Angående anslag till statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar i anledning av olycksfall i arbete m. m
1943-05-21 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1943:294, Angående anslag till statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar i anledning av olycksfall i arbete m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 294.
1
Nr 294.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till
statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar
i anledning av olycksfall i arbete m. m.;
given Stockholms slott den 21 maj 1943.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Gustav Möller.
Utdrag av protokollet över socialårenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21 maj
1943.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-JBramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen
för socialdepartementet, statsrådet Möller.
I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan under
femte huvudtiteln (punkt 35) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, till statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar
i anledning av olycksfall i arbete m. m. för budgetåret 1943/44 beräkna
ett förslagsanslag av 2,400,000 kronob Jag anhåller nu att få till fortsatt
behandling upptaga berörda spörsmål.
Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 294.
1
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 294.
Ett anslag med samma rubricering har tidigare, sedan åtskilliga år tillbaka,
varit uppfört under tolfte huvudtiteln. För innevarande budgetår har
för ändamålet anvisats ett förslagsanslag av 2.200,000 kronor.
I skrivelse den 31 augusti 1942 har riksförsäkringsanstalten — efter erinran
att från anslaget i första hand utbetalades ersättningar jämlikt föreskrifterna
i kungörelsen den 30 november 1917 (nr 832) angående särskilda bestämmelser
i fråga om tillämpning av 1916 års olycksfallsförsäkringslag å arbetare,
som användas till arbete för statens räkning (denna kungörelse har numera
upphävts och ersatts genom kungörelse den 30 juni 1942, nr 678, som
länder till efterrättelse från och med den 1 juli 1942) — omnämnt, att nettokostnaderna
för ersättningar enligt 1917 års kungörelse för budgetåret 1941/
42 utgjort 852,724 kronor.
Riksförsäkringsanstalten har vidare meddelat, dels att anstalten härutöver
under sistnämnda budgetår enligt vissa andra författningar än 1917 års
kungörelse från anslaget utbetalat ett belopp av sammanlagt 619,705 kronox-,
därav 586,532 kronor — avseeende första halvåret 1942 — jämlikt förordningen
den 19 december 1941 (nr 942; ändr. 244/1942) angående dyrtidstilllägg
åt vissa livräntetagare enligt lagen om försäkring för olycksfall i arbete
m. m., dels ock att statskontoret och länsstyrelserna under budgetåret 1941/42
jämlikt av Kungl. Maj:t meddelade särskilda föreskrifter från anslaget utbetalat
ersättningar till ett belopp av 15,909 kronor. Sammanlagda utgifterna
från anslaget under sagda budgetår hade alltså uppgått till (852,724 +
619,705 + 15,909) 1,488,338 kronor.
Riksförsäkringsanstalten har i detta sammanhang ytterligare anfört:
Genom kungörelsen den 30 juni 1942, nr 678, har för statens arbetare införts
rätt till ersättning jämväl vid skada till följd av olycksfall utom arbetet,
där arbetaren jämlikt kollektivavtal är tillförsäkrad rätt till försäkring
härför på arbetsgivarens bekostnad.
Vidare har genom lag den 28 juni 1941, nr 540, införts viss ändring i lagen
den 11 juni 1937, nr 348, om krigsförsäkring för ombord å fartyg tjänstgörande
personer. Genom denna ändring har ersättning enligt sistnämnda lag
tillförsäkrats jämväl statlig befattningshavare, som under utövande av sin
befattning tjänstgör ombord å utländskt fartyg. Ett ersättningsfall har under
innevarande budgetår hittills inträffat.
Förutom enligt förutnämnda författningar skall från förevarande anslag
ersättning utgå enligt förordningen den 13 april 1940, nr 213, till person, som
tjänstgjort å svenskt fartyg, vilket förlist utom riket, örn denne under hemresa
med fartyg drabbas av olycksfall till följd av krigsåtgärd. Hittills hava
inga nämnvärda ersättningar utgått på grund av dylika fall, men då nyligen
några sjömän omkommit under hemresa, torde innevarande budgetår
rätt avsevärda kostnader för sådana ersättningar komma att uppstå.
Angående anslagsbehovet för budgetåret 1943/44 har riksförsäkringsanstalten
gjort följande uttalanden:
Belastningssiffrorna för utgivna ersättningar jämlikt 1917 års kungörelse
utvisa en betydande fortgående stegring, vilken varit särskilt framträdande
under de två senast förflutna budgetåren. Till övervägande delen synes denna
ökning vara hänförlig till ökad sysselsättning av arbetskraft för statens
räkning. För nästkommande budgetår torde en ytterligare stegring av liv
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 294.
3
ränteutgifterna vara att vänta. Det är emellertid under nu rådande förhållanden
icke möjligt att med någon grad av säkerhet förutse, huruvida och i
vad mån även kostnaderna för övriga ersättningsformer komma att undergå
fortsatt ökning. Utgifterna enligt den nya kungörelsen av den 30 juni 1942
torde emellertid böra anslås lill omkring 1,100,000 kronor.
Kostnaderna för övriga ersättningar kunna med ledning av vad förut anförts
beräknas till omkring 700,000 kronor, därvid dyrtidstillägg enligt förordningen
nr 942 år 1941 beräknats utgå för senare halvåret 1943.
Sammanlagda anslagsbehovet skulle således utgöra 1,800,000 kronor.
Vad först beträffar kostnaderna enligt kungörelsen den 30 juni 1942, nr Departement*-
chef afl
678, torde desamma i överensstämmelse med riksförsäkringsanstaltens förslag
kunna uppskattas till 1,100,000 kronor.
Övriga från förevarande anslag utgående ersättningar hava av riksförsäkringsanstalten
uppskattats till 700,000 kronor, därvid emellertid dyrtidstillägg
enligt förordningen den 19 december 1941 (nr 942; ändrad 244/1942) angående
dyrtidstillägg åt vissa livräntetagare enligt lagen om försäkring för
olycksfall i arbete, m. m. — vilken förordning gäller från och med den 1 januari
1942 till och med den 31 december 1943 — blott beräknats för senare
halvåret 1943. I proposition denna dag, nr 293, har Kungl. Majit för riksdagen
framlagt förslag till förordning angående dyrtidstillägg åt vissa livräntetagare
enligt lagen örn försäkring för olycksfall i arbete, m. m., avsedd
att gälla från och med den 1 januari 1944 till och med den 31 december 1945.
Enligt detta förslag skulle här ifrågavarande dyrtidstillägg höjas från 15 procent
till 20 procent. Vid bifall härtill torde de från anslaget utgående ersättningar,
som icke gäldas enligt kungörelsen den 30 juni 1942, nr 678, böra
uppskattas till i runt tal 1,600,000 kronor.
Det totala medelsbehovet skulle alltså bliva (1,100,000 + 1,600,000)
2,700,000 kronor.
I nyssnämnda proposition har förutsatts, att riksdagens medgivande skulle
inhämtas för Kungl. Majit att åt personer, som i anledning av olycksfall eller
sjukdom, som inträffat efter 1941 års ingång, äro berättigade till sjukpenning
eller livränta enligt någon av förordningarna om olycksfalls- och yrkessjukdomsersättning
åt tvångsarbetare m. fl. eller åt fångar m. fl., för tiden
den 1 januari 1944—den 31 december 1945 bevilja sådan dyrtidskompensation,
att beloppen av nämnda förmåner uppgå tili vad som .skulle hava
utgått, därest den i förordningarna fastställda maximigränsen för inkomst
-— 1,764 kronor — höjts med 40 procent. Dylikt medgivande torde här böra
begäras.
Jag får vidare erinra, att enligt det förslag till förordning angående dyrfidstillägg,
som framlagts i nyssnämnda proposition, för tiden 1 januari 1944
—31 december 1945 dyrtidstillägg skulle enligt vissa grunder utgå å de ersättningar,
som gäldas 1) enligt förordningen den 18 juni 1909 (nr 89) om
ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,
2) enligt kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 268) angående höjning av ersättning,
som utgår enligt nyssnämnda förordning, 3) enligt förordningen den
18 juni 1927 (nr 234) örn ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 294.
under militärtjänstgöring, och 4) enligt förordningen den 1 juni 1923 (nr 138)
angående ersättning av statsmedel för skada till följd av olycksfall, som förorsakats
av krigsförhållandena under 1914—1919 års världskrig. Dessa dyrtidstillägg
torde böra få bestridas, såvitt fråga är om dyrtidstillägg å ersättningar,
som utgå enligt de under 1)—3) angivna författningarna, från förslagsanslaget
till bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under
militärtjänstgöring, samt, såvitt fråga är om dyrtidstillägg å ersättningar,
som utgå enligt förordningen den 1 juni 1923 (nr 138), från förslagsanslaget
till ersättning för skada till följd av olycksfall, som förorsakats av krigsförhållandena
under 1914—19 års världskrig. Riksdagens medgivande i ämnet
torde böra utverkas. Sistnämnda två anslag, som tidigare anvisats under tolfte
huvudtiteln, hava för nästa budgetår anvisats under fjärde huvudtiteln. De
dyrtidstillägg, som enligt nu gällande bestämmelser utgå å ifrågavarande ersättningar,
bestridas från respektive, under tolfte huvudtiteln uppförda anslag.
I förevarande sammanhang har jag funnit mig böra anmäla, att jag, därest
riksdagen icke har något att däremot erinra, har för avsikt föreslå, att olycksfallsförsäkringen
för elever vid anstalter för yrkesutbildning — i anledning
av ett förslag från kanslern för rikets universitet — utökas att omfatta elever
vid, bl. a., de högre kurserna vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut,
de medicinska fakulteterna vid universiteten i Uppsala och Lund
samt karolinska mediko-kirurgiska institutet, de matematisk-naturvetenskapliga
sektionerna av filosofiska fakulteterna vid nyssnämnda universitet
samt matematisk-naturvetenskapliga avdelningen vid Stockholms högskola,
dock endast vad beträffar institutionerna i de kemiska, fysiska, biologiska
och geologiska ämnena, tandläkarinstitutet, tekniska högskolan, Chalmers
tekniska högskola, farmacevtiska institutet, skogshögskolan och lantbrukshögskolan.
Under åberopande av vad jag i det föregående anfört får jag hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
I) medgiva
a) att Kungl. Majit åt personer, som i anledning av olycksfall
eller sjukdom, som inträffat efter 1941 års ingång, äro
berättigade till sjukpenning eller livränta enligt förordningen
örn olycksfalls- och yrkessjukdomsersättning åt tvångsarbetare
m. fl. eller förordningen om olycksfalls- och yrkessjukdomsersättning
åt fångar m. fl., må för tiden från och med
den 1 januari 1944 till och med den 31 december 1945 bevilja
sådan dyrtidskompensation, att beloppen av nämnda
förmåner uppgå till vad som skulle hava utgått, därest den
i förordningarna fastställda maximigränsen för inkomst —
1,764 kronor — höjts med 40 procent;
b) att dyrtidstillägg enligt av Kungl. Majit i proposition
denna dag, nr 293, föreslagna grunder må för tiden 1 januari
Kungl. Maj:ts proposition nr 294.
5
—30 juni 1944 bestridas — såvitt fråga är om dyrtidstilllägg
å ersättning, som gäldas enligt förordningen den 18 juni
1909 (nr 89) om ersättning i anledning av kroppsskada,
ådragen under militärtjänstgöring, enligt kungörelsen den 18
juni 1925 (nr 268) angående höjning av ersättning, som ututgår
enligt nämnda förordning, och enligt förordningen den
18 juni 1927 (nr 234) om ersättning i anledning av kroppsskada,
ådragen under militärtjänstgöring — från förslagsanslaget
till Bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada,
ådragen under militärtjänstgöring, och — såvitt fråga
är om dyrtidstillägg å ersättning, som utgår enligt förordningen
den 1 juni 1923 (nr 138) angående ersättning av
statsmedel för skada till följd av olycksfall, som förorsakats
av krigsförhållandena under 1914—1919 års världskrig —
från förslagsanslaget till Ersättning för skada till följd av
olycksfall, som förorsakats av krigsförhållandena under 1914
—19 års världskrig;
II) till Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående
ersättningar i anledning av olycksfall i arbete m. m. för budgetåret
1943/44 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 2,700,000 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt
förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
N. O. Aurelius.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1943:426 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1943/44 till bidrag till dyrtidstillägg å folkpensioner och inva s. 6 i texten
- SU 1943:222 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1943/M till statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar i a s. 3 i texten