Sök i Ratio Lex

Angående inrättande av statens geotekniska institut m. m

1943-10-08 · 42 sidor, varav 40 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 40 av 42 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:333, Angående inrättande av statens geotekniska institut m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 333.

1

Nr 333.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inrättande av

statens geotekniska institut m. m.; given Stockholms

slott den 8 oktober 1943.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Gustaf Andersson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 8 oktober 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,

Rubbestad.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans-, ecklesiastik- och handelsdepartementen

anmäler chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet

Andersson, fråga om organisationen av forskning och annan undersökningsverksamhet

på det geotekniska området och anför härutinnan följande.

Sedan 1939 års lagtima riksdag i skrivelse nr 328 anhållit, att en utredning

måtte verkställas angående möjligheterna att effektivisera den tekniska forskningen,

icke minst för att erhålla billigare och snabbare resultat, samt att

utnyttja de vunna forskningsresultaten till hela landets bästa, bemyndigade

Kungl. Majit den 31 augusti 1940 chefen för handelsdepartementet att tillkalla

högst sju utredningsmän för att utreda frågan om den tekniskt-vetenskapliga

forskningens ordnande.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 333.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 333.

De av departementschefen för ändamålet tillkallade utredningsmännen,

som antagit benämningen utredningen rörande den tekniskt-vetenskapliga

forskningens ordnande — f. d. generaldirektören C. G. O. Malm, tillika ordförande,

kommerserådet P. A. H. Carlborg, professorn vid tekniska högskolan

i Stockholm H. Kreuger, fil. doktorn, ledamoten av riksdagens första kammare

H. Nordenson, professorn T. Svedberg, verkställande direktören i ingenjörsvetenskapsakademien,

professorn E. Velander samt direktören S. Westerberg

— ha efter att tidigare ha avgivit fem betänkanden i olika ämnen med

skrivelse den 18 mars 1943 till chefen för handelsdepartementet överlämnat

ett med nr VI betecknat betänkande (S. O. U. 1943: 22), innehållande förslag

till åtgärder för den geotekniska forskningens ordnande.

över förslaget ha yttranden avgivits av statskontoret, allmänna lönenämnden,

riksräkenskapsverket, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen,

järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, lantbruksstyrelsen, direktionen

för statens väginstitut, Sveriges geologiska undersökning, styrelsen för tekniska

högskolan i Stockholm efter hörande av högskolans lärarkollegium,

styrelsen för Chalmers tekniska högskola efter hörande av högskolans lärarkollegium,

ingenjörsvetenskapsakademien, statens kommitté för byggnadsforskning,

svenska teknologföreningen, svenska kommunaltekniska föreningen

och svenska byggnadsentreprenörföreningen. Härjämte har svenska

konsulterande ingenjörers förening inkommit med en skrift.

Då utredningens förslag till övervägande delen berör frågor inom kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde, har ärendets beredning ansetts

böra ske inom kommunikationsdepartementet.

Innan jag ingår på utredningens förslag och de avgivna yttrandena, torde

en kortfattad redogörelse för betänkandet i vissa övriga delar lämpligen böra

lämnas.

Översikt över nuvarande förhållanden.

Geotekniken omfattar läran om jordskorpan i dess egenskap av grand

för byggnadsverk och andra tekniska anordningar samt om jordarternas och

berggrundens beskaffenhet ur byggnadsteknisk synpunkt.

Till sin natur är geotekniken en teknisk vetenskap, som baseras på de

grundläggande byggnadsvetenskaperna, särskilt elasticitetsläran, hållfasthetsläran

och byggnadsstatiken samt på fysiken och geologien. I sin praktiska

tillämpning är geotekniken en hjälpvetenskap åt framför allt vägbyggnad,

järnvägsbyggnad, brobyggnad, husbyggnad, vattenbyggnad och bergsbruk

samt sysslar med de speciella problem och svårigheter, som inom dessa

tekniska verksamhetsgrenar förorsakas av markens beskaffenhet.

De byggande institutioner, som mera kontinuerligt komma i kontakt med

större geotekniska spörsmål, äro främst de statliga och kommunala verken.

Av dessa ha endast järnvägsstyrelsen samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

inrättat särskilda avdelningar med specialutbildad personal för det geo
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 333.

3

tekniska arbetet. Inom övriga statliga och kommunala byggnadsorgan utföras

i regel enklare geolekniska provningar och undersökningar av samma

personal, som har hand örn byggnadsfrågor i allmänhet. För sådana undersökningar

finnes i de flesta fall någon utrustning (sondborrar och liknande)

för geotekniska fältarbeten. Stockholms stads gatukontor och Göteborgs hamnstyrelse

förfoga därjämte över laboratorieutrustning för rutinmässiga undersökningar

av liållfasthetsegenskaper hos jordprov. När det gäller mera komplicerade

och omfattande geotekniska arbeten, ha de statliga och kommunala

verk, som sakna egen geoteknisk expertis, brukat anlita utomstående sådan,

främst järnvägsstyrelsens och väg- och vattenbyggnadsstyrelsens geotekniker.

I samband med den geotekniska undervisningen vid de tekniska högskolorna

utföras geotekniska forskningsarbeten och andra undersökningar. De

högskoleprofessorer, som äro verksamma på det geotekniska området, bedriva

därjämte i någon omfattning privat konsultativ geoteknisk verksamhet.

Utom av dessa professorer vid de tekniska högskolorna samt geoteknikerna

i järnvägsstyrelsen och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bedrives för

närvarande konsultativ geoteknisk verksamhet i nämnvärd omfattning endast

av ett fåtal privata ingenjörsfirmor. Den konsultativa verksamheten avser

i regel rutinundersökningar. Med undantag för högskoleinstitutionerna

samt de geotekniska avdelningarna vid statens järnvägar och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

saknas utrustning för större laboratorieundersökningar.

Statens järnvägars geotekniska avdelning inrättades år 1920. Ehuru de

rent praktiska frågorna stått i förgrunden, har man dock, särskilt under de

första åren, utfört omfattande forskningsarbeten. Det gällde till en början

främst att få till stånd lämpliga arbetsmetoder och bedömningsgrunder.

Forskningsarbetet har emellertid undan för undan trängts mera i bakgrunden,

allt eftersom det löpande arbetet ökats samt tid och arbetskrafter för

det direkta forskningsarbetet därigenom blivit allt knappare. Det omfattande

undersökningsarbete, som ägt rum, kan dock i sig sägas innebära en art

av forskning, enär därigenom samlas ett omfattande material, som undan för

undan ställer de principiella frågorna under belysning.

Utom de vanliga geotekniska problemen sysslar avdelningen även med

sådana frågor som uppletning och inventering av grusförekomster samt undersökningar

angående tjälproblemen, ballastmaterialen samt riskerna för ras

i tunnlar och bergskärningar.

Under åren 1935—1939 uppgick geotekniska avdelningens lönekonto i medeltal

till cirka 60,000 kronor per år, och personalen utgjorde då i genomsnitt

8—10 personer. Senare lia arbetsuppgifterna ökats. Personalen uppgick hösten

1942 till 11 heltidsanställda och 2 deltidsanställda. I personaluppgifterna

är icke personal för hantlangning för fältarbetena medräknad.

Järnvägsstyrelsens geotekniska avdelning förfogar över en omfattande utrustning

för fältundersökningar, främst sundborg kolvborr samt spad- och

skopborr. Däremot har avdelningen endast ett mindre rutinlaboratorium, inrymt

i ett bostadsrum i järnvägens fastighet Vasagatan nr 1 i Stockholm. Laboratorieutrustningen

omfattar konapparater och enklare apparatur för be
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 333.

stämning av skärhållfasthet, vattenhalt, kornstorlek och volymvikt av jordprov.

I fråga om verksamheten vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens geotekniska

avdelning må erinras, att en förste byråingenjör med geoteknisk sakkunskap

anställdes hos styrelsen den 1 november 1936. Redan några månader

därefter visade det sig, att de geotekniska arbetsuppgifterna voro så omfattande,

att ytterligare personal erfordrades. Därvid inrättades icke nya fasta

tjänster, utan ingenjörspersonal och annan personal anställdes i erforderlig

utsträckning tillfälligt och deras avlöningar debiterades vägdistrikt och andra

uppdragsgivare. Ersättningar i övrigt för av avdelningen utförda arbeten

utgå enligt av Kungl. Majit fastställd taxa. På detta sätt har hittills avdelningens

hela verksamhet med undantag av en del av lönen till förste byråingenjören

finansierats genom ersättningar för utfört arbete.

Avdelningens arbete utgöres huvudsakligen av till lokal och natur avgränsade

problem, som uppstå i samband med vägbyggandet samt andra delar av

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens arbetsfält. Något systematiskt geotekniskt

studium av större delar av vägnätet har däremot icke utförts. Forskningsuppgifter

framkomma i många fall i samband med den löpande undersökningsverksamheten,

men då avdelningen är praktiskt taget helt hänvisad till

att finansiera sin verksamhet genom inkomster för uppdrag, ha dessa uppgifter

i regel endast kunnat bearbetas i den mån detta varit nödvändigt för

lösandet av de aktuella, praktiska uppgifterna.

Föreståndaren för geotekniska avdelningen har dock i några fall erhållit

medel från Kungl. Majit (av anslaget under sjätte huvudtiteln till bidrag till

vissa forsknings- och undersökningsarbeten), från ingenjörsvetenskapsakademien

och från andra håll för att fullfölja speciella forskningsuppslag.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens geotekniska avdelning genomgick fram

till utbrottet av det pågående kriget en snabb utveckling med betydande ökning

av arbetsuppgifter, personal och utrustning. Under tiden efter krigsutbrottet

har personalstyrkan nedgått något, beroende dels på minskade arbetsuppgifter

genom vägbyggnadsarbetenas begränsning, dels på inkallelser

av personal till militärtjänst. Personalen har under budgetåren 1938/39—

1941/42 i allmänhet uppgått till 13—15 personer.

Avdelningen disponerade till den 18 september 1943 en kontorsvåning om

10 rum (ca 300 m2) i huset Hantverkaregatan 21, men förfogar från och med

nämnda dag över nya och större kontorslokaler örn 10 rum och kök (370 m2)

i fastigheten Narvavägen 25. Avdelningens laboratorium är inrymt i statens

väginstituts byggnad och omfattar 180 m2.

Utrustningen för geotekniska undersökningar — såväl i vad avser laboratorie-

som fältundersökningar — är den mest fullständiga inom landet.

Geotekniken utgör för närvarande icke något självständigt läroämne vid

någon av våra tekniska högskolor, utan undervisning i geotekniska frågor ingår

i andra läroämnen. Vid högskolorna är det främst institutionerna för vattenbyggnad

och byggnadsstatik vid tekniska högskolan i Stockholm, som förfoga

över mera betydande laboratorieresurser på det geotekniska området.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 333.

Utredningens förslag.

Allmänna synpunkter.

Utredningen betonar, att forskningen och den praktiska tillämpningen på

det geotekniska området höra nära ihop, och anför vidare härom.

Som exempel må nämnas, att vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens geotekniska

avdelning forskningsverksamheten uppskattas till 20 procent av hela

arbetet, trots att avdelningen på grund av brist på anslag icke kan utföra

andra forskningsarbeten än sådana, som äro nödvändiga för att lösa praktiska

uppgifter.

Jordarternas geotekniska egenskaper äro i hög grad varierande pa grund av

olikhet i lagerföljd, lagertjocklek, kornstorleksfördelning, vattenhalt och så

vidare, varför forskningsuppgifterna i många fall bliva av tämligen lokal

natur. Detta sammanhänger i viss mån även med att geotekniken som självständig

vetenskap är ganska ny, och under den tidigare utvecklingen av en

teknisk vetenskap gälla ofta problemen i huvudsak praktiska uppgifter, ej

sällan av tämligen begränsad principiell räckvidd.

Inom geotekniken sammanhängde vidare, framhåller utredningen, grundforskning

och målforskning så intimt, att de icke på vetenskapens nuvarande

ståndpunkt borde åtskiljas. Då därjämte det geotekniska arbetet i väsentlig

omfattning vore ett intresse för statens och kommunernas byggande och

kontrollerande organ, funnes ej heller några starkare ekonomiska och organisatoriska

motiv att upprätthålla en gräns mellan grundforskningen och

målforskningen. Utredningen hade därför ansett sig böra i ett sammanhang

upptaga frågan om ordnandet av såväl den på praktiska problem inriktade

undersökningsverksamheten som den geotekniska grund- och målforskningen.

I fråga örn betydelsen och behovet av forsknings- och annan undersökningsverksamhet

på det geotekniska området anför utredningen bland annat.

Kännedomen örn de geotekniska egenskaperna hos jordarter är av avgörande

betydelse för byggnadsverksamheten, vare sig det är fråga om hus-,

bro-, väg-, järnvägs- eller dammbyggnader eller andra arbeten i jord såsom

flygfältsanläggningar, torrläggningsföretag och regleringar av vattendrag. En

stor procent av misslyckandena vid utförandet av byggnadsföretag beror på

felbedömningar av de geotekniska faktorerna. Genom tillräckligt omfattande

markundersökningar är det möjligt att avsevärt minska riskerna för skadliga

sättningar, ras och skred ävensom att vinna kostnadsbesparingar, ofta mycket

betydande. Det var också ett flertal jordras och därav förorsakade järnvägsolyckor

som på sin tid föranledde tillsättandet av statens järnvägars geotekniska

kommission samt inrättandet av järnvägsstyrelsens geotekniska avdelning.

Genom av dessa organ utförda undersökningar ha riskerna för ras och

skred väsentligt kunnat minskas.

I fortsättningen framhåller utredningen, att betydande värden kunna räddas

genom geotekniska undersökningar, samt belyser delta förhållande med

exempel från järnvägs-, väg- och dammbyggandet.

Utredningen övergår härefter till att redogöra för geotekniska spörsmål inom

olika verksamhetsområden.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 333.

Det geotekniska arbetet vid statens järnvägar har under de senaste

åren ökat i omfattning, påpekar utredningen samt fortsätter.

Med statens järnvägar lia under denna tid införlivats betydande delar av

det enskilda järnvägsnätet, vilket föranlett, att geotekniska undersökningar

av stor omfattning måst utföras på de nyförvärvade järnvägssträckorna.

Särskilt i den man fråga uppkommer om införande av tyngre rullande materiel

och ökad tåghastighet på sådana banor, måste en ingående undersökning

av stabilitetsförhållandena utföras och i förekommande fall förslag utarbetas

till förstärkning av bankroppen. Även på statens järnvägars gamla

linjer föranleda ofta höjningar av de tillåtna hjultrycken, att utredningar få

utföras angående undergrundens geotekniska egenskaper.

De fortgående arbetena med utbyggandet av dubbelspår på de viktigaste

järnvägslinjerna kräva icke endast omfattande geotekniska undersökningar

för bestämmande av linjeläget, erforderliga grundförstärkningar o. s. v. utan

jämväl fortlöpande undersökningar under hela arbetstiden för företaget.

I samband med banunderhållet och arbetena med förbättringar och ombyggnader

av banan med därtill hörande byggnader uppkommer vidare en

mångfald geotekniska problem.

Vidare erfordras undersökningar av sådana hela bansträckor, där de geotekniska

faktorerna äro av särskilt stor betydelse. Sådana systematiska och

genomgående utredningar utföras av geotekniska avdelningen i mån av tillgänglig

tid.

Man torde kunna förutsätta, att det geotekniska arbetet för statens järnvägar

även under den närmaste tiden kommer att fortgå i ungefär samma

omfattning som under de senaste åren.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen handlägger bland annat

ärenden angående väg- och brobyggnader, enskilda järnvägar, flygfält samt

hamnar, farleder och andra vattenbyggnader. På grund av styrelsens vidsträckta

och mångskiftande arbetsområde äro dess geotekniska frågor av

mångahanda slag. Utredningen anför härom bland annat.

Det vanligaste av de geotekniska problemen inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

verksamhetsfält är stabiliteten hos vägbankar. Under tiden

1 september 1938—1 september 1939 undersöktes ungefär 140 dylika fall,

undersökningssträckans längd var vanligen 100—200 m, men översteg i åtskilliga

fall 1 km. I regel gällde undersökningarna utfyllning av nya vägbankar

men i vissa fall var det fråga örn befintliga bankar, som drabbats

av skred eller oroväckande sjunkäng. I ungefär en tredjedel av de undersökta

fallen visade undersökningarna, att undergrnnden var tillräckligt bärkraftig

för de planerade arbetena, men i de övriga fallen föreskrevos olika åtgärder,

såsom pålning, utfyllning av tryckbankar, fyllning till fast botten sänkning

av balanslinjen elter flyttning av vägen i sidled.

Ett annat, ofta förekommande problem är grundläggning av vägbroar Under

tiden 1 september 1938—1 september 1939 behandlade styrelsens geotekniker

cirka 75 sådana frågor. De flesta uppgifterna gällde anläggning av nya

broar, där tveksamhet uppstått örn lämpligaste grundläggningssättet I ett

mindre antal fall erfordrades undersökningar av redan befintliga broar som

skadats av skred eller förskjutningar.

Utredningen uppräknar även ett flertal andra grupper av geotekniska problem

inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsområde, såsom frågor

om stabiliteten hos vägskärningar, hos järnvägsbankar som utsättas för tyng
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 333.

7

re och snabbare trafik, hos kulvertar under och öppna diken omkring flygfält,

stabiliteten och rörelserna hos stödmurar, sättningar i vägar med permanentbeläggning,

stabiliteten hos kajer och vågbrytare, upplagsplatser

(t. ex. malm- och kolupplag i hamnar) samt hela terrängavsnitt, vidare frågor

om yt- och grundvattenerosion och åtgärder däremot, samt om grundläggning

av magasin och andra byggnader för vägdistrikten, reningsverk,

oljelagringsanläggningar m. m.

I fråga om arbetets sammanlagda omfattning anför utredningen.

I och med genomförandet av ett förstatligande av den allmänna väghållningen

på landsbygden skola, enligt vad som uttalats av Kungl. Majit och

riksdagen, undersökningarna för vägarbeten utföras på ett avsevärt noggrannare

sätt än vad som hittills varit fallet. Detta skulle i sin tur medföra, att de

geotekniska arbetena komme att ökas. Enligt av representanter för väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen gjorda uppskattningar räknas med en ökning av 25

procent, i händelse vägbyggnadsarbetena komma att bedrivas i ungefär oförändrad

omfattning. För närvarande hava alla vägarbeten och framförallt

vägbyggnadsarbetena avsevärt inskränkts på grund av rådande krisläge med

brist på tillgängliga medel, material och arbetskraft, men under förutsättning,

att de längre fram antingen på grund av nödvändigheten att igångsätta

arbetslöshetsarbeten eller på grund av återinträdande bättre konjunkturer

skulle komma i gång i normal omfattning, erfordras efter ett förstatligande

av vägväsendet avsevärt större geoteknisk personal än för närvarande. Personalbehovet

för fullgörande av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens löpande

geotekniska arbete uppskattas med tillämpande av nämnda synpunkter till

13 å 14 personer, så länge vägbyggnadsverksamheten är av ungefär nuvarande

omfattning, och till 19 å 20 personer, när verksamheten uppnår ungefär

samma omfattning som under åren närmast före kriget.

I denna kalkyl har förutom det mera rutinmässiga^ arbetet även medräknats

sådan forskning, som nödvändiggöres av och ingår i lösandet av de aktuella

praktiska problemen.

Örn de praktiska geotekniska frågorna inom vattenfallsstyrelsens

ämbetsområde framhåller utredningen, att de uppkomme i samband

med utförandet av regleringsdammar, kraftstationsbyggnader och andra

byggnadsverk för produktion och distribution av elektrisk kraft. Frågorna

kunde exempelvis gälla stabiliteten hos dammar, risken för underspolning

och åtgärder däremot, egenskaperna hos material i jorddammar, stabiliteten

hos slänter i kanaler och stränder vid vattendrag, erosionsfrågor för grävda

och naturliga vattendrag, grundläggning av husbyggnader m. m.

Utredningen anför vidare

De under vattenfallsstyrelsen stående byggnadsarbetena äro ofta av betydande

storleksordning, men å andra sidan är deras antal jämfört med arbetena

under väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och järnvägsstyrelsen tämligen

ringa. På grund härav torde vattenfallsstyrelsens behov av geotekniska undersökningar

förete relativt stora variationer från tid till annan. De geolekniska

problemen hos vattenfallsstyrelsen äro dock synnerligen betydelsefulla

och ofta förenade med omfattande forskningsarbeten, varlör det synes vara

av stor vikt att frågan örn geoteknisk expertis för vattenfallsverkets räkning

ordnas på ett tillfredsställande sätt. överslagsvis lia vattenfallsstyrelsens

geotekniska ärenden beräknats ge sysselsättning åt i medeltal 2 man.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 333.

Beträffande byggnadsstyrelsens geotekniska spörsmål yttrar utredningen.

De geotekniska frågor, som ifrågakomma i samband med byggnadsstyrelsens

verksamhet, avse huvudsakligen undersökningar och utredningar för fastställande

av lämpliga grundläggningsmetoder och dimensionering av grunderna

till husbyggnader. Ej sällan förekomma därjämte i fråga örn stödmurar

och grundläggningar för husbyggnader problem rörande jordslänters stabilitet,

vilka tarva jordstatiska undersökningar. I vissa fall har byggnadsstyrelsen

även att taga befattning med frågor om strandskoningar och kajer, för

vilka dylika undersökningar erfordras.

Byggnadsstyrelsens geotekniska ärenden äro icke så kontinuerligt förekommande

och ej heller av den storleksordningen, att det torde vara motiverat att

inom byggnadsstyrelsen inrätta någon särskild geoteknisk avdelning. Uppskattningsvis

torde byggnadsstyrelsens geotekniska undersökningar jämte de

forskningsarbeten, som sammanhänga därmed, beräknas motsvara 1—2 mans

arbete.

Lantbruksstyrelsen komme, framhåller utredningen, i kontakt med

sådana geotekniska spörsmål, som förekomme vid torrläggningsföretag. I

dylika företag inginge regelmässigt olika slags byggnadsarbeten i jord, såsom

jorddammar, avloppskanaler och grundläggningar för pumpstationer. De geotekniska

problemen kunde avse stabiliteten hos jordmassor, sättningar,

erosionsfrågor o. s. v. Behovet av geoteknisk expertis för lantbruksstyrelsens

arbeten beräknas komma att motsvara 2—3 mans arbete.

Om de geotekniska frågorna inom försvarsväsendet anför utredningen.

Geotekniska spörsmål av stor betydelse uppkomma i samband med befästmngsanläggningar,

uppförande av varv och kajer, utarbetande av olika typer

av stridsvagnshinder, anläggning av flygplatser, byggande av vägar och broar

tor militära ändamål samt uppförande av kaserner, hangarer, garage, verkstäder

etc. Ur vetenskaplig synpunkt äro de militära geotekniska problemen

av vitt skilda slag. De kunna exempelvis avse att förebygga markgenombrott,

släntras, vag- eller strömerosion och sättningar eller att övervinna svårigheter

vid för stark grundvattentillströmning o. s. v. Därjämte förekomma

stora forskningsarbeten av geoteknisk natur, som ha samband med krigföring.

Vidare framhåller utredningen, att även kommunala myndigheter

och verk samt enskilda företagare komme i kontakt med geotekniska

problem, ehuru de icke för var och en sådan institution eller företagare

vöre sa talrika och regelbundet förekommande. Problemen vöre emellertid

för dessa grupper i huvudsak av liknande art som de närmast motsvarande

statliga verkens.

Utredningen påpekar, att husbyggnadsverksamheten vore ett betydelsefullt

fält för geotekniska undersökningar, samt uttalar härom.

... Dittills ha dessa problem icke ägnats tillräckligt stort intresse, vilket torde

t örklar as därav, att utövare inom facket i många fall icke äga tillräckliga

kunskaper på området och därför överlämna avgörandet av grundläggningsoch

likartade frågor åt det subjektiva omdömet utan att utnyttja de senaste

forskningsresultaten.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 333.

9

Med hänsyn till de stora värden, det på husbyggnadsområdet i många fall

är fråga om, är det viktigt att upplysningsverksamhet bedrives, så att byggnadsfackmännen

bringas till insikt om, att en teoretisk behandling av hithörande

spörsmål är möjlig och att man sålunda icke behöver vara hänvisad till

subjektiva bedömningar. Genom att betydelsen av noggranna grundundersökningar

blir allmänt känd kan man också räkna med, att enskilda företagare

komma att i avsevärd utsträckning låta utföra geotekniska undersökningar

för grundläggningsarbete!!.

En särskild kategori bland de enskilda företagarna äro de konsultativa

ingenjörsfirmorna. Om dessa anför utredningen.

Vissa konsultativa ingenjörsfirmor utföra mera rutinmässiga geotekniska

undersökningar, och därjämte bedrives konsultativ verksamhet av järnvägsstyrelsens

och väg- och vattenbyggnadsstyrelsens geotekniker samt vederbörande

professorer vid de tekniska högskolorna. Särskilt bör i detta sammanhang

framhållas, att en institution för geotekniska undersökningar skulle

kunna bli av stor betydelse även för den konsultativa ingenjörsverksamheten.

Erfarenheterna från utlandet visa också särskilt på värdet av, att ett geotekniskt

laboratorium finnes, som av konsultativa ingenjörer kan anlitas för

geotekniska laboratorieförsök.

I ett särskilt avsnitt av sitt betänkande lämnar utredningen ett flertal exempel

på aktuella forskningsuppgifter. I anslutning därtill framhåller utredningen

— under erinran om att geotekniken vore en tämligen ny vetenskap,

som måste arbeta med ett mycket heterogent och svårbedömt material — att

många problem ännu väntade på sin lösning, medan i andra fall endast provisoriska

lösningar kunnat uppnås innan den geotekniska vetenskapens utveckling

gåve möjlighet till mera tillfredsställande och slutgiltiga. Utredningen

framhåller vidare, att det vore angeläget, att den geotekniska forskningsverksamheten

ökades och systematiserades för att möjliggöra den geotekniska

vetenskapens framåtskridande och ge de arbetande geoteknikerna

erforderlig fördjupad geoteknisk kunskap.

Olika sätt att ordna den geotekniska undersökningsverksamheten.

På det geotekniska området förelåge, uttalar utredningen, behov av åtgärder

för verksamhetens ordnande i tre avseenden, nämligen beträffande praktiska

undersökningar, forskning och undervisning.

I fråga om de praktiska undersökningarna anför utredningen.

Därest utvecklingen skulle fortsätta på samma sätt som under de senaste

åren, kan man vänta sig att så småningom allt flera verk och myndigheter

skaffa sig egna geotekniska avdelningar. Örn dessa skola hållas på en hög

teknisk och vetenskaplig nivå, måste de även så småningom utrustas med

egna laboratorier. Följden av en dylik splittring skulle bli onödigt stora

kostnader. Genom att sammanföra den statliga geotekniska undersökningsverksamheten

till en gemensam organisation böra betydande fördelar kunna

vinnas. De byggande verk, som för närvarande sakna egen geoteknisk avdelning,

skulle därigenom på ett ändamålsenligt sätt få tillgång till geoteknisk

sakkunskap. På olika håll gjorda erfarenheter skulle samlas på ett

ställe och sålunda bättre kunna nyttiggöras. Särskilt i fråga örn iakttagelser

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 333.

på färdiga byggnadsverk skulle det vara av stort värde att få observationerna

samlade, då därigenom jämförelsematerialet skulle bli tillräckligt stort

för tillförlitlig statistisk behandling som underlag för principiella bedömanden.

Personal, materiel och laboratorier skulle även kunna utnyttjas på ett

effektivare sätt, örn verksamheten samlades inom en organisation, beroende

på att man kan räkna med jämnare arbets til Igång för en större, gemensam

organisation än för geotekniska avdelningar vid de olika berörda ämbetsverken.

Särskilt för de statliga verk, vilkas geotekniska frågor endast skulle

bereda sysselsättning för en eller ett par man, skulle egna geotekniska avdelningar

på grund av ojämnheter i arbetstillgången bliva mindre väl utnyttjade.

Såvitt utredningen kunnat finna, skulle några olägenheter ur arbetssynPunkt

ej behöva uppkomma genom att de olika intressenternas geotekniska

verksamhet sammanslås. De geotekniska frågorna bilda ett enhetligt och

tämligen väl avgränsat arbetsfält, och de olika berörda verkens och myndigheternas

geotekniska problem äro till väsentliga delar likartade. De enskilda

järnvägarnas geotekniska spörsmål, vilka handläggas av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen, äro sålunda desamma som statens järnvägars och

ganska likartade med vägväsendets. Problem angående jordslänters stabilitet

uppkomma ofta inom såväl vattenfallsstyrelsens, väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

och järnvägsstyrelsens som inom lantbruksstyrelsen ämbetsområden.

Frågor om sättningar i och hållfasthet hos undergrund för byggnadsverk

äro vanliga hos alla byggande institutioner. På detta sätt kan man

granska de geotekniska problemen område för område och finna beröringspunkter

mellan likartade geotekniska problem inom olika områden av byggnadskonsten.

Representanter för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen,

byggnadsstyrelsen, lantbruksstyrelsen, militära myndigheter och svenska järnvägsföreningen

hade också, meddelar utredningen, vid överläggningar med

utredningen framhållit, att ett gemensamt organ för geotekniska arbeten

skulle vara ur deras synpunkt förmånligt och önskvärt. Endast järnvägsstyrelsens

representant hade uttalat, att arbetsuppgifterna för ett geotekniskt

institut syntes böra begränsas till utredningar av mera allmän och

grundläggande natur och att ett särskilt organ för det geotekniska arbetet

allt framgent borde vara direkt anslutet till järnvägsstyrelsen. Styrelsen hade

nämligen behov av att själv kunna dirigera undersökningsförrättarna till än

den ena än den andra platsen på det stora och vidsträckta järnvägsnätet.

Vidare vore särskild banteknisk sakkunskap erforderlig vid geotekniska undersökningar

av järnvägar.

Med anledning av vad järnvägsstyrelsens representant uttalat har utredningen

anfört.

Skälen mot en centralisation synas närmast bottna i farhågor för att ett blivande

centralt geotekniskt arbetsorgan icke skulle kunna arbeta lika snabbt

och effektivt som järnvägsstyrelsens nuvarande geotekniska avdelning. Genom

att utforma organisationen för en blivande geoteknisk central med särskild

tanke på att uppnå snabbhet och största möjliga obundenhet av formalism,

torde emellertid de från järnvägshåll påtalade svårigheterna säkerligen kunna

övervinnas.

Det bör i sammanhanget påpekas, att de två kvalificerade geotekniker, som

äro anställda vid statens järnvägars geotekniska avdelning, båda äro födda år

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 333.

11

1880 och således komma att uppnå pensionsåldern under år 1945, varför

frågan örn verksamhetens vidare bedrivande för statens järnvägars del lämpligen

torde böra upptagas till prövning och avgörande i samband med frågan

örn nytillsättning av geotekniker vid järnvägsstyrelsen. Örn ett centralt

geotekniskt forsknings- och undersökningsorgan för statens övriga geotekniska

arbeten redan nu tillskapades, skulle järnvägsstyrelsen vid den kommande

omprövningen angående sin geotekniska verksamhet även kunna

stödja sig på erfarenheterna av den geotekniska centralens arbete.

Med hänsyn till det anförda och till vad som från järnvägsstyrelsens håll

uttalats synes det vara bäst att åtminstone till en början söka centralisera

statens praktiska geotekniska verksamhet nied undantag för järnvägsstyrelsens.

För statens järnvägar kan en geoteknisk central dock även under dessa

förutsättningar få stor betydelse. I dess bättre utrustade laboratorium kan

järnvägsstyrelsen låta utföra mera komplicerade undersökningar av jordprov,

och det omfattande och värdefulla undersökningsmaterial, som framkommit

och framkommer vid statens järnvägars praktiska geotekniska undersökningar,

skulle i deli geotekniska centralen kunna givas den teoretiska bearbetning,

som det enligt lämnade uppgifter icke kan erhålla vid nuvarande

organisation på grund av att de löpande arbetena i alltför hög grad taga

tiden i anspråk.

Utredningen framhåller vidare, att de ämbetsverk, vilka skulle anlita det

ifrågasatta geotekniska centralorganet, endast i den omfattning, som verken

själva funne nödvändigt, skulle behöva överlåta åt detta att ombesörja de

i samband nied geotekniska utredningar erforderliga arbetena. Verken kunde

exempelvis genom egen personal men gärna i samråd med den geotekniska

institutionen verkställa grundundersökningar och utföra enklare provningar.

Utredningen behandlar härefter frågan örn den geotekniska undersökningsverksamhetens

ordnande sedd ur forskningens och undervisningens synpunkt

och anför därvid bland annat följande.

För att främja den geotekniska forskningen och undervisningen synas flera

vägar vara framkomliga. Vid organisation av forskningsverksamhet bör nian

dock principiellt söka tillse, att god kontakt uppehälles mellan å ena sidan

forskningen och den praktiska tillämpningen och å andra sidan forskningen

och undervisningen. De lösningar, som från dessa utgångspunkter synas vara

värda närmare överväganden, äro antingen inrättande av en forsknings- och

undervisningsprofessur vid tekniska högskolan eller anordnandet av en särskild

institution för såväl forskning som praktiska undersökningar jämte en

speciallärarbefattning i geoteknik för högskoleundervisningen.

En praktisk, konsultativ verksamhet av det slag och den omfattning, det

här är fråga örn, kan dock ej gärna inrymmas inom tekniska högskolans

organisation. Det synes ej heller vara lämpligt all på sakens nuvarande

ståndpunkt inrätta både en professur och ett från högskolan fristående geotekniskt

institut. Det just nu mest angelägna är att få till stånd ett lämpligt

organ för den i det föregående berörda praktiska undersökningsverksamheten

och i samband därmed bereda möjligheter att genom forskningsarbeten fullfölja

de uppslag, som de praktiska rönen ge upphov till. Den mest direkta

kontakten mellan teori och praktik kan erhållas genom att på liknande sätt,

som redan tillämpas vid statens väginstitut, samla håde de grundläggande

forskningsproblemen och de praktiska tillämpningsfrågorna inom ett institut

för forskning och andra undersökningar.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 333.

Genom en sådan organisation skulle de nya vetenskapliga rönen direkt

kunna föras ut i tillämpning, och de praktiska erfarenheterna skulle kunna

verka uppslagsgivande och stimulerande på forskningen. Vidare skulle man

slippa att utrusta två fullständiga laboratorier och kunna få personal och

andra resurser bättre och jämnare utnyttjade. Om högskoleundervisningen i

geoteknik därjämte anknytes till forskningen och tillämpningen genom att

någon lämplig representant för den geotekniska centralinstitutionen uppehåller

en speciallärarbefattning i geoteknik vid högskolan, synes man på

bästa möjliga sätt skapa förutsättningar för den samverkan mellan undervisning,

forskning och tillämpning, som är önskvärd.

Utredningen erinrar vidare örn att, även om man bestämde sig för att såvitt

möjligt koncentrera den statliga geotekniska undersökningsverksamheten

till en enda organisation och att ordna frågan örn geoteknisk forskning

och undervisning genom samma organisation, lösningar efter olika principer

kunde tänkas. Härom anför utredningen.

De alternativ, som utredningen ansett kunna komma under övervägande,

äro dels samordnande till ett institut eller en anstalt av den geotekniska verksamheten

och statens väginstitut, i vars byggnad väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

geotekniska avdelnings laboratorium nu är inrymt, dels organiserande

av ett fristående geotekniskt institut.

Vid det första alternativet stöter man på den svåra uppgiften att samordna

ledningen av en undersöknings- och forskningsverksamhet, som, vilket ju är

fallet med geotekniken, berör alla slag av byggnadsteknisk verksamhet, med

ledningen av en verksamhet, som avser ett specialområde, vägbyggnadsområdet.

I ledningen för den geotekniska verksamheten böra finnas företrädare för

de viktigaste byggnadsområden, som verksamheten berör, medan däremot i

väginstitutets ledning de olika intressena inom institutets specialområde böra

vara företrädda. Uppgiften att åstadkomma en ändamålsenligt uppbyggd överledning

(styrelse eller dylikt) för en enligt detta alternativ kombinerad organisation

torde icke gå att lösa. Då de båda verksamhetsområdena var för sig

äro av sådan storleksordning, att de kunna bilda underlag för organ med självständig

ställning, och då icke någon ekonomisk fördel synes kunna vinnas genom

deras sammanförande, har utredningen icke ansett sig kunna förorda

detta alternativ. Arbetsresultatet torde säkerligen vinna på, att vart och ett

av de ifrågavarande organen får utveckla sig fritt och självständigt utan de

inre friktioner, som eljest skulle kunna befaras.

En viss kontakt och samverkan mellan väginstitutet och det ifrågasatta

geotekniska institutet är dock önskvärd och lär även utan svårighet kunna

etableras. För att skapa trygghet för nödig samverkan synas styrelserna för

de båda organen böra lia åtminstone en ledamot gemensam. Det bör också

kunna förutsättas, att ett direkt samarbete i gränsfrågorna kommer till stånd

mellan de tekniska cheferna för de båda institutionerna.

Med hänsyn till den geotekniska verksamhetens karaktär av kombination

mellan forskning och praktisk tillämpning synes det ej heller vara motiverat

att söka inordna den som en avdelning i ett eventuellt framtida större centrallaboratorium

för teknisk forskning.

På grund av det anförda har utredningen kommit till den slutsatsen, att

den för samordning av geoteknisk forsknings- och undersökningsverksamhet

lämpligaste organisationsformen är ett fristående institut under ledning av

en styrelse av representanter för de viktigaste intressenterna i verksamheten.

Därigenom skulle vinnas eftersträvad koncentration av verksamheten och

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 333.

13

bättre hushållning med mänskliga och materiella resurser. Vidare skulle erfarenhetsrön

från ett område därigenom snabbast kunna tillgodogöras över hela

det geotekniska verksamhetsfältet, och arbetet skulle kunna hållas på en högre

vetenskaplig nivå än om det överlämnades åt hos de olika intressenterna var

för sig anställda experter.

Efter dessa överväganden föreslår utredningen, att ett statens geotekniska

institut måtte inrättas från och med den 1 januari 1944.

Yttranden.

Utredningens förslag i vad det innebär en centralisering av statens geotekniska

undersökningsverksamhet har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av

alla hörda myndigheter och sammanslutningar utom statskontoret och svenska

kommunaltekniska föreningen.

Statskontoret ifrågasätter lämpligheten att i nuvarande statsekonomiska

läge genomföra den föreslagna organisationen. Enligt statskontorets mening

borde i första hand övervägas, om icke den geotekniska forsknings- och undersökningsverksamheten

kunde beredas den erforderliga förstärkningen inom

den nuvarande organisationens ram.

Riksräkenskapsverket, som anser att den för närvarande tillämpade organisationsformen

icke bör bibehållas, anför.

Den till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen knutna geotekniska verksamheten

har efter hand erhållit en betydande omfattning. Tillväxten av arbetsuppgifterna

har därvid lett till en splittring av verksamheten, som icke är

tillfredsställande ur organisatorisk synpunkt. Endast geoteknikern, en förste

byråingenjör i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, är fast anställd, medan den

övriga med arbetet sysselsatta personalen är av honom antagen och ersättes

av uppdragsgivarna. Till följd av utökningen av de geotekniska arbetsuppgifterna,

främst för försvarsväsendets räkning, har en sådan uppdelning av

det utav ifrågavarande personal verkställda arbetet kommit till stånd, att

uppgifter inom väg- och vattenbyggnadsslyrelsens arbetsområde omhänderhavas

av geoteknikern såsom tjänståligganden, medan uppdrag för annans

räkning mottagas av geoteknikern såsom privata uppdrag, vilka fullgöras av

honom på övertid. I båda fallen anlitas såsom medhjälpare förut berörda, av

geoteknikern antagna personal. Den sålunda vidtagna anordningen utgör en

sådan avvikelse från hävdvunna organisationsformer inom statsförvaltningen,

att densamma enligt riksräkenskapsverkets mening bör övergivas. Enahanda

synpunkt torde också böra anläggas i fråga örn det framtida organiserandet

av järnvägsstyrelsens geotekniska arbete, då även inom detta arbetsområde

en omfattande privat praktik förekommer såväl för statens som för enskildas

räkning.

Svenska kommunaltekniska föreningen anser, att det för de geotekniska

frågorna erfordras dels en geoteknisk centralinstitution, dels geotekniska avdelningar

hos de viktigaste statliga och kommunala intressenterna och dels

professurer i geoteknik vid landets båda tekniska högskolor.

Vad angår utredningens förslag att inrätta ett fristående statligt geotekniskt

institut har detta tillstyrkts eller lämnats utan erinran av hörda myndigheter

och sammanslutningar med undantag av statskontoret, statens kommitté

för byggnadsforskning och svenska kommunaltekniska föreningen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 333.

Statens kommitté för byggnadsforskning, som finner det synnerligen önskvärt

och rationellt, att den statliga geotekniska undersökningsverksamheten i

lämplig omfattning sammanföres till en gemensam organisation, ifrågasätter,

om icke detta borde ske genom sådan utvidgning av statens väginstitut, att

den geotekniska verksamheten inrymdes inom dess organisation. Detta skulle

underlätta samarbetet mellan väginstitutet och det geotekniska organet, varjämte

vissa besparingar i fråga örn den kamerala personalen och personalen

för rit- och skrivhjälp skulle kunna göras.

Liknande synpunkter lia anförts av svenska kommunaltekniska föreningen.

Statskontoret uttalar i frågan, att därest det av skäl, som statskontoret icke

förmådde bedöma, skulle befinnas önskvärt att vid den förestående omorganisationen

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i samband med vägväsendets

förstatligande från styrelsen utbryta dess geotekniska avdelning, det syntes

ligga närmast till bands att undersöka möjligheterna att inordna avdelningen

under statens väginstitut.

Beträffande övriga yttranden i detta spörsmål må följande återges.

Järnvägsstyrelsen framhåller, att inom geoteknikens område ett uppenbart

behov av forskning förelåge, samt förordar ett verksamt understöd åt denna

forskning. Till frågan, huruvida detta stöd borde ges genom att inrätta

ett fristående geotekniskt institut enligt utredningens förslag eller på annat

sätt, hade styrelsen svårt att fatta ståndpunkt. I likhet med utredningen ansåg

emellertid järnvägsstyrelsen, att dess geotekniska avdelning icke nu

borde inlemmas i det föreslagna institutet. Gentemot utredningens förslag

att frågan örn styrelsens geotekniska avdelning skulle tagas under förnyad

prövning vid den tidpunkt, da dess nuvarande ledande befattningshavare

uppnådde pensionsåldern, ansåge sig styrelsen böra som sin bestämda uppfattning

uttala, att det icke komme att bli möjligt att överföra det geotekniska

arbetet vid statens järnvägar till ett fristående geotekniskt institut.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anför bland annat.

Den inom styrelsen inrättade geotekniska avdelningen har varit till stor

nytta för styrelsen och har städse fungerat på tillfredsställande sätt. Styrelsens

byggande tekniska byråer och styrelsens underlydande organ i landsorten

äro för sin verksamhet i ständigt behov av geoteknisk sakkunskap.

Detta behov kan på ett enkelt och praktiskt sätt — icke minst genom underhandskonsultationer

— tillgodoses genom nämnda avdelning, vars chef

och övriga tjänstemän alltid sta till styrelsens förfogande och av styrelsen

kunna disponeras för olika förekommande uppgifter. Fördelarna härav

framträda givetvis särskilt, när fråga är örn brådskande förrättningar. Styrelsen

kan då i allmänhet påräkna omedelbart biträde av sina geotekniker,

och detta medför i de flesta fallen avsevärda besparingar beträffande arbete,

material och kostnader. Ur styrelsens synpunkt — styrelsen tänker

har närmast pa de praktiska undersökningar, som erfordras inom styrelsens

verksamhetsområde — vöre det därför självfallet av största värde örn

den nuvarande organisationen på hithörande område kunde få bestå’ och

ytterligare utbyggas och förstärkas.

Vederbörande sakkunniga föreslå nu, att styrelsens geotekniska avdelning

skall omorganiseras till ett fristående institut till tjänst för byggnadsverksamheten

i dess helhet och under ledning av en styrelse bestående av representanter

for olika intressenter.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 333.

15

Vad de sakkunniga till stöd härför anfört är enligt styrelsens mening i

allt väsentligt riktigt och några erinringar av betydelse kunna svårligen

framställas. Det står för styrelsen klart, att ifrågavarande spörsmål måste

ses i stort, och att enskilda verks intressen här icke få göra sig gällande på

ett sätt, som skulle äventyra frågans lösning. Styrelsen tillstyrker därför,

att de sakkunnigas förslag lägges till grund för en blivande organisation.

Vattenfallsstyrelsen anför.

Geotekniska frågor av den art, som angivits i betänkandet, d. v. s. rörande

de kvartära jordarternas beskaffenhet ur byggnadsteknisk synpunkt, förekomma

i stor utsträckning i samband med vattenfallsstyrelsens byggnadsarbeten.

Deras betydelse har alltmera ökats under senare år, enär de ur byggnadssynpunkt

gynnsammaste fallen, d. v. s. de fall, där utbyggnad kan ske

på berggrund, tidigare i stor utsträckning blivit utbyggda, och man nu oftare

än förr blir nödsakad att utbygga vattenfall, även där grundläggningen måste

ske på jord. Då det därjämte nu oftare än tidigare är ekonomiskt bättre att

utföra stora delar av dammbyggnader såsom jorddammar på grund av lättheten

att utföra sådana arbeten med moderna grävmaskiner och modern

transportmateriel, förekomma sådana arbeten nu ganska ofta, och de geotekniska

frågorna äro därför även härvidlag av stor betydelse.

Under erinran om, att vattenfallsstyrelsens geotekniska ärenden ej vore så

många, att för desamma en särskild geoteknisk avdelning erfordrades, uttalar

styrelsen.

Trots att de geotekniska ärendena ej förekomma i stort antal inom vattenfallsstyrelsen,

äro de dock synnerligen betydelsefulla och måste ofta förenas

med omfattande forskningsarbeten. Det är därför av stor vikt, att frågan örn

geoteknisk expertis för vattenfallsstyrelsens räkning ordnas på ett tillfredsställande

sätt. Då detta synes kunna ske på sätt som föreslagits i det remitterade

förslaget, tillstyrker vattenfallsstyrelsen inrättande av ett geotekniskt

institut i huvudsaklig överensstämmelse nied förslaget.

Lantbruksstyrelsen understryker behovet av geoteknisk sakkunskap inom

styrelsens förvaltningsområde samt tillstyrker utredningens förslag.

Sveriges geologiska undersökning framhåller, att genom inrättandet av det

föreslagna institutet de vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens geotekniska

avdelning anställda fackmännen kunde erhålla en bättre och säkrare ställning

samtidigt som förutsättningarna förbättrades för ett effektivt och fruktbärande

samarbete mellan de olika statsinstitutioner, som bedreve forskningsarbeten

inom geotekniken eller som hade behov av geoteknisk sakkunskap.

Geologiska undersökningen betonar vidare vikten av forskning angående

den fasta berggrundens geoteknik, vilket problem icke upptagits till behandling

av utredningen, samt framhåller, att frågan om organisationen på detta

mycket svåra och hittills alltför litet beaktade forskningsområde snarast borde

upptagas till behandling.

Ingenjörsvetcnskapsakadcmien erinrar örn, att kännedom om jordarternas

geotekniska egenskaper vore av stor betydelse även för gruvhanteringen, som

sålunda hade intresse av en utvidgad geoteknisk forskning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. May.ts proposition nr 333.

Departements
chefen.

Svenska teknologi Greningen yttrar bland annat.

Geotekniken har som vetenskap utvecklats först under de senaste två decennierna.

Statens järnvägars geotekniska kommission utförde åren 1914—

1922 ett även utomlands uppskattat pionjärarbete, men sedan dess har i Sverige

systematisk geoteknisk forskning bedrivits endast i mindre omfattning.

Med undantag av jordtrycks- och släntberäkningar samt enklare grundläggningar

har någon undervisning i modern geoteknik icke meddelats vid tekniska

högskolan.

Erfarenheterna från ett betydande antal byggnadsföretag utvisa, att man

genom ett riktigt utnyttjande av den geotekniska vetenskapen kan erhålla både

bättre och billigare byggnadsverk, varjämte risker för olyckor av skilda

slag kunna elimineras. Det är således ett stort såväl tekniskt som ekonomiskt

intresse, att det finnes ett organ, som kan stå de byggande till tjänst med undersökning

av grundförhållandena och bistå med råd beträffande byggnadsverkens

utformning med hänsyn härtill. Föreningen finner det därför önskvärt,

att det föreslagna institutet kommer till stånd.

I yttrandena av de tekniska högskolornas lärarkollegier, statens kommitté

för byggnadsforskning och svenska teknologföreningen har slutligen framhållits

betydelsen av att en professur inrättades vid den ena av de tekniska

högskolorna eller vid båda högskolorna.

Kännedomen om de geotekniska egenskaperna hos olika jordarter utgör vid

byggnadsverksamhet av skilda slag, såsom hus-, bro-, väg-, järnvägs- och

dammbyggnader, flygfältsanläggningar, torrläggningsföretag och regleringar

av vattendrag, en viktig förutsättning för att uppgöra rättvisande ekonomiska

kalkyler och riktigt avvägda tekniska konstruktioner. Genom ett rätt hänsynstagande

till de geotekniska faktorerna kunna å ena sidan kostnadsbesparingar

— ofta mycket betydande -— vinnas samt å andra sidan riskerna för

skadliga sättningar, ras och skred minskas. Även för bergsbruket ha de

geotekniska frågorna stor betydelse i vad avser såväl de lösa jordlagren som

berggrunden.

Någon för hela landet gemensam institution för undersökningar av geoteknisk

natur finnes för närvarande icke. De två statliga myndigheter, nämligen

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt järnvägsstyrelsen, vilkas verksamhet

uppvisat ett omfattande och mera stadigvarande behov av geoteknisk

sakkunskap, ha emellertid var för sig inrättat en särskild avdelning för geotekniska

undersökningar. De övriga statliga myndigheter, särskilt vattenfallsstyrelsen,

byggnadsstyrelsen, lantbruksstyrelsen samt försvarsmyndigheterna,

för vilka problem av geoteknisk art tid efter annan uppkommit, ha varit

hänvisade till att anlita utomstående experter, varvid främst väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

samt järnvägsstyrelsens geotekniska personal kommit i

fråga. Dessa uppdrag ha härvid betraktats såsom personalens privata och utförts

av denna vid sidan om tjänsten.

Bortsett från de betydelsefulla forskningsarbeten, som av statens järnvägars

geotekniska kommission utfördes under åren 1914—1922 och som närmast

åsyftade att få till stånd lämpliga arbetsmetoder och bedömningsgrun
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 333.

17

der, har den systematiska forskningsverksamheten på det geotekniska området

varit av tämligen ringa omfattning. Detta förhållande torde sammanhänga

med de mindre tillfredsställande villkor, under vilka den geotekniska

verksamheten i vårt land arbetar. De geotekniska avdelningarna

inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt järnvägsstyrelsen äro inrättade

för att i första hand lösa aktuella praktiska arbetsuppgifter och komma därför

i kontakt med forskningsverksamhet i huvudsak endast då de aktuella

uppgifterna för sin lösning erfordra särskild forskning eller bearbetning av

tidigare vunna resultat. Vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsens avdelning

angår må vidare framhållas, att densamma i vad avser ersättningen åt personalen

praktiskt taget helt är hänvisad till att finansiera sin verksamhet genom

inkomster för uppdrag.

Slutligen må framhållas, att undervisningen i geoteknik, särskilt i fråga

om träningen till det rutinmässiga undersökningsarbetet, hittills varit otillräcklig

vid våra tekniska högskolor och undervisningsanstalter.

Betydelsen av en geoteknisk forsknings- och undersökningsverksamhet har

under senare år alltmera uppmärksammats, särskilt av de byggande statliga

och kommunala myndigheterna men även i viss utsträckning av enskilda

företagare. Det kan antagas att, i den mån som verksamheten lämnar nya

rön till belysning av hithörande problem och kännedomen om geoteknikens

betydelse överhuvud vinner ökad utbredning, krav komma att resas på ökade

möjligheter att erhålla sakkunniga geotekniska undersökningar.

Vad här anförts giver enligt min mening vid handen, att åtgärder från

statsmakternas sida böra vidtagas i syfte att möjliggöra den utveckling av

den geotekniska verksamheten i vårt land, som med hänsyn till denna verksamhets

stora praktiska och ekonomiska betydelse måste anses angelägen.

För en omorganisation av den nuvarande verksamheten talar även det förhållandet,

att de arbetsformer, under vilka väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

samt järnvägsstyrelsens geotekniska avdelningar för närvarande arbeta, innebära

en mindre lämplig avvikelse från hävdvunna organisationsformer

inom statsförvaltningen. Så länge frågan om vägväsendets slutgiltiga organisation

ännu var föremål för utredning, bjöd försiktigheten att icke binda sig

för en ändring i organisationen av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens först

på senare år tillskapade geotekniska avdelning. Sedan beslut fattats om det

allmänna vägväsendets förstatligande från och med den 1 januari 1944 och

nära sex års erfarenhet bestyrkt vägväsendets stora oell stadigvarande behov

av geoteknisk expertis, föreligga, även om frågan betraktas enbart från vägväsendets

synvinkel, starka skäl att nu giva den geotekniska verksamheten en

fastare organisatorisk ställning.

Det förtjänar i detta sammanhang framhållas, att geotekniken utgör en så

speciell del av det tekniska verksamhetsfältet, att de, som en längre tid ägnat

sig däråt, oftast torde lia svårt att övergå till annan ingenjörsverksamhet.

För att kunna rekrytera personalen på ett tillfredsställande sätt och för all

kunna vid verksamheten för längre tidrymd knyta kunniga tekniker är det

därför angeläget, alt personalen kan vinna tryggare och bättre anställnings
Bihanij

till riksdagens protokoll 194.1. I sami. Nr 333. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

1° Kungl. Maj.ts proposition nr 333.

villkor än de nuvarande, vilka innebära avlöning per timme i den mån uppdrag

inkomma.

Det av utredningen rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande

avgivna förslaget innebär, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens geotekniska

avdelning, som enligt vad förut nämnts äger det bäst utrustade laboratoriet,

vid ingången av år 1944 utbrvtes ur styrelsen och att med denna

avdelning som stomme en ny organisation uppbygges, avsedd att betjäna de

statliga myndigheter, vilka äro i behov av geoteknisk sakkunskap. Organisationen

skulle även stå till tjänst för kommunala myndigheter och enskilda

företag och personer, som önska anlita densamma. Denna skulle därjämte

erhålla möjligheter att genom forskningsarbeten fullfölja de uppslag, till vilka

de praktiska rönen kunna giva upphov.

Utredningen, som ansett starka skäl tala för, att all statlig geoteknisk verksamhet

här i landet centraliseras till en organisation, har emellertid på grund

av vissa invändningar, som vid överläggningar mellan utredningen och järnvägstyrelsen

framförts från styrelsens sida, funnit sig icke böra förorda, att

styrelsens geotekniska avdelning redan från början inlemmas i en central

geoteknisk organisation. Under erinran örn att de två kvalificerade geotekniker,

som för närvarande äro anställda hos styrelsen, uppnå pensionsåldern

under år 1945, anser utredningen, att frågan om den geotekniska verksamhetens

bedrivande för statens järnvägars del lämpligen bör upptagas till

prövning och avgörande först i samband med att fråga uppkommer om att

återbesätta ifrågavarande tjänster. I sitt yttrande över utredningens förslag

har järnvägsstyrelsen anfört, att styrelsen ansåge sig redan nu böra uttala

den uppfattningen, att det icke komme att bliva möjligt att till en central

organisation överföra det geotekniska arbetet vid statens järnvägar.

Enligt min mening är en splittring av den geotekniska verksamheten icke

önskvärd vare sig ur forskningssynpunkt eller ur ekonomiska och organisatoriska

synpunkter. Vad forskningen angår må endast framhållas, att inom

skilda verksamhetsområden gjorda erfarenheter kunna antagas bliva bäst nyttiggjorda,

därest de samlas på ett ställe. Detta gäller särskilt iakttagelser på

färdiga byggnadsverk. En tillförlitlig statistisk behandling av dylika observationer,

avsedd att tjäna såsom grundval för principiella bedömanden, förutsätter

nämligen, att jämförelsematerialet är tillräckligt stort. Genom att

sammanföra de geotekniska undersökningarna till en organisation bör vidare

en ökad effektivitet ernås liksom även kostnadsbesparingar. I en större organisation

bör man därjämte kunna räkna med en jämnare arbetstillgång. Man

undgår också genom en koncentration av verksamheten att i onödan dubblera

laboratorielokaler och utrustning.

För min del hyser jag den uppfattningen, att fördelarna ur allmän synpunkt

av att överföra järnvägsstyrelsens geotekniska verksamhet till en centralorganisation

äro så stora, att ett sådant överförande bör ske. Givetvis bör

därvid tillses, att centralorganisationens personaluppsättning samt formerna

för samverkan mellan denna organisation och järnvägsledningen avvägas på

sådant sätt, att järnvägarnas för trafiksäkerheten betydelsefulla intresse av

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 333.

19

att utan tidsutdräkt få erforderliga undersökningar verkställda ej åsidosattes.

Jag förutsätter sålunda, att ett överförande av järnvägsstyrelsens geotekniska

avdelning till den nya organisationen skall komma till stånd efter det att de

nuvarande båda kvalificerade geoteknikerna i järnvägsstyrelsen avgått från

sina befattningar. Då dessa befattningshavare, enligt vad jag inhämtat, uppnå

pensionsåldern den ene vid utgången av januari och den andre vid utgången

av september 1945, synes överförandet lämpligen böra äga rum från och

med den 1 oktober 1945. Självfallet bör i avvaktan på överförandet återbesättande

av ledigblivande tjänst ej ske eller annan åtgärd för rekrytering av

ny kvalificerad personal vidtagas. Till frågorna om den personalökning för

den blivande centralorganisationen, som erfordras vid bifall till vad jag här

förordat, samt om de anordningar i övrigt, vilka eventuellt kunna bliva erforderliga

i samband med överförandet, torde efter närmare utredning ståndpunkt

få tagas i samband med prövning av centralorganisationens anslagsbehov

för budgetåret 1945/46.

Utredningen, som övervägt, huruvida den föreslagna nya geotekniska organisationen

borde inordnas i statens väginstitut eller inrättas såsom ett fristående

institut, har funnit övervägande skäl tala för det sistnämnda alternativet.

Flertalet av de hörda myndigheterna och institutionerna har också anslutit

sig till utredningens uppfattning, men några ha förordat den geotekniska

verksamhetens inordnande i väginstitutet.

Väginstitutets verksamhet, som i huvudsak är inskränkt till vägområdet,

är i allt väsentligt av annan art än den verksamhet, som skulle ankomma

på det ifrågasatta geotekniska institutet. Det torde därför icke behöva befaras,

att väginstitutet och ett geotekniskt institut komma att erhålla sammanfallande

arbetsuppgifter bortsett möjligen från sådana, som kunna

beröra vissa gränsområden mellan geotekniken och väggeologien. Utredningen

har framhållit, att en anknytning av den geotekniska organisationen

till väginstitutet komme att medföra organisatoriska olägenheter i vad

avsåge att åstadkomma en ändamålsenligt uppbyggd överledning för ett

gemensamt institut. I ledningen för den geotekniska verksamheten borde

nämligen finnas företrädare för de viktigaste byggnadsområden, som verksamheten

berörde, medan däremot i väginstitutets ledning de olika intressena

inom institutets specialområde borde vara företrädda. Vidare har utredningen

framhållit, att de båda verksamhetsområdena var för sig vore av

sådan storleksordning, att de kunde bilda underlag för organ med självständig

ställning. För arbetsresultatet vore det därjämte säkerligen av värde,

därest de ifrågavarande organen finge utveckla sig fritt och självständigt

utan de inre friktioner, som eljest kunde befaras.

På av utredningen anförda skäl och då några nämnvärda besparingar icke

torde uppkomma genom att anknyta den geotekniska organisationen till väginstilniet,

biträder jag utredningens förslag i nu förevarande hänseende. Jag

förutsätter emellertid i likhet med utredningen, att en viss kontakt och samverkan

mellan det geotekniska institutet och väginstitutet komma till stånd.

För att skapa trygghet för nödig samverkan böra styrelserna för de båda in
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 333.

stitutionerna ha åtminstone en ledamot gemensam. Vidare utgår jag från att

ett direkt samarbete mellan de tekniska cheferna för de båda institutionerna

kommer att äga rum i frågor, som beröra institutionernas gemensamma gränsområden.

Vad angår de i vissa yttranden framförda kraven på inrättande av professurer

i geoteknik vid de tekniska högskolorna, anser jag ställning härtill icke

böra tagas i detta sammanhang. Frågan om den högre tekniska undervisningens

ordnande är nämligen för närvarande under utredning genom 1940 års

sakkunniga för den högre tekniska undervisningen, vilka, enligt vad jag inhämtat,

torde komma att inom den närmaste tiden framlägga förslag, som

även beröra det geotekniska området.

Det geotekniska institutets arbetsuppgifter.

Statens geotekniska institut skulle enligt utredningens förslag ha till uppgift

att handlägga geotekniska frågor, både grundläggande forskningsuppgifter

och tillämpningsfrågor. I sådant avseende skulle det åligga institutet

att utföra vetenskaplig, teknisk och ekonomisk forskning,

att biträda järnvägsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen,

byggnadsstyrelsen, lantbruksstyrelsen och övriga statliga myndigheter

samt enskilda järnvägars förvaltningar vid utredning av ärenden,

som av vederbörande myndighet eller förvaltning uppdragas åt institutet,

att, i den mån arbetet i övrigt det tillåter, verkställa undersökningar och

andra uppdrag åt kommunala myndigheter, enskilda företagare och andra,

att samverka med de tekniska högskolorna för främjande av undervisningen

på det geotekniska området,

att systematiskt samla, ordna, bearbeta och offentliggöra vid verksamheten

erhållna resultat i den omfattning, som erfordras för deras ändamålsenliga

utnyttjande, samt i övrigt verka för spridande av geoteknisk kunskap.

Till närmare utveckling härav anför utredningen.

Forskning på det geotekniska området har angivits som institutets första

uppgift och skulle, åtminstone ur kvalitativ synpunkt, vara den förnämsta,

även om det mera rutinmässiga arbetet med provtagning och undersökning

av jordprover samt rådgivning komme att bliva det kvantitativt sett största

verksamhetsområdet. Då de praktiskt-geotekniska problemen antagligen bli i

hög grad säsongbetonade, torde forskningen och den vetenskapliga bearbetningen

av de resultat, som vunnits genom det löpande provningsarbetet, komma

att främst äga rum under den av provningsuppdrag och dylikt minst

belastade årstiden, d. v. s. i regel vintertid.

Geotekniska undersökningur och provningar för de statliga myndigheternas

räkning torde bli den till omfånget största arbetsuppgiften. Sådana undersökningar

böra utföras efter rekvisition och ersättas av beställaren enligt

fastställda grunder.

I mån av tid bör institutet även utföra undersökningar åt andra än statsinstitutioner.

Särskilt torde institutet komma att få betydelse för kommunala

myndigheter samt för konsultativa ingenjörer. Det geotekniska institutet bör

dock icke åt enskilda uppdragsgivare åtaga sig konstruktionsarbeten och därigenom

göra intrång på den enskilda konsultativa verksamheten, utan arbetet

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 333.

21

bör inskränkas till att bestämma de geotekniska förutsättningar, på vilka

konstruktionsarbetet sedan kan bygga.

Geoteknisk undervisning är en annan viktig uppgift. Eftersom högvärdig

geoteknisk sakkunskap kommer att finnas inom institutet, ligger det nära

till hands att utnyttja detta för den geotekniska undervisningen vid tekniska

högskolan. För den händelse särskild lärarbefattning i geoteknik inrättas, synes

denna lämpligen kunna uppehållas av geotekniska institutets chef eller

någon av dess högre tjänstemän. Frågan synes bäst kunna ordnas genom

föreskrift i chefens och personalens instruktion, att de skola ha att ställa

sig till efterrättelse de ändringar i tjänståliggandena, örn vilka Kungl. Majit

framdeles kan finna lämpligt att förordna i fråga örn undervisningen i geoteknik.

Institutet bör stå den geotekniska undervisningen till tjänst genom att anordna

demonstrationer av borrmateriel och laboratorieutrustning. I den mån

lokalutrymmet och resurserna i övrigt det tillåta utan hinder för institutets

andra arbetsuppgifter, böra elevlaborationer och examensarbeten kunna utföras

på institutet. I fråga örn licentiat-, doktors- eller docentarbeten pa det

geotekniska området bör ävenledes institutet ställa sina resurser till förfogande

under samma förbehåll.

Institutet bör över huvud taget verka för spridande av geoteknisk kunskap,

varvid kunna tänkas sådana åtgärder som att utgiva en geoteknisk handbok,

hålla demonstrationer och föredrag för geotekniska studerande och andra

intresserade, ävensom fortbildningskurser för tjänstemän i de statliga byggande

verken. Utredningen vill särskilt understryka betydelsen av sådana

fortbildningskurser. På grund av att geotekniken är en ny vetenskap, som utvecklats

snabbt, kan man nämligen utgå ifrån att en avsevärd del av de

tjänstemän, som handlägga byggnadsfrågor, icke besitta önskvärd insikt i

geotekniska problem. Genom lämpligt lagda fortbildningskurser kan man underlätta

för dem att rätt tolka geotekniska fenomen och att på lämpligt sätt

använda sig av geoteknisk expertis. I den mån de geotekniska kunskaperna

ökas ute på arbetsplatserna, kan också den geotekniska centralinstitutionen

avlastas i fråga örn de rutinmässiga markundersökningarna, varigenom besparingar

i undersökmngskostnader skulle kunna göras.

Genom deltagande i tekniskt dokumentationsarbete, om och när sådant blir

ordnat, kan också en betydande insats göras av institutet för att sprida geoteknisk

kunskap.

I fråga om publiceringsverksamheten böra de riktlinjer följas, som kunna

komma att uppdragas av statens tekniska forskningsråd.

Instruktion för institutet torde i huvudsak kunna uppgöras efter mönster

av instruktionen för statens väginstitut.

Yttranden.

Frågan örn det föreslagna institutets verksamhetsområde har särskilt berörts

endast i några av yttrandena.

Sveriges geologiska undersökning har — under erinran örn att dess verksamhetsområde

bland annat omfattade hydrogeologiska och agrogeologiska

undersökningar samt alt dess laboratorieutrustning för sådana frågor vore

begränsad men visat sig i stort sett tillfredsställande för hittillsvarande arbetsuppgifter

— anfört bland annat.

Någon väsentlig utveckling av laboratorieverksamheten är icke planerad

och torde redan på grund av rådande lokalförhållanden vara utesluten för

avsevärd tid framåt. Undersökningen har därför det största intresse därav,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 333.

att den i möjlig utsträckning erhåller tillfälle att för s. k. grundforskning

för speciella behov Utnyttja sådan apparatur, som kommer att förefinnas

på det statliga geotekniska institutet. Det remitterade förslaget rörande detta

instituts inrättande synes emellertid i första hand taga sikte på skapandet

av en statlig institution för konsultationsuppdrag och ej främst på grundforskning.

Ehuru undersökningen till fullo delar den i den remitterade utredningen

uttalade meningen, att en dylik konsultationsverksamhet i och

för sig kan förväntas resultera i en samlad fond av geoteknisk kunskap

av stort värde, och sålunda i viss utsträckning göra även samma gagn som

direkt grundforskning, måste under-sökningen dock hålla före, att principen

örn grundforskningens betydelse icke får skjutas i bakgrunden.

Då Sveriges geologiska undersökning förutsättes icke syfta till inrättandet

av något eget geotekniskt laboratorium av väsentligt större omfattning än

dess nuvarande »jordartslaboratorium», är det för undersökningen ett livligt

önskemål, att tillfälle beredes den att, vid förekommande behov och

i den utsträckning som är möjlig utan allvarlig olägenhet för det geotekniska

institutets egen drift, begagna dess specialutrustning för egna grundforskningsändamål.

Direktionen för statens väginstitut framhåller, att det beträffande forskningen

icke vore möjligt att göra samma radikala uppdelning mellan väginstitutets

och det geotekniska institutets arbetsområden som i fråga om den

praktiska undersökningsverksamheten, eftersom de teoretiska forskningsproblemen

i viss mån bli gemensamma för båda institutionerna. Detta gjorde

ett samarbete och samråd mellan institutionerna önskvärt. Väginstitutet

vore för sin del berett att medverka härtill.

Ledamöterna i ingenjörsvetenskapsakademien Bo Hellström. A. Freg Samsioe

och P. Wilh. Werner, vilka gjort ett särskilt uttalande, som fogats till

akademiens yttrande i ärendet, ha anfört.

Utredningen synes förutsätta, att institutets högre tjänstemän skulle vara

predestinerade till en eventuell lärarbefattning i geoteknik vid tekniska högskolan.

Lärarbefattningen bör tillsättas enligt högskolans stadgar (med hänsyn

till vetenskapliga meriter m. m.). Institutets huvudsakliga syfte bör

vara att befrämja målbunden forskning, under det att den fria forskningen

inom området bör tillgodoses genom inrättande av en särskild professur.

Vad här anförts utesluter givetvis icke, att institutet bör intimt samarbeta

med högskolorna, lämpligen på sådant sätt att institutet får skyldighet

att ställa lokal och apparatutrustning till den fria forskningens förfogande

i den utsträckning som kan ske utan att institutets målbundna forskning

därigenom eftersättes.

Ingenjörsvetenskapsakademien har med anledning av förenämnda yttrande

för egen del anfört.

Den erinran synes böra göras, att samarbetet med tekniska högskolan icke

bör inskränkas till att institutet »får skyldighet att ställa lokal och apparatutrustning

till den fria forskningens förfogande i den utsträckning som kan

ske utan att institutets målbundna forskning därigenom eftersättes». Såsom

av utredningen framhållits, bör institutets personal ha skyldighet att efter

framställning från tekniska högskolans styrelse och i den mån så kan ske

utan hinder för institutets verksamhet medverka till utbildning i geoteknik

av högskolans studerande.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 333.

Svenska teknologföreningen framhåller, att institutet icke bör göra intrång

på den enskilda konsultativa verksamheten genom att åtaga sig

konstruktionsarbeten åt kommunala myndigheter.

Härutöver anför föreningen bland annat.

Av betänkandet framgår vidare, att institutet även skulle idka forskning.

Med all sannolikhet kommer institutets undersöknings- och rådgivande verksamhet

att bliva så omfattande, att forskningsverksamhet endast kommer

att kunna bedrivas i begränsad utsträckning och huvudsakligen i samband

med erhållna uppdrag. För den fria forskningen bör därför, oaktat institutet

kommer till stånd, inrättas ett särskilt organ, vilket bör förläggas till

tekniska högskolan.

Det är enligt föreningens mening av stor betydelse, att en god undervisning

i ämnet geoteknik meddelas de studerande vid de tekniska högskolorna. Enligt

betänkandet skulle, därest en lärarbefattning inrättas, denna lämpligen

uppehållas av institutets chef eller någon av dess högre tjänstemän. Denna

lärarbefattning synes böra tillsättas i samma ordning som övriga lärarbefattningar

vid högskolorna och icke bindas vid någon befattningshavare vid annan

institution. I betänkandet föreslås vidare, att institutets lokaler och resurser

böra stå till lärarens förfogande för elevlaborationer, examensarbeten,

licentiat- och doktorsarbeten i den mån det kan ske utan hinder för institutets

andra arbetsuppgifter. Ett sådant förbehåll torde komma att avsevärt

försvåra undervisningens ändamålsenliga bedrivande.

Den lämpliga lösningen av undervisnings- och forskningsfrågorna synes

vara, att en professur i geoteknik inrättas i första hand vid tekniska högskolan

i Stockholm. Såsom av betänkandet framgår, finnes redan en viss utrustning

för geotekniska undersökningar vid högskolan, varför kompletteringen

härav icke torde behöva bliva av sådan omfattning, att den behöver

stå hindrande i vägen för att professuren skall komma till stånd. Ett fruktbärande

samarbete bör självfallet etableras mellan innehavaren av professuren

och institutet.

Lärarkollegierna vid de tekniska högskolorna samt statens kommitté för

byggnadsforskning och svenska kommunaltekniska föreningen förmoda, att

det geotekniska institutet komme att bli så sysselsatt med lösandet av aktuella

praktiska problem, att tillräckligt arbete icke skulle kunna ägnas åt

forskning.

I fråga örn undervisningen anser tekniska högskolans i Stockholm lärarkollegium

de av utredningen föreslagna åtgärderna vara otillfredsställande och

framhåller bland annat.

Att göra undervisningen i geoteknik vid tekniska högskolan till en bisyssla

för en tjänsteman i en statens geotekniska anstalt kan på intet sätt tillfredsställa

undervisningens krav, så mycket mindre som denna anstalt blir affärsdrivande

och saknar särskilt intresse för den allmänna karaktären av hithörande

undervisning. Lärarbefattningen i detta ämne bör i vanlig ordning

tillsättas enligt högskolans stadgar med hänsyn till vetenskapliga meriter och

undervisningsskicklighet.

Styrelsen för tekniska högskolan i Stockholm anför i denna fråga.

Frågan örn den geotekniska undervisningens ordnande vid högskolan torde

komma att bliva föremål för utredning och förslag av de sakkunniga för den

högre tekniska undervisningens ordnande. Styrelsen har utgått från att för
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 333.

Departements
chefen.

slaget, i vad detsamma berör undervisningen i geoteknik vid högskolan, innebär,

att när en särskild lärarbefattning i nämnda läroämnen inrättas’ vid

högskolan, det skall åligga chefen för det föreslagna geotekniska institutet

eller någon av dess högre tjänstemän alt åtaga sig uppehållandet av befattningen,

varvid utredningen synbarligen förutsatt, att det skulle gälla en

speciallärarbefattning. Med ett sådant åläggande torde ej hava avsetts att

åstadkomma något tvång för högskolan att använda sig av arbetskraft från

institutet utan endast en möjlighet för högskolan att taga sådan arbetskraft

i anspråk, när högskolan efter vederbörlig prövning av vederbörandes kvalifikationer

finner detta önskvärt. Styrelsen kan ej finna annat än att utredningens

förslag innebär en fördel för högskolan utan att dess rätt och intressen

på något sätt trädas för nära.

Lärarkollegiet vid Chalmers tekniska högskola berör även det geotekniska

institutets ifrågasatta befattning med undervisningsfrågorna och framhåller.

De vid institutet anställda tjänstemännen skulle vara skvldiga att medverka

vid undervisningen i geoteknik vid tekniska högskolan i Slockholm,

i den mån högskolan därom gör framställning. Kollegiet anser en dylik anordning

förmånlig både för undervisningen och det geotekniska institutet, örn

för ändamålet fullt lämpade tjänstemän finnas vid institutet. Kollegiet vill

endast fi anthalia vikten av att högskolan ej sättes i något tvångsläge, så att

man genom den föreslagna anordningen skulle pressas att antaga en tjänsteman

vid institutet som lärare, om annan skickligare eller lämpligare sökande

finnes att tillgå. Undervisningen i detta ämne är av den ekonomiska betydelse

för byggnadstekniken inom landet, att valet av lärare ej får göras beroende

av den lilla besparing som kan vinnas genom att för undervisningen

utnyttja det geotekniska institutets apparatutrustning och lokaler.

I fråga örn det geotekniska institutets arbetsuppgifter vill jag i allt väsentligt

biträda vad utredningen föreslagit.

För de praktiska undersökningsuppdragen synes en naturlig avgränsning

av arbetsområdena mellan det geotekniska institutet och statens väginstitut

icke behöva bereda svårigheter, vilket också framhållits av såväl utredningen

rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande som direktionen

för väginstitutet. Härvid skulle väginstitutet såsom hittills handlägga de

rent väggeologiska uppgifterna, medan det geotekniska institutets verksamhetsområde

skulle erhålla i huvudsak den omfattning, som utredningen närmare

angivit.

Beträffande tekniskt-vetenskaplig forskning har erfarenheten visat, att en

skarpt uppdragen gräns mellan olika närliggande discipliner i allmänhet icke

går att upprätthålla. Med hänsyn härtill torde det ej vara lämpligt att alltför

snävt avgränsa det geotekniska institutets forskningsområde. En sådan begränsning

kan komma att minska effektiviteten och leda till att viktiga gränsområden

mellan geotekniken och andra discipliner försummas.

Vissa hörda myndigheter och organisationer ha framfört farhågor för att

det geotekniska institutets forskning skulle komma att undanträngas av den

mångfald praktiska uppgifter, som komrne alt åvila institutet. Under förutsättning

att tillräckliga medel ställas till institutets disposition för anställande

av forskningspersonal, anser jag det dock icke behöva befaras, att forskning
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 333.

25

en blir tillbakasatt. Det torde därjämte vara lämpligt, att i instruktionen för

institutet intages en bestämmelse av innebörd, att forskningsverksamheten

skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med på förhand för ett år i

sänder uppgjord och av institutets styrelse godkänd plan.

Vad utredningen anfört i fråga örn den geotekniska undervisningen och den

i samband därmed stående forskningen vid tekniska högskolan i Stockholm

innebär icke något ställningstagande till hur denna fråga slutgiltigt bör ordnas.

Detta spörsmål är, såsom jag förut framhållit, under utredning genom

1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen. Utredningens

förslag avser blott att öppna möjlighet för högskolan att, om så befinnes

lämpligt, anlita institutets personal ävensom utnyttja institutets laboratorier

för undervisningsändamål. Liknande bestämmelse gäller för övrigt redan för

statens väginstitut. Under dessa förhållanden anser jag utredningens förslag

icke medföra något tvång på högskolan men väl kunna bliva till fördel för

densamma vid anställandet särskilt av speciallärare och assistenter i geoteknik.

Antalet specialutbildade geotekniker inom landet torde nämligen vara så

litet, att det i vissa fall kan bliva förenat med svårigheter att anställa erforderlig

undervisaingspersonal, örn icke möjlighet finnes att utnyttja det geotekniska

institutets resurser.

Från Sveriges geologiska undersökning har framförts önskemål örn att det

geotekniska institutets laboratorieresurser även måtte kunna ställas till förfogande

för geologiska undersökningens forskning. Därjämte har från andra

håll framhållits lämpligheten av att institutets lokaler och utrustning även

måtte kunna utnyttjas för den fria, geotekniska forskningen. Frågan om i

vilken utsträckning och på vilka villkor institutets resurser skola få disponeras

av utomstående synes böra närmare övervägas i samband med utarbetande

av instruktion för institutet. Det synes emellertid redan nu kunna

framhållas som ett allmänt intresse, att såväl Sveriges geologiska undersökning

som andra utomstående erhålla möjligheter att för forskning på skäliga

villkor få utnyttja det geotekniska institutets laboratorier i den utsträckning

detta kan ske utan att därmed institutets egna arbeten bliva eftersatta.

Institutets organisation oell driftkostnader.

I fråga örn institutets organisation anför utredningen till en början.

Som ledning för det geotekniska institutet föreslås en av Kungl. Maj:t utsedd

styrelse bestående av ordförande och nio andra ledamöter. I styrelsen

bör väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vara representerad med två ledamöter

samt järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, lantbruksstyrelsen,

Sveriges geologiska undersökning och statens kommitté för byggnadsforskning

med vardera en. Slutligen böra de tekniska högskolorna lia en

gemensam representant i styrelsen.

Representanten för de tekniska högskolorna skulle, framhåller utredningen,

företräda undervisningsinlressena, och genom representanten för Sveriges

geologiska undersökning skulle kontakt erhållas med geologien, som vore

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr illo.

ett betydelsefullt gränsområde till geotekniken. Statens kommitté för byggnadsforskning

skulle vara representerad för att nå kontakt med byggnadsforskningen

i allmänhet. Representanten för denna kommitté syntes lämpligen

böra vara en icke-statstjänsteman.

Beträffande representanterna i styrelsen anför utredningen i övrigt.

Av särskild vikt är, att styrelsen för institutet har den nära kontakt med

forskningsproblemen och de praktiska uppgifterna, som erfordras för att utöva

den tekniskt-vetenskapliga ledningen. Vid den tämligen nyinrättade flygtekniska

försöksanstalten upptar organisationen både en administrativ styrelse

och ett vetenskapligt råd, men vid en så pass liten institution som det tilltänkta

geotekniska institutet, vilket till yttermera visso har ett mycket speciellt

och väl avgränsat arbetsområde, torde det innebära en viss grad av

överorganisation att tillsätta både en styrelse och ett vetenskapligt råd för ledningen.

Med hänsyn härtill synes man i förevarande fall endast böra inrätta

en styrelse men göra dennas sammansättning sådan, att den utom för de administatiya

uppgifterna även har tillräcklig förståelse för det vetenskapliga

arbetet vid institutet. Fördenskull böra lepresentanterna för de olika myndigheterna

vara sådana personer, som i sin verksamhet direkt komma i kontakt

med de geotekniska frågorna och icke främst företräda den högsta administrativa

ledningen inom respektive verk.

Som föreståndare för institutet, vilken eventuellt även skulle fungera sorn

styrelsens sekreterare, föreslår utredningen en överingen.jö r, som enligt

utredningen bör vara högt kvalificerad forskare och tekniker.

I fråga örn personalbehovet i övrigt anför utredningen.

Om man förutsätter, att statens järnvägar tills vidare bedriva sin praktisktgeotekniska

verksamhet som hittills, skulle institutet från detta håll huvudsakligen

tilltöras vissa uppdrag i samband med sådana undersökningar, som

erfordra större laboratorieresurser. Därjämte skulle institutet ha att verkställa

teknisk-statistisk och annan utredande bearbetning av det stora undersökningsmaterial,

som framkommit och framkommer genom det vid statens

järnvägar mycket omfattande praktiskt-geotekniska arbetet. Personalbehovet

för dessa undersökningar är mycket svårt att beräkna, men till dess det

visat sig, i hur stor omfattning institutet kommer att utnyttjas av järnvägsstyrelsen,

torde man uppskattningsvis böra räkna med, att dessa arbetsuppgifter

motsvara 1 mans arbetskapacitet. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

synes bliva den ojämförligt största intressenten i institutets verksamhet. Personalbehovet

för dess uppgifter har beräknats till 13—14 personer vid nuvarande

inskränkta vägbyggnadsverksamhet och till 19—20 personer, när

vägbyggandet åter kommit upp till ungefär samma nivå som före kriget.

Statens vattenfallsverk, byggnadsstyrelsen, lantbruksstyrelsen, försvarsväsendet,

andra statsinstitutioner, kommunala myndigheter och inrättningar samt

enskilda kunna tillhopa beräknas lämna geotekniskt arbete åt det tiilämnade

institutet motsvarande en personal om cirka 8 man.

Enligt dessa beräkningar skulle institutets bela personalbehov för de löpande

ärendenas behandling under nuvarande förhållanden uppgå till 22—

23 man.

Forskningsarbeten komma till en del att ingå i de aktuella praktiska uppgifterna,

men därjämte erfordras att institutet bedriver systematisk forskning

av mera grundläggande art. Även sådana arbeten kunna i viss omfattning

utföras av den ovannämnda personalen under de årstider, då omfattningen

av de aktuella arbetsuppgifterna är minst. Med hänsyn härtill kan den ökning

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 333.

27

av personalen, som betingas av forskningsbehovet, beräknas tämligen lågt,

förslagsvis till 2—3 man. Hela personalstyrkan för institutet skulle enligt

dessa förutsättningar till en början kunna inskränkas till ungefär 25 man.

Vetenskapliga institutioner med en personal av liknande storlek hade ofta,

framhåller utredningen, brukat indelas i relativt självständigt arbetande avdelningar,

men beträffande det geotekniska institutet syntes en organisation

med en enda avdelning direkt under överingenjören vara att föredraga på i

huvudsak följande skäl.

Det är att vänta, att ganska stora variationer komma att uppstå i den inbördes

relationen mellan arbetsuppgifterna, och detta kräver, att framförallt

den lägre personalen på ett smidigt sätt kan dirigeras till än den exia, än deri

andra uppgiften, så att den hela liden blir väl utnyttjad. Särskilt brådskande

uppdrag kunna också beräknas framkomma och motivera ändringar i personaldispositionerna,

till och med så att redan pågående arbeten måste avbrytas.

För att arbetskraften skall kunna snabbt och utan onödiga friktioner och

intressekonflikter städse sättas in på de angelägnaste uppgifterna erfordras en

stark central ledning, vilket vinnes genom att hela personalen ställes direkt

under överingenjören.

Geotekniken är ett så väl avgränsat område, att svårigheter icke torde finnas

att till överingenjör få en person, som är kunnig i alla dess grenar. De

geotekniska arbetena äro därjämte ofta sådana, att de erfordra såväl fältundersökningar

och rutinmässiga provningsarbeten som teoretiska utredningar

och laboratorieforskning. Huvudmotivet till en indelning i avdelningar

skulle vara att skilja mellan praktiska fältundersökningar, laboratorieprovningar

och forskning. Då emellertid vid en dylik indelning i avdelningar

en väsentlig del av arbetena bomme att i tur och ordning handläggas

av de olika avdelningarna och dessas arbetsuppgifter sålunda icke skulle

kunna hållas i sär, bortfaller huvudmotiveringen till att indela institutet i

avdelningar eller byråer.

Av stor betydelse för nedbringandet av kostnaderna är, att fältundersökningarna

ordnas på ett tillfredsställande sätt. En sådan planläggning torde

bäst och säkrast kunna ske, om överingenjören själv dirigerar de anställda

till olika arbetsuppgifter och godkänner deras resplaner.

Det förhållandet att en indelning i avdelningar ej skedde, inverkade icke,

uttalar utredningen, på de kvalifikationer, man måste kräva av personalen

under överingenjören. Först och främst erfordrades fyra geotekniker med

förmåga att arbeta självständigt med tekniska och vetenskapliga problem.

En av dem skulle därvid företrädesvis ha hand örn fältundersökningarna

och en annan den systematiska forskningsverksamheten. Båda måste

lia förmåga att självständigt organisera och leda geotekniska arbeten samt

vid behov vikariera för överingenjören. De herde placeras i lönegraden Eo 28

i likhet med motsvarande befattningshavare vid statens väginstitut samt befattningarna

benämnas förste statsgeotekniker.

Vidare behövdes en geotekniker med uppgift att främst svara för det löpande

laboratoriearbetet (jordprovsundersökningar och dylikt). Denne borde

placeras i samma lönegrad som laboratoriedhefen vid väginstitutet, d. v. s.

Eo 20. Vidare erfordrades en geotekniker i lönegraden Eo 24 med huvuduppgift

att deltaga i det nyskapande forskningsarbetet. De båda sistnämnda be
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl Maj.ts proposition nr 333.

fattningshavarna föresloges skola benämnas statsgeotekniker. Av

personal med högre teknisk eller akademisk examen behövdes slutligen 2

biträdande statsgeotekniker i lönegraden Eo 21. För kontorsarbeten

erfordrades en fast anställd kansliskrivare i lönegraden

Eo 11.

Enligt utredningens förslag skulle alltså den fast anställda personalen omfatta

följande befattningshavare.

Lönegrad.

1 överingenjör .............................................. C 6

2 förste statsgeotekniker ...................................... Eo 28

1 statsgeotekniker ...................... Eo 26

1 statsgeotekniker ............................................ Eo 24

2 biträdande statsgeotekniker .................................. Eo 21

1 kansliskrivare .............................................. Eo 11

Förutom denna personal skulle enligt utredningen erfordras 15—20 tillfälligt

anställda hjälpkrafter.

I ett särskilt avsnitt av sitt betänkande framlägger utredningen sina synpunkter

beträffande samarbetet mellan clet geotekniska institutet och andra

institutioner och understryker därvid vikten av att ett fruktbringande samarbete

kommer till stånd såväl med institutets uppdragsgivare som med vetenskapliga

institutioner inom både institutets eget arbetsfält och angränsande

områden.

I fråga om äganderätten till vid institutet framkomna resultat anför utredningen,

att detta spörsmål enligt vad chefen för handelsdepartementet uttalat

i Kungl. Maj:ts proposition nr 282/1942 kunde väntas komma att inom

den närmaste framtiden bli föremål för särskild utredning, varför det icke

syntes böra upptagas till behandling i förevarande sammanhang. Utredningen

hänvisar till de allmänna riktlinjer beträffande denna fråga, vilka utredningen

uppdragit i sitt betänkande nr I och vilka därefter återgivits i nämnda

proposition samt föreslår, att dessa riktlinjer tills vidare tillämpas som provisoriska

direktiv.

Beträffande frågan om ersättning för av institutet utförda undersökningar

anför utredningen.

Sådana enklare yttranden till statliga myndigheter, vilka icke erfordra

särskilda fältundersökningar eller laboratoriearbeten och vilka icke kräva

mera avsevärt utredningsarbete, synas böra avgivas utan särskild ersättning.

För övriga uppdrag bör institutet debitera ersättning enligt fastställda

grunder. Härvid kunna t. ex. fastställas vissa enhetspris för olika undersökningsarbeten

i likhet med vad som stadgas i statens provningsanstalts taxa,

eller också kunna ersättningarna debiteras efter institutets egna självkostnader

i anslutning till vad som tillämpas vid statens väginstitut. Båda systemen

ha sina för- och nackdelar. Det förra är sålunda ägnat att på samma sätt som

ett arbetsackord stimulera arbetstakten, men kan å andra sidan icke gärna

tillämpas annat än i fråga om fullt standardiserade rutinundersökningar. De

geotekniska arbetena äro ofta individuellt särpräglade och utgöra i många

fall stora sammanhängande rutinmässiga undersökningar med insprängda

forskningsmoment. För dylika uppdrag är det icke lämpligt att stipulera er
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 333.

29

sättningar efter den undersökta markytans eller våglängdens storlek eller

liknande. Utredningen föreslår därför, att institutets uppdrag betalas med bestämda

ersättningar per arbetsdag och person.

I utredningens betänkande finnes intaget ett förslag till dagarvoden för

olika befattningshavare, upptagande dagarvoden från 15 till 70 kronor, samt

till ersättningar för omkostnader i och för institutets undersökningar.

De årliga kostnaderna för statens geotekniska institut beräknar utredningen

till 200,000 kronor enligt följande sammanställning.

Avlöningar.

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .....

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................

4. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis .

Omkostnader.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis ...............

2. Reseersättning, förslagsvis .................

3. Expenser, förslagsvis .....................

4. Publikationstryck .........................

5. övriga utgifter, förslagsvis .................

Utredningen har förutsatt, att institutets kostnader till större delen skola

kunna täckas av inkomster från verksamheten. Dessa hava utredningen beräknat

till 150,000 kronor för år. Såsom anslag å riksstaten skulle endast anvisas

ett belopp, motsvarande den beräknade nettoutgiften för institutets

verksamhet.

Yttranden.

Frågan om styrelsens sammansättning beröres endast i några

av yttrandena.

Väg- och vattenbgggnadsstgrelsen har under erinran örn att det blivande institutets

uppgift till övervägande del skulle komma att avse utförande av

uppdrag för styrelsens räkning ansett det påkallat, att styrelsen finge ett häremot

svarande inflytande på institutets skötsel och verksamhet. Styrelsen ville

därför föreslå, att — i likhet med vad som gällde beträffande statens väginstitut

— styrelsens chef bleve självskriven ordförande i styrelsen för det geotekniska

institutet.

Allmänna lönenämnden har framhållit önskvärdheten av att administrativ

sakkunskap blir vederbörligen företrädd i styrelsen.

Sveriges geologiska undersökning yttrar, att genom inrättandet av ett självständigt

institut med styrelse av föreslagen sammansättning förutsättningarna

förbättrades för ett effektivt och fruktbärande samarbete mellan de olika

statsinstitutioner, som bedreve forskningsarbete inom geotekniken eller som

hade behov av tillgång till geoteknisk sakkunskap.

Kronor.

13,200

54,100

10,300

54,400

132,000

300

30.000

11.000

1,700

25.000

68.000

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 333.

Svenska byggnadsentreprenörföreningen uttalar önskemålet, att i institutets

styrelse måtte beredas plats även för en representant för byggnadsentreprenörerna.

Svenska teknologi öreningen uttalar sin tillfredsställelse med att även den

enskilda byggnadsverksamheten föreslagits skola bliva representerad i institutets

styrelse.

Beträffande personalfrågorna ha särskilda uttalanden gjorts av

ett flertal hörda myndigheter och sammanslutningar. De flesta av dessa

ha därvid tillstrykt utredningens förslag eller påyrkat ökning av personalen.

För minskning av organisationen har dock statskontoret uttalat sig och

härvid som sin mening framhållit, att det måste innebära en påtaglig överorganisation

att för en verksamhet, som hittills till sin huvudsakliga del

bedrivits inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen under ledning av en förste

byråingenjör i lönegrad A 26 med biträde av ett tiotal tillfälligt anställda

ingenjörer jämte viss lägre kontors- och laboratoriepersonal, tillskapa ett fristående

institut med en så omfattande personalorganisation, som förslaget

förutsätter. Statskontoret anför vidare.

.. V?d aagår den aY utredningen föreslagna organisationen vill statskontoret

särskilt fästa uppmärksamheten vid, att institutet är organiserat på en enda

avdelning. Då utredningen föreslår, att förste statsgeoteknikerna böra placeras

i lönegrad Eo 28 »i likhet med motsvarande befattningshavare vid statens

väginstitut», är denna jämförelse såtillvida missvisande som de åberopade

befattningshavarna vid väginstitutet äro avdelningschefer, vilket däremot

icke skulle bliva fallet med förste statsgeoteknikerna. Även vid ett godtagande

av utredningens organisationsförslag i övrigt torde sålunda sistnämnda

Danneman under inga förhållanden böra hänföras till högre lönegrad än

Allmänna lönenåmnden yttrar.

Med avseende å de föreslagna lönegradsplaceringarna anser sig lönenämnden

med hänsyn till löneställningen för befattningshavarna vid statens väginstitut

icke böra framställa någon erinran. Beträffande de lägre tjänsterna,

vilkas tilltänkta löneställning — bortsett från kansliskrivartjänsten — icke

framgår av betänkandet, vill lönenämnden allenast framhålla, att även för

dessa tjänster extra ordinarie anställning bör i viss utsträckning kunna ifrågakomma.

Lantbruksstyrelsen framhåller, att beräkningen av personalbehovet syntes

vara hållen i underkant, och uttalar en förmodan, att det ganska snart torde

komma att visa sig, att en utökning av personalen bleve nödvändig för att

institutet skulle kunna på tillfredsställande sätt fylla sin uppgift.

Svenska konsulterande ingenjörers förening understryker vikten av att

personer med fullgoda kvalifikationer må kunna förvärvas för de högre

befattningarna vid institutet samt anser de föreslagna lönerna vara väl avvägda

i förhållande till lönerna för motsvarande befattningar i övriga statliga

verk och inrättningar.

Betydelsen av samarbete med andra institutioner framhålles

från olika håll.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 333.

31

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anser det erforderligt, att särskilda åtgärder

vidtagas för att möjliggöra ett intimt samarbete mellan styrelsen och

institutet; särskilt anser styrelsen det vara av vikt, att det nuvarande systemet

med underhandskonsultationer även framgent kunde äga bestånd. Vidare

framhåller styrelsen, att den blivande överingenjören — i likhet med vad som

gällde för överingenjören i väginstitutet -— borde vara skyldig att deltaga i

handläggningen av eller föredraga hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förekommande

ärenden av geoteknisk innebörd. Föreskrifter härom borde intagas

i institutets instruktion.

Lärarkollegiet vid Chalmers tekniska högskola uttalar, att de statliga verkens

samverkan med det geotekniska institutet helt måste bygga på förtroendefullt

samarbete och icke kunde grundas på föreskrifter örn skyldighet att

anlita ett dylikt institut.

Spörsmålet om äganderätten till forskningsresultat beröres

av lärarkollegiet vid Chalmers tekniska högskola, som härom bland annat

yttrar.

Bland de praktiska detaljer, som beröras i utredningen, lägger kollegiet

märke till frågan om patentering av uppfinningar, gjorda av det geotekniska

institutets tjänstemän. I allmänhet hava väg- och vattenbyggare i allmän

tjänst avhållit sig från att söka patentera sina idéuppslag till förfång för

landets byggnadsverksamhet, ehuru undantag observerats. En uppfinning på

geoteknikens område är i allmänhet frukten av mångas erfarenheter, som

utan misstänksam hemlighetsfullhet bruka meddelas yrkeskamrater. Att låta

en sådan idé bliva en inkomstkälla för en i detta avseende företagsam tjänsteman,

som skyndar sig att patentera en ny idé, måste hindra det eljest förtroendefulla

samarbete mellan olika statliga verk och tjänstemän, varpå det

nya institutets framgång och nytta för landet i hög grad måste bygga. Patenterade

förfaringssätt inom byggnadstekniken av sådan karaktär, att arbetet

kan utföras av vilken byggnadsfirma som helst, verka i hög grad hindrande

på utvecklingen. I detta avseende äro förhållandena inom byggnadsverksamheten

helt olika mot dem som råda inom industrien, där kapitalstarka storföretag

lättare kunna ordna patentköp eller licenser. Byggnadsverksamheten

med dess många småföretagare röner större svårigheter av patentskyddade

förfaringssätt. I fråga örn uppfinningar, vilkas tillämpning fordrar dyrbar

specialutrustning och vilka därför lämpa sig för specialfirmor, verka patent

ej på samma sätt hindrande. Under inga omständigheter bör emellertid patentering

av provningsapparater och provningsförfaranden vara tillåten för

institutets tjänstemän.

I fråga örn de föreslagna ersättningarna för av institutet utförda

undersökningar ifrågasätta riksräkcnskapsverket, svenska teknologföreningen

och svenska konsulterande ingenjörers förening viss höjning

av den föreslagna taxan. De nämnda föreningarna lia särskilt framhållit, alt

de föreslagna ersättningarna för omkostnader syntes otillräckliga.

Statskontoret och riksräkcnskapsverket lia framfört vissa synpunkter

av budgetmässig n a t u r.

Statskontoret anför.

Beträffande beräkningen av institutets inkomster och utgifter må erinras,

att den viktigaste inkomstposten huvudsakligen skulle komma att utgöras av

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 333.

Departementschefen.

avgifter, som andra statsinstitutioner finge erlägga för åt dem av institutet

utförda arbeten. Det gäller alltså här omföring av medel, som anvisats för

eller uppburits i annan statlig verksamhet. Att på förhand uppskatta storleken

av dessa medel är givetvis förenat med betydande svårigheter. Det kan

heller icke anses innebära en bokföringsmässigt riktig ordning, att dessa medel

skulle få av institutet direkt disponeras såsom driftmedel. I stället lära

utgifterna^ för institutet, därest ett sådant skulle komma till stånd, böra bestridas

från särskilda anslag å riksstaten, medan inflytande avgifter böra redovisas

å särskild inkomsttitel under rubriken A. Egentliga statsinkomster:

II. Uppbörd i statens verksamhet. Därigenom erhålles bättre översikt och

kontroll över den ekonomiska sidan av verksamheten.

Jämväl riksräkenskapsverket anser, att institutets inkomster böra redovisas

å särskild inkomsttitel på riksstatens inkomstsida under rubrik »Uppbörd

i statens verksamhet», därvid den nya inkomsttiteln torde böra benämnas

»Inkomster vid statens geotekniska institut». I övrigt anför ämbetsverket.

För bestridande av institutets löpande utgifter böra å riksstatens utgiftssida

anvisas ett avlöningsanslag och ett omkos tnadsanslag, båda av förslagsanslags

natur. För vartdera anslaget bör en stat fastställas i den ordning,

som regelmässigt sker beträffande stater för myndigheters avlönings- och

omkostnadsanslag.

I fråga om avlöningsstatens innehåll hava de sakkunniga föreslagit upptagande

av en anslagspost till avlöningar till tillfällig personal, vilken post

skulle vara förslagsvis beräknad. Behovet av sådan personal är beroende av

den omfattning, i vilken uppdrag komma att tillföras institutet, och det möter

därför svårigheter att på förhand fixera anslagspostens storlek. Det kan

dock antagas, att en personalökning på grund av ökade uppdrag kommer

att betyda, att institutet tillföres ökade inkomster och att statens nettoutgift

för institutet förty blir i stort sett densamma. Riksräkenskapsverket anser

det likväl önskvärt, att föreskrift meddelas, att ifrågavarande anslagspost

icke må av institutet överskridas utan efter Kungl. Ma.j:ts tillstånd. Vid framställning

till Kungl. Maj:t om medgivande till sådant överskridande blir institutet

i tillfälle att framlägga utredning rörande den inkomstökning, som

kan emotses av de uppdrag, vilka motivera begäran om ytterligare medel till

tillfällig personal. Härigenom lärer vara tillräckligt sörjt för en kontroll

från Kungl. Maj:ts sida över verksamhetens omfattning.

Beträffande omkostnadsstaten föreslår riksräkenskapsverket, alt, såsom är

brukligt beträffande andra myndigheters omkostnadsstater, föreskrifter meddelas

om maximering av anslagsposterna till övriga expenser och publikationstryck.

Anslagsposten till reseersättningar torde böra uppdelas på två

delposter, av vilka den ena avser resor, vilka skola ersättas av uppdragsgivare,

och den andra övriga för verksamheten erforderliga resor; endast den

senare delposlen bör maximeras av Kungl. Maj.-t. Jämväl samtliga delposter

under anslagsposten till övriga utgifter torde böra maximeras av Kungl

Maj:t.

Utredningens förslag, att styrelsen för det geotekniska institutet skall bestå

av representanter för de viktigaste intressenterna i vad avser den geotekniska

verksamheten synes ägnat att tillföra ledningen mångsidig sakkunskap

och främja samarbetet med andra institutioner. Det torde få överlåtas åt

Kungl. Maj:t att i samband med utfärdande av instruktion för institutet bestämma

antalet ledamöter och de speciella intressegrupper, vilka böra vara

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Majis proposition nr 333.

representerade i styrelsen. 1 likhet med utredningen förutsätter jag, att några

särskilda arvoden icke skola utgå till ledamöterna i styrelsen.

Med hänsyn till att föreståndaren för institutet lörutsättes skola vara en

högt kvalificerad forskare och tekniker torde en lägre löneställning än den

av utredningen föreslagna, eller lönegraden G 6, icke böra ifrågakomma.

I denna lönegrad, är väginstitutets föreståndare placerad. Befattningen bör

benämnas överingenjör och chef.

Personalbehovet för institutet är beroende av, i vilken omfattning institutet

kommer att anlitas för geotekniska undersökningar. Den geotekniska avdelningen

hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen äger för närvarande en personal,

uppgående till 13 å 14 personer. Vid återgång till normal vägbyggnadsverksamhet

beräknas emellertid personalbehovet för undersökningar enbart å vägområdet

till omkring 20 personer.

Utgående från nu rådande förhållanden har utredningen beräknat, att utredningar

och undersökningar för andra statliga myndigheter än väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen samt för enskilda kunna antagas taga i anspråk omkring

8 personer, varför hela personalbehovet för de löpande ärendenas behandling

skulle uppgå till cirka 22 personer. För systematisk grundforskning,

som icke står i omedelbart sammanhang med de aktuella praktiska

uppgifterna, har utredningen slutligen beräknat 2 ä 3 personer. Utredningen

har emellertid förutsatt, att forskningsarbeten i viss utsträckning komma

att bedrivas jämväl av personalen i övrigt under de årstider, då omfattningen

av de aktuella uppgifterna är minst.

Utredningens beräkningar rörande personalbehovet finner jag mig i huvudsak

kunna godtaga. Med hänsyn till svårigheterna att nu exakt beräkna den

erforderliga personaluppsättningen anser jag dock, att fragan örn inrättande

av en befattning såsom statsgeotekniker i lönegraden Eo 24 av försiktighetsskäl

icke nu bör avgöras. Lämpligen synes detta spörsmål få upptagas till

bedömande i samband med den omprövning av institutets personalorganisation,

som enligt vad jag förut uttalat bör äga rum vid överförande till

institutet av järnvägsstyrelsens geotekniska avdelning. I avvaktan därpå torde

i stället en viss ökning i medelsanvisningen för tillfällig personal böra

ske. Jag förutsätter vidare, att den tillfälliga personalen, som enligt beräkningarna

skulle utgöra omkring 17 personer av institutets till ett 25-tal

uppgående befattningshavare och som skulle avlönas från en särskild utgiftspost

i avlöningsstaten, i möjligaste mån avpassas med hänsynstagande

till omfattningen av de vid olika tider föreliggande aktuella arbetsuppgifterna.

Utredningen bär diskuterat frågan huruvida personalen borde indelas i

särskilda, relativt självständigt arbetande avdelningar såsom fallet är i fråga

örn statens väginstitut. 1 likhet med utredningen anser jag övervägande skäl

tala för att så ej sker. Jag är sålunda av den uppfattningen, att institutet bör

organiseras på en avdelning, direkt underställd chefen. Institutets praktiska

arbetsuppgifter beräknas nämligen komma att till omfattningen variera avsevärt

med årstiderna. Forskning och andra mindre årstidsbundna arbeten

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 333. •*

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 333.

torde därför komma att i viss man bedrivas sa att de verka utjämnande på

behovet av arbetskraft. Genom att låta institutets ledning själv göra den tillfälliga

indelning av arbetskrafterna, som uppkommande arbetsuppgifter kunna

motivera, torde garantier vinnas för att arbetskrafterna utnyttjas rationellt

och att arbetseffekliviteten blir den bästa.

Vad härefter angår löneställningen för den fast anställda personalen lia

utredningens olika förslag lämnats utan erinran av de hörda myndigheterna

och institutionerna utom statskontoret. Statskontoret bar sålunda ansett,

att — även vid ett godtagande av förslaget om inrättande av ett geotekniskt

institut — lönegradsplaceringen för de två befattningarna såsom förste statsgeotekniker

borde sänkas från föreslagna lönegraden Eo 28 till Eo 26. Statskontoret

har därvid motiverat sin uppfattning med att befattningshavarna

icke förutsatts skola tjänstgöra såsom avdelningschefer, varför den av utredningen

gjorda jämförelsen med avdelningscheferna vid statens väginstitut

vore missvisande. För egen del finner jag det förhållandet, att organisationen

ansetts böra så utformas, att arbetskrafterna bliva i viss mån rörliga,

i och för sig icke böra vara avgörande för frågan örn lönegradsplaceringen

av förste statsgeoteknikerna. Vid bedömningen bör i första hand hänsyn

tagas till de kvalifikationer, som måste förutsättas hos befattningshavarna.

Dessa böra självständigt kunna organisera och leda tekniska och vetenskapliga

undersökningar. Den ene av dem förutsättes skola omhänderhava

fältarbetena och den andre den systematiska forskningsverksamheten. Vid

behov skola de därjämte vikariera för överingenjören. Då jag anser tillräckliga

skäl icke finnas att frångå utredningens förslag, tillstyrker jag, att ifrågavarande

befattningar under benämningen förste statsgeotekniker placeras i

lönegraden Eo 28.

Utredningens förslag i övrigt i vad avser personalen föranleder icke annan

erinran från min sida än att i anslutning till vad jag nyss förordat anslagsposten

till avlöningar till icke-ordinarie personal bör minskas med 7,992 kronor

till i avrundat tal 46,100 kronor, vilket i sin tur föranleder en sänkning

av posten till rörligt tillägg till avrundat 9,100 kronor, medan å andra sidan

posten till avlöningar till tillfällig personal bör höjas med förslagsvis 7,200

kronor till 61,600 kronor, allt för helt år räknat. Avlöningsposternas summa

skulle alltså uppgå till 130,000 kronor för år.

Mot de av utredningen till 68,000 kronor för helt år beräknade omkostnaderna

har jag icke något att erinra.

Utredningen har utgått från att inkomsterna från institutets verksamhet,

uppskattade till 150,000 kronor för år, skulle upptagas i institutets stat

såsom en särskild inkomstpost och anslaget till institutet sålunda anvisas

med ett belopp, motsvarande nettoutgiften för verksamheten. Med hänsyn

till beloppets storlek och då det ur bokföringsmässig synpunkt synes mindre

lämpligt, att dessa inkomster av institutet direkt disponeras såsom driftmedel,

anser jag i likhet nied statskontoret och riksräkenskapsverket, att inkomsterna

böra redovisas å en särskild inkomsttitel på riksstatens inkomst
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 333.

35

sida under rubrik Uppbörd i statens verksamhet, varvid den nya inkomsttiteln

torde böra benämnas Inkomster vid statens geotekniska institut.

Jag delar riksräkenskapsverkets uppfattning, att för bestridande av utgifterna

för institutets verksamhet böra anvisas ett avlöningsanslag och ett

omkostnadsanslag, båda av förslagsanslags natur, och att för vartdera anslaget

en stat fastställes i den ordning, som regelmässigt sker beträffande stater

för myndigheters avlönings- och omkostnadsanslag. Vidare ansluter jag

mig till vad riksräkenskapsverket i sitt yttrande förordat beträffande vissa

delposter i avlönings- och omkostnadsstaterna.

Då anslagen till institutet för innevarande budgetår skulle avse tiden 1

januari—30 juni 1944, skulle i anslutning till vad förut anförts avlöningsanslaget

behöva anvisas med 65,000 kronor och omkostnadsanslaget med

34,000 kronor.

Vad inkomsterna från institutets verksamhet angår ha i några av de avgivna

yttrandena ifrågasatts, huruvida icke en jämkning uppåt borde ske

beträffande de av utredningen föreslagna, i taxan upptagna beloppen. Taxan

är uppgjord på grundval av den taxa, som för närvarande tillämpas av statens

väginstitut. Jag vill här erinra, att jag i årets ''statsverksproposition i

samband med anmälan av väginstitutets anslagsbehov uttalat mig för att de av

institutet tillämpade ersättningsbeloppen borde något höjas för att kunna

lämna skäligt bidrag till institutets allmänna omkostnader utöver gottgörelse

för av uppdragen direkt föranledda utgifter. Med anledning härav

torde, i samband med fastställande av taxa för det geotekniska institutet, vilket

lärer få ankomma på Kungl. Maj:t, ytterligare uppmärksamhet böra ägnas

här ifrågavarande taxespörsmål.

Utredningen har i förevarande sammanhang berört frågan om äganderätten

till vid institutet framkomna forskningsresultat. Spörsmålet är av

komplicerad natur och ingår i ett större problemkomplex, vilket gjorts till

föremål för en nyligen igångsatt utredning inom handelsdepartementet. Några

för det geotekniska institutet särskilt gällande bestämmelser i förevarande

ämne synas därför icke nu böra meddelas.

Förläggning, lokalbehov och utrustning.

Beträffande förläggningen av institutet samt dess lokalbehov

anför utredningen bland annat.

Eftersom en relativt väl utrustad avdelning för geotekniska undersökningar

redan inrättats inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och denna organisation

skulle avvecklas i samband med att det föreslagna geotekniska institutet

komme till, synes det lämpligt att i första hand söka utnyttja de lokaler,

som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förfogar över för denna sin verksamhet.

Dessa lokaler äro avpassade efter den hittillsvarande personalstyrkan, 13

—18 man, men otillräckliga för den ökning av organisationens omfattning

till ett 25-tal man, som måste ske, när eli geotekniskt institut inrättas för att

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kunni. Mcij:ts proposition nr 333.

handlägga även andra än väg- och vattenbyggnadsstyrelsens egna undersökningar.

Det är vidare en betydande olägenhet att ha kontorslokalerna och laboratorielokalerna

så långt ifrån varandra som för närvarande. Arbetet blir

därigenom splittrat och mycken tid går förlorad för personalen på vägen

mellan de båda arbetsplatserna. För den geotekniska undervisningens ordnande

erfordras ett geotekniskt övningslaboratorium, och det kan endast provisoriskt

och för små grupper i taget beredas plats för övningslaborationer i

de nuvarande lokalerna.

Med hänsyn till det nuvarande tidsläget med brist på arbetskraft och byggnadsmaterial

samt med hårt ansträngda statsfinanser anser utredningen emellertid,

att institutet tills vidare bör inrättas med utnyttjande av de tillgängliga

lokalerna. Så snart de allmänna konjunkturerna bleve gynnsammare,

borde dock, framhåller utredningen, sammanhängande och tillräckliga lokaler

ordnas för institutet, helst i närheten av tekniska högskolan i Stockholm.

Utredningen funné detta nödvändigt även emedan vid mera normala konjunkturer

på byggnadsområdet det geotekniska arbetet kunde väntas tilltaga

i omfattning, så att institutets personal måste ökas och större utrymme anskaffas.

Plats borde reserveras för nya lokaler för det geotekniska institutet

i samband med att plan uppgjordes för bebyggande av området omkring

Drottning Kristinas väg.

Utredningen har även undersökt möjligheterna att inom väginstitutets

byggnad öka laboratorieutrymmet för det geotekniska institutet och anför

härom följande.

Vissa möjligheter finnas att inom väginstitutets byggnad i någon mån öka

laboratorieutrymmet. Det geotekniska institutet skulle nämligen kunna få

disponera ett oinrett utrymme om 28 m2, som nu ligger omgivet av geotekniska

avdelningens laboratorielokaler. Detta utrymme begagnas för närvarande

av väginstitutet till lagerlokal, men den där förvarade materielen

torde utan större olägenheter kunna inrymmas i enklare magasinslokaler. Sådana

kunna åstadkommas genom en mindre tillbyggnad till väginstitutets nuvarande

magasin på tomten eller möjligen genom att hyra lämpligt utrymme

i de magasin, som äro belägna på Stockholm-Roslagens järnvägars mark

omedelbart utanför väginstitutets tomt. Gjorda undersökningar ha visat, att

vissa olägenheter äro förbundna med att hyra lagerlokaler, enär dessa endast

finnas att hyra i andra hand och för kort tid i sänder. Med hänsyn härtill

synes alternativet att tillbygga väginstitutets nuvarande magasin vara att föredraga.

Härvid synes tillbyggnaden böra göras något rymligare än de lagerlokaler,

som väginstitutet skulle avstå i institutionsbyggnaden. Förslagsvis

bör magasinets tillbyggnad utföras med en golvyta örn 75 m2, varvid möjlighet

kan beredas för det geotekniska institutet att i magasinet disponera ett

lagerutrymme om cirka 20 m2. I samband med tillbyggnaden bör magasinet

varmbonas i sådan mån, att dess temperatur kan hållas över fryspunkten.

Engångskostnaderna för inredning av det nya laboratorieutrymmet ha av

lil redningen uppskattats till 4,000 kronor, och kostnaderna för tillbyggnad

och varmboning av väginstitutets magasin ha preliminärt beräknats till

15,000 kronor.

I fråga om utrustningen föreslår utredningen, att institutet måtte

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kunni. Maj:ts proposition nr 333.

få övertaga kontors-, laboratorie- och fältutrustningen fran väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

geotekniska avdelning. Härom anför utredningen.

Denna utrustning har ett värde av ungefär 56,000 kronor. Större delen har

inköpts med anlitande av statsanslag till verksamheten och synes därför kunna

utan ersättning överföras till institutet. En mindre del, vid utgången av

år 1942 bokförd i 13,000 kronor, har dock inköpts på en förskottstitel, som i

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens bokföring npplagts för den geotekniska

avdelningen. Denna sistnämnda kostnad skall enligt planerna amorteras med

inkomster för geotekniska uppdrag. Örn man kalkylerar med, att det geotekniska

institutet inrättas från och med den 1 januari 1944, kan man uppskatta

att intill dess hunnit amorteras cirka 3,000 kronor av förskottstitelns belopp,

så att ett belopp om 10,000 kronor återstår att betala. För ändamålet bör ett

statsanslag på 10,000 kronor utbetalas till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i samband med att det geotekniska institutet övertager utrustningen.

Utredningen framhåller därjämte att, då verksamheten bleve mera omfattande

för det geotekniska institutet än för den nuvarande geotekniska avdelningen

inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, en motsvarande ökning

av utrustningen erfordrades. I en till utredningens betänkande fogad bilaga

har behovet av komplettering av utrustningen närmare specificerats. Enligt

specifikationen hava kostnaderna för nyanskaffningarna beräknats till sammanlagt

26,700 kronor, varav för fältutrustning 14,100 kronor, laboratorieutrustning

8,600 kronor och kontorsutrustning 4,000 kronor.

Yttranden.

Utredningens förslag, att det geotekniska institutet inrättas i Stockholm,

har icke mött invändning i något av de avgivna yttrandena.

Förläggningsfrågan i övrigt har beröxts endast av byggnadsstyrelsen

och statens väginstitut.

Byggnadsstyrelsen anför sålunda.

Styrelsen har för sin del icke något att erinra mot den provisoriska lösning

av det geotekniska institutets lokalfråga, som utredningen föreslagit. Den

till 4,000 kronor beräknade kostnaden för inredning av ett förrådsutrymme

inom statens väginstituts bvggnad föranleder ej heller någon erinran. Däremot

synes den till 15,000 kronor angivna kostnaden för tillbyggnad och

varmboning av väginstitutets magasinsbyggnad vara för lågt beräknad och

böra höjas till 18,000 kronor. De sammanlagda kostnaderna för de sålunda

avsedda arbetena skulle alltså utgöra 22,000 kronor.

Vad beträffar frågan att framdeles bereda det geotekniska institutet mera

permanenta lokaler, är styrelsen för närvarande icke i tillfälle att göra något

närmare uttalande härutinnan, men denna fråga torde kunna lösas antingen

genom en tillbyggnad till statens väginstituts byggnad eller också genom

uppförande av en nybyggnad på lämplig plats inom tekniska högskolans

område.

Statens väginstitut anför.

Förslaget, att det geotekniska institutet skulle erhålla visst inom väginstitutets

huvudbyggnad befintligt utrymme, som nu användes till förråd och att

i stället motsvarande utrymme anskaffades åt institutet i en gårdsbyggnad,

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Mcij.ts proposition nr 333.

Departements
chefen.

förnander icke någon erinran från institutets sida. Härigenom skulle ett

högvärdig! utrymme i huvudbyggnaden erhålla ett mera kvalificerat utnyttjande.

Väginstitutet förutsätter emellertid, att en dylik disposition endast blir

av temporär natur, intill dess det geotekniska institutets lokalfråga hunnit

ordnas på annat sätt. Redan nu kan nämligen förutses behovet av ökade

utrymmen för väginstitutet, särskilt vad gäller förråd och magasin för förvaring

av apparater, instrument och prover.

I detta samband vill väginstitutet framhålla, att det är omöjligt att bereda

byggnadsplats för det nya geotekniska institutet på väginstitutets tomt, vilket

har diskuterats under hand. Tomten är mycket liten och alldeles otillräcklig

härtill, och den måste reserveras för väginstitutets framtida utvidgning.

I fråga om institutets utrustning ha särskilda synpunkter framförts

endast i ett fåtal av yttrandena.

Väg- och vattenbyggnad sst g reisen anför.

Enligt utredningen böra de verk, som anlita institutet, genom egen personal

verkställa grundundersökningar och utföra enklare provningar. För den

skull är det nödvändigt, att viss utrustning, som nu disponeras av styrelsens

geotekniska avdelning, kvarlämnas hos styrelsen. Sålunda torde styrelsen

böra få behålla erforderliga uppsättningar borrar ävensom den hydrauliska

pålprovningsapparaten. Undersökningar med denna utrustning kunna utföras

av styrelsens personal, och detta är så mycket mera önskvärt, som det

skulle bliva onödigt dyrbart för styrelsen, om styrelsen för sådana rutinmässiga

undersökningar skulle behöva anlita institutet.

Sveriges geologiska undersökning förmodar, att utvecklingen kommer atl

medföra behov av ökad instrument- och apparatutrustning för geoteknisk

forskning.

Riksräkenskapsverket yttrar.

Utredningen har föreslagit, att till utrustning för institutet måtte för budgetåret

1943/44 anvisas ett reservationsanslag av 36,700 kronor. Häri ingår

ett belopp om 10,000 kronor, varmed skulle ersättas av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

förskotterade kostnader för anskaffande av viss utrustning folden

geotekniska avdelningen. Riksräkenskapsverket, som finner det tveksamt,

om väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ägt bemyndigande att från den

enligt kungl, brev den 11 augusti 1939 anordnade förskottstiteln bestrida

kostnader för berörda utrustning, har uppdragit åt sin revision att vid

granskningen av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens räkenskaper ägna ifrågavarande

åtgärd särskild uppmärksamhet. I avbidan å resultatet av denna

granskning torde med anvisande av medel till förskottets ersättande böra

anstå.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens geotekniska avdelning disponerar för

närvarande dels en 10-rums kontorsvåning örn 370 nr sammanlagd golvyta

i huset Narvavägen 25 och dels laboratorielokaler om tillhopa 180 m2 i statens

väginstituts byggnad i närheten av tekniska högskolan. Med den i viss

mån begränsade omfattning, som den geotekniska verksamheten för vägändamal

för närvarande har, torde visst utrymme inom lokalerna kunna disponeras

även för andra geotekniska arbeten.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 333.

39

Det är uppenbart, atl med de ökade resurser, som efter ett genomförande

av det förordade organisationsförslaget komma att stå till förfogande för geoteknisk

verksamhet, en ansvällning av denna verksamhet är att förvänta. De

nuvarande lokalerna kunna därför antagas inom en tämligen kort tid bliva

otillräckliga. Lokalernas förläggning å två skilda platser innebär därjämte

olägenheter för arbetets behöriga gång. I nuvarande läge nied brist å arbetskraft

och byggnadsmaterial och då viss erfarenhet rörande det blivande lokalbehovet

synes böra avvaktas, anser jag mig emellertid icke böra förorda, att

någon nybyggnad omedelbart uppföres för institutet.

För att i någon mån förbättra lokalförhållandena har utredningen föreslagit,

att de nuvarande laboratorieutrymmena skulle kompletteras med ett rum

om 28 m2 i statens väginstituts byggnad, vilket nu står oinrett och av väginstitutet

nyttjas till förråd. I ersättning för det avstådda utrymmet skulle

institutet erhålla utvidgade förrådslokaler genom en tillbyggnad örn 75 nr

till sin magasinsbyggnad, som därjämte skulle varmbonas för att kunna

bättre utnyttjas. Av det nya utrymmet i magasinsbyggnaden skulle det geotekniska

institutet få disponera 20 m’. Mot vad utredningen härutinnan föreslagit

har jag ej något att erinra. De av byggnadsstyrelsen för arbetena beräknade

kostnaderna, tillhopa 22,000 kronor, böra anvisas å kapitalbudgeten

under statens allmänna fastighetsfond.

Enligt utredningens förslag skulle det geotekniska institutet övertaga den

utrustning, varöver väg- och vattenbyggnadsstyrelsens geotekniska avdelning

förfogar. Styrelsen har emellertid ifrågasatt, att styrelsen skulle äga behålla

viss del av denna utrustning för att kunna genom egen personal utföra grundundersökningar

och enklare provningar. Enligt vad jag inhämtat åsyftar

styrelsen 4 sondborrsatser och en hydraulisk pålprovningsapparat. Med anledning

härav vill jag erinra om att flertalet vägingenjörskontor och åtskilliga

vägdistrikt för närvarande förfoga över utrustning för vanliga sonderingar.

Då denna materiel i samband med vägväsendets förstatligande torde

komma att överföras till väg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfond

och sålunda kommer att stå till förfogande för sådana rutinmässiga arbeten,

vilka lämpligen böra utföras genom styrelsens egen eller styrelsen underställd

personal, synas tillräckliga skäl icke föreligga alt undantaga den i styrelsens

skrivelse avsedda borrmaterielen fran den utrustning, som förutsatts

skola överlämnas till det geotekniska institutet. Enligt min mening tala övervägande

skäl för att jämväl pålprovningsapparaten, som nyligen konstruerats

av den geotekniska avdelningen och ännu ej är slutgiltigt utprovad, överlämnas

till geotekniska institutet för att detsamma må bliva i tillfälle att fullfölja

de påbörjade provningarna och sedan använda apparaten i sin verksamhet.

För närvarande torde det erbjuda vissa svårigheter att anskaffa ytterligare en

apparat av samma slag, då en till pålprovningsapparaten hörande hydraulisk

press på 80 ton är av utländskt fabrikat. För de fall, då väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

avser att i egen regi utföra pålprovningar, bör apparaten mot

ersättning kunna ställas till styrelsens förfogande.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 333.

Av kostnaderna för den geotekniska avdelningens utrustning, vars värde

utredningen uppskattat till 56,000 kronor, har en del påförts en av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen för den geotekniska avdelningen upplagd förskottstitel.

Utredningen beräknade, att av detta förskott 10,000 kronor skulle återstå

att amortera vid utgången av kalenderåret 1943. För gäldande av beloppet

skulle enligt utredningens förslag anvisas 10,000 kronor för innevarande budgetår.

Enligt vad jag inhämtat beräknas avdelningens från styrelsen uppburna

förskott vid utgången av år 1943 komma att uppgå till icke mindre

än omkring 30,000 kronor, varav emellertid omkring 23,000 kronor torde

komma att motsvaras av fordringar å uppdragsgivare för av avdelningen

nedlagt arbete på avslutade eller pågående uppdrag. Det belopp, som

slutligen behöver täckas, skulle sålunda nedbringas från 10,000 till 7,000

kronor. Den ur skilda synpunkter otillfredsställande anordningen med förskott

bör enligt min mening snarast avvecklas. Med hänsyn till att förskotten

till största delen motsvaras av fordringar och då det nu icke kan med

säkerhet bedömas, till hur stor del så icke kommer att vara förhållandet,

torde emellertid särskilda medel icke böra anvisas utan i stället det nya institutets

omkostnadsanslag få användas för reglering av förskottsbeloppet.

Efter närmare utredning om beloppets storlek vid årsskiftet 1943/44 torde

institutet för detta ändamål böra av Kungl. Maj:t bemyndigas att överskrida

sitt omkostnadsanslag i den mån så erfordras för att till styrelsen inbetala

av avdelningen uppburna förskott. De inkomster, som inflyta till institutet

i anledning av uppdrag, vilka helt eller delvis utförts av avdelningen, böra

i likhet med institutets övriga inkomster tagas till uppbörd å omkostnadsanslaget

intill dess en särskild inkomsttitel blivit upplagd å riksstaten, vilket

torde böra ske från och med ingången av budgetåret 1944/45.

För komplettering av utrustningen skulle enligt utredningens förslag erfordras

ett belopp av 26,700 kronor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag i

proposition den 30 april 1943, nr 224, angående den statliga vägorganisationen

samt vissa vägväsendet berörande anslagsfrågor har i anslaget till vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens omkostnader för budgetåret 1943/44 inräknats

ett belopp av 8,500 kronor, avseende anskaffning av viss utrustning för styrelsens

geotekniska avdelning. Då utredningens förslag till komplettering av den

geotekniska utrustningen omfattar även den i nämnda proposition avsedda

utrustningen, bör det av utredningen beräknade beloppet, 26,700 kronor, mot

vars storlek jag i övrigt icke har något att erinra, minskas med 8,500 kronor

till 18,200 kronor.

De olika anslag, vilkas äskande jag i det föregående förordat, böra upptagas

å tilläggsstat för budgetåret 1943/44.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 333.

41

Hemställan.

Under åberopande av vad jr g i det föregående i skilda sammanhang anfört

hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att ett statens geotekniska institut med i huvudsak

de uppgifter, som i det föregående angivits, skall inrättas

från oöh med den 1 januari 1944;

dels godkänna följande personalförteckning för statens

geotekniska institut:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänsteman å ordinarie stat:

1 överingenjör och chef ........................ G 6

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20:

2 förste statsgeotekniker ........................ Eo 28

1 statsgeotekniker ............................ Eo 26

2 biträdande statsgeotekniker.................... Eo 21;

dels godkänna följande avlöningsstat för statens geotekniska

institut, att tillämpas för tiden den 1 januari—den 30

juni 1944:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis .. 6,600

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.......... 23,050

3. Rörligt tillägg, förslagsanslag ................ 4,550

4. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis .... 30,800

Summa kronor 65,000;

dels å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 under

sjätte huvudtiteln anvisa följande anslag:

1. till Statens geotekniska institut: Avlöningar ett förslagsanslag

av .............................. kronor 65,000;

2. till Statens geotekniska institut: Omkostnader ett förslagsanslag

av .......................... kronor 34,000;

3. till Statens geotekniska institut: Utrustning ett reservationsanslag

av ........................ kronor 18,200;

dels ock till Tillbyggnad till statens väginstitut m. m. å tillläggsstat

1 till riksstaten för budgetåret 1943/44 å kapitalbudgeten

under rubrik Statens allmänna fastighetsfond anvisa

ett investeringsanslag av.................. kronor 22,000.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 333.

4

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 333.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

A. C. F. v. Krusenstierna.

Stockholm 1943. Kungl. Boktryckeriel P. A. Norstedt & Söner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1943:480 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av statens geotekniska institut m.m. s. 8 i texten