Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om skatt å vissa pälsvaror, m. m

1943-05-07 · 40 sidor, varav 36 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 36 av 40 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:267, Med förslag till förordning om skatt å vissa pälsvaror, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majli* proposition nr 267.

1

Nr 267.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om skatt å vissa pälsvaror, m. m.; given Stockholms

slott den 7 maj 1943

Kungl. Maj :t vill härmed under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) förordning om skatt å vissa pälsvaror;

2) förordning om viss ändring i den vid förordningen den 25 maj 1941

(nr 252) angående skattesatsen för den allmänna omsättningsskatten beträffande

vissa varor fogade varuförteckningen.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll 19i3. 1 sami. Nr 267.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Förslag

till

förordning om skatt å vissa pälsvaror.

Härigenom förordnas som följer.

Skattskyldighetens omfattning.

1 §•

För sådana inom riket yrkesmässigt beredda lösa pälsskinn, som finnas

upptagna i en vid denna förordning fogad förteckning, så ock för följande

slag av till riket införda pälsvaror, nämligen beredda lösa pälsverk (statistiskt

nummer 678—681), arbeten av pälsverk (statistiskt nummer 682—691)

samt kläder, försedda med krage, uppslag eller annan besättning av pälsverk

(ur statistiskt nummer 1150—1174), skall enligt vad nedan sägs erläggas särskild

skatt till staten.

2 §•

Skatten skall för inom riket beredda skinn erläggas av beredaren och för

vara, som införes till riket, av den för vars räkning införseln äger rum.

3 §•

1. För inom riket beredda skinn utgår skatten med det belopp för varje

skinn, som angives i den i 1 § omförmälda förteckningen.

2. För vara, som införes till riket, utgår skatten med femton procent av

varans värde, beräknat enligt 4 § tulltaxeförordningen med tillägg av den

tull, som enligt tulltaxan och gällande bestämmelser om tilläggstull belöper

å varan; dock att beträffande beredda lösa skinn av räv skatten skall utgå

med minst det belopp, som enligt 1 mom. utgår vid beredning inom riket.

Bestämmelser avseende yrkesmässig beredning inom riket.

4 §•

1. Yrkesmässig beredning av pälsskinn skall stå under statens kontroll.

Kontrollen utövas av kontrollstyrelsen med biträde av särskilda kontrolltjänstemän.

2. Kontrolltjänsteman äger påfordra att när som helst erhålla tillträde till

samtliga för beredarens rörelse använda lokaler.

3. Beredare skall för kontrollen hos honom ställa nödiga hjälpmedel till

förfogande och lämna behövlig handräckning.

4. Beredare, som enligt lag är skyldig föra handelsböcker, skall ordna sin

bokföring på sådant sätt, att den möjliggör kontroll över antalet mottagna,

beredda och från beredningsställe utlämnade skinn av varje slag. Annan be
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

3

redare skall i sin rörelse föra anteckningar härom. Beredares handelsböcker

eller, om handelsböcker saknas, föreskrivna anteckningar ävensom till handelsböcker

eller anteckningar hörande handlingar skola förvaras ordnade under

tio år, räknat från dagen för senaste anteckning.

Vid anfordran skall beredare tillhandahålla kontrollstyrelsen eller kontrolltjänsteman

i detta mom. omförmälda handlingar.

5. Beredare skall ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som

kontrollstyrelsen för erhållande av en betryggande kontroll över skattens behöriga

utgörande meddelar, ävensom de anvisningar, som kontrolltjänsteman

i enlighet med kontrollstyrelsens föreskrifter kan komma alt lämna.

6. Den, för vilkens räkning skinn bereus, så ock den, som för återförsäljning

eller vidare bearbetning mottager sådan vara, är skyldig att på anfordran

tillhandahålla kontrollstyrelsen eller kontrolltjänsteman förda handelsböcker

eller anteckningar jämte därtill hörande handlingar för granskning ävensom

att lämna sådana upplysningar om sin rörelse, som kontrollstyrelsen eller

kontrolltjänsteman finner erforderliga för skattekontrollen. Sådan skyldighet

åligger ock den, som idkar handel med oberedda skinn eller för beredningen

erforderliga varor.

5 §•

1. Den, som ämnar bedriva beredning av skinn, skall till kontrollstyrelsen

minst fjorton dagar före beredningens igångsättande göra skriftlig anmälan

om beredningens upptagande och dagen därför (driftsanmälan). Anmälan

skall innehålla uppgift om företagets namn och belägenhet samt beredarens

fullständiga namn och postadress.

Föreligger ej hinder för rörelsens utövande, meddelar kontrollstyrelsen bevis

därom.

Innan sådant bevis utfärdats, må rörelsen icke utövas, dock att den, som

övertagit av annan bedriven rörelse, må, därest anmälan göres inom fjorton

dagar efter övertagandet, fortsätta rörelsen till dess kontrollstyrelsen meddelat

beslut i anledning av anmälningen.

Inträder ändring i förhållande, varom uppgift lämnats i driftsanmälan,

skall beredaren inom åtta dagar underrätta kontrollstyrelsen därom.

2. önskar beredare göra avbrott i rörelsen, skall han i förväg göra skriftlig

anmälan därom till kontrollstyrelsen med uppgift örn den tid, avbrottet

avser. Under sagda tid må rörelsen icke bedrivas.

Ämnar beredare helt nedlägga rörelsen, skall han minst åtta dagar dessförinnan

till kontrollstyrelsen göra anmälan därom nied uppgift om dagen,

då nedläggandet kommer att ske. Efter den uppgivna dagen må rörelsen icke

återupptagas utan att anmälan därom göres. Med avseende å sådan anmälan

skola föreskrifterna i 1 mom. äga tillämpning.

6 §•

Beredare skall inom en månad efter varje kalenderkvartals utgång till kontrollstyrelsen

insända en på tro och heder avgiven deklaration lill ledning för

skattens beräknande. Deklarationen skall angiva antalet av honom beredda

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

skattepliktiga skinn av varje slag, som under kalenderkvartalet utlämnats

från beredningsstället eller av beredaren tagits i anspråk för vidare bearbetning.

Avdrag må härvid göras för skinn, som

a) varit oanvändbara;

b) återtagits till beredningsstället;

c) enligt bevis av tullmyndighet utförts ur riket eller till svensk frihamn.

På särskild prövning av kontrollstyrelsen ankommer, huruvida och i vad

mån avdrag jämväl må göras för skinn, vilkas försäljning eller beredning förorsakat

beredaren förlust på grund av bristande betalning.

Å deklaration skall finnas intyg av två personer, att densamma överensstämmer

med beredarens handelsböcker eller anteckningar örn rörelsen.

7 §•

1. Beredare skall samtidigt med deklarationens avlämnande erlägga enligt

deklarationen upplupen skatt genom insättning å kontrollstyrelsens postgirokonto.

2. Erlägges icke skatten inom föreskriven tid, må kontrollstyrelsen meddela

beredaren förbud tills vidare, till dess skatten guldits, att bereda skinn,

för vilka skatt skall erläggas.

För uttagande av förfallet skattebelopp må på framställning av kontrollstyrelsen

utmätning omedelbart verkställas.

Vad i detta mom. stadgas gäller jämväl för det fall, att kontrollstyrelsen

efter verkställd undersökning funnit skatt böra utgå med högre belopp än

deklarationen utvisar och felande skatt icke genast vid anfordran inbetalas.

8 §■

Beredare är skyldig att, då kontrollstyrelsen så prövar nödigt, för skattens

behöriga erläggande hos kontrollstyrelsen ställa säkerhet till belopp, som styrelsen

finner erforderligt.

Ställes ej vid anfordran sådan säkerhet, skall vad i 7 § 2 mom. första stycket

stadgas äga motsvarande tillämpning.

Bestämmelser avseende införsel till riket.

9 §.

För skattepliktig vara, som införes till riket, skall skatten erläggas till tullverket

samtidigt med tullen. Vad i fråga örn tull finnes stadgat rörande betalningsanstånd,

ställande av säkerhet samt påföljd för fördröjd eller utebliven

betalning skall äga motsvarande tillämpning beträffande skatten.

För vara, som införts till riket men sedermera utförts ur riket eller till

svensk frihamn, må åtnjutas restitution av skatt i den ordning och omfattning

Kungl. Majit bestämmer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

6

Skatt utgår icke vid återinförsel av här i riket beredda lösa skinn, för vilka

skatt erlagts vid beredningen, ej heller för varor, som införas under sådana

omständigheter, att tullfrihet för desamma åtnjutes. Dock föreligger i sistnämnda

fall skattskyldighet vid återinförsel av vara, för vilken erlagd skatt

restituerats.

Ansvarsbestämmelser m. m.

10 §.

Den, som idkar beredning av skinn utan att vara därtill berättigad enligt

bestämmelserna i denna förordning, straffes med dagsböter, ej under tjugu.

Underlåter någon i annat fall än i första stycket avses att fullgöra vad honom

åligger enligt 4—6 §§ eller med stöd av denna förordning meddelade

föreskrifter, straffes med böter högst trehundra kronor.

11 §.

Kontrollstyrelsen må vid vite förelägga beredare att fullgöra vad honom

åligger enligt 4—6 §§ eller med stöd av denna förordning meddelade föreskrifter.

12 §.

Om ansvar i vissa fall för den, som i deklaration lämnat oriktig uppgift,

stadgas i skattestrafflagen.

13 §.

Den, som har eller haft att taga befattning med kontroll enligt denna förordning,

må ej i vidare mån än hans tjänsteutövning fordrar yppa affärsförhållande,

varom han därvid erhållit kännedom. Tjänsteman, som häremot

bryter, vare underkastad ansvar såsom för tjänstefel. Gör annan än tjänsteman

sig skyldig till förseelse, som nu sagts, straffes med dagsböter.

14 §.

Polismyndighet åligger att tillhandagå kontrollstyrelsen eller kontrolltjänsteman

med begärd upplysning örn person eller företag, som kan antagas

bereda skinn.

15 §.

Av beredare begången förseelse, som i 10 § avses, åtalas vid allmän underrätt

i den ort, där beredarens rörelse drives.

Förseelse, som avses i 10 § andra stycket, må av allmän åklagare åtalas

allenast efter angivelse av kontrollstyrelsen.

16 §.

Böter och vitén, som utdömas enligt denna förordning, tillfalla kronan.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

17 §.

Kungl. Majit äger utfärda för tillämpningen av denna förordning erforderliga

föreskrifter.

övergångsbestämmelser.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1943.

Härvid skall iakttagas.

1. Där yrkesmässig beredning av skinn bedrives vid tiden för förordningens

ikraftträdande, skall driftsanmälan göras .senast inom åtta dagar efter

ikraftträdandet. Beredningen må, därest driftsanmälan sålunda gjorts, fortsättas

till dess kontrollstyrelsen meddelat beslut i anledning av anmälningen.

2. Visar beredare, att skinn, för vilket skatt enligt denna förordning skall

utgå, antingen försålts eller för annans räkning beretts mot vederlag, som

avtalats före förordningens ikraftträdande, och är beredaren icke på grund

av särskilt förbehåll eller eljest berättigad att av annan uttaga den för skinnet

utgående skatten, äger Kungl. Majit bestämma, att skatten skall erläggas

av köparen eller den, för vars räkning beredningen verkställes; dock

att särskild ansökan härom, innefattande uppgifter dels om köparens namn

och adress dels örn antal av varje slag av de skinn, varom fråga är, skall till

Kungl. Majit ingivas inom en månad efter förordningens ikraftträdande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

7

Förteckning

över

pälsskinn, för vilka skatt skall erläggas jämlikt 3 § 1 mom.

förordningen örn skatt å vissa pälsvaror,

i gällande tulltaxa med statistisk varuförteckning upptagna under nr 678—681

u s 1 a g

Skattesats

kr. per styck

Pälsskinn, beredda, lösa av:

antilop ..................................................

apa......................................................

bisam,

nordlig ................................................

sydlig..................................................

björn,

isbjörn ................................................

annan..................................................

bäver ....................................................

chinchilla äkta............................................

ekorre (gråverk) ..........................................

får,

astrakan, bessarab, indiskt lamm, schiraz och s. k. »salzfelle»

persian och breitschwanz................................

tibetlamm..............................................

lammskinn, intill 2,700 kvadratcentimeter, s. k. »schmaschen»

annat skinn av får......................................

gasell....................................................

get,

killingskinn ............................................

annat skinn av get......................................

grävling..................................................

guanaco..................................................

hamster..................................................

hare ....................................................

hermelin (vessla)..........................................

hund ....................................................

häst,

fölskinn................................................

annat skinn av häst ....................................

iller,

virginsk................................................

annan ................................................

jaguar ..................................................

järv......................................................

kamtschatkabäver ........................................

kanin....................................................

katt......................................................

kolinsky..................................................

känguru..................................................

lejon ....................................................

lemmel ..................................................

leopard ..................................................

1:50

5: —

1:50

0: 75

25

20

20

25

0

25

1:50

lillbo

0: 40

1: 25

1: —

0: 50

1:50

1:50

1: —

0:15

0: 50

1:50

1:50

bi
ll—
-

25

1

8

15

300

0

0

2

2

30

0

25

50

40

75

05

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Varu

leopardkatt ...............

lodjur.....................

lokatt.....................

marsvin...................

mullvad...................

murmel...................

mufflon...................

mård,

japansk .................

skogs-...................

sten- ...................

närts (mink)...............

nutria.....................

nötkreatur,

kalvskinn ...............

s. k. »kalvpannor», lösa .

annat skinn av nötkreatur

opossum,

australisk ...............

nordamerikansk.........

sydamerikansk...........

ringtail .................

ozelot.....................

pahmi.....................

petschaniky ...............

puma.....................

ren.......................

rådjur ...................

räv,

s 1

Skattesats

kr. per styck

1:50

15: —

3: —

0:05

0: 07

1:50

1:50

8: —

15:- 6: —

5:- 4: —

2: 50

0: 05

7: —

3: —

1:50

0: 60

0: 75

6: —

1:50

0: 60

15: —

2: —

0:75

greyfox, japansk sjöräv, korsräv, patagonisk räv och rödräv

blåräv, silverräv, svarträv, viträv och white face..........

platinaräv..............................................

schakal ..................................................

servalkatt ................................................

sibetkatt (zibetkatt)........................................

sjubb....................................................

skunk,

nordamerikansk ........................................

sydamerikansk..........................................

snöleopard ..............................................

sobel....................................................

susliki................................................

säl (inbegripet blueback och whitecoat) ....................

tiger ....................................................

utter,

virginsk................................................

annan ................................................

varg ....................................................

vombat ..................................................

zebra ....................................................

älg ............................................

4: —

12: —

25: —

1:50

1:50

1: —

4: —

1:50

0: 60

tobo:—

0:15

3: —

35: —

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

9

F örslag

till

förordning om viss ändring i den vid förordningen den 25 maj

1941 (nr 252) angående skattesatsen för den allmänna omsättningsskatten

beträffande vissa varor fogade varuförteckningen.

Härigenom förordnas, att ur den vid förordningen den 25 maj 1941 angående

skattesatsen för den allmänna omsättningsskatten beträffande vissa varor

fogade förteckningen över varor, för vilka allmän omsättningsskatt skall

utgå med högre skattesats än fem procent, följande varuslag skola utgå, nämligen

»Pälsverk, beredda lösa» samt »Arbeten av pälsverk».

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1943.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 maj

1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler fråga om

ändrade bestämmelser rörande beskattning av pälsvaror samt anför därvid

följande.

Genom förordning den 25 maj 1941, nr 252, vilken trädde i kraft den 26 i

nämnda månad, har skattesatsen för den allmänna omsättningsskatten beträffande

vissa varor, däribland beredda lösa pälsverk och arbeten av pälsverk,

fastställts till 20 procent av den skattepliktiga omsättningen. Vad sålunda

stadgats skall dock enligt förordning den 30 december 1941, nr 973,

icke äga tillämpning med avseende å ändrings-, förbättrings-, underhålls- eller

rengöringsarbete å sagda varor.

I en den 12 januari 1942 dagtecknad, till Kungl. Majit ställd skrift ha ett

flertal sammanslutningar inom pälsvarubranschen ävensom ett stort antal

enskilda näringsidkare i denna bransch gjort gällande, att handeln med pälsvaror

på grund av den höga beskattningen sökt sig andra vägar än de normala

till skada såväl för statens fiskaliska intresse som för de lojala företagarna

inom branschen. I framställningen har därför hemställts, att i stället

för den skärpta omsättningsskatten en särskild beskartningsform i enlighet

med ett i framställningen framlagt förslag måtte införas för pälsvarornas

del.

över berörda framställning ha, efter remiss, yttranden avgivits av generaltullstyrelsen,

kommerskollegium, kontrollstyrelsen, centrala omsåttningsskattenämnden,

Överståthållarämbetet samt länsstyrelserna i Stockholms, Jönköpings,

Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Kopparbergs, Jämtlands och Norrbottens

län. Kommerskollegium har vid sitt yttrande fogat yttranden från

samtliga handelskamrar i riket ävensom Sveriges industriförbund.

Jag har därefter hos Kungl. Majit hemställt örn bemyndigande för chefen

för finansdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga med uppdrag att

inom departementet biträda med utredning rörande bl. a. kontrollen över

den allmänna omsättningsskattens utgörande.

Vid anmälan av frågan örn tillkallande av sakkunniga uttalade jag, att

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

11

jag funnit de av pälsvarubranschens representanter framförda klagomålen

befogade men att jag å andra sidan icke kunnat undgå att känna tvekan om

lämpligheten av att utbryta enbart pälsvarorna ur gällande system för omsättningsskattens

utgörande. Däremot hade jag funnit angeläget, att utan

dröjsmål undersöktes, huru en intensifierad kontroll skulle kunna anordnas

till vinnande av förbättring i rådande förhållanden såväl inom pälsvarubranschen

som inom omsättningsskatteförordningens tillämpningsområde i

övrigt.

Sedan Kungl. Majit den 5 juni 1942 lämnat mig det begärda bemyndigandet,

har jag såsom sakkunniga tillkallat landskamreraren Alarik Wigert,

byråchefen i kontrollstyrelsen Sven Almgren, t. f. byråchefen därstädes

Gösta Kamell, t. f. häradsskrivaren Aldor Lidén samt revisionschefen Erik

Wingård.

Till fullgörande av sitt uppdrag ha de sakkunniga överlämnat en den 7

oktober 1942 dagtecknad promemoria angående vissa åtgärder för förbättring

av kontrollen över redovisningen av skärpt omsättningsskatt samt angående

utökning av personalen vid länsstyrelsernas omsättningsskatteavdelningar

m. m.

över nämnda promemoria ha, efter remiss, avgivits utlåtanden av statskontoret,

kammarrätten, riksräkenskapsverket, centrala omsättningsskattenämnden,

kommerskollegium, Överståthållarämbetet ävensom länsstyrelserna

i samtliga län. Vid kommerskollegii utlåtande ha fogats yttranden av samtliga

handelskamrar, Sveriges köpmannaförbund, Sveriges grossistförbund,

Kooperativa förbundet, Sveriges hantverks- och småindustriorganisation,

Svenska beklådnadsarbetareförbundets avdelning nr 1 samt ett flertal sammanslutningar

av näringsidkare inom pälsvarubranschen. Därjämte har

Svenska Pälsbranschens centralkommitté ingivit en den 10 december 1942

dagtecknad framställning.

Frågan om pälsvarubeskattningen har därefter varit föremål för fortsatt

beredning inom finansdepartementet, varvid överläggningar med representanter

för näringsidkarna inom branschen ägt rum.

Näringsidkarnas förslag.

1 sin ovan berörda framställning ha näringsidkarna framhållit, att den

skärpta omsättningsskatten å pälsverk kommit att verka betungande för

branschen på ett sätt, som icke torde ha avsetts av lagstiftaren. Omsättningen

å pälsvaror hade nämligen nedgått icke endast på grund av minskad

efterfrågan å pälsvaror utan även till följd av alt handeln med sådana varor

sökt sig andra vägar än de normala. Möjligheterna att uppnå en tillfredsställande

kontroll över omsättningsskattens utgörande hade därigenom blivit

allt mindre och då en sådan kontroll, därest den läte sig genomföras,

skulle draga allt för stora kostnader i förhållande till skattens ringa storlek,

vore en övergång till annan beskattningsform motiverad. Näringsidkarna

ville i sådant hänseende föreslå följande. I stället för den skärpta omsätt
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

ningsskatten elter 15 procent borde införas dels, såvitt anginge inhemska

pälsvaror, en särskild beredningsskatt, som skulle uttagas vid de yrkesmässigt

bedrivna skinnberederiema i riket enligt viss skattesats för varje pälsskinnslag,

och dels, beträffande till riket införda pälsvaror, en importskatt

med viss procent av varans fakturavärde att uttagas i samband med förtullningen.

För att icke de i handeln befintliga lagren av beredda pälsskinn samt

varor därav skulle undgå skatt, borde berednings- och importskatterna

kompletteras med en lagerskatt utgående efter samma skattesatser, som gällde

för beredningsskatten. För arbeten av beredda skinn skulle lagerskatten

följaktligen utgå i förhållande till antalet i pälsvaran ingående skinn. Då

förslaget endast åsyftade upphävande av den skärpta omsättningsskatten,

förutsattes, att å pälsvarorna skulle utgå allmän omsättningsskatt efter fem

procent.

I fråga om beredningsskattens storlek har i framställningen hänvisats till

ett därvid fogat förslag till skattesatser, vilket torde få såsom bilaga fogas vid

detta protokoll.

Beträffande de synpunkter, som borde beaktas vid skattesatsernas fastställande

har framhållits, att den föreslagna skatten på grund av möjligheten

till effektivare kontroll säkerligen komme att lämna större utbyte än omsättningsskatten.

Hänsyn borde vidare tagas till att pälsvarorna, i synnerhet

vid rådande knapphet på textilier, till största delen vore nyttighetsartiklar

och att skatten därför icke finge göras alltför betungande för allmänheten.

En siffermässig sänkning av skatten i förhållande till den skärpta omsättningsskatten

finge under sådana förhållanden anses påkallad.

Skattesatsen för importskatten har föreslagits till tjugo procent å varans

fakturavärde.

Beträffande slutligen lagerskatten har, såsom ovan nämnts, förutsatts, att

den skulle utgå efter samma grunder som beredningsskatten.

Yttranden över näringsidkarnas framställning.

Av de myndigheter och sammanslutningar som yttrat sig över näringsidkarnas

framställning ha flertalet vitsordat, att den skärpta omsättningsskatten

å pälsvaror vore förenad med åtskilliga olägenheter och hade medfört

betydande svårigheter för pälsvarubranschen.

Kontrollstyrelsen har sålunda — under framhållande av att styrelsen vid

flera tillfällen haft överläggningar i ärendet med representanter för pälsvarubranschen

— anfört.

Kontrollstyrelsen har icke kunnat undgå att få ett intryck av att förhållandena

med avseende å pälsvarubeskattningen åtminstone med den hittillsvarande

utvecklingen icke kunna anses tillfredsställande. Med den höga skattesats,

som gäller för dessa varor, och de höga priser, som hithörande varor

betinga, varigenom skattebeloppet för varje försäljning kommer att representera

ett relativt betydande belopp, måste frestelsen bliva stor för den

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

13

mindre nogräknade försäljaren att söka undandraga sig skatten. Härtill kommer,

att försäljningen av pälsvaror i icke ringa utsträckning sker i irreguljär

handel (utan butikslokal, genom s. k. kringföringshandel, under sken av försäljning

av begagnade varor o. dyl.), varigenom transaktionerna bliva svårkontrollerbara

oell icke medgiva den insyn från allmänheten och anställda,

som är av värde för effektiviteten av en beskattning av detta slag. Förhållandena

inom pälsvaruhandeln äro därför sådana, att förutsättningarna för att

skattesvek skall kunna äga rum, i stort sett synas mera framträdande än i

fråga om andra lyxbeskattade varor.

Ett annat förhållande, som är ägnat att minska pälsvarubeskattningens

effektivitet men som icke är direkt stridande mot skaltebestämmelserna med

deras nuvarande utformning, äro möjligheterna för allmänheten att inköpa

oberedda skinn, vilka icke äro belagda med omsättningsskatt, samt att låta

bereda dessa och därefter förfärdiga det avsedda klädesplagget. Det skattebelopp,

som i sådant fall tillföres staten, kommer sålunda i regel att hänföra

sig till allenast den i förhållande till det slutliga varuvärdet relativt obetydliga

sömnadskostnaden. Enligt vad som från pälsvarubranschens sida framhållits

skulle detta förfarande i fråga om vissa dyrbarare pälsvaror, exempelvis

av närts och silverräv, numera vara ganska vanligt förekommande.

Kommerskollegium har yttrat, att kollegium genom överläggningar med

pälsvaruhandlare samt av de infordrade yttrandena fått ett livligt intryck av

att det icke vore väl beställt i fråga örn uppbörden av omsättningsskatten å

pälsvaror. Det syntes kollegium uppenbart, att den mycket avsevärda höjd,

som omsättningsskatten hade, föranlett ett kringgående av denna skatteform.

Beträffande de tillvägagångssätt, som därvid vanligen tillämpades, har

kollegium i stort sett gjort samma erfarenhet som kontrollstyrelsen.

Centrala omsättningsskattenämnden har i sitt utlåtande anfört följande.

Nämnden har — ej minst genom överläggningar med representanter för

pälsvarubranschen — fått ett starkt intryck av att de nuvarande förhållandena

på ifrågakomna beskattningsområde lämna mycket övrigt att önska, i det

att åtskilliga möjligheter synas föreligga att undgå den beskattning, som är

syftet med gällande bestämmelser. Till en del äro dessa möjligheter att hänföra

till själva skattesystemet men till en del måste de hänföras till bristande

kontroll på området. Att över hela linjen råda bot på de föreliggande bristerna

lärer näppeligen låta sig göra. I detta hänseende är främst att erinra, att

en så hög skattesats som 20 procent på omsättningen med nödvändighet måste

medföra en stark frestelse för de skattskyldiga att på ett eller annat sätt söka

undandraga sig skatten eller en del av denna. Otvivelaktigt föreligger ökad

risk för ett dylikt förfarande när fråga ej är örn en enhetlig omsättningsskatt

utan denna utgår eller två skilda skattesatser, den ena vida högre än den

andra. Där sådana tendenser utbreda sig, kommer delta att utöva inverkan

även på den, som lojalt söker fullgöra sin skattskyldighet; det ligger nämligen

i öppen dag, att han får se sin kundkrets minskad, örn denna annorstädes

kan till billigare pris förvärva inom vederbörande bransch saluhålina varor.

Med avseende å nu gällande skattebestämmelser föreligger, såsom kontrollstyrelsen

även framhållit, en påtaglig olägenhet för pälsvaruhandeln däri,

afl allmänheten kan inköpa oberedda skinn — vilka icke äro butikshandelsvaror

och följaktligen ej föremål för omsättningsskatt — samt låta bereda

dessa och därefter förfärdiga det avsedda klädesplagget. Omsättningsskatt

utgår da endast på den relativt obetydliga beredningskostnaden och på kostnaden

för plaggets förfärdigande. Detta förhållande, som redan ur fiskalisk

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

synpunkt är otillfredsställande, är tydligen ägnat att minska pälsvaruhandlarnas

förtjänstmöjligheter.

En annan olägenhet med nuvarande beskattningssystem förefinnes därutinnan,

att pälskragar, skinnbesatser och dylikt, monterade å textilplagg, vilka

saluhållas färdigsydda, i regel icke bliva föremål för skärpt omsättningsskatt,

medan däremot sådan skatt skall utgå, om artiklarna försäljas separat.

Det torde icke kunna förnekas, att detta förhållande innebär en viss diskriminering

av detaljhandlarskiktet inom pälsvarubranschen.

Vida allvarligare är emellertid enligt nämndens mening en annan anmärkning,

vilken icke i och för sig drabbar det nu gällande skattesystemet såsom

sådant utan bristen på kontrollanordningar i syfte att göra pälsvarubeskattningen

effektiv och förhindra möjligheterna att kringgå densamma. Otvivelaktigt

förhåller det sig så, att direkt lagstridiga förfaranden praktiseras i

skyddet av kontrollens bristande tillräcklighet. Främst lärer detta gälla i

fråga om handel, som icke utövas i butik utan genom kringföring, av kringresande

agenter etc. Bland annat synes det förekomma, att företagare genom

annonsering i pressen om tillfällig försäljning av pälsverk giva sig sken av

att icke idka yrkesmässig rörelse. För att komma till rätta med dessa och liknande

företeelser — vilka såsom redan antytts äro ett svårartat hot mot den

lojala pälshandeln -— måste nuvarande kontrollanordningar utan tvekan betecknas

såsom otillräckliga.

Även Överståthållarämbetet har funnit kontrollen över pälsvarubeskattningen

bristfällig. Ämbetet har vidare erinrat om de olägenheter som följde

av att skärpt omsättningsskatt icke utginge vid inköp av oberedda skinn eller

vid inköp av skinnkragar eller andra skinnbesättningar monterade å färdigsydda

textilplagg.

I de från länsstyrelserna infordrade utlåtandena har i regel framhållits att

något bestämt uttalande rörande verkningarna av den skärpta omsättningsskatten

å pälsvaror icke kunde göras med hänsyn till den korta tid varunder

skatten tillämpats. I ett pär fall har dock uttalats, att svårigheterna icke syntes

vara större för pälsvarubranschen än för andra av den skärpta skatten

berörda branscher.

Mot den av näringsidkarna föreslagna formen för pälsvarubeskattningen

har riktats åtskillig kritik även om i många fall samtidigt

vitsordats, att förslaget innebure väsentliga fördelar.

Generaltullstyrelsen har särskilt fäst sig vid det förhållandet, alt enligt förslaget

beskattningen av importerade varor skulle ske efter väsentligt andra

grunder än beskattningen av här i riket tillverkade varor. Enligt styrelsens

uppfattning skulle en sådan anordning särskilt under nu rådande förhållanden

kunna få oberäkneliga konsekvenser. Till närmare utveckling härav har

styrelsen anfört.

Även om det icke skulle vålla större svårigheter att vid införandet av de

föreslagna skattebestämmelserna fastställa en styckeskatt för den inhemska

pälsskinnsberedningen, som nära motsvarar den å importvarorna lagda värdeskatten,

så är det å andra sidan uppenbart, att de av kristiden och handelsspärren

föranledda prisfluktuationerna, vilka icke minst torde göra sig gällande

inom pälsvarubranschen, snart nog kunna komma att medföra en så
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

15

dan förskjutning i skattebelastningen, att det bleve nödvändigt att efter kort

tid omarbeta skattesatserna för de beredda skinnen. Det bör ej heller förbises,

att med nuvarande prisutveckling den inhemska tillverkningen skulle

kunna komma i ett i förhållande till importhandeln gynnat läge.

Generaltullstyrelsen har härefter uttalat, att det med hänsyn till omsättningsskattens

natur syntes böra uppställas som ett oeftergivligt krav, att vid

en eventuell omläggning av densamma de inom landet tillverkade och de

från utlandet härrörande pälsvarorna skattebelades efter enhetliga grunder,

önskemålet om en beredningsskatt å de inhemska persedlarna syntes därför

böra tillgodoses endast under förutsättning att även importvaran kunde beläggas

med sådan skatt.

I sistnämnda avseende möta emellertid enligt generaltullstyrelsens mening

oöverstigliga svårigheter. Till belysande härav har styrelsen anfört.

En klassificering av de importerade skinnen efter den till förslaget fogade

förteckningen, vilken upptager pälsverken under 78 olika positioner och enligt

vad sökandena anfört vore i behov av ytterligare komplettering, skulle

uppenbarligen kräva en sådan ingående sakkunskap på området, som tullverkets

tjänstemän icke rimligen kunna förutsättas vara i besittning av. Beträffande

de importerade pälsvarorna skulle möjligheterna för skattens uttagande

därjämte ytterligare kompliceras därigenom, att icke blott de lösa

skinnen utan även de färdiga pälsverkspersedlarna med nödvändighet måste

skattebeläggas. Vid import av dylika persedlar skulle tullverket sålunda hava

icke blott att klassificera skinnslaget enligt den uppgjorda förteckningen

utan även att bedöma, huru många skinn eller eventuellt hur stor del av ett

skinn, som kan anses hava åtgått för tillverkning utomlands av en till import

föreliggande färdig persedel. En skattebeläggning efter dylika grunder kan

uppenbarligen icke förordas till införande.

Generaltullstyrelsen har härefter yttrat.

Styrelsen finner sålunda, att ett tillgodoseende av önskemålet om en beredningsskatt

å här i landet beredda skinn skulle bliva förenat med så stora

olägenheter, att den nuvarande på detaljhandeln lagda omsättningsskatten

icke utan tvingande skäl bör frångås. I jämförelse med en beredningsskatt,

beräknad per stycke, har ju den med värdet som beräkningsgrund utgående

omsättningsskatten den uppenbara fördelen, att den automatiskt anpassar

sig efter ett skiftande prisläge. Mot införandet av en beredningsskatt tala vidare

de allmänna skäl, som under den tidigare utredningen rörande omsättningsskatten

framhållits mot anlitande av en producentskatt, nämligen att en

skatt, som pålägges i producent- eller partihandelsstadiet, till följd av det

gängse sättet för beräkningen av detaljhandelns avanser, för med sig risken,

att konsumenterna belastas med ett belopp, som väsentligt överstiger skatteintäkten.

Kontrollstyrelsen har funnit den föreslagna omläggningen av pälsvarubeskattningen

vara förbunden med vissa obestridliga fördelar men å andra sidan

innebära åtskilliga nackdelar, som icke kunde elimineras.

Beträffande beredningsskatten har kontrollstyrelsen anfört följande

synpunkter.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

Till förmån för införande av den föreslagna beredningsskatten talar förutom

att möjligheten att kringgå beskattningen genom inköp och beredning

av oberedda skinn bortfaller, den omständigheten, att uttagandet av beredningsskatten

skulle äga rum vid allenast ett mindre antal beredningsanstalter,

där en effektiv kontroll utan större kostnader bleve möjlig att anordna.

De framställda anmärkningarna rörande bristande kontroll över pälsvarubeskattningen

nied därav följande möjligheter till illojal konkurrens

skulle därmed bortfalla, samtidigt som jämväl en lättnad i fråga örn liandhavandet

av omsättningsskatten skulle inträda för myndigheterna genom att

förhöjd omsättningsskatt icke längre skulle utgå å den stora och svårkontrollerbara

varukategori, som pälsvarorna representerar. En fördel vunnes

även därigenom, att skinnkragar samt skinnbesättningar o. dyl., som äro

åsätta färdiga klädesplagg, skulle drabbas av den å pälsskinnen vilande

beredningsskatten, medan de nu gå fria från den skärpta omsättningsskatten,

såvida icke påsättningen sker särskilt såsom körsnärsarbete.

Mot den föreslagna omläggningen till beredningsskatt kunna vägande betänkligheter

anföras i följande hänseende. Genom att skattens uttagande icke

längre skulle vara förlagt till det sista ledet i varuomsättningen utan i stället

ske på tillverkningsstadiet för varans utgångsmaterial, skulle omläggningen

innebära ett i principiellt hänseende långtgående avsteg från vad som ansetts

riktigast i fråga örn en beskattning av detta slag, nämligen att skatten bör påläggas

varan, då den övergår till konsumenten. Genom beskattningens förläggande

till ett så tidigt skede i varuomsättningen som till skinnberedningen

är att räkna med att en fördyring av pälsvarorna äger rum genom att alla

mellanhänder tillgodogöra sig avans även på den del av varupriset, som utgöres

av beredningsskatten.

Vad angår tillmätandet av de skattesatser, som böra gälla för de olika slagen

av beredda pälsskinn, för att beredningsskatten skall komma att till storleken

någorlunda motsvara den skärpta omsättningsskatten, ligger i öppen

dag, att det icke är möjligt att lösa denna fråga på ett fullt nöjaktigt sätt.

Detta beror till en början på att värdet av olika skinn av ett och samma pälsslag

varierar inom ofta nog mycket vida gränser, beroende på kvalitet, storlek

etc. Olägenheten ur beskattningssynpunkt härav skulle kunna elimineras,

örn man, i stället för att beräkna skatten med visst belopp per skinn,

lade skinnets värde, då det lämnade beredningsanstalten, till grund för beskattningen.

Denna skulle i så fall kunna ordnas efter ungefär samma principer

som varuskatten, som är en värdeskatt, uttagen hos tillverkaren. Denna

utväg har även undersökts men befunnits icke möjlig att anlita närmast

av det skälet, att något försäljningspris å det beredda skinnet i allmänhet icke

faslställes vid beredningsanstalten, där skinnets beredning vanligen utföres

åt dess ägare »i lön». Ett fastställande därstädes av ett beskattningsvärde å

varje pälsskinn på annat sätt, exempelvis genom anlitande av sakkunniga

skattekontrollan ter. har befunnits i praktiken ogenomförbart. Av samma

skäl måste lämnas å sido en sådan anordning av styckebeskattningen, att ett

flertal skatteklasser fastställes för ett och samma skinnslag med hänsyn till

varans kvalitet. En annan anmärkning mot beredningsskatten ligger i det

förhållandet, att en generell styckeskatt självfallet icke inrymmer någon gradering

av skattebelastnigen å den färdiga pälsvaran med hänsyn fägen till de

större eller mindre kostnader för arbete och tillbehör, som tillkommit efter

pälsskinnets beskattning vid beredningsanstalten och som kunna i hög grad

inverka å det pris, som köparen i sista hand har att erlägga. Detta medför den

ur lyxbeskattningssynpunkt mindre önskvärda konsekvensen, att en enklare

pälsvara blir förhållandevis hårdare beskattad än en mera påkostad och

kvalitativt förnämligare sådan av samma skinnslag.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267

17

1 fråga om skatten å importerade pälsvaror Ilar kontrollstyrelsen

framhållit, att den komme att utgå efter andra grunder än beredningsskatten

och att häremot kunde resas vägande invändningar av principiell

natur. Styrelsen har emellertid påpekat, att invändningarna förlorade

i betydelse, därest importen av pälsvaror till följd av det utrikespolitiska läget

komme att helt avstanna eller åtminstone bliva tämligen obetydlig.

Mot den föreslagna lager beskattning en bar kontrollstyrelsen anmärkt,

att en skatt av ifrågavarande slag svårligen läte sig kontrolleras. Styrelsen

har närmare utvecklat detta sålunda.

Beskattningen avses skola grunda sig å på heder och samvete av de skattskyldiga

avgivna deklarationer rörande inneliggande lager av beredda skinn

samt färdiga pälsvaror, de senare med uppgifter om antalet skinn, varav varorna

äro förfärdigade. I betraktande av det stora antalet grossister och detaljhandlare

inom pälsbranschen samt det komplicerade beräkningssättet för

skatten å de färdiga pälsvarorna framstår det såsom hart när ogörligt att

kunna utöva en någorlunda tillfredsställande kontroll över en sålunda anordnad

lagerbeskattning. Allenast den omständigheten, att det här är fråga

om ett engångsförfarande vid övergångstillfället, skulle möjligen kunna utgöra

försvar för en beskattningsåtgärd av detta slag.

Kontrollstyrelsen har vidare erinrat om att övervakandet av lagerskattens

erläggande komme att medföra betydande arbete och att risk förelåge för

att vissa skattebelopp aldrig bomme att inflyta till statsverket. Kontrollstyrelsen

har slutligen anfört.

Vid ett avgörande av frågan, huruvida övergång bör äga rum till en anordning

av pälsvarubeskattningen i enlighet med det i framställningen förordade

skattesystemet, måste uppenbarligen de fördelar, som skulle stå att

vinna genom en dylik övergång, vägas mot de med samma system förbundna

nackdelarna och vanskligheterna. De invändningar, som kunna framställas

mot det föreslagna skattesystemet, äro enligt kontrollstyrelsens mening så

vägande, att styrelsen funnit det vara tveksamt, huruvida tillräckliga skäl

kunna anses vara för handen att övergiva det nuvarande systemet med

skärpt omsättningsskatt å pälsvarorna. Skall emellertid den skärpta omsättningsskatten

å pälsvaror bibehållas, anser kontrollstyrelsen en oeftergivlig

förutsättning härför vara, att en mera effektiv och fortlöpande kontroll, än

vad man hittills ansett erforderlig, anordnas.

Av handels kamrarna lia flertalet avstyrkt den ifrågasatta omläggningen

av pälsvarubeskattningen eller ansett att i vart fall försök först borde göras

att med bibehållande av gällande beskattningssystem åstadkomma en skärpt

kontroll över skattens erläggande.

Västergötlands och norra Hallands handelskammare, handelskammaren i

Gävle samt Västernorrlands och Jämtlands läns handelskammare lia emellertid

ställt sig välvilliga till förslaget och förordat dess genomförande.

Sveriges Industriförbund bar ansett, att en så radikal förändring av gäl

lande skattesystem, som här föreslagits, knappast borde genomföras, innan

försök åtminstone gjorts att genom effektivare kontroll komma tillrätta med

de påtalade missförhållandena. I händelse önskat resultat icke skulle kunna

ernås genom en effektivisering av kontrollen, förordade förbundet emellertid,

Bihang till riksdagens protokoll 1943. Isaml. Nr ''Hi7. %

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

att frågan om ändrade beskattningsregler gjordes till föremål för närmare

undersökning. Därvid borde enligt förbundets mening övervägas, huruvida

det vore möjligt och lämpligt att företaga en sådan nedsättning av gällande

skattesats för pälsvaror, att någon egentlig lockelse icke längre förelåge att

kringgå skattebestämmelserna.

Kommerskollegium har funnit en sanering på ifrågavarande område synnerligen

önskvärd men såsom medel härför i första hand föreslagit en sänkning

av omsättningsskatten på pälsvaror i förening med en skärpt kontroll

över lyxbeskattningen. Kollegium har närmare motiverat sin ståndpunkt på

följande sätt.

En anledning till de olägenheter, som gjort sig gällande i avseende å omsättningsskattens

uppbärande på pälshandelns område torde ligga uti den

höjd, som lyxskatten har fått genom den extra pålagan av 15 procent utöver

den sedvanliga omsättningsskatten. Skaf teprocenten torde vara så pass

kraftigt tilltagen, att den frestar folk att med illojala medel kringgå skatteplikten.

Närmast till hands för att rätta till de missförhållanden, som här

gjort sig gällande, torde då ligga att sänka omsättningsskatten på pälsvaror

till en sådan nivå, att den kan anses vara mera skäligt avvägd och det synes

kollegium som örn, i händelse denna extra lyxbeskattning begränsas till 10

procent utöver den normala omsättningsskatten, nian därmed kunde lia i avsevärd

grad tillgodosett de önskemål, som från pälsvaruhandlarnas sida ha

framförts. Det kan visserligen göras gällande, att en sådan sänkning skulle

medföra en nedgång i statens inkomster, men rätteligen torde kanske effekten

bli den motsatta, i det att denna lämpligare avvägda skattesats kommer

att kunna på ett mera effektivt sätt utlagas. Kollegium vill därjämte förorda,

att en effektivare kontroll över lyxbeskattningen införes och att man icke

minst ser till att de outsiderspälshandlare, som etablerat sig under senare

tid och som genom annonser i dagspressen salubjuda sina varor, bli efterhållna

genom vederbörande övervakningsorgan.

Därest det skulle visa sig, att de av kommerskollegium i första hand förordade

åtgärderna icke kunde råda bot på ifrågavarande missförhållanden,

borde emellertid enligt kollegii mening närmare undersökas möjligheten av

en övergång till det av näringsidkarna föreslagna beskattningssystemet.

Centrala omsättningsskattenämnden har uttalat, att det föreslagna beskattningssystemet

obestridligen vore förenat med betydande fördelar men att det

å andra sidan vore uppenbart, att systemet innebure även påtagliga nackdelar.

Nämnden har förklarat sig härutinnan kunna i allt väsentligt instämma

i vad kontrolistvrelsen anfört. Emellertid har nämnden funnit anledning til!

erinringar i ett par avseenden. I fråga örn kontrollen över beredningsskatten

har nämnden sålunda anfört.

Även örn den löpande kontrollen över utgörandet av en beredningsskatt

kan förväntas bliva relativt lätt att anordna, när det gäller det fåtal större

berederier. som finnas i landet — enligt uppgift uppgå dessa till högst ett

tjugutal — måste man likväl räkna med betydliga svårigheter i fråga om

den hemslöjdsmässigt bedrivna beredning, som förekommer särskilt inom

vissa landsändar. Enligt vad nämnden erfarit, lärer skinnberedning exempelvis

i vissa delar av Ångermanland och Dalarne i stor utsträckning bedrivas

på nyssnämnda sätt. Måhända kunna här särskilda svårigheter yppa sig,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 267.

19

när det gäller avgränsningen mellan yrkesmässiga företagare samt andra

inom beredningsbranschen sysselsatt personer.

Beträffande den föreslagna lagerbeskattningen har nämnden vidare

yttrat.

Kontrollstyrelsen har anmält starka betänkligheter mot den föreslagna lagerbeskattningen,

vilken ingår såsom ett led i systemet med beredningsskatt.

Dessa betänkligheter hänföra sig främst till svårigheterna att kontrollera

lagerbeskattningen. Till vad kontrollstyrelsen härutinnan anfört ansluter sig

nämnden. Härtill vill emellertid nämnden framhålla följande. Därest överhuvud

taget det nuvarande skattesystemet finnes för pälsvarubranschens del

böra utbytas mot ett system med beredningsskatt, kan anledningen härtill

endast vara, att det nuvarande systemet finnes behäftat med så allvarliga

brister, att detsamma icke kan bibehållas; och enligt vad nämnden i det föregående

sökt visa äro det nuvarande systemets brister främst att hänföra till

möjligheterna att kringgå gällande bestämmelser. Det är med andra ord de

mindre nogräknades möjligheter att undandraga sig skattskyldigheten, som

främst träder i dagen. Men om så är förhållandet och denna brist icke kan

avhjälpas genom vidgade kontrollåtgärder, synas svårigheterna med lagerbeskattningens

genomförande så mycket mindre utgöra ett skäl mot den föreslagna

beredningsskatten som berörda svårigheter — på sätt även kontrollstyrelsen

framhållit — äro av engångsnatur.

Sedan nämnden härefter berört frågan örn vilka möjligheter, som kunde

finnas att genom skärpt kontroll inom det nuvarande systemets ram komma

tillrätta med de rådande missförhållandena, har nämnden sammanfattningsvis

anfört.

Med hänsyn till de missförhållanden, som äro förknippade med nuvarande

beskattningsförfarande, vill nämnden understryka vikten av att en ändring

kommer till stånd. Valet lärer då -— för den händelse man icke anser sig

kunna avskaffa den skärpta omsättningsskatten i dess helhet —- stå mellan,

å ena sidan, den föreslagna beredningsskatten och, å andra sidan, ökade

kontrollåtgärder inom det nuvarande skattesystemets ram. Vardera linjen

är förenad med såväl fördelar som nackdelar. Nämnden kan för sin del ej

undgå att hysa särskilt starka betänkligheter mot att en viss bransch — utan

att vägande principiella skäl tala därför — utbrytes ur det gällande systemet

och göres till föremål för särbestämmelser. Örn nämnden därlör, ehuru med

tvekan, ansluter sig till det senare av de båda alternativen, sker det emellertid

under den bestämda förutsättningen, att en verklig utbyggnad av kontrollsystemet

sker och att kostnaderna för den vidgade kontrollen icke tillmätas

alltför stor vikt.

Överståthållarämbetet har uttalat, alt den föreslagna omläggningen av pälsvarubeskattningen

vore ägnad att undanröja nu rådande olägenheter, men

att beredningsskattens praktiska genomförbarhet syntes bero av möjligheten

att avpassa skatteskalan så, att icke skinn av väsentligt olika kvaliteter sammanfördes

inom samma skatteklass.

Länsstyrelserna lia i allmänhet avstyrkt den föreslagna omläggningen

under framhållande av, att erfarenheterna hittills icke motiverat en så genomgripande

åtgärd. I några fall lia även principiella betänkligheter mot den

ifrågasatta beskattningsformen framförts.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 267

De föreslagna skattesatserna ha av åtskilliga myndigheter

ansetts alltför låga för att motsvara den skärpta omsättningsskatten. Vidare

har anmärkts, att förhållandet mellan beredningsskatten och importskatten

icke vore tillfredsställande, i det att den senare åtminstone för närvarande

komme att medföra ökat skydd för den inhemska tillverkningen.

Generaltullstyrelsen, som särskilt berört sistnämnda synpunkt, har anfört.

Av de ingivna handlingarna framgår visserligen icke, efter vilka grunder

de i ovannämnda förteckning upptagna skattesatserna beräknats, men enligt

vad styrelsen under hand erfarit skulle hänsyn icke hava tagits till de manufaktureringskostnader,

som uppstå vid framställningen av de färdiga persedlarna.

Detta innebär, alt det inhemska körsnärsarbetet endast skulle komma

att belastas med den vanliga omsättningsskatten av 5 procent å omsättningspriset,

under det att motsvarande utländska arbete utöver nämnda skatt

skulle drabbas av den föreslagna importavgiften på 20 procent av importpriset.

Den inhemska tillverkningen skulle genom denna olikformighet gynnas

särskilt beträffande pälsverkspersedlar av billigare skinn, för vilka manufaktureringskostnaderna

normalt torde uppgå till omkring 30 å 40 procent

av persedlarnas värde.

Stockholms handelskammare har i sitt yttrande framhållit, att en importavgift

av 20 procent av värdet icke blott motsvarade beredningsskatten å inhemska

varor utan även innefattade en direkt höjning av tullskyddet.

Skånes handelskammare har uttalat farhågor för att statens intäkter av

pälsvarubeskattningen skulle nedgå avsevärt vid tillämpningen av de föreslagna

skattesatserna. En dylik nedgång har förefallit handelskammaren sannolik

även om man utginge från att kontrollen bleve mera effektiv än för

närvarande och att vissa skatteinkomster tillkomme därigenom, att inom konfektionsindustrien

såsom besättningar och dylikt använda pälsverk belädes

med skatt.

Till belysande av förslagets konsekvenser har handelskammaren anfört

följande exempel. För en kappa av halvpersian, vilken inklusive skatt i detaljhandeln

betingade ett pris av c:a 2,800 kronor utginge för närvarande

utom vanlig omsättningsskatt efter 5 procent — skärpt omsättningsskatt efter

15 procent, motsvarande 420 kronor. Å samma kappa, för vilken åtginge 28

skinn, skulle skattebeloppet efter det föreslagna systemet med beredningsskatt

av en krona per skinn bliva endast 28 kronor. Enligt liknande beräkning skulle

för en päls av kaninskinn skatten enligt förslaget bliva endast 14 kronor mot

för närvarande 135 kronor.

Handelskammaren har vidare framhållit, alt vid beräknandet av de sannolika

skatteintäkterna vid tillämpningen av förslaget ej finge bortses från att

importen av pälsverk för närvarande i det närmaste avstannat och att den

så länge kriget varade kunde förväntas bliva av tämligen ringa omfattning.

Importskatten komme därför tillsvidare icke att lämna nämnvärt utbyte

för statsverket utan huvudvikten vid pälsvarubeskattningen skulle komma

att vila på beredningsskatten samt lagerbeskattningen. Enligt av handelskammaren

verkställda beräkningar skulle en omläggning av pälsvarubeskattningen

i enlighet med förslaget, örn statsverkets inkomster icke skulle nedgå,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

21

nödvändiggöra fastställandet av skattesatser motsvarande 40 ä 50 procent av

värdet icke blott å importen utan även å såväl beredningen som inneliggande

lager. De föreslagna skattesatserna för berednings- och lagerskatterna finge

emellertid'' anses motsvara allenast mellan 5 och 10 procent av värdet medan

importskatten satts till 20 procent.

Handelskammaren har slutligen framhållit, att skattetrycket skulle komma

att bliva väsentligt hårdare å importerade varor än å inhemska.

Även kommerskollegium har ansett den föreslagna importskatten inrymma

ett visst »tullskydd» för den inhemska tillverkningen. Enligt kollega åsikt

.skulle en importskatt på 15 procent mera exakt motsvara den föreslagna beredningsskatten.

Kontrollstyrelsen har i fråga om beredningsskattens storlek anfört.

En granskning av de för beredningsskatten föreslagna skattesatserna ä de

olika skinnslagen giver även vid handen, att dessa icke tillnärmelsevis motsvara

den skärpta omsättningsskatten, som nu i allmänhet belöper å den färdiga

pälsvaran, om man vid jämförelsen utgår från det antal skinn, som

erfordrats vid varans tillverkning. Även om man tager hänsyn till att skattesatserna

för beredningsskatten skäligen icke kunna tillmätas efter skinn av

den kvalitet, som ingår i de dyrare slagen av färdiga varor av det ifrågakommande

skinnet, samt vidare därtill att jämförelsevis låga skattesatser kunna

befinnas motiverade på grund av att förluster av olika slag kunna inträda i

fråga om de av beredningsskatt drabbade skinnen under den relativt långa

tid, som förflyter mellan skattens påförande och den färdiga varans försäljning,

har kontrollstyrelsen likväl icke kunnat undgå att finna de i förslaget

angivna skattesatserna påfallande låga. Från förslagsställarnas sida har gent

emot denna anmärkning tillkännagivits den uppfattningen, att den effektiva

kontroll, som skulle ernås genom det föreslagna skattesystemet, otvivelaktigt

komrne att i realiteten medföra en ökad skatteinkomst genom att ett kringgående

av pälsvarubeskattningen icke längre bleve möjligt samt att de oberedda

skinn, som nu av allmänheten inköptes för tillverkning av pälsvaror,

även skulle falla under beredningsskatten. Koni rollstyrelsen har framhållit

för representanter för pälshanteringen, att en genomgående höjning av de

föreslagna skattesatserna vore erforderlig, för att man skulle erhålla en med

den skärpta omsättningsskatten å pälsvaror någorlunda likvärdig beskattning.

Detta har även tagits under ingående omprövning av pälsvarubranschen,

dock utan att enighet om en sådan höjning kunnat vinnas. För sin del

måste emellertid kontrollstyrelsen, som för närvarande icke besitter erforderlig

sakkännedom å pälsvaruområdet för alt avgiva ett närmare förslag

rörande den riktiga avvägningen av skattesatserna å de många olika skinnslagen.

vidhålla, att en skärpning, förslagsvis med cirka 25 procent, bör vidtagas

beträffande de i framställningen upptagna skattesatserna, om densamma

överhuvud taget bör vinna beaktande.

Beträffande importskattens storlek har kontrollstyrelsen anslutit sig till

uppfattningen, att en skattesats av 20 procent skulle bereda ett visst skydd åt

den inhemska tillverkningen, och kontrollstyrelsen har med hänsyn härtill

funnit en sänkning av skattesatsen motiverad.

Kontrollstyrelsen har slutligen framhållit, alt vad styrelsen yttrat därom

att ska Besa Isenia för beredningsskatten måste anses för låga i förhållande lill

den nu utgående skärpta omsättningsskatten jämväl och i än högre grad

drabbade 1 ager s k a t ten.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 267-

Centrala omsättningsskattenåmnden har i denna del anfört.

Vad angår de från pälsvarubranschens håll föreslagna skattesatserna, ilar

nämnden av sina förhandlingar med branschens representanter bibragts den

uppfattningen, att detaljhandlarna inom branschen äro beredda att godtaga

den av kontrollstyrelsen förordade höjningen men att så icke är förhållandet

med pälsberedarna. Å de förras sida har visserligen betonats, att någon direkt

jämförelse mellan beredningsskatten beträffande en viss skinnsort och den

skärpta omsättningsskatten svårligen låter sig göra; beredningsskatten komme

nämligen att utgå även å ett betydande antal skinn, som idre kunde komma

till användning vid tillverkning av sådana plagg som äro föremål för

skärpt omsättningsskatt. Men den övervägande meningen bland pälsvaruhandlarna

synes vara, att den av kontrollstyrelsen förordade höjningen är ett

mindre ont än de nu rådande förhållandena. Från pälsberedarnas håll har

däremot med skärpa understrukits, att en dylik höjning kunde dels göra det

lönande att skicka skinn till utlandet för beredning och dels medföra, att det

icke längre skulle bliva ekonomiskt möjligt att bereda åtskilliga skinn av

lägre kvalitet, varför berederiemas arbetstillgång kunde komma att kännbart

minskas.

I denna fråga, som närmast är av fiskalisk! intresse, har nämnden svårt

att bilda sig en bestämd uppfattning. Nämnden vill emellertid framhålla, att

enligt dess mening skattesatsens storlek icke bör tillmätas avgörande betydelse

för den händelse av andra skäl systemet med beredningsskatt finnes

böra genomföras.

Omsättningsskattesakkunnigas promemoria.

Jag torde härefter få redogöra för omsättningsskattesakkunnigas förenämnda

promemoria. Med hänsyn till det förslag rörande pälsvarubeskattningen,

som jag i det följande ämnar framlägga, torde jag därvid kunna begränsa

mig till att nämna vad som kan vara av intresse för bedömande av

frågan, huruvida skärpt omsättningsskatt lämpligen bör bibehållas beträffande

pälsvarorna.

I promemorian lia inledningsvis lämnats vissa uppgifter angående 19 4 2

års taxering till omsättningsskatt. Av dessa må här nämnas,

att den omsättning, varå skärpt omsättningsskatt skolat beräknas, uppgått

till omkring 35.3 miljoner kronor och att därå belöpande skärpt skatt utgjort

omkring 5.3 miljoner kronor.

Beträffande resultatet av taxeringen lia de sakkuninga anfört.

Taxeringen till skärpt skatt har för flertalet skattskyldiga omfattat deras

skattepliktiga omsättning av varor, underkastade sådan skatt, från och med

den 26 maj 1941 till samma års utgång. För ett mindre antal skattskyldiga

med annat bokföringsår än kalenderår kan taxeringen lia omfattat annan

tid. Dessa skattskyldiga torde emellertid vara så få, att de i detta sammanhang

sakna betydelse. A taxeringen till skärpt skatt enligt taxeringsnämndernas

beslut år 1942 belöper i runt tal ett skattebelopp av 5.S miljoner kronor.

Enligt vad de sakkunniga inhämtat torde vid den skärpta skattens införande

ha räknats med en skatteinkomst av c:a 12 miljoner kronor för helt

år. Härav borde å angivna del av år 1941 lia belöpt c:a 7/i2 eller 7 miljoner

kronor. På grund härav och då ifrågakomna varor allmänt stigit i pris un
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

23

der beskattningsåret, tinnes anledning antaga, att en icke ringa del av konsumtionen

undgått den avsedda beskattningen. Flera orsaker torde ha samverkat

härtill. Åtminstone till en början lära de skattskyldiga haft svårt att

beträffande en del varor avgöra, huruvida de tillhörde sådana varugrupper,

som underkastats skärpt omsättningsskatt, eller ej. Det kan dessutom tänkas,

att besväret att åstadkomma en noggrann redovisning mången gång framträtt

så starkt, att redovisningen verkställts med mindre omsorg än som varit

önskvärt. Vidare bör framhållas, att omsättningsskatteförordningens kontrollsystem

icke kan anses lämpat för kontrollen av den skärpta skatten.

Länsstyrelserna ha i stort sett saknat möjlighet att övervaka utgörandet av

denna skatt, och taxeringsnämnderna ha icke kunnat bemästra uppgiften

med den slutliga kontrollen därav utan biträde av bokföringssakkunniga

granskare. Sådan hjälp har i stor utsträckning saknats. Särskilt från pälsvarubranschens

utövare ha klagomål försports örn att kontrollen i fråga örn

den skärpta beskattningen av pälsverk och arbeten av pälsverk av skäl, som

nedan närmare utvecklas, icke varit tillfredsställande.

De sakkunniga ha härefter tagit upp frågan örn beskattningen av

pälsverk och arbeten av pälsverk. Till en början har därvid

redogjorts för de former, vari pälsvaruhandeln för närvarande bedrives.

Härom anföres.

Pälsvaror säljas till allmänheten — förutom av de egentliga pälshandlarna

och körsnärerna —- på mångahanda sätt, såsom i kapp- och manufakturaffärer,

hos skräddare och i syateljéer, hos hattmodister, hos auktionsgodsförsäljare,

i privatvåningar och av resehandlare, på arbetsplatser och i

hemmen, hos grossister, fabrikanter och importagenter, hos pälsdjursuppfödare

samt å marknader.

Marknadshandeln är en gammal företeelse inom branschen. A marknaderna.

vilka årligen hållas i Uppsala, Örebro, Växjö, Sala, Östersund, Lycksele,

Jokkmokk, Arjeplog och å andra platser, försäljas skinn i sådan utsträckning,

att priserna på en marknad enligt uppgift kunna bliva normerande

ända till nästa marknad. Visserligen är det fabrikanter, grossister och

detaljister, som äro de största köparna å marknaderna, men även konsumenter

torde emellanåt uppträda som köpare. Säljarna utgöres av Jägare,

lanthandlare och s. k. samlare, vilka uppköpt skinn ute i orterna. De å marknaderna

omsatta skinnen äro oftast oberedda. Försäljningarna äga i regel

rum utan upprättande av någon skriftlig handling, icke ens kvitto å köpeskillingen.

Mer än hälften av den .svenska produktionen av oberedda skinn torde omsättas

å auktioner, som anordnas av vissa skinnauktionsföretag. Enligt uppgift

äga endast återförsäljare uppträda som köpare å sådan auktion. En avsevärd

del av de å auktionerna försålda skinnen lär för närvarande exporteras.

Import av pälsvaror lärer för närvarande förekomma från tyska grossister

och ungerska fabrikanter.

Grossisterna inom branschen uppköpa skinn främst på marknader och

auktioner men även från pälsdjursuppfödare och jägare. Körsnärerna inköpa

större delen av sitt skinnbehov från grossister och å auktioner.

Litt fåtal större pälsvaruberederier finnas här i landet. Mindre berederier

finnas däremot flera. I Dalarna och i Örnsköldsvikstrakten drives ofta pälsberedning

i samband med fabrikation av pälsvaror.

1 detta sammanhang lia de sakkunniga jämväl berört den försäljning av

oberedda skinn direkt till konsument, som under senare tid skett i syfte att

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

undgå omsättningsskatt. De sakkunniga ha därvid hävdat, att oberedda skinn,

då de såldes till allmänheten, finge anses utgöra varor, som vore avsedda för

någons personliga bruk och bekvämlighet eller eljest ämnade att utgöra någons

personliga egendom. Då försäljningen följaktligen folie under bestämmelsen

i 1 § d) omsättningsskatteförordningen, skulle enligt de sakkunnigas mening

vanlig omsättningsskatt därvid utgå.

Till avhjälpande av de inledningsvis påtalade missförhållandena lia de

sakkunniga ifråga örn pälsvarubeskattningen föreslagit dels att jämväl oberedda

skinn skulle upptagas i förteckningen över varor, för vilka skärpt omsättningsskatt

utginge, dels att vissa särskilda kontrollföreskrifter skulle införas

för pälsvaruhandeln.

I fråga örn beskattningen av de oberedda skinnen lia de sakkunniga uttalat,

att ehuru försäljning av sådana skinn till konsument redan enligt gällande

bestämmelser måste anses medföra skatteplikt, dock den olägenheten

kvarstode, att skatten utginge efter lägre skattesats än vid försäljning av

beredda skinn. Det syntes angeläget, att denna olägenhet undanröjdes.

Vad härefter beträffar förslaget örn särskilda kontrollföreskrifter innebär

detsamma främst införandet av en omfattande anmälningsplikt för

företagarna inom branschen. De sakkunniga ha härutinnan framhållit, att

för närvarande varje till omsättningsskatt skattskyldig vore vid straffansvar

pliktig att efter varje månads utgång avlämna uppgift till vederbörande länsstyrelse

rörande sin skattepliktiga omsättning. Någon skyldighet att på förhand

anmäla sin verksamhet hade den skattskyldige emellertid icke. Länsstyrelserna

saknade därför material för bedömande av huruvida samtliga

skattskyldiga fullgjorde sina skatteleveranser. Enligt de sakkunnigas mening

kunde en tillfredsställande kontroll över redovisningen av den skärpta omsättningsskatten

å pälsverk eller arbeten av pälsverk svårligen åvägabringas

med mindre anmälningsplikt infördes för en var. som i någon av honom utövad

rörelse yrkesmässigt

1) försålde eller uthyrde pälsverk eller arbeten av pälsverk,

2) tillverkade arbeten av pälsverk på beställning, där beställaren holle

materialet,

3) använde pälsverk eller arbeten av pälsverk vid utförande av ändrings-,

förbättrings- eller underhållsarbete, som vore skattepliktigt enligt omsättningsskatteförordningen,

4) använde pälsverk elier arbeten av pälsverk vid nytillverkning av annan

vara, eller

5) idkade pälsvaruberedning.

Vidare innebär sakkunnigförslaget skyldighet för företagarna inom pälsvarubranschen

att föra vissa anteckningar och böcker över sin rörelse.

Skyldighet att föra inköpsjoumal skall sålunda åligga envar anmälningspliktig,

som för sin rörelse inköper pälsverk eller arbeten av pälsverk. Försäljningsjournal

skall förås av den, som i någon av honom utövad rörelse

försäljer eller uthyr pälsverk eller arbeten, ävensom av den, som använder

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

25

sådana varor vid utförande av skattepliktigt ändrings-, förbättrings- eller

underhållsarbete. Den, som är skyldig att föra inköps- eller försäljningsjournal,

skall vara pliktig att därjämte vid varje räkenskapsårs utgång upprätta

sådan förteckning (inventarium) över varulager och utestående fordringar

i rörelsen, att kontroll över omsättningen av pälsvaror möjliggöres.

För yrkesmässig pälsvaruberedare föreslås slutligen skyldighet att föra en

berednings journal.

Vid sidan av de nu ifrågasatta åtgärderna beträffande pälsvarubeskattningen

har i promemorian föreslagits bl. a. en förstärkning av personalen vid

länsstyrelsernas omsättningsskatteavdelningar, avseende att möjliggöra ökad

kontroll av såväl den allmänna som den skärpta omsättningsskatten. Förslaget

i denna del har visserligen förfallit genom ett av de sakkunniga senare

framlagt, mera omfattande förslag rörande bl. a. omorganisation av omsättningsskatteavdelningarna

vid länsstyrelserna. En kort redogörelse för detsamma

torde dock särskilt med hänsyn till innehållet i vissa remissyttranden

vara på sin plats.

Enligt promemorieförslaget skulle vid länsstyrelsernas omsättningsskatteavdelningar

för granskningsarbete anställas en eller flera kontrollanter. Dessa,

som borde besitta kunnighet i bokföring, skulle till en början inrikta sig

på granskning av den skärpta omsättningsskattens utgörande och det förutsattes,

att pälsvarubranschen därvid ägnades särskild uppmärksamhet och

att det för denna bransch föreslagna kontrollmaterialet utnyttjades. Antalet

erforderliga kontrollanter beräknades uppgå för hela riket till 48. Utöver

kontrollanterna borde enligt förslaget nyanställas jämväl skrivbiträden, för

hela riket 26.

Årliga kostnaderna för den föreslagna personalutökningen beräknades uppgå

till i lunt tal 360,000 kronor, resekostnads- och traktamentsersättningar

däri icke inberäknade.

De sakkunniga lia beträffande kostnaderna framhållit, att dessa icke borde

ställas i relation till endast skatten å pälsvaror eller ens till den skärpta skatten

i dess helhet utan bedömas med hänsyn till vad hela den allmänna omsättningsskatten

inbringade och till hela den skattevinst, som kunde beräknas

uppkomma genom den skärpta kontrollen.

Yttranden över omsättningsskattesakkunnigas promemoria.

I yttrandena över omsättningsskattesakkunnigas promemoria har merendels

starkt understrukits, att kontrollen över omsättningsskatten å pälsverk

varit otillfredsställande och att till följd härav uppkommit olägenheter för

den lojala pälshandeln. Rörande möjligheten att råda bot härpå genom åtgärder

av det slag som de sakkunniga förordat ha meningarna varit delade. I flertalet

utlåtanden lia väl de sakkunnigas förslag tillstyrkts även örn i åtskilliga

fall därvid uttalats stor tvekan örn åtgärdernas effektivitet, f andra utlålan
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 267

den åter ha förslagen avstyrkts samt ifrågasatts, huruvida icke den skärpta

omsättningsskatten borde helt slopas eller, därest en särskild beskattning avpälsvaror

ansåges oundgänglig, huruvida icke denna borde utformas efter de

linjer, som förordats i näringsidkarnas framställning.

Av skäl som förut antytts torde jag i det följande kunna nöja mig med att

redogöra för de olika yttrandena endast i den mån de särskilt beröra frågan

om beskattningsformen.

De hörda näringsorganisationema lia i sina yttranden bestämt hävdat, att

de av de sakkunniga föreslagna åtgärderna icke skulle få åsyftad verkan, och

ha med hänsyn härtill hemställt om avskaffande av den skärpta omsättningsskatten

å pälsvaror eller omläggning av beskattningen.

Beträffande de synpunkter, som anförts från pälsvarubranschens håll, torde

jag få hänvisa till följande uttalande av Sveriges pälshandlares riksförening.

Den mångfald olika sätt, varpå pälsvaror försäljas, och vilka sakkunniga

angivit i sin p. m., gör det antagligt att den föreslagna anmälningsskyldigheten

i stor utsträckning kommer att åsidosättas. Polismyndigheterna hava alltför

mycket att göra för att kunna övervaka att icke pälsvaror försäljas av

andra än dem, som gjort vederbörlig anmälan. För en sådan övervakning

fordras ju nämligen ett fullständigt detektivarbete. Detta förhållande i förening

med det lindriga straffet för underlåten anmälan motiverar till fullo

våra farhågor. Beträffande förandet av journaler m. m. torde svårigheter

uppstå för många, som icke besitta vana vid skrivgöromål, att ordentligt fullgöra

skyldigheten. Man kan dessutom antaga, att många, som vederbörligen

fullgjort anmälan, komma att av vinningslystnad eller existenstvång med avsikt

låta en stor del av affärerna gå vid sidan av journalerna. Vi förstå, att de

sakkunniga tänkt sig, att man genom jämförelse mellan journalerna hos dem,

genom vilka skinnen passerat, skulle kunna uppspåra sådana affärer, men

vi befara att ett samarbete mellan de olika ledén i varans distribution kan

komma att i stor utsträckning anordnas i syfte att undgå beskattning. För

övrigt förutsätter kontrollen att inventeringar för fastställande av lagerstorleken

göras samma dag, som kontrollen av journaler sker, örn en vara skall

kunna följas från den ena företagaren till den andra. Lagren kunna växla

avsevärt från den ena dagen till den andra, och även en stickprovsinventering

måste bli mycket omständlig och betungande för de företag, som drabbas

därav, och dessutom förutsätta stora fackkunskaper hos förrättaren. Den

s. k. indirekta metoden med beräkning av försäljning med ledning av inköpen

blir hart när omöjlig att tillämpa på så svårbedömliga objekt som pälsvaror,

och den fordrar icke blott skicklighet i bokföring ulan även branschkännedom.

Vidare finnas möjligheter för både stora och små företagare,

som stå smvghandeln nära, att manipulera med lagertillgångarna, så att lagerbalansen

alltid blir riktig. Skinnens växlande antal i olika plagg, omöjligheten

att kontrollera huru många skinn, som gå till reparationer eller nvtillverkning,

utbyte av värdefulla nya pälsar mot uppiffade begagnade sådana

och andra knep giva säkert smyghandlaren möjlighet att utåt uppvisa oklanderliga

journaler m. m. men ändock kunna bringa »skattefria '' varor i marknaden

.

Kooperativa förbundet har ifrågasatt, huruvida det överhuvud taget vore

möjligt att med den allmänna omsättningsskattens nuvarande utformning er
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

hålla någon tillfredsställande kontroll över skattepliktens fullgörande, samt

har beträffande den skärpta omsättningsskatten uttalat, att oöverstigliga

svårigheter syntes möta att göra kontrollen verkligt effektiv. Med hänsyn härtill

har förbundet påyrkat, att denna form av konsumtionsbeskattning med

det snaraste avlägsnades och, i de fall detta visade sig omöjligt, ersattes med

en skatt vid tillverkningen och importen.

Smålands och Blekinge handelskammare har i sitt yttrande framhållit,

att statsverkets behållning av pälsvarubeskattningen icke motiverade en så

omfattande och dyrbar kontrollorganisation, som den de sakkunniga föreslagit.

Ännu mindre tilltalande tedde sig den skärpta omsättningsskatten å pälsvaror,

örn man toge i betraktande det högst betydande extra arbete, som

genom de föreslagna kontrollföreskriftema koinme att belasta de inom pälshandeln

verksamma företagarna. Med hänsyn härtill och då dessa föreskrifter

enligt handelskammarens mening icke kunde bliva så effektiva, att

ett verkligt skydd bereddes åt den lojala handeln, ansåge handelskammaren,

att den lyckligaste lösningen vore att slopa den skärpta omsättningsskatten

å pälsverk. Örn detta icke ansåges lämpligt, ville handelskammaren i andra

hand föreslå införandet av en berednings- och importskatt.

Handelskammaren i Gävle har befarat, att även efter ett genomförande av

de sakkunnigas förslag kontrollen för pälshandelns del ej skulle bliva fullt

effektiv, och har därför ansett sig icke kunna tillstyrka förslaget med alla

dess för handeln mycket betungande föreskrifter. Handelskammaren har i

stället förordat en lösning av frågan efter de linjer, som uppdragits i näringsidkamas

framställning den 12 januari 1942.

Kommerskollegium har ansett skäl nu föreligga att taga frågan örn lyxbeskattningen

av pälsar under förnyat övervägande. Kollegium anför härom:

De sakkunniga fia upplyst, att lyxskatten överhuvud taget pä samtliga de

varor, på vilka dylik skatt utgår, enligt 1942 års taxeringslängder uppgått

lill 5.3 miljoner kronor mot beräknade 7 miljoner kronor. Tyvärr lämna

de sakkunniga icke upplysning om hur stort belopp av dessa cirka 5 miljoner

kronor, som belöper på lyxskatten på pälsvaror. Det uppgives emellertid

av Smålands och Blekinge handelskammare, att enligt erhållna uppgifter

den skärpta omsättningsskatten å pälsvaror skulle uppgå till högst 2 miljoner

kronor. Av en sakkunnig inom pälsvarubranschen, vilken kollegium haft

tillfälle att konsultera, har uppgivits, att man inom pälsvaruhandlarkretsar

uppskattade lyxskatten på pälsvaror till omkring 1.2 miljoner kronor. Emellertid

är att märka, att en avsevärd del av detta belopp utgör lyxskatt på

statsbeställningar, närmast för militära ändamål. Enligt den sakkunniges utsago

skulle omkring 609,000 kronor kunna beräknas ha influtit i lyxskatt för

dylika beställningar, ett belopp, som staten således betalat till sig själv. Det

har från flera håll i de avgivna utlåtandena ifrågasatts, huruvida del av

allmänheten betalade skattebeloppet, sorn sålunda torde uppgå till något

belopp mellan 600,000 kronor och 1.4 miljoner kronor, statsfinansielll sett

vöre av den storleksordning, att del kunde motivera bibehållande av denna

skatteform, trots alla de olägenheter, sorn onekligen vore förenade med densamma.

Särskilt bör härvid uppmärksammas den betydande utökning av kontrollpersonalen,

som enligt förslaget skulle ske. Sant är visserligen, att denna personal

icke skulle syssla enbart med kontrollen å lyxskatten nå pälsvaror

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. \laj:ts proposition nr 267.

utan jämväl a omsättningsskatten i övrigt, men man lär väl icke kunna

bortse från att det dock närmast varit just svårigheterna att komma till rätta

med kontrollen över lyxskatten på pälsvaror, som föranlett förslaget om den

betydande utökningen av kontrollpersonalen. Då kostnaderna härför väl lära

komma alt inklusive resekostnadsersättningar o. s. v. uppgå till bortåt en

halv miljon kronor, torde, örn man ser till statsverkets nettointäkt, denna

vara av så pass liten statsfinansiell betydelse, att med skäl synes kunna

ifrågasättas, huruvida man överhuvud taget bör vidhålla den skärpta beskattningen

på pälsvaror. Därtill kommer, att, såsom i flera av de avgivna

utlåtandena framhållits, vissa pälsvaror knappast utgöra några lyxvaror

utan med hänsyn till klimatiska förhållanden speciellt i Norrland få betraktas

som rena nödvändighetsvaror även för arbetsfolket, t. ex. fårskinnsmössor

och fårskinnspälsar för skogsarbetare. Det kan med skäl synas tveksamt,

huruvida dessa kategorier av arbetare böra drabbas av den speciella

beskattning, som lyxskatt på pälsvaror utgör.

Örn emellertid en speciell lyxbeskattning av pälsvaror av folkpsykologiska

skäl ansåges böra bibehållas, ville kollegium förorda, att en närmare undersökning

skedde rörande möjligheterna att övergå från omsättningsbeskattning

till en skatteform, som träffade varan vid beredningen respeklive vid

importen.

Centrala omsättningsskattenämnden bar erinrat om att nämnden i sitt yttrande

över näringsidkamas framställning den 12 januari 1942 endast med

tvekan anslutit sig till lanken på ökade kontrollåtgärder inom det nuvarande

beskattningssystemets ram. Innan nämnden nu upptagit de sakkunnigas förslag

till närmare granskning, har nämnden ansett sig böra stanna vid frågan,

huruvida det kunde anses lämpligt att överhuvud taget bibehålla den skärpta

omsättningsskatten åtminstone i dess nuvarande form. Nämnden anför

härom.

Till en början vill nämnden framhålla, att själva det kontrollsystem, på

vilket omsättningsskatteförordningen bygger, är tillkommet med tanke på

den lägre skattesatsen av fem procent och därför icke utan vidare lämpar

sig jämväl för den högre skattesatsen. Det torde nämligen ligga i sakens natur,

att en skattesats av tjugu procent måste för de skattskyldiga medföra

avsevärt större frestelser att söka undandraga sig skatten än då fråga är om

en skatt av endast fem procent. Beskattningen efter den högre skattesatsen

kan därför icke göras effektiv utan tillgripande av alldeles speciella kontrollåtgärder,

sådana som de nu föreslagna (anmälningsplikt, förande av särskilda

journaler etc.). Även om sådana åtgärder icke behöva innebära någon

alltför stor börda inom de branscher som uteslutande saluhålla med skärpt

omsättningsskatt beskattade varor, måste berörda åtgärder te sig synnerligen

betungande för dem som handla endast med någon enstaka vara av sådant

slag, medan omsättningen i övrigt omfattar andra varor. Det må i detta

sammanhang påpekas, att den skärpta beskattningen av sådana varor som

väskor, plånböcker, portmonnäer etc. medfört, att ett mycket stort antal detaljister

av olika slag — cigarrhandlare, pappershandlare och även rena

lanthandlare — hava att erlägga skärpt omsättningsskatt.

Enligt vad erfarenheten visat föranledas vidare betydande olägenheter

av det system, som valts för att karakterisera de med skärpt omsättningsskatt

belagda varorna. Enligt detta system angivas de åsyftade varorna genom rubriker

ur tulltaxan jämte hänvisning till vederbörligt nummer i statistisk

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

■>g

varuförteckning. Det lärer icke kunna förnekas, att systemet saknar erforderlig

smidighet och understundom lett till resultat, som te sig helt irrationella.

Så t. ex. torde det framstå såsom stötande, ali vanliga fårskinnsmössor

och fårskinnspälsar, som vintertid nästan kunna sägas utgöra nödvändighetsvaror

inom vissa delar av landet, skola göras lill föremål för »lyxbeskattning»

allenast av den anledningen, att de enligt omförmälda varuförteckning

liro att hänföra under beteckningen »Arbeten av pälsverk». Ett

liknande förhållande äger rum i fråga om väskor av skinn för brevbärare

eller spårvagnskonduktörer under det att vissa skinnfodral i lyxutförande

ej drabbas av den skärpta skatten endast på den grund, att de enligt varuförteckningen

gå in under beteckningen etuier. Beträffande vissa andra varuslag

föreligga betydande svårigheter att från varandra avgränsa de varor.

för vilka omsättningsskatt utgår efter olika skattesatser. Nu berörda förhållanden

äro uppenbarligen ägnade att hos de skattskyldiga och deras kunder

framkalla tvivel rörande den skärpta skattens berättigande och försvaga

deras motståndskraft mot de frestelser till skaltesvek, som brister i kontrollen

kunna erbjuda.

Därigenom att den skärpta omsättningsskatten så intimt som fallet är

sammankopplats nied den vanliga omsättningsskatten, utgör enligt nämndens

mening den skärpta omsättningsskattens tillvaro — åtminstone i dess

nuvarande form — en ständig fara för att hela skattesystemet småningom

kommer att misskrediteras i de skattskyldigas och allmänhetens medvetande

till stor skada för skatteinoralen i landet överhuvud laget.

Med hänsyn till det anförda är det emellertid tydligt, afl därest den skärpta

omsättningsskatten skulle finnas böra bibehållas, kraftiga ansträngningar

måste göras för alt i möjligaste mån effektivisera kontrollen över densamma.

Därvid kan nämnden ej undgå att uttala sina farhågor att ett beträdande

av den väg som de sakkunniga anvisat skall komma att medföra,

att allt flera branscher måste inordnas under sådana föreskrifter, som för pälshandeln

innefattas i de sakkunnigas förslag. Jämväl vid genomförande i huvudsak

av detta förslag synes det kunna ifrågasättas, om ej en revidering av

den vid förordningen örn den skärpta omsättningsskatten fogade förteckningen

borde företagas i syfte att undanröja åtminstone vissa i det föregående berörda

olägenheter.

Under förutsättning, att den skärpin omsättningsskatten bibehålies, har

nämnden anslutit sig lill de sakkunnigas förslag rörande beskattningen av

oberedda skinn samt förklarat, alt det av de sakkunniga förordade kontrollsystemet

i stort sett syntes motsvara behovet. 1 sistnämnda fråga har nämnden

vidare yttrat.

Med hjälp av de olika journalerna torde del bliva möjligt att i huvudsaklig

omfattning övervaka att skatt utgår, där så bör ske. Anmärkas må visserligen

härutinnan, att de första leverantörerna av skinn från vilda pälsbärande

djur — med andra ord jägarna — i regel icke äro pliktiga att föra

någon journal; detta förhållande torde få antagas icke hava stor praktisk

betydelse. Så mycket viktigare är det att försäljningsjournal skall förås av

pälsdjursuppfödarna. Deras uppgifter örn antalet försålda skinn torde någorlunda

tillfredsställande kunna kontrolleras med ledning av de uppgifter

örn djurbestånd m. m. som lämnas i inkomstdeklarationerna. I senare led

av distributionsprocessen kommer såväl inköps- som försäljningsjournal att

förås, och i försäljnings journalen skall för varje försäljning sorn icke drager

skatt antecknas köparens namn och hemvist; det bör alltså bliva möjligt att

kontrollera, att hos dessa yrkesutövare så gott som varje skinn bliver veder
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

börligen beskattat. En möjlighet att undgå skatt lärer dock kvarstå. De skinn

som en körsnär använder för reparation av begagnade persedlar omfattas

icke av den skärpta skatten, utan värdet av dessa skinn skall inräknas i

reparationskostnaden, vilken drager skatt efter endast fem procent. Att kontrollera,

att skinn som uppgivits hava åtgått till reparationer verkligen använts

för detta ändamål, torde bliva synnerligen svårt, så mycket mera som

gränsen mellan reparation och försäljning icke är utan vidare klar och alltid

måste bliva föremål för en subjektiv bedömning. Nämnden ser icke någon

möjlighet att föreslå någon åtgärd till täckande av nu angivna lucka utan

får inskränka sig till att framhålla nödvändigheten av att kontrollen med

synnerlig noggrannhet insättes på denna punkt.

Det torde vara avsett, att det föreslagna systemet skall i viss utsträckning

medgiva kontroll även i omvänd ordning, d. v. s. att man från en given utgångspunkt

skall kunna följa skinnen bakåt genom de olika försäljningsleden.

Det må exempelvis antagas, att man vid granskning av en beredningsjournal

finner, att en namngiven privatperson insänt ett antal skinn för beredning.

För att kunna konstatera örn vederbörlig skatt utgått erfordras då

uppgift örn vem som sålt skinnen till privatpersonen; det är nämligen denne

säljare som är skattskyldig för försäljningen. Men om privatpersonen icke

vill eller icke kan — skinnen kunna ju vara inköpta av en okänd person på en

marknad — uppgiva säljarens namn, lärer vägen vara stängd för ytterligare

forskningar i saken. Den här föreliggande luckan synes emellertid med hänsyn

till övriga kontrollmöjligheter icke böra tillmätas alltför stor betydelse.

Överståthållarämbetet har under hänvisning till innehållet i en å dess omsättningsskatteavdelning

upprättad promemoria uttalat, att de sakkunnigas

förslag enligt ämbetets mening icke i sitt föreliggande skick kunde läggas till

grund för lagstiftning i ämnet. I berörda promemoria har beträffande de

ifrågasatta kontrollåtgärderna bl. a. anförts följande.

Som ett första syfte med de sakkunnigas förslag avses en vidgad kontroll.

För vinnande av sådan har föreslagits en omfattande anmälningsskyldighet

ävensom en starkt utvidgad bokföringsskyldighet. Då föreskrifterna i berörda

hänseende medföra, att en väsentligt större kategori av företagare kommer

att underkastas omsättningsskattebestämmelserna än som nu är fallet, synes

det angeläget att klargöra hur stor sagda ökning kommer att bli.

Enligt de sakkunniga skall anmälnings- och den speciella bokföringsskyldigheten

omfatta bl. a. den som »i någon av honom utövad rörelse yrkesmässigt»

försäljer pälsverk. Av tabellbilagorna framgår, att antalet skattskyldiga

till skärpt skatt å pälsvaror under år 1941 uppgått till omkring 1.625

personer.

Antalet producenter av oberedda skinn i riket torde kunna antagas uppgå

till något hundratusental. Den i vårt land vanligaste pälsproduktionen utgöres

av kaninskinn. Som en typisk kristidsföreteeise har antalet kaninfarmar

svällt ut i en sådan omfattning, att kaninaveln kan sägas ha blivit något av

var mans egendom på landsbygden. Givetvis kan det icke ifrågakomma att

indraga hela denna skiftande och ständigt föränderliga massa under kontroll

genom anmälningsskyldighet och förande av utav skattemyndigheterna tillhandahållna

böcker. Självklart torde sålunda icke t. ex. den av minderårig

skolungdom bedrivna uppfödningen av pälsdjur annat än i undantagsfall

kunna betecknas såsom yrkesmässig. Det synes bli nödvändigt att i ett utomordentligt

stort antal övriga fall träffa avgöranden, huruvida verksamheten

skall anses som binäring till jordbruk eller som rörelse, samt för fristående

verksamhet, huruvida densamma skall anses vara av den varaktighet och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

Ml

omfattning att vrkesmässighet föreligger. Om kombination med jordbruk

icke föreligger, synes vid yrkesmässighet alltid vara fråga om rörelse. Enligt

de uttalanden som gjorts vid omsättningsskatteförordningens tillkomst skulle

uttrycket yrkesmässighet i praxis ha erhållit en tämligen vidsträckt innebörd,

och särskilt diskussionen kring undantagsbestämmelsen i § 2 örn försäljning

»i ringa omfattning» tyder på att man räknat härmed då det gällt den närmare

utformningen av förordningen.

Med det sagda ha vi velat understryka vikten av att de grupper, som skulle

komma att omfattas av en tilltänkt lagstiftning, i största möjliga utsträckning

bli till såväl antal som karaktär kända. På grund härav och då det får

anses nödvändigt att företaga en fullständig inventering av till branschen hörande

yrkesgrupper, anse vi, att de sakkunnigas förslag icke i sitt nuvarande

skick kan läggas till grund för lagstiftning.

Såvitt angår frågan om formen för pälsvarubeskattningen har Överståthållarämbetet

aberopat vad ämbetet anfört i sitt utlåtande över näringsidkarnas

förenämnda framställning.

Länsstyrelsen i Kalmar län har i sitt utlåtande givit uttryck för uppfattningen,

att en fullt effektiv kontroll över den skärpta omsättningsskattens

nöjaktiga redovisning överhuvud taget icke i praktiken kunde genomföras

även örn anspråken på redovisningens riktighet ställdes förhållandevis lågt.

Inför de oöverstigliga kontrollsvårigheterna syntes man enligt länsstyrelsens

åsikt böra till allvarligt övervägande upptaga frågan, huruvida en skärpt beskattning

av pälsvaror borde bibehållas och, örn så ansåges erforderligt, huruvida

icke densamma borde få formen av en varuskatt.

Förutom länsstyrelsen i Kalmar län lia ytterligare fem länsstyrelser mer

eller mindre bestämt uttalat sig för en omläggning av den nuvarande pälsbeskattningen.

Till slut må i detta sammanhang nämnas, att svenska pälsbranschens centralkommitté

i en den 10 december 1942 dägtecknad skrift hemställt, att bestämmelserna

örn skärpt omsättningsskatt å pälsvaror måtte upphävas, därvid

kommittén till stöd för sin hemställan åberopat i huvudsak samma skäl,

som tidigare anförts från näringsidkarehåll.

Departementschefen.

1 samband med den utvidgning av varubeskattningen, som genomfördes

vid 1941 års riksdag, diskuterades ingående frågan, till vilket stadium i produktions-

och distributionsprocessen en ökad beskattning av lyxbetonade förnödenheter

borde anknytas. I den promemoria, som låg till grund för Kungl.

Majlis proposition i ämnet, framhöllo de inom departementet tillkallade utredningsmännen,

att valet i princip stöde mellan en råvarubeskattning och en

beskattning av den färdiga varan. Valdes den senare formen, vilket utredningsmännen

för sin del förordade, kunde .skatten uttagas antingen i samband

med varans tillverkning eller i samband med den färdiga varans försäljning

till förbrukaren. Enligt utredningsmännens mening talade de starkaste

skälen — såvitt gällde ekonomiska synpunkter — visserligen för en de
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

taljhandelsskatt men kontrollsvårighetema vid en sådan utformning av skatten

skulle bliva så betydande, att detta skäl måste fälla avgörandet till förmån

för tillverkningsskatten. Då det emellertid beträffande vissa varugrupper

— exempelvis juvelerararbeten — vöre praktiskt omöjligt att genomföra

en tillverkningsskatt, förordade utredningsmännen en kompromisslösning, innebärande

en spänning av skatten i dels en mera omfattande tillverkningsskatt

och dels en mindre omfattande detaljhandelsskatt. När detta steg ändå

måste tagas, borde enligt utredningsmännens mening undersökas, örn icke

ytterligare varugrupper skulle kunna utan berörda, med kontrollen förbundna

olägenhet beläggas med skatt i detaljhandeln. Detta syntes utredningsmännen

möjligt ifråga örn bl. a. pälsverk och arbeten av pälsverk.

För egen del uttalade jag vid anmälan av detta ärende inför Kungl. Maj:!,

att vilken metod som än valdes för den utvidgade varubeskattningen, komme

densamma otvivelaktigt att medföra vissa olägenheter. Utredningsmännens

förslag syntes mig emellertid bäst ägnat att minska dessa. Jag förordade därför,

att den utvidgade varubeskattningen gåves formen av en skatt på den

färdiga varan att beträffande vissa varuslag uttagas hos tillverkarna och beträffande

andra varuslag i detaljhandeln. I fråga om pälsvarorna fann jag i

likhet med utredningsmännen det senare alternativet lämpligast och förordade

sålunda, att skatten uttoges genom en höjning av skattesatsen för den allmänna

omsättningsskatten.

De nu verkställda utredningarna ha otvivelaktigt givit vid handen, att kontrollsvårigheterna

beträffande den skärpta omsättningsskatten å pälsvaror

varit större, än man vid skattens införande räknat med. Så gott som enhälligt

har vitsordats, att gällande system icke medgivit en tillfredsställande

kontroll, och att till följd härav uppkommit en betydande smyghandel till

skada för såväl den lojala pälshandeln som statens fiskaliska intresse. Härtill

har kommit, att brister i de materiella beskattningsreglerna medfört

rubbningar i de tidigare distributionsformerna, varigenom svårigheterna för

den lojala handeln ökats.

Det kontrollsystem, som de sakkunniga förordat beträffande omsättningsskatten

å pälsvaror, skulle uppenbarligen tillåta en avsevärt noggrannare

kontroll över skattens utgörande än för närvarande, och genom den föreslagna

höjningen av skattesatsen för omsättningsskatten å oberedda skinn skulle

möjligheterna att kringgå skattebestämmelserna begränsas. Kontrollen skulle

emellertid kräva ett omfattande arbete för såväl kontrollmyndigheterna som

näringsidkarna och .skulle i förhållande till skattens ringa storlek bliva

mycket dyrbar. Aven om kostnaderna för den ifrågasatta utökningen av

personalen å länsstyrelsernas omsättningsskatteavdelningar icke böra ställas

i relation endast till skatten å pälsvaror eller ens till den skärpta omsättningsskatten

i dess helhet, torde dock de på kontrollen över pälsvarubeskattningen

belöpande kostnaderna i verkligheten bliva så stora, att det redan på denna

grund knappast kan vara rimligt att införa ett dylikt kontrollsystem. Härtill

kommer emellertid, att de i åtskilliga yttranden uttalade farhågorna för att de

föreslagna åtgärderna trots allt icke skulle leda till en verkligt effektiv kon
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

33

troll, icke synas vara ogrundade, och att frågan om de sammansatta varornas

beskattning icke vunnit en tillfredsställande lösning. Jag finner mig under sådana

förhållanden icke kunna tillstyrka, att frågan om pälsvarubeskattningen

löses efter de linjer, som de sakkunniga uppdragit.

I vissa yttranden har gjorts gällande, att anmärkningarna rörande pälsvarubeskattningens

bristande effektivitet skulle bortfalla, om den skärpta omsättningsskatten

å pälsvarorna minskades exempelvis till fem procent. Enligt

min mening skulle en dylik utväg icke vara lämplig att beträda. Det nuvarande

omsättningsskattesystemet medgiver nämligen av tekniska skäl knappast

införandet av en tredje skattesats utöver de nu gällande skattesatserna

5 procent och 20 procent.

Med hänsyn till vad jag i det föregående yttrat och då de rådande missförhållandena

inom pälsvarubranschen uppenbarligen äro av allvarlig art, synes

det ofrånkomligt alt i fråga örn pälsvarorna antingen helt avstå från en skärpt

beskattning eller att övergå till en annan beskattningsform. För det förra

alternativet talar, att pälsvaror inom vissa delar av landet i icke ringa utsträckning

utgöra nödvändighetsartiklar, och att de under nu rådande brist

på textilier kommit att i ökad omfattning ersätta dessa. Det kan emellertid

enligt min mening icke bestridas, att pälsvarorna fortfarande till övervägande

delen utgöras av lyxbetonade artiklar eller sådana mera umbärliga varor,

beträffande vilka en skärpt beskattning under nuvarande förhållanden får

anses motiverad. En omläggning av pälsvarubeskattningen torde därför i

första hand böra tagas under övervägande.

Enligt det av näringsidkarna framlagda förslaget skall skatten å pälsvaror

uttagas i fråga örn här i riket beredda skinn i samband med beredningen och

i fråga om varor, som införas till riket, vid importen. Genom en sådan omläggning

bortfalla i stort sett de med den skärpta omsättningsskatten förenade

olägenheterna. Kontrollen vid det fåtal större berederier, som finnes i

landet, kan utan större kostnader göras effektiv. Ej heller den inom vissa

delar av landet förekommande hemslöjdsmässiga beredningen av skinn torde

i kontrollhänseende förorsaka alltför stora svårigheter. Enligt vad som uppgivits

från pälshandlarehåll bär denna form av beredning för övrigt under

senare tid minskat i omfattning. Vid en beskattning i samband med beredningen

komma vidare även sådana skinn, som inom konfektionsindustrien

användas såsom besättningar och dylikt, att drabbas av den skärpta beskattningen.

Ur såväl fiskalisk synpunkt som med hänsyn till konkurrensförhållandena

inom pälsvaruhandeln måste detta betraktas såsom en betydande

fördel.

De mot näringsidkarnas förslag riktade anmärkningarna sammanhänga

med svårigheten att finna en tillfredsställande norm för skattens beräknande.

Jag tillåter mig att i detta hänseende hänvisa till vad kontrollstyrelsen anfört.

Örn, såsom näringsidkarna föreslagit, skatten för de här i riket beredda

skinnen skall utgå såsom en styckeskatt, kari tydligen någon anpassning

icke ske efter skinnens olika kvalitet eller efter det större eller mindre

Bihang lill riksdagens protokoll 1 sami. Nr 267. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

arbete, som efter beredningen nedlagts å dem. Uppenbarligen är detta en

betydande brist i fråga örn en skatt av här avsett slag. Den omständigheten,

att skatten för de till riket införda pälsvarorna enligt förslaget uttages efter

värdet och följaktligen efter andra grunder än skatten för de inhemska skinnen,

är vidare ägnad att väcka betänkligheter. De framställda anmärkningarna

äro emellertid enligt min mening icke av den art, att man av hänsyn lill

dem under nuvarande förhållanden bör avstå från förslagets genomförande.

Vad särskilt sistnämnda förhållande beträffar minskas betänkligheterna mot

förslaget väsentligt därav, att importmöjligheterna för närvarande äro mycket

begränsade. Enligt vad som uppgivits från pälshandlarehåll skulle till följd

av handelsspärren någon egentlig konkurrens mellan svenska och utländska

skinn numera icke förekomma. Jag tillstyrker följaktligen, att den skärpta

omsättningsskatten beträffande pälsverk och arbeten därav utbytes mot en

skatt, som i fråga om här i riket beredda skinn uttages i samband med beredningen

med visst belopp per skinn, och i fråga om vara, som införes till

riket, vid importen med viss procent av varans värde. Såsom från pälsvarubranschens

sida förutsatts kommer vid bifall till detta förslag allmän omsättningsskatt

att utgå å pälsvaror efter fem procent såsom för varor i allmänhet.

Vad'' sist sagts torde, såsom de sakkunniga framhållit, gälla jämväl oberedda

skinn, då de säljas till konsument.

För att icke vid den skärpta omsättningsskattens upphävande de i handeln

befintliga lagren av beredda pälsskinn och arbeten därav skulle undgå skatt,

har i näringsidkarnas framställning föreslagits en lagerbeskattning, vid vilken

skatten skulle utgå efter samma grunder som avsåges gälla för beredningsskatten.

Ett dylikt komplement till pälsvarubeskattningen i övrigt vore

uppenbarligen ur fiskalisk synpunkt värdefullt. De invändningar, som särskilt

i kontrollhänseende rests mot förslaget, synas mig emellertid så allvarliga,

att man enligt min mening bör avstå från den ifrågasatta lagerbeskattningen.

Vid den närmare utformningen av skatten å de här i riket beredda skinnen

torde bestämmelserna i förordningen om varuskatt lämpligen kunna

tjäna som förebild. Den yrkesmässiga beredningen av pälsskinn synes sålunda

böra stå under uppsikt av kontrollstyrelsen, till vilken myndighet anmälan

örn beredningen skall göras. Beredaren bör kvartalsvis till kontrollstyrelsen

avgiva en deklaration angående antalet av honom under deklarationsperioden

beredda skinn, som utlämnats från beredningsstället eller där

tagits i anspråk för vidare bearbetning. I samband härmed bör jämväl skatten

erläggas. Övervakningen från kontrollstyrelsens sida bör ske i form av

stickprovskontroll å beredning och bokföring.

Såsom i näringsidkarnas framställning förutsatts, bör skatten för de till

riket införda pälsvarorna uppbäras av tullverket i samband med tullen. Beskattningsvärdet

synes därvid böra utgöra varans värde, beräknat enligt 4 §

tulltaxeförordningen med tillägg av den på varan belöpande tullen, d. v. s. i

vanliga fall inköpspriset och samtliga å varan nedlagda kostnader intill varans

ankomst till gränsort inom tullområdet med tillägg av den tull, som

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 267. 35

jämlikt tulltaxan och gällande bestämmelser angående tilliiggstull belöper

å varan.

I fråga om avvägningen av skattesatserna för de inom riket beredda skinnen

har från olika håll anmärkts, att vad härutinnan föreslagits i framställningen

den 12 januari 1942 icke på långt när motsvarade den skärpta omsättningsskatten.

Från pälsvarubranschens sida har härtill genmälts, att en

direkt jämförelse beträffande viss skinnsort mellan beredningsskatten och

den skärpta omsättningsskatten svårligen läte sig göra. Även om detta är

riktigt, torde dock icke kunna bestridas, att förslaget innebär en ganska

väsentlig lindring av den särskilda pälsvarubeskattningen. Då ett sådant resultat

av omläggningen icke åsyftas, synes en höjning av skattesatserna

motiverad. Emellertid är tydligt, att därvid skattesatserna för de olika skinnslagen

icke kunna tillmätas efter de bättre kvaliteterna, då i sådant fall kan

befaras, att skinn av lägre kvaliteter icke längre skulle finna användning. Vidare

kan icke heller bortses från att förluster av olika slag kunna inträda

i fråga om de av beredningsskatten drabbade skinnen under den relativt

långa tid, som förflyter mellan skattens påförande och den färdiga varans

försäljning. Höjningen synes med hänsyn härtill och då erfarenhet helt saknas

rörande verkningarna av den ifrågasatta beskattningsformen böra ske med

viss försiktighet. Den av kontrollstyrelsen förordade höjningen med i genomsnitt

25 procent torde få anses skälig. Någon allvarligare gensaga mot en

sådan höjning har icke under överläggningarna inom finansdepartementet

gjorts från pälsvarubranschens sida, även om från beredarehåll framhållits

angelägenheten av att skatten å de till riket införda varorna avväges så, att

det icke blir ekonomiskt lönande att sända skinnen för beredning utomlands.

Emellertid har i fråga om några skinnslag, främst kaninskinn, gjorts gällande,

att de svenska skinnen genomsnittligen vöre av svag kvalitet och därför

betingade så ringa priser, att vid en höjning av skattesatserna utöver vad som

ursprungligen föreslagits en mängd skinn icke komme att beredas. I anledning

härav synas vissa jämkningar vid höjningens genomförande böra ske.

I vissa andra fall torde en något kraftigare ökning än den genomsnittliga

vara befogad.

Vad härefter beträffar storleken av skatten för de pälsvaror, som införas

till riket, har i åtskilliga uttalanden framhållits, att den i näringsidkarnas

framställning ifrågasatta skattesatsen av 20 procent vore för hög i förhållande

till skattesatserna för de inom riket beredda skinnen. Vid överläggningarna

inom departementet ha pälsvarubranschens representanter också

vitsordat, att en importskatt av 20 procent under nu rådande förhållanden skulle

innebära ett visst, icke obetydligt skydd för den inhemska hanteringen, och

att en skattesats av 10 procent eller något däröver bättre motsvarade den

föreslagna beredningsskatten. Med hänsyn härtill och till den av mig förordade

höjningen av sistnämnda skatt torde importskatten lämpligen böra

sättas till 15 procent.

Från beredarehåll har framhållits, att även örn den av mig nu förordade

skattesatsen för importskatten kunde anses genomsnittligen motsvara de

ifrågasatta skattesatserna för beredningsskatten, det likväl kunde inträffa i

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

fråga om skinn av lägre kvalitet, att skatten vid import bleve avsevärt mindre

än vid beredning här i riket. Vid en lättnad i handelsspärren kunde därför

befaras, att dylika skinn skickades till utlandet för beredning. För att förebygga

en sådan för såväl statsverket som den inhemska berederihanteringen

ogynnsam utveckling har hemställts om införande av en bestämmelse, enligt

vilken vid import av lösa beredda skinn skatten alltid skulle utgöra minst det

belopp, som skolat utgå vid beredning inom riket. Med hänsyn till de svårigheter,

som klassificeringen av de olika skinnslagen skulle välla tullmyndigheterna,

kan jag icke tillråda en generell sådan bestämmelse. Då emellertid

de av beredarna uttalade farhågorna för en överflyttning till utlandet av beredningen

främst gällt rävskinn, av vilka här i riket beredes ett stort antal

billiga skinn, samt, enligt vad jag inhämtat, beträffande dessa några klassificeringssvårigheter

icke föreligga, torde beredarnas hemställan böra såtillvida

beaktas, att skatten vid import av beredda lösa rävskinn bestämmes skola

utgå med minst samma belopp, som utgår vid beredning inom riket.

I enlighet med vad jag nu anfört ha inom finansdepartementet upprättats

förslag till

l:o) förordning örn skatt å vissa pälsvaror,

2:o) förordning örn viss ändring i den vid förordningen den 25 maj 1941

(nr 252) angående skattesatsen för den allmänna omsättningsskatten beträffande

vissa varor fogade varuförteckningen.

Beträffande förstnämnda författningsförslag torde vissa detaljspörsmål

här böra beröras.

Den i 1 § omförmälda förteckningen är avsedd att upptaga samtliga skinnslag,

som för närvarande kunna tänkas bli föremål för beredning inom riket.

Uteslutet är emellertid icke, att framdeles kan till beredning ifrågakomma

även skinn av annat slag än de i förteckningen angivna. Med tanke härpå

har kontrollstyrelsen ifrågasatt införande av en bestämmelse, enligt vilken

Kungl. Maj:t skulle äga att i dylikt fall fastställa lämplig skattesats. Något

verkligt behov av en sådan bestämmelse synes mig emellertid knappast föreligga.

Skulle här i riket upptagas beredning av ytterligare något skinnslag,

torde detta icke i vart fall till en början ske i större omfattning, än att frågan

om skattesatsen utan olägenhet kan underställas riksdagen i vanlig ordning.

Såsom ovan nämnts skall beskattningsvärdet för importerade pälsvaror

utgöra varans värde beräknat enligt 4 § tulltaxeförordningen med tillägg av

den på varan belöpande tullen. Bestämmelsen härom återfinnes i 3 §. Vid

införsel av färdigsydda textilplagg med besättning av skinn skall skatten i

enlighet med vad som för motsvarande fall gäller i fråga örn tullen beräknas

å varans hela värde och icke endast å den del därav, som belöper å besättningen.

Skäligheten härav kan givetvis ifrågasättas men ett dylikt beräkningssätt

torde av praktiska skäl vara nödvändigt. I fall då besättningens värde

är ringa i förhållande till värdet av plagget i övrigt, torde en beskattning av

det sistnämnda ulan större svårighet kunna undvikas genom att besättningen

importeras för sig för att påsys plagget här i riket. Enligt vad jag

inhämtat lärer sagda tillvägagångssätt redan nu vara vanligt med hänsyn

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

37

till tullbestämmelserna. — Vid återinförsel av lösa pälsskinn, som i utlandet

undergått beredning, behöver varuhavaren under vissa förhållanden icke erlägga

full tull för skinnen utan endast s. k. skillnadstull. I sådana fall bör

emellertid skatten beräknas å varans värde med tillägg icke av skillnadstullen

utan av hela den tull, som enligt tulltaxan och gällande bestämmelser angående

tilläggstull eljest belöper å utländska skinn av ifrågavarande slag.

Beträffande straffbestämmelserna har iakttagits vad som föreslagits i propositionen

nr 140 till årets riksdag med förslag till skattestrafflag. I likhet

med vad som i motsvarande fall gäller i fråga örn varuskatten har föreskrivits,

att förseelser, som avses i 10 §, skola åtalas vid allmän domstol i den ort,

där beredarens rörelse drives.

Författningarna torde böra träda i kraft den 1 juli 1943.

Särskilt i nu rådande läge är det uppenbarligen förenat med svårigheter att

verkställa en tillförlitlig beräkning av den inkomst, som skulle tillföras statsverket

genom den föreslagna skatten å pälsvaror. Under förutsättning att

den inhemska beredningen av pälsskinn blir av samma omfattning som under

1942 och att importen av pälsvaror icke ytterligare nedgår, torde emellertid

skatten komma att inbringa 2 å 3 miljoner kronor årligen. Någon motsvarande

siffra för den skärpta omsättningsskatten å pälsvaror finnes icke

tillgänglig, men en överslagsvis gjord beräkning har givit vid handen, att

denna skatt under 1942 torde ha inbringat ett liknande belopp. Den ifrågasatta

omläggningen torde alltså icke ur ren inkomstsynpunkt komma att

medföra vare sig vinst eller förlust för statsverket.

Enligt vad under hand inhämtats från kontrollstyrelsen skulle en förstärkning

av styrelsens personal bli erforderlig, därest kontrollen över här ifrågavarande

skatt förlägges dit. Med ledning av vad kontrollstyrelsen härutinnan

framhållit vill jag förorda, att mot arvode anställes en befattningshavare

hos styrelsen i byråinspektörs tjänsteställning med tillräcklig erfarenhet i

fråga örn pälsvarubranschen för att biträda vid skattekontrollen. Ersättning

åt ifrågavarande befattningshavare torde böra beräknas efter ett belopp

av 9,000 kronor för år. För befattningen böra i tillämpliga delar gälla föreskrifterna

i 10—15 §§ och 20 § 1 mom. första stycket civila icke-ordinariereglementet,

däx-vid bör så anses, som om befattningshavaren tillhörde lönegraden

Eo 22 löneklassen 22. För bokföringsgranskning vid kontroll av skinnberederiernas

skattedeklarationer torde enligt vad som framhållits från kontrollstyrelsen

erfordras en i sådan granskning kunnig och erfaren befattningshavare

med placering i lönegraden Ex 22 löneklassen 19. Avlöningskostnaderna

för sistnämnde befattningshavare skulle under nästa budgetår

uppgå till 6,810 kronor, rörligt tillägg och kristillägg oräknade. För biträde

med fakturagranskning och andra göromål i samband med skattekontrollen

.skulle därjämte enligt kontrollstyrelsens mening en särskild befattningshavare

behöva anställas. Oaktat det icke är möjligt alt på förhand avgöra, i vilken

utsträckning det kommer att föreligga behov av sistnämnde befattningshavare,

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

vill jag icke motsätta mig, att kontrollstyrelsen, därest så visar sig erforderligt,

för ändamålet anställer ett biträde i högst lönegraden Ex 18 löneklassen 15,

vilket medför en årlig avlöningskostnad av 5,346 kronor exklusive rörligt tilllägg

och kristillägg. För biträdesgöromål i samband med beskattningsarbetet

torde ett belopp av i runt tal 2,600 kronor böra beräknas under kontrollstyrelsens

icke-ordinariepost för budgetåret 1943/44. För rörligt tillägg torde

böra avses 2,200 kronor och för kristillägg 2,350 kronor.

De sammanlagda avlöningskostnaderna under budgetåret 1943/44 för ifrågavarande

skattekontroll skulle, såsom av det föregående framgår, uppgå till

högst i runt tal 28,300 kronor. Med hänsyn, bland annat, till svårigheterna

att i förväg göra en exakt bedömning av personalbehovet för ifrågavarande

ändamål anser jag mig icke nu böra förorda någon justering av det i propositionen

nr 197 till årets riksdag avgivna förslaget till avlöningsstat för

kontrollstyrelsen för budgetåret 1943/44 utan förordar i stället, att styrelsen

må från den i nämnda statförslag upptagna förslagsposten till arvoden och

särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, bestrida kostnaderna för

tidigare omförmält arvode av 9,000 kronor samt att styrelsens icke-ordinariepost

må disponeras för avlöning av den för skattekontrollen erforderliga extra

personalen. I den mån icke-ordinarieposten ej förslår, torde förslag till överskridande

få föreläggas nästa års riksdag. Kostnader för rörligt tillägg och

kristillägg torde få bestridas i vanlig ordning.

Då det är angeläget, att kontrollorganisationen förberedes i tid, torde förut

omförmälda arvodesbefattning få tillsättas redan under juni månad 1943,

varvid på innevarande budgetår belöpande ersättning torde få bestridas från

arvodesposten i styrelsens avlöningsstat.

Till omkostnader torde för ifrågavarande ändamål böra beräknas 5,000

kronor, varav 3,000 kronor för reseersättningar och återstoden för övriga

expenser. Dessa kostnader torde utan formell anslagsändring få bestridas

från vederbörliga poster i kontrollstyrelsens omkostnadsstat.

Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Majit måtte genom proposition

föreslå riksdagen att antaga förutnämnda inom finansdepartementet

upprättade förslag till

Ilo) förordning om skatt å vissa pälsvaror,

2:o) förordning om viss ändring i den vid förordningen

den 25 maj 1941 (nr 252) angående skattesatsen för den allmänna

omsättningsskatten beträffande vissa varor fogade

varuförteckningen.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sören Lane.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 267.

39

Bilaga.

Förteckning

över

pälsvaror, föreslagna för beredningsskatt, i gällande tulltaxa

upptagna under nedanstående statistiska nummer.

Stat. nr

V a r u s 1 a

Pälsverk, beredda, lösa av:

Antilop......................

Apa.........................

Astrakan, Bessarab och Indiskt

felle.......................

Bisam, nordlig................

» , sydlig.................

Björn, lant-..................

» , is- ....................

678—681

Skattebelopp

per skinn

lamm, Schiraz,Salz
-

1: —

3: —

1: —

1: —

0: 50

15: —

20: —

Bäver............................

Ekorre och gråverk...............

Får......................

föi...........................;;;

Get..............................

Grävling.........................

Guanaco .........................

Hamster.........................

Hare............................

Hermelin ........................

Hund............................

Häst- och kohudar...............

Iller.............................

Jaguar...........................

Japansk mård....................

Järv.............................

Kalv.............................

Kalvpannor, lösa.................

Kamschatkabäver..................

Kanin...................

Katt............................;;

Kuling............................

Kolinsky..........................

Känguru ..........................

Lamm intill 3 kvf. s. k. schmaschen

Lejon.............................

Lemmel...........................

Leopard ..........................

> , katt-.....................

Lodjur............................

Lokatt........................

15

5

5

10

1

0

300

0

0

0

1

1

0

25

0

20

1

10

2

20

50

10

50

50

05

40

50

50

30

05

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 267.

Stat. nr

Varuslag

Skattebelopp

per skinn

Atti

0: 05

1: —

1: —

10: —

5: —

4: —

3: —

1: —

0: 50

2: —

4: —

1: —

5: —

0: 50

10: —

1: 50

0: 50

0: 50

Räv, röd, japansk sjöräv, Greyfox, patagonisk kors-

3:- 9: —

20: —

1: —

1: —

3: —

1: —

0: 50

10: —

0: 10

Säl av alla slag samt Blueback och Whitecoat ...

2: —

0: 75

25: —

Utter, svensk, nordisk, afrikansk, sydamerikansk..

5: —

25: _

5: —

20: —

0: 50

10: —

0: 75

Zobel ..............................

50: —

Älg...........................................

3: —

Anni. Därest pälsverk, som icke finnes upptaget i denna förteckning lämnas till beredning,

har Kungl. Kontrollstyrelsen att efter framställning av beredarna fastställa skattesatsen, och

skall i möjligaste mån hänsyn därvid tagas till angiven skattesats för närmast jämförligt slag

av pälsverk. Beträffande retroaktivt utgående beredningsskatt åligger det vederbörande innehavare

av sådant pälsverk att härom göra framställning.

487970. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1943.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:433 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om skatt å vissa pälsvaror, m. m. a1 i texten
  2. BevU 1943:53 Bevillningsutskottets memorial nr 53 s. 1 i texten
  3. BevU 1943:46 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om skatt d vissa pälsvaror, m. m., jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten