Sök i Ratio Lex

Angående utbyggande av skolhemmet Hammargården i Stockholms län m. m

1943-05-21 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:281, Angående utbyggande av skolhemmet Hammargården i Stockholms län m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

1

Nr 281.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utbyggande av

skolhemmet Hammargården i Stockholms län m. m.;

given Stockholms slott den 21 maj 1943.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21 maj

1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, föreliggande framställningar

rörande dels utbyggande av skolhemmet Hammargården, dels ock bidrag

till Stockholms kyrkliga skyddshemsförening för gäldande av kostnader för

inköp av vissa inventarier till skyddshemmet Hornö, i samband varmed

göres en anmälan avseende byggnadsvärdet å ett Göteborgs stad tillhörigt

skyddshem.

l:o) Utbyggande av skolhemmet Hammargården.

Till de statliga skolhem för gossar, vilka ingå i den nuvarande skyddshemsorganisationen,

hör bland andra hemmet Åkerby i Nora landsförsamling

av örebro län.

Bihang till riksdagens protokoll 19i3. 1 sami. Nr 281.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

I skrivelse den 12 februari 1940 framlade socialstyrelsen förslag rörande

uppförande å kronoegendomen Lindhult i Viby socken av nämnda län av ett

skolhem för gossar, avsett att ersätta hemmet Åkerby. Det nya skolhemmet

skulle liksom hemmet Åkerby rymma omkring 30 elevplatser. Förslaget motiverades

med att hemmet Åkerby vore behäftat med så betydande olägenheter,

att verksamheten därstädes måste nedläggas och förflyttas till annan

plats.

I proposition den 3 januari 1941, nr 2 (bil. 5 punkt 4), föreslog Kungl.

Maj:t riksdagen att till vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt

skol- och yrkeshem m. fl. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41

anvisa ett reservationsanslag (B) av 647,000 kronor. Av detta belopp var ett

belopp av 461,000 kronor avsett för uppförande i huvudsaklig överensstämmelse

med socialstyrelsens förslag av berörda skolhem å kronoegendomen

Lindhult. 1941 års riksdag anvisade det sålunda äskade anslaget. Det sätt,

varpå anslaget anvisades, innebar, att detsamma icke finge tagas i anspråk

med mindre arbetspolitiska skäl därför kunde åberopas.

Sedermera hemställde Kungl. Maj:t i proposition den 3 januari 1942, nr 2

(bil. 4 punkt 4), att riksdagen måtte medgiva, att den del av nämnda anslag,

som beviljats för uppförande av skolhemmet å kronoegendomen Lindhult,

skulle få tagas i anspråk oberoende av de för dylikt anslag eljest gällande

förutsättningarna. Det begärda medgivandet lämnades av riksdagen.

I skrivelse den 8 mars 1943 har socialstyrelsen gjort framställning rörande

uppförande snarast möjligt av skolhemmet å Lindhult. I skrivelsen har framhållits,

att bristfälligheterna vid hemmet Åkerby vore så stora, att det icke

vore försvarligt att — såsom för närvarande måste ske — därstädes vårda

35 skolelever. Styrelsen beräknar att, örn arbetena på Lindhultshemmet kunde

utan större dröjsmål igångsättas, detta skulle kunna tagas i bruk den 1

april 1944. Styrelsen har förutsett, att platsbristen vid skolhemmen för gossar,

som redan för närvarande vore betydande, då kunde vara så svår, att

framställning måste göras örn Åkerbyhemmets bibehållande. Därvid förutsatte

styrelsen självfallet, att nödvändiga reparationsarbeten finge verkställas

och elevantalet hållas något lägre än det nuvarande. Skulle mot förmodan

situationen förbättras, så att platsbehovet å skolhemmen nedginge, borde

Åkerbyhemmet definitivt nedläggas.

I anledning av socialstyrelsens sistnämnda framställning har 1942 års

skyddshemsutredning den 2 april 1943 avgivit utlåtande.

Skyddshemsutredningen berör till en början frågan, huruvida ett bifall till

framställningen vöre motiverat med hänsyn till platsbehovet och anför i sådant

hänseende följande.

Åtskilliga faktorer, vilkas verkningar ännu icke vore kända, komme att under

de närmaste åren utöva inflytande på elevbeläggningen vid skyddshemmen.

Det vöre icke uteslutet, att beläggningen vid skolhemmen kunde komma

att nedgå, efter det verkningarna av den nuvarande krisen upphört att göra

sig gällande.

Socialstyrelsens förslag innebure ett fullföljande av den tidigare planerade

organisationen för skolhemselever genom inrättande av ett nytt skolhem å

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

3

Lindhult, avsett att ersätta skolhemmet å Åkerby. Vid bifall därtill skulle det

permanenta platsantalet för gossar i skolåldern bliva så gott som oförändrat.

Genom att Åkerby tillfälligt bibehölles som skolhem under krisen, skulle

emellertid skapas en möjlighet att tills vidare möta den ökade efterfrågan

på platser för skolgossar.

Utredningen meddelar härefter, att — enligt vad utredningen under hand

erfarit —■ inom socialstyrelsen påginge en utredning beträffande ett alternativ

till förslaget örn uppförande av skolhemmet vid Lindhult. Detta alternativ

skulle innebära, att det för gossar avsedda skolhemmet Hammargården i

Stockholms län, som för närvarande kunde mottaga 25—30 elever, utbyggdes

med ytterligare en paviljong för samma elevantal samt med nödvändiga undervisningslokaler

och personalbostäder. Det hade för utredningen framhållits,

att genom en sådan utbyggnad samma antal platser skulle erhållas som

genom utförande av Lindhultsförslaget. Därest mera väsentliga ekonomiska

fördelar med avseende på anläggning och drift skulle vara att vinna genom

att utbygga Hammargården i stället för att uppföra skolhemmet å Lindhult,

torde socialstyrelsen komma att förorda förstnämnda alternativ.

Skyddshemsutredningen förklarar, att den ansåge lämpligt, att alternativet

med utbyggnad av Hammargården bleve föremål för ingående prövning.

Utredningen anför i detta sammanhang ytterligare följande.

Utredningen ville erinra, att 1934 års skyddshemssakkunniga vid planläggning

av den nuvarande skyddshemsorganisationen lagt vikt vid att göra

skolhemmen jämförelsevis små, med så utpräglad hemkaraktär som möjligt,

och så många till antalet, att eleverna ej behövde avlägsnas alltför långt från

hemorten. Hammargårdens skolhem vore beläget i landets tätast befolkade

trakt. Även om hemmet utbyggdes att omfatta 55—60 platser och upptagningsområdet

vidgades, .skulle avstånden ändock icke behöva bliva så stora,

att elevernas kontakt med föräldrahemmet avsevärt behövde försvåras. Ett

oavvisligt villkor för en sådan utbyggnad måste dock vara att den kunde

genomföras på ett sådant sätt. att förläggningarna komme att ligga på ett

betryggande avstånd från varandra samt att skolhemmet i dess helhet finge

en utformning och personalorganisation, som gjorde det möjligt att bibehålla

den hemliknande prägeln. Undervisningen i hemmets folkskola skulle, .såsom

dess ledning i skilda sammanhang framhållit, med ett så stort elevantal

vinna i effektivitet genom att de hjälpklassmässiga eleverna kunde sammanföras

i en särskild avdelning. Denna synpunkt vore givetvis värd beaktande,

även örn det icke kunde förbises, att andra uppfostrande moment

än undervisningen hade minst lika stor betydelse sorn denna för uppfostran

av skolhemmens elever.

I skrivelse den 3 maj 1943 har härefter socialstyrelsen såsom alternativ til!

Lindhultsförslaget framlagt ett förslag till uppförande av ett nytt elevhem

vid Hammargården, avsett för 30 elever. Till förslaget hava fogats ritningar

och kostnadsberäkningar, vilka på uppdrag av socialstyrelsen utarbetats av

arkitekten Birger Johnsson i samråd med skyddshemsinspcktören.

Styrelsen framhåller inledningsvis, att fördelen med det nya förslaget skulle

vara, att byggnadskostnadenia bleve avsevärt lägre, alt personal- och driftkostnaderna

likaledes kunde minskas och att skolundervisningen kunde bedrivas

efter mera rationella linjer än som vore möjligt vid de små skolhem
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majlis proposition nr 281.

men. Nackdelarna vore, att det upptagningsområde, för vilket Lindhultshemmet

avsetts, finge längre färdevägar till Hammargården och att den hemliknande

prägeln, som borde eftersträvas, kunde äventyras, när Hammargården

skulle hysa sextio skolelever i stället för som nu trettio.

Beträffande spörsmålet i vad mån det kunde vara lämpligt att utbygga ett

skolhem till den storlek, som nu ifrågasatts med avseende på Hammargården,

gör socialstyrelsen härefter vissa uttalanden av principiell natur. Styrelsen

anför bland annat.

Såsom en viktig regel måste beträffande alla skyddshem fastslås, att hemmen

ej finge göras större än att personalen kunde ägna personligt intresse åt

var och en av skyddslingarna.

Skyddshemsorganisationen hade efter de beslut, som fattats vid 1936 års

riksdag, utformats så att skolhemmen kommit att bliva relativt små. Antalet

platser å skolhemmen för gossar respektive skolhemsavdelningarna å skoloch

yrkeshemmen uppginge i allmänhet till 20 å 30, ehuru på grund av platsbristen

den faktiska beläggningen för närvarande vore avsevärt högre. Den 1

januari 1943 hade å dessa hem och avdelningar funnits sammanlagt 266

platser, medan beläggningen därstädes uppgått till 316 elever.

De erfarenheter, som under de gångna åren vunnits rörande skolhemmens

storlek, kunde ur undervisningssynpunkt sägas i övervägande

grad tala för större skolhemsenheter. Vid den tidpunkt då skyddshemmens

organisation genomförts, hade man ännu icke fått klarhet i hur stor det psykiskt

undermåliga elevmaterialet i själva verket vöre. För närvarande uppskattades

40—50 procent av skolhemseleverna vara hjälpklassmässiga. Till

jämförelse kunde nämnas, att i vanliga skolor ansåges 2 å 3 procent tillhöra

hjälpklassklientelet. I ett skolhem örn trettio elever kunde man blott ha två

undervisningsavdelningar, en för de hjälpklassmässiga och en för de normalklassmässiga.

Då eleverna vanligen fördelade sig på klasserna 2—7, följde

därav, att undervisningen måste bli ganska allvarligt lidande. Ökades skolhemmen

till en beläggning av cirka sextio elever, bleve det möjligt att dela

upp eleverna i fyra avdelningar, nämligen två hjälpklassavdelningar (lägre

och högre) och två normalklassavdelningar (lägre och högre). Givet vore, att

själva skolundervisningen måste vinna avsevärt på en sålunda förstorad skolorganisation.

Ur ekonomisk synpunkt vore de större skolhemsenheternas fördelar

också starkt framträdande. Då skol-, slöjd- och gymnastiklokaler samt

undervisningsmateriel, tvättstuga och bastuanläggning, idrottsplats och badplats

kunde nyttjas gemensamt, bleve anläggningskostnaderna väsentligt lägre

för ett hem om sextio platser än för två hem om vardera trettio platser. De

årliga kostnaderna bleve även lägre, då betydande besparingar kunde göras

på administrationskontot. En personalreduktion vore även möjlig att åstadkomma.

Den främsta invändningen mot de stora skolhemmen, att hemkaraktären

äventyrades, finge icke bagatelliseras. Det vore avgjort viktigare,

att en hemliknande atmosfär kunde skapas för de yngsta skyddshemselevema

än för de till något mognare ålder komna. Som argument dugde

alltså ej, att yrkeshemmen faktiskt gjorts dubbelt så stora som de nuvarande

skolhemmen. Det statsfinansiella läget torde, i varje fall för överskådlig tid

framåt, lägga oöverstigliga hinder i vägen för en utveckling fram till den

skolhemstyp med ett flertal små elevhem, som utprövats på Lövstahemmet

och befunnits vara mycket lämplig (paviljongsystem). Emellertid kunde ju

här ifrågavarande synpunkt i vad anginge Hammargården anses i någon mån

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kartol Maj.ts proposition m 281.

5

tillgodosedd, om man utökade platsantalet därstädes genom att skapa en ny

elevhemsavdelning för trettio ynglingar, inrymd i en för ändamålet uppförd

fristående byggnad, i stort sett efter samma modell som den som redan funnes

vid detta skolhem. Det viktigaste torde emellertid vara att personalorganisationen

upplades på sådant sätt, att befattningshavarna icke finge ett för

stort antal elever att syssla med i sin dagliga gärning. Detta krav kunde

för Hammargårdens del någorlunda tillgodoses, örn det nya elevhemmet finge

sin egen personal med uteslutande eller huvudsaklig uppgift att intressera sig

för de på detta hem intagna eleverna. I spetsen för det ny elevhemmet kunde

ställas en avdelningsföreståndare med samma funktioner beträffande eleverna

på den nya avdelningen som normalt tillkomme föreståndaren för ett helt skolhem.

Hammargårdshemmets styresman (rektor) skulle därvid huvudsakligen

kunna ägna sig åt de elever, som vore intagna på den nuvarande elevförläggningen.

Samma uppdelning mellan skolhemmets styresman och avdelningsföreståndaren

skulle kunna göras beträffande de utskrivna eleverna. Även om

personalbehovet sålunda bleve väl tillgodosett, skulle avsevärda besparingar

vinnas i jämförelse med örn ett helt nytt hem skulle uppföras. En förutsättning

vore vidare, att det nya elevhemmet förlädes på något avstånd från det

nuvarande.

Även om sådana åtgärder vidtogos, kunde man icke komma ifrån, att hemkaraktären

bleve lidande. Ju större massa de vanartade bilda, desto större

risker för uppfostringsarbetet. Icke ens det förut berörda paviljongsystemet

ginge fritt från denna anmärkning, nämligen örn alltför många små elevhem

förlädes till samma plats. En viss, ganska låg maximigräns för antalet skvddshemselever

på samma ort måste alltid sättas.

Invändningen att ett accepterande av Hammargårdsalternativet skulle innebära

att upptagningsområdet bleve för stort och att det område, för vilket

Lindhultshemmet avsetts (det nuvarande Åkerbyhemmets upptagningsområde)

, finge för långa färdevägar till Hammargården, anser socialstyrelsen vara

av mindre betydelse. Styrelsen anför i denna del följande.

Lindhultshemmets upptagningsområde skulle omfatta i första hand Örebro,

Västmanlands, Värmlands och Kopparbergs län. Enligt upplysningar, som socialstyrelsen

inhämtat, hade vid Åkerby skolhem de intagnas hemorter den 21

april 1943 fördelat sig på följande sätt.

Efin Elever

Örebro .......................................... 8

Värmlands ...................................... 6

Västmanlands ................................... 3

Kopparbergs .................................... 2

Gävleborgs ...................................... 3

Älvsborgs ....................................... 2

Göteborgs och Bohus.............................. 2

Östergötlands .................................... 2

Skaraborgs ...................................... 2

Stockholms ...................................... 1

Södermanlands ..... 1

Kalmar ......................................... 1

Kristianstads ..................................... 1

Malmöhus ....................................... 1

Summa 35.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl Maj.ts proposition nr 28L

Av de trettiofem eleverna hade alltså nitton valdt från upptagningsområdet,

medan de övriga sexton eleverna hört hemma i län, för vilka Hammargårdshemmet

icke skulle ligga sämre till utan i flertalet fall betydligt bättre. En

liknande undersökning, som verkställts den 11 maj 1942. hade utvisat, att

sexton elever hört hemma i Örebro, Värmlands, Västmanlands och Kopparbergs

län, medan nitton kommit från andra län.

Meningarna örn regionindelningens lämplighet hade tidigare varit och vore

fortfarande mycket delade. Från de båda största städerna, som hade egen

skyddshemsorganisation, hade sålunda försports, att de skyddshem, som läge

nära intill dessa städer, i hög grad besvärades av den lätthet, varmed barnen

kunde komma i kontakt med sin gamla miljö. Fördelaktigast bleve det, då

skyddshemmet läge på så pass stort avstånd från föräldrahemmet, att det

krävdes åtminstone några timmars resa dit. Eleverna kände sig då icke så

isolerade från hemtrakten, och föräldrarna kände, att de i alla fall hade dem

inom räckhåll.

Socialstyrelsen har härefter övergått till en jämförelse mellan kostnaderna

enligt de två föreliggande alternativen.

Styrelsen erinrar, att kostnaderna för Lindhultsbygget i 1941 års proposition

uppskattats till 461,000 kronor, därav 434,000 kronor avsett egentliga

byggnads- och andra anläggningskostnader, medan 27,000 kronor avsett kostnader

för inköp av inventarier. Kostnadsberäkningarna hade därvid grundats

på de priser, som gällde i december 1940 beträffande byggnadskostnadema

och före krigsutbrottet år 1939 beträffande inventarierna. Socialstyrelsen

meddelar att, enligt vad styrelsen inhämtat, med nu gällande priser byggnadsoch

övriga anläggningskostnader finge uppskattas till omkring 520,000 kronor

samt kostnaderna för inventarier till omkring 34,000 kronor. Det sammanlagda

beloppet skulle alltså bliva omkring 554,000 kronor.

Kostnaderna för Hammargårdsbygget hava beräknats till omkring 365,000

kronor enligt följande specifikation.

1. Elevhcmsbyggnad ................................ kronor 184,500

2. Skolbyggnad ...................................... » 60,000

3. Bostad för föreståndare.............................. » 46,000

4. Ändringar av nuvarande skolsalar till bostad för lärare. . » 5,700

5. Komplettering av nuvarande köksutrustning samt kylrum » 7,300

6. Utvändiga vatten- och avloppsledningar .............. » 15,500

7. Utvändiga elektriska ledningar....................... » 2,000

8. Vägar och planeringsarbeten......................... » 12,000

9. Arvoden, administration och oförutsedda utgifter........ » 32,000

Summa kronor 365,000.

Då till denna summa komma kostnaderna för inventarier — beräknade till

17,000 kronor — hava alltså de totala anläggningskostnaderna enligt detta

alternativ uppskattats til! omkring 382,000 kronor.

Vinsten i anläggningskostnad skulle alltså enligt Hammargårdsalternativet

bliva omkring (554,000 — 382.000) 172.000 kronor. I själva verket vore — anför

socialstyrelsen — vinsten ännu större eftersom den i utbvggnadsprogrammet

för Hammargården medräknade föreståndarebostaden, som beräknats

kosta 46,000 kronor, under alla förhållanden måste uppföras. I själva ver
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

ket kunde nyssnämnda vinst uppskattas till (172,000 + 46,000) 218,000

kronor.

Socialstyrelsen gör härefter en jämförelse mellan avlöningskostnaderna enligt

de båda förslagen. Den för Lindhult erforderliga personalen har därvid

beräknats lill 1 föreståndare (A 23), 1 lärare (A 19), 1 arbetsledare (A 10),

1 lärarinna, tillika husmoder (A 6), 1 kokerska (A 1) och 2 kvinnliga biträden,

motsvarande en årskostnad av omkring 23,000 kronor. Beträffande

Hammargården utgår styrelsen från att personalen skulle behöva utökas

med 1 avdelningsföreståndare, tillika lärare (A 20), 2 husmödrar (A 6) och

2 kvinnliga biträden, varjämte förutsatts, att föreståndaren skulle uppflyttas

från lönegraden A 23 till lönegraden A 25. Merkostnaden per år vid Hammargården

skulle med dessa utgångspunkter bliva omkring 18,000 kronor.

De årliga avlöningskostnaderna skulle alltså enligt Hammargårdsaltemativet

bliva omkring 5,000 kronor lägre än enligt Lindhultsförslaget.

Vad angår driftkostnaderna framhåller socialstyrelsen, att även dessa

skulle bliva lägre vid en utbyggnad av Hammargården. Överslagsvis har skillnaden

med avseende å sagda kostnader uppskattats till 4,000 kronor för år.

Styrelsen, som härefter sammanfattar sin ståndpunkt beträffande de olika

förslagen, anför därvid, att styrelsen fortfarande ansåge Lindhultsalternativet

vara att föredraga ur den synpunkten, att hemkaraktären med detta alternativ

bättre kunde tillgodoses, men att styrelsen dock med hänsyn till de fördelar,

som Hammargårdsaltemativet erbjöde såväl ur undervisningssynpunkt

som i ekonomiskt avseende, ansåge sig böra förorda sistnämnda alternativ.

Därmed hade — påpekar styrelsen — styrelsen icke tagit ställning till frågan.

huruvida man vid en eventuell ytterligare utbyggnad av anstaltssystemet

borde följa en linje med stora skolhem eller ej. Denna fråga finge prövas

först sedan erfarenheter vunnits från verksamheten vid det utbyggda Hammargårdshemmet.

Styrelsen har till sist framhållit angelägenheten av att en lösning enligt

ettdera av de föreliggande alternativen utan dröjsmål bomme till stånd.

Behovet av nya platser inom skyddshemsorganisationen har som social- Departementsstyrelsen

vid upprepade tillfällen framhållit blivit alltmera trängande. Jag chefen.

har under sådana förhållanden ansett mig nödsakad att upptaga till prövning,

hur en utbyggnad av organisationen under nuvarande förhållanden

lämpligast borde äga rum. önskvärt vore uppenbarligen att utvidgningen

finge en provisorisk karaktär. Det är nämligen min förhoppning att det höga

antalet skolhemselever skall visa sig vara en mera övergående krisföreteelse

och ali alltså platsbehovet skall efter hand nedgå. Socialstyrelsen har i sin

skrivelse den 8 mars 1943 föreslagit, att frågan skulle lösas därigenom, att det

för gossar avsedda skolhemmet å kronoegendomen Lindhult, vartill riksdagen

redan beviljat medel, skulle omedelbart få uppföras.

Skolhemmet å Lindhult är avsett att ersätta skolhemmet Åkerby, som befinner

sig i ett mycket bristfälligt skick och vilket skulle nedläggas, sedan

Lindhultshemmet vore taget i bruk. Socialstyrelsens förslag innebär, att Åker
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

byhemmet bibehålies även sedan Lindhultshemmet uppförts så länge som nu

rådande överbeläggning förekommer å skyddshemmen för gossar.

I skrivelse den 3 maj 1943 har socialstyrelsen framlagt ett alternativt förslag

i ämnet. Enligt detta skulle behovet av nya skolhemsplatser tillgodoses

genom en utbyggnad av skolhemmet Hammargården i Stockholms län, som

därigenom skulle erhålla 60 vårdplatser, medan nuvarande platsantalet är

omkring 30.

Beträffande sistnämnda förslag vill jag till en början framhålla, att detsamma

remitterats till byggnadsstyrelsen, som ännu icke däröver avgivit utlåtande.

Under förutsättning att byggnadsstyrelsen anser sig kunna godtaga

de till förslaget hörande kostnadsberäkningarna, synes det tydligt, att det

nya förslaget i förhållande till det tidigare erbjuder vissa fördelar. Dessa

ligga främst på det ekonomiska planet, i det såväl kostnaderna för de nya

platsernas anordnande som ock de årliga kostnaderna för avlöningar och

drift komma att ställa sig väsentligt lägre enligt Hammargårdsalternativet

än enligt Lindhultsförslaget. Därtill kommer, att undervisningen blir avsevärt

lättare att ordna på ett tillfredsställande sätt vid ett skolhem av den

storlek, som nu planerats vid Hammargården, än vid ett hem av mindre

typ.

Nackdelarna med det nya alternativet bestå däri, att å ena sidan åt en anstalt

med 60 vårdplatser svårligen kan givas den hemliknande karaktär, som

är önsklig för ett hem av denna art, och å andra sidan upptagningsområdet

för ett hem med detta platsantal måste bliva jämförelsevis stort. Utan att

underkänna betydelsen härav är jag dock i likhet med socialstyrelsen av den

uppfattningen, att fördelarna med Hammargårdsalternativet äro större än

olägenheterna. Så snart byggnadsstyrelsens yttrande inkommit, har jag för

avsikt att upptaga ärendet till fortsatt beredning. Om härvid inga nya förhållanden

framkomma, som tala emot en utbyggnad av Hammargården på

det sätt, som socialstyrelsen föreslagit, ämnar jag förorda en sådan utbyggnad.

Kostnaderna härför torde böra bestridas av de medel, vilka tidigare anvisats

för uppförande av nytt skolhem vid Lindhult. Riksdagens medgivande

härtill måste givetvis inhämtas.

Skulle vid närmare prövning utbyggnaden av Hammargården te sig

mindre lämplig, bör enligt min mening Lindhultshemmet omedelbart uppföras.

Då jag utgår från att den nya avdelningen vid Hammargården icke skall

kunna tagas i bruk före den 1 juli 1944, behöva icke för nästa budgetår anvisas

ytterligare medel i anledning av den personalökning, som efter tillkomsten

av denna avdelning blir erforderlig. Ej heller anser jag mig nu

böra i detalj taga ståndpunkt till av socialstyrelsen berörda frågor rörande

det blivande personalbehovet vid nämnda hem. Omförmälda spörsmål torde

få behandlas i samband med prövningen av behovet av anslagsmedel för statens

skyddshem under budgetåret 1944/45.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.

Maj:! måtte föreslå riksdagen medgiva

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

9

att den del av det å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 anvisade reservationsanslaget (B) till vissa byggnadsarbeten

vid statens yrkeshem samt skol- och yrkeshem

m. fl., som beviljats för uppförande av skolhem å kronoegendomen

Lindhult i örebro län, må i stället i mån av behov

tagas i anspråk för utbyggnad, i huvudsaklig överensstämmelse

med av mig förordat förslag, av skolhemmet Hammargården

i Stockholms län.

2:o) Bidrag till Stockholms kyrkliga skyddshemsförening för täckande

av inköpskostnaderna för vissa inventarier vid skyddshemmet Hornö m. m.

I Uppsala län finnes sedan åtskilliga år tillbaka anordnat ett för flickor

avsett skyddshem, som äges av Stockholms kyrkliga skyddshemsförening.

Hemmet, som benämnes Hornö skyddshem, har karaktären av hemskola, med

vilken är förenad ett mödrahem. För hemmets anordnande och drift har föreningen

i olika former erhållit betydande understöd av statsmedel.

Med skrivelse den 3 mars 1943 har socialstyrelsen överlämnat en till Kungl.

Maj :t ställd skrift, däri Stockholms kyrkliga skyddshemsförening anhållit om

statsbidrag för bestridande av kostnaderna för inköp av vissa inventarier vid

ifrågavarande skyddshem.

I sin framställning har föreningen anfört följande

Under år 1942 hade nästan samtliga tidigare befattningshavare lämnat

hemmet och efterträtts av andra personer. Ett flertal av de avgående befattningshavarna

— bland dem föreståndarinnan och några lärarinnor — vilka

själva möblerat sina rum, hade, då de slutat sin anställning, tagit med sig

sina möbler. Avlöningarna vid hemmet vöre så låga att befattningshavarna

icke skäligen kunde åläggas att själva hålla sig med möbler. Med hänsyn

härtill hade föreningen nödgats inköpa möbler till sammanlagt fyra rum.

Kostnaderna härför hade uppgått till 3,444 kronor.

Då föreningen saknade fonder eller andra tillgångar att gälda detta belopp

och verksamheten vid skyddshemmet icke dittills lämnat och icke kunde

inom den närmaste tiden förväntas giva så stort överskott, att inventarieköpet

kunde bestridas därav, hemställde föreningen, att kostnaderna måtte

få gäldas av statsmedel.

Socialstyrelsen har i sin skrivelse understrukit, att föreningen vore en ideell

sammanslutning, vilken ekonomiskt helt och hållet vöre beroende av understöd

från det allmänna. Då det stundom varit svårt för skyddshemmet —

anför styrelsen vidare — att få tillgängliga medel att räcka, hade i vissa

fall befattningshavarna därstädes på egen bekostnad anskaffat inventarier

och en del rena förbrukningsföremål. Skyddshemmet hade under den senaste

tiden på grund av stark förslitning nödgats komplettera en del inventarier,

som användes för elevernas direkta behov. Skulle hemmet dessutom få bestrida

de tämligen oförutsedda kostnaderna för ulrusining av de i föreningens

framställning avsedda rummen, kunde det befaras, att detta antingen medförde

en icke önskvärd ^knäppning av elevernas underhåll eller ock ledde

mhang till riksdagens protokoll 1043. 1 sami. Nr 281. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

till att föreningen upptoge ett lån, som den därefter skulle få svårt att

amortera.

På grund av det anförda har styrelsen tillstyrkt framställningen, därvid

styrelsen tillika hemställt, att statsbidraget måtte få utgå från förslagsanslaget

till bidrag till driften av icke statliga skyddshem.

I ärendet har utlåtande avgivits av statskontoret, som förklarat, att ämbetsverket

icke hade något att i och för sig erinra mot ett tillmötegående

av framställningen men dock ville framhålla, att föreningen bort hänvända

sig till Kungl. Majit med begäran om statsbidrag, innan inköpen

av inventarierna verkställts.

Vidare framhåller statskontoret att, därest bidragsbeloppet skulle utgå på

av socialstyrelsen föreslaget sätt, riksdagens medgivande till utbetalningen

syntes böra inhämtas.

Departements- De inventarieköp, som avses i förevarande framställning, torde hava varit

chefen. nödvändiga för upprätthållande av verksamheten vid skyddshemmet. Med

hänsyn härtill och då föreningen saknar medel för gäldande av kostnaderna

för dessa köp, vilka avsevärt överstiga hemmets normala utgifter för inventarieanskaffning,

synes det påkallat att föreningen för ändamålet — utöver

eljest för skyddshemsverksamheten utgående statsbidrag — erhåller ett särskilt

bidrag av statsmedel. Bidragsbeloppet torde lämpligen böra bestämmas

till 3,400 kronor och bidraget torde få utgå från det för innevarande budgetår

anvisade förslagsanslaget lill bidrag till driften av icke statliga skyddshem.

I detta sammanhang ber jag att få anmäla uppkommen fråga rörande fast

ställande av byggnadsvärdet å det Göteborgs stad tillhöriga skyddshemmet

Fagared.

Jag erinrar, hurusom Kungl. Maj:t i proposition den 24 april 1942, nr 271,

framlade förslag rörande vissa ändrade grunder för bidrag till driften av icke

statliga skyddshem. Förslaget innebar bland annat, att städerna Stockholm

och Göteborg i motsats till vad tidigare varit fallet, skulle för tiden 1 januari

1943—31 december 1944 för driften av sina skyddshem erhålla årligt statsbidrag

till underhåll av skyddshemsbyggnadema motsvarande 2 procent av

byggnadernas värde. Värdet av byggnaderna vid det staden Göteborg tillhöriga,

för gossar avsedda skyddshemmet Fagared i Hallands län uppskattades

i propositionen till 750,000 kronor.

Sedan propositionen bifallits av 1942 års riksdag, har i överensstämmelse

med de godkända bidragsgrunderna inom socialdepartementet utarbetats förslag

till nytt avtal mellan Kungl. Maj:t å ena sidan och Göteborgs stad, å den

andra, avseende stadens skyddshemsverksamhet under åren 1943 och 1944.

I detta förslag har byggnadsvärdet å skyddshemmet Fagared upptagits till

750,000 kronor.

I ett över avtalsförslaget avgivet yttrande hava stadsfullmäktige i Göteborg

förklarat sig godkänna förslaget dock under förutsättning att byggnadsvärdet

å nämnda skyddshem höjdes till 850.000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

11

Enligt vad jag under hand inhämtat från socialstyrelsen är styrelsen av

den uppfattningen, att den av staden sålunda ifrågasatta höjningen av byggnadsvärdet

måste anses fullt skälig. Med hänsyn därtill har jag för avsikt att,

därest riksdagen ej däremot framställer erinran, föreslå Kungl. Maj:t att vid

fastställande av berörda avtal bestämma byggnadsvärdet å skyddshemmet

Fagared till det av Göteborgs stad begärda beloppet.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva

att Stockholms kyrkliga skyddshemsförening må till bestridande

av kostnaderna för inköp av vissa inventarier vid

skyddshemmet Hornö från det för budgetåret 1942/43 anvisade

förslagsanslaget till bidrag till driften av icke statliga

skyddshem tillerkännas ett bidrag av 3,400 kronor.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda under punkterna l:o) och 2:o) med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Majit Konungen, att proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

N. O. Aurelius.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:397 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbyggande av skolhemmet Hammargården i Stockholms län m. m. s. 2 i texten
  2. SU 1943:166 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbyggande av skolhemmet Hammargården i Stockholms län m. m. s. 1 i texten