Sök i Ratio Lex

Angående anslag till skogsstyrelsen m. m

1943-05-21 · 22 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 21 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:278, Angående anslag till skogsstyrelsen m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

1

Nr 278.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till skogsstyrelsen

m. m.; given Stockholms slott den 21 maj

1943.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

21 maj 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjörf.s, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och folkhushållningsdepartementen

anför chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet PehrssonBramstorp.

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition, för budgetåret 1943/44 beräkna dels å

nionde huvudtiteln under punkt 173 till Skogsstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag

av 71,000 kronor, under punkt 174 till Skogsstyrelsen: Omkostnader

ett förslagsanslag av 10,500 kronor, under punkt 187 till Skogsvård

m. m.: Skogsvårdens befrämjande ett anslag av 600,000 kronor samt under

punkt 188 till Skogsvård m. m.: Ersättning för kostnader föranledda av

1932 års lappmarkslag m. m. ett anslag av 700,000 kronor, dels ock å elfte

huvudtiteln under punkt 28 till Ersättning åt skogsvårdsstyrelser för visst

biträde vid virkesavverkning ett förslagsanslag av 200,000 kronor. Jag torde

nu få för Kungl. Majit ånyo anmäla dessa ärenden.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 278.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

I skrivelse den 16 september 1942, varöver utlåtanden avgivits av statskontoret

den 2 november 1942 och av allmänna lönenämnden den 10 november

1942, har skogsstyrelsen gjort framställning om anslag för budgetåret

1943/44 bland annat till avlöningar och omkostnader vid skogsstyrelsen samt

till skogsvårdens befrämjande och till ersättning för kostnader föranledda av

1932 års lappmarkslag m. m.

I skrivelser den 10 oktober 1942 och den 3 mars 1943 har skogsstyrelsen

gjort framställningar om anslag för budgetåret 1943/44 till ersättning åt

skogsvårdsstyrelser för visst biträde vid virkesavverkning m. m. Yttranden

ha avgivits, över förstnämnda skrivelse den 3 november 1942 av statens

bränslekommission och över sistnämnda skrivelse den 12 mars 1943 av statskontoret.

Sedermera har skogsstyrelsen i skrivelse den 12 mars 1943 framlagt vissa

förslag angående finansiering av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet samt

reglering av löne- och anställningsförhållandena för skogsvårdsstyrelsernas

befattningshavare m. m. över dessa förslag ha efter remiss utlåtanden avgivits

av statskontoret, domänstyrelsen, riksräkenskapsverket, statens pensionsanstalt,

allmänna lönenämnden, samtliga skogsvårdsstyrelser, Sveriges skogsägareförbund,

Sveriges skogsägareföreningars riksförbund, länsjägmästareföreningen,

Sveriges kommunaltjänstemannaförbund samt skogsvårdsstyrelsemas

kanslipersonals förening. Härjämte ha 20 skogsvårdsstyrelseordförande

eller ställföreträdare för dessa och 22 länsjägmästare i skrivelse den 30

mars 1943 avgivit ett särskilt yttrande i anledning av skogsstyrelsens förslag.

Skogsstyrelsen: Avlöningar.

Till avlöningar vid skogsstyrelsen har för budgetåret 1942/43 uppförts ett

förslagsanslag av 71,000 kronor. Kungl. Maj:t har den 30 maj 1941, med tilllämpning

tills vidare från och med budgetåret 1941/42, för skogsstyrelsen

fastställt dels personalförteckning (statsliggaren sid. 707), dels ock följande

Avlöningsstat.

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis..........kronor 17,000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Majit .................. » 6,000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ................ » 40,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ » 8,000

Summa kronor 71,000.

I skrivelsen den 16 september 1942 har skogsstyrelsen hemställt, att för

nästa budgetår måtte å riksstaten beräknas ett med 56,000 kronor till 127,000

kronor förhöjt avlöningsanslag. Beträffande beräkningen av de olika anslagsposterna

må anföras följande.

Av det beräknade medelsbehovet, 127,000 kronor, avse 34,900 kronor avlöningar

till ordinarie tjänstemän, 7,000 kronor arvoden, bestämda av Kungl.

Majit, 70,400 kronor avlöningar till icke-ordinarie personal samt 14,700 kronor

rörligt tillägg.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

3

Styrelsen har framlagt förslag om inrättande hos styrelsen av ett flertal

nya tjänster ävensom örn uppfattning i högre lönegrad av vissa redan befintliga

tjänster. Å styrelsens skogliga avdelning, som förestås av en byråchef

i lönegrad Eo 30 och vara vidare tjänstgöra en vägkonsulent — vilken

emellertid avlönas från anslaget till väg- och flottledsbyggnader å skogar i

enskild ägo — samt en amanuens i lönegrad Eo 18, skulle sålunda byråchefstjänsten

omändras till ordinarie befattning i lönegrad A 30 samt skogsvägkonsulenten

överflyttas till skogsstyrelsens stat samt upptagas såsom

tjänsteman i lönegrad Eo 24. Dessutom skulle anställas en notarie i lönegrad

Eo 21. Styrelsens juridiskt-administrativa avdelning, å vilken tjänstgör en

sekreterare i lönegrad Eo 26 med biträde av en extra tjänsteman i lönegrad

Ex 16, skulle ombildas till en administrativ byrå under chefskap av en byråchef

i lönegrad Eo 30 med biträde av en byråinspektör i lönegrad Eo 24 samt

en amanuens i lönegrad Eo 18. Vid styrelsen borde även anställas en byrådirektör

i lönegrad Eo 26 med egen föredragning. Vidare skulle hos styrelsen

inrättas en kontoristtjänst i lönegrad A 9 i stället för en nu befintlig extra

ordinarie kanslibiträdestjänst ävensom nyinrättas en ordinarie kontorsbiträdesbefattning

i lönegrad A 4. Härjämte skulle det till ersättning åt extra

biträden och vikarier m. fl. avsedda beloppet höjas.

Beträffande den skogliga avdelningen har styrelsen erinrat, att

styrelsen fått sig anförtrodd flera mycket omfattande utredningar, avseende

bland annat skogsvårdslagstiftningen. Kostnaderna för dessa utredningar bestredes

av vederbörande kommittéanslag, varför medel för ändamålet i förevarande

sammanhang icke behövde beräknas. Åtskilliga av de frågor, som enligt

direktiven för utredningarna skulle upptagas till prövning, vore av sådan

natur att de eljest skulle handläggas på den skogliga avdelningen. Då en förhållandevis

stor personal komme att ställas till skogsstyrelsens förfogande

för utredningarnas verkställande, hade det icke ansetts behövligt att annat

än i förhållandevis begränsad omfattning begära medel för förstärkning av

avdelningens personal. Från anslaget till väg- och flottledsbyggnader å skogar

i enskild ägo hade från och med innevarande budgetår anvisats medel

till anställande hos skogsstyrelsen av en skogsvägkonsulent, vilken åtnjöte

ett årligt arvode örn 11,220 kronor. Då skogsvägkonsulentens verksamhet

visat sig vara till stort gagn och avsevärt bidragit till ett ändamålsenligt utnyttjande

av de mycket betydande belopp, som staten anvisade till skogsvägbyggnader,

syntes befattningen böra bibehållas och överföras å skogsstyrelsens

stat. Därutöver vore det enligt skogsstyrelsens mening nödvändigt

att inrätta en ny befattning å den skogliga avdelningen, vilken befattning

borde placeras lägst i lönegrad Eo 21.

Med den personal, som för närvarande disponerades för den juridisktadministrativa

avdelningen, har skogsstyrelsen funnit det uteslutet

att på ett tillfredsställande sätt utöva de synnerligen skiftande och omfattande

arbetsuppgifter, som avdelningen hade att handlägga. Detta medförde

betydande olägenheter och kunde knappast, bland annat ur ekonomisk

synpunkt, anses försvarligt. Skogsstyrelsen har härvid särskilt understrukit,

att de medel, som stöde till skogsvårdsstyrelsemas förfogande, vore knappt

tillmätta och att det vore av största vikt, att desamma komme till den mest

ändamålsenliga användningen, vilket det tillkomma skogsstyrelsen att övervaka.

Den juridiskt-administrativa byrån borde utrustas med, förutom byråchefen,

minst två befattningshavare med juridisk eller högre skoglig utbildning,

nämligen en byråinspektör och en amanuens. Byråinspektören skulle

närmast handhava frågor, som sammanhängde med utövandet av tillsynen

över användningen av medel, som ställts till skogsvårdsstyrelsemas förfogande.

Med den omfattande bidragsverksamhet, sorn staten bed revé lill stödjande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 278-

av skogsbruket, borde följa en mera ingående och allsidig kontroll rörande

ifrågavarande medels rätta användning än vad hittills varit fallet. Ifrågavarande

befattningshavare skulle emellertid icke endast handhava kontrollerande

och granskande uppgifter utan även tjänstgöra såsom skogsstyrelsens konsulent

och under tjänsteresor till olika skogsvårdsstyrelser bispringa dessa

med råd och anvisningar i skilda frågor.

Den befattningshavare i lönegrad Eo 26, som skogsstyrelsen ansett böra

nyanställas, borde åvila handläggandet av ärenden, som ägde samband med

skoglig statistik, skogsbrukets kommersiella förhållanden och skogsprodukternas

användning, samt handhavandet av vissa särskilda utredningsuppdrag

ävensom styrelsens informationsverksamhet.

I fråga om skrivb i trä despersonalen har skogsstyrelsen erinrat,

att en tjänst vid styrelsen som expeditionsvakt i lönegrad Eo 5 icke blivit tillsatt

för att bereda medel för anställande av extra skrivbiträden. Kostnaden

för skrivhjälp till skogsvägkonsulenten hade vidare bestritts från anslaget

till väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo, vilket icke torde böra

ske, om denne befattningshavare uppfördes å skogsstyrelsens stat.

Ordinarieposten har ökats med 17,900 kronor till 34,900 kronor,

ökningen har föranletts av de förut återgivna förslagen om uppförande av en

byråchefstjänst, en kontoristbefattning och en kontorsbiträdesbefattning å

ordinarie stat.

Arvodesposten har ökats med 1,000 kronor till 7,000 kronor i anledning

av förslag om ett särskilt årligt arvode om 1,000 kronor till byråchefen

å den skogliga avdelningen i hans egenskap av överdirektörens ställföreträdare.

Icke-ordinarieposten har ökats med 30,400 kronor till 70,400 kronor.

ökningen sammanhänger huvudsakligen med förut återgivna förslag att

omändra sekreterartjänsten till byråchefstjänst samt att nyinrätta förenämnda

befattningar som byrådirektör, skogsvägkonsulent, byråinspektör, notarie

och amanuens. Vidare har för extra arbetskraft beräknats, utöver nu utgående

belopp, 6,000 kronor, ett ytterligare belopp av 5,300 kronor. Utgiftsökningarna

uppgå sammanlagt till 44,400 kronor. Å andra sidan har posten

minskats med 14,000 kronor, motsvarande avlöning till en byråchef och

ett kanslibiträde, vilka föreslagits uppförda å ordinarie stat.

Posten rörligt tillägg har med hänsyn till de av skogsstyrelsen framförda

förslagen ökats med 6,700 kronor till 14,700 kronor.

Statskontoret har i sitt yttrande framhållit att, endast örn och i den mån

nya arbetsuppgifter bomme att tillföras skogsstyrelsen, det enligt statskontorets

mening borde ifrågakomma att nu, innan närmare erfarenhet av styrelsens

verksamhet vunnits, vidtaga ändring av den så nyligen som vid 1941 års

riksdag genomförda organisationen. I avvaktan på resultatet av utredningen

angående skogsvårdsstyrelsernas finansiering kunde statskontoret icke förorda

annan ändring med avseende på skogsstyrelsens personal än att skogsvägkonsulentens

avlöning upptoges å styrelsens avlöningsanslag. Däremot

måste ämbetsverket ifrågasätta lämpligheten av att för denna konsulentverksamhet,

som tillkommit enligt beslut vid 1942 års riksdag och sålunda endast

pågått några månader, nu inrätta en pensionsberättigad befattning.

Allmänna lönenämnden har i huvudsak yttrat följande.

Lönenämnden är för sin del tveksam, huruvida skogsstyrelsen, vars verksamhet

tagit sin början så nyligen som den 1 juli 1941, redan nu bör erhålla

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 278.

5

en utvidgad organisation. I avvaktan på närmare erfarenhet rörande arbetsuppgifterna

inom styrelsen synes det nämnden angeläget, att återhållsamhet

iakttages med avseende å tillskapandet av nya tjänster. Den av skogsstyrelsen

förebragta motiveringen för förslaget har i varje fall icke övertygat lönenämnden

om att behov föreligger av en utökning av arbetskrafterna i den utsträckning,

som styrelsen ansett erforderlig. Särskilt måste lönenämnden ställa sig

betänksam gentemot förslaget örn tillskapande av en administrativ byrå genom

förändring av den nuvarande sekreterarbefattningen till en byråchefstjänst.

Vad de föreslagna befattningarna som byrådirektör och byråinspektör

beträffar, saknas enligt lönenämndens mening tillräckligt underlag för bedömande

av dessa tjänsters behövlighet.

Med avseende å personalorganisationen å den skogliga avdelningen hyser

lönenämnden tvekan, huruvida den nuvarade arvodesbefattningen som skogsvägkonsulent

bör uppföras såsom extra ordinarie tjänst å styrelsens stat.

Med tanke på möjligheten av inträdande konjunkturförändringar å skogsmarknaden

synes försiktigheten bjuda, att befattningen åtminstone tills vidare

bibehålies såsom arvodessyssla. Mot styrelsens förslag om inrättande av

en notarietjänst å den skogliga avdelningen har lönenämnden icke någon

erinran att framställa under förutsättning, att göromålens omfattning anses

motivera en förstärkning av arbetskrafterna på denna avdelning.

I fråga om den hos styrelsen anställda biträdespersonalen må allenast erinras,

att allmänna civilförvaltningens lönenämnd i utlåtande den 23 februari

1939 föreslagit, att för kassa- och registratorsgöromål skulle inrättas en kontoristbefattning

i 9 lönegraden.

Styrelsens förslag, att byråchefsbefattningen å den skogliga avdelningen

skulle ombildas till ordinarie, finner sig lönenämnden för närvarande icke

kunna tillstyrka. Vad beträffar frågan om ställföreträdararvode, anser lönenämnden

densamma böra upptagas till prövning i ett större sammanhang.

I skrivelsen den 12 mars 1943 har skogsstyrelsen hemställt, att avlöningsanslaget

för nästa budgetår måtte uppföras med det i skrivelsen den 16 september

1942 angivna beloppet.

Jag är ense med statskontoret och lönenämnden därom att, innan ytter- Departementsligare

erfarenhet vunnits rörande arbetsuppgifterna inom skogsstyrelsen, åter- chefen.

hållsamhet bör iakttagas med avseende å inrättandet av nya tjänster inom

ämbetsverket. Med hänsyn härtill och på grund av nödvändigheten att i nuvarande

läge iakttaga all möjlig sparsamhet kan jag ej för närvarande i annan

utsträckning tillstyrka skogsstyrelsens förslag örn inrättande av nya

ordinarie och ickc-ordinarie tjänster vid styrelsen än att medel böra beräknas

för anställande av en byråinspektör i lönegrad Eo 24, en amanuens i lönegrad

Eo 18 och ett skrivbiträde i lönegrad Eo 2. På byråinspektören bör närmast

ankomma att utöva den direkta tillsynen över användningen av de medel,

som ställts till skogsvårdsstyrelsernas förfogande. Jag förutsätter, att

byråinspektören därutöver vid tjänsteresor till olika skogsvårdsstyrelser kommer

att bispringa dessa med råd och anvisningar i olika frågor. Med hänsyn

till sekreterarens bos styrelsen förhållandevis självständiga ställning med

egen föredragningsskyldigbet torde denne befattningshavare hädanefter böra

benämnas byrådirektör. 1 likhet med statskontoret och lönenämnden biträder

jag förslaget, att skogsvägkonsulentens avlöning upptages å skogsstyrelsens

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

avlöningsstat. På det skäl statskontoret anfört kan jag dock icke tillstyrka,

att denna befattning nu förenas med pensionsrätt, utan densamma bör bibehållas

såsom arvodesbefattning. Så länge tjänsten innehaves av nuvarande

befattningshavare, torde arvodet (inklusive å befattningshavaren belöpande

pensionsavdrag å extra ordinarie tjänst i domänstyrelsen) böra utgå med

12,000 kronor för år. För anställande av ytterligare extra arbetskraft hos

styrelsen m. m. synes böra beräknas ett med 5,000 kronor förhöjt belopp.

Frågan om upptagande av ett särskilt arvode åt överdirektörens ställföreträdare

torde böra anstå tills vidare.

Anslagsposten avlöning till ordinarie tjänsteman bör med hänsyn till det

anförda upptagas med oförändrat belopp, 17,000 kronor. Arvodesposten torde

i anslutning till förslaget örn upptagande av skogsvägkonsulentens avlöning å

skogsstyrelsens stat böra höjas med 12,000 kronor till 18,000 kronor. På

grund av de av mig tillstyrkta förslagen om inrättande av en byråinspektörs-,

en amanuens- och en skrivbiträdestjänst samt höjning av beloppet för

tillfällig arbetskraft bör för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal beräknas

ett ökat belopp av (8,000 + 5,600 + 2,400 + 5,000=) 21,000

kronor. Posten synes alltså böra bestämmas till (40,000 + 21,000=) 61,000

kronor. För rörligt tillägg torde slutligen böra beräknas 11,000 kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle skogsstyrelsens avlöningsanslag

för nästa budgetår uppgå till sammanlagt (17,000 + 18,000 + 61,000

-f- 11,000 =) 107,000 kronor, vilket i förhållande till medelsanvisningen för

innevarande budgetår innebär en anslagsökning med 36,000 kronor.

Ny personalförteckning för skogsstyrelsen torde böra föreläggas riksdagen

för godkännande.

Skogsstyrelsen: Omkostnader.

Till omkostnader vid skogsstyrelsen är för budgetåret 1942/43 uppfört ett

förslagsanslag av 10,500 kronor. Kungl. Majit bär den 24 april 1942 för skogsstyrelsen

fastställt följande

Omkostnadsstat.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis .......................... kronor 500

2. Reseersättningar, förslagsvis .......................... » 5,000

3. Expenser, förslagsvis ................................ » 5,000

Summa kronor 10,500.

Beträffande anslagsposten till expenser har föreskrivits, att följande belopp

må tagas i anspråk för nedan nämnda ändamål.

Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis .................... kronor 1,000

övriga expenser, högst ................................ » 4,000

Summa kronor 5,000.

I skrivelsen den 16 september 1942 har skogsstyrelsen hemställt, att styrelsens

omkostnadsanslag för nästa budgetår måtte upptagas med ett beräknat

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

7

belopp av 46,000 kronor, innebärande i förhållande till anvisningen för innevarande

budgetår en anslagsökning med 35,500 kronor. Beträffande anslagsberäkningen

må här återgivas följande.

Av det beräknade anslagsbehovet avse 100 kronor posten till sjukvård

m. m., 15,000 kronor posten till reseersättningar, 400 kronor delposten till

bränsle, lyse och vatten, 8,500 kronor delposten till övriga expenser samt

22,000 kronor en ny anslagspost till publikationstryck.

Posten till sjukvård har med hänsyn till medelsåtgången minskats

med 400 kronor till 100 kronor.

Posten till rese ersättningar har ökats med 10,000 kronor till 15,000

kronor. Av ökningen avser ett belopp av 5,000 kronor kostnader för skogsvägkonsulentens

resor, vilka kostnader nu bestridas från anslaget till väg- och

flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo. ökningen i övrigt motiveras med

hänvisning till medelsåtgången och den föreslagna utökningen av personalen

vid skogsstyrelsen.

Delposten till bränsle, lyse och vatten har minskats med 600 kronor

till 400 kronor.

Delposten till övriga expenser har höjts med 4,500 kronor till 8,500

kronor. Höjningen har föranletts dels av den föreslagna utökningen av personalen

vid styrelsen, dels ock av att från posten avses skola gäldas vissa kostnader,

som för närvarande bestridas från anslaget till väg- och flottledsbyggnader

å skogar i enskild ägo, samt vissa utgifter för sammanställning av de

vid skogsstyrelsens berättelser fogade s. k. rikstabellema, vilka för närvarande

bestridas av skogsvårdsavgifter.

Från anslagsposten till publik atio ns tryck avses skola bestridas dels

kostnaderna för tryckning av skogsvårdsstyrelsemas berättelser, vilka kostnader

beräknats uppgå till omkring 10,000 kronor, dels ock kostnaderna

för tryckning av blanketter m. m. för skogsvårdsstyrelserna, vilka sistnämnda

kostnader uppskattats till 12,000 kronor. Tryckning av blanketter för

skogsvårdsstyrelserna borde enligt skogsstyrelsens mening för vinnande av

enhetlighet och i förbilligande syfte ombesörjas av skogsstyrelsen.

Enligt vad statskontoret yttrat borde anslagsposterna till reseersättningar

och övriga expenser icke höjas i vidare mån än som påkallades därav att

kostnaderna för skogsvägkonsulenten skulle bestridas från skogsstyrelsens

anslag. Därest särskild anslagspost för publikationstryck befunnes böra uppföras

på skogsstyrelsens stat, förutsatte statskontoret, att motsvarande nedsättning

ägde ruin av de medelsbelopp, som ställdes till skogsvårdsstyrelsernas

förfogande.

I skrivelsen den 12 mars 1943 har skogsstyrelsen hemställt, att omkostnadsanslaget

för nästa budgetår måtte uppföras med det i skrivelsen den 16 september

1942 angivna beloppet.

Ett bifall till de av mig förut tillstyrkta förslagen örn inrättande av en byråinspektörsbefattning

vid skogsstyrelsen samt upptagande av skogsvägkonsulentens

avlöning å styrelsens stat torde nödvändiggöra att för nästa budgetår

beräknas förhöjda belopp såväl lill reseersättningar som till övriga expenser

vid styrelsen. I fråga örn reseersättningar anser jag mig böra tillstyrka

vad skogsstyrelsen föreslagit. För detta ändamål bör alltså upptagas ett belopp

av 15,000 kronor. Beträffande övriga expenser synes höjningen däremot

Departements
chefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

kunna något begränsas och posten sålunda upptagas till 7,500 kronor. I likhet

med skogsstyrelsen finner jag det ur kostnadssynpunkt lämpligt, att vissa

tryckningsarbeten för skogsvårdsstvrelserna, avseende bland annat blanketter

och årsberättelser, ombesörjas av skogsstyrelsen. För detta ändamål torde ett

belopp av 17,000 kronor få anses tillräckligt. Härigenom torde möjliggöras en

nedsättning av de medelsbelopp, som böra ställas till skogsvårdsstyrelsernas

förfogande. Vad skogsstyrelsen föreslagit beträffande anslagsposterna sjukvård

samt bränsle, lyse och vatten föranleder ingen erinran från min sida. Omkostnadsanslaget

synes med hänsyn till det anförda för nästa budgetår böra upptagas

till 40,000 kronor, vilket i förhållande till medelsanvisningen för innevarande

budgetår innebär en anslagsökning av 29,500 kronor. Sedan riksdagen

beslutat i anslagsfrågan, torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa

stat för anslaget.

Skogsvård m. m.: Skogsvårdens befrämjande.

Till skogsvårdens befrämjande är för innevarande budgetår uppfört ett

anslag av 600,000 kronor. Beträffande bestämmelser angående anslagets användning

hänvisas till statsliggaren sid. 712.

I skrivelsen den 16 september 1942 har skogsstyrelsen hemställt, att förevarande

anslag måtte i förslaget till riksstat för nästa budgetår upptagas

med ett beräknat belopp av 1,040,000 kronor. Av skogsstyrelsens skrivelse

inhämtas rörande anslagets beräkning i huvudsak följande.

För att utröna skogsvårdsstyrelsernas medelsbehov för budgetåret 1943/44,

d. v. s. medelsåtgången under kalenderåret 1943, har skogsstyrelsen från

skogsvårdsstyrelsema infordrat provisoriska inkomst- och utgiftsstater. De

av skogsvårdsstyrelsema beräknade inkomsterna uppgå — exklusive

statsanslag och lan samt hos statskontoret redovisade skogsvårdsavgifter,

de sistnämnda upptagna till i runt tal 317,000 kronor — till 4,409,000 kronor.

Motsvarande inkomster, uppskattade och verkliga, för åren 1940—1942 uppgå

till respektive 4,172,000, 3,740,000 och 4,258,000 kronor. I förhållande

till år 1942 förutses sålunda en viss, ehuru relativt obetydlig inkomstökning,

utgörande totalt 151,000 kronor. Denna betingas väsentligen av att en stegring

av de direkt influtna skogsvårdsavgifterna, från 2,632,000 till 2,855,000

kronor eller med 223,000 kronor, väntas komma att äga rum. Vad angår

de av skogsvårdsstyrelsema beräknade utgifterna för år 1943 uppgå

dessa till sammanlagt 6,322,000 kronor, i vilket belopp dock ingå 350,000

kronor för återbetalning av lån. För åren 1940—1942 äro motsvarande utgiftssummor

exklusive vissa återbetalningar, respektive 5,001,000, 5,363,000

och 5,695,000 kronor. Jämfört med år 1942 skulle alltså utgifterna, bortsett

från vad som erfordras för återbetalande av lån, under nästa år komma att

öka med 277,000 kronor. Enligt de med ledning av skogsvårdsstyrelsernas

uppgifter gjorda beräkningarna förefinnes en brist å i i-unt tal 1,858,000

kronor. Från denna brist skola dock dragas hos statskontoret innestående

skogsvårdsavgifter å 317,000 kronor. Att täckas av statsanslag återstå då

i runt tal 1,541,000 kronor.

Enligt skogsstyrelsens uppfattning ha skogsvårdsstyrelsema låtit sig angeläget

vara att iakttaga sparsamhet vid upprättande av det föreliggande utgiftsförslaget.

Det synes därför skogsstyrelsen som om en mera genomgripande,

ytterligare sänkning av utgifterna svårligen skulle kunna ske utan

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

9

allvarlig skada för styrelsernas verksamhet och deras efter hand uppbygga

da organisation. Skogsstyrelsen finner sig under sådana omständigheter icke

kunna föreslå någon nämnvärd nedskärning av skogsvårdsstyrelsernas utgiftsstater.

Det oaktat torde tvenne möjligheter till en begränsning i medelsanvisningen

föreligga. Ett belopp av 200,000 kronor torde sålunda böra anvisas

i form av ett särskilt anslag under riksstatens elfte huvudtitel till Ersättning

åt skogsvårdsstyrelser för visst biträde vid virkesavverkning. Vidare

har skogsstyrelsen funnit, att skogsvårdsstyrelserna måhända med väl stor

försiktighet bedömt sina egna inkomster under år 1943. Inkomsterna från de

olika verksamhetsgrenarna, av kapital, fastigheter m. m., uppgingo år 1941

till 1,883,000 kronor men kalkyleras för åren 1942 och 1943 till endast

1.528.000 respektive 1,456,000 kronor. Differensen mellan 1941 och 1943

års ifrågavarande inkomster är 427,000 kronor. Det förefaller skogsstyrelsen

icke osannolikt, att 1941 års siffra ej kan uppnås under nästkommande

år, men några bärande skäl för nämnda, mycket väsentliga skillnad ha ej

anförts. Skogsstyrelsen anser, att man utan överdriven optimism bör kunna

räkna med någon inkomstförhöjning ävensom med ianspråktagande i vissa

fall av behållna tillgångar såsom tillskott till rörelsen. Ett belopp av 300,000

kronor torde på dylikt sätt kunna erhållas. Därest så sker reduceras anslagsbehovet

ytterligare till 1,041,000 kronor, eller i runt tal 1,040,000 kronor. Ett

statsanslag av denna storlek bör enligt skogsstyrelsens mening kunna sätta

skogsvårdsstyrelserna i stånd att, därest intet oförutsett inträffar, nöjaktigt

fylla sina maktpåliggande uppgifter i produktionens tjänst. Samtidigt torde

en dylik anslagsavvägning giva vid handen, att en anpassning efter det allmänna

ekonomiska läget eftersträvats. Det synes skogsstyrelsen ändamålsenligt

att av anslaget ett belopp av 20,000 kronor reserveras för att, efter

närmare förslag av styrelsen, användas för gemensamma ändamål i den mån

behov härav kan komma att uppstå.

Sedermera har skogsstyrelsen den 12 maj 1943 överlämnat en den 20 april

1943 dagtecknad av vissa tablåer åtföljd skrivelse från skogsvårdsstyrelsen i

Västerbottens län angående dess ekonomiska ställning. Av skrivelsen framgår,

att, då skogsvårdsstyrelsen icke haft några tillgängliga medel för sin verksamhet

i kustlandet, styrelsen måst upptaga ett lån å 45,000 kronor. För verksamheten

i lappmarken hade den 20 april 1943 funnits disponibla i runt tal

57.000 kronor. Skogsvårdsstyrelsen har förklarat sig nödsakad upptaga ytterligare

lån och har härvid räknat med att den 1 augusti 1943 häfta i skuld

med tillhopa 290,000 kronor, av vilket belopp 150,000 kronor avsåges skola

användas för verksamheten i kustlandet och återstoden för verksamheten i

lappmarken. Skogsstyrelsen har uttalat, att styrelsen för egen del ännu icke

kunnat taga ställning till det läge, vari skogsvårdsstyrelsens ekonomi befunne

sig, och därav betingade åtgärder. Styrelsen hade emellertid för avsikt att

närmare utreda frågan.

Statskontoret har erinrat, att den för innevarande budgetår vidtagna reduceringen

av anslagsbeloppet till 600,000 kronor motiverades med att en betydande

ökning av skogsvårdsavgifterna väntades inträda under år 1942. De

direkta skogsvårdsavgifterna hade för år 1943 beräknats till 2,854,700 kronor

eller 250,000 kronor högre än för år 1942. Statskontoret har — med hänsyn

härtill och i betraktande av alt de statsfinansiella skäl, som under senaste

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

åren föranlett begränsningen av medelsanvisningen för här avsedda ändamål,

numera gjorde sig gällande med ökad styrka -— ansett att ifrågavarande anslag

för budgetåret 1943/44 icke borde uppföras med högre belopp än för

innevarande budgetår.

Det av skogsstyrelsen i skrivelsen den 12 mars 1943 framlagda förslaget innefattar

i huvudsak ändrade bestämmelser dels örn finansieringen av skogsvårdsstyrelsernas

utgifter, dels ock beträffande anställnings- och avlöningsförhållandena

för skogsvårdsstyrelsernas ordinarie personal.

Förslaget rörande finansieringen innebär i huvudsak följande.

Staten skall från och med kalenderåret 1944 bevilja anslag för bestridande

av den ordinarie skogsvårdsstyrelsepersonalens löner, varför beräknats ett

årligt belopp av 2,400,000 kronor. För att begränsa statens utgifter skola

emellertid av skogsvårdsavgiftsmedlen till statsverket inlevereras 50 procent.

Återstoden skall få disponeras av skogsvårdsstyrelserna för deras verksamhet.

Det belopp, som skogsvårdsstyrelserna sålunda skola äga disponera, må dock

icke understiga 1,800,000 kronor. Det nu utgående anslaget till skogsvårdens

befrämjande bör indragas från och med budgetåret 1944/45. Varje skogsvårdsstyrelse

skall erhålla statsanslag och skogsvårdsavgiftsmedel till ett sammanlagt

belopp, motsvarande 90 procent av det vartill de inom respektive

landstingsområde utfallande skogsvårdsavgifterna uppgått. Den föreslagna

anordningen skiljer sig från den nuvarande väsentligen däri att staten garanterar

skogsvårdsstyrelserna en jämn medelstillgång, som i högre grad än

hittills göres oberoende av skogsvårdsavgilternas årliga storlek. Detta innebär

ett mera vittgående och långsiktigt åtagande av staten och medför, att

skogsvårdsstyrelserna årligen komma att erhålla lägst 4,200,000 kronor i

skogsvårdsavgifter och statsanslag till bestridande av den verksamhet, som

här avses.

Skogsstyrelsens löneförslag innebär följande.

Lönerna för skogsvårdsstyrelsernas ordinarie personal anpassas efter de

löner, som gälla för i statens tjänst anställda, skogligt utbildade befattningshavare.

Bland annat med hänsyn till det s. k. lönestoppet lia emellertid vissa

av skogsvårdsstyrelsernas befattningshavare föreslagits placerade i lägre

löneställning än som eljest enligt skogsstyrelsens mening varit skäligt. På

grund därav och av vissa andra anledningar torde löneförslagets genomförande

knappast komma att medföra några större merkostnader. Genom de föreslagna

lönebestämmelserna tillförsäkras emellertid befattningshavarna vissa

andra icke oväsentliga förmåner. De skola sålunda främst erhålla i huvudsak

lika fast anställning som domänverkets personal.

Förslaget utgår från den nuvarande personalen såsom ett minimibehov för

skogsvårdsstyrelseverksamheten såsom helhet. Skogsstyrelsen har alltså icke

ingått på en närmare undersökning av de olika skogsvårdsstyrelsernas personalbehov.

Efter förslagets genomförande skall utökning av personalen icke

få ske annat än efter beslut av Kungl. Majit och riksdag.

1 fråga om själva löneställningen ha länsjägmästarna upptagits på en löneplan

motsvarande C-planen i civila avlöningsreglementet och i förslaget betecknad

såsom löneplan B. Länsjägmästarna i de sex nordligaste länen och Värmlands

län lia föreslagits placerade i lönegrad B 6, länsjägmästarna i Stockholms,

Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs och Älvsborgs län i lönegrad

B 4 samt övriga länsjägmästare i lönegrad B 3. övrig personal har upptagits

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

11

på en löneplan motsvarande A-planen i civila avlöningsreglementet och i

förslaget jämväl betecknad såsom löneplan A. Av de biträdande länsjägmästarna

ha fyra föreslagits placerade i lönegrad A 26 och sju i lönegrad A 24.

Distriktsjägmästarna och två taxeringsledare lia ansetts böra placeras i lönegrad

A 24, assistenterna i lönegraderna A 22 och A 20 samt länsskogvaktarna

i lönegrad A 10. Härjämte skulle efter hand inrättas vissa tjänster såsom

kassörer i lönegraderna A 17 eller A 14.

Enligt skogsstyrelsens förslag avses för budgetåret 1943/44 skola anvisas

dels till skogsvårdens befrämjande ett anslag av 1,040,000 kronor, dels till

ersättning för kostnader föranledda av 1932 års lappmarkslag m. m. ett anslag

av 940,000 kronor, dels ock till avlöningar under år 1944 till befattningshavare

vid skogsvårdsstyrelserna ett förslagsanslag av 2,400,000 kronor.

Skogsstyrelsen har anmärkt, att genom de framlagda förslagen utredningen

rörande finansieringen och löneförhållandena vid skogsvårdsstyrelserna

endast delvis färdigställts. Sålunda återstode bland annat utredningar angående

löne- och övriga anställningsvillkor för den fast anställda icke-ordinarie

personalen och den extra personalen vid skogsvårdsstyrelserna, beträffande

frågan om vilka allmänna normer, som borde uppställas för bestämmandet

av antalet ordinarie och icke-ordinarie befattningshavare i skilda löneställningar,

samt rörande landets uppdelning i skogsvårdsstyrelseområden och

distrikt m. m.

I skrivelsen från vissa skogsvårdsstgrelseordfdrande och länsjägmästare

har hemställts, att ifrågavarande förslag ej skulle föranleda till annan åtgärd

än att till skogsvårdens befrämjande anvisades ett anslag av 1,040,000

kronor. Det har i skrivelsen uttalats att ett genomförande av förslaget skulle

beröva skogsvårdsstyrelserna deras självständiga ställning, då den hittills

lokala prövningen av ärendena till väsentlig del skulle komma att utbytas

mot en central. Med hänsyn till landets starkt växlande skogliga förhållanden

och befolkningens olika inställning till de skogliga frågorna finge en

dylik utveckling anses i högsta grad olycklig. Konsekvenserna av vissa av

skogsstyrelsens förslag skulle tillika innebära ett betänkligt avsteg från den

av statsmakterna åt skogsvårdsstyrelserna utlovade självständigheten.

Statskontoret har i sitt yttrande över nu ifrågavarande förslag framhållit,

att skogsvårdsavgifterna borde ingå i budgeten på inkomstsidan samt .skogsvårdsstyrelserna

betraktas såsom statliga organ. Skogsvårdsstyrelsernas verksamhet

syntes böra helt bestridas av statsmedel. Med hänsyn härtill funne sig

statskontoret icke kunna tillmäta framställningen från vissa skogsvårdsstyrelseordlörande

och länsjägmästare någon betydelse. Enligt statskontorets

uppfattning borde en reglering av lönerna i avvaktan på de organisatoriska

spörsmålens lösning provisoriskt genomföras. Någon ändring i skogsvårdsstyrelsernas

finansiering syntes emellertid med hänsyn till löneregleringens

provisoriska natur ej böra ske. Anställningsformen för skogsvårdsstyrelsernas

personal torde tills vidare ej böra bliva så fast som skogsstyrelsen föreslagit.

Till dess ny lönereglering genomförts, borde personalen anställas genom ettåriga

kontrakt. Beträffande lönegradsplaccringarna har statskontoret påyrkat

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

avsevärt lägre placeringar än enligt skogsstyrelsens förslag. I betraktande av

löneregleringens provisoriska karaktär borde densamma fastställas av skogsstyrelsen.

Såsom villkor för erhållande av statsbidrag borde stadgas anslutning

till löneregleringen.

Riksråkenskapsverket har med hänsyn till den betydande kostnadsökning

som ett genomförande av skogsstyrelsens förslag örn finansieringens omläggning

skulle medföra förklarat sig icke kunna tillstyrka förslaget i denna del.

Frågan vore enligt ämbetsverkets mening ej heller av så brådskande natur,

att en provisorisk lösning borde eftersträvas. Även förslaget örn löneregleringen

har avstyrkts av riksråkenskapsverket under hänvisning till att det

framtida behovet av personal ej kunde överblickas. Riksråkenskapsverket har

emellertid, då det vöre nödvändigt att statsmakterna ägde kontroll över skogsvårdsstyrelsernas

verksamhet, ansett, att såsom villkor för erhållande av statsbidrag

borde föreskrivas, att personalförteckning samt inkomst- och utgiftsstat

för skogsvårdsstyrelse godkändes av Kungl. Majit.

Lönenämnden, som endast uttalat sig i fråga om den föreslagna löneregleringen,

har biträtt förslaget örn fastställande av ett särskilt avlöningsreglemente

för skogsvårdsstyrelsernas befattningshavare samt godtagit de föreslagna

lönegradsplaceringarna med vissa jämkningar. I särskilt yttrande har

herr Magnusson i Skövde emellertid avstyrkt förslaget, då skogsvårdsstyrelserna

därigenom skulle bliva halvstatliga och förlora sin nuvarande självständiga

ställning.

Statens pensionsanstalt har ifrågasatt, örn det kunde anses nödvändigt, att

statsmakterna nu — innan de utredningar slutförts som skogsstyrelsen själv

ansett böra föregå ett definitivt ställningstagande till lönefrågorna — för

skogsvårdsstyrelsernas befattningshavare fastställde ett avlöningsreglemente,

som skulle medföra ej endast avsevärt stegrade löneutgifter utan även en betydande

ökning av de statliga pensionskostnaderna.

Domänstyrelsen har framhållit att, då lönerna i vissa fall gjorts beroende

av tjänstgöringsområdenas storlek och beskaffenhet, frågan om dessa områden

bort upptagas till prövning samtidigt med löneregleringen. Skogsvårdsstyrelsernas

lönekostnader borde emellertid i viss mån begränsas. Vissa föreslagna

löner vöre för höga. Det borde övervägas, huruvida icke dessa syften

kunde vinnas utan att skogsvårdsstyrelsernas rörelsefrihet beskures så starkt

som skogsstyrelsen föreslagit.

Samtliga skogsvårdsstyrelser utom skogsvårdsstyrelserna i Södermanlands,

Gotlands och Norrbottens län ha avstyrkt förslaget.

Sveriges kommunaltjänstemannaförbund har i princip tillstyrkt förslaget.

Sveriges skogsägareföreningars riksförbund har funnit tidpunkten för förslagets

genomförande olämplig med hänsyn till pågående lagstiftningsarbete

på ifrågavarande område. Ytteiligare utredningar om personalbehovet borde

vidare verkställas. Finansieringsförslaget kunde förbundet godtaga såsom ett

provisorium men förmenade, att ytterligare utredning vore behövlig jämväl

i detta hänseende. Det föreslagna lönesystemet ansåge förbundet i princip

vara riktigt, men formen för befattningshavarnas anställning syntes olämplig.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

13

Sveriges skogsägareförbund har ansett, att förslaget i alltför hög grad

berövade skogsvårdsstyrelserna deras fria och obundna ställning.

De av skogsstyrelsen framlagda förslagen rörande skogs vårdss tyrelsernas£)c7*Irt*jn«ntsfinansiering

saint löne- och anställningsförhållandena för personalen vid

dessa styrelser innebära såsom framgår av det anförda icke en fullständig

och slutgiltig lösning av ifrågakomna spörsmål. Sålunda återstår för skogsstyrelsen

att utreda bland annat löne- och övriga anställningsvillkor för den

icke-ordinarie personalen vid skogsvårdsstyrelserna, personalbehovet vid

olika skogsvårdsstyrelser samt landets indelning i skogsvårdsstyrelseområden.

De av skogsstyrelsen upprättade förslagen synas även vara i behov av

viss överarbetning i anledning av de i yttrandena framförda erinringarna.

Med hänsyn till det anförda torde ställningstagande till förslagen böra anstå

i avbidan på att förberörda överarbetning ägt rum samt att i varje fall

skogsstyrelsens förslag rörande den extra ordinarie personalens löne- och

anställningsförhållanden slutförts.

I likhet med vad som framhållits i flera yttranden över skogsstyrelsens förslag

finner jag det angeläget, alt skogsvårdsstyrelserna vid utövandet av sin

verksamhet lämnas största möjliga handlingsfrihet. Beträffande de skogsvårdande

uppgifterna, där största möjliga hänsyn måste tagas till föreliggande

lokala förhållanden vid ärendenas behandling, torde också enighet råda

därom att avgörandena så långt ske kan böra träffas av de lokala organen.

Då finansieringen av skogsvårdsstyrelserna i allt väsentligt sker med allmänna

medel, synes det emellertid, icke minst med hänsyn till önskvärdheten

att begränsa det allmännas utgifter, naturligt, att statsmakterna erhålla möjlighet

att åtminstone i stort sett kontrollera användningen av de medel, som

ställas till skogsvårdsstyrelsernas förfogande. I anslutning till vad riksräkenskapsverket

föreslagit torde därför såsom villkor för erhållande av bidrag

från förevarande anslag böra föreskrivas, att skogsvårdsstyrelse icke utan

medgivande av Kungl. Maj:t får inrätta nya ordinarie eller icke-ordinarie

befattningar, vilka äro avsedda att förenas med pension, eller återbesätta befattningar,

vilka äro förenade med pension, eller höja de till innehavarna av

sådana befattningar utgående löneförmånerna. Vid medgivande av inrättande

eller återbesättande av befattning torde Kungl. Maj:t jämväl böra

fastställa de löneförmåner, som må utgå till befattningshavaren.

Med hänsyn till nödvändigheten av att i möjligaste mån begränsa statens

utgifter kan jag icke tillstyrka, att ifrågavarande anslag för nästa budgetår

uppföres med högre belopp än 700,000 kronor, vilket i förhållande till anvisningen

för innevarande budgetår innebär en höjning med 100,000 kronor.

Som skogsstyrelsen föreslagit torde av anslaget ett belopp av 20,000 kronor

böra reserveras för att, efter närmare förslag av styrelsen, användas för gemensamma

ändamål i den mån behov därav kan komma alt uppstå. Till frågan

örn den ekonomiska ställningen för skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens

län återkommer jag i det följande.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

Skogsvård m. m.: Ersättning för kostnader föranledda av 1932 års

lappmarkslag m. lii.

Anslaget till Ersättning för kostnader föranledda av 1932 års lappmarkslag

m. m. är för budgetåret 1942/43 uppfört med 700,000 kronor. Beträffande

föreskrifter angående anslagets användning hänvisas till statsliggaren sid. 713.

I skrivelsen den 16 september 1942 har skogsstyrelsen hemställt, att nu

förevarande anslag måtte för nästa budgetår upptagas med ett beräknat

belopp av 940,000 kronor. Styrelsen har härvid anfört i huvudsak följande.

För uppsikten över skogar under lappmarkslagen och lagen örn allmänningsskogar

i Norrland och Dalarna samt över skyddsskogar och vissa svårföryngrade

skogar lia skogsvårdsstyrelserna i Kopparbergs, Gävleborgs, Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län äskat respektive 29,000, 500, 80,000,

632,700 och 344,500 kronor. Tillhopa ha således för ifrågavarande ändamål

begärts 1,086,700 kronor. Skogsstyrelsen har icke funnit skäl till erinran mot

de av skogsvårdsstyrelserna i Kopparbergs, Gävleborgs och Jämtlands län

framställda äskandena.

Beträffande det av skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län begärda statsanslaget

å 632,700 kronor är det avsett att med detta täcka dels en till 93,200

kronor uppgående brist i en kassareserv, som av statsmakterna ställts till

skogsvårdsstyrelsens förfogande, så att denna åter uppbringas till sitt ursprungliga

belopp 150,000 kronor, dels ock de löpande utgifterna under nästa

år. I och med att skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län övertog tillsynen

över länets lappmarksskogar, utrustades styrelsen med statsmedel till ett belopp

av 150,000 kronor att användas såsom rörelsekapital. Det ansågs nämligen

icke skäligt eller lämpligt, att styrelsen skulle behöva ikläda sig låneförbindelse

för ett behörigt fullgörande av de uppgifter, statsmakterna pålagt

densamma. Vid olika tillfällen, då verksamheten tagit större omfattning än

som förutsetts vid statberäkningarna, ha brister i detta rörelsekapital uppstått,

vilka täckts genom särskild medelsanvisning. Skogsvårdsstyrelsens behov

av för verksamhetens bestridande erforderliga tillgångar på rörelsekapital

är alltjämt oförminskat, varför det torde vara påkallat att kassareserven

nu utfylles till sitt ursprungliga belopp, 150,000 kronor. Skogsstyrelsen

anser sig därför icke böra föreslå någon reduktion av skogsvårdsstyrelsens

medelsäskande i denna del utan tillstyrker att ett belopp av 93,000 kronor ställes

till förfogande för ändamålet. Styrelsen vill emellertid understryka angelägenheten

av att skogsvårdsstyrelsen i fortsättningen allvarligt bemödar sig

örn att icke för driftsändamål konsumera till rörelsekapitalet hänförliga medel.

Med hänsyn till karaktären av och ändamålet med de till de båda nordligaste

skogsvårdsstyrelserna anvisade kassareservema synes för övrigt enligt

skogsstyrelsens mening kunna starkt ifrågasättas, huruvida ej bestämmelser

böra meddelas som förhindra en förbrukning av dessa reservers kapital. Då

emellertid förslag örn en genomgripande ändring av det för närvarande tillämpade

systemet i fråga örn skogsvårdsstyrelsernas finansiering inom kort kommer

att framläggas, torde några särskilda åtgärder rörande ifrågavarande anslagspost

icke nu böra vidtagas. Såvitt skogsstyrelsen förstår borde det ej vara

ogörligt att inom en något snävare anslagsram än den av skogsvårdsstyrelsen

angivna upprätthålla en verksamhet, som kan anses efter förhållandena

tillfyllest. Med hänsyn till den förordade särskilda medelstilldelningen för

återförande av kassareserven till ursprunglig storlek synes det, att skogsvårdsstyrelsen

bör erhålla en ganska tillfredsställande ekonomisk grund för

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

15

sitt arbete under nästa år, därest ett belopp av samma storlek som anslagsbehovet

under år 1942 eller 440,000 kronor ställes till förfogande för driltsändamål.

Vad angår det av skogsvårdsstyrelsen i Norrbottens län äskade statsbidraget

synes detta kunna minskas från 344,500 kronor till 300,000 kronor.

Med hänsyn till anförda beräkningar anser skogsstyrelsen, att till ifrågavarande

ändamål för nästa budgetår böra anvisas i runt tal 940,000 kronor.

Statskontoret har i sitt yttrande i huvudsak yttrat följande.

Vid olika tillfällen, då verksamheten tagit större omfattning än som förutsatts

vid statberäkningarna, ha förekommit brister i rörelsekapitalet hos

skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län. I likhet med skogsstyrelsen måste

statskontoret ifrågasätta, huruvida icke bestämmelser böra meddelas, som

förhindra en förbrukning av skogsvårdsstyrelsernas reservkapital. Statskontoret

förutsätter, att detta spörsmål kommer under omprövning i samband

med utredningen av frågan örn skogsvårdsstyrelsernas finansiering. I nuvarande

läge och i betraktande av att nämnda styrelse vid upprepade tillfällen

förbrukat sitt rörelsekapital, anser statskontoret, att medel till bristens täckande

nu ånyo böra ställas till skogsvårdsstyrelsens förfogande endast under

förutsättning, att garantier skapas mot ett upprepande av att dylika medel

konsumeras för driftsändamål. Vad i övrigt angår det begärda anslagsbeloppet

måste statskontoret framhålla angelägenheten av att här avsedda verksamhet

under nuvarande förhållanden såvitt möjligt uppehälles inom ramen av nu

utgående anslagsbelopp. Ämbetsverket vill för sin del förorda, att anslaget

för budgetåret 1943/44 uppföres med oförändrat belopp, 700,000 kronor.

Skogsstyrelsen har i skrivelsen den 12 mars 1943 hemställt, att ifrågavarande

anslag för nästa budgetår måtte uppföras med det i skrivelsen den 16

september 1942 angivna beloppet.

Ehuru jag finner det i hög grad anmärkningsvärt, att skogsvårdsstyrelsen Departements.

i Västerbottens län för bestridande av löpande utgifter av tillgängligt rörel- cAe/emsekapital

förbrukat icke mindre än 93,000 kronor, anser jag mig dock icke

kunna underlåta att förorda, att medel nu anvisas för utfyllnad av skogsvårdsstyrelsens

kassareserv till dess ursprungliga belopp, 150,000 kronor. En dylik

medelsanvisning torde emellertid endast böra ske under den av statskontoret

angivna förutsättningen, att garantier skapas mot ett upprepande av att dylika

medel förbrukas för driftsändamål. Det bör ankomma på skogsstyrelsen att

därutinnan meddela erforderliga föreskrifter samt att vaka över dessas efterlevnad.

Med hänsyn lill det läge vari skogsvårdsstyrelsens i Västerbottens län

ekonomi kommit anser jag nödvändigt, alt skogsstyrelsen verkställer undersökning

rörande skogsvårdsstyrelsens organisation och personalbehov samt

snarast till Kungl. Majit inkommer med förslag till de åtgärder styrelsen finner

påkallade.

De med ifrågavarande anslag i övrigt avsedda ändamålen synas under

nästa budgetår böra tillfredsställande kunna tillgodoses inom en kostnadsram

av 700,000 kronor. Med hänsyn till den av mig tillstyrkta särskilda anvisningen

till skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län torde anslaget alltså

böra upptagas med 800,000 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Skogsvård m. m.: Ersättning åt skogsvårdsstyrelser för visst biträde

vid virkesavverkning m. m.

Enligt lagen den 30 juni 1942 (nr 493) om avverkningsskyldighet, vilken

lag från och med den 1 juli 1942 ersatt den dittills i ämnet gällande lagen

den 12 april 1940 (nr 199) om skyldighet att avverka ved till avsalu, har

skogsvårdsstyrelse att biträda kristidsstyrelse vid bestämmandet av den ägare

av skogsmark eller innehavare av avverkningsrätt åliggande skyldigheten att

till avsalu avverka ved eller virke av annat slag. Därjämte åligger det skogsvårdsstyrelse

att i händelse av tvångsavverkning utsyna den för avverkning

bestämda myckenheten eller, om så finnes vara tillräckligt, anvisa den trakt,

därå avverkningen skall ske. Till ersättningar för detta biträde anvisades under

elfte huvudtiteln för vart och ett av budgetåren 1940/41 och 1941/42 ett

förslagsanslag av 150,000 kronor samt för budgetåret 1942/43 ett förslagsanslag

av 200,000 kronor.

I skrivelsen den 10 oktober 1942 har skogsstyrelsen hemställt att förevarande

anslag för budgetgåret 1943/44 måtte uppföras med oförändrat belopp

av 200,000 kronor. Denna framställning har tillstyrkts av statens bränslekommission.

I sin skrivelse den 3 mars 1943 har skogsstyrelsen föreslagit, att anslaget

för nästa budgetår måtte upptagas med 300,000 kronor. Styrelsen har inledningsvis

yttrat följande.

Sedan skrivelsen den 10 oktober 1942 avlåtits, ha förhållandena i fråga

om bränsleförsörjningen påkallat ytterligare medverkan från skogsvårdsstyrelsernas

sida vid genomförandet av de av tidsläget betingade vedavverkningama.

Styrelsernas vidgade verksamhet härutinnan kommer givetvis att

påverka medelsbehovet för budgetåret 1943/44. Vid en beräkning av sagda

medelsbehov torde man böra utgå från arbetets omfattning under innevarande

budgetår. Skogsstyrelsen har därför, i samråd med statens bränslekommission,

låtit verkställa utredning angående omfattningen av denna verksamhet

under löpande budgetår samt skogsvårdsstyrelsernas merkostnader

härutinnan. Utredningen innesluter även vissa förslag till åtgärder för tillgodoseende

i samband med de extra-ordinära vedavverkningama av skogsvårdssynpunkterna

samt för underlättande av produktionspliktens fullgörande.

Beträffande skogsvårdsstyrelsernas merkostnad er för

medverkan vid vedavverkningarna under budgetåret

194 2/4 3 har skogsstyrelsen inhämtat uppgifter från skogsvårdsstyrelserna.

Enligt vad skogsstyrelsen i sin skrivelse den 3 mars 1943 upplyst förorsakas

dessa merkostnader i första hand av skogsvårdsstyrelsernas biträde vid vedutsyning.

För att möjliggöra ökat biträde vid vedutsyningarna har ifrågasatts

sänkning av biträdestaxorna inom vissa län, där dessa äro särskilt höga,

anordnande av kurser för förrättningsmän vid vedutsyningar samt bildandet

av vedföreningar och överenskommelser om gemensam avverkning. Skogsvårdsstyrelserna

ha vidare, enligt vad skogsstyrelsen erinrat, att lämna visst

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Ma]:ts proposition nr 278.

biträde i anledning av att bränslekommissionen under vissa villkor tillförsäkrat

skogsägarna i de sju norra länen en s. k. rotnettogaranti, vilken

huvudsakligen avser skogstrakter med lång drivningsväg men belägna på

ett ej alltför stort avstånd från huvudtransportleder eller konsumtionsorter.

Ytterligare ha skogsvårdsstyrelserna att biträda skogsägarna vid underhållsarbeten

å enskilda vägar till skydd för bilbeståndet. Slutligen ankomma

på skogsvårdsstyrelserna omfattande arbeten avseende fördelning av vedproduktionsplikten

samt undersökning av orsakerna till att vedavverkningarna

hittills under året ej bedrivits i önskvärd omfattning.

De infordrade uppgifterna rörande de för skogsvårdsstyrelserna beräknade

merkostnaderna ha av skogsstyrelsen sammanfattats i följande tabell.

1. Biträde vid vedutsyningar (enligt gällande taxa) ...... kronor 610,000

2. Statsbidrag för att möjliggöra sänkning av biträdestaxor
na

inom vissa län................................ * 15,000

3. Anordnande av kurser för förrättningsmän vid vedutsy
ningar

......................................... * 15,000

4. Medverkan vid bildande av vedföreningar och överens
kommelser

om gemensam avverkning .............. » 20,000

5. Undersökningar på grund av bestämmelserna om rot
nettogaranti

..................................... * 10,000

6. Biträde vid underhållsarbeten å enskilda vägar till skydd

för bilbeståndet ....................... * 20,000

7. Arbeten avseende fördelning av produktionsplikten..... » 150,000

8. Arbeten avseende undersökning av orsakerna till att ved
avverkningarna

hittills under året ej bedrivits i önskvärd

omfattning .......................... * 100,000

Summa kronor 940,000.

Den i tabellen angivna kostnaden för skogsvårdsstyrelsernas biträde vid

vedutsyningar, 610,000 kronor, har med ledning av från skogsvårdsstyrelserna

inhämtade uppgifter av skogsstyrelsen specificerats sålunda.

Beräknat an- tal förrätt- ningsdagar

Medelkostnad per

förrättningsdag

kronor

Kostnader

kronor

19,467

/ (rese- o. trakt.) \

\ 12:74 f

1 (samtliga kostn.) 1

\ 14:23 f

248,000

77,977

1,110,000

Summa

97,444

13: 93

1,358,000

Avgår ersättning för biträde enligt nu gäl- lande taxor ...........................

-7: 68

- 748,000

Skogsvårdsstyrelsernas totala merkostnader

97,444

6:25

610,000

Skogsstyrelsen har från samtliga skogsvårdsstyrelser inhämtat preliminära

uppgifter angående behovet av statsbidrag för budgetåren 1942/43 och 1943/

44 avseende deras medverkan i olika former för vedavverkningarnas genomBihang

till riksdagens protokoll 19i3. 1 sami. Nr 278.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

förande. Såsom förutsättningar vid beräkningen av delta medelsbehov har

angivits skola gälla, att dels taxorna vid biträde med vedutsyning våren 1943

sänktes så att första biträdesdagen bleve avgiftsfri och för andra dagen upptoges

en avgift av 6 kronor, dels skogsvårdsstyrelserna i viss ökad omfattning

biträdde kristidsstyrelserna, dels ock skogsvårdsstyrelserna medverkade

vid bildandet av vedföreningar.

Under dessa förutsättningar ha av skogsvårdsstyrelserna för budgetåret

1942/43 äskats sammanlagt 695,800 kronor. Skogsstyrelsen, som ansett att

medel borde anvisas, som möjliggjorde för skogsvårdsstyrelserna att sänka

avgiften för första biträdesdagen till 6 kronor, har för sin del beräknat samma

medelsbehov till lägst 650,000 kronor. Då anslaget för ändamålet endast

upptagits med 200,000 kronor, skulle detsamma enligt styrelsens förmenande

behöva avsevärt överskridas. Styrelsen har anmält sin avsikt att längre fram

inkomma med en detaljerad framställning om medelsbehovet för innevarande

budgetår.

Såsom förut berörts har skogsstyrelsen för budgetåret 1943/44 för ifrågavarande

ändamål äskat ett förslagsanslag av 300,000 kronor.

Beträffande anslagsberäkningen för budgetåret 194 3/4 4

har skogsstyrelsen anfört följande.

Beträffande verksamheten under budgetåret 1943/44 är givetvis ännu intet

med bestämdhet känt. Beräkningarna av medelsbehovet måste därför ske

under vissa antagna förutsättningar. Man torde därvid böra räkna med att

skogsvårdsstyrelsernas medverkan i bränsleförsörjningen ej blir av mindre

omtattning än för närvarande ävensom att denna medverkan lämnas i samma

former som föreslagits för innevarande budgetår. Medel torde även kunna

komma att^erfordras för understödjande av kulturåtgärder efter avverkning

i skogsbestånd av otillfredsställande typ.

I skrivelse den 14 september 1942 har skogsstyrelsen hemställt, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att för budgetåret i943/44 under nionde huvudtiteln

till Skogsvårdens befrämjande anvisa ett anslag av 1,040,000 kronor. Styrelsen

har därvid förutsatt, att härutöver, såsom hittills, ett särskilt förslagsanslag

å 200,000 kronor skulle ställas till förfogande för bestridande av skogsvårdsstyrelsernas

kostnader i samband med de exlra-ordinära vedavverkningarna.

Ramen för skogsvårdsstyrelsernas sammanlagda anslagsbehov har sålunda

uppgivits till lägst 1,240,000 kronor. Den nu verkställda utredningen

har bestyrkt skäligheten av sagda anslagsberäkning. Härtill kommer att

skogsvårdsstyrelsernas verksamhet på förevarande område ansetts böra ytterligare

intensifieras och delvis utvidgas med nya arbetsformer, vilket medför

att i ej ringa utsträckning medel utöver nämnda belopp om 1,240,000 kronor

bliva erforderliga. Skogsstyrelsen utgår emellertid från att anslaget till

skogsvårdens befrämjande kommer att uppföras med det av styrelsen redan

föreslagna beloppet, 1,040,000 kronor, och att de därutöver behövliga medlen

anvisas från anslaget till ersättning för biträde vid vedavverkning. Därest

anslaget till skogsvårdens befrämjande likväl skulle komma att utgå med

lägre belopp än det nu angivna, måste man alltså räkna med en höjning i

motsvarande mån av bidragsbehovet å anslaget lill ersättning för biträde

vid vedavverkningar. På grund av medelsbehovets beroende av krisens utveckling

synes sistberörda anslag jämväl för nästa budgetår böra få förslagsanslags

natur.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Av det av skogsstyrelsen för budgetåret 1943/44 äskade beloppet, 300,000

kronor, avses 100,000 kronor skola användas till understödjande av

kulturåtgärder efter avverkning i skogsbestånd av

otillfredsställande typ. Därom har skogsstyrelsen yttrat.

Från olika håll lia framkommit förslag örn att understödja kulluråtgärder

efter avverkning av bestånd, som med hänsyn till slutenhet och utvecklingsmöjligheter

varit otillfredsställande. Härigenom skulle skogsägarna kunna

stimuleras att i större utsträckning än vad hittills varit fallet kalavverka dylika

bestånd. Inom vissa områden skulle härvid rätt avsevärda vedkvantiteter

kunna åstadkommas, varför den föreslagna åtgärden får anses verka

befrämjande ur bränsleförsörjningssynpunkt. Utförandet av dylika avverkningar

är givetvis även önskvärt ur skogsvårdssynpunkt. Skogsstyrelsen finner

det därför angeläget att medel anvisas för understödjande av föreslagna

kulturåtgärder. Såsom direkt sammanhängande med vedavverkningarna synes

en dylik stödverksamhet lämpligen böra bedrivas med anlitande av medel

från krisanslag, förslagsvis anslaget till ersättning åt skogsvårdsstvrelserna

för biträde vid vedavverkning. För löpande budgetår synes lör ändamålet

intet medelsbehov föreligga. I vilken utsträckning medel kunna behöva anvisas

för nästkommande budgetår, örn verksamheten kommer till stånd, undandrager

sig nu ett säkert bedömande. Skogsstyrelsen vill emellertid räkna

med ett preliminärt medelsbehov för budgetåret 1943/44 av 100,000 kronor.

I detta sammanhang torde jag få erinra, att statens bränslekommission i

skrivelse den 2 februari 1943 angående vedproduktionen under bränsleåret

1943/44 bland annat framhållit möjligheterna till ökad vedproduktion genom

kalavverkning (trakthygge) på skogsmark, vars produktionsförmåga till följd

av skogsbeståndets gleshet och avsaknad av utvecklingsmöjligheter icke tillfredsställande

utnyttjades. Redogörelse för kommissionens framställning i

denna del återfinnes i den till årets riksdag avlåtna propositionen nr 192

sid. 20—22.

Statskontoret har i sitt yttrande framhållit att, i den mån särskilda medel

jämväl ansåges böra för budgetåret 1943/44 ställas till skogsvårdsstyrelsernas

förfogande för biträde vid vedavverkningen, detta torde, såsom hittills varit

fallet, böra ske genom anvisande av särskilt anslag under riksstatens elfte

huvudtitel. Frågan örn storleken av ett dylikt anslag ävensom lämpligheten

av de av skogsstyrelsen föreslagna åtgärderna undandroge sig emellertid statskontorets

bedömande.

Vad till en början angår medelsbehovet för skogsvårdsstyrelsernas medverkan

vid avverkningslagens tillämpning under innevarande budgetår synes

av skogsstyrelsens framställning framgå, att det å riksstaten upptagna

anslagsbeloppet icke kommer att bliva tillräckligt för att täcka kostnaderna

för ändamålet under budgetåret. Enär anslaget är av förslagsanslags natur föreligger

emellertid intet hinder mot att detsamma överskrides, därest Kungl.

Maj:l så prövar erforderligt.

Såsom föredragande statsrådet anfört vid framläggande av propositionen

nr 192 till årets riksdag angående statliga åtgärder för tryggande av vedpro
-

De.parte.mtnU
chefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

duktionen m. m. kommer skogsvårdsstyrelsernas medverkan vid avverkningarnas

planläggning och fördelning, vilket torde förutsätta en noggrann kännedom

om de skogliga betingelserna å de skilda fastigheterna, att under kommande

budgetår behöva tagas i anspråk i ökad omfattning. För att skogsvårdsstyrelserna

skola kunna fylla dessa uppgifter torde ökade medel från

statens sida böra ställas till förfogande. Att uppdraga några bestämda gränser

mellan skogsvårdsstyrelsernas ordinarie verksamhet och de av krisen föranledda

ökade arbetsuppgifterna torde mången gång erbjuda betydande svårigheter.

Med hänsyn härtill synes även det för skogsvårdsstyrelsernas extra

utgifter i anledning av krisåtgärderna avsedda anslaget böra uppföras under

nionde huvudtiteln. Mot skogsstyrelsens beräkning av medelsbehovet för

ifrågavarande ändamål har jag icke något att erinra. Hinder bör givetvis icke

möta att från dessa medel bestrida kostnader, som härleda sig från åtgärder

som före ingången av budgetåret 1943/44 vidtagits för avverkningarna under

nämnda år.

Som skogsstyrelsen erinrat, kunna avsevärda vedkvantiteter utvinnas genom

kalawerkning av skogsbestånd med otillfredsställande slutenhet och

utvecklingsmöjligheter. En sådan kalhuggning kan även vara önskvärd ur

skogsvårdssynpunkt under förutsättning likväl att erforderliga kulturåtgärder

bliva utförda. Enligt gällande bestämmelser om statsbidrag från statens

skogsodlingsanslag kan statsbidrag för skogsodling erhållas beträffande bland

annat vanhävdad skogsmark, där skogsbeståndet är av synnerligen otillfredsställande

slutenhet och tillika i väsentlig mån saknar utvecklingsmöjligheter.

En förutsättning för statsbidrag är emellertid att avsättningsvärdet

av det virke, som bör avverkas för att åstadkomma nöjaktig föryngring,

understiger kostnaden för föryngringsåtgärderna. Statsbidrag kan beviljas

med högst 50 procent av godkända kostnader. Med nuvarande höga vedoch

virkespriser saknas ofta förutsättningen för erhållande av skogsodlingsbidrag.

Avsättningsvärdet överstiger nämligen ej sällan reproduktionskostnaderna.

Till följd härav ha skogsägarna i många fall icke frivilligt velat

gå med på kalavverkning. Såsom föredragande statsrådet anfört vid framläggande

av förenämnda proposition nr 192, bör därför skogsägarnas medverkan

till kalhuggning uppmuntras. Detta torde kunna ske genom att statsbidrag

till kulturåtgärder efter kalavverkning må utgå oavsett det avverkade

virkets avsättningsvärde. En förutsättning för att erhålla sådant odlingsbidrag

bör dock vara, att kalavverkningen utföres i syfte att fullgöra fastigheten

åliggande produktionsplikt. I likhet med skogsstyrelsen finner jag

det angeläget, att medel ställas till förfogande för ifrågavarande, av rådande

utomordentliga förhållanden betingade särskilda odlingsbidrag. Kostnaderna

härför torde i enlighet med skogsstyrelsens beräkning kunna uppskattas

till 100,000 kronor.

Med hänsyn till vikten av att erforderliga medel finnas tillgängliga för

tryggande av skogsvårdsstyrelsernas medverkan ifråga örn bränsleförsörjningen

bör anslaget för här avsedda ändamål liksom hittills få karaktären

av förslagsanslag. Detsamma torde böra uppföras med det av skogssty
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

reisen angivna beloppet 300,000 kronor. Från anslaget, vilket bör benämnas

Skogsvård m. m.: Ersättning åt skogsvårdsstyrelser för visst biträde vid virkesavverkning

m. m., bör ett belopp av högst 100,000 kronor få användas

i enlighet ihed av mig förut angivna grunder till understödjande av kulturåtgärder

efter avverkning i skogsbestånd av otillfredsställande typ. Sedan

riksdagen fattat beslut i anslagsfrågan, torde det få ankomma på Kungl.

Majit att utfärda erforderliga bestämmelser i ämnet.

Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts får jag hemställa, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

1) för skogsstyrelsen fastställa följande

Personalförteckning.

Tjänsteman å ordinarie stat.

Befattning Lönegrad

1 överdirektör.................................. C 10

Extra ordinarie tjänstemän

i högre lönegrad än 2 0.

Befattning Lönegrad

1 byråchef .................................... Eo 30

1 byrådirektör ................................ Eo 26

1 byråinspektör ................................ Eo 24;

2) godkänna följande avlöningsstat för skogsstyrelsen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1943/44:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, för
slagsvis

..... kronor 17,000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Majit, för
slagsvis

.......................... * 18,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal

............................ * 61,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. 8 11,000

Summa kronor 107,000;

3) för budgetåret 1943/44 å driftbudgeten under nionde

huvudtiteln anvisa

a) till Skogsstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag

av ........................ kronor 107,000;

b) till Skogsstyrelsen: Omkostnader ett

förslagsanslag av ......................

40,000;

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

c) till Skogsvård m. m.: Skogsvårdens befrämjande

ett anslag av ................ kronor 700,000;

d) till Skogsvård m. m.: Ersättning för

kostnader föranledda av 1932 års lappmarkslag

m. m. ett anslag av ................ > 800,000;

e) till Skogsvård m. m.: Ersättning åt

skogsvårdsstgrelser för visst biträde vid virkesavverkning

m. m. ett förslagsanslag av.. » 300,000

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att

proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sune Wisén.

487959. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1943.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:380 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till vägoch flottledshyggnader å skogar i enskild ägo jämte i ämnet väckta moti a1 i texten
  2. JoU 1943:56 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till skogsstyrelsen m. m. jämte i ämnet väckt motion. s. 1 i texten