Sök i Ratio Lex

Angående ytterligare utgifter för försvarsändamål å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942143

1943-04-30 · 17 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:251, Angående ytterligare utgifter för försvarsändamål å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942143

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr 251.

1

Nr 251.

Kungl. Majds proposition till riksdagen angående ytterligare

utgifter för försvarsändamål å tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1942143; given Stockholms

slott den 30 april 1943.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 30 april 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstoep, Wigforss, Möller,

Sköld, Eriksson, Bergquist, Andersson, Gjöres.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, följande ärenden angående

medelsanvisning för försvarsväsendets räkning å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1942/43. Med förmälan tillika, att ärendena vore av den natur,

att medelsanvisning för ändamålen ansetts nu böra äskas av riksdagen utan

hinder av de av chefen för finansdepartementet förordade principerna för

framläggande av framställningar örn anslag å tilläggsstat till årets riksdag

ävensom att närmare redogörelse för innebörden av ärendena under punkterna

1—3 och 6—8 samt 10 än som av det följande framginge icke borde ske till

statsrådsprotokollet samt att ytterligare upplysningar i dessa ärenden borde

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 251.

991 43

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

få lämnas genom de handlingar, som komme att överlämnas till riksdagens

vederbörande utskott, yttrar departementschefen följande.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

C. FÖRSVARSKRAFTERNA.

Armén.

Tygmateriel m. m.

[1.] 49 a. Ytterligare medel till viss krigsindustrien anläggning, reservationsanslag. Statens

Jcrigsmaterielnämnd har i skrivelse den 26 januari 1943 gjort framställningar

örn anvisande av medel för fullföljande av viss krigsindustriell anläggning.

Härutinnan må följande framhållas.

I början av år 1940 träffades mellan marinförvaltningen och visst privat

företag överenskommelse under hand, att företaget inom sitt fabriksområde

skulle uppföra byggnader för ammunitionstillverkning. Byggnadskostnaderna,

vilka beräknades till 65,000 kronor, avsågos skola bestridas av marinförvaltningen,

som disponerade härför erforderliga medel. Efter tillkomsten av

statens ammunitionsnämnd avtalades mellan nämnden och marinförvaltningen,

att nämnden skulle övertaga ifrågavarande anläggning. Marinförvaltningen

hade då till företaget utbetalat 40,500 kronor för anläggningens uppförande,

varför av de ursprungligen beräknade kostnaderna återstodo 24,500 kronor.

Detta belopp överlämnade marinförvaltningen till nämnden, som fullföljde

det av marinförvaltningen med företaget överenskomna anläggningsprogrammet

samt därutöver överenskom örn utförande av vissa ytterligare anordningar,

vilka ansågos erforderliga efter en i Bofors inträffad sprängningsolycka.

Kostnaderna för fullföljandet av detta utbyggnadsprogram uppgingo till

86,000 kronor. Sedan anläggningen färdigställts, träffades avtal vilka reglerade

mellanhavandena mellan nämnden och företaget med avseende å arrendering

av de markområden, å vilka anläggningen uppförts, grunderna för ersättning

till företaget för utfört arbete samt utnyttjandet av anläggningarna. Enligt

avtalen arrenderar nämnden ifrågavarande markområden mot viss arrendeavgift

under det att å områdena uppförd anläggning skall vara nämndens

egendom.

I förenämnda skrivelse den 26 januari 1943 har krigsmaterielnämnden

framhållit att, sedan brist uppstått i den industriella kapaciteten för det slag

av ammunitionsförnödenheter, som tillverkades vid förenämnda anläggning,

det visat sig nödvändigt att komplettera och rationalisera den uppförda anläggningen,

vilken närmast kunde anses vara av provisorisk karaktär. Nämnden

hade i sådant hänseende låtit vidtaga vissa i skrivelsen angivna åtgärder

samt avsåge att, därest medel ställdes till förfogande, utföra vissa andra

arbeten. Kostnaderna för samtliga dessa kompletteringsåtgärder kunde be
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

räknas till 202,300 kronor. Företaget hade emellertid förpliktat sig deltaga

i kostnaderna med ett belopp av 24,300 kronor, varför å nämnden skulle

falla 178,000 kronor. Nämnden hade till en början avsett att bestrida förenämnda

till 86,000 kronor uppgående anläggningskostnader med anlitande

av driftsmedel. Då emellertid lämpligheten av detta förfaringssätt ifrågasatts,

ville nämnden nu hemställa, att såväl detta belopp som det för den vidare

utbyggnaden erforderliga beloppet, 178,000 kronor, måtte ställas till nämndens

förfogande såsom ett särskilt anslag. För ändamålet erfordrades sålunda en

medelsanvisning örn (86,000 + 178,000=) 264,000 kronor.

Sedermera har krigsmaterielnämnden i en den 27 februari 1943 dagtecknad

promemoria anmält, att nämnden med företaget fört förhandlingar örn slutande

av ett tilläggsavtal rörande de delar av anläggningen i dess utbyggda

skick, som komme att ligga å företagets egen mark vilken icke kunnat arrenderas

av nämnden. I fråga örn grunderna för detta avtal torde få hänvisas

till handlingarna i ärendet.

De skäl som av krigsmaterielnämnden anförts till stöd för den ytterligare Departementsutbyggnaden

av ifrågavarande anläggning finner jag mig kunna godtaga. Intet chef<™- synes vara att erinra mot kostnadsberäkningarna för de arbeten, som ännu

icke kommit till utförande. Självfallet böra kostnaderna för utbyggnaden

såvitt de belöpa å statsverket icke — såsom nämnden till en början avsett —

bestridas från driftsmedel utan från för ändamålet särskilt anvisade medel,

vilka torde böra upptagas å riksstaten under fjärde huvudtiteln. Kostnaderna

hänföra sig till rådande beredskapsförhållanden och böra därför falla utanför

den av 1942 års riksdag angivna ramen för försvarsväsendets kostnader under

budgetåren 1942/47. Jag får hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att

till Ytterligare medel till viss lerigsindusInell anläggning

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett

reservationsanslag av .................................... kronor 264,000.

Marinen.

[2.] 84 a. Vissa förbättringsarbeten å minkryssaren Clas Fleming, reservationsanslag.

I skrivelse den 16 december 1939 hemställde marinförvaltningen om anvisande

av medel för utförande av vissa i skrivelsen närmare angivna förbättringsarbeten

å minkryssaren Clas Fleming i samband med fartygets förläggning

under reparation för verkställande av tidigare anbefallda moderniseringsarbeten,

för vilka medel funnos disponibla. Förstnämnda arbeten avsågo förbättring

av besättningens förläggning, hygieniska anordningar och kök, utförande

av kadettinredning samt vissa artilleri- och andra tekniska anordningar

m. m. Kostnaderna uppskattades till 178,000 kronor. Genom beslut

den 30 december 1939 medgav Kungl. Majit, att marinförvaltningen finge

låta verkställa de i framställningen avsedda förbättringsarbeten, varjämte

Kungl. Majit föreskrev, att kostnaderna för arbetena skulle av ämbetsverket

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

Departements
chefen.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

förskjutas av omhänderhavande medel för att sedermera anmälas till slutligt

gäldande.

I skrivelse den 19 mars 1943 har nu marinförvaltningen anmält, att kostnaderna

för utförda arbeten uppgått till 254,179 kronor 31 öre. Ämbetsverket

har hemställt, att dessa kostnader såsom särskilt betingade av beredskapsförhållanden

måtte få gäldas med anlitande av förskottsmedel.

Sedermera har marinförvaltningen på min anmodan inkommit med en specifikation

över ifrågavarande kostnader.

För täckande av ifrågavarande med anlitande av till förfogande stående

medel förskottsvis bestridda utgifter torde ett särskilt anslag å i avrundat tal

254,200 kronor böra äskas av riksdagen. Anslaget torde med hänsyn till att

detsamma avser utgifter närmast betingade av beredskapsförhållanden icke

böra inräknas i den för försvarsväsendets fortsatta utbyggande avsedda kostnadsramen.

Jag får hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa förbättringsarbeten å minlcryssaren Glas Fleming

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett

reservationsanslag av .................................... kronor 254,200.

[3.] 93 a. Motorbåtar för marindistrikten, reservationsanslag. I skrivelse den 24

februari 1943 har marinförvaltningen hemställt, att ett belopp av 195,000

kronor måtte ställas till ämbetsverkets förfogande för inköp av motorbåtar

för marindistrikten. I anslutning därtill har marinförvaltningen anfört bland

annat följande.

För marinens behov erfordrades under rådande beredskap ett stort antal

motorbåtar för kommunikationer, sjöfartskontroll, militärledstjänst, bevakningsändamål

m. m. Endast en ringa del av dessa båtar tillhörde marinen;

återstoden måste förhyras. Förhyrning i den utsträckning som nu skedde

vore emellertid i regel icke för statsverket det mest ekonomiska sättet att

disponera båtarna, Det skulle vara fördelaktigare att inköpa åtminstone en

del av de motorbåtar, som för närvarande förhyrdes. Vid återgång till fredsförhållanden

syntes inköpta motorbåtar, vilka ej längre erfordrades för marinens

räkning, kunna försäljas. Skillnaden mellan inköpspris och försäljningspris

kunde beräknas bliva mindre än det belopp, som motsvarade hyra för den

tid båtarna disponerats jämte de kostnader för reparationer och översyner, som

uppkomme vid återställande till ägaren. Dessa kostnader komme att bliva

särskilt stora därest, som avsikten vore, gengasinstallationer komme att göras

på motorbåtarna. Marinförvaltningen föresloge inköp för en kostnad av högst

195,000 kronor av omkring 26 motorbåtar, beträffande vilka genom undersökningar

på grundval av driftresultat eller annorledes utrönts, att ett inköp

skulle för kronan ställa sig fördelaktigt.

Enligt vad jag under hand inhämtat från marinförvaltningen uppgår

månadsersättningen för motobåtar av den typ som avses skola förvärvas

till omkring 100—300 kronor. Båtarna tagas av marinen i anspråk under

omkring åtta månader årligen. Vid återställandet ha betydande reparationskostnader

måst nedläggas på båtarna, ofta uppgående till 1,000—2,000

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

kronor. Det vill därför synas som om de av marinförvaltningen anförda skälen

för förvärv av ifrågavarande motorbåtar äro bärande. Jag tillstyrker förty

att medel ställas till ämbetsverkets disposition för förvärvets genomförande.

Mot marinförvaltningens kostnadsberäkningar har jag intet att erinra.

Ifrågavarande kostnader äro direkt betingade av rådande beredskap. Från

marinförvaltningen har framhållits såsom ett önskemål att för nedbringande

av beredskapskostnaderna beslut i ärendet så snart som möjligt meddelas.

Ämbetsverket har därför utgått från att medlen skola anvisas från förskottsstaten.

Jag anser mig emellertid böra förorda, att av riksdagen anvisas medel

för ändamålet å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår. Därest

riksdagen bifaller ifrågavarande medelsäskande, bör anskaffningskostnaden,

vilken som nämnts är betingad av rådande beredskap, icke belasta den för

marinen för femårsperioden 1942/47 beräknade kostnadsramen.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Motorbåtar för mar mdistrikt en å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av ............................................................... kronor 195,000.

%

[4 ] 94 a. Ytterligare medel till automatisering av telefonväxeln vid Ostkustens marindistrikt,

reservationsanslag. Efter förslag av Kungl. Majit i propositionen

1941:187 anvisade riksdagen (skrivelse nr 230) till automatisering av telefonväxeln

vid Ostkustens marindistrikt ett reservationsanslag av 60,000 kronor.

Medlen ha ställts till marinförvaltningens förfogande. I skrivelse den 12

januari 1942 hemställde sedermera marinförvaltningen — under framhållande

att växeln vore avsedd för 200 anknytningar men att det dåvarande behovet,

därest ett större antal direkta telefonabonnemang skulle undvikas, utgjorde

254 anknytningar -—- att för utökning av växeln från 200 till 300 anknytningar

ett belopp av 5,500 kronor måtte ställas till förfogande. Sedan Kungl. Majit

i proposition 1942: 34, punkt 6, föreslagit riksdagen att för ändamålet å till1

äggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 5,500 kronor, har riksdagen i skrivelse nr 30, punkt 6, bifallit vad Kungl.

Majit sålunda hemställt. Nämnda anslag har genom beslut den 27 februari

1942 ställts till marinförvaltningens förfogande.

I skrivelse den 15 februari 1943 har nu marinförvaltningen hemställt örn

anvisande av ytterligare medel för utökning av nämnda telefonväxel och i samband

härmed anfört i huvudsak följande.

Den kostnadsberäkning, som legat till grund för ämbetsverkets framställning

i januari 1942 örn anslaget å 5,500 kronor, vore baserad på av telegrafverket

företagna trafikundersökningar och den beräknade utökning av antalet

anknytningar, som då kunde förutses. Den under år 1942 företagna utvidgningen

av växeln hade således endast avsett att tillfredsställa det vid

ifrågavarande tid överblickbara behovet av anknytningar. Den kraftiga ökning

av samtalsfrekvensen, som kunde konstateras redan omedelbart efter det

automatväxeln satts i trafik, nödvändiggjorde emellertid en ny trafikundersökning,

vilken visade att såväl den in- och utgående som deri interna trafiken

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kvvgl. Maj:ts proposition nr 251.

redan efter 4 månader nått en omfattning, som väsentligt överstege telegrafverkets

maximala erfarenhetstal. Då det knappast kunde tänkas lämpligt eller

ens möjligt att genom föreskrifter om inskränkning i telefoneringen nedbringa

trafiken i växeln, kunde avlastning endast åstadkommas genom att ett tillräckligt

antal anknytningar utbrötes och ersattes med apparater med direkta

ledningar eller genom en utvidgning av hela växelanläggningen. Ett utbrytande

av anknytningar och deras ersättande med direkta ledningar skulle icke

medföra någon effektiv avlastning av den automatiska utrustningen, medan

däremot den manuella expeditionen med all sannolikhet skulle bliva ännu mera

belastad, då ju all trafik från de utbrutna apparaterna till de kvarvarande anknytningarna

måste passera den manuella växeln. En utbrytning av anknytningar

skulle även bliva besvärande för den interna trafiken. En utbrytning

av apparaterna i syfte att minska belastningen i växeln borde sålunda icke

komma i fråga. Den enda utväg, som återstode, vore därför en utvidgning av

växeln. En av telegrafverket verkställd utredning hade givit vid handen att

för att under alla förhållanden säkerställa telefonförbindelserna växeln borde

utökas med 2 manuella expeditionsplatser ovan jord, 12 kopplingsanordningar

samt utrustning för inkoppling av 16 huvudledningar för ankommande samtal

och 12 huvudledningar för avgående samtal, 10 huvudledningar för ankommande

lokalsamtal, 6 huvudledningar för rikssamtal, 12 huvudledningar för

avgående lokalsamtal samt 100 anknytningar. Kostnaderna för utökningen

hade av telegrafverket beräknats till 25,060 kronor.

På grund #av vad sålunda anförts hemställde marinförvaltningen, att för

ändamålet ett belopp av 25,060 kronor måtte ställas till förfogande.

I en på föranstaltande av mig inom statens krisrevision i ärendet upprättad

promemoria har beträffande behovet av telefonförbindelser inom marindistriktet

framhållits bland annat följande.

Detaljerad utredning hade icke kunnat verkställas rörande orsakerna till

den etappvisa utbyggnaden av marindistriktets växel. Även en ganska summarisk

undersökning syntes emellertid giva ett intryck av att telefoner icke

inrättats i för generös omfattning. Ansökan örn erhållande av ny telefonförbindelse

syntes i varje enskilt fall ha underkastats en ingående prövning.

Marindistriktets ur rationell kontorsorganisationssynpunkt synnerligen oförmånliga

lokalförhållanden med nödtvungen splittring av samhörande organ

syntes dessutom oundgängligen kräva en jämförelsevis riklig tillgång på telefoner,

då därigenom tidsförluster i hög grad kunde elimineras. I samband

med inrättandet av det större telefonnätet samt viss rationalisering av expeditionstjänsten

hade enligt uppgift ett 60-tal ordonnanser kunnat indragas.

Den stora ansvällningen av antalet telefonapparater syntes ha flera orsaker.

Sålunda hade efter växelns planering en del militära organ tillkommit eller

utvidgats, varjämte örlogsvarvet kraftigt utökats. Därjämte hade under trycket

av den stora arbetsbördan på åtskilliga expeditioner vissa rationaliseringsåtgärder

successivt vidtagits. Allt detta hade medfört ett ständigt ökat behov

av telefoner. Man kunde dock icke värja sig för det intrycket, att en hel del

av dessa telefonförbindelser med ett visst mått av förutseende och ett effektivare

samarbete mellan av frågan berörda myndigheter bort kunna medtagas

vid den ursprungliga planeringen eller åtminstone vid tiden för äskandet av

tilläggsanslaget. Detta bristande förutseende syntes även föreligga beträffande

bedömandet äv växelns kapacitet.

Såvitt kunde bedömas av den nu verkställda undersökningen, syntes intet

kunna göras för att nämnvärt minska telefonbeståndet. Vid återgång till

fredsförhållanden syntes emellertid en ganska avsevärd reduktion kunna vidtagas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

De olika utvägarna att på billigaste sätt lösa förevarande spörsmål hade

ingående diskuterats. Härvid syntes det till en början framstå såsom ett oavvisligt

krav, att den nuvarande växelns för 200 anknytningar avpassade kapacitet

höjdes till den för en 300-nummersväxel normala genom inrättande av

plats för ytterligare en telefonist, flera kopplingsorgan och ytterligare ett antal

huvudledningar. Däremot syntes det möjligen kunna ifrågasättas, huruvida

man icke tills vidare skulle kunna nöja sig med utrustning för allenast ytterligare

40 anknytningar i stället för, såsom föreslagits, 100. I sådant fall skulle

det aktuella medelsbehovet kunna minskas med cirka 7,000 kronor. Örn behov

sedan skulle uppstå av ytterligare telefonförbindelser syntes dessa efter

sträng behovsprövning böra tillgodoses genom slopande av mindre viktiga anknytningar

eller med direkta abonnemang, vilka kunde uppsägas omedelbart

efter beredskapstiden. Detta torde på lång sikt ställa sig förmånligare för

kronan än att investera kapital i en växel, som eljest av allt att döma torde

bliva överdimensionerad för fredsförhållanden.

Beträffande vissa hithörande anslagsfrågor har i promemorian framhållits

följande.

I samband med automatiseringen av växeln hade ett belopp å 15,305 kronor

bokförts å luftskyddsmedel. En närmare undersökning hade givit vid handen,

att detta belopp huvudsakligen avsåge kostnader för förläggande av de yttre

telefonledningarna inom marindistriktet på bombsäkert sätt. Denna åtgärd

hade motiverats med att, då telefonväxeln förlagts i bombsäkert rum, konsekvensen

fordrade, att även ledningsnätet skulle kunna fungera vid bombanfall.

Denna i och för sig riktiga synpunkt syntes skäligen bort kunna förutses vid

planeringen av växelns bombskyddade förläggning, och medel härför borde ha

begärts samtidigt med de för sistnämnda ändamål avsedda. Då så emellertid

icke kommit att ske, syntes särskilt tilläggsanslag ha bort begäras t, ex. i samband

med äskandet av tilläggsanslaget för växelns utvidgning. Förfarandet att

utan någon anmälan till Kungl. Majit bokföra ifrågavarande kostnader på

annat anslag syntes kunna betraktas såsom anmärkningsvärt och icke i överensstämmelse

med den statliga anslagsredovisningen.

I detta sammanhang finge jämväl påpekas, att marindistriktets förbindelseavdelning

i samband med inrättandet av den automatiska växeln utrustats med

en till denna ansluten s. k. linjetagaranläggning, vilket betingat en anläggningskostnad

av cirka 2,400 kronor och en abonnemangsavgift av cirka 150

kronor per kvartal. Ej heller för denna anläggning syntes några särskilda

medel ha äskats, utan kostnaden hade bokförts å annat anslag.

I utlåtande den 16 mars 1943 över nämnda promemoria har marinförvaltningen

framhållit, att det med hänsyn till tidigare erfarenheter beträffande

den snabba behovsökningen och telegrafverkets beräkningar i ärendet knappast

syntes tillrådligt att begränsa utökningen av växeln på sätt i promemorian föreslagits.

Riksräkenskapsverlcet har i utlåtande den 14 april 1943 framhållit i huvudsak

följande.

De totala kostnaderna för växeln linde uppgått till 80,517 kronor 50 öre,

vilken summa sålunda överstigit den ursprungliga medelsanvisningen med

20,517 kronor 50 öre. För merkostnaderna i vad desamma avsåge växelns utökning

för ytterligare 100 anknytningar, 5,212 kronor 50 öre, hade marinförvaltningen

hemställt örn och jämväl genom Kungl. Majlis beslut den 27

februari 1942 erhållit ytterligare medel. Återstoden, 15,305 kronor, avseende

dels nedläggande i jord och i berg av befintliga luftkablar mellan ett kopp
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

B Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

lingsskåp och den automatiska växeln för 10,800 kronor, dels avgifter för kabelförband

från fredsexpeditionsplatsen till expeditionsplatsema i skyddsrummet

för 2,600 kronor, dels slutligen hälften av den till 3,810 kronor angivna kostnaden

för två manuella expeditionsplatser i skyddsrum eller 1,905 kronor,

hade jämlikt beslut av marinförvaltningen den 8 april 1942 föreskrivits skola

bokföras på krigstitel avseende medel för luftskyddsändamål.

Då kostnaden för nedläggande i jord och i berg av luftkablar m. m. icke

torde vara av beskaffenhet att böra bestridas av medel för luftskyddsändamål,

hade, såsom av krisrevisionen jämväl framhållits, medel härtill av marinförvaltningen

bort begäras i samband med medelsframställningarna avseende

automatiseringen av telefonväxeln. Erinras finge, att marinförvaltningen i sina

den 19 februari 1941 gjorda medelsäskanden i fråga örn automatisering av

telefonväxeln vid Ostkustens marindistrikt beräknat medel jämväl för bombsäkert

växelrum samt härtill ansluten fredsväxel. Som kostnaden för de av

marinförvaltningen vidtagna åtgärderna i fråga örn nedläggande av kablarna

m. m. kunnat bestridas inom ramen av de för luftskyddsändamål anvisade

medlen, syntes dock vid den gjorda medelsdispositionen böra få bero.

Yad anginge frågan örn medel för en till den automatiska växeln ansluten

s. k. linjetagaranläggning, vilken betingat en anläggningskostnad av 2,402

kronor 50 öre, finge framhållas, att detta belopp såsom av handlingarna framginge

äskats av marindistriktschefen och bestritts inom ramen av det anvisade

ursprungliga anslaget av 60,000 kronor.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att de kalkyler som vid två olika tillfällen

lagts till grund för medelsäskanden för ordnande av telefonförbindelserna

inom Ostkustens marindistrikt icke visat sig hållbara, varför marinförvaltningen

ansett sig böra ånyo anhålla örn ytterligare medelsanvisning för

ändamålet. Det vill med hänsyn härtill synas som örn de ursprungliga planerna

för telefonväxelns utbyggande icke varit upprättade med önskvärd omsorg.

Den av marinförvaltningen nu föreslagna ytterligare utökningen av växeln

är av betydande omfattning. Utökningen torde emellertid vara nödvändig för

att telefonförbindelserna vid marindistriktet skola vara fullt säkerställda särskilt

under de påfrestande förhållanden som kunna tänkas inträda vid en

skärpning av beredskapsläget. Utökningen synes mig därför böra genomföras

på sätt marinförvaltningen förordat. Emot de av telegrafverket uppgjorda

kostnadsberäkningarna, slutande å tillhopa 25,060 kronor, har jag intet att

erinra. Såsom skett vid föregående utvidgning av växeln bör det erforderliga

beloppet, lämpligen avrundat till 25,100 kronor, äskas av riksdagen såsom

tilläggsstatsanslag.

Jag kan i förevarande sammanhang icke underlåta att understryka vad från

krisrevisionens och riksräkenskapsverkets sida anförts rörande marinförvaltningens

åtgärd att utföra ifrågavarande telefonanläggning på sådant sätt, att

avsevärda kostnader tillkommit för anläggningen utöver de av Kungl. Majit

beräknade. Även örn kostnaderna för ändamålet ansetts kunna bestridas

från medel, som stått till ämbetsverkets förfogande, hade givetvis hos Kungl.

Majit antingen i samband med framläggandet av medelsäskandena för anläggningen

eller annorledes bort anmälas, att dylika kostnader avsågos skola tillkomma.

Härtill kommer, att tvekan synes råda huruvida marinförvaltningen

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

9

överhuvud taget ägt disponera ifrågavarande medel för ett ändamål av den

karaktär varom här är fråga. I den uppkomna situationen synes emellertid vid

den gjorda medelsdispositionen få bero.

Jag får — under erinran örn att kostnaderna icke äro av beskaffenhet att

böra gäldas inom den av 1942 års riksdag angivna kostnadsramen för försvarsväsendets

fortsatta utbyggnad — hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Ytterligare medel till automatisering av telefonväxeln

vid Ostkustens marindistrikt å tilläggsstat till riksstaten för

budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av ............................................................... kronor 25,100.

Diverse.

[5.] 18. Vård och underhåll av adresseringsmaskiner m. m., reservationsanslag. I

riksstaten för innevarande budgetår finnes uppfört ett reservationsanslag av

85,000 kronor till vård och underhåll av adresseringsmaskiner m. m. Den för

anslaget den 30 juni 1942 fastställda staten upptager en anslagspost å 18,500

kronor, avsedd för årskostnad för plåtsektioner, skyltkort, färgband och

ryttare. I skrivelse den 3 april 1943 har arméchefen hemställt, att ytterligare

medel, 50,000 kronor, måtte ställas till förfogande för de ändamål, för vilka

anslagsposten avsetts, ävensom för anskaffning av vissa för arbetet med de

värnpliktigas redovisning erforderliga maskiner. I anslutning härtill har arméchefen

anfört följande.

Det för årskostnad för plåtsektioner, skyltkort, färgband och ryttare enligt

staten avsedda beloppet, 18,500 kronor, hade av skilda anledningar visat sig

icke förslå. Sålunda hade ett flertal arbetsuppgifter tillkommit, varigenom

materialförbrukningen ökats, främst inskrivningen och registreringen av efterbesiktigade,

registreringen av krigsfrivilliga, överlämnandet till statens arbetsmarknadskommission

och länsarbetsnämnderna av vissa uppgifter angående

år 1923 födda värnpliktiga för att möjliggöra registrering för tjänsteplikt

samt utsändandet av förvarningar och inkallelseorder till av årets fördelningsövningar

berörd personal. Genomförandet av 1942 års försvarsbeslut

hade medfört talrika omregistreringar och ändringar i övrigt å registreringshandlingarna,

vilket förorsakat onormalt stor materielförbrukning. Det vore

dessutom att märka, att det med genomförandet av det nya personalredovisningssystemet

sammanhängande uppläggningsarbetet icke såsom av rullföringsnämnden

beräknats kunde avslutas under budgetåret 1941/42. För

inköp av plåtsektioner, skyltkort, färgband och ryttare beräknades därför

ytterligare 22,000 kronor komma att åtgå under innevarande budgetår.

För förvaring av adressographplåtar funnes för närvarande 369 förvaringsskåp

rymmande tillsammans 14,521 förvaringslådor. Genom 1942 års efterbesiktningar

samt registrering av krigsfrivillig personal hade sammanlagda

antalet registreringsplåtar i betydande grad ökats. Dessutom hade såväl nya

truppregistreringsmyndigheter som nya fältförband (motsvarande förband)

tillkommit. I och med att de värnpliktiga placerats på ett större antal enheter

hade tillgängligt skåputrymme ej kunnat utnyttjas så rationellt som varit avsett.

Brist på förvaringsskåp hade därför uppstått vid redan befintliga förband.

För att täcka behovet erfordrades oundgängligen ytterligare 30 förvaringsskåp

rymmande sammanlagt 910 förvaringslådor. Enligt infordrade anbud skulle

s. 10 Kontrollera mot PDF

Departementschefen.

’ä

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

30 förvaringsskåp betinga ett pris av sammanlagt 10,800 kronor och 910 förvaringslådor

7,189 kronor, eller tillhopa 17,989 kronor.

Handtryckmaskiner av typ »adressograph dass 500» funnes för närvarande

vid truppregistreringsmyndigheterna till ett antal av 157 stycken. Erfarenheten

hade visat, att för ett rationellt utnyttjande av arbetskraften vid truppregistreringsmyndigheterna

ett större antal handtryckmaskiner måste disponeras.

Sålunda erfordrades ytterligare en handtryckmaskin vid vardera av

de 21 inskrivningsområdesexpeditionerna samt en vid vardera av luftvärnsförbanden,

eller tillsammans 24 stycken. Härtill komme sammanlagt 11

stycken för de truppregistreringsmyndigheter, som komme att uppsättas under

kalenderåret 1943. Sammanlagda behovet utgjorde således 35 stycken. Maskinerna

betingade ett pris av 150 kronor stycket, varför kostnaderna för dessa

sammanlagt uppginge till 5,250 kronor.

I visst läge kunde vissa mobiliseringsdepåer komma att förflyttas till annan

ort. Företagna rekognosceringar för sådan förflyttning hade givit vid handen,

att i ett flertal fall depåerna måste förflyttas till orter med annan elektrisk

spänning eller strömstyrka än den som förefunnes å den ordinarie förläggningsorten.

Utbyte av motorer på tryck- och präglingsmaskiner måste därför

förberedas. Detta krävde en upphandling av sammanlagt 27 motorer, som

enligt infordrade anbud sammanlagt betingade en kostnad av 3,105 kronor.

Motorerna vore emellertid av svensk tillverkning och kunde därför icke utan

vissa ändringsarbeten användas på de amerikanska maskinerna. Ändringarna

beräknades kosta 550 kronor.

Arméförvaltningens civila departement har i avgivet utlåtande — under

framhållande, att den materielanskaffning, varom här vore fråga, till övervägande

del syntes vara av beredskapskaraktär — tillstyrkt framställningen.

Arméförvaltningens förevarande framställning finner jag mig kunna tillstyrka.

Såsom civila departementet framhållit äro kostnaderna till stor del

föranledda av rådande extraordinära förhållanden. Jag anser mig emellertid

icke böra föreslå, att förskottsstaten tages i anspråk för ändamålet,

utan förordar att särskilda medel äskas av riksdagen under samma anslagsbeteckning

som förenämnda å riksstaten för innevarande budgetår uppförda

anslag.

Jag hemställer förty, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Vård och underhåll av adresseringsmaskiner m. m. å

tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av ............................................. kronor 50,000.

Kapitalinvesteringar.

Försvarsväsendets fastighetsfond.

ARMÉFÖRVALTNINGENS DELFOND.

[6.] 17 a. Uppförande av lagringsanläggningarför drivmedel m. m., reservationsanslag.

I skrivelse den 12 augusti 1942 gjorde överbefälhavaren framställning örn anvisande

av medel för genomförande av ett i skrivelsen närmare angivet pro
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

gram för utbyggande av bland annat bombsäkra lagringsanläggningar för flytande

bil- och flygbränslen. Förslaget avsåg dels en kompletterande tillbyggnad

av vissa anläggningar, för vilka medel redan anvisats, dels ock vissa nybyggnader.

Sedan överbefälhavaren inkommit med en den 9 september 1942

dagtecknad skrivelse i ämnet, meddelade Kungl. Majit den 11 september 1942

beslut av innebörd, att från förskottsanslag finge till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

utbetalas ett belopp av högst 820,000 kronor, att av styrelsen i samråd

med överbefälhavaren samt statens bränslekommission användas för förenämnda

kompletterande utbyggnad. För täckning av utgiften har innevarande

års riksdag på förslag av Kungl. Majit i propositionen 1943: 2 (bilaga 13,

punkten 1) anvisat erforderliga medel.

Sedermera lia, efter remiss, utlåtanden i ärendet avgivits av statens bränslekommission

den 29 september och av statens arbetsmarknadskommission den

2 december 1942.

Vidare har överbefälhavaren, på given anledning, i skrivelse den 9 mars

1943 inkommit med ett reviderat förslag till uppförande av nyanläggningar

för lagring av bland annat bil- och flygbränslen. Detta förslag, som är av

mindre omfattning än det i skrivelsen den 12 augusti 1942 framlagda, avser

uppförande av anläggningar, som ansetts mest angelägna, ävensom utförande

av vissa kompletterande anordningar vid en del nu förefintliga bombsäkra

lagringsanläggningar i syfte att öka dessas användbarhet under kritiska förhållanden.

Vid bedömande av frågan i vilken utsträckning en utbyggnad av bombsäkra

lagringsanläggningar för flytande bränslen bör komma till stånd är det nödvändigt

att dels beakta de ekonomiska möjligheterna dels ock taga vederbörlig

hänsyn till rådande knapphet på materiel och arbetskraft. Ur dessa synpunkter

synes det mig för närvarande icke möjligt att tillstyrka en utbyggnad av lagringsanläggningar

för bil- och flygbränslen i den av överbefälhavaren i skrivelsen

den 9 mars 1943 förordade omfattningen. En ytterligare begränsning av programmet

blir sålunda enligt min mening nödvändig. Jag förordar förty, att

medel nu äskas av riksdagen för uppförande av allenast de i sistnämnda skrivelse

angivna anläggningar, för vilka kostnaderna upptagits till (920,000 +

850,000 + 865,000 =) 2,635,000 kronor. Härjämte tillstyrker jag anvisande av

medel, tillhopa (65,000 -f 15,000 =) 80,000 kronor, för vidtagande av kompletterande

anordningar å vissa nu förefintliga bombsäkra förråd.

De anläggningar och kompletterande anordningar, som sålunda enligt mitt

förmenande böra komma till stånd, torde böra utföras av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

efter erforderligt samråd med försvarsstaben, vederbörlig militär

förvaltningsmyndighet och statens bränslekommission.

Under åberopande av vad sålunda anförts och med framhållande att de kostnader,

om vilka här är fråga, såsom avseende engångsutgifter av beredskapskaraktär,

icke böra belasta den i propositionen 1942: 210 för försvarsväsendets

utbyggande under femårsperioden 1942/47 beräknade kostnadsramen, får jag

hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

Departements
chefen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

att till Uppförande av lagringsanläggningar för drivmedel m. m.

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett

reservationsanslag av ................................. kronor 2,715,000.

[7.] 17 b. Ytterligare mede! till anläggningar för vissa krigsindustriella tillverkningar,

reservationsanslag. På förslag av Kungl. Majit i propositionen 1940 U: 60,

punkten 3, anvisade riksdagen (skrivelse nr 73) till anläggning för viss krigsindustriell

tillverkning såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond,

arméförvaltningens delfond, å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1940/41 ett reservationsanslag av 400,000 kronor. Vidare anvisade riksdagen

på förslag av Kungl. Majit i propositionen 1941: 305, bilaga 11, punkten

6, till en annan anläggning för krigsindustriell tillverkning såsom kapitalinvestering

i nämnda delfond å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1941/42 ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor.

I särskilda skrivelser den 26 januari, den 26 februari och den 1 mars 1943

har statens krigsmaterielnämnd, som omhänderhar uppförandet av anläggningarna,

hemställt örn anvisande av ytterligare medel för anläggningarnas

färdigställande. Härutinnan må följande framhållas.

Beträffande den anläggning, som avsågs skola utföras med anlitande av förenämnda

anslag av 400,000 kronor, ställde Kungl. Majit genom beslut den 6

december 1940 anslaget till vederbörande myndighets förfogande att av dåvarande

statens ammunitionsnämnd användas för därmed avsett ändamål. Den

12 september 1942 anmälde emellertid statens krigsmaterielnämnd, att vissa

ändringar i och kompletteringar av den ursprungliga byggnadsplanen visat

sig nödvändiga. Ytterligare medel syntes jämväl komma att erfordras för att

möta prisstegringar. Nämnden hemställde, att Kungl. Majit måtte medgiva

nämnden rätt att fullfölja uppförandet av anläggningen oaktat kostnaderna

beräknades komma att överstiga anvisade medel med omkring 150,000 kronor.

Sedan i ärendet upplysts, att huvuddelen av arbetena slutförts, fann Kungl.

Majit genom beslut den 25 september 1942 med hänsyn till föreliggande särskilda

omständigheter gott medgiva, att omförmälda arbeten finge i av nämnden

angiven omfattning fullföljas.

I förenänmda skrivelse den 1 mars 1943 har krigsmaterielnämnden framhållit

att, sedan anläggningen numera i det närmaste färdigställts, kostnaderna

för anläggningen kunde beräknas till sammanlagt 530,000 kronor ävensom hemställt,

att skillnaden mellan detta belopp och för anläggningen anvisade medel,

400,000 kronor, eller 130,000 kronor måtte ställas till nämndens förfogande.

Yad angår den anläggning, som avsågs skola utföras med anlitande av anslaget

å 1,500,000 kronor, uppdrog Kungl. Majit genom beslut den 19 december 1941

åt statens ammunitionsnämnd att utföra anläggningen. I förenämnda skrivelse

den 26 januari 1943 anmälde statens krigsmaterielnämnd, att det under byggnadsarbetets

gång visat sig, att det till förfogande stående anslaget icke komme

att förslå för de planerade arbetena och att vissa utökningar av och ändringar

i det ursprungliga byggnadsprogrammet vore i hög grad önskvärda. Nämnden

framhöll i anslutning härtill, att kostnadsberäkningarna för ifrågavarande an
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

läggning vore baserade på prisläget våren 1941 och att såväl arbetslöner som

priser å byggnadsmateriel stigit. Vidare hade på grund av materielbrist i

vissa fall dyrare materiel måst användas än som från början planerats. Merkostnaderna

på grund av angivna förhållanden uppskattades till 180,000 kronor.

Sprängningsarbetena hade på grund av påträffade svaghetszoner i det berg,

i vilket anläggningen avsågs skola insprängas, avsevärt försenats och fördyrats.

Merkostnaderna av denna anledning kunde uppskattas till omkring

250,000 kronor. Vidare hade kostnaderna för framdragande av elektrisk kraft,

vatten och avlopp på grund av oförutsedda omständigheter fördyrats med

omkring 45,000 kronor. Erfarenheterna från utomlands bedrivna studier av

anläggningar av ifrågavarande slag hade givit vid handen, att vissa ändringar

i planeringen borde vidtagas, kostnadsberäknade till omkring 50,000 kronor.

Det vore önskvärt att uppföra en särskild matsalsbyggnad för arbetarna vid

anläggningen, varjämte denna borde förses med larmanläggning. Kostnaderna

härför och för vissa luftskyddsanordningar beräknades till omkring 110,000

kronor. För att öka tillverkningskapaciteten och minska behovet av arbetskraft

borde maskiner av en automatiserad specialkonstruktion inmonteras, varjämte

viss kompletterings- och reservutrustning borde anskaffas, betingande

en merkostnad av sammanlagt omkring 95,000 kronor. Slutligen borde medel

beräknas för bestridande av kostnader för bevakning under byggnadstiden,

uppgående till omkring 20,000 kronor, ävensom för vissa oförutsedda kostnader,

beräknade till 50,000 kronor. De angivna merkostnaderna kunde icke

betecknas som slutgiltiga. Nämnden hemställde emellertid örn medgivande att

fullfölja anläggningsarbetena oaktat de slutliga kostnaderna beräknades överstiga

för ändamålet till förfogande ställda medel med omkring 800,000 kronor.

Sedan krigsmaterielnämnden under hand anmodats att förete definitiva

kostnadsberäkningar för anläggningens färdigställande enligt det av nämnden

föreslagna reviderade programmet, har nämnden i förenämnda skrivelse den

26 februari 1943 uppskattat dessa kostnader till 850,000 kronor. I förhållande

till de i skrivelsen den 26 januari 1943 beräknade kostnaderna har nämnden

funnit sig böra höja kostnaderna på grund av höjda löner och materielpriser

med 15,000 kronor, för föreslagna ändringsarbeten med 15,000 kronor, för matsalsbyggnad

och larmanläggning med likaledes 15,000 kronor samt för maskinanskaffning

m. m. med 30,000 kronor. Å andra sidan har beloppet för oförutsedda

kostnader ansetts kunna minskas med 25,000 kronor. Krigsmaterielnämnden

har hemställt, att ett belopp av 850,000 kronor måtte ställas till

förfogande för anläggningens färdigställande.

Såsom av det anförda framgår har krigsmaterielnämnden funnit erforderligt,

att ytterligare medel anvisas för uppförande av ifrågavarande krigsindustriella

anläggningar. Beträffande den ena anläggningen har Kungl. Majit med

hänsyn till angelägenheten av att densamma snarast möjligt bleve färdigställd

bemyndigat krigsmaterielnämnden att fullfölja de redan praktiskt taget slutförda

arbetena oaktat de för ändamålet anvisade medlen beräknades komma

att överskridas. Enligt vad jag inhämtat har nämnden beträffande don andra

Departementschefen

.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majda proposition nr 251.

anläggningen varit nödsakad att för att icke avbryta arbetena binda sig förvissa

merkostnader, avseende huvudsakligast sprängnings- och förstärkningsarbeten.

Det förtjänar här framhållas, att de uppkomna merkostnaderna för

ifrågavarande anläggningar till betydande del förklaras av stegrade arbetslöner

och materielpriser. I vissa hänseenden ha under byggnadsarbetenas

fortskridande befunnits ändamålsenligt att för vinnande av största möjliga

effektivitet och produktionskapacitet vidtaga ändringar i de ursprungliga planläggningarna.

Beträffande den ena anläggningen ha kostnader till betydande

belopp — inemot 300,000 kronor — tillkommit på grund av omständigheter,

som icke kunde förutses vid de ursprungliga kostnadsberäkningarna. Det

oaktat synas mig merkostnaderna för anläggningarnas färdigställande vara

anmärkningsvärt höga,

Då det emellertid framstår såsom angeläget att den ännu icke helt färdigställda

anläggningen kommer till utförande i den av krigsmaterielnämnden

angivna omfattningen och intet synes vara att i och för sig erinra mot de av

nämnden företedda slutliga kostnadsberäkningarna beträffande denna anläggning,

anser jag mig böra tillstyrka, att för ändamålet äskas det av nämnden

angivna beloppet, 850,000 kronor. För täckande av merutgifterna för den andra

anläggningen torde medel i förevarande sammanhang böra äskas. Då dessa

kostnader utgöra 130,000 kronor, skulle den ytterligare medelsanvisningen

komma att uppgå till (850,000 + 130,000 =) 980,000 kronor.

Ifrågavarande kostnader äro av den natur, att för deras bestridande erforderliga

medel icke böra belasta den för försvarsväsendets utbyggande för

budgetåren 1942/47 beräknade kostnadsramen.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Ytterligare medel till anläggningar för vissa krigsmänstriella

tillverkningar å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1942/43 anvisa ett reservationsanslag av............ kronor 980,000.

FLYGFÖRVALTNINGENS DELFOND.

[8.] 27 b. Ytterligare medel för förläggning av jaktflottiljer, reservationsanslag. Genom

beslut den 1 november 1940 bemyndigade Kungl. Majit flygförvaltningen

att, med anlitande av det av riksdagen i anledning av propositionen 1940 U: 38

(punkten 10) till Ytterligare medel för förläggning av jaktflottiljer å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisade reservationsanslaget av

2,375,000 kronor, gå i författning örn utförande vid Göta flygflottilj av bland

annat i berg insprängda hangarer, kostnadsberäknade till 1,900,000 kronor.

Såsom framgår av proposition 1943: 2 (bil. 13, punkten 12) har Kungl.

Majit, sedan flygförvaltningen framhållit att kostnaderna för hangarerna på

grund av bergets beskaffenhet visat sig överskrida de ursprungligen beräknade

med 224,000 kronor, hemställt, att sistnämnda belopp måtte anvisas å

tilläggsstat.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

Efter det riksdagen i skrivelse den 16 februari 1943, nr 25 (punkten 19),

till Ytterligare medel för förläggning av jaktflottiljer anvisat ett reservationsanslag

av 224,000 kronor å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43,

har Kungl. Majit genom beslut den 26 februari 1943 bemyndigat flygförvaltningen

att anlita anslaget för därmed avsett ändamål.

I skrivelse den 24 mars 1943 har flygförvaltningen under framhållande

att vissa förstärkningsarbeten vore erforderliga å hangarerna hemställt, att

för ändamålet ett anslag av 1,400,000 kronor måtte ställas till förfogande.

De bergshangarer, örn vilka här är fråga, beräknades ursprungligen skola

draga en kostnad av 1,900,000 kronor men komma, vid bifall till den nu föreliggande

framställningen, att i fullt färdigt skick draga en kostnad av

(1,900,000 + 224,000 + 1,400,000=) 3,524,000 kronor. Den avsevärda kostnadsstegringen

är anmärkningsvärd. Hangarerna äro numera helt utsprängda

men torde icke kunna utan risk för ras användas för avsett ändamål under

någon längre tid. De förstärkningsarbeten, som enligt handlingarna i ärendet

nu föreslås, äro enligt utsago av experter fullt betryggande samt beständiga

och torde komma att nedbringa underhållskostnaderna. Med hänsyn

härtill vill jag, med beklagande av att de ursprungliga kostnadsberäkningarna

visat sig vara så vilseledande och under erinran att Kungl. Majit genom särskilt

beslut denna dag anbefallt undersökning genom särskild kommission

rörande förhållandena i samband med utförandet av ifrågavarande företag,

icke motsätta mig att det begärda förstärkningsanslaget anvisas. Det ligger

emellertid vikt uppå att de nu framlagda kostnadsberäkningarna hållas, enär

någon ytterligare medelsanvisning för detta ändamål näppeligen kan få ifrågakomma.

Då medlen hänföra sig till äldre byggnadsföretag, torde anslagsbeloppet

icke böra inräknas i den av 1942 års riksdag angivna kostnadsramen

för försvarets utbyggande under femårsperioden 1942/47.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ytterligare medel för förläggning av jaktflottiljer å

tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av ....................................... kronor 1,400,000.

[9.] 28 a. Ordnande av vattenförsörjningen vid vissa flygförband, reservationsanslag.

I skrivelse den 18 februari 1943 har flygförvaltningen hemställt, att ett

belopp av 85,000 kronor måtte ställas till ämbetsverkets förfogande för

täckande av kostnader för ordnandet av vattenförsörjningen vid vissa flygförband.

I anslutning härtill har flygförvaltningen anfört bland annat

följande.

Vid företagen kontroll av vattnets kvalitet hos vissa flygvapnet tillhörande

brunnar hade det visat sig, att vattnet varit av mindre god beskaffenhet,

varjämte i ett fall den tillgängliga vattenmängden varit otillräcklig. Sålunda

hade konstaterats, att den till flottiljchefsbostaden vid Västmanlands flygflottilj

hörande brunnen varit så lågt belägen, att brunnsvattnet vid hög
-

Departements
chefen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

vattenstånd i Mälaren blivit förorenat av inträngande sjövatten. Erforderligt

vatten hade därför måst forslas med vagn en sträcka av 600 meter från brand
Eost

å flygfältet. — Vid Östgöta flygfottilj hade vattentillgången i flottiljens

runn avtagit så, att flottiljen och centrala flygverkstaden å Malmen, vars

brunnar praktiskt taget sinat, icke kunde erhålla tillräckliga vattenkvantiteter.

—-Vid Jämtlands flygflottilj hade vattnet i de till arrendatorsbostaden

och officersförläggningen hörande brunnarna enligt utlåtande av statens institut

för folkhälsan befunnits fysikaliskt sett otillfredsställande och i visst

fall fekalbakteriehaltigt. Slutligen hade vattnet i vissa brunnar vid flygkrigsskolan

likaledes enligt utlåtande av nämnda institut befunnits otjänligt och

av beskaffenhet att kunna medföra uppenbar hälsofara. Med hänsyn till angivna

hygieniska risker ävensom nödvändigheten att erhålla vattenreserver

och en tillfredsställande vattentillgång i övrigt hade flygförvaltningen utan

dröjsmål vidtagit erforderliga ändrings- och utvidgningsarbeten, omfattande

framdragande av vattenledning till flottiljchefsbostaden vid Västmanlands

flygflottilj samt till arrendators- och officersbostäderna vid Jämtlands flygflottilj

ävensom anläggandet eller upprensning av brunnar m. m. vid flygkrigsskolan.

Kostnaderna för utförda arbeten hade uppgått till 75,802 kronor.

De arbeten, som återstode att utföra, vore anläggande av pumpkammare

med djupbrunnspump samt av ytterligare en brunn vid flygkrigsskolan. Kostnaderna

för dessa ax-beten hade beräknats till 9,175 kronor. De hittills havda

kostnaderna hade förskottsvis bestritts med anlitande av omhänderhavande

medel. Det hade varit flygförvaltningens avsikt att söka inrymma ifrågavarande

kostnader under vederbörligt å staten för försvarsväsendets fastighetsfond

upptaget anslag till underhåll. Dessa ämbetsverkets beräkningar

hade emellertid sedermera visat sig icke vara hållbara. Flygförvaltningen

nödgades därför hemställa, att särskilda medel, 85,000 kronor, måtte stäilas

till förfogande från anslaget till oförutsedda utgifter för kostnadernas slutliga

gäldande.

I ärendet har statskontoret avgivit utlåtande den 1 mars 1943. Ämbetsverket

har funnit det anmärkningsvärt, att flygförvaltningen vidtagit så kostnadskrävande

åtgärder utan att dessförinnan ha inhämtat medgivande av

Kungl. Majit, Yad beträffar frågan örn sättet för anvisande av erforderligt

täckningsanslag har statskontoret föreslagit, att medel äskas i form av ett

investeringsanslag å kapitalbudgeten. Därest med utbetalningen av nämnda

belopp icke skulle kunna anstå till nästa budgetår, syntes anslaget böra anvisas

å tilläggsstat till innevarande budgetårs riksstat.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att vattenförsörjningen vid ifrågavarande

flygförband varit otillfredsställande ur hygienisk synpunkt och ur

säkerhetssynpunkt. Att åtgärder böra vidtagas för förbättrande av vattenförsörjningen

är naturligt. Såsom statskontoret framhållit hade självfallet frågan

örn arbetenas utförande bort underställas Kungl. Majit, I det läget vari

ärendet nu befinner sig är jag emellertid beredd tillstyrka äskande av

medel såväl för de redan utförda arbetena som för de arbeten vilka ännu

återstå att utföra. Medelsanvisningen torde böra ske över försvarsväsendets

fastighetsfond, flygförvaltningens delfond och bestridas inom ramen för de i

samband med 1942 års försvarsbeslut beräknade kostnaderna för byggnadsarbeten

för flygvapnets räkning.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 351.

att till Ordnande av vattenförsörjningen vid vissa flygförband

å tilläggsstat till riksstaten för Budgetåret 1942/43 anvisa ett

reservationsanslag av .................................... kronor 85,000.

[10.] 33. Vissa byggnadsarbeten m. m., reservationsanslag. I propositionen

1943:222 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen, bland annat, att en verkstadsanläggning

för flygindustrien, kostnadsberäknad till 9,145,000 kronor, finge

komma till utförande med anlitande av det i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten,

bil. 2, punkten 7) under försvarsväsendets fastighetsfond, flygförvaltningens

delfond äskade investeringsanslaget å 25,000,000 kronor till

Vissa byggnadsarbeten m. m. Såsom framgår av det vid propositionen fogade

utdraget ur statsrådsprotokollet över försvarsarenden för den 9 april 1943

ha av kostnaderna för byggnadsarbeten m. m. för nämnda anläggning 900,000

kronor beräknats belöpa å innevarande budgetår. Detta belopp, som

bör belasta den för byggnadsarbeten vid flygvapnet under femårsperioden

beräknade kostnadsramen, torde i detta sammanhang böra äskas av riksdagen

såsom tilläggsstatsanslag och, i händelse av riksdagens bifall härtill, anvisas

under rubriken Vissa byggnadsarbeten m. m. under flygförvaltningens delfond

av försvarsväsendets fastighetsfond.

Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten m. m. å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av ............................................. kronor 900,000.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

hemställt förordnar Hans Majit Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

S. Högsell.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 351.

991 49 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:338 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående ytterligare utgifter för försvarsändamål å tillåggsstat till riksstaten för budgetåret s. 1 i texten
  2. SU 1943:172 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter för försvarsändamål å tillägg sstat till riksstaten för budgetåret 1942/43. s. 1 i texten