Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 9 § lagen den 23 oktober 1914 (nr 325) om krigsdomstolar och rättegången därstädes

1943-05-21 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:270, Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 9 § lagen den 23 oktober 1914 (nr 325) om krigsdomstolar och rättegången därstädes

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 270.

1

Nr 270.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändrad lydelse av 9 § lagen den 23 oktober 1914

(nr 325) om krigsdomstolar och rättegången därstädes;

given Stockholms slott den 21 maj 1943.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj:t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till lag angående ändrad lydelse av 9 § lagen den

23 oktober 1914 (nr 325) om krigsdomstolar och rättegången därstädes.

GUSTAF.

Thorwald Bergquist.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 270.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 270.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 9 § lagen den 23 oktober 1914 (nr 32.)) om

krigsdoinstolar och rättegången därstädes.

Härigenom förordnas, att 9 § lagen den 23 oktober 1914 om krigsdomstolar

och rättegången därstädes1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angiv

es.

9 §.

Chef för regemente — — — eller stationen.

Chef för arméfördelning---dessa befälhavare.

Där Konungen förordnat, att avdelning av krigsmakten skall lyda under

viss regements- eller stationskrigsrätt, äger Konungen tillika föreskriva, att

officerare och underofficerare med erfarenhet rörande tjänsten vid avdelningen

eller likartad tjänstgöring skola utses att inträda såsom ledamöter i rätten,

då mål eller ärende från avdelningen där förekommer, eller att vara ställföreträdare

för sådana ledamöter. I sådant fall skall vad ovan i denna § är stadgat

i tillämpliga delar lända till efterrättelse, dock att ledamöter och ställföreträdare

skola utses av befälhavare och till antal som Konungen bestämmer.

Inträffar stadigvarande---av året.

Denna lag iräder i kraft den 1 juli 1943. Genom lagen upphäves vad genom

lagen den 13 maj 1938 (nr 169) om upphävande av 4 § lagen den 11 mars

1927 (nr 50) med vissa till strafflagen för krigsmakten och lagen örn krigsdomstolar

och rättegången därstädes anslutna bestämmelser angående flygvapnet

stadgats om fortsatt giltighet av andra stycket i paragrafen.

1 Senaste lydelse se SFS 1938:168.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 270.

o

O

Utdrag av protokollet över justiticdepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 7 maj 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för försvarsdepartementet anmäler

t. f. chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bergquist, fråga angående ändring

i lagen örn krigsdomstolar och rättegången därstädes samt anför följande.

Gällande bestämmelser örn krigsrätts sammansättning lia i olika sammanhang

visat sig förenade med praktiska olägenheter under nu rådande förhållanden.

I skrivelse den 8 januari 1940 har sålunda chefen för marinen

hemställt örn åtgärder för att sjömilitär sakkunskap måtte tillföras de regementskrigsrätter,

under vilka särskilda till marinen hörande avdelningar lyda.

Vidare har chefen för flygvapnet i skrivelse den 29 mars 1943 framställt

erinran mot att officerare och underofficerare vid Kalmar flygflottilj, under

vars regementskrigsrätt Kalmar försvarsområde lyder, i för stor utsträckning

toges i anspråk för tjänstgöring i krigsrätten. En ändring av bestämmelserna

om krigsrätts sammansättning torde därför böra tagas under övervägande.

Hällande bestämmelser.

Enligt 5 § lagen om krigsdomstolar i dess lydelse jämlikt lagen den 13 maj

1938 (nr 168) skall det finnas regementskrigsrätt vid varje regemente

och därmed likställt truppförband av armén, kustartilleriet och flygvapnet

samt stationskrigsrätt vid envar av örlogsstationerna. Vidare

stadgas i andra momentet av samma paragraf, att särskild krigsrätt

må inrättas vid avdelning av krigsmakten, för vilken regements- eller

stalionskrigsrätt icke är inrättad eller som består av personal, vilken från

olika truppförband eller örlogsstationer sammandragits till gemensam tjänstgöring.

Sådan krigsrätt kan enligt samma lagrum jämväl inrättas vid avdelning

av regemente eller likställt truppförband, som är förlagd å annan ort än

huvudstyrkan, samt vid avdelning av flottan, som är förlagd utom örlogsstation.

Slutligen medgives i tredje momentet att, där så prövas lämpligt, må

bestämmas, att två eller flera av de avdelningar, varom i andra momentet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 270.

är fråga, skola lyda linder samma särskilda krigsrätt eller att sådan avdelning

skall lyda under viss regements- eller stationskrigsrätt.

Med stöd av 5 § tredje momentet har Kungl. Maj:t i kungörelse den 25

september 1942 (nr 812) förordnat bl. a. att till armén, marinen (vid marinen

tjänstgörande) eller flygvapnet hörande avdelningar och personal, som i

kungörelsen uppräknas, skola lyda under särskilt angivna krigsrätter. Det

är enligt föreskrift i denna kungörelse, som Kalmar försvarsområde lyder

under regementskrigsrätten vid Kalmar flygflottilj. Motsvarande förordnanden

lia jämväl vid andra tillfällen meddelats.

I 8 § i lagen stadgas, vilka militära ledamöter som skola tjänstgöra i krigsrätterna,

och i 9 § angives, vilka som skola förordna dessa ledamöter. Chef

för regemente eller likställt truppförband av armén, kustartilleriet eller flygvapnet

så ock chef för örlogsstation skall inom varje års utgång bland truppförbandets

eller stationens personal förordna två officerare av kaptens grad

samt en underofficer av fanjunkares eller likställd grad jämte ställföreträdare

att under nästföljande år i mål mot officer av kaptens eller lägre grad,

i mål mot underofficer eller någon av manskapet eller i mål, som ej rör åtal

mot viss person, vara ledamöter i den regements- eller stationskrigsrätt som

finnes vid truppförbandet eller stationen. Chef för arméfördelning skall inom

varje års utgång förordna fyra till fördelningen hörande regementsofficerare,

därav en av överstes grad, jämte ställföreträdare, att under nästföljande år i

mål mot regementsofficer inträda som ledamöter i fördelningens regementskrigsrätter.

Vad sist sagts skall äga motsvarande tillämpning å bl. a. cheferna

för Ostkustens och Sydkustens marindistrikt samt flygvapnet i fråga örn

dem underlydande trupper.

Då mål angående åtal mot officer eller underofficer förekommer vid ett

förbands krigsrätt, gäller enligt 14 §, att officer eller underofficer, som tillhör

samma regemente eller samma därmed likställda förband som den tilltalade,

ej må vara bisittare i rätten. I stället skola militära ledamöter i krigsrätt

vid annat truppförband tjänstgöra i rätten. I de fall då militära ledamöter,

vilka lyda under annan befälhavare än den som föranstaltar om rättens

sammankallande, skola inkallas till tjänstgöring i krigsrätt, skall denne hos

närmast högre befälhavare göra framställning om deras inkallande.

Genom lagen den 11 mars 1927 (nr 50) nied vissa till strafflagen för krigsmakten

och lagen örn krigsdomstolar och rättegången därstädes anslutna bestämmelser

angående flygvapnet föreskrevs i 4 § andra stycket att, där Konungen

jämlikt 5 § 3 mom. lagen örn krigsdomstolar bestämde att avdelning

av flygvapnet skall lyda under viss regements- eller stationskrigsrätt, Konungen

tillika ägde meddela föreskrift därom, att officerare och underofficerare,

tillhörande flygvapnet eller beordrade till tjänstgöring vid nämnda vapen,

skulle utses att tjänstgöra såsom ledamöter i rätten, då mål eller ärende från

avdelning förekomme, eller att vara ställföreträdare för sådana ledamöter. I

sådant fall skulle 9 § lagen om krigsdomstolar i tillämpliga delar lända

till efterrättelse, dock att antalet ledamöter och ställföreträdare skulle bestämmas

av Konungen samt att dessa skulle utses, regementsofficerarna av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 270. J

chefen för flygvapnet och de övriga av befälhavaren för avdelningen bland

dess personal.

Enligt lag den 13 maj 1938 (nr 169) om upphävande av 4 § i 1927 års lag

har 4 § upphört att gälla fr. o. m. 1 juli 1938. I fråga om flottilj av flygvapnet,

vid vilken rementskrigsrätt då icke inrättats, skall dock vad i paragrafens

andra stycke stadgats lända till efterrättelse intill dess sådan krigsrätt träder

i verksamhet.

Genom kungl, brev den 13 maj 1938 till chefen för flygvapnet lämnades

närmare föreskrifter rörande officerares och underofficerares ur flygvapnet

tjänstgöring vid krigsrätter, under vilka vissa angivna flygflottiljer tills vidare

skulle höra. Enligt brevet skulle antalet av de i vederbörande krigsrätt

utsedda ledamöterna eller ställföreträdarna utgöra: i mål, som avses i 8 § b)

av krigsdomstolslagen, två regementsofficerare med två ställföreträdare för

dem, i mål, som avses i 8 § c) och d) samma lag och där fråga är om flyghaveri,

två officerare eller en officer och en underofficer med en ställföreträdare

för envar av dem, samt i övriga mål, som avses i 8 § c) och d) samma

lag, en officer och en underofficer med en ställföreträdare för envar av dem.

Utöver föreskrifterna i 4 § andra stycket av 1927 års lag saknas bestämmelser

örn att officerare och underofficerare ur avdelning, som förklarats

skola lyda under viss regements- eller stationskrigsrätt, kunna tagas i anspråk

för tjänstgöring i denna krigsrätt.

be inkomna framställningarna.

Chefen för marinen anför i förenämnda skrivelse, att vid handläggningen

av mål rörande marinens personal kunde uppkomma behov av sjömilitär

sakkunskap i regementskrigsrätt — särskilt beträffande mål, som avsåge

vårdslöshet, försummelse, oförstånd eller oskicklighet i tjänsten och där ersättningsskyldighet

kunde ifrågakomma — samt att det syntes erforderligt att

i sådana fall ledamöter ur marinen inginge i krigsrätten. På grund härav

hemställdes, att åtgärd måtte utverkas för att tillföra regementskrigsrätterna

sådan sakkunskap. Härvid hänvisades till stadgandet i 4 § lagen den 11 mars

1927 samt till kungl, brevet den 13 maj 1938.

Krigshovråtten har i infordrat utlåtande förklarat sig ej ha något att erinra

mot bifall till framställningen.

Chefen för flygvapnet yttrar i sin skrivelse, att det antal officerare och underofficerare

vid Kalmar flygflottilj, som jämlikt 9 § lagen örn krigsdomstolar

kunde ifrågakomma som militära ledamöter i krigsrätt, vore relativt

ringa, under det att under nuvarande förhållanden krigsrättssammanträden

ofta förekomme vid flottiljen, i de flesta fall föranledda av mål eller ärende

som berörde personal ur Kalmar försvarsområde. Beordrandet av militära

ledamöter till krigsriitt ur enbart Kalmar flygflottilj medförde därför stora

olägenheter för tjänsten vid denna flottilj genom alt de beordrade officerarna

och underofficerarna vid varje krigsrättssammanträde undandroges sin ordinarie

tjänst. Med hänsyn härtill vore det önskvärt, att som militära ledamö
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 270.

ter kunde beordras även officerare och underofficerare ur Kalmar försvarsområde

och lämpligen då i sådana krigsrättsmål, som berörde personal ur

detta och i vilka jämlikt 14 § lagen örn krigsdomstolar de militära ledamöterna

icke behövde tillhöra annat förband. Härmed vunnes även den fördelen,

att militära ledamöter med bättre kännedom örn tjänsteförhållandena inom

försvarsområdet koinme att ingå i krigsrätten.

Även över denna framställning har yttrande avgivits av krigshovrätten som

förordat den lösningen av de uppkomna svårigheterna, att Kalmar försvarsområde

hänfördes under annan krigsrätt än nu, exempelvis under regementskrigsrätten

vid Kronobergs regemente.

Departementschefen.

Med nu gällande bestämmelser är det — frånsett det för flygvapnet medgivna

undantaget — icke möjligt att, då någon särskild avdelning av krigsmakten

lyder under viss regements- eller stationskrigsrätt, anlita avdelningens

egen personal för tjänstgöring i krigsrätten vid behandling av mål från

avdelningen.

Det torde icke kunna bestridas, att de nuvarande reglerna äro mindre tillfredsställande.

Ett stort antal särskilda avdelningar som avses i 5 § 2 mom.

lagen om krigsdomstolar ha hänförts under regements- eller stationskrigsrätt.

Enbart genom kungörelsen den 25 september 1942 har förordnande därom

givits för ett åttiotal avdelningar. Det är uppenbart, att behov av representation

i krigsrätten för den särskilda avdelningens personal ej sällan måste uppkomma.

Särskilt gäller detta, då en avdelning inom viss försvarsgren, t. ex.

marinen, skall lyda under krigsrätten vid ett förband som tillhör annan försvarsgren.

Vad chefen för flygvapnet anfört ger vidare vid handen, att arbetet

med den underlydande avdelningens mål emellanåt kan bliva alltför betungande

för personalen vid det förband, varifrån ledamöterna i krigsrätten nu

skola tagas.

Att söka avhjälpa olägenheterna genom att inrätta särskilda krigsrätter för

avdelningarna skulle i regel innebära en överorganisation. Det torde i stället

vara påkallat att genom en ändring i 9 § lagen örn krigsdomstolar generellt

öppna i huvudsak samma möjlighet till representation i regements- eller stationskrigsrätten

för underställd avdelning som hittills förefunnits allenast för

flygvapnets del. I den mån så finnes påkallat torde alltså Konungen böra

kunna föreskriva, att då särskild avdelning hänförts under viss regemenlseller

stationskrigsrätt, officerare eller underofficerare med erfarenhet rörande

tjänsten vid avdelningen eller likartad tjänstgöring skola utses att inträda i

krigsrätten, då mål eller ärende från avdelningen förekommer. I vad mån

sådan föreskrift är erforderlig, bör bliva föremål för övervägande i varje

särskilt fall.

Konungen torde böra äga att bestämma, vilken militär befälhavare som

skall utse ledamöterna i fråga, samt att fastställa antalet ledamöter och ställföreträdare

som skola utses i nu ifrågavarande ordning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 270.

7

Därest den föreslagna ändringen i 9 § lagen om krigsdomstolar vidtages,

torde vidare tillämpning av 4 § andra stycket i 1927 års lag icke vara påkallad.

Stadgandet i lagen den 13 maj 1938 (nr 169) om fortsatt giltighet av

sistnämnda lagrum kan fördenskull upphävas.

I enlighet med dessa grunder har inom justitiedepartementet upprättats

förlag till lag angående ändrad lydelse av 9 § lagen den 23 oktober 1914

(nr 325) om krigsdomstolar och rättegången därstädes.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över ifrågavarande lagförslag,

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar1, måtte för det i § 87

regeringsformen omförmäla ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Stefan Stiernstedt.

'' Denna bilaga, vilken fransett viss jämkning av redaktionell natur är lika lydande med

det vid propositionen fogade lagförslaget, har här uteslutits.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 270.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 17 maj

1943.

Närvarande:

justitieråden Alsén,

Lind,

regeringsrådet Eklund,

justitierådet Ericsson.

Enligt lagrådet denna dag tillhandakommet utdrag av protokoll över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den

7 maj 1943, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för

det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat

förslag till lag angående ändrad lydelse av 9 § lagen den 23 oktober 1914 (nr

325) om krig sdomstolar och rättegången därstädes.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

t. f. revisionssekreteraren H. K. H. Holmgren.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

G. Lindencrona.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 270.

9

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet d Stockholms

slott den 21 maj 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för försvarsdepartementet anmäler

t. f. chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bergquist, lagrådets den 17

maj 1943 avgivna utlåtande över det den 7 maj 1943 till lagrådet remitterade

förslaget till lag angående ändrad lydelse av 9 § lagen den 23 oktober 1914

(nr 325) om krig sdomstolar och rättegången därstädes; därvid föredraganden

hemställer att förslaget som av lagrådet lämnats utan erinran måtte, efter

viss redaktionell jämkning, jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition

föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Bertil Crona.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 270.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:333 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 9 § lagen den 23 oktober 1914 a1 i texten
  2. 1LU 1943:44 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 9 § lagen den 23 oktober 1914 s. 4 i texten