Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1943/44- till kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning m. m

1943-04-16 · 64 sidor, varav 62 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 62 av 64 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:255, Angående anslag för budgetåret 1943/44- till kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 255.

1

Nr 255.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret

1943/44- till kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning m. m.; given Stockholms slott

den 16 april 1943.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gösta Bagge.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

16 april 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Wigforss,

Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Rosander,

Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, social- och finansdepartementen

anför härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet

Bagge följande.

Under punkterna 198, 200 och 205 i 1943 års åttonde huvudtitel har

Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet,

som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1943/44

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd

åt kommunala anstalter för yrkesundervisning ett förslagsanslag av

3,000,000 kronor;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag

till inrättande av centrala verkstadsskolor m. m. ett förslagsanslag av

1,200,000 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1913. 1 sami. Nr 355.

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Marits ''proposition nr 255.

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag

till driften av centrala verkstadsskolor ett förslagsanslag av 875,000 kronor;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd

åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom ett förslagsanslag av

650.000 kronor;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier

åt elever vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning

ett förslagsanslag av 1,000,000 kronor;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier

åt elever vid centrala verkstadsskolor ett förslagsanslag av 600,000

kronor;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier

åt elever vid verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom ett förslagsanslag

av 350,000 kronor;

dels ock till Utbildande av lärare vid yrkesundervisningen ett anslag av

30.000 kronor.

Jag anhåller att nu få ånyo anmäla dessa anslagsfrågor.

I. Anordnande av yrkesutbildning för blivande

volontärer vid flygvapnet.

Genom beslut den 28 juni 1941 uppdrog Kungl. Maj:t åt chefen för flygvapnet

att med anlitande av underställd personal verkställa utredning örn

yrkesutbildning för ynglingar, som önskade anställning vid flygvapnet. Vid

utredningen borde övervägas, huruvida möjlighet förelåge att anordna utbildningen

under flygvapnets ledning eller — därest så icke kunde ske — att

förlägga utbildningen till de centrala verkstadsskolorna.

Med skrivelse den 7 maj 1942 har chefen för flygvapnet inkommit med

utredning och förslag i ämnet. Enligt förslaget skall flygvapnets årliga

behov av volontärer i yrkesgrenarna flyg-, vapen- och torpedmekaniker tillgodoses

genom anordnande av verkstadsskolutbildning i erforderlig omfattning.

Ett förläggande av utbildningsverksamheten till flygvapnet har ansetts

medföra avsevärt högre kostnader, än örn den anknytes till den befintliga

yrkeskolorganisationen. Enligt förslaget bör därför yrkesutbildningen av

ynglingar, som ämna söka anställning såsom volontärer vid flygvapnet, förläggas

till vissa centrala verkstadsskolor och andra kommunala skolor för

yrkesundervisning.

I ärendet hava utlåtanden avgivits den 27 juni 1942 och den 16 januari

1943 av skolöverstyrelsen, den 26 november 1942 av flygförvaltningen, den

18 december 1942 av statens arbetsmarknadskommission samt den 3 februari

1943 av statskontoret.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majlis proposition nr 255.

Innan jag lämnar en närmare redogörelse för föreliggande förslag och yttranden

i ämnet, torde jag få erinra örn de grunder, efter vilka statsbidrag

utgå till centrala verkstadsskolor m. m.

Enligt kungörelsen 1941:716 (ändrad 1942:596) må statsbidrag till centrala

verkstadsskolor utgå i huvudsak sålunda:

Statsbidrag till engångskostnader för undervisningen.

Statsbidrag till anskaffning av undervisningslokaler samt

lokaler för administration m. m. utgår med belopp, motsvarande hälften av

de kostnader för lokalernas uppförande eller förvärvande, som befinnas

skäliga. Huruvida och i vilken omfattning statsbidrag må utgå såsom ersättning

för sådana kostnader för anskaffning av ovannämnda lokaler, som

bestritts före skolas erkännande som central verkstadsskola, ankommer på

Kungl. Majit att, efter riksdagens hörande, i varje särskilt fall pröva och

avgöra.

Statsbidrag till anskaffning av den första uppsättningen av sådan stadigvarande

undervisningsmateriel (maskiner samt verktyg och dylikt), som

prövas erforderlig, utgår med nio tiondelar av de styrkta kostnaderna.

Till anskaffning av inventarier och inredning för undervisningslokaler utgår

statsbidrag med belopp, som Kungl. Majit finner skäligt bestämma i

samband med beslut om statsbidrag till anskaffning av dylika lokaler, dock

högst med hälften av de styrkta kostnaderna för de inventarier och den inredning,

för vilka bidraget beräknats.

Statsbidrag till årliga kostnader för undervisningen.

Statsbidrag till avlöning åt rektor och övriga lärare utgår med

belopp, motsvarande hela avlöningskostnaden, dock beträffande avlöning

åt rektor och grundlöner åt övriga lärare icke efter högre beräknad lönekostnad

än som finnes angiven i kungörelsen. Vidare utgår statsbidrag till ålderstillägg

åt lärare endast i den mån läraren enligt särskild reglering, fastställd

på sätt i gällande reglemente för statens pensionsanstalt är föreskrivet, är berättigad

uppbära sådant tillägg, samt för ettvart av tre ålderstillägg med

högst åtta procent av den läraren tillkommande grundlön, å vilken statsbidrag

må beräknas, dock: årligen högst 500 kronor för varje ålderstillägg.

Statsbidrag till förhyrande av undervisningslokaler samt lokaler för administration

m. m. utgår med belopp, som Kungl. Majit i varje särskilt fall

bestämmer.

Statsbidrag till nyanskaffning (komplettering) av maskiner utgår med nio

tiondelar av kostnaderna för den på grund av förslitning eller eljest nödvändiga

anskaffningen.

Till underhåll och förbrukning av undervisningsmateriel m. m. utgår statsbidrag

med belopp, beräknat efter 70 kronor för elev och år, dock att bidraget

sammanlagt ej må uppgå till högre belopp än som svarar mot huvudmannens

verkliga kostnader för ändamålet under den tid bidraget avser.

Statsbidrag till bestridande av kostnader för sjukvård åt eleverna utgår

med 10 kronor för elev och år. Till gäldande av avgifter för obligatorisk

olycksfallsförsäkring för eleverna utgår statsbidrag med belopp, motsvarande

hela kostnaden härför.

Till gäldande av övriga årliga kostnader för driften (administration m. rn.)

utgår statsbidrag med belopp, beräknat efter 100 kronor för elev och år,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 255.

dock att statsbidraget sammanlagt ej må uppgå till högre belopp än som

svarar mot huvudmannens verkliga kostnader för ändamålet under den tid

bidraget avser.

Statsbidrag till kostnader för anordnande av

elevinternat. Statsbidrag till anskaffning av lokaler för elevinternat

samt av inventarier och inredning av sådana internat utgår efter samma

grunder som till kostnaderna för anskaffning av undervisningslokaler samt

inventarier och inredning av sådana lokaler. Huruvida och i vilken omfattning

statsbidrag må utgå såsom ersättning för sådana kostnader för anskaffning

av lokaler för elevinternat, som bestritts före skolas erkännande som

central verkstadsskola, ankommer det på Kungl. Majit att, efter riksdagens

hörande, i varje särskilt fall pröva och avgöra.

Till grund för beräkning av statsbidrag, som utgår med visst belopp för

elev och år, skall läggas det elevantal, som vid tiden för bidragets bestämmande

kan beräknas komma att i genomsnitt under den tid bidraget avser

bevista undervisningen i verkstadsskolan.

Befinnes vid prövning av förslag om erkännande av central verkstadsskola,

att företaget är av större omfattning än som påkallas med hänsyn till sådan

skolas ändamål, må statsbidrag till skolan, utan hinder av vad ovan sagts,

utgå efter de jämkade grunder, som Kungl. Majit finner skäligt bestämma.

Dylik jämkning skall äga rum, därest central verkstadsskola upprättas av

landsting i förening med stad, som icke deltager i landsting.

Statsbidrag till elevstipendier. Statsbidrag till elevstipendier

utgår efter samma grunder, som gälla i fråga om statsbidrag till

stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid övriga statsunderstödda

kommunala samt vid enskilda anstalter för yrkesundervisning. Stipendiebeloppet

utgör i tredje behovsgraden högst 45 kronor, i andra behovsgraden

högst 25 kronor och i första behovsgraden högst 15 kronor, allt för

månad räknat. Jämlikt bemyndigande av 1942 års riksdag äger Kungl. Majit

emellertid att i sådana fall, där förhållandena med avseende a förefintlig arbetslöshet

eller elevklientelets ekonomiska bärkraft äro likartade mellan

verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom och centrala verkstadsskolor, medgiva

en förhöjning vid central verkstadsskola av stipendiebeloppen, dock ej

utöver hittillsvarande vid arbetslöshetsskolorna tillämpade maximum eller

60 kronor för månad.

Såsom villkor för erhållande av statsbidrag till central verkstadsskola gäller,

Ibland annat, att skolans huvudman ställer sig till efterrättelse de föreskrifter

i fråga om mottagande av elever även från orter utanför det skolområde,

för vilket skolan närmast inrättats, samt i fråga om lärares utbildning

vid skolan ävensom i övrigt, vilka kunna bliva av Kungl. Majit eller

skolöverstyrelsen utfärdade.

Statsunderstöd till kommunala anstalter för yrkesundervisning i allmänhet

utgår dels till avlöning åt rektor och övriga lärare, dels till ersättning åt vissa

föreläsare, dels ock till undervisningsmateriel. Förstnämnda understöd får

ej överstiga två tredjedelar av avlöningen och skall utgå med högst vissa

belopp per undervisningstimme. Ersättning till föreläsare utgår med högst

vissa belopp per undervisningstimme men får ej överstiga hälften av sammanlagda

beloppet av de till föreläsarna utgående arvodena och förekommande

rese- och traktamentsersättningar. Understöd till undervisningsmateriel

— dock icke till förbrukningsmateriel till yrkesmässig produktion av till

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 255.

försäljning avsedda alster — utgår med belopp, motsvarande hälften eller i

vissa undantagsfall intill två tredjedelar av kostnaderna för densamma.

Vid verkstadsskolorna jör viss arbetslös ungdom har staten bestritt kostnaderna

för avlönande av rektor och övriga lärare, för anskaffning av stadigvarande

undervisningsmateriel, för anskaffning av inventarier, för underhåll

och förbrukning av undervisningsmateriel, för sjukvård och olycksfallsförsäkring

för eleverna samt för administration, medan kostnaderna för tillhandahållande

av lokaler samt för bränsle, lyse, renhållning m. m. gäldats

av vederbörande huvudman.

Såsom villkor för utgående av statsunderstöd till kommunala yrkesundervisningsanstalter

gäller, bland annat, att sådan anstalt är skyldig att i den

utsträckning och på det sätt, som i vederbörlig ordning föreskrives, medverka

till anordnande av sådan särskild utbildningsverksamhet, som kan

befinnas erforderlig på grund av inträdande arbetslöshet eller eljest till följd

av rådande krisförhållanden.

C hej en jör flygvapnet har i sin skrivelse den 7 maj 1942 inledningsvis framhållit,

att utredningsarbetet inriktats på att söka åstadkomma en utbildningsorganisation

med sådan kapacitet, att flygvapnets årliga behov av volontärer

i yrkesgrenarna flyg-, vapen- och torpedmekaniker kunde fyllas. Detta årliga

behov beräknades vid fullt uppsatt vapen uppgå till omkring 300 volontärer.

Vid utredningen hade följande synpunkter särskilt beaktats, nämligen nödvändigheten

att utbildningsverksamheten kunde påbörjas så snart som möjligt

i erforderlig omfattning, möjligheten att utan större svårighet centralt leda

och övervaka utbildningen, möjligheten att kunna disponera redan befintliga

lokaler och materiel, möjligheterna att förse skolorna med viss undervisningsmateriel

från flygvapnet samt önskvärdheten att erhålla en bred rekryteringsbas.

Den mest rationella lösningen av utbildningsproblemet med hänsyn till

ledningen och övervakningen av utbildningen vore otvivelaktigt att förlägga

densamma till en enda skola. Kravet på en bred rekryteringsbas nödvändiggjorde

däremot en decentralisering av utbildningen till ett flertal skolor. Detta

motsatsförhållande kunde dock minskas, därest utbildningen förlädes till ett

mindre antal skolor så belägna, att de med hänsyn till kommunikations- och

bostadsförhållanden möjliggjorde sammandragning av ett större antal ynglingar

till en plats.

Beträffande frågan, huruvida utbildningen bör förläggas

inom eller utom flygvapnet har chefen för flygvapnet

anfört följande.

Ett förläggande av utbildningen till flygvapnet skulle medföra den fördelen,

att utbildningen helt kunde inriktas på elevernas blivande tjänstgöring i flygvapnet.

Eleverna komme dessutom redan på ett tidigt stadium att få praktisk

erfarenhet av den materiel, de så småningom skola handhava.

Inordnandet av den stora utbildningsorganisation, som här avses, inom

flygvapnet, skulle emellertid komma att medföra en så stor belastning på

utbildningsverksamheten — vilken i synnerhet nu under uppsättningsperioden

är mycket hårt ansträngd — att den övriga utbildningen vid flygvapnet otvivelaktigt

bleve lidande. Dessutom måste särskild lärarpersonal anställas, loka
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 255.

ler, såväl skol- som förläggningsbyggnader uppföras samt verktyg anskaffas.

Detta torde bliva avsevärt kostsammare än om utbildningsverksamheten

anknötes till redan befintliga yrkesskolor, där man — även örn nybyggnader

m. m. erfordras — dock i viss utsträckning kan utnyttja redan befintliga lokaler,

lärare, utrustning m. m., varigenom besparingar kunna göras. Slutligen

torde det kunna ifrågasättas, huruvida ynglingar i den ålder, som här avses,

lämpligen böra inordnas i en militär organisation, vilket bleve ofrånkomligt,

därest flygvapnet direkt skulle ombesörja utbildningen. I detta samband kan

erinras om, att den vid flottan tidigare förekommande motsvarande utbildningen

— skeppsgosseutbildningen — avskaffats.

Genom ett förläggande av utbildningen till yrkesskolor kan densamma omhändertagas

av organisationer, som redan hava erfarenhet av dylik utbildning

och som i viss utsträckning kunna ställa lokaler, utrustning och lärare

till förfogande. Utbildningen kan snabbt påbörjas och en bred rekryteringsbas

kan ernås. Rekryteringen kommer ytterligare att underlättas, därigenom att

eleverna vid denna utbildning komma i beröring med skolans övriga elever,

vilka i sin tur bidraga till att sprida kännedom om ifrågavarande utbildning

vid yrkesskolorna.

Därest chefen för flygvapnet får befogenhet att i samråd med skolöverstyrelsen

hava inflytande på undervisningen i de grenar, som hava direkt

betydelse för flygvapnet, och att inspektera densamma, synes den erforderliga

samklangen mellan undervisningen och den tekniska tjänsten vid flygvapnet

kunna vinnas.

Av angivna skäl synes här avsedd utbildning böra jörläggas till yrkesskolorna.

Chefen för flygvapnet har framhållit, att vissa villkor måste uppställas beträffande

utbildningen vid de speciellt för flygvapnets behov anordnade yrkesavdelningarna

för att flygvapnet skulle effektivt kunna utnyttja utbildningen

vid dessa. Sålunda måste ynglingar, som antoges såsom elever vid dessa avdelningar,

uppfylla de fysiska kvalifikationer, som erfordrades för att sedermera

kunna anställas vid flygvapnet. Fortsättningsskolplikten skulle vara fullgjord.

Utbildningen borde vara öppen även för ynglingar, som ej tillhörde

samma kommun eller län som ifrågavarande yrkesskola. För att ynglingarna

efter genomgången yrkesskola skulle ha lämplig ålder för antagning som volontären

borde maximiålder fastställas för inträde vid yrkesskolan. Sökande

borde därför fylla högst 16 år under första utbildningsåret vid yrkesskolan.

Chefen för flygvapnet skulle äga dels inspektera utbildningen, dels ock utfärda

de anvisningar eller ändringar i utbildningsplanerna, som kunde anses erforderliga

på grund av utvecklingen inom det flygtekniska området.

Utbildningstiden har ansetts böra vara tvåårig. Varje årskurs

skulle omfatta 11 månader. Såsom motiv för en tvåårig utbildning har anförts

följande.

Med hänsyn till den normala avgångsåldern från folk- och fortsättningsskolor

(omkring 14 år) samt åldern för antagning som volontär vid flygvapnet

(17—18 år) synes ändamålsenligt, att kurserna för flygmekanikeravdelningarna

vid yrkesskolorna göras tvååriga. Göras kurserna ettåriga — vilket

avsevärt skulle nedbringa kostnaderna för utbildningsorganisationen — kom
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 255.

mer utbildningstiden icke att räcka till för att giva eleverna erforderlig utbildning.

Man måste nämligen även räkna med att något fåtal elever icke

antagas såsom volontärer. För att dessa senare skola hava möjligheter till

direkt anställning i den civila industrien, är kravet på tvåårig utbildningskurs

vid yrkesskola ett minimum.

Beträffande utbildningens omfattning har chefen för flygvapnet

anfört följande.

Vid uppgörande av utbildningsplan har i första hand hänsyn tagits till

flygvapnets krav. På grund av att, såsom förut är nämnt, absolut garanti icke

föreligger för att samtliga ynglingar, vilka genomgått tvåårig utbildning vid

flygmekanikeravdelning, önska anställning eller komma att antagas såsom

volontärer, måste emellertid utbildningen även tillrättaläggas så, att ynglingarnas

möjligheter till anställning i den civila industrien icke äventyras.

Med hänsyn härtill hava ämnena yrkes- och affärsräkning, yrlcesritning,

praktisk uppsatsskrivning, yrkesekonomi och yrkeshygien medtagits i utbildningsplanen.

Dessutom är utbildningen i användandet av arbetsmaskiner något

mera omfattande än vad som kräves enbart för flygvapnets behov.

Chefen för flygvapnet har vidare framhållit, att en tvåårig utbildning medförde,

att vid yrkesskolorna samtidigt komme att undervisas 600 elever. Då

högsta antalet elever icke borde överstiga 15 per avdelning, erfordrades alltså

sammanlagt 40 yrkesavdelningar.

Beträffande förläggningen av dessa 40 yrkesavdelningar har chefen

för flygvapnet anfört följande.

I enlighet med Kungl. Maj:ts direktiv ha särskilt undersökts möjligheterna

att förlägga undervisningen till de centrala verkstadsskolorna. Under utredningen

har inhämtats, att endast 9 landsting hittills organiserat eller avse

att organisera centrala verkstadsskolor. Av dessa skolor är dock en så ofördelaktigt

belägen, att den icke kan ifrågakomma i detta sammanhang. Samtliga

skolors huvudmän hava vid förfrågan förklarat sig positivt inställda till

förevarande utbildning, dock under förutsättning, att kostnaderna för lokaler,

maskinell utrustning, administration och lärarlöner bestridas av statsmedel.

Utbildningen kan hösten 1942 dock endast påbörjas med tillsammans 7

avdelningar samt under läsåret 1943/44 med ytterligare 6 avdelningar.

Av ovanstående framgår, att, därest utbildningen förlägges enbart till de

centrala verkstadsskolorna, det icke torde vara möjligt att tillgodose flygvapnets

årsbehov av yrkesskolutbildade volontärer.

På grund härav synes det vara nödvändigt att förlägga ifrågavarande yrkesutbildning

även till övriga yrkesskolor.

En undersökning av de kommunala yrkesskolornas möjligheter härutinnan

har givit vid handen, att vid 9 skolor kan utbildning anordnas med sammanlagt

35 avdelningar, dock under förutsättning att kostnaderna för uppsättning

(lokaler, maskinell utrustning m. m.) och drift bestridas av statsmedel.

Vid G av dessa skolor, nämligen i Göteborg, Hälsingborg, Kristianstad, Uddevalla,

Uppsala och Örebro torde undervisning kunna påbörjas från och med

hösten 1942 med sammanlagt 12 avdelningar, vartill lokaler redan finnas dis
Ijonilda.

Återstående avdelningar kunna ej organiseras förrän sommaren eller

losten 1943.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 255.

En sammanställning av planerade centrala verkstadsskolors samt kommunala

yrkesskolors möjligheter att organisera utbildningsverksamheten vid erforderligt

antal avdelningar ger under iakttagande av de inledningsvis angivna

synpunkterna vid handen, att undervisningen lämpligen bör förläggas enligt

nedanstående tablå:

Yrkesskola

Antal

flygmek-

avd.

Rekryterar i första hand

volontärer till:

Södra Sverige

F 5, Ljungbyhed

Hälsingborgs stads skolor för yrkesundervisning . . .

4

F 10, Barkåkra

(Ängelholm)

F 12, Kalmar

Karlskrona stads centrala verkstadsskola.......

4

F 17, Ronneby

Västra Sverige

F 6, Karlsborg

Göteborgs stads skolor för yrkesundervisning ....

2

F 7, Såtenäs

F 9, Göteborg

Uddevalla verkstadsskolor...............

6

F 14, Halmstad

Östra Sverige

F 1, Västerås

F 2, Stockholm

Norrköpings stads yrkesundervisningsanstalter ....

2

F 3, Linköping

F 8, Stockholm

Stockholms stads lärlings- och yrkesskolor......

16

F 11, Nyköping

F 13, Norrköping

F 16, Uppsala

F 20, Uppsala

(F 18, Södertörn)

Norra Sverige

F 4, Östersund

Norrbottens läns landstings centrala verkstadsskola,

F 15, Söderhamn

Piteå........................

2

F 21, Luleå

Västerbottens läns landstings centrala verkstadsskola,

Vännäs.........................

2

Västernorrlands läns landstings centrala verkstads-

skola, Sundsvall...............

2

Ovanstående^ förläggning av flygmekanikerutbildningen har valts för att

i möjligaste män utnyttja redan befintliga resurser. Den starka koncentrationen

av utbildningen i östra Sverige (16 avdelningar i Stockholm) har föreslagits

av följande skäl. Vid inom detta område belägna yrkesskolor måste

lokaler och maskinell utrustning anskaffas, innan utbildningen kan börja. En

koncentrering av flera avdelningar till en skola innebär stora besparingar i

kostnaderna, och Stockholms stads lärlings- och yrkesskolor har möjligheter

att utan svårighet organisera utbildningen vid föreslagna antal avdelningar.

En uppdelning av 16 avdelningar på exempelvis 4 skolor skulle höja nybyggnadskostnaderna

med omkring 90 procent.

Trots det stora antalet elever (120 per år), som avses utbildas i Stockholm,

torde inga svårigheter uppstå beträffande rekryteringen av elever till denna

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 255. 9

skola. Tillströmningen från landsorten är stor, kommunikationerna äro bra,

varjämte goda möjligheter finnas att ordna elevernas bostadsförhållanden.

Övriga skolor inom östra Sverige, som kunna tänkas ifrågakomma beträffande

här avsedd utbildning, äro yrkesskolorna i Örebro och Norrköping, vilka

dock endast i liten utsträckning kunna anordna utbildning vid flygmekanikeravdelningar.

Med hänsyn till att Norrköping kommer att bliva förläggningsort

för ett flygförband, torde utbildning dock böra förläggas dit. För samarbetet

mellan flygvapnet och yrkesskolorna är det nämligen synnerligen lämpligt,

om flygförband finnes på samma plats eller i närheten av yrkesskola med utbildning

för blivande volontärer.

Beträffande övriga skolor må framhållas, att skolorna i Hälsingborg, Karlskrona,

Göteborg, Piteå, Uddevalla och Sundsvall tidigare ha erfarenhet av

liknande utbildning.

Vid skolorna i Hälsingborg, Uddevalla, Piteå, Vännäs och Sundsvall erfordras

icke särskilda kostnader för nybyggnader av lokaler. För skolan i

Uddevalla erfordras dock mindre reparationer för lokalernas iordningställande.

I norra Sverige ha de stora avstånden, relativt dåliga kommunikationsförhållanden

samt svårigheterna att ordna elevernas bostadsförhållanden framtvingat

en fördelning av utbildningen till tre skolor med sammanlagt sex avdelningar.

Den föreslagna utbildningsorganisationen är dessutom fördelaktig med hänsyn

till möjligheterna att förse skolorna med undervisningsmateriel från flygvapnet.

Ju mera utbildningen koncentreras till ett fåtal platser, desto större

äro möjligheterna, att samma skola kan erhålla exempelvis olika typer av

motorer för instruktionsändamål.

Beträffande kostnaderna för utbildningsorganisationen

har chefen för flygvapnet föreslagit, att såväl engångskostnaderna som

de årliga kostnaderna för densamma bestridas av statsmedel.

Den planerade utbildningen är avsedd att i första hand tjäna flygvapnet

och måste ur den synpunkten betraktas såsom ett speciellt statligt intresse.

Utbildningen skall dessutom vara allmän, d. v. s. alla skola hava lika stora

möjligheter att vinna inträde oberoende av vilken kommun eller vilket län de

tillhöra. Med hänsyn härtill synes det vara riktigt, att såväl engångskostnader

(kostnader för uppförande av lokaler, anskaffning av maskinell utrustning

m. m.) som årskostnader (lärarlöner, administrationskostnader m. m.) bestridas

av statsmedel.

Engångskostnaderna ha av chefen för flygvapnet beräknats till

1,352,000 kronor, varav 390,000 kronor för lokaler och 30,000 kronor för

utbildning av lärare, samt de årliga kostnaderna till 386,520 kronor,

varav 265,520 kronor för lärarlöner, 42,000 kronor för underhåll och förbrukning

av undervisningsmateriel, 15,000 kronor för sjukvårds- och olycksfallsförsäkringskostnader

för eleverna, 4,000 kronor för lokalhyra och 60,000

kronor för administration m. m. Kostnaderna för lärarlöner, för underhåll och

förbrukning av undervisningsmateriel, för sjukvård och olycksfallsförsäkringar

flir eleverna samt för administration m. m. ha därvid beräknats enligt för

centrala verkstadsskolor gällande grunder. Några årliga kostnader för nyanskaffning

(komplettering) av maskiner lia icke upptagits, då någon nyanskaff
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts ''proposition nr lido.

ning av maskinell utrustning icke ansetts bli erforderlig förrän tidigast efter

10 år.

Såsom av det föregående framgår har bland engångskostnaderna upptagits

ett belopp av 30,000 kronor för lärarutbildning. Chefen för flygvapnet

har framhållit, att det bleve nödvändigt att anordna särskild lärarutbildning

för att erhålla speciellt för här avsedd utbildning lämpliga lärare i

erforderligt antal. Lärarutbildningen borde enligt chefens för flygvapnet förslag

liksom beträffande lärare för övrig yrkesundervisning ske genom en pedagogisk

utbildningskurs. Denna borde lämpligast förläggas till Stockholms stads

lärlings- och yrkesskolor, då denna skolas ledning och lärarpersonal hade mångårig

och omfattande erfarenhet från pedagogiska utbildningskurser av liknande

slag. Utbildningskurs av här avsett slag borde omfatta en tid av omkring sex

veckor, uppdelad på en teoretisk och en praktisk kurs av samma längd. Den

praktiska kursen avsåge bland annat att bereda de blivande lärarna tillfälle

att vid de i Stockholms närhet befintliga flygflottiljerna inhämta de praktiska

kunskaper, som erfordrades för att kunna leda utbildningen vid flygmekanikeravdelningarna.

För utbildning av omkring 30 lärarkandidater komme kostnaderna

att uppgå till omkring 30,000 kronor.

Chefen för flygvapnet har vidare föreslagit, att stipendier av statsmedel

skulle utgå med högst 60 kronor per elev och månad till eleverna vid

flygmekanikeravdelningarna. Ett stipendiebelopp av högst 45 kronor per

månad syntes med hänsyn till nuvarande levnadskostnader otillräckligt. Enär

man icke lämpligen kunde låta eleverna i flygmekanikeravdelningarna erhålla

högre stipendiebelopp än skolans övriga elever, syntes det bli nödvändigt, att

elevstipendierna utbetalades efter samma grunder till samtliga elever eller med

60 kronor.

Skolöverstyrelsen har i sitt utlåtande den 27 juni 1942 anfört, att de skäl,

som framförts för ifrågavarande utbildnings förläggande till centrala verkstadsskolor

och kommunala yrkesskolor i stället för till flygvapnet, syntes överstyrelsen

bärande och att överstyrelsen icke hade något att erinra emot att

de föreslagna yrkesavdelningarna förlädes till de av chefen för flygvapnet angivna

anstalterna för yrkesundervisning. I fråga om kostnaderna för utbildningen

har överstyrelsen tillstyrkt, att desamma skola helt täckas av statsmedel.

Överstyrelsen har vidare framhållit såsom lämpligt, att inköpen av

maskiner och verktyg m. m. skedde centralt, exempelvis genom flygvapnet,

för att undvika konkurrens mellan de olika skolorna och för ernående av fasta

och möjligen förmånligare priser.

Överstyrelsen, som räknat med att lärarlönerna vid flygmekanikeravdelningarna

skola utgå enligt för centrala verkstadsskolor gällande grunder, har

ifrågasatt, örn icke särskilt arvode borde utgå till rektor vid skola, till vilken

flygmekanikeravdelning anknötes.

Skolöverstyrelsen har beräknat engångskostnaderna, oavsett kostnaderna

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 255.

för lärarutbildningen, för de föreslagna 40 flygmekanikeravdelningarna till

1,309,200 kronor och de årliga kostnaderna till 427,600 kronor.

Beträffande stipendiefrågan har skolöverstyrelsen anfört, att överstyrelsen

delade den av chefen för flygvapnet uttalade uppfattningen, att det för rekryteringsproblemets

lösande vore nödvändigt, att möjlighet till stipendier på

upp till 60 kronor för månad skapades. För de 40 avdelningarna med 600

elever bör enligt överstyrelsens mening beräknas ett medelsbehov av högst

396,000 kronor.

I fråga örn lärarutbildningen för flygmekanikeravdelningarna har skolöverstyrelsen

anfört följande.

Den i utredningen förordade pedagogiska utbildningskursen för lärare vid

de planerade avdelningarna för flygmekaniker motsvarar i stort sett en kombination

av två slags kurser för utbildande av lärare vid skolor för yrkesundervisning

i allmänhet. För sistberörda lärarutbildning ha tidigare av överstyrelsen

anordnats dels »instruktionskurser», avsedda att sakligt komplettera

kursdeltagarnas kunskaper och färdigheter i de läroämnen, i vilka de

skola undervisa, dels »pedagogiska kurser» för meddelandet av grunderna för

undervisningens bedrivande genom auskultationer, övnings- och träningslektioner

under handledning samt föreläsningar. Dessa kurser hava till stor del

varit förlagda till Stockholms stads skolor för yrkesundervisning. Kurser av

det förstnämnda slaget hava under senare år av brist på anslagsmedel icke

kunnat anordnas. För kurser av senare slaget finnes för närvarande ett av riksdagen

under åttonde huvudtiteln anvisat anslag å 30,000 kronor. Detta anslagsbelopp

möjliggör dock icke anordnandet av andra lärarkurser än sådana,

som äro erforderliga för yrkesundervisningen i allmänhet, vilket må belysas

därav, att två synnerligen viktiga lärarkurser, som anordnats i samarbete

med överstyrelsen, icke kunnat inrymmas under nämnda anslag utan måst

finansieras på annan väg, nämligen en kurs för utbildning av lärare vid detaljhandelsskolor,

som anordnats av samfundet för affärsutbildning och köpmannainstitutet

utan bidrag av statsmedel, samt en kurs för handelslärare i allmänhet,

avseende nu rådande krisförhållanden, vilken kurs anordnats av samfundet

för affärsutbildning med bidrag från reservationsanslaget för civil folkberedskap.

Den för flygmekanikeravdelningarnas lärare erforderliga utbildningen

torde sålunda icke kunna bekostas av medel från ovanberörda anslag

till utbildande av lärare vid yrkesundervisningen.

Kostnaderna för en pedagogisk kurs på 5 till 6 veckor för lärare i avdelningar

för hantverk och industri, anordnad av överstyrelsen, bruka sluta på

omkring 10,000 kronor. Dessa kostnader omfatta arvoden åt kursföreståndare

och föreläsare, åt handledare vid övnings- och träningslektioner, samt åt lärare,

hos vilka auskultationer förekomma, ävensom annonsering, trycksaker,

vaktmästare, kontorsarbete m. fl. expenser, samt ersättning åt kursdeltagarna.

Sistberörda ersättning utgår dels med belopp, som motsvarar biljettkostnaden

för resa i tredje klass på järnväg eller i andra klass på båt, inbegripet

tilläggsavgift för resa med snälltåg, i den mån sådan erlagts, ävensom dagtraktamente

under kursen, för deltagare utom kursorten med 5 kronor och

för deltagare från kursorten med 2 kronor och 50 öre. I nu förevarande sammanhang

avsedd kurs är avsedd att pågå längre än nyssberörda kurser för

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 255.

lärare i avdelningar för hantverk och industri. Kostnaderna böra därför beräknas

till högre belopp men torde dock kunna hållas inom det i utredningen

upptagna beloppet å 30,000 kronor.

Flygförvaltningen har anfört, att ämbetsverket ansåge en grundläggande mekanisk

yrkesutbildning av avgörande betydelse för blivande flygmekaniker och

att det vore önskvärt, att en dylik utbildning igångsattes snarast möjligt. I

överensstämmelse med vad som anförts av chefen för flygvapnet har flygförvaltningen

ansett det viktigt, att utbildningen bedreves så, att rekryteringen

till flygvapnet kunde ske på så bred bas som möjligt samt att den civila arbetsmarknaden

stöde öppen för elever, som icke vunne inträde vid flygvapnet.

Därest den av chefen för flygvapnet föreslagna utbildningsorganisationen

icke kunde genomföras av kostnadsskäl, har flygförvaltningen i samråd med

flygstaben föreslagit, att vid yrkesskolorna nu befintliga avdelningar för bilmekaniker

och liknande direkt och utan särskilda åtgärder försöksvis användas

för första utbildning för blivande flygmekaniker. Efter omkring ett års utbildning

i dessa avdelningar skulle elever, vilka hade för avsikt att söka volontäranställning

vid flygvapnet, genomgå det andra utbildningsåret vid särskilda

flygmekanikeravdelningar, förlagda till vissa verkstadsskolor. Härom

har flygförvaltningen vidare anfört följande.

De yrkeskategorier vid verkstadsskolorna, som kunna komma i fråga för

vidare utbildning till flygmekaniker äro: bil- och motormekaniker, bil- och

flygmotormekaniker samt mekaniker och metallarbetare.

Sammanlagda elevantalet i dessa yrkeskategorier — första årskursen — vid

centrala, kommunala och enskilda verkstadsskolor utgör för närvarande omkring

785 elever. Statistik från tidigare år utvisar, att den kategori, som kan

ifrågakomma för rekrytering till flygvapnet — åldersgruppen 16—18 år —

uppgår till högst 65 procent eller omkring 500 elever. Det kan starkt ifrågasättas,

om av dessa elever ett så stort antal som 300 kunna visa sig lämpliga

för volontäranställning och tillika äro villiga gå denna väg.

Med anledning härav synes ofrånkomligt att utöka nu befintliga verkstadsskolor.

Denna utökning skulle kunna ske på så sätt, att antalet elever under

första utbildningsåret i befintliga avdelningar för bil- och motormekaniker etc.

utökades. Detta torde kunna ske genom att helt utnyttja befintlig kapacitet i

dessa avdelningar samt medelst så kallad växelutbildning..

Med hänsyn till det för närvarande ringa elevantalet i första årskursen av

angivna avdelningar torde det icke vara möjligt att till hösten 1943 erhålla

fullt elevantal i flygmekanikeravdelningarna, utan att andra åtgärder vidtagas.

Lämpligaste vägen att utfylla elevantalet synes vara att tills vidare även tilllåta

lämpliga ynglingar med liknande utbildning vid arbetsmarknadskommissionens

beredskapskurser få tillträde till ifrågavarande flygmekanikeravdelningar.

I anslutning till vad sålunda anförts har flygförvaltningen föreslagit, att från

och med läsåret 1943/44 måtte organiseras 20 särskilda flygmekanikeravdelningar.

Engångskostnaderna för dessa ha preliminärt beräknats till 632,000

kronor. Avdelningarnas förläggning m. m. framgår av följande sammanställning.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 255.

13

Preliminärt berakAntal

flyg- nade engångs
mekanikeravd.

kostnader

Kronor

Hälsingborgs stads skolor för yrkesundervisning . . 1 60,000

Karlskrona stads centrala verkstadsskolor ...... 2 49,000

Norrköpings stads yrkesundervisningsanstalter ... 2 137,000

Stockholms stads lärlings- och yrkesskolor...... 2 10,000

Uppsala stads skolor för yrkesundervisning...... 1 48,000

Göteborgs stads skolor för yrkesundervisning .... 2 77,000

Uddevalla verkstadsskola..................... 6 145,000

Västernorrlands läns landstings centrala verkstadsskola,

Sundsvall........................... 1 10,000

Norrbottens läns landstings centrala verkstadsskola,

Strömbacka, Piteå................... 2 48,000

Västerbottens läns landstings centrala verkstadsskola,

Vännäs .................... 1_ 48,000

Summa 20 632,000.

Under förutsättning att flygmekanikerutbildningen anordnas i enlighet med

vad flygförvaltningen sålunda ifrågasatt, har ämbetsverket vidare föreslagit,

att förhöjda stipendier eller högst 60 kronor per månad skulle utgå endast

under andra årets specialutbildning till elev, som förbundit sig att efter slutad

utbildning taga anställning vid flygvapnet.

Statens arbetsmarknadskommission har anfört bland annat följande.

Det av flygförvaltningen nu framlagda förslaget — att 300 av de nuvarande

eleverna vid vissa av verkstadsskolornas avdelningar efter frivillig anmälan

skulle uttagas för fortsatt utbildning under deras andra utbildningsår

vid särskilt anordnade flygmekanikeravdelningar — skulle, om den föreslagna

uttagningen kommer till stånd, medföra icke oväsentliga olägenheter för industrien

och hantverket. På grund av den brist på yrkesutbildad arbetskraft,

som för närvarande råder inom industrien, är det tillskott av sådan arbetskraft,

som verkstadsskolorna kunna erbjuda, synnerligen värdefullt. Denna

brist blir givetvis mera kännbar, därest 300 elever, som beräknats skola

kunna tillföras produktionen, i stället komma att tagas i anspråk för att rekrytera

_ flygvapnets kader av fast anställt manskap. Vid bedömande av frågan

om ifrågavarande 300 elever böra på av flygförvaltningen föreslaget sätt tillföras

flygvapnet eller fortsätta sin redan påbörjade utbildning i syfte att

efter genomgången utbildning vid verkstadsskolorna tillföras industrien, torde

icke böra förbises, att ifrågavarande elever äro erforderliga såsom arbetskraftstillskott

för industrien i händelse att landet råkar i krig. I dylikt fall

har verkstadsindustrien förutsatts skola kunna disponera dessa elever, bland

annat, med hänsyn till att industrien beräknas skola få sig ålagt att utföra

reparationer å motormateriel m. m. för krigsmaktens räkning. Den verkställda

utredningen har emellertid givit vid handen, att eleverna i fråga äro i hög

grad önskvärda för att tillgodose flygvapnets behov av fast anställt manskap,

som före tillträdet av anställningen vid försvarsväsendet genomgått

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 255.

sådan grundläggande yrkesutbildning, att de efter förhållandevis kort ytterligare

utbildningstid i tjänst vid flygvapnet skola bliva fullt användbara i

mekaniker- och liknande tjänst vid flygvapnet. Vid detta förhållande och

därest en mera rationell lösning av rekryteringsfrågan för närvarande icke

kan genomföras, finner sig statens arbetsmarknadskommission icke böra motsätta

sig att försök kommer till stånd att provisoriskt organisera den för

tjänsten vid flygvapnet erforderliga förutbildningen på i huvudsak det sätt,

som av flygförvaltningen föreslagits. I viss utsträckning torde det bliva möjligt

att i stället tillhandahålla industrien det erforderliga arbetskraftstillskottet

genom att industrien tillföres elever från de av kommissionen anordnade beredskapskurserna.

Sådana kurser måste alltså förutsättas skola anordnas även

i fortsättningen.

Av flera orsaker synes det dock kunna ifrågasättas om möjligheter förefinnas

att erhålla det beräknade elevantalet av 300 i de särskilda flygmekanikeravdelningarna

vid yrkesskolorna genom att bereda nuvarande elever i

angivna yrkesavdelningar i skolornas första årskurs tillträde till flygmekanikeravdelningarna.

Det synes icke vara utrett, huruvida erforderligt intresse finnes hos eleverna

för övergång från den utbildningsväg och därmed från den bana, som

de tänkt sig vid sitt inträde i yrkesskolorna, till utbildning, med vars genomgång

skulle vara förbundet skyldighet att söka anställning i manskapsbeställning

vid flygvapnet för viss tid, som icke angivits av flygvapnets myndigheter,

men som väl icke torde komma att understiga den vanliga kontraktstiden

för första anställning, d. v. s. en tid av fyra år. Det bör i sammanhanget

beaktas, att eleverna i fråga hava synnerligen lätt att få anställning inom

industrien, att dessa elever i allmänhet visat sig besitta särskilda förutsättningar

att inom industrien vidare utbildas till verktygsarbetare, och att de

som sådana kunna räkna med att erhålla icke oväsentligt bättre löneförmåner

än dem, som enligt gällande avlöningsbestämmelser utgå till vid försvarsväsendet

nyanställt fast anställt manskap.

Vidare måste vid bedömande av möjligheterna att kunna intressera verkstadsskolornas

elever att övergå till de föreslagna särskilda flygmekanikeravdelningarna

beaktas, vilka ekonomiska konsekvenser detta medför för eleverna

under deras andra utbildningsår. Även om de komma att erhålla stipendium

av 60 kronor för månad under utbildning i flygmekanikeravdelning,

komma åtskilliga elever likväl att åsamkas ekonomiska svårigheter. Möjligheten

att genomgå en tvåårig verkstadsskola hava för flertalet elever byggt

därpå, att de antingen kunna bo i sina hem under utbildningstiden eller ock

att de, förutom stipendium, erhålla kommunala bidrag under tiden för utbildningen.

Särskilt kunna ekonomiska svårigheter uppkomma vid övergång till

flygmekanikeravdelningarna, som endast skulle organiseras vid vissa angivna

skolor, i det fall, att inträde vid flygmekanikeravdelning kommer att medföra

överflyttning till annan skola än den, där de varit elever under första utbildningsåret.

Svårigheterna ökas ytterligare, därest den skola, till vilken de överflyttas,

icke har internatförläggning för eleverna. Sådan finnes icke vid alla

de skolor, som enligt flygförvaltningens förslag skulle anordna de särskilda

flygmekanikeravdelningarna.

Möjligheterna att redan från och med läsåret 1943/44 organisera 20 flygmekanikeravdelningar

måste också komma att minskas därigenom, att icke

alla föreslagna skolor då kunna disponera erforderliga lokalutrymmen för dylika

kurser. Sålunda gäller i fråga om Norrköpings stads yrkesundervisnings
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 255.

anstalter, att dessa icke hösten 1943 torde kunna organisera beräknade två

avdelningar. Här fordras nämligen en väsentlig utbyggnad av skollokalerna

redan för att tillgodose övrigt behov av undervisningslokaler och en ny större

verkstadsskolebyggnad är också planerad. Först i samband med denna byggnads

tillkomst torde erforderligt utrymme kunna beredas för flygmekanikeravdelningar.

Med hänsyn till denna byggnadsfrågas nuvarande läge, torde det

icke förefinnas praktiska möjligheter för att byggnaderna skola kunna uppföras

och disponeras för avsett ändamål redan hösten 1943.

På grund av angivna omständigheter kan det ifrågasättas, huruvida det

blir möjligt att kunna erhålla ens tillnärmelsevis 300 elever i den ordning,

som av flygförvaltningen beräknats. För bedömande av möjligheterna härför

bör en undersökning snarast möjligt komma till stånd rörande intresset hos

eleverna vid de av flygförvaltningen angivna yrkesavdelningarna i yrkesskolorna.

Visar denna undersökning, att elevantalet i flygmekanikeravdelningarna

väsentligen skulle komma att understiga det beräknade erforderliga

antalet av 300 elever, bör — för att undvika ytterligare tidsutdräkt med

denna särskilda yrkesutbildnings igångsättande — möjlighet öppnas att fylla

ut elevantalet upp till 300 med ynglingar, vilka icke före inträdet i flygmekanikeravdelningen

genomgått någon verkstadsskolutbildning. För sistnämnda

kategori elever skulle utbildningen alltså komma att inskränka sig till att

omfatta allenast ett utbildningsår före inträdet i tjänst vid flygvapnet. Även

örn denna utbildning icke kan giva samma utbyte och utgöra samma grund

för den fortsatta utbildningen efter vunnen anställning vid flygvapnet, torde

det likväl för flygvapnets del vara av väsentligt värde att i tjänst vid vapnet

erhålla ynglingar, vilka genomgått ett års utbildning inom området. Hittills

har vapnet ju måst rekryteras med ynglingar, vilka i allmänhet helt saknat

förutbildning inom yrkesområdet, då anställningen vid flygvapnet tillträtts.

Visar sig den sålunda förvärvade ettåriga utbildningen för dessa ynglingar

vara för knapphändig som grund för den fortsatta utbildningen och tjänstgöringen

vid flygvapnet synes det lämpligaste vara, att utbildningen i flygmekanikeravdelningarna

för dessa elever utökas med ännu ett år, därest läget

vid dåvarande tidpunkt medgiver en dylik förlängning.

Emellertid bör för att säkerställa rekryteringen av flygvapnets manskap

tågås i övervägande, huruvida icke yngling, som vid tillträdet av anställning

vid flygvapnet har denna förutbildning, bör få räkna sig detta till godo för

tillträdande av högre lön än menigs begynnelselön eller att tidigare än nu är

fallet för ynglingar, vilka sakna förutbildning, erhålla rätt att uppbära mekanikertillägg.

Denna fråga har icke blivit berörd i den föreliggande utredningen.

Ynglingarnas löne- och befordringsförhållanden efter anställningens

. tillträdande vid flygvapnet böra dock snarast klarläggas för att yrkesskolorna

skola kunna lämna erforderliga besked, då frågor härom framställas i samband

med att yngling överväger att söka inträde i flygmekanikeravdelning.

Sammanfattningsvis har arbetsmarknadskommissionen anfört, att kommissionen

sålunda an.såga sig kunna tillstyrka, att det av flygförvaltningen framlagda

förslaget provisoriskt genomföres under förutsättning, dels att i de .särskilda

flygmekanikeravdelningarna såsom elever kunna intagas jämväl ynglingar,

vilka icke tidigare varit elever i verkstadsskola, i den män detta blir

erforderligt för alt det beräknade elevantalet i dessa avdelningar skall uppgå

till avsett antal, dels ock att avdelningarna må kunna förläggas till andra sko
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 255.

lor än de av flygförvaltningen angivna, därest ytterligare utredning skulle

giva vid handen, att av flygförvaltningen angiven skola icke kan mottaga av

nämnda ämbetsverk beräknat antal avdelningar. Kommissionen har emellertid

tillika uttalat, att det är önskvärt att denna för beredande av anställning

vid flygvapnet avsedda yrkesutbildning för framtiden organiseras såsom särskild

linje med direkt inriktning på den framtida anställningen vid flygvapnet

och utan att bygga på annan yrkesavdelning vid verkstadsskola. Endast härigenom

kan denna för flygvapnets behov avsedda utbildning enligt kommissionens

mening så organiseras, att den icke kommer att konkurrera med industrien

och dess behov att få sig tillfört i yrkesskolorna utbildade ynglingar.

Arbetsmarknadskommissionen har vidare framhållit angelägenheten av att

frågan om ett mera definitivt ordnande av denna utbildningsfråga finner sin

lösning snarast möjligt och helst redan från och med läsåret 1943/44. Därest

en tvåårig utbildning anses erforderlig, bör enligt kommissionens mening sålunda

utbildningen igångsättas i en första årskurs redan hösten 1943 för att

nu föreslagna provisorium icke skall behöva fortgå jämväl under läsåret

1944/45. En sådan förlängning av provisoriet kunde kommissionen icke tillstyrka

med hänsyn till behovet av yrkesutbildad arbetskraft inom näringslivet.

Skolöverstyrelsen har i utlåtande den 16 januari 1943 förklarat sig i huvudsak

icke ha något att erinra mot att flygmekanikerutbildningen under

budgetåret 1943/44 anordnas i enlighet med flygförvaltningens förslag men

har motsatt sig en sådan anordning för framtiden. I likhet med arbetsmarknadskommissionen

har överstyrelsen ansett möjlighet böra hållas öppen att

förlägga de särskilda flygmekanikeravdelningarna till andra skolor än de,

som av flygförvaltningen angivits.

Beträffande möjligheterna att rekrytera de särskilda flygmekanikeravdelningarna

med elever fran förefintliga verkstadsskolor har överstyrelsen anfört

följande.

Genom cirkulärskrivelse den 31 december 1942 har skolöverstyrelsen anmodat

rektorerna vid förefintliga verkstadsskolor för bil- och motormekaniker,

bil- och flygmotormekaniker samt mekaniker och metallarbetare att till

överstyrelsen inkomma med uppgift örn antalet av de elever i åldern 16—18

år i första årskursen av nämnda verkstadsskolavdelningar, som förklara sig

villiga att under andra årskursen genomgå flygmekanikerutbildning. De på

denna cirkulärskrivelse inkomna svaren giva inom den angivna åldersgruppen

en slutsumma å 192, varvid dock bör bemärkas, att i åtskilliga fall vissa

ekonomiska förutsättningar böra vara uppfyllda, om den från skolan uppgivna

elevanslutningen skall kunna påräknas.

Vad såväl flygförvaltningen som arbetsmarknadskommissionen formodat

i fråga örn anslutningens otillräcklighet synes salunda hava besannats. Fråga

uppstår då, örn bristen skall utfyllas genom intagning av elever från beredskapskurser

eller av helt outbildade. Såvitt överstyrelsen kan finna, hava

beredskapskurserna tillkommit för att snabbt tillgodose industriens mest

trängande behov av tempoarbetare. Av arbetsmarknadskommissionens utta
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis ''proposition nr 255. 17

lande framgar, att beredskapskurserna mäste fortsätta för att kompensera

den genom flygmekanikerutbildningen förorsakade minskningen av industriens

rekrytering från verkstadsskolorna. Det måste då anses olägligt, att

beredskapskurserna tagas i anspråk även för flygmekanikerutbildningens rekrytering.

Överstyrelsen ansluter sig därför till kommissionens förslag om utfyllnad

av elevantalet i andra årskursen genom intagning av nya ettårselever

utan föregående verkstadsutbildning.

_ Skolöverstyrelsen har föreslagit, att särskilda inackorderingsbidrag skulle i

vissa fall kunna utgå vid sidan av stipendierna. Härom bär överstyrelsen

anfört följande.

Ett stipendiebelopp, uppgående till högst 60 kronor för månad och elev,

kan anses tillräckligt endast i fråga örn elever, som under andra årskursen

kunna Qvarstanna vid den anstalt, som de tillhört under första årskursen.

För de elever, som för övergång till flygmekanikerutbildning under andra

årskursen mäste förflyttas till annan ort än den, å vilken de genomgått

första årskursen, torde övergången i regel icke kunna ekonomiskt ordnas, om

icke stipendier eller uppehållsbidrag givas efter förmånligare grunder än de

nyss nämnda. Vid en vanlig verkstadsskola eller central verkstadsskola avser

utbildningen i regel ungdom inom skolans kommunala intressesfär och yrken,

somäro av särskild betydelse för näringslivet inom samma sfär. Under dessa

torhallanden är det naturligt att skolornas huvudmän och eljest för skolans

verksamhet intresserade kommuner i man av behov utfylla elevernas uppeiVis

ji0s^ria^er utöver beviljade stipendier med särskilda inackorderingsbidrag.

Vid flygmekanikerutbildningen ter sig denna fråga annorlunda för de kommunala

myndigheterna. Även örn eleven utbildas vid en skola inom det skolområde,

där han har hemortsrätt och i ännu högre grad om han överföres till

skola utanför detsamma, kan hans utbildning icke påräknas tillföra ortens

näringsliv något tillskott i arbetskraft, annat än i de fall då han möjligen

såsom mindre lämplig refuserats av flygvapnet. Något större intresse att

genom kommunalt uppehållsbidrag utfylla vad som behöves utöver beviljat

stipendium torde under sådana förhållanden icke vara att motse. Det torde

därför vara behövligt att genom förbättrade stipendiegrunder trygga uppehallsmöjlighe

terna för eleverna även i de fall, där uppehållskostnaderna bliva

högre för eleverna och därtill kanske mindre avlastade på kommunal väg

än som sker särskilt vid de centrala verkstadsskolorna. Enligt överstyrelsens

uppfattning bör särskilt uppehållsbidrag av statsmedel utgå åtminstone till

elever, som efter överflyttning eller direkt utan föregående verkstadsutbildning

intagas i andra årskursen av skola utanför det kommunala skolområde,

till vilket de höra, motsvarande minst det kommunala inackorderingsbidrag

som eleverna vid de centrala verkstadsskolorna nu åtnjuta från sina hemkommuner.

Detta inackorderingsbidrag utgör numera i regel 15 kronor för

elev och månad. Vad därutöver fordras för inackorderingskostnadens täckande

torde åtminstone till väsentlig del kunna täckas av skolans inkomst å lovel

eiadc aibeten, i den man denna inkomst icke mäste tagas i anspråk för

täckande av arbetsmaterial, hjälpmaterial, kraft och liknande kostnader eller

för personliga arbetspremier och andra förmåner åt eleverna.

I fråga örn hemmaboende elever och elever, som kunna få sin utbildning

vid skola inom deras kommunala skolområde, torde, givetvis efter behovsprövning,

böra kulina tilliimpas de förmånligaste beräkningsgrunder, som

Bihang till riksdagens protokoll 10//3. 1 sand. Nr i?,57.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. May.ts proposition nr 255.

kunna komma i fråga vid central verkstadsskola, alltså högst 60 kronor för

elev och månad för helinackorderade elever och högst 45 kronor för elev

och månad för hemmaboende elever.

Med ledning av den av skolöverstyrelsen verkställda undersökningen rörande

möjligheterna att rekrytera de av flygförvaltningen föreslagna 20 särskilda

flygmekanikeravdelningarna med elever fran befintliga verkstadsskolor

har överstyrelsen beräknat medelsbehovet för budgetåret 1943/44 till

stipendier, inberäknat av överstyrelsen förordade särskilda inackorderingsbidrag

för vissa elever, till i runt tal 200,000 kronor.

Engångskostnaderna för samma avdelningar har skolöverstyrelsen ansett

kunna beräknas till av flygförvaltningen angivet belopp, 632,000 kronor. De

årliga kostnaderna för 40 flygmekanikeravdelningar har överstyrelsen i sitt

tidigare utlåtande beräknat till 427,600 kronor. Driftkostnaderna för ifrågavarande

20 avdelningar under budgetåret 1943/44 har överstyrelsen ansett

böra beräknas till hälften av nämnda belopp eller till 213,800 kronor.

Om flygvapnets rekryteringsbehov vid utgången av budgetåret 1944/45

skall vara säkrat och en tvåårig utbildning anses behövlig, erfordras emellertid,

har skolöverstyrelsen framhållit, jämväl anordnande under budgetåret

1943/44 av en första årskurs vid 20 yrkesavdelningar. Med hänsyn särskilt

till lokalfrågornas lösning har det icke synts överstyrelsen möjligt att under

den tid, som återstår till början av budgetåret 1943/44, skapa erforderliga

förutsättningar för igångsättande av alla dessa avdelningar.

Med reservation för de osäkra faktorer, som kunna komma att påverka

anslagsbehovet, har skolöverstyrelsen funnit sig böra för budgetaret 1943/44

beräkna såsom bidrag till inrättande av flygmekanikeravdelningar i runt tal

1.400.000 kronor, såsom bidrag till driften av samma avdelningar i runt tal

300.000 kronor och såsom bidrag till elevstipendier i runt tal 300,000 kronor.

Av närmare angivna skäl har skolöverstyrelsen ansett ifrågavarande kostnader

böra redovisas under tre särskilda förslagsanslag å åttonde huvudtiteln.

Statskontoret har anfört, att den föreliggande utredningen syntes giva vid

handen, att för tillgodoseende av flygvapnets behov av volontärer i yrkesgrenarna

mekaniker och vapensmeder en särskild utbildning vore önskvärd, som

speciellt inriktade sig på den blivande anställningen vid flygvapnet. Övervägande

skäl — icke minst av ekonomisk art — syntes enligt ämbetsverkets

mening tala för att denna grundläggande yrkesutbildning förlädes till redan

befintliga yrkesskolor och sålunda icke till särskilda inom flygvapnet inrättade

verkstadsskolor. Statskontoret har emellertid icke funnit de omständigheter,

som av chefen för flygvapnet anförts för en tvåårig utbildning, tillfyllest moti
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds ''proposition nr 255. 19

vera en utbildning av denna längd utan föreslagit, att utbildningskurserna vid

yrkesskolorna begränsas till ett år.

Även örn det ur flygvapnets synpunkt framstår som önskvärt, att de

blivande volontar™ edmi a en så gedigen utbildning som möjligt, innan

antagning skei- ar det a andra sidan uppenbart, att kraven på förutbildning

icke ia stalius för boga, da det galler rekryteringen till tjänster med de lönevillkor,

om vilka har är fråga Möjlighet torde för övrigt föreligga för aspiranterna

att de forsta arén i flygvapnets tjänst under erfaren ledning komplettera

den grundläggande yrkesutbildningen. Det bör nämligen uppmärksammas,

att aven under de senaste åren, då vapnets upporganisation intensifierats,

ifrågavarande befattningar till väsentlig del måst rekryteras med

personal utan särskilda forkunskaper. Om därför nu åtgärder vidtagas för

anordnande ay en grundläggande utbildning under ett år, speciellt anpassad

tor flygvapnets behov, synes darmed ett väsentligt förbättrat läge uppnås.

. Enligt statskontorets förmenande torde med hänsyn till det anförda utbildnmgskurserna

vid yrkesskolorna böra begränsas till ett år. Dessa kurser synas

i fråga örn timplaner och ämnesval böra givas sådan inriktning, att de

gora eleverna s ackade att efter avslutad utbildning antagas vid flygvapnet.

Ioi tillträde till dylik kurs torde icke böra uppställas krav på att vederbörande

undergått viss yrkesutbildning; däremot bör givetvis tidigare verkstadspraktik

vara av värde. Det ringa fåtal av eleverna, som efter genomgången

utbildning icke kan förutsättas erhålla anställning vid flygvapnet

lärer bora beredas möjlighet att i verkstadsskola eller vid beredskapskurs

erhålla kompletterande utbildning i syfte att underlätta deras anställning

inom industrien. ö

Anordnas utbildningen efter i huvudsak i de riktlinjer, som ovan skisserats,

torde de av flygvapnet patalade olägenheterna med en kortare utbildningstid

an tva ar undanröjas. Vidare kommer vid en dylik lösning av frågan

flygvapnet icke att konkurrera med den civila marknaden om den yrkesskolade

arbetskraften. Slutligen torde även utbildningstidens förkort ning vara

agnad att hava de av arbetsmarknadskommissionen uttalade betänkli«hetervapnet''1

^ nuvarande lönesättningen vid första anställning inom flyg
-

Statskontoret har tillstyrkt, att kostnaderna för anordnandet av kurserna

helt skoby gäldas av statsmedel. Dock borde enligt ämbetsverkets mening i

de fall, då inom vederbörande yrkesskola eller på annat sätt kommunen

kunde tillhandahålla lokaler, särskild ersättning härför icke beviljas av statsmedel.

Stipendierna böra enligt statskontorets mening begränsas till ett belopp

av högst GO kronor för månad under förutsättning, att eleven förbinder

sig att efter avslutad utbildning söka anställning vid flygvapnet. Överstyrelsens

förslag att i vissa fall vid sidan av stipendierna skulle utgå inackorderingsbidrag

med 15 kronor i månaden har statskontoret motsatt sig. I

det fall, då stipendiet icke räckte för bestridande av hela kostnaden för obemedlad

elevs inackordering å kursorten, syntes enligt ämbetsverkets mening

dennes hemortskommun böra bidraga med återstoden.

I likhet med skolöverstyrelsen Ilar statskontoret ansett lämpligt, att ifråga
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 255.

varande kostnader redovisas under tre särskilda förslagsanslag å åttonde huvudtiteln.

Under förutsättning att i enlighet med statskontorets förslag endast

ettåriga kurser anordnas, har statskontoret, som framhållit, att utredningen

i ärendet icke gåve ledning för bedömande av skäligheten av de beräknade

engångskostnaderna, angivit följande medelsbehov: för bidrag till inrättande

av flygmekanikeravdelningar 630,000 kronor, för driften av dessa

avdelningar 200,000 kronor samt för bidrag till elevstipendier 170,000 kronor.

Statskontoret har emellertid föreställt sig, att med hänsyn till svårigheterna

för maskinanskaffning och dylikt samtliga de planerade 20 avdelningarna

icke kunde beräknas börja sin verksamhet redan sommaren 1943. Det

vore därför enligt vad ämbetsverket vidare anfört måhända icke behövligt,

att högre belopp än förslagsvis 175,000 respektive 150,000 kronor anvisades

till driftkostnader och stipendier under budgetåret 1943/44.

För flygvapnet är det av den största betydelse att vid rekryteringen av det

fast anställda manskapet erhålla personal, som redan före anställningen besitter

goda praktiska färdigheter dels i skötsel, vård och reparationer av förbränningsmotorer

och vapen m. m., dels i utförandet av arbeten med både metaller

och trä såsom arbetsmateriel. Erfarenheten har nämligen visat, att de volontären

som vid antagningen besitta nämnda färdigheter, i allmänhet på ett avsevärt

tidigare stadium än övriga volontärer kunna insättas i flygstationstjänst.

Ej minst under nuvarande förhållanden är det i hög grad önskvärt, att

volontären™ efter förhållandevis kort ytterligare utbildningstid i tjänst vid

flygvapnet bliva fullt användbara i mekaniker- och liknande tjänst. Till följd

av flygmaterielens utveckling har härjämte behovet av ökad yrkesskicklighet

hos flygvapnets stammanskap alltmera framträtt. Hittills har emellertid flygvapnets

volontärbeställningar i brist på sökande med förutbildning inom

yrkesområdet till väsentlig del mäst rekryteras med ynglingar, som helt saknat

sådan förutbildning. Det är därför angeläget, att åtgärder skyndsamt

vidtagas i syfte att möjliggöra rekryteringen av nämnda beställningar med

ynglingar, som före anställningen erhållit viss yrkesutbildning.

Efter verkställd utredning av frågan om anordnande av yrkesutbildning för

ynglingar, som önska anställning vid flygvapnet, har chefen för flygvapnet

framlagt förslag i ämnet, vilket i huvudsak innebär, att flygvapnets årliga

rekryteringsbehov av volontärer i yrkesgrenarna flyg-, vapen- och torpedmekaniker

skall tillgodoses genom anordnande av ett antal verkstadsskolavdelningar

för flygmekaniker, anknutna till vissa centrala verkstadsskolor och

andra kommunala yrkesundervisningsanstalter.

I likhet med de i ärendet hörda myndigheterna anser jag det lämpligt, att

ifrågavarande yrkesutbildning anknytes till det kommunala yrkesskolväsendet.

Enligt chefens för flygvapnet förslag bör verkstadsskolutbildningen göras

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 255. 21

tvåårig, medan statskontoret ansett, att utbildningstiden borde kunna begränsas

till ett år. Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet anser jag

ung i princip böra förorda en tvåårig utbildningstid.

Flygvapnets årliga behov av volontärer i yrkesgrenarna flyg-, vapen- och

torpedmekaniker beräknas vid fullt uppsatt vapen till omkring 300. Med

denna utgångspunkt anser chefen för flygvapnet erforderligt, att utbildningsorganisationen

gives en sådan omfattning, att vid tvåårig utbildningstid 600

elever samtidigt kunna erhålla undervisning. Då högsta antalet elever icke

anses bora överstiga 15 per avdelning, erfordras enligt chefens för flygvapnet

berakmngar, att 40 yrkesavdelningar anordnas för flygmekaniker. Mot dessa

beräkningar har jag i och för sig icke funnit anledning till erinran.

Det är, såsom arbetsmarknadskommissionen uttalat, önskvärt, att denna

yrkesutbildning för framtiden organiseras såsom en särskild linje med direkt

inriktning på den framtida anställningen vid flygvapnet och således utan att

bygga på annan yrkesutbildning vid yrkesskola. Då det emellertid är av vikt,

att flygvapnet så snart som möjligt kan tillföras volontärer, vilka före anställningen

erhållit en sådan grundläggande skolning, att de efter förhållandevis

kort utbildningstid i tjänst vid flygvapnet bliva fullt användbara i mekanikereller

liknande tjänst, anser jag mig i likhet med flygförvaltningen, skolöverstyrelsen

och arbetsmarknadskommissionen böra förorda, att under nästa

budgetår — vid sidan av tvååriga yrkesavdelningar för flygmekaniker — jämväl

anordnas ettåriga sådana avdelningar, till vilka i första hand böra efter

frivillig'' anmälan uttagas ynglingar, som under innevarande skolår genomgå

första årskursen vid vissa av verkstadsskolornas yrkesavdelningar.

For att tillgodose flygvapnets rekryteringsbehov hösten 1944 och påföljande

höst av ynglingar, som före tillträdet av volontäranställning erhållit viss

förberedande yrkesutbildning, vore det ömkligt, att 20 ettåriga och samma

antal tvååriga yrkesavdelningar för flygmekaniker kunde igångsättas redan

instundande höst. Av skilda skäl torde det dock icke bliva möjligt att redan

då påbörja utbildningen vid sammanlagt 40 yrkesavdelningar. Med hänsyn

härtill och då det är synnerligen önskvärt, att flygvapnet så snart som möjligt

erhåller tillgång till sökande med viss grundläggande yrkesutbildning, torde i

första hand böra eftersträvas att i höst få erforderligt antal ettåriga avdelningar

till stånd.

Enligt chefens för flygvapnet förslag, vilket i huvudsak tillstyrkts av skolöverstyrelsen

och statskontoret, skall staten bestrida såväl engångskostnaderna

som de årliga kostnaderna för utbildningsorganisationen. Jag finner icke tillräckliga

skäl föreligga härför. Jag vill erinra om att flygvapnets manskapsbeställningar

för närvarande locka ett stort antal sökande. År 1942 hade flygvapnet

i Tunt tal 3,900 sökande till omkring 650 lediga manskapsbeställningar.

Även om ifrågavarande yrkesutbildning i första hand är avsedd att tjäna

flygvapnet och ur den synpunkten kan betraktas såsom ett speciellt statligt

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 255.

intresse, så bör det emellertid ligga i såväl primärkommuners som landstings

intresse att kunna erbjuda den uppväxande ungdomen en utbildning av ifrågavarande

slag. Jag håller för sannolikt, att det vore möjligt att på vanliga

statsbidragsvillkor bygga upp ifrågavarande utbildningsorganisation. I syfte

att så snabbt som möjligt få erforderligt antal flygmekanikeravdelningar till

stånd, vilket med hänsyn till rådande läge är nödvändigt, anser jag mig dock

böra förorda, att Kungl. Majit utverkar bemyndigande att göra vissa avvikelser

från gällande bidragsgrunder. Nämnda syfte torde tillgodoses, örn staten

påtager sig ökad andel av i huvudsak vissa engångskostnader för inrättande

av flygmekanikeravdelningar. De ekonomiska betänkligheter, som från

primärkommuners eller landstings sida kunna förefinnas mot anordnande av

yrkesutbildning av ifrågavarande slag, torde främst avse sådana kostnader.

Jämlikt gällande statsbidragsbestämmelser utgår statsbidrag till centrala

verkstadsskolor för, bland annat, anskaffning av den första uppsättningen av

sådan stadigvarande undervisningsmateriel (maskiner samt verktyg och dylikt),

som prövas erforderlig, med nio tiondelar av de styrkta kostnaderna.

Kungl. Majit torde böra äga medgiva, att den kostnad i nämnda avseende,

som betingas av att vid central verkstadsskola inrättas flygmekanikeravdelning,

helt bestrides av statsmedel.

Enligt gällande författning angående understöd till kommunala och enskilda

anstalter för yrkesundervisning må till kommunala anstalter för yrkesundervisning

utgå understöd till undervisningsmateriel med belopp, motsvarande

hälften eller i vissa undantagsfall intill två tredjedelar av kostnaderna

för densamma. Understöd utgår däremot icke till anskaffning av undervisningslokaler

m. m. eller till anskaffning av inventarier och inredning av dylika

lokaler.

Till kommunal anstalt för yrkesundervisning torde bidrag av statsmedel

böra jämlikt Kungl. Majits beprövande kunna utgå till sådana kostnader för

anskaffning av undervisningslokaler samt av inventarier och inredning av dylika

lokaler, som föranledas av att vid sådan anstalt inrättas flygmekanikeravdelning,

med belopp, motsvarande högst hälften av de kostnader, som prövas

skäliga. Kungl. Majit torde vidare böra äga medgiva, att hela kostnaden

för anskaffning av den första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel

(maskiner samt verktyg och dylikt), som prövas erforderlig för flygmekanikeravdelning,

bestrides av statsmedel.

Vid verkstadsskolorna för arbetslös ungdom ha kostnaderna för inventarier

och inredning av undervisningslokaler och lokaler för administration m. m.

samt för anskaffning av den första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel

helt gäldats av statsmedel. Däremot har understöd av statsmedel

icke utgått till bestridande av kostnader för lokalanskaffning.

Därest yrkesavdelning för flygmekaniker inrättas vid verkstadsskola för

arbetslös ungdom, torde understöd för sådan yrkesavdelning böra kunna utgå

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 255.

enligt samma grunder, som tillämpas beträffande övriga vid arbetslöshetsskolan

upprätthållna yrkesavdelningar. Kungl. Majit torde dock böra äga medgiva,

att av statsmedel må bestridas jämväl sådana kostnader för lokalanskaffning

samt för anskaffning av inventarier och inredning av lokaler för elevinternat,

som betingas av att yrkesavdelning för flygmekaniker inrättas vid

sådan skola. De kostnader för lokalanskaffning, som det härvid kan bliva

fråga om, torde närmast utgöras av kostnader för omändringsarbeten beträffande

befintliga lokaler och kostnader för förhyrning av lokaler.

Jag vill i detta sammanhang erinra, att Kungl. Majit genom beslut den

0 april 1943 anbefallt skolöverstyrelsen att i enlighet med de direktiv, chefen

för ecklesiastikdepartementet ägde meddela, utan dröjsmål verkställa och till

ecklesiastikdepartementet inkomma med utredning i fråga om möjligheten att

från och med arbetsåret 1943/44 taga någon av de nuvarande verkstadsskolorna

för arbetslös ungdom i Göteborgs och Bohus län i anspråk för utbildning

av flygmekaniker.

Örn någon av dessa verkstadsskolor för arbetslös ungdom kommer att tagas

1 anspråk för utbildning av flygmekaniker, torde i samband med omläggningen

av undervisningen vid skolan kunna uppstå vissa kostnader, som skäligen

böra bestridas av statsmedel. Jag förutsätter, att Kungl. Majit skall äga göra

de avvikelser från gällande bidragsgrunder, som kunna föranledas av en omorganisation

av någon av sagda verkstadsskolor.

Det torde i enlighet med skolöverstyrelsens förslag vara lämpligt, att inköp

av stadigvarande undervisningsmateriel för flygmekanikeravdelningar sker

centralt för undvikande av konkurrens mellan de olika skolorna och för ernående

av fasta och möjligen förmånligare priser.

Gällande stipendiegrunder innebära, att stipendier av statsmedel kunna

efter behovsprövning utgå med högst 60 kronor för månad till elever vid verkstadsskolor

för arbetslös ungdom samt med högst 45 kronor till elever vid kommunala

anstalter för yrkesundervisning och vid centrala verkstadsskolor.

Kungl. Majit äger emellertid under vissa förutsättningar medgiva en förhöjning

vid central verkstadsskola av stipendiebeloppen, dock ej utöver hittillsvarande

vid arbetslöshetsskolorna tillämpade maximum.

Till elever vid yrkesavdelningar för flygmekaniker torde stipendier i princip

böra utgå enligt de grunder, som gälla beträffande stipendier till elever vid

andra yrkesavdelningar vid den yrkesundervisningsanstalt, till vilken flygmekanikeravdelningen

är knuten.

Jag har emellertid i det föregående tillstyrkt, att övergångsvis skola anordnas

ettåriga yrkesavdelningar för flygmekaniker, till vilka i första hand torde

efter frivillig anmälan böra uttagas ynglingar, som genomgått första årskursen

vid vissa av verkstadsskolornas yrkesavdelningar. Jag anser mig därför böra

förorda, att stipendier av statsmedel må kunna efter behovsprövning utgå med

högst 60 kronor för månad till elever vid sådana ettåriga yrkesavdelningar

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 855.

för flygmekaniker. Såsom förutsättning härför torde böra gälla, att eleverna

för genomgående av flygmekanikerutbildningen måste inackorderas å den

skolort, där utbildningen skall äga rum.

Vid mitt ställningstagande till frågan om stipendier till elever vid yrkesavdelningar

och örn bidrag till anordnande av sådana yrkesavdelningar har jag

utgått från att till kommunala anstalter för yrkesundervisning knutna flygmekanikeravdelningar

komma att rekryteras från vederbörande anstalts skolområde.

Med hänsyn till att det är önskvärt, att de ettåriga yrkesavdelningarna

för flygmekaniker i första hand rekryteras med elever, som tidigare erhållit

viss yrkesutbildning, torde dock skyldighet böra föreligga för kommunal

yrkesundervisningsanstalt att, om så erfordras, i sådan yrkesavdelning mottaga

jämväl elever, som icke ha hemortsrätt inom anstaltens skolområde.

I enlighet med skolöverstyrelsens av statskontoret tillstyrkta förslag förordar

jag, att bidrag till engångskostnader för inrättande av flygmekanikeravdelningar

redovisas under ett särskilt förslagsanslag. Anslaget torde böra

benämnas »Bidrag till inrättande av flygmekanikeravdelningar». Medelsbehovet

för nämnda ändamål torde för nästa budgetår kunna beräknas till förslagsvis

800,000 kronor.

Med hänsyn till mitt ställningstagande till frågan örn statsbidrag till

driften av flygmekanikeravdelningar och till stipendier åt elever vid sådana

avdelningar anser jag mig icke böra förorda, att — såsom föreslagits — jämväl

kostnaderna för dessa ändamål redovisas under särskilda å åttonde

huvudtiteln uppförda förslagsanslag. Nämnda kostnader torde böra bestridas

i samma ordning som motsvarande kostnader för andra yrkesavdelningar vid

den yrkesundervisningsanstalt, till vilken flygmekanikeravdelning är knuten.

Frågan örn anvisande av medel till kursverksamhet för utbildande av lärare

vid flygmekanikeravdelningar upptager jag till behandling i annat sammanhang.

II, Statsbidrag till vissa kostnader för centrala

verkstadsskolor.

Såsom framgår av den i det föregående (sid. 3 f.) lämnade redogörelsen för

statsbidragsgrunderna för centrala verkstadsskolor ankommer det pa Kungl.

Maj:t att efter riksdagens hörande i varje särskilt fall pröva och avgöra, huruvida

och i vilken utsträckning statsbidrag må utgå såsom ersättning för sådana

kostnader för anskaffning av undervisningslokaler samt lokaler för elevinternat,

administration m. m., som bestritts före skolas erkännande som

central verkstadsskola.

Verkstadsskolutredningen hade i sitt den 30 september 1938 framlagda

betänkande angående centrala verkstadsskolor m. m. (stat. off. utr. 1938: 26),

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 255.

varf bland annat föreslagits inrättande av ett system centrala verkstadsskolor,

i vilket verkstadsskolorna för vass arbetslös ungdom borde i viss utsträckning

inlemmas, uttalat, att statsbidrag icke borde utgå för kostnader för byggnader

och dylikt, som huvudmannen nedlagt före skolans erkännande som central

verkstadsskola.

I anledning av de sakkunnigas ställningstagande i berörda statsbidragsfråga,

vilket mött gensagor från vissa håll, anförde jag i propositionen 1941: 71

(sid. 77) följande.

För min del utgår jag ifrån att de sakkunnigas förslag i förevarande avseende

i huvudsak grundar sig på det övervägandet, att staten genom statsbidragen

till engångskostnader avser att befrämja en utökning av yrkesutbildningsmöjligheterna

och att staten ur denna synpunkt icke har anledning

att i samma grad understödja åtgärder, som redan vidtagits. Denna uppfattning

anser jag mig böra i princip biträda. Möjligen kan det dock leda till alltför

hårda konsekvenser, särskilt i samband med arbetslöshetsskolornas omorganisation

till centrala verkstadsskolor, därest principen tillämpades helt

utan undantag. I vissa fall kan måhända statsbidrag såsom ersättning för

redan nedlagda kostnader befinnas skäligt. Prövningen. av vidtagna åtgärders

ändamålsenlighet ur de synpunkter, som här komma i fråga, bör emellertid

ske med återhållsamhet. Jag finner övervägande skäl tala för att framställningar

om statsbidrag i nu föreliggande fall underställas riksdagen i samband

med den årliga beräkningen av anslag till understöd åt de centrala verkstadsskolorna.

Såsom av handlingarna i ärendet framgår, föreligger ett sådant fall

i Västerbottens län, där i Vännäs av landstinget uppförts en verkstadsbyggnad,

som eventuellt kan komma att tagas i anspråk för central verkstadsskola

i detta län.

Riksdagen (skrivelse 1941: 197) godkände vad jag anfört angående statsbidrag

till bestridande av kostnader, som huvudmannen nedlagt på byggnader

och dylikt före skolans erkännande som central verkstadsskola.

Såsom framgår av propositionen 1942:171 beräknade skolöverstyrelsen i

sin framställning den 5 februari 1942 angående anslagsbehov för centrala

verkstadsskolor för budgetåret 1942/43 anslag även för ersättning för anskaffning

av undervisningslokaler m. m., som av huvudmännen för vissa av de dåvarande

verkstadsskolorna för viss arbetslös ungdom bestritts, innan frågan

om skolornas erkännande såsom centrala verkstadsskolor avgjorts. Överstyrelsen

ansåg rimligt, att statsbidrag till havda kostnader för anskaffande av

lokaler, i den mån dessa befunnes lämpliga att användas för central verkstadsskola,

utginge i sådana fall, då lokalanskaffningen skett i omedelbart

syfte att bereda utrymme åt arbetslöshetsskolorna.

Statskontoret framhöll i utlåtande den 18 februari 1942, att de av överstyrelsen

sålunda uppställda förutsättningarna för statsbidrag icke syntes

tillräckliga. Såsom ett oeftergivligt villkor borde nämligen enligt statskontorets

mening gälla, att lokalerna icke blott vore lämpliga för sitt ändamål

utan så beskaffade, att de icke inom överskådlig framtid behövde ersättas

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Majlis ''proposition nr 255.

med nya. Statsbidrag syntes således huvudsakligen böra utgå för lokaler,

som vore relativt nyuppförda eller nyligen underkastats genomgripande ombyggnad

och modernisering. Vidare syntes enligt ämbetsverkets mening ersättning

böra lämnas allenast för kostnader av större storleksordning.

Under erinran örn att enligt gällande statsbidragskungörelse frågan, huruvida

och i vilken omfattning statsbidrag må utgå till kostnader av ifrågavarande

slag, för varje särskilt fall skulle underställas riksdagen, framhöll jag

för egen del, att jag emellertid icke funnit den då förebragta utredningen

vara sådan, att den i befintligt skick kunde läggas till grund för ett förslag i

ämnet till riksdagen. Dessförinnan syntes dessa ersättningsfrågor böra underkastas

en närmare granskning av någon särskilt sakkunnig person, därvid de

synpunkter syntes böra beaktas, som beträffande dem framhållits i propositionen

1941: 71 ävensom av statskontoret i dess nyssnämnda utlåtande.

Genom beslut den 18 september 1942 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadschefen

i byggnadsstyrelsen, översten Ernst Lindh att verkställa den av mig

sålunda förordade granskningen av frågor rörande ersättning för vissa engångskostnader

för anskaffande av undervisningslokaler m. m., som huvudmännen

för verkstadsskolorna för arbetslös ungdom bestritt, innan frågan

om skolornas erkännande såsom centrala verkstadsskolor avgjorts.

I skrivelse den 23 februari 1943 har Lindh framlagt utredning och förslag

i ämnet. Häröver ha utlåtanden avgivits den 3 mars 1943 av skolöverstyrelsen

och den 10 mars 1943 av statskontoret.

Den föreliggande utredningen avser Karlskrona stads centrala verkstadsskola,

Värmlands läns landstings centrala verkstadsskola i Östanås (Älvåsen),

Gävleborgs läns landstings centrala verkstadsskola i Tönshammar, Västernorrlands

läns landstings centrala verkstadsskolor å Sandö och i Sundsvall

samt Västerbottens läns landstings centrala verkstadsskola i Vännäs.

a) Karlskrona stads centrala verkstadsskola.

Genom beslut den 10 juli 1942 förklarade Kungl. Maj:t Karlskrona stads

verkstadsskola för viss arbetslös ungdom erkänd såsom central verkstadsskola,

räknat från och med den 1 juli 1942. Tillika medgav Kungl. Majit,

att den centrala verkstadsskolan finge tills vidare omfatta femton närmare

angivna yrkesavdelningar. Därjämte tilldelade Kungl. Majit Karlskrona

stad statsbidrag för byggnadskostnader med dels femtio procent av de styrkta

kostnaderna för uppförande av vissa undervisningslokaler m. m. för verkstadsskolan,

dock högst 454,560 kronor, dels ock femtio procent av de styrkta

kostnaderna för uppförande av lokaler för elevinternat, dock högst 195,000

kronor. Slutligen förklarade Kungl. Majit Sig vilja framdeles meddela beslut,

huruvida och i vilken omfattning statsbidrag finge utgå såsom ersättning

för redan havda kostnader för anskaffning av undervisningslokaler samt

lokaler för administration m. m.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 255.

Utredningsmannen, som besökt verkstadsskolan den 12 januari 1943, har

anfört bland annat följande.

Efter verkställd utredning beslöto Karlskrona stadsfullmäktige den 3 november

1935 att i enlighet med bestämmelserna i gällande yrkesskolstadga

snarast möjligt inrätta en verkstadsskola för viss arbetslös ungdom, vilken

verkstadsskola skulle infogas i stadens yrkesskolorganisation; att för tillgodoseende

av verkstadsskolans och stadens yrkesskolors eljest föreliggande lokalbehov

inköpa två aktiebolaget svenska tobaksmonopolet tillhöriga tomter

nr 7 och 12 i kvarteret Lindblad i Karlskrona för en köpesumma av 155,000

kronor samt att på närmare angivna villkor elever från länets landsbygd

skulle äga tillträde till verkstadsskolan. Skolverksamheten igångsattes i januari

1936.

Sedan staden och landstinget beträffande skolans framtida ställning enat sig

örn att skolan borde ombildas till en central verkstadsskola för Blekinge med

Karlskrona stad som huvudman, därvid landstinget skulle utse vissa ledamöter

i skolans styrelse, ingav staden den 11 oktober 1941 en underdånig ansökan

avseende dels erkännande av verkstadsskolan för arbetslös ungdom som

central verkstadsskola med staden som huvudman och dels statsbidrag för

anskaffning av undervisningslokaler m. m.

På fastigheten voro vid förvärvet uppförda en lagerbyggnad och en fabriksbyggnad

av tegel samt tre enklare träbyggnader.

Lagerbyggnaden, som är belägen inne på tomten efter dess västra gränslinje

och som å en handlingarna i ärendet bilagd situationsplan betecknas

B 1, innehöll vid köpet tre våningar och har sedermera påbyggts en våning.

Byggnaden har kompletterats med ett nytt trapphus, som är gemensamt för

denna byggnad och en norr därom uppförd nybyggnad,_ betecknad B 4. Nya

fönster ha upptagits. Golven äro av sekunda parkett i bottenvåningen och

våningen en trappa upp. I övrigt hava inlagts vanliga furugolv. Varje våning

inrymmer endast en lokal av omkring 135 kvm golvyta.

Det uppgavs, att denna byggnad uteslutande användes för centrala verkstadsskolans

räkning.

Förutvarande fabriksbyggnaden, som är belägen å tomtens södra del med sm

huvudfasad efter Ölandsgatan och som å situationsplanen betecknats B 2,

innehöll vid köpet två våningar och har sedermera påbyggts med en våning.

Byggnaden har dessutom genomgått en omfattande ombyggnad. Av den ursprungliga

byggnaden kvarstår i huvudsak endast yttermurar och vissa bärande

innerväggar. En tidigare genomfart i bottenvåningen har borttagits.

Byggnaden är uppförd av tegel i tre våningar under plåttak. Bjälklaget i underbottenvåningen

är utfört av betong. Övriga bjälklag äro av trä, under

vissa mellanväggar förstärkta med järnbalkar. Nya golv äro inlagda överallt.

I bottenvåningens hall- och korridorutrymmen äro golven av cementmosaik.

I lärosalarna äro golven täckta med linoleum. I expeditionslokalerna och

styrelserummet hava inlagts parkettgolv och i toalettavdelningarna golv av

sintrade plattor. I de övriga våningarna äro trägolven belagda med linoleum

utom i korridorerna, där parkettstav inlagts. Nya fönster och dörrar hava insatts.

Byggnaden innehåller lokaler för både den centrala verkstadsskolan och de

kommunala yrkesskolorna. Vissa lokaler användas av yrkesskolorna och verkstadsskolan

gemensamt.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 255.

Bottenvåningen inrymmer expeditionslokaler, därav ett nyligen iordningställt

rum för kamrerare, bibliotek och styrelserum samt arkiv om tillsammans

cirka 165 kvm yta, en lärosal örn cirka 60 kvm yta, en större övningsbutik

för yrkesskolorna samt en toalettavdelning, våningen en trappa upp fyra lärosalar

örn tillsammans cirka 240 kvm yta, av vilka en uteslutande utnyttjas

av yrkesskolorna samt ett bibliotek — cirka 50 kvm yta — för verkstadsskolan,

ävensom lärarrum, samt våningen två trappor fem läro- och ritsalar

och ett laboratorium örn tillsammans cirka 350 kvm yta, av vilka två uteslutande

begagnas av yrkesskolorna.

I stadsfullmäktiges underdåniga skrivelse den 11 oktober 1941 anföres,

att byggnaden användes i lika mån för yrkesskolorna och verkstadsskolan!

Vid utredningsmannens besök hävdades emellertid, att lokalerna utnyttjades

till större omfattning av centrala verkstadsskolan än av yrkesskolorna. Åt

samma uppfattning ha stadsfullmäktige givit uttryck i en till Kungl. Majit

ställd skrivelse av den 18 januari 1943. Till stöd för nämnda uppfattning

ha till utredningsmannen lämnats detaljerade uppgifter om de olika lokalernas

användning och de tider per dag de gemensamma lokalerna disponeras av

yrkesskolorna och av verkstadsskolan. Av dessa uppgifter framgår, efter det

desamma bearbetats och sammanställts i bilagda promemoria, att byggnaden

användes till cirka 48 procent av yrkesskolorna och till cirka 52 procent av

verkstadsskolan. Enligt utredningsmannens mening synes under sådana förhållanden

stadsfullmäktiges uppgift, att byggnaden användes i lika mån av

yrKesskolorna och verkstadsskolan böra godtagas.

Nybyggnaden, som på situationsplanen betecknats B 4, är belägen invid

och norr om byggnaden B 1, med vilken densamma är förbunden medelst en

sammanbindningsbyggnad. Byggnaden är uppförd i fyra våningar av tegel

under plant tak av gasbetong, som belagts med isoleringslag. Bjälklagen äro

av betong. Våningarnas ytinnehåll är cirka 145 kvm.

Byggnaden innehåller i bottenvåningen smedja med härdningsrum samt

kapprum och kontor, i våningen en trappa upp elektrisk verkstad, i våningen

två trappor upp möbelsnickeriverkstad med sprutbox och våningen tre trappor

upp måleri verkstad. \ aningen tva trappor upp är avsedd att sedermera

disponeras som polerarrum och sprutlackeringsverkstad.

Förutom ovan omnämnda utrymmen disponeras provisoriskt lokaler i de

till rivning avsedda träbyggnaderna i avvaktan på att planerade nybvggnader

hinna iordningställas.

Kostnaderna för byggnaderna Bl, B 2 och B 4 ha enligt handlingarna i

ärendet upptagits till 74,000 kronor för byggnaden B 1, varav 50,000 kronor

för byggnadens värde före ombyggnaden, till 207,000 kronor för byggnaden

B 2, varav 90,000 kronor för byggnadens värde före ombyggnaden, och till

49,000 kronor för nybyggnaden B 4.

Förestående kostnader för byggnaderna B 1, B 2 och B 4 motsvara volympriser

av respektive 34, 27 och 20 kronor per kbm byggnadsvolym, vilka priser

måste anses låga även vid det förhållandet, att arbetslöner icke ingå för

elevarbeten och med hänsyn till de byggnadskostnader, som gällde vid tiden

för arbetenas utförande.

De olika kostnadsposterna synas utredningsmannen skäliga och arbetena

synas vara väl och ändamålsenligt utförda. I byggnaden B 2 har visserligen

tillämpats en högre bvggnadsteknisk standard än som är förenlig med nutida

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Majlis proposition nr £55.

krav på sparsamhet. Arbetena hava emellertid utförts under åren 1939—40

enligt planer, som uppgjorts före krigsutbrottet, varför skäl knappast föreligger

att nu göra anmärkning på standarden.

I skolöverstyrelsens underdåniga skrivelse den 5 februari 1942 anföres, att

fastighetens markvärde icke ingår i de belopp på 50,000 och 90,000 kronor,

som upptagits som byggnaderna B l:s respektive B 2:s värden före ombyggnaderna.

Bland handlingarna i ärendet finnes emellertid ett av byggnadschefen

E. Brinck och yrkesläraren B. Wästerdahl i Karlskrona den 30 december

1941 utfärdat intyg, enligt vilket byggnaderna B 1 och B 2 före ombyggnaderna

finge anses värda 37,500 kronor respektive 67,500 kronor. Värdet av

tomtmarken vid tiden för stadens förvärv av fastigheterna uppskattas enligt

samma intyg till 35,000 kronor eller omkring 10 kronor per kvin. Härom

lämnades vid utredningsmannens besök följande ytterligare upplysningar.

Då svenska tobaksmonopolet först salubjöd fastigheterna, hade uppgivits

ett pris av 135,000 kronor. Sedan bolaget erhållit vetskap om att staden vore

spekulant, hade priset höjts till 185,000 kronor, men efter underhandlingar

slutligen fastställts till 155,000 kronor. De av Brinck och Wästerdahl angivna

värdena på mark och byggnader uppgå till sammanlagt 140,000 kronor.

Den resterande delen av köpeskillingen skulle avse de tidigare omnämnda

träbyggnaderna, vilka alltså skulle haft ett värde av 15,000 kronor. Med hänsyn

till dessa byggnaders beskaffenhet — de äro avsedda att rivas — finner

utredningsmannen dem knappast kunna åsättas så högt värde. A andra sidan

är värdet å tomtmarken lågt, vilket Brinck motiverade därmed, att grundläggningsförhållandena

på norra delen av tomten vore dåliga. Sistnämnda

förhållande har emellertid upptäckts först sedan köpet avslutades och har

alltså icke haft någon inverkan på köpeskillingens bestämmande. Vid jämförelse

med taxerade tomtvärdena för närliggande fastigheter vid Ölandsgatan

konstaterades ävenledes, att tomtpriset satts lågt, samtidigt som dessa

fastigheters högre tomtvärde kunde i viss mån anses betingade av bättre

markförhållanden m. m. Utredningsmannen vill emellertid icke motsätta sig,

att värdet av marken och nämnda träbyggnader gemensamt uppskattas till

50,000 kronor och att återstoden av köpeskillingen eller 105,000 kronor anses

falla på byggnaderna B 1 och B 2, fördelade på sa sätt som Brinck och

Wästerdahl angivit i sitt intyg. Med tillämpning av dessa värden å byggnaderna

före ombyggnaderna minskas de ovan upptagna värdena a byggnaderna

13 1 och B 2 med (50,000 — 37,500 =) 12,500 kronor respektive (90,000 —

— 67,500 =) 22,500 kronor till (74,000 — 12,500 =) 61,500 kronor respektive

(207,000 — 22,500 =) 184,500 kronor. _

Örn såsom ovan föreslagits stadsfullmäktiges uppgift, att byggnaden B 2

i lika mån användes av de kommunala yrkesskolorna och den centrala verkstadsskolan,

godtages, och detta förhållande anses berättiga staden till statsbidrag,

beräknat på hälften av kostnaderna för hela byggnaden, skulle alltså

av kostnaderna för denna byggnad 92,250 kronor berättiga till statsbidrag.

Såsom av den förut åberopade promemorian framgår, förekommer praktiskt

taget endast en lokal i hela byggnaden B 2, som uteslutande användes

för verkstadsskolans räkning. Alla övriga lokaler användas även för de kommunala

yrkesskolornas räkning. Detta skulle kunna giva anledning till den

reflexionen, att, då byggnaden synes vara behövlig för stadens yrkesskolor,

saknas anledning att utgiva något statsbidrag till byggnaden, möjligen med

undantag för elen del av kostnaderna, sorn kommer på laboratoriet. Häremot

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 255.

torde emellertid med fog kunna invändas, att staden vid byggnadens utformning

varit bunden av hänsyn till den centrala verkstadsskolans intressen.

Under beaktande härav och att arbetena såsom förut framhållits utförts för

skälig kostnad, anser sig utredningsmannen böra tillstyrka statsbidrag till

havda kostnader även för denna byggnad, men anser sig böra modifiera dessa

kostnader såsom i det följande framhålles.

Av förutnämnda promemoria framgår, att lokaler upptagande en sammanlagd

yta av inemot 400 kvm eller nära en tredjedel av totala ytan användas

uteslutande för yrkesskolornas räkning. Kostnaderna för dessa lokaler

torde därför helt påföras yrkesskolorna. Övriga lokaler användas enligt promemorian

till huvudsaklig del av verkstadsskolan. Den nytta staden har av

dessa lokaler torde dock vara större än vad som rent siffermässigt uttryckes

i promemorian. Med hänsyn härtill synes det vara skäligt att föra hälften

av kostnaderna för dessa lokaler på yrkesskolorna och hälften på verkstadsskolan.

Under förutsättning att kostnaderna kunna antagas vara jämnt fördelade

per kvm golvyta, skulle sålunda av de totala kostnaderna i stort

sett två tredjedelar påföras yrkesskolorna och en tredjedel verkstadsskolan.

Endast sistnämnda del eller = 61,500 kronor skulle i så fall be
rättiga

till statsbidrag.

I anslutning till vad sålunda och i övrigt anförts har utredningsmannen

tillstyrkt, att statsbidrag till Karlskrona stads havda kostnader för anskaffande

av undervisnings- och administrationslokaler för stadens centrala verkstadsskola

beräknas på ett belopp av (61,500 -f 61,500 + 49,000 =) 172,000

kronor och bestämmes till 86,000 kronor.

Skolöverstyrelsen har icke ansett sig böra göra några erinringar mot det

av utredningsmannen föreslagna bidragsbeloppet, 86,000 kronor.

Statskontoret har anfört följande.

I utlåtande den 18 februari 1942 framhöll statskontoret, att — såframt

icke kostnaderna för planerade nybyggnader vid verkstadsskolan kunde avsevärt

nedbringas under det beräknade beloppet av 909,120 kronor — ämbetsverket

näppeligen kunde tillstyrka, att utöver sistnämnda kostnader

ersättning jämväl lämnades för redan havda kostnader. Genom beslut den

10 juli 1942 har staden tillerkänts statsbidrag med, förutom annat, 50 procent

av de styrkta kostnaderna för uppförande av nya undervisningslokaler

m. m. för verkstadsskolan, dock högst 454,560 kronor. Då den av statskontoret

angivna förutsättningen för statsbidrag till nu förevarande ändamål

— nämligen att nybyggnadskostnaderna avsevärt nedbringades — uppenbarligen

icke föreligger, avstyrker ämbetsverket bifall till utredningsmannens

förslag på denna punkt. Statskontoret anser för övrigt så mycket större

skäl tala för en restriktiv tillämpning i detta fall av gällande bidragsbestämmelser,

som de lokaler, örn vilka här är fråga, redan för närvarande i avsevärd

omfattning utnyttjas jämväl för stadens kommunala yrkesundervisning.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis -proposition nr 255.

31

b) Värmlands läns centrala verkstadsskola.

Genom beslut den 10 juli 1942 förklarade Kungl. Maj:t Värmlands läns

landstings verkstadsskola i Älvåsen för viss arbetslös ungdom erkänd såsom

central verkstadsskola, räknat från och med den 1 juli 1942. Tillika medgav

Kungl. Maj:t, att den centrala verkstadsskolan finge tills vidare omfatta

sju i beslutet närmare angivna yrkesavdelningar. Därjämte tilldelade Kungl.

Maj:t — som förklarade sig vilja framdeles meddela beslut, huruvida och i

vilken omfattning statsbidrag må utgå såsom ersättning för sådana kostnader

för anskaffning av undervisningslokaler samt lokaler för administration

m. m., vilka bestritts före skolans erkännande som central verkstadsskola —

landstinget statsbidrag till verkstadsskolan med, såvitt avser byggnadskostnader,

dels femtio procent av de styrkta kostnaderna för verkställande av

viss ombyggnad av verkstadsskolans huvudbyggnad, dock högst 3,800 kronor,

dets ock femtio procent av de styrkta kostnaderna för uppförande av en

elevbyggnad, dock högst 19,500 kronor.

Ifrågavarande verkstadsskola benämnes numera Värmlands läns centrala

verkstadsskola i Östanås.

Utredningsmannen, som besökt verkstadsskolan den 17 december 1942,

har anfört bland annat följande.

Den 9 september 1936 anvisade Värmlands läns landsting medel att av

landstingets förvaltningsutskott disponeras för inrättande eller uppehållande

under år 1937 av en för landstingsområdet avsedd verkstadsskola för utbildning

av arbetslös manlig ungdom i åldern 16—25 år. Samtidigt beslöt landstinget

att under sedvanliga förutsättningar åtaga sig ansvar för inrättande

av en verkstadsskola med de yrkesgrenar, som efter utredning befunnes

lämpliga. Den planerade verkstadsskolan skulle inrättas i syfte, att densamma

efter slutförda uppgifter beträffande den dåvarande arbetslösa manliga

ungdomen i länet skulle kunna i författningsenlig ordning och med därför

bestämda bidrag av statsmedel för framtiden uppehållas, tills vidare med

landstinget som huvudman.

Sedan utredning verkställts i ärendet, beslöt förvaltningsutskottet, att

verkstadsskolan skulle anordnas med följande fem yrkesavdelningar, nämligen

för metallarbetare (mekaniker), smeder, snickare (träarbetare), målare

och murare, ävensom att förlägga avdelningarna för metallarbetare och smeder

till för ändamålet förhyrda lokaler i Arvika samt övriga avdelningar till

vissa landstinget tillhöriga byggnader å Älvåsen i Älvsbacka socken, vilka

bleve lediga genom avveckling av landstingets skyddshem för gossar därstädes.

Sedermera hava samtliga avdelningar förlagts till Älvåsen.

Verkstadsskolan i Älvåsen disponerar en huvudbyggnad, nr 1, innehållande

expeditions- och undervisningslokaler samt bibliotek, en byggnad, nr 2,

inrymmande matsals- och kökslokaler m. m. för eleverna, en byggnad, nr 8,

för snickeri- och målaravdelningarna, en byggnad, nr 9, för smeder och en

byggnad, nr 10, för metallarbetare (mekaniker). Muraravdelningen disponerade

en befintlig uthusbyggnad.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 855.

Huvudbyggnaden, nr 1, stod vid besöket under ombyggnad, vartill enligt

uppgift statsbidrag beviljats. Byggnaden hade år 1916 uppförts av tegel under

tegeltak, sedan den förutvarande av trä uppförda byggnaden kort dessförinnan

brunnit ned.

Till följd av den senaste vinterns starka köld hade tjälförskjutning ägt

rum under den del av byggnaden, där källare icke utgrävts, med påföljd, att

vissa sprickbildningar uppstått, vilka dock icke åstadkommit större skador.

I övrigt var byggnaden i gott stånd och synes väl lämpad för avsedda ändamål.

Byggnad nr 2 är likaledes uppförd under år 1916 efter en kort dessförinnan

inträffad brand. Den är uppförd av trä, som utvändigt reveterats,

med tak av skiffer och källare under större delen av huset.

Byggnaden kan i vissa avseenden anses vara mindre väl planerad. Det

synes emellertid icke vara förenat med större kostnader att genom ombyggnad

av densamma åstadkomma en fullt ändamålsenlig köks- och matsalsbyggnad.

Sådan ombyggnad bör dock anstå till dess en internatsbyggnad

iordningställts eller i vart fall tills eleverna kunna beredas bostäder utom

byggnaden, så att tjänstepersonalen kan erhålla bostäder på övre botten och

hela bottenvåningen utnyttjas för matsals- och köksutrymmen.

Verkstadsbyggnaderna nr 8, 9 och 10 äro i gott stånd och torde, såvitt

utredningsmannen kan bedöma, för överskådlig tid kunna användas för den

centrala verkstadsskolans räkning.

Utöver nu angivna byggnader finnas på skolans område uppförda vissa

andra byggnader. Till anskaffning av dessa har emellertid landstinget icke

ifrågasatt statsbidrag.

Vad beträffar de fem byggnader, som ovan beskrivits, har skolöverstyrelsen,

under framhållande av att landstinget inköpt fastigheten år 1905

och att densamma, innan verkstadsskolan förlädes dit, använts som plats för

skyddshem, varför lokalanskaffningen icke skett i omedelbart syfte att bereda

utrymme åt den nuvarande skolan, ansett, att den ursprungliga inköpskostnaden

knappast kunde tagas i betraktande vid bedömande av frågan

om statsbidrag till havda kostnader. Enligt skolöverstyrelsens mening kunde

endast ett belopp av i runt tal 12,000 kronor avseende kostnader, som nedlagts

på fastigheten, sedan den tagits i anspråk för verkstadsskolan, tagas i

betraktande vid bedömande av bidragsfrågan.

Enligt handlingarna i ärendet ha landstingets havda kostnader för lokalanskaffning

upptagits till följande belopp.

Huvudbyggnad, inrymmande tre teorisalar,

bibliotek, expeditionslokaler, styrelse- och

lärarrum, materialrum och arkiv...... kronor 104,000

Tre verkstadslokaler................... » 33,000 kronor 137,000

Planläggning av verkstad för värme- och

sanitetsmontörer ................... kronor 1,703

Inredning av verkstad för smeder ...... » 6,481

Inredning av verkstad för metallarbetare. . _» 3,982 » 12,166

Ivöksbyggnad för elevinternat ........................ » 48,000

Summa kronor 197,166.

Vid utredningsmannens besök överlämnades utdrag ur 1916—1921 års huvudböcker,

avseende däri förda nybyggnadskonton. Enligt dessa kontoutdrag

opaginerad Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts proposition nr 255.

hava på nybyggnadskontona under sagda tid bokförts utgifter till ett sammanlagt

belopp av 213,557 kronor 6 öre. Av detta belopp hänförde sig

192,000 kronor till byggnaderna 1 och 2 och resten till en byggnad nr 3,

som numera är riven. Vid besöket mottog utredningsmannen jämväl följande

sammanställning, avseende nedlagda kostnader å byggnaderna efter skolans

tillkomst:

Ny värmepanna i huvudbyggnaden...................... kronor 2,126

Nya kokgrytor i köksbyggnaden........................ » 3,250

Ovan uppräknade inredningsarbeten i verkstadsbyggnaderna » 12*166

Summa kronor 17,542.

Till kostnaderna för byggnadernas anskaffning torde på de av skolöverstyrelsen

angivna skälen statsbidrag icke kunna ifrågakomma.

Mot de till respektive 2,126 och 3,250 kronor upptagna kostnaderna för ny

värmepanna i huvudbyggnaden och för nya kokgrytor har utredningsmannen

intet att erinra, ej heller mot de i det föregående specificerade kostnaderna

av 12,166 kronor för inredningsarbeten i verkstadsbyggnaderna. De

kostnader, som enligt utredningsmannen kunna berättiga till statsbidrag,

skulle alltså utgöra 17,542 kronor eller avrundat 17,500 kronor.

Under åberopande av det anförda har utredningsmannen tillstyrkt, att

landstinget tillerkännes statsbidrag med 50 procent av 17,500 kronor till

havda kostnader för iordningställande av verkstadsbyggnaderna nr 8, 9 och

10 samt anskaffning av ny värmepanna i huvudbyggnaden och nya kokgrytor

i köksbyggnaden eller sålunda med 8,750 kronor.

Skolöverstyrelsen har tillstyrkt det av utredningsmannen föreslagna bidragsbeloppet

å 8,750 kronor.

Statskontoret har anfört följande.

Då vissa av de fastigheter, som verkstadsskolan disponerar, redan år 1905

inköpts för att användas såsom skyddshem, har lokalanskaffningen icke skett

i omedelbart syfte att bereda utrymme åt den nuvarande skolan. Med hänsyn

härtill lärer den ursprungliga inköpskostnaden icke kunna tagas i betraktande

vid bedömandet av frågan örn statsbidrag till havda kostnader. Enär

vidare det belopp, som enligt utredningsmannens förslag skulle utgöra grundval

för statsbidraget, uppgår till allenast 17,500 kronor, är det enligt statskontorets

mening icke av den storleksordning, att landstinget skäligen bör

tillerkännas ersättning härför. Statskontoret finner vid sådant förhållande

icke anledning frånträda sin tidigare uttalade uppfattning, att statsbidrag

icke bör utgå i detta fall.

c) Gävleborgs läns landstings centrala verkstadsskola.

Genom beslut den 10 juli 1942 förklarade Kungl. Majit Gävleborgs läns

landstings verkstadsskola i Tönshammar för viss arbetslös ungdom erkänd

såsom central verkstadsskola för en tid av fem år, räknat från och med den

1 juli 1942. Tillika medgav Kungl. Majit, att den centrala verkstadsskolan

Bihang till riksdagens protokoll 19i3. 1 sami. Nr 255.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 255.

tills vidare finge omfatta följande yrkesavdelningar, nämligen en avdelning

för bleck- och plåtslagare, en avdelning för byggnads- och inredningssnickare,

en avdelning för elektriker, två avdelningar för metallarbetare, en avdelning

för murare, en avdelning för målare samt en avdelning för värme- och sanitetsmontörer.

Utredningsmannen, som den 4 december 1942 besökt verkstadsskolan, har

beträffande skolans lokalförhållanden m. m. anfört bland annat

följande.

Sedan en av Gävleborgs läns landsting i september månad 1936 tillsatt

kommitté verkställt utredning i fråga örn behovet inom landstingsområdet av

verkstadsskolor för arbetslös ungdom och därvid kommit till sådant resultat,

att arbetslösheten bland ungdomen vore omfattande, att tyngdpunkten

för denna arbetslöshet läge i Söderhamnsområdet, att arbetslösheten där

syntes vara av bestående karaktär samt att i första hand Hälsinglands behov

av en verkstadsskola kunde anses otvetydigt, beslöt landstinget vid urtima

sammanträde den 1 mars 1937 i huvudsaklig anslutning till nämnda

kommittés betänkande den 25 januari samma år inrätta en verkstadsskola i

Söderhamn samt förvärva fastigheter m. m. i huvudsaklig överensstämmelse

med i betänkandet framlagt förslag.

För verkstadsskolans räkning inköpte landstinget från Tönshammars bruks

aktiebolag en nedlagd kättingsmedja i Tönshammar, belägen 12 km sydost om

Söderhamns stad, men inom dess stadsområde, samt från Åsbacka trävaru

aktiebolag och Källskärs aktiebolag vissa byggnader i det Tönshammar

närbelägna Källskär.

På fastigheten i Tönshammar voro uppförda en huvudbyggnad av tegel

om sammanlagt 1,200 kvm i markytans plan, en fristående tegelbyggnad

örn 130 kvm, en mindre tegelbyggnad (maskinhus) örn 42 kvm och en magasinsbyggnad

av trä örn 180 kvm planyta. Samtliga byggnader krävde

emellertid för att kunna utnyttjas för verkstadsskolan omfattande reparations-

och ombyggnadsarbeten. Dessutom måste anläggningar för värme,

vatten, avlopp och elektricitet installeras inom byggnaderna.

De inom Källskär huvudsakligen för bostads- och hushållsändamål inköpta

byggnaderna utgjordes av den s. k. disponentbostaden, innehållande

12 rum, 2 hallar och kök, den s. k. kontorsbyggnaden, innehållande 14 rum,

den s. k. kasernen nr 12, innehållande 22 rum, och ett brygghus, som medföljde

köpet av kontorsbyggnaden. Byggnaderna äro uppförda på ofri grund,

tillhörig Söderhamns stads donationsjord. Enligt handlingarna förutsättes,

att staden skall, med Kungl. Maj:ts bifall, utan vederlag överlåta marken

till landstinget. På området finnes ytterligare en vinterbonad byggnad, som

tidigare använts såsom hönshus och som enligt lämnad uppgift förvärvats

samtidigt med övriga byggnader, ehuru den såsom övriga uthus icke redovisats

såsom särskild fastighet eller särskild byggnad.

I samband med köpet av ovannämnda fastigheter förvärvades tillgång till

elektrisk energi till ett pris av 47 kronor 50 öre per kilowatt för evärdlig tid.

Mellan Tönshammar och Källskär har sedermera, enligt vad som vid köpet

planerades, byggts en kraftledning för utnyttjande av den billiga elektriska

energien även för elevhushåll och bostadslägenheter.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Marits -proposition nr 255. 35

. Huvudbyggnaden av tegel i Tönshammar har numera iordningställts och

inrymmer ett verkstadskontor, förråd, transformatorrum, pannrum, tvättrum

och omklädningsrum, två salar för teoretisk undervisning örn tillsammans

cirka 80 kvm golvyta samt verkstadslokaler för tillsammans sju avdelningar

med inalles 105 elever.

En avdelning för bleck- och platslagare med 15 elever är inrymd i det

ovannämnda f. d. hönshuset vid Källskär. Enligt uppgift planeras ytterligare

tyå avdelningar med vardera 15 elever, nämligen en för bilmekaniker och en

för flygmekaniker. För dessa behöva nya lokaler tillbyggas eller på annat

sätt anskaffas.

Vid utredningsmannens besök meddelade rektor, att anmärkning franlställts

mot ljusförhållandena mom verkstadslokalerna i Tönshammar på grund av

deras relativt stora djup, över 9 meter från fönstervägg räknat, och framhöll.

att en förbättring i detta avseende icke kunde genomföras utan anordnande

av lanternmer eller takfönster, vilket medförde genomgripande förändringar

i den nuvarande takkonstruktionen.

Avdelningarna ansågos av hörda lärare på de olika avdelningarna visserligen

vara i knappaste laget, men i regel fullt användbara. I avdelningen för

rörledningsarbetare uppgavs utrymmet för övning i montage av rörledningar

och dylikt icke vara tillräckligt. I avdelningen för målare ansågs golvytan

vara väl knapp i synnerhet vid målning av möbler. Härtill vill utredningsmannen

beträffande rörarbetarnas verkstad framhålla, att dylikt montagearbete

kräver betydande utrymme, varför fullt tillfredsställande lösning av

denna utrymmesfråga knappast kan tillgodoses utan väsentlig ökning av lokalen.

Utredningsmannen ifrågasätter behovet härav. Önskvärt är att möjlighet

kan beredas eleverna till övning i praktiskt montagearbete genom utförande

av permanenta installationer inom byggnader.

Ben fristående tegelbyggnaden om 130 kvm golvyta utgöres av ett skjul

med väggar av '',4-stens tegel. Denna byggnad har icke reparerats eller underhållits,

sedan skolan inrättades. Enligt uppgift hade det övervägts att riva

byggnaden, men i avvaktan på definitivt beslut angående fastighetens framtida

användning hade den fått kvarstå. Enligt utredningsmannens mening

synes böra övervägas att utnyttja byggnaden som monteringshall för murare

och rörledningsarbetare. I sadant fall kräver densamma vissa reparationsoch

iståndsättningsarbeten.

Förutvarande maskinhuset har iordningställts till sprutlackerarverkstad.

Mot denna anmärktes fran lärarhall endast, att större vagnar, såsom omnibussar,

icke kunde införas i densamma för lackering.

Utredningsmannen har tagit del av ett uppgjort förslag till en genomgripande

örn- och tillbyggnad av den nu för skolan använda huvudbyggnaden

ävensom av ett nybyggnadsförslag. Enligt det förra förslaget, som lärer hava

kostnadsberäknats till omkring 400,000 kronor, skulle inom den nuvarande

byggnaden beredas utrymme för avdelningar för plåtslagare, rörarbetare,

snickare och metallarbetare samt pannrum. I tillbyggnader skulle inrymmas

verkstadslokaler för murare, målare, elektriker, bilmekaniker oell flygmekaniker,

ävensom bränslerum. I ett övre plan skulle dessutom anordnad Iva

lärosalar för teoretisk undervisning, material- och lärarrum samt ritsal. Dagsbelysning

i verkstadslokalerna skulle delvis erhållas genom lanterniner.

Denna örn- och tillbyggnad skulle bliva synnerligen omfattande och det

oaktat knappast bliva i alla avseenden fullt ändamålsenlig, varför det enligt

utredningsmannens mening torde kunna ifrågasättas, för det fall att de nu
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr %55.

varande lokalerna icke kunna anses vara tillfredsställande för sitt ändamål,

om icke en rationellt genomförd nybyggnad i sådant fall vöre att föredraga,

även örn densamma krävde högre kostnad. Innan ställning tages i denna

fråga, bör emellertid — särskilt i nuvarande ekonomiska läge — allvarligt

omprövas, örn icke lokalerna vid Tönshammar kunna, möjligen efter det

mindre örn- och tillbyggnader genomförts, godkännas definitivt.

Ytorna i de befintliga lokalerna synas icke motsvara de utrymmeskrav,

som uppställts i stat. off. utr. 1938: 26 sid. 314—316. Endast lokalerna för

mekaniker fylla dessa krav. Utredningsmannen håller emellertid före, efter

att hava hört vissa av de i skolan tjänstgörande lärarna, att mindre lokalytor

än som i sagda betänkande angivits böra kunna godtagas. Härutinnan

må framhållas följande.

Som tidigare anförts skulle i den fristående tegelbyggnaden kunna ordnas

en för byggnadsarbete gemensam montagehall, där olika yrkens elever kunde

övas i samhörande arbeten, sådana dessa förekomma på olika arbetsplatser

i det praktiska livet. Härigenom skulle vissa verkstadsutrymmen i huvudbyggnaden

bliva mindre belastade och desamma efter endast obetydliga ombyggnader,

vilka för övrigt böra utföras av eleverna själva, bliva tillräckliga

för sina ändamål. En utvidgning av elektrikernas verkstadslokaler borde

möjligen åstadkommas genom en överbyggnad av ett mellan denna avdelning

och teorisalarna liggande gårdsutrymme. Bättre ljusförhållanden i verkstadslokalerna

böra, där så kräves, kunna vinnas genom upptagande av större

fönster. För de nya avdelningarna för bilmekaniker och flvgmekaniker samt

möjligen för bleck- och plåtslageriavdelningen, om den av organisatoriska

skäl skall flyttas från Källskär till Tönshammar, böra nybyggnader uppföras,

vilket bör giva lämpligt tillfälle för praktisk byggnadsutbildning för

eleverna.

Om ett utbyggnadsprogram efter här skisserade enkla riktlinjer genomföres,

böra kostnaderna för tillgodoseende av lokalbehovet bliva relativt begränsade.

Enligt vad utredningsmannen inhämtat, har 1942 års landsting

uppdragit åt styrelsen för verkstadsskolan att göra en förutsättningslös utredning

örn plats för skolan. Vid denna utredning synes det ovan skisserade

byggnadsprogrammet böra närmare prövas. Innan definitivt beslut fattas

om skolans förläggning, torde frågan om statsbidrag för anskaffande av lokaler

icke kunna avgöras.

Enligt utredningsmannens mening tala emellertid, såsom av det anförda

framgår, fullgoda skäl för att bibehålla skolan inom dess nuvarande fastighet

i Tönshammar. Förutom vad ovan anförts — varav åtminstone enligt utredningsmannens

mening framgår, att, därest kraven icke ställas onödigt

höga, de nuvarande lokalerna kunna, möjligen med den utvidgning som ifrågasatts,

anses tillräckliga för meddelande av god undervisning inom olika

fack — böra hänsyn tagas till det allmänna finansiella läget, som kräver, att

penningmedel tagas i anspråk endast för sådana byggnadsuppgifter, som

fylla ett trängande behov. Ett sådant synes i detta fall icke förefinnas. Örn

utredningsmannens mening vinner gillande, bör statsbidrag utgå till täckande

av landstingets havda kostnader för anskaffande av lokalerna.

Den som bleck- och plåtslageriverkstad begagnade byggnaden (f. d. hönshuset)

i Källskär är 25.io meter lång och 6 meter bred samt innehåller garage,

kontor, verkstad samt svets- och polerarrum. Byggnaden är i gott

stånd. Garaget upptager en yta av 16.r> kvm och övriga utrymmen en sammanlagd

yta av omkring 115 kvm, motsvarande det minsta utrymme, som

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr %55.

enligt stat. off. utr. 1938:26 sid. 314—316 fordras för en bleck- och plåtslageriavdelning.

Läraren för avdelningen framhöll visserligen, att lokalen

kunnat bättre utnyttjas, om verkstaden ägt en mera kvadratisk form än den

nu hade, men behovet av annan lokal kan dock enligt utredningsmannens

mening icke anses trängande.

Därest det av organisatoriska skäl icke anses nödvändigt att flytta bleckoch

plåtslageriavdelningen till samma plats som övriga avdelningar, bör alltså

byggnaden kunna användas för sitt ändamål ytterligare en tid framåt.

Nybyggnad behöver därför icke påskyndas utan bör kunna utföras såsom ett

lämpligt och önskvärt elevarbete, varigenom kostnaderna för nybyggnaden

böra avsevärt kunna nedbringas.

Mellan Tönshammar och Källskär har nybyggts den i det föregående omnämnda

i samband nied köpen planerade elektriska kraftledningen för utnyttjande

av den billiga elektriska energien.

Den s. k. disponentbostaden, kontorsbyggnaden och det till kök och matsal

ombyggda brygghuset i Källskär äro av god beskaffenhet och kunna

för lång tid framåt utnyttjas för sina ändamål.

Internatsbyggnaden, den s. k. kasernen nr 12, är däremot mindre tillfredsställande

och har endast värde som provisorisk förläggning, till dess en nybyggnad

för bostäder åt eleverna blivit uppförd. Kasernen rymmer endast 50

elever. För ett fyrtiotal elever förhyras bostäder och fem elever äro hemmaboende.

Enligt vad utredningsmannen vid besöket inhämtade, synas några mera

påvisbara olägenheter icke förefinnas med hänsyn till avståndet — cirka

l km — mellan verkstadslokalerna i Tönshammar och expeditions-, förläggnings-

och utspisningslokalerna i Källskär. Detta förhållande synes sålunda

icke vara av betydelse vid bedömande av frågan örn de nuvarande lokalerna

för skolan böra helt eller delvis behållas eller ersättas med andra.

Utredningsmannen har härefter redogjort för av landstinget havda kostnader

för lokalanskaffning och närmare angivit, till vilka av nämnda kostnader

statsbidrag enligt hans mening borde utgå, örn verkstadsskolan bibehölles i

Tönshammar och Källskär.

Sammanfattningsvis har utredningsmannen slutligen anfört, att den centrala

verkstadsskolan enligt hans mening borde bibehållas i Tönshammar och

Källskär. Därest den utredning, som av utredningsmannen förordats, skulle

leda till samma resultat, borde enligt hans mening statsbidrag till landstingets

havda kostnader för anskaffande av undervisnings- och administrationslokaler

samt lokaler för elevinternat och för inredning av sistnämnda lokaler beräknas

på ett belopp av 157,000 kronor och utgå med 78,500 kronor.

Skolöverstyrelsen har erinrat, att överstyrelsen i utlåtande den 16 maj 1942

föreslagit, att såsom villkor för ifrågavarande skolas erkännande såsom central

verkstadsskola skulle föreskrivas, att landstinget förpliktade sig att inom

en övergångstid av 10 år skapa och iordningställa erforderliga och för skolans

ändamål lämpliga lokaler, som kunde i vederbörlig ordning godkännas för

framtida användning. Överstyrelsen hade sålunda ansett sig böra för en ej

alltför begränsad framtid godtaga de vid skolan i Tönshammar befintliga lokalerna.

I anslutning härtill funne överstyrelsen naturligt, att bidrag utginge

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Marits proposition nr 255.

till havda kostnader för dessa lokalers anskaffande och iordningställande, särskilt

som anskaffningen skett i omedelbart syfte att komma till användning

för den verkstadsskola, som nu omorganiserats till central verkstadsskola. Beträffande

beräknandet av det av utredningsmannen föreslagna bidragsbeloppet

å 78,500 kronor hade överstyrelsen icke något att erinra.

Statskontoret har anfört följande.

I utlåtande den 18 februari 1942 hade statskontoret icke ansett sig kunna

tillstyrka, att landstinget erhölle ersättning för de kostnader, som nedlagts

för anskaffning av lokaler för den förutvarande arbetslöshetsskolan. Avgörande

för ämbetsverkets ställningstagande härutinnan var, att skollokalerna syntes

vara av sådan provisorisk karaktär, att de icke uppfyllde av statskontoret

i samma utlåtande angivna förutsättningar för statsbidrag. Erinras må, att

statskontoret i utlåtande den 6 juni 1942 ifrågasatt, att dessa provisoriska

förhållanden borde godtagas för tre eller högst fem år. I anslutning härtill

förklarade Kungl. Majit ock genom beslut den 10 juli 1942 ifrågavarande

skola erkänd såsom central verkstadsskola för en tid av allenast fem år, räknat

från och med den 1 juli 1942. Redan denna omständighet synes bestyrka riktigheten

av de antaganden, som lågo till grund för statskontorets tidigare avstyrkande.

Av den nu verkställda utredningen framgår jämväl, att åtskilliga

av byggnaderna för att kunna utnyttjas för verkstadsskolan måste underkastas

omfattande reparations- och ombyggnadsarbeten. Härtill kommer, att

— enligt vad som uppgivits — landstinget uppdragit åt styrelsen för verkstadsskolan

att göra en förutsättningslös utredning rörande skolans förläggning.

I betraktande härav anser sig statskontoret icke kunna tillstyrka, att statsbidrag

tillerkännes landstinget för de kostnader, om vilka här är fråga. För

den händelse emellertid den fortsatta utredningen skulle giva vid handen, att

de nuvarande provisoriska skollokalerna efter ej alltför kostnadsdragande

omändringsarbeten skulle under avsevärd tid framåt kunna utnyttjas för verkstadsskolan,

har statskontoret icke något i och för sig att erinra mot att bidrag

beviljas landstinget.

d) Västernorrlands läns centrala verkstadsskola å Sandö.

Genom beslut den 10 juli 1942 förklarade Kungl. Majit Västernorrlands

läns landstings verkstadsskola å Sandö för viss arbetslös ungdom erkänd såsom

central verkstadsskola, räknat från och med den 1 juli 1942. Tillika medgav

Kungl. Majit, att den centrala verkstadsskolan finge tills vidare omfatta

sju yrkesavdelningar, varav en avdelning för byggnads- och inredmngssnickare.

Därjämte förklarade Kungl. Majit sig vilja framdeles meddela beslut,

huruvida och i vilken omfattning statsbidrag finge utgå såsom ersättning för

sådana kostnader för anskaffning av undervisningslokaler samt lokaler för

administration m. m. och elevinternat, vilka bestritts före sKolans erkännande

som central verkstadsskola. Sedermera medgav Kungl. Majit genom beslut

den 5 mars 1943, att ifrågavarande centrala verkstadsskola finge från och

med budgetåret 1943/44 tills vidare omfatta ytterligare en yrkesavdelning för

byggnads- och inredningssniekare.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts -proposition nr 255. 39

Utredningsmannen, som besökt verkstadsskolan den 17 november 1942, har

anfört bland annat följande.

Vid urtima sammanträde den 30 mars 1936 beslöt Västernorrlands läns

landsting bland annat, att på sedvanliga villkor åtaga sig ansvar för inrättande

i Ådalsdistriktet av en verkstadsskola för arbetslös manlig ungdom i

länet i åldern 16—25 år av den omfattning, som efter allsidig oell förutsättningslös

utredning genom förvaltningsutskottets försorg av landstinget vid

nästkommande lagtima möte funnes erforderlig. Efter särskild utredning örn

skolans förläggning inköptes för densamma genom ett av landstinget den 10

september 1937 godkänt köpeavtal en Glava glasbruks aktiebolag tillhörig

fastighet Sandö 1“ å Sandö i Bjärtrå socken samt ett Sandö sågverksaktiebolag

tillhörigt område om 3,7080 hektar av Sandö l1 för en sammanlagd köpesumma

av 125,000 kronor. Båda fastigheterna omfatta en sammanlagd areal

av 12.4 hektar.

Med skrivelse den 28 april 1942 överlämnade skolstyrelsen till skolöverstyrelsen

bland annat protokoll över en av länsarkitekten i Västernorrlands län

den 17 april 1942 verkställd värdering av följande vid landstingets förvärv

av fastigheterna befintliga och för skolans behov sedermera utnyttjade byggnader,

nämligen skolbyggnad för teoretisk undervisning, gymnastikbyggnad,

måleriverkstad, smedja, snickerifabrik, virkesmagasin och två elevbostadsbyggnader.

Dessa byggnader beräknades enligt länsarkitekten vid inköpet

hava haft ett sammanlagt värde av 102,552 kronor. De i detta belopp ingående

delposterna synas vara i det hela skäligt avvägda i förhållande till byggnadernas

olikartade storlek och beskaffenhet samt köpeskillingens belopp. Då

köpeskillingen utgjorde 125,000 kronor skulle alltså det icke närmare specificerade

restvärdet — 22,448 kronor — utgöra ersättning för dels marken och

dels övriga i fastighetsköpet ingående byggnader. Enligt vid ovannämnda skrivelse

ytterligare fogade handlingar uppgingo landstingets kostnader för ombyggnader

under budgetåren 1936/1942 till 238,244 kronor, varav på två

elevbyggnader kommo 118,000 kronor. I anslutning härtill har landstinget

uppgivit kostnaderna för anskaffande och anordnande av lokaler för skolan

å Sandö till (102,552 + 238,244 =) 340,796 kronor.

Enligt en i ärendet företedd situationsplan funnos vid förvärvet på fastigheten

uppförda ett 60-tal byggnader av olika slag. Flera av dessa voro fallfärdiga

eller för något skolans ändamål oanvändbara. Åtskilliga av dessa hava

rivits och de övriga äro avsedda att rivas. Ett flertal andra byggnader inrymma

bostadslägenheter, vilka enligt för landstinget bindande avtal skola

mot låg hyra på livstid upplåtas till pensionärer från förutvarande glasbruket

och sågverket. Dessa byggnader äro gamla och kostnaderna för deras underhåll

torde icke täckas av hyresinkomsterna. Såsom ett allmänt omdöme kan

uttalas, dels att det gjorda fastighetsförvärvet mäste anses vara för sitt avsedda

ändamål ekonomiskt fördelaktigt och dels att de byggnader eller lokaler,

sorn icke kunna disponeras för skolans ändamål antingen som undervisningslokaler,

clevinternat eller bostadslägenheter för skolans personal, praktiskt

taget icke hava något värde för landstinget. De av länsarkitekten byggnaderna

åsätta värden mäste i förhållande till möjligheten av deras nyttiggörande

för verkstadsskolan betecknas såsom särdeles låga, vilket emellertid har

sin grund i det såsom tidigare framhållits ekonomiskt gynnsamma fastighetsförvärvet.

Beträffande de byggnader, vilka för närvarande utnyttjas flir verkstadsoch

undervisningsändamål samt såsom elevbostäder, ina följande anföras.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr S55.

Byggnaderna äro närmare beskrivna i ovannämnda värderingsprotokoll av

den 17 april 1942. Utredningsmannen anser sig kunna vitsorda de därvid

lämnade uppgifterna.

Skolbyggnaden för teoretisk undervisning (byggnad nr 21 a) är belägen

intill allmänna landsvägen å öns östra del. Den nya landsvägen över Sandö

har dragits fram så nära byggnaden, att en del av densamma, inrymmande å

nedre botten en bostadslägenhet örn tre rum och kök och på vinden en bostadslägenhet

om två rum och kök, ansetts böra rivas. Hela byggnaden har

av länsarkitekten uppskattats till ett värde av 18,400 kronor. För den del

av byggnaden, som skall rivas, erhåller landstinget enligt bilagda skrivelse

av vägdistriktet ersättning med 15,000 kronor. Av detta belopp torde 3,000

kronor kunna antagas motsvara utgifterna för rivningsarbetena och erforderliga

kompletteringsarbeten å kvarstående del av byggnaden. Värdet av den

rivna delen skulle i så fall kunna uppskattas till (15,000 — 3,000 =) 12,000

kronor. Återstående värde eller 6,400 kronor kan godtagas såsom landstingets

kostnad för förvärv av de i byggnaden belägna lärosalarna.

Gymnastikbyggnaden (byggnad nr 22 a) är belägen invid och väster om

skolbyggnaden. Planer föreligga att verkställa sådan ombyggnad av densamma,

att en rymligare gymnastiksal samt omklädningsrum m. m. erhållas. En

i byggnadens övre våning inrymd lägenhet är avsedd som bostad åt lärare.

Det av länsarkitekten byggnaden åsätta värdet av 14,500 kronor föranleder

icke någon erinran. Värdet avser även den del av byggnaden, som utnyttjas

till lärarbostad. Vid bedömandet av statsbidragens storlek bör detta värde

frånräknas. Inköpsvärdet av de lokaler inom byggnaden, som begagnas för

gymnastikundervisningen, kan upptagas till 11,500 kronor.

Måleriverkstaden (byggnad nr 23 a) har sitt läge invid och sydväst örn skolbyggnaden

och är i huvudsak av samma storlek och beskaffenhet som gymnastikbyggnaden.

Byggnadens övre våning är helt inredd till bostäder, vilka

äro upplåtna till pensionärer. Det av länsarkitekten byggnaden åsätta värdet

av 16,000 kronor synes skäligt i förhållande till köpesumman i dess helhet.

Då bostäderna icke synas kunna sedermera utnyttjas på något för verkstadsskolan

ändamålsenligt sätt, utan måste anses hava med nödvändighet ingått

i köpet utan att tillgodose något särskilt behov för skolan, synes värdet av

desamma skäligen icke böra frånräknas vid statsbidragets fastställande.

Nämnda belopp bör sålunda antagas motsvara inköpsvärdet av de för målaravdelningen

erforderliga verkstadslokalerna.

Plåtslageriverkstaden (byggnad nr 24 a) har icke värderats av länsarkitekten

och landstinget har icke framställt anspråk på statsbidrag för inköpet av

densamma. Byggnaden är uppförd av trä med fyllningsväggar och uppvärmes

med kaminer. Det har ifrågasatts att endast tills vidare använda byggnaden

som undervisningslokal i plåtslageri. För egen del finner utredningsmannen,

att lokalerna, som äro relativt rymliga och på intet sätt sämre än dylika verkstadslokaler

i allmänhet, böra kunna användas för nuvarande ändamål åtskilliga

år framåt, varför frågan örn nybyggnad för plåtslageriverkstad bör

ställas på framtiden.

Mot länsarkitektens värdering av smedjan (byggnad nr 35) har utredningsmannen

intet att erinra. Kostnaderna för inläggning av trägolv hava uppgivits

till 457 kronor, vilket belopp ingår i de uppgivna kostnaderna för ombyggnadsarbetena.

Med anledning härav bör anskaffningsvärdet för smedjan

upptagas till (6,792 — 457 =) avrundat 6,300 kronor.

Snickerifabriken (byggnad nr 22) har efter verkställd ombyggnad blivit för

sitt ändamål synnerligen lämplig och rymlig. Mot länsarkitektens värdering

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Majlis proposition nr 255.

av byggnaden före dess omändring synes icke vara något att erinra. Inköpsvärdet

upptages därför till 8,000 kronor.

Virkesmagasinet (byggnad nr 45) invid snickeriverkstaden har av länsarkitekten

påförts ett ursprungsvärde av 6,600 kronor, som kan godtagas.

Elevbostadsbyggnaderna (byggnaderna nr 16 och 55) utgöras av äldre omoch

tillbyggda hus och desamma äro såsom länsarkitekten framhållit efter

ombyggnaden fullt moderna, ändamålsenliga och i gott stånd samt försedda

med erforderliga värme-, sanitetstekniska och elektriska anordningar. Gemensamma

dagrum saknas, vilket enligt uppgift anses vara en brist. Mot det av

länsarkitekten angivna värdet av byggnaderna före ombyggnaderna 32,260

kronor är icke något att erinra.

Byggnad nr 19 innehåller på nedre botten matsal och kök för eleverna samt

expeditionslokaler och på övre våningen kollegie-, sjuk- och bostadsrum. Statsbidrag

har icke yrkats för anskaffningen av denna byggnad, enär skolstyrelsen

ansett, att den borde rivas och ersättas av en helt ny administrations- och

matsalsbyggnad.

Utredningsmannen anser byggnaden vara i så gott stånd och för sina nuvarande

ändamål så tillräcklig, att den bör bibehållas och utnyttjas som hittills.

Även örn ett rymligare och mera modernt inrett kök möjligen kan vara

önskvärt, synes det emellertid icke vara förenligt med nutida krav på sparsamhet

att utdöma byggnaden och ersätta densamma med nybyggnad. I vart

fall synes härmed böra tills vidare anstå.

I skrivelse den 5 februari 1942 har skolöverstyrelsen anfört, att smides-,

plåtslageri- och målaravdelningarna till sitt förfogande hade endast mycket

provisoriska lokaler, som icke i behövlig utsträckning medgåve ordnandet av

utbildningen i ifrågavarande yrkens olika grenar. Utredningsmannen kan såsom

i visst fall redan framhållits icke dela skolöverstyrelsens uppfattning,

att smides-, plåtslageri- och målaravdelningarnas lokaler äro »mycket provisoriska».

De böra kunna användas för ifrågavarande ändamål under en

längre tid framåt, och utgifter för nybyggnader för desamma under nuvarande

finansiella läge undvikas. I varje fall torde kunna med fog erinras,

att eleverna sedermera vid arbete i allmänna marknaden komma att få utföra

sådant arbete i regel i väsentligt sämre verkstäder än dem, vari de nu

sysselsättas. En försämring av undervisningsresultatet genom lokalernas beskaffenhet

synes knappast kunna förutsättas.

Enligt vad i det föregående anförts, böra byggnadsvärdena bestämmas på

följande sätt.

Skolbyggnaden för teoretisk undervisning................ kronor 6,400

Gymnastikbyggnaden ................................ » 11,500

Måleri verkstaden .................................... » 16,000

Smedjan ........................................... » 6,300

Snickerifabriken ..................................... » 8,000

Virkesmagasinet ..................................... » 6,600

Elevbostadsbyggnaderna .............................. » 32,260

Summa kronor 87,060.

Till sistnämnda belopp skola läggas kostnaderna för ombyggnader, vilka

enligt i handlingarna och till utredningsmannen vid besök å Sandö lämnade

slutliga uppgifter intygats hava uppgått till 231,437 kronor.

Dessa kostnader avse huvudsakligen allenast utgifter för material, enär

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 255.

arbetet till väsentligaste del utförts av eleverna. För färdigställande av byggnaden

nr 55 beräknas under budgetåret 1942/1943 erfordras 1,850 kronor.

De sammanlagda anskaffningskostnaderna till och med budgetåret

1941/42 skulle alltså uppgå till (87,060 + 231,437 =) 318,497 kronor eller

i runt tal 318,500 kronor.

I anslutning till det anförda har utredningsmannen tillstyrkt, att statsbidrag

för landstingets havda kostnader för lokaler vid verkstadsskolan å

Sandö beräknas på ett belopp av 318,500 kronor och att bidraget bestämmes

till halva detta belopp eller till 159,250 kronor.

Skolöverstyrelsen har anfört följande.

Utredningsmannen har icke delat överstyrelsens uppfattning, att de nuvarande

lokalerna för smides-, plåtslageri- och målaravdelningarna äro att anse

som provisoriska och att det vore angeläget, att lokalfrågorna för dessa avdelningar

snarast löstes. Givetvis böra utgifter för nybyggnader under nuvarande

finansiella läge undvikas, om befintliga lokaler kunna användas för

sitt ändamål under en längre tid framåt. Såsom motivering för det föreliggande

förslaget kan överstyrelsen dock icke godtaga hans erinran, att eleverna

vid arbete i allmänna marknaden komma att få utföra sådant arbete

i regel i väsentligt sämre verkstäder än dem, vari de nu sysselsättas, och att

en försämring av undervisningsresultatet genom lokalernas beskaffenhet knappast

kan förutsättas. Överstyrelsen finner sig dock i avvaktan på en blivande

förbättring av det finansiella läget, efter den nu gjorda utredningen, böra

godtaga de ifrågavarande lokalerna för något längre tid än överstyrelsen från

början ansett lämpligt. Under sådant förhållande anser sig överstyrelsen

också kunna förorda statsbidrag till de havda kostnaderna för lokalernas anskaffande,

varvid överstyrelsen dock tager i betraktande, att när läget medger

byggandet av nya lokaler, statsbidragsfrågan för dessa bedömes med

vederbörlig hänsyn till det bidrag till havda kostnader, som nu kan komma

att beviljas. I anslutning till det nu sagda finner sig överstyrelsen, utan att

ingå på närmare prövning av beräkningarnas detaljer, böra tillstyrka det av

utredningsmannen föreslagna statsbidraget å 159,250 kronor.

Statskontoret har anfört följande.

Utredningsmannens förslag föranleder ej annan erinran från statskontorets

sida, än att ämbetsverket anser, att det av länsarkitekten beräknade värdet

å måleriverkstaden (byggnad nr 23 a), 16,000 kronor, bör minskas med den

del, som skäligen kan anses belöpa på de i byggnadens övre våning inredda

pensionärsbostäderna, vilka bostäder icke torde kunna utnyttjas på något

för skolan ändamålsenligt sätt. Med hänsyn härtill föreslår statskontoret,

att det förordade statsbidraget, 159,250 kronor, avrundas nedåt till 150,000

kronor.

e) Västernorrlands läns landstings centrala verkstadsskola i Sundsvall.

Genom beslut den 10 juli 1942 förklarade Kungl. Maj:! Västernorrlands

läns landstings verkstadsskola i Sundsvall för viss arbetslös ungdom erkänd

såsom central verkstadsskola, räknat från och med den 1 juli 1942. Tillika

medgav Kungl. Maj:!, att den centrala verkstadsskolan finge tills vidare omfatta

elva yrkesavdelningar. Kungl. Maj:t förklarade sig vidare framdeles

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Majlis ''proposition nr 255.

vilja meddela beslut, huruvida och i vilken omfattning statsbidrag finge utgå

såsom ersättning för sådana kostnader för anskaffning av undervisningslokaler

samt lokaler för administration m. m. ävensom lokaler för elevinternat,

vilka bestritts före skolans erkännande som central verkstadsskola, samt om

statsbidrag till kostnaderna för vissa om- och tillbyggnadsarbeten i verkstadsskolbyggnaden.

Sedermera tilldelade Kungl. Majit genom beslut den 24 juli

1942 landstinget statsbidrag med femtio procent av de styrkta kostnaderna

för inredande av vissa verkstadslokaler m. m. i nyssnämnda byggnad.

Utredningsmannen, som den IG november 1942 besökt ifrågavarande verkstadsskola,

har anfört bland annat följande.

Vid urtima sammanträde den 30 mars 1936 beslöt Västernorrlands läns

landsting bland annat att på sedvanliga villkor åtaga sig ansvar för inrättande

i Sundsvall av en för landstingsområdet avsedd verkstadsskola för arbetslös

manlig ungdom i länet i åldern 16—25 år i de yrkesgrenar, som befunnes

lämpliga, samt att till beredande av nödiga lokaler för verkstadsskolan förvärva

fastigheten Grönborg nr 1 eller eventuellt annan lämplig fastighet i

Sundsvall för högst viss angiven köpeskilling. Sedermera inköptes nyssnämnda

fastighet för en köpesumma av 160,000 kronor.

På tomten äro uppförda en tegelbyggnad med full byggnadskropp efter

kvarterets södra gatulinje och flygelbyggnader efter västra och östra sidorna.

I östra flygelns förlängning mot norr finnes en tillbyggnad av trä. En fristående

träbyggnad är förlagd i kvarterets nordvästra hörn. Den förstnämnda

byggnaden omsluter på tre sidor en mot Storgatan i norr öppen gård. Utefter

samma gata är den friliggande träbyggnaden placerad.

Den västra flygeln mot Sidsjövägen innehåller dubbla källare samt tre

våningar jämte vind. Därjämte innehåller den och återstående (västra)

delen av mittelbyggnaden följande lokaler. Bottenvåningen, som ursprungligen

utgjort bostadslägenheter, är inredd till elevinternat. Våningen en trappa

upp inrymmer administrationslokaler samt elevrum och våningen två trappor

upp rektorsbostad, bostad för husmor och förrådslokaler.

Den friliggande träbyggnaden, som tidigare varit bostads- och kontorsbyggnad,

är uppförd i två våningar med delvis inredd vind. Bottenvåningen

disponeras nu till lektionsrum. Våningen en trappa upp innehåller lektionsrum

och några elevrum. På vinden utnyttjas två förutvarande bostadsrum

vid varje gavel till elevrum.

Beträffande sistnämnda två byggnader uppgåvos vid utredningsmannens

besök följande arbeten vara planerade.

I västra flygelbyggnaden skulle under källaren iordningställas till förråd

med delvis ny inredning, övre källaren borttagas genom att golvet i bottenvåningen

sänkes, den härigenom erhållna våningen inredas till gymnastiksal

med dusch och omklädningsrum samt våningarna en och två trappor

upp ombyggas och inredas, den nedre till två lärosalar med omklädningsrum

och ett lärarrum och den övre till en lärosal och en föreläsningssal. Vindsvåningen

skulle bibehållas oförändrad.

Om dessa omändringsarbeten komma till utförande, skulle bottenvåningen

i den friliggande byggnaden inredas till expeditionslokaler.

Till utredning örn beloppet av havda kostnader lämnades följande i handlingarna

delvis förut tillgängliga uppgifter.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Marits proposition nr 255.

Köpeskilling för fastigheten..... kronor 160,000: —

Avgår tomtvärde ..............» 8,000: — kronor 152,000: —

Ombyggnadskostnader, inklusive vedeldningsanläggning,

för undervisnings- och administrationslokaler

budgetåren 1936/42 .......................... » 119,427:68

Ombyggnadskostnader, avseende anskaffning av lokaler

samt inventarier och inredning för elevinternat

budgetåren 1940/42 .......................... » 54,520: 12

Summa kronor 325,947:80

eller i runt tal 325,950 kronor.

För färdigställande av verkstäder för bilmekaniker och murare beräknas

under budgetåret 1942/43 åtgå 5,250 kronor.

Enligt taxeringsbevis för åren 1936 och 1942 har tomtvärdet båda dessa

år upptagits till 8,000 kronor, medan byggnadsvärdet höjts från 142,000

kronor år 1936 till 152,000 kronor år 1942. Mot denna fördelning av köpeskillingen

å byggnads- och tomtvärdena har utredningsmannen intet att erinra.

Vid bedömande av det byggnadsvärde, som skall ligga till grund för ett

eventuellt statsbidrag, måste emellertid hänsyn tagas även till byggnadernas

användningssätt. Såsom ovan anförts, nyttjas numera en stor del av våningen

två trappor upp i västra flygelbyggnaden till bostäder åt rektor och husmor.

Då statsbidrag icke utbetalas för dylika bostäder, kan ifrågasättas att minska

det byggnadsvärde, som skall ligga till grund för beräkning av statsbidraget.

Av den förut lämnade redogörelsen framgår emellertid, att avsikten är att

framdeles bygga om även denna våning till undervisningslokaler. Lokalerna

hava alltså anskaffats för att användas som skollokaler. Om statsbidrag icke

nu beräknas för den del av havda kostnader för fastighetsköpet, som kan

anses belöpa på ifrågavarande lägenheter, bör sådant i varje fall utbetalas, då

den planerade ombyggnaden verkställts. Under sådana förhållanden synes det

vara riktigast, att statsbidraget beräknas på hela byggnadsvärdet utan hänsyn

till berörda lägenheters nu tillfälliga användningssätt. Vid fortsatt ombyggnad

skulle statsbidrag lämnas allenast för ombvggnadskostnaderna. För

en sådan åtgärd talar också det förhållandet, att landstinget för att komma i

besittning av de egentliga skollokalerna måste inköpa hela fastigheten på en

gång.

Även de nuvarande internatlokalerna äro att anse såsom provisoriska, men

sedan nytt internat i framtiden iordningställts, komma lokalerna efter ombyggnad

att användas som undervisnings- och administrationslokaler. Enligt

utredningsmannens mening bör statsbidrag utgå även för anskaffningen av

dessa lokaler.

Utredningsmannen tillstyrker alltså att hela anskaffningsvärdet för byggnaderna

nu lägges till grund för beräkning av statsbidraget.

Vidkommande ombyggnadskostnaderna har uppgivits, att i huvudsak allt

arbete utförts av elever vid landstingets båda centrala verkstadsskolor. Endast

för ett par anställda byggnadssnickare hade arbetskostnader upptagits. Arbetena

hade fortskridit i mån av tillgång på elever. Därför hade i de uppgivna

kostnaderna inräknats endast obetydliga arbetslöner och huvudsakligen endast

materialkostnader.

Ett försök till uppskattning av volympriset, inklusive inköpsvärdet för ombyggda

delar av fastigheten, visar att detta pris icke torde överstiga 25 kronor

per kbm, vilket måste betecknas såsom synnerligen lågt.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj.ts proposition nr H55.

Arbetena synas vara utförda på ett tekniskt riktigt sätt och mot de upptagna

ombyggnadskostnaderna iir intet att i och för sig erinra. Utan tvivel

måste inköpskostnaderna med tillägg av ombyggnadskostnaderna betecknas

som låga anskaffningskostnader för verkstadsskolans lokaler. Köks- och matsalsdelen

är fullt tillfredsställande. För de kostnader, som nedlagts på ordnandet

av provisoriska elevrum, synes med hänsyn till att ännu åtskilliga år

kunna förflyta, innan nytt internat bör uppföras, statsbidrag nu böra utgå.

Lokalerna äro visserligen icke av sådan beskaffenhet, som vid ny- eller genomgripande

ombyggnad skulle vinnas, men de synas dock vara "för ändamålet

tillfredsställande. I varje fall kräver det nuvarande allmänna finansiella läget,

att sparsamhet med byggnadsarbeten iakttages, och det synes utredningsmannen

för överskådlig tid framåt icke vara påkallat att utlägga ett betydande

penningbelopp för anskaffande av nya elevbostäder. För förbättrande

av lokalernas beskaffenhet borde särskilt värmesystemet kompletteras och

korkmattor inläggas i varje rum. Om det emellertid framdeles skulle visa sig,

att nybyggnad för internat uppföres så snart, att det kan anses oskäligt, att

statsbidrag utgått för nämnda ombyggnadskostnader, bör i ärendet örn statsbidrag

till nybyggnaden prövas, om och i vad mån avdrag skall göras för

statsbidraget till ombyggnaderna.

I anslutning till det anförda har utredningsmannen tillstyrkt, att statsbidrag

för landstingets havda kostnader för undervisnings- och administrationslokaler

samt elevinternat beräknas å ovannämnda belopp av 325,950

kronor och att landstinget tillerkännes statsbidrag med 162,975 kronor eller

sålunda med hälften av förstnämnda belopp.

Skolöverstyrelsen har icke haft något att erinra mot de principer, som utredningsmannen

tillämpat vid bedömandet av de olika lokalernas användning

i skolans tjänst och av vilka kostnader, som i anslutning härtill borde tagas

i betraktande vid bestämmandet av statsbidragets belopp. Överstyrelsen har

därför funnit sig böra tillstyrka det av utredningsmannen föreslagna statsbidraget

å 162,975 kronor.

Statskontoret har anfört följande.

Utredningsmannen har vid bedömandet av det byggnadsvärde, som må

ligga till grund för ett eventuellt statsbidrag, framhållit, att en stor del av

våningen två trappor upp i västra flygelbyggnaden vore upplåten till bostäder

åt skolans rektor och husmor. Då statsbidrag icke utgår för dylika bostäder,

torde den del av byggnadsvärdet, som hänför sig till nämnda boställsvåning,

icke böra medräknas vid bidragets bestämmande. Några uppgifter, som skulle

kunna tjäna till ledning vid bedömandet av ett sålunda minskat byggnadsvärde,

hava icke lämnats. I betraktande av det nuvarande prisliiget på byggnadsmarknaden

anser statskontoret ett värde av sammanlagt 25,000 kronor

icke vara för högt för de båda lägenheter, som här avses. En reducering av

de av utredningsmannen uppskattade byggnadskostnad^^ med sistnämnda

belopp skulle medföra, att den till grund för statsbidragets beräknande liggande

kostnadssumman skulle utgöra i runt tal 300,000 kronor. Statsbidraget

torde vid sådant förhållande böra fastställas till 150,000 kronor.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 255.

f) Västerbottens läns landstings centrala verkstadsskola.

Sedan Västerbottens läns landsting — nied förmälan att landstinget beslutat

inrätta en verkstadsskola för Västerbottens län i Vännäs köping — hos

Kungl. Majit anhållit dels om skolans erkännande såsom central verkstadsskola,

dels ock örn statsbidrag till vissa engångskostnader för undervisningen

och för anordnande av elevinternat, förklarade Kungl. Majit genom beslut

den 10 juli 1942 ifrågavarande verkstadsskola erkänd såsom central verkstadsskola,

räknat från och med den 1 juli 1942. Tillika medgav Kungl. Majit, att

den centrala verkstadsskolan finge tills vidare omfatta sju yrkesavdelningar,

däribland en avdelning för murare. Därjämte tilldelade Kungl. Majit — som

förklarade sig vilja framdeles meddela beslut, huruvida och i vilken omfattning

statsbidrag finge utgå såsom ersättning för sådana kostnader för anskaffning

av undervisningslokaler samt lokaler för administration m. m., vilka bestritts

före skolans erkännande såsom central verkstadsskola — landstinget

statsbidrag med, såvitt avser byggnadskostnader, femtio procent av de styrkta

kostnaderna för uppförande av lokaler för elevinternat, dock högst 217,500

kronor. Sedermera tilldelade Kungl. Majit genom beslut den 4 december 1942

landstinget statsbidrag med femtio procent av de styrkta kostnaderna, dock

högst 10,950 kronor, för uppförande av en byggnad, inrymmande undervisningslokal

för yrkesavdelningen för murare.

Utredningsmannen, som den 27 oktober 1942 besökt ifrågavarande verkstadsskola,

har anfört bland annat följande.

År 1933 öppnade statens arbetslöshetskommission å Västerbottens regementes

förutvarande lägerplats vid Vännäs en yrkesskola för arbetslös ungdom.

År 1937 erbjöd kommissionen landstinget att övertaga denna skola, som kommissionen

beräknade lägga ned den 30 juni 1939, möjligen redan den 30 december

1938. Genom beslut den 21 oktober 1938 biföll Kungl. Maj:t en framställning

från landstingets förvaltningsutskott om tillstånd för landstinget att

använda de av kommissionen å lägerplatsen disponerade byggnaderna för en i

landstingets regi inrättad skola. Med stöd av detta beslut upprättades den

20 februari 1939 mellan chefen för Västerbottens regemente å Kungl. Maj:ts

och kronans vägnar samt landstinget ett avtal, varigenom de ifrågavarande

byggnaderna upplätos till landstinget för en tid av fem år räknat från och

med den 1 juli 1939, på villkor bland annat att avtalet omedelbart skulle upphöra

att gälla, då så för försvarsväsendets krigsbehov eller liknande ändamål

påfordrades. Sedermera träffades mellan arbetslöshetskommissionen och landstinget

överenskommelse, att arbetslöshetskommissionen fortfarande, i den mån

arbetslösheten så påkallade, skulle bedriva verksamheten vid skolan till den

1 juli 1940, efter vilken tid yrkesskolan skulle övergå i landstingets regi. Landstinget

hade avsett att på Vännäs läger bedriva yrkesskolverksamhet såsom

ett provisorium i avvaktan på statsmakternas beslut i anledning av det förslag,

som framlagts av verkstadsskolutredningen. Senare under år 1939 fick

emellertid landstinget mottaga meddelande från vederbörande militära myndighet,

att de två lägerbyggnader, i vilka yrkesskolans maskinutrustning vore

förlagd, borde utrymmas. För att icke avtalet med kronan skulle hävas och

maskinerna bortflyttas från Vännäs, undersökte förvaltningsutskottet möj
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr %55.

ligheterna att anskaffa andra lokaler för skolan. Efter förhandlingar med

Vännäs köping förklarade sig köpingen beredd att ställa lämpligt markområde

till landstingets förfogande för uppförande av de för en verkstadsskola

erforderliga byggnaderna.

_ Vid förhandlingar mellan förvaltningsutskottet och arbetslöshetskommissionens

sociala avdelning förklarade denna sig beredd att med landstinget

diskutera ett åtagande från kommissionens sida att uppföra en verkstadsskolbyggnad

i Vännäs av ungefär samma storlek som den vid Strömbacka

utanför Piteå. Kommissionen skulle endast kunna åtaga sig sådana arbetsuppgifter,

som kunde utföras av elever vid arbetslägret. Arbeten fallande

utom ramen av de undervisningsavdelningar, som funnes eller kunde komma

att upprättas, måste utföras i annan ordning, sålunda även egentligt grovarbete,

grundgrävning och dylikt.

Efter framställning från förvaltningsutskottet den 5 augusti 1939, vilken

åtgärd sedermera godkändes av landstinget, förklarade Kungl. Majit den

18 augusti 1939 hinder icke möta för statens arbetslöshetskommission att

medverka vid uppförandet av en byggnad för en verkstadsskola i Vännäs.

Genom avtal med landstinget den ö oktober 1939 åtog sig sedermera kommissionen

att medverka vid uppförandet av byggnaden, i den mån så lämpligen

kunde ske med arbetselever och för dessas utbildning anställda lärare.

Såsom förut nämnts innebar avtalet, att landstinget skulle ombesörja grundläggning

och framdragning av utvändiga ledningar.

Sedan landstinget fattat beslut om dessa arbeten, utfördes i landstingets

regi under hösten 1939 källarvåningen, som omedelbart kunde tagas i anspråk

som provisoriska lokaler för yrkesskolans snickeriavdelning, under det

att lokaler för den mekaniska avdelningen anskaffades i en garagebyggnad

i Vännäs. Vid fattandet av sitt beslut 1939 synes landstinget hava utgått ifrån

att, då arbetslöshetskommissionen skulle medverka till byggnadens uppförande

och statsbidrag till femtio procent beräknades utgå för den del av kostnaderna,

som arbetslöshetskommissionen icke påtoge sig, landstingets kostnad

torde begränsas till mindre än 200,000 kronor. Då verkstadsskolutredningens

betänkande icke föranledde proposition till 1940 års riksdag, uppstod inom

förvaltningsutskottet tvekan, huruvida landstingets beslut angående byggnaden

skulle fullföljas eller arbetet avbrytas med hänsyn till risken, att statsbidrag

till kostnaderna icke skulle kunna erhållas. Emellertid uppstod fråga

örn att vid uppförandet av skolbyggnaden skulle anlitas arbetskraft i öppna

marknaden. Orsaken härtill var, såvitt av handlingar i ärendet framgår, att

behovet av lokaler för snabbutbildning av arbetskraft för den mekaniska

industrien medförde, att byggnadsarbetet behövde färdigställas i snabbare

takt än som kunde ske vid dess utförande på sätt som i avtalet den 6 oktober

1939 förutsatts. För detta ändamål skulle huvudsakligen vana byggnadsarbetare

anlitas och elevernas insats inskränkas till arbetsuppgifter, som

sammanhängde med pågående utbildning eller icke krävde yrkesskicklighet.

T en i arbetslöshetskommissionen efter underhandlingar med landstinget

den 1 februari 1940 uppgjord promemoria anföres, under hänvisning till att

landstinget såsom ovan framhållits tidigare beräknat sina kostnader till belopp

understigande 200,000 kronor, att landstinget vore villigt att förskottera

de kostnader, som skulle uppstå, örn arbetena utfördes i öppna marknaden,

och som icke kunde påföras kommissionen, under förutsättning att landstinget

kunde påräkna att framdeles erhålla statsbidrag i samma utsträck
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Marits proposition nr 25,5.

ning, som om kostnaderna hade belöpt ä tid efter ställningstagande från

statsmakternas sida till verkstadsskolutredningens förslag i frågan.

Den 5 april 1940 träffades ny överenskommelse mellan arbetslöshetskommissionen

och landstinget angående dels samverkan vid uppförande av byggnad

i Vännäs för en av landstinget planerad verkstadsskola, dels ock bedrivande

av yrkesutbildning i verkstadsskolans lokaler.

Enligt denna överenskommelse skulle byggnadsarbetet slutföras i landstingets

regi. I den mån yrkesutbildning för arbetslös ungdom eller för omskolning

av äldre arbetslösa av kommissionen bedreves i Vännäs, åtoge sig

kommissionen dock att utan ersättning därför såsom ett led i denna yrkesutbildning

medverka vid arbetena å den nya byggnaden, i vad gällde sådana

arbeten som ur utbildningssynpunkt eller eljest vore lämpliga för dylikt utförande,

ävensom att under samma förutsättning genom de av kommissionen

för yrkesutbildningen anställda lärarna biträda med arbetsledning vid

verkstadsskolbygget.

I frågor rörande yrkesutbildningens bedrivande förband sig landstinget att

för så lång tid från och med den 1 juli 1940, som kommissionen med hänsyn

till behovet av omskolning av arbetskraft kunde finna erforderlig, upplåta

den nya skolbyggnaden åt kommissionen för sådan yrkesutbildning. Kommissionen

åtog sig å sin sida att till landstinget erlägga skälig ersättning för

den merkostnad för landstinget, som till följd av skollokalens utnyttjande

för den av kommissionen ledda utbildningsverksamheten kunde beräknas

uppkomma, då lokalerna sedan ifrågavarande verksamhet upphört, skulle

iordningställas för yrkesutbildning genom organ för landstinget.

Efter träffandet av detta avtal har verkstadsskolbyggnaden färdigställts

i landstingets regi. Enligt inhämtade uppgifter har byggnaden helt uppförts

med anlitande av lejd arbetskraft, förutom smidesarbetet för vissa trappräcken

m. m., vilket arbete utförts av verkstadsskolans elever, men materialet

bekostats av landstinget. Någon hyra lärer icke hava erlagts till landstinget

av kommissionen för de nya skollokalernas utnyttjande.

Beträffande denna byggnad har i proposition 1941: 71 uttalats, att statsbidrag

såsom ersättning för redan nedlagda kostnader kunde befinnas skäligt.

I proposition 1942: 171 erinras om att byggnaden inrättats i syfte att bliva

erkänd såsom central verkstadsskola. Det synes uppenbart, att landstinget

vid sina åtgöranden i fråga ständigt utgått ifrån, att sådant statsbidrag skulle

utgå och i god tro handlat därefter.

Verkstadsskolbyggnaden, som blev färdig att helt tagas i bruk den 7

januari 1941, har enligt uppgift sedan dess av arbetsmarknadskommissionen

utnyttjats för omskolning av arbetskraft till den 1 augusti 1942, då landstinget

började att driva verkstadsskolan.

Byggnaden synes vara uppförd med goda materialier och med tillämpning

av bästa arbetsmetoder. Plandispositionen synes vara för ändamålet väl

avpassad. Byggnadsstandarden är möjligen något hög enligt de krav på sparsamhet,

som nu uppställas. Sålunda är portomfattning m. m. tillverkad av

granit och trapphallarnas golv, trappsteg samt vissa fönsterbänkar utförda

av kalksten, varjämte i en del fall kopparplåt kommit till användning. Emellertid

måste framhållas, att materialierna, i all synnerhet till golv i verkstäder,

valts med hänsyn till ändamålsenlighet och nedbringande av kostnader

för underhåll. Det allmänna intrycket av byggnadens beskaffenhet är

fördelaktigt och anger ett gott resultat av sättet för byggnadsarbetets genomförande.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts ''proposition nr £55.

De nuvarande sju avdelningarna beräknas inom kort kunna utökas med

tre avdelningar, nämligen en avdelning för bilreparatörer eller flygmekaniker,

en avdelning för elektriker och en avdelning för målare. Elevantalet skulle i

sådant fall komma att uppgå till omkring 150.

Det under byggnad varande elevhemmet är avsett för 150 elever och

väntas bliva färdigt den 1 augusti 1943. Till förläggningsutrymme nu provisoriskt

anordnade lokaler inom verkstadsskolbyggnaden — förutom rörarbetaravdelningen

vissa lärosalar för teoretisk undervisning — kunna då

tagas i anspråk för undervisningen till fördel för en mera rationell drift av

densamma än för närvarande.

Av de tre planerade nya avdelningarna för bilreparatörer eller flygmekaniker,

elektriker och målare avses avdelningen för bilreparatörer eller flygmekaniker

att förläggas till den verkstadslokal, som förut varit avsedd till

mureriavdelning men nu tillfälligt disponeras av rörarbetaravdelningen. Frågan

var avdelningarna för elektriker och målare skola erhålla sina lokaler uppgives

vara ställd på framtiden. Enligt utredningsmannens mening bör åtminstone

en av dessa avdelningar kunna beredas lokalutrymme i den våning, som

nu helt disponeras av snickeriavdelningen. Denna avdelning torde nämligen

icke behöva hela det nu disponerade utrymmet.

Med skrivelse till skolöverstyrelsen den 25 april 1942 överlämnade förvaltningsutskottet

en av tvenne revisorer bestyrkt redogörelse för av landstinget

havda kostnader intill den 25 april 1942 för uppförande av verkstadsskolbyggnaden,

enligt vilken kostnaderna uppgått till 572,264 kronor 54 öre.

Vid utredningsmannens besök lämnades en ny specifikation å byggnadskostnaderna

för tiden den 15 september 1939—den 30 juni 1942, slutande å

579,116 kronor 71 öre.

Innan verkstadsskolbyggnaden bleve fullt färdig, uppgåvos följande arbeten

behöva utföras till nedan angivna kostnader, nämligen:

Durkplåtsbetäckning över värmepannorna .............. kronor 2,030

Telferanordning m. m. för transport av ved från bränslerummet

till pannrummet................................ » 3,190

Installation av varmluftsaggregat i

snickeriverkstaden.................................. » 2,360

smedjan .......................................... » i’g60

virkestorken ....................................... » 1,200

Summa kronor 10,740.

I ovannämnda kostnadsbelopp, 579,116 kronor 71 öre, ingår en post å

219 kronor 87 för komplettering av värme- och sanitetsteknisk anläggning

på grund av rörarbetaravdelningens utnyttjande som förläggningslokal för

elever. Denna post samhör rätteligen med kostnaden för elevhemmet och

avser dessutom åtgärder för en provisorisk anordning, varför den icke bör

upptagas i detta sammanhang.

Hittills av landstinget för byggnadsföretaget havda utgifter, vilka böra i

förevarande fall godtagas, utgöra (579,116:71—219:87 =) 578,896 kronor

84 öre eller i runt tal 578,900 kronor.

De härutöver beräknade i det föregående omförmälda kostnaderna för

Bihang till riksdagens protokoll 19li3. 1 sami. Nr 266. 1

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 255.

ännu icke utförda kompletteringsarbeten, för vilka statsbidrag emellertid

icke i detta sammanhang torde kunna utgå, föranleder följande uttalande

från utredningsmannen.

Durkplåtsbetäckningen över värmepannorna synes vara behövlig. Pannorna

äro nämligen konstruerade för övereldning, varför transporten av

bränslet till eldningsöppningama för närvarande äger rum direkt på pannornas

takplåtar. Likaledes torde telferanordningen för framförandet av det

buntade bränslet till eldningsöppningama vara erforderlig. Installationerna

av varmluftsaggregat i snickarverkstaden, smedjan och virkestorken äro

likaledes av behovet påkallade för tillförsel av förvärmd friskluft för ventilationsändamål.

De för dessa arbeten beräknade kostnaderna, sammanlagt

10,740 kronor, synas skäliga och torde stödja sig på infordrade anbud. Skulle

statsbidrag för dessa arbetsposter sedermera efter särskild framställning

kunna ifrågakomma, torde de verkliga kostnaderna för desamma böra i vanlig

ordning verifieras.

Sammanfattningsvis har utredningsmannen anfört, att han funne den

uppförda verkstadsskolbyggnaden vara av god beskaffenhet samt innehålla

lämpliga lokaler för en verkstadsskola för Västerbottens län samt att han

förty tillstyrkte, att statsbidrag utginge för hittills havda byggnadskostnader

med hälften av ovannämnda belopp, 578,900 kronor, eller sålunda med

289,450 kronor.

Skolöverstyrelsen har funnit sig böra tillstyrka det av utredningsmannen

föreslagna bidragsbeloppet å 289,450 kronor.

Statskontoret har anfört följande.

Den föreliggande utredningen giver vid handen, att de hittillsvarande

byggnadskostnad^^ kunna uppskattas till i runt tal 578,900 kronor. Enligt

utredningsmannens förslag skulle statsbidraget således utgöra 289,450

kronor. Även om måhända viss tvekan kan råda rörande skäligheten av det

föreslagna beloppet i betraktande av att landstinget tillerkänts bidrag upp

till 217,500 kronor för uppförande av nytt elevintemat, vill statskontoret

dock — med hänsyn särskilt till att landstinget torde haft grundad anledning

förvänta, att ersättning skulle beredas med 50 procent av havda byggnadskostnader

— icke framställa någon erinran mot att statsbidrag utgår

i huvudsaklig överensstämmelse med det framlagda förslaget. Ämbetsverket

har konstaterat, att, sedan landstinget i april 1942 lämnat en närmare

specifikation å byggnadskostnaderna, vilka kostnader uppskattats till i runt

tal 572,000 kronor, vissa kompletteringsarbeten vidtagits, _ som dragit en

kostnad av cirka 7,000 kronor. Då en del av dessa arbeten icke synas hava

varit oundgängligen nödvändiga och beloppet för övrigt icke är av någon

större storleksordning, torde till grund för bidragets utmätande i första hand

böra läggas nyssnämnda belopp av 572,000 kronor. Statsbidraget skulle i

enlighet härmed kunna beräknas till 286,000 kronor. Av utredningsmannens

redogörelse framgår emellertid vidare, att byggnadsstandarden i vissa avseenden

är väl hög enligt de krav på återhållsamhet härutinnan, som numera

pläga uppställas. Statskontoret föreslår förty, att statsbidraget jämkas

ytterligare något nedåt eller till 280,000 kronor.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. May.ts proposition nr 255.

Till bedömande föreligger nu frågan om statsbidrag till sådana kostnader

för lokalanskaffning, vilka av huvudmännen för vissa centrala verkstadsskolor

bestritts före skolornas erkännande såsom centrala verkstadsskolor.

Dessa ersättningsfrågor, vilka varit föremål för utredning genom särskild

av Kungl. Majit förordnad utredningsman, avse Karlskrona stads centrala

verkstadsskola, Värmlands läns centrala verkstadsskola i Östanås, Gävleborgs

läns centrala verkstadsskola i Tönshammar, Västernorrlands läns

centrala verkstadsskolor å Sandö och i Sundsvall samt Västerbottens läns

centrala verkstadsskola i Vännäs. Av ifrågavarande sex verkstadsskolor —

vilka erkänts såsom centrala verkstadsskolor från och med den 1 juli 1942,

verkstadsskolan i Tönshammar för en tid av fem år — ha de fem förstnämnda

inrättats såsom verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom och åtnjutit

understöd såsom sådana intill nyssnämnda tidpunkt. För dessa verkstadsskolor

ha tagits i anspråk vissa lokaler, vilka förut använts för arbetslöshetsskolorna

och för vilkas anskaffning statsbidrag begärts. Verkstadsskolan

i Vännäs ater har inrättats i syfte att bliva erkänd såsom central

verkstadsskola. Före skolans erkännande såsom central verkstadsskola har

emellertid av skäl, som av den lämnade redogörelsen närmare framgår, för

skolans räkning uppförts en verkstadsskolbyggnad, för vilken statsbidrag

likaledes begärts.

Vad Karlskrona stads centrala verkstadsskola beträffar avser ersättningsfrågan

vissa lokaler för undervisning och administration, vilka äro inrymda

i tre byggnader, i handlingarna betecknade B 1, B 2 och B 4. Byggnaderna

B 1 och B 2 ha efter stadens förvärv av desamma undergått ombyggnad,

medan byggnaden B 4 nyuppförts. Kostnaderna för dessa tre byggnader ha

från stadens sida angivits till 74,000 kronor för byggnaden B 1, varav 50,000

kronor för byggnadens värde före ombyggnaden, till 207,000 kronor för

byggnaden B 2, varav 90,000 kronor för byggnadens värde före ombyggnaden,

och till 49,000 kronor för nybyggnaden B 4. Av närmare angivna skäl

anser utredningsmannen de för byggnaderna B 1 och B 2 angivna värdena

före desammas ombyggnad böra minskas med 12,500 kronor respektive

22,500 kronor och stadens kostnader för de tre byggnaderna böra beräknas

till (74,000—12,500 =) 61,500 kronor för byggnaden B 1, till (207,000 —

— 22,500 =) 184,500 kronor för byggnaden B 2 och till 49,000 kronor för

byggnaden B 4. Då byggnaden B 2 emellertid inrymmer lokaler både för

den centrala verkstadsskolan och de kommunala yrkesskolorna i Karlskrona,

av vilka lokaler vissa gemensamt disponeras av verkstadsskolan och yrkesskolorna,

anser utredningsmannen, att endast en tredjedel av ovannämnda

för samma byggnad beräknade kostnadsbelopp å 184,500 kronor eller 61,500

kronor bör påföras verkstadsskolan. Den sammanlagda kostnad, varå statsbidrag

enligt utredningsmannens förslag bör beräknas, uppgår sålunda till

(61,500 -f- 61,500 -f- 49,000 =) 172,000 kronor. Enligt utredning smannens

Departe
mentschefen.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 255.

förslag bör statsbidrag utgå med hälften av sistnämnda belopp eller sålunda

med 86,000 kronor. Utredningsmannens förslag, som tillstyrkts av skolöverstyrelsen

men avstyrkts av statskontoret, anser jag mig kunna godtaga

och tillstyrker alltså, att Karlskrona stad tillerkännes statsbidrag med

86,000 kronor för de kostnader, varom här är fråga.

Värmlands läns landstings centrala verkstadsskola disponerar vissa landstinget

tillhöriga byggnader, vilka blivit lediga genom avveckling av landstingets

skyddshem för gossar i Älvåsen. Då dessa byggnader icke anskaffats

för den till central verkstadsskola ombildade arbetslöshetsskolan, anser jag

i likhet med skolöverstyrelsen och statskontoret, att statsbidrag icke bör

utgå till kostnaderna för byggnadernas anskaffning. På byggnaderna ha emellertid

nedlagts vissa kostnader efter verkstadsskolans inrättande, uppgående

till i runt tal 17,500 kronor. Utredningsmannen och skolöverstyrelsen ha tillstyrkt,

att statsbidrag utgår till dessa kostnader, medan statskontoret ansett

kostnaderna icke vara av den storleksordning, att landstinget skäligen bör

tillerkännas ersättning härför. För egen del anser jag mig böra tillstyrka,

att statsbidrag utgår till sistnämnda kostnader med av utredningsmannen

föreslaget och av överstyrelsen tillstyrkt belopp, 8,750 kronor.

Såsom förut nämnts har Gävleborgs läns landstings centrala verkstadsskola

erkänts såsom central verkstadsskola för en tid av allenast fem år.

Detta har skett med hänsyn till att skolöverstyrelsen icke ansett sig kunna

annat än för viss övergångstid godkänna de för den centrala verkstadsskolan

avsedda lokalerna i den utsträckning landstinget räknat med. Av vad

utredningsmannen anfört framgår, att landstinget uppdragit åt styrelsen

för verkstadsskolan att göra en förutsättningslös utredning rörande skolans

förläggning. Vid denna utredning torde det av utredningsmannen skisserade

byggnadsprogrammet närmare böra prövas. Då oklarhet råder örn verkstadsskolans

framtida förläggning och lokalförhållanden, kan jag i likhet med

statskontoret icke nu tillstyrka, att landstinget tillerkännes statsbidrag för

här berörda kostnader. Frågan härom torde få upptagas till förnyad prövning,

sedan förenämnda utredning verkställts.

Utredningsmannen har beräknat anskaffningskostnaderna intill utgången

av budgetåret 1941/42 för de lokaler för undervisning, administration och

elevinternat vid Västernorrlands läns landstings centrala verkstadsskola å

Sandö, för vilka statsbidrag begärts, till i runt tal 318,500 kronor och tillstyrkt

statsbidrag med hälften av detta belopp eller sålunda med 159,250

kronor. Skolöverstyrelsen har tillstyrkt detta statsbidragsbelopp. Utredningsmannens

förslag har icke föranlett annan erinran från statskontorets sida,

än att ämbetsverket ansett, att det av utredningsmannen godtagna värdet,

16,000 kronor, för byggnaden nr 23 a, vilken inrymmer måleriverkstad samt

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 255.

i övre våningen pensionärsbostäder, borde minskas med den del, som skäligen

kunde anses belöpa på pensionärsbostäderna, vilka icke syntes kunna

utnyttjas på något för skolan ändamålsenligt sätt. Med hänsyn härtill har

statskontoret föreslagit, att det av utredningsmannen förordade bidraget,

159,250 kronor, avrundas nedåt till 150,000 kronor. Då det av utredningsmannen

föreslagna bidragsbeloppet utgör hälften av de av utredningsmannen

beräknade lokalanskaffningskostnaderna, innebär den av statskontoret

förordade sänkningen av bidragsbeloppet i realiteten, att nämnda anskaffningskostnader

av statskontoret reduceras med 18,500 kronor eller med högre

belopp än det av utredningsmannen för ifrågavarande byggnad godtagna

värdet, 16,000 kronor. Även om en viss reduktion av bidragsbeloppet på av

statskontoret anfört skäl kunde övervägas, bör den i allt fall icke bli så stor

som statskontoret föreslagit. Emellertid får jag erinra, att för verkstadsskolans

räkning disponeras vissa lokaler, för vilka statsbidrag icke begärts, enär

landstinget ansett dem böra ersättas med andra lokaler genom nybyggnad,

men som utredningsmannen ansett böra bibehållas och utnyttjas såsom hittills,

samt att i de av utredningsmannen angivna lokalanskaffningskostnaderna

icke ingår ett belopp av 1,850 kronor, som beräknats komma att under

budgetåret 1942/43 åtgå för färdigställande av en av bostadsbyggnaderna

för eleverna. Med hänsyn till vad jag sålunda framhållit anser jag mig böra

tillstyrka, att landstinget tillerkännes statsbidrag för sina havda kostnader

för anskaffning av lokaler för verkstadsskolan å Sandö i huvudsaklig överensstämmelse

med utredningsmannens förslag med ett till jämnt tusental

kronor avrundat belopp av 159,000 kronor.

De kostnader, som utredningsmannen ansett böra läggas till grund vid

beräknandet av statsbidrag till anskaffning av lokaler för Västernorrlands

läns landstings centrala verkstadsskola i Sundsvall, uppgå enligt utredningsmannens

beräkningar till 325,950 kronor. I detta belopp ingår jämväl

värdet av två i våningen två trappor i skolfastighetens västra flygelbyggnad

till skolans rektor och husmor upplåtna bostadslägenheter,

vilka avsetts skola efter ombyggnad tagas i anspråk såsom undervisningslokaler.

Statskontoret har ansett, att värdet av dessa bostäder icke bör

medräknas vid bidragets bestämmande. Sammanlagda värdet av bostäderna

bär statskontoret ansett kunna beräknas till 25,000 kronor. Skolöverstyrelsen

har lämnat utredningsmannens beräkningar utan erinran samt tillstyrkt

statsbidrag med av utredningsmannen föreslaget belopp, 162,975 kronor,

medan statskontoret av nyssnämnda anledning ansett bidraget böra reduceras

till 150,000 kronor. Då nämnda bostadslägenheter avses skola tagas i anspråk

för undcrvisningsändamål, anser jag det lämpligt, att värdet av desamma

nu medräknas vid bidragets bestämmande. Den del av bidraget, som

kan anses belöpa på bostadslägenheterna, torde dock icke böra utbetalas,

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 855.

förrän landstinget visat, att desamma tagits i anspråk för undervisningsändamål.

Värdet av bostadslägenheterna torde enligt vad jag inhämtat icke

böra uppskattas till högre belopp än 15,000 kronor. Jag anser mig böra tillstyrka,

att statsbidrag må utgå till landstinget för de kostnader, varom här

är fråga, med av utredningsmannen föreslaget belopp, 162,975 kronor. Härav

torde dock ett belopp av 7,500 kronor icke böra utbetalas, förrän nyss angivna

villkor uppfyllts.

Enligt utredningsmannens förslag bör till grund för utmätande av statsbidrag

till byggnadskostnaderna för den för Västerbottens läns landstings centrala

verkstadsskola uppförda verkstadsskolbyggnaden läggas ett kostnadsbelopp

av 578,900 kronor. I detta belopp ingår icke kostnaderna för vissa

för byggnadens färdigställande erforderliga arbeten, vilka kostnadsberäknats

till 10,740 kronor. Utredningsmannen har föreslagit, att bidrag skall utgå

med hälften av förstnämnda kostnadsbelopp eller sålunda med 289,450 kronor,

medan statskontoret av skäl, som jag i huvudsak kan biträda, ansett

bidraget böra sänkas till 280,000 kronor. Då emellertid för byggnadens färdigställande

vissa kostnader tillkomma, vilka skäligen böra tagas i beaktande

vid utmätande av ifrågavarande bidrag, anser jag mig kunna tillstyrka, att

landstinget tilldelas statsbidrag för de kostnader, varom här är fråga, med

ett till 285,000 kronor jämkat belopp.

I kungörelsen 1941: 716 angående statsbidrag till centrala verkstadsskolor

stadgas såsom villkor för statsbidrag till byggnadsarbeten, bland annat, att

huvudmannen i till länsstyrelsen avgiven förbindelse förpliktat sig att icke

utan Kungl. Maj:ts medgivande använda skolans (elevintematets) byggnader

till annat än det därmed avsedda ändamålet samt att, därest nämnda villkor

icke fullgöres eller därest Kungl. Maj:t medgiver nedläggande av skolan

(elevinternatet) helt eller delvis, återbetala uppburet statsbidrag eller så stor

del därav, som av Kungl. Maj:t bestämmes. Jag utgår från, att nu angivna

villkor skola vinna tillämpning jämväl med avseende å rätten till de statsbidrag,

varom nu är fråga.

Sammanlagda beloppet av de av mig tillstyrkta bidragen uppgår till

(86,000 + 8,750 + 159,000 -f 162,975 + 285,000 =) 701,725 kronor. Medel

för ifrågavarande ändamål torde böra för nästa budgetår beräknas under

förslagsanslaget till bidrag till inrättande av centrala verkstadsskolor m. m.

Härtill återkommer jag i det följande.

Av riksdagen torde böra inhämtas medgivande, att statsbidrag må utgå

till Karlskrona stad, Värmlands läns landsting, Västernorrlands läns landsting

och Västerbottens läns landsting såsom ersättning för sådana kostnader

för anskaffning av undervisningslokaler m. m., som bestritts före skolas

erkännande såsom central verkstadsskola, med av mig i det föregående angivna

belopp. Härom gör jag hemställan i det följande.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 255.

55

III. Anslagsberäkningar.

1. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för

yrkesundervisning: Understöd åt kommunala

anstalter för yrkesundervisning.

Belastningen på de för detta ändamål under nedannämnda budgetår anvisade

anslagen utgör enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning:

Budgetår

1937/38 ............ 1

1938/39 ............ 2

1939/40 ............ 2

1940/41 ............ 2

1941/42 ............ 2

Anslag

kronor

Nettoutgift

kronor

,860,000

2,474,800

,400,000

2,456,300

,600,000

2,299,900

,400,000

2,140,500

,300,000

2,218,400.

För innevarande budgetår har för ändamålet anvisats ett anslag av

2.400.000 kronor. Anslaget är uppdelat på två poster, en till understöd till

avlöning av lärare på förslagsvis 2,050,000 kronor och en till understöd till

undervisningsmateriel på förslagsvis 350,000 kronor.

Alltsedan budgetåret 1940/41 gälla vissa restriktiva bestämmelser i fråga

om beviljande av understöd. Sålunda har skolöverstyrelsen att vid prövning

av ansökningar örn statsunderstöd tillämpa strängare bedömningsgrunder vad

beträffar understöd till vissa kortare kurser och till språkundervisning samt

till anskaffande av undervisningsmateriel. Härjämte har en höjning föreskrivits

beträffande det minimiantal elever vid yrkesskolkurs, som erfordras

för att statsunderstöd skall kunna utgå. Å andra sidan har statsunderstödet

till undervisning i husligt arbete för innevarande budgetår undergått en

provisorisk höjning, varigenom löneställningen för lärarinnor i husligt arbete

i stort sett kommit i paritet med lönenivån för skolkökslärarinnorna vid

f ortsättningsskolorna.

Skolöverstyrelsen har föreslagit, att anslaget för nästa budgetår höjes med

300.000 kronor till 2,700,000 kronor, och därvid anfört huvudsakligen följande.

För budgetåret 1942/43 ha understöd sökts med cirka 2,521,550 kronor

för avlöning av lärare och med omkring 468,599 kronor till undervisningsmateriel

eller tillhopa med cirka 2,990,149 kronor. Överstyrelsen har beviljat

understöd med cirka 2,487,528 kronor till avlöning av lärare och med omkring

388,203 kronor till undervisningsmateriel eller tillhopa med cirka

2,875,731 kronor. De oavgjorda ansökningarna sluta på sammanlagt omkring

6,954 kronor.

En jämförelse mellan de sökta understöden för budgetåren 1941/42 och

1942/43 visar en ökning i anslagsbehovet med omkring 242,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

5G Kungl. Majlis proposition nr 255.

Endast en obetydlig del av ökningen är att hänföra till undervisningsmateriel,

medan ökningen i övrigt avser lärarlöner. Denna omständighet torde bero

på en sträng återhållsamhet från kommunernas sida i fråga om undervisningsmateriel

och torde säkerligen kunna sättas i samband med de mycket

starka beskärningar av de sökta understöden till undervisningsmateriel, som

överstyrelsen fann sig nödsakad vidtaga för budgetåret 1941/42 för att ej

behöva överskrida anslagets belopp. Fråga är örn icke denna återhållsamhet

i fråga om undervisningsmateriel måste synas väl stark, om man tager i betraktande

den utveckling av skolornas verksamhet, som tagit sig uttryck i ett

ökat behov av understöd till lärarlöner, och till den för budgetåret 1941/42

gjorda starka understödsbeskärningen.

Överstyrelsen hänvisar till sin i 1942 års åttonde huvudtitel behandlade

framställning rörande mildring i fråga örn den snäva understödstilldelning,

som ansågs böra ifrågakomma under budgetåret 1941/42. För budgetåret

1942/43 har överstyrelsen icke ansett sig kunna vidtaga så rigorösa beskärningar

av de sökta understöden som för budgetåret 1941/42 utan inskränkt

sig till att i samråd med statens arbetsmarknadskommission utrangera sådana

kurser, som kunde anses mindre viktiga för de ifrågavarande yrkena. Dessa

utrangeringar ha dock icke kunnat givas en sådan omfattning, att vidkommande

yrkens utbildningsbehov därigenom kunde bli tillbakasatt. För att

helt kunna kontrollera, vilka kurser som komma att anordnas vid de särskilda

skolorna, har överstyrelsen föreskrivit, att under budgetåret 1942/43

statsunderstöd icke må utan överstyrelsens särskilda medgivande utgå för

kurser, som icke upptagits i årets understödsansökning, även om undervisningsplan

tidigare fastställts för desamma av överstyrelsen och det beviljade

understödet skulle lämna tillgång därtill genom att andra, i ansökningen

uppgivna kurser av någon anledning icke komme till stånd.

Medelsförbrukningen för budgetåret 1941/42 har, trots de av överstyrelsen

vid understödsbeviljandet i besparingssyfte gjorda starka nedskärningarna,

med mer än 53,000 kronor understigit det understödsbelopp, som beviljats.

För budgetåret 1942/43 torde man, med hänsyn till de beviljade understödens

belopp och till att förhandsnedskärningar icke vidtagits i samma grad

som föregående år, böra räkna med ett avsevärt större belopp, som icke kommer

att uttagas av understöden. En medelsförbrukning av omkring 2,700,000

kronor torde därför böra påräknas. Beträffande budgetåret 1943/44 utgår

överstyrelsen från att nu gällande restriktioner skola bibehållas. Även om så

sker, torde understödsbehovet för detta budgetår icke kunna räknas lägre än

nyssnämnda belopp 2,700,000 kronor, varav 2,350,000 kronor torde böra

avses till lärarlöner och 350,000 kronor till undervisningsmateriel.

Vid min anmälan i fjol av anslagsbehovet till ifrågavarande ändamål

betonade jag, att den stränga återhållsamhet i fråga om understödstilldelningen,

som under budgetåren 1940/42 tillämpats, haft ogynnsamma återverkningar

på yrkesundervisningen; en fortsatt, lika sträng återhållsamhet

vore därför icke tillrådlig. Riksdagen gjorde icke någon erinran mot detta

mitt uttalande. Skolöverstyrelsen har med anledning härav för innevarande

budgetår kunnat tillmötesgå de understödssökande i väsentligt ökad utsträckning.

Jag finner icke anledning till erinran mot de grunder, som överstyrelsen

härvid efter samråd med arbetsmarknadskommissionen tillämpat.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 255.

En följd av denna mindre restriktiva politik är givetvis, att anslagsbehovet

stigit. Ett ökat medelsbehov torde dessutom uppstå genom att flygmekanikeravdelningar

inrättas vid kommunala anstalter för yrkesundervisning. Jag

har i det föregående förordat, att understöd till kostnader för driften av flygmekanikeravdelningar,

som inrättas vid sådana anstalter, skola utgå från

ifrågavarande anslag. Detta medför, att från detta anslag skola i fortsättningen

bestridas — förutom understöd till lärarlöner och undervisningsmateriel

— jämväl understöd till vissa hyreskostnader. Med hänsyn till att

enligt hittillsvarande erfarenhet en väsentlig del av de beviljade understöden

av en eller annan anledning icke till fullo utnyttjas, torde det vara tillräckligt,

att anslaget för nästa budgetår höjes med av överstyrelsen föreslaget

belopp, 300,000 kronor, till 2,700,000 kronor. Jag förutsätter, att Kungl.

Maj:t under nästa budgetår liksom under innevarande skall äga medgiva

sådan uppmjukning av statsbidragsbestämmelserna, som må föranledas av

utvecklingen på arbetsmarknaden eller eljest kan befinnas erforderlig.

2. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för

yrkesundervisning: Bidrag till inrättande av centrala

verkstadsskolor m. m.

Anslag till centrala verkstadsskolor ha uppförts å riksstaten först från och

med budgetåret 1942/43. Ur nu ifrågavarande anslag, som är uppfört med

1,000,000 kronor, skall gäldas statsbidrag jämlikt kungörelsen 1941: 716

angående statsbidrag till centrala verkstadsskolor, i vad avser bidrag till

engångskostnader för undervisningen (§§ 2—4) samt bidrag till kostnader

för anordnande av elevinternat (§ 12), dock ej hyreskostnader för sådant

internat.

Skolöverstyrelsen har hemställt, att anslaget måtte för nästa budgetår

uppföras med 1,680,000 kronor. Det sålunda föreslagna anslagsbeloppet motsvarar

det sammanlagda bidragsbelopp till engångskostnader, som överstyrelsen

på grundval av föreliggande ansökningshandlingar ansett sig böra

preliminärt beräkna för inrättande av planerade centrala verkstadsskolor i

Växjö, Eskilstuna och Övertorneå.

Det högsta sammanlagda belopp, som jämlikt Kungl. Maj:ts hittills meddelade

beslut må utgå från förevarande anslag, utgör i runt tal 1,406,500

kronor. Jag håller för sannolikt, att större delen av detta belopp kommer att

belasta anslaget för innevarande budgetår. Medelsbehovet för nästa budgetår

är beroende av många faktorer, som nu icke kunna överblickas. Skäl

torde därför i och för sig tala för, att anslaget för nästa budgetår uppföres

med oförändrat belopp, 1,000,000 kronor. Jag har emellertid i det föregående

tillstyrkt bidrag med sammanlagt 701,725 kronor såsom ersättning till huvudmännen

för vissa centrala verkstadsskolor för havda kostnader för lokalanskaffning

och därvid anfört, att medel för ändamålet torde böra beräknas

Departe
mentschefen.

s. 58 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

58 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 255.

under ifrågavarande anslag för nästa budgetår. Med hänsyn härtill anser jag

mig böra förorda, att anslaget för budgetåret 1943/44 höjes med 700,000

kronor till 1,700,000 kronor.

3. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för

yrkesundervisning: Bidrag till driften av centrala

verkstadsskolor.

Fran ifrågavarande anslag, som för innevarande budgetår är uppfört med

500,000 kronor, bestridas statsbidrag jämlikt §§ 5—10 kungörelsen 1941: 716

ävensom statsbidrag till förhyrande av lokaler för elevinternat.

Skolöverstyrelsen har hemställt, att anslaget måtte för nästa budgetår

höjas till 832,400 kronor. Vid anslagsberäkningen har överstyrelsen ansett

sig kunna utgå från att medel till ifrågavarande ändamål under nästa budgetår

komme att erfordras endast för de centrala verkstadsskolor, som redan

under innevarande budgetår äro i verksamhet.

Mot skolöverstyrelsens anslagsberäkning har jag i och för sig icke funnit,

anledning till erinran. Då emellertid enligt vad jag i det föregående förordat

bidrag till driften av flygmekanikeravdelningar, som anordnas vid centrala

verkstadsskolor, skola bestridas från förevarande anslag, torde en höjning

av anslaget utöver vad överstyrelsen föreslagit vara påkallad. Jag anser mig

böra förorda, att anslaget för nästa budgetår uppföres med 900,000 kronor,

vilket innebär en anslagshöjning med 400,000 kronor.

4. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för

yrkesundervisning: Understöd åt verkstadsskolor

för viss arbetslös ungdom.

Belastningen på de för detta ändamål under nedannämnda budgetår anvisade

anslagen utgör enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning:

Budgetår

Anslag

kronor

Nettoutgift

kronor

1937/38 ......

...... 700,000

1,089,741

1938/39 ......

...... 1,250,000

1,163,887

1939/40 ......

...... 1,025,000

1,235,379

1940/41 ......

...... 1,050,000

1,036,645

1941/42 ......

...... 1,040,000

937,580.

För innevarande budgetår har för ändamålet anvisats ett anslag av 580,000

kronor. Den betydande minskning av anslaget, som sålunda vidtagits för

detta budgetår, har föranletts av att vissa verkstadsskolor, som åtnjöto understöd

från förevarande anslag, beräknades komma att omorganiseras till

centrala verkstadsskolor från och med ingången av budgetåret 1942/43.

Ur anslaget utgå för närvarande bidrag till verkstadsskolor i Byske (Västerbottens

län), Gimo (Stockholms och Uppsala län) samt Lysekil, Mölndal

och Uddevalla (Göteborgs och Bohus län).

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 255.

Skolöverstyrelsen har hemställt, att anslaget för nästa budgetår måtte

uppföras med ett till 451,000 kronor minskat belopp. Vid anslagsberäkningen

har överstyrelsen utgått från, att ovannämnda fem arbetslöshetsskolor

under budgetåret 1943/44 komme att bedriva sin verksamhet i samma

omfattning som under innevarande budgetår och under oförändrade bidragsvillkor.

Göteborgs och Bohus läns landsting har i skrivelse den 15 december 1942

— med förmälan att 1942 års landsting beslutat att uppskjuta frågan om

organiserandet av en central verkstadsskola för landstingsområdet till 1943

års landstingssammanträde i och för ytterligare utredning av nämnda fråga

— hemställt, att arbetslöshetsskolorna i Lysekil, Mölndal och Uddevalla

måtte få fortsätta sin verksamhet jämväl under budgetåret 1943/44 under

oförändrade villkor.

Innan resultatet av den pågående utredningen rörande möjligheten att taga

någon av verkstadsskolorna för arbetslös ungdom i Göteborgs och Bohus län

i anspråk för utbildning av flygmekaniker föreligger, kan anslagsbehovet för

nästa budgetår icke beräknas med någon större säkerhet. Det torde dock

vara försvarligt att vidtaga en sänkning av anslaget med 80,000 kronor till

500,000 kronor.

5. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för

yrkesundervisning: Stipendier åt elever vid kommunala

och enskilda anstalter för yrkesundervisning.

De för detta ändamål under nedannämnda budgetår anvisade anslagen

och belastningen å dessa anslag enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning

framgå av följande sammanställning:

Budgetår

Anslag

kronor

Belastning

kronor

1938/39 ........

........ 650,000

883,194

1939/40 ........

........ 700,000

863,443

1940/41 ........

........ 730,000

760,931

1941/42 ........

........ 730,000

862,708

1942/43 ........

........ 800,000.

Alltsedan budgetåret 1940/41 gäller, att skolöverstyrelsen vid prövning

av ansökningar om stipendieanslag skall iakttaga skärpt behovsprövning.

Beträffande innebörden härav torde få hänvisas till 1940 års åttonde huvudtitel,

sid. 232 f.

Skolöverstyrelsen har föreslagit, att anslaget för nästa budgetår uppräknas

med 200,000 kronor till 1,000,000 kronor.

För budgetåret 1941/42 ha av överstyrelsen beviljade understöd till här

ifrågavarande ändamål uppgått till cirka 911,847 kronor. Jämfört med närmast

föregående budgetår har en avsevärd ökning inträtt, vilken torde ha

Departe
mentschefen.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Departe
mentschefen.

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 255.

sin orsak i de på grund av tidsförhållandena försämrade ekonomiska förhållandena

i många av de hem, från vilka skolornas elever komma, av vilken

omständighet följer, att eleverna i större utsträckning än eljest måste anses

såsom behövande.

För budgetåret 1942/43 anser sig överstyrelsen nödsakad att räkna med

minst lika svag och kanske ännu svagare ekonomi i de hem, från vilka eleverna

komma. Till detta kommer, att ansökningarna om understöd till skolornas

verksamhet för nämnda budgetår visa en jämförelsevis stark utveckling

på hithörande skolområde. Anslaget för innevarande budgetår torde därför

i ej ringa grad komma att överskridas.

För budgetåret 1943/44 lärer man icke kunna som regel räkna med en förbättring

av hemmens ekonomiska förhållanden. Överstyrelsen anser sig icke

överskatta behovet, då överstyrelsen utgår från ett anslagsbehov för budgetåret

1943/44 å minst 1,000,000 kronor.

Den nu vid stipendieutdelningen tillämpade strängare behovsprövningen

bör tillämpas jämväl under budgetåret 1943/44. Såsom skolöverstyrelsen

framhåller torde likväl en betydande ökning av medelsåtgången vara att

motse. Enligt vad jag i det föregående förordat skola vidare stipendier till

elever vid flygmekanikeravdelningar, som inrättas vid kommunala anstalter

för yrkesundervisning, utgå från ifrågavarande anslag. Med hänsyn härtill

anser jag mig böra förorda, att anslaget för nästa budgetår höjes med 200,000

kronor till 1,000,000 kronor.

6. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för

yrkesundervisning: Stipendier åt elever vid

centrala verkstadsskolor.

För innevarande budgetår har för ändamålet anvisats ett anslag av 450,000

kronor.

Skolöverstyrelsen har hemställt, att anslaget måtte för nästa budgetår

höjas till 603,500 kronor. I det sålunda föreslagna anslagsbeloppet har överstyrelsen

inräknat medel — i runt tal 41,000 kronor — till stipendier åt

elever vid den planerade centrala verkstadsskolan i Övertorneå, ehuru överstyrelsen

icke ansett sig behöva för nästa budgetår beräkna något anslagsbehov

för driften av verkstadsskolan.

För nästa budgetår torde stipendiemedel behöva beräknas endast till

elever vid sådana centrala verkstadsskolor, som redan nu äro i verksamhet.

Vid vissa av dessa verkstadsskolor torde emellertid verksamheten komma

att utökas under nästa budgetår genom inrättande av flygmekanikeravdelningar.

Enligt vad jag förut förordat böra stipendier till elever vid dessa

avdelningar bestridas från förevarande anslag. Medelsbehovet för nästa

budgetår uppskattar jag till förslagsvis 600,000 kronor, med vilket belopp

anslaget sålunda torde böra uppföras. Detta innebär en anslagshöjning med

150,000 kronor.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 255.

7. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för

yrkesundervisning: Stipendier åt elever vid verkstadsskolor

för viss arbetslös ungdom.

Belastningen på detta anslag har enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning

för nedannämnda budgetår utgjort:

Budgetår

Anslag

kronor

Nettoutgift

kronor

1937/38 ........

....... 270,000

540,685

1938/39 ........

........ 700,000

751,223

1939/40 ........

........ 800,000

629,670

1940/41 ........

........ 900,000

927,822

1941/42 ........

........ 800,000

604,333.

För innevarande budgetår har för ändamålet anvisats ett anslag av 350,000

kronor.

Skolöverstyrelsen har hemställt, att stipendieanslaget för nästa budgetår

måtte nedsättas till 300,000 kronor, och därvid anfört huvudsakligen följande.

För budgetåret 1941/42 har skolöverstyrelsen till elevstipendier vid verkstadsskolorna

för arbetslös ungdom i Byske, Lysekil, Mölndal, Uddevalla och

Gimo beviljat i runt tal 310,000 kronor.

För budgetåret 1943/44 har överstyrelsen för bedömandet av anslagsbehovet

från ovannämnda skolor infordrat preliminära uppgifter rörande antalet

kurser, beräknat antal elever samt behövligt stipendieanslag till de särskilda

skolorna. Det av skolorna beräknade anslagsbehovet slutar på 352,495

kronor. Jämförda med anslagsbehoven för de närmast föregående åren och med

beaktande av det beräknade antalet kurser synas emellertid de från skolorna

inkomna beräkningarna vara hållna i överkant. Under förutsättning att skolornas

verksamhet kommer att fortsätta som hittills, bör enligt överstyrelsens

uppfattning för budgetåret 1943/44 beräknas ett anslagsbehov till ifrågavarande

ändamål av i runt tal 300,000 kronor.

I enlighet med skolöverstyrelsens förslag torde förevarande anslag för nästa

budgetår böra sänkas med 50,000 kronor till 300,000 kronor.

Departe
mentschefen.

8. Utbildande av lärare vid yrkesundervisningen.

Till förevarande ändamål ha för ettvart av nedannämnda budgetår utgått

följande anslag:

1936/37 ........................ kronor 10,000

1937/38 ........................ » 20,000

1938/40 ........................ » 30,000

1940/41 » —

1941/43 ........................ » 30,000.

Anslaget utgick till och med budgetåret 1938/39 såsom reservationsanslag

men förändrades vid 1939 års lagtima riksdag till obetecknat anslag.

Genom beslut den 2 oktober 1942 har Kungl. Majit bemyndigat skolöverstyrelsen

att med anlitande av det för innevarande budgetår anvisade an
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

62 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 255.

slaget anordna två pedagogiska utbildningskurser i Stockholm för yrkeslärare,

därvid överstyrelsen ålagts att i fråga om urvalet av kursdeltagare

från skilda yrken samråda med statens arbetsmarknadskommission. Vidare

har medgivits, att överstyrelsen må utbetala reseersättning och dagtraktamente

till kursdeltagare enligt samma grunder som gällde under budgetåret

1939/40 samt åt kursdeltagare, som avser att bli lärare i beredskapskurs, i

trängande fall ersättning för mistad arbetsförtjänst med högst 12 kronor för

arbetsdag. Sedermera har Kungl. Majit genom beslut den 26 februari 1943

bemyndigat överstyrelsen att med anlitande av samma anslag anordna ytterligare

en pedagogisk utbildningskurs för yrkeslärare, förlagd till Uddevalla.

Skolöverstyrelsen har i sina anslagsäskanden föreslagit oförändrat anslag

för nästa budgetår.

För tillgodoseende av behovet av lämpliga lärare vid flygmekanikeravdelningarna

torde i enlighet med chefens för flygvapnet förslag, för vilket jag

lämnat redogörelse i annat sammanhang, böra anordnas särskilda pedagogiska

utbildningskurser. Kostnaderna för utbildande av omkring 30 lärarkandidater

ha beräknats till omkring 30,000 kronor. Medel för sådan kursverksamhet

torde böra utgå från förevarande anslag. Jag anser det tillräckligt, om anslaget

med hänsyn härtill för nästa budgetår höjes med 15,000 kronor och sålunda

uppföres med 45,000 kronor. Det torde böra ankomma på Kungl. Majit

att efter förslag av skolöverstyrelsen meddela bestämmelser rörande anslagets

disposition. I trängande fall bör liksom hittills kunna utgå ersättning till kursdeltagare

för mistad arbetsförtjänst. Arbetsmarknadskommissionen bör även

i fortsättningen beredas vederbörligt inflytande på kursverksamheten.

IV. Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga sådana jämkningar

i gällande grunder för ej mindre understöd (bidrag)

åt kommunala anstalter för yrkesundervisning, centrala verkstadsskolor

och verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom än

även stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever

vid samma anstalter, som kunna föranledas av vad jag i det

föregående anfört;

2. medgiva att till Karlskrona stad, Värmlands läns landsting,

Västernorrlands läns landsting och Västerbottens läns

landsting såsom huvudmän för centrala verkstadsskolor må

utgå bidrag såsom ersättning för av huvudmännen före skolornas

erkännande som centrala verkstadsskolor havda kost
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 255.

nader för lokalanskaffning med belopp, som av mig i det föregående

angivits;

3. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesunder
visning:

Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning

för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag

av.................................kronor 2,700,000;

4. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesunder
visning:

Bidrag till inrättande av centrala verkstadsskolor

m. m. för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag

av ................................ kronor 1,700,000;

5. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor för

budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag

av .................................. kronor 900,000;

6. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom

för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag

av.................................. kronor 500,000;

7. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till inrättande av flygmekaniker avdelningar

för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag

av .................................. kronor 800,000;

8. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesunder
visning:

Stipendier åt elever vid kommunala och enskilda

anstalter för yrkesundervisning för budgetåret 1943/44 anvisa

ett förslagsanslag av..............kronor 1,000,000;

9. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Stipendier åt elever ''vid centrala verkstadsskolor för

budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag

av .................................. kronor 600,000;

10. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesunder
visning:

Stipendier åt elever vid verkstadsskolor för viss arbetslös

ungdom för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag

av.............................kronor 300,000;

11. till Utbildande av lärare vid yrkesundervisningen för

budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av ... . kronor 45,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Torsten Svensson.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 255.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

I. Anordnande av yrkesutbildning för blivande volontair vid flygvapnet

.................................................. 2

Departementschefen ........................................ 20

II. Statsbidrag till vissa kostnader för centrala verkstadsskolor....... 24

a) Karlskrona stads centrala verkstadsskola ............................ 26

b) Värmlands läns centrala verkstadsskola .............................. 31

c) Gävleborgs läns landstings centrala verkstadsskola .................... 33

d) Västernorrlands läns centrala verkstadsskola å Sandö.................. 38

e) Västernorrlands läns landstings centrala verkstadsskola i Sundsvall...... 42

f) Västerbottens läns landstings centrala verkstadsskola .................. 46

Departementschefen ........................................ 51

III. Anslagsberäkningar......................................... 55

1. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervis
ning:

Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning........ 55

Departementschefen ................................................ 56

2. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervis
ning:

Bidrag till inrättande av centrala verkstadsskolor m. m........... 57

Departementschefen................................................ 57

3. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervis
ning:

Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor.................. 58

Departementschefen................................................ 58

4. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervis
ning:

Understöd åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom.......... 58

Departementschefen ................................................ 59

5. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervis
ning:

Stipendier åt elever vid kommunala och enskilda anstalter för

yrkesundervisning ................................................ 59

Departementschefen................................................ 60

6. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervis
ning:

Stipendier åt elever vid centrala verkstadsskolor................ 60

Departementschefen ................................................ 60

7. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervis
ning:

Stipendier åt elever vid verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom 61

Departementschefen................................................ 61

8. Utbildande av lärare vid yrkesundervisningen......................... 61

Departementschefen ................................................ 62

IV. Hemställan ............................................... 62

Stockholm 1943 Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

431040

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:441 Skrivelse till Konungen angående järnvägs ansvar för skada å gods. s. 2 i texten
  2. SU 1943:214 Utlåtande i anledning av Kungl. Marits proposition angående anslag för budgetåret 1943/44 till kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning m. m. s. 1 i texten