmål m. m., torde härför komma att erfordras ytterligare

belopp, vilket av bolagets direktion förslagsvis uppskattats till i runt tal 5 miljoner

kronor.

3,000,000

s. 191 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

191

Bilaga 4.

Beräkningar angående producentbidraget.

Grundkvantitet

Tilläggskvantit

B t

200 kgx4

öre;

200 kgx4

öre;

300x3

200 kgx4

öre;

300x3

300x2

200 kgx4

öre;

300x3

300x2

300x1

200 kgx4

öre;

300x3

300x2

300x0

300 x 0;

200 kgx4

öre;

300x3

300x0

300x0

600x0;

200 kgx4

öre;

300x0

300x0

300x0

900x0;

200 kgx3

öre;

300x0

300x0

300x0

1,200x0;

200 kgx 2

öre;

300x0

300x0

300x0

1,500x0;

200 kgx 1

öre;

300x0

300x0

300x0

1,800x0.

Nuvarande system jämfört med förslaget.

Skinn, mot

Skinn, mot

Invagn./man.

Bidr. nuvarande Invägn./mån. Bidr.

nuvarande

system

system

kg

kor

öre/kg öre/kg kg

kor öre/kg

öre/kg

200

1.0

4.00 +1.00 2,300 12.6 0.26

— 0.58

500

2.7

3.40 +0.40 2,600 14.2 0.15

-0.60

800

4.3

2.87 +0.44 2,900 15.8 0.06

—0.61

1,100

6.0

2.36 +0.59 3,200 17.5

_

—0.60

1,400

7.6

1.64 +0.25 3,500 19.1

—

—0.55

1,700

9.3

1.00 —

0.14 5,000 27.3

_

—0.39

2,000

10.9

0.40 —

0.57

Besparing 12.3 miljoner kronor.

In vägning per ko beräknas uppgå till 6 kg/dag eller 2,190 kg/år.

Exempel nr 1

Exempel nr

2

Månad

Kvant.

Nuv. bidr.

Förslaget

Kvant.

Nuv. bidr.

Förslaget

kg

kr.

kr.

kg

kr.

kr.

Januari ......

300

9: —

ii

—

900

19: 50

24

_

Februari......

275

8: 25

10

25

800

19: 50

23

j

Mars..........

350

10: 50

12

50

1,000

19: 50

25

_

April..........

400

12: —

14

—

1,300

19: 50

24

_

Maj ..........

500

15: —

17

—

1,500

19: 50

21

-

Juni..........

670

19: 50

20

40

1,700

19: 50

17

_

Juli ..........

800

19: 50

23

—

1,700

19: 50

17

_

Augusti........

900

19: 50

24

—

1,900

19: 50

11

_

September ....

800

19: 50

23

—

1,800

19: 50

14

_

Oktober ......

700

19: 50

21

—

1,500

19: 50

21

_

November ....

500

15: —

17

—

1,300

19: 50

24

_

December ....

550

16: 50

18

—

1,100

19: 50

26

—

Summa 6,745

183: 75

211

15

16,500

234: —

247

Regi.

18: 60

•—

202: 35

234: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

TABELLBILAGA

Bihang till riksdagens protokoll 19i3. t sami. Nr 246.

13

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. 1. Vissa jordbruksnäringen berörande prisindextal.

År och

månad

Socialstyns

index för

livsm.p. i

hush.-budg.

(1935=100)

Prisförändringar sedan år 1935 i vissa varor enligt socialstyrelsens

prisstatistik (1935 = 100)

Kommerskollegii index för (1935 = 100)

Mjölk

Mejeri-

smör

Mjöl

Bröd

Nötkött,

stek

Färskt

sidfläsk

Potatis

Anim.

livs-

medel

Veget.

livs-

medel

Foder-

medel

Gödsel-

medel

1935 ..........

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

11936 ..........

104

102

98

102

101

108

110

107

104

101

105

102

1937 ..........

108

107

lil

110

107

107

lil

lil

108

107

117

102

1938 ..........

lil

112

116

114

109

110

124

113

113

104

112

105

}1939 ..........

116

117

122

113

112

120

128

119

120

105

114

106

i 1940 ..........

132

127

138

118

130

129

144

157

140

131

148

135

1941..........

151

139

161

121

141

171

188

142

176

157

164

146

1942 ..........

162

134

170

125

139

182

198

202

186

181

175

213

1941 januari ...

148

139

168

120

139

147

179

132

167

145

161

144

februari ..

152

139

168

120

140

150

179

139

169

147

161

144

mars.....

153

139

168

120

140

158

180

139

175

151

161

143

april.....

155

139

168

120

142

171

185

139

177

152

161

141

maj......

154

139

164

120

142

175

189

134

173

156

161

141

juni......

149

139

149

120

142

177

189

130

174

158

160

146

juli ......

150

139

149

120

141

179

190

131

175

158

157

146

augusti ...

150

139

149

120

141

181

190

129

176

162

157

146

september

149

139

149

120

140

182

192

173

178

160

170

146

oktober ..

148

139

155

120

140

182

193

150

180

163

172

148

november

148

139

170

122

140

181

193

151

183

165

173

154

december.

156

1 134

170

124

140

175

194

152

184

167

172

154

1942 januari ...

159

134

170

124

140

173

194

160

183

172

171

197

februari ..

162

134

170

124

140

174

195

177

184

175

171

197

mars.....

161

134

170

124

140

174

196

197

183

177

171

197

april.....

161

134

170

124

140

174

196

214

183

182

171

197

maj......

161

134

170

124

140

174

196

225

183

183

171

197

juni......

163

134

170

124

141

182

198

249

183

188

184

197

juli ......

165

134

170

125

141

194

200

264

187

194

182

225

augusti . ..

166

134

170

124

138

196

200

276

187

183

182

225

september

163

134

170

125

138

197

201

198

189

176

174

225

oktober...

161

134

170

125

138

194

201

156

190

177

174

225

november

161

134

170

127

138

177

201

157

191

182

176

238

december.

161

2 134

2 170

127

138

177

201

158

191

182

176

238

1948 januari ...

162

134

170

127

138

177

201

160

192

187

176

238

februari ..

162

134

170

127

1H8

177

206

168

193

187

176

243

mars ....

162

134

170

127

138

177

169

193

188

176

243

1 Sänkningen sammanhänger med fetthaltsstandardiseringen. Tages hänsyn till mjölkens genom standardiseringen minskade kalorivärde, blir

indextalet 146. — 2 Minskas priset med livsmedelsrabatterna, som före höjningarna i december 1942 voro 10 öre per liter mjölk och l 50 kr.

per kg matfett, bli indextalen 88 för mjölk och 114 för smör. Efter höjningen till 15 öre per liter resp. 2 kr. per kg bli talen 65 resp. 95.

Då mjölkrabatten vanligen icke räcker till ett hushålls hela förbrukning, blir sänkningen i mjölkpriset i verkligheten mindre. För »indexhushållet»

beräknades sålunda rabatten sänka mjölkprisindex (134) till 118 vid 10 öres rabatt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

s. 196 Kontrollera mot PDF

196 Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Tab. 2. Priser i öre/kg å nedanstående varuslag.

År och månad

Avräkningspriser

med mejerileve- rantörer å mjölk1

Konsum-

tions-

mjölk2

Produkt-

mjölk,

produ-

cent-

pris9

Slakteriernas avräknings- priser till jordbrukare å

Ägg*

exkl.

prod.-

bidr.

inkl.

prod.

bidr.

Storbo-

skap

Större

kalv

Svin

1935............

21

9.2

94

137

110

114

1936............

22

10.0

96

144

118

127

1937............

23

10.8

96

160

122

138

1938............

24

11.3

97

161

135

186

1939............

25

12.5

115

179

135

138

1940............

16.5

17.5

27

15.5

127

203

158

163

1941............

20.7

22.0

30

19.1

176

266

195

220

1942............

23.0

24.6

29

19.5

194

282

205

261

1941 januari ....

20.3

21.8

30

19.4

143

271

182

200

februari ...

20-6

22-2

30

19.2

151

245

182

218

mars......

20.9

22.1

30

18.6

168

255

184

230

april......

20.7

21.6

30

18.0

176

264

191

178

maj.......

20.6

21.5

30

17.6

180

260

198

185

juni.......

20.3

21.2

30

17.9

182

256

198

200

juli........

20.3

21.7

30

18.5

183

255

199

220

augusti____

20.4

21.8

30

18.7

184

262

201

225

september .

20.6

22.1

30

19.4

185

278

201

235

oktober....

20.9

22.6

30

20.9

185

281

201

6 225

november .

21.3

23.1

30

21.6

185

283

202

265

december ..

21.9

23.7

29

21.1

186

281

203

263

1942 januari ....

22.9

24.6

29

20.8

187

281

204

250

februari ...

23.8

25.6

29

20.8

189

282

205

250

mars......

23.8

25.5

29

20.5

190

285

205

250

april......

23.8

25.4

29

19.9

193

287

205

250

maj.......

23.7

25.2

29

19.4

195

287

206

250

juni.......

23.0

24.4

29

18.1

196

288

206

250

juli........

22.8

24.2

29

18.5

196

280

206

250

augusti ....

22.3

23.8

29

18.6

197

280

204

250

september .

22.3

23.8

29

19.1

197

280

204

250

oktober....

22.5

24.2

29

19.9

197

280

204

277

november..

22.8

24.6

29

20.1

196

279

204

300

december ..

23.0

24.7

29

19.8

196

280

204

300

1943 januari ....

23.0

24.7

29

18.3

196

279

204

300

februari ...

29

18.9

196

279

205

300

mars......

29

197

279

205

300

1 Pris till producent för 3''5 % 1 :a klass mjölk, fritt mejeri, inkl. tuberkulostillägg samt vid

ett skummjölksvärde av under tiden juli 1939—dec. 1941 2.0 öre/kg och därefter 4.5 öre/kg. —

a Socialstyrelsens detaljpris för 49 orter. — 9 Beräknat pris till producenter efter avdrag av

mejerikostnader samt tillägg av under respektive perioder utgående bidrag samt exkl. skummjölksvärde.

— 4 Svensk äggnotering. — 6 Fr. o. m. 24 september 1941 gälla av staten fastställda

priser. Se L. K. eirk. nr 446.

s. 197 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 246. 197

Tab. 2 (forts.). Priser (notering) i öre/kg å nedanstående varuslag.

År och månad

Potatis1

Vete

Råg

Korn,

2-rads

Havre

Vetekli

Majs

Kraftfo- derbl.48 %

1935............

8.28

16.69

15.59

13.13

12.15

12.85

15.51

17.33

1936............

8.68

17.01

15.92

13.75

12.77

13.70

15.93

18.23

1937............

9.02

19.60

18.29

18.22

15.58

14.38

16.33

19.11

1938............

8.66

18.85

17.27

15.81

13.62

13.90

16.83

19.45

1939............

9.03

17.99

17.29

14.55

13.03

13.39

18.61

21.41

1940............

13.67

23.30

23.29

22.71

20.41

16.89

18.60

23.50

1941............

13.66

26.00

26.00

24.60

22.30

16.50

23.71

25.13

1942............

21.87

26.60

26.20

24.80

21.10

16.78

25.83

*30.92

1941 januari ....

12.54

27.00

27.00

25.00

23.50

16.50

18.50

23.60

februari ..

12.96

*25.00

»25.00

25.00

23.50

16.50

18.60

23.50

mars......

11.37

25.00

25.00

•23.00

•21.60

16.50

18.60

23.50

april......

10.66

25.00

25.00

23.00

21.50

16.50

25.00

23.50

maj ......

9.60

25.00

25.00

23.00

21.50

16.50

25.00

23.50

juni ......

10.96

—

—

—

—

16.50

25.00

23.50

juli........

21.82

—

—

—

—

16.50

25.00

23.50

augusti ....

23.00

25.00

25.00

23.00

21.60

16.50

25.00

23.50

september .

12.79

•27.00

»27.00

»26.00

»22.50

16.50

25.00

23.50

oktober....

12.63

27.00

27.00

26.00

22.50

16.50

25.00

*28.00

november..

12.58

27.00

27.00

26.00

22.50

16.50

27.00

28.00

december • •

13.00

27.00

27.00

26.00

22.50

16.50

27.00

28.00

1942 januari ....

15.73

27.00

27.00

26.00

22.50

16.50

27.00

28.00

februari ..

18.98

27.00

27.00

26.00

22.50

16.50

27.00

28.00

mars......

20.83

27.00

27.00

26.00

22.60

16.50

25.00

28.00

april......

21.11

27.00

27.00

26.00

22.50

16.50

25.00

28.00

maj ......

23.05

27.00

27.00

26.00

22.50

16.50

25.00

28.00

juni ......

26.64

—

—

—

—■

16.50

25.00

33.00

juli........

56.07

—

—

—

—

16.60

25.00

33.00

augusti ....

19.57

27.00

27.00

26.00

22.50

16.50

25.00

33.00

september .

15.46

•26.00

•25.00

•23.00

•19.00

16.50

25.00

33.00

oktober____

715.12

26.00

25.00

23.00

19.oo

16.89

25.00

33.00

november..

14.75

26.00

25.00

23.00

19.00

18.00

25.00

33.00

december ..

15.19

26.00

25.00

23.00

19.00

18.00

25.00

33.00

1943 januari ....

15.25

26.00

25.00

23.00

19.00

18.00

25.00

33.00

februari ..

15.90

26.00

25.00

23.00

19.00

18.oo

25.00

33.00

mars......

14.7)

26.00

25.00

23.00

19.00

18.00

25.00

33.00

1 Partipris i Stockholm för lia välsorterad matpotatis. — * Fr. o. m. den 25 september 1941

pris å 45 % kraftfoderblandning. — 3 Inlösningspris fr. o. m. den 1 februari 1941. — • Inlösningspris

fr. o. m. 1 mars 1941. — 5 Inlösningspris före den 1 september 1942. — 8 Av Kungl.

Maj:t fastställda priser för 1942 års skörd. — 7 Fr. o. m. denna månad angives ett med ledning

av fr. o m. 12 oktober 1942 fastställda normalpriser inom lantbruksförbundet sammanställt

engrospris i Stockholm, jämförbart med tidigare noteringar.

s. 198 Kontrollera mot PDF

198 Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Tab. 3. Invikning av mjölk samt tillverkning av smör och ost, i ton.

År och månad

Vid mejerier invägd mjölk

Mejeriproduktion

av

Total

kvantitet

Därav

Använd

för

produkt-

beredning

Försåld

som kon- sumtions- mjölk

Försåld

grädde (om- räknad till

mjölk)

Smör

Ost

1934............

2,498,378

1,854,670

352,247

291,461

62,510

31,103

1935............

2,550,916

1,875,422

376,433

299,061

63,452

31,669

1936............

2,720,166

2,008,586

408,014

303,566

67,168

37,759

1937............

2,847,223

2,115,010

434,246

297,967

73,247

35,443

1938............

3,032,241

2,277,819

459,023

295,399

80,103

36,524

1939............

3,205,688

2,395,153

494,367

316,168

83,735

43,653

1940............

2,988,933

2,202,644

519,500

266,789

80,760

35,328

1941............

2,659,251

1,940,169

610,512

122,850

77,687

22,383

1942............

2,517,931

1,740,133

855,273

63,421

71,926

14,991

1941 januari____

209,214

155,183

43,591

10,440

6,255

1,862

februari ..

191,688

139,643

42,246

9,799

5,544

1,620

mars......

217,258

158,474

47,261

11,523

6,170

1,788

april......

226,311

168,430

46,877

11,004

6,526

2,160

246,639

184,346

50,291

12,002

7,044

2,205

juni ......

270,078

210,494

48,320

11,264

8,139

3,223

juli........

258,590

191,933

55,207

11,450

7,527

2,418

augusti....

246,501

181,431

54,334

10,736

7,249

1,929

september..

232,574

169,856

52,833

9,885

6,986

1,883

oktober____

206,291

140,593

54,744

10,954

5,972

1,266

november..

169,659

110,572

153,487

8,722

4,830

734

december ..

184,448

129,214

61,321

5,071

5,445

1,295

1942 januari ....

187,695

131,948

61,996

4,817

5,472

1,381

februari ..

168,807

114,128

60,866

4,336

4,756

923

mars......

183,365

121,762

67,008

5,553

5,048

900

195,562

130,467

68,844

5,960

5,256

1,122

maj ......

221,573

150,832

72,421

7,712

5,942

1,322

juni ......

258,166

192,991

72,133

5,408

7,729

2,596

juli........

260,122

190,077

76,566

5,788

7,680

1,902

augusti ....

255,424

184,554

77,715

5,635

7,490

1,529

september..

234,608

166,430

76,854

4,023

6,948

1,360

oktober....

198,171

132,274

74,862

4,590

5,808

646

november..

171,628

109,021

70,453

4,982

4,803

405

december ..

182,810

115,549

75,555

4,617

4,994

905

1943 januari ....

191,844

121,622

75,471

6,449

5,030

1,040

februari ..

181,032

111,391

74,243

5,404

4,559

928

1 Fr. o. m. standardiseringsbestämmelsernas ikraftträdande den 21 november 1941 redovisas i

denna kolumn kvantiteten försåld standardiserad mjölk. Av denna anledning blir summan av

produktmjölk, konsumtionsmjölk och grädde större än den redovisade kvantiteten invägd mjölk,

alldenstund den genomstandardi seringen erhållna grädden, omräknad till helmjölk, redovisas under

produktmjölk.

s. 199 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 246,

199

Tab. 4. Försäljning av smör, ost, margarin, konstlster och kokosfett, 1 ton.

År och månad

Smör från mejeri

Lant-

smör

från

produ-

cent

Ost från

mejeri

Margarin från

fabrik

Konst- ister o.

kokosfett

från

fabrik

Matolja

från

parti-

handlare

Total

kvanti-

tet

Därav av

leverantö- rer åter- taget

Hus-

hålls-,

Bageri-,

1934 ..........

39,431

6,097

30,824

52,831

2,085

1935 ..........

43,680

7,937

32,385

55,202

2,916

.

1936 ..........

48,152

9,180

34,498

56,126

3,699

1,232

1937 ..........

49,099

10,198

36,613

58,810

4,730

1,314

1938 ..........

51,534

11,246

38,816

58,401

6,103

1,523

1939 ..........

54,319

12,274

41,406

51,475

8,047

3,794

1,901

1940 ..........

74,002

13,580

37,736

29,468

9,519

1,063

1,405

1941 ..........

76,184

10,859

4,138

23,052

17,498

7,992

9

1,173

1942 ..........

67,785

11,519

1,786

15,052

35,228

5,374

0

1,441

1941 januari ..

4,462

777

474

1,832

2,513

714

8

58

februari ..

4,230

747

390

1,978

2,297

721

1

82

mars ____

5,916

901

390

2,116

2,295

686

0

80

april ____

5,516

901

364

2,306

3,096

837

0

68

maj......

5,573

939

412

2,365

1,853

857

0

98

juni......

6,677

900

382

3,054

18

856

—

89

juli ......

7,466

996

402

721

1

995

0

104

augusti ..

8,369

1,035

363

1,347

0

585

—

101

september

8,245

1,001

349

2,269

—

503

0

143

oktober ..

7,887

945

277

2,016

1,253

482

—

150

november

6,370

847

178

1,581

1,172

338

—

88

december

5,473

870

157

1,467

3,000

418

—

109

1942 januari ..

5,010

906

199

1,196

3,478

387

—

84

februari ..

4,627

838

171

1,224

3,051

347

0

88

mars ....

5,395

903

157

1,235

3,772

528

—

133

april......

5,025

891

164

949

2,904

420

—

151

maj......

5,284

957

161

1,088

2,396

435

—

100

juni......

5,542

945

176

1,215

2,850

472

—

91

juli ......

5,439

1,049

189

1,646

2,915

562

—

145

augusti ..

6,016

1,043

138

1,345

2,967

422

—

119

september

5,895

1,020

144

1,604

3,127

449

-

142

oktober ..

6,343

1,004

128

1,269

3,207

469

—

123

november

5,844

913

81

1,077

2,919

444

—

145

december

7,365

1,050

78

1,204

1,642

439

—

119

1943 januari ..

6,319

962

112

996

2,259

397

—

104

februari ..

5,450

909

962

2,816

398

—

107

mars.....

3,073

462

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

Tab. 5. Import av mjölk, grädde, smör och ost samt import och export av

margarin, i ton.

År och månad

Import av mjölk och grädde

Import

av na- turligt

smör

Import av ost

Margarin

konden-

serad

torr-

mjölk

andra slag

dessert-

ost

annan

ost

Import

export

mjölk

grädde

1929 ..................

224

36

11

182

459

2,381

133

1930 ..................

207

177

36

27

8

183

485

1,895

118

1931 ..................

165

172

21

16

18

216

551

1,407

163

1932 ..................

65

253

59

1

15

141

332

1,037

295

1933 ..................

26

175

191

0.4

33

158

303

934

241

1934 ..................

4

24

12

1

2

195

370

648

121

1935 ..................

6

59

16

4

608

216

917

11

181

1936 ..................

15

173

13

4

188

248

1,352

1

173

1937 ..................

26

219

• 19

4

0.4

311

778

2

146

1938 ..................

8

392

20

4

1

338

886

2

189

1939 ..................

5

659

25

4

4

419

1,384

55

110

1940 ..................

3

132

3

1

560

155

345

0

3

1941 ..................

1,037

5

—

—

0

13

436

—

461

1942 ..................

1,111

168

—

—

0

48

256

0

0

1941 januari ..........

—

—

—

—

0

6

33

—

174

februari..........

91

—

—

—

0

0

16

—

287

mars ............

95

—

—

—

0

0

14

—

0

april ............

75

—

—

—

0

1

98

—

—

maj..............

110

—

—

0

1 1

83

—

juni..............

178

0

—

—

—

4

49

—

juli ..............

76

—

—

—

—

1

1

—

—

augusti ..........

9

—

—

—

—

—

25

—

—

september ........

100

1

—

—

—

0

70

—

—

oktober ..........

28

0

—

—

0

0

7

—

—

november ........

155

4

—

—

0

0

9

—

—

december ........

120

—

—

—

—

0

31

—

—

1942 januari ..........

117

2

—

—

—

0

12

—

—

februari ..........

—

—

—

—

—

0

0

—

—

mars.............

102

30

—

—

—

0

1

—

—

april ............

49

—

—

—

—

10

21

—

—

maj..............

73

50

—

—

—

4

76

—

juni..............

208

—

—

—

—

10

16

0

—

juli ..............

61

1

—

—

—

5

8

—

—

augusti ..........

110

18

—

—

—

—

0

—

—

september ........

166

8

—

—

—

—

45

—

0

140

39

_

—

0

10

15

—

0

21

_

0

4

4

_

_

64

20

_

_

0

5

58

_

_

119

73

0

4

23

_

_

0

_

_

0

6

0

__

_

mars............

23

13

—

—

—

1

5

—

—

s. 201 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

201

Tab. 6. Import av tår-, häst- och nötkött samt fläsk, i ton.

År och månad

! Fårkött

Hästkött

Nötkött

Fläsk

Totalt

därav

färskt

därav

annat

1929....................

432

753

''

177

350

410

349

234

434

1,356

1,553

1,272

1,158

1,428

58

2,578

2,263

1,386

995

1,611

1,523

3,724

3,098

1,717

2,198

2,829

1,248

3,886

4,452

164

83

124

180

115

250

2,026

1,219

68

258

727

36

2,614

0

2,414

2,180

1,262

815

1,496

1,273

1,698

1,879

1,649

1,940

2,102

1,212

1,272

4,452

i 1930....................

i 1931....................

1932....................

! 1933....................

1934 ....................

1935 ....................

1936 ....................

687

833

603

650

656

934

673

1,058

932

353

163

215

505

964

1937....................

606

841

j 1938....................

602

791

! 1939....................

602

960

1940....................

190

457

1941....................

33

| 1942....................

—

—

5

1941 januari............

33

271

383

182

380

89

3

februari...........

—

—

mars..............

52

474

52

305

0

169

april..............

maj...............

93

4

61

4

32

0

0

juni...............

juli................

—

—

181

181

augusti............

—

—

0

0

0

september.........

—

—

1,720

1,022

698

oktober ............

,

496

212

248

179

248

33

november .........

—

—

—

december..........

—

—

—

0

—

0

1942 januari............

—

—

—

0

_

0

februari ...........

—

—

—

0

—

0

mars..............

0

1,051

0

0

1,051

april..............

—

—

—

maj...............

1,067

0

1,067

juni...............

0

186

133

368

0

186 ;

133

368

juli................

augusti............

—

—

—

—

september..........

—

—

—

3

—

3

oktober ...........

—

—

—

323

—

323

november .........

—

—

—

351

—

351

december..........

—

—

5

970

—

970

1943 januari............

—

—

—

384

—

384

februari...........

-

—

—

838

—

838

mars..............

0

—

—

74

—

74

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 246. 14

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Tab. 7. Vid slakthus, kontrolislakterier och köttbeslktningsbyråer undersökta

slaktdjur m. m.

År och månad

Antal bes

Stor-

boskap

ktigade hela och hab

Kalv

/a kroppar1

Svin

Betäckta

suggor

Tjänstbara i

galtar j

större

mindre

1930 ......................

242,588

387,585.5

234,831

1,225,685

1931 ......................

227,433

394,276.5

225,831

1,424,539

1932 ......................

238,715.5

412,905

229,697.5

1,354,033

1933 ......................

250,644

420,721

239,615.6

1,342,908

1934 ......................

258,295

407,182

253,759.5

1,424,688

255,886

4,681

1935 ......................

274,675

414,141.5

287,700

1,270,852.5

264,271

4,240

1936 ......................

302,503

440,738

354,234

1,324,497

284,044

4,156

1937 ......................

347,406

466,605

413,007

1,480,022

258,967

3,931

1938 ......................

375,469.6

502,228.6

437,859

1,478,927

272,789

3,778

1939 ......................

397,069

519,013

467,212

1,608,873.6

282,702

3,747

1940 ......................

540,108

505,579.5

515,670

1,487,631

214,291

3,407

1941 ......................

550,661

401,003

506,747

J ,049,460

192,403

2,876

1942 ......................

235,647.5

212,249

425,172

596,783.6

167,453

2,525

1941 januari ..............

46,151

26,894

45,106.5

114,831.5

13,437

3,064

februari..............

37,086

26,123

36,224.5

101,140.5

12,478

2,966

mars ................

32,420

26,719

40,094.6

98,777

19,002

2,954

april ................

27,943.5

30,465

53,787

103,132.5

21,890

2,998

maj..................

29,430.5

35,159

51,979

100,687.5

21,623

2,990

juni..................

33,152.5

f 39,634.5

44,792.5

91,111

18,324

2,954

juli ..................

37,061.5

49,915.5

48,417.5

87,790

13,879

2,892

augusti ..............

46,163

39,074.5

34,673.5

61,046.5

10,735

2,809

september............

56,571

38,191

31,501

55,501

10,366

2,774

oktober ..............

81,122

38,418.5

39,498

73,837

10,108

2,704

november ............

77,229.5

27,940.5

40,584.5

73,572.5

17,414

2,704

december ............

46,565.5

21,012.5

40,373.6

88,929.5

23,147

2,699

; 1942 januari ..............

32,731

17,098.5

40,643

79,412

15,731

2,659

februari..............

26,829

16,864.5

36,677.5

74,719.5

11,509

2,570

mars ................

24,949

18,554.5

38,624

72,587.5

11,414

2,515

april ................

18,880.5

18,953

52,961

70,309.5

16,201

2,572

maj..................

14,730.5

18,637

40,861

50,635

17,869

2,561

13,404.5

21,724

34,453

45,210.5

16,529

2,538

juli ..................

10,849

22,373.5

29,024.5

30,429.5

11,297

2,518

augusti ..............

12,546.5

18,598.5

20,796.5

18,738

8,172

2,501

september............

16,195.5

16,782.5

23,915

14,189

6,710

2,470

oktober ..............

22,620

17,105.5

32,549.5

26,759

10,497

2,440

november............

22,522

14,050

35,941.5

50,272.5

18,938

2,436

december ............

19,390

11,507.5

38,725.6

63,491.5

22,586

2,516

1943 januari ..............

16,227

10,921

38,522

52,994

17,203

2,550

februari..............

15,532.5

11,909

38,207

42,777

13,873

2,553

mars.................

20,132

15,240

52,799.5

56,925.5

15,450

2,580

1 Årssumman för 1942 samt alla månadssummorna preliminära tal.

s. 203 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

203

Tab. 8. Inhemsk försäljning och import av vissa skattepliktiga fodermedel

m. m., i ton.

År och månad

Inhemsk

försäljning

av sv. olje- kaksfoder

j Import av

oljekakor

! och olje- ! kaksmjöl

Summa

inhemsk

försälj- ning och

import

Import av

annat krea- tursfoder

(stat. nr 366

—68 och

371-72)

Import

av majs

Import

av kli

i 1929..................

183,093

9,421

76,668

40,257

1930..................

.

179,034

—

9,075

134.634

40,782

1931..................

234,263

—

8,825

353,055

80,906

1932..................

148,607

—

5,330

243,949

33,026

1933..................

.

150,859

—

8,184

265,350

62,278

1934..................

52,780

190,128

242,908

8,234

107,186

38,158

1935..................

59,919

200,420

260,339

4,803

43,009

8,775

1936..................

65,111

158,631

223,742

5,443

76,043

10,199

1937..................

76,367

223,059

299,426

8,508

185,239

48,607

1938..................

75,991

251,559

327,550

7,495

172,088

49,115

1939..................

75,524

166,866

242,390

6,150

42,369

12,936

1940..................

93,295

141,898

235,193

7,287

49.066

14,027

1941..................

23.781

94,016

117,797

7,825

3,878

30,901

1942..................

44,448

117,505

161,953

1,788

13,334

6,304

1941 januari..........

1,494

8,649

10,143

1,146

—

1,442

februari .........

1,205

1,381

2,586

0

—

mars............

1,932

1,931

. 3,863

364

—

446

april............

3,730

15,704

19,434

1,864

20

4,443

maj.............

1,873

12,130

14,003

630

3,858

5,109

juni.............

1,244

6,348

7,592

724

—

3,935

juli .............

2,915

2,803

5,718

1,451

—*

5,724

augusti..........

965

2,384

3,349

660

—

2,793

september.......

2,748

6,518

9,266

129

-

3,560 |

oktober..........

1,369

10,465

11,834

545

-

1,673 i

november........

2,137

13,354

15,491

292

—

641

december........

2,169

12,349

14,518

20

—

1,135

1942 januari..........

3,504

13,724

17,228

2

—

1,283

februari.........

1,886

1,401

3,287

48

—

194

mars............

2,283

7,224

9,507

208

3,466

289

april............

4,727

2,489

7,216

287

—

3

maj.............

3,800

5,171

8,971

94

9,863

209

juni.............

4,310

10,769

15,079

106

5

1,143

juli .............

2,750

13,142

15,892

20

—

1,152

augusti..........

3,777

11,275

15,052

19

—

689

september.......

4,841

16,041

20,882

604

—

841

oktober..........

5,076

14,581

19,657

99

—

373

november........

4,058

9,933 |

13,991 !

252

—

62

december........!

3,436

11,755

15,191

49

—

66

1943 januari..........!

2,002 1

10,475 |

12,477

48

6,000 1

41

februari.........

4,771

1,028

5,799 !

3

3,940

9

mars............|

3,283

3,288 1

6,571

80

— 1

—

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. JoU 1943:54 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets område m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
  2. BevU 1943:32 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bemyndigande att förordna om uttagande av viss tillåggstull å druvoch stärkelsesocker m. m. s. 1 i texten