Sök i Ratio Lex

Angående anslag till pensionsstgrelsen

1943-05-21 · 23 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 23 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:303, Angående anslag till pensionsstgrelsen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

1

Nr 303.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till pensionsstgrelsen;

given Stockholms slott den 21 maj

1943.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAR

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21 maj

1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för socialdepartementet, statsrådet Möller.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t på min hemställan under

femte huvudtiteln, punkterna 38 och 39, föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1943/44 beräkna

dels till pensionsstyrelsen: avlöningar ett förslagsanslag av 1,977,800 kronor,

dels ock till pensionsstyrelsen: omkostnader ett förslagsanslag av 300,000

kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 19i3. 1 sami. Nr 303.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Anledningen till att definitiva anslagsberäkningar i ämnet icke framlades

i statsverkspropositionen var den att från besparingsberedningen förväntades

ett förslag rörande möjligheterna att i olika hänseenden nedbringa utgifterna

för pensionsstyrelsens verksamhet. Sedan besparingsberedningen med skrivelse

den 19 mars 1943 överlämnat förslag rörande styrelsens kontorsorganisation

och detsamma blivit föremål för granskning, ber jag att nu få till

fortsatt behandling upptaga berörda anslagsfrågor ävensom därmed sammanhängande,

av besparingsberedningen dryftade spörsmål.

l:o) Pensionsstyreisen: Avlöningar, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1941/42 ...................... 1,960,800 1,893,733

1942/43 ...................... 1,977,800 —

1943/44 (förslag) .............. 1,907,800 —

Kungl. Majit har den 24 april 1942 fastställt av riksdagen godkänd personalförteckning

för pensionsstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1942/43. Samtidigt har Kungl. Majit fastställt följande av riksdagen

godkända avlöningsstat för styrelsen, att gälla tills vidare från och

med nämnda budgetår:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis...... kronor 927,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t, förslagsvis .............. » 28,800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ........ » 770,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ >_252,000

Summa förslagsanslag kronor 1,977,800

I skrivelse den 28 augusti 1942 har pensionsstyrelsen gjort framställning

rörande anslag för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1943/44.

Styrelsen har till en början föreslagit, att två ordinarie befattningar å styrelsens

sjukkassebyrå, nämligen sekreterartjänsten och tjänsten såsom förste

aktuarie, vilka befattningar för närvarande äro placerade i lönegraden A 24,

måtte uppflyttas till lönegraden A 26. Styrelsen anför i denna del.

Berörda förslag hade av styrelsen framförts i skrivelse till 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga,

därvid förslagen utförligt motiverats. Förslagen hade

emellertid icke upptagits av de sakkunniga och icke heller föranlett någon

åtgärd från statsmakternas sida. I sitt den 30 juni 1941 avgivna yttrande över

de sakkunnigas betänkande hade styrelsen vidhållit förslagen. Vidare hade

allmänna lönenämnden i yttrande den 15 september 1941 framhållit, att

nämnden icke vore beredd att för det dåvarande taga positiv ställning till

pensionsstyrelsens förslag i denna del, men att nämnden, då vissa skäl syntes

tala för den ifrågasatta löneförbättringen — i första hand beträffande förste

aktuariebefattningen — förutsatte, att den väckta frågan i lämpligt sammanhang

gjordes till föremål för närmare övervägande.

Styrelsen ansåge sig nu bör a beträffande ber örda tjänster framhålla följande.

Genom den alltjämt fortgående utvecklingen såväl i ekonomiskt som admini
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

3

strativt hänseende av sjukkasserörelsen och genom den nya understödsföreningslagstiftningen,

som infört ett allmänt koncessions- och registreringstvång

för understödsföreningarna med därmed följande invecklade och svårbedömliga

problem såväl av juridisk som försäkringsteknisk art, hade ifrågavarande

befattningshavares arbetsuppgifter i hög grad ökats. Beträffande sekreteraren

kunde särskilt framhållas, att på honom såsom föreståndare för den

juridiskt-administrativa avdelningen i stor utsträckning vilade ansvaret för

de rättsliga momenten av byråns arbetsuppgifter, vilket bland annat sammanhängde

med att byråns chef och byrådirektören å byrån icke ägde juridisk

utbildning. Vad förste aktuarien anginge ville styrelsen endast erinra

om att han hade att leda och övervaka arbetet å byråns försäkringstekniska

avdelning, till vilken bland annat hörde så pass betydelsefulla uppgifter som

den fortlöpande kontrollen av erkända sjukkassors och övriga understödsföreningars

ekonomiska ställning samt utredningar rörande avgiftsberäkningen

inom erkända sjukkassor och övriga understödsföreningar. Då det med befattningarna

förenade arbetet överhuvud taget vore synnerligen krävande,

syntes det styrelsen uppenbart, att desamma vore för lågt placerade i lönehänseende.

Styrelsen föresloge därför, att båda befattningarna från och med

den 1 juli 1943 måtte uppflyttas i lönegraden A 26. Därest detta bifölles,

torde de nyinrättade befattningarna utan kungörelseförfarande böra besättas

med innehavarna av de nuvarande befattningarna i lönegraden A 24. I dylikt

fall syntes särskilda föreskrifter erfordras angående befattningshavarnas placering

i löneklass.

Enligt styrelsens mening behöver icke ett bifall till förslagen örn berörda

lönegradsuppflyttningar föranleda höjning av anslagsposten till avlöningar

till ordinarie tjänstemän. Styrelsen föreslår därför, att

denna post även för nästa budgetår upptages till 927,000 kronor.

Beträffande posten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. M a j : t, ifrågasätter styrelsen icke någon förändring.

Posten upptages alltså till 28,800 kronor.

Ifråga örn posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal framlägger styrelsen följande beräkningar.

Styrelsen uppskattade behovet av amanuenser för nästa budgetår till 33,

därav 16 a sjukkassebyran och 17 å styrelsens övriga byråer. Antalet ickeordinarie

biträden i 4:e eller lägre grad kunde beräknas till 155. Styrelsen

räknade vidare med ett behov av 8 kontorsgossar.

Utgifterna för avlönande av den extra ordinarie och extra personalen kunde

uppskattas till i runt tal 768,500 kronor.

Härutöver erfordrades för arvode till tillfälliga ledamöter, tillhörande styrelsens

personal,.13,500 kronor, för vikariatsersättningar 3,000 kronor och för

särskilda ersättningar till sakkunniga m. m. 3,000 kronor. Å andra sidan vöre

att räkna med en besparing å 10,000 kronor på grund av löneavdrag under

vissa ledigheter.

Sammanlagt kunde utgifterna under anslagsposten beräknas till (768 500

+ 13,500 + 3,000 + 3,000 — 10,000) 778,000 kronor.

Posten till rörligt tillägg har styrelsen upptagit lill 250,000 kronor.

Styrelsen har således uppskattat det sammanlagda medelsbehovet under

nästa budgetår till (927,000 + 28,800 + 778,000 + 250,000) 1,983,800 krolior.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

I anledning av pensionsstyrelsens framställning hava utlåtanden avgivits av

statskontoret den 24 september 1942 och av allmänna lönenämnden den 21

oktober 1942.

Statskontoret avstyrker pensionsstyrelsens förslag rörande uppfattning i

lönegrad av två befattningar å sjukkassebyrån under hänvisning till att,

såsom styrelsen själv framhållit, frågan härom varit föremål för prövning av

1939 års tjänsteförteckningssakkunniga utan att hava föranlett något förslag

från de sakkunnigas sida.

Vidare anför statskontoret beträffande posten till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal, att av styrelsens framställning franninge, att styrelsen

för nästa budgetår å denna post räknade med dels en nedgång i medelsåtgången

på grund av viss minskning av ifrågavarande personal (omkring

21,200 kronor) dels ock ökat medelsbehov på grund av löneklassuppflyttningar

(omkring 15,000 kronor) och flyttning av befattningshavare till högre

lönegrad m. m. (omkring 13,700 kronor). Med hänsyn till angelägenheten

av att statens utgifter i största möjliga utsträckning begränsades och i betraktande

av att belastningen å anslagsposten under budgetåret 1941/42 blott

uppgått till 746,800 kronor, har statskontoret icke ansett sig kunna tillstyrka

någon förhöjning av för närvarande utgående belopp.

Allmänna lönenämnden, som allenast uppehållit sig vid frågan om de föreslagna

lönegradsuppflyttningarna, har i denna del yttrat sig på följande sätt.

Vid det förnyade övervägande, som lönenämnden ägnat ifrågavarande förslag,

hade lönenämnden funnit sig icke böra framställa någon erinran mot

förste aktuariebefattningens å sjukkassebyrån uppflyttning till lönegraden A

26, under förutsättning likväl att av befattningens innehavare fordrades s. k.

aktuariekompetens. Vad beträffade sekreterarbefattningen å nämnda byrå

hade i ärendet framhållits, att på sekreteraren i stor utsträckning vilade ansvaret

för de rättsliga momenten av byråns arbetsuppgifter, vilket enligt framställningen

bland annat sammanhängde med att byråns chef och byrådirektören

icke äga juridisk utbildning. Med beaktande av de kvalificerade arbetsuppgifter,

som sålunda kommit att åvila sekreteraren å sjukkassebyrån, finge

lönenämnden i nu förevarande sammanhang uttala, att skäl måste anses föreligga

för befattningens uppflyttning till lönegraden A 26.

Pensionsstyrelsen hade i ärendet anfört, att särskilda föreskrifter syntes

bliva erforderliga angående befattningshavarnas placering i löneklass, därest

vid bifall till förslaget de nya befattningarna i lönegraden A 26 utan kungörelseförfarande

besattes med innehavarna av de nuvarande befattningarna i

lönegrad A 24. I anledning härav finge lönenämnden anföra, att anledning till

avvikelse från den i 8 § 1 mom. civila avlöningsreglementet angivna huvudregeln

angående löneklassplacering vid befordran till högre ordinarie tjänst

enligt lönenämndens mening icke förelåge.

En reservant inom lönenämnden — förste expeditionsvakten Andersson —

har avstyrkt de föreslagna lönegradsuppflyttningarna dels under hänvisning

till att frågan örn uppflyttningama prövats av 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga,

dels under förklaring att den nuvarande lönegradsplaceringen

syntes överensstämma med vad som i allmänhet gällde inom statsförvaltningen

för tjänstemän med i huvudsak jämförliga arbetsuppgifter.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 303.

5

Besparingsberedningen har i sitt förenämnda förslag inledningsvis meddelat,

att en undersökning rörande pensionsstyrelsens kontorsorganisation ägt rum

under samverkan mellan besparingsberedningen och styrelsen. För detta

ändamål hade inom styrelsen inrättats en temporär s. k. organisationsavdelning

bestående dels av vissa representanter för besparingsberedningens avdelning

för kontorsorganisation, dels av vissa befattningshavare hos pensionsstyrelsen,

dels ock av vissa befattningshavare hos riksförsäkringsanstalten.

Besparingsberedningen har samtidigt med sitt förslag överlämnat dels den

rapport, som utarbetats av pensionsstyrelsens organisationsavdelning, dels

ock det yttrande som av pensionsstyrelsen den 3 mars 1943 avgivits till besparingsberedningen

i anledning av nämnda rapport.

Innan jag ingår på besparingsberedningens förslag, ber jag att få redogöra

för innehållet i berörda rapport ävensom styrelsens däröver avgivna yttrande.

Pensionsstyrelsens organisationsavdelning — i det följande benämnd organisationsavdelningen

— meddelar, att avdelningen beträffande arbetet å

kanslibyråns registeravdelning föreslagit vissa omläggningar

av arbetsrutinen, vilka redan genomförts och medfört förenkling av arbetet.

Vissa ytterligare förenklingar kunde enligt organisationsavdelningens mening

företagas. På grund härav har föreslagits, att antalet biträden å avdelningen

i 2:a till och med 7:e lönegraderna skulle minskas från 33 till 29. 4 befattningshavare

i biträdesgrad skulle med andra ord indragas.

Med avseende å arbetet å den till fond- och kameralbyrån

hörande materialexpeditionen har organisationsavdelningen

föreslagit förenklad registrering och bokföring bland annat genom sammanförande

av ett flertal uppgifter, vilka dittills införts i olika liggare, till ett

centralregister. Det beräknas, att genom de föreslagna åtgärderna 1 kontorsbiträde

skulle kunna inbesparas.

Vad beträffar granskningsbyrån och sjukvårdsbyrån föreslår

organisationsavdelningen inrättandet av en för dessa byråer gemensam

skrivcentral. Härigenom beräknas uppkomma en årlig besparing motsvarande

lönekostnaden för 4 biträden. Förslaget förutsätter å andra sidan

anställandet av ytterligare 1 kontorsgosse, vilkens avlöning beräknats till

2,500 kronor. Vidare har räknats med att förslagets genomförande skulle

nödvändiggöra anskaffande av vissa inventarier m. m. för skrivcentralen till

en kostnad av omkring 4,300 kronor.

Organisationsavdelningen har i detta sammanhang meddelat, att cheferna

för nämnda byråer i en till avdelningen ingiven promemoria bestämt motsatt

sig inrättandet av den föreslagna skrivcentralen. I promemorian hava

emellertid dessa byråchefer förklarat, att även utan dylik central biträdespersonalen

skulle kunna minskas, nämligen med 1 befattningshavare för vardera

byrån.

I fråga om arbetet å försök ringsbyråns avgiftsavdelning,

vilken avdelning har till huvudsaklig uppgift att bokföra de obligatoriska

pensionsavgifter, som inbetalas till pensionsstyrelsen, har organisationsavdelningen

föreslagit, att en omläggning av metoden för berörda bokföring .skulle

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

i viss omfattning äga rum. Vidare har föreslagits, att utskriften av s. k.

rekvisitionskort, som för närvarande utföres för hand, skulle ske med maskin

på blanketter i löpande banor. Samtidigt ha tidsstudier utförts rörande

dessa och vissa andra arbetsuppgifter och detaljerade arbetsrapporter för

personalen införts.

På grundval av det arbetsresultat, som arbetsrapporterna utvisat, samt de

uppgifter, som tidigare erhållits av personalen, har organisationsavdelningen

beräknat, att antalet biträden å avdelningen skulle kunna minskas från 94

till 73 d. v. s. med 21 befattningshavare. Härvid har förutsatts, att nya specialkonstruerade

arbetsbord ävensom viss annan utrustning skulle anskaffas

för en sammanlagd kostnad av 13,500 kronor.

Enligt organisationsavdelningens mening torde ytterligare personalbesparingar

stå att vinna, därest för biträdena å registeravdelningen infördes ett

system med premier för arbetsresultat överstigande viss normalprestation

per timme. Det föreslås därför, att å avgiftsavdelningen ett dylikt premiesystem

skulle i viss utsträckning försöksvis införas beträffande arbetet med

bokföringen av de obligatoriska pensionsavgifterna och med utskrivningen

av rekvisitionskorten. För möjliggörande av ett dylikt försök borde för nästa

budgetår till pensionsstyrelsens förfogande ställas ett särskilt belopp av

7,000 kronor.

Arbetet å pensionsstyrelsens sjukkassebyrå är uppdelat på tre olika

avdelningar nämligen ekonomisk-statistiska avdelningen, juridiskt-administrativa

avdelningen och kansliet.

Beträffande ekonomisk-statistiska avdelningen framhåller

organisationsavdelningen, att det genom tidsstudier konstaterats, att biträdespersonalen

å avdelningen borde kunna minskas med 2 befattningshavare.

För att denna reduktion skall kunna genomföras föreslås, att under vissa

tider dagliga, detaljerade arbetsrapporter införas. Därjämte föreslås, att sjukkassestatistiken

bearbetas enligt en ny metod, den s. k. peg-boardmetoden.

varigenom ytterligare 2 biträden skulle kunna inbesparas. Organisationsavdelningen

framhåller emellertid, att sjukkassebyråns ledning motsatt sig införande

av nämnda metod.

Juridiskt-administrativa avdelningen sysselsätter normalt4

biträden, vilka huvudsakligen avdelats för arbetet med understödsföreningsregistret.

Enligt organisationsavdelningens förslag skulle detta register omläggas

till lösbladssystem. Genom omläggningen beräknas 1 biträde kulma

frigöras för andra arbetsuppgifter. Vad angår kansliet har organisationsavdelningen

förordat dels förenklad diarieföring dels övergång från utskrivning

av adresser m. m. för hand till utskrivning medelst tryckmaskin. Genomförandet

av föreslagna åtgärder har beräknats medföra en besparing

av 1 biträde.

Sammanlagt skulle alltså enligt förslaget personalen å sjukkassebyrån kunna

inskränkas med tillhopa 6 biträden.

För att förslagen beträffande sjukkassebyrån skola kunna genomföras erfordras

enligt organisationsavdelningen anskaffandet av 4 peg-boards, 1 re
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

7

gister samt 1 adressmaskin. Kostnaderna för dessa anskaffningar hava uppskattats

till omkring 3,500 kronor.

Organisationsavdelningen beräknar, att vid bifall till avdelningens förslag

skulle uppkomma en besparing i de årliga lönekostnaderna uppgående till

minst 106,700 kronor, därvid medräknats kostnader för rörligt tillägg och

kristillägg. Kostnaderna för förslagets genomförande hava uppskattats till

ungefär 22,000 kronor. Vid beräkningarna har hänsyn icke tagits till de ytterligare

besparingar, som antagits kunna vinnas genom införande av premiesystem

på försäkringsbyråns avgiftsavdelning.

I sitt berörda yttrande den 3 mars 1943 till besparingsberedningen har

pensionsstyrelsen med anledning av förslaget örn minskning av biträdespersonalen

å kanslibyråns registeravdelning anfört bland annai.

Antalet befattningshavare i ifrågavarande lönegrader å registeravdelningen

uppginge nu — liksom under år 1941 -— till 33. Vissa arbetsuppgifter, som

tidigare utförts av å avdelningen anställda kontorsgossar, hade emellertid

numera övertagits av biträdespersonalen. Kontorsgossarnas antal bade därigenom

kunnat nedbringas från 4 till 272. Det vore vidare att märka, att en

viss ökning av ansökningsfrekvensen torde vara att förvänta såsom följd av

de höjda inkomstgränser, som från och med den 1 januari 1943 gällde i fråga

om rätt till folkpension (invalidunderstöd) och barnbidrag. För att söka

nedbringa väntetiden för ansökningar om folkpension m. m. hade styrelsen

nyligen infört en skärpt kontroll över att ansökningarna av pensionsnämnderna

behandlades inom föreskriven tid samt därefter utan dröjsmål insändes

till pensionsstyrelsen. Detta — ävensom en utökning av granskningsbyråns

s. k. efterkontroll — hade medfört en något ökad arbetsbörda för registeravdelningen.

I det sålunda föreliggande läget syntes det styrelsen icke tillrådligt att

söka rubba på det nuvarande personalbeståndet på avdelningen.

Pensionsstyrelsen meddelar härefter, att styrelsen redan börjat genomföra

organisationsavdelningens förslag rörande förenklad registrering och bokföring

å den till fond- och kameralbyrån hörande materialexpeditionen.

Styrelsen framhåller emellertid, att frigörandet i samband

därmed av 1 kontorsbiträde icke kunde ske förrän det nya centralregistret

helt tagits i bruk, vilket tidigast kunde beräknas äga rum om ungefär ett

halvt år.

Med anledning av förslaget om inrättande av en för granskningsbyrån

och sjukvårdsbyrån gemensam skrivcentral anför styrelsen, att

då vinsten i besparingshänseende med inrättandet av sagda skrivcentral syntes

ringa, man tills vidare syntes böra nöja sig med alt minska den ifrågavarande

personalen med 1 befattningshavare å sjukvårdsbyrån och 1 befattningshavare

å granskningsbyrån. Å sistnämnda byrå hade minskningen redan

genomförts. Styrelsen tillägger, att styrelsen, därest genom arbetsrapporter

eller eljest skulle visa sig, att personalen icke utnyttjades fullt tillfredsställande

och en nödig effektivisering av arbetet på annat sätt ej kunde vinnas,

vore beredd att upptaga frågan örn inrättande av en skrivcentral till förnyat

övervägande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

I detta sammanhang framhåller styrelsen, att utökningen av granskningsbyråns

efterkontroll növändiggjorde en förstärkning av nämnda byrås personal

med 1 biträde.

Pensionsstyrelsen har icke ansett sig böra motsätta sig den föreslagna nya

metoden för bokföring av de obligatoriska pensionsavgifterna å f ö r s ä kringsbyråns

avgiftsavdelning men anser, alt metoden icke bör

komma till användning i den utsträckning organisationsavdelningen tänkt

sig. Vidare förklarar styrelsen, att den föreslagna metoden rörande utskrivning

på maskin av rekvisitionskorten innebure vissa fördelar, men att arbetet

enligt denna metod vöre ensidigt och tröttande och därför borde uppdelas på

ett större antal befattningshavare. Efter erinran att organisationsavdelningens

förslag inneburit, att personalen å avgiftsavdelningen skulle minskas med 21

befattningshavare, meddelar härefter styrelsen, att avdelningens personal

successivt borde kunna minskas med ytterligare 6 befattningshavare utöver

de 15, som redan lämnat avdelningen.

Med avseende å förslaget att inom försäkringsbyråns avgiftsavdelning tilllämpa

ett premiesystem anför pensionsstyrelsen, att styrelsen låtit verkställa

utredning rörande detta förslag. Resultatet av utredningen hade sammanfattats

i en yttrandet bifogad promemoria, däri uttalats, dels att ett premiesystem

förutsatte, att arbetet vore mekaniskt och materialet i hög grad likformigt

samt att premieringen icke medförde större risker för fel, som nödvändiggjorde

nedläggande av oproportionerliga kostnader för kontroll, dels

ock att det arbete, varom bär vore fråga, ej uppfyllde dessa villkor i tillräckligt

hög grad och därför ej lämpade sig för ett sådant system. Styrelsen förklarar,

att styrelsen på de i promemorian anförda skälen icke kunde tillstyrka,

att ett premiesystem bomme till användning vid arbetet å avgiftsavdelningen.

Såsom framgår av organisationsavdelningens rapport hade ledningen å

sjukkassebyrån motsatt sig en tabellering av statistikuppgifter enligt

den s. k. peg-boardmetoden. Skälen härtill hava närmare utvecklats i en

till pensionsstyrelsens yttrande fogad, inom sjukkassebyrån upprättad promemoria

däri anförts, bland annat, att den föreslagna metoden vore mindre

tillförlitlig, att den i varje fall icke lämpade sig för sjukkassestatistiken samt

att det vore tvivelaktigt om metoden, därest den genomfördes, skulle medföra

någon personalbesparing. I en särskilda promemoria, som jämväl fogats

till detta yttrande, har föreslagits, att bearbetningen av sjukkassestatistiken

skulle ske med användande av en för ändamålet förhyrd bokföringsmaskin.

Pensionsstyrelsen föreslår för sin del, att 1941 års sjukkassestatistik

försöksvis bearbetas med användande av bokföringsmaskin. Styrelsen

anför, att därest därvid — såsom syntes antagligt — ett tillfredsställande

resultat vunnes styrelsen saknade anledning att begagna sig av peg-boardmetoden.

Pensionsstyrelsen anför vidare, att styrelsen icke hade något att erinra

emot förslaget örn omläggning av det å sjukkassebyråns juridiskt-administrativa

avdelning förda understödsföreningsregistret. Styrel
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

9

sen påpekar emellertid, att omläggningen fordrade författningsändring samt

att man under en ganska lång övergångstid icke torde kunna räkna med

någon personalbesparing.

Den föreslagna förenklingen av diarieföringen å sjukkassebyråns kansli

förklarar sig pensionsstyrelsen ämna i huvudsak genomföra. Styrelsen tillfogar

emellertid, att styrelsen önskade företaga den närmare utformningen

av diarieföringen i samband med en allmän översyn av diarieföringen inom

styrelsen. Styrelsen ansåge sig icke före genomförandet av ifrågavarande förändringar

kunna bedöma dessas inverkan på behovet av arbetskraft.

Organisationsavdelningens förslag rörande utskrivning av adresser m. m.

medelst tryckmaskin avstyrkes av pensionsstyrelsen under förklaring bland

annat att det vöre tvivelaktigt om någon arbetsbesparing skulle vinnas genom

förslagets genomförande samt att ett bättre resultat torde kunna vinnas

genom vissa förenklingar vid adresseringen, vilka styrelsen hade för avsikt

att snarast möjligt vidtaga.

Styrelsen framhåller härefter, att vad styrelsen sålunda förordat skulle

medföra vissa ändringar i styrelsens i skrivelsen den 28 augusti 1942 framlagda

beräkningar rörande styrelsens avlöningsanslag för nästa budgetår. I

sådant hänseende har styrelsen anfört bland annat.

Styrelsen hade undan för undan vidtagit åtgärder, varigenom den kvinnliga

biträdespersonalen kunnat minskas. Styrelsen räknade med att sjukvårdsbyrårus

personal skulle kunna ytterligare minskas med 1 biträde, under det

att i anledning av den utvidgade efterkontrollen antalet biträden å granskningsbyrån

borde ökas med 1. Vidare kunde fond- och kameralbyrån och avgiftsavdelningens

personal under nästa budgetår successivt minskas med 7

biträden. För hela nästa budgetår räknade styrelsen med en minskning av

biträdespersonalen med i genomsnitt 3 arbetskrafter. Enär styrelsen för det

dåvarande disponerade över 273 kvinnliga biträden i lägre lönegrader än den

12 :e, kunde alltså personalbehovet för budgetåret 1943/44 beräknas till 270

dylika biträden. I förhållande till styrelsens tidigare anslagsberäkningar innebure

detta en minskning med 13 biträden. Därtill komme en redan genomförd

minskning av antalet kontorsgossar med 2.

Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, som av styrelsen

tidigare beräknats till 778,000 kronor, kunde vid bifall till vad styrelsen

föreslagit nedsättas till 739,000 kronor. Vidare kunde anslagsposten till

rörligt tillägg nedsättas från 250,000 kronor till 244,000 kronor.

I förenämnda skrivelse den 19 mars 1943 har — såsom nämnts — besparingsberedningen

avgivit förslag i ämnet. Beredningen har däri i huvudsak

anslutit sig till organisationsavdelningens förslag och i samband därmed bemött

flera av de erinringar, vilka av pensionsstyrelsen framförts mot sistnämnda

förslag.

Med anledning av vad pensionsstyrelsen uttalat rörande personalbehovet å

kanslibyråns registeravdelning ifrågasätter besparingsberedningen

örn ej det överskott av personal, som för närvarande syntes föreligga

å avdelningen, borde tills vidare kunna frigöras utan hänsyn till den ökning

i arbetet, med vilken enligt styrelsens mening vore att räkna.

Beträffande organisationsavdelningens förslag örn indragning av ett bi
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

träde å fond- och kameralbyrån inskränker sig besparingsberedningen

till ett konstaterande av att styrelsen medgivit, att en dylik indragning

kunde äga rum omkring den 1 september 1943.

Vidkommande förslaget om inrättande av en gemensam maskinskrivningscentral

för gransknings- och sjukvårdsbyråerna anför besparingsberedningen,

att denna central syntes vara den konstruktivt riktiga organisatoriska

lösningen. Den av pensionsstyrelsen föreslagna personalminskningen

komme visserligen — förutsatt att minskningen bleve bestående —

alt öka sysselsättningsgraden och innebära en väsentlig besparing men en

jämnare fördelning av arbetet mellan olika tjänstemän ernåddes icke. Besparingen

bleve ej heller så stor, som organisationsavdelningen ansett möjlig.

Beredningen framhåller ock, att en av styrelsen ifrågasatt personalökning

på grund av planerad utvidgning av arbetsuppgifterna givetvis måste särskiljas

från de av organisationsavdelningen föreslagna rationaliseringsåtgärderna.

Rörande förslaget om införande i viss omfattning av ett premiesystem å

försäkringsbyråns avgiftsavdelning anför besparingsberedningen

bland annat.

Pensionsstyrelsen hade avstyrkt detta förslag. Beredningen ansåge sig icke

kunna underlåta att framhålla den stora skillnad, som förefunnes mellan

tidsstudieresultaten och de resultat, som framkomme, då arbetet icke vore

under sådan kontroll, som tidsstudierna innebure. Genom införandet av arbetsrapporter

hade visserligen redan en väsentlig ökning i arbetseffektiviteten

uppnåtts. Såsom organisationsavdelningen påpekat, förefunnes emellertid

ännu en stor marginal mellan tidsstudieresultaten och det nu beräknade

personalbehovet. Den besparing, som ytterligare ansetts kunna uppnås, motsvarade

ungefär 12 befattningshavare. För att möjliggöra dennas realiserande

erfordrades enligt beredningens bestämda uppfattning ett särskilt incitament

för personalen och som sådant torde premieersättning vara effektivast.

Gentemot vad pensionsstyrelsen anfört örn att ifrågavarande arbetsuppgifter

icke lämpade sig för ett premiesystem ville beredningen framhålla, att arbetsmaterialet

vore avsett att kontrolleras i större utsträckning än för närvarande

samt att premie givetvis icke borde utgå, örn arbetet utförts med onormalt

många fel.

Beredningen erinrar i detta sammanhang vidare, att å generalpoststyrelsens

bankavdelning förekomme arbetspremier vid den maskinella bokföringen av

insättningar och utbetalningar å sparkasseräkning samt att riksförsäkringsanstalten

med Kungl. Maj:ts tillstånd infört ackordsersättning för utförande

av hålkortsstansning vid bearbetande av visst statistiskt material.

Besparingsberedningen har på grund av det anförda anslutit sig till organisationsavdelningens

förslag rörande anvisande av medel för tillämpande

försöksvis av ett premiesystem beträffande berörda arbeten.

Besparingsberedningen framhåller härefter med avseende å arbetet å sjukk

as sebyrån, att pensionsstyrelsen i sitt yttrande lämnat å sido organisationsavdelningens

förslag rörande ett bättre utnyttjande av personalen å

den ekonomisk-statistiska avdelningen och understryker i detta

sammanhang vikten av att de av organisationsavdelningen föreslagna arbetsrapporterna

här införas.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

11

Med anledning av de anmärkningar, som från pensionsstyrelsens sida framförts

mot förslaget om sjukkassestatistikens bearbetning enligt peg-boardmetoden

förklarar beredningen, att densamma icke kunde taga ställning till denna

fråga, förrän mera tillförlitliga och på arbetsrapporter grundade tidsuppgifter

stöde till förfogande.

Beredningen anför vidare, att ett förhyrande av en bokföringsmaskin för

statistikarbetets utförande enligt uppgift av den firma, som skulle tillhandahålla

maskinen, endast kunde ske under innevarande år samt att ett inköp

av maskinen, som kostade omkring 19,600 kronor, enligt beredningens mening

icke kunde anses ekonomiskt motiverat enbart med hänsyn till sjukkassestatistiken.

Därjämte framhåller beredningen, att den av organisationsavdelningen

föreslagna omläggningen av diarieföringen å sjukkassebyråns kansli

borde genomföras omedelbart och utan avvaktan på resultatet av den allmänna

översyn av diarieföreningen inom pensionsstyrelesn, som av styrelsen

planerades.

Besparingsberedningen uttalar härefter, att — även örn någon förändring

med avseende å statistikarbetet icke komme till stånd — antalet biträden å

sjukkassebyrån borde kunna reduceras från det nuvarande antalet, vilket

vore 31, till 27 och att denna minskning borde kunna vara genomförd till

ingången av år 1944. Beredningen tillfogar, att frågan huruvida en eventuell

arbetsökning å byrån kunde berättiga till bibehållande av den personal, som

eljest kunde indragas, för närvarande undandroge sig beredningens bedömande.

Utöver de förslag, som berörts i det föregående, förordar härefter besparingsberedningen

inrättande hos pensionsstyrelsen av en kontorschefsbefattning.

Beredningen anför i denna del bland annat.

Organisationsavdelningen hade ej framfört något förslag om inrättande

av dylik befattning, men frågan hade varit under diskussion. Beredningen

ville understryka behovet av en tjänsteman, som kunde biträda vid handläggningen

av eller själv handlägga inom styrelsen förekommande ärenden

rörande organisation och personal. Därigenom skulle det även bliva möjligt,

att i större utsträckning inom styrelsen centralisera handläggningen av sådana

organisatoriska frågor, som för närvarande betraktades såsom byråangelägenheter.

Lösandet av uppkommande kontorstekniska problem skulle

självfallet ske i samråd med chefen för den byrå, som berördes.

Genomförandet av de olika förslagen — särskilt i vad gällde registreringsarbetenas

organisation, maskinskrivningscentralen, premiesystemet på försäkringsbyrån

och arbetsrapporternas behandling — syntes delegationen

fordra en tjäntseman med erfarenhet och sakkunskap, som i samråd med

de olika byråernas chefer kunde lösa dessa problem.

I ett verk av pensionsstyrelsens storlek syntes kontorschefen ej böra tillhöra

viss byrå ulan i stället direkt underställas generaldirektören och chefen

för verket. Därigenom torde bättre möjligheter uppkomma för kontorschefen

att på ett mera friktionsfritt sätt utföra de arbetsuppgifter, som tänkts skola

åvila honom.

Kontorschefens huvudsakliga arbetsuppgifter skulle vara att

1) biträda vid planerandet och genomförandet av de organisatoriska förändringar

inom styrelsen, som beslutades;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

2) noggrant följa arbetsmängdens förändringar samt avgiva förslag om

lämpligaste fördelning av personalen, byråerna och avdelningarna emellan;

3) verka för goda arbetsförhållanden i sylte att vidmakthålla arbetsglädjen

samt att öka arbetseffektiviteten;

4) ur kontorsteknisk synpunkt biträda vid inköp av kontorstekniska hjälpmedel,

såsom möbler, kontorsmaskiner, blanketter o. s. v.;

5) tillse alt de kontorstekniska hjälpmedlens kapacitet utnyttjades i största

möjliga utsträckning;

6) i övrigt verka för att principerna för modern kontorsorganisation vunne

tillämpning inom styrelsen; samt

7) ständigt följa den kontorstekniska utvecklingen genom besök å utställningar,

bevistande av föredrag och diskussioner i ämnet, studiebesök hos olika

företag samt genom studium av facklitteratur.

Besparingsberedningen föreslår, att närmare undersökning måtte verkställas,

huruvida icke genom överföring av de olika byråernas organisationsuppgifter

till en tjänsteman och fördelning av dennes tidigare arbetsuppgifter på

andra tjänstemän kontorschefsbefattningen kunde inrättas utan personalökning

för styrelsen i dess helhet.

I anledning av besparingsberedningens förslag hava utlåtanden avgivits

av allmänna lönenämnden den 13 april 1943, av pensionsstyrelsen den 17

april 1943 och av statskontoret den 10 maj 1943.

Pensionsstyrelsen gör inledningsvis bland annat följande uttalanden.

Styrelsen hade — som jämväl franninge av styrelsens skrivelse den 3 mars

1943 till besparingsberedningen — företagit vissa åtgärder för att söka nedbringa

väntetiden för ansökningar örn folkpension, barnbidrag m. m. ävensom

för utökning av den ur besparingssynpunkt betydelsefulla efterkontrollen

å beviljade pensioner m. m. Särskilt nedbringandet av väntetiden i pensions-

och barnbidragsärenden hade under senare år varit föremål för uppmärksamhet.

Jämväl i sjukkasseärenden eftersträvade styrelsen, trots de svårigheter

inkallelserna i militärtjänst beredde, att handläggningen örn möjligt

skulle ske i snabbare takt. Styrelsen ville bestämt avråda från att sådana

inskränkningar beträffande personalen vidtoges att följden därav bleve, att

väntetider och balans ökade. Styrelsen befarade, att så skulle bliva fallet, örn

personalen skulle minskas i större utsträckning än styrelsen föreslagit i sin

skrivelse den 3 mars 1943. Vissa tecken tydde redan på att, trots den kontroll,

som utövades å personalen genom arbetsrapporter och dylikt, svårigheter

komme att yppas att med den reduktion av personalen, som styrelsen gått

med på i nämnda skrivelse, få arbetsuppgifterna utförda i tid. Möjligt vore,

att styrelsen, särskilt med hänsyn till angelägenheten av att väntetider och

balans åtminstone icke ökade, måtte anställa ytterligare någon befattningshavare

i amanuensgrad utöver vad styrelsen räknat med i sagda skrivelse.

Styrelsen har härefter i vissa delar ytterligare utvecklat sin tidigare intagna

ståndpunkt i ämnet.

Med avseende å personalen å kanslibyråns registeravdelning

framhåller styrelsen, att någon minskning av personalen därstädes icke för

närvarande kunde äga rum men att, därest arbetsrapporterna framdeles skulle

utvisa, att personalminskning å avdelningen kunde ske, styrelsen givetvis

komme att vidtaga en sådan. Styrelsen påpekar i detta sammanhang, att re
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

13

gisteravdelningen i början av innevarande år vid ett par tillfällen måst låna

arbetskraft från annan byrå för att kunna medhinna sina arbetsuppgifter.

Med anledning av vad besparingsberedningen anfört rörande personalbehovet

å gransknings b yrån och sjukvårdsbyrån uttalar pensionsstyrelsen,

att det vore oriktigt att — såsom beredningen gjort gällande

—■ styrelsen önskade å granskningsbyrån behålla den på maskinskrivningsarbetet

inom byrån sparade arbetskraften för en väntad arbetsökning. Styrelsen

hade, såsom förut meddelats, redan minskat biträdespersonalen därstädes

med en befattningshavare. Den befattningshavare, som skulle anställas

i anledning av den utvidgade efterkontrollen, torde ej bli behövlig förrän

från och med nästa budgetår.

Beträffande de föreslagna ändringarna i arbetet å försäkringsbyråns

avgiftsavdelning anför pensionsstyrelsen bland annat.

Svenska folket, som årligen inbetalade mellan 50 och 60 miljoner kronor

i pensionsavgifter, hade ett berättigat intresse av att påföringarna å kontokorten

bleve riktiga. Större garantier härför funnes enligt den äldre metod,

som dittills tillämpats. Det oaktat hade styrelsen med hänsyn till angelägenheten

av att den svenska statsförvaltningens utgifter nedbringades icke velat

motsätta sig övergång i viss utsträckning till en mindre tillförlitlig men

arbetsbesparande metod. Att emellertid göra denna metod, där arbetet icke

i detalj kunde kontrolleras, ännu mindre tillförlitlig genom införande av ett

premiesystem hade styrelsen icke ansett sig kunna tillstyrka. Om ett premiesystem

skulle införas, måste i varje fall påföringen av avgifterna å kontokorten

kontrolleras genom stickprov i större utsträckning än eljest och detta

givetvis icke endast beträffande distrikt, som bearbetades enligt den nya metoden,

utan även beträffande distrikt bearbetade enligt den äldre metoden.

Skulle den personalminskning, som eventuellt kunde uppnås genom ökade arbetsprestationer

vid införande av premiesystem, icke komma att uppväga de

ökade utgifterna för kontrollanter, vore premiesystemet jämväl ur besparingssynpunkt

förfelat.

De arbeten vid generalpoststyrelsens bankavdelning och riksförsäkringsanstalten,

vid vilka premieersättning införts, kunde enligt styrelsens mening

icke jämföras med pensionsstyrelsens kortpåföringsarbete.

Styrelsen ville ock framhålla, att styrelsen med ledning av arbetsrapporterna

kunde jämföra de med samma arbetsuppgifter sysselsatta befattningshavarnas

arbetsprestationer och således ägde möjlighet att, örn någon befattningshavare

icke presterade ett tillfredsställande arbetsresultat, vidtaga av

förhållandena påkallade åtgärder.

Rörande arbetet å sjukkassebyrån framhåller styrelsen till en början,

att byråns arbetsbörda avsevärt ökat och kunde förväntas komma att

öka även under nästkommande budgetår men att styrelsen det oaktat räknat

med samma biträdespersonal, som funnits vid det tillfälle, då organisationsavdelningen

verkställt sina undersökningar.

Beträffande frågan örn förhyrande av en bokföringsmaskin för statistikarbetet

anför styrelsen, att vederbörande firma meddelat, att örn möjligheter

därtill funnes, firman komme att uthyra en sådan maskin lill styrelsen jämväl

under kommande år men att någon bindande utfästelse härom icke kunnat

lämnas med hänsyn till nuvarande importsvårigheter.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Styrelsen anför vidare, att den ändrade diarieföringen lämpligen kunde genomföras

först från och med ett årsskifte samt att de överväganden rörande

diarieföringens användning, som återstode, torde komma att vara slutförda

till den 1 januari 1944.

Med anledning av besparingsberedningens förslag om inrättande hos

pensionsstyrelsen av en kontorschefsbefattning förklarar styrelsen,

att styrelsen i likhet med beredningen vore av den uppfattningen, att

i styrelsen uppkommande frågor örn genomförande av organisatoriska förändringar,

fördelning av personal och dylikt så vitt möjligt borde handläggas

centralt. Styrelsen ansåge dock ej, att -— åtminstone för närvarande, efter

den undersökning av styrelsens kontorsorganisation som skett — handläggningen

av dessa frågor krävde en hel arbetskraft. Enligt styrelsens mening

kunde ifrågavarande arbetsuppgifter till huvudsaklig del utföras av byråchefen

å kanslibyrån med biträde av någon bland byråns övriga befattningshavare.

I de fall, då särskild kontorsteknisk sakkunskap vore erforderlig,

borde styrelsen hava möjlighet att anlita sådan. Styrelsen kunde på detta

sätt få tillgång till den expertis, som vore särskilt framstående på ifrågavarande

område. Med hänsyn till det anförda har styrelsen avstyrkt förslaget

örn inrättande av en särskild kontorschefstjänst.

Behovet av avlöningsmedel för nästa budgetår har pensionsstyrelsen uppskattat

i överensstämmelse med de i styrelsens yttrande den 3 mars 1943

framlagda beräkningarna.

En ledamot av pensionsstyrelsen — byråchefen Östlind — vilken tillika

varit ledamot av organisationsavdelningen, har på ett par punkter reserverat

sig mot styrelsens utlåtande.

Sålunda anför reservanten, att han anslutit sig till organisationsavdelningens

förslag om åtgärder för möjliggörande av att ett premiesystem bleve prövat

inom försäkringsbyråns avgiftsavdelning, men att han efter den utredning,

som senare förebragts i frågan, nödgats ändra uppfattning och numera ansåge,

att de riktlinjer för ett sådant system, vilka skisserats inom organisationsavdelningen,

vore omöjliga att praktiskt genomföra. Reservanten tillfogar,

att han emellertid fortfarande vore av den åsikten, att något borde

göras för att premiera den större dugligheten. Han föreslår för den skull,

att ett årligt anslag ställes till styrelsens förfogande för att användas till

personliga lönetillägg till sådan personal i lönegrader under den 7:e, som

visat sig särskilt duglig. Lönetilläggen skulle fastställas för en tid av tre

år, varefter styrelsen skulle pröva om vederbörande fortfarande skulle komma

i åtnjutande av tilläggen eller icke.

Reservanten uttalar ock, att ett genomförande av pensionsstyrelsens förslag

om centralisering av organisationsfrågornas handläggning till dess

kanslibyrå syntes kräva en förstärkning av byråns personal med en tjänsteman,

som ägde verklig erfarenhet och sakkunskap i dylika frågor.

Allmänna lönenämnden har yttrat sig i ämnet allenast beträffande frågan

örn införande av ett premiesystem samt rörande förslaget om inrättande av

en kontorschefstjänst.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

15

Med avseende å premiesystemet erinrar lönenämnden att ett system med

premieersättning förekomme — förutom vid generalpoststyrelsens bankavdelning

och vid riksförsäkringsanstalten — även vid statistiska centralbyrån.

Lönenämnden anför vidare.

Vid riksförsäkringsanstalten och statistiska centralbyrån avsåge ifrågavarande

ersättning s. k. stansningsarbete vid bearbetande av visst statistiskt

material. Det borde emellertid bemärkas, att Kungl. Maj:ts medgivande angående

premieersättning vid såväl riksförsäkringsanstalten som statistiska

centralbyrån avsåge allenast icke-ordinarie befattningshavare. Såsom incitament

till förhöjande av arbetsprestationerna kunde premiesystemet säkerligen

vara av värde, när det gällde yngre kontorspersonal. Förhållandet måste

emellertid bliva annorlunda, örn premiesystemet skulle tillämpas på befattningshavare

i eller över medelåldern. Det vore givetvis ur synpunkten av

statens eget intresse angeläget att tillse, att icke vinsten med ett premiesystem

motverkades av skadligt jäkt i arbetet med därav följande ökad sjukdomsfrekvens.

Även om sålunda anledning förelåge till viss försiktighet vid

ställningstagandet till det av delegationen i förevarande hänseende framlagda

förslaget, syntes dock . käl tala för att det ifrågasatta systemet prövades

även vid pensionsstyrelsen.

Beträffande kontorschefsbefattningen förklarar lönenämnden, att nämnden

kunde ansluta sig till tanken, att i vissa verk med stor kontorspersonal en

särskild kontorschef kunde vara behövlig. Om en kontorschefsbefattning ansåges

böra inrättas i pensionsstyrelsen, borde emellertid tillses, att till innehavare

av befattningen kunde förvärvas för uppdraget särskilt lämpad person

med speciell utbildning. Därav följde, att vid befattningens tillsättande bundenhet

vid det egna verket icke borde förutsättas. Rörande löneställningen

för kontorschefen hade besparingsberedningen icke framställt något förslag.

Lönenämnden holle före, att lägre löneställning än enligt lönegraden Eo 26

knappast borde ifrågakomma, därest väl kvalificerad kraft skulle kunna

förvärvas.

Två reservanter inom lönenämnden —- förste expeditionsvakten Andersson

och kanslibiträdet Broström — hava på det bestämdaste avstyrkt förslaget

rörande ifrågavarande premiesystem. De anföra, att det enligt deras mening

icke rådde någon tvekan om att ett premiesystem icke vöre lämpligt i

förevarande fall. Varje avgiftspliktig borde nämligen hava rätt att fordra

garanti för att de av honom erlagda pensionsavgifterna också bleve honom

gottskrivna. Genom premiesystemet äventyrades emellertid noggrannheten i

fråga örn avgiftspåföringen och särskild kontroll därutinnan skulle medföra

betydande kostnader.

I sitt i ämnet avgivna utlåtande har statskontoret förklarat sig dela pensionsstyrelsens

betänkligheter mot premiesystemet.

I fråga örn sjukkassestatistiken anför statskontoret, att den arbetsbesparing,

som skulle vinnas genom en övergång till peg-board-metoden, syntes

alltför ringa för att uppväga de nied denna metod förenade nackdelarna.

Statskontoret bär därför understött styrelsens önskemål, att för statistikens

bearbetande förhyrdes en bokföringsmaskin. Därest det skulle visa sig, att

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Departements

chefen.

genom användandet av en dylik maskin personalindragning icke kunde åstadkommas,

borde spörsmålet om sjukkassestatistikens utarbetande upptagas

till förnyad prövning, varvid även torde böra övervägas möjligheten att minska

omfånget av ifrågavarande statistik.

I likhet med pensionsstyrelsen har statskontoret avstyrkt förslaget om inrättande

av en kontorschefsbefattning.

Statskontoret har till sist uttalat, att ämbetsverket förutsatte, att styrelsen

icke i avvaktan på förväntade ökningar av vissa arbetsuppgifter bibehölle personal,

som på grund av organisationsändringarna bleve överflödig utan snarast

entledigade densamma.

■ Vad först beträffar pensionsstyrelsens förslag rörande uppflyttning från

lönegraden A 24 till lönegraden A 26 av två befattningshavare å sjukkassebyrån,

nämligen sekreteraren och förste aktuarien, torde vissa skäl tala för

en sådan åtgärd. I nuvarande läge måste jag dock ställa mig avvisande till

dessa förslag.

Vidkommande härefter de av pensionsstyrelsens organisationsavdelning och

besparingsberedningen framlagda förslagen rörande förenklingar i styrelsens

kontorsorganisation framgår av den lämnade redogörelsen, att flera av förslagen

i huvudsak godtagits av styrelsen, som i vissa delar redan börjat genomföra

desamma. Jag vill därför i det följande väsentligen inskränka mig

till att beröra de besparingsförslag, vilka styrelsen icke ansett sig kunna acceptera.

Enligt organisationsavdelningens och besparingsberedningens uppfattning

borde antalet biträden å kanslibyråns registeravdelning kunna nedsättas med

4, medan pensionsstyrelsen icke ansett denna reduktion kunna åvägabringas.

Då ett bifall till besparingsförslaget torde medföra risk för att väntetiden i

pensions- och bambidragsärendena förlänges, kan jag icke biträda förslaget.

Jag räknar alltså med oförändrad personal å denna avdelning.

Medan enligt föreliggande förslag om inrättande av en gemensam skrivcentral

för granskningsbyrån och sjukvårdsbyrån skulle inbesparas 4 biträden,

skulle, enligt vad pensionsstyrelsen meddelat, även utan inrättande av

en dylik central 2 biträden kunna indragas å dessa byråer. Förslaget om

skrivcentral förutsätter anställande av en kontorsgosse samt anskaffande av

en del för centralen behövliga inventarier. Då den besparing, som skulle vinnas

vid ett bifall till förslaget, skulle bliva jämförelsevis obetydlig och styrelsen

icke ansett sig nu kunna förorda förslaget, vill jag icke för närvarande

tillstyrka dess genomförande. Jag förutsätter emellertid, att styrelsen har sin

uppmärksamhet riktad på förevarande spörsmål och, därest anledning därtill

skulle föreligga, till förnyad prövning upptager frågan om anordnande

av sagda central.

Förslaget att anvisa medel för att försöksvis införa ett system med premier

åt biträdena å försäkringsbyråns avgiftsavdelning har biträtts av allmänna

lönenämnden, som dock framhållit, att premiesystemet vöre behäftat med

vissa olägenheter. Å andra sidan hava såväl pensionsstyrelsen som statskon
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

17

toret och två reservanter i lönenämnden motsatt sig förslagets genomförande.

Då jag delar de betänkligheter, som anförts mot förslaget, finner jag mig

böra avstyrka detsamma.

Beträffande arbetet å sjukkassebyrån är att märka, att besparingsberedningen

med hänsyn till de anmärkningar, som framförts från pensionsstyrelsens

sida, icke ansett sig kunna taga ställning till organisationsavdelningens

förslag om sjukkassestatistikens bearbetande enligt den s. k. peg-board-metoden.

Vid sådant förhållande kan jag icke för närvarande tillstyrka en övergång

till denna metod, som jämväl avstyrkts av statskontoret. Däremot synes

det önskligt, att i annan ordning åtgärder vidtagas till underlättande av statistikarbetet.

Därest så låter sig göra, torde i sådant syfte böra — på sätt styrelsen

föreslagit — förhyras en bokföringsmaskin.

I likhet med pensionsstyrelsen anser jag det icke tillrådligt att räkna med

någon minskning av biträdespersonalen å sjukkassebyråns ekonomiskt-statistiska

avdelning.

Med hänsyn till de förenklingar, som föreslagits rörande sättet för förande

av understödsföreningsregistret samt rörande diarieföringen å sjukkassebyråns

kansli och som godtagits av pensionsstyrelsen, torde efter hand kunna

inbesparas dels 1 biträde å byråns juridiskt-administrativa avdelning, dels

ock 1 biträde å byråns kansli. Huruvida någon personalreduktion kan äga

rum redan under loppet av nästa budgetår synes dock ovisst.

Vad slutligen beträffar besparingsberedningens förslag örn inrättande av

en kontorschefsbefattning är jag för närvarande icke beredd att tillstyrka

inrättande av en särskild tjänst för ifrågavarande ändamål.

Jag övergår härefter till beräkning av medelsbehovet för pensionsstyrelsens

avlöningar under nästa budgetår.

Såsom framgår av det föregående har pensionsstyrelsen föreslagit, att anslagsposten

till avlöningar till ordinarie tjänstemän måtte för

nästa budgetår upptagas till 927,000 kronor eller alltså till samma belopp,

vartill posten är upplagen i gällande stat. Med hänsyn därtill att posten under

sistförflutna budgetår varit avsevärt underbelastad ävensom därtill att

jag icke tillstyrkt styrelsens förslag om uppflyttande av 2 ordinarie befattningshavare

i högre lönegrad, anser jag mig kunna föreslå, att posten nedsättes

till 900,000 kronor.

Någon anledning att föreslå ändring med avseende å posten till arvoden

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, föreligger

icke. Densamma bör därför alltjämt upptagas till 28,800 kronor.

Utgifterna till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

hava av pensionsstyrelsen i skrivelsen den 28 augusti 1942 beräknats

till 778,000 kronor, men detta belopp har styrelsen sedermera i sin skrivelse

den 3 mars 1943 på grund av organisationsavdelningens förslag reducerat

till 739,000 kronor. Då jag förut beträffande förslagen rörande styrelsens

kontorsorganisation helt anslutit mig till vad styrelsen föreslagit, finner

jag mig ock med avseende å beräkningen av ifrågavarande utgifter

Bihang till riksdagens protokoll 19i3. t sami. Nr 303. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

kunna följa styrelsens uppskaltning. Jag förordar alltså, att posten upptages

till sistnämnda belopp.

Posten till rörligt tillägg torde kunna nedsättas dels i betraktande

därav att densamma under sistföirflutna budgetår varit underbelastad, dels

ock med hänsyn till de personialindragningar, som i det föregående förordats.

Det nuvarande beloppet — 252,000 kronor — synes kunna reduceras till

240.000 kronor.

I överensstämmelse med dessa beräkningar torde pensionsstyrelsens avlöningsanslag

böra för nästa budgetår upptagas till (900,000 + 28,800 +

739.000 + 240,000) 1,907,800 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för pensionsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1943/44:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 900,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Majit, förslagsvis » 28,800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal

........................ » 739,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . .......... » 240,000

Summa förslagsanslag kronor 1,907,800;

dels ock till Pensionsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av......kronor 1,907,800.

2:o) Pensionsstyrelsen: Omkostnader, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1941/42 ........................ 282,900 273,833

1942/43 ......................... 281,800 —

1943/44 (förslag) ................ 328,500 —

Kungl. Majit har beträffande användningen av det för innevarande budgetår

anvisade anslaget den 24 april 1942 fastställt följande stat:

Omkostnadsstat.

Utgifter.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis.......................... kronor 20,000

2. Reseersättningar, förslagsvis ........................ » 4,000

3. Expenser, förslagsvis.............................. » 200,000

4. Publikationstryck, förslagsvis........................ » 4,000

5. övriga utgifter: depositions- m. fl. kostnader för folkpen
sioneringsfonden,

förslagsvis ....... » 55,000

Summa kronor 283,000

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

19

Särskilda uppbördsmedel.

Inkomst av försäljning av en publikation och av makulatur

ävensom ersättning för vänne, gas och elektrisk ström

för en uthyrd lägenhet . . ........................ kronor 1,200

Nettoutgift kronor 281,800.

Av det till expenser upptagna beloppet hava 25,000 kronor avsetts för

bränsle, lyse och vatten samt 175,000 kronor till övriga expenser.

I skrivelse den 28 augusti 1942 har pensionsstgrelsen framlagt beräkningar

rörande medelsbehovet för nästkommande budgetår.

I fråga örn posten till sjukvård m. m. uppger styrelsen, att kostnaderna

under budgetåret 1941/42 uppgått till 25,472 kronor. Styrelsen beräknar

det för nästa budgetår erforderliga beloppet till 22,000 kronor.

För reseersättningar har för budgetåret 1941/42 anvisats ett belopp

av 4,000 kronor, medan för ändamålet åtgått 3,776 kronor. Styrelsen,

som med hänsyn till ökade biljettkostnader och höjda traktamentsersättningar

anser en höjning av posten ofrånkomlig, föreslår, att densamma upptages

till 5,000 kronor.

Beträffande medelsbehovet för expenser anför styrelsen i huvudsak

följande.

För bränsle, lyse och vatten syntes även för nästa budgetår böra beräknas

25,000 kronor.

Utgifterna för övriga expenser kunde beräknas på följande sätt.

Kostnaderna för renhållning och städning hade under det sistförflutna

budgetåret uppgått till 31,673 kronor. På grund av höjda materialkostnader

och städningsersättningar syntes utgifterna nu böra uppskattas till 33,000

kronor.

För skrivmaskiner, papper, blankettrgck och dylikt hade under budgetåret

1941/42 utgivits 79,390 kronor, därav 30,625 kronor utgjorts av ersättning

till postverket för tryckning av kvittenshäften till pensionsbrev.

Kostnaderna för ersättningen syntes i fortsättningen böra bestridas från annan

anslagspost. Kvittenshäftena hade tidigare utfärdats för viss femårsperiod

eller del därav så att giltighetstiden utgått samtidigt för samtliga

häften. Därefter hade pensionstagarna erhållit kviltenshäften (utbyteshäften)

för en ny period omfattande fern år. Numera hade styrelsen övergått

till att — utan iakttagande av viss bestämd period —• utfärda kvittenshäften

att för varje pensionstagare gälla i fem år framåt, hela första utbetalningsåret

inräknat. Antalet utbyteshäften komme därigenom att med tiden

fördela sig ganska jämnt på olika år. Dittills hade kostnaderna för tryckning

av kvittenshäften till nya pensioner (inkl. jämkningar) bestritts från

nu ifrågavarande post, medan kostnaden för tryckning av utbyteshäften vart

femte år bestritts från särskilt anslag, som efter framställning från styrelsen

anvisats av riksdagen. Efter den nu genomförda omläggningen torde

det vara lämpligast att kostnaderna för tryckning av samtliga kvittenshäften

bestredes från ett och samma anslag. Kostnaderna bleve emellertid ytterst

vanskliga att på förhand beräkna. Med anledning därav och då det läge

i sakens natur, att styrelsen icke kunde påverka förbrukningen, syntes kostnaderna

för framtiden böra bestridas från icke begränsad anslagspost. Sty
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

reisen ville därför föreslå, att dessa kostnader finge bestridas från anslagsposten

till övriga utgifter.

Utgifterna för skrivmaterialier, papper, blankettryck och dylikt hade^ —

frånsett kostnaderna för tryckning av kvittenshäften — under budgetåret

1941/42 uppgått till 48,765 kronor. Då nya upplagor av blanketter för sjukkassebyråns

behov måste tryckas och då hithörande kostnader i övrigt stigit,

syntes det erforderliga beloppet få uppskattas till 63,000 kronor.

Kostnaderna för telegram, telefon och annonsering, som för budgetåret

1941/42 uppgått till 19,023 kronor, syntes för nästa budgetår böra beräknas

till 21,000 kronor.

För inköp och underhåll av möbler, skriv- och räknemaskiner m. fl. inventarier

hade under det senaste budgetåret förbrukats 13,466 kronor. För

nästa budgetår kurade för ändamålet beräknas 12,000 kronor.

Utgifterna för bokinköp, bindning av böcker och handlingar m. fl. ändamål

hade under budgetåret 1941/42 uppgått till 17,742 kronor, varav 6,000

kronor för prenumeration av visst antal exemplar av tidskriften »Folkpensioneringen».

Tidskriftens utgivare — föreningen för främjande av pensionsstyrelsens

verksamhet — som tidigare med hänsyn till det statsfinansiella läget

nedsatt prenumerationspriset från 8,000 kronor till 6,000 kronor hade

meddelat, att föreningen på grund av de avsevärt ökade tryckningskostnaderna

från och med nästa budgetår måste höja detta pris till 8,000 kronor.

I följd härav måste nu ifrågavarande utgifter beräknas till 20,000 kronor.

Medelsbehovet för övriga expenser kunde därför beräknas till (33,000 +

63,000 + 21,000 + 12,000 + 20,000) 149,000 kronor.

Styrelsen har alltså beräknat de sammanlagda kostnaderna för expenser

till (25,000 + 149,000) 174,000 kronor.

Posten till publikation stryck har av styrelsen upptagits till 5,500

kronor. Styrelsen har därvid med anledning av en av besparingsberedningens

statistikkommitté gjord framställning i ämnet förutsatt, att styrelsens förvaltningsberättelse

ävensom utdrag ur fullmäktiges för folkpensioneringsfondens

årsberättelse borde — på sätt tidigare under en följd av år skett — i fortsättningen

årligen publiceras i den officiella statistiken. Publiceringen av

dessa berättelser har beräknats medföra era utgift av 1,500 kronor.

Vad beträffar posten till övriga utgifter hava hittills från densamma

bestritts allenast depositions- m. fl. kostnader för folkpensioneringsfonden. Dessa

kostnader hava för budgetåret 1941/42 uppgått till omkring 54,000 kronor.

Styrelsen anför, att styrelsen förutsåge något minskad depositionsavgift med

anledning därav att styrelsen, så snart ske kunde, komme att inskriva fondens

inraehav av konungariket Sveriges stadshypotekskassas obligationer i

den av kassan numera upplagda skuldboken, vilken depositionsform icke

vore förenad med särskild kostnad. På grund härav ha sagda kostnader för

nästa budgetår beräknats till 50,000 kronor.

Såsom förut anförts, har styrelsen föreslagit, att från posten till övriga utgifter

skulle i fortsättningen bestridas även kostnaderna för ersättning till

postverket för tryckning av kvittenshäften till pensionsbrev. Dessa kostnader

uppskattar styrelsen på följande sätt.

Under budgetåret 1941/42 hade kostnaderna för tryckning av kvittenshäften

till nya pensioner (inklusive jämkningar) uppgått till 30,625 kronor.

Kostnaderna hade på senare år långsamt nedgått med anledning av minsk
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

21

ning i antalet inkommande pensionsansökningar. Styrelsen förutsåge emellertid,

att de den 1 januari 1943 ikraftträdande reglerna för avdrag å inkomst

vid bestämmande av tilläggspension och invalidunderstöd komme att medföra

ökad tillströmning av ansökningar. Kostnaderna för tryckning av kvittenshäften

till nya pensionsbrev (inkl. jämkningar) komme med anledning

härav att stiga och torde för budgetåret 1943/44 jämväl med hänsyn till förhöjning

av tryckningskostnaderna icke höra beräknas lägre än till 40,000

kronor. Vid 1943 års utgång utlöpte kvittenshäften, som tillhörde pensionsbrev

utfärdade under år 1939, och kostnaderna för nytryck av dessa skulle

alltså bestridas under budgetåret 1943/44. Kostnaden härför torde kunna beräknas

till cirka 25,000 kronor. Sammanlagda kostnaden för tryckning av

kvittenshäften skulle alltså komma att uppgå till 65,000 kronor.

De totala kostnaderna under posten till övriga utgifter hava därför uppskattats

till (50,000 + 65,000) 115,000 kronor.

Inkomsterna av särskilda uppbördsmedel vilka under det sistförflutna

budgetåret uppgått till 1,985 kronor, beräknar styrelsen till 1,700

kronor. Härav har styrelsen beräknat 1,500 kronor för försäljning av slatistikpublikationen

rörande de erkända sjukkassorna och 200 kronor för ersättning

för värme, gas och elektrisk ström för en uthyrd lägenhet samt för

försäljning av makulatur m. m.

I enlighet med dessa kalkyler har styrelsen beräknat omkostnadsanslaget

för nästa budgetår till (22,000 + 5,000 + 174,000 + 5,500 + 115,000 — 1,700)

319,800 kronor.

I häröver den 24 september 1942 avgivet utlåtande har statskontoret ifrågasatt,

huruvida icke anslagsposten till reseersättningar kunde bibehållas vid

oförändrat belopp av 4,000 kronor.

Ämbetsverket har tillika ansett, att kostnaderna för skrivmaterialier, blankettryck

m. m. beräknats med onödigt stor marginal samt att medelsbehove

härför borde i förhållande till styrelsens förslag kunna nedsättas med förslagsvis

8,000 kronor.

I sitt yttrande den 3 mars 1943 till besparingsberedningen med anledning

av pensionsstyrelsens organisationsavdelnings förslag rörande styrelsens kontorsorganisation

har pensionsstyrelsen framhållit, att ett bifall till vad styrelsen

i yttrandet föreslagit skulle nödvändiggöra vissa engångskostnader för anskaffning

av inventarier, med vilka kostnader styrelsen icke räknat i skrivelsen

den 28 augusti 1942. Dessa engångskostnader hava av styrelsen uppskattats

till sammanlagt 21,000 kronor. Styrelsen har i följtl härav ansett, att anslagsposten

till expenser borde beräknas till 195,000 kronor och hela omkostnadsanslaget

höjas lill 340,800 kronor.

Anslagsposten till sjukvård m. m. torde i överensstämmelse med Departementspensionsstyrelsens

förslag böra ökas till 22,000 kronor. chrjm.

Även beträffande posten till reseersättningar finner jag en höjning

påkallad. Denna synes dock kunna göras mindre än styrelsen föreslagit.

Enligt min mening bör posten beräknas till 4,500 kronor.

Utgifterna för bränsle, lyse och vatten torde liksom för löpande budgetår

kunna upptagas till 25,000 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

I likhet med pensionsstyrelsen anser jag det vidare lämpligt, att kostnaderna

för ersättning till postverket för tryckning av kvittenshäften till pensionsbrev

i fortsättningen uppskattas förslagsvis och redovisas för sig. Kostnaderna

torde emellertid fortfarande böra beräknas under posten till expenser.

För ändamålet torde i överensstämmelse med styrelsens förslag böra

avses 65,000 kronor.

Pensionsstyrelsen har — frånsett merkostnaderna vid bifall till föreliggande

förslag av styrelsens organisationsavdelning — uppskattat medelsbehovet

för övriga expenser till 149,000 kronor. Då detta belopp synes beräknat

med viss marginal torde en mindre reducering av detsamma vara

möjlig. Å andra sidan torde ett genomförande av de förslag rörande styrelsens

kontorsorganisation, som jag förut förordat, nödvändiggöra vissa engångsutgifter

för inventariearuskaffning. Med hänsyn till anförda omständigheter

finner jag, att för övriga expenser bör beräknas ett belopp av 160,000

kronor.

De sammanlagda utgifterna för expenser uppskattar jag alltså till

250,000 kronor.

Posten till publikationstryck synes för nästa budgetår böra beräknas

till oförändrat belopp, 4,000 kronor.

Från posten till övriga utgifter böra liksom hittills bestridas allenast

kostnaderna för folkpensioneringsfonden. Med godtagande av styrelsens beräkningar

i denna del uppskattar jag ifrågavarande kostnader till 50,000

kronor.

De särskilda uppbörds medlen torde kunna uppskattas till 2,000

kronor.

Styrelsens omkostnader torde alltså för nästa budgetår kunna beräknas

enligt följande uppställning:

Utgifter.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis ........................ kronor 22,000

2. Reseersättningar, förslagsvis ........................ » 4,500

3. Expenser, förslagsvis .............................. » 250,000

4. Publikationstryck, förslagsvis ...................... » 4,000

5. övriga utgifter: depositions- m. fl. kostnader för folk
pensioneringsfoftden,

förslagsvis .................. » 50,000

Summa kronor 330,500.

Särskilda uppbördsmedel.

Inkomst av försäljning av en publikation och av makulatur

ävensom ersättning för värme, gas och elektrisk ström för

en uthyrd lägenhet.................................. kronor 2,000

Nettoutgift kronor 328,500.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 303. 23

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Pensionsstyreisen: Omkostnader för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av...... kronor 328,500.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda under punkterna l:o) och 2:o) med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Majit Konungen, att proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen
-

Ur protokollet:

N. O. Aurelius.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:400 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1943/44 till pensionsstyrelsen. s. 5 i texten
  2. SU 1943:188 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1943/44 till pensionsstgrelsen. s. 7 i texten