Angående slutlig reglering av riksstat en för budgetåret 1942143 m. m
1943-05-21 · 53 sidor, varav 48 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 48 av 53 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1943:314, Angående slutlig reglering av riksstat en för budgetåret 1942143 m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 314.
1
Nr 314.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående slutlig reglering
av riksstat en för budgetåret 1942143 m. m.; given
Stockholms slott den 21 maj 1943.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21 maj
1943.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.
Den slutliga regleringen av riksstaten för budgetåret 1942/43 avser att
ge en samlad överblick över alla statens inkomster och anslagsanvisningar
under nämnda budgetår. Regleringen omfattar sålunda såväl den ursprungliga
riksstaten, sådan denna fastställdes i juni 1942, som tilläggsstaten, å vilken
uppförts av den nu samlade riksdagen beslutade medelsanvisningar avseende
löpande budgetår.
Bihang till riksdagens protokoll 1913. 1 sami. Nr 311.
opaginerad Kontrollera mot PDF
•2
Kungl. Maj:ts proposition nr 314.
Äskandena å tilläggsstaten ha i överensstämmelse med de principer, åt
vilka jag gav uttryck vid anmälan av proposition nr 2 till årets riksdag, begränsats
att avse anslag för täckning av utgifter å förskottsstaten för försvars
väsendet samt anslag till sådana ändamål, vilkas tillgodoseende varit
av den tvingande karaktär, att ett uppskov till nästa budgetår icke ansetts
möjligt. Till vinnande av större överskådlighet i statsregleringsarbetet ha
dessa anslagsäskanden, i den mån så låtit sig göra, sammanförts till särskilda
tilläggsstatspropositioner, en vid riksdagens början (nr 2) och en vid propositionstidens
utgång (nr 163). Även efter tidpunkten för avlämnandet av
sistnämnda proposition har ett antal propositioner avseende medelsäskanden
å tilläggsstat beslutats av Kungl. Maj:t. På hemställan av vederbörande departementschefer
har Kungl. Maj:t vidare enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
för denna dag (bil. 1—1) fattat beslut örn äskande av ytterligare
tilläggsstatsanslag. I enlighet med nyss berörda, i proposition nr 2 angivna
principer avse de nu framlagda anslagsäskandena huvudsakligen täckning av
anvisningar på förskottsstaten för försvarsväsendet och avskrivning av investeringar
på tilläggsstat. Bland dessa ingå anslag till täckning av vissa försvarskostnader
å tillhopa i runt tal 1,350 miljoner kronor, varav för engångsutgifter
i runt tal 400 miljoner kronor och för löpande utgifter 950 miljoner
kronor. Avskrivningsanslagen uppgå till sammanlagt 24.3 miljoner
kronor.
De anslagsäskanden å tilläggsstat, som Kungl. Majit utöver de i propositionerna
nr 2 och 163 upptagna till och med denna dag beslutat eller, i förekommande
fall, de av riksdagen å nämnda tilläggsstat anvisade anslagen ha
sammanfattats i en förteckning, vilken torde få fogas vid statsrådsprotokollet
i detta ärende (bihang).
En sammanfattande översikt över dels driftbudgetens inkomster
och utgifter enligt den ursprungliga riksstaten, dels samtliga utgifter å tillläggsstaten
lämnas i följande tabell. I tabellen angives även det nu motsedda
utfallet av riksstaten för budgetåret 1942/43, i den mån detta regleras över
budgetutjämningsfonden. Utfallssiffrorna grunda sig på beräkningar, vilka
av riksräkenskapsverket överlämnats med skrivelse den 30 april 1943. Dessa
utfallsberäkningar ha kompletterats med beloppet av denna dag äskade anslag
till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å tilläggsstaten samt med
övriga anslagsäskanden, vilka icke varit kända för riksräkenskapsverket vid
beräkningens utarbetande.
Av tabellen framgår, att medelsanvisningarna och anslagsäskandena å tillläggsstat
uppgå till ett sammanlagt belopp av 1,588.2 miljoner kronor, varav
1,563.9 miljoner kronor avse egentliga statsutgifter och 24.3 miljoner kronor
avskrivningar. Den totala anslagssumman på driftbudgeten skulle vid bifall
till nämnda äskanden uppgå till 3,949.2 miljoner kronor. Till jämförelse bär
i tabellen angivits summan av anslagsanvisningarna å den ursprungliga riksstaten
och å beredskapsstaten för försvarsväsendet, vilken summa utgör 3,871
Kungl. Maj:ts proposition nr 314.
3
miljoner kronor. Senare ändringar i riksstaten för detta budgetår ha alltså
lett till en ökning av anvisningarna i förhållande till de ursprungliga statsregleringsbesluten
med i runt tal 80 miljoner kronor.
I sin nyssnämnda skrivelse har riksräkenskapsverket beräknat, alt inkomstutfallet
skall visa en sammanlagd merinkomst av 332.7 miljoner kronor. Beräkningen
överensstämmer i väsentliga delar med den av mig i statsverkspropositionen
anmälda; beträffande förklaringsgrunderna till den opåräknade
inkomstökningen torde jag få hänvisa till vad jag i nämnda sammanhang
anförde. Inkomsterna å de till specialbudgeterna hörande inkomsttitlarna
förutsättas komma att överstiga de ursprungligen beräknade med netto
19.2 miljoner kronor. Av sistnämnda belopp avse 18 miljoner kronor automobilskattemedlens
specialbudget. För de inkomsttitlar, som ingå i driftbudgetens
allmänna del, d. v. s. de inkomsttitlar som direkt regleras mot budgetutjämningsfonden,
redovisas i riksräkenskapsverkets beräkning en nettomerinkomst
å 313.5 miljoner kronor.
Den sammanlagda, mot budgetutjämningsfonden reglerade merinkomsten
faller till den övervägande delen eller med 255.7 miljoner kronor på inkomstgruppen
skatter. Bland de skatteinkomsttitlar, vilka förväntas komma att ge
mer avsevärda överskott må nämnas inkomst- och förmögenhetssskatten med
30 miljoner kronor, värnskatten med 15 miljoner kronor, tullmedlen med
10 miljoner kronor, allmän omsättningsskatt med 40 miljoner kronor,
varuskatt med 16 miljoner kronor, tobaksskatt med 38 miljoner kronor,
rusdrycksförsäljningsmedlen med sammanlagt 24 miljoner kronor samt
omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker med 40 miljoner kronor.
Av uppbörd i statens verksamhet motses en nettomerinkomst å 13.5 miljoner
kronor, varav 7 miljoner och 3.5 miljoner kronor falla på respektive inkomst
av myntning och justering samt lotspenningar. Folkpensionsavgiftema och
diverse inkomster beräknas ge merinkomster örn respektive 6.0 och 6.7 miljoner
kronor. Statens kapitalfonder beräknas ge en sammanlagd merinkomst
av 31.0 miljoner kronor, vilken summa utgör skillnaden mellan ökningar örn
sammanlagt 37.8 miljoner kronor och minskningar örn tillhopa 6.2 miljoner
kronor. Av minskningarna hänföra sig 5.5 miljoner kronor till folkpensioneringsfonden.
Av ökningarna falla 10 miljoner kronor å riksbanksfonden och
25 miljoner kronor å statens affärsverksfonder. Till sistnämnda summa bidraga
statens järnvägar med 10.0 miljoner kronor och domänverket med 10.1
miljoner kronor. Biksräkenskapsverket har vid uppskattningen av inkomsterna
från statens järnvägar förutsatt, att dessa skola stanna vid det belopp
å i runt tal 120 miljoner kronor, som inlevererats till statsverket före utgången
av april månad 1943. Järnvägsstyrelsen har nämligen hos Kungl.
Majit hemställt örn medgivande att före utgången av budgetåret 1942/43
verkställa extra avsättning till förnyelsefond med det belopp, varmed summan
av de överskottsmedel, vilka utan sådan extra avsättning skulle vara
att påräkna för statsregleringen under löpande budgetår, kan komma att
överstiga 120 miljoner kronor. Detta förslag är ännu föremål för prövning.
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 314.
Statsregleringen för
A. Egentliga statsinkomster:
I. Skatter..........................
II. Uppbörd i statens verksamhet......
lil. Folkpensionsavgifter...............
IV. Diverse inkomster.................
Säger
B. Inkomster av statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder.............
II. Riksbanksfonden....................
III. Statens allmänna fastighetsfond.......
IV. Försvarsväsendets fastighetsfond.......
V. Statens utlåningsfonder..............
VI. Fonden för låneunderstöd............
VII. Fonden för statens aktier............
VIII. Statens pensionsfonder...............
IX. Diverse kapitalfonder................
Säger
Summa
Underskott att avföras
ningsfond..........
d statens budgetutjäm
-
Riksstaten
Milj. kr.
1,884.3
48.0
50. o
36.4
2,018.7
241.0
10.0
11.0
10.4
16.2
1.6
17.6
35.3
O.s
343.9
2,362.6
Utfall
Milj. kr.
2,140.0
61.5
56.0
43.1
2,300.6
266.0
20. o
11.3
10.4
16.7
1.7
16.9
30.o
2.4
375.4
2,676.0
1,305.0
Anledning torde emellertid saknas att i detta sammanhang frångå riksräkenskapsverkets
beräkning.
Utgifterna å riksstatens mot budgetutjämningsfonden reglerade anslag kunna
enligt vad riksräkenskapsverket anför beräknas komma att överstiga den
totala anslagssumman med netto 31.8 miljoner kronor. Härav hänföra sig
4.20 miljoner kronor till anslagen till kristillägg under II och III, V—XII
samt XIV huvudtitlarna. För försvarsdepartementets huvudtitel har beräk
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 314.
ö
budgetåret 1942/43.
Riksräken-
skapsverkets
Riks-
Tilläggs-
utfallsberäk-
Total
staten
staten
ning
belasta.
Besparing/—)
Merutgift( + )
Milj. kr.
Milj. kr.
Milj. kr.
Milj. kr.
Milj. kr.
A. Egentliga statsutgifter:
I. Kungl, hov- och slottsstatema
1.9
0.3
2.2
—
2.2
II. Justitiedepartementet........
19.5
0.1
19.6
+ 1.5
21.1
III. Utrikesdepartementet........
10.2
0.4
10.6
+ 0.6
11.2
IV. Försvarsdepartementet ......
716.4
1,374.0
2,090.4
- 10.4
2,080.0
V. Socialdepartementet .........
435.7
58.6
494.3
+ 19.4
513.7
VI. Kommunikationsdepartementet
106.2
0.8
107.o
— 12.3
94.7
VII. Finansdepartementet ........
70. o
0.2
70.2
— 2.8
67.4
VIII. Ecklesiastikdepartementet ....
284.0
0.2
284.2
+ 12.0
296.2
IX. Jordbruksdepartementet .....
178.3
82.6
260.9
— 0.3
260.6
X. Handelsdepartementet .......
28.6
1.6
30.2
+ 2.6
32.8
XI. Folkhushållningsdepartementet
135.5
45.1
180.6
+ 2.8
183.4
XII. Pensionsväsendet ...........
77.6
—
77.6
+ 1.8
79.4
XIII. Oförutsedda utgifter ........
1.0
—
1.0
+ O.i
l.i
XIV. Riksdagen och dess verk.....
6.6
—
6.6
+ 1.7
8.3
Säger
2,071.5
1,563.9
3,635.4
+ 16.7
3,652.1
B. Utgifter för statens kapitalfonder:
I. Luftfartsfonden .............
1.1
—
l.i
4- O.i
1.2
II. Riksgäldsfonden ............
211.0
—
211.0
+ 15.0
226.0
III. Avskrivning av nya kapitalin-
vesteringar ..............
74.1
24.3
98.4
—
98.4
IV. Avskrivning av oreglerade kapi-
talmedelsförluster..........
3.3
—
3.3
—
3.3
Säger
289.5
24.3
313.8
+ 15.1
328.9
Summa
2,361.0
1,588.2
3,949.2
+ 31.8
3,981.0
Beredskapsstat för försvarsväsendet ..
1,510.0
3,871.0
näts en besparing av 10.40 miljoner kronor. Denna besparing är allenast av
formell natur, sammanhängande främst med att vissa utgifter för kristillägg
av redovisningstekniska skäl förutsatts skola avföras å det tilläggsstatsanslag,
som beräknats för täckning av vissa löpande försvarsutgifter. De belopp, som
beträffande övriga hithörande anslag för de olika huvudtitlarnas vidkommande
förväntas komma att tagas i anspråk från respektive överföras till
budgetutjämningsfonden, angivas i efterföljande av riksräkenskapsverket
upprättade sammanställning.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 314.
Egentliga statsutgifter:
I. Kungl, hov- och slottsstaterna .
II. Justitiedepartementet .........
III. Utrikesdepartementet .........
V. Socialdepartementet...........
VI. Kommunikationsdepartementet .
VII. Finansdepartementet .........
VIII. Ecklesiastikdepartementet .....
IX. Jordbruksdepartementet.......
X. Handelsdepartementet.........
XI. Folkhushållningsdepartementet .
XII. Pensionsväsendet.............
XIII. Oförutsedda utgifter...........
XIV. Riksdagen och dess verk m. m
Utgifter för statens kapitalfonder:
I. Luftfartsfonden...............
II. Riksgäldsfonden .............
Meni tgif ter
Besparingar
Milj. kr.
Milj. kr.
1.33
—
0.54
—
. 18.36
—
—
12.37
—
2.95
. 11.06
—
—
0.53
. 2.43
—
. 2.79
—
. 0.45
_
. 0.11
—
. 1.66
—
Säger 38.73
15.85
._
—
Säger 15.10
—
Summa 53.83
15.85
Nettomerutgift
37.98
I fråga örn de motsedda besparingarna anför riksräkenskapsverket följande.
Beträffande den för kommunikationsdepartementets huvudtitel redovisade
nettobesparingen må framhållas, att å ena sidan budgetutjämningsfondén
förutsättes skola via anslaget till avsättning till statens automobilskattemedelsfond
tillföras 17.87 miljoner kronor, motsvarande det belopp, varmed underskottet
å automobilskattemedlens specialbudget enligt riksstaten, 75.31
miljoner kronor, beräknas komma att minskas vid realiserandet av budgeten.
Å andra sidan förväntas anslaget till postavgifter för tjänstebrev och dylika
försändelser komma att överskridas med 5.64 miljoner kronor.
Den nettobesparing, som i ovanstående sammanställning redovisas för finansdepartementets
huvudtitel, sammanhänger väsentligen med beräknade
besparingar å anslagen till tullverket och å anslaget till ersättning till städerna
för mistad tolag. Besparingarna å dessa anslag uppskattas till 1.61
miljoner kronor respektive 1.25 miljoner kronor.
I fråga om de beräknade merutgifterna anför riksräkenskapsverket följande.
Den avsevärda nettomerutgift, som beräknas för socialdepartementets huvudtitel,
är i främsta rummet att hänföra till anslaget till mödrahjälp i form av
understöd utan aterbetalningsskyldighet m. m. (2.47 miljoner kronor), anslagen
till avlöningar och omkostnader för statens arbetsmarknadskommission
m. m. (3.73 miljoner kronor), anslaget till bidrag till folkpensioner och invalidunderstöd
m. m. (8.01 miljoner kronor) och anslaget till bidrag till sjukkassor
(3.07 miljoner kronor). Till förklaring av de för ecklesiastikdepartementets
och handelsdepartementets huvudtitlar redovisade nettomerutgifterna
må framhållas, att överskridande beräknas komma att ske av anslaget
Kungl. Maj.ts proposition nr 314.
7
under ecklesiastikdepartementets huvudtitel till bidrag till avlöning åt lärare
vid folkskolor med 10.00 miljoner kronor och av anslagen under handelsdepartementets
huvudtitel till lotsverket med 2.06 miljoner kronor. Nettomerutgiften
å folkhushållningsdepartementets huvudtitel förklaras till väsentlig
del av å ena sidan merutgifter å anslagen till krisförvaltningen örn tillhopa
8.94 miljoner kronor samt å andra sidan besparingar å anslaget till omkostnader
för statlig inköps- och försäljningsverksamhet och å anslaget till omkostnader
i samband med inköp och inlösen av ved m. m. om respektive 1.50
miljoner kronor och 4.90 miljoner kronor. Den nettomerutgift, som redovisas
för det bland utgifter för statens kapitalfonder uppförda anslaget till täckande
av underskott å riksgäldsfonden innebär, att utgifterna för förräntning
av statsskulden beräknas komma att belasta budgeten med ett 15.00 miljoner
kronor högre belopp än som förutsattes vid riksstatens fastställande.
Enligt statsregleringsbesluten skulle det formella budgetunderskottet innevarande
budgetår ha motsvarat det å förskottsstat uppförda beloppet eller
drygt 1,500 miljoner kronor. Enligt föregående redogörelse har man nu att
räkna med en ökning av anslagsanvisningama med i runt tal 80 miljoner
kronor, en merinkomst å cirka 310 miljoner kronor och merutgifter å i runt
tal 30 miljoner kronor. Det formella budgetunderskottet kan alltså, avrundat,
uppskattas till (1,500 + 80 — 310 + 30 =) 1,300 miljoner kronor.
För att erhålla siffran för det reella budgetunderskottet skall nyssnämnda
belopp, 1,300 miljoner kronor, korrigeras med hänsyn till under löpande
budgetår inträffande förändringar i behållningen av reservationer å driftbudgeten.
Riksräkenskapsverket har verkställt beräkning av ifrågavarande förändringar,
varvid verket dock icke tagit hänsyn till anslagen till avskrivning
av nya kapitalinvesteringar och av oreglerade kapitalmedelsförluster i vidare
mån än att verket beträffande förstnämnda avskrivningsmedel antagit, att
reservationerna å avskrivningsanslagen, örn man bortser från de belopp, som
beräknats komma att överföras till budgetutjämningsfonden, icke skola komma
att undergå någon större förändring. Beräkningarna ge vid handen, att
under löpande budgetår kommer att ha inträtt en minskning å 365 miljoner
kronor av de reserverade medlen. Fördelningen av denna summa framgår
av följande sammanställning.
Minskning av
reservationer
Milj. kr.
Reservationer som beräknats komma att överföras till budgetut
-
jämningsfonden .............................................. 6.00
Beräknad förändring i övrigt i beloppet av kvarstående behållningar
å reservationsanslag:
IV. Försvarsdepartementet.................................... 250.00
V. Socialdepartementet....................................... 31.70
VI. Kommunikationsdepartementet............................ 7.66
IX. Jordbruksdepartementet .................................. 63.97
X. Handelsdepartementet .................................... 5.02
övriga huvudtitlar ........................................... 0.65
Summa 365.00
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 314.
Det reella budgetunderskottet skulle sålunda uppgå till ett drygt 300 miljoner
kronor högre belopp än det formella underskottet. Det belopp, varmed de
sammanlagda utgifterna kunna beräknas komma att överstiga summan av inflytande
inkomster under innevarande budgetår, kan alltså uppskattas till
omkring 1,600 miljoner kronor.
I årets statsverksproposition (inkomsterna sid. 8—11) framlades en summarisk
kalkyl rörande det sannolika budgetunderskottet för innevarande budgetår.
Det formella budgetunderskottet beräknades därvid till inemot 1,300
miljoner kronor. Samtidigt uppskattades den under löpande budgetår förväntade
reservationsminskningen till 300 miljoner kronor och det verkliga
budgetunderskottet till (1,300 + 300 —) 1,600 miljoner kronor.
Det bör i detta sammanhang anmärkas, att ej heller det nu beräknade
verkliga underskottet är identiskt med de anspråk på utbetalningar utöver
inflytande inkomster, som under budgetåret 1942/43 ställts på statsverkets
kassa. Genom den kvotering av de stora reservationsanslagen till engångsanskaffningar
för försvarets uppbyggnad, som genomförts från och med
löpande budgetår, och den därmed sammanhängande befogenheten för
Kungl. Maj :t att överskrida anslagen inom ramen för de totala anvisningarna,
har tillkommit en form av utbetalningar, som icke inbegripits i föregående
beräkningar, och som kunna tänkas i någon mån öka nyssnämnda verkliga
underskott. Dessa merutbetalningar lia icke i detta sammanhang ansetts behöva
göras till föremål för en mera ingående undersökning. Även vissa andra
transaktioner förekomma som medföra, att nettoutbetalningarna avvika från
underskottet sådant det här beräknats. För innebörden av dessa transaktioner
får jag hänvisa till tidigare i olika sammanhang lämnade redogörelser.
Kapitalbudgeten i den ursprungligen fastställda riksstaten omfattade
anslag å sammanlagt 410 miljoner kronor. Å tilläggsstat har sedermera
äskats tillhopa 237 miljoner kronor, varför anslagen till investeringar å den
slutliga riksstaten skulle uppgå till sammanlagt 647 miljoner kronor med
den fördelning på olika fonder, som framgår av följande sammanställning.
I. Statens affärsverksfonder ......
Riksstaten
Milj. kr.
........ 140.5
Tilläggsstaten
Milj. kr.
14.2
Summa
Milj. kr.
154.7
II. Luftfartsfonden................
........ 3.2
—
3.2
III. Statens allmänna fastighetsfond..
........ 11.0
6.1
17.1
IV. Försvarsväsendets fastighetsfond
........ 111.7
21.5
133.2
V. Statens utlåningsfonder ........
........ 26.6
11.0
37.6
VI. Fonden för låneunderstöd......
........ 42.1
115.6
157.7
VI a. Fonden för statens aktier......
........ .
0.1
0.1
VII. Fonden för förlag till statsverket
........ 73.5
68.6
142.1
VIII. Diverse kapitalfonder ..........
........ 1.5
—
1.5
Summa 410.1
237.1
647.2
Det är att observera att kapitalbudgeten domineras av sådana investeringar,
för vilka några avskrivningar enligt gällande praxis icke anses erforderliga.
Så är fallet med huvuddelen av investeringarna i affärsverksfonderna samt
Kungl. Maj:ts proposition nr 314.
9
med de olika kreditanslag på omkring 150 miljoner kronor, som äskats under
fonden för låneunderstöd och fonden för förlag till statsverket. Det totala
avskrivningsbehovet för innevarande budgetår uppgår till i runt tal 100 milj.
kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj:t på hemställan
av vederbörande departementschefer enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
för denna dag (bil. 1—7) fattat beslut.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
W. Dickson.
Kungl. Maj.ts proposition nr 314.
11
Bilaga 1.
Egentliga statsutgifter.
Tredje huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 21 maj 1943.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets
handläggning hörande ärende angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1942/43 samt anför därvid följande.
C. Internationella förhandlingar m. m.
[1.] 2 a. Utländska pressbesök, reservationsanslag. Vid olika tillfällen
under de senaste åren hava på inbjudan från svensk sida representanter för
utländsk tidningspress i större eller mindre grupper avlagt besök i Sverige.
Dessa hava som regel utgjort svar på svenska tidningsmäns besök i utlandet
eller åtföljts av dylika. Kostnaderna för de utländska besöken hava i huvudsak
bestritts av statsmedel, och för ändamålet har under innevarande budgetår
kunnat anlitas reservationsanslaget III C 2 Tillfälliga representationskostnader.
Detta anslag, som för första gången uppförts i riksstaten för budgetåret
1942/43 och där upptagits med ett belopp av 15,000 kronor, är emellertid
icke tillräckligt för täckande av dylika kostnader av större omfattning.
Särskilt kommer det besök, som tidningsmän från Amerikas Förenta Stater avlagt
såsom svar på vissa svenska tidningsmäns resa till detta land under sistlidna
vinter, att medföra kostnader, som ej kunna täckas av anslaget. Att
dessa kunna beräknas stiga till ett särskilt högt belopp, förklaras av att i
överensstämmelse med vad som tillämpades vid det svenska pressbesöket i
Förenta Staterna jämväl utgifterna för de utländska tidningsmännens resor
till och från Sverige komma att bestridas från svensk sida. Inom den närmaste
framtiden väntas därutöver ytterligare dylika besök av utländska tid
-
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 314.
ningsmän komma att äga runi, bl. a. ett besök av en delegation från Storbritannien
såsom svar å vissa svenska journalisters resa till detta land under
nästlidna höst. Jag anser mig under dessa förhållanden böra förorda, att för
bestridande av utgifter för utländska pressbesök av nu ifrågavarande art av
riksdagen å tilläggsstat till riksstaten för löpande budgetår äskas ett särskilt
anslag, vilket i likhet med anslaget till tillfälliga representationskostnader synes
böra vara av reservationsanslags natur. För ändamålet torde böra beräknas
ett belopp av 100,000 kronor.
Jag hemställer sålunda, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Utländska pressbesök å tilläggsstat till riksstaten för
budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av.............................. kronor 100,000.
Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet!
Curt Leijon.
Kungl. Maj.ts proposition nr 314.
13
Bilaga 2.
Egentliga statsutgifter.
Fjärde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över försvarsärendcn, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21
maj 1943.
Nä i’ varande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler under försvarsdepartementets
handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter
å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43. Med förmälan tillika,
att ärendena vore av den natur, alt en närmare redogörelse för deras innebörd
än vad som av det följande framginge icke borde ske till statsrådsprotokollet,
varför ytterligare upplysningar borde få lämnas genom de handlingar, som
bomme att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott, anför chefen för
försvarsdepartementet följande.
C. Försvarskraf terna.
Försvarsstaben.
[1.] 5 a. Täckning av vissa engångsutgifter för försvarsstaben, reserva
tionsanslag.
Å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 respektive
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisade riksdagen särskilda
anslag för täckning av sådana av försvarsberedskapen föranledda kostnader,
som bestritts eller beräknades komma att bestridas under nämnda budgetår
med anlitande av å förskottsstaten för försvarsväsendet under fjärde
huvudtiteln uppförda förskottsanslag och som icke blivit föremål för särskild
framställning till riksdagen. Dessa anslag avsågos för täckning av faktiskt
verkställda utgifter från förskottsstaten till och med den 30 juni 1941. Mot
-
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 314.
svarande täckningsanslag för budgetåret 1941/42 — ett förslagsanslag för
täckning av löpande försvarsutgifter samt vissa reservationsanslag för täckning
av engångsutgifter — beräknades såvitt avsåg anslagen för engångsutgifter
så, att anslagen skulle, bortsett från vissa särskilda förskott för framtida
leveranser, förslå för täckning av samtliga till och med den 30 juni 1942
beslutade, icke reglerade anvisningar å förskottsstatens anslag till engångsutgifter,
oavsett om anvisningen föranlett utgift under budgetåret 1941/42
eller icke. För ifrågavarande ändamål beviljade riksdagen på förslag av Kungl.
Majit i propositionen 1942: 316 (bilaga 2, punkterna 1—3, 6, 8, 11 och 12)
reservationsanslag å tillhopa 754,841,600 kronor.
Den beredskapsstat, som Kungl. Majit den 30 juni 1942 fastställt att lända
till efterrättelse såsom förskottsstat från och med budgetårsskiftet 1942/43,
upptager, bland annat, under fjärde huvudliteln ett förslagsanslag till Försvarskrafterna:
Engångsutgifter å 500,000,000 kronor. Anslaget har redovisats
under följande tre delposter, nämligen
Utgifter i anledning av för riksdagen anmälda beslut
m. m........................................... kronor 175,000,000
Utgifter i anledning av för riksdagen anmälda äskanden
m. m....................................... » 150,000,000
Till Kungl. Majits förfogande ...................... » 175,000,000
Summa kronor 500,000,000.
Genom särskilda av Kungl. Majit till och med den 30 april 1943 meddelade
beslut ha av nämnda anslag till engångsutgifter anvisats tillhopa 170,393,500
kronor. Härtill komma emellertid kostnader för inköp av krigsmateriel, som
skett med stöd av vissa av Kungl. Majit den 6 februari och den 10 juli 1942
till förvaltningsmyndigheterna lämnade bemyndiganden. Dessa kostnader
uppgå, till den del de äro av natur att böra bestridas från förskottsanslag, till
96,513,000 kronor. Medel torde nu böra äskas för täckning av redan verkställda
eller kommande utgifter på grund av nämnda anvisningar eller bemyndiganden
med (170,393,500 + 96,513,000=) 266,906,500 kronor.
Redan före den 1 juli 1942 har Kungl. Majit bemyndigat förvaltningsmyndigheterna
att gå i författning om anskaffande av viss materiel, för vilken
kostnaderna vid bemyndigandenas lämnande beräknades uppgå till avsevärda
belopp. Vid beräknandet av anslaget till engångsutgifter å beredskapsstaten
för budgetåret 1942/43 förutsattes, att dessa kostnader skulle belöpa å nämnda
budgetår. För ändamålet upptogs å staten under delposten Utgifter i anledning
av för riksdagen anmälda beslut m. m. ett belopp av 175,000,000 kronor.
Under innevarande budgetår har från denna anslagspost hittills anvisats
vissa mindre belopp, vilka ingå i förenämnda belopp å 170,393,500 kronor.
Täckning för de kvarstående utgifterna, vilka beräknas till 143,600,000 kronor,
bör beredas redan under innevarande budgetår. Härigenom undvikes en
uppräkning av förskottsstatens anslag för engångsutgifter för budgetåret
1943/44.
Kungl. Maj.ts proposition nr 314
15
Enligt det nu anförda skulle täckning behöva beredas för hittills beslutade,
ännu icke reglerade anvisningar eller bundna utgifter på tillhopa (266,906,500
+ 143,600,000=) 410,506,500 kronor. Emellertid torde, såvitt nu kan bedömas,
av reservationer å de för budgetåret 1941/42 anvisade täckningsanslagen
vissa besparingar kunna disponeras för den nu förestående regleringen. Vidare
torde för täckning kunna tagas i anspråk vissa överskottsmedel, belöpande
å försvarsväsendets verkstadsnämnds och krigsmaterielnämndens rörelser,
ävensom vissa å tidigare leveranser belöpande rabatter, varför det nu
aktuella täckningsbehovet skulle kunna minskas till 386,734,900 kronor.
Å andra sidan torde i enlighet med de vid beräknandet av täckningsanslagen
för budgetåret 1942/43 tillämpade principerna medel jämväl böra beräknas
för täckning av de ytterligare anvisningar som meddelats efter den 30 april
1943 eller beräknas komma att meddelas under återstoden av budgetåret.
För detta ändamål erfordras, såvitt nu kan bedömas, tillhopa 21,936,500
kronor. Inalles skulle sålunda medelsbehovet för täckning av engångsutgifter
uppgå till (386,734,900 + 21,936,500 =) 408,671,400 kronor. Beloppet
synes, liksom skedde för innevarande budgetår, böra anslagsmässigt uppdelas
å följande särskilda anslag vilka för möjliggörande av enhetlig redovisning
givits samma benämning som de för innevarande budgetår anvisade
täckningsanslagen, nämligen:
Försvarsstaben:
Täckning av vissa engångsutgifter för försvarsstaben . . kronor 523,100
Armén:
Täckning av vissa engångsutgifter för anskaffning av
sjukvårdsmateriel m. m......................... » 1,050,300
Täckning av vissa engångsutgifter för tygmateriel m. m. » 321,550,000
Täckning av vissa engångsutgifter för fortifikatoriska
anordningar m. m............................... » 30,400,000
Marinen:
Täckning av vissa engångsutgifter för materielanskaff
ning
m. m..................................... » 45,100,000
Fljgvapnet:
Täckning av vissa engångsutgifter för flygmateriel m. m. » 10,048,000
Summa kronor 408,671,400.
För närmare kännedom rörande grunderna för beräknandet av förenämnda
täckningsanslag torde få hänvisas till en av riksräkenskapsverket med
skrivelse den 30 april 1943 överlämnad promemoria ävensom till en inom
försvarsdepartementet upprättad promemoria, vilka handlingar komma att
tillställas riksdagens vederbörande utskott.
Under förevarande anslagspunkt gör jag hemställan örn täckning av vissa
engångsutgifter för försvarsstaben. För ändamålet torde böra äskas ett reservationsanslag
av 523,100 kronor. Till frågan örn täckning av övriga i det
föregående omnämnda utgifter för engångsanskaffning m. m. återkommer
jag i det följande.
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 314.
Departements•
chef en.
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Täckning av vissa engängsutgifter för försvarsstaben
å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett
reservationsanslag av .................... kronor 523,100.
Armén.
[2.] 17 a. Täckning av vissa engängsutgifter för anskaffning av sjukvårdsmateriel
m. m., reservationsanslag. Under åberopande av vad under
punkten l:o) anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att
till Täckning av vissa engängsutgifter för anskaffning
av sjukvårdsmateriel m. m. å tilläggsstat till riksstaten för
budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av ............................ kronor 1,050,300.
[3.] 49 b. Kostnader för viss tygmateriel, reservationsanslag. I särskilda
skrivelser den 8 juli och den 3 december 1942 har statens reservförrådsnämnd
hemställt om bemyndigande att till vederbörande militära myndigheter
försälja viss i skrivelserna angiven materiel, vilken nämnden enligt
bemyndigande av Kungl. Majit upphandlat. I anslutning härtill har nämnden
framhållit, att ifrågavarande materiel uteslutande avsetts för militära
behov samt att, då nämndens lager vore avsett att vara en allmän reserv och
sålunda icke borde reserveras för vissa speciella ändamål, materielen borde
övertagas av de myndigheter, för vilka den vore avsedd. Från de militära
myndigheternas sida hade emellertid framhållits, att medel saknades för övertagande
av materielen i fråga. Nämnden hade med hänsyn härtill ansett sig
böra underställa frågan Kungl. Majits prövning.
I ärendet ha utlåtanden avgivits av arméförvaltningens civila departement,
marinförvaltningen, flygförvaltningen, statens industrikommission och
riksräkenskap sverket.
Värdet av den materiel, som av reservförrådsnämnden föreslagits skola
övertagas av de militära myndigheterna, uppgår till i runt tal 19,779,000 kronor.
På av statens industrikommission anförda och av riksräkenskapsverket
biträdda skäl torde viss materiel alltjämt böra redovisas av reservförrådsnämnden.
Värdet av denna materiel uppgår till i runt tal 8,433,000 kronor.
Den övriga materielen, representerande ett värde av i runt tal 11,346,000
kronor, torde i enlighet med reservförrådsnämndens förslag böra övertagas av
de militära myndigheterna. Enligt vad handlingarna i ärendet utvisa är materiel
till ett värde av 740,085 kronor 49 öre av den art, att kostnaderna för
densamma böra bestridas från till arméförvaltningens förfogande stående
medel, bland annat för materielanskaffning inom femårsplanens ram. Vidare
Kungl. Majlis proposition nr 314.
17
synes materiel till ett värde av 83,702 kronor 23 öre lämpligen kunna bestridas
med anlitande av å riksstat uppfört anslag, som står till flygförvaltningens
förfogande. För bestridandet av återstående kostnader för materielens övertagande,
(11,346,000 — 740,085: 49 — 83,702: 23 =) i runt tal 10,522,200 kronor,
torde medel böra äskas av riksdagen. Av sistnämnda belopp belöper
i runt tal 8,271,000 kronor å materiel, som avses skola övertagas av arméförvaltningen,
och i runt tal 2,251,200 kronor å materiel, som avses skola övertagas
av marinförvaltningen.
Ifrågavarande kostnader, vilka böra bestridas från särskilda å tilläggsstaten
till riksstaten för budgetåret 1942/43 uppförda anslag, måste till sin natur
vara att betrakta som beredskapskostnader, vilka icke böra belasta den av
1942 års riksdag beräknade kostnadsramen för försvarsväsendets utbyggande
under femårsperioden 1942/47. Emellertid torde vid meddelande av bestämmelser
rörande anslagens disposition Kungl. Maj:t böra föreskriva, att
—i den mån anslagen tagas i anspråk för bestridande av sådana kostnader,
som normalt skola gäldas från för femårsplanens genomförande anvisade medel
— ifrågavarande anslag skola från sistnämnda medel tillgodogöras häremot
svarande belopp.
Under förevarande punkt hemställer jag om medelsanvisning för bestridandet
av kostnaderna för den för armén avsedda materielen. Jag torde senare
få anmäla motsvarande fråga beträffande den för marinen avsedda materielen.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Kostnader för viss tggmateriel å tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av .................................. kronor 8,271,000.
[4.] 49 c. Täckning av vissa engångsutgifter för tygmateriel m. m., re
servationsanslag.
Under åberopande av vad under punkten l:o) anförts får
jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Täckning av vissa engångsutgifter för tygmateriel
m. m. å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa
ett reservationsanslag av ........ kronor 321,550,000.
[5.] 50 b. Täckning av vissa engångsutgifter för fortifikatoriska anord
ningar
m m., reservationsanslag. Under hänvisning till vad under punkten
l:o) anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Täckning av vissa engångsutgifter för fortifikatoriska
anordningar m. m. å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1942/43 anvisa ett reservationsan
-
slag av ............................. kronor 30,400,000.
Bihang till riksdagens protokoll 19i3. 1 sami. Nr 314. 2
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 314.
Marinen.
Departementschefen.
[6.] 89 b. Kostnader för viss materielanskaffning, reservationsanslag.
Under åberopande av vad jag ovan under punkten 3:o) anfört får jag hemställa,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Kostnader för viss materielanskaffning å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av ............................ kronor 2,251,200.
[7.] 89 c. Anskaffning av viss teknisk materiel, reservationsanslag. I
skrivelse den 5 maj 1943 har marinförvaltningen gjort framställning om anvisande
av ett belopp av 1,030,000 kronor för anskaffning av viss i skrivelsen
närmare angiven teknisk materiel. Ämbetsverket har därvid framhållit, att
materiel av ifrågavarande slag icke förelåg i utexperimenterat skick vid uppgörandet
av beräkningarna rörande kostnaderna för försvarsväsendets fortsatta
utbyggnad och organisation under femårsperioden 1942/47, varför medel
icke beräknats för materielens anskaffande. Då anskaffningen vore av avgörande
betydelse för marinens försvarsberedskap, hemställde marinförvaltningen,
som i ärendet samrått med marinchefen, att medel måtte ställas till
förfogande från förskottsanslag.
Chefen för försvarsstaben, som yttrat sig på uppdrag av överbefälhavaren,
har funnit det vara av synnerlig vikt att ifrågavarande anskaffning kommer
till stånd.
Den materiel, varom här är fråga, har nyligen utexperimenterats inom
landet och synes kunna bli ett mycket värdefullt tillskott till marinens utrustning.
Jag förordar därför, att de äskade medlen ställas till förfogande.
Då det ännu är i viss mån tveksamt om materielen kan anses vara av den
definitiva karaktär, att den bör införlivas med marinens fredsutrustning,
anser jag mig för närvarande icke böra taga ställning till frågan, huruvida
kostnaderna för densamma böra inräknas inom den för marinens del av 1942
års riksdag för femårsperioden 1942/47 angivna kostnadsramen.
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen
att till Anskaffning av viss teknisk materiel å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av ............................ kronor 1,030,000.
[8.] 89 d. Täckning av vissa engångsutgifter för materielanskaffning
m. m., reservationsanslag. Under åberopande av vad jag under punkten Ilo)
anfört får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Täckning av vissa engångsutgifter för materielanskaffning
m. m. å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1942/43 anvisa ett reservationsanslag av .. kronor 45,100,000.
19
Kungl. Maj.ts proposition nr 314.
Flygvapnet.
[9.] 127. Täckning av vissa engångsutgifter för flygmateriel m. m., re
servationsanslag.
Under åberopande av vad under punkten l:o) anförts får
jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Täckning av vissa engångsutgifter för flygmateriel
m. m. å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa
ett reservationsanslag av .......... kronor 10,048,000.
D. Vissa till försvarsväsendet hörande institutioner.
[10.] 14 a. Forskningsverksamhet inom sprängämnesområdet, reserva
tionsanslag.
I skrivelse den 20 februari 1943 har försvarsväsendets verkstadsnämnd
gjort framställning örn medel för viss forskningsverksamhet inom
sprängämnesområdet. Verksamheten borde enligt nämndens förmenande förläggas
till försvarsväsendets kemiska anstalt; vissa experiment borde dock
utläggas på privatindustrien. För forskningarna erfordrades vissa mindre nyanläggningar
vid kemiska anstalten, av vilka en del kunde, sedan de nu
aktuella forskningsuppgifterna fullbordats, i framtiden utnyttjas för annan
forskning på det sprängämnestekniska området. Engångskostnaderna för
dessa anläggningar ävensom för erforderlig utrustning har verkstadsnämnden
beräknat till 140,700 kronor. Löpande utgifter för verksamheten vid
kemiska anstalten, såsom personalkostnader, kostnader för arbeten och materialier
samt andra omkostnader m. m., beräknade verkstadsnämndén för
innevarande budgetår till 56,900 kronor och för budgetåret 1943/44 till
120,000 kronor. Verkstadsnämndén har hemställt, att nämnda belopp måtte
anvisas för de därmed avsedda ändamålen.
Vidare har statens krigsmaterielnåmnd i skrivelse den 20 februari 1943
hemställt, att 30,000 kronor måtte ställas till nämndens förfogande för bestridandet
av de på innevarande budgetår belöpande kostnaderna för de experiment,
som enligt vad verkstadsnämndén anfört borde utföras vid privata
industriföretag.
I utlåtande den 18 mars 1943 har försvarets forskningsnämnd tillstyrkt bifall
till nämnda förslag.
Den forskningsverksamhet som avses med förevarande framställning är av Departement»- stor betydelse för försvaret. Jag vill därför tillstyrka, att de medel, som er- chelenfordras
för verksamhetens bedrivande, äskas av riksdagen. Mot krigsmateriel-
och verkstadsnämndernas beräkningar av dessa kostnader, slutande å
tillhopa (140,700 + 56,900 + 30,000 =) 227,600 kronor för innevarande
budgetår, har jag icke funnit anledning till erinran. Anslaget torde böra uppföras
med ett till 228,000 kronor avrundat belopp. Till en del belöpa dessa
kostnader på byggnads- och andra anläggningsarbeten. Med hänsyn till
riskerna för anläggningarnas förstörelse genom explosioner eller brand torde
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 314.
jämväl dessa anläggningskostnader böra bestridas av medel under driftbudgeten.
Kostnaderna, vilka i stort sett äro betingade av rådande beredskapsförhållanden,
torde icke böra belasta den för försvarsväsendets utbyggande
under femårsperioden 1942/47 beräknade kostnadsramen.
Jag återkommer i annat sammanhang till frågan om anvisande av fortsatt
anslag för ifrågavarande ändamål och hemställer nu, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att till Forskningsverksamhet inom sprängämnesomrddet
å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett
reservationsanslag av ....................kronor 228,000.
E. Diverse.
[11.] a. Täckning av vissa löpande försvarsutgifter, förslagsanslag. För
täckning av å förskottsstat redovisade löpande utgifter anvisades å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett förslagsanslag av 750,000,000
kronor samt å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 ett förslagsanslag
av 825,000,000 kronor. De slutliga belastningarna å dessa anslag
uppgingo till 820,000,000 kronor för vartdera budgetåret.
I propositionen 1943:3 uppskattades det erforderliga medelsbehovet för
täckning av löpande förskottsutgifter — inklusive utgifter för krigsfamiljebidrag
— till 990,000,000 kronor.
Enligt en av riksräkenskapsverket med skrivelse den 30 april 1943 överlämnad
promemoria angående approximativ beräkning av utfallet av fjärde
huvudtiteln för budgetåret 1942/43 uppskattas numera de löpande utgifterna
för försvarsberedskapen till omkring 950,000,000 kronor. Jag vill förorda, att
ett förslagsanslag å detta belopp äskas för täckning av de från förskottsstaten
ianspråktagna medlen. Anslaget synes böra disponeras och redovisas
enligt samma regler som tillämpats beträffande motsvarande anslag för budgetåren
1940/41 och 1941/42.
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Täckning av vissa löpande försvarsutgifter å tillläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett för~
slagsanslag av ...................... kronor 950,000,000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
C. F. von Horn.
Kungl. Maj:ts proposition nr 314.
21
Bilaga 3.
Egentliga statsutgifter.
Femte huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över socialårenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21 maj
1943.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anmäler härefter under
socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter
å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 samt anför därvid
följande.
B. Sociala verk och inrättningar.
[1.] 16 a. Kostnader för överflyttning av arbetskraft, reservationsanslag.
Vid anmälan av finansplanen i statsverkspropositionen för nästa budgetår anförde
chefen för finansdepartementet, att de regleringsåtgärder på arbetsmarknaden,
vilkas främsta syfte vore att tillgodose behovet av arbetskraft
vid skogsavverkningarna och i jordbruket, borde hållas skilda från utgifterna
för arbetslöshetsändamål och i motsats till dessa redovisas å förskottsstaten
för försvarsväsendet. För bestridande av utgifterna för berörda regleringsåtgärder
under innevarande budgetår föreslog Kungl. Maj:t riksdagen i proposition
den 4 januari 1943, nr 3, angående fortsatt giltighet för förskottsstaten
för försvarsväsendet, bland annat, att förklara, att den av Kungl. Majit
den 30 juni 1942 med stöd av riksdagens beslut angående beredskapsstat för
försvarsväsendet för budgetåret 1942/43 fastställda förskottsstaten skulle äga
fortsatt giltighet med den ändringen, att under driftbudgeten, femte huvudtiteln,
skulle upptagas ett nytt anslag till Åtgärder för reglering av arbetsmarknaden
av 40,000,000 kronor. Sedan riksdagen i skrivelse den 3 mars 1943,
nr 45, förklarat, att berörda förskottsstat skulle tills vidare äga fortsatt giltighet,
anmälde riksdagen i skrivelse den 10 i samma månad, nr 55, att riksdagen
medgivit, att å förskottsstaten för försvarsväsendet för budgetåret 1942/
22
Kungl. May.ts proposition nr 314.
43 finge å driftbudgeten under femte huvudtiteln upptagas ett nytt anslag
till Åtgärder för reglering av arbetsmarknaden av 40,000,000 kronor.
Genom beslut den 12 mars och den 21 april 1943 har Kungl. Majit ställt
hela förenämnda belopp av 40,000,000 kronor till statens arbetsmarknadskommissions
förfogande för bestridande av kostnader för arbetsmarknadsreglerande
åtgärder. För möjliggörande av överblick över användningen av
ifrågavarande anslag har jag föreskrivit, att utgifterna från anslaget skola i
statens arbetsmarknadskommissions räkenskaper bokföras specificerade å de
särskilda undertitlar, som angivas i följande sammanställning, vilken jämväl
utvisar storleken av de utgifter, som enligt från arbetsmarknadskommissionen
erhållna uppgifter beräknas komma att för innevarande budgetår belöpa
på de särskilda ändamålen:
Ändamål Belopp
a) uttagning med tjänsteplikt av 1943 års värnpliktsklass kronor 10,000,000
b) anskaffning av kojor och kojinventarier för den i
skogsarbete sysselsatta ovana arbetskraften ........ » 8,100,000
c) förflyttningsbidrag, familjetillägg m. m. till arbetare,
som under krisen överflyttats till skogsarbete ...... » 16.000,000
d) riksarbetslag .................................. » 3,700,000
e) arbetsblock och jordbruksläger................... » 800,000
f) resebidrag till arbetssökande...................... » 1,200,000
g) diverse andra utgifter............................ » 200,000
Summa kronor 40,000,000.
Som synes beräknas hela berörda å förskottsstaten för försvarsväsendet för
budgetåret 1942/43 upptagna anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering
av 40,000,000 kronor komma att förbrukas. För reglering av anslaget
bör därför å tilläggsstat till riksstaten för sagda budgetår anvisas ett reservationsanslag
å nämnda belopp. Täckningsanslaget torde för undvikande av
förväxling med det för arbetslöshetsbekämpande åtgärder å riksstaten för
innevarande budgetår upptagna anslaget till Åtgärder för arbetsmarknadens
reglering m. m. böra erhålla en benämning, som klart anger för vilka ändamål
anslaget är avsett, och förslagsvis benämnas Kostnader för överflyttning
av arbetskraft.
Enligt förutnämnda av chefen för finansdepartementet angivna principer
för redovisning av utgifterna för tillgodoseende av behovet av arbetskraft vid
skogsavverkningarna och i jordbruket torde jämväl för nästa budgetår här
avsedda utgifter böra bestridas från anslag under förskottsstaten, varom förslag
torde komma att underställas riksdagen i samband med avlåtande av
proposition angående beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret
1943/44. Här hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Kostnader för överflyttning av arbetskraft å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av........................kronor 40,000,000.
Kungl. Maj.ts proposition nr 314.
23
[2.] 22 a. Åtgärder för förhindrande av prisförhöjning å tegel, reserva
tionsanslag.
I skrivelse den 2 november 1942 anförde statens byggnadslånebyrå
— under framhållande att enligt byråns uppfattning om läget på arbetsmarknaden
det vore nödvändigt, att så stor del som möjligt av sådan bostadsbyggnadsverksamhet,
som kunde betecknas såsom angelägen, komme
till utförande under vinterhalvåret — att för vinterhalvåret 1942—1943 planerats
och delvis redan påbörjats bostadsbyggnadsverksamhet av sådan omfattning,
att den icke skulle kunna försörjas med tegel i tillräcklig mängd,
därest icke särskilda åtgärder vidtoges för att under ifrågavarande tid hålla
tegeltillverkningen i gång. Byrån framhöll vidare, att dessa åtgärder vöre
förenade med särskilda kostnader, för vilka av statens priskontrollnämnd
fastställda tegelpris icke torde giva täckning, samt att det mest ändamålsenliga
sättet att undvika en icke önskvärd prisförhöjning på tegel vöre, att de
tegelbruk, som dreve vintertillverkning och därför hade att bära högre kostnader,
i särskild ordning gottgjordes för extrakostnaden. Med anledning avvad
sålunda anförts hemställde byggnadslånebyrån, sedan förhandlingar i
ämnet förts mellan industrikommissionens byggnadsavdelning och Sveriges
tegelindustriförening, att ett belopp av högst 125,000 kronor måtte ställas
till förfogande för gäldande av ifrågavarande extrakostnad. Beloppet beräknades
förslå till täckande av de ökade kostnaderna för vintertillverkning av
omkring 12.4 miljoner stycken tegel.
Genom beslut den 13 november 1942 ställde Kungl. Maj:t till statens byggnadslånebyrås
förfogande ett belopp av högst 125,000 kronor att av byggnadslånebyrån
i samråd med priskontrollnämnden användas för ifrågavarande
ändamål, varvid föreskrevs att beloppet skulle utgå från det å förskottsstat
för försvarsväsendet för budgetåret 1942/43 under elfte huvudtiteln uppförda
anslaget till allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande åtgärder.
På grundval av förenämnda förhandlingar mellan industrikommissionens
byggnadsavdelning och Sveriges tegelindustriförening hava vissa tegelbruk
upprätthållit driften under vinterhalvåret 1942—-1943, varigenom möjliggjorts
tillverkning av den kvantitet tegel, som byggnadslånebyrån ansett erforderlig.
Från byggnadslånebyrån har uppgivits, att slutligt beslut ännu ej fattats om
fördelning av det till förfogande ställda beloppet men att sannolikt hela beloppet,
125,000 kronor, komme att tagas i anspråk. För reglering av ifrågavarande
kostnader bör å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43
upptagas ett reservationsanslag å sagda belopp. Anslaget synes böra benämnas
Åtgärder för förhindrande av prisförhöjning å tegel.
Med stöd av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till Åtgärder för förhindrande av prisförhöjning d tegel
å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett
reservationsanslag av .................. kronor 125,000.
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 314.
[3.] 32 a. Yrkesinspektionen: Avlöningar m. m. till viss personal för in
spektion
inom skogsbruket, förslagsanslag. Efter framställning av skogs- och
flottledsinspektören hemställde riksförsäkringsanstalten i skrivelse den 10
november 1942 om förstärkning av den skogliga yrkesinspektionens personal.
Framställningen motiverades med de avsevärt ökade olycksfallsrisker
och den därmed inträdda stegringen i olyckslallsfrekvensen vid vedhuggning,
som inträtt till följd av att skogsbruket under den senaste tiden tillförts ett
stort tillskott av vid skogsavverkning ovan arbetskraft. Genom beslut den 11
december 1942 förordnade Kungl. Maj:t, att bos skogs- och flottledsinspektören
skulle tills vidare till och med den 30 april 1943 vara anställd en ickeordinarie
assistent med ett arvode av 700 kronor för månad. Sedermera har
Kungl. Majit genom beslut den 30 april 1943 meddelat förlängt förordnande
för ifrågavarande befattningshavare till och med den 30 juni 1943, ävensom
förordnat ytterligare en assistent hos skogs- och flottledsinspektören för tiden
1 maj—30 juni 1943 mot ett arvode av 500 kronor för månad. I berörda
beslut har Kungl. Majit föreskrivit, att ifrågavarande befattningshavare tillkommande
arvoden och övriga ersättningar skola utgå från det å förskottsstaten
för försvarsväsendet för budgetåret 1942/43 under sjunde huvudtiteln
till allmänna utgifter för försvarsberedskap uppförda anslaget till förstärkning
av den civila administrationen m. m.
Enligt från riksförsäkringsanstalten under hand erhållen uppgift torde utgifterna
under löpande budgetår för arvoden och övriga ersättningar till ifrågavarande
befattningshavare komma att uppgå till omkring 10,000 kronor.
För reglering av dessa kostnader bör å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1942/43 upptagas ett anslag å sagda belopp. Anslaget, som bör vara av
förslagsanslags natur, synes böra benämnas Yrkesinspektionen: Avlöningar
m. m. till viss personal för inspektion inom skogsbruket.
Med stöd av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen
att till Yrkesinspektionen: Avlöningar m. m. till viss personal
för inspektion inom skogsbruket å tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag
av .......................... kronor 10,000.
C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.
[4.] 3 a. Medicinalstyrelsen: Ivrigssjukvård å civila sjukhus, förslagsan
slag.
De kostnader för vård å sjukhus, som föranledas av bestämmelserna
i lagen den 22 juni 1939 (nr 310) om sjukhusvård vid krig eller krigsfara,
skola bestridas på sätt som stadgas i 9 § nämnda lag i dess lydelse enligt
lagen den 20 juni 1941 (nr 563). I 9 § första stycket nämnda lag regleras kostnadsfrågan
såvitt avser militära sjukhus. Enligt 9 § andra stycket samma
lag skola kostnaderna för civila sjukhus, som upprättas i anledning av krig
Kungl. Maj.ts proposition nr 314.
25
eller krigsfara, helt bestridas av statsmedel, i den mån särskilda medel icke
stå till förfogande. I 9 § tredje stycket samma lag föreskrives, att i fråga örn
civila sjukhus i övrigt samma regel skall gälla beträffande kostnaderna för
vård av krigsskadade och övriga extra kostnader, som föranledas av bestämmelserna
i lagen; dock att under tid, då krig icke räder, kostnader för vård av
krigsskadade skola ersättas av statsmedel enligt grunder, som fastställas av
Kungl. Majit, övriga kostnader för sådana sjukhus skola enligt samma stycke
bestridas i den ordning, som tillämpas i fredstid. Enligt 10 § samma lag
i dess lydelse enligt lagen den 20 juni 1941 (nr 563) skall ansökan om ersättning
för sådana kostnader för vård å civila sjukhus, vilka jämlikt 9 §
skola gäldas av statsmedel, insändas till medicinalstyrelsen, som äger utbetala
förskott å sådan ersättning enligt de närmare föreskrifter, som meddelas av
Kungl. Majit. Finnes anspråk å slutlig ersättning böra godkännas, skall medicinalstyrelsen
tillställa den ersättningsberättigade honom tillkommande belopp.
Varder anspråket icke godkänt, skola handlingarna överlämnas till riksvärderingsnämnden,
som har att avgöra ärendet enligt de grunder och i den
ordning, som äro stadgade beträffande rekvisition för krigsmaktens behov.
Genom beslut den 26 september 1941 har Kungl. Majit föreskrivit, att ersättning
för sådana kostnader för vård å civila sjukhus, vilka jämlikt 9 §
lagen om sjukhusvård vid krig eller krigsfara skola gäldas av statsmedel,
skall, räknat från och med den 1 juli 1941 och tills vidare, i medicinalstyrelsens
räkenskaper avföras å det å förskottsstaten för försvarsväsendet m. m.
för budgetåret 1941/42 under fjärde huvudtiteln uppförda förskottsanslaget
övriga utgifter (Gb) och därvid bokföras å särskild undertitel för »Krigssjukhusvård».
Genom beslut den 30 juni 1942 förklarade Kungl. Majit, att i fall där beslut
meddelats om disposition för visst ändamål av medel från förskottsanslag
å förskottsstaten för försvarsväsendet m. m. för budgetåren 1939/40,
1940/41 eller 1941/42 och särskilda medel för reglering av denna disposition
ej å tilläggsstal till riksstaterna för nämnda budgetår anvisats å obetecknat
anslag eller reservationsanslag, disposilionsbeslutet skulle, i den mån under
budgetåret 1942/43 ytterligare anslagsmedel erfordrades för ändamålets tillgodoseende,
avse motsvarande förskottsanslag å den från och med den 1 juli
1942 gällande förskottsstaten, dock endast för såvitt icke särskilda anslagsmedel
för ändamålet anvisats å riksstaten.
Enligt från medicinalstyrelsen under hand erhållen uppgift torde statens
kostnader under budgetåret 1942/43 för vård å civila sjukhus av krigsskadade
— varmed bl. a. förstås sådana sjuka och sårade, vilkas sjukdom eller skada
föranletts av eller inträffat under tjänstgöring vid krigsmakten eller luftskyddet
— kunna uppskattas till i runt tal 3,500,000 kronor. För reglering av dessa
kostnader böra medel äskas å tilläggsstat till riksstaten för nämnda budgetår.
Ett förslagsanslag å nämnda belopp bör därför anvisas under femte
huvudtiteln, lämpligen under rubriken Krigssjukvård å civila sjukhus. Under
nästa budgetår torde hithörande utgifter tills vidare få utgå av vederbörligt
förskottsanslag.
26 Kungl. Maj:ts proposition nr 314.
På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen
att till Medicinalstyrelsen: Krigssjukvård å civila sjukhus
å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett
förslagsanslag av ...................... kronor 3,500,000.
E. Polisväsendet.
[5.] 16 a. Anordnande av viss polisbevakning m. m., förslagsanslag. Det
sedan hösten 1938 skärpta tidsläget har i alltmer ökad omfattning påkallat
säkerhetsåtgärder av skilda slag inom landet, såsom bevakning av hamnar,
flygplatser och upplag av explosiva varor, vidtagande av avspärrningsanordningar
kring sådana bevakningsföremål o. s. v. Kostnaderna härför, vilka
uppgått till mycket betydande belopp, hava intill utgången av budgetåret
1941/42 gäldats från förslagsanslaget till anordnande av polisbevakning i annan
än den i lagen om polisväsendet i riket stadgade ordning m. m. Genom
särskilda beslut har Kungl. Majit förordnat, att ifrågavarande kostnader
skola under innevarande budgetår bestridas från det å förskottsstaten för
försvarsväsendet för detta budgetår under sjunde huvudtiteln anvisade anslaget
till förstärkning av den civila administrationen m. m.
Kostnaderna för berörda ändamål för budgetåret 1942/43 beräknas approximativt
till 8,600,000 kronor. Jag vill förorda, att för täckning av dessa
kostnader ett förslagsanslag av 8,600,000 kronor äskas å tilläggsstat för innevarande
budgetår. Anslaget bör benämnas Anordnande av viss polisbevakning
m. m. Kostnader av ifrågavarande slag torde under nästa budgetår få
bestridas från vederbörligt förskottsanslag.
Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen
att till Anordnande av viss polisbevakning m. m. å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag
av ............................ kronor 8,600,000.
F. Civila luftskyddet.
[6.] 5 c. Civilt luftskydd: Viss motorfordonsberedskap m. m. Efter där
om
av Kungl. Majit i proposition 1942: 316 (bilaga 3, punkten 3) framlagt
förslag anvisade riksdagen (skrivelse nr 384, punkten 3) till Civilt luftskydd:
Viss motorfordonsberedskap m. m. ett anslag av 355,600 kronor. Anslaget
avsåg täckning av de utgifter, som beräknades komma att bestridas från det
å förskottsstat för försvarsväsendet under sjunde huvudtiteln anvisade anslaget
till engångsanskaffning av materiel för civilbefolkningens skydd m. m.
i anledning av Kungl. Majits beslut deu 11 juni 1941 angående anvisande av
medel till luftskyddsinspektionen för inlösen från byggnadsfirman Harry
Kungl. Maj:ts proposition nr 314.
27
Holmdahl i Malmö av skyddsrumsdörrar och den 6 mars 1942 angående
beredskapen i fråga om avregistrerade motorfordon för luftskyddets behov.
Belastningen å ifrågavarande anslag utgjorde enligt budgetredovisningen
för budgetåret 1941/42 98,238 kronor.
Enligt upplysning av luftskyddsinspektionen kommer summan av de kostnader,
som under den förflutna delen av innevarande budgetår föranletts och
under återstoden av budgetåret beräknas bliva föranledda av nämnda den
6 mars 1942 meddelade beslut, att uppgå till 60,000 kronor. För reglering
av dessa kostnader bör å tilläggsstat för innevarande budgetår under rubriken
Civilt luftskydd: Viss motorfordonsberedskap m. m. upptagas ett anslag
av 60,000 kronor.
Med stöd av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen,
att till Civilt luftskydd: Viss motorfordonsberedskap m. m.
å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett
anslag av................................kronor 60,000.
[7.] 12 a. Civilt luftskydd: Avlöning till viss personal tillhörande det all
männa
luftskyddet m. m., förslagsanslag. Sedan Kungl. Majit den 31 maj
1940 utfärdat förordning (nr 432) om grunderna för avlöning av viss personal
tillhörande det allmänna luftskyddet, föreskrev Kungl. Majit genom
särskilt beslut samma dag, att den enligt förordningen utgående avlöningen
skulle tillhandahållas luftskyddspersonalen genom vederbörande länsstyrelsers
försorg samt att statskontoret skulle hava att från det å förskottsstaten
för försvarsväsendet m. m. för budgetåret 1939/40 under sjunde huvudtiteln
uppförda förskottsanslaget till förstärkning av den civila administrationen
m. m. till länsstyrelserna utbetala de belopp, som erfordrades i anledning av
beslutet.
Den 28 juni 1940 förordnade Kungl. Majit angående grunderna för ersättning
till de i 26 § luftskyddskungörelsen den 13 april 1940 (nr 239) omförmälda
besiktningsmännen samt anbefallde därvid tillika statskontoret att till
vederbörande besiktningsman utbetala förekommande ersättningsbelopp från
förenämnda å förskottsstaten för försvarsväsendet m. m. för budgetåret 1940/
41 uppförda förskottsanslag. Beträffande ersättning till vissa sådana besiktningsmän
meddelade Kungl. Majit den 31 december 1942 särskilt beslut och
förordnade, att ersättningen skulle utbetalas från motsvarande förskottsanslag
för budgetåret 1942/43.
Vidare föreskrev Kungl. Majit den 23 augusti 1940, att jämväl ersättning
enligt 5 § lagen örn förfoganderätt för luftskyddets behov skulle, räknat från
och med den 1 juli 1940 tills vidare, gäldas från nämnda förskottsanslag
för budgetåret 1940/41.
Genom beslut den 30 juni 1942 förklarade Kungl. Majit, att i fall där beslut
meddelats örn disposition för visst ändamål av medel från förskottsanslag
å förskottsstaterna för försvarsväsendet för budgetåren 1939/40, 1940/
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 314.
41 eller 1941/42 och särskilda medel för reglering av denna disposition e,i
å tilläggsstat till riksstaterna för nämnda budgetår anvisats å obetecknat anslag
eller reservationsanslag, dispositionsbeslutet skulle, i den mån under
budgetåret 1942/43 ytterligare anslagsmedel erfordrades för ändamålets tillgodoseende,
avse motsvarande förskottsanslag å den från och med den 1 juli
1942 gällande förskottsstaten, dock endast för såvitt icke särskilda anslagsmedel
för ändamålet sedermera anvisats å riksstaten.
Statens kostnader för de nu berörda ändamålen för budgetåret 1942/43
kunna för närvarande endast approximativt beräknas. För reglering av dessa
kostnader bör emellertid ett anslag upptagas å tilläggsstat för samma budgetår.
Anslaget, som bör vara av förslagsanslags natur, synes böra upptagas till
830,000 kronor och benämnas Civilt luftskydd: Avlöning till viss personal
tillhörande det allmänna luftskyddet m. m. För nästa budgetår åter bör något
anslag å riksstaten icke nu äskas, utan torde uppkommande kostnader
tills vidare få utgå av vederbörligt förskottsanslag.
Med stöd av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen
att till Civilt luftskydd: Avlöning till viss personal tillhörande
det allmänna luftskyddet m. m. å tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag
av ..........................kronor 830,000.
[8.] 16 a. Anskaffande av utrustning till luftskyddshärbärgen och rör
liga
utspisningscnheter m. m., reservationsanslag. Såsom i propositionen den
7 maj 1943 (nr 254) angående anslag till det civila luftskyddet för budgetåret
1943/44 under rubriken Anskaffande av utrustning till luftskyddshärbärgen
och rörliga utspisningsenheter m. m. förmäles, ställde Kungl. Majit genom
beslut den 31 juli 1942 till statens utrymningskommissions förfogande ett belopp
av högst 1,500,000 kronor för anskaffande av utrustning till luftskyddshärbärgen
och rörliga utspisningsenheter. Samtidigt anbefallde Kungl. Majit
statskontoret att till kommissionen utbetala högst förenämnda belopp från det
å förskottsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1942/43 under sjunde huvudtiteln
till allmänna utgifter för försvarsberedskap anvisade anslaget till
engångsanskaffning av materiel för civilbefolkningens skydd m. m. Genom
beslut den 26 mars 1943 bemyndigade Kungl. Majit kommissionen att av
nämnda belopp under återstoden av budgetåret 1942/43 använda högst 30,000
kronor till bestridande i erforderlig utsträckning av kostnader för utbildning
och övning av socialtjänst- och utrymningspersonal.
Under angiven rubrik i nämnda proposition lämnas en redogörelse för den
avsedda dispositionen av förevarande belopp å högst 1,500,000 kronor, till
vilken redogörelse jag torde få hänvisa. Enligt den därvid gjorda sammanställningen
rörande dispositionen kommer ett belopp av 1,484,500 kronor eller
praktiskt taget hela det anvisade beloppet att tagas i anspråk för nu ifrågavarande
ändamål.
Kungl. Majlis proposition nr 31
29
Till täckande av dessa kostnader bör, även om en del av kostnaderna sannolikt
icke komma att bestridas förrän under nästa budgetår, å tilläggsstat
för innevarande budgetår äskas ett anslag av 1,500,000 kronor. Anslaget bör
vara av reservationsanslags natur och benämnas Anskaffande av utrustning
till luftskyddshärbärgen och rörliga utspisningsenheter m. m.
Med stöd av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till Anskaffande av utrustning till luftskyddshärbärgen
och rörliga utspisningsenheter m. m. å tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av ...................... kronor 1,500,000.
G. Diverse.
[9.] 7 a. Vissa kostnader för utlänningsförläggningar m. m., förslagsan
slag.
Av det stora antal personer av utländsk nationalitet, som i anledning av
rådande förhållanden tagit sin tillflykt till Sverige, har det av olika anledningar
befunnits nödvändigt att för längre eller kortare tid omhändertaga ett
mindre antal på vissa särskilt iordningställda förläggningar. För bestridande
av kostnaderna härför har Kungl. Maj:t genom olika beslut under budgetåret
1942/43 ställt sammanlagt 819,600 kronor till socialstyrelsens förfogande
från anslag å förskottsstaten för försvarsväsendet. Av sagda belopp avse
327.600 kronor kostnader för iordningställande av förläggningarna samt dessas
förseende med erforderlig utrustning under det att återstående delen av beloppet,
492,000 kronor, hänför sig till löpande utgifter för förläggningarna
ävensom för bestridande av kostnaderna för en inom socialstyrelsen inrättad
särskild avdelning för handläggning av ärenden rörande utlänningsförläggningarna
och de där intagna. Av de anvisade medlen skola enligt Kungl. Maj:ts
beslut tillhopa 795,000 kronor utgå från det å förskottsstaten under sjunde huvudtiteln
till allmänna utgifter för försvarsberedskap uppförda anslaget till
förstärkning av den civila administrationen m. m., medan medlen i övrigt,
24.600 kronor, skola bestridas från det under samma huvudtitel uppförda
förskottsanslaget till engångsanskaffning av materiel för civilbefolkningens
skydd m. m.
Enligt från socialstyrelsen under hand erhållen uppgift torde förutnämnda
för utrustning m. m. av utlänningsförläggningar anvisade belopp i stort sett
komma att förbrukas under innevarande budgetår. För bestridande av de löpande
utgifterna för utlänningsförläggningarna räknar styrelsen med att de
hittills anvisade medlen komma att visa sig tillräckliga för innevarande budgetår,
såvida nu ej förutsebara omständigheter inträffa. Till täckande av de från
de båda förskottsanslagen för ifrågavarande ändamål anvisade beloppen bör
ett anslag upptagas å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43. Anslaget,
som — för den händelse redan anvisade medel för utlänningsförläggningar
skulle visa sig otillräckliga — bör vara av förslagsanslags natur, torde böra
30
Kungl. May.ts proposition nr 314.
upptagas till i avrundat tal 800,000 kronor samt benämnas Vissa kostnader
för utlänningsförläggningar m. m. Under nästa budgetår för ändamålet uppkommande
kostnader torde jämväl få utgå av vederbörligt förskottsanslag.
Med stöd av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen
att till Vissa kostnader för utlänningsförläggningar m. m.
å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett
förslagsanslag av........................kronor 800,000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet!
N. O. Aurelius.
Kungl. Maj.ts proposition nr 314.
31
Bilaga 4.
Egentliga statsutgifter.
Nionde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21
maj 1943.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anmäler
härefter under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärende
angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1942/43 och anför därvid följande.
G. Lanthushållning i allmänhet.
[1.] 32 a. Prlsclcaring för fodermedel m. m., reservationsanslag. Den 27
september 1940 förordnade Kungl. Majit, att inom statens livsmedelskommission
skulle inrättas en särskild clearingkassa för reglering enligt Kungl.
Maj:ts bestämmande av marknadspriserna inom landet å förnödenheter för
jordbrukets behov, samt meddelade i anslutning härtill föreskrifter rörande
kassans verksamhet. Statskontoret anbefalldes samtidigt att från det å förskottsstat
för försvarsväsendet m. m. för budgetåret 1940/41 under elfte huvudtiteln
uppförda förskottsanslaget till Allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande
åtgärder, på rekvisition av livsmedelskommissionen, insätta
sammanlagt högst 3,000,000 kronor å clearingkassans checkräkning i riksbanken.
Genom beslut den 30 december 1940 föreskrev härefter Kungl. Majit, att
av det å tilläggsstat I för budgetåret 1940/41 under elfie huvudtiteln anvisade
reservationsanslaget till Reglering av priserna å vissa jordbruksförnödenheter
ett belopp av sammanlagt 3,000,000 kronor finge användas dels för täckning
av eventuella utgifter från omförmälda förskottsanslag i anledning av beslutet
den 27 september 1940, dels ock för insättning, på rekvisition av livsme
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
3-2
Kungl. Maj.ts proposition nr 314.
Departements
chefen.
delskommissionen, å clearingkassans checkräkning i riksbanken. Kommissionen
bemyndigades i samband härmed att använda de insatta medlen för
reglering av marknadspriserna på kraftfoder och konstgödselmedel i enlighet
med föreskrifter i beslutet den 27 september 1940.
Vid 1941 års riksdag (prop. nr 278; r. skr. nr 411) anvisades för budgetåret
1941/42 under nionde huvudtiteln till Prisclearing för fodermedel m. m. ett
reservationsanslag av 20,000,000 kronor, till vilket anslag sedermera överfördes
utgående reservation å det förut omförmälda för budgetåret 1940/41 under
elfte huvudtiteln anvisade anslaget. Genom beslut den 12 december 1941
och den 19 juni 1942 föreskrev Kungl. Majit, att clearingkassan skulle från
anslaget till Prisclearing för fodermedel m. m. tillföras tillhopa 5,000,000
kronor att användas till de utbetalningar från clearingkassan, som betingades
av vissa av livsmedelskommissionen gjorda prissättningar å konstgödselmedel.
Återstoden av sistnämnda anslag har jämlikt beslut av Kungl. Majit tagits
i anspråk för täckande av vissa kostnader i samband med svenska spannmålsaktiebolagets
och foderintressentföreningens u. p. a. verksamhet med avseende
å handeln med fodermedel.
I enlighet med beslut av 1942 års riksdag (prop. nr 356; r. skr. nr 457) upptager
den för budgetåret 1942/43 fastställda förskottsstaten för försvarsväsendet
under nionde huvudtiteln ett förskottsanslag å 80,000,000 kronor till Prisclearing
för fodermedel m. m. Å detta anslag, vilket den 30 juni 1942 ställdes
till statskontorets förfogande att av statskontoret disponeras i enlighet
med Kungl. Majits särskilda beslut, har avsetts skola bestridas de utgifter för
vilka det å riksstaten för budgetåret 1941/42 under samma rubrik uppförda
anslaget anvisats samt vidare de utgifter som kunna föranledas av regleringen
av priserna på oljekakor och fodercellulosa.
Genom beslut den 31 december 1942 bär Kungl. Majit föreskrivit, att clearingkassan
skulle från omförmälda förskottsanslag tillföras ett ytterligare belopp
av 5,000,000 kronor, att användas till de utbetalningar från kassan, som
betingades av den av livsmedelskommissionen genom cirkulären nr 816 och
1026 gjorda prissättningen å vissa konstgödselmedel. Vidare har Kungl. Majit
den 8 januari 1943 anbefallt statskontoret att från anslaget i fråga till svenska
spannmålsaktiebolaget utbetala 9,000,000 kronor till bestridande av bolagets
kostnader för omsättning av fodercellulosa under verksamhetsåret 1 september
1942—31 augusti 1943.
Såsom framgår av det anförda har från det å förskottsstaten för försvarsväsendet
för budgetåret 1942/43 under nionde huvudtiteln upptagna förskottsanslaget
till Prisclearing för fodermedel m. m. hittills anvisats tillhopa
(5,000,000 + 9,000,000=) 14,000,000 kronor. Enligt vad jag under hand inhämtat
från livsmedelskommissionen beräknas svenska spannmålsaktiebolagets
kostnader under löpande verksamhetsår för reglering av handeln med oljekraftfoder
och fodercellulosa uppgå till omkring 30,000,000 kronor, däri inräknat
det kostnadsbelopp av 9,000,000 kronor till vars bestridande medel
Kungl. Maj:ts proposition nr 314.
33
redan ställts till bolagets förfogande. Till prisclearing för konstgödsel torde
enligt vad som upplysts icke erfordras några ytterligare medel för budgetåret
1942/43. För täckande av de utgifter, som bestritts eller beräknas komma att
bestridas med anlitande av omförmälda förskottsanslag, synes nu böra å tillläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisas ett särskilt reservationsanslag
under nionde huvudtiteln. Sistnämnda anslag torde böra bestämmas
till (5,000,000 + 30,000,000 =) 35,000,000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att till Prisclearing för fodermedel m. m. å tilläggsstat till
riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag
av.............................. kronor 35,000,000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Sune Wisén.
Bihang lill riksdagens protokoll 1943. t saini. iVr 314.
3
Kungl. Maj.ts proposition nr 314.
35
Bilaga 5.
Egentliga statsutgifter.
Elfte huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 21 maj 1943.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Gjöres, anmäler härefter
under folkhushållningsdepartementets handläggning hörande ärenden
angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1942/43 samt anför därvid följande.
B. Krisförvaltningen.
[1.] Konjunkturinstitutet: Avlöningar, förslagsanslag. Konjunkturinstitutet:
Omkostnader, förslagsanslag. Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar,
reservationsanslag. I riksstaten för löpande budgetår äro förevarande
tre anslag uppförda med respektive 100, 6,000 och 100 kronor. För
budgetåret 1943/44 har riksdagen efter Kungl. Maj:ts därom i statsverkspropositionen
gjorda hemställan anvisat samma belopp (skriv, nr 11, punkten
4). Vid anmälan av anslagsfrågan i statsverkspropositionen anförde jag
bland annat följande.
I likhet med vad nu är fallet lärer konjunkturinstitutets personal jämväl
under nästa budgetår böra utnyttjas för andra uppgifter inom statsförvaltningen,
varför utgifter för personalens avlönande icke torde uppkomma. Ändrade
förhållanden kunna emellertid inträda, vilka påkalla att verksamheten
vid institutet återupptages. I sådant fall uppstår behov av medel till avlöningar
till institutets personal. För att möta ett dylikt medelsbehov bör å
riksstaten för budgetåret 1943/44 upptagas ett förslagsanslag med ett nominellt
belopp av 100 kronor.
Konjunkturinstitutet förutsättes komma att fortsätta utgivandet av periodiska
rapporter över det ekonomiska läget samt att föranstalta örn tryckning
av dessa rapporter. Kostnaden för publiceringen under budgetåret
1943/44 torde liksom för innevarande budgetår kunna beräknas till 6,000
opaginerad Kontrollera mot PDF
3ii
Kungl. Maj:ts proposition nr 314.
kronor. Då ersättningar finnas böra utgå för utarbetandet av bidrag tili
rapporten, torde dessa få bestridas av medel som stå till folkhushållningsdepartementets
förfogande.
Riksdagens tidigare lämnade bemyndigande beträffande reservationsanslaget
till särskilda undersökningar (1939 års urtima riksdags skrivelse nr
70) bör fortfarande gälla. Under ifrågavarande anslagsrubrik bör uppföras
ett nominellt belopp av 100 kronor.
Den 16 april 1943 ställde Kungl. Majit förevarande tre anslag för budgetåret
1943/44 till statskontorets förfogande, att av statskontoret disponeras
för därmed avsett ändamål i enlighet med de bestämmelser Kungl. Majit
framdeles efter framställning av nämnden för konjunkturinstitutet ville meddela.
Genom beslut den 19 mars 1943 bemyndigade Kungl. Majit på hemställan
av chefen för finansdepartementet denne att föranstalta örn utredningar av
ekonomiska problem, sammanhängande med omställningen efter ett vapenstillestånd,
och att sålunda bland annat meddela olika verk och myndigheter
härför erforderliga uppdrag.
Enligt statsrådsprotokollet över finansärenden sistnämnda dag anförde
chefen för finansdepartementet vid sin anmälan av sistberörda ärende bland
annat följande.
Som bakgrund till de olika specialundersökningar, som ifrågakomma, är
det önskvärt att erhålla en utredning rörande det svenska näringslivets utgångsläge
i en fredskris och av de allmänna utvecklingstendenser, till vilka
sannolika förändringar i näringslivets arbetsvillkor efter ett vapenstillestånd
kunna väntas ge upphov. Det gäller här undersökningar som falla inom konjunkturinstitutets
arbetsområde. Redan med hänsyn till angelägenheten av
förbättrad information rörande den fortgående ekonomiska utvecklingen torde
institutet, som varit nedlagt under krigsåren, böra snarast möjligt återupptaga
sin verksamhet. Institutet bör då närmast inrikta sitt arbete på här
angivna problem.
I skrivelse den 5 april 1943 till konjunkturinstitutet hemställde chefen för
finansdepartementet, att institutet ville utarbeta och lill honom överlämna
en promemoria med förslag till planläggning av den medverkan i utredningsarbetet
institutet förutsetts kunna lämna.
Nämnden för konjunkturinstitutet har med anledning härav i en till chefen
för finansdepartementet ställd, den 6 maj 1943 dagtecknad skrivelse, som
därefter överlämnats till folkhushållningsdepartementet, förklarat sig dela
chefens för finansdepartementet uppfattning, att institutets medverkan i utredningsarbetet
krävde att institutets verksamhet åter upptoges i full utsträckning,
vilket lämpligen borde äga rum från budgetårsskiftet. Nämnden
har vidare anfört, att det för närvarande icke vore möjligt att närmare angiva
den organisatoriska ramen för institutets arbete, men att redan rekryteringssvårigheter
torde medföra att denna måste bliva mindre omfattande
än under tiden närmast före kriget. Slutligen har nämnden ifrågasatt, huruvida
icke ärendena angående institutet, när detta återginge till vissa normala
uppgifter, borde återföras till finansdepartementet.
Kungl. Majlis proposition nr 314.
37
De för budgetåren 1942/43 och 1943/44 anvisade anslagen för konjunktur- Departement!*-
elisf 671.
institutet ha beviljats under förutsättning, att verksamheten vid institutet
alltjämt skulle vara nedlagd utom i vad avser utgivandet av de periodiska
rapporterna över konjunkturläget. Det avsedda återupptagandet av verksamheten
inom institutet medför emellertid behov av medel för avlöningar
och omkostnader utöver anslagens ram. Att nu bedöma av vilken storleksordning
medelsbehovet kan bliva är icke möjligt, men jag förutsätter, att
belastningen å anslagen för varje budgetår såvitt möjligt hålles inom de
gränser, som uppdragits för institutets verksamhet före krisen. Nämnden för
konjunkturinstitutet har föreslagit, att detta skall återupptaga sin verksamhet
från och med budgetårsskiftet. Möjligheten att redan innevarande budgetår
bedriva verksamheten i vidare omfattning än tidigare förutsatts bör
dock hållas öppen. Det förändrade läget i nu berörda hänseende torde därför
i detta sammanhang böra bringas till riksdagens kännedom.
D. Diverse.
[2.] 5 e. Ersättning för väntetid för visst fartyg. Ångfartygsaktiebolaget
Tirfing har i en till folkhushållningsdepartementet ställd skrift anfört bland
annat följande.
Ett bolaget tillhörigt, på grundval av ett sedan 1925 gällande 20-årigt
befraklningsavtal i utrikes fraktfart sysselsatt fartyg hade på grund av krigsförhållandena
varit avsett att uppläggas i utländsk hamn. Till följd härav
hade undersökningar upptagits örn möjligheterna att utnyttja fartyget för
svenska intressen. Under det att dessa undersökningar pågingo, hade bolaget
erhållit erbjudande örn sex månaders tidsbefraktning av fartyget till utländska
befraktare samt i anledning härav hos statens trafikkommission begärt tillstånd
till denna befraktning av fartyget. Sedan undersökningarna örn fartygets
utnyttjande för svensk räkning avslutats utan att ha lett till avsett
resultat, hade bolaget erhållit det begärda tillståndet. På grund av de sålunda
gjorda undersökningarna har bolaget hindrats att disponera över fartyget.
Bolaget bör därför tillerkännas viss ersättning för väntetiden. Ersättningssumman
bör beräknas efter 5,500 kronor för dag och sammanlagt tjugo
liggedagar eller tillhopa 110,000 kronor.
I ett den 12 mars 1943 avgivet yttrande över framställningen har statens
trafikkommission tillstyrkt, att bolaget måtte tillerkännas den begärda ersättningen.
I yttrandet har kommissionen framhållit bland annat följande.
Fartyget i fråga hade sedan år 1925 varit sysselsatt i malmtrafik mellan
utländska hamnar enligt ett för 20 år gällande befraklningsavtal, men betraktarna
hade meddelat bolaget att de önskade begagna sig av en i avtalet
intagen klausul örn rätt att suspendera avtalet under den tid krigsförhållanden
rådde och att fartyget skulle läggas upp i utländsk hamn mot viss
ersättning till bolaget. Denna plan hade icke gått att genomföra, varför
bolaget önskat inleda förhandlingar örn befraktning av fartyget på annat
håll. Utrikesdepartementet, som underrättats om saken, hade företagit undersökningar
örn möjligheterna att i svenskt intresse utnyttja fartyget. Trafikkommissionen
hade den 29 augusti 1942 varit beredd att — i brist på
38
Kungl. Maj.ts proposition nr 314.
Departements
chefen.
lämplig sysselsättning för fartyget i trafik på Sverige — meddela licens för
detsamma för tidsbefraktning utom riket, men kommissionen hade, efter
från utrikesdepartementet uttalad önskan, låtit anstå med licensens utfärdande
i avvaktan på ytterligare undersökningar. Sedan bolaget den 4 september
1942 till trafikkommissionen ingivit en skriftlig licensansökan, blev
denna därför först den 19 i samma månad bifallen av kommissionen.
Kommissionen har uttalat, att kommissionen för sin del anser, att de undersökningar,
som sålunda företagits vållat bolaget förlust, vilken skäligen
bör beräknas såsom liggetidsersättning för fartyget under 20 dagar, samt att
den begärda ersättningen per dag, 5,500 kronor, är skälig.
Då den för ifrågavarande fartyg uppkomna väntetiden på tjugo dagar får
anses föranledd av de svenska myndigheternas åtgöranden i syfte att undersöka
möjligheterna att utnyttja fartyget i svensk trafik, finner jag, i likhet
med trafikkommissionen, skäl föreligga alt svenska staten håller bolaget skadeslöst
för den förlust, som åsamkats bolaget för ifrågavarande väntetid.
I enlighet med bolagets av trafikkommissionen biträdda beräkning torde den
ersättning som skäligen bör tillkomma bolaget kunna uppskattas till 5,500
kronor för dag eller alltså för hela väntetiden till 110.000 kronor. .lag hemställer
alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Ersättning för väntetid för visst fartyg å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag
av .................................... kronor 110,000.
[3.] 7 d. Allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande åtgärder,
förslagsanslag. Den för budgetåret 1942/43 fastställda förskottsstaten upptager
under elfte huvudtiteln ett med 50,000.000 kronor uppfört förskottsanslag
till Allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande åtgärder. Enligt
särskilda medgivanden av 1939 års urtima riksdag skola å sagda anslag
avföras utgifter för fyra särskilda ändamål, nämligen vissa åtgärder för
reglering av prisbildningen på stenkol m. m., ersättningar för rekvisitioner
enligt allmänna förfogandelagen, i den mån dessa avse förfogande för
civila ändamål, ersättningar till importörer för krigsförsäkringskostnader,
som belasta vissa importvaror, samt slutligen avskrivningar på statens reservförrådsnämnds
lager, i de fall försäljningar skett från dessa under dagspriset
på den försålda varan.
Under innevarande budgetår hava, i enlighet med uttalande av 1942 års
riksdag (skr. nr 456), från ifrågavarande förskottsanslag jämväl bestritts utgifter
för s. k. förmalningsersättningar. Till täckning av för sistnämnda ändamål
från förskottsanslaget anvisade medel har innevarande års riksdag
(skr. nr 169) i enlighet med Kungl. Maj:ts i proposition nr 163 framlagda
förslag (bilaga 7 punkt 1) å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/
43 anvisat ett anslag av 31,000,000 kronor.
Från förskottsanslaget ha hittills under innevarande budgetår, enligt de
Kungl. Maj.ts proposition nr 314.
39
för anslagets användning gällande grunderna, utanordnats, förutom till förmalningsersättningar,
500,000 kronor till reglering av prisbildningen på stenkol
m. m. samt 2,384,334 kronor 88 öre till avskrivningar på reservförrådsnämndens
lager. Därjämte har från anslaget utanordnats ett belopp av 27,851
kronor 4 öre till bortförande av varuförråd jämlikt lagen den 21 juni 1940
(nr 645) örn skyldighet att bortföra varuförråd.
Vad angår utgifterna till reglering av prisbildningen på stenkol
m. m. vill jag erinra om följande.
Sedan statens kolnämnd i enlighet med de i Kungl. Maj:ts proposition nr
15 till 1939 års urtima riksdag uppdragna riktlinjerna organiserat en s. k.
pool för kolimporten, omfattande samtliga importörer utom de företag, som
införde kol endast för egen förbrukning, träffade nämnden å statens vägnar
med denna pool, Svenska kolimportörers förening 1939 u. p. a., ett den 20
september 1939 dagtecknat avtal, som därefter godkändes av 1939 års
urtima riksdag enligt dess skrivelse nr 4. I avtalet förband sig föreningen att
för egen och för samtliga föreningsmedlemmars del ställa sig till noggrann
efterrättelse de föreskrifter, som av staten kunde fastställas i avseende på
försäljning av stenkol, koks eller kolbriketter. Staten å sin sida förband sig
att ersätta varje föreningsmedlem den förlust, som kunde tillskyndas denne
vid försäljning på de av staten föreskrivna villkoren, varemot föreningsmedlem
skulle till staten avstå den vinst, utöver fastställd handelsvinst, som
han kunde komma att göra vid försäljning efter den 17 september 1939, antingen
denna vinst uppstått vid försäljning av efter nämnda dag importerad
vara eller på äldre lager. För reglering av de ekonomiska förhållandena
mellan staten och förenämnda förening bildades en särskild s. k. subventionskassa
från och till vilken utbetalningar, respektive inbetalningar av medel
skulle verkställas på grund av avtalet.
De för lagerhandeln gällande utförsäljningspriserna, de s. k. standardpriserna,
som från början voro avsevärt mycket lägre än de av de faktiska
importkostnaderna betingade priserna, inneburo en verklig subvention för
de kol- och koksförbrukare som icke själva verkställde import av kol och
koks. Tillämpningen av dessa subventionspriser beräknades medföra en kostnad
för staten under budgetåret 1939/40 av 20,000,000 kronor, vilket belopp
även ställdes till förfogande å förskottsstat. Härav togos 19,000,000 kronor
i anspråk. För täckande av dessa utgifter anvisade riksdagen till Allmänna
utgifter för pris- och handelsreglerande åtgärder å tilläggsstat II till riksstaten
för nämnda budgetår under X a huvudtiteln ett förslagsanslag av 20,000,000
kronor. Genom de prishöjningar som genomfördes efter den 1 november 1939
minskades successivt spännvidden mellan inköps- och försäljningspriserna.
F rån och nied början av april 1940 kommo emellertid subventionspriserna att
ligga över de verkliga kostnaderna, varigenom uppstod en återströmning av
medel till subventionskassan. Genom senare prisjusteringar har åsyftats att
bringa marknadsnivån i överensstämmelse med det faktiska kostnadsläget.
Prisregleringsförfarandet har härigenom i princip förlorat sin karaktär av
subvention och subventionskassan fungerar numera i stället som en utjäm
-
40
Kungl. Maj.ts proposition nr Sid.
ningskassa, över vilken alla lagerhandelns transaktioner med avseende på importerat
fossilt bränsle redovisas. De överskott, som under budgetåren 1940/
41 och 1941/42 uppstodo i kassan, utgjorde sammanlagt cirka 6.600.000 kronor,
vilket belopp av bränslekommissionen inlevererats till statskontoret för
att tillgodoföras anslaget till »Allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande
åtgärder».
I skrivelse den 27 april 1943 har bränslekommissionen hemställt örn anvisande
av 500,000 kronor till täckande av motsvarande belopp, som av kommissionen
rekvirerats från statskontoret för ersättning till lagerhandlare för
reservlagring av koks. Kommissionen har till stöd för sin hemställan anfört
bland annat följande.
Då lagerhandlarna icke erhålla ersättning för av dem importerade bränslen
vid importtillfället utan först i och med att varan försäljes, innebär detta,
att importen av kol och koks helt finansieras av lagerhandeln. Vid fastställandet
av den för lagerhandeln gällande vinstmarginalen har hänsyn tagits
till ränteersättning under viss lagringstid. Genom ransoneringen av koks
och en relativt gynnsam import under bränsleåret 1941/42 uppstod ett avsevärt
överskott utöver förbrukningen, vilket i stor utsträckning lagrats hos
lagerhandlarna. I den mån så har skett utöver lagerhandlares försäljningskyot
för visst bränsleår, har kommissionen ansett skäligt, att särskild ersättning
härför utbetalas. Kommissionen beslöt sålunda den 6 februari 1942 i
samråd med statens krisrevision och statens priskontrollnämnd, att ersättning
för reservlagring av koks skulle utgå efter vissa närmare angivna grunder.
Då kommissionen i föreskriven ordning till statskontoret inlevererat vid
utgången av budgetåret 1941/42 förefintlig behållning å subventionskassan,
saknade kommissionen tillräckliga medel för gäldande av förenämnda ersättningar
tor reservlagring av koks. Kommissionen såg sig därför nödsakad
att i skrivelse till statskontoret den 1 oktober 1942 begära, att 500,000 kronor
måtte utanordnas från det å förskottsslaten för försvarsväsendet m. m. upptagna
anslaget till Allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande åtgärder
för täckande av här ifrågavarande utgifter avseende budgetåret 1941/42.
Dessa medel tillfördes subventionskassan.
1 iråga örn utgifterna för avskrivningar på res er vförråds
nårn lidens lager må följande anföras.
Enligt beslut den 3 oktober 1941 har Kungl. Maj:l bland annat föreskrivit,
att det skulle åligga statens reservförrådsnämnd att till Kungl. Maj:t inkomma
med uppgift efter utgången av varje budgetår om den minskning i inkomster
som uppstått genom att nämnden i enlighet med av Kungl. Majit
meddelade föreskrifter vid försäljning av varor tillämpat priser, understigande
gällande marknadspris å vederbörande varuslag, varjämte Kungl. Majit
förklarat sig vilja med stöd av sålunda inkomna uppgifter årligen lill prövning
upptaga frågan örn anvisande av medel från driftbudgetanslag för ersättning
av den inkomstminskning, som uppkommit på grund av försäljning
under gällande marknadspris eller under erlagda inköpspris.
Etter särskilda framställningar av statens priskontrollnämnd bar Kungl.
Majit — med hänsyn till att de höga importpriserna på bomull skulle kom
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 314.
41
ma att verka stegrande både på priserna på färdiga bomullsfabrikat och på
den allmänna prisnivån — i syfte att hindra dylik stegring vidare föreskrivit,
att vid försäljning av bomull ur reservförrådsnämndens lager priset skulle
vara, enligt beslut den 3 oktober 1941 tills vidare intill utgången av år 1941
151 öre per kilogram samt enligt beslut den 30 december 1941 från och med
den 1 januari 1942 tills vidare 170 öre per kilogram.
I skrivelse den 8 juli 1942 har reservförrådsnämnden — med förmälan att
nämnden vid försäljning till av Kungl. Maj:t bestämda priser av 2,847,010
kilogram bomull, som nämnden enligt beslut av Kungl. Majit till självkostnadspris
övertagit av enskilda importörer, med hänsyn till att nämndens
självkostnader för förenämnda myckenhet bomull överstege försäljningspriset,
vidkänts en förlust av 2,384,334 kronor 88 öre — gjort framställning
örn anvisande av medel för täckande av nämnda förlust.
Med anledning av denna framställning har Kungl. Majit genom beslut den
4 september 1942 anbefallt statskontoret att från det å förskottsstat för försvarsväsendet
för budgetåret 1942/43 under elfte huvudtiteln uppförda förskottsanslaget
till Allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande åtgärder,
med redovisning under särskild rubrik, till reservförrådsnämnden utbetala
2,384,334 kronor 88 öre för täckande av berörda förlust.
Vad slutligen angår de förut antydda utgifterna för bortförande av
varuförråd må följande framhållas.
Efter framställning av statens livsmedelskommission bemyndigade Kungl.
Majit genom beslut den 20 mars 1942 med stöd av 2 och 3 §§ lagen den 21
juni 1940 (nr 645) om skyldighet att bortföra varuförråd livsmedelskommissionen
att förordna, att ett parti sojabönor, som upplagts hos aktiebolaget
Karlshamns oljefabrik i Karlshamn, skulle bortföras till ort som kommissionen
bestämde.
I skrivelse den 28 april 1943 har livsmedelskommissionen — med förmälan
att, sedan bortförandet av sagda varuförråd verkställts genom förenämnda
bolags försorg, bolaget för därmed förenade kostnader fordrat ersättning,
vilken av riksvärderingsnämnden den 3 mars 1943 fastställts till
27,851 kronor 4 öre, samt att kommissionen, jämlikt 13 S förordningen den
21 juni 1940 (nr 648) med närmare bestämmelser angående tillämpning av
förenämnda lag, utbetalat sagda belopp till bolaget — hemställt, att Kungl.
Majit måtte ställa motsvarande belopp till kommissionens förfogande för täckande
av kommissionens utgift.
Med anledning av denna framställning har Kungl. Majit genom beslut den
7 maj 1943 anbefallt statskontoret att från det å förskottsstat för försvarsväsendet
för budgetåret 1942/43 under elite huvudtiteln uppförda förskottsanslaget
till Allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande åtgärder, med
redovisning under särskild rubrik, till livsmedelskommissionen utbetala
27,851 kronor 4 öre flir täckande av förenämnda utgift.
Departements
chefen.
42 Kungl. Maj:ts proposition nr 314.
De i det föregående omförmälda utgifterna, 500.000 kronor för ersättning
till lagerhandlare för reservlagring av koks och 2,384,334 kronor 88 öre för
täckande av reservförrådsnämndens förlust vid försäljning av bomull till av
Kungl. Majit bestämda priser, vilka legat under självkostnadspriset, ha i enlighet
med tidigare medgivanden från riksdagens sida bestritts från förskottsanslaget
till Allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande åtgärder. Något
hinder mot anvisande från samma anslag av 27,851 kronor 4 öre för täckande
av utgifter för bortförande av varuförråd har icke ansetts föreligga,
enär ifrågavarande ersättning kan jämställas med de ersättningar för rekvisitioner
enligt allmänna förfogandelagen, vilka enligt riksdagens medgivande
skola gäldes ur anslaget. Jämväl utgifter för sådant bortförande av varuförråd,
som skett efter överenskommelse med vederbörande varuägare utan att
formligt förordnande enligt lagen om skyldighet att bortföra varuförråd meddelats,
synas böra få bestridas från ifrågavarande förskottsanslag.
Från förskottsanslaget gjorda utbetalningar, tillhopa (500,000 +
+ 2,384,334:84 + 27,851:04=) 2,912,185 kronor 88 öre, synas nu böra
täckas å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 genom anvisande
av ett särskilt förslagsanslag under elfte huvudtiteln. Anslaget torde lämpligen
böra bestämmas till ett avrundat belopp av 2,915,000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen
att till Allmänna utgifter för pris- oell handelsreglerande
åtgärder å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43
anvisa ett förslagsanslag av ............ kronor 2,915,000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Carl-Erik Wällhammar.
Kungl. Maj.ts proposition nr 314.
43
Bilaga 6.
Utgifter för statens kapitalfonder.
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21 maj
1943.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler frågor örn
anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1942/43 och anför därvid'' följande.
Vid anmälan av proposition nr 2 till årets riksdag angående utgifter å tillläggsstat
till riksstaten för innevarande budgetår utgick jag från att medel
för avskrivningsändamål skulle äskas senare under riksdagen, när investeringsbehovet
kunde fullständigare överblickas. De i nämnda proposition framlagda
förslagen till kapitalinvesteringar uppgingo sammanlagt till 151.0 miljoner
kronor, varav dock endast 124.6 miljoner kronor äskades definitivt. Under
tiden till och med avlämnandet av den andra sammanfattningspropositionen
angående utgifter å tilläggsstat till riksstaten för löpande budgetår,
nr 163, ha framlagts förslag om kapitalinvesteringar till ett sammanlagt belopp
av 101.1 miljoner kronor. Senare anmälda propositioner jämte denna
dag beslutade anslagsäskanden innefatta förslag örn ytterligare kapitalinvesteringar
på tilläggsstat å tillhopa 11.4 miljoner kronor. Sammanlagt uppgå
sålunda de hittills äskade investeringsanslagen å tilläggsstat till 237.1 miljoner
kronor. Behovet av omedelbara avskrivningar för dessa investeringar
kan uppskattas till 24.3 miljoner kronor. De erforderliga avskrivningarna
uppgå till ett relativt begränsat belopp i förhållande till omfattningen av investeringarna,
bl. a. på grund av att anslagen å kapitalbudgeten till ett belopp
av c:a 150 miljoner kronor utgöras av krediter i sådana former att enligt
hittills tillämpade principer några avskrivningar icke anses erforderliga.
Skulle nya avskrivningsbehov uppkomma eller ändring ske i de till grund
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 314
för här beräknade avskrivningar liggande förhållandena, förutsätter jag, att
vederbörliga tillägg och jämkningar vidtagas av riksdagen.
Jag torde nu i korthet få redogöra för de olika fall, i vilka omedelbar avskrivning
är påkallad beträffande investeringarna å tilläggsstaten.
Statens affär sverks fonder. Två anslag under telegrafverkets
fond, nämligen ett å 1,200,000 kronor till komplettering av operativa trådsignalförbindelser
samt ett å 4,607,000 kronor till anordnande av vissa telefonoch
telegrafförbindelser m. m. torde böra avskrivas till den del anslagen kunna
antagas tillgodose uteslutande militära behov, eller med respektive 1.054,000
kronor och 4,356,000 kronor.
Till lokaler för vissa mobiliseringsförråd har under statens järnvägars fond
äskats ett investeringsanslag av 100,000 kronor. Beloppet bör i sin helhet
avskrivas.
Statens allmänna fastig hetsfond. Två anslag till förvärv av
fastigheter för utrikesdepartementets räkning å respektive 360,000 och 60,000
kronor torde i likhet med tidigare liknande förvärv böra avskrivas med 25
procent eller med 90,000 respektive 15.000 kronor. Ett flertal anslag avseende
ändringsarbeten i olika statens fastigheter, nämligen till ny värmeledning
vid kronohäktet i Falun å 30,000 kronor, till utökning av pannanläggningen
vid centralfängelset å Långholmen å 58.000 kronor, till utvidgning
av rikets allmänna kartverks fotografiska laboratorium å 13,200 kronor samt
till anordnande av vissa arbetslokaler m. m. för länsstyrelsen i Gotlands län
å 20.000 kronor torde i enlighet med vedertagna principer böra helt avskrivas.
Jämväl två anslag till skyddsrumsbyggen i statens fastigheter, nämligen
ett för beskickningsfastigheten i Berlin å 210,000 kronor samt ett för statens
sinnessjukhus å 116,000 kronor böra avskrivas till hela beloppet. Ett tillläggsanslag
för färdigställande av Sidsjöns sjukhus ä Sundsvall å 170,000
kronor bör liksom tidigare anslag till samma ändamål avskrivas till 50 procent.
Samma avskrivningsprocent torde även böra tillämpas för ett anslag
å 4.700,000 kronor till anordnande av vissa barackläger samt för ett anslag
till byggnad för en höghastighetstunnel vid flygtekniska försöksanstalten å
180,000 kronor. Slutligen bör ett anslag å 200,000 kronor till utförande av
vissa gas-, vatten- och avloppsledningar å Norra Djurgården i överensstämmelse
med tidigare tillämpade grunder avskrivas med 25 procent.
Förs vars väsen dets fastighets fond. Under nu löpande budgetår
beräknas avskrivningsbehovet för investeringar i försvarsväsendets
fastighetsfond schablonmässigt till 50 procent av den totala investeringen
i vederbörande delfond, med undantag för kostnader dels för markförvärv,
vilka icke underkastas någon avskrivning, dels för byggnader å Järvafältet
och ammunitionsfabriken, vilka avskrivas med anlitande av medel utom budgeten.
För ändamålet anvisas tre kollektivanslag, ett för varje delfond.
På tilläggsstat till riksstaten för löpande budgetår lia äskats anslag till investeringar
i försvarsväsendets fastighetsfond till ett sammanlagt belopp av
Kungl, ftlaj.ts proposition nr 31-1
45
21,515,400 kronor, varav under arméförvaltningens delfond 15,755,500 kronor,
under marinförvaltningens delfond 2,829,500 kronor samt under flygförvaltningens
delfond 2,930,400 kronor. Härav avses för markförvärv 68,000
kronor under arméförvaltningens delfond och 89,400 kronor under flygförvaltningens
delfond.
Beträffande ett investeringsanslag i arméförvaltningens delfond å 2 miljoner
kronor till utbyggnad av vissa fabriker och anläggningar (se prop. nr 163
sid. 45—60) torde böra framhållas, att detsamma utgör en första anvisning
av ett erforderligt totalt medelsbehov å 16,250,000 kronor. Av denna summa
är ett belopp av 9 miljoner kronor direkt hänförligt till utflyttningen av Mariebergsfabriken,
vilken utflyttning skall bestridas av nettoinkomsterna från
den av Djurgårdskommissionen bedrivna exploateringen av försvarets andel
i Mariebergs-Konradsbergsområdet m. m., varför några avskrivningsmedel
icke böra beräknas å budgeten för de med utflyttningen sammanhängande
kostnaderna. Av investeringen skall alltså endast (16,250,000 — 9,000,000=^)
7.250.000 kronor över driftbudgeten avskrivas till 50 procent, eller med
3.625.000 kronor. Detta avskrivningsbehov synes lämpligen böra uppdelas
så, att å förevarande investering avskrives 50 procent eller 1,000,000 kronor
medan återstoden anvisas för nästa budgetår.
Erforderligt avskrivningsbehov skulle således utgöra för arméförvaltningens
delfond 7,843,800 kronor, för marinförvaltningens delfond 1,414,800 kronor
samt för flygförvaltningens delfond 1,420,500 kronor.
I skrivelse den 16 september 1942 har riksräkenskapsverket hemställt, att
den 50-procentiga, schablonmässiga avskrivningen måtte få tillämpas jämväl
i fråga om utbetalningar fr. o. m. budgetåret 1942/43 av tidigare beviljade
investeringsanslag under försvarsväsendets fastighetsfond. Ämbetsverket har
härom anfört:
Genom den beslutade övergången till schablonmässig beräkning av de för
försvarsväsendets fastighetsfond uppförda kollektiva avskrivningsanslagen
kommer ett avskrivningssystem, haserat på 50-procentig grundavskrivning
och årsavskrivningar örn 11U procent av de bokförda värdena, att genomgående
användas för alla från och med hudgetåret 1942/43 beslutade investeringar
i försvarsväsendets fastighetsfond, som ej avse markförvärv. Härigenom
kommer genomförandet och kontrollen av avskrivningarna att avsevärt
underlättas och förenklas. Riksräkenskapsverket finner det med hänsyn härtill
synnerligen önskvärt, att samma avskrivningsregler få tillämpas även beträffande
medel, som efter ingången av budgetåret 1942/43 lyftas från för
tidigare budgetår beviljade anslag lill kapitalinvestering i försvarsväsendets
fastighetsfond. Ämbetsverket får fördenskull hemställa, att förslag örn härför
erforderlig ändring i fastställda grunder för dispositionen av de för försvarsväsendets
fastighetsfond för budgetåret 1940/41 och 1941/42 uppförda avskrivningsanslag,
å vilka disponibla behållningar kvarstå vid ingången avbudgetåret
1942/43 måtte föreläggas riksdagen. I samband härmed bör även
förslag framläggas örn ändrad disposition av vid ingången av budgetåret
1942/43 kvarstående behållningar å de för budgetåret 1939/40 för allmänna
fastighetsfonden uppförda anslagen till avskrivning av nybyggnad för flyg
-
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 314.
vapnets myndigheter och nybyggnad för de militära högskolorna (Ufsk III
C 5 och C 6), vilka två anslag jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 26 september
1941 i budgetredovisningen för budgetåret 1940/41 hänförts till försvarsväsendets
fastighetsfond. Inom riksräkenskapsverket verkställd undersökning
bär givit vid handen, att nu berörda, före budgetåret 1942/43 anvisade avskrivningsanslag
tillsammantagna mer än väl förslå till avskrivning av ifrågakommande
investeringar enligt de av riksräkenskapsverket föreslagna ändrade
grunderna.
Inom riksräkenskapsverket har sedermera verkställts en närmare beräkning
av behållningen av disponibla avskrivningsmedel å äldre anslag. Resultatet
av undersökningen har sammanfattats i en den 12 april 1943 dagtecknad
promemoria, av vilken framgår, att vid övergång till det av riksräkenskapsverket
förordade schablonmässiga avskrivningssättet beträffande äldre
anslag skulle uppkomma ett överskott av avskrivningsmedel, vilket uppskattats
till: för arméförvaltningens delfond 0.9 miljon kronor, för marinförvaltningens
delfond 3.5 miljoner kronor och för flygförvaltningens delfond 2.6
miljoner kronor, eller tillhopa 7 miljoner kronor.
Genom de under senare år starkt stegrade investeringarna i förs vars väsendets
fastighetsfond har redovisningen av anslagsbelastningen blivit av alltmera
komplicerad natur, varför den schablonmässiga, kollektiva avskrivningen
genomförts i förenklande syfte. För att den sålunda genomförda förenklingen
skall kunna tillfullo utnyttjas, bör den tillämpas även beträffande
äldre anvisningar. För den händelse riksdagen icke framställer erinran däremot,
torde en reglering av avskrivningen av äldre anslag med retroaktiv tilllämpning
böra genomföras i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag.
Statens utlåningsfonder. Under förevarande titel ha äskats två
tilläggsstatsanslag, vilka kräva avskrivning, nämligen ett till lånefonden
för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer å 5 miljoner
kronor samt ett till hemslöjdslånefonden å 3 miljoner kronor. Anslagen böra
avskrivas med den procentsats, vilken senast tillämpats för investeringar i
dessa fonder eller respektive 27.8 och 20 procent, och avskrivningsanslagen
sålunda uppföras med 1,390,000 kronor och 600,000 kronor.
Fonden för låneunderstöd. Av de olika investeringsanslagen i
denna fond torde endast ett anslag å 10 miljoner kronor för tilläggslån till
viss bostadsbyggnadsverksamhet kräva avskrivning. Denna investering bör
liksom tidigare anslag till samma ändamål avskrivas med 29 procent och avskrivningsanslaget
uppföras med 2.9 miljoner kronor.
Fonden för statens aktier. Investeringen för förvärv av aktierna i
aktiebolaget Ceaverken, svenskt fotografiskt papper och film, bör med hänsyn
till ovissheten rörande den eventuella avkastningens storlek och tidpunkten
för dess realiserande avskrivas med hela beloppet, 100,000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen, att
till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i härefter angivna
fonder å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/
43 anvisa följande reservationsanslag, nämligen
Kungl. Maj:ts proposition nr 314.
47
Telegrafverkets fond:
Kommunikationsdepartementet:
Komplettering av operativa trådsignal
förbindelser
.................... kronor
Anordnande av vissa telefon- och telegrafförbindelser
m. m............. »
Statens järnvägars fond:
Kommunikationsdepartementet:
Lokaler för vissa mobiliserings förr åd kronor
Statens allmänna fastighetsfond:
.Justitiedepartementet:
Ny värmeledning vid kronohäktet i Falun
............................ kronor
Utökning av pannanläggningen vid
centralfängelset å Långholmen .... »
Utrikesdepartementet:
Anordnande av skyddsrum i beskick
ningsfastigheten
i Berlin .......... kronor
Inköp av fastighet för beskickningen
i Washington .................. »
Inköp av fastighet för konsulatet i Minneapolis
........................ s
Socialdepartementet:
Färdigställande av Sidsjöns sjukhus i
Sundsvall . . kronor
Anordnande av vissa barackläger .... »
Anordnande av skyddsrum vid statens
sinnessjukhus .................. »
Kommunikationsdepartementet:
Utvidgning av rikets allmänna kartverks
fotografiska laboratorium.... kronor
Anordnande av vissa arbetslokaler m.
m. för länsstyrelsen i Gotlands län. . »
Handelsdepartementet:
Byggnad för en höghastighetstunnel
vid flygtekniska försöksanstalten . . kronor
Utförande av vissa gas-, vatten- och avloppsledningar
å Norra Djurgården »
1.054.000
4.356.000
100,000
30.000
58.000
210,000
90.000
15.000
85.000
2.350.000
116,000
13,200
20.000
90,000
50.000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 314.
Försvarsväsendets fastiglietsfond:
Försvarsdepartementet:
Arméförvaltningens (leifond.......... kronor 7,843,800
Marinförvaltningens delfond ........ » 1,414,800
Flygförvaltningens delfond ........ » 1,420.500
Statens utlåningsfonder:
Socialdepartementet:
Lånefonden för bostadsförsörjning för
mindre bemedlade, barnrika familjer kronor
Jordbruksdepartementet:
Hemslöjdslånefonden .............. kronor
Fonden för låneunderstöd:
Socialdepartementet:
Tilläggslån till viss bostadsbyggnads
verksamhet
.................... kronor 2.900.000
Fonden för statens aktier:
Handelsdepartementet:
Förvärv av aktierna i aktiebolaget Ceaverken,
svenskt fotografiskt papper
och film ........................ kronor 100,000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.
1.390,000
600.000
Ur protokollet:
VV''. Dickson.
Kungl. Maj:ts proposition nr 314.
49
Bilaga 7.
Kapitalinvesteringar.
Kommunikationsdepartementet.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 21 maj 1943.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler
härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärende
angående kapitalinvesteringar å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1942/43 samt anför därvid följande.
Statens affärsverksfonder.
B. Telegrafverket.
[1.] 7 b. Anordnande av vissa telefon- och telegraf förbindelser m. m.,
reservationsanslag. I skrivelse den 11 januari 1943 hemställde överbefälhavaren,
att ett belopp av 3,500,000 kronor måtte ställas till telegrafstyrelsens
förfogande för gäldande av kostnaderna för utökning av vissa permanenta
trådförbindelser i enlighet med i skrivelsen närmare angivna riktlinjer.
Sedan statens arbetsmarknadskommission avgivit utlåtande i ärendet, bemyndigade
Kungl. Maj:t, efter föredragning av chefen för försvarsdepartementet,
telegrafstyrelsen att i enlighet med av överbefälhavaren meddelade
direktiv låta utföra ifrågavarande arbeten för en kostnad av högst 3,500,000
kronor. Tillika hemställde Kungl. Majit till fullmäktige i riksgäldskontoret
att till telegrafstyrelsen på rekvisition utbetala nämnda belopp från det å
förskottsstaten för försvarsväsendet för budgetåret 1942/43 under kapitalbudgeten,
Fonden för förlag till statsverket, uppförda anslaget till kommunikalionsverken
(VII a).
Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 314.
4
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 314.
Departements
chefen.
I skrivelse den 20 februari 1943 hemställde vidare överbefälhavaren, att ett
belopp av 303,500 kronor måtte ställas till telegrafstyrelsens förfogande för
gäldande av den del av kostnader, tillhopa 1,107,000 kronor, för anordnande
av vissa kringgångsförbindelser för telefon- och telegraftrafiken, som betingades
av militärt förbindelsebehov.
Sedan telegrafstyrelsen den 2 mars 1943 häröver avgivit utlåtande uppdrog
Kungl. Majit — efter föredragning av chefen för försvarsdepartementet —
åt styrelsen att i enlighet med av överbefälhavaren meddelade direktiv låta
utföra de i framställningen avsedda arbetena för en kostnad av högst
1.107.000 kronor. Kungl. Majit hemställde tillika till fullmäktige i riksgäldskontoret
att till telegrafstyrelsen på rekvisition utbetala nämnda belopp från
det å förskottsstaten för försvarsväsendet för budgetåret 1942/43 under kapitalbudgeten,
Fonden för förlag till statsverket, uppförda anslaget till kommunikationsverken
(VII a).
Efter verkställd utredning har telegrafstyrelsen i skrivelse den 13 april 1943
meddelat, att kostnaderna för de av ifrågavarande anläggningar, som motiverades
av en av trafikutvecklingen önskvärd utvidgning och som följaktligen
borde belasta telegrafverkets fond, kunde beräknas till 110,000 kronor respektive
141,000 kronor.
På grund av ärendets natur torde någon ytterligare redogörelse för detsamma
icke böra lämnas till statsrådsprotokollet, utan handlingarna torde
få överlämnas till riksdagens vederbörande utskott.
För täckning av ifrågavarande två medelsanvisningar torde ett anslag å
4.607.000 kronor böra äskas å tilläggsstat. De avsedda anläggningarna — för
vilka kostnaderna, såsom av det anförda framgår, påförts det för kommunikationsverken
upptagna förskottsanslaget under kapitalbudgeten — äro av
den natur, att deras värde i sin helhet bör upptagas å telegrafverkets kapitalfond.
Spörsmålet om avskrivning av den del av kostnaderna för ifrågavarande
anläggningar, som betingas av försvarsväsendets behov, anmäles av
chefen för finansdepartementet i samband med att medel äskas för avskrivning
av kapitalinvesteringar å tilläggsstaten.
Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Anordnande av vissa telefon- och telegrafförbindelser
m. m. å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43
anvisa ett reservationsanslag av ........kronor 4,607,000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet:
A. F. von Krusenstierna.
Kungl. Maj:ts proposition nr 314.
51
Bihang.
Förteckning
över av Kungl. Maj:t hos riksdagen år 1943 äskade eller, i förekommande
fall, av riksdagen anvisade anslag å tilläggsstat till
riksstaten för budgetåret 1942/43 utöver de i propositionerna nr 2
och 163 upptagna anslagen.
Driftbudgeten.
A. Egentliga statsutgifter.
III. Utrikesdepartementet.
Kronor
C: 2 a Utländska pressbesök, reservationsanslag................. 100,000
IV. Försvarsdepartementet.
Försvarsstaben:
C: 5 a Täckning av vissa engångsutgifter för försvarsstaben,
reservationsanslag................................. 523,100
Sjukvård:
C: 17 a Täckning av vissa engångsutgifter för anskaffning av
sjukvårdsmateriel m. m., reservationsanslag.......... 1,050,300
Tygmateriel m. m.:
C: 49 a Ytterligare medel till viss krigsindustriell anläggning, reservationsanslag
................................... 264,000
C: 49 b Kostnader för viss tygmateriel, reservationsanslag...... 8,271,000
C: 49 c Täckning av vissa engångsutgifter för tygmateriel m. m.,
reservationsanslag.................................. 321,550,000
Fortifikatoriska anläggningar:
C: 50 b Täckning av vissa engångsutgifter för fortifikatoriska anordningar
m. m., reservationsanslag................. 30,400,000
Flytande materiel, artillerimateriel m. m.:
C: 84 a Vissa förbättringsarbeten å minkryssaren Clas Fleming,
reservationsanslag................................. 254,200
C: 89 b Kostnader för viss materielanskaffning, reservationsanslag 2,251,200
C: 89 c Anskaffning av viss teknisk materiel, reservationsanslag 1,030,000
C: 89 d Täckning av vissa engångsutgifter för materielanskaffning
m. m., reservationsanslag.......................... 45,100,000
C: 93 a Motorbåtar för marindistrikten, reservationsanslag..... 195,000
C: 94 a Ytterligare medel till automatisering av telefonväxeln vid
Ostkustens marindistrikt, reservationsanslag......... 25,100
Flygmateriel m. m.:
C: 127 Täckning av vissa engångsutgifter för flygmateriel m. m.,
reservationsanslag.................................. 10,048,000
52
Kungl. Maj:ts proposition nr 314.
Kronor
Försvarsväsendets kemiska anstalt:
D: 14 a Forskningsverksamhet inom sprängämnesområdet, reservationsanslag
..................................... 228,000
E: a Täckning av vissa löpande försvarsutgifter, förslagsanslag.. 950,000,000
E: 18 a Ytterligare medel till vård och underhåll av adresserings
maskiner
m. m., reservationsanslag.................... 50,000
~1,371,239,900
V. Socialdepartementet.
Bekämpande av arbetslösheten:
B: 16 a Kostnader för överflyttning av arbetskraft, reservationsanslag
.............. 40,000,000
Förbättrande av bostadsförhållandena m. m.:
B: 22 a Åtgärder för förhindrande av prisförhöjning å tegel, reservationsanslag
................................... 125,000
Olycksfallsförsäkring och arbetarskydd:
Y rkesinspektionen:
B: 32 a Avlöningar m. m. till viss personal för inspektion inom
skogsbruket, förslagsanslag....................... 10,000
Medicinalstyrelsen:
C: 3 a Krigssjukvård å civila sjukhus, förslagsanslag......... 3,500,000
E: 16 a Anordnande av viss polisbevakning m. m., förslagsanslag. 8,600,000
Civilt luftskydd:
F: 5 c Viss motorfordonsberedskap m. m.................... 60,000
F: 12 a Avlöning till viss personal tillhörande det allmänna
luftskyddet m. m., förslagsanslag................... 830,000
F: 16 a Anskaffande av utrustning till luftskyddshärbärgen och
rörliga utspisningsenheter m. m., reservationsanslag____ 1,500,000
G: 7 a Vissa kostnader för utlänningsförläggningar m. m., förslagsanslag
........................................ 800,000
55,425,000
IX. Jordbruksdepartementet.
G: 32 a Prisclearing för fodermedel m. m., reservationsanslag..... 35,000,000
XI. Folkhushållningsdepartementet.
D: 5 b Ersättning för förfogande över vissa fartyg, förslagsanslag 9,600,000
D: 5 c Ersättning för väntetid för visst fartyg................. 110,000
D: 7 d Allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande åtgärder,
förslagsanslag....................................... 2,915,000
_ 12,6257000
Säger för egentliga statsutgifter 1,474,389,900
Kungl. Maj:ts proposition nr 314. 53
Kronor
B. Utgifter för statens kapitalfonder.
III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.
A. Statens affårsverksfonder.
Kommunikationsdepartementet:
a Komplettering av operativa trådsignalförbindelser (I: B:
7 a), reservationsanslag............................... 1,054,000
b Anordnande av vissa telefon- och telegrafförbindelser m. m.
(I: B: 7 b), reservationsanslag......................... 4,356,000
1 a Lokaler för vissa mobiliseringsförråd (I: C: 7 a), reservationsanslag
........................................j_100,000
5,510,000
C. Statens allmänna fastighets fond.
Justitiedepartementet:
a Ny värmeledning vid kronohäktet i Falun (III: a), reservationsanslag
......................................... 30,000
b Utökning av pannanläggningen vid centralfängelset å Långholmen
(III: b), reservationsanslag.................... 58,000
Utrikesdepartementet:
c Anordnande av skyddsrum i beskickningsfastigheten i Berlin
(III: c), reservationsanslag......................... 210,000
d Inköp av fastighet för beskickningen i Washington (III: d),
reservationsanslag.................................... 90,000
e Inköp av fastighet för konsulatet i Minneapolis (III: e),
reservationsanslag.................................... 15,000
Socialdepartementet:
3 Färdigställande av Sidsjöns sjukhus i Sundsvall (III: 4), reservationsanslag
..................................... 85,000
3 a Anordnande av vissa barackläger (III: 4 a), reservationsanslag
............................................... 2,350,000
3 b Anordnande av skyddsrum vid statens sinnessjukhus (III:
4 b), reservationsanslag............................... 116,000
Kommunikationsdepartementet:
6 a Utvidgning av rikets allmänna kartverks fotografiska laboratorium
(III: 7 a), reservationsanslag................. 13,200
11 a Anordnande av vissa arbetslokaler m. m. för länsstyrelsen
i Gotlands län (III: 12 a), reservationsanslag........... 20,000
Handelsdepartementet:
22 Byggnad för en höghastighetstunnel vid flygtekniska för
söksanstalten
(III: 23), reservationsanslag.............. 90,000
23 Utförande av vissa gas-, vatten- och avloppsledningar å
Norra Djurgården (III: 24), reservationsanslag........ 50,000
3027,200
D. Försvarsväsendets fasiiglietsfond.
Försvarsdepartementet:
1 Arméförvaltningens delfond (IV: 7 a—17 b), reservationsanslag
...............................................
7,843,800
54
Kungl. Maj.ts proposition nr 314.
Kronor
2 Marinförvaltningens delfond (IV: 18—21 c), reservationsan
-
slag ............................................... 1,414,800
3 Flygförvaltningens delfond (IV: 27 a—33), reservationsanslag
.............................................. 1,420,500
10,679,100
E. Statens utlånings fonder.
Socialdepartementet:
1 Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,
barnrika familjer (V: 1), reservationsanslag............
Jordbruksdepartementet:
9 Hemslöjd slånefonden (V: 11), reservationsanslag..........
F. Fonden för låneunderstöd.
Socialdepartementet:
1 Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet (VI: 2), reservationsanslag
..................................... 2,900,000
F a. Fonden för statens aktier.
Handelsdepartementet:
1 Förvärv av aktierna i aktiebolaget Ceaverken, svenskt fotografiskt
papper och film (Via: 2), reservationsanslag .... 100,000
Säger för utgifter för statens kapitalfonder 24,306,300
Summa för driftbudgeten 1,498,696,200
Kapitalbudgeten.
Kapitalinvestering.
I. Statens affärsverksfonder.
B. Telegrafverket.
Kommunikationsdepartementet:
7 b Anordnande av vissa telefon- och telegrafförbindelser m. m.,
reservationsanslag.................................... 4,607,000
III. Statens allmänna fastighetsfond.
A Utrikesdepartementet:
d Inköp av fastighet för beskickningen i Washington, reservationsanslag
.........................................
e Inköp av fastighet för konsulatet i Minneapolis, reservationsanslag
.............................................
Handelsdepartementet:
24 Utförande av vissa gas-, vatten- och avloppsledningar å
Norra Djurgården, reservationsanslag..................
360.000
60,000
200.000
1.390.000
600,000
1.990.000
620,000
Kungl. Maj:ts proposition nr 314.
55
Kronor
IV. Försvarsväsendets fastighetsfond.
Arméförvaltningens delfond:
17 a Uppförande av lagringsanläggningar för drivmedel m. m.,
reservationsanslag.................................... 2,715,000
17 b Ytterligare medel till anläggningar för vissa krigsindustriella
tillverkningar, reservationsanslag...................... 980,000
Flygförvaltningens delfond:
27 d "Vissa kostnader för förläggning av jaktflottiljer, reservations
anslag
............................................. 1,400,000
28 a Ordnande av vattenförsörjningen vid vissa flygförband, re
servationsanslag
..................................... 85,000
33 Vissa byggnadsarbeten m. m., reservationsanslag........ 900,000
6,080,000
VI a. Fonden för statens aktier.
Handelsdepartementet:
2 Förvärv av aktierna i aktiebolaget Ceaverken, svenskt fotografiskt
papper och film, reservationsanslag........... 100,000
Summa för kapitalbudgeten 11,407,000
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
16 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (16)
16 kopplingar.
- Rskr. 1943:448 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 till avskrivning av nya k s. 12 i texten
- Rskr. 1943:468 Skrivelse till Konungen angående tillåggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43. s. 1 i texten
- SU 1943:238 Memorial angående tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43. s. 1 i texten
- Rskr. 1943:407 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om anslag å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 till utländska pressbesök. a1 i texten
- Rskr. 1943:408 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj :ts framställningar angående anslag å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 till täckning av vis s. 14 i texten