Sök i Ratio Lex

Angående beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1943/44

1943-05-21 · 16 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:316, Angående beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1943/44

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 316.

1

Nr 316.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående beredskapsstat

för försvarsväsendet för budgetåret 1943/44; given

Stockholms slott den 21 maj 1943.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de

förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21 maj

1943.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för finansdepartementet, statsrådet Wigforss.

I årets statsverksproposition (Inkomster å driftbudgeten, s. 15) framhöll

jag, att då beredskapsstat för försvarsväsendet enligt stadgande i grundlagen

skall antagas av varje lagtima riksdag, syntes framställningen om uppförande

av anslag å nämnda stat böra ingå i en särskild bilaga till statsverkspropositionen.

I överensstämmelse härmed framlades i en bilaga lill nämnda proposition

ett beräknat förslag till beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret

1943/44. Jag torde nu få anmäla slutligt förslag till denna stat. I anledning

av ett av innevarande års riksdag gjort uttalande torde jag dock först

till behandling få upptaga frågan om avgränsningen av de ändamål, för vilka

anslag böra upptagas å ifrågavarande stat.

Bihang till riksdagens protokoll 19i3. 1 sami. Nr 316.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl Maj:ts proposition nr 316.

I propositionen nr 3 till årets riksdag föreslog Kungl. Majit riksdagen,

bland annat, att förklara, att förskottsstaten för innevarande budgetår skulle

äga fortsatt giltighet med den ändringen, att under driftbudgeten, femte huvudtiteln,

skulle upptagas ett nytt anslag till Åtgärder för reglering av arbetsmarknaden

av 40,000,000 kronor. Efter en erinran om att det nya anslaget

till betydande del vore avsett för bestridande av kostnader i anledning av uttagning

med tjänsteplikt av 1943 års värnpliktsklass samt en redogörelse för

anslagets fördelning på olika kostnadsposter anförde riksdagen i anledning

av förslaget följande (skr. nr 55).

De ändamål, för vilkas tillgodoseende anslaget sålunda äskats, äro enligt

riksdagens mening av den art, att det bör ifrågasättas, huruvida utgifterna

skola bestridas från anslag å förskottsstat för försvarsväsendet. Då emellertid

den med stöd av riksdagens beslut fastställda för innevarande budgetår gällande

förskottsstaten för försvarsväsendet upptager anslag, beträffande vilka

enligt § 63 regeringsformen jämväl kan ifrågasättas riktigheten av deras placering

å dylik förskottsstat, har riksdagen icke velat nu motsätta sig Kungl

Maj :ts förslag. Liksom i fråga om övriga anslag å förskottsstaten bör Kungl.

Majit till riksdagens statsutskott lämna en redogörelse för fattade dispositionsbeslut.

Riksdagen anser sig i detta sammanhang böra framhålla, att man måste

hysa tvivel beträffande den grundlagsenliga riktigheten av hittills — låt vara

med stöd av riksdagens tidigare beslut i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

— tillämpad praxis rörande de medelsanvisningar, som i en av nuvarande

förhållanden betingad krissituation böra upptagas å ena sidan å beredskapsstat

för försvarsväsendet och å andra sidan å allmän beredskapsstat. Enligt

riksdagens mening bör därför övervägas, huruvida icke anslag av samma

eller liknande natur som det nu för reglering av arbetsmarknaden äskade

anslaget böra uppföras å allmän beredskapsstat och således särskiljas från

de med försvarsväsendets behov mera direkt sammanhängande anslagen.

Riksdagen förutsätter, att de av riksdagen anförda synpunkterna av Kungl.

Majit beaktas vid uppgörandet av förslag till medelsanvisning i här berörda

hänseenden för nästa budgetår.

Den av riksdagen sålunda väckta frågan gäller tolkningen av § 63 regeringsformen.

Enligt denna skall varje lagtima riksdag antaga »beredskapsstat

för försvarsväsendet, upptagande de särskilda anslag, som vid krig eller krigsfara,

vari riket befinner sig, erfordras för upprätthållandet av dess fred och

oberoende» samt må riksdagen antaga »allmän beredskapsstat, upptagande

de anslag, som kunna erfordras vid ekonomisk kris eller annat nödläge».

När riksdagen funnit det tveksamt, huruvida det vore grundlagsenlig! att

upptaga anslag av samma eller liknande natur som det av riksdagen omförmälda,

till åtgärder för reglering av arbetsmarknaden anvisade anslaget

å beredskapsslaten för försvarsväsendet och icke å allmän beredskapsstat,

torde skälen därtill lia varit dels den förra statens benämning, vilken kan

synas påkalla en begränsning av anslagsanvisningarna till rena försvarsändamål,

dels det förhållandet, att regeringsformen anvisar en särskild form

för förskottsanvisningar för civila ändamål.

Utformningen av ifrågavarande grundlagsstadgande kan i och för sig ge

utrymme för olika tolkningar. Av förarbetena till stadgandet framgår dock, att

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 316-

3

beredskapsstaten för försvarsväsendet trots sin benämning avsågs skola omfatta

även civila anslag. Sålunda anförde de sakkunniga som utarbetade det

förslag, på vilket § 63 regeringsformen i sin nuvarande lydelse bygger, följande

(prop. nr 239 till 1940 års lagtima riksdag, bilaga A. sid. 22).

Ä den försvarsberedskapsstat, som antogs av 1939 års lagtima riksdag, voro

uppförda icke blott anslag till direkta försvarsändamål utan även anslag till

vissa civila ändamål, vilka måste tillgodoses vid krigsfara eller krig. Enligt de

sakkunnigas förmenande bör försvarsberedslcapsstaten även i framtiden innefatta

sådana anslag.

De sakkunnigas uttalande ger vid handen, att de ansågo försvarsberedskapsstatens

rubricering avse en begränsning av anslagsanvisningarna icke

till militära ändamål utan till ändamål, som mäste tillgodoses vid krigsfara

eller krig, även örn dessa vore av civil natur. Denna ståndpunkt synes även

bättre än den motsatta låta sig förena med föreskriften, att varje lagtima

riksdag skall ge Kungl. Majit för krigsfara eller krig erforderliga finansfullmakter.

Syftet med detta tvingande stadgande skulle vara förfelat örn försvarsberedskapsstaten

skulle begränsas till rent militära ändamål samt om

medel för sådana civila ändamål, vilka det vid krigsfara är lika nödvändigt

att tillgodose, skulle kunna anvisas endast på den icke obligatoriska allmänna

beredskapsstaten.

Den ståndpunkt som bär utvecklats vinner ytterligare stöd i den förberedande

behandlingen av frågan örn allmän beredskapsstat.

Av den förut åberopade propositionen (bilaga A, sid. 27) framgår, att de

sakkunniga, »ehuru den allmänna beredskapsstaten skapats för att giva

Kungl. Maj:t ett medel att omedelbart kunna möta en ekonomisk kris» -—

varmed de sakkunniga avsågo en arbetslöshetskris — vid utformandet av

sitt förslag »icke velat utesluta, att sådan stat i vissa lägen skall kunna utnyttjas

för att möta svårigheter som följa av vissa andra händelser än ekonomiska

kriser». Anslagen å allmän beredskapsstat ansågos av de sakkunniga

böra begränsas att avse sådana ändamål som böra tillgodoses för att möta

»de svårigheter för folkförsörjning och folkhälsa» som kunde uppkomma i

det av de sakkunniga avsedda läget. Sistnämnda kvalifikation av anslagsändamålen

utgick vid stadgandeis slutliga utformning under riksdagsbehandlingen.

Konstitutionsutskottet motiverade denna jämkning med att den allmänna

beredskapsstaten borde kunna få en vidsträcktare användning än enligt

den föreslagna formuleringen. Kvar står emellertid, att staten i fråga

motiverats med och företrädesvis avsetls för alt tillgodose medelsbehovet vid

en arbetslöshetskris. Regeringsformens omnämnande av en allmän beredskapsstat

kan då svårligen åberopas såsom stöd för antagandet, att vid krig

eller krigsfara ofrånkomliga civila utgiftsändamål icke kunna tillgodoses på

försvarsberedskapsstaten utan endast på allmän beredskapsstat; örn så vore

fallet, skulle ju, oavsett konjunkturutsikterna, en allmän beredskapsstat för

dessa ändamål alltid behöva fastställas vid sidan av den obligatoriska försvarsberedskapsstaten

och fullmaktsformen alltså lia sin normala motivering

i detta varken av de sakkunniga eller under frågans behandling i övrigt ens

berörda förhållande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kunni. Maj.ts proposition nr 316.

Om det av angivna skäl får anses klart, att grundlagen icke hindrar utan

tvärtom förutsätter, att vissa civila ändamål tillgodoses från försvarsberedskapsstaten,

kvarstår emellertid frågan, vilka dessa civila ändamål enligt

grundlagsstadgandets principer kunna anses vara. Att man bör intaga en

restriktiv ståndpunkt är givet med hänsyn till försvarsberedskapsstatens karaktär

av en Kungl. Maj:t tillförsäkrad fullmakt. Regeln bör vara, att anslag

uppföras endast för sådana civila ändamål som -— för att citera de sakkunniga

— »mäste tillgodoses vid krigsfara eller krig». Erfarenhetsmässigt

äro dessa ändamål av följande huvudtyper: förstärkning av den civila administrationen,

skydd för civilbefolkningen, kontroll över prisstegringstendenserna,

civil tjänsteplikt för att tillgodose av krigshändelserna hotade försörjningsbehov

samt anläggningar vid statens affärsverk för tillgodoseende av

omedelbara försvars- eller försörjningsbehov. Detta är också de ändamål som

tillgodoses av de civila anslag som finnas uppförda på nu gällande förskottsstat.

Delade meningar kunna göra sig gällande också angående den utsträckning,

i vilken nyss angivna behov böra tillgodoses å försvarsberedskapsstaten. Vid

besvarandet av denna fråga synas praktiska synpunkter böra tillmätas en

avgörande betydelse. Det kan icke vara lämpligt, att ett och samma ändamål

tillgodoses i olika former. Örn ett anslag för visst allmänt ändamål

måste uppföras på försvarsberedskapsstaten, bör detta anslag därför — inom

de gränser som följa av de allmänna finanspolitiska principerna för utgiftsfördelningen

mellan riksstat och beredskapsstat — i regel avgränsas så, att

medel för speciella utgifter, hänförliga till samma anslag, icke behöva

anvisas i annan ordning. Skulle förskottsanslaget härigenom erhålla karaktären

företrädesvis av en medelsanvisning för särskilda behov, vilka på förhand

kunna till art och omfattning med viss säkerhet bedömas, synes det

emellertid motiverat, att anslagsberäkningen, i den mån så kan ske, på gängse

sätt specificeras, så att riksdagen kan ingå i en vanlig anslagsprövning. Detta

har hittills icke skett. Jag förordar, att praxis på denna punkt ändras. Två av

de anslag som i det följande förordas uppförda å försvarsberedskapsstaten

för nästa budgetår — nämligen anslagen till Kostnader för överflyttning av

arbetskraft och till Prisclearing för fodermedel m. m. — ha i enlighet härmed

blivit föremål för särskild anmälan av vederbörande departementschefer (bil.

1 och 2).

För löpande utgifter under fjärde huvudtiteln beräknades i det preliminära

statförslaget sammanlagt 825 miljoner kronor. Av beloppet folio 425 miljoner

kronor på armén, 125 miljoner kronor på marinen och 25 miljoner kronor

på flygvapnet. Återstoden, 250 miljoner kronor, hänfördes till ett för

försvarsgrenarna gemensamt anslag, avsett bland annat för krigsfamiljebidragen.

Redan vid framläggandet av det preliminära statförslaget framhöll jag,

att ett icke obetydligt överskridande av nämnda anslagsbelopp, vilka motsvarade

de i beredskapsstaten för innevarande budgetår uppförda, kunde befaras.

En nv beräkning av medelsbehovet för löpande utgifter har numera

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 316.

5

verkställts med stöd av erfarenheterna under innevarande budgetår. Enligt

denna beräkning skulle anledning föreligga att lioja anslaget till arméns

löpande utgifter från 425 miljoner kronor till 450 miljoner kronor, under förutsättning

att beredskapsåtgärderna under budgetåret 1943/44 bli av ungefärligen

samma storleksordning som innevarande budgetår. Med hänsyn till de

ekonomiska konsekvenserna av den nya krigsfamiljebidragsförordningen bör

vidare det för försvarsgrenarna gemensamma anslaget till löpande utgifter

höjas från 250 miljoner kronor till förslagsvis 300 miljoner kronor.

För engångsutgifter beräknades under fjärde huvudtiteln i det preliminära

statförslaget ett anslag å 300 miljoner kronor. Av detta belopp avsågos 150

miljoner kronor skola stå till Kungl. Maj:ts fria förfogande, medan resterande

150 miljoner kronor skulle vara bundna vid för riksdagen anmälda beslut

m. m. Jag förordar, att angivna anslagsposter — av vilka den ena bör disponeras

i anslutning till för riksdagen framlagda beräkningar och den andra

stå till Kungl. Maj:ts fria förfogande — i staten upptagas med de preliminärt

beräknade beloppen och åberopar, vad användningen av posterna beträffar,

vad i ämnet anförts i propositionen nr 356 till fjolårets riksdag.

Beträffande uppskattningen av anslagsposten Utgifter i anslutning till för

riksdagen framlagda beräkningar får jag erinra örn, att chefen för försvarsdepartementet

tidigare denna dag (prop. nr 314, bil. 2) föreslagit, att täckning

redan under innevarande budgetår skall beredas för vissa utgifter under ifrågavarande

förskottsanslag, vilka föranledas av till de militära förvaltningsmyndigheterna

lämnade bemyndiganden att anskaffa viss- materiel, ehuru

det är osäkert örn dispositionsbeslut komma att meddelas under budgetåret

1942/43. Vid beräkningen av anslaget till engångsutgifter för innevarande

budgetår förutsattes, att större delen av ifrågavarande kostnader skulle belöpa

å budgetåret. Örn ett täckningsbeslut av angiven innebörd icke skulle fattas,

bleve en uppräkning av anslaget till engångsutgifter för nästa budgetår med

motsvarande belopp oundviklig.

Med avseende å de i det preliminära statförslaget under finansdepartementet

och folkhushållningsdepartementet samt under kapitalbudgeten uppförda

anslagen finner jag ej anledning till ändring. Vad beträffar anslagsäskandena

under social- och jordbruksdepartementen får jag hänvisa till vad

jag nyss anfört. Anslagen föreslås enligt Kungl. Maj:ts beslut uppförda med

50 respektive 40 miljoner kronor.

Gällande bestämmelser angående beredskapsstaten för försvarsväsendet

förutsätta, att Kungl. Maj:t, när riksdagen är samlad, vid uppkommande

behov inhämtar riksdagens bemyndigande alt sätta beredskapsstaten i kraft

som förskottsstat. 1 likhet med vad som skedde år 1942 torde ett sådant bemyndigande

i rådande läge av praktiska skäl böra inhämtas redan i detta

sammanhang. Beträffande innebörden av ett medgivande från riksdagens

sida av föreslaget innehåll torde jag få hänvisa lill vad jag anförde vid anmälan

av propositionen nr 296 till 1941 års riksdag.

Örn Kungl. Majit prövar nödvändigt att under den lid som förflyter mellan

äskandet av regleringsanslag för ännu gällande förskottsstat och fastställa^

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 316.

det av en ny förskottsstat meddela beslut om bemyndiganden för verk eller

myndigheter att vidtaga kostnadskrävande dispositioner som äro av natur

att böra finansieras från förskottsanslag och för vilka täckning icke redan

äskats, böra sådana beslut anmälas för vederbörande riksdagsutskott och

därav föranledda utgifter bestridas från den nya förskottsstaten.

Hittills i princip gällande begränsningar i dispositionsrätten till förskottsanslagen

böra bibehållas. Skulle en ändring härvidlag senare visa sig erforderlig,

torde förslag härom få i vanlig ordning underställas riksdagen.

I anslutning till vad här anförts och till statsverkspropositionen till årets

riksdag har upprättats ett förslag till beredskapsstat för försvarsväsendet

för budgetåret 1943/44. Förslaget torde såsom bihang få fogas vid protokollet

i detta ärende.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels — med bifall till de förut omförmälda förslag, om

vilka Kungl. Majit enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

(bil. 1 och 2) fattat beslut -— godkänna det sålunda

upprättade förslaget till beredskapsstat för försvarsväsendet

för budgetåret 1943/44,

dels bemyndiga Kungl. Majit att med iakttagande av vad

i det föregående anförts fastställa denna beredskapsstat eller

viss del därav att lända till efterrättelse såsom förskottsstat

från och med ingången av budgetåret 1943/44 samt att ställa

å förskottsstaten uppförda anslag till vederbörande myndigheters

förfogande,

dels ock medgiva, att de i beredskapsstaten angivna anslagsbeloppen

må överskridas, under förutsättning att Konungen

låtit riksdagskallelse utgå eller riksdagen ändock

skall inom tjugo dagar sammanträda.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

W. Dickson.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 316.

7

Bihang.

Förslag till beredskapsstat för försvarsväsendet

för budgetåret 1943/44.

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter:

IV. Försvarsdepartementet.............. 1,200,000,000

V. Socialdepartementet................. 50,000,000

VII. Finansdepartementet................ 15,000,000

IX. Jordbruksdepartementet............. 40,000,000

XI. Folkhushållningsdepartementet........ 20,000,000

Kronor

1,325,000,000

Summa

1,825,000,000

Kapitalbudgeten.

Kronor

Kapitalinvestering:

VII. Fonden för förlag till statsverket....................

20,000,000

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 316.

Egentliga statsutgifter.

IV. Försvarsdepartementet.

Kronor

Kronor

C. Försvarskrafterna.

a

Arméns löpande utgifter (Da), förslagsvis.......

450,000,000

b

Marinens löpande utgifter (Ea), förslagsvis......

125,000,000

C

Flygvapnets löpande utgifter (Fa), förslagsvis____

25,000,000

d

Engångsutgifter (Ga), förslagsvis:

I anslutning till för riksdagen fram-

lagda beräkningar.............. kronor 150 000 000

Till Kungl. Maj:ts förfogande...... » 150 000 000

300,000,000

900,000,000

900,000,000

E. Diverse.

a

Övriga utgifter (Gb), förslagsvis ...............

300,000,000

Summa

1,200,000,000

V. Socialdepartementet

■

Kronor

Kronor

a

Kostnader för överflyttning av arbetskraft, förslagsvis

50,000,000

VII. Finansdepartementet.

Kronor

Kronor

Allmänna utgifter för försvarsberedskap:

a

Förstärkning av den civila administrationen

m. m., förslagsvis........................

5,000,000

b

Engångsanskaffning av materiel för civilbefolk-

ningens skydd m. m., förslagsvis ........

10,000,000

15,000,000

Summa

15,000,000

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:ts proposition nr 316.

9

*

Egentliga statsutgifter.

IX. Jordbruksdepartementet.

Kronor

kronor

a

Prisclearing för fodermedel m. m., förslagsvis ....

40,000,000

XI. Folkhushållningsdepartementet.

Kronor

Kronor

a

Allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande

åtgärder, förslagsvis .......................

20,000,000

Kapitalinvestering.

VII. Fonden för förlag till statsverket.

Kronor

Kronor

a

Kommunikationsverken, förslagsvis ..............

10,000,000

b

Försvarsberedskapens stärkande i allmänhet, för-

slagsvis ....................................

10,000,000

Summa

20,000,000

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 316.

11

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21 maj

1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anmäler härefter under

socialdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga statsutgifter

å beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1943/44 samt

anför därvid följande.

Anslag till kostnader för överflyttning av arbetskraft.

Vid anmälan av finansplanen i statsverkspropositionen för nästa budgetår

anförde chefen för finansdepartementet, att de regleringsåtgärder på arbetsmarknaden,

vilkas främsta syfte vore att tillgodose behovet av arbetskraft

vid skogsavverkningarna och i jordbruket, borde hållas skilda från utgifterna

för arbetslöshetsändamål och i motsats till dessa redovisas å förskottsstat

för försvarsväsendet. Med en sådan kostnadsfördelning komme anslaget

till bekämpande av arbetslösheten: Åtgärder för arbetsmarknadens reglering

m. m. under riksstatens femte huvudtitel att kvarstå oförändrat, medan för

de nya regleringsåtgärderna på arbetsmarknaden borde uppföras ett förskottsanslag

å 50,000,000 kronor. För bestridande av kostnaderna för berörda

regleringsåtgärder under innevarande budgetår har en motsvarande

komplettering skett av den för budgetåret 1942/43 fastställda förskottsstaten,

i det riksdagen i anledning av förslag av Kungl. Maj:t i proposition den

4 januari 1943, nr 3, angående fortsatt giltighet för förskottsstaten för försvarsväsendet

i skrivelse den 10 mars 1943, nr 55, anmält, att riksdagen

medgivit, att å förskottsstaten för försvarsväsendet för innevarande budget
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 316.

år finge å driftbudgeten under femte huvudtiteln upptagas ett nytt anslag

till Åtgärder för reglering av arbetsmarknaden av 40,000,000 kronor.

Genom beslut den 12 mars och den 21 april 1943 har Kungl. Maj:t ställt

hela sistnämnda belopp till statens arbetsmarknadskommissions förfogande

för bestridande av kostnader för arbetsmarknadsreglerande åtgärder. Den

15 mars 1943 föreskrev jag, att utgifterna från anslaget skola i kommissionens

räkenskaper bokföras specificerade å de särskilda undertitlar, som

angivas i följande sammanställning, vilken jämväl utvisar storleken av de

utgifter, som enligt från arbetsmarknadskommissionen erhållna uppgifter

beräknas komma att för innevarande budgetår belöpa på de särskilda ändamålen:
-

Ä n d a m å 1 Belopp

a) uttagning med tjänsteplikt av 1943 års värnpliktsklass kronor 10,000,000

b) anskaffning av kojor och kojinventarier för den i

skogsarbete sysselsatta ovana arbetskraften........ » 8,100,000

c) förflyttningsbidrag, familje tillägg m. m. till arbetare,

som under krisen överflyttats till skogsarbete...... » 16,000,000

d) riksarbetslag .................................. » 3,700,000

e) arbetsblock och jordbruksläger .................. » 800,000

f) resebidrag till arbetssökande .................... » 1,200,000

g) diverse andra utgifter .......................... » 200,000

Summa kronor 40,000,000.

Som synes beräknas hela det anvisade anslaget komma att förbrukas. För

reglering av utgifterna från anslaget har jag i annat sammanhang föreslagit

Kungl. Maj:t att hos riksdagen hemställa om anvisande av erforderliga

medel.

I en med skrivelse den 8 maj 1943 överlämnad verksamhetsberättelse för

år 1942 och första kvartalet 1943 har statens arbetsmarknadskommission

framlagt beräkningar rörande, bland annat, medelsbehovet för åtgärder för

arbetsmarknadens reglering under nästa budgetår. Kommissionen framhåller

härutinnan, att samtliga kostnader, förbundna med den av krisläget betingade

regleringen av arbetsmarknaden, borde bestridas ur anslaget till åtgärder

för reglering av arbetsmarknaden. Från sagda anslag borde i enlighet härnad

— förutom de ändamål, som för närvarande tillgodosåges från anslaget

jämväl bestridas kostnaderna för dels beredskapsarbeten, som igångsattes

med hänsyn till försvarets eller folkförsörjningens krav och som alltså komme

till stånd, oavsett örn hjälpsökande arbetslösa funnes anmälda eller ej,

dels ock beredskapskurser för verkstadsindustrin och kurser för utbildning

av reservarbetskraft.

Kommissionen säger sig utgå från att beredskapsarbeten av här angiven

art till övervägande delen skulle utgöras av sådana arbeten för försvarsväsendets

räkning, som helt eller så gott som helt komme att i sista hand bekostas

ur anslag under fjärde huvudtiteln. En väsentlig minskning borde då

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 316.

13

kunna vidtagas av det för innevarande budgetår till 21,000,000 kronor för

statliga beredskapsarbeten beräknade medelsbehovet. För nästkommande

budgetår borde under regleringsanslaget till statliga beredskapsarbeten beräknas

8,000,000 kronor, varav 1,000,000 kronor för arbeten i andra myndigheters

regi. Även till statskommunala beredskapsarbeten syntes medel

kunna anvisas ur detta anslag; härtill beräknades 1,000,000 kronor.

Kostnaderna för beredskapskurser, vilka för innevarande budgetår beräknades

till 2,000,000 kronor, hava för nästa budgetår ansetts komma att uppgå

till 2,500,000 kronor.

I fråga örn kostnaderna för uttagning med tjänsteplikt framhåller kommissionen,

att det icke syntes möjligt att nu avgöra, i vilken omfattning uttagning

med tjänsteplikt kunde komma att äga rum under nästkommande

budgetår. I varje fall komme en del av kostnaderna för uttagning av 1943

års klass att belöpa å nästa budgetår. Av dem, som uttoges under våren 1943

och som alltså skulle utföra fyra månaders arbete, torde i genomsnitt inemot

halva prestationen komma att fullgöras efter den 1 juli. Härtill komme de,

som nu medgivits uppskov och som skulle fullgöra sin tjänsteplikt nästa höst

eller vinter. Approximativt kunde kostnaderna härför beräknas till 5,000,000

kronor. Med fasthållande vid grundförutsättningen för beräkning av medelsbehovet,

nämligen att åtgärder för överflyttning av arbetskraft komme

att bliva erforderliga i ungefär samma omfattning som för närvarande

och att alltså uttagning av 1944 års klass eller andra kategorier för skogsarbete

kunde komma att äga rum, borde för uttagning med tjänsteplikt beräknas

visst belopp utöver nyss angivna 5,000,000 kronor. Till utgångspunkt

för denna beräkning kunde tagas det sannolika utfallet av kalkylerna över

kostnaderna för tjänsteplikten under innevarande budgetår. Därvid borde

bemärkas, att antalet frivilligt anmälda tjänstepliktiga blivit större och, som

följd därav, antalet tvångsuttagna mindre än beräknat, att de tjänstepliktiga

själva ordnat sin förläggning i större utsträckning än väntat och

att de i vissa fall fullgjort sin prestation på kortare tid än den,

under vilken ett dem tillerkänt särskilt bidrag av två kronor örn dagen finge

utgå. Samtliga dessa faktorer verkade kostnadsbesparande. I motsatt riktning

verkade det förhållandet, att antalet »tjänstepliktsmånader» bleve något

större än beräknat under innevarande budgetår. Av mycket att döma komme

dock totalkostnaden för budgetåret att stanna under det förut beräknade

beloppet, 14,000,000 kronor. Fattades beslut örn inkallande av 1944 års klass

till skogsarbete, torde emellertid detta ske i så god tid att större del av de

tjänstepliktiga än under innevarande år hunne fullgöra sin prestation under

budgetåret och att sålunda endast en mindre del av kostnaderna kunde

skjutas över till budgetåret 1944/45. Även under förutsättning att man kunde

räkna med all förut nämnda gynnsamma förhållanden skulle upprepas

till nästa år, borde kostnaderna för uttagning av 1944 års klass icke kalkyleras

lägre än till 15,000,000 kronor.

Kommissionen föreslår med hänsyn härtill, att till uttagning med tjänsteplikt

beräknas 20,000,000 kronor. Kommissionen påpekar emellertid, alt detta

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 316.

belopp liksom alla andra angivits med all reservation för nu icke förutsebara

förhållanden.

Utgifterna för förflyttningsbidrag, familjetillägg m. m. (inklusive verktygs-

och personlig utrustning) till ovan arbetskraft, som förflyttas till annat

arbetsområde, har kommissionen uppskattat till 16,000,000 kronor.

Beträffande medelsbehovet till riksarbetslag, däri inbegripet skogshuggarkurser

m. m., anför arbetsmarknadskommissionen, att antalet deltagare i

huggarkurserna —• trots att riksarbetarna efter årsskiftet 1942/43 stadigt

minskat i antal och i april 1943 endast utgjorde några hundra man — varit

väsentligt större under den senare delen av budgetåret än tidigare. Därest

kursverksamheten under nästa budgetår bleve av enahanda omfattning som

den nuvarande, borde för förevarande ändamål beräknas 6,500,000 kronor.

Vad angår utgifterna för arbetsblock och jordbruksläger påpekar kommissionen,

att utgifterna för arbetsblockorganisationens lokala kostnader,

vilka tidigare gäldats av arbetsmarknads- och livsmedelskommissionerna

med hälften vardera, från och med den 18 februari 1943 i sin helhet gäldades

av arbetsmarknadskommissionen. Ett belopp av 500,000 kronor anser

arbetsmarknadskommissionen vara tillfyllest för ändamålet. För anordnande

av jordbruksläger för frivillig arbetskraft föreslås ett belopp av 700,000

kronor. Till resebidrag åt arbetssökande har beräknats åtgå 1,500,000 kronor.

Kommissionen räknar med att under nästa budgetår skulle behöva inköpas

500 kojor med utrustning. Kostnaderna härför uppskattas till 3,000,000

kronor. — Slutligen har kommissionen till diverse övriga utgifter, såsom industrikonsulenternas

verksamhet m. m., upptagit ett belopp av 300,000 kronor.

Det för nästa budgetår erforderliga beloppet för täckande av utgifterna

för av krisläget föranledda åtgärder för reglering av arbetsmarknaden skulle

sålunda enligt kommissionens beräkningar uppgå till (8,000,000 + 1,000,000

+ 2,500,000 + 20,000,000 + 16,000,000 + 6,500,000 + 500,000 + 700,000

+ 1,500,000 +3,000,000 + 300,000 =) 60,000,000 kronor.

Den vid framläggandet av årets statsverksproposition gjorda beräkningen

av kostnaderna för de regleringsåtgärder på arbetsmarknaden, som föranletts

av den ökade knappheten på arbetskraft, kunde givetvis endast bliva

preliminär. Ej heller nu torde annat än en approximativ uppskattning av

anslaget för ifrågavarande ändamål kunna göras. Arbetsmarknadskommissionen

har uppskattat ifrågavarande kostnader till 60 miljoner kronor eller

10 miljoner kronor mera än som beräknats i statsverkspropositionen. Arbetsmarknadskommissionen

har emellertid härvid räknat med att från förevarande

anslag böra bestridas — förutom sådana kostnader som utgå från

motsvarande anslag å förskottsstaten för innevarande budgetår — jämväl

kostnader för dels beredskapsarbeten, som igångsättas med hänsyn till försvarets

eller folkförsörjningens krav, dels ock beredskapskurser för verkstadsindustrin

och kurser för utbildning av reservarbetskraft. I statsverkspropositionen

beräknades, att sagda beredskapsarbeten borde bestridas från

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 316.

15

anslaget till bekämpande av arbetslösheten: Åtgärder för arbetsmarknadens

reglering m. m. Tillräcklig anledning att nu göra avvikelse härifrån anser

jag ej hava förebragts. Jag anser mig därför i detta sammanhang ej böra

beräkna några medel för dylika arbeten. I fråga om kostnaderna för beredskapskurser

och utbildning av reservarbetskraft har jag däremot intet att

erinra mot vad kommissionen föreslagit.

Då anledning ej synes föreligga till antagande att regleringsåtgärderna på

arbetsmarknaden för att tillgodose viktiga produktionsområden med arbetskraft

kunna inskränkas under nästa budgetår, har jag i övrigt ansett mig

böra godtaga arbetsmarknadskommissionens uppskattning av medelsbehovet

för här ifrågavarande ändamål.

Vid bifall till vad jag här förordat bör det av arbetsmarknadskommissionen

beräknade medelsbehovet minskas med det för beredskapsarbeten uppskattade

beloppet, 9 miljoner kronor. För här ifrågavarande ändamål skulle

sålunda erfordras 51 miljoner kronor, eller i avrundat belopp 50 miljoner

kronor. Å beredskapsstaten för försvarsväsendet för nästa budgetår bör i

enlighet härmed uppföras ett anslag å sist angivna belopp. Förskottsanslaget

i fråga torde böra benämnas Kostnader för överflyttning av arbetskraft.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kostnader för överflyttning av arbetskraft å beredskapsstat

för försvarsväsendet för budgetåret 1943/44 under

femte huvudtiteln uppföra ett förskottsanslag

av .......................... kronor 50,000,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

N. O. Aurelius.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 316.

17

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

21 maj 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anmäler

härefter under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärende

angående egentliga statsutgifter å beredskapsstat för försvarsväsendet för

budgetåret 1943/44 samt anför därvid följande.

Anslag till prisclearing för fodermedel m. m.

I enlighet med beslut4av 1942 års riksdag (prop. nr 356; r. skr. nr 457)

upptager den för budgetåret 1942/43 fastställda förskottsstaten för försvarsväsendet

under nionde huvudtiteln ett förskottsanslag å 80,000,000 kronor

till Prisclearing för fodermedel m. m. Från detta anslag har avsetts skola

bestridas kostnaderna för prisclearing för konstgödselmedel ävensom de utgifter

som kunna föranledas av regleringen av handeln med oljekraftfoder

och fodercellulosa.

I skrivelse den 3 april 1943 med förslag örn prisreglerande åtgärder på

jordbrukets område har statens livsmedelskommission bland annat framlagt

beräkningar rörande kostnaderna under budgetåret 1943/44 för konstgödselregleringen

samt för svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet i avseende

å regleringen av handeln med oljekraftfoder och fodercellulosa. Sålunda borde

enligt vad livsmedelskommissionen anför kommissionens clearingkassa

för täckande av förluster på konstgödselförsäljningen tillföras i runt tal

12,000,000 kronor. Vidare lia spannmålsaktiebolagets kostnader för anskaffande

av oljekraftfoder beräknats lill 28,000,000 kronor samt bolagets kostnader

i samband med försäljning av fodercellulosa till 2,500,000 kronor. Enligt

kommissionens beräkningar skulle alltså medelsbehovet under nästa

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 31G. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 316.

Departements
chefen.

budgetår för de ändamål som för närvarande tillgodoses med anlitande av

förskottsanslaget till Prisclearing för fodermedel m. m. uppgå till sammanlagt

(12,000,000 + 28,000,000 + 2,500,000=) 42,500,000 kronor. Beträffande

livsmedelskommissionens förslag i fråga om förevarande handelsregleringar

torde jag i övrigt få hänvisa till den till innevarande års riksdag avlåtna

propositionen (nr 246) angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område m. m.

Såsom framgår av förenämnda proposition ha de av livsmedelskommissionen

framlagda beräkningarna av medelsbehovet under budgetåret 1943/44 för

prisclearing för fodermedel m. m. ansetts böra i huvudsak godtagas. Förskottsanslaget

för här ifrågavarande ändamål torde i beredskapsstaten för

försvarsväsendet för nästa budgetår böra uppföras med förslagsvis 40 miljoner

kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Prisclearing för fodermedel m. m. å beredskapsstat

för försvarsväsendet för budgetåret 1943/44 under nionde

huvudtiteln uppföra ett förskottsanslag

av ................................ kronor 40,000,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Kungl. Majit bifalla.

Ur protokollet!

Sune Wisén.

488048. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1943.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:451 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1943/44 jämte i ämnet väckta motion a1 i texten
  2. SU 1943:234 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret 19431 44 jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten