Sök i Ratio Lex

Angående anslag till kostnader för årlig taxering, m. m

1943-05-21 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:290, Angående anslag till kostnader för årlig taxering, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 290.

1

Kr 290.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till kostnader

för årlig taxering, m. m.; given Stockholms slott

den 21 maj 1943.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21 maj

1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam

beredning med chefen för socialdepartementet följande.

Anslag till kostnader för årlig taxering.

I årets statsverksproposition blev anslaget till kostnader för årlig taxering,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, upptaget med endast beräknat belopp.

Anledningen härtill var att det icke ansågs möjligt att närmare bedöma

medelsbehovet å förevarande anslag innan ställning tagits till ett av beskattningsorganisationssakkunniga

avgivet betänkande med förslag till ändrad organisation

av beskattningsnämnderna och förstärkning av landskontorens

arbetskraft m. m. (SOU 1942: 49). Bland annat i avbidan på slutlig prövning

Bihang till riksdagens protokoll 19i3. 1 sami Nr 290.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition nr 290.

av nämnda förslag lia även anslagen till länsstyrelserna i statsverkspropositionen

blott beräknats.

Sedan det visat sig omöjligt att vid nu pågående riksdagssession framlägga

proposition angående ändrad taxeringsorganisation, bör anslag till kostnader

för årlig taxering äskas med utgångspunkt från förutsättningen, att

organisationen kommer alt bibehållas oförändrad under nästa budgetår. En

anslagsanvisning i enlighet härmed utgör givetvis intet hinder för genomförandet

av en omorganisation, om möjligheter därtill senare skulle öppna sig.

Chefen för socialdepartementet har denna dag under enahanda förutsättning

anmält förslag till proposition angående anslag till länsstyrelserna för

budgetåret 1943/44.

Den övervägande delen av kostnaderna för det årliga taxeringsarbetet bestrides

av statsmedel och täckes från förslagsanslaget till kostnader för årlig

taxering. De i riksstaten under detta anslag anvisade beloppen under budgetåren

1932/33—1941/42 samt nettoutgifterna från anslaget under samma

tid framgå av efterföljande tabell. Utgifterna ha däri uppdelats i två grupper,

nämligen dels av Kungl. Majit jämlikt 145 § 4 mom. taxeringsförordningen

anvisade belopp — avseende huvudsakligen ersättning åt ordförande och

kronoombud i taxeringsnämnderna, gottgörelse för i samband med taxeringsförrättningarna

lämnat biträde av städernas tjänstemän samt bidrag till

kostnader, som vissa städer åtagit sig för särskilda anstalter för taxeringsarbetet

— och dels övriga kostnader.

Budgetår

Anslag å

riksstaten

kronor

Nettoutgifter å anslaget

Jämlikt 145 §

4 mom. an- visade belopp

kronor

Övriga

kostnader

kronor

Summa

kronor

1932/33 ..............................

3,000,000

2,300,600

713,700

3,014,300

1933/34 ..............................

2,500,000

1,886,100

699,900

2,586,000

1934/35 ..............................

2,700,000

1,941,350

776,250

2,717,600

1935/36 ..............................

3,000,000

2,168,000

922,900

3,090,900

1936/37 ..............................

3,200,000

2,359,600

990,400

3,350,000

1937/38 ..............................

3,300,000

2,375,600

916,900

3,292,500

1938/39 ..............................

3,400,000

2,365,200

1,138,900

3,504,100

1939/40 ..............................

3,800,000

2,642,550

1,240,150

3,882,700

1940/41 ..............................

4,000,000

2,542,000

1,343,600

13,885,600

1941/42 ..............................

4,500,000

2,811,600

1,803,616

14,615,216

1 Härvid ha förskott utgörande för 1940/41 908,850 kronor och för 1941/42 1,307,573 kronor

i överensstämmelse med tidigare redovisningsprinciper ansetts belasta de budgetår varunder de

slutredovisas, oaktat dylika förskott fr. o. m. 1940/41 i budgetredovisningarna avförts på de

budgetår varunder de utbetalats.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 290.

3

För innevarande budgetår höjdes anslaget med 900,000 kronor till 5,400,000

kronor. Såsom skäl för höjningen åberopades i första hand kostnaderna för

arbetet nied omsättningsskattetaxeringen för år 1941, vartill komme ökade

kostnader till följd av taxeringsmaterialets tillväxt, stegrade utgifter för skärpt

bokföringskontroll ävensom kostnader för instruktionsmöten i Stockholm med

landskamrerarna.

De av Kungl. Maj :t för innevarande budgetår enligt 145 § 4 mom. taxeringsförordningen

från anslaget anvisade beloppen utgöra sammanlagt

3,252,700 kronor, vilket innebär en ökning i förhållande till budgetåret

1941/42 med mer än 440,000 kronor. Stegringen beror i främsta rummet på

taxeringsmaterialets tillväxt och på den ökning av taxeringsarbetet som förorsakats

av omsättningsskattens införande.

För nästa budgetår torde man på grundval av en preliminär kalkyl böra

räkna med en ökning i medelsbehovet för ifrågavarande ändamål med 200,000

å 300,000 kronor. Sålunda torde kostnaderna för arvoden till ordförande och

kronoombud i taxeringsnämnderna böra beräknas till ett åtminstone 100,000

kronor högre belopp, närmast på grund av taxeringsmaterialets ökning. Taxeringsmaterialets

tillväxt medför en ökad medelsåtgång jämväl för prövningsnämndema.

I samma riktning verkar den fortgående intensifieringen av skattekontrollen

överhuvud taget. Vidare tillkomma omkring 50,000 kronor för

kupongskattekontroll och 30,000 kronor i anledning av en vid 1942 års riksdag

beslutad höjning av den av statsmedel utgående ersättningen för taxeringsarbete

i Stockholms stad. Under åberopande av det anförda finner jag

förevarande anslag icke böra upptagas till lägre belopp än 5,600,000 kronor.

Anslag till särskild ersättning för debitering av värnskatt.

Till särskild ersättning för debitering av värnskatt anvisades under sjunde

huvudtiteln å riksstaten för budgetåret 1940/41 ett förslagsanslag av 175,000

kronor. Vid anmälan av frågan om äskande av berörda anslag anförde jag,

att värnskatten för nämnda budgetår syntes böra, liksom tidigare skett, upptagas

å särskild debetsedel. Debetsedelslösen syntes icke böra uttagas. I stället

borde viss ersättning av statsmedel beredas debiteringsförrättarna. Jag

förordade, att ersättningen bestämdes till 7 öre för varje debiterad skattepost.

I stad, där debiteringsförrättarens sportler indragits till staden, syntes

— oavsett städernas principiella skyldighet att bekosta debitering och uppbörd

av kronoutskylder — ersättning för debiteringen böra utgå till staden.

För budgetåret 1941/42 anvisades för ifrågavarande ändamål ett förslagsanslag

av 150,000 kronor. Med hänsyn till sättet för debiteringen genomfördes

i förhållande till nästföregående budgetår den förändringen, att värnskatten

för stad uppfördes å kronodebetsedeln. Den från anslaget utgående

ersättningen nedsattes i anslutning därtill för städernas del till 3 öre för

skattepost. Under innevarande budgetår bär värnskatten även på landet upp
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj-.ts proposition nr 290.

tagits på samma debetsedel som inkomst- och förmögenhetsskatten, och ersättningen

justerats i enlighet därmed. Anslaget har huvudsakligen i anledning

därav nedsatts lill 100,000 kronor.

Tidigare denna dag har Kungl. Majit beslutat att genom proposition förelägga

riksdagen förslag till förordning om värnskatt för budgetåret 1943/44.

Vid anmälan av detta förslag har jag uttalat, att värnskatten för nästa budgetår,

liksom hittills varit fallet, syntes böra erläggas vid särskild uppbörd

i februari eller mars, ävensom att värnskatten alltjämt borde debiteras å

kronodebetsedeln.

Såsom i nyssnämnda proposition även angivits bör det ankomma på Kungl.

Majit att, om förslaget angående värnskatt antages av riksdagen, i administrativ

ordning utfärda föreskrifter om debitering och uppbörd av skatten. Därvid

bör till ytterligare övervägande upptagas frågan örn storleken av den ersättning

av statsmedel som bör utgå för bestyret med debitering av värnskatten.

Vid oförändrade ersättningsgrunder synes, med hänsyn till den sannolika

anslagsbelastningen för innevarande budgetår, en viss reduktion av

anslaget möjlig. Utan att därmed taga ställning till debiteringsersättningens

storlek förordar jag, att till särskild ersättning för debitering av värnskatt för

nästa budgetår äskas ett anslag å 90,000 kronor.

Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels till Kostnader för årlig taxering under sjunde huvudtiteln

för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag

av ........................ kronor 5,600,000;

dels ock till Särskild ersättning för debitering av värnskatt

under sjunde huvudtiteln för budgetåret 1943/44 anvisa

ett förslagsanslag av..................kronor 90,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

W. Dickson.

438100. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1943.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:398 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1943/44 till kostnader för årlig taxering m. m. a1 i texten
  2. SU 1943:167 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1943144 till kostnader för årlig taxering m. m. s. 5 i texten