Sök i Ratio Lex

Angående statsverkets övertagande av staden Strömstads förpliktelser beträffande innehavare av befattningar, vilka vid upphörande av rådhusrätten i samma stad komma att indragas

1943-10-01 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:341, Angående statsverkets övertagande av staden Strömstads förpliktelser beträffande innehavare av befattningar, vilka vid upphörande av rådhusrätten i samma stad komma att indragas

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 341•

1

Nr 341.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående statsverkets

övertagande av staden Strömstads förpliktelser beträffande

innehavare av befattningar, vilka vid upphörande

av rådhusrätten i samma stad komma att indragas;

given Stockholms slott den 1 oktober 1943.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden för denna dag föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Thorwald Bergquist.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 1 oktober 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Rubbestad.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för justitiedepartementet, statsrådet Bergquist.

Enligt 1 § lagen den 17 juni 1932 om stads och landsbygds förenande i judiciellt

avseende äger Kungl. Majit med stadsfullmäktiges samtycke förordna,

att rådhusrätt i stad skall upphöra och staden i judiciellt avseende förenas

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 341.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 341.

med domsaga. Beträffande stad, där länsstyrelsen ej har sitt säte oell i vars

rådhusrätt borgmästaren är ensam lagfaren ledamot eller jämte borgmästaren

endast en ledamot finnes, sorn skall vara lagfaren, äger Kungl. Majit,

jämlikt 2 § nämnda lag, när borgmästartjänsten är ledig, även utan stadsfullmäktiges

samtycke meddela enahanda förordnande som nyss nämnts, såframt
1.

ändringen med hänsyn till förhållandena i såväl staden som domsagan

finnes vara till gagn för rättsskipningen,

2. statsverket övertager stadens förpliktelser beträffande avlöning och pension

till innehavare av befattning, som genom rådhusrättens upphörande indrages,

samt

3. ändringen icke medför ökad ekonomisk börda eller annan avsevärd olägenhet

för staden.

Med föranledande av anförda bestämmelser har utredning sedan någon tid

pågått ifråga örn staden Strömstads förenande i judiciellt avseende med domsaga.

Sedan utredningen numera slutförts, anhåller jag att få underställa samma

fråga Kungl. Maj :ts prövning, i vad skyldighet genom indelningsändringen

kan uppkomma för statsverket att övertaga avlöningsförpliktelser gentemot

innehavare av befattningar, vilka vid rådhusrättens upphörande komma

att indragas.

Strömstad hade den 31 december 1942 ett invånarantal av 2,958 personer.

Staden omgives av Norrvikens domsaga, som vid nyssnämnda tidpunkt hade

en folkmängd av 25,051 personer. Domsagan består av ett tingslag och har

tingsställe i eget inom staden beläget tingshus, vari jämväl domsagans kansli

är inrymt. I domsagan hållas årligen tjugu allmänna tingssammanträden.

Borgmästartjänsten i Strömstad är, sedan senaste innehavaren därav den

1 januari 1942 avgått med pension, vakant. Enligt gällande arbetsordning

skall rådhusrätten bestå av, förutom borgmästaren, två rådmän och en extra

rådman, vilka icke behöva vara lagfarna. Den ena ordinarie rådmansbefattningen

innehaves av Axel Fredrik Forell, vilken är född den 1 februari 1895

och erhållit fullmakt å tjänsten år 1927. Den andra ordinarie rådmansbefattningen

uppehälles på förordnande enligt av Kungl. Majit den 2 juni 1933

lämnat medgivande. Extra rådman är läroverksadjunkten Axel Daniel Wetterberg,

som är född den 27 augusti 1884 och erhållit fullmakt å tjänsten

år 1931. Skyldighet för rådmännen att avgå från tjänsten vid viss ålder har

icke föreskrivits. Icke heller föreligger skyldighet för dem att övergå till annan

befattning annat än i samband med en allmän omorganisation av underrätterna

eller magistraterna. I sådant hänseende är av betydelse, att rådmannen

Forell, vilken avlagt juris kandidatexamen och för närvarande uppehåller

borgmästartjänsten i staden, innehar föreskriven kompetens för att kunna

utses till kommunalborgmästare.

Enligt gällande lönestat är den av Forell innehavda rådmansbefattningen

förenad med en årlig lön av 493 kronor jämte dyrtidstillägg, vilket under de

senare åren utgått med 91 kronor för år. Därjämte uppbär innehavaren av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 341.

3

nämnda rådmansbefattning arrende för lönejord med 45 kronor för år samt

viss boupptecknings- och auktionsprovision, som under åren 1937—1941 i

medeltal årligen uppgått till 3,575 kronor. I detta sammanhang bör anmärkas,

att magistratens i Strömstad befattning med förrättande av bouppteckningar

kommer att upphöra med 1943 års utgång, såvitt avser personer som därefter

avlida. Extra rådmannen åtnjuter enligt lönestaten årlig lön å 200 kronor

jämte dyrtidstillägg, vilket sedan flera år utgår med 40 kronor för år. Utfästelse

från stadens sida om pensionering föreligger icke beträffande nämnda

rådmän.

Befattningen såsom krono- och stadskassör innehaves av August Leonard

Norlander, vilken är född den 14 augusti 1876 och erhållit fullmakt å sagda

tjänst år 1914. Icke heller för krono- och stadskassören har skyldighet att

avgå vid viss ålder föreskrivits. Emellertid har Norlander förklarat sig ämna

avgå vid tidpunkten för stadens läggande under landsrätt. Genom särskilt

åtagande har staden förbundit sig att till Norlander vid avgången utgiva årlig

pension med ett belopp av 2,537 kronor 50 öre.

På grund av Kungl. Maj:ts beslut den 17 oktober 1941 har genom länsstyrelsens

i Göteborgs och Bohus län försorg utredning ägt rum rörande Strömstads

förenande i judiciellt avseende med förenämnda domsaga. Utredningen,

som verkställts jämlikt 3 § förenämnda lag den 17 juni 1932 och särskilt

behandlat de i nämnda paragraf angivna frågor, har jämlikt länsstyrelsens

uppdrag utförts av magistratssekreteraren i Göteborg Jarl Holmquist.

Under utredningen hava förhandlingar förts mellan staden och de tingshusbyggnadsskyldige

i domsagan beträffande frågan om skyldighet för staden

att — därest föreningen komme till stånd — utgiva ersättning till tingslaget

för vinnande av delaktighet i tingslagets tingshus med inventarier. Överenskommelse

härutinnan har dock icke kunnat uppnås.

I sitt den 2 april 1942 dagtecknade utlåtande i ämnet har utredningsmannen

— med utgångspunkt från att staden borde ingå i gemensamt

tingslag med Norrvikens domsaga och under erinran, att statsverket vid rådhusrättens

upphörande hade att öveiiaga stadens förpliktelser beträffande

avlöning och pension till de befattningshavare, vilkas tjänster för dylik händelse

komme att indragas —- framlagt en tablå beträffande de ekonomiska

verkningarna för staden av indelningsändringen. I denna hava upptagits å

ena sidan genom förändringen besparade utgifter och tillkommande inkomster

samt å andra sidan nya utgifter. De förra har utredningsmannen beräknat

till sammanlagt 15,505 kronor, de senare till sammanlagt 14,000 kronor, därav

bland annat kommunalborgmäslarens lön till 7,000 kronor, dyrtidstillägg

därå till 1,400 kronor, amortering under fem år å engångskostnad för andel

i tingshuset till 1,000 kronor, ränta å engångskostnaden efter 3V2 °/o till —

under första året — 175 kronor samt andel i löpande utgifter för tingshuset

till 4,000 kronor. I anslutning till tablån har utredningsmannen framhållit,

att den årliga besparing å omkring 1,500 kronor, som enligt densamma skulle

uppstå för staden genom föreningen, komme att ökas dels, efter förenämnda

engångskostnads fulla gäldande, med 1,000 kronor förutom med bortfallande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 341.

räntebelopp, dels ock, sedan slutamortering efter tio år skett å ett av tingslaget

upptaget lån, med omkring 2,000 kronor. Å andra sidan tillkomme

med åren bland nya utgifter ålderstillägg till kommunalborgmästaren samt

möjligen även pensionsavgifter för denne. Sammanfattningsvis har utredningsmannen

uttalat, att, då varken stadens storlek eller förhållanden i övrigt

motiverade bibehållandet av egen jurisdiktion för staden samt domsagan

genom föreningen skulle erhålla lämpligare storlek, stadens förenande med

domsagan måste anses vara till gagn för rättsskipningen, att, därest antalet

tingssammanträden i domsagan utökades med två sammanträden med tremansnämnd

årligen samt överexekutorsgöromålen övertoges av häradshövdingen

i domsagan, förändringen icke kunde förväntas medföra avsevärt

ökade kostnader och tidsutdräkt för den rättssökande allmänheten, att ur ekonomisk

synpunkt sammanslagningen bleve gynnsam för såväl staden som

domsagan, samt att föreningen sålunda finge anses genomförbar på grundval

av gällande lagstiftning.

över utredningen i dess helhet hava yttranden avgivits av de tingshusbyggnadsskyldige

och häradsrätten samt domhavanden i Norrvikens domsaga,

av stadsfullmäktige och magistraten i Strömstad, av länsstyrelsen i

Göteborgs och Bohus län samt av Göta hovrätt.

De tingshus byggnadsskyldige, häradsrätten och domhavanden

hava tillstyrkt föreningen, därvid de tingshusbyggnadsskyldige

uttalat att storleken av det belopp staden hade att erlägga för vinnande

av delaktighet i tingslagets behållna tillgångar borde bestämmas till 6,300

kronor.

Stadsfullmäktige hava vid sammanträde den 19 november 1942

tagit ställning till utredningen. Därvid hava de samtyckt till att föreningen

komme till stånd, dock endast under förutsättning, bland annat, att statsverket

övertoge stadens skyldigheter beträffande avlöning och pension ej

blott beträffande rådmännen Forell och Wetterberg utan även beträffande

kronokassören Norlander, samt att staden befriades från skyldighet att

utgiva ersättning till de tingshusbyggnadsskyldige för erhållande av delaktighet

i tingshuset med inventarier. Såsom skäl för uppställandet av sistnämnda

villkor hava stadsfullmäktige framhållit, att stadens inträde i tingslaget

komme att medföra avsevärd sänkning för de nuvarande tinghusbyggnadsskyldige

i utdebiteringen av tingshusmedel särskilt som antalet skattekronor

i förhållande till folkmängden vore väsentligt större i staden än i

domsagan. Genom landsrättsförläggningen skulle vidare svårigheter uppstå

att utnyttja en del av rådhusets lokaler, vilka vore för sitt ändamål väl

jämförbara med tingshusets.

Magistraten har förklarat sig instämma i det av stadsfullmäktige

avgivna yttrandet.

Länsstyrelsen har tillstyrkt, att föreningen finge komma till stånd,

enär förutsättningarna för densamma uppenbarligen vore för handen samt

utredningen snarast visade, att förändringen vore relativt lätt att genom
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 341•

5

föra. Tidpunkten för föreningen syntes lämpligen böra bestämmas till den

1 januari 1944. Beträffande frågan örn stadens inlösningsskyldighet i tingslagets

tingshus med inventarier har länsstyrelsen uttalat, att då tingshuset

inrymde vissa uthyrningsbara lokaler, det med hänsyn till det kapitalvärde,

som tingshuset därigenom ägde utöver sitt värde som lokal för rättsskipningen,

av principiella skäl syntes riktigt, att staden förpliktades utgiva sådan

ersättning. Denna borde emellertid av skäl som staden anfört bestämmas

till ett mycket ringa belopp, förslagsvis till 1,000 kronor i enlighet med

vad staden vid förhandlingar på ett mera förberedande stadium erbjudit de

tingshusbyggnadsskyldige. Vidare borde staten vara skyldig att, räknat från

tidpunkten för föreningen, till Norlander utbetala icke blott — såsom utredningsmannen

föreslagit — det av staden åtagna pensionsbeloppet 2,537 kronor

50 öre årligen, utan jämväl dyrtidstillägg därå enligt de för stadens befattningshavare

eljest tillämpade grunder.

Hovrätten har avgivit utlåtande i ärendet den 10 maj 1943. Däri har

hovrätten tillstyrkt att — under förutsättning att statsverket övertoge stadens

avlöningsförpliktelser med avseende å Forells och Wetterbergs rådmansbefattningar

— förordnande måtte meddelas om stadens förenande i

judiciellt avseende med Norrvikens domsaga, förslagsvis från och med den

1 januari 1944. I sitt utlåtande har hovrätten till ingående granskning upptagit

frågan huruvida förutsättningarna för meddelande av dylikt förordnande

i förevarande fall vore för handen. Den första förutsättningen, eller att

indelningsändringen funnes med hänsyn till förhållandena i såväl staden som

domsagan vara till gagn för rättsskipningen, har hovrätten ansett utan tvekan

föreligga. Jämväl den andra förutsättningen för stadens förenande med

domsagan utan stadsfullmäktiges samtycke, eller att ändringen icke medförde

ökad ekonomisk börda eller annan avsevärd olägenhet för staden, har

hovrätten funnit vara uppfylld. I sistnämnda hänseende har hovrätten anfört

bland annat, att den med hänsyn till de av staden åberopade omständigheterna

funne rimligt, att staden befriades från skyldighet alt erlägga ersättning

för delaktighet i domsagans tingshus, men att hovrätten givetvis förutsatte,

att de skattskyldiga i staden finge deltaga i löpande utgifter för tingshuset

efter samma grunder som de tingshusbyggnadsskyldige i den nuvarande

domsagan. Slutligen har hovrätten såsom sin uppfattning uttalat att

det icke ålåge statsverket någon förpliktelse att övertaga stadens avlöningsocli

pensionsförplikelser mot krono- och stadskassören Norlander. Sysslan

såsom krono- och stadskassör vore nämligen en självständig tjänst, som icke

på något sätt vore knuten till rådhusrätten. Av motiven till 1932 års lag

(se prop. 1932 nr 206 sid. 34 och 36) torde framgå, att sysslan icke vore att

hänföra till de befattningar, beträffande vilka statsverket jämlikt 2 § p. 2

i lagen skulle övertaga stadens avlönings- och pensionsförpliktelser. Då föreningen

icke skulle föranleda ökad ekonomisk börda för staden, kunde ej

heller av sådan anledning ifrågakomma, att statsverket skulle övertaga stadens

förpliktelser i detta hänseende (jfr prop. 1940 nr 95 sid. 10 och 12).

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 341.

Hovrätten ville dessutom framhålla, att då Norlander på grund av sin ålder

i allt fall skolat avgå från sin tjänst, staden hade — oberoende av den ifrågasatta

förändringen — fått bestrida kostnaderna för hans pensionering.

Statskontoret har den 18 maj 1943 avgivit infordrat yttrande i ärendet,

såvitt angår däri framställda anspråk på ersättning av statsmedel i händelse

staden förenades med domsagan. I utlåtandet har statskontoret uttalat,

att under angivna förutsättning statsverket principiellt syntes skyldigt övertaga

allenast stadens avlöningsförpliktelser beträffande de två rådmansbefattningarna.

I fråga om krono- och stadskassörsbefattningen har statskontoret

däremot i likhet med hovrätten anfört, att ersättningsanspråken i denna del

borde lämnas utan bifall. Beträffande extra rådmannen Wetterberg har statskontoret

emellertid -— under framhållande av att denne såsom tillika adjunkt

vid samrealskolan i Strömstad innehade ordinarie lärarbefattning i statens

tjänst — anfört följande:

Jämlikt de vid tiden för Wetterbergs utnämnande till rådman gällande lönebestämmelserna

(kung. nr 660/1918, omtryck nr 251/1933) kunde med rektors-

eller ämneslärarbefattning vid allmänt läroverk icke förenas annan

tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat. Ett liknande stadgande fanns

intaget i 1937 års avlöningsreglemente för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsende

(nr 873). Nu gällande bestämmelser i detta avseende återfinnas

i 4 § 1 mom. andra stycket civila avlöningsreglementet, däri föreskrives

att tjänst, som avses i reglementet, icke må förenas med — förutom i första

stycket samma stadgande närmare angivna tjänster — ordinarie eller extra

ordinarie befattning i statens tjänst, ej heller med jämförlig kommunal befattning.

såframt ej Kungl. Maj:t och riksdagen för visst fali annorlunda beslutit.

Såvitt handlingarna i ärendet utvisa, har dylikt tillstånd icke beviljats

Wenerberg. I betraktande av vad sålunda förekommit och då härtill kommer,

att såsom villkor för åtnjutande av ersättning av nu ifrågavarande art torde

böra gälla, bland annat, att vederbörande icke övergår till ordinarie befattning

i statens tjänst, anser statskontoret ersättning icke böra ifrågakomma

för Wetterberg, vilken redan innehar sådan ordinarie befattning i statens

tjänst. Därest ersättningsskyldighet för statsverket likväl skulle anses vara

förhanden ifråga örn Wetterberg, har ämbetsverket icke något att erinra mot

det av utredningsmannen föreslagna ersättningsbeloppet, 240 kronor för år.

Då Wetterberg icke tillförsäkrats någon pensionsrätt samt skyldighet för honom

att vid viss ålder avgå från rådmansbefattningen icke heller finnes föreskriven,

lärer ifrågavarande ersättningsbelopp i sådant fall böra utgå under

Wetterbergs återstående livstid.

Rörande slutligen bestämmandet av den till rådmannen Forell utgående ersättningen

har statskontoret påpekat, att statsverket icke kunde anses skyldigt

gottgöra denne för mistad bouppteckningsprovision, enär magistraten i

Strömstad under alla förhållanden icke skulle hava haft att bestyra med bouppteckningar

efter personer, avlidna efter utgången av år 1943. Däremot

borde Forell erhålla ersättning för mistad auktionsprovision, vilken under

åren 1937—1941 i medeltal årligen uppgått till 907 kronor. I enlighet med

vad sålunda anförts samt med beaktande av att det utgående dyrtidstillägget

lämpligen borde inbegripas i den fasta ersättningen, skulle statsverkets årliga

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 341.

7

utgifter för Forell bliva (493 + 91 + 45 + 907 =) 1,536 kronor, vilket belopp

torde böra utgå från allmänna indragningsstaten. Enär skyldighet icke

föreskrivits för Forell att avgå från rådmanstjänsten vid viss ålder samt vid

sådant förhållande pensionsrätt icke syntes hava tillförsäkrats honom, torde

han efter tjänstens indragning vara berättigad att uppbära nämnda ersättning

för mistade avlöningsförmåner under sin återstående livstid. Såsom villkor

för den föreslagna ersättningen syntes dock böra gälla, att Forell icke överginge

till ordinarie befattning i statens tjänst eller utsåges till kommunalborgmästare

i staden eller i annan stad eller till ledamot av annan rådhusrätt

eller magistrat.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår råda i förevarande ärende Departementstielade

meningar i två hänseenden, vilka båda beröra den i 2 g lagen den 17 chefen.

juni 1932 om stads och landsbygds förenande i judiciellt avseende angivna

förutsättningen för meddelande mot stads bestridande av förordnande örn

dess uppgående i domsaga att ändringen icke kommer att medföra ökad

ekonomisk börda för staden. Den första frågan gäller huruvida staden skall

åläggas att utgiva ersättning till tingslaget för vinnande av delaktighet i tingslagets

förmögenhet. Utredningsmannen, de tingshusbyggnadsskyldige och länsstyrelsen

hava förutsatt sådan skyldighet för staden, ehuru till olika belopp.

Stadsfullmäktige och magistraten samt hovrätten hava däremot ansett, att

staden borde befrias från varje förpliktelse i dylikt hänseende. Ett övervägande

av de i ärendet framförda skälen för och emot sådan skyldighet för

staden leder enligt min mening till ett godtagande av sistnämnda uppfattning.

Vidare råder oenighet beträffande frågan huruvida statsverket skall övertaga

de förpliktelser, som staden iklätt sig genom att tillförsäkra krono- och

stadskassören Norlander årlig pension med ett visst belopp. Jag delar även

på denna punkt den av hovrätten företrädda meningen, vari statskontoret

instämt, att skyldighet härutinnan icke föreligger för statsverket samt att ej

heller av billighetshänsyn dylikt övertagande påkallas. Befrias staden från

inlösningsskyldighet i tingslagets förmögenhet, kan förändringen enligt min

mening icke anses medföra ökad ekonomisk börda för staden, även örn

krono- och stadskassörens pension kommer att belasta stadens budget.

Statskonloret har, i motsats till vad övriga i ärendet hörda myndigheter

ävensom utredningsmannen föreslagit, gjort gällande, att ersättning av statsmedel

icke borde utgå till läroverksadjunkten Wetterberg i egenskap av

extra rådman, enär tillstånd till rådmanstjänstens innehavande icke lämnats

av Kungl. Majit och riksdagen. Dylikt tillstånd lärer emellertid i detta fall

icke vara erforderligt, då befattningen — med vilken följer skyldighet att

tjänstgöra allenast vid förfall för ordinarie rådman — uppenbarligen icke

är jämförlig med ordinarie eller extra ordinarie befattning i statens tjänst

(se statens off. utredn. 1937: 48 sid. 121). Enligt vad jag inhämtat har vidare

för innehav av det uppdrag rådmansbeställningen innefattar Wetterberg

erhållit skolöverstyrelsens medgivande den 14 december 1939. Vid angivna

förhållande lärer statsverket böra övertaga jämväl stadens avlönings
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 341.

förpliktelser gentemot extra rådmannen Wetterberg. Av samma skäl som

statskontoret anfört beträffande rådmannen Forell bör ersättningen till Wetterberg

utgå under dennes återstående livstid.

Även örn statsverket övertager stadens förpliktelser allenast beträffande

rådmännen Forell och Wetterberg, torde samtliga de i 2 § förenämnda lag

uppställda förutsättningarna för meddelande mot stadens bestridande av förordnande

örn dess förenande med domsagan föreligga. Min avsikt är också

att föreslå Kungl. Majit att utfärda dylikt förordnande. Dessförinnan måste

emellertid riksdagens samtycke utverkas till att statsverket övertager stadens

förpliktelser beträffande avlöningen till de båda nämnda rådmännen. Mot vad

statskontoret föreslagit i fråga örn storleken av ersättningsbeloppen till dessa

har jag intet att erinra.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till rådmännen i Strömstad Axel Fredrik Forell och

Axel Daniel Wetterberg må från och med den dag, då föreskrift

om stadens förenande i judiciellt avseende med Norrvikens

domsaga träder i kraft, från allmänna indragningsstaten

under deras återstående livstid utbetalas årlig gottgörelse

med 1,536 kronor till Forell och 240 kronor till Wetterberg,

med iakttagande av att å förmånerna dyrtidstillägg icke

skall utgå samt att, därest Forell skulle övergå till ordinarie

befattning i statens tjänst eller utses till kommunalborgmästare

i Strömstad eller i annan stad eller till ledamot av annan

rådhusrätt och magistrat, han ej vidare skall åtnjuta berörda

gottgörelse.

Vad departementschefen sålunda hemställt, däri statsrådets

övriga ledamöter instämma, bifaller Hans Majit

Konungen samt förordnar, att proposition av den lydelse

bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet!

Stefan Stiernstedt.

Stockholm 1943. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

433399

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:492 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj ris proposition omgående statsverkets övertagande av staden Strömstads förpliktelser beträffande innehavare a a1 i texten
  2. SU 1943:254 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsverkets övertagande av staden Strömstads förpliktelser beträffande innehavare av befattningar, s. 1 i texten