Sök i Ratio Lex

Angående utgifter å tillläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44

1943-10-08 · 222 sidor, varav 216 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 216 av 222 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:344, Angående utgifter å tillläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 344.

1

Nr 344.

Kungl. Majds proposition till riksdagen angående utgifter å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1943/44; given

Stockholms slott den 8 oktober 1943.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 oktober

1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,

Rubbestad.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

I propositionen nr 2 till innevarande års riksdag angående utgifter å tillläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1942/43 anfördes, att förhållandena

efter krigsutbrottet framtvungit ett system med öppna tilläggsstater, över vilka

riksstaten successivt kompletterats med nya medelsanvisningar, men att

det framstått som ett önskemål att, i den mån förhållandena stabiliserades,

begränsa medelsanvisningama på tilliiggsstat för att på så sätt nå fram till en

fastare planläggning av den statliga verksamheten. I och med att man för

budgetåret 1942/43 övergått till en bestämd gränsdragning mellan riksstat

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 344.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

och förskotlsstat med krav på balansering av riksslaten, hade angelägenheten

av att undvika ej strängt nödvändiga förändringar av riksstaten under löpande

budgetår vunnit ökad tyngd.

I syfte att såvitt möjligt förverkliga det angivna önskemålet lia i år liksom

föregående år de statliga myndigheterna vid budgetårsskiftet genom cirkulärskrivelser

från de olika departementen underrättats örn att vederbörande

föredragande statsråd med hänsyn till riksstatens balansering endast i

tvingande undantagsfall hade för avsikt att förorda anslag å tilläggsstat till

riksstaten för budgetåret 1943/44. Framställningar örn sådan medelsanvisning

borde ingivas endast då särskilda skäl vore förhanden och medelsbehovet

vid sträng bedömning prövades vara så trängande, att ett uppskov med

medelsanvisningen till budgetåret 1944/45 icke vöre möjligt.

Den eftersträvade begränsningen av anslagen på tilläggsstaten har icke

kunnat helt genomföras. Inkomna framställningar ha nämligen inom flera

verksamhetsområden ådagalagt ett medelsbehov av sådan art, att anslagsanvisning

på tilläggsstat framstått såsom oundgänglig. Där så prövats vara

förhållandet har medelsäskandet ansetts böra göras i detta sammanhang och

icke uppskjutas lill nästa års lagtima riksdag. I övrigt avse de nu förordade

anslagen i huvudsak att reglera redan fattade utgiftsbeslut.

Genom beslut den 30 juni 1943 har Kungl. Majit fastställt beredskapsstat

för förs vars väsen det för budgetåret 1943/44 att från och med den 1 juli 1943

lända till efterrättelse såsom förskottsstat samt ställt på förskottsstaten upptagna

anslag till vederbörande myndigheters förfogande. Av praktiska skäl

bör i detta .sammanhang täckning begäras endast för verkställda engångsutgifter

å förskottsstatens kapitalbudget. För övriga engångsutgifter och för

löpande utgifter komma täckningsmedel att äskas först vid slutet av budgetåret.

De anslagsäskanden vilka i enlighet med det anförda ansetts böra föreläggas

årets riksdag under dess höstsession böra sammanfattas på en tilläggsstat

I till riksstaten för innevarande budgetår. Samtliga dessa anslagsäskanden

ha tidigare anmälts för Kungl. Majit. Beträffande vissa anslagsäskanden

har Kungl. Majit beslutat, att de skola i särskilda propositioner underställas

riksdagens prövning, övriga äskanden, vilka av vederbörande föredragande

anmälts tidigare denna dag, böra i en sammanfattande proposition föreläggas

riksdagen. En sammanställning omfattande dels sistnämnda anslagsäskanden,

varom Kungl. Maj :t på hemställan av vederbörande föredragande

enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—16) fattat

beslut, dels ock de anslagsäskanden å tilläggsstat I, beträffande vilka

Kungl. Majit beslutat avlåtande av särskilda propositioner, torde få bifogas

statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).

Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstaten äskas anslag örn tillhopa

å driftbudgeten 66 miljoner kronor, varav ej fullt 3 miljoner kronor för

avskrivningsändamål, och å kapitalbudgeten 108 miljoner kronor. Huvuddelen

av dessa belopp faller på försvarsväsendet. Sålunda äskas under fjärde

huvudtiteln sammanlagt nära 58 miljoner kronor, varav 52.5 miljoner kronor

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

3

för extra ammunitionsanskaffning samt 2.5 miljoner kronor för anskaffning

av cyklar för armén. Av kapitalbudgetens summa avses tillhopa 95 miljoner

kronor till rörelsekapital för krigsmaterielverket och försvarets fabriksstyrelse,

vilka anslag dock till större delen innebära en reglering av förskott.

Bland anslagen för civila ändamål märkas å driftbudgeten 2 miljoner kronor

till befrämjande av landsbygdens elektrifiering och å kapitalbudgeten 6

miljoner kronor till uppförande och drift av fabriksanläggningar för tillverkning

av syntetiskt gummi.

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Majit

enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—16) fattat

beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lars Gabrielson.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

5

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

*

Tredje huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 8 oktober 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,

Rubbestad.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementet

hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat I lill riksstaten

för budgetåret 1943/44 samt anför därvid följande.

B. Sveriges representation i utlandet.

[1.] 8 a. Vissa hyres- och resekostnader för personalen vid beskickningar

och konsulat, förslagsanslag. Å tilläggsstat II till riksstaterna för budgetåren

1940/41 och 1941/42 anvisade riksdagen för bestridande av kostnader av ifrågavarande

slag för personalen vid beskickningen och generalkonsulatet i London

två förslagsanslag av 32,000, respektive 30,000 kronor. Med hänsyn till att

den bostad utanför staden, som förhyrts för att kunna tjänstgöra såsom evakueringsbostad,

under senare tid bebotts av endast en del av de i London

placerade tjänstemännen, hava ifrågavarande kostnader kunnat begränsas

till omkring 15,000 kronor för år. Detta belopp torde böra beräknas för inne-,

varande budgetår.

I samband härmed får jag anmäla, att det befunnits nödvändigt att för

personalen vid beskickningen i Berlin anordna en förläggning utanför staden.

Kostnaderna för denna förläggning kunna för närvarande ej bestämt beräknas.

Enligt hittills föreliggande uppgifter torde de under innevarande

budgetår komma att uppgå till omkring 20,000 kronor.

För täckande av sålunda uppkomna evakueringskostnader torde å tilläggsstat

I till riksstaten för innevarande budgetår böra av riksdagen äskas ett

förslagsanslag av sammanlagt 35,000 kronor. Skulle under budgetåret 1943/44

utgifter av enahanda slag bliva erforderliga jämväl vid andra beskickningar

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl• Maj:ts proposition nr 344.

och konsulat, torde kostnaderna härför få avföras å detta anslag. Jag hemställer

således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

alt till Vissa hyres- och resekostnader för personalen vid

beskickningar och konsulat å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag

av .....................................kronor 35,000.

[2.] 12. Lastkommittén > New York m. m., förslagsanslag. I enlighet med

Kungl. Maj:ts i proposition nr 316/1942 framlagda förslag anvisade riksdagen

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 för detta ändamål ett förslagsanslag

av 540,000 kronor. Såsom i propositionen framhölls, hade kostnaderna

för kommittén under tiden maj 1940—december 1941 uppgått till

76,989: 64 dollars. För tiden januari—juni 1942 beräknades de icke komma

att understiga 21,000 dollars i kvartalet, vilket i svenskt mynt motsvarar

352,800 kronor för år. Härtill komme utgifter å tillhopa omkring 25,000

kronor för rese- och traktamentsersättningar m. m. Det skulle ankomma på

utrikesdepartementet att utreda, efter vilka grunder vissa av dessa kostnader

kunde uttagas av enskilda importörer och rederier. Slutligen borde från anslaget

bestridas de till omkring 8,000 kronor beräknade kostnaderna för anställning

vid beskickningarna i Buenos Aires och Rio de Janeiro gemensamt

av en av de för den s. k. Göteborgstrafiken anlitade kontrollofficerarna. Sammanlagt

beräknades för tiden maj 1940—juni 1942 komma att erfordras

omkring 537,000 kronor, vilket belopp ansågs böra avrundas till 540,000 kronor.

Frågan om täckning av ifrågavarande utgifter för tiden från och med den

1 juli 1942 synes, sedan för anslagsberäkningen erforderliga redovisningar

inkommit, nu böra underställas riksdagen. Utgifterna hava genom olika rationaliseringsåtgärder

kunnat i viss mån minskas. Enligt föreliggande redovisningar

och med hänsyn till de belopp, som kunnat och som förutses fortsättningsvis

komma att uttagas från enskilda företag, beräknas kostnaderna

för tiden den 1 juli 1942—den 30 juni 1944 uppgå till sammanlagt omkring

425,000 kronor. Ett förslagsanslag av detta belopp torde böra av riksdagen

äskas å tilläggsstat till löpande riksstat. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Lastkommittén i New York m. m. å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag

av .................................... kronor 425,000.

Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar

Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

C.-G. Béve.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 344.

7

Bilaga 2.

EGENTLIGA STATSUTGIFTER.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 8 oktober'' 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Hosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Cliefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler under försvarsdepartementets

handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44.

Med förmälan tillika att ärendena under punkterna 1—7 samt 13 och

16 vore av den natur, att närmare redogörelse för deras innebörd än som

av det följande framginge icke borde lämnas till statsrådsprotokollet, varför

ytterligare upplysningar borde få inhämtas genom de handlingar, som

komme att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott, anför chefen för

försvarsdepartementet därvid följande.

B. Centrala försvarsmyndigheter.

Krigsmaterielverket.

[1.] 14a. Krigsmaterielverket: Anskaffande av viss utrustning för centrala ammunitionsförråd,

reservationsanslag. För anordnande av centrala ammunitionsförråd

har genom olika riksdagsbeslut å kapitalbudgeten anvisats ett belopp

av sammanlagt 28,500,000 kronor (jfr propositionen 1942: 2, bilaga 8,

punkten 1).

Statens krigsmaterielnämnd har i skrivelse den 31 maj 1943 anfört, att

behov uppkommit av ytterligare ett antal friliggande byggnader vid ifrågavarande

centralförråd för vissa särskilda förrådsändamål och för personalen.

Såsom av skrivelsen närmare framgår erfordras dels vissa speciella förrådslokaler

för en kostnad av (130,000 + 45,000 + 90,000 =) 265,000 kronor, dels

lokaler, inrymmande omklädnads- och duschrum samt matsal och kokmöj
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

liglieter för personalen ra. m. för en kostnad av 350,000 kronor, dels ock

bostäder vid två av förråden för tygförvaltare och tygskrivare för en kostnad

av 146,000 kronor.

Nämnden har i samband därmed anfört, att nämnden ännu saknade möjlighet

att bedöma, huruvida de av riksdagen för uppförande av centralförråden

anvisade anslagen skulle komma att visa sig vara tillräckliga. Såsom

följd härav kunde nämnden nu icke heller bedöma, huruvida kostnaderna

för de här avsedda nya lokalerna kunde bestridas inom förrådsanslagets

ram. Med hänsyn härtill ville nämnden nu endast hemställa, att Kungl.

Majit måtte bemyndiga nämnden att med anlitande av de medel, som nämnden

disponerade för anordnande av centrala ammunitionsförråd, jämväl uppföra

angivna lokaler för en beräknad kostnad av (265,000 + 350,000 + 146,000 =)

i avrundat tal 765,000 kronor. Därest dessa medel icke skulle förslå för

ändamålet, avsåge nämnden att sedermera inkomma med framställning örn

tilläggsanslag.

I detta sammanhang har nämnden meddelat, att av de medel, som anvisats

för markförvärv för centralförråden, 1,000,000 kronor, en besparing på

omkring 475,000 kronor beräknades uppkomma. Därest byggnadsanslagen

skulle överskridas, förelåge sålunda möjlighet att omdisponera denna besparing

för täckande av vissa byggnadskostnader.

Vidare har nämnden anfört, att den med anlitande av de för uppförande

av centralförråden anvisade medlen för en kostnad av omkring 440,000 kronor

inköpt viss utrustning och vissa driftsinventarier till centralförråden. Nämnden

hade emellertid funnit det tveksamt, huruvida det vore riktigt att låta

kostnader för dylika inventarier belasta anslag, som utgöra investering i

försvarsväsendets fastighetsfond. Med hänsyn härtill ansåge nämnden ett

särskilt anslag för anskaffande av inventarier för centralförråden vara erforderligt.

Utöver redan anskaffade inventarier erfordrades emellertid viss

ytterligare anskaffning av inventarier. Sålunda erfordrades elektriska truckar

för transporterna inom förråden, lastbilar samt eldsläckningsmateriel för en

beräknad sammanlagd kostnad av 245,000 kronor. Det sammanlagda anslagsbehovet

för driftsinventarier vid centralförråden skulle sålunda uppgå till

(440,000 + 245,000 =) 685,000 kronor, vilket belopp dock för bestridande av

nu icke förutsebara kostnader borde höjas till 750,000 kronor.

Att kostnaderna för anskaffande för de centrala ammunitionsförråden av

lös utrustning och vissa driftsinventarier icke böra belasta de på kapitalbudgeten

för anordnande av dessa förråd anvisade anslagen finner jag uppenbart.

För detta ändamål bör särskilt anslag å riksstatens fjärde huvudtitel

anvisas. Såsom av framställningen framgår, ha lös utrustning och driftsinventarier

redan inköpts för en kostnad av omkring 440,000 kronor. Jag

har intet att erinra mot att medel anvisas för täckande av denna utgift och

förordar tillika, att i enlighet med föreliggande förslag ytterligare 310,000

kronor ställas till förfogande för inköp av härutöver erforderliga inventarier.

Det anslag, som för ändamålet bör upptagas under fjärde huvudtiteln, bör

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj ds proposition nr 344.

alltså bestämmas till (440,000 + 310,000 =) 750,000 kronor. Detta anslag,

som hänför sig till äldre byggnadsföretag, synes icke böra belasta den av

1942 års riksdag för försvarsviisendets utbyggande under perioden 1942/47

fastställda kostnadsramen.

Jag har intet att erinra mot bifall till föreliggande förslag i vad avser

anordnande av förutnämnda speciella förrådslokaler för en kostnad av omkring

265,000 kronor. Jag har även övertygats örn önskvärdheten av att

särskilda lokaler anordnas för personalen för omklädnad, dusch och matlagning

m. m., varigenom möjliggöres en mer tillfredsställande användning

av de egentliga förrådslokaler na. En reduktion av de härför beräknade kostnaderna

— 350,000 kronor — bör emellertid eftersträvas. Däremot anser

jag mig icke för närvarande kunna tillstyrka, att medel anvisas för anordnande

av ytterligare personalbostäder vid dessa förråd.

För bestridande av nyssnämnda kostnader för byggnadsarbeten, högst

(265,000 + 350,000=) 615,000 kronor, bör i första hand tagas i anspråk den

besparing av omkring 475,000 kronor, som enligt det föregående beräknas

uppkomma å de medel för markförvärv, som ingå i de hittills anvisade anslagen

för anordnande av centrala ammunitionsförråd. Aven för bestridande

av den återstående delen av nämnda kostnader synes ifrågavarande anslag

lämna tillgång vid bifall till förslaget örn överförande av kostnaderna för

lös utrustning m. m. till anslag å fjärde huvudtiteln. Särskilda medel för

genomförande av det av mig förordade byggnadsprogrammet torde därför

icke böra nu äskas. De byggnadsarbeten, som i det föregående avsetts,

torde, därest riksdagen icke däremot riktar erinran, få bestridas med anlitande

av förutnämnda anslag å sammanlagt 28,500,000 kronor. Skulle en

förstärkning av dessa anslag av andra skäl visa sig erforderligt, torde

denna fråga få efter framställning från krigsmaterielverket underställas 1944

års riksdag.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Krigsmaterielverket: Anskaffande av viss utrustning

för centrala ammunitionsförråd å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 750,000

kronor.

1 a

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 344.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

C. Försvarskrafterna.

Armén.

Sjukvård.

[2.] 15 a. Armén: Utrustning av krigssjukhus, reservationsanslag. Som framgår

av propositionen 1939 U: 1, bilaga 3, punkt 1, skola enligt för sjukhusens

krigsberedskap gällande organisationsplaner jämte de s. k. beredskapssjukhusen

(civila sjukhus, vilka vid krig eller krigsfara skola fortsätta sin verksamhet

m. m.) finnas vissa av arméns myndigheter organiserade krigssjukhus,

med vilka icke må förblandas de av sjukhustrupperna uppsatta sjukhusformationerna

i fält.

Sedan såsom av nämnda proposition framgår medicinalstyrelsen hemställt,

att ett belopp av 4,300,000 kronor måtte anvisas för anskaffning av utrustning

till ifrågavarande krigssjukhus, tillstyrkte jag — med hänsyn till angelägenheten

av att den tillämnade krigssjukhusorganisationen redan från

början bleve försedd med fullständig och modern materiel — anskaffning

av den föreslagna materielen. På förslag av Kungl. Majit anvisade riksdagen,

skrivelse nr 38, punkten 1, till Utrustning av arméns krigssjukhus å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag av

4.300.000 kronor. Genom brev den 27 oktober 1939 ställde Kungl. Majit

anslaget till arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses förfogande att av styrelsen

disponeras för därmed avsett ändamål.

I skrivelse den 15 mars 1943 har sjukvårdsstyrelsen hemställt, att ett

belopp av 1,143,000 kronor måtte ställas till förfogande till bestridande av

kostnaderna för anskaffning av utrustning för nytillkomna krigssjukstugor,

för komplettering av kirurgisk utrustning samt för anskaffning av viss reservutrustning.

Härutöver erfordrades för prisstegring, frakt och oförutsedda

utgifter m. m. ett belopp av 100,000 kronor. På grund härav hemställde

sjukvårdsstyrelsen, att tillhopa 1,243,000 kronor måtte ställas till förfogande.

Över sjukvårdsstyrelsens framställning ha utlåtanden avgivits av arméförvaltningens

civila departement, av tjf. chefen för försvarsstaben samt av

chefen för armén.

Departements- I samband med 1942 års försvarsbeslut ha kostnaderna under femårschefen.

perioden 1942/47 för viss engångsanskaffning av för den nya försvarsplanens

genomförande erforderlig sjukvårdsmaterial för arméns del beräknats till

1.430.000 kronor. I princip synes det nu för utrustning av arméns krigssjukhus

av sjukvårdsstyrelsen äskade beloppet till större delen vara av

natur att bestridas inom ramen för femårsplanens anskaffningsanslag. Detta

kan dock icke lämna utrymme för dessa kostnader, vilka icke varit möjliga

att förutse vid femårsplanens uppgörande. Under normala förhållanden

hade ett uppskov med frågans bedömande varit motiverat i avbidan på

närmare erfarenheter rörande möjligheterna att motväga merutgiften genom

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

kostnadsbesparingar inom andra delar av femårsprogrammet. Med hänsyn

till de trängande omständigheter, som sjukvårdsstyrelsen i förenämnda skrivelse

av den 15 mars 1943 åberopat, kan jag icke förorda ett sådant uppskov

utan finner det nödvändigt, att medel i angiven omfattning anvisas

för ifrågavarande ändamål. I vad mån det anvisade beloppet, vilket synes

böra avrundas till 1,240,000 kronor, bör bestridas inom förutnämnda kostnadsram,

synes få bliva beroende på ytterligare övervägande med hänsynstagande

till kostnadernas samband med rådande försvarsberedskap. I anslutning

till vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Armén: Utrustning av TcrigssjuTchus å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av 1,240,000 kronor.

Resor och militärtransporter.

[3.] Armén: Inskrivnings- och färdkostnader. I samband med införandet av nytt

registreringssystem för värnpliktiga upptog försvarsväsendets rullföringsnämnd

— som framgår av propositionen 1942: 78, punkt 4 — i skrivelse

den 28 januari 1942 till behandling frågan örn förenkling av då rådande

system för identifiering genom identitetsbrickor av personal vid krigsmakten

under krigsförhållanden. Nämnden förordade övergång till ett nytt identifieringssystem,

varvid jämväl redan präglade brickor borde ersättas med nya.

Kostnaderna beräknades till sammanlagt 138,000 kronor.

På förslag av Kungl. Majit i förenämnda proposition har riksdagen genom

skrivelse, nr 90, punkt 4, till Anskaffning och prägling av identitetsbrickor

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag

av 138,000 kronor. Genom brev den 1 april 1942 ställde Kungl.

Majit nämnda anslag till arméförvaltningens intendenturdepartements förfogande.

I en av intendenturdepartementet, jämte eget yttrande, den 10 augusti

1943 överlämnad skrivelse har chefen för armén hemställt, att för anskaffning

och prägling av identitetsbrickor, bland annat för vissa efterbesiktigade

och nyinryckande värnpliktiga samt för hemvärnspersonal, ett belopp av

ytterligare 49,000 kronor måtte ställas till intendenturdepartementets förfogande,

varav 37,000 kronor för anskaffning och 12,000 kronor för prägling.

En ytterligare medelsanvisning för angivna ändamål synes erforderlig. DepartementsMot

beräkningen av det äskade beloppet har jag intet att erinra. Det synes

dock icke nödvändigt, att särskilt anslag för detta ändamål ställes till förfogande.

Lämpligen böra de nu ifrågavarande kostnaderna liksom även de

kostnader av motsvarande art, som framdeles kunna uppkomma, bestridas

från arméns förslagsanslag till inskrivnings- och färdkostnader. Härtill bör

riksdagens medgivande inhämtas. Jag får därför hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 344.

att medgiva, att utgifter för anskaffning och prägling av

identitetsbrickor må bestridas från det under riksstatens fjärde

huvudtitel uppförda förslagsanslaget Armén: Inskrivnings- och

färdkostnader.

Tygmateriel m. m.

[4.] 38 a. Armén: Ytterligare anskaffning av ammunition m. m., reservationsanslag.

I skrivelse den 30 juli 1943 har arméförvaltningens ty g departement hemställt,

bland annat, att för anskaffning av viss ammunition m. m. för beredskapsändamål

ett belopp av 52,500,000 kronor måtte ställas till departementets förfogande.

Av utredningen framgår, att detta belopp motsvarar kostnaderna för

den anskaffning, som under budgetåret 1943/44 beräknas erforderlig, och att

framdeles ytterligare anskaffning kan bliva aktuell. Överbefälhavaren har i

utlåtande den 5 augusti 1943 tillstyrkt bifall till framställningen.

Stora svårigheter möta att på tillförlitligt sätt beräkna ammunitionsåtgången

i krig och följaktligen även omfattningen av den tillverkning av

ammunition, som av beredskapsskäl är erforderlig. De beräkningar i ämnet,

som ligga till grund för vår nuvarande ammunitionsförsörjning, äro baserade

på praktiska erfarenheter från de senare årens krigshändelser. Den allra

senaste tidens utveckling av stridstekniken har föranlett en översyn av dessa

beräkningar, vilka ådagalagt, att för vissa slag av ammunition m. m. åtgången

vid krig bedömes komma att väsentligt överstiga den tidigare beräknade.

Dr krigsförsörjningssynpunkt har det därför ansetts nödvändigt att anskaffa

ytterligare ammunition m. m. för i framställningen angivna särskilda ändamål.

För egen del kan jag icke ännu finna det utan vidare klart, att de nya

grunderna för beräkning av ammunitionsåtgången skola visa sig så tillförlitliga,

att på dem böra fotas för längre sikt avsedda åtgärder för tryggande

av ammunitionsförsörjningen. Likvisst kan jag icke i nuvarande beredskapsläge

underlåta att förorda, att ytterligare ammunition m. m. för avsedda

ändamål anskaffas, varigenom ökad säkerhet vinnes för att ammunitionstillgången

''skall vara tillräcklig. Utan att nu taga ställning till frågan huruvida

anskaffning totalt bör ske i den omfattning den i ämnet verkställda

utredningen utvisat vara erforderlig vill jag föreslå, att för ändamålet för

innevarande budgetår anvisas ett belopp av 52,500,000 kronor. En anskaffning

inom ramen för detta belopp synes nämligen under alla förhållanden

böra komma till stånd. Frågan örn fortsatt anskaffning torde få framdeles

efter förnyad framställning upptagas till bedömande.

För ändamålet ha medel beräknats under det i förskottsstaten för försvarsväsendet

ingående anslaget till engångsutgifter. Jag förordar emellertid, att

särskilt anslag anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår

och utgår med hänsyn till de föreliggande omständigheterna från att anslaget

icke medräknas inom den kostnadsram, som av 1942 års riksdag angivits

för försvarsväsendets utbyggande under budgetåren 1942/47. På grund härav

torde anslaget icke böra uppföras med samma benämning som det anslag,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344. 13

vilket i femårsplanens kostnadsram är avsett för bestridande av kostnader

av denna art.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Ytterligare anskaffning av ammunition m. m. å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av 52,500,000 kronor.

[5.1 43 a. Armén: Anskaffning av cyklar, reservationsanslag. I 1942 års försvarsbeslut

förutsattes, att arméns behov av cyklar skulle i stor utsträckning tillgodoses

genom rekvisition vid mobilisering. Efter framställning från chefen

för armén medgav emellertid Kungl. Majit med hänsyn till föreliggande särskilda

förhållanden genom beslut den 30 juni 1942, att visst antal cyklar

finge anskaffas för fyllande av mobiliseringsbehovet vid vissa förband. Kostnaderna

för denna anskaffning ha bestritts med anlitande av medel som

riksdagen anvisat till anskaffning av tygmateriel för armén, därvid dock

allenast en del av kostnaderna ansetts böra belasta den för anskaffning av

tygmateriel under uppsättningsperioden beräknade kostnadsramen.

Sedan inom arméstaben i samråd med arméförvaltningens tygdepartement

företagits utredning angående möjligheterna att fydia föreliggande brist i

behovet av cyklar för armén i krig, har tygdepartementet, på uppdrag av

chefen för armén, i skrivelse den 2 september 1943 gjort framställning örn

anvisande av 2,550,000 kronor för anskaffning av visst antal armécyklar m/42.

Chefen för armén har angivit, att kostnaderna för cykelanskaffningen icke

kunna gäldas genom medel anvisade för försvarets utbyggnad under femårsperioden,

enär motsvarande besparingar vid anskaffning av annan materiel

icke kunna åstadkommas.

Framställningen har tillstyrkts av överbefälhavaren.

Såsom av det redan anförda framgår äro medel för den materielanskaffning

framställningen avser icke inräknade i de för anskaffning av tygmateriel

för armén under femårsperioden 1942/47 beräknade kostnaderna. Då

det får anses vara av synnerlig vikt ur beredskapssynpunkt att tillgången

till erforderligt antal för krigsbruk lämpliga cyklar är tryggad och den i

ärendet verkställda utredningen ger vid handen att den föreliggande bristen

icke kan på annan väg på tillfredsställande sätt fyllas, anser jag mig böra

förorda, att det med framställningen avsedda antalet cyklar anskaffas genom

nytillverkning. Mot kostnadsberäkningarna synes anledning till erinran icke

föreligga. Anskaffningen är föranledd av nu rådande extra ordinära förhållanden,

varför kostnaderna icke böra belasta försvarsplanens kostnadsram

utan särskilt anslag äskas av riksdagen för ändamålet. Jag hemställer därför,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Anskaffning av cyklar å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag av

2,550,000 kronor.

Departements
chefen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

[6.] 43 b. Armén: Uppförande av förrådslokaler för förvaring av blyackumulatorer,

reservationsanslag. I skrivelse den 3 augusti 1943 gjorde arméförvaltningens

fortifikationsstyrelse framställning om bemyndigande att med anlitande av

omhänderbavda medel uppföra laddnings- och förvaringslokaler för blyackumulatorer

och framhöll därvid följande.

Arméförvaltningens tygdepartement hade till fortifikationsstyrelsen anmält,

att departementet inom snar framtid måste vidtaga åtgärder för vård och

underhåll av ett större, närmare angivet antal blyackumulatorer, vilka vore

beställda och under leverans, samt ett antal redan befintliga sådana, vilka

hittills förvarats torra. Då dessa ackumulatorer på grund av rådande beredskapsläge

i stor utsträckning fyllts eller komme att fyllas med syra, laddats

och utlämnats till truppförband, hade krav på iordningställande av laddningsförråd

blivit överhängande. Ifrågavarande förrådslokaler borde vara tillgängliga

vid augusti månads utgång innevarande år, vid vilken tidpunkt underhalIssituationen

för ackumulatorer till ett värde av minst 500,000 kronor bleve

kritisk. Arméförvaltningens tygdepartement och fortifikationsstyrelse hade i

samråd utarbetat ritning till barack för förvaring och laddning av blyackumulatorer.

Baracken hade av styrelsen kostnadsberäknats till 5,000 kronor,

exklusive yttre vatten- och avlopps- samt elektriska ledningar. Inalles erfordrades

fjorton baracker. Exakta beräkningar rörande kostnaderna för yttre

ledningar hade icke hunnit utföras, men dessa kostnader syntes icke komma

att överstiga 40,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts och under framhållande av åren

dets brådskande karaktär hemställde fortifikationsstyrelsen, att Kungl. Majit

måtte bemyndiga styrelsen att med anlitande av omhänderhavda medel intill

ett belopp av 110,000 kronor uppföra ifrågavarande fjorton baracker.

Genom beslut den 20 augusti 1943 bemyndigade Kungl. Majit fortifikationsstyrelsen

att med anlitande av det för budgetåret 1943/44 såsom kapitalinvestering

i försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens delfond,

till Vissa byggnadsarbeten m. m. anvisade investeringsanslaget av 24,000,000

kronor intill ett belopp av 60,000 kronor gå i författning örn uppförande för

ifrågavarande ändamål av åtta baracker ävensom örn utförande av för barackerna

erforderliga yttre ledningar.

Riksdagen har medgivit, att Kungl. Majit skall äga att i undantagsfall, då

så prövas oundgängligen erforderligt, taga bland annat förutnämnda anslag

till Vissa byggnadsarbeten m. m. i anspråk för täckande av kostnaderna för

byggnadsarbeten, som blivit aktuella vid sådan tidpunkt, att ärendet icke

kunnat underställas riksdagen, men som ur beredskaps- eller andra synpunkter

prövats angelägna (1943 års statsverksproposition, kapitalbudgeten, bil. 2,

sid. 11, riksdagens skrivelse nr 156). Det har dock förutsatts, att anmälan

örn sådan anvisning skall ske till riksdagen.

I överensstämmelse härmed har förutnämnda belopp av 60,000 kronor ställts

till styrelsens förfogande för uppförande av åtta av de fjorton baracker för

förvaring av blyackumulatorer, som av styrelsen funnits behövliga. Dessa

åtta baracker ha ansetts böra utan dröjsmål komma till utförande, medan i

fråga örn de återstående sex ett uppskov i avbidan på riksdagens beslut prövats

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr ''344.

möjligt. Ur beredskapssynpunkt är det dock angeläget, att även sistnämnda

baracker snarast uppföras, varför jag tillstyrker bifall jämväl till fortifikationsstyrelsens

förslag i denna del.

Sedan numera upplysts, att kostnaderna i sin helhet hänföra sig till rådande

beredskapsförhållanden och att de ifrågavarande lokalerna äro av mycket

provisorisk beskaffenhet, vill jag föreslå, att de redan disponerade medlen,

60.000 kronor, icke skola belasta anslaget till Vissa byggnadsarbeten m. m.

och därigenom även den för femårsperioden 1942/47 för försvarsväsendets

fredsorganisation m. m. fastställda kostnadsramen. Kostnaderna, sammanlagt

110.000 kronor, torde böra falla utanför nämnda ram och bestridas från ett

särskilt reservationsanslag å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1943/44

under fjärde huvudtiteln.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Uppförande av förrådslokaler för förvaring av

blyackumulatorer å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 110,000 kronor.

[7.] 43 c. Armén: Förrådslokaler vid Stockholms luftvärnsregemente, reservationsanslag.

I skrivelse den 28 september 1943 har arméförvaltningens fortifikations

styr else framhållit i huvudsak följande. Chefen för Stockholms luftvärnsregemente

hade — med anmälan att visst antal luftvärnspjäser komme

att tilldelas regementet men att några förråd för materielens uppställande

icke funnes vid regementet — hemställt, att fortifikationsstyrelsen måtte

vidtaga åtgärder för förrådsfrågans lösande. Chefen för armén hade tillstyrkt

regementschefens framställning samt framhållit, att förrådsutrymme jämväl

borde beräknas för visst antal depåpjäser.

Fortifikationsstyrelsen hade låtit ytterligare undersöka möjligheten av att

bereda plats för ifrågavarande materiel i befintliga förrådsutrymmen men

detta hade icke visat sig möjligt. Då regementets definitiva förläggningsplats

ännu icke vore bestämd, hade styrelsen funnit, att en provisorisk förrådsbyggnad

borde uppföras för ifrågavarande pjäser. Vidare hade det — med

hänsyn att till för varje batteri måste finnas visst uppvärmt utrymme för

ömtålig materiel — befunnits nödvändigt, att viss del av förrådet uppfördes

såsom varmförråd.

Med överlämnande av vederbörlig ritning, vilken upprättats enligt tilllämplig

standardritning för pjäsförråd, har fortifikationsstyrelsen hemställt,

att till bestridande av kostnaderna för uppförande av det avsedda förrådet

ett belopp av 40,000 kronor måtte ställas till förfogande.

För att bereda möjligheter till betryggande vård av den dyrbara, materiel, Departementssom

här avses, torde (let vara nödvändigt, att förrådslokaler snarast anordnas. itiefen.

Det föreliggande förslaget och de beräknade kostnaderna ha ej givit mig

anledning till erinran. De lokaler, som skola uppföras, avses bliva av

enkel typ med kortvarig livslängd, varför kostnaderna ej torde böra belasta

kapitalbudgeten eller den av 1942 års riksdag fastställda kostnadsramen för

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 3dd.

försvarsväsendet. De erforderliga medlen torde av samma skäl böra anvisas

såsom särskilt anslag å riksstatens fjärde huvudtitel. Jag får därför hemställa,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Förrådslolcaler vid Stochholms luftvärnsregemente

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44

anvisa ett reservationsanslag av 40,000 kronor.

Marinen.

Avlöningar m. m. till fast anställd personal.

[8.] Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Vid flottan finnas enligt

gällande organisation följande s. k. manskapsskolor:

1. Flottans underofficersskolor i Stockholm och Karlskrona, som ingå i

marinens fasta undervisningsverk och benämnas högre manskapsskolor,

2. Flottans underbefälsskolor (korprals- och furirskolor).

3. Sjömansskolan (förut Flottans rekrytskolor).

De under 2 och 3 angivna skolorna benämnas lägre manskapsskolor.

Linderofficerssfcolorna ha under fredsförhållanden pågått den 20 september

—den 20 juni påföljande år. Under beredskapstiden ha emellertid skolorna

avkortats och avslutats redan den 20 mars. Underbefälsskolorna ha pågått

den 20 september—den 20 mars påföljande år och beräknas pågå samma tid

framdeles. Sjömansskolan, som tidigare omfattat tre månaders landtjänstgöring,

tre månaders tjänstgöring ombord och viss ytterligare tjänstgöring

under ett par månader, är nu ett-årig och beräknas börja under oktober 1943.

Enligt den ordning, som framdeles skall tillämpas, skola de elever, som

genomgått sjömans-, korprals- och furirskolorna (således de lägre manskapsskolorna),

från och med hösten 1944 genomgå en tvåårig utbildning i försvarets

läroverk, som är gemensamt för samtliga vapengrenar. Vissa av de

elever, som genomgått läroverket, komma därefter att kommenderas till den

nyinrättade marinens underofficersskola från och med hösten 1946.

Sedan marinförvaltningen hemställt, att till anställande av civila lärare för

undervisning i allmänbildande ämnen vid vissa av kustartilleriets skolor samt

vid särskild kompletteringskurs för furirer, allt under läsåret 1942/43, visst

belopp måtte få tagas i anspråk utöver det belopp örn 40,000 kronor, som för

ändamålet under budgetåret 1942/43 avsetts skola utgå från marinens avlöningsanslag,

hemställde Kungl. Majit i propositionen 1943:2, (bilaga 4,

punkt 4) örn medgivande att den under marinens anslag till avlöningar till

aktiv personal m. fl. upptagna anslagsposten till Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, måtte för budgetåret 1942/43 få överskridas

med högst 78,000 kronor. Härtill lämnade riksdagen (skrivelse nr 25,

punkt 4) sitt medgivande.

Enligt den för innevarande budgetår fastställda avlöningsstaten för marinens

anslag till avlöningar m. m. till aktiv personal m. fl. avses ett belopp av

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 344. 17

523,592 kronor till bestridande av kostnader för arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t.

Av denna post disponeras enligt vid regleringsbrevet den 30 juni 1943

fogad arvodesförteckning nedan angivna belopp enligt följande tablå:

Marinens underofficersskolor m. m.

Flottans underofficersskolor.

Arvoden till timlärare vid flottans underofficersskolor i Stock
-

holm, högst ............................................................... 55,256

Arvoden till timlärare vid flottans underofficersskolor i Karlskrona,

högst ............................................................... 20,000

Kustartilleriets under officer sskola.

Arvode till studierektor ................................................... 500

Arvoden till timlärare m. m.............................................. 28,500

Särskilda kurser m. m.

Korpralskurser för radiomatroser och certifikatkurser vid

radioskola .................................................................. 1,200

Undervisning för radiomän vid kustartilleriet ..................... 1,500

Till marinförvaltningens disposition för ytterligare arvoden... 500 107 456

Vissa marinens skolor.

Sjömansskolan (Flottans rekrytskolor).

Lärare .................................................................................... 83,300

Sedan chefen för marinen i skrivelse till marinförvaltningen den 17 maj

1943 framhållit behovet av ytterligare medel för vissa av de angivna ändamålen,

har ämbetsverket i skrivelse den 19 juni 1943 gjort härav föranledd

framställning till Kungl. Majit.

Av berörda skrivelser inhämtas bland annat följande.

Utbildningen av flottans manskap hade blivit lidande av den höga beredskap

flottan måst hålla alltsedan hösten 1939. Sålunda hade, för att möjliggöra

bästa möjliga bemanning å fartygen, underofficersskolorna varit inställda

helt och hållet läsåret 1939/40 och högre klassen 1940/41. Under åren 1941/42

och 1942/43 hade underofficersskolorna återupptagit undervisningen med

bägge klasserna, men det hade varit nödvändigt att avkorta utbildningstiden

i mycket stor utsträckning. Utbildningen vid underbefälsskolorna hade också

blivit lidande under dessa år genom att eleverna varit förlagda på fartyg, där

stridsutbildning, hög beredskap samt eskort- och bevakningstjänst kommit i

första hand, och undervisningen i de allmänbildande ämnena ägt rum i

korrespondenskurser.

Det hade emellertid visat sig, att denna, bristande utbildning utgjorde en

fara för att personal i underofficersbefattningar icke komme att kunna uppfylla

de krav, som tjänsten ställde på dem. Detta medförde risk att materielens

liandhavande, skötsel och vård icke bleve fullgod och att kostsamma

haverier kunde uppstå. Det vore därför angeläget att anordna kompletteringskurser

för de elever, som under de gångna åren erhållit bristfällig utbildning,

samt att utbildningen redan under budgetåret 1943/44 i största möjliga utsträckning

bleve lika fullständig som före förstärkt försvarsberedskap. Det

vore därför nödvändigt att revidera de anslagsäskanden, som gjorts vid en

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 344. mo 43 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

tidpunkt, då möjligheterna till utbildningens effektivisering ej kunde överblickas.

Vid beräknandet av förutnämnda belopp om 55,256 kronor till arvoden till

timlärare vid linderotficersskolan i Stockholm hade förutsatts, att

skolan skulle vara avkortad. Därest emellertid, såsom nödvändigt vore, fullständig

utbildning för nästkommande budgetår meddelades vid skolan, stege

anslagsbehovet med 19,432 kronor.

Under rubriken Särskilda kurser m. m. borde upptagas 94,200 kronor till

arvoden till timlärare vid flottans underbefälsskolor för att vid dessa,

i likhet med vid armén, undervisning måtte få äga rum jämväl i allmänbildande

ämnen. Dylik undervisning förekomme vid armén under 300 timmar i

underbefälsskolan och handhades av civila lärare. För flottans underbefälsskolor

funnes däremot i detta avseende endast möjlighet till korrespondensundervisning.

När eleverna från flottan och armén komme till försvarets

läroverk, vore därför arméns elever avsevärt bättre utbildade i allmänna

ämnen än flottans elever. Det syntes därför nödvändigt att i flottans- underbefälsskolor

inlägga minst 300 timmar allmänbildande undervisning av civila

lärare. Kostnaderna beräknades med akademiskt utbildade lärare, för under

befälsskolan i Karlskrona efter 6,600 timmar och ett timarvode av 7 kronor

till 46,200 kronor samt i Stockholm efter 6,000 timmar och ett timarvode av

8 kronor till 48,000 kronor eller sålunda tillhopa 94,200 kronor. Under samma

rubrik borde även upptagas ett belopp av 18,360 kronor till arvoden till timlärare

vid flottans kompletteringskurser för elever utexaminerade

från avkortad underofficersskola. Som förut framhållits hade nämligen de

senaste årens underofficersskolor blivit väsentligt avkortade. Kompletteringskurser

vore därför nödvändiga. Bristen i timantal jämfört med underofficersskola

före införandet av förstärkt försvarsberedskap vore 2,295, vilket efter

ett arvode av 8 kronor per undervisningstimme motsvarade ett medelsbehov

av 18,360 kronor.

Slutligen borde under samma rubrik jämväl upptagas medel för kompletteringskurs

för elever från flottan, vilka hösten 1944 komme att kommenderas

till försvarets läroverk. En bristfällig undervisning hade nämligen under beredskapstiden

meddelats i de lägre manskapsskoloma. Det vore därför nödvändigt

att komplettera den erhållna utbildningen för de elever, som kommenderades

till läroverket. Enda sättet vore att anordna en korrespondenskurs.

Då antalet elever som borde genomgå kursen vore 180, av vilka de bästa uttoges,

och kostnaden 50 kronor per elev, utgjorde sammanlagda kostnaden för

korrespondenskursen 9,000 kronor.

Vidare erfordrades medel för anställande av timlärare vid sjömans sk o lan

(förut flottans rekrytskolor). När anslagsbehovet för timlärare vid skolan

beräknades, hade nämligen timplanerna icke varit utarbetade, varför anslagsberäkningen

blivit endast ungefärlig. Numera beräknades, att det angivna

medelsbehovet 83,300 kronor borde ökas med 51,700 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts har marinförvaltningen framhållit, att

den till 107,456 kronor beräknade anslagsposten Marinens underofficersskolor

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

m. m. syntes böra ökas med (19,432 + 94,200 + 18,360 + 9,000=) 140,992

kronor till 248,448 kronor. Anslagsposten till lärare vid sjömansskolan, 83,300

kronor, syntes böra ökas med 51,700 kronor till 135,000 kronor. Medelsbehovet

för arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, stege därför

från beräknade 523,592 kronor med (140,992 + 51,700=) 192,692 kronor till

716,284 kronor.

Någon höjnig av det för marinen beräknade anslaget å 29,000,000 kronor

till Avlöningar till aktiv personal m. fl. syntes emellertid i anledning av det

anförda icke nödvändig. Däremot syntes den i propositionen intagna avlöningsstaten

böra ändras i enlighet med vad sålunda framhållits beträffande

medelsbehovet och anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, upptagas till 716,284 kronor i stället för 523,592

kronor.

Sedermera har marinförvaltningen i skrivelse den 4 augusti 1943 meddelat,

att hela det förutnämnda beloppet om 94,200 kronor för närvarande ej erfordrades

och i samband härmed framhållit följande. Medlen vore avsedda till arvoden

till timlärare vid flottans underbefälsskolor. Dylika timlärare borde, såsom

förut framhållits, anställas vid flottans underbefälsskolor för undervisning i allmänbildande

ämnen i likhet med motsvarande undervisning vid armén. Kurser

för ändamålet syntes böra anordnas vid underbefälsskolorna i Karlskrona och

Stockholm med början den 1 oktober 1943. Kostnaderna för dessa två skolor

kunde beräknas till 4,000 kronor per månad eller sålunda för tiden oktoberdecember

till 24,000 kronor. Dylik undervisning i allmänbildande ämnen hade

jämväl med stöd av medel, som särskilt anvisats av Kungl. Majit genom beslut

den 5 februari 1943, pågått under läsåret 1942—43 vid underbefälsskolan i

Karlskrona. Denna undervisning hade emellertid efter utgången av juni 1943,

intill vilken tidpunkt medel för verksamheten anvisats, fortgått även under juli

1943. Behov av medel för avlöning av lärarpersonalen under juli 1943, vilket

behov uppskattades till högst 4,000 kronor, förelåge därför. I anslutning till

vad sålunda anförts anmälde marinförvaltningen, att medel erfordrades för

bestridande av ifrågavarande arvoden vid underbefälsskolorna under tiden

oktober—december 1943 samt vid underbefälsskolan i Karlskrona under juli

1943. Sammanlagt erfordrades sålunda (24,000 + 4,000 =) 28,000 kronor.

Marinförvaltningen hemställde, att anslagsposten till arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, måtte få överskridas med 28,000

kronor.

över skrivelsen den 19 juni 1943 har sjöförsvarets utbildningskommission

den 14 augusti 1943 avgivit utlåtande och därvid framhållit i huvudsak följande.

Ett förverkligande av det av riksdagen i skrivelse 1942: 374, sid 10, uttalade

önskemålet att studiemålen för manskapsskolornas undervisning i allmänbildande

ämnen i huvudsak skulle vara lika vid de tre försvarsgrenarna, vilket

hittills i praktiken kommit att betyda, att det skulle avpassas efter arméns förhållanden,

medförde för flottans del oavvisligen behov av kompletteringskurser

för att flottans manskap vid inträdet i försvarets läroverk skulle kunna

anses befinna sig på samma nivå som underbefälselever från andra vapenslag

och försvarsgrenar.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Behovet av sådana i och för sig icke önskvärda kompletteringskurser vore,

såsom framhållits, för närvarande särdeles stort vid flottan, vid vilken underbefälsskola

under senare år av beredskapsskäl måst anordnas ombord, där

undervisningen i allmänbildande ämnen huvudsakligen inskränkt sig till

korrespondenskurser. För kompletterande undervisning kunde dylika kurser

möjligen anses tillfyllest, särskilt om de bedreves under gynnsamma förhållanden.

Enligt vad kommissionen funnit, vore korrespondensmetoden däremot

ej tillräckligt effektiv för grundläggande undervisning, allra minst under

så primitiva studieförhållanden som under beredskapstiden erbjudits flottans

underbefälselever ombord.

En del av den grundläggande allmänbildande undervisningen måste även

för framtiden nödvändigtvis vid flottan liksom vid armén förläggas till underbefälsskola.

Denna skola borde emellertid av skäl, som redan anförts, förläggas

i land. I sin skrivelse den 31 december 1942 med preliminärt förslag

till ordnande av rekrytutbildningen för fast anställt manskap vid flottan hade

kommissionen också förutsatt, att värnpliktiga skulle kunna utbildas till att

ersätta underbefälselever under den tid, dessa genomginge underbefälsutbildning

i land. Chefen för marinen hade meddelat, att detta för framtiden bleve

möjligt och beräknade för den allmänbildande undervisningen i underbefälsskola

300 timmar, vilket timantal dock enligt kommissionens mening vore att

betrakta som ett minimum.

De elever, som vintern 1943—1944 komme att genomgå underbefälsskola

och vilka i enlighet med tidigare gällande bestämmelser i rekrytskola undervisats

endast 143 timmar i allmänbildande ämnen, skulle för att kunna komma

i nivå med övriga elever i försvarets läroverk behöva en påbyggnadsundervisning

betydligt överstigande 300 timmar. I likhet med marinchefen ansåge

kommissionen, att denna påbyggnadsundervisning av kostnadsskäl borde begränsas

till sistnämnda timantal, dock att de för underofficersutbildning uttagna

eleverna sedermera borde beredas tillfälle till erforderlig komplettering

i dessa ämnen.

Såsom framhållits behövdes emellertid även för de underbefälselever, som

hösten 1944 kommenderades till försvarets läroverk, påbyggnadsundervisning

för att dessa elever verkligen skulle uppnå ett med andra elever i läroverket

någorlunda jämförbart kunskapsmått i allmänbildande ämnen. Kommissionen

vore därvidlag av samma uppfattning som marinchefen. Med särskild hänsyn

till att denna kompletterande undervisning gällde endast utvalt manskap, ansåge

sig kommissionen kunna tillstyrka, att den försöksvis anordnades i form

av korrespondenskurs, enär detta medförde de minsta kostnaderna.

Slutligen har i en inom marinstaben den 23 augusti 1943 upprättad promemoria

framhållits, att chefen för marinen, då medelsbehovet kunde närmare

överblickas, avsåge att inkomma med förnyad skrivelse beträffande ifrågavarande

medelsbehov. För närvarande påkallades därför avgörande endast

beträffande ovan angivna medelsbehov örn dels 18,360 kronor till kompletteringskurser

för elever utexaminerade från avkortad underofficersskola, dels

9,000 kronor till kompletterande korrespondenskurs för elever, som hösten

1944 komme att kommenderas till försvarets läroverk, dels ock 28,000 kronor

till kurser i allmänbildande ämnen vid underbefälsskolorna. Sammanlagda

medelsbehovet utgjorde alltså (18,360 + 9,000 + 28,000=) 55,360 kronor.

Av det anförda framgår att de medel, som innevarande budgetår under

marinens anslag till avlöningar till aktiv-personal m. fl. avses för undervisning

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

av viss personal, icke förslå till åstadkommande av en fullt tillfredsställande

undervisning. Marinchefen har framhållit, att det förnyade medelsanspråk,

som på grund härav framlagts, föranletts av att det icke varit möjligt att vid

de ursprungliga medelsäskandena i alla avseenden bedöma i vilken utsträckning

medel komme att erfordras. Det hade därför befunnits nödvändigt att

revidera de tidigare beräkningarna rörande medelsbehovet. I enlighet härmed

har behov av medel i följande utsträckning anmälts, nämligen dels 18,360 kronor

till kompletteringskurser för elever utexaminerade från avkortad underofficersskola,

dels 9,000 kronor till kompletterande korrespondenskurs för

elever, som hösten 1944 komma att kommenderas till försvarets läroverk, dels

och 28,000 kronor till arvoden till timlärare i allmänbildande ämnen vid

flottans underbefälsskolor, av vilket belopp) 4,000 kronor belöpa på dylika

arvoden under juli 1943. Marinchefen har tillika anmält sin avsikt vara att

framdeles inkomma med förslag rörande tillgodoseende av det av honom anmälda

medelsbehovet i övrigt.

Såsom i ärendet framhållits har framför allt den höga grad beredskap, som

varit nödvändig beträffande flottans personal, bidragit till att undervisningen

i vissa avseenden blivit mindre tillfredsställande under beredskapstiden särskilt

i jämförelse med vad som gäller för arméns motsvarande personal. Dessa

brister, som medföra olägenheter av olika slag icke blott för flottan utan även

för manskapet, böra givetvis så snart ske kan avhjälpas.

Yad beträffar det nu närmast föreliggande behovet av anslag till skolverksamhet,

vill jag på de av marinens myndigheter anförda skälen icke motsätta

mig en ytterligare medelsanvisning av 55,360 kronor. Av utredningen framgår,

att härutöver ytterligare medel kunna komma att under innevarande budgetår

erfordras. I vad mån sådan ytterligare medelsanvisning bör medgivas synes

få bliva beroende på särskild framställning från chefen för marinen. Riksdagens

samtycke torde böra inhämtas till överskridande av vederbörlig anslagspost

inom ramen för det belopp, som sålunda kan finnas erforderligt.

Från marinstaben har jag under hand inhämtat, att antalet elever vid sjömansskolan

kommer att understiga det tidigare beräknade och att det av beredskapsskäl

synes nödvändigt att även i övrigt i viss grad begränsa utbildningsverksamheten.

Med hänsyn härtill torde det vara möjligt att till 150,000

kronor begränsa det belopp, med vilket anslagsposten högst må överskridas.

Såsom av det sagda framgår äro en del av merkostnaderna betingade av

rådande beredskapsförhållanden och borde följaktligen rätteligen bestridas

med anlitande av förskottsanslag. Av praktiska skäl har jag emellertid funnit

mig böra föreslå, att samtliga merkostnader bestridas från det å riksstaten för

marinen uppförda avlöningsanslaget. På ytterligare utredning får bero i vad

mån kostnaderna böra bestridas inom den av 1942 års riksdag angivna kostnadsramen

för försvarsväsendet.

Genom beslut den 10 september 1943 har Kungl. Maj:t till bestridande av

förenämnda arvoden till timlärare i allmänbildande ämnen vid flottans underbefälsskolor

anvisat 28,000 kronor från fjärde huvudtitelns anslag till extra

utgifter. Därvid har förutsatts att nyssnämnda anslag skall beredas ersättning

härför. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela föreskrift

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl. May.ts proposition nr 344.

om överförande till anslaget av ett belopp av 28,000 kronor från marinens avlöningsanslag.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen,

att den i avlöningsstaten för anslaget till Marinen: Avlöningar

till aktiv personal m. fl. upptagna anslagposten Arvoden och

särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, må för budgetåret

1943/44 överskridas med högst 150,000 kronor.

Sjukvård.

[9.) 67 a. Marinen: Anskaffning av avlusningsmateriel, reservationsanslag. I en

till försvarsdepartementet den 30 juli 1943 inkommen skrivelse har marinförvaltningen

hemställt, att ett belopp av 194,000 kronor måtte ställas till

ämbetsverkets förfogande för inköp av materiel till ambulanta avlusningsanstalter.

Till stöd härför har marinförvaltningen anfört i huvudsak följande.

I ämbetsverkets skrivelse den 27 augusti 1942 angående anslag för marinen

för budgetåret 1943/44 anmäldes behov av materiel för fyra ambulanta avlusningsanstalter.

Örn behovet av medel för samma ändamål erinrade marinförvaltningen

i ämbetsverkets skrivelse till chefen för försvarsdepartementet

den 26 november 1942 angående anslag för materielanskaffning m. m. Genom

beslut den 5 februari 1943 fann Kungl. Majit medelsäskandet icke föranleda

någon Kungl. Majits åtgärd.

Enär erfarenheten från pågående stormaktskrig under nästförflutna budgetår

ytterligare styrkt uppfattningen, att fläcktyfus innebure högst betydande

risk för såväl stridsstyrkan som för civilbefolkningen, ansåge ämbetsverket

det vara nödvändigt, att marinen i likhet med armén vore försedd med sådan

utrustning, att den viktigaste åtgärden för epidemiers bekämpande, nämligen

avlusning, kunde snarast verkställas å plats där ohyra uppträtt. Förnyad

utredning hade ådagalagt, att för marinens del fortfarande förelåge ett

behov av fyra ambulatoriska avlusningsanstalter med samma utrustning, som

tillkomme arméns s. k. badplutoner. Framställning hade från ämbetsverket

gjorts till arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse angående huruvida styrelsen

kunde vid förekommande behov ställa erforderlig materiel till marinens förfogande,

vilket dock styrelsen ansett icke vara möjligt med undantag av till

Gotland förlagda förband från marinen.

I syfte att nedbringa anskaffningskostnaderna för dessa anstalter hade

emellertid arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse efter bemyndigande av

Kungl. Majit till marinen utan ersättning överlåtit visst antal cyanvätekammare

och tält av den typ som tillhöra badplutonernas utrustning. Med hänsyn

till särskilda förhållanden vid marinen vore ändamålsenligt att varje an*

stalt tilldelades materiel i sådan utsträckning, att arbetet kunde samtidigt

utföras å två skilda platser. För att möjliggöra detta erfordrades för varje

anstalt, utöver arméns standardutrustning, ytterligare en kammare avsedd för

värme- eller cyanbehandling samt ett värmeaggregat.

Under förutsättning att cyanvätekammare och tält utan kostnad för marinen

överfördes från armén på sätt i det föregående angivits betingade en utrustning

för fyra badplutoner, möjliggörande verksamhet å två skilda platser,

en kostnad av 194,000 kronor.

I ärendet har arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse avgivit utlåtande den

10 augusti 1943. Ämbetsverket har förklarat sig tillstyrka bifall till marinförvaltningens

framställning. Arméns utrustning för avlusning kunde icke

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts •proposition nr 344.

beräknas räcka för marinens behov, i synnerhet som ifrågavarande utrustning

beräknats vid en tidpunkt, då arméns organisation vore mindre omfattande

än för närvarande.

Såsom av det anförda framgår har Kungl. Majit bemyndigat sjukvårdsstyrelsen

att utan ersättning till marinen för ifrågavarande ändamål överlämna

cyanvätekammare och tält. Denna utrustning utgör dock endast en mindre

del av den utrustning, som erfordras för att ifrågavarande anstalter skola

kunna vara i verksamhet. Det av marinförvaltningen äskade anslaget om

194,000 kronor utgör således beräknad kostnad för anskaffande av nödvändig

materiel utöver den, som kostnadsfritt överlåtits från armén.

Kungl. Majit har tidigare lämnat utan åtgärd en av marinförvaltningen

gjord framställning örn anskaffande av ifrågavarande materiel. Till grund

härför låg uppfattningen att marinen borde kunna för ändamålet disponera

arméns motsvarande utrustning. Den ytterligare utredningen har utvisat att

så icke låter sig göra. Då det nuvarande krigsläget gör det angeläget att tillräcklig

utrustning av denna art finnes disponibel, vill jag icke nu motsätta

mig föreliggande förslag och förordar sålunda, att ett belopp av 194,000 kronor

anvisas för ändamålet. Denna kostnad bör falla inom den av 1942 års

riksdag angivna ramen för försvarsväsendets kostnader under budgetåren

1942/47, varför en motsvarande minskning av marinens materielanskaffning

i övrigt blir erforderlig. Jag får hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Mannen: Anskaffning av avlusningsmateriel å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av 194,000 kronor.

Flytande materiel, artillerimateriel m. m.

[10.] Marinen: Fartygsbyggnader för flottan. För fartygsbyggnader för flottan

har beräknats ett belopp av 180,000,000 kronor i den av 1942 års riksdag angivna

kostnadsramen för försvarsväsendets utbyggande under femårsperioden

1942/47. Vid anmälan i årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, sid.

105—110) av frågan örn anslag för detta ändamål under budgetåret 1943/44

framhöll jag, att på grund av vissa nya medelsbehov, för vilka utrymme

måste beredas inom nämnda kostnadsram, risk förefunnes för att kostnadsramen

skulle kunna överskridas även med kostnadsökningar, som icke hänförde

sig till prisstegring. Konstruktionsarbetet beträffande de beslutade

större jagarna, vore så långt framskridet, att möjligheterna att bygga lämpliga

fartyg av denna typ kunde bättre än tidigare bedömas. Då kostnaderna

för fartyg av önskvärd typ icke kunde täckas av de belopp, som vore

förutsatta i försvarsbeslutet, syntes det lämpligt att i första hand utföra

endast en stor jagare och bygga större jagare i övrigt i den takt, som tillgängliga

medel inom femårsperiodens ram medgåve. Starka skäl förelåge, att

för vinnande av ytterligare erfarenheter något förskjuta färdigställandet av de

beslutade större motortorpedbåtarna, varigenom hela det till dessa fartygs
-

Departements
chefen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Marits proposition nr 344.

byggen för femårsperioden avsedda beloppet icke komme att tagas i anspråk

för detta ändamål. Den nyss angivna kostnadsökningen kunde sålunda i den

män den icke hänförde sig till beräknad prisstegring genom lämplig avvägning

av byggnadstakten för stora jagare oell större motortorpedbåtar kompenseras så

att kostnadsramen för 1942 års försvarsbeslut icke överskredes. Jag förordade

därför, att planen för fartygsbyggnader för femårsperioden 1942/47 jämkades

bland annat på sådant sätt, att byggandet av större jagare skedde etappvis

med ett fartyg i första etappen och att byggandet av ytterligare jagare uppskötes

till senare tidpunkt än ursprungligen ifrågasatts.

Riksdagen (skrivelse nr 4, sid. 14) fattade beslut i överensstämmelse med

detta förslag.

Sedermera hemställde marinförvaltningen i skrivelse den 21 juni 1943

örn bemyndigande att sluta avtal örn byggande av en av dessa större jagare,

samt vidare att få påbörja byggandet av ytterligare en sådan jagare vid

Karlskrona örlogsvarv. Genom beslut den 30 juni 1943 lämnade Kungl.

Majit det begärda bemyndigandet i vad avsåg den första jagaren men lämnade

utan åtgärd marinförvaltningens framställning örn byggande av en

jagare vid nämnda örlogsvarv.

I skrivelse den 30 augusti 1943 har marinförvaltningen återkommit till

frågan örn byggande av ytterligare en stor jagare. I skrivelsen har marin - förvaltningen yttrat bland annat följande.

I den plan för fartygsbyggnader för flottan under femårsperioden 1942/47,

som Kungl. Majit i brev den 30 juni 1943 förklarat tills vidare skola gälla,

upptoges för påbörjande av en andra större jagare ett belopp av 9.5 miljoner

kronor, räknat efter prisläget den 1 juli 1941.

Marinförvaltningen hade i skrivelsen den 21 juni 1943 närmare utvecklat

skälen för att byggande av den andra jagaren borde uppdragas åt Karlskrona

örlogsvarv. Härigenom skulle det bland annat bliva möjligt att säkerställa

en jämnare arbetsfördelning vid örlogsvarvet, att budgettekniskt underlätta

genomförande av byggnadsminnen inom ramen av tillgängliga medel

samt att ernå avsevärda ekonomiska fördelar, bland annat resulterande i

att enligt nuvarande prisnivå ett medelpris av 24 miljoner kronor per jagare

kunde förutsättas, örn byggandet snarast igångsattes.

Såväl på grund av nödvändigheten att tillföra Karlskrona örlogsvarv ett

nybygge, sorn för att kunna utnyttja den prisreduktion, som vore att förvänta

vid beställning samtidigt, eller ungefärligen samtidigt, av två satser

materiel, borde den andra jagarens byggande påbörjas snarast.

Det i planen för fartygsbyggnader för flottan under femårsperioden 1942/47

upptagna beloppet för en andra större jagare, 9.5 miljoner kronor, motsvarade

enligt nuvarande prisläge cirka 11 miljoner kronor.

Med åberopande härav har marinförvaltningen hemställt örn bemyndigande

dels att snarast vid Karlskrona örlogsvarv påbörja byggandet av

den andra större jagaren, dels att för ändamålet för tiden intill den 1 juli

1947 disponera 11 miljoner kronor av reservationsanslaget Marinen: Fartygsbyggnader

för flottan, dels ock att härutöver intill ett belopp av (24 — 11 =)

13 miljoner kronor placera de beställningar, som erfordras för ett så snabbt

färdigställande av fartygen som möjligt efter den l juli 1947. Härvid har

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

marinförvaltningen förutsatt, att utbetalning av belopp överskridande förstnämnda

belopp av 11 miljoner kronor icke utan Kungl. Maj:ts medgivande

skulle få ske före den 1 juli 1947.

Såsom av redogörelsen framgår har vid fastställandet för femårsperioden Departevients1942/47

av kostnadsram för flottans fartygsbyggnader förutsatts, att en av chefen.

de i programmet ingående större jagarna skall påbörjas vid senare tidpunkt.

På grund liärav upptager kostnadsramen endast en del av kostnaderna för

denna jagare. Marinförvaltningen har framhållit, att fördelar i ekonomiskt

hänseende stå att ernå, örn arbetena på denna jagare redan nu igångsättas.

Sålunda kunna fördelaktigare priser vid materialbeställningar vara att påräkna.

En av ämbetsverket tidigare gjord framställning i ämnet har, såsom av det

föregående framgår, av Kungl. Majit genom beslut den 30 juni 1943 lämnats

utan åtgärd. Anledningen härtill har varit, att ett bemyndigande för marinförvaltningen

att igångsätta arbetena icke ansetts kunna utan riksdagens

medgivande lämnas med hänsyn till de ekonomiska åtaganden, som ett sådant

bemyndigande skulle innebära.

För egen del har jag på de av marinförvaltningen anförda skälen intet

att erinra mot att den jagare, varom här är fråga, redan nu kommer till

utförande och att för ändamålet erforderliga beställningar utläggas. Jagaren

bör dock icke byggas i snabbare takt än att de för densamma för femårsperioden

1942/47 till förfogande stående medlen förslå till bestridande av

de under nämnda femårsperiod uppkommande verkliga utgifterna för ifråga - varande jagarbygge. Örn byggnadsföretaget utföres vid Karlskrona örlogs,

varv, vilket ur åtskilliga synpunkter synes fördelaktigt, torde goda möjligheter

föreligga att på lämpligt sätt avpassa byggnadstakten.

Med hänsyn härtill torde av riksdagen böra utverkas bemyndigande för

Kungl. Majit att meddela beslut rörande igångsättande av nämnda byggnadsföretag,

innefattande jämväl medgivande att utlägga härför erforderliga

beställningar.

Under åberopande av vad sålunda, anförts hemställer jag, att Kungl

Majit måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Majit att meddela beslut örn igångsättande

av arbetena å omförmälda jagare.

[11.] 88 a. Marinen: Merkostnader för ombyggnad av kanonbåten Svensksund, reserva.

tionsanslag. I propositionen 1942: 249 (punkten 3) äskade Kungl. Majit å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag av

349,500 kronor för ombyggnad av kanonbåten Svensksund. Av propositionen

framgår, att marinförvaltningen med anlitande av det för sjöförsvarets löpande

utgifter avsedda förskottsanslaget låtit föranstalta örn en genomgripande reparation

och förändring av fartyget. Fartyget hade till en början av marinförvaltningen

ifrågasatts till utrangering men i enlighet med av marinchefen meddelade

direktiv iståndsatts och moderniserats i ändamål att kunna användas

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts •proposition nr 344.

för sjömätningsändamål under sommarmånaderna och såsom basfartyg i sjöstyrka

under övriga delar av året. Vid anmälan av propositionen framhöll

jag såsom anmärkningsvärt, att arbeten av den art och omfattning, varom

vore fråga, av marinförvaltningen anbefallts utan att ärendet underställts

Kungl. Maj:ts prövning och att till ämbetsverkets förfogande för löpande

beredskapskostnader avsedda medel tagits i anspråk för utgifter av engångsnatur.

För täckning av dessa utgifter förordade jag, att förutnämnda anslag

anvisades.

I skrivelse den 7 juli 1943 har marinförvaltningen hemställt örn anvisande

av ytterligare 152,688 kronor 18 öre för täckande av merkostnader för ombyggnad

av kanonbåten Svensksund samt därvid anfört i huvudsak följande.

I skrivelse den 3 december 1942 hade chefen för Stockholms örlogsvarv

anmält, att till förfogande ställda medel för underhållsarbeten å fartyget övermed

152,688 kronor 18 öre. I förklaring till detta överskridande hade

anförts bland annat, att det vore synnerligen svårt att å ett så gammalt fartyg

fran början kunna överblicka alla erforderliga arbeten för att säkerställa dess

sjövärdighet. Först under arbetets gång hade å skrov, maskineri m. m. framkommit

dolda svagheter, vilka oundgängligen måste åtgärdas. Med hänsyn

härtill hade för arbetenas igångsättande en vid besiktningar av fartyg väl

förtrogen expert erhållit i uppdrag att besiktiga fartyget samt uppgöra kostnadskalkyl

och specifikation över erforderliga underhållsarbeten. Besiktningsmannens

kostnadskalkyl hade ökats med ett betydande belopp, varigenom

enligt varvsledningens åsikt kostnadsramen vore säkrad. Efter hand som

reparationsarbetena fortskridit hade det emellertid visat sig, att vissa beräknade

arbeten å bordläggning, däck, skott, bäddar samt maskineriet ej vore

tillfyllest för att möjliggöra fartygets sjövärdighet och säkerhet, varför dessa

arbeten finge utökas väsentligt. Detta förhållande hade icke varit möjligt att

förutse vid de besiktningar, som företagits innan den egentliga reparationen

påbörjades.

Under den synnerligen stränga vintern hade fartyget varit upptaget på

slip. Då sjösättning ej kunnat äga rum förrän isförhållandena så medgåve,

hade leveranstiden måst förlängas med över två månader till den 22 maj

1942. Genom förlängningen av leveranstiden blevo de stegrade materialkostnadernas

och arbetslönernas andel i kostnadsökningen större än annars skulle

ha blivit fallet.

Genom beslut den 8 januari 1943 hade marinförvaltningen uppdragit åt två

experter att utreda orsakerna till det inträffade överskridandet av anvisade

medel samt huruvida det kunnat undvikas. Efter företagen utredning hade

besiktningsmännen den 12 februari 1943 ingivit rapport, vartill ämbetsverket

hänvisade.

Efter att ingående ha redogjort för reparations- och ändringsarbetenas förlopp

upplysa de av marinförvaltningen utsedda besiktningsmännen i sin rapport,

att i samband med beställningen av ändringsarbetena under loppet av

januari 1942 under hand överenskommits, att Oscarshamns varv, vilket företag

utförde reparationsarbetena, snarast efter månadsskifte skulle till chefen

för ingenjördepartementet i Stockholm översända uppgift å upparbetat belopp

specificerat å debiteringslittera. Uppgiften per den sista mars utvisade

ett upparbetat belopp av 242,698 kronor 55 öre. En kontrollant uppgjorde i

april månad en kostnadskalkyl för att kunna bilda sig en uppfattning om huru- .

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

vida till förfogande ställda medel skulle visa sig tillräckliga. Ett mindre överskridande

å cirka 8,000 kronor ansågs därvid komma att uppstå. Svensksund

färdigställdes den 22 maj 1942 och lämnade därefter omedelbart varvet.

Under senare hälften av juni månad verkställdes slutlig kontroll av debiteringen

för arbetena. Härunder upplyste varvet under hand, att de lämnade

månatliga uppgifterna varit felaktiga, i det att ett antal materieluttag genom

förbiseende icke inberäknats. De uppgivna kostnaderna hade sålunda utan

vederbörandes vetskap varit för låga. Till ingenjördepartementet vid Stockholms

örlogsvaiw den 4 juli 1942 inkomna räkningar avseende ifrågavarande

arbeten slutade å 440,108 kronor 40 öre, vartill komme en mindre räkning för

diverse arbeten å 1,324 kronor 66 öre. De slutligt debiterade kostnaderna,

441,433 kronor 6 öre, utvisade sålunda en stegring från uppgivna kostnader

per den 31 mars 1942 med icke mindre än 198,734 kronor 51 öre.

Som orsak till det uppkomna överskridandet anföra besiktningsmännen de

på grund av Svensksunds höga ålder föreliggande svårigheterna att trots

noggranna och av kvalificerad personal utförda besiktningar före arbetenas

igångsättande bedöma såväl arbetenas omfång som de kostnader, desamma

skulle komma att medföra. Då underhållsarbetena enligt marinförvaltningens

order skulle bedrivas utan eftersättande av säkerheten kunde till kostnadernas

nedbringande icke gärna under arbetets gång framkomna bristfälligheter

lämnas utan åtgärd. Icke omedelbart erforderliga arbeten, som ändock utförts,

torde, därest de uppskjutits till kommande år, ha dragit betydligt större kostnader

än nu blivit fallet, varför erforderlig sparsamhet mäste anses ha iakttagits.

En andra anledning till det uppkomna överskridandet vore enligt besiktningsmännen

omöjligheten att inom rimlig tid erhålla fast anbud å arbetena.

Enligt av statens industrikommissions prisbyrå meddelade grunder för prissättningen

borde arbetena i första hand utläggas efter anbudsinfordran och

till fasta priser. Då så icke vore möjligt bland annat på grund av arbetenas

brådskande natur, kunde prissättning enligt »bok och räkning» tillämpas allt

enligt av prisbyrån fastställda grunder. Infordrande av anbud skulle i förevarande

fall ha försenat leveransen ytterligare. Genom att fartyget icke sjösattes,

innan isförhållandena omöjliggjorde detta, förlängdes leveranstiden

högst avsevärt. Därtill bidroge jämväl den minskning i arbetstakten, som

den stränga kylan under vintern otvivelaktigt medförde. Materialkostnadernas

och arbetslönernas andel i kostnadsökningen bleve genom leveransförseningen

större på grund av stigande priser och löner än annars .skulle blivit

fallet.

Vidkommande frågan huruvida förevarande överskridande kunnat undvikas,

framhålla besiktningsmännen, att åtgärder uppenbarligen vidtagits för att

hålla kontroll över att tillgängliga medel icke överskridas. Den omständigheten

att av Oscarshamns varv lämnade kostnadsuppgifter varit felaktiga

kundo icke läggas chefen för ingenjördepartementet till last, särskilt med

hänsyn till att kontrollanten under vistelsen vid Oscarshamns varv icke

kunnat ägna någon tid åt att kontrollera de. lämnade kostnadsuppgifterna.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Majlis proposition nr 344.

Därest det i tid varit möjligt för vederbörande att överblicka de kostnader,

som varvet skulle komma att debitera, hade givetvis arbetena kunnat avbrj-tas,

då till förfogande ställda medel upparbetats. Någon annan möjlighet att undvika

ett överskridande syntes icke ha förelegat.

I utlåtande i ärendet den 26 augusti 1943 har statens krisrevision anfört

följande.

Körande orsaken till det avsevärda anslagsöverskridandet finge krisrevisionen,

som i detta ärende samrått med särskild sakkunnig, som sin ujipfattning

uttala, att överskridandet torde vara att tillskriva förhållanden, över vilka

vederbörande myndigheter till större delen icke kunnat råda. En förhandsuppskattning

av erforderliga reparationsarbeten å ett gammalt fartyg ansåges

i regel vara ett ganska vanskligt företag; under arbetenas gång kunde nämligen

både talrika och dyrbara ytterligare reparationsbehov yppa sig, vilka

icke skäligen kunnat närmare bestämmas vid en besiktning. Ju äldre ett

fartyg vore, desto större bleve givetvis berörda svårigheter, och det torde

därför i och för sig icke få anses anmärkningsvärt, att en uppskattning av

reparationsbehovet å ett överårigt fartyg som Svensksund visat sig icke hålla

streck. I anslutning till vad sålunda anförts ville krisrevisionen emellertid

erinra, att marinförvaltningen syntes ha fäst ganska ringa avseende vid

nämnda förhållanden vid bedömandet av frågan, huruvida Svensksund borde

kasseras eller iståndsättas för användning såsom sjömätningsfartyg, eller

huruvida i stället ett nytt fartyg bort byggas för sistnämnda uppgift. I den

till grund för detta bedömande liggande kostnadskalkylen inginge endast ett

jämförelsevis ringa belopp såsom säkerhetsmarginal.

Det torde i detta sammanhang även böra påpekas, att då marinförvaltningen

den 13 januari 1942 för Kungl. Majit anmälde de då beräknade kostnaderna

för Svensksunds ombyggnad, ämbetsverket alltjämt utginge från den

summariska kalkyl, som uppgjorts vid besiktning i början av november 1941.

Vid förstnämnda tidpunkt vore emellertid arbetena ganska långt framskridna

och detaljerade specifikationer vore just färdigställda över erforderliga arbeten.

Om dessa specifikationer tagits till utgångspunkt för anslagsäskandet,

vore det sannolikt, att man kommit till en riktigare uppskattning av kostnaderna.

Då nu ett relativt stort kapital nedlagts å ombyggnaden av Svensksund,

hade det givetvis varit av vikt, att största möjliga utbyte av medlen kunnat

ernås. Ur denna synpunkt hade den genom krisrevisionens försorg företagna

undersökningen givit vid handen, att inga väsentliga anmärkningar syntes

kunna framställas gentemot omfattningen av de arbeten av underhålls- och

iståndsättningskaraktär, vilka — förutsedda eller oförutsedda —- kommit till

utförande å fartyget. Beträffande de ändringsarbeten, som företagits huvudsakligen

i syfte att göra fartyget mer lämpligt för sina nya uppgifter och i

nivå med nutida fordringar på inredningens standard, torde visserligen erinringar

kunna göras gentemot vissa arbeten, vilka med hänsyn till de av marinförvaltningen

utfärdade direktiven örn iakttagande av sparsamhet lämpligen

syntes ha kunnat anstå. Nu åsyftade arbeten hade dock icke medfört några

mer avsevärda kostnader.

Ombyggnadsarbetena å Svensksund övervakades å ombyggnadsvarvet från

kronans sida av en å Stockholms örlogsvarv anställd ingenjör med biträde av

en underofficer. Då ingenjören samtidigt innehade andra maktpåliggande kontrollantuppdrag,

ville det synas, som örn han icke haft möjlighet att åt Svensksund

ägna den tid och omsorg, som med hänsyn till uppdragets icke minst

ekonomiska vikt torde lia varit önskvärt. Det vore visserligen icke möjligt

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj-.ts proposition nr 344.

att numera bedöma nödvändigheten av en sådan förening av viktiga uppdrag,

men det torde dock med fog kunna antagas, att det påtalade förhållandet i

någon mån haft betydelse för de inträffade kostnadsstegringarna. Däremot

torde enligt krisrevisionens uppfattning den jämförelsevis ringa leveransförsening,

som träffade fartyget, icke haft så stor inverkan på kostnadsutvecklingen

som marinförvaltningen sökte göra gällande.

Krisrevisionen önskade slutligen framhålla att den vid nu ifrågavarande

arbete tillämpade principen att debitera kostnaderna »på bok och räkning»

med tämligen stor säkerhet kunde antagas ha medverkat till högre totalkostnad

än örn arbetet helt eller delvis utförts enligt fasta anbud. Aven örn i

senare fallet varvet givetvis måst räkna med en ganska vid säkerhetsmarginal,

hade kostnaderna likväl erfarenhetsmässigt bort hålla sig inom en snävare ram

än som plägade bliva fallet vid »bok- och räkning »-systemet vid vilket arbetenas

omfattning gärna visade en tendens att växa utöver det strängt nedvänd

i ga. Det torde ock böra påpekas, att industrikommissionens pnsbyra

rekommenderat marinens myndigheter att i möjligaste mån beställa reparationsarbeten

till fasta priser. Att så likväl icke blivit fallet med Svensksund

hade uppgivits bero därpå att med hänsyn till arbetenas brådskande natur

fasta anbud icke hunnit avvaktas. Huruvida den jämförelsevis obetydliga

leveransförsening, som skulle ha blivit följden, örn varvet givits tid att »rakna

på» arbetet, varit av så avgörande betydelse, att merkostnaderna kunde anses

motiverade, undandroge sig emellertid krisrevisionens bedömande.

Vid anmälan i den förutnämnda propositionen 1942: 249 av fråga örn anvisande

av medel till ett belopp av 349,500 kronor för ombyggnad av kanonbåten

Svensksund framhöll jag såsom min åsikt, att i och för sig intet syntes

vara att i huvudsak erinra mot att fartyget undergått de angivna arbetena,

vilka såvitt kunde bedömas voro tjänliga för fartygets användning för uppgivna

ändamål.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, ha de till marinförvaltningens

förfogande för ändamålet ställda medlen å 349,500 kronor överskridits nied

152,688 kronor 18 öre. Särskild granskning av marinförvaltningen genom av

ämbetsverket utsedda besiktningsmän och av krisrevisionen synes ha givit

vid handen, att anslagsöverskridandet är att tillskriva förhållanden, över vilka

vederbörande myndigheter till större delen icke kunnat råda. Med hänsyn

härtill vill jag icke motsätta mig ytterligare medelsanvisning för ändamålet

men vill dock i anknytning till krisrevisionens yttrande uttala, att arbetena

knappast varit av så brådskande natur, att fasta anbud icke kunnat avvaktas

före arbetenas igångsättande. Även de av krisrevisionen i övrigt anförda synpunkterna

synas böra av marinförvaltningen beaktas vid nu pågående och

blivande arbeten.

Det av marinförvaltningen äskade beloppet, avrundat till 152,700 kronor,

torde böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår såsom

särskilt reservationsanslag och bör i likhet nied de tidigare för samma ändamål

anvisade medlen icke inräknas inom den för marinen för femårsperioden

1942/47 fastställda kostnadsramen.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte iörcslå riksdagen

att till Marinen: Merkostnader för ombyggnad av lcanonbåten

Svensksund å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44

anvisa ett reservationsanslag av 152,700 kronor.

Departements
chefen.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

[12.] 93a. Marinen: Bärgningsmateriel för ubåtar, reservationsanslag. Riksdagen

anvisade för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag av 800,000

kronor för bärgningsmateriel för ubåtar samt för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag

av 6,507,000 kronor för anskaffning av artilleri- och annan teknisk

materiel. Av sistnämnda anslag skulle ett belopp av 274,000 kronor disponeras

för anskaffning av bärgningsmateriel för ubåtar. Härjämte anvisade

riksdagen, efter förslag i propositionen 1941:319, å tilläggsstat I till riksstaden

för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag av 1,455,000 kronor till

anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel, av vilket anslag ett belopp

av 80,000 kronor avsetts för anskaffning av bärgningsmateriel för ubåtar.

Kungl. Majit medgav den 11 september 1942 marinförvaltningen att av förskottsanslaget

Ga, delposten 3. övriga utgifter, disponera för bestridande av

ytterligare kostnader för anskaffning av bärgningsmateriel för ubåtar högst

50,000 kronor, för anskaffning av dykerimateriel för flottans fartyg och kustartilleriet,

130,000 kronor, samt för anskaffning av för bärgningsfartyget Belos

avsedd förankringsmateriel högst 22,500 kronor.

Med erinran härom har marinförvaltningen i skrivelse den 11 augusti 1943

framhållit i huvudsak följande.

För anskaffning av bärgnings- och dykerimateriel för marinen hade således

ett sammanlagt belopp av (800,000 + 274,000 + 80,000 + 50,000 + 130,000 +

22,500 =) 1,356,500 kronor ställts till marinförvaltningens förfogande.

Dessa medel hade använts som av följande tablå framginge:

1. Inköp av ubåtsbärgningsfartyget Belos ........................ kronor 150,000

2. Ombyggnad och utrustning av fartyget ........................ » 200,000

3. Anskaffning av tung förankringsmateriel för fartyget ... » 37,500

4. övningstankanläggning vid Karlskrona örlogsvarv ...... » 275,000

5. Övningstankanläggning vid Göteborgs örlogsdepå ......... » 102,000

6. Anskaffning och utprovning av dykerimateriel ............ » 140,900

7. Konstruktion, anskaffning av och försök med räddnings
klocka

nr 1 ............................................................ » 73400

8. Anskaffning av räddningsklocka nr 2 (för Västkustens

marindistrikt) ......................................................... » 53,000

9. Anskaffning och montering av plattformar å ubåtar för

anslutning av räddningsklocka.................................... » 198 500

10. Attrapp av ubåtslucka med tillhörande plattform för anslutning

av räddningsklocka m. m. jämte vissa tillbehör

avsedd för övningsändamål ....................................... » 4,000

11. Anskaffning av fyra rekompressionskammare jämte vissa

arbeten och försök med materiel för dessa ............... » 25,300

12. Ritningskostnader i marinförvaltningen i samband med

konstruktionsarbeten ................................................ » 1,790

13. Viss försöksmateriel ................................................ » 3,200

14. Resor m. m. i samband med ovan nämnda anskaffningar » 900

Summa kronor 1,265,190

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344. 31

Å de anvisade medlen återstode alltså den 1 juli 1943 en odisponerad behållning

av (1,356,500 — 1,265,190=) 91,310 kronor.

övningstankanläggningen i Karlskrona hade av chefen för Karlskrona

örlogsvarv kostnadsberäknats till 250,000 kronor vid den 1 juli 1941 rådande

prisnivån. Den 4 oktober 1941 beordrades varvschefen att omedelbart gå i

författning om uppförande av anläggningen i överensstämmelse med avgivet

förslag, varjämte marinförvaltningen anvisade varvschefen 250,000 kronor för bestridande

av härmed förenade kostnader. Härutöver hade tidigare till förberedande

grundundersökningar anvisats 5,000 kronor. I skrivelse den 29 oktober

1942 hade varvschefen emellertid anmält, att på grund av inträdda fördyringar

det anvisade anslaget överskridits med 20,000 kronor. Marinförvaltningen, som

i skrivelse den 17 augusti 1942 bland annat gjort framställning att få disponera

ett belopp av 50,000 kronor för av ämbetsverket motsedd fördyring av kostnaderna

för anskaffning av bärgningsmateriel för undervattensbåtar och genom

förenämnda brev den 11 september 1942 erhållit det begärda bemyndigandet,

hade genom skrivelse den 7 november 1942 anvisat varvschefen ett belopp av

20,000 kronor för att täcka den anmälda bristen.

Med anledning av att varvschefen i skrivelse den 29 oktober 1942 samtidigt

anmält, att ytterligare 21,000 kronor erfordrades för kompletteringsarbeten,

nämligen för hissanläggning 7,000 kronor, för värmeisolerande plattor m. m. å

tornets insida 13,000 kronor samt för åskledareanläggning 1,000 kronor, hade

inom marinförvaltningen under hösten 1942 företagits en utredning beträffande

tankens slutliga utrustning och kostnaderna därför. Denna utredning

föranleddes även därav att inspektören för torped- och ubåtsvapnen, med anledning

av de erfarenheter, som på senaste tid vunnits vid användning av de

mindre övningstankanläggningarna vid Stockholms örlogsvarv och Göteborgs

örlogsdepå, framställt vissa önskemål med avseende på nu ifrågavarande större

anläggnings utrustning. Utredningen hade givit vid handen, att anläggningen

för att fylla avsett behov borde kompletteras även dels med vissa säkerhetsanordningar,

dels med vissa utrustningsdetaljer beträffande utstigningsanordningarna,

dels ock med viss möbelutrustning för omklädningsrum, expedition

och läkarrum. Utöver av varvschefen äskat belopp örn 21,000 kronor erfordrades

med nuvarande prisläge för slutförande av arbetena å övningstankanläggningen

49,000 kronor, eller tillhopa 70,000 kronor.

Såsom av tablån framginge hade av till marinförvaltningens förfogande

ställda medel för anskaffning av bärgningsmateriel för ubåtar, för ombyggnad

och utrustning av Belos hittills disponerats 200,000 kronor. Arbetena med

ombyggnad och utrustning av fartyget hade på marinförvaltningens uppdrag

utförts genom chefens för Stockholms örlogsvarv försorg. Fartyget färdigställdes

under april 1942 och hade alltsedan dess befunnit sig på expedition.

Vid slutanmälan av anvisade medel hade varvschefen anmält, att reparation

och ombyggnad av fartyget dragit en sammanlagd kostnad av 298,170 kronor.

De anvisade medlen hade sålunda överskridits med 98,170 kronor. Rörande

orsakerna till anslagsöverskridandet hade varvschefen meddelat följande.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

På grund av dels fartygets höga ålder, dels att det ej tidigare varit i flottans

tjänst hade det vid övertagandet varit förenat med stora svårigheter att bedöma

omfånget av erforderliga reparationsarbeten samt kostnaderna därför.

Under arbetets gång framkommo vissa tidigare icke observerade bristfälligheter,

som med hänsyn till uppställda krav på fartygets sjövärdighet med nödvändighet

måste avhjälpas. Då emellertid fartyget med minsta möjliga tidsutdräkt

erfordrades såsom ubåtsbärgningsfartyg, medgav tiden icke, att arbetena

kostnadsberäknades, innan de igångsattes. Ett uppskjutande av arbetena

skulle medfört en ytterligare fördyring. Då fartyget, innan reparations- och

ombyggnadsarbetena påbörjades, måst disponeras för vissa för försvarsberedskapen

viktiga arbeten, kunde arbetena med fartygets iordningställande såsom

ubåtsbärgningsfartyg icke påbörjas förrän omkring 10 månader efter det att

de ursprungliga kostnadsberäkningarna verkställts. Denna tidsförskjutning

hade medfört en avsevärd kostnadsökning, dels emedan materialpriser och

arbetslöner under tiden stigit, dels emedan arbetena måst genomföras vid en

tidpunkt, då Stockholms örlogsvarv varit mycket kraftigt ianspråktaget för

angelägna arbeten avseende i sjöstyrkorna ingående fartyg. På grund härav

hade vissa arbeten måst rekvireras från privata firmor och övertidsarbete i ej

ringa utsträckning tillgripas för att med minsta möjliga tidsutdräkt färdigställa

fartyget. Nämnda förhållanden hade haft en oförmånlig inverkan på

arbetenas planläggning och rationella bedrivande.

Marinförvaltningen framhåller vidare, att det under den tid Belos varit

i tjänst i flottan och framför allt vid bärgningen av ubåten Ulven visat sig

att aktra förhalningsspelet ej varit tillräckligt starkt. Detta spel vore numera

även kraftigt nedslitet. Med hänsyn till den stora betydelsen av ett kraftigt

förhalningsspel ombord på bärgningsfartyget vid bärgning av sjunken ubåt

vore det angeläget att utbyta aktra förhalningsspelet å Belos mot ett nytt av

kraftigare typ. Kostnaden härför hade av marinförvaltningen beräknats till

10,000 kronor.

Av det anförda framginge alltså att följande medelsbehov förelåge:

a. Färdigställande av övningstankanläggningen i Karlskrona

(21,000 + 49,000 =) ................................................... kronor 70,000

b. Merkostnader för reparation och ombyggnad av Belos ... » 98,170

c. Nytt förhalningsspel till Belos ....................................... » 10,000

Summa kronor 178,170

Å redan anvisade medel återstode som nämnts en behållning av 91,310

kronor. Av denna behållning ämnade ämbetsverket disponera 60,000 kronor

till bestridande av de under a. och b. angivna kostnaderna. Återstående behållning

å de anvisade medlen, (91,310 — 60,000=) 31,310 kronor, ämnade marinförvaltningen

disponera i samband med anskaffning av dykerimateriel enligt

punkterna 6 och 13 i tablån. Ett återstående medelsbehov av (178,170 -—

60,000 =) 118,170 kronor förelåge alltså.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställde marinförvaltningen örn bemyndigande

att disponera förskottsmedel till bestridande av sistnämnda kostnader.

T ärendet har inhämtats, att marinförvaltningen icke kan disponera annan

behållning å redan anvisade medel för ifrågavarande ändamål.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

Som av det anförda framgår ha under de senaste budgetåren medel i avse- Departementsvärd

utsträckning ställts till förfogande för bärgning av ubåtar. Jag vill i chefen.

detta sammanhang erinra, att 1943 års riksdag (skrivelse nr 342) medgivit,

att från anslaget till Marinen: Fartygsbyggnader för flottan må bestridas

kostnaderna för iordningställande av ett för västkusten avsett bärgningsfartyg

för ubåtar.

Marinförvaltningen har nu hemställt, att ytterligare tillhopa 118,170 kronor

måtte ställas till förfogande, fördelande sig med 40,000 kronor på övningstank

i Karlskrona, 68,170 kronor på reparation och ombyggnad av marinens bärgningsfartyg

Belos och 10,000 kronor på förhalningsspel till sistnämnda fartyg.

Av utredningen framgår, att merutgiften å 68,170 kronor föranletts av

oförutsedda omständigheter och av prisstegringar samt att de återstående utgifterna,

(40,000 + 10,000 =) 50,000 kronor, äro erforderliga för att redan anskaffad

materiel skall bliva användbar. Från marinförvaltningen under hand

lämnade uppgifter ådagalägga, att ett ianspråktagande för dessa ändamål av

förutnämnda ännu icke disponerade belopp av 31,310 kronor skulle nödvändiggöra

en icke tillrådlig begränsning av den redan planerade materielanskaffningen

och av vissa pågående försök, vilka delvis föranletts av timade olyckor.

Med hänsyn härtill anser jag mig itfke kunna tillstyrka, att sistnämnda belopp

tages i anspråk utan tillstyrker bifall till marinförvaltningens förslag.

Beloppet å 10,000 kronor torde böra bestridas från det å fjärde huvudtiteln

uppförda anslaget till underhåll av flottans fartyg. De övriga kostnaderna —

i avrundat tal 108,000 kronor — torde böra bestridas från ett för ändamålet

anvisat anslag, vilket bör äskas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande

budgetår. Sistnämnda kostnader synas i motsats till beloppet å 10,000 kronor

icke vara att hänföra till sådana utgifter, som skola bestridas inom den för

marinen för femårsperioden 1942/47 fastställda kostnadsramen. Jag hemställer

alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Marinen: Bärgningsmateriel för ubåtar å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av 108,000 kronor.

*

[13.) 93 b. Marinen: Ytterligare medel till visst luftvärnsändamål,reservationsanslag.

Sedan riksdagen i skrivelse den 9 juni 1939, nr 381, i anledning av Kungl. Maj:ts

propositioner nr 234 och 308 anmält, att riksdagen till extra materielanskaffning

m. m. för försvarsväsendet för budgetåret 1939/40 å riksstatens fjärde

huvudtitel anvisat ett reservationsanslag av 70,750,000 kronor, ställde Kungl.

Majit den 15 juni 1939 av anslaget ett belopp av sammanlagt högst 8,500,000

kronor till marinförvaltningens förfogande för kompletterande materielanskaffning

m. m. för marinen.

Efter hemställan av marinförvaltningen medgav Kungl. Majit genom beslut

den 7 juli 1939 bland annat, att ämbetsverket av förenämnda belopp

av 8,500,000 kronor finge disponera 1,560,000 kronor för visst luftvärnsändamål.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 344.

176» 48 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

I skrivelse den 11 maj 1943 har marinförvaltningen anmält, att beloppet

å 1,560,000 kronor på grund av prisfördyring överskridits med 50,775 kronor

87 öre samt hemställt, att sistnämnda belopp måtte ställas till ämbetsverkets

förfogande.

Marinförvaltningens förevarande framställning finner jag mig kunna tillstyrka,

då prisfördyringen är föranledd av rådande extraordinära förhållanden.

Beloppet, som lämpligen bör avrundas till 51,000 kronor, bör på

grund av anslagsändamålets art icke inräknas i den av 1942 års riksdag för

försvarsväsendets utbyggande angivna kostnadsramen.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Marinen: Ytterligare medel till visst luftvärnsändamål

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett

reservationsanslag av 51,000 kronor.

Flygvapnet.

Intendenturmateriel m. m.

[14.] 120 a. Flygvapnet: Vissa luftskyddsåtgärder m. m. vid andra eskaderstaben och

västra flygbasområdesstaben i Göteborg, reservationsanslag. Som framgår av propositionen

1942: 210, sid. 722, framhöll försvarsutredningen, att andra eskaderstaben

och västra flygbasområdesstaben vid förläggning till Göteborg syntes

kunna erhålla erforderliga tjänstelokaler i riksbanken tillhörig fastighet därstädes.

Östra flygbasområdesstaben syntes kunna erhålla erforderliga tjänstelokaler

i flygvapnets blivande ämbetsbyggnad i Stockholm.

Genom beslut den 27 augusti 1943 bemyndigade Kungl. Maj:t flygförvaltningen

att sluta avtal örn förhyrning från och med den 1 juli 1943 och tills

vidare av erforderliga lokaler för andra eskaderstaben och västra flygbasområdesstaben

i riksbanken tillhörig fastighet i Göteborg mot en årlig hyra av

41.000 kronor, exklusive uppvärmningskostnad, samt föreskrev, att härav föranledda

hyreskostnader skulle bestridas från försvarsväsendets fastighetsfond

under titeln: Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler

och arrenderade markområden: Flygförvaltningens delfond.

1 skrivelse den 20 augusti 1943 har nu flygförvaltningen anfört i huvudsak

följande. Kostnaderna för anordnande och inredning av östra flygbasområdesstabens

lokaler i ämbetsbyggnaden hade av försvarsutredningen beräknats till

45.000 kronor. Härtill torde böra läggas merkostnad på grund av prisstegringar

i förhållande till prisläget den 1 juli 1941, vilka beräknades till cirka

15 procent å byggnadskostnaden, varigenom beloppet borde höjas till 51,750

kronor. Några kostnader för staben utöver de för ämbetsbyggnaden särskilt

anvisade medlen erfordrades emellertid icke. För de båda Göteborgsstabema

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 344. 35

däremot hade nedanstående inrednings- m. fl. arbeten, huvudsakligen avseende

luftskyddsåtgärder, utförts eller vore under utförande:

Ventilationsanläggning för skyddsrum och reservelektricitets
rum

...........................................................................

Byggnadsarbeten härför ...................................................

Installationsarbeten för telefon, ordonnanssignaler, upptagetsignaler

samt rörläggningsarbeten för manöverkablar, för

radioinstallation .........................................................

Skärmning av 2 radio- och 2 teleprintrum ...........................

Keservelektricitetsverket (rest av kostnad) ...........................

Extra schaktningsarbeten härför .......................................

Inredning av kartskåp ......................................................

Kassafack jämte insättningskostnader .................................

Fläkt ..............................................................................

V aktmästareliuv ................................................................

Diverse ...........................................................................

kronor 18,250

» 8,000

6,000

4.000

7.000

1.000

500

450

500

580

1,720

Summa kronor 48,000

Vid anvisande av medel för riksbankshusets i Göteborg ombyggnad hade

riksdagen beräknat, att byggnaden skulle anordnas och inredas med vanliga

expeditionsvåningar. Förutnämnda åtgärder, som samtliga läge utanför ramen

för de sålunda planerade byggnadsarbetena, avsåge anordningar, som för

tjänsten vid de båda flygstabema vore oundgängligen erforderliga. Arbetena

beräknades vara avslutade till den 1 november 1943.

Under hänvisning till det anförda hemställde flygförvaltningen, dels att de

medel, som av försvarsutredningen avsetts för östra flygbasområdesstaben,

men som icke erfordrades för denna, i stället måtte få användas för staberna

i Göteborg, dels ock att till bestridande av kostnaderna för ifrågavarande luftskyddsåtgärder

m. m. i riksbankshuset i Göteborg ett anslag av 48,000 kronor

måtte anvisas, att utgå utanför de för flygvapnet beräknade medlen för genomförande

av den av 1942 års riksdag för försvarsväsendet beslutade femårsplanen.

Flygförvaltningen har icke ägt befogenhet att utan särskilt av Kungl. Majit Departementslämnat

tillstånd utföra avsedda arbeten i riksbankens fastighet i Göteborg. che''en''

Att så skett synes mig i hög grad anmärkningsvärt. I frågans nuvarande läge

vill jag ej motsätta mig anvisande av medel, 48,000 kronor, för bestridande av

kostnaderna i fråga. Dessa kostnader böra emellertid, i motsats till vad flygförvaltningen

hemställt, anses falla inom den enligt femårsplanen för flygvapnets

byggnadsarbeten beräknade kostnadsramen. Flygförvaltningens framställning

i övrigt, avseende viss medelsdisposition, synes mig icke nu påkalla

särskild åtgärd. Då anslagsändamålet i huvudsak icke synes vara av natur att

böra betraktas såsom kapitalinvestering, föreslår jag, att medel för ändamålet

anvisas under riksstatens fjärde huvudtitel.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Flygvapnet: Vissa luftskyddsåtgärder m. m. vid andra

eskaderstaben och västra flygbasområdesstaben i Göteborg å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av 48,000 kronor.

Flygmateriel m. m.

[15.] 132. Flygvapnet: Bidrag till Kalmar stad för omläggning av Törnebybäcken.

I enlighet med beslut av 1941 års riksdag har en bombflottilj, Kalmar flygflottilj,

förlagts till Kalmar. För förläggningsfrågans ordnande har Kalmar

stad enligt ett den 22 mars och den 4 april 1941 dagtecknat kontrakt iklätt

sig vissa ekonomiska förpliktelser gentemot kronan, i huvudsak innebärande

att staden till kronan utan vederlag överlåtit omkring 59 hektar av fastigheten

Stora Törneby samt åtagit sig att dels framdraga vatten-, gas- och

elektriska ledningar för flottiljen, dels ock mot ersättning för självkostnaden,

dock med högst 148,400 kronor, omlägga en inom området befintlig bäck,

Törnebybäcken, i enlighet med ett av stadsingenjöreu E. T. Schiöler i

augusti 1940 upprättat och i februari 1941 avgivet förslag jämte därtill

hörande arbetsbeskrivning och kostnadsberäkning.

Sedan kostnaderna för Törnebybäckens omläggning befunnits icke oväsentligt

överstiga de i nyssnämnda kostnadsberäkning angivna, har frågan örn

beredande av gottgörelse åt staden för de sålunda uppkomna merkostnaderna

underställts Kungl. Majlis prövning av flygförvaltningen genom en skrivelse

den 22 februari 1943 samt av drätselkammaren i Kalmar genom en den 23

i samma månad dagtecknad framställning.

Av den i ärendet förebragta utredningen framgår i huvudsak följande.

I en av stadsingenjöreu Schiöler den 19 september 1941 upprättad promemoria

angåvos de slutliga kostnaderna för omläggningsarbetena till omkring 220,000

kronor, innebärande — efter avdrag av de tidigare beräknade kostnaderna,

148,400 kronor, ävensom av flygförvaltningen godkänd tilläggsersättning, 820

kronor — en merkostnad av (220,000—148,400 — 820=) 70,780 kronor, av

vilket belopp Schiöler emellertid ansett 9,950 kronor motsvara arbeten, för

vilka flygförvaltningen skulle vara skyldig utgiva särskild ersättning. Merkostnaderna

i övrigt angåvos bero på dels ogynnsamma väderleksförhållanden

med därav följande särskilda kostnader för tjälbrytning och vattenlänsning,

dels — och framför allt — den upptagna jordmassans oberäknat svåra beskaffenhet

på vissa sträckor.

Sedan Kalmar stad hos flygförvaltningen yrkat gottgörelse för de sålunda

uppkomna merkostnaderna, utsågos för vinnande av fastare hållpunkter för

bedömande av rättsfrågan och ersättningsspörsmålen vägingenjören i Östergötlands

län, civilingenjören T. S. Lindbeck och arbetschefen för väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens hamnarbeten, östra distriktet, civilingenjören S. L.

Segerfors — den förre av flygförvaltningen och den senare av Kalmar stad

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344. 37

— att såsom sakkunniga företaga vidare undersökning och framlägga förslag

Jäll reglering av föreliggande spörsmål.

I utlåtande den 26 november 1942 beräknade Lindbeck kostnaderna för

Törnebybäckens omläggning till 216,867 kronor 81 öre, varför merkostnaden

angavs till (216,867:81 —148,400— 820=) 67,647 kronor 81 öre. De höga

kostnaderna angåvos ha delvis föranletts av olämpliga arbetsmetoder, med

manuell arbetskraft i alltför stor omfattning, samt mindre goda arbetsprestationer.

Beträffande själva rättsfrågan framhöll Lindbeck, att staden på grund av

kontraktsbestämmelserna icke syntes kunna framställa några på juridisk rätt

grundade ersättningskrav utöver beloppet örn (148,400 + 820=) 149,220 kronor.

Det måste emellertid få anses skäligt, att gottgörelse lämnades för

sådana tilläggskostnader, vilka icke upptagits i den till grund för kontraktet

liggande kostnadsberäkningen, antingen på grund av bristande förutseende

eller på grund därav, att dessa icke kunnat förutses. Ifrågavarande kostnader

beräknades — enligt en utlåtandet bifogad promemoria — uppgå till

24,680 kronor, vilket belopp Lindbeck funne staden skäligen böra tillerkännas

utöver förenämnda 149,220 kronor.

Lindbeck har sedermera i skrivelse den 3 februari 1943 till flygförvaltningen

— med förmälan att av Kalmar stad till honom lämnad redovisning,

vilken legat till grund för av honom gjorda kostnadsberäkningar, i vissa avseenden

varit felaktig — förordat, att staden måtte tillerkännas en tilläggsersättning

av 31,980 kronor.

Segerfors anslöt sig i ett den 18 december 1942 avgivet utlåtande beträffande

beräkningen av merkostnaderna till en av Schiöler den 22 oktober

1942 upprättad uppställning, vari kostnaderna för omläggningen och merkostnaden

angivits till 214,632 kronor 58 öre respektive (214,632: 58 — 149,220

=) 65,412 kronor 58 öre. Jämväl beträffande anledningen till de uppkomna

merkostnaderna anslöt sig Segerfors till Schiölers uppfattning, varvid särskilt

framhölls, att arbetena, för att kunna slutföras inom avtalad tid, måst

igångsättas vid en synnerligen olämplig tidpunkt och bedrivas i skift. I

motsats till Lindbeck ansåg Segerfors, att merkostnaden visserligen i och

för sig vore av beskaffenhet att skäligen böra gottgöras Kalmar stad men

att ersättningen av statsmedel med hänsyn till den nytta i socialt hänseende

staden haft av ifrågavarande arbete borde fastställas till allenast två tredjedelar

av berörda merkostnad eller sålunda till 43,608 kronor 39 öre.

För egen del har flygförvaltningen i sin förenämnda skrivelse den 22 februari

1943 anfört följande.

Såsom Lindbeck i sitt utlåtande anfört, kunde Kalmar stad med hänsyn

till innehållet i de till grund för förevarande arbete liggande avtalsbestämmelserna

icke framställa rättsliga anspråk på ytterligare ersättning av kronan.

Flygförvaltningen funne emellertid i likhet med Lindbeck, att vissa

av de ytterligare kostnader som staden åsamkats vore av natur att skäligen

böra ersättas med statsmedel, och an slote sig helt till Lindbecks beräkningar

av ersättningsbeloppets storlek. Det förtjänade därvid att bringas i

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

erinran, att staden på allt sätt sökt medverka till att byggnadsplan^! för

Kalmar flygflottilj planenligt kunnat fullföljas samt att staden redan genom

kostnadsfri upplåtelse av mark för flottiljen gjort väsentliga ekonomiska uppoffringar

för kronan. På grund av vad sålunda anförts hemställde flygförvaltningen,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att till ytterligare medel

för ifrågavarande omläggningsarbete anvisa ett reservationsanslag av 32,000

kronor.

I sin skrivelse den 23 februari 1943 har drätselkammaren i Kalmar hemställt,

att staden måtte — utöver den av flygförvaltningen förordade ersättningen

örn 32,000 kronor — tillerkännas ersättning med det belopp, varmed

den av Schiöler enligt förenämnda uppställning av den 22 oktober 1942 beräknade

merkostnaden, 65,412 kronor 58 öre, överstege förstnämnda belopp,

eller sålunda med 33,412 kronor 58 öre, avseende sådana kostnader, som

måste anses förorsakade av de sociala betingelserna vid arbetets utförande.

I ärendet ha utlåtanden avgivits, av statskontoret den 3 mars 1943 över

flygförvaltningens framställning samt av länsstyrelsen i Kalmar län den 14

maj 1943 över drätselkammaren^ framställning.

Statskontoret har i sitt utlåtande anfört, att bestämmelserna i ifrågavarande

kontrakt icke syntes grunda någon rätt för Kalmar stad att erhålla

ersättning för den förlust, som kunde lia åsamkats staden med anledning av

att kostnaderna för arbetets utförande överstigit det belopp, som ursprungligen

beräknats därför. Frågan örn ytterligare ersättning till staden för

dessa kostnader syntes fördenskull helt vara beroende av en skälighetsprövning.

Enligt statskontorets mening borde synnerligen vägande skäl vara

för handen för att staten på grund av ett kontraktsförhållande av det slug

varom här vore fråga skulle utgiva ersättning utöver det ursprungligen överenskomna

beloppet. Av den i ärendet förebragta utredningen hade ämbetsverket

icke blivit övertygat örn att sådana omständigheter förelåge, att ersättning

av statsmedel för ifrågavarande merkostnad borde utgå. Statskontoret

ansåge sig förty icke kunna tillstyrka bifall till flygförvaltningens

framställning.

Länsstyrelsen i Kalmar län har i sitt utlåtande tillstyrkt, att ett anslag

för ifrågavarande ändamål måtte beviljas staden med två tredjedelar av den

uppgivna merkostnaden, eller 43,608 kronor 39 öre, i enlighet med det av

Segerfors avgivna förslaget.

Av utredningen i ärendet framgår, att Kalmar stad knappast kan resa

några rättsligt grundade krav mot kronan rörande ersättning för de merkostnader

— utöver de i de ursprungliga beräkningarna upptagna kostnaderna

— som uppkommit vid omläggningen av Törnebybäcken. Med hänsyn

bland annat till de ekonomiska uppoffringar, som staden enligt det ingångna

avtalet gjort i samband roed Kalmar flygflottiljs förläggning till staden,

synes det dock skäligt, att staden erhåller viss gottgörelse för ifrågavarande

merkostnader. Då staden emellertid torde ha haft icke obetydliga

fördelar ur social synpunkt genom arbetenas utförande på sätt som skett,

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

synes gottgörelsen skäligen böra begränsas till det av vägingenjören Lindbeck

förordade och av flygförvaltningen tillstyrkta beloppet, i avrundat tal

32,000 kronor. Ifrågavarande belopp, vilket såsom hänförande sig till ett

äldre byggnadsföretag icke bör inräknas i den av 1942 års riksdag fastställda

kostnadsramen för flygvapnets byggnader, torde böra äskas av riksdagen såsom

ett särskilt anslag å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag alltså, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Flygvapnet: Bidrag till Kalmar stad för omläggning

av Törnebybäcken å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1943/44 anvisa ett anslag av 32,000 kronor.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Departements
chefen.

E. Diverse.

[16.] 17 a. Chiffreringsapparater, reservationsanslag. Under erinran att 1939,1940,

1941 och 1942 års lagtima riksdagar anvisat tillhopa 1,064,000 kronor för anskaffning

av chiffreringsapparater för försvarsväsendet ävensom att 1943 års lagtima

riksdag anvisat 20,000 kronor för underhåll av sådana apparater har

tjänst förrättande chefen för försvarsstaben i skrivelse den 22 april 1943 hemställt,

att för tillgodoseende av ett genom försvarsorganisationens utbyggnad

ökat behov av dylika apparater ett belopp av 38,000 kronor måtte anvisas.

I ärendet har arméförvaltningens civila departement avgivit utlåtande.

Jag anser mig böra tillstyrka den gjorda framställningen och får — under

erinran att det ytterligare anslaget är att hänföra till sådana utgifter, som

skola medräknas inom den av 1942 års riksdag för försvarsväsendet fastställda

kostnadsramen — i enlighet härmed hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Chiffreringsapparater å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 38,000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Gösta af Sandeberg.

Stockholm 1943. K. L. Beckmans Boktryckeri.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma}:ts proposition nr 344.

41

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 oktober

1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjörés, Ewerlöf,

Rubbestad.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, och statsrådet Rubbestad,

anmäla härefter under socialdepartementets handläggning hörande

ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat I till riksstalen för

budgetåret 1943/44 statsrådet Möller beträffande punkterna 1—3 och 6—7

samt statsrådet Rubbestad beträffande punkterna 4—5. Föredragandena yttra

därvid följande.

C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

[1.] 74 a. Anordnande av sanitetsanstalter utmed rikets sjögränser, reservationsanslag.

Efter framställning av socialstyrelsen och medicinalstyrelsen

hava vissa åtgärder vidtagits i syfte att förhindra smittoöverföring till Sverige

genom flyktingar från Norge. Dessa åtgärder bestå främst i upprättandet av

sanitetsanstalter på vissa ställen utmed riksgränsen mot Norge för desinfektion

av flyktingarna och deras kläder. I anförande till 1943 års statsverksproposition

(femte huvudtiteln, punkten 163) uttalade jag, att det vore lämpligt,

att kostnaderna för ifrågavarande åtgärder bestredes från det under femte

huvudtiteln anvisade förslagsanslaget till vissa kostnader för allmän hälsooch

sjukvård samt att, därest riksdagen intet hade att erinra däremot, bestämmelser

i sådant syfte borde meddelas. Sagda förelag föranledde ingen

erinran från riksdagens sida.

I skrivelse den 31 augusti 1943 har medicinalstyrelsen hemställt örn anvisande

av medel dels för anordnande av sanitetsanstalter utmed rikets sjö
Bihang

till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 344. 1

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

gränser dels ock för vidtagande av vissa ytterligare desinfektionsåtgärder utmed

rikets gräns mot Norge. Styrelsen anför härom bland annat följande.

Medan åtgärder redan vidtagits för anordnande av sanitetsanstalter vid

svensk-norska gränsen för desinfektion av flyktingar och deras kläder, äro

möjligheterna att genomföra motsvarande desinfektionsåtgärder vid rikets

övriga gränser tämligen beskurna. Medicinalstyrelsen anser, att det nuvarande

krigsläget nödvändiggör skyndsamt ingripande i syfte att förbättra dessa

förhållanden, framförallt vid kustgränsen från Haparanda till Halmstad.

Inom området för nyssnämnda kustlinje finnes för närvarande en större

anstalt i Haparanda, som vid behov drivits av länsstyrelsen, en mindre kommunal

anstalt i Ropsten inom Stockholms stad samt en marinen tillhörig

anstalt å Stumholmen i Karlskrona. Härtill kommer en mindre kommunal

anstalt i Trelleborg samt en under uppförande varande kommunal anstalt i

Malmö. ♦

Härjämte har arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse vidtagit åtgärder inom

fem kuststäder, varigenom förutsättningar skapats att med några få timmars

varsel etablera sanitetsanstalter inom särskilt utsedda lokaler, företrädesvis

badhus, och man har då tänkt sig att i befintliga eller provisoriska gaskammare

ombesörja desinfektionen av kläder. Från sjukvårdsstyrelsens sida hava

jämväl förberedande undersökningar gjorts i syfte att planlägga liknande anstalter

i vissa andra kuststäder, varvid man dock utgått från att desinfektionen

av kläder lämpligare bör ske genom hetluftsbehandling än med användande

av cyanväte, vilket även är medicinalstyrelsens uppfattning. Hetluftsbehandling

är den metod, som tillämpats på anstalterna vid norska gränsen,

och erfarenheterna härav äro i stort sett goda. För genomförande av de sistnämnda

av sjukvårdsstyrelsen planerade åtgärderna erfordras mindre, tekniska

förbättringar av vissa anordningar å badhusen, framför allt i syfte att

möjliggöra driften av provisoriska hetluftskammare samt anskaffande av materiel.

Den genomsnittliga kostnaden för dessa åtgärder belöper sig enligt

sjukvårdsstyrelsens utredning till c:a 2,700 kronor för var och en av 9 planerade

anstalter.

Mot anordnande av sanitetsanstalter i förefintliga badhus har riktats den

anmärkningen, att behandlingen av flyktingarna skulle hindra invånarna i

samhället från att själva taga behövliga bad. Erfarenheterna från sanitetsanstalterna

vid norska gränsen hava emellertid visat, att det i regel är möjligt

att på anstalten tillgodose samhällets eget badbehov även under de dagar,

då behandling av flyktingar förekommer.

Medicinalstyrelsen anser, att provisoriska anstalter av nu nämnd beskaffenhet

erfordras till ett antal av omkring 40, inberäknat de av sjukvårdsstyrelsen

planerade nio anstalterna, vilka avses mottaga även civila flyktingar.

Kostnaderna härför uppskattar styrelsen till 108 000 kronor.

Den närmare utredning, som är erforderlig för planläggande och utförande

av ifrågavarande provisoriska sanitetsanstalter samt inköp av material för

dessa bör enligt medicinalstyrelsens åsikt uppdragas åt tvenne hälsovårdsinspektörer.

Kostnaderna härför uppskattar styrelsen preliminärt till 6,500

kronor, varav i löner 4,500, traktamenten 1,000 och resor 1,000 kronor. Enligt

styrelsen bör för ändamålet avses ett belopp av 10,000 kronor, då planläggningen

kan beräknas kräva vissa ytterligare utgifter.

Medicinalstyrelsen har framhållit, alt styrelsen ännu icke erhållit skriftlig

rapport från företagen inspektion av sanitetsanstalterna vid norska gränsen.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

43

Muntligen hade det meddelats av inspektörerna, att anstalterna borde kompletteras

genom vidtagande av vissa åtgärder på centrala punkter inom berörda

län, varigenom en något större påfrestning skulle kunna tålas. För sådana åtgärders

vidtagande beräknar medicinalstyrelsen en ytterligare kostnad av

cirka 16,000 kronor.

Med stöd av det anförda har medicinalstyrelsen hemställt, att Kungl.

Maj:t måtte ställa ett förslagsanslag av (108,000 + 10,000 + 16,000) 134,000

kronor eller avrundat 140,000 kronor till förfogande för genomförande av

förenämnda åtgärder och för fördelning till länsstyrelserna efter av dessa

uppgjord och av medicinalstyrelsen godkänd plan.

Den fortgående flyktingströmmen till vårt land utgör ett betydande riskmoment

med hänsyn till faran för överförande till riket av smittsamma

sjukdomar. Det är därför en angelägenhet av största vikt att åtgärder vidtagas

till förhindrande av smittoöverföring genom flyktingar. Som förut

nämnts hava åtgärder redan vidtagits i syfte att i sådant hänseende förstärka

gränsskyddet utmed riksgränsen mot Norge genom upprättandet av

sanitetsanstalter för desinfektion av flyktingarna och deras kläder. Utmed

rikets sjögränser hava emellertid, utöver förut befintliga begränsade desinfektionsmöjligheter,

några motsvarande åtgärder hittills ej blivit vidtagna.

Med hänsyn till möjligheten av att antalet flyktingar, som sjöledes söka sig

hit, kan komma att avsevärt öka anser jag i likhet med medicinalstyrelsen,

att särskilda åtgärder böra vidtagas för desinfektion beträffande dessa flyktingar.

De av styrelsen i sådant syfte föreslagna åtgärderna finner jag i stort

sett motiverade. Jämväl de härför beräknade kostnaderna 118,000 kronor,

varav 10,000 kronor i planläggningskostnader, synas mig skäliga. Jag tillstyrker

därför, att medel anvisas för vidtagande av de föreslagna åtgärderna.

Det härför erforderliga beloppet, vilket lämpligen bör avrundas uppåt til!

120,000 kronor, torde böra anvisas under ett särskilt anslag av reservationsanslags

natur, benämnt Anordnande av sanitetsanstalter utmed rikets sjögränser.

Då anstalterna snarast böra komma till utförande, torde anslaget böra

anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

Medicinalstyrelsen har vidare föreslagit, att de utmed gränsen mot Norge

vidtagna åtgärderna kompletteras i vissa hänseenden, varigenom en större

belastning skulle kunna tålas. Kostnaderna härför har styrelsen uppskattat

till omkring 16,000 kronor. Sistnämnda kostnader torde emellertid i enlighet

med tidigare lämnat bemyndigande böra bestridas från anslaget till vissa

kostnader för allmän hälso- och sjukvård. Från samma anslag lära jämväl böra

bestridas de löpande kostnaderna för samtliga förenämnda sanitetsanstalter.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av sanitetsanstalter utmed rikets sjögränser

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44

anvisa ett reservationsanslag av............kronor 120,000.

Departements
chefen.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

[2.] Sjuktransporter med flygplan. Till sjuktransporter med flygplan

är för innevarande budgetår anvisat ett förslagsanslag av 98,000 kronor. Anslaget

är avsett för gäldande av kostnaderna för underhåll och drift av flygplan

för civila sjuktransporter från Frösön, Boden och Hägernäs.

I skrivelse den 27 september 1943 har flygförvaltningen gjort framställning

rörande anordnande av en slip vid Bodens sjöflygstation för sjuktransportflygplanen

i övre Norrland. Flygförvalfningen anför härutinnan i huvudsak

följande.

Sjuktransportflygplanen i övre Norrland äro sommartid stationerade i Boden

och använda en flygvapnet tillhörig hangar med slip vid Bodens sjöflygstation.

Nämnda slip är nödvändig för flygplanens upphalning till hangaren.

Slipen byggdes år 1934. Den är 72 meter lång och 7 meter bred och består

av en 35.5 meter lång brygga av trä på träpålar samt en 38.5 meter lång förbindelsebana

av trä upplagd på en utfylld skrotstensbank. Lutningen är

1: 10.5.

På grund av att träpålarna angripits av röta har underbyggnaden förskjutits

dels genom trycket av sjuktransportflygplanen vid upphalningen, dels

av isen, så att bryggan satt sig på flera ställen. Därigenom få rälerna för

slipvagnen allt som oftast sina inbördes lägen ändrade, varför reparationstjänsten

blir betungande och kostsam. Förstörelsen fortgår och iståndsättning

av slipen synes icke vara genomförbar. Enda möjligheten är således

nybyggnad.

Slipen användes enligt flygstaben numera uteslutande för sjuktransportplanen

och dess nybyggnad är intet militärt krav. Härav följer, att medel härför

icke böra upptagas under fjärde huvudtiteln.

Flygförvaltningen har gjort en utredning angående utförandet av en ny

slip. Som utgångspunkt har tagits dimensionerna för i Boden stationerade

sjuktransportflygplan. Det större av dessa är ett tvåmotorigt amerikanskt

plan byggt år 1939 och ställt till förfogande 1940. Slipens yttre del bör utföras

som betongdäck på ett balksystem grundlagt på pålar av betong, enär

konstruktionen i så fall icke skulle komma att kräva någon eller i varje fall

endast obetydlig underhållskostnad. Bredden föreslås till samma som nuvarande,

7 meter, vartill komma två kantbalkar på vardera 0.2 meter. Lutningen

kan minskas till 1: 10 om slipvagnen halas upp med elektrisk spelanordning,

vilket tekniskt såväl som ekonomiskt är att föredraga framför

uppdragning med traktor. På skrotstensbanken, som behöver förbättras, skulle

sliprar utläggas såsom underlag för räler. Ur arbetssynpunkt är det lämpligast,

örn slipens yttre del kan utföras, medan sjön är frusen.

Kostnaderna för slipen, oberäknat administration m. m., har på grundval

av dagens prisläge och örn arbetet delvis utföres vintertid uppskattats till

82,000 kronor, fördelade på följande sätt:

Betongbrygga ................................................ 47,000

Skrotstensbankens iordningställande, sliprar m. m................. 12,000

Slipvagn .................................................... 3,000

Räler, spelanordning och övrig utrustning ........ 20,000

Summa kronor 82,000

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

45

Av flygförvaltningens skrivelse framgår, att ombyggnad erfordras av den Departementsslip

vid Bodens sjöflygstation, vilken användes för de för sjuktransporter i övre chefen.

Norrland avsedda flygplanen. Flygförvaltningen har funnit det vara fördelaktigt,

örn arbetena delvis kunna utföras vintertid. Då med arbetenas utförande

ej utan betydande olägenhet synes kunna anstå någon längre tid, torde

medel för ändamålet böra ställas till förfogande inom sådan tid, att arbetena

kunna påbörjas redan under instundande vinter. De för arbetenas utförande

beräknade kostnaderna, 82,000 kronor, anser jag mig böra godtaga. Kostnaderna

synas lämpligen böra bestridas från förslagsanslaget till sjuktransporter

med flygplan. Med hänsyn till storleken av det erforderliga beloppet och då

arbetena ej torde kunna hänföras till det löpande underhållet, torde riksdagens

medgivande böra inhämtas till disposition av ifrågavarande anslag

för anordnande av slipen.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att av det å riksstaten för budgetåret 1943/44 under femte

huvudtiteln anvisade förslagsanslaget till sjuktransporter med

flygplan må disponeras ett belopp av högst 82,000 kronor för

anordnande av en slip för i Boden stationerade sjuktransportflygplan.

D. Överståthållarämbetet och landsstaten.

[3.] Länsstyrelserna: Avlöningar. På hemställan av chefen för finansdepartementet

framlägges denna dag proposition med förslag till förordning

örn ändring i vissa delar av taxeringsförordningen den 28 september 1928

(nr 379), m. m. För åstadkommande av ett förbättrat taxeringsarbete föreslås

i propositionen, bland annat, att den med sådant arbete sysselsatta personalen

vid länsstyrelserna skall från och med den 1 januari 1944 på visst,

i propositionen närmare angivet sätt utökas.

Jag anhåller att här få anmäla de åtgärder beträffande personalförteckning

och avlöningsstat för länsstyrelserna, som föranledas av berörda personalförstärkning.

Kungl. Majit har den 30 juni 1943 fastställt av riksdagen godkänd personalförteckning

för länsstyrelserna, att tillämpas från och med den 1 januari

1944. Förteckningen finnes intagen å sid. 279 i statsliggaren för innevarande

budgetår.

Kungl. Majit bar samtidigt fastställt följande av riksdagen godkända avlöningsstat

för länsstyrelserna, att tillämpas under tiden 1 januari—30 juni

1944:

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till landshövdingarna, förslagsvis ........

2. Avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie stat, för
slagsvis

........................................

3. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, förslagsvis

4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit:

a) Ersättning till sakkunniga för

biträde vid utredningar m. m. kronor 5,000

b) Ersättning till försvarsassisten
ter,

förslagsvis ..............__43,500

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a) Bokföringsgranskare ........ kronor 287,500

b) Annan personal ............ » _1,328,500

6. Särskilda löneförmåner till ordinarie tjänstemän (repre
sentationsbidrag

till landshövdingarna), förslagsvis

7. Rörligt tillägg, förslagsvis ..........................

kronor 250,000

» 1,889,000

» 101,500

> 48,500

» 1,616,000

» 45,000

» 475,000

Summa kronor 4,425,000.

Beträffande den förstärkning av personalen vid länsstyrelserna, som enligt

berörda proposition befunnits erforderlig för effektivisering av taxeringsorganisationen,

torde jag få hänvisa till framställningen härom i propositionen,

sid. 157—196 med därtill hörande bilagor G och H. Därest riksdagen

godkänner förslaget i denna del, böra i personalförteckningen för

länsstyrelserna upptagas följande nya extra ordinarie tjänstemän i högre

lönegrad än den 20 :e med den fördelning länen emellan, som i nämnda bilagor

till propositionen finnes angiven, nämligen 23 taxeringsintendenter i

lönegrad Eo 29, 1 taxeringsintendent i lönegrad Eo 27, 24 taxeringsrevisorer

i lönegrad Eo 25, 14 taxeringsinspektörer i lönegrad Eo 24 och 8 taxeringsinspektörer

i lönegrad Eo 21.

Av de särskilda anslagsposterna i den för tiden 1 januari—30 juni 1944

fastställda avlöningsstaten för länsstyrelserna beröras av ifrågavarande omorganisation

endast posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

med delposterna till bokföringsgranskare och till annan personal samt posten

till rörligt tillägg.

Nuvarande bokföringsgranskare äro avsedda att i den nya organisationen

utbytas mot taxeringsassistenter, vilka skola antingen lönegradsplaceras

eller åtnjuta arvode. Vid sådant förhållande torde den i avlöningsstaten

med ett belopp av 287,500 kronor upptagna delposten till bokföringsgranskare

böra användas för avlönande av taxeringsassistenterna. Härför

beräknas under tiden 1 januari—30 juni 1944 åtgå cirka 160,000 kronor.

Å delposten kommer sålunda att uppstå en avsevärd besparing.

De utgifter, som efter omorganisationen skola bestridas från delposten

till annan icke-ordinarie personal än bokföringsgranskare, torde böra beräknas

sålunda. Från det belopp, varmed posten för närvarande är upp
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

47

lagen — 1,328,500 kronor — dragas dels kostnaderna för lön till icke-ordinarie

länsbokhållare och landskontorister, vilka anställts såsom ersättare

för sådana befattningshavare, som provisoriskt avdelats för taxeringsarbete

— 47,500 kronor för halvt budgetår -— och dels de besparingar i

övrigt beträffande avlöningar och arvoden till nuvarande befattningshavare

vid landskontoren, som vid genomförande av den nya organisationen

kunna åvägabringas — 30,000 kronor för halvår. Till återstoden, 1,251,000

kronor, lägges kostnaden för avlöning under ett halvt år å de tjänster såsom

taxeringsintendent, taxeringsrevisor, landskontorist, kanslibiträde, kontorsbiträde

och skrivbiträde samt lönegradsplacerad taxeringsinspektör, vilka

vid omorganisationen skola nyinrättas. Denna kostnad, beräknad efter

en nettolön å E-ort i lägsta löneklass inom vederbörande lönegrad, varvid

begynnelselönegraden ansetts vara för landskontorister Ex 4 och för kontorsbiträden

och skrivbiträden Ex 2, uppgår till 392,500 kronor. Härtill

komma kostnaderna för arvoden under ett halvår till 17 taxeringsinspektörer

med sammanlagt 69,000 kronor och till 90 kontrollanter beträffande

omsättningsskatten med tillhopa 229,000 kronor. Genom omorganisationen

komma samtliga med taxeringsarbete sysselsatta länsstyrelsetjänstemän att

uppföras å länsstyrelsernas stat. Härav torde böra följa att sådana kostnader

för övertidsersättning och extra personal, som hänföra sig till prövningsnämndernas

arbete, överflyttas från det under sjunde huvudtiteln anvisade

s. k. taxeringsanslaget till länsstyrelsernas avlöningsanslag. Sistnämnda

kostnader, vilka jämväl böra utgå från ifrågavarande delpost, kunna

för senare hälften av innevarande budgetår uppskattas till 27,000 kronor.

Utgifterna under delposten till annan icke-ordinarie personal än bokföringsgranskare

torde sålunda för tiden 1 januari—30 juni 1944 kunna beräknas

till (1,251,000 + 392,500 + 69,000 + 229,000 + 27,000) 1,968,500

kronor. Då delposten i avlöningsstaten är upptagen med 1,328,500 kronor,

torde riksdagens medgivande att överskrida delposten med skillnaden mellan

sistnämnda båda belopp, 640,000 kronor, böra inhämtas.

Vad härefter angår anslagsposten till rörligt tillägg kommer personalförstärkningen

att medföra en ytterligare belastning av denna post å 55,000

kronor. Någon åtgärd med anledning härav synes icke påkallad, då posten

är förslagsvis beräknad.

Under åberopande av det sålunda anförda får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

I. godkänna följande tillägg till personalförteckningen för

länsstyrelserna, att tillämpas från och med den 1 januari

1944:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

Län

Lönegrad

Eo 29

Lönegrad

Eo 27

Lönegrad

Eo 25

Lönegrad

Eo 24

Lönegrad

Eo 21

Taxerings-

intendent

Taxerings-

intendent

Taxerings-

revisor

Taxerings-

inspektör

Taxerings-

inspektör

Stockholms..............

1

i

1

Uppsala.................

1

—

i

_

1

Södermanlands...........

1

_

i

__

1

Östergötlands............

1

—

i

1

Jönköpings ..............

1

—

i

1

_

Kronobergs..............

1*

—

i

_

_

Kalmar .................

1

. -

i

1

_

Gotlands.................

—

1

i

_

__

Blekinge..................

1

—

i

_

_

Kristianstads ............

1

—

i

1

.

Malmöhus...............

1

—

t

1

1

Hallands.................

1

—

i

_

1

Göteborgs och Bohus.....

1

—

i

1

1

Älvsborgs................

1

i

1

Skaraborgs...............

1

—

i

1

_

Värmlands...............

1

__

i

1

örebro..................

1

_

i

1

_

Västmanlands ...........

1

—

i

_

1

Kopparbergs.............

1

—

i

1

_

Gävleborgs ..............

l

i

1

___

Västernorrlands..........

1

--

i

1

_

Jämtlands...............

1

—

i

_

_

Västerbottens............

1

—

i

_

1

Norrbottens .............

1

—

i

—

1

II. medgiva

att i den för tiden 1 januari—30 juni 1944 fastställda avlöningsstaten

för länsstyrelserna under anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal upptagna delposten

till bokföringsgranskare må användas för avlönande av

taxeringsassistenter,

samt att den i samma avlöningsstat under nämnda anslagspost

upptagna delposten till annan personal än bokföringsgranskare

må överskridas med högst 640,000 kronor.

F. Civila luftskyddet.

[4.] 12 a. Civilt luftskydd: Besiktning och reparation av vissa motorfordon,

reservationsanslag. I skrivelse den 7 september 1943 har luftskyddsinspektionen

gjort framställning om vissa anslag till det civila luftskyddet å

tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

I detta sammanhang synes framställningen endast i vad densamma avser

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 344.

49

frågorna om besiktning och reparation av vissa luftskyddsfordon samt om

kontroll av vissa drivmedelsförråd böra upptagas till behandling. Dessa

frågor komma att var för sig anmälas under denna och nästföljande punkt.

Beträffande nämnda besiktning och reparation erinrar luftskyddsinspektionen

till en början örn att Kungl. Majit den 20 februari 1942 och den 12

februari 1943 bemyndigat inspektionen att låta verkställa besiktning och

översyn av de vid högsta beredskap inom luftskyddet erforderliga motorfordon,

vilka vid nämnda tidpunkter voro avregistrerade, samt ställt de för

ifrågavarande båda besiktningar erforderliga medlen, tillhopa 70,000 kronor,

till förfogande. Rörande omfattningen under beredskapsgrad III inom

det civila luftskvddet av dess beredskap i fråga örn berörda fordon — fortsätter

inspektionen — hade Kungl. Majit den 6 mars 1942 föreskrivit, bland

annat, att luftskyddschef skulle, i den mån det visade sig oundgängligen

nödvändigt för att bringa och bibehålla visst fordon i kördugligt skick, låta

det underkastas reparation och komplettera dess utrustning samt med nyttjanderätt

taga i anspråk särskild förvaringslokal och där låta uppställa fordonet.

De medel, som i samband härmed ställdes till inspektionens förfogande

för gäldande av kostnaderna för fordonens iordningställande i kördugligt

skick, vore beräknade efter en kostnad av 40 kronor för fordon.

Luftskyddsinspektionen förklarar härefter, att sålunda för besiktning,

översyn och reparation av de avregistrerade luftskyddsfordonen anvisade

medel i regel visat sig vara otillräckliga. Med hänsyn härtill och till det förhållandet,

att ju längre tid ett motorfordon stått obegagnat och lämnats utan

tillsyn desto vidlyftigare och kostsammare bleve de åtgärder, som erfordrades

för alt bringa fordonet i kördugligt skick, finner inspektionen, att numera

en relativt omfattande reparation vore ofrånkomlig. I många fall hade

kommun gäldat vissa hithörande kostnader men samtidigt förutskickat, att

anspråk på ersättning av statsverket komme att framställas. Även om av inspektionen

tidigare uttalat önskemål, att de avregistrerade luftskyddsfordonen

skulle underkastas besiktning och översyn minst en gång varje kvartal,

kvarstode oförändrat, syntes det inspektionen lämpligast, att besiktning och

reparation kombinerades och att man därför under innevarande år begränsade

sig till endast en besiktning. I fråga om varje avregistrerat luftskyddsfordon

borde följande åtgärder vidtagas, nämligen besiktning, provkörning och

iståndsättande av motorn, laddning och eventuell reparation av batteri samt

justering av styrning, bromsar och tändning. Kostnaderna härför — inberäknat

kostnad för drivmedel lill provkörningen, hyra för batteri och erforderlig

materiel — uppskattade inspektionen till i runt tal 170 kronor per fordon.

Antalet avregistrerade fordon, vilka — såvitt för närvarande kunde bedömas

— komme att i händelse av krig stå till luftskyddets förfogande, uppginge till

omkring 4,500. Inspektionen beräknar sålunda kostnaderna för besiktning

och reparation av samtliga ifrågavarande fordon till 705,000 kronor.

De avregistrerade motorfordon, som liro avsedda för luftskyddets behov,

hava vid två tillfällen — våren 1942 och våren 1943 — underkastats besikt
-

are
dragandtn.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

ning och översyn. I anslutning till den första besiktningen hava vidare verkställts

sådana reparationer å fordonen och kompletteringar av dessas utrustning,

vilka vid besiktningen befunnits oundgängligen nödvändiga för att

bringa fordonen i kördugligt skick. Ehuru flertalet fordon under tiden därefter

varit uppställda i goda förvaringslokaler, har luftskyddsinspektionen

funnit, att en relativt omfattande reparation av fordonen numera är ofrånkomlig.

Inspektionen har, enligt vad jag inhämtat, bibringats denna uppfattning

dels av den allmänna kännedom som vunnits beträffande följderna ur

driftsäkerhetssynpunkt av att motorfordon under längre tid icke användes

och dels av anmälningar till inspektionen från ett flertal luftskyddschefer,

att luftskyddets motorfordonsberedskap icke kunde anses tillfredsställande

förrän fordonen underkastats vissa reparationer. Då härtill risk föreligger

för att de betydande värden fordonen representera på grund av bristande

tillsyn och vård komma att spolieras, biträder jag luftskyddsinspektionens

förslag, att de avregistrerade luftskyddsfordonen skola snarast besiktigas

samt att av inspektionen angivna reparationsarbeten skola vidtagas beträffande

fordonen, i den mån arbetena vid besiktningen visa sig oundgängligen

nödvändiga.

Luftskyddsinspektionen beräknar kostnaderna för besiktning och reparation

till 170 kronor per fordon. Häremot har jag icke något att erinra. I

fråga örn inspektionens uppskattning av de sammanlagda kostnaderna för

ifrågavarande ändamål må följande anföras. Inspektionen upplyser, att medel

till bestridande av kostnaderna för reparation av avregistrerade luftskyddsfordon

i många fall förskotterats av vederbörande kommun och att

denna hade för avsikt att begära ersättning härför av staten. Jag utgår från

att i sådana fall ny reparation icke är erforderlig. Emellertid synes ersättning

böra beviljas kommunen för ifrågavarande förskott, dock högst med

ett belopp motsvarande en genomsnittskostnad av 170 kronor för fordon. Då

utredning saknas om antalet fordon, beträffande vilka reparationsåtgärder sålunda

icke nu behöva vidtagas, får jag förorda, att för bestridande av kostnaderna

för besiktning av samtliga avregistrerade luftskyddsfordon och reparation

av sådana fordon, som därav äro i behov, ävensom utbetalande av berörda

ersättningar till kommuner anvisas ett gemensamt anslag, vilket jag i

likhet med luftskyddsinspektionen beräknar till 765,000 kronor. Anslaget bör

upptagas på tilläggsstat till riksstaten för löpande budgetår såsom reservationsanslag

under rubriken Civilt luftskydd: Besiktning och reparation av vissa

fordon.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Civilt luftskydd: Besiktning och reparation av vissa

motorfordon å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/

44 anvisa ett reservationsanslag av ...... kronor 765,000.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

51

[5.] 12 b. Civilt luftskydd: Kontroll av vissa drivmedelsförråd. I sin under

nästföregående punkt omförmälda skrivelse den 7 september 1943 upplyser

luftskyddsinspektionen, att för tillgodoseende av luftskyddets omedelbara

behov av drivmedel i händelse av krig ett stort antal s. k. förstahandsförråd

av drivmedel funnes upplagda inom olika delar av landet. I den mån

sagda förstahandsförråd vore avsedda för motorsprutor, bestode de av bentyl.

Det kunde förutsättas, att den långvariga lagringen medfört vissa skadliga

verkningar å bentylen. Statens bränslekommission hade på inspektionens förfrågan

meddelat, att det finge anses absolut ofrånkomligt att taga kvalitetsprov

— särskilt på förråd i underjordiska tankar, vilka förutom av hartsbildning

även kunde vara förorenade av vatten. Skulle drivmedelsförråden

befinnas behäftade med nämnda brister, vore de ur beredskapssynpunkt

obrukbara, varför en s. k. stabilisering av desamma ovillkorligen måste

komma till stånd. Såsom första åtgärd i fråga om förevarande förråd av

drivmedel för luftskyddsändamål borde enligt inspektionens förmenande kvalitetsprov

tagas på ett antal av de förråd, som vore lagrade i underjordiska

tankar. Inspektionen beräknade kostnaderna härför till i runt tal 10,000 kronor

samt hemställde, att detta belopp måtte för ändamålet ställas till inspektionens

förfogande.

Häröver har statens bränslekommission den 21 september 1943 avgivit utlåtande

och däri anfört följande.

Enligt kommissionens erfarenhet uppkomma regelmässigt vissa ogynnsamma

förändringar vid lång tids lagring av flytande bränslen. Sålunda stiger

ofta hartstalet i bensin (bensinen »förhartsas»), så att risk uppkommer för

skadliga avsättningar i motorer. Denna företeelse kan motverkas genom tillsats

av vissa ämnen, s. k. stabilisatorer, vilka förhindra eller försena nybildning

av harts i bensinen. Vid lagring av blandningsbränslen, såsom bentyl,

inkommer stundom vatten, vilket upplages av alkoholkomponenten, varefter

spriten separerar ur bensinblandningen. Dylikt blandningsbränsle måste utbytas.

Om bensinen i övrigt är oskadad, kan densamma blandas med ny motoralkohol.

De för luftskyddsinspektionens räkning upplagda förråden av flytande

bränslen lia lagrats så lång tid, att kontrollåtgärder på sätt inspektionen

föreslagit måste anses påkallade.

Bränslekommissionen tillstyrker sålunda luftskyddsinspektionens framställning

i denna del.

En förutsättning för en tillfredsställande beredskap på luftskyddets område

är, att de för luftskyddet avsedda förstaliandsförråden av drivmedel äro

brukbara. Kontroll på drivmedlens beskaffenhet bör därför snarast vidtagas.

För ändamålet bör å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår under

rubriken Civilt luftskydd: Kontroll av vissa drivmedelsförråd anvisas ett obetecknat

anslag av 10,000 kronor.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

Fört
drag

andon.

att till Civilt luftskydd: Kontroll av vissa drivmedelsförråd

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa

ett anslag av ............................ kronor 10,000.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

G. Diverse.

[6.] 8 a. Bidrag till vissa om- och nybyggnadsarbeten vid Långmora arbetshem.

Enligt kungörelsen den 16 februari 1940 (nr 92) med tillägg till

kungörelsen den 1 september 1939 (nr 599) med vissa särskilda föreskrifter

om tillsyn över utlänningar må socialstyrelsen, därest beslut om avvisning,

förpassning eller utvisning av utlänning ej kunnat verkställas eller eljest särskild

anledning föreligger, föi''ordna, att utlänning skall omhändertagas för

att vistas i förläggning.

Den 20 februari 1940 bar socialstyrelsen med direktionen för mellersta

Sveriges arbetshemsförbund träffat avtal rörande anordnande av en dylik

utlänningsförläggning vid Långmora arbetshem. Genom beslut den 23 februari

1940 godkände Kungl. Maj:t ifrågavarande avtal, varjämte Kungl. Majit ställde

medel till socialstyrelsens förfogande för bestridande av statens kostnader

för förläggningen under viss tid.

Enligt avtalet gäller, bland annat, att anstaltens drift i ekonomiskt avseende

alltjämt skall ankomma på direktionen och anstaltens styrelse. Särskilda

anordningar å fastigheten eller inventarieanskaffning, vilka påyrkas av socialstyrelsen,

skola bekostas av socialstyrelsen. För kostnaderna för anstaltens drift

skall direktionen (anstaltsstyrelsen) erhålla ersättning enligt följande regler:

Socialstyrelsen skall erlägga en årlig platsavgift av 86,000 kronor för samtliga

platser att utbetalas i förskott per kvartal. Härjämte skall socialstyrelsen,

i den mån beläggningen per dag överstiger 25 platser, erlägga en provisorisk

dagavgift av 2 kronor per plats för det överskjutande antalet belagda

platser. Dagavgifterna utbetalas månadsvis i efterskott. Efter kalenderårets

utgång skall, på grundval av anstaltens årsbokslut, utjämning beträffande

dagavgifterna ske på grundval av den verkliga kostnaden. I avseende å oförutsedda

utgifter, sammanhängande med anstaltens vidmakthållande för sitt

egentliga ändamål, skall, i den mån försäkringar eller dylikt icke förefinnes

eller icke förslå för ändamålet, socialstyrelsen, om så påkallas, förskottera

utgiftsbeloppel räntefritt, mot full återbetalning, när socialstyrelsens dispositionsrätt

över anstalten upphör. Avtalet gäller tills vidare med tre månaders

uppsägning.

I skrivelse den 2 augusti 1943 har socialstyrelsen påtalat vissa brister, som

vidlådde Långmoraförläggningen, samt framlagt förslag till dessas avhjälpande.

Styrelsen anför härom i huvudsak följande.

Alltsedan socialstyrelsen i februari 1940 övertog Långmora arbetshem för

att använda detsamma till förläggning för utlänningar, har styrelsen funnit

de för ändamålet disponibla lokalerna i flera avseenden mindre tillfredsställande.

Ju längre tiden har lidit, desto angelägnare har det synts styrelsen att

fa dessa förhallanden avhjälpta. \ad styrelsen härvid närmast avsett är i

huvudsak följande. Huvudbyggnaden gör ett förslitet och fattigt intryck, vilket

medverkar till att skapa en ur förläggningssynpunkt mindre trevlig

stämning såväl bland personal som interner. Särskilt av behovet påkallad

är omläggning av golven i internernas dagrum. Köket i dess nuvarande skick

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

53

är icke rustat för den stora beläggning, som förelegat under större delen av

den tid, socialstyrelsen använt Långmora arbetshem såsom utlänningsförläggning.

En modernisering av köket för utvinnande av större kapacitet har

visat sig nödvändig, likaså anordnande av en särskild matsal för förläggningens

personal. För närvarande finnes på arbetshemmet en smedja, vilken

emellertid är belägen några hundratal meter utanför förläggningens fritidsområde,

ett förhållande, som bland annat ur övervakningssynpunkt visat sig

i hög grad otillfredsställande. Vad som emellertid vållat såväl styrelsen som

arbetshemmets styrelse de största bekymren har varit svårigheten att behålla

den kvinnliga arbetshemspersonalen ävensom att få dylik nyanställd. En

kraftigt bidragande orsak har härvidlag varit de synnerligen otillfredsställande

bostadsförhållandena för sådan personal. På grund av den omfattning

Långmora utlänningsförläggning fått, har den kvinnliga personalen från att

för arbetshemmets ordinarie drift ha omfattat fem kvinnor i köket numera

måst utökas till tio. Den kvinnliga personalen måste bo två i varje rum och

till och med personalbyggnadens kök har måst tagas i anspråk som bostadsrum

för två av personalen. Trots denna överbeläggning av personalutrymmena

har bristen på bostäder åt den kvinnliga personalen utgjort direkt hinder

för att anställa tillräckligt stor dylik och följden härav har blivit, att den

normala arbetstiden icke kunnat iakttagas, vilket givetvis i sin tur visat sig

i hög grad försvåra möjligheterna att få bibehålla eller nyanskaffa kvinnlig

personal. Härtill kommer, att verkstäderna äro belägna under bostadsrummen;

särskilt snickeriverkstadens maskiner verka störande för personalen.

Styrelsen framhåller fortsättningsvis, att anslag för att rätta till de påtalade

bristerna vid förläggningen redan tidigare synts styrelsen väl motiverat men

att styrelsen av kostnadsskäl dragit sig för att begära medel härför. Sedan

emellertid direktionen för mellersta Sveriges arbetshemsförbund visat sig intresserad''

för frågan örn nybyggnader vid Långmora arbetshem och tagit initiativet

till en utredning, hade styrelsen upptagit diskussioner i frågan med

direktionen. Direktionen har därvid efter närmare utredning uppdragit åt

byggmästaren A. Lundkvist, Uppsala, att uppgöra förslag till de förändi ingar

av nybyggnaderna, som ur såväl arbetshemmets som socialstyrelsens synpunkter

ansetts erforderliga.

Det av byggmästaren A. Lundkvist uppgjorda förslaget omfattade reparation

av anstaltens huvudbyggnad, inredning av personalbostäder i nuvarande

verkstadsbyggnad samt uppförande av ny smides- och verkstadsbyggnad.

Kostnaderna för byggnadsarbetena hava beräknats komma att uppgå lill sammanlagt

103,955 kronor enligt följande fördelning.

Reparation av huvudbyggnaden, däri inberäknat modernisering

av köket ...................................... kronor

Inredning av personalbostäder.......................... *

Uppförande av ny smides- och verkstadsbyggnad.......... »

Linoleummattor ...................................■ *

Summa kronor 103,955

Socialstyrelsen framhåller vidare, under hänvisning till handlingarna i

ärendet, att arbetshemsförbundets direktion ursprungligen gjort anspråk på

33,290

25,320

39,345

0,000

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

ett statsbidrag till byggnadskostnaderna på minst 50,000 kronor eller i runt

tal hälften av de beräknade kostnaderna. Sedan socialstyrelsen förklarat sig

under nuvarande förhållanden icke kunna göra en framställning om ett så

stort bidrag — under framhållande att i så fall behovet av personalbostäder

kunde komma att tillgodoses endast på elt mera provisoriskt och billigt sätt,

nämligen genom att styrelsen hemställde om anslag för uppförande av för

ändamålet erforderliga barackbyggnader, vilka med inredning torde komma

att betinga en kostnad av mellan 15,000 och 20,000 kronor — hade direktionen

efter hörande av landstingens förvaltningsutskott samt drätselkammaren

i Gävle ansett sig kunna godtaga ett av styrelsen framlagt förslag om

bidrag av statsmedel, under förutsättning av Kungl. Maj :ts medgivande, med

högst 27,000 kronor. Det avsedda statsbidraget hade med hänsyn till socialstyrelsens

intressen tänkts fördelat på följande sätt: huvudbyggnaden 7,000

kronor, personalbostäder 15,000 kronor och verkstadsbyggnad, däri inberäknat

smidesverkstad, 5,000 kronor. Styrelsen funne det av direktionen framlagda

förslaget för örn- och nybyggnader vid Långmora arbetshem förmånligt.

Påpekas kunde, att, som tidigare anförts, uppförande av personalbostäder,

antingen tre stycken barackbyggnader eller en större personalbyggnad,

vilket syntes ofrånkomligt, skulle med inredning betinga ett pris av inemot

20,000 kronor. Redan med hänsyn till förläggningens nuvarande verksamhet

syntes den av styrelsen föreslagna relativt obetydliga merkostnaden böra förordas.

Härtill komme, att fastigheten därigenom otvivelaktigt bleve mera

användbar för den uppgift, som den framdeles kunde komma att erhålla.

Såsom arbetshem torde densamma icke på nytt behöva tagas i bruk. Däremot

borde densamma kunna finna god användning inom sinnessjukvården, sinnesslövården

eller möjligen fångvården.

Under åberopande av det anförda har socialstyrelsen hemställt om anvisande

av ett belopp av högst 27,000 kronor till bidrag till ny- och ombyggnader

vid Långmora förläggning för utlänningar.

Av en av socialstyrelsen överlämnad avskrift av skrivelse från arbetshemsförbundets

direktion den 9 juni 1943 framgår, att direktionen vid sammanträde

samma dag beslutat, atl, under förutsättning att socialstyrelsen bidroge

med ett belopp av 27,000 kronor, låta verkställa ifrågavarande ny- och ombyggnadsarbeten.

Direktionen har emellertid härvid förutsatt att, därest de

beräknade kostnaderna, 103,955 kronor, komme att överskridas, socialstyrelsen

skulle svara för en fjärdedel av merkostnaden, alltså med proportionellt

lika mycket som för den beräknade kostnaden.

Vidare har socialstyrelsen bifogat en inom styrelsen upprättad promemoria

angående behovet av platser å arbetshem enligt 33 § fattigvårdslagen. I promemorian

framhålles, att, ehuru man vid skapandet av arbetshemmen från

början iakttagit vad som då framstod såsom mycket stor försiktighet, det

efter hand blivit klart, att antalet platser blivit långt större än behovet. Hemmen

hade därför i regel drivits med mycket klen beläggning. Någon tendens

till stegring av platsbehovet, utöver vad som förekommit sedan 1936, hade ej

kunnat skönjas. Av promemorian framgår vidare att, såvitt angår arbetshemmen

för män, sedan år 1936 beläggningssiffran varit högst 184 (den 1

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

55

februari 1939) samt lägst 113 (den 1 augusti 1937). Med utgångspunkt härifrån

beräknas ett platsantal av omkring 180 vara fullt tillräckligt. Det nuvarande

antalet godkända platser på arbetshem uppgår emellertid till ej

mindre än 283. Ett platsöverskott på cirka 100 platser skulle sålunda föreligga.

I fråga om arbetshemmen för kvinnor vore situationen liknande i det

att av nuvarande 96 platser 40 å 45 syntes obehövliga.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att Långmora arbetshem i dess egen- Departements
Chef

671

skap av utlänningsförläggning är behäftat med vissa brister, vilka med tiden

blivit allt mera påtagliga. Detta gäller framför allt knappheten på lämpliga

personalbostäder. Ifrågavarande brist skulle visserligen, som socialstyrelsen

framhållit, kunna avhjälpas genom uppförande av erforderliga barackbyggnader,

men även övriga av styrelsen föreslagna byggnadsarbeten äro

— enligt vad jag vid besök å stället övertygat mig om — så pass angelägna

att med desamma ej utan allvarlig olägenhet kan anstå. Enligt den mellan

socialstyrelsen och arbetshemmets ägare, mellersta Norrlands arbetshemsförbund,

träffade preliminära överenskommelsen föreligger möjlighet att för en

för statsverket rimlig kostnad få de önskvärda förbättringarna utförda. Av

hela den beräknade kostnaden för arbetena, 103,955 kronor, skulle statsverket

behöva bestrida endast cirka en fjärdedel eller 27,000 kronor. Som jämförelse

har socialstyrelsen framhållit, att uppförande av enbart barackbyggnader

för personalen skulle komma att betinga en kostnad av mellan 15,000

och 20,000 kronor. Den merkostnad, som ett godtagande av socialstyrelsens

förslag skulle medföra, är därför ganska obetydlig i förhållande till de avsevärda

förbättringar, som förslagets realiserande skulle medföra. Härtill kommer

den större användbarhet för framtiden som hemmet skulle erhålla,

därest det — då det i fortsättningen ej torde behöva tågås i anspråk för

sitt egentliga ändamål — som föreslagits, tages i bruk som vårdhem för sinnesslöa

eller sinnessjuka eller kommer till användning inom fångvården eller

dylikt. Jag vill därför tillstyrka, att arbetshemsförbundet såsom bidrag till

ifrågavarande byggnadsarbeten beviljas statsbidrag med 27,000 kronor. Härvid

förutsättes, att kostnaderna skola hålla sig inom den beräknade ramen.

Med hänsyn till angelägenheten av att arbetena snarast möjligt komma till

utförande torde beloppet böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1943/44.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Bidrag till vissa om- och nybgggnadsarbeten vid

Långmora arbetshem å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1943/44 anvisa ett anslag av........ kronor 27,000.

[7.] 8 b. Understöd m. m. åt vissa estniska medborgare, reservationsanslag.

I skrivelse den 2 september 1943 har kommittén för Rågösvenskarna

gjort framställning örn bidrag av statsmedel för understöd m. m. åt vissa

estniska medborgare av svensk härkomst.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Departements
chefen.

Kommittén erinrar till en början örn att kommittén tillkommit genom

Kungl. Maj:ts beslut den 13 september 1940 för att omhändertaga de estniska

medborgare av svensk härstamning, som önskade återvända till Sverige för

att här bosätta sig. Kommittén upplyser vidare, att i början av oktober 1940

anlänt 110 Rågösvenskar, som emottagits och beretts arbetsanställning. Efter

hand hade kommitténs uppgifter utvidgats att omhändertaga en grupp örn

ytterligare 42 återvändande estlandssvenskar och att därefter ombänderhava

vissa andra flyktingärenden. Kommittén hade för detta ändamål endast

disponerat obetydliga medel för administrationskostnader. För övriga utgifter

hade kommittén främst måst hänvisa till den inom Stockholms lokalförening

av riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet bildade Rågöstiftelsen,

som numera disponerat hela sitt kapital för ändamålet och därutöver

upptagit lån för att kunna bistå estlandssvenskarna.

Kommittén framhåller, att medel erfordrades för att täcka redan gjorda utgifter

för estlandssvenskarnas transport till Sverige, inkvartering i Stockholm,

karantän samt därmed sammanhängande administrativa utgifter. Medel behövdes

vidare för tillhandahållande av korta lån åt estlandssvenskarna för

utrustning med kläder och arbetsredskap. För de redan anlända rågösvenskarna

erfordrades cirka 200 mindre lån växlande mellan 150 och 200

kronor. Härutöver påkallades medel för uppehälle av vissa estniska medborgare.

Sammanlagt har kommittén beräknat utgifterna för nu berörda ändamål

till 150,000 kronor samt hemställt örn statsbidrag med nämnda belopp.

Vidare har kommittén i skrivelse den 6 oktober 1943 gjort framställning

örn ytterligare medel för bestridande av kostnaderna för en i samråd med

de tyska myndigheterna i Estland planerad transport till Sverige av minst

600 estlandssvenskar under innevarande höst. Transporten och omhändertagandet

av dessa estlandssvenskar skall ske genom kommittén jämlikt Kungl.

Maj:ts åt kommittén givna uppdrag alt omhändertaga till Sverige ankommande

personer från Estland av svensk härstamning. Kommittén upplyser, att

medlen skola användas för att täcka transportkostnader, kostnader för mottagning

och undersökning samt försörjning under den första tiden, innan estlandssvenskarna

blivit utplacerade i arbetslivet. Kommittén funne det omöjligt

att nu lämna någon koslnadsberäkning, då utgifterna icke kunde med någon

säkerhet förutses. Erfarenheterna gåve emellertid vid handen, att en summa

av omkring 150,000 kronor torde vara nödvändig.

De ändamål, som föreliggande framställningar avse, äro av den natur, att

staten icke bör undandraga sig att lämna erforderlig ekonomisk medverkan.

Med hänsyn såväl härtill som till ärendets brådskande art har Kungl. Majit

genom beslut den 10 september 1943 från förslagsanslaget till oförutsedda utgifter

redan ställt ett belopp av 100,000 kronor till förfogande, att av kommittén

för Rågösvenskarna enligt vissa närmare föreskrifter användas för att

bistå sådana estniska medborgare av svensk härstamning, som återvänt till

Sverige för att bosätta sig här. Enligt kommitténs i förenämnda skrivelser

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

gjorda uppskattning erfordras emellertid sammanlagt ytterligare 200,000 kronor

för ifrågavarande ändamål. Jag förordar, att för tillgodoseende av detta

hjälpbehov ett reservationsanslag å nämnda belopp uppföres å tilläggsstat till

riksstaten för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Understöd m. ni. åt vissa estniska medborgare å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett

reservationsanslag av ....................kronor 200,000.

[8 ] Beredande av sjukvård i Sverige åt barn från Finland och Norge.

För beredande av sjukvård i Sverige åt barn från Finland och Norge har

a tilläggsstat till riksstaten för budgetaret 1942/43 anvisats ett reservationsanslag

av 1,200,000 kronor. Å anslaget kvarstår odisponerat omkring 1,000,000

kronor. Grunder för anslagets användning hava fastställts genom beslut av

Kungl. Maj :t den 24 april 1942 och den 16 april 1943.

I skrivelse den 28 september 1943 har medicinalstyrelsen anmält, att på

grund av utvecklingen i Danmark numera till Sverige inkommit ett antal

danska barn, vilka vore i behov av samma förmåner i fråga om sjukvård

som finska och norska barn. Någon motsvarighet till hjälpkommittén för

Finlands barn och svenska norgelijälpen hade ännu icke, medicinalstyrelsen

veteriigt, tillkommit för Danmarks del. Det syntes medicinalstyrelsen rimligt,

att motsvarande medgivande som i nu berörda hänseende lämnats för finska

och norska barn, även borde föreskrivas för barn från vårt tredje nordiska

grannland.

Vidare har styrelsen erinrat om att Kungl. Majit tidigare förklarat hinder

icke möta för kostnadsfritt tillhandahållande av skyddsläkemedel — i enlighet

med kungörelsen den 22 juni 1939 (nr 461) — at finska och norska kvinnor

och barn, som vistas i Sverige. Motsvarande medgivande borde meddelas även

för danska kvinnor och barn.

Styrelsen tillägger, att ett bifall till vad styrelsen sålunda ifrågasatt, så vitt

nu kunde bedömas, icke komme att medföra sådana kostnader, att de för

ifrågavarande ändamål beträffande finska och norska medborgare beräknade

beloppen därigenom komme att överskridas.

Under åberopande av det anförda har medicinalstyrelsen hemställt, att

Kungl. Majit måtte dels medgiva, att vad i brev den 24 april 1942 bestämts

rörande sjukvård at minderårig linsk medborgare skall äga motsvarande tilllämpning

i fråga örn sjukvård åt minderårig dansk medborgare, dels förklara

hinder icke möta för kostnadsfritt tillhandahållande av skyddsläkemedel

i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen den 22 juni 1939 (nr 461) åt

danska kvinnor och barn, som vistas i Sverige, dels ock bemyndiga medicinalstyrelsen

ali för kostnader, som föranledas av dessa medgivanden, disponera

erforderliga belopp från reservationsanslaget till Beredande av sjukvård i

Sverige åt barn från Finland och Norge respektive förslagsanslaget till

Skyddsläkemedel åt vissa kvinnor och barn.

Biliana till riksdagens protokoll 19i3. 1 sami. Nr 344. 5

s. 58 Kontrollera mot PDF

Departement s - chefen.

58 Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Enahanda skäl, som föranlett statsmakterna att anvisa medel för beredande

av sjukvård i Sverige åt barn från Finland och Norge, tala för att motsvarande

förmån beredes danska barn, vilka anlänt hit som flyktingar. Jag tillstyrker

därför, att riksdagens medgivande inhämtas till att det för beredande

av sjukvård i Sverige åt finska och norska barn å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1942/43 anvisade reservationsanslaget å 1,200,000 kronor

må disponeras jämväl för beredande av motsvarande förmån åt danska barn,

som på grund av rådande förhållanden vistas i Sverige. Närmare bestämmelser

rörande tillhandahållandet av denna förmån torde få meddelas av

Kungl. Maj:t.

Medicinalstyrelsens framställning angående tillhandahållande av skyddsläkemedel

åt danska kvinnor och barn synes mig ock böra vinna bifall. Denna

fråga har jag för avsikt att senare anmäla för Kungl. Maj :t.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att det å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43

anvisade reservationsanslaget till Beredande av sjukvård i

Sverige åt barn från Finland och Norge må disponeras jämväl

till beredande av motsvarande förmån åt danska barn, som på

grund av rådände förhållanden vistas i Sverige.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt, behagar Hans

Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sten-Eric Heinrici.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 344.

59

Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 8 oktober 1943.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,

Rubbestad.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler

härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden

angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1943/44 samt anför därvid följande.

D. Byggnadsväsende!.

[1.] 8. Lokaler för taxcringsavdelningar vid vissa länsstyrelser, reservationsanslag.

I särskild proposition denna dag framlägges på finansdepartementets

föredragning förslag om vissa åtgärder till förstärkning av taxeringsorganisationen,

innefattande bland annat inrättande av särskilda taxeringsavdelningar

vid länsstyrelserna. Såsom i nämnda sammanhang framhålles,

måste i flertalet län lokaler anskaffas för den sålunda utökade personalen hos

länsstyrelserna. Det förutsättes, att lokaler tillsvidare i allmänhet skola förhyras,

i den mån så kan ske. Emellertid torde man icke kunna räkna med, att

lokaler för närvarande på alla håll skola kunna anskaffas genom förhyrning.

I fall, där detta icke visar sig vara möjligt, måste lokaler ordnas genom

skyndsamma ändrings- eller inredningsarbeten i statliga byggnader, där

tjänstelokaler genom sådana åtgärder kunna vinnas, genom uppförande av

provisorisk barackbyggnad, förvärv av mindre fastighet eller på annat sätt.

Genom beslut denna dag har Kungl. Maj:t på min föredragning uppdragit

åt byggnadsstyrelsen att skyndsamt verkställa utredning och avgiva förslag

beträffande tillgodoseende av lokalbehovet för taxeringsavdelningarna. Innan

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

denna utredning hunnit slutföras, är det icke möjligt att överblicka, i vilken

omfattning förhyrning kan ske eller på vad sätt lokalfrågan eljest skall kunna

lämpligast ordnas. Det är sålunda icke heller möjligt att nu beräkna behovet

av anslagsmedel för lokalbehovets tillgodoseende i de fall, då förhyrning icke

kan komma till stånd. Då emellertid taxeringsavdelningarna förutsättas skola

organiseras så snart som möjligt efter ingången av år 1944, torde det vara

erforderligt att medel redan nu ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för att

täcka kostnader för åtgärder, vilka kunna ifrågakomma för lokalfrågans

ordnande på annat sätt än genom förhyrning. Efter under hand gjord anmodan

har inom byggnadsstyrelsen verkställts en preliminär uppskattning av

erforderligt medelsbelopp på grundval av en summarisk bedömning å ena

sidan av sannolika förhyrningsmöjligheter och å andra sidan av tänkbara utvägar

för ett skyndsamt tillgodoseende av lokalbehovet i de fall, då förhyrning

antagits icke bliva möjlig. Med ledning av denna uppskattning har ifrågasatts,

att ett belopp av omkring 600,000 kronor skulle å tilläggsstat upptagas för

lokalbehovets tillgodoseende i fall, där förhyrning icke kan komma till stånd.

Innan den av Kungl. Majit anbefallda utredningen hunnit verkställas, anser

jag mig emellertid icke böra taga ståndpunkt till anslagsfrågan i vidare mån

än att jag förordar, att ett reservationsanslag å förslagsvis 150,000 kronor

anvisas för att bereda Kungl. Majit möjlighet att utan dröjsmål igångsätta

åtgärder och arbeten, som befinnas erforderliga. Sedan utredningen slutförts,

torde för 1944 års riksdag få framläggas förslag örn den ytterligare medelsanvisning,

som torde bliva ofrånkomlig.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lokaler för taxeringsavdelningar vid vissa länsstyrelser

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa

ett reservationsanslag av ............ kronor 150,000.

E. Diverse.

[2.] 2 a. Ersättning åt statens och enskilda järnvägar för vissa transporter.

Under kriget hava vid olika tillfällen flyktingar av .skilda nationaliteter

sökt sig till Sverige. I flertalet fall hava de erhållit avgiftsfria resor inom

landet å såväl statens som enskilda järnvägar. Sålunda bemyndigade Kungl.

Majit järnvägsstyrelsen den 22 december 1939 att på framställning av vederbörande

länsstyrelse dels låta på statens järnvägar i 3 klass avgiftsfritt

befordra medellösa finska och svenska flyktingar från Finland från den

statens järnvägars station, dit de anlänt, till vederbörande uppehållsort i Sverige,

ävensom, fram och åter, flyktingarna medföljande manliga och kvinnliga

vårdare jämte annan för transporten erforderlig personal, dels ock låta

på statens järnvägar avgiftsfritt återbefordra för flyktingarnas förplägnad

och dylikt erforderlig utrustning. Därjämte bemyndigades styrelsen att på

enahanda villkor låta befordra sådana medellösa flyktingar av annan nado
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

61

nalitet än nyss nämnts, vilka på grund av rådande krigstillstånd önskade ge*

nomresa Sverige till respektive hemland, från den statens järnvägars station,

dit de anlänt, till vederbörande gränsstation mot utlandet.

Den 30 mars 1940 erhöll järnvägsstyrelsen vidare Kungl. Maj:ts bemyndigande

till avgiftsfri återbefordran av medellösa finska flyktingar kortaste

vägen från uppehållsorten i Sverige till Haparanda eller till svensk hamn,

varifrån överfarten till Finland kunde företagas.

Vid lämnandet av nyssnämnda bemyndiganden förklarade Kungl. Maj:t

Sig vilja framdeles på anmälan av järnvägsstyrelsen taga under övervägande,

huruvida ersättning för ifrågavarande resor kunde beredas statens järnvägar.

Sedan i anledning härav järnvägsstyrelsen hos Kungl. Maj:t gjort framställning

om ersättning med 50 procent av de enligt den normala taxan för

vederbörande järnvägar uträknade avgifterna för omnämnda transporter, eller

med sammanlagt 129,666 kronor 98 öre, föreslog Kungl. Majit i proposition

nr 2 till 1942 års riksdag (bilaga 5, punkt 1) riksdagen att till ersättning

åt statens och enskilda järnvägar för transporter av finska flyktingar m. m.

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av 130,000 kronor. Framställningen bifölls av riksdagen.

På grund av de den 9 april 1940 inträdda förhållandena i Norge erhöll

järnvägsstyrelsen, efter därom gjorda framställningar, genom särskilda beslut

den 19 april och den 17 maj 1940 bemyndiganden av enahanda innebörd

beträffande kostnad för befordran av medellösa svenska och norska flyktingar

från Norge till uppehållsort i Sverige m. m., beträffande befordran av

medellösa flyktingar från Norge av annan nationalitet än nyss nämnts genom

Sverige till respektive hemland samt beträffande återbefordran av medellösa

norska flyktingar från uppehållsorten i Sverige till gränsstation mot Norge

m. m.

Kungl. Majit förklarade Sig även i sistnämnda båda beslut vilja framdeles

på anmälan av järnvägsstyrelsen taga under övervägande, huruvida ersättning

för ifrågavarande resor kunde beredas statens järnvägar av statsmedel,

därest dylik ersättning icke på annat sätt bereddes dem.

Utöver de här berörda medgivandena beträffande avgiftsfri befordran av

vissa flyktingar m. fl. bär Kungl. Majit meddelat vissa beslut örn befordran

lill nedsatt avgift av deltagare i jordbrukets arbetshjälp till Finland under år

1942. Med hänsyn till att denna arbetshjälp — vilken helt bekostats av på

frivillig väg genom Sveriges lantbruksförbund insamlade medel — utgjorde

ett led i den allmänna svenska hjälpverksamheten till Finland ansåg sig järnvägsstyrelsen

i yttrande till Kungl. Majit över en av lantbruksförbundet gjord

framställning örn nedsättning i biljettpriset för deltagare i berörda arbetshjälp

under tiden maj—juni 1942 böra på vissa villkor tillstyrka 50 procents nedsättning

i den för person över 12 år gällande befordra gsavgif ten i 3 klass

på statens järnvägar. Samtidigt hemställde styrelsen, alt i händelse av bifall

till framställningen kompensation för den genom nedsättningen förorsakade

inkomstminskningen måtte beredas statens järnvägar med skillnaden mellan

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

50 och 75 procent av befordringsavgiften. Styrelsen meddelade, att enligt

från svenska järnvägsföreningen inhämtat yttrande de i personsamtrafiken

deltagande enskilda järnvägarna vore villiga medgiva samma nedsättning, örn

motsvarande kompensation från statsverkets sida bereddes även dem. I anledning

av denna framställning bemyndigade Kungl. Maj:t den 15 maj 1942

järnvägsstyrelsen att låta å statens järnvägar vid såväl individuella som

gruppresor befordra ifrågavarande deltagare i jordbrukets arbetshjälp till

Finland under första halvåret 1942 i 3 klass mot en avgift, motsvarande 50

procent av den för person över 12 år gällande ordinarie biljettavgiften.

På därom av Sveriges lantbruksförbund gjord framställning lämnade

Kungl. Maj:t sedermera den 27 november 1942 järnvägsstyrelsen enahanda

bemyndigande att gälla i fråga örn deltagande i jordbrukets arbetshjälp till

Finland under andra halvåret 1942.

Även i samband med sistnämnda båda beslut förklarade Kungl. Maj:t Sig

vilja framdeles, på anmälan, taga under övervägande, huruvida ersättning

för ifrågavarande resor kunde beredas av statsmedel.

I särskilda skrivelser den 6 april och den 10 april 1943 har järnvägsstyrelsen

gjort framställning örn ersättning åt statens och enskilda järnvägar för omförmälda

transporter av norska flyktingar m. fl. samt av deltagare

i jordbrukets arbetshjälp till Finland.

I den förstnämnda skrivelsen omnämner järnvägsstyrelsen till en början,

att beträffande motsvarande resor av norska flyktingar m. fl. å de i personsamtrafiken

deltagande enskilda järnvägarna svenska järnvägsföreningen på

hänvändelse förklarat sig villig att för sin del medgiva fria resor. Dylikt

medgivande hade också lämnats för samtliga här ifrågavarande transporter,

under förutsättning att gottgörelse lämnades de enskilda järnvägarna i den

mån sådan komme att utgå till statens järnvägar.

Ifrågavarande transporter hade, anför styrelsen vidare, nu pågått i snart

tre år och fortginge alltjämt. Svenska järnvägsföreningen hade emellertid

under hand hemställt om ersättning för de intill den 31 december 1942 på

enskilda järnvägar utförda transporterna.

Med anledning härav hade styrelsen låtit verkställa en undersökning beträffande

de uppkomna kostnaderna på såväl statens som enskilda järnvägar

för tiden till och med nyssnämnda datum. Enligt denna undersökning utgjorde

den totala kostnaden för ifrågavarande transporter av resande vid

förenämnda tidpunkt, med prisberäkning enligt normal taxa, 387,715 kronor

35 öre, varav 53,352 kronor 19 öre avsåge transporter å enskilda järnvägar.

För resgods hade någon särskild kostnad ej uppstått.

Huvudparten av nämnda totalkostnad eller 380,225 kronor 60 öre folie på

av norska flyktingar företagna resor. Av dessa medellösa personer hade styrelsen

ej kunnat fordra någon som helst gottgörelse. Ej heller hade framställning

till de norska myndigheterna örn ersättning under rådande förhållanden

ansetts böra göras.

Kostnaden för flyktingar av annan nationalitet än norsk hade, anför sty
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344

63

reisen, visat sig vara relativt ringa eller för tiden till och med den 31 december

1942 7,489 kronor 75 öre. Av denna biljettkostnad, beräknad enligt

normal taxa, folie på nedannämnda nationaliteter följande belopp.

Nationalitet Kronor

Belgisk ........................... 45: —

Estnisk ............................ 62: 30

Holländsk ........................ 148:50

Jugoslavisk ........................ 37: —

Lettisk ............................ 11: 50

Polsk.............................. 933:40

Tjeckisk .......................... 155:80

Tysk ............................. 118:50

Österrikisk ........................ 53: 50

Statslös ........................... 164:50

Summa kronor 1,730: —

Ej heller för dessa resor hade styrelsen med hänsyn till rådande förhållanden

och de relativt små belopp det gällde, ansett lämpligt att hos vederbörande

beskickningar och konsulat göra framställning örn ersättning. Resterande

belopp fördelade sig på följande sätt.

Nationalitet

Amerikansk

Dansk

Engelsk .. .

Canadensisk

Rysk .....

Schweizisk

Kronor

69: 60

3,856: 15

51: 80

82: 50

1,672: 20

27: 50

Summa kronor 5,759: 75

För flyktingar av sistnämnda nationaliteter hade styrelsen hänvänt sig till

vederbörande legationer med anhållan om ersättning.

Vad beträffar frågan, i vilken omfattning ersättning för resorna borde utgå,

uttalar styrelsen, att i betraktande av transporternas särskilda karaktär

endast de med desamma förknippade direkta kostnaderna borde komma

ifråga att gottgöras. Att exakt uträkna, hura stor del av ifrågavarande belopp

som kunde motsvara dessa kostnader, ställde sig emellertid vid transporter

av detta slag synnerligen svårt. Styrelsen ville såsom skälig föreslå

samma ersättning som för de finska flyktingstransporterna eller med 50 procent

av normal biljettkostnad alt utgå till såväl statens som enskilda järnvägar.

I anslutning till det anförda hemställer järnvägsstyrelsen att ersättning av

statsmedel måtte beredas statens och de i personsamtrafiken deltagande enskilda

järnvägarna med 50 procent av de enligt normal taxa för vederbörande

järnvägar uträknade avgifterna för sådana transporter beträffande vilka

opaginerad Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Departements
chefen.

styrelsen icke ansett sig böra begära ersättning hos vederbörande utländska

myndigheter. Enligt nu föreliggande redovisningar skulle ersättningen härför

för tiden till och nied den 31 december 1942 uppgå till sammanlagt 190,977

kronor 80 öre. Styrelsen hemställer vidare, att styrelsen måtte bemyndigas

att i avräkningsväg fördela de ersättningsbelopp, som tillkomma de enskilda

järnvägsförvaltningarna.

Styrelsen meddelar i detta sammanhang sin avsikt att senare inkomma

med framställning örn ersättning för transporter av medellösa flyktingar

efter den 31 december 1942.

I skrivelsen den 10 april 1943 beträffande ersättning för befordran av deltagare

i jordbrukets arbetshjälp till Finland under år 1942 meddelar järnvägsstyrelsen,

att enligt verkställd utredning det belopp, som motsvarade 50

procents nedsättning i de ordinarie biljettavgifterna för samtliga ifrågavarande

resor under år 1942, utgjorde 12,328 kronor 83 öre, varav 11,339 kronor

tolle pa statens järnvägar och 989 kronor 83 öre på de enskilda järnvägarna.

Den kompensation, som styrelsen förutsatt, skulle alltså utgöra 6,164 kronor

42 öre. Styrelsen hemställer om anvisande av detta belopp samt om bemyndigande

att i avräkningsväg fördela de ersättningsbelopp, som tillkomrne

de enskilda järnvägsförvaltningarna.

Förevarande framställningar avse ersättningar åt svenska järnvägar dels

för avgiftsfria resor för medellösa norska och andra flyktingar, vilka på

grund av krigshändelserna lämnat Norge, och dels för resor till Finland, som

företagits av deltagare i jordbrukets arbetshjälp till detta land under år 1942.

Totalkostnaden för de ifrågavarande flyktingsresorna har efter verkställd

utredning beräknats till 387,715 kronor 35 öre, varav endast en

mindre del utgöres av biljettkostnader för flyktingar av annan nationalitet

än norsk. Beträffande ett belopp av 5,759 kronor 75 öre av dessa

kostnader har styrelsen till vederbörande legationer gjort hänvändelse med

anhållan örn ersättning, bör återstående belopp har styrelsen på grund av

rådande förhållanden icke ansett sig böra påkalla gottgörelse från vederbörande

utländska myndigheter.

I likhet med järnvägsstyrelsen anser jag, att skälig ersättning av statsmedel

bör beredas järnvägarna för sådana transportkostnader, beträffande vilka

styrelsen funnit framställning till vederbörande utländska myndigheter om

gottgörelse icke böra komma ifråga. Ersättningen bör på sätt styrelsen föreslagit

utgå med 50 procent av kostnaden, beräknad enligt gällande taxa. Härför

skulle enligt styrelsens utredning erfordras ett belopp av 190,977 kronor

80 öre.

Gottgörelse synes jämväl böra beredas statens och enskilda järnvägar för

kostnader, uppkomna genom av deltagare i jordbrukets arbetshjälp till Finland

under år 1942 företagna resor. I biljetthänseende hava dessa resor betraktats

såsom gruppresor, vadan deltagarna erhållit s. k. sällskapsrabatt

med 25 procent. Då deltagarna erlagt 50 procent av biljettkostnaden, återstår

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

05

alltså att gälda 25 procent. Enligt verkställd utredning skulle ersättningsbeloppet

utgöra 6,164 kronor 42 öre.

Det sammanlagda ersättningsbeloppet skulle således uppgå till 197,142

kronor 22 öre eller i runt tal 197,200 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning åt statens och enskilda järnvägar för vissa

transporter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1943/44 anvisa ett anslag av..............kronor 197,200.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

A. C. F. von Krusenstierna.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344-

67

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 oktober

J943.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,

Rubbestad.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under

finansdepartementet hörande ärende angående egentliga statsutgifter å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1943/44 samt anför därvid följande.

E. Diverse.

[1.] 5 a. Kostnader för anställningsregister i Stockholm. I förordningen

den 30 april 1943, nr 218, har arbetsgivare ålagts skyldighet att göra anmälan

om arbetsanställning. Sådan anmälan sker i Stockholm till Överståthållarämbetet,

som har att förvara inkomna anställningskort i ett alfabetiskt

ordnat register.

Sedan Överståthållarämbetet hemställt om anvisande av 40,000 kronor från

anslaget till kostnader för årlig taxering, att disponeras för avlöningar och

omkostnader i samband med uppläggning av ett register över arbetsanställda

inom Stockholms stad, har Kungl. Maj:t den 16 juli 1943 medgivit att ämbetet

finge för inventarieanskaffning i samband med registeruppläggningen

disponera högst 11,640 kronor från sjunde huvudtitelns anslag till extra utgifter.

Sedermera har Överståthållarämbetet i skrivelse den 27 september

1943 hemställt, att utöver nämnda för inventarieanskaffning anvisade belopp

måtte till bestridande av kostnader för det s. k. anställningsregistret i Stockholm

anvisas 41,500 kronor. Av överståthållarämbetets sistnämnda framställning

kan inhämtas bland annat följande.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Departements
chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 344

Överståthållarämbetet förutsatte, att Kungl. Majit vid beslutet om medelsanvisning

till inventarieanskaffning ansett sig böra avvakta förnyad, på erfarenheter

från anställningsregistrets uppläggning och bearbetning stödd

framställning, innan ytterligare medel ställdes till ämbetets förfogande för

ifrågavarande ändamål. Det vore numera möjligt att fastställa engångskostnaderna

för berörda göromål ävensom beräkna de löpande kostnaderna

för registrets handhavande.

Inkomna anmälningar i Stockholm örn arbetsanställning hade uppgått till

i runt tal 300,000. Av dessa hade 26,000 avsett restskyldiga, beträffande vilka

indrivningen tills vidare vilat på grund av att vederbörande befunnits sakna

utmätnings- eller införselbara tillgångar. Det kunde med visshet förutsättas,

att förnyade indrivningsåtgärder mot ifrågavarande restskyldiga i mycket

stor utsträckning komme att leda till resultat, varigenom avkortning eller

avskrivning i motsvarande mån skulle kunna undvikas. Vidare hade inkommit

omkring 17,000 uppgifter om för indrivningsmyndigheten okända

arbetsanställningar avseende ärenden där indrivning påginge. Även detta

komme uppenbarligen att medföra ett förbättrat indrivningsresultat.

Ehuru det ännu vore ogörligt att i siffror ange de skattebelopp som influtit

såsom en direkt följd av anställningsuppgifterna syntes med visshet kunna

sägas, att dessa belopp vore betydande ävensom att indrivningsförrättarnas

arbete väsentligt underlättats genom anmälningsplikten.

Vad beträffar kostnaderna hade engångskostnaderna för inventarieanskaffning

m. m. uppgått till sammanlagt omkring 12,500 kronor, varav omkring

5,500 kronor för möbler m. m., 4,700 kronor för förvaringsskåp och

1.600 kronor för skrivmaskiner. Avlöningskostnaderna under tiden juli—september

1943 uppginge till i runt tal 23,000 kronor. Enär uppläggningsarbetet

beräknades i huvudsak vara avslutat i början av oktober, inträdde för tiden

därefter en kostnadsminskning. För tiden 1 oktober 1943—30 juni 1944

kunde sålunda de löpande avlöningskostnaderna beräknas till i runt tal

17.600 kronor.

Inberäknat det av Kungl. Majit tidigare från anslag till extra utgifter anvisade

beloppet skulle sålunda den av Överståthållarämbetet äskade medelsanvisningen

till ifrågavarande ändamål utgöra i runt tal 53,000 kronor.

Kostnaderna för anslällningsregistret bestridas i länen av vederbörliga

avlönings- och omkostnadsanslag till länsstyrelserna. Motsvarande möjligheter

föreligga icke i fråga om Överståthållarämbetet, enär de till ämbetet

anvisade avlönings- och omkostnadsanslagen icke avse ämbetets skatteverk,

varest arbetet med anställningsregistret naturligen hör hemma. Skatteverket

är uppfört på Stockholms stads stat.

Enligt min uppfattning får det anses skäligt, att statsverket bidrager till

kostnaderna för anställningsregistret i Stockholm. Emellertid är jag icke beredd

att förorda, att större belopp anvisas för ändamålet än 35,500 kronor,

vilket motsvarar kostnaderna för registrets uppläggande. Häri ingår ett belopp

av 11,640 kronor, som ställts till överståthållarämbetets förfogande genom

Kungl. Majits förenämnda beslut av den 16 juli 1943 och som icke slutligt

bör bestridas från anslag till extra utgifter.

^Åberopande vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

69

att till Kostnader för anstållningsregister i Stockholm å

lilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett

anslag av............................... kronor 35,500.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Lars Gabrielson.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

71

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

8 oktober 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel.

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,

Rubbestad.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge, anmäler härefter

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44

samt anför därvid följande.

D. Akademier m. m.

[1.] 2. Bidrag till vetenskapsakademien. Professorn i organisk kemi vid

tekniska högskolan i Stockholm Bror A. L. Holmberg, vilken är född år 1881

och uppnår pensionsåldern den 31 juli 1946, anhöll i december 1942 hos

Kungl. Majit örn avsked från och med oktober månad 1943 med rätt till full

pension efter fyllda 65 år samt med den pension för tiden dessförinnan, som

kunde anses skälig. Såsom skäl för ansökningen framhöll Holmberg en

önskan att under därför gynnsammare förhållanden kunna få fortsätta sin

organiskt-kemiska forskningsverksamhet. Rörande sin forskningsverksamhet

anförde Holmberg bland annat.

Under min tjänstgöring vid tekniska högskolan har denna verksamhet huvudsakligen

varit ägnad åt bearbetandet av några inhemska naturprodukter,

vilkas kemi varit bristfälligt utredd och vilka förefinnas i så stora mängder,

att de borde kunna tjäna som råmaterial för industriell tillverkning av praktiskt

viktiga organiskt-kemiska ämnen. Dessa arbeten lia omfattat alunskiffern,

resp. den därur genom torrdestillation utvinnbara oljan, barrträdens

vedämne eller lignin samt torven. Eftersom de haft det praktiska syftet att

genom utredandet av dessa materialiers kemiska natur åvägabringa underlag

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

för bedömandet av möjligheterna till deras tekniska nyttiggörande, ha nämnda

arbeten ekonomiskt understötts av ingenjörsvetenskapsakademien, under

det att erforderliga modellförsök med ämnen av känd sammansättning, vilka

samtidigt varit av allmänt kemiskt intresse, under en följd av år kunnat

finansieras tack vare anslag från vetenskapsakademien.

Trots det bistånd, som sålunda kommit mig till del, har mitt arbete särskilt

inom ligninkemien och det därmed nära sammanhängande bearbetandet

av torvens kemi ännu ej kunnat föras så långt, som dess såväl vetenskapliga

sorn praktiska intresse samt konkurrensen med utländska forskare gjort

önskvärt. Anledningen härtill har förnämligast varit svårigheten att vid sidan

av de med en professur vid tekniska högskolan förenade undervisningsoch

examinationsskyldigheterna samt administrativa göromålen finna tid till

en något så när ostörd forskningsverksamhet, vartill kommer en lokalbrist,

som särskilt blivit kännbar, sedan från och med höstterminen 1939 också

övningar i kvantitativ analys förlagts till tekniska högskolans organisk-kemiska

institution.

En ändring i nämnda institutions lokalförhållanden är visserligen ej att

påräkna under de närmaste åren, men en möjlighet att tillgodose mitt behov

av arbetsutrymme har yppat sig på annat håll. Vetenskapsakademien har

nämligen anslagit medel till ändring, inredning och utrustning av inom dess

Nobelinstitut förefintliga lokaler, så att dessa bliva lämpade för användning

som organiskt-kemiskt laboratorium, och akademien har samtidigt beslutat

att för en tid av fem år, räknat från den 1 oktober 1943 och under förutsättning

av att det här begärda avskedet beviljas, ställa detta laboratorium

till min disposition, varjämte även medel lill dess drift från samma akademi

kan påräknas.

Alla i övrigt erforderliga yttre betingelser för en framgångsrik fortsättning

av min forskningsverksamhet få sålunda anses bliva uppfyllda, och som

denna verksamhet har ett bättre tillgodogörande av vissa av våra naturtillgångar

till praktiskt mål, så synes det mig kunna vara av intresse för staten,

att jag genom erhållandet av det sökta avskedet också tillförsäkras nödig

arbetsro för denna min fortsatta forskning.

Holmbergs framställning tillstyrktes av lärarkollegiet vid tekniska högskolan

i Stockholm. Högskolans styrelse tillstyrkte -— med hänsyn till Holmbergs

vetenskapliga skicklighet och betydelsen av de forskningsuppgifter, vilka han

i fortsättningen avsåge att helt ägna sina krafter, och trots att högskolan genom

hans avgång skulle förlora en av sina skickligaste vetenskapsmän —

bifall till Holmbergs framställning eller till den anordning i annan form, i

vilken syftet med framställningen kunde uppnås.

Vetenskapsakademien förklarade sig finna »dels att den av Holmberg för

de närmaste 5 åren planerade vetenskapliga verksamheten kan anses vara

s. k. teknisk grundforskning, en forskning alltså just av det slag, som för

närvarande till fäderneslandets båtnad omhuldas av statsverket, och dels att

Holmberg är utomordentligt väl kvalificerad för denna forskning».

Akademien förpliktade sig även att, för den händelse Holmberg erhölle

sökt avsked, ställa till hans förfogande ett laboratorium inom nobelinstitutet

och låta på bekostnad av sina nobelmedel inreda detta laboratorium för

Holmbergs organiskt-kemiska forskning. Härjämte anslog akademien av sina

nobelmedel till bestridande av andra kostnader för denna forskning och

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

gottgörande för minskad inkomst i följd av förtidigt avsked»

inalles 125,000 kronor, därav 30,000 kronor för sistnämnda ändamål.

Meningen vore, framhöll akademien vidare, att den planerade forskningsverksamheten

skulle utföras i akademiens regi och att följaktligen årlig redogörelse

skulle lämnas till akademien att inflyta i akademiens årsbok. Även för

det fall, att Holmberg skulle genom beviljande av tjänstledighet vinna befrielse

från vissa åligganden som professor vid tekniska högskolan, vore akademien

beredd att främja hans forskning på ovan angivet sätt.

Akademien åberopade vidare ett yttrande i ämnet från sina sakkunniga

ledamöter professorerna The Svedberg och Arne Westgren, vilka anfört bland

annat.

Under sin första tid som forskare ägnade sig Holmberg i huvudsak åt preparativa

arbeten på de organiska svavelföreningarnas område samt åt stereokemiska

och reaktionskinetiska undersökningar. Han hade emellertid ej länge

innehaft sin professur vid tekniska högskolan, innan han därjämte och så

småningom i allt större utsträckning tog upp till behandling problem av

teknisk-vetenskaplig art. Han sökte utreda sådana råprodukters och avfallsprodukters

kemiska struktur som äro att tillgå i så stora mängder att de

kunna tjäna som tekniskt värdefulla utgångsmaterial.

Sålunda började Holmberg redan 1917 undersöka sulfitfabrikernas avfallslut

och några år senare tog han upp till utredning frågan om beskaffenheten

av sulfatfabrikernas s. k. svartlut. Han fann vid dessa arbeten, att vedämnet

eller ligninet, som till en mängd av ungefär en fjärdedel av det ursprungliga

trämaterialet ingår i dessa lutar, under de tekniska processerna mer eller

mindre genomgripande förändras. Dessa cellulosaindustriens avfallsprodukter

lämpa sig därför i själva verket mindre väl som utgångsmaterial för försök

att lösa ligninets mer än hundraåriga strukturkemiska gåta. Holmberg fann

det vara bättre att vid undersökningarna utgå från växtmaterial i oförändrat

skick och har sedermera i regel valt granträ som forskningsobjekt. Alltifrån

1923 har han offentliggjort en serie redogörelser över arbeten som utförts enligt

denna princip. De ha alla med undantag av en del smärre meddelanden

tryckts i ingenjörsvetenskapsakademiens handlingar under samlingstiteln

»Ligninundersökningar». Hittills ha ej mindre än 14 dylika redogörelser framlagts.

En del av dessa arbeten lia understöds av vetenskapsakademien.

En annan fråga, som Holmberg likaledes år 1917 upptog till behandling,

berör den svenska skifferoljans kemiska natur. På uppdrag av ingenjörsvetenskapsakademiens

kraft- och bränsleutredning fortsattes dessa arbeten

under åren 1920—29 i speciellt syfte att finna de bästa betingelserna för

framställning av flytande bränslen ur vår alunskiffer. Ingenjörsvetenskapsakademiens

oljeskifferkommitté uppdrog år 1940 åt Holmberg att fullfölja

sin ursprungliga arbetsplan på området, d. v. s. att utreda möjligheterna för

utvinning av högvärdiga organisk-kemiska produkter ur skifferolja. Sex redogörelser

för dessa arbeten ha under samlingstiteln »Skifferundersökningar»

framlagts i ingenjörsvetenskapsakademiens handlingar, och en sjunde är,

enligt vad vi erfarit, under utarbetande.

Sorn medlem av ingenjörsvetenskapsakademiens kommitté för inhemskt

motorbränsle har Holmberg kommit att intressera sig också för torvens kemiska

problem och har för närvarande enligt vad han meddelat oss, bearbetningen

av dessa problem — särskilt ur ligninkemisk synpunkt — på sitt arbetsprogram.

Även fettkemiska undersökningar ha igångsatts av Holmberg.

Vid samtliga här nämnda arbeten bar Holmberg använt vissa organiska

svavelföreningar som hjälpmedel. I den mån dessa ämnens kemi varit ofull
liihanq

lill riksdagens protokoll 1943. 1 sand. Nr 311. 6

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

ständigt utredd, har han anställt modellförsök med bättre kända substanser

för att därigenom möjliggöra studiet av de naturliga eller tekniska forskningsobjekten.

Dessa modellförsök lia tillfört den rena kemien värdefulla landvinningar,

och vetenskapsakademien har också därför nu under ett tiotal år

understött dem medelst anslag av nobelmedel. Resultaten av dessa undersökningar

ha framlagts i ett tjugotal avhandlingar, publicerade i akademiens

arkiv för kemi, mineralogi och geologi.

Holmberg har under de snart 28 år han varit professor vid tekniska högskolan

utfört en forskargärning som är imponerande ej endast till sin omfattning

utan även till sin art. Att han kunnat prestera så mycket och så

gediget vetenskapligt arbete trots en tyngande undervisningsbörda och en

mångfald hindrande administrativa åligganden vittnar om en brinnande forskarhåg

och en osedvanlig flit. Hans produktion har ännu icke heller visat

någon avmattning.

Det finns därför anledning vänta, att Holmberg ännu under åtskilliga år

skall kunna med samma framgång som hittills bearbeta de för landets försörjning

så viktiga problem som han angripit. För att hans stora skicklighet

som forskare och hans under årens lopp samlade erfarenhet från de områden

som han ägnat sig åt skola kunna fullt utnyttjas, är det emellertid

nödvändigt, att han befrias från den undervisningsbörda och de tjänsteplikter

som nu hindra hans vetenskapliga arbete. Akademien har velat bidraga till

att skapa bättre arbetsbetingelser för honom genom att ställa laboratorieutrymmc

till hans förfogande. För inredning och utrustning av de lokaler som

avses härför ha avsevärda belopp anslagits. Akademien har därjämte förklarat

sig beredd att bekosta hans undersökningar för en tid av fem år från

den 1 oktober 1943 och vill hålla honom ekonomiskt skadeslös genom att

kompensera den inkomstminskning som skulle bli en följd av hans förtidspensionering.

För sistnämnda ändamål skulle han under de fem åren uppbära

en årlig ersättning av 6,000 kronor.

Den av Holmberg för de närmaste fem åren planerade vetenskapliga verksamheten

kan anses vara s. k. teknisk grundforskning. Den är sålunda just

av det slag som för närvarande omhuldas av statsmakterna. Betydande anslag

av statsmedel lia ju under de senaste åren beviljats för den tekniska

grundforskningens förkovran. När det nu gäller att på rationellt sätt tillvarataga

Holmbergs forskarkapacitet för den vetenskapliga bearbetningen

av för vårt lands försörjning viktiga frågor, är vetenskapsakademien beredd

icke endast att ställa ett för ändamålet särskilt utrustat laboratorium till

förfogande utan även att med avsevärda belopp svara för de årliga omkostnaderna.

Av staten begäres endast den mycket måttliga ekonomiska uppoffring

som skulle föranledas av Holmbergs pensionering tre år i förtid. Goda

utsikter borde därför finnas, att Holmbergs underdåniga hemställan bifalles.

Statskontoret, som avstyrkte Holmbergs framställning, anförde.

Handlingarna i ärendet utvisa, att Holmberg den 31 juli 1946 uppnår föreskriven

pensionsålder samt att han i pensionshänseende kan tillgodoräkna

mer än 25 tjänstår. Holmberg uppfyller sålunda i nu angivna hänseenden

villkoren för erhållande av förtidspension.

Såsom enda skäl för sin anhållan om förtidspension har Holmberg anfört,

att han därigenom skulle bliva i tillfälle att helt ägna sina krafter åt vetenskaplig

forskning, för vilket ändamål vetenskapsakademien utfäst sig att

ställa lokal och medel till hans förfogande. Statskontoret vill med anledning

härav framhålla, att, för den händelse den av Holmberg bedrivna

forskningsverksamheten skulle anses vara av sådan betydelse, att Holmberg

skäligen bör beredas tillfälle att odelat ägna sig åt densamma — ett spörs
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

75

mål som undandrager sig ämbetsverkets bedömande — Holmberg torde äga

möjlighet att för vetenskapligt arbete erhålla tjänstledighet från professorsbefattning

i erforderlig utsträckning. Vid sådant förhållande anser statskontoret

angivna av Holmberg åberopade skäl icke utgöra tillräcklig grund för

att förtidspension skulle medgivas. I betraktande härav och särskilt med

hänsyn till konsekvenserna av ett bifall till framställningen får ämbetsverket

avstyrka densamma.

Med anledning av vad i ärendet förekommit utarbetades inom ecklesiastikdepartementet

en promemoria, vari ifrågasattes, huruvida icke det lämpligaste

vöre att åt Holmberg inrättades en personlig professur, anknuten

till vetenskapsakademien och bekostad delvis av statsmedel och delvis

av akademiens nobelmedel. I promemorian anfördes.

Av handlingarna i ärendet synes framgå, att starka skäl tala för att Holmberg

beredes tillfälle att ostört ägna sig åt vetenskaplig forskning inom det

organiskt-kemiska ämnesområdet. Å andra sidan torde det av principiella

skäl få anses tveksamt, huruvida detta bör ske i den formen, att Holmberg

tillerkännes förtidspension. Den i ärendet likaledes ifrågasatta utvägen att

bereda Holmberg erforderlig ledighet från hans professur synes även med

hänsyn icke minst till undervisningen vid tekniska högskolan örn möjligt

böra undvikas. I stället synes det kunna ifrågasättas huruvida icke den lämpligaste

anordningen för att vinna det avsedda syftet vore att åt Holmberg

inrätta en personlig forskningsprofessur i organisk kemi, knuten till vetenskapsakademien

på samma sätt som den åt K. M. G. Siegbahn inrättade

personliga professuren i experimentell fysik. Härvid förutsättes, att Holmberg

intill uppnådd pensionsålder skulle äga rätt till samma löneförmåner,

som om han alltjämt vore ordinarie professor vid tekniska högskolan. Vidare

förutsättes, att statsverket skulle svara för dessa löneförmåner mot ett årligt

bidrag från vetenskapsakademien av 6,000 kronor, d. v. s. samma belopp,

som akademien anslagit av nobelmedel, för den händelse avsked eller tjänstledighet

beviljades Holmberg. Slutligen förutsättes, att Holmberg i pensionshänseende

skulle vara likställd med ordinarie professor vid högskolan.

Genom remiss till vetenskapsakademien torde dess yttrande böra inhämtas,

huruvida akademien biträder ifrågavarande förslag samt huruvida dess

utfästelser i övrigt må gälla, för den händelse den personliga professuren åt

Holmberg kommer till stånd.

Då den ifrågasatta personliga professuren lämpligen torde böra inrättas

från och med den 1 januari 1944, synes vetenskapsakademien jämväl böra

yttra sig över, huruvida akademien åtager sig att bereda Holmberg erforderlig

lönefyllnad, för den händelse tjänstledighet med s. k. B-avdrag beviljas

honom för tiden den 1 oktober—den 31 december 1943.

Vetenskapsakademien har framhållit, att den funne den i promemorian ifrågasatta

anordningen god och väl värd att genomföras. Vidare har akademien

förklarat sig gilla de i promemorian för anordningen uppställda förutsättningarna.

Akademien har även förklarat, att den låter de tidigare gjorda

utfästelserna gälla för det fall att en personlig professur inrättas åt Holmberg

samt att akademien åtager sig alt bereda honom erforderlig lönefyllnad

för den händelse tjänstledighet med s. k. B-avdrag beviljas honom för

tiden den 1 oktober—den 31 december 1943.

Statskontoret bar med anledning av vad i promemorian anförts yttrat följande.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Departements

chefen.

I avlöningshänseende har förutsatts, att Holmberg — vilket för övrigt gäller

beträffande de till tekniska högskolan knutna personliga forskningsprofessurerna

— skulle likställas med ordinarie professor vid tekniska högskolan

i Stockholm. Professuren torde lämpligen böra anknytas till vetenskapsakademien

och medel till bestridande av de med professuren förenade kostnaderna

för statsverket böra anvisas från det under riksstatens åttonde huvudtitel

uppförda anslaget till bidrag till vetenskapsakademien. Från detta

anslag utgår för närvarande medel till avlönande av professorn K. M. G.

Siegbahn å den av honom innehavda personliga professuren i experimentell

fysik. Anslaget till akademien, vilket alltjämt bör bibehålla karaktären av

obetecknat anslag, torde för ifrågavarande ändamål böra ökas med 8,352

kronor, fördelade på följande poster:

Lön åt professor Holmberg, förutom

6,000 kronor av nobelmedel

(sammanlagt motsvarande

33 löneklassen civila avlö
-

ningsreglementet) ............ kronor 7,500

Rörligt tillägg, högst ...........»__1,620 kronor 9,120

Avgår pensionsavdrag ...................... > 768 kronor 8,352.

Härutöver synes böra förordnas, att Holmberg skall äga åtnjuta kristilllägg

såsom professor vid tekniska högskolan från det under åttonde huvudtiteln

uppförda gemensamma förslagsanslaget till kristillägg.

Statskontoret vill erinra, att Holmberg jämlikt gällande avlöningsreglemente

är berättigad till sjukvård på statens bekostnad. Därest Holmberg

anses böra bibehållas vid rätten till fri sjukvård, förutsätter ämbetsverket,

att eventuellt uppkommande kostnader härför bestridas av vetenskapsakademien

utan bidrag av statsmedel.

I fråga om Holmbergs pensionsförhållanden torde föreskrift böra meddelas

därom, att han i pensionshänseende skall vara likställd med ordinarie

professor vid tekniska högskolan i Stockholm. Holmberg kommer härigenom

att bibehållas vid sin nuvarande pensionsrätt ävensom vara skyldig att med

utgången av den månad, då han uppnår 65 års ålder, avgå från tjänsten.

För den händelse inrättande av förevarande professur, såsom ifrågasatts,

kommer till stånd från och med den 1 januari 1944, torde vid bifall till vad

ovan förordats av riksdagen böra äskas ett tilläggsanslag för budgetåret

1943/44 av 4,176 kronor till det såsom bidrag till vetenskapsakademien uppförda

anslaget, 75,200 kronor.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att professorn Holmberg med stor

framgång ägnat och alltjämt ägnar sin forskningsverksamhet åt vissa

centrala problem inom den organiska kemiens område, vilka ha särskilt

intresse för svenskt näringsliv. Under senare år har han främst inriktat sitt

forskningsarbete på aktuella frågor rörande inhemska bränslen. Det har

emellertid framhållits, att de mångahanda uppgifter, som åtfölja hans befattning

såsom professor vid tekniska högskolan i Stockholm, hindra honom

att i önskvärd utsträckning ägna sin tid och sina krafter åt fullföljandet av

sina för landets försörjning betydelsefulla forskningsuppgifter. Det frikostiga

erbjudande, som vetenskapsakademien gjort, är ett bevis på, vilken vikt den

vetenskapliga världen lägger vid, att Holmbergs forskargärning skall kunna

av honom fullföljas under gynnsammare betingelser än de hittills rådande.

Jag delar för egen del uppfattningen, att det ligger i det allmännas intresse,

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

77

att åt Holmberg beredes möjlighet att i fortsättningen helt ägna sig åt sitt

vetenskapliga arbete, och är därför beredd att förorda åtgärder i detta syfte.

Av skäl, som berörts i förutnämnda promemoria, torde därvid icke böra ifrågasättas

att bevilja Holmbergs förtidspension eller ledighet från undervisningen.

Jag förordar i stället, att åt Holmberg inrättas en personlig forskningsprofessur

i organisk kemi, knuten till vetenskapsakademien på samma sätt

som den år 1936 upprättade Siegbahnska professuren i experimentell fysik.

Vetenskapsakademien har tillstyrkt en sådan anordning och utfäst sig att bidraga

till Holmbergs avlönande med 6,000 kronor för år. Då jag förutsätter,

att Holmberg skall såsom innehavare av den personliga professuren vara i

lönehänseende likställd med ordinarie professor vid tekniska högskolan i

Stockholm, komma de på statsverket belöpande kostnaderna vid bifall till

mitt förslag att uppgå till (14,352 — 6,000 =) 8,352 kronor för år förutom

utgifter för kristillägg.

På sätt statskontoret anfört torde medel för bestridande av de på statsverket

belöpande avlöningskostnaderna, utom i vad avser kristillägg, böra

anvisas från det under åttonde huvudtiteln uppförda anslaget till bidrag till

vetenskapsakademien. Då professuren torde böra inrättas den 1 januari 1944,

bör detta anslag alltså för innevarande budgetår höjas med (V2 av 8,352) i

runt tal 4,200 kronor. Vederbörligt kristillägg bör utgå från åttonde huvudtitelns

anslag till kristillägg.

Holmberg torde böra bibehållas vid rätten till fri sjukvård. Då vetenskapsakademien

icke synes böra svara för eventuella sjukvårdskostnader, torde

dessa böra utgå av statsmedel. Av praktiska skäl torde emellertid uppkommande

sådana kostnader böra förskolteras av vetenskapsakademien. På framställning

av akademien torde denna sedermera i efterskott beredas ersättning

av statsmedel för gjorda utlägg.

I likhet med statskontoret förordar jag, att Holmberg i pensionshänseende

likställes med ordinarie professor vid tekniska högskolan i Stockholm. Vederbörlig

pension bör bestridas av statsmedel.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att

dels medgiva, att vid vetenskapsakademien må för professorn

i organisk kemi vid tekniska högskolan i Stockholm Bror

Alexander Ludvig Holmberg från och med den 1 januari

1944 inrättas en personlig professur i organisk kemi,

dels besluta, att Holmberg skall-såsom innehavare av ifrågavarande

personliga professur i löne- och pensionshänseende

vara likställd med ordinarie professor vid tekniska högskolan

i Stockholm,

dels godkänna de av mig i det föregående förordade grunderna

för bestridandet av Holmbergs avlönings- och pensionsförmåner,

dels ock till Bidrag till vetenskapsakademien å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag

av .................................... kronor 4,200.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

F. Tekniska högskolor.

[2.] Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar. Enligt gällande avlöningsstat

för tekniska högskolan i Stockholm skall ett belopp av 480,000

kronor av anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal användas

till arvoden åt tillfälliga biträden och assistenter. Av dessa medel

skall även bestridas kostnad för uppehållande av en del av rektors undervisningsskyldighet

och vikariatsarvode i vissa fall vid förordnande att uppehålla

professorsbefattning. Besparingar å delposten skola överföras till en

särskild fond för besparade medel till arvoden åt tillfälliga lärarbiträden och

assistenter. Denna fond skall också tillföras överskott eller täcka underskott

på de i avlöningsstaten såsom särskilda uppbördsmedel med ett belopp av

350.000 kronor upptagna avgifterna från de studerande. Uppstår behov av

arvoden åt tillfälliga lärarbiträden och assistenter utöver det anvisade beloppet,

må för ändamålet medel utgå ur fonden, om den lämnar tillgång

därtill.

De egentliga för tillfälliga lärarbiträden och assistenter anvisade medlen

ha sedan år 1940 ökats med 15,000, 10,000, 5,000 och 20,000 kronor (år 1942

underkastades delposten dock i själva verket en tillfällig minskning med

50.000 kronor, då detta belopp ansågs kunna utgå ur besparingsfonden). Den

i avlöningsstaten upptagna inkomstposten för elevavgifter har samtidigt höjts

med respektive 15,000, 25,000, 5,000 och 20,000 kronor. I detta sammanhang

bör nämnas, att utgiftsposten år 1941 uppräknades i samband med dyrtidstilläggets

inarbetande i arvodesbeloppen och att en höjning med 10,000 kronor

vidtogs år 1942 för att de s. k. huvudsysslearvodena — i allmänhet arvodena

åt förste assistenterna — skulle kunna på grund av levnadskostnadernas

stegring höjas med omkring 5 procent.

Högskolans kollegienämnd har i en den 10 juni 1943 dagtecknad framställning

anfört, att högskolan icke kan erhålla tillräckligt kvalificerade

assistenter med nuvarande anställnings- och lönevillkor för dessa. Beträffande

assistenternas anställningsförhållanden har nämnden upplyst följande.

Förste assistenterna äro för närvarande delade i tre grupper allt efter tjänstgöringstidens

längd per vecka. På grundarvodena tillkommer visst tillägg

efter 2, respektive 4 års anställning. Löneförmånerna framgå av nedanstående

tabell. På det i tabellen angivna beloppet tillkommer 33 procent tillägg

(»rörligt tillägg») åt sådana förste assistenter, vilka ha sin huvudsakliga

sysselsättning vid högskolan, och 30 procent åt övriga.

Tjänstgöring

Arvode per månad

grundbelopp

etter 2 år

efter 4 år

35 veckotimmar ..........

375

425

475

30 » ..........

330

375

420

25 » ..........

290

330

370

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

79

Förste assistenterna äro anställda per budgetår och med en uppsägningstid

av 6 månader. De åtnjuta 6 veckors årlig semester. I övrigt utgå inga förmåner

i samband med tjänstledighet, sjukvård o. d.

Till övningsassistenterna utgår ett arvode av kronor 6:80 per timme vid

tjänstgöring i högskolans lokaler och kronor 3: 70 per timme vid hemarbete,

vartill i båda fallen kommer tillägg (»rörligt tillägg») med 30 procent.

Tillfälliga lärarbiträden och assistenter avlönas för närvarande av inkomsterna

av avgifter från de studerande. Avgiften per termin uppgår för

närvarande för ordinarie studerande till 200 kronor, varjämte för specialstuderande

uttages en avgift per läroämne, i vilket de deltaga, dock med ett fastställt

maximibelopp av 250 kronor per termin. Kollegienämnden kan medgiva

nedsättning i dessa avgifter till hälften eller fjärdedelen för mindre bemedlade

eller medellösa studerande.

Kollegienämnden har framhållit nödvändigheten av att assistenternas anställningsförhållanden

förbättrades.

Arvodena och anställningsvillkoren i övrigt för högskolans assistenter äro

för närvarande sådana, att en snar ändring synes ofrånkomlig för att icke

undervisningens kvalitet skall nedgå och den genom anvisade forskningsanslag

i viss omfattning möjliggjorda forskningen onödigtvis skall fördröjas

och försvåras. En ändring av dessa förhållanden bör snarast komma till

stånd. För närvarande är löneläget inom industrien sådant, att en nyutexaminerad

civilingenjör mycket snart kan påräkna en årslön av 6,500 å 7,000

kronor.1 Uppenbart är därför, att förste assistenterna vid högskolan måste

beredas lika förmånlig löneställning, då i annat fall i regel endast de minst

kvalificerade och minst lämpade civilingenjörerna eller akademikerna skulle

erhållas. I många fall ha överhuvud taget inga kvalificerade personer kunnat

erhållas som förste assistenter utan antingen ha teknologer måst anställas

eller befattningarna måst stå obesatta, något som visat sig ha synnerligen

tråkiga konsekvenser. Vad sålunda anförts beträffande förste assistenterna

äger till stor del tillämpning på övningsassistenterna.

Kollegienämnden har föreslagit, att förste assistenterna anställas såsom

extra tjänstemän med viss löneplacering i anslutning till lönegraden Ex 21

och att övnjngsassistenternas timarvoden höjes till 10 kronor vid arbete på

högskolan och 5 kronor vid hemarbete samt att terminsavgifterna i anslutning

härtill höjas med 20 procent. Nämnden har anfört.

Enligt vad kollegienämnden under hand erfarit komma de sakkunniga för

den högre tekniska undervisningen att föreslå, att förste assistenterna skola

anställas såsom extra tjänstemän enligt civila icke-ordinariereglementet och

med anslutning till lönegraden Ex 21 enligt följande formel: utgående

t 52 4

grundlön per år ■= X —^— X grundlönen Ex 21, vartill skulle komma

rörligt tillägg, för närvarande 31 procent. Formeln är baserad på att den i

Ex 21 gällande grundlönen hänför sig till en arbetstid av 40 timmar per vecka

och 2 veckors årlig semester. 1 formeln anger »t» tjänstgöringstiden i timmar

per vecka och .skulle kunna utgöra alternativt 25, 30, 35 och 40 timmar. Reduktionen

med hänsyn till veckoantalet under året är baserad på alt 6

veckors årlig semester skall utgå. För exempelvis Fort skulle vid 35 timmars

tjänstgöringstid per vecka erhållas en grundlön av 5,180 kronor och med

* Begynnelselönen för en lie assistent med 35 veckotimmars tjänstgöring uppgår, inkl. 33 *

tillägg till 5,976 kronor.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

magg av 31 procent en totallön av 6,785 kronor. Anställningen skall vara

löpande med 3 manaders ömsesidig uppsägningstid. 1 övrigt skulle beträffande

tjänstledighet, sjukvård etc. i tillämpliga delar gälla vad som är stadgat

i avlonmgsreglementet. Efter 3 respektive 6 år skulle löneförhöjning inträda

enligt gängse normer.

Beträffande högskolans övningsassistenter komma de sakkunniga att föres

a, att deras arvoden höjas till 10 kronor per timme vid arbete på högskolan

och 5 kronor per timme vid hemarbete.

Då de sakkunnigas förslag i gynnsammaste fall kan tänkas bli genomfört

fran och med budgetåret 1944/45 och det enligt högskolans bestämda mening

ar av allra storsta betydelse, att snara åtgärder vidtagas, är enligt högskolans

förmenande enda möjligheten den, att terminsavgifterna höjas. En'' detaljerad

beräkning har givit till resultat, att vid inplacering av nuvarande antal

förste assistenter (37 st.) i lönegraden Ex 21 och i mot tjänstgöringstiden

svarande löneklass en merkostnad av 17,500 kronor skulle uppstå under innevarande

budgetar samt att vid ökning av övningsassistenternas arvoden till

10 respektive 5 kronor per timme en kostnadsökning av cirka 37,000 kronor

skulle uppstå. Ökningen skulle således uppgå till sammanlagt 54,500 kronor

under budgetåret 1943/44.

Vid den fördelning, som för närvarande råder mellan fulla och reducerade

terminsavgifter, skulle vid nuvarande studerandeantal avgifterna per termin

behöva ökas med cirka 35 kronor, för att den totala kostnadsökningen skulle

täckas. Med hänsyn saväl till svårigheten att fullt säkert beräkna sammanlagda

beloppet inflytande terminsavgifter som med hänsyn till önskvärdheten

att tillmötesgå högskolans berättigade krav på utveckling synes en höjning

av terminsavgiften med 40 kronor vara lämplig, vilket vid nuvarande

terminsavgift, 200 kronor, skulle svara mot en procentuell höjning av 20

procent.

Högskolestyrelsen har tillstyrkt kollegienämndens framställning.

Allmänna lönenämnden har ansett en lönereglering för assistenterna böra

övervägas först i samband med förutnämnda sakkunnigas förslag. Nämnden

har anfört.

Enligt lönenämndens mening synas med hänsyn till vad i framställningen

anföres skäl i och för sig° föreligga att i viss utsträckning åvägabringa en förbättring

i avlöningsförmanei na för ifrågavarande lärarbiträden och assistenter.

Vissa svårigheter att tillförlitligt bedöma det förevarande förslagets innebörd

föreligga emellertid för närvarande. Lämpligast vore otvivelaktigt, att

nied ett definitivt ställningstagande till frågan finge anstå, till dess nyssnämnda

sakkunnigas förslag framlagts och spörsmålet kan bedömas i ett vidare sammanhang.

Därigenom skulle också vinnas, att man undveke ett föregripande av

sakkunnigförslaget, något som måste anses i och för sig önskvärt. Örn emellertid

en höjning av ifrågavarande ersättningar finnes böra vidtagas med omedelbar

verkan — i vilket fall enligt lönenämndens mening förste assistenternas

arvoden i första hand böra komma i fråga — synes tills vidare den närmast

till hands liggande utvägen vara att vidtaga förhöjning av de nuvarande arvodesbeloppen.

Statskontoret har avstyrkt högskolans framställning och därvid anfört.

I likhet med lönenämnden måste statskontoret finna det olämpligt, att

frågan örn förbättring av avlöningsförhållandena för i ärendet omförmälda

befattningshavare upptages till prövning och avgörande, innan ännu de sakkunniga

för den högre tekniska undervisningen slutfört sitt utredningsupp
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:ts proposition nr 344.

81

drag. Statskontoret kan således icke tillstyrka ett genomförande av det av

koliegienämnden framförda förslaget härutinnan. Ämbetsverket anser sig

icke heller kunna förorda, att — på sätt lönenämnden antytt — en interimistisk

förhöjning av nu utgående arvoden kommer till stånd. De av koliegienämnden

påtalade svårigheterna för erhållande av fullt kvalificerade förste

assistenter ha uppenbarligen föranletts av i nuvarande tidsläge rådande särskilda

förhållanden och måste således betraktas såsom en ren konjunkturföreteelse.

Såvitt statskontoret har sig bekant, lära liknande svårigheter ha yppat

sig även för andra verk och inrättningar med teknisk personal. Ett tillmötesgående

på ett eller annat sätt av den föreliggande framställningen i denna

del kan följaktligen tänkas medföra motsvarande krav på löneförbättring från

andra håll inom statsförvaltningen. Härtill kommer, att ett medgivande av de

ifrågasatta avlöningsförbättringarna principiellt sett måste anses stå i strid

mot de grundsatser på lönepolitikens område, som kommit till uttryck i årets

statsverksproposition.

Erinras må jämväl i detta sammanhang, att Kungl. Maj :t genom beslut den

14 maj 1943 lämnat utan bifall en framställning från arméförvaltningen om

förbättrade löne- och befordringsförhållanden för den därstädes anställda

extra personalen ävensom att statskontoret på i huvudsak de skäl, som ovan

anförts, funnit sig i utlåtande den 7 juli 1943 böra avstyrka en framställning

från patent- och registreringsverket rörande förbättrad löneställning för viss

icke-ordinarie teknisk personal.

Vad beträffar kollegienämndens förslag örn höjning av terminsavgifterna,

får statskontoret erinra, att ifrågavarande terminsavgifter höjdes från och

med vårterminen 1940 med 25 procent för ordinarie studerande. Att i nuvarande

tidsläge, då en fortsatt stabilisering av prisnivån synes uppnåelig, vidtaga

en ytterligare höjning av elevavgifterna finner statskontoret icke tillrådligt.

Härvid bör även uppmärksammas, att terminsavgifterna^ vid Chalmers

tekniska högskola höjdes från och med höstterminen 1942 från 100 till 150

kronor samt från och med vårterminen 1943 till samma belopp, 200 kronor,

som är fastställt för ordinarie studerande vid tekniska högskolan i Stockholm.

Ett bifall till kollegienämndens förslag på denna punkt kan alltså förutses

medföra konsekvenser även beträffande Chalmers tekniska högskola. Statskontoret

anser sig vid här angivna förhållanden jämväl böra avstyrka högskolans

ifrågavarande förslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts får statskontoret hemställa, att

framställningen icke må till någon Kungl. Maj:ts åtgärd föranleda.

Enligt stadgan för de tekniska högskolorna åligger det tillfälligt lärarbi-Departement

° ~ , chef 671

träde och assistent särskilt alt efter vederbörande huvudlärares anvisningar

biträda denne med undervisningen vid övningar och laborationer, med bedömandet

av de studerandes arbeten, med anordnande! av föreläsningsexperiment

samt med vården av laboratorier och samlingar. Lärarbiträdena och

assistenterna ha sålunda synnerligen krävande och för undervisningen oundgängliga

uppgifter. I vilken grad undervisningen vid tekniska högskolan i

Slockholm är beroende av tillgången lill sådana underordnade lärarkrafter

framgår icke minst därav, ali de för ändamålet beräknade anslagsmedlen

för närvarande uppgå lill icke mindre än 480,000 kronor, d. v. s. 30.5 procent

av dess avlöningsstats utgiftssida. Härav åtgår inemot hälften, 225,000 ä

230,000 kronor, till avlönande av förste assistenter, vilkas antal för närvarande

är 37. Högskolan har emellertid betydande svårigheter att rekrytera

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

särskilt förste-assistentkåren. Löneläget inom industrien för nyutexaminerade

ingenjörer, bland vilka förste-assistentkåren främst rekryteras, är nämligen

för närvarande sådant, att högskolan icke kan hävda sig i konkurrensen.

Nyexaminerade civilingenjörer kunna sålunda inom industrien påräkna en

lön av 6,500 å 7,000 kronor, medan begynnelselönen för en förste assistent

med full tjänstgöring för närvarande uppgår till icke fullt 6,000 kronor.

Dessa svårigheter hota för närvarande att leda till en kris, varför högskolan

funnit åtgärder för förbättrande av assistenternas löneställning oundgängligen

nödvändiga redan för innevarande budgetår.

På sätt allmänna lönenämnden och statskontoret framhållit torde det icke

vara tillrådligt att taga definitiv ställning till förslaget örn lönereglering förrän

i samband med de sakkunnigas för den högre tekniska undervisningen förslag.

Med hänsyn till den av statsmakterna på övriga områden av förvaltningen

och undervisningsväsendet tillämpade principen för lönesättningen hyser

jag även betänkligheter mot att tillstyrka en allmän löneförbättring för högskoleassistenterna

inom ramen för det nuvarande lönesystemet. Då emellertid

ett starkt behov av en ökad tjänstgöringsskyldighet för dessa assistenter föreligger,

torde detta även under nu rådande förhållanden utgöra tillräcklig

grund för en ökad medelsanvisning för här ifrågavarande ändamål. Förste

assistenternas tjänstgöringsskyldighet är för närvarande i allmänhet 35 timmar

per vecka, undantagsvis 25 eller 30 timmar, vilket timantal behöver ökas

till 25—40 veckotimmar. I syfte att underlätta möjligheterna för högskolan

att rekrytera förste-assistentkåren med kvalificerad personal är jag beredd

tillstyrka en förstärkning av anslagsmedlen till avlönande av assistenter och

lärarbiträden för innevarande budgetår med 20,000 kronor. Härigenom torde

högskolan erhålla möjlighet att, räknat från och med den 1 november 1943,

med bibehållande i huvudsak av det nuvarande lönesystemet utsträcka försteassistenternas

tjänstgöringsskyldighet på angivet sätt i de fall, där behovet

därav är mest trängande. Däremot anser jag mig för närvarande icke böra

tillstyrka högskolans framställning, i vad den avser de s. k. övningsassistenternas

arvoden.

Då en ytterligare höjning av terminsavgifterna vid tekniska högskolan för

närvarande icke synes böra tillgripas, förordar jag, att Kungl. Maj :t inhämtar

riksdagens medgivande lill att den i avlöningsstaten för högskolan uppförda

anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal under

innevarande budgetår må överskridas med högst 20,000 kronor.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för tekniska högskolan i Stockholm

uppförda anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal må för budgetåret 1943/44 överskridas med högst

20,000 kronor.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 344-

83

I. Folkundervisningen.

[3.] 50 a. Dövstumskolorna: Nyanskaffning av inventarier in. m. för

dövstumskolan i Växjö, reservationsanslag. Dövstumskolbyggnaden i Växjö

var ursprungligen avsedd att inrymma en barndomsskola för dövstumma.

Vid 1938 års förstatligande av dövstumskolväsendet beslöts, att Växjöskolan

skulle ombildas till fortsättningsskola för talundervisade flickor. På grund av

omorganisationen och skolbyggnadens skick måste byggnaden underkastas

vissa ombyggnadsarbeten, avseende modernisering av värmeledningssystemet,

en allmän modernisering av lokalerna, anordnande av nya sovsalar, iordningställande

av lokaler för den yrkesutbildning, som bedrives i fortsättningsskola,

m. m. Vid krigsutbrottet togs skolbyggnaden i anspråk som militärförläggning,

varför skolan förlädes till småskoleseminariets byggnad. Vid 1942

års riksdag beslöts omläggning av undervisningen vid fortsättningsskolan på

sådant sätt, att den vid sidan av utbildning i husligt arbete och dylikt även

skulle möjliggöra en god utbildning i ett antal andra yrken, som kunde lämpa

sig för kvinnliga dövstumma, såsom sömnad, bakning, tvättning, damskrädderi

m. m. Efter denna omorganisation består skolan av en tvåårig

obligatorisk fortsättningsskola med därtill anknuten frivillig tvåårig yrkesutbildning.

Riksdagen anvisade även medel till reparations- och ombyggnadsarbeten

vid skolan, vilka arbeten beräknades kosta 675,000 kronor.

Styrelsen för skolan har anhållit, att till styrelsens förfogande måtte ställas

ett belopp av sammanlagt 41,000 kronor, avseende nyanskaffning och

iståndsättande av inventarier och maskiner för 35,000 kronor, anskaffande

av undervisningsmateriel för 2,000 kronor samt anläggning med audiometer

och hörselapparater för 4,000 kronor. Styrelsen har framhållit, att behovet

av inventarier och maskiner m. m. väsentligt ökats genom skolans omorganisation

till att omfatta såväl fortsättnings- som yrkesskola. De inventarier,

som funnos tidigare, voro avpassade för småbarnsskola. Under provisorietiden

i småskoleseminariets byggnad har det varit möjligt att låna inventarier

där, men det blir nu nödvändigt att nyanskaffa inventarier och iståndsätta

de gamla. Vidare har erfarenheten visat, att skolans undervisningsmateriel

måste kompletteras. Beträffande audiometer och hörselapparatur har

styrelsen anfört.

För alt det skall kunna bliva möjligt att bedriva viss hörselundervisning

såsom fortsättning på den undervisning, som meddelats oegentligt dövstumma

vid special- och upptagningsskolorna, erfordras en anläggning med radioförstärkare

och hörlurar. Synnerligen stor vikt lia dessa apparater vid korrigering

av talfel och vid stämbildningsövningar, eftersom eleverna tack vare

dessa apparater kunna uppfatta sina egna stämmor. För att kunna bedriva

denna verksamhet effektivt fordras även en audiometer, varmed man exakt

kan uppmäta varje elevs hörselförlust och utröna hörselresternas omfång.

Inspektören för dövstumundervisningen har tillstyrkt framställningen. Gardiner,

dukar, handdukar och andra textilier hade tillverkats vid skolan. De

äskade inventarierna m. m. vore nödvändiga för skolans ändamålsenliga an
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kunni. Maj:ts proposition nr 344.

ordning och drift. Den befintliga undervisningsmaterielen vore dels otillräcklig

i förhållande till elevantalet, dels olämplig, då den anskaffats för

småbarnsskolan. Det vore också av synnerlig vikt för artikulationsundervisningen,

att en audiometer funnes vid skolan.

Skolöverstyrelsen har även tillstyrkt framställningen. Det syntes ofrånkomligt,

att vid återinflyttningen i dövstumskolbyggnaden en del inventarier och

annan materiel nyanskaffades och att redan befintliga inventarier iståndsat
tes.

Behovet av inventarier hade också väsentligt ökats genom skolans omorganisation.

De begärda inventarierna syntes vara erforderliga för att verksamheten

skulle kunna tillfredsställande bedrivas. Det till arbetsmaterial begärda

beloppet avsåge åskådningsmateriel, kartor, planscher och dylikt samt

vissa smärre gymnastikredskap ävensom materiel för undervisning i hemsjukvård

och barnavård. Audiometeranläggningen syntes även vara av stort

värde för artikulationsundervisningen, varför överstyrelsen ehuru med viss

tvekan ansåge sig böra tillstyrka framställningen även i denna del.

Byggnadsstyrelsen har förklarat sig intet lia att erinra beträffande de beräknade

kostnaderna för materielanskaffningen.

Statskontoret har erinrat, att vid 1942 års riksdag förutsatts, att skolans

omorganisation skulle träda i kraft från och med budgetåret 1943/44. Styrelsen

borde därför rätteligen i sina anslagsäskanden för sagda budgetår ha hemställt

örn medel för anskaffande av ifrågavarande inventarier m. m. Ämbetsverket

ansåge så mycket större anledning ha förelegat för styrelsen att i god

tid underställa detta spörsmål Kungl. Maj:ts prövning, som det i förevarande

fall vore fråga om inventarieanskaffning av relativt stor omfattning. Statskontoret

saknade möjlighet att bedöma, huruvida skolans omorganisation

nödvändiggjorde nyanskaffning i angiven utsträckning. Ämbetsverket funne

sig emellertid böra ifrågasätta, om audiometeranläggningen vöre av behovet

påkallad. Det förefölle som örn med anskaffande av dylik apparatur skulle

tillsvidare kunna utan olägenhet anstå. Beträffande sättet för bestridande av

kostnaderna torde böra framhållas, att desamma till övervägande del vore

att betrakta som en engångsutgift. Med hänsyn härtill och till utgiftsbeloppets

storlek kunde statskontoret icke tillstyrka, att skolstyrelsen medgåves rätt

att med erforderligt belopp överskrida vederbörliga i omkostnadsstaten ingående

delposter. Ämbetsverket föresloge i stället, att Kungl. Maj:t i proposition

till riksdagen äskade ett särskilt anslag för ändamålet.

Genom beslut den 17 september 1943 har Kungl. Maj:t medgivit, att den i

omkostnadsstaten för dövstumskolorna uppförda delposten till inventarier

och maskiner må för beredande av medel till anskaffande av vissa omedelbart

erforderliga inventarier samt för verkställande av reparation och målning

av befintliga möbler för budgetåret 1943/44 överskridas med högst 9,800

kronor. I ärendet hade upplysts, att för uppehållande av skolans verksamhet

inventarier till ett belopp av 6,800 kronor måste skyndsamt anskaffas,

varjämte reparationer och målning av befintliga möbler måste verkställas

för en kostnad av 3,000 kronor.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

85

Dövstumskolbyggnaden i Växjö, som de senaste åren använts för militärt Departementsändamål,

står nu efter reparations- och ombyggnadsarbeten färdig att tagas chefeni

bruk för dövstumskolan. Ombyggnaden och dövstumskolans omorganisation

till fortsättningsskola med yrkesskola nödvändiggöra givetvis anskaffande

av diverse materiel och inventarier m. m. Skolans styrelse har nu för ändamålet

begärt anvisande av ett belopp av 41,000 kronor. Såsom statskontoret

anmärkt, borde framställning örn dylik medelsanvisning, vilken icke kan anstå

till nästa budgetår, ha gjorts tidigare. För sådan inventarieanskaffning

m. m., som ansetts mest trängande, har — såsom nämnts — ett belopp av

9,800 kronor ställts till skolans förfogande, att utgå ur vederbörligt omkostnadsanslag.

I övrigt torde för ifrågavarande ändamål ett särskilt anslag böra

anvisas på tilläggsstat till löpande riksstat. Mot det av skolstyrelsen begärda

beloppet har jag ingen annan erinran att göra än att jag icke anser mig

böra tillstyrka anvisande av medel för anskaffande av en audiometer. Kostnaden

för sistnämnda apparat torde enligt vad jag inhämtat böra beräknas till 2,000

kronor. För nyanskaffning av inventarier m. m. vid dövstumskolan i Växjö

torde således böra äskas ett reservationsanslag av (41,000 — 9,800 — 2,000 —)

29,200 kronor eller i runt tal 29,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Dövstumskolorna: Nyanskaffning av inventarier

m. m. för dövstumskolan i Växjö å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av ..................................... kronor 29,000.

K. Yrkesundervisningen.

[4.] 16 a. Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till grafiska

institutet. Tekniska skolan i Stockholm disponerar för sin verksamhet fastigheten

Mästersamuelsgatan 44, vilken redovisas på statens allmänna fastighetsfond,

byggnadsstyrelsens delfond. Kostnaderna för skolans disposition

av fastigheten belasta åttonde huvudtitelns anslag till Ersättning till statens

allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens delfond.

Svenska boktryckarföreningen har — med förmälan att föreningen planerade

upprättandet av ett grafiskt institut för utbildning av företags- och arbetsledare

inom den grafiska industrien och av produktionsmän inom reklambranschen

— anhållit, att nämnda institut måtte för sin teoretiska undervisning

kostnadsfritt få helt taga i anspråk en expeditionslokal och ett leklionsrum

med tillhörande biutrymmen ävensom erhålla tillgång till vissa föreläsnings-

och laboratorielokaler i den av tekniska skolan i Stockholm disponerade

fastigheten. Av framställningen inhämtas följande.

Den högre utbildning inom den grafiska industrien, som tidigare kunnat

erhållas i England, Förenta staterna och Tyskland, står för närvarande icke

till buds och kommer — när tillfälle till deltagande åter kan beredas — säkerligen

att draga så stora kostnader, att det måste anses nödvändigt alt

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

inom Sverige skapa möjligheter för meddelande av en motsvarande utbildnmg

därest denna utbildningsfråga skall kunna lösas på ett rationellt och

tor alla intresserade ekonomiskt tillfredsställande sätt. Med det ifrågavarande

planerade grafiska institutet avses sålunda att tillgodose den grafiska

industriens krav på möjligheter till utbildning inom landet av blivande företags-

och arbetsledare. Institutets ändamål skall vara att meddela en allsidig

undervisning i den grafiska branschens fackliga, tekniska, ekonomiska, estell?.

.00*1 kulturella ämnen samt att utbilda företagsledare, ekonomichefer,

torman faktorer, försäljnings- och administrativ personal ävensom annonsoch

reklambyramän. Härvid har särskilt beaktats, att dylika utbildningsmöihgheter

bora beredas icke blott personer, vilka redan erhållit högre skolutbildning,

utan även framåtsträvande personer inom arbetarnas led.

Undervisningen vid institutet är avsedd att omfatta två årskurser, nämlgen

dels en lägre kurs med syfte att hos eleven skapa en i första hand

praktisk, teknisk och ekonomisk underbyggnad, dels ock en högre fortsättningskurs

med ändamål att bibringa insikter i sådana i den lägre kursen icke

torekommande ämnen, vilka ha särskilt värde för blivande företagsledare

bestallnmgsfaktorer, försäljare, reklamproducenter m. fl.

En utbildningsanstalt sådan som den föreslagna kommer att erhålla den

storsta betydelse för den grafiska industrien och borde här liksom i andra

lander kunna påräkna stöd från myndigheternas sida. För det planerade institutet

ar aven av största vikt, att dess lokalfråga kan med ringa kostnad

tor institutet lösas på satt som föreslagits. Institutet skulle vid ett bifall till

föreningens framställning även erhålla en naturlig plats för sin verksamhet,

tillgång till bibliotek o. s. v. Aven för tekniska skolan torde den föreslagna

lösningen av lokalfrågan inrymma fördelar. Så skulle undervisningen vid de

bada utbildnmgsanstalterna delvis kunna upprätthållas med gemensamma

lararkrafter, något som givetvis innebure ekonomiska fördelar för båda parter’jjX^are

t.orc^e. institutets förläggande inom tekniska skolan komma att

medföra ett ökat intresse från allmänhetens sida för skolans verksamhet varjamte

för skolans vidkommande en i högsta grad ökad kontakt med en omfattande

gren av industrien skulle komma till stånd.

0InrättEindet av det grafiska institutet, vars verksamhet beräknas kunna

paborjas tidigast hösten 1943, har ansetts draga en engångskostnad av 20 000

kronor. Den årliga nettokostnaden har vid ett bifall till den föreliggande

framställningen beräknats till 33,000 kronor. De sålunda erforderliga medlen

skola ställas till förfogande av företag inom den grafiska industrien.

Styrelsen för tekniska skolan i Stockholm har framhållit, att ett upprättande

av den planerade utbildningsanstalten syntes vara av synnerlig vikt

för den grafiska industriens framtida utveckling samt att den undervisning,

som det grafiska institutet komme att meddela, i stora delar stöde den vid

tekniska skolan bedrivna undervisningen nära. Styrelsen skulle helst hava

sett, att undervisningen i fråga direkt anordnats vid tekniska skolan, men

då kostnaderna härför torde bliva avsevärda, hade styrelsen icke ansett sig

böra under nuvarande ekonomiska förhållanden framlägga förslag härom.

Enär emellertid undervisningen genom svenska boktryckareföreningens nu

ifrågavarande initiativ skulle kunna komma till stånd i nära anslutning till

den av tekniska skolan meddelade och utan direkt kostnad för statsverket,

hemställde styrelsen, att Kungl. Maj:t måtte medgiva styrelsen rätt att för

det planerade institutet tills vidare upplåta erforderliga lokaler inom skolans

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

87

fastighet i den utsträckning så kunde ske utan olägenhet för skolan, allt

emot skälig ersättning för lokalernas uppvärmning, belysning och städning.

Vid ett bifall till framställningen avsåge styrelsen att såsom villkor för upplåtelsen

föreskriva, att tekniska skolans elever i viss utsträckning skulle beredas

möjlighet att övervara institutets föreläsningar.

Skolöverstyrelsen har tillstyrkt den föreliggande framställningen.

Statskontoret har beträffande den ifrågasatta lokalupplåtelsen erinrat, att

det enligt gällande regler ålåge enskilda att erlägga skälig hyra för av dem

disponerade lokaler i å statens allmänna fastighetsfond upptagna fastigheter.

Då ett bifall till den föreliggande framställningen om rätt för det grafiska

institutet att hyresfritt taga i anspråk vissa av tekniska skolans lokaler

skulle innebära ett avsteg från dessa regler, måste ämbetsverket, som ansåge

hyra i förevarande fall böra utgå, redan av principiella skäl motsätta sig

förslaget härutinnan.

Byggnadsstyrelsen har anfört, att hyresersättningen för de lokaler i tekniska

skolans fastighet, vilka skulle helt disponeras av grafiska institutet,

skäligen syntes böra beräknas efter det å-pris av 18 kronor för kvadratmeter,

som läge till grund för den tekniska skolan i statens allmänna fastighetsfond

påförda hyresersättningen. I anslutning härtill skulle nämnda

lokaler betinga en årshyra av sammanlagt 3,600 kronor, vartill komme de

på lokalerna belöpande kostnaderna för uppvärmning och belysning av tekniska

skolans byggnad. Städningen av dessa lokaler förutsatte byggnadsstyrelsen

skola ombesörjas av institutet. Vad åter beträffade hyresersättningen

för de föreläsnings- och laboratorielokaler, vilka institutet förutsattes

skola disponera gemensamt med tekniska skolan, borde jämväl denna

beräknas efter ett å-pris av 18 kronor för kvadratmeter samt utgå i förhållande

till det antal timmar under varje arbetsdag, institutet kunde komma

att taga lokalerna i anspråk uteslutande för egen räkning. Härjämte borde

institutet efter samma grund deltaga i skolans kostnader för dessa lokalers

uppvärmning, belysning och städning.

Svenska boktryckareföreningen har härefter hemställt, att, därest framställningen

om ett kostnadsfritt upplåtande till grafiska institutet av de ifrågavarande

lokalerna icke kunde bifallas, institutet i stället måtte erhålla

statsanslag till belopp, motsvarande de å lokalerna belöpande kostnaderna

för hyra, uppvärmning och belysning.

Den grafiska industriens initiativ till att inom landet skapa ett grafiskt Departementutbildningsinstitut

måste från allmän synpunkt hälsas med tillfredsställelse. cAe/««- En anknytning av detta institut till tekniska skolan bör, såsom i ärendet

framhållits, kunna medföra påtagliga fördelar såväl för institutet som för

skolan. Jag är fördenskull beredd att i princip tillstyrka den föreliggande

framställningen om beredande av kostnadsfritt utrymme inom skolans

lokaler för institutet, vilket, enligt vad jag inhämtat, kommer att starta

den 1 januari 1944. Framställningen synes lämpligen på det sätt böra bifallas,

att institutet erhåller statsbidrag med belopp, motsvarande den hyres
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

ersättning, som skäligen synes böra påföras institutet. Jag tillstyrker, att

hyresersättningen bestämmes till 3,600 kronor för år för samtliga de lokalutrymmen,

som institutet enligt den föreliggande undervisningsplanen beräknas

komma att taga i anspråk helt eller delvis. Härvid förutsätter jag,

att institutet kommer att gottgöra tekniska skolan för bränslekostnader o. dyl.

Kostnaderna för städning av de av institutet disponerade lokalerna torde

böra gäldas av institutet. Det statsbidrag, som bör tillerkännas institutet bör

sålunda bestämmas till 3,600 kronor för helt budgetår. Då grafiska institutet

tillträder lokalerna redan under hösten 1943 torde bidraget för innevarande

budgetår böra bestämmas till (7* av 3,600 =) 2,700 kronor.

Under erinran örn, att den av grafiska institutet erlagda hyran kommer

att tillgodoföras statsverket såsom inkomst, hemställer jag således att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag

till grafiska institutet å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1943/44 anvisa ett anslag av........kronor 2,700.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet.

G. v. Krusenstjerna.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344-

89

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8

oktober 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,

Rubbestad.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, och

statsrådet Domö anmäla härefter under jordbruksdepartementets handläggning

hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1943/44, statsrådet Pehrsson-Bramstorp beträffande

punkterna 1—5 och 7—9 samt statsrådet Domö beträffande punkten 6. Föredragandena

yttra därvid följande.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantinannanäringar

m. in.

[1.] 8 a. Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet,

reservationsanslag. Innevarande års riksdag (prop. nr 2, bil. 9, p. 1;

skr. nr 20) har under denna anslagstitel å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1942/43 anvisat ett reservationsanslag av 25,000 kronor. Av anslaget

avsågs ett belopp av 15,000 kronor för uppförande av ett potatislagerhus vid

Ugerups försöksgård.

I skrivelse den 30 augusti 1943 har styrelsen för lantbrukshögskolan hemställt,

att för uppförande av ifrågavarande potatislagerhus måtte till högskolestyrelsens

förfogande ställas ytterligare ett belopp av 9,000 kronor. Härvid

har styrelsen anfört i huvudsak följande.

På uppdrag av högskolestyrelsen ha anbud på potatislagerhuset infordrats

av Ultuna egendoms förvaltare. Lägsta anbudet, omfattande samtliga byggllihang

till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 344. 7

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Departementschefen.

nadsarbeten, slutar å 23,860 kronor. För uppförande av ett potatislagerhus av

planerad storlek erfordras sålunda ytterligare ett belopp av i runt tal 9,000

kronor.

Anledningen till den väsentliga ökningen av kostnaderna torde vara följande.

Byggmästare Karl Persson, Balsby, vars anbud föregående år avsåg

uppförande av ett lagerhus vid Ugerup under september och oktober 1942,

var synnerligen angelägen att hans lagerhustyp omedelbart skulle bliva föremål

för prövning av statlig myndighet. Hans anbud hade tydligen av denna

anledning satts mycket lågt, nämligen till 15,000 kronor. Byggnaden kunde

dock ej uppföras 1942. Under vintern och våren 1943 har byggmästare Persson

som entreprenör uppfört ett flertal potatislagerhus. Då nu lagerhustypen

redan hunnit bli känd, har han tydligen icke längre någon anledning att

lämna ett för staten särskilt förmånligt anbud.

I skrivelse till högskolestyrelsen den 8 juli 1943 har provningsnämnden vid

statens maskinprovningars lantbruksavdelning vid Alnarp meddelat, att

nämnden av provningsanstaltens styrelse erhållit uppdrag att ordna och utföra

tekniska undersökningar i samband med potatislagring. I första hand

avsågs jämförelse mellan lagring i stuka och lagring i lagerhus, bland annat

av den typ som utföres av byggmästare Persson. Nämnden har framhållit

betydelsen av att dessa undersökningar kunde ske på Ugerup i samarbete

med ledningen på försöksgården.

I infordrat utlåtande den 17 september 1943 har statens livsmedelskommission

tillstyrkt bifall till framställningen. Byggnadsstyrelsen har i remissyttrande

samma dag förklarat sig icke ha något att erinra i ärendet.

Med hänsyn till angelägenheten av att den nya metoden för potatislagring

varom i ärendet är fråga blir prövad vid en statlig försöksgård, tillstyrker

jag högskolestyrelsens framställning om att för uppförande av ifrågavarande

potatislagerhus erforderliga medel anvisas. För att lagerhuset skall kunna

färdigställas i tid att mottaga potatisskörden redan detta år, synes det äskade

beloppet, 9,000 kronor, böra anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten m. m. för

försöksverksamhet å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1943/44 anvisa ett reservationsanslag av . . kronor 9,000.

[2.] 18 a. Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Byggnadsarbeten

m. m. för försöksverksamhet, reservationsanslag. För detta ändamål

anvisade 1939 års lagtima riksdag å riksstaten för budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag

av 193,000 kronor. Av anslagsbeloppet avsågos 141,000 kronor

för byggande av en institutionsbyggnad, en trädgårdsmästarbostad och

en stallbyggnad vid Nyckelby trädgårdsförsöksstation i Stockholms län,

29,000 kronor för reparation av äldre byggnader, planeringsarbeten, inventarier

m. m. vid nämnda trädgårdsförsöksstation och 23,000 kronor för uppförande

av bostadshus för två vid trädgårdsförsöken vid Alnarp anställda

kördrängar.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

91

I den av 1939 års urtima riksdag behandlade propositionen, nr 79, rörande

åtgärder för begränsning av statsutgifterna under budgetåret 1939/40

m. m. förutsattes, att av nämnda reservationsanslag ett belopp av 125,000

kronor skulle disponeras endast i den mån Kungl. Majit framdeles prövade

sådana förutsättningar vara för handen, som gällde för användning av anslag,

upptaget å allmän beredskapsstat. Enligt vad som framgår av nämnda

proposition avsågs att med uppförandet av trädgårdsmästarbostaden och

stallbyggnaden vid Nyckelby försöksstation skulle anstå tills vidare samt

att i stället för institutionsbyggnaden borde tills vidare endast uppföras en

föreståndarbostad, för vilken kostnaden förutsattes kunna hållas inom ett belopp

av 45,000 kronor. För reparation av äldre byggnader m. m. ansågos

23,000 kronor vara erforderliga. Uppförandet av bostadshuset för två kördrängar

vid Alnarp avsågs skola uppskjutas.

Vid 1941 års riksdag (prop. nr 2; r. skr. nr 94) lämnades medgivande till

att av förenämnda anslagsbelopp å 125,000 kronor högst 121,000 kronor

finge tagas i anspråk för utförande av vissa i propositionen närmare angivna

arbeten vid statens trädgårdsförsök vid Nyckelby och Alnarp. Sedermera

medgav Kungl. Majit genom särskilda beslut den 16 maj 1941 och den 12

september samma år samt den 8 januari 1943 med stöd av sistnämnda riksdagsbeslut,

att styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut

finge taga i anspråk 20,000 kronor för dräneringsarbeten vid Nyckelby,

4,355 kronor för reparationer vid Alnarp och Nyckelby, 18,195 kronor för

inventarieanskaffning vid statens trädgårdsförsök, 58,184 kronor för uppförande

av en trädgårdsmästarebostad och en arbetarebostad vid Nyckelby

samt 20,266 kronor för utförande av en vattenanläggning vid Nyckelby. Slutligen

medgav Kungl. Majit den 30 april 1943 att ett för igenläggning av ett

större öppet dike avsett belopp å 5,950 kronor, som ingick i förenämnda för

dräneringsarbeten vid Nyckelby anvisade anslagsbelopp av 20,000 kronor,

i stället finge tagas i anspråk för uppförande av stängsel runt de vid Nyckelby

anlagda fruktförsöken. I

I skrivelse den 27 augusti 1943 har styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri-

och trädgårdsinstitut hemställt örn beviljande av ett anslag å tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1943/44 av 13,463 kronor 48 öre, motsvarande

den vid utgången av budgetåret 1942/43 kvarstående reservationen å

förenämnda för budgetåret 1939/40 uppförda reservationsanslag. Institutsstyrelsen

har därvid anfört följande.

Då genom propositionen nr 79 och det därav föranledda beslutet av 1939

års urtima riksdag det ursprungligen anvisade reservationsanslaget ej mer

än till en del kunnat disponeras förrän efter förnyad riksdagsbehandling

1941, bär det icke varit möjligt att helt kunna utnyttja anslaget lill avsett

ändamål inom den tidsrymd, som fastställts för dispositionen av dylika reservationsanslag.

Med hänsyn härtill och till de svårigheter, som uppstått för

institutsstyrelsen att fullgöra sina förpliktelser gentemot entreprenörer och

leverantörer, har institutsstyrelsen funnit det vara nödvändigt hemställa örn

att återstående belopp av ifrågavarande reservationsanslag på nytt anvisas.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

Departements
chefen.

Vid innevarande budgetårs början den 1 juli 1943 kvarstod av det anvisade

reservationsanslaget 13,463 kronor 48 öre, varav 9,463 kronor 48 öre utgjorde

sådana medel, som Kungl. Maj :t genom särskilda beslut medgivit kunna disponeras.

Ytterligare 4,000 kronor kvarstå av de 193,000 kronor som ursprungligen

uppfördes å riksstaten för budgetåret 1939/40. I första hand finner Alnarpsstyrelsen

det vara angeläget att helt få disponera de 9,463 kronor 48 öre,

vilka ingå i kalkyler, som vid olika tillfällen inlämnats till Kungl. Majit.

Sedan det dessutom visat sig nödvändigt att komplettera såväl vattenledning

som stängsel vid Nyckelby försöksstation, har emellertid institutsstyrelsen

ansett sig även böra anhålla örn det återstående beloppet 4,000 kronor för

att i första hand täcka utgifter för anskaffning av bevattnare och rörledningar

samt i andra hand till komplettering av stängslet vid Nyckelby försöksstation.

Lantbruksstyrelsen har i infordrat utlåtande den 4 september 1943 förklarat

sig tillstyrka, att framställning gjordes till riksdagen örn anvisande å tillläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1943/44 av i runt tal 13,500 kronor för

ifrågavarande ändamål.

Behållningen av förenämnda å riksstaten för budgetåret 1939/40 uppförda

reservationsanslag, vilket enligt Kungl. Majits medgivande den 30 juni

1942 fått användas för därmed avsett ändamål jämväl under budgetåret

1942/43, har vid utgången av sistnämnda budgetår tillgodoförts budgetutjämningsfonden.

För utförande av de i institutsstyrelsens förevarande framställning

omförmälda arbetena, för vilka medel tidigare i viss utsträckning

ställts till förfogande, torde därför vara erforderligt att ett belopp svarande

mot de medel som enligt vad nyss nämnts överförts till budgetutjämningsfonden,

eller i runt tal 13,500 kronor, ånyo anvisas. Med hänsyn härtill och

då arbetena i fråga torde vara behövliga, vill jag förorda, att nämnda belopp

äskas såsom ett särskilt reservationsanslag å tilläggsstat till riksstaten för

innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:

Byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av .......................... kronor 13,500.

G. Lanthushållning i allmänhet.

[3.] 11 a. Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till lin- eller hampberedningsanläggningar,

reservationsanslag. Genom beslut av 1941 års riksdag

(prop. nr 333; r. skr. nr 501) anvisades å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1941/42 för ifrågavarande ändamål ett reservationsanslag av

500,000 kronor. För samma ändamål har innevarande års riksdag å tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisat ett reservationsanslag av

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

93

800.000 kronor (prop. nr 2, bil. 9 p. 4; r. skr. nr 20). Å riksstaten för löpande

budgetår lia medel för ändamålet icke anvisats. För anslagets användning

gälla bestämmelserna i kungörelsen den 13 mars 1942 (nr 153).

I gemensam skrivelse den 31 augusti 1943 ha kommerskollegium och lantbruksstyrelsen

hemställt, att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1943/

44 måtte för ifrågavarande ändamål anvisas ett reservationsanslag av 130,000

kronor. Ämbetsverken ha anfört i huvudsak följande.

Av riksdagen hittills anvisade anslag å sammanlagt 1,300,000 kronor ha redan

tagits helt i anspråk, varför medel för ifrågavarande bidragsverksamhet

nu icke finnas tillgängliga. Emellertid ha till lantbruksstyrelsen inkommit

ansökningar örn dylikt statsbidrag med sammanlagt omkring 61,000 kronor

för xithyggnad och komplettering av linberedningsanstalterna i Växjö och

Kristinehamn. Till uppförande av nämnda anstalter lia statsbidrag jämväl

tidigare beviljats. Vidare äro enligt vad kommerskollegium och lantbruksstyrelsen

erfarit ytterligare utvidgningar påbörjade eller planerade vid linberedningsanstalterna

i Laholm och Hybo samt vid hampberedningsanstalten

i Värmbol, till vilka arbeten statsbidrag beräknas bliva erforderligt

med sammanlagt omkring 55,000 kronor. Även för uppförande av sistnämnda

tre anstalter har statsbidrag tidigare utgått. Enligt vad ämbetsverken

vidare erfarit torde därjämte ansökan örn statsbidrag å 6,000 kronor

för uppförande av linberedningsanstalten i Bodum invid Örnsköldsvik komma

att ingivas inom den närmaste liden. Något statsbidrag har tidigare icke

utgått till uppförande av sistnämnda anstalt. För ifrågavarande ändamål ha

emellertid ämbetsverken redan den 14 november 1940 beviljat lån från hemslöjdslånefonden

med 34,000 kronor. Det sammanlagda anslagsbehov av förevarande

slag, som kan beräknas uppstå under återstående del av innevarande

budgetår, skulle alltså uppgå till omkring (61,000 + 55,000 + 6,000 =)

122.000 kronor. Med hänsyn till de alltjämt fortgående kostnadsstegringarna

med därav följande ökade kostnader för de ifrågasatta utbyggnaderna anse

ämbetsverken sig böra föreslå, att ett reservationsanslag å 130,000 kronor anvisas

för ändamålet.

Då det torde bliva erforderligt att statsbidrag lämnas för de i kommers-Departements
•

chefen

kollegiums och lantbruksstyrelsen skrivelse avsedda anläggningarna, biträder

jag ämbetsverkens förslag om anvisande å tilläggsstat till riksstaten för

innevarande budgetår av för ändamålet erforderliga medel eller i runt tal

130.000 kronor. Jag har för avsikt att i annat sammanhang denna dag föreslå,

att å sagda tilläggsstat uppföres ett kapitalinvesteringsanslag till hemslöjdslånefonden

av 600,000 kronor för att möjliggöra utlämnande av lån

för utförande av vissa av förutnämnda anläggningar. Emellertid torde i vad

rör fortsatt utbyggnad av anläggningarna största försiktighet böra iakttagas.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majli måtte

föreslå riksdagen

att till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till lineller

hampberedningsanläggningar å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av .................................... kronor 130,000.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

[4.] Prisreglcrande åtgärder på jordbrukets område. Å riksstaten för

budgetåret 1943/44 är under denna anslagstitel uppfört ett reservationsanslag

av 99,000,000 kronor. Anslaget är i huvudsak avsett för upprätthållande av

jordbruksregleringen.

Jag torde för Kungl. Maj:t få anmäla dels en den 31 augusti 1943 dagtecknad

framställning från lantbruksstyrelsen om anvisande av 9,000 kronor

för täckande av vissa kostnader under första halvåret 1944 i anledning av

bestämmelserna om klassificering av kött, dels ock en den 1 september 1943

dagtecknad framställning från statens livsmedelskommission avseende bland

annat beviljande av ett anslag å 70,000 kronor för att möjliggöra försäljning

till nedsatt pris av 200 ogrässprutor.

I anledning av lantbruksstyrelsens framställning rörande

köttklassificeringen torde jag få erinra om följande. Efter att ha

inhämtat riksdagens yttrande (1941: prop. nr 299, r. skr. nr 413) utfärdade

Kungl. Majit den 30 december 1941 förordning (nr 1011) angående klassificering

av kött. Med stöd av förordningen bemyndigades lantbruksstyrelsen

den 13 februari 1942 att utfärda erforderliga föreskrifter för förordningens

tillämpning ävensom att meddela undantag från vissa däri givna bestämmelser.

Sistnämnda dag anvisade Kungl. Majit vidare till lantbruksstyrelsens förfogande

från elfte huvudtitelns reservationsanslag till extra utgifter ett belopp

av 10,450 kronor för anställande under en tid av sex månader av särskild

tjänsteman med uppgift att biträda styrelsen med utövande av inspektion över

köttklassificeringen m. m. ävensom för anordnande av kurser för köttklassificerare.

Sedermera anvisades dels den 30 oktober 1942 ett belopp av 13,800 kronor

att av lantbruksstyrelsen användas för fortsatt anställande under tiden 15

oktober 1942—30 juni 1943 av särskild tjänsteman för inspektion över köttklassificeringen

ävensom för anordnande av kurser för köttklassificerare, vilket

belopp till lika delar skulle utgå från nionde och elfte huvudtitlarnas

anslag till extra utgifter, dels ock den 17 juni 1943 från nionde huvudtitelns

reservationsanslag till extra utgifter ett belopp av 9,650 kronor att av styrelsen

användas för fortsatt anställande intill utgången av år 1943 av nyssnämnde

befattningshavare ävensom för anordnande av kurser för klassificerare.

I förutberörda skrivelse den 31 augusti 1943 har lantbruksstyrelsen hemställt,

att för anställande under tiden 1 januari—30 juni 1944 av ifrågavarande

tjänsteman samt för täckande av befattningshavarens resekostnader

måtte ställas till styrelsens förfogande ett belopp av 9,000 kronor. Lantbruksstyrelsen

har anfört följande.

Med anledning av Kungl. Majits beslut den 17 juni 1943 förordnade lantbruksstyrelsen

den 6 juli 1943, räknat från och med den 1 juli 1943, tills

vidare intill utgången av år 1943 innehavare av befattningen såsom inspektör

för köttklassificeringen, med rätt för denne att åtnjuta ett arvode av

890 kronor för månad ävensom vid resor i tjänsten resekostnads- och traktamentsersättning

efter klass II D i allmänna resereglemente! intill ett belopp

av högst 3,600 kronor för angivna tid. Nämnda arvode har bestämts

med utgångspunkt från beloppet för lön samt rörligt tillägg (15 procent) och

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

95

kristillägg (16 procent) till tjänsteman i 20 löneklassen, varjämte, med hänsyn

till de avgifter för pensionering, som den till innehavare av befattningen

förordnade tjänstemannen såsom tjänstledig från en till svenska personalpensionskassan

ansluten tjänst har att erlägga, till sistnämnda belopp lagts

en summa av 100 kronor för månad.

På grund av köttklassificeringens omfattning och vikten av nödig inspektion

över klassificeringen torde jämväl under tiden 1 januari—30 juni 1944

upprätthållandet av ifrågavarande tjänst hos lantbruksstyrelsen bliva behövligt.

Framhållas må, att det antal offentliga slakthus, kontrollslakterier

och köttbesiktningsbyråer, där klassificering förekommer, nu uppgår till omkring

190.

För nämnda tjänst synes jämväl under tiden 1 januari—30 juni 1944 ersättning

böra beräknas i form av arvode ävensom resekostnads- och traktamentsersättning.

Då den nuvarande innehavaren av ifrågavarande befattning,

vid bifall till vad lantbruksstyrelsen i denna skrivelse föreslår, torde

komma att erhålla fortsatt- förordnande att innehava nämnda tjänst, synas

förut angivna, nu tillämpade grunder för fastställande av det med tjänsten

förenade arvodet fortfarande böra gälla. Ett belopp av (890 X 6 =) 5,340

kronor torde sålunda böra beräknas för ändamålet. Resekostnads- och traktamentsersättning

åt ifrågavarande tjänsteman bör, i likhet med vad som

för närvarande är fallet, utgå efter klass II D i allmänna resereglementet

och med ett till 600 kronor för månad beräknat belopp.

Medelsbehovet för anställande under tiden 1 januari—30 juni 1944 av

ifrågavarande tjänsteman kan sålunda beräknas till sammanlagt (5,340 +

6 X 600 =) i runt tal 9,000 kronor.

Jag torde få erinra om att lantbruksstyrelsen i skrivelse den 31 augusti

1943 angående förslag till anslagsäskanden inom lantbruksstyrelsen förvaltningsområde

för budgetåret 1944/45 hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen medgiva, att för uppehållande av ifrågavarande verksamhet

under budgetåret 1944/45 erforderligt belopp finge användas av reservationsanslaget

till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.

Över lantbruksstyrelsen framställning ha den 17 september 1943 infordrade

utlåtanden avgivits av statskontoret och statens livsmedelskommission.

Statskontoret har anfört, att därest icke det å nionde huvudtiteln uppförda

anslaget till extra utgifter ansåges böra anlitas för täckande av här ifrågavarande

kostnader, riksdagens medgivande -—- i anslutning till vad lantbruksstyrelsen

i särskild framställning föreslagit i fråga om för samma ändamål

erforderliga anslagsmedel för budgetåret 1944/45 —- torde böra utverkas, att

anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område finge tagas i

anspråk.

Livsmedelskommissionen, som framhållit, att en noggrann klassificering

av kött och fläsk utgjorde en förutsättning för bela systemet med normalpriser

å dessa varor, har tillstyrkt bifall till den av lantbruksstyrelsen i ärendet

gjorda framställningen. I

I anledning av livsmedelskommissionens framställning

örn försäljning av ogrässprutor torde jag få anföra följande.

Genom beslut den 24 juli 1942 uppdrog Kungl. Majit, efter det ärendet un
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Departements
chefen.

derställts riksdagen (prop. nr 319; r. skr. nr 418), åt svenska spannmålsaktiebolaget

att inköpa 100 ogrässprutor, lämpade för besprutning mot potatisbladmögel,

för försäljning enligt anvisningar av statens livsmedelskommission

till priser, som finge understiga bolagets självkostnader högst med 30

procent eller med tillhopa 30,000 kronor. Den 30 juni 1943 uppdrog Kungl.

Majit, likaledes efter det ärendet underställts riksdagen (prop. nr 246; r. skr.

nr 378), åt spannmålsaktiebolaget att inköpa ytterligare 200 dylika ogrässprutor

för försäljning enligt anvisningar av livsmedelskommissionen till priser,

som finge understiga bolagets självkostnader med tillhopa högst 70,000

kronor.

I förenämnda skrivelse den 1 september 1943 bär statens livsmedelskommission

gjort framställning örn medelsanvisning med 70,000 kronor för möjliggörande

av försäljning genom svenska spannmålsaktiebolaget till ett pris

av 650 kronor per styck av 200 ogrässprutor, lämpade jämväl för besprutning

mot potatisbladmögel. 1 ill stöd för framställningen har kommissionen

anfört bland annat.

De med stöd av Kungl. Maj :ts beslut den 24 juli 1942 och 30 juni 1943

av svenska spannmålsaktiebolaget inköpta 300 ogrässprutorna ha försålts

t1}! intresserade lantbrukare genom hushållningssällskapens förmedling. Försäljningspriset

för de år 1943 inköpta 200 sprutorna har varit bestämt till 650

kionor, vilket inneburit en nedsättning med 35 procent av inköpspriset, däri

imäknat spannmålsbolagets omkostnader för denna verksamhet. Då efterfrågan

pa ogrässprutor till nedsatt pris år 1943 emellertid varit vida större

än tillgången därpå och det är av synnerligen stor betydelse, att sprutor finnas

tillgängliga hos jordbrukarna för besprutning av så stor del av potatisarealen

som möjligt, anser livsmedelskommissionen det önskvärt, att jordbrukarna

beredas tillfälle att jämväl under år 1944 inköpa ett antal sprutor

på i huvudsak samma villkor som under de närmast föregående åren. Livsmedelskommissionen

vill därför föreslå, att spannmålsbolaget erhåller i uppdrag

att inköpa ytterligare 200 ogrässprutor, lämpade jämväl för besprutning

mot potatisbladmögel, och att bolaget genom statssubvention beredes möjlighet

att försälja desamma till nedsatt pris. Därest ett så stort antal sprutor

som 200 icke skulle kunna försäljas på ett år, komma eventuellt överblivna

sprutor att bli en värdefull reserv att äga tillgång till för den händelse svårare

angrepp av bladmögel skulle uppstå under det kommande året. Under alla

förhållanden torde ett eventuellt restparti sannolikt kunna försäljas under

därpå följande år, ty jordbrukarna synas alltmer börja inse betydelsen av rationell

besprutning av potatisodlingarna. Välgrundade förhoppningar finnas,

att inköpspriset på dessa sprutor skall bliva detsamma som på de senast inköpta.

Om därför inköpspriset och spannmålsbolagets omkostnader sammanlagt

beräknas till enahanda belopp som tidigare eller 1,000 kronor per styck

och sprutorna skola försäljas till samma pris som i år eller 650 kronor per

styck, erfordras för försäljning av 200 sprutor till detta pris ett anslag av

70,000 kronor.

Den verksamhet, som regleras av förordningen den 30 december 1941 angående

klassificering av kött, är närmast föranledd av önskemålet att under

rådande krisförhållanden underlätta genomförandet av prisregleringen å kött

och fläsk. Efter framställning av lantbruksstyrelsen har Kungl. Majit genom

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

97

särskilda beslut, senast den 17 juni 1943, ställt medel till lantbruksstyrelsens

förfogande för anställande av en särskild tjänsteman med uppgift att biträda

styrelsen vid utövandet av inspektionen över köttklassificeringen. Genom beslutet

den 17 juni 1943, därvid för ändamålet ett belopp av 9,650 kronor anvisats

att utgå från nionde huvudtitelns reservationsanslag till extra utgifter,

har möjliggjorts anställande av ifrågavarande tjänsteman för tiden intill utgången

av år 1943. Lantbruksstyrelsen har i nu ifrågavarande skrivelse hemställt

att 9,000 kronor måtte anvisas till nämnda befattningshavares avlöning

och resekostnader under första halvåret 1944. Med hänsyn till ändamålet med

köttklassificeringen torde hinder icke böra möta mot att de med ifrågavarande

verksamhet förenade kostnaderna, för budgetåret 1943/44 beräknade

till (9,650 + 9,000 =) 18,650 kronor, bestridas från reservationsanslaget till

prisreglerande åtgärder. Förenämnda belopp om 9,650 kronor torde i anslutning

härtill få överföras från sistnämnda anslag till nionde huvudtitelns reservationsanslag

till extra utgifter.

Vad angår statens livsmedelskommissions framställning rörande inköp och

försäljning av ogrässprutor finner jag mig med hänsyn till betydelsen, framförallt

i nuvarande försörjningsläge, av de ifrågasatta åtgärderna böra tillstyrka,

att spannmålsbolaget erhåller i uppdrag att inköpa ytterligare 200

ogrässprutor, lämpade jämväl för besprutning mot potatisbladmögel, och att

bolaget beredes möjlighet att försälja desamma till ett pris av 650 kronor

per styck. Riksdagens medgivande torde böra inhämtas, att för ändamålet

erforderligt belopp, som av kommissionen beräknats till högst 70,000 kronor,

må bestridas från anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att medgiva, att för tillgodoseende av de i det föregående

omförmälda ändamålen må tagas i anspråk sammanlagt högst

88,650 kronor från nionde huvudtitelns reservationsanslag

till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.

[5.] 39, Befrämjande av landsbygdens elektrifiering, reservationsanslag.

För detta ändamål har anvisats dels å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1940/41 ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor, dels i riksstaten för

budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag av likaledes 5,000,000 kronor, dels

å tilläggsstat lill riksstaten för budgetåret 1942/43 ett reservationsanslag av

2,000,000 kronor, dels ock i riksstaten för innevarande budgetår ett reservationsanslag

av 2,000,000 kronor.

Förevarande anslag utbetalas och disponeras av länsstyrelserna i enlighet

med bestämmelser som meddelas för varje särskilt fall. För avgivande av utlåtanden

i frågor rörande understöd till befrämjande av landsbygdens elektrifiering

har tillsatts en beredning, benämnd elektrifieringsberedningen, bestående

av en representant för en var av kommerskollegium, lantbruksstyrelsen,

vattenfallsstyrelsen och statens bränslekommission.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

I skrivelse den 9 juli 1943 har elektrifieringsberedningen gjort framställning

om att för innevarande budgetår måtte för ifrågavarande ändamål anvisas

ett ytterligare anslag av förslagsvis 8,000,000 kronor. Beredningen bär hemställt,

att, för den händelse anslag icke alls eller endast till mindre belopp

kunde erhållas, direktiv måtte lämnas på vad sätt de hittills tillämpade grunderna

för bidragstilldelningen borde ändras.

Efter att inledningsvis lia erinrat örn sin tidigare i skrivelse den 16 februari

1943 (se prop. nr 163/1943, bilaga 5, punkt 2) lämnade redogörelse angående

disponerandet av de under åren 1940 och 1941 anvisade anslagen å

sammanlagt 10,000,000 kronor, har beredningen beträffande ytterligare anslagsbehov

för innevarande budgetår yttrat följande.

Sedan beredningens skrivelse den 16 februari 1943 avgavs, ha statsmakterna

anvisat ytterligare anslag å sammanlagt 4,000,000 kronor, varav 2,000,000

kronor på lilläggsstat för budgetåret 1942/43 och 2,000,000 kronor för innevarande

budgetår. Ur anslaget på tilläggsstat ha hittills beviljats 1,400,000

kronor. Därest nu under behandling liggande ansökningar — till stor del

avseende anläggningar som igångsatts med förväntan om bidrag — behandlas

efter de grunder, som under den senaste tiden tillämpats, skulle endast

cirka 500,000 kronor finnas disponibla för ytterligare elektrifieringsprojekt.

Enligt de underhandsupplysningar, beredningen erhållit från skilda håll,

kunna ansökningar förväntas inkomma inom den närmaste tiden i sådan utsträckning,

att även sistnämnda belopp inom kort bleve disponerat, därest

ansökningarna behandlas efter nu tillämpade grunder. Hos beredningen vila

dessutom på grund av kopparransoneringen tills vidare bordlagda ansökningar

på sammanlagt något mer än 2,000,000 kronor.

För att den subventionerade elektrifieringen skall kunna bedrivas i samma

omfattning som under de senaste 12 månaderna, för vilket kopparransoneringen,

som den nu tillämpas, icke synes lägga hinder i vägen, beräknar beredningen

att ytterligare 5,000,000 kronor skulle erfordras för innevarande

budgetår. Räknat efter under senaste femmånadersperiod inkomna ansökningar

å cirka 750,000 kronor per månad skulle behovet uppgå till omkring

8,000,000 kronor.

Beredningen har beträffande de hittills tillämpade tilldelningsgrunderna

och dessas lämplighet anfört följande.

För elektrifieringsbidragen har hittills tillämpats en subventionsgräns av 90

kronor per tariffenhet, innebärande att elektrifieringsintressenterna skola

bära minst denna kostnad själva. I undantagsfall — speciellt för vissa trakter

i Värmland och övre Norrland — har subventionsgränsen dock varit 70 eller

80 kronor per enhet. Vad beträffar bidragens maximala storlek föreslogs i

den utredning, som låg till grund för det första anslaget, 90 kronor per enhet.

I åtskilliga fall lia emellertid högre bidrag beviljats. Beredningen har sålunda

på senaste tiden baserat sina förslag på en maximitiildelning av

100 kronor per enhet. Maximibegränsningen har emellertid icke hindrat bidragstilldelning

för projekt med något högre kostnad än (90 + 100 =) 190

kronor per enhet i sådana fall, då intressenterna — konsumenter, distributörer

och kraftleverantörer — velat taga på sig mer än 90 kronor per enhet och

den framtida ekonomien kunnat anses någorlunda tryggad genom att nyelektrifieringen

utförts av ett större befintligt distributionsföretag med god

ekonomi, genom åtaganden av konsumenterna att utföra naturaprestationer

för anläggningarnas underhåll eller dylikt.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

99

Beredningen är av den uppfattningen, att de hittills tillämpade tilldelningsgrunderna

varit i stort sett lämpligt avvägda beträffande såväl de prestationer,

vilka begärts av intressenterna själva, som hjälpens minimiomfattning

med hänsyn till nyelektrifieringarnas ekonomi. Vidare synes det vid hittillsvarande

storlek på bidragen ha varit möjligt att genomföra rätt fullständiga

elektrifieringar, i det att även enstaka gårdar med mycket höga elektrifieringskostnader

kunnat få komma med, vilka, örn de icke fått kraft i samband med

övrig elektrifiering, troligen fått bliva ulan för mycket lång framtid. Ur dessa

synpunkter anser beredningen sålunda anledning till ändring icke finnas.

Beträffande åtgärder för begränsning av den totala medelsåtgången har

beredningen framhållit följande.

Höjning av subventionsgränsen och sänkning av det maximala bidraget få

göras proportionsvis mycket stora för att medelsbehovet skall nämnvärt påverkas.

En ändring med 10 kronor per enhet beräknas sålunda rent matematiskt

minska bidragens totalbelopp med cirka 13 respektive 5 procent.

Man får emellertid räkna med vissa biverkningar. En ytterligare minskning

torde nämligen uppstå genom att vissa projekt, som ur ekonomisk synpunkt

skulle genomföras med bidrag enligt nuvarande grunder, befinnas för vanskliga

efter en skärpning. De ökade kraven på konsumenterna vid höjning av

subventionsgränsen komma emellertid också att minska önskan att vara

med och därigenom försämra anslutningsgraden, varvid i många fall kostnaderna

per enhet öka snabbare än anslutningen minskas, så att bidragen i

verkligheten bli större. En höjning av subventionsgränsen anser sig beredningen

därför icke vilja föreslå. Beträffande maximibeloppets storlek skulle

en återgång till den ursprungligen tillämpade 90-kronorsgränsen visserligen

icke behöva ingiva betänkligheter, men en ändring, som verkligen radikalt

påverkar medelsbehovet, skulle troligen medföra, att elektrifieringarna bli

mindre fullständiga, och öka risken för att konsumenterna — i de fall då

angelägenheten örn kraft är mycket stor — påtaga sig större prestationer än

de egentligen kunna bära.

En relativt kraftig beskärning av medelsbehovet med mindre ogynnsamma

biverkningar torde kunna ernås, om en sänkning av maximala bidragsbeloppet

per enhet kombineras med att bidrag överhuvudtaget icke lamnas till

elektrifieringar med specifika kostnader överstigande ett fastställt värde,

överslagsvis skulle sålunda sammanlagda bidragsbeviljningen nedgå till hälften,

därest bidragen maximeras till 80 kronor per enhet och därjämte som

villkor för bidrag kräves att specifika anläggningskostnaden icke överstiger

170 kronor per enhet. Fastställes åter en lägre maximitilldelning kan vid oförändrat

totalt bidragsbelopp kostnadsgränsen höjas. Det är visserligen toga

tilltalande att avskära från bidrag en hel del projekt, vid vilka konsumenterna

lia vilja och ekonomisk förmåga att prestera mera än vad sorn svarar

mot det under subventionsgränsen liggande beloppet, men örn en begränsning

överhuvudtaget skall genomföras, torde det vara nödvändigt att helt utesluta

vissa projekt, och det framstår då som förnuftigt att här flir utvälja de dyraste.

Vissa biverkningar få emellertid förutses. Det har sålunda hittills visat

sig, ali förutsättningarna för elektrifieringsprojekten i hög grad avpassas efter

de för bidragen tillämpade tilldelningsgrunderna, och en tendens att tillrättalägga

kostnaderna, så att specifika kostnaden kommer under det for

bidragsbeviljningen avgörande värdet, torde sannolikt komma till synes. Beredningen,

som hittills närmast haft alt undersöka, att kostnaderna icke

äro för högt upptagna i ansökningarna, torde emellertid lia lika god möjlighet

all kontrollera motsatsen, varför orimliga avvikelser från de avsedda rikt
-

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kunni- Maj:ts proposition nr 344.

linjerna icke torde behöva befaras. Ävenså torde få räknas med en tendens

att vid projektering av anläggningarna utesluta de mera kostsamma delarna

i syfte att hålla specifika kostnaden under det för bidrag fastställda gränsvärdet.

Även örn detta i extrema fall kan vara befogat, synes dock som allmän

regel böra eftersträvas att varje elektrifiering blir så fullständig som

möjligt. Det kan därför bli nödvändigt att sovra de bidragsberättigade projekten

även ur den synpunkten att de skola giva en rimlig fullelektrifiering

av området i fråga.

De förut avhandlade åtgärderna, avseende en ransonering av tillgängliga

anslagsmedel, hänföra sig helt till de siffermässiga tilldelningsgrunderna.

Åtgärder av annat slag äro emellertid tänkbara.

En möjlighet är, att de tillgängliga medlen förbehållas vissa landsdelar.

Man .skulle därvid kunna utvälja deni, sorn hittills fått minst bidrag, eller deni

som äro minst utvecklade i elektrifieringshänseende.

En annan möjlighet är, att nian söker placera bidragen, där elektrifieringen

gör största nyttan. Svårigheten är blott att mäta ifrågavarande nytta. Statens

industrikommission tillämpar i fråga örn tilldelningen av koppar för landsbygdselektrifiering

en kvalificeringsfaktor, som ungefärligen angiver proportionen

mellan motorelektrifiering och totalelektrifiering. Avsikten är att förbehålla

kopparen för sådan elektrifiering, särskilt av tröskverksdriften, sorn

minskar behovet av olja för motorer, under det att ren belysningselektrifiering

uteslutes. Sedan bestämmelserna för koppartilldelningen numera mildrats,

begränsa svårigheterna i detta hänseende icke längre elektrifieringen i

samma utsträckning som tidigare. Det kan emellertid ifrågasättas, att även

för bidragstilldelningen skulle förutsättas en kvalificering i princip likartad

med den som tillämpas vid koppartilldelningen, men strängare än denna.

Härigenom skulle åtskilliga elektrifieringsprojekt bli uteslutna. Det är emellertid

föga tilltalande att laborera med två olika kvalificeringskrav, helst som

tillskapandet av ifrågavarande faktor väl närmast var en nödfallsutväg och

den antagligen ger ett mycket ofullkomligt uttryck åt elektrifieringsnyttan.

När kopparsvårigheterna satte in, medgav kommerskollegium i syfte att

möjliggöra viss önskvärd elektrifiering avsteg från förbudet att använda järn

i lågspänningsledningar. Industrikommissionen medgiver vidare, att koppartilldelningen

baseras på enbart den till eli projekt hörande kvalificerade anslutningen,

under det att elektrifieringen och därmed även bidragsbehovet i

obegränsad utsträckning kan utökas med okvalificerad anslutning, vilken tillgodoses

medelst järnledningar. Ett upphävande av medgivandet att använda

järn för ifrågavarande ledningar skulle av allt att döma minska medelsåtgången

för bidragen. För ett sådant upphävande, vilket i varje fall torde komma

att vidtagas så snart koppartillgången blir normal, tala vissa skäl. Järnledningarna

i lågspänningsnäten möjliggöra i regel endast en nödtorftig kraftförsörjning,

varför utbyten till betydande kostnader bli aktuella, så snart

koppar åter kan anskaffas. Vidare bör beaktas, att de elektriska gårdsinstallationer,

som nu utföras, till följd av brist på åtskillig annan material än koppar,

särskilt gummi, bli, om än icke lika mindervärdiga som under förra kristiden,

dock av kristidskvalitet. Örn det kunde förutses, att materialtillgången

skulle vara normal örn exempelvis ett år, borde det därför vara övervägande

fördelaktigt att nedbringa elektrifieringsverksamheten under detta år. Åtgärden

att förbjuda järn i lågspänningsledningarna torde emellertid få rätt vittgående

följder, och i vilken omfattning därmed anspråken på elektrifieringsbidrag

skulle nedbringas är svårt att överskåda. Även en del icke bidragsbehövande

elektrifiering skulle förmodligen hindras, och tidpunkten för materialsvårigheternas

upphörande kan ännu icke förutses.

Örn anslagstillgången för elektrificringsbidrag blir begränsad, kan som för
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kuni;!. Maj.ts proposition nr 344.

101

ut framhållits antingen denna begränsning direkt få återverka på bidragstilldelningcn

eller någon eller några ransoneringsåtgärder vidtagas. I förra

fallet skulle bidrag då beviljas i den ordning ansökningar komma in, och när

tillgängliga anslag äro helt förbrukade, får ett uppehåll göras i avvaktan på

nytt anslag. Om emellertid en begränsning av bidragsbeviljningen i anslutning

till medelstillgången skall åstadkommas medelst ändring av tilldelningsgrunderna,

förordar beredningen, att maximala bidraget per enhet minskas

och att bidrag lämnas endast till elektrifieringar med anläggningskostnad per

enhet understigande visst fastställt belopp. De båda gränsvärdena få bestämmas

med hänsyn till medelstillgången för varje tidsperiod. Beredningen vill

emellertid framhålla, att vare sig den ena eller andra av de ovan avhandlade

ransoneringsmetoderna tillämpas, kommer så gott som all ytterligare elektrifiering

i övre Norrland att hindras.

Anvisande av medel för ifrågavarande ändamål grundar sig på statsmak- Departements■

• chefen

ternus önskan att i nuvarande krisläge med dess svårigheter att anskaffa bensin

samt lys- och brännoljor lämna ett verksamt stöd åt strävandena för landsbygdens

elektrifiering. Denna bidragsverksamhet synes alltjämt böra fortsättas.

Tillgången på koppar och viss annan för elektrifiering erforderlig

materiel är emellertid begränsad, och det är angeläget att endast sådan materiel

användes till elektrifieringsanläggningar, att dessa bliva av beslående beskaffenhet.

En närmare utredning erfordras av den utsträckning, i vilken

elektrifieringen med hänsyn härtill kan fullföljas. För att möjlighet skall erhållas

att fortsätta elektrifieringen i den omfattning, vartill materielåtgången

lämnar utrymme, synes ett belopp av 2,000,000 kronor böra äskas å tilläggsstat

till riksstaten för löpande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett

reservationsanslag av .................. kronor 2,000,000.

L. Rikets allmänna kartverk och statens meteorologiskhydrografiska

anstalt m. m.

[6.] 3 a. Rikets allmänna kartverk: Anskaffande av flygplan m. m., reservationsanslag.

Sedan vid 1937 års riksdag beslutats, att den ekonomiska kartläggningen

av landet skulle äga rum med stöd av fotokarta, framställd efter

flygfotografering, lia anslag för budgetåren 1938/39 och 1939/40 beviljats för

anskaffande till kartverket av två fotograferingsflygplan, ett under vartdera

av nämnda budgetår. Flygplanen, som inköpts från Tyskland, voro tvåmotoriga

landflygplan av typen Focke-Wulff 58.

I skrivelse den 9 juni 1943 hemställde överbefälhavaren efter samråd med

rikets allmänna kartverk, att 885,000 kronor omedelbart måtte ställas till

förfogande för inköp av ytterligare två fotograferingsflygplan jämte viss

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

annan materiel. I beslut den 30 juni 1943 förklarade Kungl. Maj :t att framställningen

icke föranledde någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Sedermera har rikets allmänna kartverk i skrivelse den 9 juli 1943 hemställt,

att förslag måtte föreläggas 1943 års riksdag om anvisande å tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1943/44 av medel för inköp av två flygplan

m. m. i enlighet med beräkningar, som framlagts av överbefälhavaren i skrivelsen

den 9 juni 1943. Över denna framställning har statskontoret den 21

juli 1943 avgivit infordrat utlåtande.

Härefter har rikets allmänna kartverk i en den 3 augusti 1943 dagtecknad

skrivelse anmält, att ett av kartverkets flygplan SE-KAA vid nödlandning den

21 juli 1943 havererat och därvid skadats så svårt att det sannolikt icke

kunde repareras. Under alla förhållanden kunde det icke tänkas bliva reparerat

inom sådan tid att det bleve användbart för flygfotografering under årets

fotograferingssäsong. Under åberopande härav och med hänvisning till att,,

då framställningen om medel för anskaffning av nya flygplan till kartverkets

flygfotograferingar jämlikt Kungl. Maj:ts omförmälda beslut den 30

juni 1943 icke föranlett någon åtgärd, hos kartverket saknades tillgång till

reservplan att insättas i stället för det havererade planet ifrågasatte kartverket,

om icke i det genom flygplanshaveriet uppkomna nya läget medel

omedelbart skulle kunna ställas till förfogande för anskaffning av flygplanen.

I anledning av kartverkets sistnämnda framställning anvisade Kungl. Maj :t

den 27 augusti 1943 för inköp av ett flygplan jämte reservdelar samt för

tullkostnader, frakter och transporter ävensom för allmänna omkostnader

samt oförutsedda utgifter till kartverkets förfogande intill 365,000 kronor att

utbetalas till kartverket från förslagsanslaget till oförutsedda utgifter.

Jag torde nu ånyo få för Kungl. Majit anmäla ifrågavarande ärende.

I sin förenämndä framställning den 9 juni 1943 om medel till inköp av

fotograferingsflygplan m. m. anförde överbefälhavaren i huvudsak följande.

Med hänsyn till att vid rikets allmänna kartverk för närvarande endast finnas

två fotograferingsflygplan är fotograferingskapaciteten vid kartverket relativt

låg och motsvarar icke nuvarande behov. Det är nämligen nödvändigt

att med större snabbhet än vad förhandenvarande flygplan göra möjligt införskaffa

fotomaterial från de operativt betydelsefulla delar av vårt land,

vilka ännu icke äro fotograferade, ävensom över övnings- och skjutfält.

En ökning av antalet fotograferingsflygplan är emellertid motiverad icke

blott med hänsyn till ett forcerat arbete under närmaste år. Genom flygplanens

förslitning ökas risken, att ett eller båda av kartverkets nuvarande

flygplan bli satta ur funktion längre eller kortare tid mitt under den ganska

kortvariga fotograferingssäsongen. Kartverkets äldsta flygplan, som inköptes

år 1939, har redan begagnats i fem somrar.

Vid anskaffning av nya fotograferingsflygplan är det av ekonomiska skäl

och praktiska driftssynpunkter lämpligast att samma slags plan inköpas som

kartverkets nuvarande, alltså av typen F\V 58 Weike från firman FockeWulff

i Bremen. Därjämte bör en reservmotor och vissa andra reservdelar

anskaffas. För att vinna den med flygplansanskaffningen avsedda ökningen i

kartverkets fotograferingskapacitet bör vidare till ett av planen anskaffas även

en seriekamera; för det andra planet kan en vid kartverket befintlig reservkamera

användas.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 344.

103

Förhandlingar ha sedan ett år tillbaka pågått med firmor i Tyskland i ändamål

att undersöka möjligheterna att inköpa förenämnda materiel. Dessa

förhandlingar ha nyligen lett till positivt resultat, varvid framgått att materielen

nu kan levereras under förutsättning att beställning göres inom kort.

Kostnaderna för anskaffning av flygmaterielen beräknas av flygförvaltningen

sålunda:

2 kompletta flygplan.................................. kronor

Reservdelar för d:o.................................... »

Extra utrustning, skidor, uppvärmningsanordning m. m. . . »

1 reservmotor........................................ »

Reservdelar för d:o .................................. »

Tullkostnad för flygplanen ............................ »

Tullkostnad för motorn och reservdelarna................ »

Frakter och transporter............................... »

Allmänna omkostnader + oförutsett............. »

Summa kronor 825,000.

Kostnaderna för anskaffning av seriekamera »S 1818» jämte dennas inbyggnad

i flygplanet beräknas till högst 60,000 kronor.

För att utröna möjligheterna att anskaffa fotograferingsflygplan till billigare

pris har chefen för flygförvaltningen anmodats att undersöka huruvida

några vid flygvapnet befintliga plan skulle kunna användas för här avsett

ändamål. Denna utredning har emellertid givit vid handen, att ur betjänings-,

drifts- och underhållssynpunkt anskaffning av flygplan typ FW 58 Weihe

ställer sig förmånligare än användning av vid flygvapnet befintliga plan.

Rikets allmänna kartverk framhöll i sin skrivelse i ämnet den 9 juli 1943,

bland annat, följande.

Kartverkets möjligheter att genomföra av Kungl. Majit den 9 april 1943

för innevarande år anbefallda flygfotograferingar ha blivit väsentligt minskade

därigenom att medel icke ställts till förfogande för inköp av nya flygplan.

Visserligen ha medel anvisats till förhyrning av ett flygplan, men detta plan

är enmotorigt och icke specialbyggt för flygfotografering. Riskerna vid arbetenas

utförande med detta plan såväl för personal som kameramateriel

äro väsentligt större än vid användning av den flygplanstyp, som kartverket

eljest har vid sina arbeten, och svårigheterna att nå ett fullgott resultat vid

flygfotograferingen ökas, särskilt genom att flygfotografens dirigering av

planet på grund av dettas byggnad måste ske genom observation med bombsikte

i stället för direkt.

Såsom kartverket framhållit i en skrivelse till överbefälhavaren den 30

mars 1942 i samband med kostnadsberäkningar för de militära kartarbetena

under år 1942 är det nödvändigt att fotograferingsflygplanens antal ökas dels

på grund av den omkring tre gånger större omfattning flygfotograferingarna

för militära ändamål fått i förhållande till vad som vid kartverkets omorganisation

avsetts skola årligen utföras för den ekonomiska kartläggningen, dels

av den anledning, att kartverkets flygplan för värjo år allt mer förslitas under

den väsentligt ökade fotograferingsverksamheten.

Att ett plan bör finnas i reserv för det antal plan, som nödvändigt erfordras

för att medhinna den avsedda, årliga flygfotograferingen, torde framgå därav,

att antalet vid flygfotograferingen för kartändamål användbara, molnfria dagar

är mycket litet. Uppstår därför fel på ett flygplan just under en ur väderlekssynpunkt

lämplig period och reservflygplan saknas, kan detta kullkasta

alla beräkningar för arbetsplanens genomförande. Tyvärr lia sådana

565,000

40.000

30.000

35.000

20.000

85.000

10.000

15.000

25.000

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Före
draganden.

fel uppstått vid flera tillfällen innevarande sommar, varför möjligheten att

medhinna det av överbefälhavaren önskade arbetsprogrammet kommit att

äventyras.

Sedan Kungl. Maj:t avslagit överbefälhavarens framställning örn medel

till inköp av två nya flygplan till kartverket, saknas möjlighet att för innevarande

års flygfotograferingar åstadkomma någon utökning av antalet flygplan,

ulan arbetena få verkställas i den omfattning nuvarande utrustning kan

komma att medgiva. Att det icke kan, vare sig ur säkerhetssynpunkt eller

beredskapssynpunkt, vara försvarligt att låta det fortgå på samma sätt ännu

ett år, torde ligga i öppen dag.

Kartverket har därför funnit sig hos Kungl. Majit böra göra framställning

om medel för anskaffande av två flygplan, en reservmotor jämte reservdelar

samt en seriekamera i enlighet med av överbefälhavaren framlagda beräkningar.

Med hänsyn till den långa tid, som åtgått vid förhandlingarna mellan flygförvaltningen

och de tyska myndigheterna för erhållande av exporttillstånd,

vilket nu förfallit, lärer ingen möjlighet finnas att efter nytt exporttillstånd

erhålla flygplanen i tid till nästa års flygfotograferingar, vilka beräknas bliva

påbörjade i april månad, om icke medel kunna anvisas under innevarande

års höst. Då kartverket inhämtat, att anvisande av medel för anskaffning

av flygplanen m. m. icke ansetts kunna ske från försvarsväsendets beredskapsanslag,

hemställer kartverket, att Kungl. Majit måtte till 1943 års riksdag

framlägga proposition om anvisande av medlen på tilläggsstat för budgetåret

1943/44.

Statskontoret framhöll i sitt utlåtande den 21 juli 1943, att, därest det befunnes

erforderligt att anskaffa de flygplan och den utrustning, varom i ärendet

vore fråga, framställning -— i likhet med vad som skett vid anskaffande

av den nu utnyttjade flygfotograferingsmaterielen — borde göras till riksdagen

örn anvisande av särskilda medel för ändamålet under riksstatens nionde

huvudtitel. Huruvida anskaffandet av ifrågavarande materiel kunde anses

vara så angeläget, att medel borde äskas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande

budgetår, undandroge sig statskontorets bedömande.

I skrivelse den 27 augusti 1943 har rikets allmänna kartverk anfört, att,

därest å tilläggsstat för innevarande budgetår endast upp foges medel till ett

flygplan med därtill hörande utrustning, för budgetåret 1944/45 erfordrades

ytterligare medelsanvisning med 376,000 kronor för anskaffande av ännu ett

flygplan.

För anskaffande av den materiel, som avses i överbefälhavarens och kartverkets

förenämnda skrivelser den 9 juni respektive den 9 juli 1943, erfordras

— sedan genom Kungl. Majits beslut den 27 augusti 1943 till kartverkets

förfogande ställts ett belopp av 365,000 kronor från anslaget till oförutsedda

utgifter för inköp av ett flygplan jämte reservdelar — en ytterligare anslagsanvisning

med 520,000 kronor. För dessa medel torde sålunda för kartverkets

fortsatta arbeten med flygfotograferingen kunna anskaffas ännu ett flygplan

av samma typ som de hittills inköpta, en reservmotor jämte vissa reservdelar

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

105

samt en seriekamera. Enligt vad som upplysts från flygförvaltningen finns det

till inköp avsedda flygplanet alltjämt till disposition för omedelbar leverans.

Vad överbefälhavaren och kartverket i ärendet anfört giver vid handen,

att på grund av den forcerade flygfotograferingen för militära ändamål under

de senaste åren de för kartverket tidigare anskaffade flygplanen i hög grad

förslitits. Möjligheterna att verkställa erforderlig flygfotografering ha i hög

grad försämrats genom det i somras inträffade haveriet, varigenom det ena

av kartverkets flygplan så svårt skadats att detsamma icke torde kunna repareras.

Med hänsyn till det anförda och då de flygplan, vilka förhyrts för

kartverkets räkning, icke äro lämpade för ifrågavarande arbeten samt deras

användande dessutom innebär ökade risker för personal och kamerautrustning,

synes det för genomförandet av flygfotograferingen — främst för militära

ändamål —- synnerligen angeläget, att den sålunda föreslagna ytterligare

nyanskaffningen snarast kommer till stånd. Mot storleken av det härför beräknade

anslagsbeloppet, 520,000 kronor, finnes från min sida icke anledning

till erinran. Beloppet torde böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten

för innevarande budgetår i form av ett reservationsanslag, benämnt Rikets

allmänna kartverk: Anskaffande av flygplan m. m.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Rikets allmänna kartverk: Anskaffande av flygplan

m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44

anvisa ett reservationsanslag av .......... kronor 520,000.

[7.] 6. Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt: Verksamheten i allmänhet:

Observatörer. Under åberopande av vad chefen för försvarsdepartementet

vid anmälan av propositionen nr 354 angående den militära väderlekstjänstens

organisation anfört beträffande förstärkning av observationsnätet

hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt: Verksamheten

i allmänhet: Observatörer å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag

av.................................. kronor 75,000.

[8.] Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt: Verksamheten i allmänhet:

Tclegramkostnader m. m. Under åberopande av vad chefen för

försvarsdepartementet vid anmälan av propositionen nr 354 anfört beträffande

förstärkning av observationsnätet hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att i omförmälda proposition avsedda kostnader

för telefonavgifter under budgetåret 1943/44 må bestridas

från det i riksstaten för nämnda budgetår uppförda förslagsanslaget

till Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt:

Verksamheten i allmänhet: Tclegramkostnader m. m.

Wlum<) till riksdagens protokoll 19i3. 1 sami. Nr 344.

8

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

[9.] 8. Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt: Verksamheten i allmänhet:

Underhåll av stationer m. m., reservationsanslag. Under åberopande

av vad chefen för försvarsdepartementet vid anmälan av propositionen nr 354

anfört beträffande anskaffning av meteorologisk utrustning till observationsstationerna

hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt: Verksamheten

i allmänhet: Underhåll av stationer m. m. å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett

reservationsanslag av .................... kronor 20,000.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Maj-.t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Gustav T. Roupe.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

107

Bilaga 8.

Egentliga statsutgifter.

Elfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 8 oktober 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,

Rubbestad.

Chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Gjöres, anmäler härefter

under elfte huvudtiteln hörande ärende angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 samt anför därvid följande.

D. Diverse.

[1.] 10 a. Ersättning för vissa förtullningskostnader. Till finska legationens

i Stockholm dåvarande handelsavdelning utlämnade statens reservförrådsnämnd

under december månad 1939 och januari månad 1940 från

nämndens lager ett parti aktivt kol om sammanlagt 62,476 kilogram. Av

partiet skulle enligt överenskommelse 20,000 kilogram anses såsom försålda

och återstoden såsom utlånade. Av den sistnämnda kvantiteten, 42,476 kilogram,

återlevererades i december månad 1941 42,212 kilogram. Återstående

264 kilogram försåldes sedermera. I samband med att angivna 42,212 kilogram

infördes till Sverige, erlade finska staten i enlighet med tulltaxeförordningen

tullavgifter för partiet, uppgående till 30,289 kronor 89 öre. För

det försålda partiet har överenskommen köpeskilling erlagts.

I skrivelse den 19 november 1942 har statens reservförrådsnämnd meddelat,

att finska legationens inköpsavdelning anhållit, att nämnden måtte vidtaga

åtgärder i syfte att möjliggöra restitution till byrån av de för det aktiva

kolet erlagda tullavgifterna. Under förmälan att generaltullstyrelsen förklarat

sig sakna befogenhet att medgiva sådan restitution har nämnden hemställt,

att ett belopp av 30,289 kronor 89 öre måtte anvisas för att bereda

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

Departements

chefen.

finska staten täckning för kostnaderna för förtullningen av här ifrågavarande

parti aktivt kol.

Generaltullstyrelsen har i utlåtande den 10 december 1942 anfört, att det

från Finland levererade kolet icke utgjorde sådant returgods, för vilket enligt

5 § s) tulltaxeförordningen tullfrihet finge åtnjutas. Ej heller eljest hade omständigheterna

vid införseln varit sådana, att tullfrihet eller tullrestitution

kunde ifrågakomma med stöd av de av Kungl. Maj:t med riksdagen utfärdade

tulltaxe- eller tullrestitutionsförordningarna.

Det från Finland levererade partiet aktivt kol utgör kompensation för dylikt

kol, som Sverige tidigare ställt till finska statens förfogande. Då formella

förutsättningar för tullfrihet för det första partiet icke varit för handen, har

finska staten måst erlägga tullavgifter för kolpartiet. I likhet med statens

reservförrådsnämnd anser jag, att denna utgift icke bör slutligt stanna å

finska staten. Då gällande bestämmelser om tullrestitution lägga hinder i vägen

för medgivande av restitution av de erlagda tullavgifterna, synes ersättningen

till finska staten böra beredas genom anvisande av ett särskilt anslag, vilket

torde böra upptagas med ett till 30,300 kronor avrundat belopp.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning för vissa förtullningskostnader å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag

av......................................kronor 30,300.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Carl-Erik Wällhammar.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 344.

109

Bilaga 9.

Utgifter för statens kapitalfonder.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 8 oktober

1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,

Rubbestad.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler frågor örn

anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1943/44 och anför därvid följande.

Erforderlig avskrivning av kapitalinvesteringar på tilläggsstat till de olika

riksstaterna ha under krigsåren plägat anmälas först mot slutet av vederbörande

riksdagssession, då avskrivningsbehovet kunnat fullständigt överblickas.

De principer, på vilka organisationen av arbetet under årets riksdags höstsession

bygger, möjliggöra framläggande av medelsäskanden för avskrivningsändamål

redan vid sessionens början. Skulle nya avskrivningsbehov uppkomma

eller ändring ske i de till grund för här beräknade avskrivningar liggande

förhållandena, förutsätter jag, att vederbörliga tillägg och jämkningar vidtagas

av riksdagen.

Jag torde nu i korthet få redogöra för de olika fall, i vilka omedelbar avskrivning

är påkallad beträffande investeringarna å tilläggsstaten.

Statens affärsverksfonder. Ett anslag under statens järnvägars

fond till vissa åtgärder för ökad försvarsberedskap å 750,000 kronor

forde böra i sin helhet avskrivas.

Luftfart sfonden. Ett anslag till belysningsanläggningar för luftfartsleder

å 60,000 kronor och ett anslag till byggande och förbättring av flygplatser

å 650,000 kronor torde i enlighet med hittills tillämpade avskrivningsgrunder

böra helt avskrivas.

Statens allmänna fastighetsfond. Anslagen till ombyggnadsarbeten

vid förvarings- och intcmeringsanstalten i Norrköping, till tillbyggnad

till statens väginstitut m. m., till byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

samt till nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska anstalt böra enligt

gällande principer avskrivas till 50 procent. Ett anslag till anordnande av

skyddsrum i beskickningsfastigheten i Helsingfors bör i likhet med tidigare

anslag till samma ändamål helt avskrivas. Övriga investeringsanslag, nämligen

till inköp av fastighet för beskickningen i Ottawa, till ökade lokaler för länsstyrelsen

i Örebro län, till lantmäterikontorsbyggnad i Örebro samt till anordnande

av avloppsledning vid veterinärhögskolan, böra avskrivas med 25 procent.

Försvarsväsendets fastig hetsfond. För nu löpande budgetår

beräknas avskrivningsbehovet för investeringar i försvarsväsendets fastighetsfond

schablonmässigt till 50 procent av den totala investeringen i vederbörande

delfond, med undantag för kostnader för dels markförvärv, vilka icke underkastas

någon avskrivning, dels ock för byggnader å Järvafältet och ammunitionsfabriken,

vilka avskrivas med anlitande av medel utom budgeten. För

investeringar inom ramen av 1942 års försvarsbeslut, beträffande vilka anslagen

från och med innevarande budgetår årligen uppföras med jämna kvotdelar

av den återstående anslagssumman sedan från det för hela uppbyggnadsperioden

beräknade anslagsbehovet avdragits för budgetåret 1942/43 anvisade

investeringsanslag, ha Irån och med löpande budgetår jämväl avskrivningsanslagen

kvoterats. För avskrivningsändamål anvisas sålunda under varje

delfond ett kvotanslag under rubriken Vissa byggnadsarbeten m. m. samt ett

anslag för avskrivning av övriga investeringar under rubriken övriga arbeten.

Med tillämpning av dessa principer skola för avskrivning av investeringar

på tilläggsstat I till löpande riksstat under rubriken Övriga arbeten uppföras

ett anslag under envar av arméförvaltningens och marinförvaltningens delfonder

å respektive 375,800 och 163,000 kronor.

Statens utlåningsfonder. I proposition till årets riksdag framlägges

förslag till enhetliga räntebestämmelser för lån från statens utlåningsfonder.

För flertalet utlåningsfonder skall enligt förslaget tillämpas en i anslutning

till räntekostnaden för statens långfristiga upplåning bestämd normalränta.

För ett mindre antal utlåningsfonder skall utgå utöver normalräntan

ett särskilt tillägg för teckning av med utlåningsverksamheten förenade speciella

kreditrisker. Efter denna enhetliga reglering av räntebestämmelserna

torde en översyn böra ske av de avskrivningskvoter som tillämpas för de

olika lånefonderna.

Å nu förevarande tilläggsstat äskas ett anslag å 600,000 kronor för investering

i hemslöjdslånefonden. Å dylika investeringar har under senare år avskrivits

20 procent. Med hänsyn till alt i fortsättningen normalränta skall tilllämpas

på lån från hemslöjdslånefonden, bör någon avskrivning å nu äskat

investeringsanslag icke ske.

Fonden för låneunderstöd. Ett anslag till lån till Sveriges utsädesförening

för inrättande av linlaboratorium å 207,000 kronor bör med

hänsyn till de föreslagna lånevillkoren helt avskrivas.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen, att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

lil

till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i härefter angivna

fonder å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1943/44 anvisa följande reservationsanslag, nämligen.

Statens järnvägars fond:

Kommunikationsdepartementet:

Försvarsberedskap vid statens järnvägar:

Vissa åtgärder för ökad försvarsberedskap

............................ kronor 750,000

Luftf arts! onden:

Kommunikationsdepartementet:

Belysningsanläggningar för luftfartsleder. . kronor 60,000

Byggande och förbättring av flygplatser . . > 650,000

Statens allmänna fastighetsfond:

Justitiedepartementet:

Ombyggnadsarbeten vid förvarings- och

interneringsanstalten i Norrköping .... kronor 45,000

Utrikesdepartementet:

Anordnande av skyddsrum i beskicknings
fastigheten

i Helsingfors.............. kronor 50,000

Inköp av fastighet för beskickningen i

Ottawa ........................... * 82,500

Kommunikationsdepartementet:

Tillbyggnad till statens väginstitut m. m. kronor 11,000

ökade lokaler för länsstyrelsen i örebro

län . ............................. » 7,000

Lantmåterikontorsbyggnad i örebro .... » 6,300

Jordbruksdepartementet:

Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan kronor 6,000

Anordnande av avloppsledning vid veterinärhögskolan

...................... » 9,300

Nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska

anstalt ..................... » 100,000

Försvarsväsendets fastighetsfond:

Försvarsdepartementet:

Arméförvaltningens dclfond:

övriga arbeten...................... kronor 375,800

Marinförvaltningens del [ond:

övriga arbeten...........

163,000

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Fonden för låneunderstöd:

Jordbruksdepartementet:

Lån till Sveriges utsädesförcning för inrättande

av linlaboratorium ............ kronor 207,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar

Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Lars Gabrielson.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

113

Bilaga 10.

Kapitalinvesteringar.

JU8titiedepartementet.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms

slott den 8 oktober 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,

Rubbestad.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bergquist, anmäler härefter under

justitiedepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 samt anför

därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] 1 a. Ombyggnadsarbeten vid förvarings- och interncringsanstalten i

Norrköping. I skrivelse den 27 augusti 1943 har fångvårdsstyrelsen hemställt,

att anslag måtte äskas å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1943/44 för

bland annat vissa brådskande ändringsarbeten vid förvarings- och interneringsanstalten

i Norrköping. Såsom stöd för framställningen åberopas, att

antalet manliga förminskat tillräkneliga förbrytare och återfallsförbrytare

under den senaste tiden stigit så att tillgängligt platsutrymme blivit i det

närmaste fullbelagt. Den 1 augusti 1943 uppgick sålunda, enligt vad styrelsen

meddelar, antalet förvarade och internerade män till 178, medan antalet

platser å de för män avsedda förvarings- och interneringsanstaltema å Hall

samt i Norrköping och Ystad utgjorde sammanlagt 182. Då till följd av klientelets

beskaffenhet icke alltid samtliga platser i öppna och halvöppna paviljongerna

vid vårdanstalten å Hall kunde tagas i anspråk, vore behovet av

ytterligare platser trängande.

En utökning av platsantalet finner styrelsen kunna till minsta kostnad

åvägabringas genom att ytterligare utrymme anskaffas å Norrköpingsanstal
-

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

ten. Beträffande de för sådant ändamål erforderliga ändringsarbetena anföres

i styrelsens skrivelse följande:

I centralfängelset i Norrköping är för närvarande i norra flygeln ett avsevärt

utrymme upptaget av den s. k. nattcellavdelningen, bestående av sovboxar,

som emellertid äro så ålderdomliga och ohygieniska, att de icke kunna

användas till logement utan tagits i anspråk till förrådslokaler för en del av

fängelsets verkstadsdrift, skrädderiet, som är av betydande omfattning. För

att skaffa nya bostadsutrymmen är nu avsikten att omändra nattcellavdelningen

till verkstads- och förrådslokaler, varigenom de nuvarande verkstadslokalerna

i centralfängelsets södra flygel skulle kunna ändras till bostadsrum,

11 st. jämte ett dagrum. Nya fönster skulle samtidigt insättas. Dessa

förändringar föranleda emellertid med hänsyn till byggnadernas beskaffenhet

att nytt mellanbjälklag av betong måste läggas in i norra flygeln samt

viss grundförstärkning vidtagas och nytt bjälklag inläggas i södra flygeln.

Samtidigt skulle vissa omändringsarbeten avseende fönsterupphuggning m. m.

vidtagas å andra och tredje botten i västra flygeln, varigenom nya bostadsutrymmen

vinnas.

Genom att verkstadslokaler anordnas i norra flygeln kunna vidare vissa

utrymmen i östra flygeln, som nu provisoriskt användas till verkstäder, åter

tagas i anspråk som bostadsrum. Sammanlagt skulle genom de föreslagna

anordningarna erhållas 20 högst 25 nya platser. Kostnaden skulle begränsas

till c:a 3 600 kronor per plats, vilket måste betecknas som synnerligen lågt.

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten ha av fångvårdsstyrelsens arkitekt

Gustaf Birch-Lindgren beräknats sålunda:

Nya celler i östra delen av södra flygeln

Grunder, bärbalkar m. m. i källaren under

nya väggar ............................ kronor 3,460

Inredning av celler i bottenvåningen inklusive

nya fönster och nytt vindsbjälklag........ » 32,316

Värme och sanitet........................ » 3,240

Elektriska installationer .................. » 1,600 kronor 40,616

Upphuggning av fönster m. m. i västra flygeln.

Fönsterupphuggning inklusive nya galler och

fasadreparation ........................ kronor 15,733

Elektriska installationer .................. » 1,250 »

Verkstad och lager i norra flygeln.

Rivning av befintliga nattceller, nytt mellanbjälklag

av betong i lagret, hyllinredning . . kronor 12,850

Värme och sanitet ........... » 3,010

Elektriska installationer .................. » 2,200

'' Hiss .................................... » 6,640

Hissmaskinrum .......................... ■» 3,000 »

Oförutsett, ritningar, kontroll .......................... »

16,983

27,700

4,701

Summa kronor 90,000

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 344.

115

På grund av det anförda har styrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att till nya bostadsutrymmen och verkstadslokaler m. m.

vid förvarings- och interneringsanstalten i Norrköping anvisa ett investeringsanslag

av 90,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen, som avgivit infordrat utlåtande över fångvårdsstyrelsens

framställning, har icke funnit något att erinra mot de föreslagna arbetena.

De för arbetenas utförande angivna kostnaderna ha synts styrelsen

i och för sig något knappt tilltagna men tillräckliga under förutsättning att

arbetena i viss omfattning utfördes av på anstalten intagna personer.

Enligt den översikt rörande beläggningen å rikets fångvårdsanstalter som Departements.

lämnades i årets statsverksproposition (II ht sid. 42) hade antalet förvarade chefenoch

internerade under år 1942 icke företett några större förändringar. Antalet,

som den 1 januari 1942 utgjort 150 och under året såväl under- som överstigit

detta antal, uppgick sålunda den 1 december 1942 till 157. Med hänsyn

härtill ansåg föredragande departementschefen det tillgängliga platsutrymmet

å förvarings- och interneringsanstaltema — sammanlagt 190 platser

för män och kvinnor — vara tillräckligt under förutsättning att alltjämt

kunde anstå med ikraftträdandet av 1937 års lag om förvaring och internering

i säkerhetsanstalt.

Under den hittills förflutna delen av innevarande år har ifrågavarande

klientel enligt uppgifter från centrala fångregistret ökat från 160, därav 3

kvinnor, den 1 januari till 180, därav likaledes 3 kvinnor, den 1 september.

Då antalet platser för män obetydligt överstiger 180, har frågan örn anskaffande

av ytterligare platsutrymme blivit trängande. Förslaget att för ändamålet

utnyttja Norrköpingsanstalten, som väl lämpar sig för detta slag av

specialvård, synes innebära den bästa lösningen av frågan. Genom de föreslagna

ombyggnadsarbetena skulle man samtidigt vinna en ändamålsenligare

disposition av anstaltens lokaler. Tilläggas må, att det framtida ikraftträdandet

av 1937 års förvarings- och interneringslag under alla förhållanden kommer

att medföra behov av ökat platsutrymme för förvarade och internerade,

varför det tillskott av 20 å 25 platser, som nu skulle vinnas, med säkerhet kommer

att bliva erforderligt även efter en återgång till mera normala förhållanden

med lägre fångantal.

Med anledning av byggnadsstyrelsens uttalande rörande de beräknade kostnaderna

för ifrågavarande arbeten har fångvårdsstyrelsen under hand meddelat,

att hinder icke möter att i viss omfattning anlita å anstalten intagna personer

för arbetenas utförande. Styrelsen anser med hänsyn härtill att den

angivna kostnadsramen kan hållas.

På grund av det brådskande behovet av ytterligare platsutrymme torde

anslag för ändamålet böra äskas å tilläggsstat till riksstaten för löpande budgetår.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

att till Ombyggnadsarbeten vid förvarings- och interneringsanstalten

i Norrköping å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av ................................ kronor 90,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt,

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Thore Wisén.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

117

Bilaga 11.

Kapitalinvesteringar.

Utrikesdepartementet.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsårenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den S oktober 1943.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,

Rubbestad.

Ministern för utrikes ärendena anmäler under utrikesdepartementets handläggning

hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1943/44 samt anför därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] 2 a. Anordnande av skyddsrum i beskickningsfastigheten i Helsingfors.

Det i beskickningsfastigheten i Helsingfors befintliga luftskyddsrum,

som under vintern 1939/40 inretts i fastighetens källarvåning, erbjuder

enligt sakkunnigas utlåtande icke tillfredsställande trygghet vid bombanfall

och icke heller tillräckligt utrymme åt beskickningens tjänstemän och deras

familjer samt övriga i fastigheten boende personer. Med hänsyn härtill har det

ansetts påkallat att vidtaga åtgärder för att bereda ifrågavarande personer

ökat skydd. Kungl. Maj:t har i detta syfte bemyndigat beskickningen att låta

i huvudsaklig överensstämmelse med ett i samråd med luftskyddsmyndigheterna

i Helsingfors utarbetat förslag, mot vilket byggnadsstyrelsen förklarat

sig icke hava något att erinra, anordna ett mera tillfredsställande luftskyddsrum.

Tillika har Kungl. Maj:t medgivit, att uppstående kostnader tills

vidare må bestridas från det å förskottsstat för försvarsväsendet för budgetåret

1943/44 under fonden för förlag till statsverket uppförda förskottsanslaget

till Försvarsberedskapens stärkande i allmänhet. Anordnandet av det

förbättrade skyddsrummet beräknas medföra en kostnad av 46,315 kronor.

Frågan om täckning av denna utgift synes nu böra underställas riksda
-

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

gen. Jag förordar, att ett särskilt investeringsanslag, vilket synes böra avrundas

till 50,000 kronor, äskas för ändamålet, och hemställer sålunda, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av skyddsrum i beskickningsfastigheten

i Helsingfors å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/

44 anvisa ett investeringsanslag av..........kronor 50,000.

[2.] 2 b. Inköp av fastighet för beskickningen i Ottawa. I enlighet med

det medgivande, som lämnats av 1943 års lagtima riksdag (r. skr. nr 346/

1943) har Kungl. Majit den 29 juli samma år beslutit, att generalkonsulsbefattningen

i Montreal skall indragas och att en sändebudsbefattning skall

upprättas i Ottawa. Sändebudet har numera telegrafiskt inberättat, att till

följd av den i Ottawa rådande akuta bostadsbristen några för beskickningen

lämpliga lokaler för närvarande icke funnes att hyra. Örn detta framdeles

skulle visa sig möjligt, finge för en mindre bostadslägenhet beräknas en hyreskostnad

av lägst 450 kanadensiska dollars för månad och för därutöver erforderlig

kanslilokal om förslagsvis tre rum omkring 200 kanadensiska dollars

för månad, i svenskt mynt motsvarande tillhopa omkring 30,000 kronor

för år. Med hänsyn till rådande höga hyresnivå, vilken betingades av

den synnerligen betungande fastighetsskatten, vore förhyrning över huvud

taget ekonomiskt ofördelaktigare än inköp av fastighet, för vilken beskickningen

ej skulle komma att påföras någon skatt. Flertalet utländska beskickningar

i Ottawa hade därför ansett förmånligast att inköpa egna fastigheter.

Under dessa förhållanden har sändebudet efter en grundlig översyn av

hyresmöjligheterna samt efter samråd med sändebudet i Washington och med

vederbörande kanadensiska myndigheter för lokalfrågans lösning förordat inköp

av en fastighet för statens räkning. Sändebudet föreslår, att för beskickningen

förvärvas en enligt hans uppfattning för denna synnerligen lämplig

fastighet med läge i ett förstklassigt bostadsdistrikt. Fastigheten omfattar i

bottenvåningen hall, salong, arbetsrum, ytterligare ett rum och matsal, i våningen

en trappa upp fyra sovrum och två badrum samt i våningen två trappor

upp tre sovrum och ett badrum. Fastigheten inrymmer vidare kök och

fyra rum samt badrum för tjänare och gift beskickningsvaktmästare. Å tomten

finnes därjämte ett välplanerat hus med fem rum, lämpliga för beskickningskansliet.

Båda dessa byggnader, som äro uppförda omkring år 1918, äro

byggda av tegel och befinna sig i synnerligen gott skick samt fordra ringa

reparation. Tomten är stor och mycket fritt belägen. Fastigheten betingar ett

pris av omkring 68,200 amerikanska dollars, eller i svenskt mynt 286,440

kronor. För ändringar och reparationer samt för inköp av inventarier beräknas

omkring 9,800 amerikanska dollars bliva erforderliga. Sammanlagt

skulle alltså för fastighetsköpet krävas omkring 78,000 amerikanska dollars,

i svenskt mynt motsvarande 327,600 kronor.

Sändebudet har framhållit, att enligt ett från sakkunnigt håll inhämtat

utlåtande enbart byggnadsvärdet för de båda husen uppgår till sammanlagt

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

119

75,000 kanadensiska dollars, motsvarande i svenskt mynt 286,500 kronor, samt

enbart tomtvärdet till samma belopp. Slutligen har sändebudet meddelat,

att fyra nya beskickningar komme att upprättas i Ottawa inom den närmaste

framtiden och att vederbörande regeringar konkurrerade om tillgängliga

fastigheter. Det vore därför angeläget att snart kunna fatta beslut angående

det ifrågasatta fastighetsförvärvet.

Byggnadsstyrelsen, som anmodats yttra sig över sändebudets förslag, har

förklarat att, såvitt av de hittills telegrafiskt lämnade uppgifterna kunde bedömas,

det ifrågasatta fastighetsförvärvet syntes vara för statsverket synnerligen

förmånligt.

Det av 1943 års riksdag i enlighet med den s. k. Amerikautredningens för- DepartemenUslag

(jfr prop. nr 280/1943) fattade beslut, enligt vilket Sveriges representa- chelention

i Canada genom upprättande av en sändebudspost i Ottawa förlänades

diplomatisk karaktär, var ett uttryck för statsmakternas uppfattning rörande

de svensk-kanadensiska förbindelsernas under senare tid starkt ökade betydelse.

Det synes angeläget, att i samband härmed beskickningens lokalfråga

löses på ett tillfredsställande sätt. Då, såsom sändebudets framställning

utvisar, lämpliga lokaler för beskickningen för närvarande icke finnas att

hyra i Ottawa, skulle denna tills vidare nödgas kvarstanna i Montreal och

sändebudet vara tvunget att företaga särskilda resor till Ottawa för förhandlingar

med de kanadensiska myndigheterna därstädes. En sådan anordning

skulle givetvis vara förenad med åtskilliga olägenheter. Man synes därför

icke böra underlåta att begagna den utväg, som det nu framlagda förslaget

att för statens räkning förvärva en fastighet i Ottawa erbjuder. Ett dylikt förvärv

är desto mera att förorda, som det i och för sig måste anses vara ett

önskemål, att beskickningen installeras i egen fastighet.

Den till inköp föreslagna fastigheten synes väl motsvara beskickningens behov.

De av sändebudet insända upplysningarna rörande kostnaderna för dess

förvärvande synas vidare giva vid handen, att ett inköp skulle vara för

statsverket ekonomiskt fördelaktigt. Jag tvekar därför ej att förorda sändebudets

förslag och föreslår, att av riksdagen å tilläggsstat till riksstaten för

innevarande budgetår för ändamålet äskas ett anslag, vilket lämpligen torde

böra avrundas till 330,000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Inköp av fastighet för beskickningen i Ottawa å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett

investeringsanslag av ....................kronor 330,000.

Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar

Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

C.-G. Béve.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

121

Bilaga 12.

KAPITALINVESTERINGAR.

Förs varsdepartemen tet.

Utdrag av protokollet över'' försvarsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet d Stockholms slott

den 8 oktober 1843.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

''Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under

försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 m. m.

Med förmälan tillika att ärendena under punkterna 1 d., 2, 3, 5 och 10

vore av den natur, att närmare redogörelse för deras innebörd än som av

det följande framginge icke borde ske till statsrådsprotokollet, varför ytterligare

upplysningar borde få lämnas genom de handlingar, som komme att

överlämnas till riksdagens vederbörande utskott, anför departementschefen

följande.

Försvarsväsendets fastighetsfond.

Arméförvaltningens delfond.

[1.] Vissa byggnadsarbeten m. m. Detta anslag är för innevarande budgetår

uppfört med 24,000,000 kronor. Såsom framgår av årets statsverksproposition

(kapitalbudgeten, bilaga 2, sid. 13) har anslaget beräknats såsom s. k.

kvotanslag, d. v. s. uppförts med omkring en fjärdedel av det belopp, som

för byggnadsarbeten för armén återstår att anvisa för budgetåren 1943/47,

med rätt för Kungl. Majit att överskrida detsamma inom den av riksdagen

fastställda kostnadsramen samt för mötande av prisstegringar. Nämnda

kostnadsram inrymmer viss marginal för nya kapitalinvesteringar. Förevarande

anslag får dock av Kungl. Majit tagas i anspråk för sådana investeringar

först efter av riksdagen lämnat medgivande.

Under denna punkt upptager jag uppkomna frågor örn anslagets disposition

för sådana nya ändamål.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 344.

1759 48 9

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

a. Ny vaktmästarbostad vid försvarsväsendets kemiska anstalt m. m. I skrivelse

den 14 maj 1943 Ilar försvarsväsendets verkstadsnämnå äskat medel för uppförande

av en bostadsbyggnad för vaktmästaren vid försvarsväsendets kemiska

anstalt ävensom ändring till laboratorie- och verkstadslokaler av den

lägenhet, som för närvarande disponeras av vaktmästaren. Nämnden, som i

ärendet samrått med försvarets forskningsnämnd, har därvid anfört i huvudsak

följande.

Utrymmena vid försvarsväsendets kemiska anstalt vore utnyttjade till

bristningsgränsen, varför en utökning av anstaltens lokaler vore i hög grad

nödvändig. Frågan örn den militära forskningens framtida organisation vore

för närvarande föremål för särskild utredning, vilken sannolikt komme att

omfatta jämväl anstaltens organisation och utrymmesbehov. I avvaktan på

utredningens slutförande syntes anstaltens behov av ökade utrymmen i

någon mån kunna tillgodoses genom att den i anstalten inrymda lägenhet,

som disponerades av vaktmästaren, toges i anspråk för laboratorier och

verkstäder.

Då den nuvarande vaktmästarbostaden vore belägen på ett ur tjänstesynpunkt

synnerligen olämpligt och delvis hälsovådligt sätt, vore det även

ur andra synpunkter önskvärt, om denna bostad förflyttades. Bostaden

vore för närvarande belägen på stort avstånd (400 m) från anstaltens inkörsgrindar,

vilket försvårade kontrollen över in''- och utpassering utom tjänstetid

samt nödvändiggjorde, att besökande till expeditionsvakten måste passera

över anstaltens område. Bostaden vore belägen omedelbart intill laboratorier,

där arbeten med ytterst giftiga gaser påginge. Bostaden utsattes dessutom

för obehag genom att brand- och rökmateriel prövades å en intill bostaden

belägen öppen plats. Omedelbart under bostaden befunne sig dessutom

anstaltens garage, där gengasdrivna bilar förvarades och varifrån gengas

kunde tränga upp.

Enligt nämndens förmenande borde särskild byggnad inrymmande vaktmästarbostad

uppföras omedelbart intill anstaltens inkörsgrindar, varigenom

inpasseringskontrollen skulle förenklas samt dessutom vissa andra fördelar

ernås. Kostnaderna för en nybyggnad, inrymmande en trerumslägenhet

jämte ett vaktrum, inklusive kostnaderna för omändring till laboratorie- och

verkstadslokaler av den av vaktmästaren för närvarande disponerade lägenheten,

hade av verkstadsnämnden beräknats till 40,000 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts har verkstadsnämnden hemställt,

att nämnda belopp 40,000 kronor måtte för angivna ändamål ställas till

nämndens disposition.

I ärendet har försvarets bostadsanslcaffningsnämnd den 30 augusti 1943 avgivit

utlåtande och därvid framhållit följande.

På de skäl verkstadsnämnden anfört torde en ny vaktmästarbostad vara

behövlig. Ur övervakningssynpunkt syntes det erforderligt att förlägga bostaden

i anslutning till vaktrummet, även örn denna anordning torde komma

att medföra vissa obehag för expeditionsvakten och hans familj. De beräknade

kostnaderna, varav enligt uppgift cirka 35,000 kronor belöpte på vaktmästarbostaden,

torde få anses som i och för sig i stort sett skäliga. En

hyressättning efter normala förräntningsgrunder för den planerade bostaden

torde emellertid ej kunna ske. Byggnadskostnaderna torde nämligen — efter

reducering av desamma till 1939 års nivå samt avdrag å desamma för vaktrummet

— bli så höga, att årshyran, räknat efter normal hyresavkastning,

bleve cirka 1,800 kronor. Denna hyra torde vara alltför hög i förhållande

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

till den för innehavaren av expeditionsvaktbefattningen, som enligt gällande

personalförteckning för kemiska anstalten vore placerad i lönegrad A 5, utgående

lönen. För nedbringande av byggnadskostuaderna torde en nedskärning

av den planerade bostaden till två rum och kök kunna ifrågasättas.

Vid en dylik nedskärning torde en relativt sett mera ekonomisk och ändamålsenlig

planlösning kunna åstadkommas, varvid man framför allt torde

kunna vinna i effektiv yta genom att onödiga korridorutrymmen helt torde

kunna elimineras.

Då det av skäl, som verkstadsnämnden anfört, synes erforderligt att en Departementsutökning

av anstaltens utrymmen kommer till stånd och annan lokal än chefen.

den lägenhet, som disponeras av vaktmästaren, icke finnes att tillgå för

sådant ändamål, finner jag mig böra tillstyrka, att lägenheten tages i anspråk

för laboratorier och verkstäder samt att medel anvisas för i samband därmed

erforderliga omändringsarbeten ävensom för uppförande av ny bostadsbyggnad

för vaktmästaren. På av bostadsanskaffningsnämnden anförda skäl

bör emellertid övervägas en begränsning av bostadens storlek.

Enär ifrågavarande kostnad — bortsett från den efter den 1 juli 1941 in.

trädda prisstegringen — synes böra falla inom den i 1942 års försvarsbeslut

fastställda kostnadsramen för arméns byggnader, lärer kostnaden böra bestridas

från förenämnda investeringsanslag av 24,000,000 kronor till Vissa

byggnadsarbeten m. m.

b. Anläggande av pumpverk och tryckledning vid Skaraborgs pansarregemente.

I skrivelse den 16 augusti 1943 har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

anfört i huvudsak följande. Vid förutvarande Skaraborgs regemente, numera

Skaraborgs pansarregemente, i Skövde funnes uppfört ett reningsverk,

färdigbyggt år 1915, för rening av spillvatten från regementet. Sedan

reningsverket byggdes, hade spillvattenmängden avsevärt ökats, bland annat

genom anslutning av 95 vattenklosetter. Dessa förhållanden hade medfört,

att verkets kapacitet numera blivit otillräcklig och reningsförmågan obetydlig.

Åtgärder måste alltså vidtagas till skydd mot förorening av den bäck, vari

vattnet utsläpptes. Detta kunde ske

1. genom modernisering och utvidgning av nuvarande reningsverket,

2. genom uppförande av nytt reningsverk och

3. genom anslutning till ett av Skövde stad planerat reningsverk.

Beträffande de olika alternativen finge anföras följande.

1. Om det gamla reningsverket bibehölles, måste på grund av den ökade

belastningen en dubblering ske av de flesta anläggningsdelarna. Den biologiska

bädden vore av ineffektiv typ och måste helt förnyas och utökas. Verket

vöre dessutom så beläget, att avloppsvatten från planerad central tygverkstad

vid regementet icke kunde med självfall anslutas, varför en separat pumpstation

med tryckledning måste uppföras för detta ändamål.

2. Ett nytt reningsverk måste uppföras å annan plats än där det nuvarande

vore beläget för att möjliggöra anslutning av tygverkstadens avloppsvatten

med självfall.

3. En anslutning av regementets avloppsvatten till stadens ledningsnät

krävde utvidgning av stadens reningsverk samt uppförande av gemensam

pumpstation för regementet och tygverkstaden.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Kostnaderna för de olika alternativen hade beräknats sålunda:

1. Iståndsättning och utvidgning av gamla verket ... kronor 100,000

Ny pumpstation för verkstaden med tryckledning » 60,000 160,000

Kapitaliserad driftskostnad (8,000 kr/år 4 procent) ......... kronor 200,000

Summa kronor 360,000

2. Nytt reningsverk ......................................................... kronor 120,000

Kapitaliserad driftskostnad (6,000 kr/år 4 procent) ......... » 150,000

Summa kronor 270,000

3. Anslutning till stadens verk:

Anläggningskostnad för pumpverk och tryckledning ......... kronor 92,000

Kapitaliserad driftskostnad (4,000 kr/år 4 procent) ......... » 100,000

Ersättning till staden ..................................... " 54,000

Summa kronor 246,000

Alternativ 3 kunde realiseras genom den av Skövde stad planerade utvidgningen

av stadens reningsverk, vilket betingats av ökad belastning å stadens

ledningsnät. Denna utvidgning kunde lämpligen utökas att omfatta jämväl

avloppsvatten från regementet. Förberedande underhandlingar hade förts med

representanter för staden angående den ersättning, som härför skulle belöpa

på kronan. Verkställda utredningar hade visat, att ersättningen skäligen kunde

beräknas till 54,000 kronor i engångsersättning. Enligt vattenlagens bestämmelser

och motiveringen därtill kunde nämligen kostnaderna beräknas på fyra

olika sätt, vilka alla medförde olika resultat. Medeltalet mellan högsta och

lägsta kostnaden enligt dessa metoder utgjorde 54,000 kronor. Ifrågavarande

belopp fördelade sig med 15,000 kronor för ökning av stadens anläggningskostnad,

15,000 kronor för årlig driftskostnad örn 600 kronor, kapitaliserad

efter 4 procent, samt 24,000 kronor utgörande stadens vinstandel, vilken baserats

på att kronans vinst av att utföra alternativ 3 i stället för det näst billigaste

alternativet 2, samt stadens vinst genom anslutningen skulle bli lika stor.

Vinstberäkningen framginge av följande uppställning:

Anläggning Drift Summa

Kostnadsökning för staden vid anslutning ...... 15,000 15,000 30,000

Ersättning från kronan ............................................................... 54,000

Vinst kronor 24,000

Kostnader för kronan:

Nytt reningsverk enligt alternativ 2 ............... 120,000 150,000 270,000

Anslutning till staden enligt alternativ 3:

Pumpanläggning med ledning ........................ 92,000 100,000 192,000

Ersättning till staden ............................................................... 54,000

246,000

Vinst (270,000 — 246,000=) kronor 24,000

Representanter för staden hade förklarat sig vilja tillstyrka denna ersättning.

Då emellertid ersättningen förutsatts överlämnad först sedan stadens

reningsverk färdigställts, borde dock enligt representanternas förslag beloppet

höjas till 55,000 kronor.

Alternativ 3 vore, yttrar fortifikationsstyrelsen, ekonomiskt fördelaktigare

för kronan än övriga alternativ. Bortsett härifrån vore det emellertid ur tek
-

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

nisk synpunkt avgjort fördelaktigare, att reningen koncentrerades till en enda

större anläggning såsom skulle bliva fallet enligt alternativ 3. Förutsättningarna

för sakkunnig skötsel av en sådan anläggning bleve större och driftskostnaderna

lägre liksom även kostnaderna för anlitande av specialister vid

förekommande behov. Genom anslutning till stadens reningsverk befriades

kronan från de med drivandet av eget reningsverk förbundna frågorna. Ansvaret

för avloppsvattnets effektiva rening och för reningsverkets skötsel

m. m. åvilade då helt staden. Av det sålunda anförda framginge att anslutning

till stadens reningsverk vore fördelaktigast.

Arbetena med stadens reningsverk vore avsedda att påbörjas snarast möjligt

och beräknades taga en tid av två till och två och ett halvt år. Stadens

representanter önskade därför omgående besked, huruvida kronan önskade

ansluta till reningsverket samt hade tillställt fortifikationsstyrelsen förslag

till avtalsuppgörelse, baserat på en ersättning av 55,000 kronor. Representanterna

hade därvid framhållit, att uppkommande kostnadsökningar, orsakade

genom kronans dröjsmål, borde belasta kronan.

Fortifikationsstyrelsen hade emellertid funnit definitivt kontrakt icke böra

slutas omedelbart med hänsyn till att det i framtiden kunde befinnas lämpligare

att gälda årlig driftskostnad i stället för kapitaliserad engångsdriftskostnad.

På grund härav borde avtalet begränsas att omfatta rätt för kronan

att mot erläggande av 15,000 kronor vid arbetets igångsättande ansluta till

stadens reningsverk, därvid kronan skulle äga att framdeles avgöra sättet för

erläggandet av återstående ersättning, sedan Kungl. Majit ställt medel till

styrelsens förfogande. Återstående ersättningar syntes därvid böra bindas

till 39,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts hemställde fortifikationsstyrelsen, att

Kungl. Majit måtte ställa ett belopp av 15,000 kronor till styrelsens disposition

för säkerställandet av kronans berörda anslutningsrätt.

Av det anförda framgår, att avloppsfrågan vid Skaraborgs pansarregemente Departementsmåste

ordnas inom en nära framtid. I likhet med fortifikationsstyrelsen finner Zeferi.

jag det av styrelsen förordade alternativet 3, varigenom anslutning sker till

stadens reningsverk, vara för kronan mest fördelaktigt. Härför är, såsom

fortifikationsstyrelsen framhållit, ett belopp av (92,000 + 54,000 =) 146,000

kronor erforderligt.

Beloppet 92,000 kronor, som avser anläggningskostnader, synes böra —

inom ramen för den i samband med 1942 års försvarsbeslut angivna kostnadsramen

för byggnadsföretag för armén — bestridas från förenämnda anslag

till Vissa byggnadsarbeten m. m.

Beloppet 54,000 kronor avser ersättning till staden för den ökning av stadens

kostnader för anläggning och drift m. m. av dess reningsverk, som uppkommer

vid anslutning av regementets avloppssystem. Enligt det föregående

kan icke nu avgöras, huruvida denna ersättning bör erläggas såsom kapitaliserad

engångsersättning eller i form av årligt bidrag. Det synes lämpligast,

att denna kostnad — oavsett på vad sätt ersättningen erlägges — bestrides

från den under arméförvaltningens delfond uppförda anslagsposten till hyres
-

s. 126 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

126 Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade

markområden. Därest riksdagen intet har att häremot erinra, torde Kungl.

Mapt böra i sinom tid lämna medgivande härtill.

c. Centraluppvärmningsanläggning vid Svea trängkår. I skrivelse den 15 maj

1943 har arméförvaltningens fortifikations styr else hemställt örn anvisande av

medel för reparation av en brandskadad gymnastikbyggnad vid Svea trängkår

och därvid anfört i huvudsak följande.

Natten mellan den 9 och 10 februari 1943 hade gymnastikbyggnaden vid

Svea trängkår skadats genom eldsvåda. Sålunda hade i omklädnadsrum,

tvättrum och städskrubb panel, bärlinor, innanfönster, innerdörrar och

bänkar m. m. fullständigt förstörts. Likaså hade golvet delvis skadats och

yttertaket vid eldsläckningen på skilda ställen upphuggits och fönstren förstörts

på grund av värmen.

För reparation av de uppkomna skadorna erfordrades enligt av fortifikationsstyrelsen

gjord kostnadsberäkning 46,000 kronor.

I samband med reparationerna ansåge styrelsen, att det för undvikande

av framtida risker för eldsvåda vore fördelaktigt att i byggnaden införa

centraluppvärmning. Denna kunde installeras för 13,000 kronor. Då till

förfogande stående underhållsmedel ej medgåve iståndsättning av så stort

omfång och ej vore beräknade för dylika arbeten, hemställde iortifikationsstyrelsen,

att Kungl. Maj:t för iståndsättning av den eldskadade gymnastikbyggnaden

måtte ställa ett belopp av (46,000 + 13,000 =) 59,000 kronor till

fortifikationsstyrelsens förfogande.

Statskontoret har i avgivet utlåtande anfört, att medel för såväl reparation

av den brandskadade byggnaden som inledande av värmeledning i samband

med reparationen borde, då byggnaden redovisas å den i försvarsväsendets

fastighetsfond ingående arméförvaltningens delfond, äskas av riksdagen

såsom anslag å kapitalbudgeten till kapitalinvestering i sagda delfond.

Jag har intet att erinra mot fortifikationsstyrelsens förslag och de till

grund för detsamma liggande kostnadsberäkningarna. För ändamålet synes

sålunda för budgetåret 1943/44 ett belopp av 59,000 kronor böra ställas till

förfogande. Enär införandet av centraluppvärmning i byggnaden lärer vara

ett arbete av beskaffenhet att böra bestridas inom den i 1942 års försvarsbeslut

fastställda kostnadsramen för arméns byggnader, torde det därför

beräknade beloppet, 13,000 kronor, böra utgå av förenämnda investeringsanslag

av 24,000,000 kronor till Vissa byggnadsarbeten m. m., medan det

i övrigt erforderliga beloppet, 46,000 kronor, torde böra anvisas såsom ett

särskilt investeringsanslag å tilläggsstat till riksstaten för samma budgetår.

Till sistnämnda medelsanvisning återkommer jag i det följande.

d. Förvärv av viss fastighet. Uti skrivelse den 22 september 1943 har arméförvaltningens

fortifikationsstyrelse gjort framställning örn anvisande av

medel för inköp av viss fastighet. Av handlingarna i ärendet inhämtas, bland

annat, följande.

Chefen för armén hade i princip godkänt ett av militärbefälhavaren för

vederbörande militärområde insänt förslag till omflyttning av vissa fältdepåer.

Genom dessa anordningar skulle fältdepåkostnaderna väsentligt nedbringas.

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

En närmare rekognoscering av förhållandena hade givit vid handen, att en

mindre fastighet borde av kronan förvärvas. Å denna fastighet befintliga

byggnader kunde användas som förrådslokaler m. m., varigenom nybyggnadsbehovet

kunde inskränkas. Fastigheten, vilken åsatts ett taxeringsvärde av

6,000 kronor, innehåller enligt en handlingarna i ärendet vidfogad karta i areal

0.8o6o hektar. Särskild värdering hade företagits av en å fastigheten uppförd

byggnad med tillhörande mindre jordområde örn 2,100 kvadratmeter, vilka

åsatts ett värde av tillhopa 32,575 kronor. Enligt av fastighetens ägare avgivet

försäljningsanbud kunde fastigheten av kronan förvärvas för 21,000 kronor.

Chefen för armén hade i skrivelse till fortifikationsstyrelsen anfört, att ett

förvärv av fastigheten i fråga syntes honom vara ur ekonomisk synpunkt förmånligt

samt att området borde förvärvas, enär det enligt de riktlinjer för

framtida förrådshållning, som uppdragits av den s. k. förrådskommittén,

komme att även i fredstid utnyttjas för förläggning av mobiliseringsförråd.

Fortifikationsstyrelsen hade med hänsyn till önskvärdheten av att snabbt

kunna genomföra ett eventuellt förvärv av ifrågavarande fastighet och med

hänsyn tagen jämväl till det i jämförelse med värderingssumman låga försäljningspriset

ansett sig böra upptaga köpeförhandlingar med fastighetens ägare.

Förhandlingarna hade resulterat i ett preliminärt avtal örn fastighetens överlåtelse

till kronan för 21,000 kronor. Förbehåll örn Kungl. Maj:ts godkännande

före den 1 januari 1944 hade intagits i köpehandlingen. Fortifikationsstyrelsen

hade efter hörande av sin tjf. domänofficer funnit köpeskillingen förmånlig

för kronan.

Fortifikationsstyrelsens skrivelse utmynnar i en hemställan att ett investeringsanslag

av 21,000 kronor måtte anvisas för förvärv av ifrågavarande fastighet

samt att Kungl. Maj:t måtte, därest medlen anvisas, godkänna det ingångna

köpeavtalet.

I ärendet torde vidare böra anmärkas, att Kungl. Maj:t på därom av fortifikationsstyrelsen

i skrivelse den 11 augusti 1943 gjord framställning genom brev

den 27 augusti 1943 ställt medel till fortifikationsstyrelsens förfogande från

förskottsanslag för anskaffande av förrådsbaracker för tillgodoseende av det

ytterligare behovet av förrådsutrymmen vid den fältdepå, varom i detta ärende

är fråga.

Den till inköp föreslagna fastigheten ingår i ett större område, avsett att Departements

utnyttjas såsom förrådsområde för fältdepåer. Den koncentrering av förråds- ‘^/''enhållningen,

som avses att genomföras i här föreliggande fall, torde otvivelaktigt

komma att medföra sådana besparingar i form av minskade utgifter för bevakning

m. m., att den får anses ekonomiskt fördelaktig. Jag förordar därför, att

fastigheten förvärvas av kronan. Mot skäligheten av den avtalade köpeskillingen

har jag intet att erinra. Enligt uppgift från fortifikationsstyrelsen

kunna av köpeskillingsbeloppet 1,550 kronor anses belöpa på marken och

19,450 kronor på byggnaderna. Riksdagens bemyndigande torde böra inhämtas

att till bestridande av kostnaderna för förvärvet anlita det för innevarande

budgetår för armén anvisade investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten

m. m.

e. Serviceverkstad vid Stockholms luftvärnsregemente. I skrivelse den 10

september 1943 ha arméförvaltningens tygdepartement och fortifilcationsstyrelse

anfört i huvudsak följande.

s. 128 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

128 Kungl. Maj.ts ■proposition nr 344.

Vid Stockholms luftvärnsregemente saknades för närvarande möjligheter

att på ett ur materielvårdssynpunkt tillfredsställande sätt utföra vård och

översyn samt mindre reparationer å regementets motorfordon. Denna

servicefråga hade hittills fått bero i avvaktan på avgörande beträffande ifrågasatt

förflyttning av regementet från nuvarande förläggningsplats. Svårigheterna

att med tillgängliga resurser vårda och underhålla materielen hade

emellertid efter hand ökats och då, såvitt nu kunde förutses, någon förflyttning

av regementet icke inom de närmaste åren torde komma till stånd, hade

genom tygdepartementets försorg verkställts utredning rörande möjligheten

att vid regementets nuvarande förläggning åstadkomma erforderliga anordningar

för vård och underhåll av motorfordonsmaterielen.

Utredningen, som verkställts i samråd med fortifikationsstyrelsen, hade

givit vid handen, att förutvarande Göta livgardes pansarbilsgarage lämpligen

syntes kunna iordningställas såsom serviceverkstad för motorfordon med

anordningar tillika för laddning av ackumulatorer och tvättning av fordon. I

samband därmed torde åtgärder böra vidtagas för förbättring av de sanitära

förhållandena inom byggnaden samt för iordningställande av på gården befintliga

smörjbryggor.

Kostnaderna för de föreslagna arbetena hade av fortifikationsstyrelsen beräknats

sålunda:

Byggnadsarbeten ........................................................................ 14,500

Värmetekniska, sanitetstekniska, trycklufts- och högtryckskallvatten
anläggningar

........................................................................ 9,000

Ventilationsteknisk anläggning ...................................................... 7,500

Elektrisk installation .................................................................. 3,000

Administration och oförutsett, cirka 6 procent .............................. 2,000

Summa kronor 36,000

Tygdepartementet ansåge, att nu rådande brist å serviceverkstäder för

motorfordon m. m. vid ifrågavarande luftvärnsregemente, särskilt i betraktande

av rådande beredskapsläge, icke kunde anses försvarligt. Föreslagna

åtgärder för avhjälpande av denna brist ansåge departementet därför böra

vidtagas utan dröjsmål, därest icke vården av regementets dyrbara motorfordonspark

skulle äventyras.

I anslutning till vad sålunda anförts ha tygdepartementet och fortifikationsstyrelsen

hemställt, att för ändamålet ett belopp av 36,000 kronor måtte

ställas till förfogande.

Ett stort antal motorfordon vid regementet äro uppställda i garagebaracker,

där varje möjlighet till smörjning och tvättning saknas. De föreslagna

åtgärderna avse iordningställande av tre serviceplatser för enklaste

slag av underhållsarbete samt en smörj- och tre tvättplatser. Med hänsyn

till vikten av att regementets dyrbara motorfordon erhålla en tillfredsställande

vård får jag — under''hänvisning jämväl till särskild genom försvarsdepartementets

försorg införskaffad utredning, vilken återfinnes bland handlingarna

i ärendet —- tillstyrka bifall till föreliggande förslag. Mot de för ändamålet

beräknade kostnaderna, 36,000 kronor, har jag intet att erinra. Anslagsbehovet

synes böra tillgodoses under det för budgetåret 1943/44 för armén

anvisade investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten m. m.

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Hemställan. Åberopande det anförda får jag sålunda hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att de under a., b., c., d. och e. angivna arbetena må komma

till utförande med anlitande av det för budgetåret 1943/44 för

armén anvisade investeringsanslaget av 24,000,000 kronor till

Vissa byggnadsarbeten m. m.

[2.] 10 a. Ämbetsbyggnad å Ladugårdsgärde. Å Fågelbacken, Ladugårdsgärde,

finnes uppfört ett sammanhängande byggnadskomplex för marinen och flygvapnet

omfattande fyra flyglar örn sex våningar jämte souterrängvåning förenade

med tre förbindelsebyggnader. Norr örn komplexet finnas för detsamma

avsedda i berg insprängda skyddsrum.

Byggnadskomplexet är, som framgår av proposition 1943: 58, riksdagens

skrivelse nr 130, avsett att utbyggas. Sålunda skall en flygel tillbyggas å

marinens ämbetsbyggnad. Vidare skall en utbyggnad i anslutning till

marinens och flygvapnets byggnader ske, till en början därigenom att norr

örn komplexet uppföras ytterligare två flyglar, sammanbundna av en förbindelsebyggnad,

ävensom en nybyggnad, vilken förenar den västligaste flygeln

med flygvapnets byggnad. I detta nya byggnadsparti avses arméförvaltningen

erhålla lokaler. Riksdagen har i samband med anvisande av medel till den

nya byggnaden jämväl anvisat 200,000 kronor till utsprängning av vissa

skyddsrum, avsedda för den nya byggnaden och belägna omedelbart väster

om de till flygvapnets ämbetsbyggnad hörande redan färdigställda skyddsrummen.

Att medel begärdes till dessa sprängningar föranleddes därav att

det för undvikande av skador var nödvändigt företaga sprängningsarbetena,

innan de egentliga byggnadsarbetena påbörjades. Härutöver ha medel anvisats

för påbörjande å nu ifrågavarande plats av en byggnad för krigsarkivet.

Hos byggnadsstyrelsen har marinförvaltningen — med förmälan att de för

ämbetsverket avsedda skyddsrummen icke vore tillräckliga hemställt, att

styrelsen måtte vidtaga åtgärder för utvidgning av skyddsrummen. I samband

härmed har marinförvaltningen hemställt, att visst redan färdigställt

skyddsrum måtte inredas till arbetsplatser samt att en reservutgång måtte få

iordningställas för användning såsom skyddsrum.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 15 juni 1943 meddelat, att reservutgången

på grund av sin beskaffenhet icke kunde användas till skyddsrum,

varemot styrelsen intet hade att erinra emot att förenämnda skyddsrum inreddes

till arbetsplatser. Kostnaden härför beräknades till 15,000 kronor. Beträffande

huvudfrågan, nämligen anordnande av ytterligare skyddsrum, har

styrelsen anfört följande.

Marinförvaltningens behov av ytterligare skyddsrum, vilket vitsordades,

kunde tillgodoses genom anordnande av förbindelse med de skyddsrum, som,

enligt vad nedan anfördes, avsåges norr örn marinförvaltningens nuvarande.

Härjämte hade emellertid framkommit krav på bombsäkra skyddsrum även

för den i samband med den fortsatta utbyggnaden av marinens ämbetsbygg
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

ISO Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

nåd planerade byggnaden för försvarsstabens fotoanstalt. Även för den fortsatta

utbyggnaden av de militära administrationsbyggnaderna på Fågelbacken

samt för den där avsedda byggnaden för krigsarkivet komme att erfordras

ytterligare skyddsrumsanläggningar. Ur såväl teknisk som ekonomisk synpunkt

torde det vara riktigast att redan nu utspränga de skyddsrum, som sålunda

ytterligare behövdes för hela detta byggnadskomplex, innan den fortsatta

utbyggnaden av ämbetsbyggnaderna och uppförandet av krigsarkivet

igångsattes. Kostnaden för utsprängning av samtliga avsedda skyddsrum, inräknat

två reservutgångar och erforderliga förstärkningsarbeten, hade styrelsen

beräknat till i runt tal 700,000 kronor. Det vore särdeles angeläget, att

utsprängningama av de sålunda återstående skyddsrummen snarast möjligt

igångsattes, icke minst med hänsyn till att sprängningarna borde vara avslutade,

innan inredningen av skyddsrummen vidtoges, då eljest stor risk förelåge

att den mycket ömtåliga inredningen skadades av skakningar och luftstötar.

Ur samma synpunkt vore det även önskvärt, att skyddsrummen vore

färdigställda, innan byggnaderna över dessa började uppföras. Inredningsarbetena

borde även av den anledningen anstå, att beslut lämpligen först

borde fattas örn skyddsrummens användning för de olika institutionerna.

I anslutning till vad sålunda anförts, har styrelsen hemställt, att Kungl.

Maj:t måtte ställa till styrelsens förfogande dels 700,000 kronor till utsprängning

av ifrågavarande ytterligare skyddsrum för ämbetsbyggnaderna på Ladugårdsgärdet,

dels ock 15,000 kronor till inredning av ovan angivna skyddsrum

till arbetsplatser för marinförvaltningen.

Chefen för försvarsstaben har i utlåtande den 23 september 1943 framhållit

följande.

Av tekniska och ekonomiska skäl föresloge byggnadsstyrelsen, att erforderliga

skyddsrum till ifrågavarande byggnadskomplex utsprängdes snarast

och innan avsedd byggnadsverksamhet i övrigt påbörjades. Under förutsättning

att byggnadernas uppförande icke försenades, funnes häremot intet att

erinra. -— I vad avsåge omfattningen av skyddsrumsanläggningarna syntes

styrelsen utgå från att behovet av utrymmen vore lika med eller större än

de möjligheter, som — enligt vissa angivna förutsättningar — förefunnes att

i berget Fågelbacken utspränga bombsäkra skyddsrum. Huruvida en behovsprövning

från byggnadsstyrelsens sida läge till grund för detta bedömande

stöde icke klart.

Det rent militära behovet av ifrågavarande skyddsrum sammanhängde med

förhållanden, som vore helt beroende av händelseutvecklingen i samband med

ett eventuellt krigsutbrott. Någon reell behovsprövning i detta hänseende

syntes därför knappast möjlig att åvägabringa. På grund av de alltmer stegrade

kraven på bombsäkra skyddsrum syntes det även för det fall, att ett

överskott av skyddsutrymme för de berörda militära myndigheterna skulle

uppstå, byggnadsstyrelsens ^byggnadsplan vara väl motiverad. Ett eventuellt

sådant överskott borde med full dispositionsrätt ställas till vederbörande

civila luftskyddsmyndighets förfogande.

I anslutning till vad sålunda anförts och under förutsättning att vissa av

follifikationsstyrelsen gjorda uttalanden rörande det tekniska utförandet av

ifrågavarande arbeten upptoges till omprövning, har försvarsstabschefen tillstyrkt

byggnadsstyrelsens framställning.

Det synes lämpligt, att ytterligare skyddsrum redan nu anordnas för

de militära institutioner, som avsetts skola förläggas till byggnadskomplexet

på Ladugårdsgärde. Såsom försvarsstabschefen antytt, synes dock behovet

s. 131 Kontrollera mot PDF

131

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

av skyddsrum tarva ytterligare övervägande. Sålunda har byggnadsstyrelsen

räknat med bombskyddade utrymmen även för försvarsstabens fotoanstalt,

beträffande vars förläggande till Ladugårdsgärde ståndpunkt ännu icke ens

preliminärt tagits. Det synes även tveksamt, örn tillgängligt berg medger utsprängning

av skyddstunnlar i den omfattning som byggnadsstyrelsen förutsatt.

Å andra sidan är det med hänsyn till de förestående byggnadsarbetena angeläget,

att sprängningsarbetena snarast påbörjas. Jag vill därför föreslå,

att av riksdagen utverkas medelsanvisning i anslutning till byggnadsstyrelsens

förslag för utsprängning av nya skyddstunnlar och att arbetena så snart

ske kan påbörjas men att de anvisade medlen av Kungl. Majit ställas till förfogande

endast i den utsträckning som vid närmare utredning rörande behovet

av skyddsrum och möjligheterna att tillgodose detta behov finnes

påkallad. Åt byggnadsstyrelsen har uppdragits att skyndsamt utföra sådan

utredning i samråd med vederbörande militära myndigheter.

Det belopp av 15,000 kronor, som av byggnadsstyrelsen äskats för inredning

av visst skyddsrum till arbetslokaler, skall enligt vad jag inhämtat användas

för fast inredning med skiljeväggar o. dyl. Denna kostnad synes

böra bestridas inom ramen av det anslag av 700,000 kronor, som enligt vad

nyss anförts bör anvisas.

Yid anmälan av den förutnämnda propositionen 1943: 58 anförde jag, att

jag med hänsyn till de skäl, som motiverade de då aktuella byggnadsföretagens

genomförande, icke ansåg mig böra för det dåvarande räkna med att

kostnaderna skulle inrymmas inom den ekonomiska ram, som jämlikt 1942

års riksdag avsetts för byggnadsverksamheten inom försvarsväsendet under

femårsperioden. I vad mån de nu förevarande kostnaderna för anordnande

av skyddstunnlar böra inrymmas i nämnda ram kan icke nu avgöras utan

bör bli föremål för ytterligare övervägande.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ämbetsbyggnad å Ladugårdsgärde å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag av

700,000 kronor.

[3.] 10 b. Täckning av utgifter för vissa byggnadsarbeten. I skrivelse den 18

juni 1943 hemställde statens krigsmaterielnämnd, att medel måtte anvisas

för vissa såsom förberedande åtgärder för överflyttande av viss maskinanläggning

till fullträffsäkert skyddsutrymme erforderliga byggnadsarbeten. I

anledning av framställningen har Kungl. Majit genom beslut den 30 juni

1943 hemställt till fullmäktige i riksgäldskontoret att från det å förskottsstaten

för försvarsväsendet för budgetåret 1943/44 uppförda förskottsanslaget

till försvarsberedskapens stärkande i allmänhet (VII b) till krigsmaterielverket,

efter rekvisition i mån av behov, utbetala högst 5,500 kronor för

ifrågavarande ändamål.

För täckning av den förskottsvis bestridda utgiften torde särskilt anslag Departementsböra

äskas av riksdagen såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastig- chefen.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

hetsfond, arméförvaltningens delfond. Jag får hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Täckning av utgifter för vissa byggnadsarbeten å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av 5,500 kronor.

[4.] 10 c. Ombyggnad av gymnastikbyggnad vid Svea trängkår. Under åberopande

av vad jag under punkten 1 c anfört får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ombyggnad av gymnastikbyggnad vid Svea trängkår å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett

investeringsanslag av 46,000 kronor.

[5.] 15 a. Mark för ammunitionsfabriken i Karlstad. I propositionen 1939

L: 190 föreslog Kungl. Majit riksdagen, bland annat, att besluta att i stället

för den i Stockholm belägna ammunitionsfabriken en ny dylik fabrik skulle

uppföras i Karlstad. Riksdagen biföll (skrivelse nr 455) detta förslag. Sedan

Karlstads stad utan vederlag ställt mark till förfogande för ändamålet samt

åtagit sig att, likaledes utan kostnad för kronan, framdraga vatten-, gas- och

elektriska ledningar till området, godkände 1940 års lagtima riksdag (skrivelse

nr o28) av Kungl. Maj:t i propositionen nr 208 skisserat byggnadsprogram

samt har i olika repriser anvisat medel för de första byggnadsetappernas påbörjande

enligt programmet.

I skrivelse den 26 februari 1941 gjorde arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

framställning örn anvisande av medel för inköp av vissa markområden

för införlivande med det för ammunitionsfabriken avsedda området,

därvid styrelsen anförde i huvudsak följande.

I skrivelse till fortifikationsstyrelsen i september 1940 hade ägarna till

vissa intill ammunitionsfabriken gränsande fastigheter med hänsyn till olägenheter,

som för dem komme att uppstå med anledning av ammunitionsfabrikens

byggande och inhägnad, ifrågasatt, huruvida icke kronan borde inköpa dessa

fastigheter. Av fortifikationsstyrelsen från försvarsväsendets verkstadsnämnd

infordrad utredning i ärendet hade givit vid handen, att förutom avsedda

fastigheter, nämligen stadsägorna 690 Q, S, T, U, Y, X och Y i Karlstad,

ytterligare ett område om cirka 6.07 hektar av stadsägorna 702, 703 och 690,

vilket gränsade till ammunitionsfabriken, borde för erhållande av en betryggande

riskzon införlivas med fabriksområdet. Stadsägorna hade vid sakkunnig

värdering den 13 december 1940, verkställd av överlantmätaren

S. Bergsjö och förvaltaren O. Feldt, båda i Karlstad, åsatts följande värden:

Stadsägan 690 Q

» » S

» » T

» » U

» » Y

» » X

» » Y

kronor 4,542: —

» 5,557:75

» 8,801: —

» 8,017:75

» 3,042:25

» 4,301:25

»_5,114: 50

Summa kronor 39,376: 50

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Vid värderingen hade bland annat hänsyn tagits till nedlagt arbete på

tomterna i form av planeringar och trädgårdsanläggningar samt kostnader

för väganläggningar.

Förenämnda område örn 6.0 7 hektar — tillhörigt Karlstad stad — hade enligt

en av fortifikationsstyrelsens domänofficer den 22 februari 1941 avgiven

promemoria värderats till 18,210 kronor, varjämte sex å området belägna,

enskilda personer tillhöriga sommarstugor värderats till sammanlagt 5,350

kronor.

I en den 12 juni 1941 dagtecknad skrift hemställde sedermera ägarna till

stadsägoma nr 690 T, U, V och Y, att kronan måtte inköpa deras fastigheter

för köpeskillingar örn tillhopa 20,200 kronor, vilket belopp utgjorde i runt

tal 80 procent av för stadsägorna enligt förenämnda värdering fastställt uppskattningsvärde.

I anledning av vad sålunda förekommit och då motsvarande anbud icke avgivits

beträffande övriga till förvärv ifrågasatta markområden och byggnader,

bemyndigade Kungl. Maj:t den 28 juni 1941 arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

att träffa avtal örn förvärv av stadsägorna nr 690 T, U, V och Y i

Karlstad för tillhopa 20,200 kronor — jämte lagfartskostnader — i enlighet

med avgivna anbud.

I skrivelse den 17 november 1942 har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

ånyo underställt frågan örn förvärv av stadsägan nr 690 X samt förberörda

område örn 6.0 7 hektar av stadsägorna 702, 703 och 690 i Karlstad

Kungl. Maj:ts prövning, därvid styrelsen i fråga om stadsägan 690 X åberopat

en framställning från försvarsväsendets verkstadsnämnd den 31 juli 1942,

vari nämnden anfört, att stadsägan vore belägen inom det område som avsetts

för ammunitionsfabriken och komme att beröras av anläggningar, vilka inom

kort avsåges att komma till utförande. Beträffande det staden tillhöriga området

örn 6.0 7 hektar hade drätselkammaren anhållit örn besked, huruvida

kronan hade intresse av att förvärva detsamma, enär staden i annat fall ämnade

planera för sommarstugebebyggelse därstädes. — Efter anhållan av

fortifikationsstyrelsen hade verkstadsnämnden förklarat, att ett förvärv av

ifrågavarande område vore synnerligen angeläget.

Slutligen har fortifikationsstyrelsen i skrivelse den 19 juni 1943 upplyst,

att ägarna till stadsägorna nr 690 Q och S i Karlstad i skrivelse till arméförvaltningens

fortifikationsstyrelse den 27 april 1943 förklarat sig villiga att

med representant för Kungl. Maj:t och kronan upptaga förnyade förhandlingar

örn försäljning till kronan av fastigheterna. Då enligt av försvarsväsendets

verkstadsnämnd i ärendet avgivna yttranden ett förvärv av dessa båda

fastigheter vore för ammunitionsfabriken erforderligt, därest den för det dåvarande

på Kungl. Maj:ts och riksdagens prövning beroende planen för fabrikens

utbyggnad (propositionen 1943:163) godkändes, hade genom verkstadsnämndens

försorg förhandlingar med fastighetsägarna upptagits rörande

den ifrågasatta försäljningen till kronan och skriftliga försäljningsanbud infordrats.

I dessa anbud hade för stadsägan 690 Q begärts ett pris av 4,542 kronor

och för stadsägan 690 S ett pris av 5,557 kronor 75 öre eller samma belopp,

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

vartill fastigheterna uppskattats vid den genom fortifikationsstyrelsens försorg

tidigare verkställda värderingen.

Fortifikationsstyrelsens tjf. domänofficer hade förklarat sig anse de avgivna

anbuden för kronans räkning godtagbara.

Med hänsyn till det anförda hemställde fortifikationsstyrelsen att ånyo

få underställa frågan om förvärv av stadsägoma nr 690 Q och S i Karlstad

Kungl. Maj:ts prövning.

Sedan ärendet varit föremål för ytterligare övervägande inom försvarsdepartementet,

uppdrogs under hand åt arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

att upptaga förnyade förhandlingar med markägarna i syfte att på frivillig

väg ernå sådana överenskommelser angående priserna, att kostnaderna

för de nu till förvärv ifrågasatta områdena icke bleve proportionsvis högre

än kostnaderna för de med stöd av beslutet den 28 juni 1941 förvärvade stadsägorna.

c,,

Foi-tifikationsstyrelsen har i skrivelse den 17 september 1943 anfört i

huvudsak följande.

I anledning av det erhållna uppdraget hade styrelsen låtit föra förhandlingar

med respektive fastighetsägare. Därvid hade ägaren till stadsägan nr

690 Q avgivit ett för honom till den 1 januari 1944 bindande försäljningsanbud

å 3,600 kronor, vilken summa utgjorde cirka 80 procent av det stadsägan vid

på styrelsens föranstaltande tidigare företagen värdering åsätta uppskattningsvärdet,

4,542 kronor. Likaledes hade ägaren till stadsägan nr 690 S,

vilken stadsäga vid samma värdering åsatts ett värde av 5,557 kronor 75 öre, i

ett den 14 augusti 1943 dagtecknat anbud förklarat sig villig att försälja stadsägan

för en köpeskilling av 4,500 kronor, utgörande cirka 80 procent av uppskattningsvärdet,

under villkor att preliminärt köpekontrakt mellan honom

och styrelsen avslutades senast den 21 augusti 1943 samt att köpeskillingen

av kronan utbetalades senast den 15 november 1943. I anledning av dessa för

anbudets giltighet uppställda villkor hade styrelsen, efter från försvarsdepartementet

erhållet underhandsmedgivande, under förbehåll av Kungl. Maj:ts

godkännande senast den 15 november 1943 med fastighetsägaren avslutat preliminärt

köpekontrakt på grundval av det sålunda avgivna anbudet och alltså

med bestämmelse, att köpeskillingen skulle utbetalas senast den 15 november

1943.

Vad anginge stadsägan nr 690 X hade vid de nu förda förhandlingarna

fastighetsägaren förklarat sig icke vara villig att försälja stadsägan till lägre

pris än den tidigare anbudssumman, 5,000 kronor. Med hänsyn till att fastigheten

vid den tidigare i ärendet företagna värderingen åsatts ett värde av

4,301 kronor 25 öre, syntes kostnaderna vid ett eventuellt expropriationsförfarande

komma att överstiga anbudssumman, varför en frivillig uppgörelse

på basis av anbudet å 5,000 kronor syntes vara för kronan förmånligast.

Området örn 6.07 hektar av stadsägorna nr 702, 703 och 690 tillhörde Karlstads

stad, varjämte å detsamma vore belägna vissa enskilda personer tillhöriga

sommarstugor å ofri grund. Området hade tidigare värderats till 18,210

kronor samt stugorna å ofri grund till sammanlagt 5,350 kronor. Vid de nu

förda förhandlingarna hade stadens drätselkammares tomtkommitterade förklarat

sig villiga att tillstyrka en försäljning av området för en köpeskilling

av 20,000 kronor, i vilket fall staden skulle ombesörja och bekosta uppgörelse

med ägarna till stugorna å ofri grund. Därest kronan själv ville träffa uppgörelse

med ägarna till stugorna, fordrade staden en köpeskilling av 18,200

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

kronor. Med hänsyn till föreliggande omständigheter syntes det avgivna anbudet

å 20,000 kronor vara för kronan förmånligast.

De sammanlagda kostnaderna för förvärv av samtliga stadsägor och område

uppgingo alltså till (3,600 + 4,500 + 5,000 + 20,000 =) 33,100 kronor,

varjämte för täckande av lagfarts- och avstyckningskostnader erfordrades cirka

400 kronor, i anledning varav för ändamålet syntes böra beräknas tillhopa

33,500 kronor.

Styrelsen hemställde, att Kungl. Majit måtte godkänna det av styrelsen ingångna

preliminära köpekontraktet rörande förvärv av stadsägan nr 690 S

ävensom uppdraga åt styrelsen att å kronans vägnar träffa avtal om förvärv

av stadsägoma nr 690 Q och X samt området örn 6.07 hektar mot köpeskillingar

av respektive 3,600, 5,000 och 20,000 kronor samt till styrelsens förfogande

för markförvärvet och därav föranledda lagfarts- och avstyckningskostnader

ställa tillhopa 33,500 kronor.

Till grund för beslutet av den 28 juni 1941 om förvärv för försvarsväsen- Departementsdets

räkning av vissa intill ammunitionsfabrikens i Karlstad (Zakrisdal) örn- c ^

råde belägna villafastigheter låg en önskan att i möjligaste mån tillmötesgå

villaägarna, för vilka ammunitionsfabrikens tillkomst otvivelaktigt inneburit

visst ekonomiskt avbräck. För kronans vidkommande var det därjämte ett

önskemål — ehuru icke ett oavvisligt behov — att förvärva marken, vilken i

händelse av ammunitionsfabrikens utbyggnad till full kapacitet syntes böra

ingå i säkerhetsområdet kring fabriken. En förutsättning för förvärvet var

emellertid, att kronan erbjödes någorlunda fördelaktiga villkor. Med hänsyn

därtill inskränktes köpet att omfatta fyra fastigheter, vilka kunde förvärvas

för avsevärt lägre belopp än uppskattningsvärdena.

Sedan arméförvaltningens fortifikationsstyrelse — delvis på initiativ av

vederbörande ägare — i olika sammanhang underställt frågan örn förvärv av

återstående fastigheter Kungl. Majlis prövning, har styrelsen nyligen, efter

under hand erhållet uppdrag, inkommit med en skrivelse i ämnet, varav framgår,

att ägarna av tomterna 690 Q och S sänkt sina anbud så att dessa i stort

sett kunna sägas vara jämförbara med de tidigare godtagna beloppen. Beträffande

tomten 690 X har ägaren däremot förklarat sig vidhålla ett av

honom tidigare avgivet anbud, vilket till och med icke oväsentligt överstiger

värderingssumman. Beträffande slutligen det staden tillhöriga området —

värderat till 18,210 kronor exklusive byggnader, vilka uppskattats till sammanlagt

5,350 kronor — ha mellan fortifikationsstyrelsen och staden förts

förhandlingar, vilka lett till att staden erbjudit sig att antingen ställa området

jämte därå befintliga byggnader till kronans förfogande mot ett köpeskillingsbelopp

av tillhopa 20,000 kronor eller, därest kronan själv önskade

träffa uppgörelse med ägarna till byggnaderna, att avyttra området i övrigt

för ett belopp motsvarande värderingssumman.

Enligt min uppfattning böra enahanda synpunkter anläggas på denna fråga

som kommit till uttryck vid det tidigare förvärvet. Sedan 1943 års riksdag

(skrivelse nr 334) numera i princip godkänt det i propositionen nr 163 framlagda

byggnadsprogrammet för fabriken, kommer en skjutplats att anordnas

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

omedelbart söder örn ifrågavarande stadsägor. Dessas införlivande med

ammunitionsfabrikens område är därför önskvärt ur flera synpunkter. I

den mån områdena hembjudas kronan på villkor, motsvarande dem som

lågo till grund för det föregående förvärvet, synes köpet sålunda böra

komma till stånd. I överensstämmelse härmed tillstyrker jag förvärv av

stadsägorna 690 Q och S för 3,600 respektive 4,500 kronor. Stadens anbud

att försälja området om 6.07 hektar av stadsägorna 702, 703 och 690 jämte

å området befintliga byggnader för tillhopa 20,000 kronor finner jag mig,

ehuru icke utan tvekan, böra godtaga. Däremot kan jag icke tillstyrka förvärv

av stadsägan 690 X till det av ägaren begärda priset. Den sammanlagda

kostnaden skulle således bliva (3,600 + 4,500 + 20,000 =) 28,100 kronor, vartill

torde böra läggas ett belopp av 400 kronor för diverse kostnader i samband

med förvärvet. Det upprättade preliminära kontraktet rörande stadsägan

690 S torde böra godkännas.

1 anslutning till det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Mark för ammunitions fabr iben i Karlstad å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av 28,500 kronor.

[6.] 15 b. Skjutplats för Hallands regemente m. m. I propositionen 1942: 322

beräknades ett belopp av 43,000 kronor för förvärv av skjutplats för Göteborgs

luftvärnskår. Beloppet avsågs för inköp av ett av militära myndigheter

förordat område vid Morups tånge, 10 mil söder örn Göteborg.

Sedan riksdagen (skrivelse nr 409) lämnat förslaget utan erinran samt

anvisat medel för ändamålet, uppdrog Kungl. Maj:t den 30 juni 1942 åt arméförvaltningens

fortifikationsstyrelse att inkomma med dispositionsförslag.

I skrivelse den 7 april 1943 har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

anfört, bland annat, följande.

Sedan fortifikationsstyrelsen påbörjat åtgärder för förvärv av området vid

Morups tånge, hade till styrelsen remitterats tvenne framställningar från

ordföranden i vetenskapsakademiens naturskyddskommitté och Hallands

naturskyddsförening angående möjligheterna att med hänsyn till det sällsport

rika fågellivet vid Morups tånge förlägga den planerade skjutplatsen

till annan ur naturskyddssynpunkt mindre värdefull plats. I anledning därav

hade genom arméchefens försorg förnyade rekognosceringar ingångsatts,

vilka efter samråd med fiskeriintendenten i Västerhavets distrikt utsträckts

att omfatta den tidigare icke undersökta kuststräckan Falkenberg—Halmstad.

Därvid hade befunnits, att en lämplig skjutplats — tidigare icke föreslagen

på grund av det stora avståndet från Göteborg — stöde att finna

vid Bingenäs, 10 kilometer nordväst Halmstad. Platsen vore ur luftvärnsskjutningssynpunkt

likvärdig med och ur markskjutningssynpunkt avgjort

överlägsen Morups tånge. Det större avståndet från Göteborg betydde

mindre, då skjutperioderna i allmänhet utsträcktes att omfatta en till två

veckor. Genom sin belägenhet ungefär mitt emellan Göteborg och Malmö

bleve Ringenäs även lämpligt som skjutplats för Skånska luftvärnskåren,

som bland annat saknade användbar markskjutbana. Skjutplatsen kunde

s. 137 Kontrollera mot PDF

137

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

därjämte användas för Hallands regementes luftvärns- och pansarvärnsskjutningar.

— Ytterligare ett par platser hade uppförts på förslag men icke

befunnits jämnbördiga med Ringenäsområdet.

På grund härav och då Morups tånge ur naturskyddssynpunkt icke borde

ifrågakomma, hade arméchefen anmodat fortifikationsstyrelsen att vidtaga

åtgärder för förvärv av Ringenäs såsom skjutplats för i första hand Göteborgs

luftvärnskår och Skånska luftvärnskåren men eventuellt även för Hallands

regemente.

Beträffande omfattningen av sjöfarten utanför Ringenäs hade lotskaptenen

i västra lotsdistriktet meddelat, att trafiken med handelsfartyg längs kusten

kunde beräknas vara av ungefär samma omfattning vid Ringenäs som vid

Morups tånge. Trafiken till och från närbelägna hamnar kunde emellertid

antagas bliva mindre störd av skjutningar från Ringenäs än från den föreslagna

skjutplatsen vid Morups tånge. Fiskeriintendenten i Västerhavets

distrikt hade framhållit, att några fiskelägen icke funnes vid kuststräckan

mellan Ringenäs och den nordnordost därom belägna udden Skallen. Några

större fiskebåtar vore ej heller stationerade inom området, varför ett skjutområde

väster eller sydväst örn Skallen eller väster örn Ringenäs syntes

bliva till minsta hinder för fisket.

I anledning av vad sålunda förekommit hade fortifikationsstyrelsen föranstaltat

om närmare undersökning av Ringenäsalternativet. Det av arméchefen

till förvärv föreslagna området hade en areal av cirka 72 hektar och

omfattade bland annat viss del av hemmanet Slätten. Då det emellertid

visat sig att hemmanets ägare icke vore villiga att försälja del av fastigheten,

syntes förvärvet böra utsträckas att omfatta hela hemmanet, varigenom även

lämplig förläggningsplats samt erforderliga utrymmen bakom själva skjutplatsen

erhölles. En preliminär undersökning hade visat, att byggnaderna

vid Slättens gård kunde användas för provisorisk förläggning eller omändras

till förrådsbyggnader. Utredningen hade sålunda givit vid handen, att markförvärvet

i fråga, med hänsyn till nu angivna förhållanden, lämpligen borde

omfatta ett å en skrivelsen bifogad ekonomisk karta med heldragen blå

linje utmärkt område, vars gränser i görligaste mån anslöte till befintliga

fastighetsgränser. Detta område hade en areal av 88.9580 hektar och omfattade

dels fastigheterna Villshärad 24 och Villshärad 25 och ett område

av Villshärad 23, vilka fastigheter utgjorde del av Vapnö fideikommiss i

Söndrums socken, dels ock fastigheterna Villshärad l7 och Villshärad l9 samt

del av fastigheten Villshärad 28 i Harplinge socken, utgörande hemmanet

Slätten. Härtill bomme vissa samfällda vägar och annan samfälld mark.

Markområdet med befintliga byggnader hade värderats av domänintendenten

B. Carlheim-Gyllenskiöld, Voxtorp, och förre landstingsmannen

Victor Skantze, Varebacka. Av det över värderingen upprättade instrumentet

framginge bland annat:

Den Vapnö fideikommiss tillhöriga delen av området hade en areal av

50.0990 hektar, därav bland annat cirka 9.0200 hektar åker av svag beskaffenhet,

cirka 30.55 00 hektar avrösningsjord, huvudsakligen ljungmark, och cirka

6.0100 hektar skog. Åker och skogsmark med skog hade åsätta ett värde av

800 kronor per hektar och avrösningsjord 200 kronor per hektar, medan ett

samfällt mindre område ansetts ha ett värde av 100 kronor per hektar. Samfällda

vägar och ett kärr hade icke åsätta något värde. Efter dessa grunder

hade åkerjorden beräknats ha ett sammanlagt värde av 7,216 kronor, skogsmarken

4,808 kronor, avrösningsjorden 6,110 kronor samt samfälld mark

196 kronor eller tillhopa 18,330 kronor. Värderingsmännen hade därjämte

ansett, att ett visst intrång förorsakades fideikommisset på grund av minskade

möjligheter att avyttra närbelägen för tomtförsäljning utlagd mark. Detta

Bihang Ull riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 344. 1759 43 10

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Majlis proposition nr 344.

intrång hade värderats till 10,000 kronor. Det sammanlagda värdet av den

Vapnö fideikommiss tillhöriga marken hade sålunda uppskattats till (18,330 +

10,000 =) 28,330 kronor eller i runt tal 28,300 kronor.

Återstoden av det till förvärv föreslagna området utgjordes dels av det

bröderna G. B. Johansson och J. L. Johansson tillhöriga hemmanet Slätten,

dels ock av vissa för Villshärads skifteslag eller vissa fastigheter i Villshärad

samfällda vägar, tillhopa 38.8590 hektar. Hemmanet Slätten omfattade

37.9297 hektar, varav cirka 12.8340 hektar åker och cirka 25.0957 hektar

avrösningsjord. Efter ett å-pris av 800 kronor respektive 200 kronor per

hektar hade åkerjordens värde uppskattats till 10,267 kronor 20 öre och

avlösnings jordens till 5,019 kronor 14 öre. Därjämte hade ett par smärre

skogsdungar beräknats ha ett värde av 200 kronor. Den samfällda vägmärken

hade icke ansetts lia något värde. På hemmanet funnes ett antal äldre byggnader

uppförda. Samtliga vore av trä under plåttak och försvarligt underhållna.

Byggnadernas värde hade upptagits till 12,500 kronor, motsvarande

deras bruksvärde för hemmanet. Värdet av hela hemmanet uppginge salunda

till (10,267:20 + 5,019:14 + 200 + 12,500=) 27,986 kronor 34 öre eller i

runt tal 28,000 kronor.

Bröderna Johansson hade förklarat sig villiga att på vissa villkor försälja

hemmanet för 28,000 kronor. Beträffande det Vapnö fideikommiss tillhöriga

markområdet hade innehavaren av fideikommisset avgivit ett anbud

örn försäljning av området med vissa inskränkningar och på vissa villkor i

övrigt till ett pris av 50,000 kronor.

Överstelöjtnanten Hj. Cedercrona, vilken biträtt fortifikationsstyrelsen i

ärendet, hade i en promemoria den 24 mars 1943 anfört bland annat: Bröderna

Johanssons anbud överensstämde med värderingssumman och borde sålunda

kunna godtagas, medan däremot det av fideikommisset avgivna anbudet

icke kunde anses godtagbart. För genomförande av förvärvet i denna del

syntes därför expropriationsförfarande bliva nödvändigt. Vissa vägar hade

i värderingsinstrumentet icke åsatts något värde. Försiktigheten syntes dock

bjuda, att någon ersättning beräknades jämväl för förvärv av desamma.

För genomförande av markförvärvet syntes följande kostnader böra beräknas:

Slätten (Bröderna Johanssons hemman) ....................................... 28,000''

Vapnö fideikommiss tillhörig mark:

Värde .............................................................................. 28,300

20 % tillägg för expropriation, cirka .................................... 5,700

Kostnader för eventuell ersättning för samfällda vägar, utredning,

expropriationsförfarande, avstyckning, lagfart m. m. ... 5,000 39,000

Summa 67,000

För förvärv av det föreslagna området syntes sålunda ett belopp av 67,000

kronor vara erforderligt.

För egen del har fortifikationsstyrelsen framhållit, att området i fråga

syntes lämpligt såsom luftvärnsskjutplats. Såsom en väsentlig fördel finge

även anses, att vid ett förvärv av området ingreppet i produktiv mark och

privat bebyggelse bleve ringa. Till följd av sitt läge syntes skjutplatsen

kunna utnyttjas förutom av Göteborgs luftvärnskår och Skånska luftvärnskåren

jämväl för vissa av Hallands regementes övningar. Mot den av

Cedercrona verkställda kostnadsberäkningen hade styrelsen intet att erinra.

Sedan Kungl. Maj: t i anledning av vad sålunda förekommit den 21 april

1943 uppdragit åt arméförvaltningens fortifikationsstyrelse att med vederbörande

markägare förhandla örn och, därest för kronan antagbar överens
-

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344. 139

kommelse kunde träffas, med förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande träffa

avtal rörande förvärv av ifrågavarande område, har styrelsen den 26 maj

1943 inkommit med skrivelse i ärendet jämte ett upprättat preliminärt köpekontrakt.

Av skrivelsen inhämtas, såvitt här är i fråga, följande.

Under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande före den 1 september

1943 hade avtal slutits med ägarna av fastigheterna Villshärad l7 och l9

samt del av Villshärad 26 örn fastigheternas försäljning till Kronan för

^8,000 kronor, d. v. s. i enlighet med tidigare avgivet anbud.

Beträffande den Vapnö fideikommiss tillhöriga delen av det till förvärv

föreslagna markområdet, eller bland annat fastigheterna Villshärad 24 och 25

samt del av Villshärad 23, hade uppgörelse icke kunnat träffas, då fideikommissmnehavaren

vidholm sitt tidigare avgivna anbud på 50,000 kronor, en

summa som med cirka 43 procent överstege den åsätta värderingssumman. I

sm förenämnda skrivelse den 7 april 1943 hade fortifikationsstyrelsen beräknat

kostnaderna för förvärv av viss samfälld mark samt för utredning, avstycknmg,

lagfart och expropriationsförfarande m. m. till sammanlagt 5,000 kronor.

Därjämte hade enligt sedvanliga grunder räknats med en marginal av 20 procent

av värdet å det område, som avsåges skola exproprieras. Med hänsyn till

att byggnadsplan upprättats för ett Vapnö fideikommiss tillhörigt område,

beläget cirka 300 meter söder örn Ringenäs och avsett för tomtförsäljning’

syntes emellertid marginalen böra ökas till 30 procent av värderingssumman

eller till 8,500 kronor.

I enlighet med det anförda beräknade styrelsen numera kostnaderna för

genomförande av markförvärvet vid Ringenäs till (28,000 + 28,300 + 8,500 +

5,000=) 69,800 kronor eller i runt tal 70,000 kronor mot förut beräknade

67,000 kronor.

Sedermera ha jämväl från flygvapnets sida framkommit önskemål rörande

disposition av skjutplatsen vid Ringenäs, i anledning varav Kungl. Majit

genom beslut den 1 juni 1943 uppdragit åt överbefälhavaren att, med beaktande

av en inom försvarsdepartementet upprättad promemoria i ärendet,

avgiva utlåtande angående områdets utnyttjande.

I anledning härav har överbefälhavaren i skrivelse den 3 september 1943

anfört i huvudsak följande.

Sedan lång tid tillbaka hade Hallands regemente använt Ringenäs för

vissa skjutningar och regementet borde även i fortsättningen ha förstahandsrätt

till området. På grund av infanteriets ökade tilldelning av pansarvärnsoch

pansarvärnsluftvärnsvapen samt granatkastare hade regementets behov

av platsen avsevärt stegrats. Skjutplatsen kunde dock förutom för Hallands

regemente avses för antingen Göteborgs luftvärnskår och Skånska luftvärnskåren

eller för Hallands flygflottilj.

Chefen föi flygvapnet hade anfört, att med hänsyn till flygsäkerheten vid

Hallands flygflottilj luftvärnsskjutningar icke borde förekomma vid Ringenäs

efter den 1 maj 1945 ävensom att Ringenäs vore den enda plats inom

lämpligt avstånd från Halmstad, som kunde användas för all slags bomfällning

och skjutning. Vidare hade framhållits, att platsen syntes kunna användas

gemensamt av Hallands regemente och Hallands flygflottilj.

Arméchefen hade anfört, att, sedan det tidigare beslutet örn förvärv av

skjutplats vid Morups tånge upphävts, Ringenäs vore den enda plats inom

rimligt avstånd från Göteborg, som vore lämplig såsom skjutplats för Göteborgs

luftvärnskår. Därest likväl Ringenäs icke kunde avses för luftvärns
-

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

skjutningar hade arméchefen för avsikt att efter förnyad utredning inkomma

med nytt förslag rörande inköp av annan skjutplats på västkusten.

Efter övervägande av det anförda har överbefälhavaren hemställt, att

Ringenäsområdet snarast måtte förvärvas för försvarsväsendets räkning såsom

skjutplats för Hallands regemente med skyldighet för regementet att ställa

platsen till förfogande för Göteborgs luftvärnskår och Skånska luftvärnskåren

intill den 1 maj 1945 och därefter till förfogande för Hallands flygflottilj.

Departements- Såsom av redogörelsen framgår har ett belopp av 43,000 kronor anvisats

chefen. till anskaffande av skjutplats för Göteborgs luftvärnskår. Då av praktiska

och ekonomiska skäl en dylik skjutplats bör vara belägen vid havet, ha

omfattande undersökningar av kuststräckan norr och söder örn Göteborg

företagits. Det område vid Morups tånge, som ur militär synpunkt i första

hand ansetts lämpligt, synes emellertid, efter vad som numera upplysts, ur

naturskyddssynpunkt icke utan tvingande skäl böra ifrågakomma. Risk

föreligger nämligen för att fågellivet vid Morups tånge, som är av egenartad

karaktär, kan bliva ödelagt, om skjutplatsen förlägges dit. Andra alternativ,

som varit föremål för närmare granskning, äro Gamla Köpsta 8 kilometer

söder Varberg, Grimsholmen 8 kilometer sydost Falkenberg samt Ringenäs

10 kilometer väster Halmstad. Av dessa platser ha de militära myndigheterna

obetingat förordat Ringenäs-alternativet, vars enda nackdel synes

vara det förhållandevis stora avståndet — omkring 150 kilometer — till Göteborg.

Då platsen är belägen ungefär mitt emellan Göteborg och Malmö, har

emellertid föreslagits, att jämväl vissa av Skånska luftvärnskårens skjutningar,

som för närvarande äga rum under relativt ogynnsamma betingelser

vid Stenudden öster örn Falsterbo, skulle förläggas till Ringenäs. Hallands

regemente, som redan tidigare utnyttjat Ringenäsområdet för vissa skarpskjutningsövningar,

har även hemställt, att området måtte förvärvas med

äganderätt för försvarsväsendets räkning och ställas till regementets förfogande.

Slutligen har chefen för flygvapnet uttryckt ett önskemål, att området,

som enligt verkställd undersökning väl lämpar sig såsom skjut- och

bombfällningsplats för Hallands flygflottilj, måtte ställas till flygvapnets förfogande,

eventuellt för att utnyttjas gemensamt av Hallands regemente och

Hallands flygflottilj. Att använda området för luftvämsskjutningar är enligt

chefens för flygvapnet mening mindre lämpligt med hänsyn till flygflottiljens

förläggning i närheten av skjutplatsen och de till följd därav ofta förekommande

överflygningarna.

För egen del finner jag det utrett, att Ringenäsområdet väl lämpar sig

till skjutplats för luftvärn och infanteri samt till skjut- och bombfällningsplats

för flygvapnet. Då därjämte intrång på odlad mark och enskild egendom

sker i förhållandevis ringa utsträckning, anser jag mig böra medverka

till att området förvärvas för försvarsväsendets räkning. Med hänsyn till

behovet av ytterligare skjutterräng för Hallands regemente och till platsens

belägenhet nära regementet och Hallands flygflottilj synes det naturligast,

s. 141 Kontrollera mot PDF

141

Kungl. Maj.-ts proposition nr 344.

att området ställes till Hallands regementes förfogande att disponeras gemensamt

av regementet och flottiljen. Beträffande områdets begränsning och

kostnaderna för förvärvet finner jag icke anledning till erinran mot vad

arméförvaltningens fortifikationsstyrelse i sådant avseende anfört. Det

preliminärt träffade avtalet, vilket enligt numera träffad överenskommelse

skall av Kungl. Maj:t och kronan antagas före den 15 november 1943, synes

sålunda böra godkännas och kostnaderna i sin helhet beräknas till 70,000

kronor.

I enlighet med vad överbefälhavaren i ämnet anfört torde luftvärnets

skjutningar tills vidare kunna förläggas till Ringenäs i avvaktan på att undersökningarna

angående annan lämplig plats för luf t värnsskjutningar slutföras.

Dessa undersökningar böra bedrivas med all skyndsamhet, därvid särskilt

bör beaktas önskvärdheten av att kostnaderna för förvärvet icke skola överskrida

det för ändamålet redan anvisade beloppet. Dispositionen av detta

belopp bör bliva beroende av det resultatet, vartill undersökningarna leda.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:!

måtte föreslå riksdagen

att till Skjutplats för Hallands regemente m. m. å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av 70,000 kronor.

Marinförvaltningens delfond.

[7.] 16 a. Modernisering av Stockholms öriogsvarv. Genom beslut den 8 december

1939 har Kungl. Majit medgivit, att för utförande av i skrivelse den

12 oktober 1939 från marinförvaltningen närmare angivna nybyggnadsarbeten

och materialanskaffningar för örlogsvarven i Karlskrona och Stockholm ett

belopp av högst 1,475,000 kronor måtte ställas till marinförvaltningens förfogande

från det å förskottsstaten för försvarsväsendet m. m. uppförda förskottsanslaget

Försvarsväsendet i allmänhet: Engångsutgifter (Ga). I detta

belopp ingick bland annat en post å 250,000 kronor för omläggning av den

elektriska distributionsanläggningen vid Stockholms örlogsvarv från 25- periodig till 50-periodig växelström ävensom anordnande därstädes av ny

kraftcentral i bombskyddat bergrum. I

I skrivelse den 12 maj 1943 har nu marinförvaltningen i anslutning till en av

chefen för Stockholms örlogsvarv avgiven framställning inkommit med anmälan,

att berörda arbeten komme att draga väsentligt större kostnader än

som beräknats. Kostnadsökningen hade betingats av stegrade materiel- och

arbetskostnader samt nödvändigheten av att i stor utsträckning utföra ifrågavarande

arbeten på övertid. Vidare hade för anordnandet av den nya kraftcentralen

erforderliga sprängningsarbeten blivit dyrare än beräknat. På

grundval av kostnadskalkyler, ingivna av chefen för Stockholms örlogsvarv,

hade marinförvaltningen beräknat, att kostnaderna för arbetets slutförande

s. 142 Kontrollera mot PDF

Departementschefen

.

142 Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

komme att utöver för ändamålet redan anvisade medel uppgå till 96,000

kronor.

I samband härmed Ilar marinförvaltningen anmält, att ett belopp av 20,000

kronor icke behövde tagas i anspråk av det reservationsanslag av 80,000 kronor,

vilket av riksdagen (skrivelse nr 493) efter därom av Kungl. Majit i propositionen

1941: 319 (punkten 10) framlagt förslag med benämningen Modernisering

av Stockholms örlogsvarv anvisats å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1941/42 för anordnande av en laddningsstation för undervattensbåtar

vid Stockholms örlogsvarv. Det hade nämligen visat sig att det utrymme,

som av varvet reserverats för stationen, vore för ändamålet olämpligt och dessutom

otillräckligt. Annat utrymme inom varvets område kunde icke utan

stora olägenheter disponeras. Företagen undersökning hade emellertid givit

vid handen, att en station med mindre kapacitet än den i propositionen avsedda

vore tillfyllest. Å det reserverade utrymmet kunde trots vissa olägenheter

plats beredas för densamma. Då uppförandet av en station med mindre

kapacitet hade beräknats komma att betinga en kostnad av enbart 60,000

kronor, komme sålunda 20,000 kronor att inbesparas av de av riksdagen för

ändamålet anvisade medlen.

I anslutning till det anförda har marinförvaltningen hemställt, att för omläggning

av distributionsnätet vid Stockholms örlogsvarv och anordnande av

bombskyddad kraftcentral därstädes Kungl. Majit måtte dels medgiva att

20,000 kronor av de för anordnandet av en laddningsstation för undervattensbåtar

anvisade medlen måtte få disponeras och dels bemyndiga ämbetsverket

att disponera ett belopp av 76,000 kronor från det å förskottsstaten för försvarsväsendet

uppförda förskottsanslaget IV. Cd. Engångsutgifter (Ga), delposten

3. övriga utgifter.

Arbetet med omläggningen av distributionsnätet vid Stockholms örlogsvarv

och anordnandet av bombskyddad kraftcentral därstädes är numera praktiskt

taget avslutat. Endast efterarbeten för sanering och ordnande av vissa

ledningar återstå. Det belopp av 250,000 kronor, som genom Kungl. Majlis

beslut den 8 december 1939 ställts till marinförvaltningens disposition för

angivna ändamål, är enligt uppgift från förvaltningen numera förbrukat. Att

beloppet varit otillräckligt uppgives närmast ha förorsakats av de stegrade

materiel- och arbetskostnaderna ävensom nödvändigheten av att i stor utsträckning

utföra arbetet på övertid. Med hänsyn härtill har jag intet att

erinra mot att, utöver tidigare anvisade medel, i enlighet med marinförvaltningens

förslag anvisas ett belopp av 96,000 kronor för arbetenas avslutande.

I första hand torde av de för anordnande av en laddningsstation för undervattensbåtar

vid Stockholms örlogsvarv anvisade medlen få för ändamålet disponeras

det belopp av 20,000 kronor, som på sätt den föreliggande utredningen

utvisar kan inbesparas. Resterande 76,000 kronor torde böra utgå över riksstaten

och upptagas under samma anslagsrubrik som vissa tidigare å riksstaten

anvisade medel för modernisering av Stockholms örlogsvarv. Kostnaderna

för ifrågavarande arbeten hänföra sig till prisstegringar o. dyl. samt

s. 143 Kontrollera mot PDF

143

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

till äldre byggnadsföretag och torde därför icke böra inräknas inom den kostnadsram,

som av 1942 års riksdag angivits för försvarsväsendets utbyggande

under femårsperioden 1942/47.

Jag får därför hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels till Modernisering av Stochholms örlogsvarv å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av 76,000 kronor;

dels och medgiva, att för utförande av de av mig i det föregående

angivna arbetena må härutöver disponeras ett belopp av

20,000 kronor av det å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1941/42 till Modernisering av Stockholms örlogsvarv anvisade

reservationsanslaget av 80,000 kronor.

[8..] Nybyggnader för sjökrigsskolan. På förslag av Kungl. Majit (propositionen

1941:330 samt 1942 års statsverksproposition, kapitalbudgeten, bilaga 2,

punkt 12) anvisade riksdagen till nybyggnader för sjökrigsskolan såsom kapitalinvestering

i försvarsväsendets fastighetsfond, marinförvaltningens delfond

tillhopa (2,000,000 + 1,870,000 =) 3,870,000 kronor för bestridandet av kostnaderna

för sjökrigsskolans förläggande till Näsby i huvudsaklig överensstämmelse

med ett av marinförvaltningen i samråd med 1940 års civila byggnadsordning

utarbetat byggnadsprogram med vissa däri angivna förändringar.

Sedan marinförvaltningen i skrivelse den 18 november 1942 anmält, att de

av riksdagen anvisade anslagen icke komme att förslå, har riksdagen till nybyggnader

för sjökrigsskolan å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1942/43 under försvarsväsendets fastighetsfond anvisat att reservationsanslag

av 370,000 kronor (propositionen nr 2, bilaga 13, punkt 5, riksdagens skrivelse

nr 48).

Detta belopp har, enligt vad av sistnämnda proposition framgår, beräknats

på följande sätt, nämligen

till vissa ny- och ombyggnadsarbeten, vatten-, värme- och avloppsledningar,

elektriska ledningar och väganläggningar kronor 176,300

» entreprenörerna utgående belopp på grund av prisstegringar

..................................................................... * 125,000

» ombyggnadsarbeten i slottet, ytterligare ..................... » 25,000

» båtbryggor ............................................................ » 30,000

» väganläggningar, ytterligare ........................... »_15,000

Summa kronor 371,300

eller i runt tal 370,000 kronor.

Av detta belopp har Kungl. Majit genom brev den 19 mars 1943 ställt till

marinförvaltningens förfogande dels 185,000 kronor för bestridande av vissa

av merkostnaderna, dels beloppet örn 125,000 kronor för gäldande av de gottgörelser

för prisstegringar, som kontraktsenligt tillkomma vederbörande entreprenörer.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

Vidare har Kungl. Maj:t genom beslut den 10 september 1943 bemyndigat

marinförvaltningen att gå i författning örn slutförande, i huvudsaklig överensstämmelse

med ingivna ritningar och inom en kostnadsram av 110,000

kronor, av vissa omändrings- och iståndsättningsarbeten inom Näsby slott

samt att för bestridande av de med arbetena förenade kostnaderna anlita,

förutom medel som från anslag till nybyggnader för sjökrigsskolan genom

tidigare beslut ställts till marinförvaltningens förfogande, förenämnda anslag

av 370,000 kronor intill ett belopp av 60,000 kronor.

Med erinran härom har marinförvaltningen i skrivelse den 11 september

1943 framhållit följande.

Ehuru samtliga i byggnadsprogrammet för sjökrigsskolan ingående arbeten

ännu icke slutförts, kunde totala kostnaderna för byggnadsprogrammets genomförande

redan nu med erforderlig säkerhet överblickas.

Enligt vissa entreprenörers debiteringar för tilläggsarbeten, av vilka debiteringar

ett avsevärt antal poster icke kunde av marinförvaltningen godtagas,

skulle anslagsställningen uppvisa en brist på i runt tal 45,000 kronor, men

enligt marinförvaltningens detalj justeringar av dessa felaktiga poster skulle

anslagsställningen uppvisa ett överskott av i runt tal 15,000 kronor. I dessa

skiljaktiga anslagsställningar vore icke medräknade dels i det följande angivna

merkostnader i samband med ännu ej utförda arbeten, dels förutnämnda

delbelopp, 125,000 kronor, för bestridande av entreprenörerna tillkommande

ersättningar för prisstegringar, vilket belopp fördes i särskild räkning.

Beträffande nyssnämnda skiljaktigheter mellan entreprenörernas debiteringar

och marinförvaltningens kontrollräknade poster påginge förhandlingar

med ifrågavarande entreprenörer. Sannolikt torde överenskommelse icke

kunna träffas, utan måste tvisten kontraktsenligt överlämnas till skiljenämnd

och torde avgörandet komma att kräva icke oväsentlig tid. Yad resultatet

komme att bli kunde självfallet nu icke med säkerhet bedömas, men marinförvaltningens

kontrollberäkningar vore så noggrant utförda, att de icke i

någon större utsträckning torde kunna jävas av entreprenören.

Emellertid finge marinförvaltningen framhålla, att det ofrånkomliga dröjsmålet

med ernående av skiljedom och ovissheten örn dess följder för anslagsställningen

hindrade marinförvaltningen att igångsätta nedan angivna återstående

arbeten i byggnadsprogrammet, av vilka särskilt iordningställandet

av bostäder för maskinist och trädgårdsarbetare vore brådskande. Nämnda

arbeten avsåge

båtbrygga, varom särskilt förslag avgivits med kostnadsberäkning slutande

på 30,000 kronor,

slottet (vissa resterande omändringsarbeten, varom särskilt förslag avgivits)

samt

tre mindre byggnader, vilka skulle iståndsättas till bostäder för maskinist

och trädgårdsarbetare och till gåshus, varjämte ett bränsleskjul skulle ändras

till båthus.

Marinförvaltningen hade för sistnämnda iståndsättningsarbeten i skrivelsen

den 18 november 1942 angående tilläggsanslag hemställt örn 47,400 kronor

i stället för i det ursprungliga byggnadsprogrammet upptagna belopp örn

37,000 kronor. I tilläggsanslaget å 370,000 kronor hade emellertid för ändamålet

upptagits endast 40,000 kronor, varav för en första redan utförd iståndsättning

av en fiskarstuga disponerats 3,400 kronor. För under denna punkt

angivna utgiftsändamål återstode således (40,000 — 3,400 =) 36,600 kronor.

Enligt inkomna anbud skulle inredande av en maskinistbostad i en av de

tre mindre byggnaderna, nämligen grindstugan, komma att ställa sig väsent
-

s. 145 Kontrollera mot PDF

145

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

ligt dyrare än en ny byggnad av monteringsfärdigt material, varför marinförvaltningen

i särskild skrivelse hemställt örn ändring av byggnadsprogrammet

i denna del.

Kostnaderna för angivna tre mindre byggnader lii. m. med de ändringar

som föranleddes av förbättrad planering och nya behov skulle härigenom

komma att uppgå till:

Maskinistbostad i friliggande byggnad .............................. kronor 29,000

Vaktlokal i grindstugan (nytt behov) ................................. » 5,500

Verkstadslokaler i grindstugan (nytt behov) ........................ » 5,800

Fiskarstugan, resterande iståndsättning .............................. » 3,500

Gåshus ........................................................................... » 2,000

Båthus ........................................................................... » 5,000

Summa kronor 50,800

Härutöver förelåge ett trängande behov av garageutrymme för sjökrigsskolan

tilldelad lastbil. För detta ändamål hade marinförvaltningen hoppats

kunna taga i bruk utrymmen i Bottenvåningen i den gamla s. k. Magasinsbyggnaden,

men lastbilen vore för stor för porten och, enär byggnaden vore

upptagen i förteckningen över byggnadsminnesmärken, finge förstoring av

porten och upptagande av nödvändiga nya fönsteröppningar icke ske. Magasinsbyggnaden

kunde i stället utnyttjas för andra ändamål, bland annat till

förvaring av brandmateriel m. m. Enär andra utrymmen användbara som

garage icke funnes, kunde garagebehovet endast tillgodoses genom nybyggnad.

Vid val av plats för ett blivande garage syntes hänsyn böra tagas till

det garagebehov, som av marinförvaltningen berörts i ämbetsverkets- framställning

angående medelsbehovet för budgetåret 1944/45, kapitalbudgeten,

så att utvecklingsmöjlighet utöver det nu omedelbart föreliggande behovet

förefunnes, varjämte garaget borde kunna förses med värme och vatten från

närbelägna befintliga ledningar.

Med garaget borde lämpligen kombineras det i byggnadsprogrammet ingående

»gashuset», som ursprungligen vore avsett att anordnas i en annan

redan befintlig mindre byggnad. Kostnaden för nybyggnad av gaskammaren

i kombination med garage överstege icke kostnaden för omändring av ovanberörda

befintliga byggnad, som genom sitt läge vore i viss mån till hinder

och genom sitt yttre (gammal träbyggnad med tak av korrugerad plåt) störde

totalintrycket av angränsande nybyggnader, varför den syntes böra undanskaffas.

Kostnaden för garage för en lastbil jämte en gaskammare, inklusive värme,

vatten, avlopp och elektrifiering beräknades uppgå till i runt tal 15,000 kronor.

Härigenom komme kostnaden för gåshus, 2,000 kronor, att utgå ur sistintagna

tablå och tablåns slutsumma begränsas till (50,800 — 2,000 =) 48,800

kronor.

Totala kostnaden för resterande arbeten i byggnadsprogrammet uppginge

således till:

Beräknad

Disponibelt

kostnad

belopp

kronor

kronor

Båtbrygga...........................................

30,000

30,000

Resterande arbeten & slottet..........................

60.000

60,000

»Tre mindre byggnader» m. m.........................

48,800

36,600

Garago och gåshus ..................................

15,000

—

Oförutsedda utgifter och administration ..............

9.200

6,400

.Summa kronor

163,000

133,000

s. 146 Kontrollera mot PDF

Departementschef

en.

146 Kungl. Maj-.ts ''proposition nr 3d4.

Ett underskott av i runt tal 30,000 kronor beräknades härigenom uppstå,

vilket icke inginge i den på grund av skiljedom uppkommande anslagsbristen

å 45,000 kronor eller anslagsöverskottet å 15,000 kronor.

Å andra sidan finge marinförvaltningen anmäla att å delbeloppet, 125,000

kronor, för bestridande av entreprenörer tillkommande ersättningar för prisförhöjningar

förefunnes ett överskott av i runt tal 50,000 kronor, vilket överskott

marinförvaltningen ifrågasatte finge användas till täckande av underskottet

å 30,000 kronor och som reserv för täckande av de kostnader, som i

sämsta fall komme att drabba marinförvaltningen genom skiljedom. Därest

denna närmare anslöte sig till marinförvaltningens beräkningar, ifrågasatte

ämbetsverket, att överskottet även finge användas till angelägen iståndsättning

av den kulturhistoriskt värdefulla magasinsbyggnaden samt dess inredning

till brandbod ävensom till kompletterande väg- och planeringsarbeten

m. m.

I anslutning till vad sålunda anförts har marinförvaltningen hemställt, att

uppkommande överskott å förenämnda delbelopp om 125,000 kronor måtte få

användas till täckande av även andra med nybyggnadsprogrammet för sjökrigsskolan

sammanhängande kostnader än entreprenörerna tillkommande ersättningar

för prisförhöjningar.

Sjökrigskolan i Näsby är nu i det närmaste färdigställd och har tagits i

bruk. Vissa mindre byggnadsarbeten återstå emellertid att utföra. Enligt

föreliggande framställning finnas medel härför tillgängliga, om för ändamålet

kunna disponeras besparingar å de medel, som beräknats för täckande av

prisstegringar. Häremot har jag intet att erinra men föreslår, med hänsyn

till den avvikelse från anslagsberäkningen, som ett beslut i överensstämmelse

med marinförvaltningens förslag innebär, att ärendet underställes riksdagens

prövning.

Mot detaljerna i marinförvaltningens föreliggande förslag har jag intet att

erinra. Jag förutsätter dock, att den del av de hittills anvisade medlen, som

kan komma att återstå efter slutförandet av de av ämbetsverket i första hand

föreslagna arbetena, tages i anspråk för iståndsättning av magasinsbyggnaden

m. m. endast i den mån så finnes oundgängligen nödvändigt och efter

särskilt medgivande av Kungl. Majit.

Jag får därför hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att befintlig behållning å för nybyggnader för sjökrigsskolan

anvisade medel må disponeras i huvudsaklig överensstämmelse

med vad av mig i det föregående angivits.

[9.] 16 b. Vissa byggnads- och anläggningsarbeten invid Karlskrona. Med anledning

av propositionen 1940 U: 73 angående vissa byggnadsarbeten vid försvarsväsendet

anvisade riksdagen såsom kapitalinvesteringar i försvarsväsendets

fastighetsfond, marinförvaltningens delfond därav, å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1940/41 reservationsanslag å tillhopa 2,225,000

kronor för uppförande av dels förråd för artilleri- och fortifikationsmateriel

s. 147 Kontrollera mot PDF

147

Kungl. Maj-.ts proposition nr 344.

vid kustfästningarna och. för intendentur- och sjukvårdsmateriel vid marinen,

dels ock garagebyggnader m. m. vid kustfästningarna.

Invid Karlskrona har uppförts huvuddelen av de förrådsbyggnader och

garage, som avsågos för Blekinge kustartilleriförsvar och Sydkustens marindistrikt.

I skrivelse den 20 februari 1943 har marinförvaltningen anmält behov av

medel för utbyggnad av vägar och stängsel m. m. vid förrådsbyggnaderna enligt

följande sammanställning:

1. värmestugor för förrådspersonal, 3 stycken ..................... kronor

2. vaktlokal .....................................................................

3. tillsynsmannabostad ......................................................

4. anordningar för elektrisk anläggning och kraftförsörjning »

5. brunnar för friskvatten ................................................

6. vägar och stängsel ......................................................

7. maskeringsåtgärder ......................................................

Härtill komme för oförutsedda utgifter ytterligare 25,000 kronor,

det äskade beloppet uppginge till 265,000 kronor.

1940 års militära byggnadsutredning har i utlåtande den 27 april 1943

anfört i huvudsak följande

Utredningen ansåge sig böra ifrågasätta behovet av föreslagna värmestugor,

i synnerhet som flera av förrådsbyggnaderna helt eller delvis vore utrustade

med uppvärmningsanläggningar och det ej vore utrett hur stor förrådspersonal

som erfordrades för skötseln av förråden. En inom området befintlig

mindre gårdslägenhet, som vore utarrenderad, kunde dessutom utnyttjas som

värmestuga, därest sådan skulle visa sig vara oundgängligen nödvändig.

Beträffande det av marinförvaltningen för vaktlokal begärda beloppet ansåge

utredningen, att kostnaderna för denna kunde nedbringas till 15,000 kronor

men att med uppförandet av vaktlokal kunde anstå intill dess frågan örn

vakthållningens ordnande ytterligare övervägts.

Kostnaden för tillsynsmannabostaden, tre rum och kök, ansåge utredningen

icke böra överstiga 30,000 kronor, varjämte kostnaderna för hägnad

och brunn för tillsynsmannabostaden, vilka upptagits under andra rubriker,

även borde kunna inrymmas i detta belopp.

Mot kostnaderna för anordningar för elektrisk anläggning och kraftöverföring

hade utredningen ingen annan erinran än att bland dessa kostnader

även inräknats ett belopp av 14,000 kronor såsom anslutningsavgift för den

elektriska effektens uttagande, vilket belopp dock icke syntes böra medräknas

vid anläggningens invärdering i marinförvaltningens delfond av försvarsväsendets

fastighetsfond.

Marinförvaltningen hade föreslagit, att sju nya brunnar skulle anläggas

inom området. Emellertid funnes redan två användbara brunnar. Utredningen

ansåge därför, att vattenbehovet kunde tillgodoses med två nya brunnar

förutom den vid tillsynsmannabostaden. Kostnaderna för två nya brunnar

beräknade utredningen till 4,000 kronor.

Yad beträffade anslaget till vägar och stängsel ifrågasatte utredningen effektiviteten

av de stängsel, som av marinförvaltningen föreslagits kring förrådsgrupper

eller enskilda förrådsbyggnader och holle före att de tills vidare

kunde uteslutas.

Beträffande slutligen den för maskeringsåtgärder beräknade kostnaden av

25,000 kronor hade utredningen under hand erfarit, att marinförvaltningen

15.000

20.000

35.000

40.000

15.000

90.000

25.000

varför

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

gjort framställning om ett anslagsbelopp av omkring 1,500,000 kronor för

maskering av anläggningar, stående under ämbetsverkets förvaltning. Enligt

utredningens uppfattning borde frågan örn maskering av ifrågavarande förrådsbyggnader

upptagas till prövning i samband med liknande åtgärder för

övriga anläggningar, varför medel i detta sammanhang icke syntes böra

upptagas.

Under hänvisning till det anförda har utredningen tillstyrkt, att följande

belopp ställas till marinförvaltningens förfogande för förrådsbyggnaderna:

för uppförande av bostad åt tillsynsman inklusive brunnsan
-

läggning och hägnad ................................................... kronor 30,000

för elektrisk anläggning och kraftöverföring, inklusive anslutningsavgift

............................................................... » 40,000

för utförande av två brunnar .......................................... » 4,000

för väganläggningar ...................................................... » ''50,000

ävensom för administration och som oförutsedda utgifter cirka

6 procent å förestående belopp .................................... » 7,000

eller tillsammans kronor 131,000

Med anledning av militära byggnadsutredningens utlåtande har marinförvaltningen

i skrivelse den 1 juni 1943 anfört i huvudsak följande.

Vid utarbetande av programmet för utbyggnaden av ifrågavarande förrådsbyggnader,

vilket skett i samråd med militära byggnadsutredningen, hade

denna anfört, att lokaler för förrådspersonal icke skulle ingå i själva förrådsbyggnaderna

utan att värmestugor i stället borde uppföras. Utrymmet i förrådsbyggnaderna

hade i enlighet härmed minskats till för materiel och materielskötsel

erforderliga ytor, och utrymme för personal hade beräknats i särskilda

värmestugor. Med anledning därav och då förrådsbyggnaderna vore så

belägna att personalen ej kunde beräknas erhålla bostad i närheten av arbetsstället

hemställdes nu under hänvisning till 5 § g) i lagen örn arbetarskydd,

enligt vilken vid förevarande förhållanden åt arbetarna skall beredas tillgång

till lämplig plats vid arbetsstället för intagande av måltider samt lägenhet

att värma medförd mat, att tre stycken värmestugor finge komma till utförande.

Den av byggnadsutredningen omnämnda torpstugan vore mindre lämpligt

belägen för att kunna användas som värmestuga.

Vidkommande frågan örn vaktstuga syntes det ämbetsverket erforderligt,

att redan nu lokal för vaktstyrka anordnades frånsett hur frågan örn vakthållningen

i fredstid löstes. Ifrågavarande lokal syntes även i fred kunna utnyttjas

för vaktändamål.

Vad beträffar tillsynsmannabostaden ansåge ämbetsverket det icke möjligt

att för en kostnad av 25,570 kronor — 30,000 kronor med avdrag för beräknade

kostnader för grävd brunn och stängsel — utföra en byggnad av föreslagen

storlek utan hemställde att — därest bostaden skulle utföras i enlighet

med den standard, som uppgjorts av byggnadsutredningen — för densamma

skulle beräknas ett belopp av 35,000 kronor.

Med hänsyn till storleken av det område, inom vilket förrådsbyggnaderna

vore utspridda, syntes det ämbetsverket erforderligt under iakttagande av

bestämmelsen i förenämnda 5 § g) i lagen om arbetarskydd, enligt vilken

personalen skall ha tillgång till dricksvatten i närheten av arbetsplatsen, att

de föreslagna sju brunnarna komme till utförande.

Beträffande det av ämbetsverket föreslagna stängslet vore detta av enkelt

utförande och hade avsetts som »ordningshållningsstängsel». Dess existens

s. 149 Kontrollera mot PDF

149

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

skulle betydligt minska svårigheterna vid vakthållning, då varje vistande

innanför stängslet skulle ge vaktpersonalen anledning att ingripa, medan däremot

frånvaron av ett stängsel skulle hindra ingripande till dess direkt försök

till åverkan kunnat konstateras.

Vidkommande slutligen den för maskeringsåtgärder beräknade kostnaden

å 25,000 kronor hade denna icke inräknats i den av marinförvaltningen gjorda

framställningen om anslag av 1,500,000 kronor för vissa maskeringar. Medel

mäste sålunda beräknas för ändamålet i detta sammanhang.

Det synes mig anmärkningsvärt, att marinförvaltningen vid uppgörande Depariementsav

byggnadsprogram och kostnadsberäkningar för de nu i huvudsak färdig- chefen.

ställda förrådsbyggnaderna på denna plats icke räknat med anläggande eller

förbättrande av tillfartsvägar till byggnaderna, vilka av luftskyddsskäl utspritts

över ett tämligen stort område. Enligt vad jag inhämtat äro nu befintliga

vägar delvis i sådant skick, att förråden icke kunna utnyttjas för avsett

ändamål. Det hade jämväl varit naturligt, örn man vid projektens utarbetande

beaktat frågan örn förrådens bevakning och sålunda beräknat medel

för erforderliga stängsel och vaktlokaler. Då så icke skett och det är angeläget,

att förråden snarast möjligt kunna tagas i bruk, finner jag mig nödsakad

att nu upptaga ärendet till behandling.

Den personal, som kommer att vara sysselsatt med vård och översyn av

materiel som skall förvaras i förråden, måste äga tillgång till uppvärmd lokal.

Då lämplig sådan icke finnes inom området, blir det nödvändigt att uppföra

en eller flera värmestugor. Med hänsyn till områdets utsträckning och byggnadernas

spridning inom detsamma torde det vara tidsbesparande och i längden

ekonomiskt att i enlighet med marinförvaltningens förslag uppföra

tre värmestugor.

Det område där förråden uppförts genomskäres av en landsväg, som är

öppen för allmän trafik. Området användes av stadsborna i viss utsträckning

som rekreationsområde och för bär- och svampplockning samt tjänar

även som övningsområde för närliggande militära förband. Under dessa omständigheter

böra extra anordningar för bevakning och skydd av materielen

vidtagas för att hindra- skadegörelse eller obehörig verksamhet. Önskvärt

hade varit, örn redan nu kunnat framläggas förslag rörande bevakningens ordnande.

Då det emellertid under nu rådande förhållanden torde vara erforderligt

med militär bevakning, har jag intet att erinra mot att för vaktpersonalen

uppföres en barack för omkring 15,000 kronor. Jag utgår därvid från att

baracken, örn behov av densamma icke skulle föreligga vid bevakningstjänstens

slutliga ordnande, skall kunna, eventuellt efter flyttning, utnyttjas för annat

ändamål.

I likhet med marinförvaltningen anser jag det nödvändigt att stängsel anordnas.

Mot kostnaden härför synes ingen erinran vara att rikta.

För uppförande av en bostad för tillsynsmannen har marinförvaltningen

beräknat en kostnad av 35,000 kronor, under det militära byggnadsutredningen

hållit före, att omkring 25,000 kronor borde räcka. Då marinförvaltningens

beräkning grundar sig på anbud och då det synes angeläget att bostaden upp
-

s. 150 Kontrollera mot PDF

150 Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

föres i enlighet med eljest tillämpad standard, får jag tillstyrka marinförvaltningens

förslag.

Beträffande kostnaderna för anordningar för elektrisk anläggning och

kraftförsörjning synes icke någon erinran vara att göra, varför jag även härutinnan

tillstyrker marinförvaltningens förslag. Av de för ändamålet beräknade

medlen torde, i anslutning till vad militära byggnadsutredningen anfort,

14,000 kronor, avseende anslutningsavgift för den elektriska kraftförsörjningen,

böra bestridas från vederbörligt omkostnadsanslag.

Marinförvaltningen har föreslagit anordnande av sju brunnar för färskvatten

förutom en vid tillsynsmannens bostad. Ehuru jag finner det tveksamt,

om så många nya brunnar skola behöva anläggas, beräknar jag för närvarande

medel för ändamålet i enlighet med marinförvaltningens förslag. Det

torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter ytterligare utredning fatta slutlig

ståndpunkt till frågan.

Vägar, lämpade för de delvis mycket tunga transporter, som komma att

äga rum till och från förråden, äro såsom redan anförts nödvändiga. Då marinförvaltningens

kostnadsberäkning härför lämnats utan erinran av byggnadsutredningen,

får jag tillstyrka, att det föreslagna beloppet utgår för ändamålet.

Vad slutligen beträffar det för maskeringsåtgärder äskade beloppet avser

detta, enligt vad jag inhämtat, ommålning av vissa tak, vilka erhållit en ur

luftskyddssynpunkt olämplig färg. Det synes vid sådant förhållande riktigast,

att medel för ändamålet beräknas i detta sammanhang.

De sammanlagda kostnaderna för här berörda åtgärder torde på grundval

av marinförvaltningens kalkyler kunna enligt prisläget den 1 juli 1943

uppskattas till omkring 250,000 kronor. Enär arbetena hänföra sig till ett

äldre byggnadsföretag, torde kostnaderna härför icke böra medräknas i den

för marinen för femårsperioden 1942/47 fastställda kostnadsramen, varför för

ändamålet torde böra äskas ett särskilt investeringsanslag.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Vissa byggnads- och anläggningsarbeten invid Karlskrona

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa

ett investeringsanslag av 250,000 kronor.

[10.] 18 a. Bestridande av på marinen belöpande kostnader för inköp av Berga

egendom invid Hårsfjärden. Invid Hårsfjärden är belägen den dödsboet efter

hovjägmästaren H. Ax:son Johnsson tillhöriga egendomen Berga med slott och

underlydande fastigheter i Västerhaninge socken i Stockholms län, omkring

4 kilometer söder örn Västerhaninge järnvägsstation. Egendomen är belägen

vid Hårsfjärdens nordvästra strand och gränsar till kronans område vid

Vitsa. I

I skrivelse till marinchefen av den 9 februari 1943 har chefen för kustflottan

framlagt förslag örn inköp för kronans räkning av nämnda egendom.

I skrivelsen erinras att Hårsfjärden alltmer framträtt som den för kust
-

s. 151 Kontrollera mot PDF

151

Kungl. Maj:ts proposition nr 3å-±.

flottan lämpligaste övningsbasen på Ostkusten och att på grund härav marinens

anläggningar därstädes i land, på öarna och vid Yitså successivt

blivit alltmer omfattande. De kostnader och det arbete, som nedlagts på

denna plats, samt dess i övrigt lämpliga geografiska utformning och belägenhet

talade för att kustflottan jämväl under framtiden komme att utnyttja

Hårsfjärden. Flottans myndigheter hade år 1929 erbjudits att från Årsta

gård inköpa norra stranden av Hårsfjärden från Yitså brygga räknat. Inköpet

hade dock icke kommit till stånd och i stället hade Årsta havsbad på

platsen anlagts på enskilt initiativ. Yid kustflottans lämpligaste förläggningsplats

funnes sålunda en omfattande bebyggelse av småstugor och en

allmän restaurang, vilket vållade kustflottan svårigheter. Rörelsefriheten

hade inskränkts och vissa skjutövningar kunde icke längre utföras på Hårsfjärden,

vilket medförde extra kostnader, vartill komme, att insyn över övningsbasen

och ankringsplatsen underlättades. De av kronan ägda öarna

kring Hårsfjärden erbjöde praktiskt taget inga möjligheter för ytterligare

bebyggelse. Ytterligare anläggningar kunde emellertid förväntas tillkomma

och nya krav på tomtmark uppställas. För sådan utvidgning kunde Berga

egendom disponeras.

I skrivelsen angivas vissa ändamål för vilka egendomen och där uppförda

byggnader skulle kunna tagas i anspråk. Vidare framhålles, att nya förläggningsplatsen

för kustflottan vid inköp av denna egendom skulle kunna

komma till stånd. I skrivelsen hemställes, att chefen för marinen ville

upptaga ifrågavarande problem till övervägande och vidtaga åtgärder för

deras bringande till en snar lösning.

I skrivelse till överbefälhavaren av den 19 februari 1943 har marinchefen

såsom eget förslag åberopat det sålunda av chefen för kustflottan framställda

förslaget. I marinchefens skrivelse understrykes, att Berga strandområde till

skillnad mot Årsta havsbad är beläget omedelbart intill vissa ankarplatser

och att möjligheterna för obehöriga att från stranden följa övningarna m. m.

vore uppenbara och utgjorde även i fredstid en allvarlig fara. Vidare framhålles,

att Berga strandområde utgöres huvudsakligen av berg och att för

jordbruk lämplig mark och ekonomibyggnader icke äro belägna inom detta

område.

I skrivelse till chefen för försvarsdepartementet av den 13 mars 1943 har

överbefälhavaren funnit de sålunda framlagda synpunkterna beaktansvärda

och yttrat, att förvärvet av egendomen måste anses vara av värde ur försvarssynpunkt.

I ärendet har domänstyrelsen den 29 juni 1943 avgivit utlåtande.

Av utlåtandet framgår, att egendomen omfattar fastigheterna Berga l1, 21,

3l, 41 och 5\ Kapp Ekeby ll och 21, Dalby l1 och 2\ Näringsberg l1 och 2\

Fors 23, 310, 312 jämte lägenheterna Fors 38, 313, 42, 53, 54 och 58, Yidså 21,

Söderhagsgärdet l1 samt Bergavägen l1. Med fastigheterna Berga l1, 21,

31, 41 och 51, Näringsberg l1 och 21, Kapp Ekeby ll och 21 samt Vidsa 21

höra fiskevatten sområden i Saltsjön (Hårsfjärden) jämlikt bestämmelserna i

12 kap. 4 § jordabalken.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Enligt av egendomsförvaltningen lämnade uppgifter samt med ledning

av befintlig karta beräknas arealen omfatta omkring 1,280 hektar, varav

åker .......................................... 355 hektar

kultiverad betesmark ........................ 65 »

annan betesmark ............................ 18 »

äng............................................ 22 ».

tomt, parkområde och gärdesbackar ...... 37 »

skogsmark .................................... 465 »

impediment (huvudsakligen berg) .......... 297 »

vägar m. m................................... 21 »

Summa 1,280 hektar.

Enligt en av f. d. distriktslantmätaren Konrad Jansson år 1942 lämnad

uppgift utgör arealen 1,328 hektar.

Egendomen är fastighetstaxerad till 931,100 kronor, varav jordbruksvärde

535,900 kronor, i vilket belopp värde av skogsmark ingår med 28,400 kronor,

skogsvärde 103,200 kronor, värde av slottet 250,000 kronor och värde av

annan fastighet 42,000 kronor.

Beträffande egendomens beskaffenhet i övrigt har domänstyrelsen yttrat:

Ur jordbrukssynpunkt hade egendomen ett bra läge med goda avsättningsmöjligheter

på Stockholm, dit mjölken levererades direkt med avräkning

efter de priser, som gällde för den inre zonen.

Åkern bestode av lerjord av god och bördig beskaffenhet. Den syntes

vara väl hävdad. Arronderingen vore dock mindre tillfredsställande. En del

åkerskiften läge inklämda i skogsmarken, varjämte avstånden till de längst

bort belägna delarna vore tämligen stora. Med undantag av Yidså gård örn

17 hektar åker, som vore särskilt utarrenderad, och 63 hektar åker av Näringsbergs

gård, som brukades av särskilt rättarlag, läge egendomen i ett

bruk under Berga huvudgård. Befintlig trädgård, som vore av mindre omfattning,

vore utarrenderad. Vid Berga huvudgård vore en statsunderstödd

lantbruksskola förlagd. Jordbruksarbetet verkställdes till stor del av skolans

elever.

Berga corps de logis med två flygelbyggnader vid huvudgården hade uppförts

i slutet av 1700-talet. Huvudbyggnaden användes till förvaltarbostad.

Den vore i huvudsak modernt inredd samt i medelgott skick. Av flygelbyggnaderna

användes den ena som lärarbostad och den andra till kontorslokaler.

Båda dessa byggnader vore försedda med vatten och avlopp men

i övrigt icke moderniserade. Till nämnda bebyggelse hörande uthusbyggnader,

hönshus och bodar, vore i dåligt skick. Trädgårdsmästarebostaden

vore trång och omodern. Lantbruksskolan vore förlagd till en vid huvudgården

befintlig större byggnad, inrymmande lärosalar, kök och matsalar

samt bostadsrum för eleverna.

Näringsbergs corps de logis disponerades för närvarande av ett Böda

Korsets Finlandshem. Byggnaden vore försedd med vatten och avlopp

men i övrigt omodern. Underhållet vore eftersatt, varför byggnaden tarvade

en allmän översyn för att kunna utnyttjas såsom hyreslägenhet eller arrendatorsbostad.

Arbetarbostäderna saknade i allmänhet vatten-, avlopps- och värmeanläggningar.

Flertalet av dem bestode av endast rum och kök samt tarvade avsevärda

ombyggnader för att sättas i skick, som motsvarade tidens krav.

s. 153 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts ''proposition nr 344. 153

Ekonomibyggnaderna vöre förhållandevis goda. Ladugården vid huvudgården

vore lanterninbyggd under tak av papp. Lanterninen vore angripen

av röta. Byggnaden komme sannolikt att framdeles erfordra tämligen stora

reparationer.

Utöver för egendomens brukande behövliga byggnader funnes dels i närheten

av stranden mot Hårsfjärden Berga slott med byggnader för ekonomipersonal

samt terrass- och parkanläggningar m. m., uppfört åren 1913—

1915 och i mycket gott skick, dels ock spridda över egendomens ägor 16

hyreslägenheter. Av dessa vore Näset, Eiskarstugan, Jaktstugan och Norrlöt

i gott skick samt de övriga gamla och delvis i så dåligt skick, att de i

en snar framtid torde böra rivas.

Egendomen vöre elektrifierad genom anslutning till Västerhaninge elektriska

distributionsförening. Andelarna vore inbetalda och strömavgifterna

förhållandevis låga.

Skogsmarken vore i regel starkt bergbunden med godartade lermarker

mellan bergområdena samt i genomsnitt av medelgod beskaffenhet. Virkesförrådet

hade okulärt uppskattats till omkring 53,000 kubikmeter eller 114

kubikmeter per hektar skogsmark. Härtill komme virkesförrådet å impediment,

som beräknats till 5,900 kubikmeter. Större delen av skogsavkastningen

beräknades åtgå till husbehov vid egendomens jordbruk.

Efter underhandlingar mellan domänstyrelsen och utredningsmannen i

dödsboet, advokaten Emil Heijne, hade dödsboet förklarat sig villigt att försälja

egendomen till ett pris av 2,635,000 kronor med avräkning per den 1

maj 1943. I erbjudandet inginge levande inventarier och förråd å Berga

egendom enligt den 30 april 1943 upprättad förteckning med av säljaren

gjord värdesättning, utsäde och konstgödsel för vårbruket 1943, döda inventarier

å Berga och Näringsbergs gårdar, vissa yttre inventarier å Berga slott,

inre inventarier å Berga gård, inventarier å Näringsberg och Näset samt i

Eiskarstugan och Jaktstugan samt marketenteriet. Häremot inginge icke i

anbudet — förutom en del yttre inventarier å Berga slott — inventarier å

Berga slott och inventarier i chaufförsbostaden i ekonomibyggnaden. Härjämte

hade från försäljning undantagits en i närheten av slottet belägen

minnesbyggnad med tillhörande tomtområde, omfattande en areal av 2,676

kvadratmeter, vilket område enligt uppgift numera avstyckats till särskild

fastighet. Het hade förutsatts, att köparen skulle svara för de naturaförmåner,

som tillkomme åtta å egendomen boende pensionärer, under det att

till dessa utgående kontanta belopp skulle betalas av en enligt testamente

av hovjägmästaren Helge Ax:son Johnsson bildad stiftelse. Förråden, vilka

underginge ständiga förändringar, syntes böra värderas sådana dessa befunnes

vid tillträdet och enligt då gällande priser. Jämväl ersättning för

utsäde och konstgödsel syntes böra bestämmas med hänsyn till värdet vid

tiden för tillträdet. Säljaren hade uj^pgivit värdena per den 30 april 1943

av befintliga förråd (virke, ved, spannmål, stråfoder m. m.)till i avrundat tal

71,700 kronor samt av utsäde och konstgödsel för vårbruket 1943 till omkring

24,000 kronor, eller tillsammans 95,700 kronor. Efter avdrag av sistsagda

belopp, vilket borde jämkas med hänsyn till förhållandena vid tillträdesdagen,

utgjorde således den begärda köpeskillingen i avrundat tal

2,539,000 kronor. För köpet behövliga detaljvillkor i övrigt hade icke varit

föremål för underhandlingar.

Bihang till riksdagens protokoll 194.3. 1 sami. Nr 344.

17f.!l 43 ] 1

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

De närmast saltsjön belägna områdena av egendomen ägde, framhåller

domänstyrelsen, otvivelaktigt ett avsevärt tomtvärde och skulle vid exploatering

säkerligen röna stor efterfrågan för bebyggelse. Sannolikhet torde

föreligga att egendomen, som varit utbjuden till salu, kunde komma att

användas för sådant ändamål. Det torde emellertid ur försvarssynpunkt

vara av värde att egendomen icke bleve föremål för dylik exploatering och

för att förhindra detta syntes angeläget att i första hand strandområdet förvärvades

av kronan. En delning av egendomen torde emellertid vara mindre

välbetänkt och ett eventuellt förvärv för statens räkning syntes därför böra

avse hela egendomen. Ur synpunkten av domänverkets ekonomiska verksamhet

vore köpet — särskilt med hänsyn till den relativt ringa skogstillgången

— icke av något särskilt intresse. Styrelsen ville dock icke motsätta sig

att, därest egendomen av angivet skäl inköptes, åt styrelsen uppdroges att

omhändertaga egendomen för att förvalta densamma enligt de för förvaltning

av kronoparker och kronans utarrenderade jordbruksdomäner gällande

grunder, varvid avkastningen av skog och jordbruk tillfördes domänfonden.

Yärdet av skogen under förutsättning av uthålligt skogsbruk uppskattades

av styrelsen enligt handlingarna bifogad värdering till 263,200 kronor. Yärdet

av jordbruket, för jordbruket behövliga befintliga byggnader, övriga byggnader

med undantag av slottsbyggnaden med tillhörande bostadshus och

anläggningar, ävensom i hembudet ingående inre inventarier samt levande

och döda jordbruksinventarier beräknades per den 1 maj 1943 enligt handlingarna

bifogad värdering till 904,500 kronor. Skogs-, jordbruks- och inventarievärde

utgjorde således tillsammans 1,167,700 kronor eller i avrundat tal

1,168,000 kronor. Yid det förhållandet att endast omkring en fjärdedel av

sistnämnda belopp belöpte å skog syntes tveksamt, huruvida medel ur domänverkets

markinköpsfond borde anlitas för ändamålet. Styrelsen hade dock

för sin del icke något att erinra emot att för köpeskillingens gäldande av

markinköpsfondens medel utginge ett belopp av 1,168,000 kronor jämte ersättning

för vid tillträdet befintliga förråd ävensom för utsäde och konstgödsel.

Härvid förutsattes att inventariebeståndets omfattning icke vid tillträdet

vore mindre än den 1 maj 1943. Av särskilt anslag syntes böra utgå

återstoden av köpeskillingen, utgörande (2,539,000 —1,168,000=) 1,371,000

kronor, belöpande å dels mervärden vid tomtupplåtelser inom strandområdet

— ett område av omkring 500 meters bredd utefter egendomens hela

strandlinje — vilka mervärden förutsattes icke få av domänverket tillgodogöras,

dels ock slottsbyggnaden med tillhörande anläggningar m. m., som

beräknades icke komma att disponeras av domänverket.

Av en på uppdrag av mig av förvaltaren B. Eklund, Tumba, och stadsjägmästaren

G. Olin verkställd värdering framgår följande.

Yad beträffar skogstillgångarna ha vid värderingen två alternativ utarbetats.

Båda grunda sig liksom domänstyrelsens uppgifter på de för

1942/43 gällande priserna, ehuru vissa korrigeringar vidtagits i förhållande

till styrelsens material. I alternativ I Ira dessa priser oförmedlat tillämpats

på alla kommande års avverkningar, vilket innebär, att nuvarande priser ansetts

fastlåsta för framtiden. På grundval härav har framkommit ett skogs
-

s. 155 Kontrollera mot PDF

155

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

värde av 518,400 kronor. I alternativ 2 lia tillämpats vissa reduktioner å

de för 1942/43 gällande priserna, varigenom priserna kommit att utgöra ett

medeltal av de senaste tio årens. Vid denna beräkning, som överensstämmer

med det av domänstyrelsen tillämpade förfaringssättet, har skogsvärdet

uppskattats till 328,500 kronor. Till båda alternativen kommer ett värde

för arrende av jakt på småvilt oell högvilt, som tillsammans beräknas representera

ett kapitalvärde av 25,000 kronor.

Värderingen av jordbruket utmynnar i en värderingssumma av 1,098,086

kronor. Denna värdering omfattar sålunda fastigheterna samt levande och

döda inventarier, frånsett slottet och i detta befintliga inventarier. Vid värderingen

av fastigheterna har förutsatts, att till egendomen hörande lantbruksskola

kommer att bibehållas och skolbyggnaden alltså användas som bostad

för den huvudsakliga delen av arbetsstyrkan. Skulle så ej bliva fallet, måste,

framhåller utredningsmannen, betydande kostnader nedläggas för iordningställande

av arbetarbostäder, vilket medför, att ett lägre värde borde beräknas

för Berga gård än som vid kalkylen skett. De levande inventarierna

lia värdesatts efter de priser de böra kunna betinga vid försäljning. Maskiner

och redskap lia i allmänhet åsatts ett värde motsvarande hälften av

de nuvarande inköpspriserna. För större maskiner har dock verkställts särskild

värdering med hänsyn till användningstiden. Inre inventarier lia upptagits

till samma värde, som tidigare åsatts dem. Värdering av förråden bör

enligt utredningen ske tillträdesdagen efter då gängse dagspriser.

Genom beslut den 3 september 1943 har Kungl. Majit uppdragit åt domänstyrelsen

att förhandla örn inköp av Berga egendom och att, därest för

kronan antagbar överenskommelse kunde träffas, under förbehåll av Kungl.

Majis godkännande, träffa avtal örn sådant inköp.

Till fullgörande av nämnda uppdrag har domänstyrelsen med skrivelse

den 7 oktober 1943 insänt ett samma dag dagtecknat, under förbehåll av

Kungl. Ma.jts godkännande före den 1 december 1943 slutet köpekontrakt,

varigenom dödsboet till kronan sålt Berga egendom och viss förtecknad

lösegendom för en sammanlagd köpeskilling av 2,635,000 kronor, därav belöper

å den fasta egendomen 2,235,000 kronor och på lösegendomen 400,000

kronor. Beträffande köpevillkoren i övrigt torde få hänvisas till handlingarna.

Berga egendom avgränsar hela nordvästra delen av de partier av Hårsfjärden,

som huvudsakligen användas av kustflottan. En tomtförsäljning på

denna plats skulle därför vara i hög grad betänklig ur försvarsväsendets

synpunkt. Såsom handlingarna i ärendet närmare utvisa, skulle kustflottan

därigenom vållas svårigheter av olika slag utöver dem som redan nu föreligga

genom exploateringen av Årsta gård till havsbad. Ett förvärv för kronans

räkning av de delar av fastigheten, som i berörda hänseenden äro av

den största betydelsen, framstår därför såsom lämpligt. Ett sådant förvärv

synes även ur andra synpunkter vara motiverat, icke minst kustflottans

behov av ytterligare utrymmen för sin verksamhet. En olägenhet härvidlag

är att den på strandområdet uppförda huvudbyggnaden, Berga slott, är av

sådant utförande, att den icke utan vidare lämpar sig för statliga ändamål.

Då emellertid värdet av denna byggnad representerar en förhållandevis

liten del av egendomens sammanlagda värde, synes denna olägenhet icke

böra tillmiitas avgörande betydelse.

Departements
chefen.

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Ehuru ett förvärv av enbart strandområdena skulle vara tillräckligt för

att trygga kronans omedelbara intressen, ansluter jag mig till domänstyrelsens

uppfattning att en delning av egendomen bör undvikas och att ett

förvärv för statens räkning bör avse hela egendomen. Härigenom erhåller

kronan rörelsefrihet för framtiden, varförutom möjligheter föreligga att på

ett ekonomiskt tillfredsställande sätt bedriva det till egendomen hörande

jordbruket och skogshanteringen.

Såsom av det föregående framgår, har preliminärt avtal slutits örn försäljning

av egendomen till statsverket. Den avtalade köpeskillingen — 2,635,000

kronor, innefattande jämväl i köpet ingående lösegendom — avser hela egendomen

med undantag i huvudsak för inventarierna i slottsbyggnaden jämte

vissa andra inventarier ävensom ett markområde örn 2,676 kvadratmeter, som

avstyckats till särskild fastighet. Köpeskillingen synes med hänsyn till egendomens

beskaffenhet och läge ej vara oskälig. Till de med köpet förenade

villkoren i övrigt torde Kungl. Majit framdeles få taga ställning. Domänstyrelsen

har förklarat sig icke ha något att erinra mot att domänverkets

markinköpsfond anlitas för gäldande av köpeskillingen till den del denna

belöper på skog och jordbruk men anser, att återstoden — i huvudsak belöpande

på tomtvärde å strandområdet samt å slottsbyggnaden — skall

gäldas av särskilt för ändamålet anvisat anslag. Egendomens förvaltning

kommer för sådant fall att åvila domänverket till den del ej vissa områden,

av vilka försvarsväsendet har särskilt intresse, avskiljas till förvaltning

genom marinförvaltningen, och avkastningen av jordbruket och skogen

kommer att tillföras domänfonden. Detta förslag, som bereder säkerhet för

en betryggande skötsel av egendomen, synes mig utgöra en lämplig lösning

av den föreliggande frågan. Jag har därför funnit mig böra förorda, att

Berga egendom inköpes för statsverkets räkning och att köpeskillingen fördelas

enligt de grunder som i det föregående angivits. Anmärkas må, att

köpeskillingen kommer att jämlikt testamentariska föreskrifter tillföras särskild

understödsfond för allmännyttiga ändamål.

Den genom min försorg verkställda värderingen synes utvisa, att domänverket

bör erlägga en något större del av köpeskillingen än domänstyrelsens

förslag förutsätter. Domänverkets markinköpsfond synes böra svara för ett

belopp av 1,350,000 kronor, inberäknat ersättning för vid tillträdet befintliga

förråd ävensom för utsäde och konstgödsel. För bestridande av det återstående

beloppet, (2,635,000 — 1,350,000=) 1,285,000 kronor, torde böra anvisas

särskilt anslag, uppfört å kapitalbudgeten under marinförvaltningens

delfond av försvarsväsendets fastiglietsfond.

Domänstyrelsen bör i samråd med marinförvaltningen i sinom tid underställa

Kungl. Majit närmare förslag rörande egendomens ställning i förvaltningshänseende.

Såsom av utredningen framgår, föreligga vissa förslag rörande utnyttjande

för marinens räkning av huvudbyggnaden och det till egendomen

hörande strandområdet. Sålunda har marinförvaltningen i skrivelse den 11

september 1943 angående förläggningsutrymmen m. m. för Stockholms örlogs
-

s. 157 Kontrollera mot PDF

157

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

station framlagt olika alternativ i fråga om förläggningen av örlogsstationens

värnpliktsskola ock därvid såsom ett alternativ upptagit förläggning till

Berga. Härjämte kar marin förvaltningen i sina anslagsäskanden för marinen

för budgetåret 1944/45 förklarat, att för förläggning av marinens underofficersskola

något område som bättre lämpade sig än Bergaområdet icke stöde

till buds. I detta sammanhang torde det icke vara erforderligt att fatta

ståndpunkt till dessa frågor, som tarva ytterligare övervägande och icke

äro i sak avgörande vid ställningstagandet till huvudfrågan om inköp av

Berga egendom. Jag ber att framdeles få återkomma till dessa byggnadsfrågor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Bestridande av på marinen belöpande kostnader för

inköp av Berga egendom invid Hårsfjärden å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av 1,285,000 kronor.

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kungl. Maj-.ts proposition nr 344.

Fonden för förlag till statsverket.

[11.] 2 a. Rörelsekapital för krigsmaterielverket. 2 b. Rörelsekapital för försvarets

fabriksstyrelse. Statens krigsmaterielnämnd, som under benämningen statens

ammunitionsnämnd inrättades genom beslut den 21 mars 1940, hade till uppgift

att anskaffa ammunition för försvarsväsendet och efter hand även viss annan

krigsmateriel. Den bildade ett centralt inköpsorgan för armé-, marin- och

flygförvaltningarna. Försvar sväsendets verkstadsnämnd, som inrättades genom

beslut den 24 maj 1940, fick till uppgift att direkt under Kungl. Majit i

tekniskt och ekonomiskt avseende handhava driften vid vissa försvarsväsendet

tillhörande fabriker och anstalter.

Både verkstadsnämnden och krigsmaterielnämnden lia varit att anse såsom

för beredskapstiden provisoriskt inrättade organ.

Genom beslut av 1943 års riksdag lia dessa myndigheter med i princip

oförändrade arbetsuppgifter från och med den 1 juli 1943 ombildats till

permanenta organ, krigsmaterielnämnden med benämningen krigsmaterielverket

och verkstadsnämnden med benämningen försvarets fabriksstyrelse.

Från och med budgetåret 1944/45 skola enligt samma beslut fabriksstyrelsens

tillgångar, skulder, inkomster och utgifter redovisas över en särskild kapitalfond,

försvarets fabriksfond.

Det redovisningstekniska förhållandet mellan arméförvaltningen och nämnda

organ har gjorts till föremål för erinringar från riksräkenskapsverkets sida.

Arméförvaltningen har i boksluten för budgetåren 1940/41 och 1941/42 upptagit

två förskottskonton, benämnda »Statens ammunitionsnämnd: rörelsen»

och »Försvarsväsendets verkstadsnämnd: verkstadsnämndens rörelse», å vilka

utestått oredovisade betydande belopp, för budgetåret 1940/41 tillhopa inemot

127 miljoner kronor och för 1941/42 omkring 122.6 miljoner kronor. Biksräkenskapsverket

har framhållit, att för dessa poster i redovisningen bort

angivas, till vilka anslag eller undertitlar å anslag medlen vore att hänföra,

och att det vore i hög grad olämpligt att belopp av angiven storleksordning

icke blivit i vederbörlig ordning redovisade mot anslag.

Arméförvaltningens civila departement har funnit stora svårigheter föreligga

att verkställa den av riksräkenskapsverket påfordrade redovisningen.

De å förskottskonto upptagna beloppen hade kommit att stiga till så avsevärda

belopp av den anledningen, att lång tid förflutit mellan fakturering

och förvaltningsmyndighetens likvid. Denna tidsutdräkt vore beroende på

det stora antalet räkningar och gällande bestämmelser att räkningarna icke

finge likvideras förrän de försetts med besiktnings- och uppbördsbevis. En

möjlig utväg att råda bot på de av riksräkenskapsverket påtalade bristerna

vore att å kapitalbudgeten anvisa rörelsekapital för nämnderna. Därmed

förenade fördelar syntes civila departementet dock icke så påtagliga, att åtgärder

i denna riktning kunde anses motiverade.

I skrivelse den 3 mars 1943 hemställde sedermera riksräkenskapsverket,

s. 159 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

159

att erforderliga rörelsemedel måtte ställas till verkstadsnämndens och krigsmaterielnämndens

förfogande. På grund härav uppdrog jag den 17 april

1943 åt generaldirektören Erik Stridsberg att verkställa undersökning rörande

de i riksräkenskapsverkets skrivelse berörda betalningstransaktionerna

mellan arméförvaltningen, angivna båda nämnder och olika materialleverantörer

samt att till mig avgiva berättelse örn vad därvid framkommit

samt förslag angående sättet att tillgodose behovet av rörelsemedel för

ifrågavarande ändamål.

I skrivelse den 4 juni 1943 bar generaldirektören Stridsberg förordat, att

fabriksstyrelsen erhåller ett under fonden för förlag till statsverket anvisat

rörelsekapital å 20 miljoner kronor samt en rörlig kredit hos riksgäldskontoret

å likaledes 20 miljoner kronor, vilken utan Kungl. Maj:ts särskilda

medgivande icke må tagas i anspråk under annan tid än då förskottsstat är

satt i kraft, samt att krigsmaterielverket erhåller ett rörelsekapital av sammanlagt

75 miljoner kronor, varvid bör föreskrivas, att värdet av inköpta

råvaror icke vid någon tidpunkt må överstiga 50 procent av inneliggande

beställningar ävensom beställningar, som väntas komma att utläggas på

grund av till förfogande ställda anslag.

I sin skrivelse har utredningsmannen till en början lämnat en redogörelse

för det betalningsförfarande, som hittills kommit till användning mellan de

ifrågavarande myndigheterna. Av denna redogörelse inhämtas följande.

Ammunitionsnämnden och verkstadsnämnden lia i redovisningshänseende

behandlats på samma sätt som övriga militära organ. Därav har bland

annat följt obegränsad dragningsrätt å arméförvaltningens centrala postgirokonto.

Dragningsrätten regleras genom att vederbörande myndigheter redovisa

havda utgifter å av arméförvaltningen fastställda titlar. För nämnderna

har emellertid detta icke kunnat ske, eftersom varderas verksamhet behandlats

såsom en enhetlig rörelse, för vilken samtliga icke ersatta medel redovisats

å ett för vardera nämnden upplagt rörelsekonto. Tillvägagångssättet

har varit i stort sett följande. De militära förvaltningarna ha inom ramen

för till förfogande stående anslag eller med stöd av Kungl. Maj:ts särskilda

bemyndiganden att anlita förskottsstat för engångsanskaffningar till maximerade

belopp utlagt beställningar hos nämnderna. Dessa ha utnyttjat dragningsrätten

å postgirokontot för bestridande av de kostnader nämnderna

haft att vidkännas för beställningarnas effektuerande till följd av inköp av

råmateriel, driftkostnader under materielens färdigställande vid egna verkstäder

eller för förskott och slutlikvider till nämndernas underleverantörer.

Sedan materielen färdigställts och levererats till beställaren, har fakturering

skett. Av arméförvaltningen verkställda likvider lia av nämnderna tillgodoförts

postgirokontot. Då mycket stora beställningar utlagts hos nämnderna,

ha betydande belopp blivit utestående å nämndernas rörelsekonton. En

bidragande orsak härtill har varit, att granskningen hos tygdepartementet

av nämndernas fakturor tagit mycket lång tid. För att utjämna de uppkomna

stora saldona å nämndernas rörelsekonton har arméförvaltningen vid

olika tidpunkter till nämnderna utbetalat belopp i jämna tiotal miljoner

kronor, högst 100 och 120 miljoner kronor per gång, utan att angiva till

vilka exakta fakturor eller beställningar beloppen varit att hänföra.

Att det härigenom mött svårigheter att centralt kontrollera nämndernas

medelsanvändning är uppenbart. Detta är även orsaken till att medel kunnat

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

användas till finansiering av sådana anslagsöverskridanden och merutgifter

för byggnadsarbeten, maskinanskaffningar m. m., som i olika sammanhang

blivit anmälda för riksdagen.

För bedömningen av dessa problem bör dock framhållas, dels att arméförvaltningen

givetvis varit förpliktad tillhandahålla nämnderna för deras

verksamhet erforderliga medel och dels att Kungl. Majit icke utfärdat några

föreskrifter angående nämndernas medelsförvaltning. Det torde dock förhålla

sig så, att föreskrifterna i 4 § kungörelsen 1940: 695 äro tillämpliga

aven på nämndernas nu ifrågavarande rörelsemedel, att det tillämpade förfaringssättet

medfört att riksräkenskapsverket icke kunnat redovisa dessa

medel i enlighet med nämnda föreskrifter samt att i riksbokslutet praktiskt

taget samtliga av statliga myndigheter utbetalade förskott — utom kassaförskott

med undantag för nu ifrågavarande rörelsemedel kunnat redovisas

mot anslag i enlighet med nyssnämnda föreskrifter.

Det är uppenbart, att de på angivet sätt lyftade, icke anslagsredovisade

medlen äro att anse som av nämnderna disponerat, icke särskilt anvisat

rörelsekapital. I arméförvaltningens huvudbok ha de bokförts å särskilda

tillgangskonton under rubriken ammunitionsnämndens respektive verkstadsnämndens

rörelse. I boksluten för budgetåren 1939/40 och 1940/41, i vilka

de å förskottsstaten utbetalade medlen utan närmare specifikation reglerades

över ett täckningsanslag, kunde dessa förskott av riksräkenskapsverket redovisas

såsom förskott å täckningsanslagen. Sedan ett strängare system för

redovisning av engångsutgifter genomförts i bokslutet för budgetåret 1941/42

har detta icke kunnat ske, eftersom dessa förskott icke kunde fördelas å de

bestämda specificerade anvisningar, vilkas redovisning numera såsom ovan

angivits lagts till grund för riksbokslutet.

. Såsom riksräkenskapsverket framhållit är den hittills praktiserade ordnmgen

för tillgodoseende av nämndernas medelsbehov icke ändamålsenlig.

Särskilt i två hänseenden är systemet ägnat att ingiva betänkligheter. Dels

kunna de verkställda utgifterna först vid en senare tidpunkt redovisas mot

anslag eller anvisningar och dels gives möjlighet för nämnderna att utnyttja

statsmedel for utgifter, vilka normalt böra föregås av statsmakternas beslut

i ärendet. Det tillämpade systemet att i redovisningshänseende betrakta

nämnderna såsom krigskassor torde visserligen ha varit ofrånkomligt under

den första tiden av nämndernas verksamhet, innan erfarenhet ännu förelegat

rörande, nämndernas verksamhet och överblick kunnat vinnas i fråga örn

omfattningen av deras rörelse, men allteftersom bristerna i systemet kommit

till synes borde lia tagits under övervägande att åstadkomma en övergång

till en ordning, som bättre överensstämde med eljest tillämpade principer

föi ledovisning av statsutgifter av här ifrågavarande art. Av utredningen i

ärendet framgår, att riksräkenskapsverket på ett relativt tidigt stadium hos

civila departementet påtalat bristerna i redovisningshänseende och att verkstadsnämnden

fört på tal behovet av rörelsekapital för nämndens del.

Utredningsmannen har funnit starka skal tala för en ändring av principerna

för nämndernas medelsförsörjning. Härvid syntes olika vägar stå öppna.

Salunda kunde tänkas ett system med förskottslikvider till nämnderna i

samband med beställningarna, vilka förskottslikvider omedelbart skulle kunna

redovisas på vederbörligt anslag (förskottsanvisning). Detta system renodlat

skulle emellertid bereda vissa svårigheter att till bestämda anslag hänföra

materialanskaffningar, som vore gemensamma för de tre försvarsgrenarna

eller avsåge olika anslag inom en försvarsgren, vartill komme, att krigsmaterielverkets

och fabriksstyrelsens behov av medel för inköp av råvaror,

s. 161 Kontrollera mot PDF

161

Kungl. Maj-.ts proposition nr 344.

som för tillverkningarnas fortlöpande bedrivande kunde behöva lagerhållas,

icke bleve tillgodosett. Vidare kunde tänkas ett system, där rörelsekapital

ställdes till förfogande i så stor utsträckning, att verket respektive styrelsen

förmådde bedriva rörelsen med anlitande av allenast dessa medel utan att

behöva tillskott från beställaren, förrän den bestämda varan tillverkats och

levererats. Rörelsekapital av betydande storleksordning skulle emellertid

därvid erfordras och vissa svårigheter i redovisningshänseende uppstå. Det

syntes icke uteslutet att kunna ernå en lämplig lösning genom en kombination

av dessa båda system. Vid upprättandet av sitt förslag hade utredningsmannen

tagit särskild hänsyn till de strävanden att undvika förskott

vid sidan av budgeten, som präglat senare års budgetsystem och som föranlett

att rörelsemedel av nu ifrågavarande karaktär — d. v. s. medel för

statlig verksamhet för vilka kostnaderna sedermera skulle täckas från anslag

å riksstaten — brukat preliminärt täckas genom rörelsemedel, som anvisats

från fonden för förlag till statsverket.

Till stöd för nämnda förslag har utredningsmannen anfört följande.

Vad först angår fabriksstyrelsen kommer denna styrelses tillgångar,

skulder, inkomster och utgifter att från och med budgetåret 1944/45 redovisas

över en särskild kapitalfond, försvarets fabriksfond. Från fonden avses

skola bestridas kostnaderna för löner och pensioner, även för styrelsen,

samt omkostnader, underhåll och förnyelse av fastigheter och maskiner m. m.

Huruvida överskottet å den produktiva verksamheten (= förräntningen av

det produktivt arbetande kapitalet) skall såsom 1942 års militära bolagsutredning

förordat användas till täckning av beredskapskostnaderna (tomgångsförlusten)

eller i sin helhet inlevereras till driftbudgetens inkomstsida är

ännu ej avgjort. Spörsmålet torde dock i förevarande sammanhang sakna

betydelse. Bolagsutredningen har framhållit, att de rörelsemedel, över vilka

fabriksstyrelsen under normala förhållanden måste förfoga, böra redovisas

å fabriksfonden. Styrelsen avses skola intaga en gentemot försvarets civilförvaltning

fullt självständig ställning och redovisa fabriksfonden direkt mot

rikshuvudboken. Styrelsens kassamedel böra då icke redovisas över statsverkets

checkräkning utan på samma sätt som de affärsdrivande verkens

kassamedel innestå å särskilda riksbanks- eller postgirokonton. Styrelsen

bör erhålla likvid för utförda arbeten. Yid större beställningar synes det

lämpligt att för rörelsemedlens nedbringande förskottslikvider lämnas. Vid

förstärkt försvarsberedskap eller mobilisering torde emellertid en förstärkning

av det för normala förhållanden beräknade rörelsekapitalet erfordras.

Det för normala förhållanden för fabriksstyrelsen erforderliga rörelsekapitalet

har av militära bolagsutredningen beräknats till omkring 16 miljoner

kronor. Från verkstadsnämnden har framhållits, dels att nämnda belopp

icke innefattade erforderligt rörelsekapital för driften vid de till inrättande

föreslagna centrala tvätt- och reparationsanstalterna, beräknat till omkring

1 miljon kronor, dels ock att senare på större erfarenhet grundade kalkyler

pekade hän mot behov av rörelsekapital av 20 miljoner kronor för normala

förhållanden. Försiktigheten torde bjuda att icke uppskatta verkstadsnämndens

rörelsekapital till lägre belopp än vad sålunda av verkstadsnämnden

beräknats. I avvaktan på fabriksfondens inrättande torde detta kapital böra

anvisas från fonden för förlag till statsverket.

Den utökning av rörelsekapitalet för fabriksstyrelsens del, som erfordras

för upprätthållande av driften under särskilda förhållanden, syues böra möj
-

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

liggöras genom att styrelsen erhåller en kredit i riksgäldskontoret, vilken

torde kunna maximeras till 20 miljoner kronor. Krediten bör liksom den

motsvarande kredit som domänstyrelsen förfogar över löpa med ränta, varigenom

ett intresse uppstår för fabriksstyrelsen att icke av krediten utnyttja

större belopp än som är ofrånkomligt för driftens upprätthållande.

Krigsmaterialverket, vilket skall intaga samma ställning som ett vanligt

administrativt ämbetsverk, avses på sätt framgår av propositionen

1943: 180 skola i kassa- och redovisningshänseende underställas försvarets

civilförvaltning. Verket skall alltså icke lia egen kassaförvaltning. Beträffande

behovet av rörelsemedel må härvid framhållas följande.

Krigsmaterielverket i sin egenskap av inköpsorgan utbetalar genom civilförvaltningen

i vissa fall förskott å blivande leveranser samt tillhandahåller

leverantörer vissa råvaror och betalar slutlikvid för fullgjorda leveranser,

varefter verket i sin tur omföringsvis erhåller likvid genom civilförvaltningen.

Först sedan verket sålunda erhållit likvid bliva kostnaderna slutgiltigt

avförda å anslag. De belopp, som utbetalas av krigsmaterielverket

men för vilka detta icke beredes omedelbar ersättning från vederbörande

myndigheter, motsvara en betydande del av de medel, för vilka anslagsredovisning

hittills icke kunnat erhållas. Det för täckning erforderliga

rörelsekapitalet — vilket nu erhålles genom dragning å arméförvaltningens

centrala postgirokonto — bör kunna avsevärt reduceras och specificeras mot

anslag genom vidtagande av följande bokföringstekniska anordningar.

Varje av en förvaltning till krigsmaterielverket lämnad beställning bör

förses med beställningsnummer och anslagsbeteckning. Förvaltningen bör

anteckna den beräknade beställningssumman i sin dispositionsbokföring.

Sedan beställningen preliminärt utlagts av krigsmaterielverket, bör verket

underrätta förvaltningen örn avtalad kostnad. Om denna överstiger den av

förvaltningen beräknade, bör verket givetvis icke fullfölja beställningen utan

förvaltningsorganets medgivande. Därest förskott till leverantören erfordras

för viss beställnings effektuerande, bör verket lämna civilförvaltningen betalningsuppdrag

med angivande av anslagsbeteckning och beställningsnummer.

Civilförvaltningen bör bokföra förskottet i vanlig ordning med

angivande av beställningsnummer och anslag, samtidigt som krigsmaterielverket

bör avföra förskottet i sin avräkningsbokföring. Örn verket utlägger

beställningar, som avse flera beställningsnummer (gemensamma inköpsorder),

böra kostnaderna avföras å särskilda förskottskonton för respektive inköpsorder

och redovisas av krigsmaterielverket i dess avräkningsbokföring. Civilförvaltningen

bör efter erhållet betalningsuppdrag redovisa de utbetalade

beloppen i sin huvudbokföring.

Vid leverans bör krigsmaterielverket lämna vederbörande förvaltning

uppgift örn samtliga kostnader, vilka, sedan förvaltningen godkänt desamma,

av civilförvaltningen i samband med slutlikvids erläggande böra omföras

till vederbörligt anslag och undertitel. Därmed vinnes kontroll över att

krigsmaterielverket icke över dessa beställningar täcker kostnader, som ej

bort utgå eller som bort regleras över andra anslag.

Det må vidare framhållas, att anskaffningarna icke må påföras andra kostnader

än sådana som direkt avse inköp av materiel och aptering av ammunition,

inräknat kontrollkostnader m. m. Yerkets egna omkostnader skola

sålunda alltid påföras dess avlönings- och omkostnadsanslag, vilka redovisas

genom förmedling av civilförvaltningen.

Med det nu förordade systemet bli de hittills förekommande, icke specificerade

utbetalningarna å jämna miljonbelopp — som verkställts för att

formellt minska de för nämndens räkning utestående delvis genom eftersläpning

vid utställande och granskning av fakturor föranledda förskotten —

s. 163 Kontrollera mot PDF

163

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

överflödiga. Av verket utanför anslagsredovisningen disponerade medel inskränka

sig till de belopp, som utbetalats för gemensamma inköpsorder,

innan kostnaderna omföras till anslag. Dessa belopp motsvara i realiteten

ett gemensamt rörelsekapital, som för närvarande torde uppgå till omkring

25 miljoner kronor men vilket vid fredstid kan beräknas komma att avsevärt

nedgå. Det torde vara lämpligt att Kungl. Maj:t framdeles meddelar

föreskrifter örn erforderlig begränsning av det belopp, som under fredstid

må utnyttjas för ändamålet.

Medel tor skötseln av förrådslokalerna disponeras av fortifikationsförvaltningen

från fastigketsfondens stat. Övriga förrådskostnader böra bestridas

från särskilda anslag. För detta ändamål erfordras alltså inga rörelsemedel.

Det bär visat sig att staten vid stark forcering av krigsmaterielproduktionen

måste tillhandahålla leverantörerna råvaror. Även för planerade men

icke utlagda beställningar kunna råvaror behöva inköpas. Kostnaderna

härför kunna icke fördelas å anslag och böra följaktligen icke heller debiteras

förvaltningarna. För härmed förenade uppgifter behöver nämnden

ett förlagskapital, vars storlek kommer att växla beroende på tillverkningens

omfattning. Vid krig eller krigsfara blir medelsbehovet betydande. Under

fred torde medelsbehovet bli avsevärt lägre. De medel som av nämnden

hittills disponerats utan redovisning mot anslag avse till ett belopp av

omkring 50 miljoner kronor utgifter av denna karaktär. Vid återgång till

fredsförhållanden synes denna förrådshållning kunna avsevärt minskas till

sin omfattning. Hur långt detta kan ske är emellertid för närvarande omöjligt

att bedöma.

För denna förrådshållning erforderliga medel böra maximeras av Kungl.

Majit. Detta kan ske antingen genom att rörelsekapital ställes till förfogande

från fonden för förlag till statsverket eller genom att Kungl. Majit

föreskriver, att förskott för sådana rörelsemedel må tillhandahållas nämnden

under särskild rubrik (förrådskonto) med visst belopp. För att undvika att

förrådsinköpen stiga till för högt belopp torde tillika böra föreskrivas att

av dessa medel icke vid någon tidpunkt får disponeras mera än som motsvarar

50 procent av utlagda beställningar och de beställningar, som beräknas

skola utläggas på grund av till förfogande ställda anslag.

Skulle en sådan maximering icke anses erforderlig, kan alternativt ifrågasättas,

att krigsmaterialverket bemyndigas att vid sidan av budgeten upplägga

särskilt förrådskonto för råmaterial och halvfabrikat med iakttagande

av dels att behållningen därå icke må överstiga 30 procent av inneliggande

beställningar, dels att begränsningen av lagerhållningen skall vara genomförd

senast den 31 december 1943. Detta alternativ har under hand förordats

från arméförvaltningens civila departement. Alternativet med anslagsmässig

reglering av de för verkets rörelse förskotterade rörelsemedlen

synes emellertid vara att förorda.

Marin- och flygförvaltningarna samt riJcsräkensJcapsverket lia förklarat sig

intet ha att erinra mot utredningsmannens förslag.

Mot den föreslagna formen för tillhandahållande av rörelsekapital till

krigsmaterielverket och fabriksstyrelsen ha ej heller armeförvaltningens tygoch

civila departement haft något att i princip erinra. Departementen lia

emellertid påpekat, att enligt förslaget skulle detaljredovisningen och avräkningen

gentemot olika beställningar beträffande av krigsmaterielverket

utgivna leverantörsförskott efter krigsmaterielverkets anslutning i kassahänseende

till försvarets civilförvaltning komma att åvila sistnämnda ämbetsverk,

en anordning, vilken enligt departementen icke kunde anses ändamåls
-

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

enlig. Det av utredningen förordade tillvägagångssättet skulle leda till ett

omfattande parallellarbete inom krigsmaterielverket och civilförvaltningen.

Förvaltningen av anvisade medel och ansvaret för överskridanden av

givna anslag hade enligt departementens uppfattning intet samband med

kassarörelsens formella och tekniska utformande. Den av utredningsmannen

föreslagna ordningen innebure icke heller någon garanti mot anslagsöverskridanden.

Någon möjlighet för civilförvaltningen att förhindra uppkomsten

av dylika överskridanden komme icke att förefinnas lika litet som så hittills

varit fallet beträffande civila departementet. Den av utredningsmannen för

nämndernas del påtalade möjligheten att utnyttja statsmedel för utgifter,

vilka normalt borde föregås av statsmakternas beslut i ärendet, komme sålunda

att allt fortfarande förefinnas för ifrågavarande institutioner likaväl

som för alla andra med egna kassaorgan utrustade statliga myndigheter.

Krig smaterielverket anser» sig icke kunna tillstyrka utredningsmannens

förslag att beställningar som regel göras preliminära utan föreslår ett förfaringssätt,

som endast oväsentligt skiljer sig från det av utredningsmannen

föreslagna. Enligt krigsmaterielverkets förslag borde en förvaltning, innan

densamma lämnade verket en beställning, hos verket inhämta förhandsuppgift

rörande de beräknade kostnaderna för upphandlingen. Verket lämnade

förvaltningen förhandsuppgift rörande de beräknade kostnaderna för upphandlingen.

På sätt utredningsmannen föreslagit antecknade förvaltningen

därefter den beräknade beställningssumman i sin dispositionsbokföring.

Förvaltningens beställning borde, såsom utredningsmannen även föreslagit,

förses med beställningsnummer och an slagsbeteckning. Samtidigt med beställningen

anvisade förvaltningen verket genom s. k. anvisningssedel det

belopp, som finge användas för upphandlingen. Sedan verket mottagit beställningen,

anskaffade verket offerter etc., så att den slutliga kostnaden för

beställningen kunde bedömas. Därest genom denna utredning framkomme,

att upphandlingen icke kunde ske inom ramen för det anvisade beloppet,

skulle det åvila verket att inhämta förvaltningens medgivande att fullfölja

beställningen. Sådana utbetalningar, som avsåge inköpsorder eller råvaruinköp,

gemensamma för flera förvaltningar, avfördes å verkets rörelsekapital.

Övriga utbetalningar, avfördes genom förmedling av civila departementet

direkt å vederbörande förvaltnings anslag.

Fabriksstyrelsen finner en nödvändig förutsättning för att det föreslagna

rörelsekapitalet skulle anses tillfyllest vara att de myndigheter, till vilka

fabriksverket hade att leverera tillverkade varor, lämnade förskott å större

beställningar.

Fullmäktige i riksgäldskontoret lia icke funnit något att erinra mot att på

sätt föreslagits försvarets fabriksstyrelses behov av rörelsekapital till viss

del tillgodosåges genom en rörlig kredit hos riksgäldskontoret å 20 miljoner

kronor, vilken icke utan Kungl. Maj:ts särskilda medgivande finge tagas i

anspråk under annan tid än då förskottsstat vore satt i kraft. Å ifrågavarande

kredit borde ränta lämpligen beräknas efter samma grunder, som

tillämpades å domänverkets kredit hos riksgäldskontoret. Räntan å nyss
-

s. 165 Kontrollera mot PDF

165

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

nämnda kredit utginge efter den lägsta räntesats, som av riksbanken vid

varje tidpunkt tillämpades för kredit å checkräkning (för närvarande 3 procent).

Den hittillsvarande ordningen för reglering av likvider för beställningar,

utlagda eller effektuerade av krigsmaterielverket (statens ammunitionsnämnd,

statens krigsmaterielnämnd) och försvarets fabriksstyrelse (försvarsväsendets

verkstadsnämnd), synes omöjliggöra en jämsides medbetalningstransaktionerna

löpande redovisning av utgifterna och avsevärt försvåra överblicken över betalningsläget

även beträffande beställningar, som ligga relativt långt tillbaka i

tiden. De nuvarande formerna för dessa myndigheters medelsförsörjning kunna

därför icke sägas vara tillfredsställande. Särskilt under den första tiden av

ammunitionsnämndens och verkstadsnämndens verksamhet lia de ogynnsamma

verkningarna framträtt i form av medelsdispositioner från nämndernas sida,

för vilka formella förutsättningar icke förelegat men vilka möjliggjorts

genom tillgången på likvida medel i form av förskott till nämnderna från

arméförvaltningen för andra ändamål. I icke så få fall ha dylika medelsdispositioner

fått i efterhand regleras genom äskanden hos riksdagen av

särskilda anslag. Det ligger i sakens natur, att medelsdispositioner av

denna art icke få förekomma och att åtgärder böra vidtagas för att åstadkomma

en även ur denna synpunkt mera tillfredsställande form för reglering

av de ekonomiska mellanhavandena mellan ifrågavarande statsorgan. I och

med ombildningen från och med den 1 juli 1943 av krigsmaterielnämnden

och verkstadsnämnden till permanenta och fast organiserade statliga verk ha

möjligheterna härför väsentligt ökats. Utan anvisande av särskilt förlagskapital

för krigsmaterielverket och fabriksstyrelsen torde det dock vara praktiskt

taget ogörligt att åvägabringa ett nöjaktigt avräkningssystem.

Det av utredningsmannen i sistnämnda hänseende framlagda förslaget

anknyter delvis till principerna för den medelsanvisning för viss förrådshållning

av byggnadsmateriel, som för budgetåret 1942/43 skett under fonden

för förlag till statsverket (propositionen 1943: 2, riksdagens skrivelse nr

25). Fabriksstyrelsens och krigsmaterielverkets behov av rörelsekapital förutsättes

sålunda skola bliva föremål för anslagsmässig reglering. Härutöver

förordar emellertid utredningsmannen jämväl tillhandahållande i viss omfattning

av rörlig kredit genom riksgäldskontorets försorg.

Storleken av det erforderliga rörelsekapitalet har beräknats för fabriksstyrelsen

till 20 miljoner kronor under normala förhållanden och 40 miljoner

kronor under rådande beredskap samt för krigsmaterielverket till 75

miljoner kronor, allt under förutsättning att förskottslikvider i viss utsträckning

erläggas av de militära förvaltningarna i samband med beställningar av

större omfattning. Enligt utredningsmannens förslag skulle fabriksstyrelsen

erhålla ett under fonden för förlag till statsverket anvisat rörelsekapital å

20 miljoner kronor samt en rörlig kredit hos riksgäldskontoret å likaledes

20 miljoner kronor, vilken utan Kungl. Maj:ts särskilda medgivande icke

finge tagas i anspråk under annan tid än då förskottsstat är satt i kraft,

samt krigsmaterielverket erhålla ett rörelsekapital av sammanlagt 75 miljö
-

Departements
chefen.

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

ner kronor, varvid borde föreskrivas, att värdet av inköpta råvaror icke vid

någon tidpunkt finge överstiga 50 procent av inneliggande beställningar

ävensom beställningar, som väntas komma att utläggas på grund av till förfogande

ställda anslag. Vidare har utredningsmannen framlagt vissa förslag

rörande formerna för likvideringen av genom fabriksstyrelsen och krigsmaterielverket

utlagda eller effektuerade beställningar, allt i syfte att förhindra

anslagsöverskridanden.

De sålunda framlagda förslagen, vilka i allt väsentligt biträtts av de hörda

myndigheterna, finner jag mig kunna förorda. Därest rörelsekapitalet begränsas

på sätt förslaget innebär, torde det icke kunna undvikas, att förskottslikvider

måste av de militära förvaltningarna erläggas i samband med

beställningar av större omfattning. Jag vill emellertid framhålla, att så

endast undantagsvis bör ske och att frågor av denna art lämpligen böra, i

varje fall tills vidare, underställas Kungl. Maj:ts prövning. Ehuru det ur

redovisningssynpunkt varit att föredraga, örn den nya ordningen kunnat tilllämpas

med början vid ett budgetårsskifte, finner jag mig med hänsyn till

önskvärdheten av att de nuvarande likvidförhållandena med det snaraste avvecklas

böra föreslå, att övergången sker den 1 januari 1944.

I likhet med utredningsmannen förutsätter jag, att krediten i riksgäldskontoret

skall löpa med ränta till den del den tages i anspråk samt utgår

från att denna ränta bestämmes av fullmäktige i riksgäldskontoret efter samråd

med fabriksstyrelsen med hänsyn till förhållandena å penningmarknaden.

I vad avser rätt för riksgäldskontoret att tillhandahålla ifrågavarande

kredit torde riksdagens bemyndigande böra inhämtas. Härförutom torde av

riksdagen böra å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår äskas

anslag till rörelsekapital åt krigsmaterielverket med 75 miljoner kronor och

åt fabriksstyrelsen med 20 miljoner kronor. Erforderliga bestämmelser i

ämnet torde få meddelas efter närmare övervägande av de i yttrandena anförda

ändringsförslagen, varförutom jag förutsätter, att riksräkenskapsverketkommer

att uppmärksamt följa de erfarenheter, som ernås under de nya

reglernas tillämpning.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44

anvisa

till Rörelsekapital för krigsmaterielverket ett investeringsanslag

av 75,000,000 kronor samt

till Rörelsekapital för försvarets fabriksstyrelse ett investeringsanslag

av 20,000,000 kronor,

dels ock bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att förberedande,

på sätt av mig i det föregående förordats, av ytterligare

rörelsekapital åt försvarets fabriksstyrelse tillhandahålla

sagda styrelse en rörlig kredit av 20,000,000 kronor.

s. 167 Kontrollera mot PDF

167

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Gösta af Sandeberg.

Sid. 121 — 167.

Stockholm 3043. K. L. Beckmans Boktryckeri.

s. 169 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

169

Bilaga 13.

Kapitalinvesteringar.

Kommunikationsdepartementet.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 8 oktober 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,

Rubbestad.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler

härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden

angående kapitalinvesteringar å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1943/44 samt anför därvid följande.

Statens affärsverksfonder.

B. Telegrafverket.

[1.] 19. Trådlös radiostation och trådradioanläggning på Gotland. I skrivelse

den 17 februari 1943 har länsstyrelsen i Gotlands län gjort framställning

om anordnande av en radiosändarstation på Gotland och därvid anfört följande.

Gotland, som genom sitt läge av naturen är ett av Sveriges mest isolerade

län, är i radiohänseende mycket vanlottat. Möjligheterna att avlyssna det

svenska radioprogrammet äro även för de invånare, som ha råd att hålla sig

med moderna apparater, mycket ojämna. Flerstädes på ön höras ofta utländska

stationer bättre och med mindre störningar än de svenska.

Dessa förhållanden måste få sin direkta inverkan på radiointresset. Licenssiffrorna

för Gotland enligt telegrafstyrelsens officiella statistik visa, att av

öns cirka 59,000 invånare endast mellan 11—12,000 inneha radiolicens, en

siffra som procentuellt sett måste betraktas såsom mycket låg. Efter vad det

meddelats torde det endast finnas ett antal glest befolkade Norrlandsområden,

som redovisa ett lägre antal licenser per 1,000 invånare.

Men även bortsett från detta finner länsstyrelsen det vara nödvändigt att en

förbättring på detta område snarast möjligt kommer till stånd. Särskilt under

Bihang lill riksdagens protokoll t9i3. 1 sami. Nr 344. 12

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

nuvarande tider, då nödvändigheten av nära kontakt med fastlandet blivit

större än någonsin, framstår det klart och tydligt, att något måste göras för

att i antydd riktning stärka Gotlands folks känsla av samhörighet med det

övriga landet. Med tillfredsställelse hälsar länsstyrelsen därför skapandet av

en studio i Visby, varigenom även Gotland får göra sin stämma hörd. Men

detta är ej tillräckligt utan nu måste steget tagas fullt ut på så sätt, att länet

även erhåller en egen sändarstation.

Betydelsen av en sådan är flerfaldig och uppenbar. Dels kan därigenom

svensk rundradio bättre höras till fördel icke blott för öns egen befolkning

utan även för de många fastlänningar, som under fredsförhållanden här fullgöra

sin värnpliktstjänstgöring eller vilka hit inkallas till försvar för denna

viktiga utpost, dels motverkas radioinnehavarnas kanske understundom något

ensidiga avlyssnande av vissa utländska stationer, vilka i fråga om hörbarheten

äro betydligt överlägsna de svenska, dels slutligen skapas möjligheter

för de civila och militära myndigheterna att vid utomordentliga tillfällen

genom lokala meddelanden få en nödvändig kontakt med befolkningen, en

sak som för länsstyrelsen givetvis är av allra största betydelse.

Denna rent lokala kontakt mellan myndigheter och invånare i länet är såvitt

länsstyrelsen kail förstå mer eller mindre säkerställd i övriga delar av

landet men är givetvis av en alldeles särskild vikt för Gotland med dess utsatta

och isolerade läge. Vid en granskning av radiostationernas placering på

fastlandet förefaller det länsstyrelsen, som om flera av dessa stationer ur

nyss anförda synpunkter vore mindre nödvändiga för sin rayon än vad en

sändarstation på Gotland skulle vara för sin.

Under hänvisning till vad som sålunda anförts och under framhållande av

ärendets brådskande natur har länsstyrelsen hemställt, att den för Gotlands

län så utomordentligt viktiga frågan örn egen sändarstation måtte såvitt möjligt

utan tidsutdräkt lösas.

I skrivelse samma dag har militärbefälhavaren på Gotland biträtt länsstyrelsens

framställning samt därvid närmare utvecklat de militära synpunkterna

å frågan. Härutinnan torde jag få hänvisa till handlingarna i ärendet.

I anledning av länsstyrelsens framställning hava utlåtanden infordrats

från telegrafstyrelsen, riksräkenskapsverket och statens industrikommission.

Telegraf styrelsen uppehåller sig i sitt den 16 mars 1943 dagtecknade utlåtande

till en början vid de av länsstyrelsen berörda nuvarande mottagningsförhållandena

på Gotland samt anför därvid följande.

Enligt utförda fällstyrkemätningar har Gotland vid normal drift av Motala

rundradiostation en fältstyrka, som på skilda delar av ön varierat från 6

mV/m (millivolt per meter) i bland annat Visby och ned till 3 mV/m. Till

följd av den effektminskning, som telegrafstyrelsen på grund av krigsförhållandena

varit nödsakad vidtaga å Motalasändaren, ha emellertid dessa

siffror nedgått till 4—2 mV/m, vilken minskning dock i huvudsak kompenserats

av höjd modulationsnivå. Stockholms rundradiostation i Spånga har

på Gotland en fältstyrka av 3—0.5 mV/m. Till ledning för bedömning av

dessa fältstyrkors värde ur lyssnarsynpunkt kan nämnas, att en fältstyrka

av 2—1 mV/m oftast ger god mottagning med en enkel rörmottagare och

utomhusantenn vid den störningsnivå, som i allmänhet förekommer på landsbygden.

Emellertid tillhör Gotland de områden, vilka på grand av avståndet till de

svenska stationer som avlyssnas äro relativt ogynnsamt ställda med hänsyn

s. 171 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

171

till s. k. facklig, vilken under den mörka delen av dygnet giver upphov till

besvärande variationer i ljudstyrka och kvalitet. Gotlands öppna läge medför,

att åtskilliga utländska stationer där komma in med särskild styrka.

Härigenom ökas också de störningar vid mottagningen, som orsakas av interferens

mellan den avlyssnade svenska stationen och i våglängd närliggande

utländska sändare. Efter krigsutbrottet lia flera främmande radiostationer av

militär art uppträtt i närheten av och på Motalas och Spångas våglängder

och tidvis förorsakat mycket besvärande störningar för lyssnarna ej endast

på Gotland utan även på fastlandet. I detta sista hänseende torde man kunna

påräkna förbättring först efter krigets slut.

I anledning av vad länsstyrelsen anfört om licenssiffrorna såsom belägg

för dåliga mottagningsförhållanden bör måhända framhållas, att lyssnarantalet

givetvis är betingat även av andra faktorer än mindre goda avlyssningsförhållanden,

bland vilka graden av områdets elektrifiering spelar en

icke oväsentlig roll. Enligt en av telegrafstyrelsen i april 1941 gjord uppskattning

skulle da omkring en tredjedel av Gotlands licensinnehavare varit

hänvisad till att använda batteridrivna mottagare. Även om en förbättring

härutinnan successivt kommer till stånd tack vare pågående elektrifieringsarbeten,

torde det icke kunna förbises, att detta förhållande hittills måste ha

verkat hämmande på licensökningen.

Då länsstyrelsen framhåller, att Gotland är mycket vanlottat ur rundradiosynpunkt

och att det endast är ett antal glest befolkade Norrlandsområden,

som redovisa ett lägre antal licenser per 1,000 invånare, måste telegrafstyrelsen

tyvärr konstatera, att cirka 650,000 invånare ho i ett tjugutal redovisningsområden

— ej endast i Norrland — med samma eller lägre promilletal

än Gotlands.

Telegrafstyrelsen finner emellertid vad länsstyrelsen anfört om Gotlands

isolering samt nödvändigheten av att stärka befolkningens känsla av samhörighet

med det övriga landet vara värt beaktande och måhända kräva

extraordinära åtgärder.

Styrelsen övergår därefter till att behandla de möjligheter, som skulle kunna

sta till buds för åstadkommande av förbättrade mottagningsförhållanden

på Gotland, samt anför därvid följande.

Ehuru det i länsstyrelsens framställning endast talas örn en egen sändarstation

på Gotland, torde därmed avses en station nied så stor effekt, alt den

med god hörbarhet skulle kunna avlyssnas över hela ön. Härför skulle erfordras

antingen en station örn 10 å 15 kW antenneffekt på långvågsbandet

eller en 100 kW station på mellanvågsbandet. Vid båda alternativen borde

stationen disponera en exklusiv våglängd. Då någon sådan emellertid icke

finnes tillgänglig bland de i den internationella våglängdsplanen Sverige tilldelade

våglängderna, återstode endast möjligheten alt samköra Gotlandsstationen

med någon av de befintliga större svenska stationerna, där de internationella

överenskommelserna icke lägga hinder i vägen. Vad beträffar långvågsbandet,

skulle endast Motala kunna ifrågakomma. En samköming på

gemensam våglängd medför emellertid en betydligt minskad störningsfri mottagnmgsi

ayon för bada de samkörande stationerna. På grund av Motalastationens

belägenhet och betydelse kan därför dess våglängd icke delas med en

station pa Gotland. Det återstår sedan endast alternativet med en station på

mellanvagsbandet, där samköming av olika skäl endast skulle kunna ifrågakomma

med Falustationen. Gjorda undersökningar lia visat att icke ens "en

samlare av storleksordningen 100 kW placerad mitt på ön vid sådan sam
-

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Kungl. Majlis proposition nr 344.

körning skulle förslå att tillförsäkra de norra och södra delarna av Gotland

fullgod mottagning under den mörka delen av dygnet och att den förbättring

för Gotlands del, som dock vunnes därigenom, tyvärr skulle ernås till priset

av förstörda mottagningsmöjligheter för ungefär dubbla antalet invånare

inom Falustationens yttre lyssningsområden.

En 100 kW rundradiostation skulle draga en anläggningskostnad av storleksordningen

1,500,000 kronor och de årliga driftkostnaderna belöpa sig

till över 150,000 kronor, häri icke inberäknat kostnaden för förräntning av

anläggningskapitalet eller avsättning till förnyelsefonden.

Vad beträffar stationer på kortvåg, så ha dessa sin egentliga användning

för internationell kommunikation över långa distanser. Kortvågsstationernas

ytterst begränsade lokala räckvidd och deras utpräglade fjärrverkan göra

dem olämpliga att använda för att förse ett lokalt område av Gotlands storlek

med rundradio. Tillgängliga våglängdsområden äro dessutom överbelagda

med internationell trafik.

I Amerika har numera ett nytt system för rundradiosändning börjat användas,

varvid i stället för hittills uteslutande använd »amplitudmodulering»

nyttjas s. k. »frekvensmodulering». Dessa stationer sända på våglängder under

10 meter, och deras begränsade räckvidd samt moduleringssystemet medföra,

att våglängdsp roblem et bär praktiskt taget icke bereder några svårigheter.

Frekvensmodulering har föreslagits för den nya polisradion i Sverige.

En sådan sändarstation med en effekt av 50 å 100 kW eller några sändare

med mindre effekt skulle vara tillräckliga för Gotland. Emellertid kräver

systemet särskilda mottagningsanordningar, vilka lyssnarna måste anskaffa.

Telegrafstyrelsen är icke i tillfälle lämna exakta kostnadsuppgifter å dessa,

men man torde kunna utgå ifrån att en god mottagaranordning för frekvensmodulerade

vågor knappast kan erhållas under 400—500 kronor. Då rörantalet

och därmed strömförbrukningen närmar sig det dubbla jämfört med

nuvarande mottagare av genomsnittstyp för amplitudmodulering, kunna

apparaterna för frekvensmodulering ej lämpligen drivas med lokalbatterier.

Även om tekniskt sett en lösning av Gotlands rundradiofråga med en eller

flera frekvensmodulerade stationer är möjlig, torde emellertid de ekonomiska

förutsättningarna knappast vara för handen med hänsyn till de stora kostnaderna

på lyssnarsidan, vilka skulle röra sig om ett engångsbelopp av storleksordningen

5 miljoner kronor ävensom örn dubbla de nuvarande driftkostnaderna.

För avlyssning av utländska program måste dessutom de vanliga

mottagningsapparaterna bibehållas.

Om en rundradiostation skall uppföras på Gotland — av tekniska skal

bör ett nät av flera stationer icke komma ifråga — måste det bliva en mindre

sändare av ungefär samma typ som telegrafverkets lokala sändarstationer

på åtskilliga platser i landet, arbetande på gemensam våglängd med

vissa av dessa och lämpligen förlagd i närheten av Visby. Som tidigare

nämnts medför en samköming, att stationernas mottagningsrayoner reduceras

särskilt under den mörka delen av dygnet. Då det här gäller rent lokala

stationer får man bortse därifrån. Visbystationens räckvidd blir vid samköming

endast 12 å 15 kilometer. Då inom 15 kilometers radie från Visby

äro bosatta omkring 18,000 invånare eller endast bortåt en tredjedel av Gotlands

befolkning och drygt samina andel av licensinnehavarna, skulle enbart

uppförandet av Visbystationen emellertid icke innebära den lösning av flugan,

som länsstyrelsen avsett. ..

Det bästa sätt, som telegrafstyrelsen för närvarande kan se att bereda aven

övriga delar av Gotland förbättrade mottagningsmöjligheter, är medelst användning

av s. k. högfrekvent trådradio. Systemet innebär, att programmet

överföres till lyssnarna från en på närmaste telefonstation uppställd

s. 173 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

173

sandar- eller förstärkaranläggning, som utsänder en modulerad högfrekvent

bärvåg på metalliska ledningar i stället för genom rymden såsom vid det

trådlösa systemet. För telefonabonnenter användes därvid telefonledningen.

Vid telefonapparaten uppsättes en filteranordning, där en vanlig rörmottagare

kan anslutas. Det blir därigenom möjligt att mottaga den högfrekventa

utsändningen utan att detta inkräktar på ledningens användning för telefonändamål

eller omvänt. För radiolyssnare, som icke äro telefonabonnenter,

kan trådradioanslutning ordnas med ledning antingen från närmaste telefonstation

eller telefonabonnent eller annan punkt, där trådradio finnes tillgänglig.

Sådan anslutning kan ske utan att telefonhemligheten äventyras.

Den högfrekventa trådradion medför den stora fördelen, att radiolyssnarna

kunna använda sina nuvarande rörmottagare, och den ger en i stort

sett störningsfri mottagning. Möjligheten till trådlös mottagning från utlandet

med samma apparat kvarstår därvid obeskuren.

I detta sammanhang har styrelsen utvecklat skälen för en försöksanläggning

i större skala med trådradio samt därvid anfört

följande.

Bristen på våglängder i förening med vårt lands stora utsträckning har

gjort det omöjligt för telegrafstyrelsen att bygga ut sändarstationsnätet på

ett sådant sätt, att alla rikets invånare fått tillgång till god mottagning av

svensk rundradio. Om icke tekniken öppnar nya möjligheter, torde trådradio

bliva den enda utvägen att icke endast för Gotland utan även för

landet i övrigt komma till rätta med detta problem.

Trådradiosystemet bär i mindre omfattning redan provats på vissa platser

i landet med goda resultat, men styrelsen anser, att det vore önskvärt att få

göra försök i större skala för att erhålla en säkrare kännedom örn de tekniska

och ekonomiska problem, som äro förbundna därmed. Särskilt gäller

detta de viktiga och omfattande frågor, som sammanhänga med utbyggandet

av det speciella ledningsnätet för lyssnare, vilka icke äro telefonabonnenter.

På grund härav skulle en början med ett sådant begränsat område, som

Gotland utgör, vara av stor betydelse, innan det större problemet för landet

i övrigt angripes.

Ett ytterligare skäl för att försök med trådradio i större skala bör göras

är frågan örn dubbelprogram. För att rundradion skall kunna fylla sin mångskiftande

uppgift i samhällslivet är kravet på mer än ett program i första

hand under kvällstimmarna ofrånkomligt. Frågan kan på grund av bristen

på våglängder icke lösas på det sätt, som eljest skulle ligga närmast till hands,

nämligen genom en dubblering av det nuvarande sändarstationsnätet och

med hänsyn till kostnaderna för lyssnarna för närvarande ej heller medelst

frekvensmodulerade sändare.

Kortvågens lämplighet speciellt för långa distanser i samband med vårt

lands stora geografiska utsträckning skulle kunna ge en anvisning på möjligheten

att nied en kortvågssändare uppställd exempelvis i det sydliga Sverige

nå lyssnare i övre Norrland och omvänt. Dessa stationer .skulle dock

icke bliva hörbara i de stora mellanliggande områdena av riket. Vidare är

kortvågsmottagning som bekant i särskilt hög grad beroende av en mängd

komplicerade faktorer såsom årstid, tid på dygnet m. m. Mottagningen blir

därför mycket ojämn såväl till ljudstyrka som kvalitet och skulle säkerligen

icke komma att motsvara lyssnarnas anspråk på kontinuerlig god mottagning.

För övrigt är, som tidigare nämnts, även inom kortvågsområdet våglängdsträngseln

numera stor, varför man också där skulle möta hinder för

en utbyggnad av del nuvarande sändarstationsnätet för dubbelprogram.

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

På ett trådradionät kunna däremot 2 eller 3 radioprogram framföras samtidigt,

och lyssnaren har endast att med sin mottagare välja det önskade programmet

på samma sätt som man väljer mellan olika stationer vid vanlig

trådlös mottagning.

Telegrafstyrelsen har för sin del funnit en förbättring av rundradioförhållandena

på Gotland böra ske i anslutning till vad styrelsen sålunda anfört.

I fråga örn genomförandet av telegrafstyrelsens förslag

samt kostnaderna därför yttrar styrelsen bland annat följande.

Invid Visby uppsättes en tillgänglig mindre rundradiosändare. Stamnätet

för trådradiosystemet uthygges att omfatta samtliga telefonväxelstationer —

ett 75-tal — utanför den lokala rundradiostationens räckvidd.

Därefter förses de radiolyssnare, som äro telefonabonnenter, med de nödvändiga

filteranordningarna för trådradio. Arbetet fortsättes därefter i mån

av tillgång på personal och materiel med anslutningarna av icke telefonabonnenter.

Som sista etapp kommer så det lokala Visbyområdet, då frågan örn

dubbla program blir aktuell.

Anläggningskostnaderna för ett över hela Gotland utanför Visbyområdet

förgrenat trådradionät, beräknat för nuvarande antal radiolyssnare, uppskattar

telegrafstyrelsen till 1,150,000 kronor och kostnaden för den trådlösa

stationen i Visby till 90,000 kronor eller sammanlagt 1,240,000 kronor.

Drift- och underhållskostnaderna, avskrivning och förräntning av det nedlagda

kapitalet icke inberäknade, uppskattas till sammanlagt 85,000 kronor

per år.

Sedan nätet utbyggts för 18,000 lyssnare — det högsta antal man torde kunna

vänta på Gotland — och sedan den trådlösa sändaren ersatts av ett trådradionät,

beräknas anläggningskostnaden stiga med ytterligare 560,000 kronor

till inalles 1,800,000 kronor. Den årliga driftkostnaden stiger med 25,000

kronor till sammanlagt 110,000 kronor.

Därest en rundradioanläggning — trådlös sändarstation eller trådradio —

kommer till stånd på Gotland, måste programmet överföras dit medelst en

telefonledning från fastlandet. Detta kommer givetvis att inkräkta på telefoneringsmöjligheterna

till och från Gotland och kommer att giva sig tillkänna

i ökade väntetider för telefonsamtal. Årskostnaden för denna ledning uppgår

till 40,000 kronor.

Då den nu föreslagna anläggningen på Gotland är en försöksanläggning,

avser telegrafstyrelsen, utan att därmed ha tagit ställning till framtida taxefrågor,

att med telegrafverkets medel bestrida samtliga kostnader för trådradionätets

installation och drift, dock med följande villkor och undantag.

Telefonabonnent, som erhåller trådradioanslutning, skall förbinda sig att,

utan anspråk på ersättning, tillåta att trådradioanslutning för andra lyssnare

får ske till hans telefonledning. Det lösa snöret mellan radiomottagaren och

anslutningskontakten till telefonledningen skall av ordningsskäl bekostas av

licensinnehavaren. Det rör sig här örn en utgift på högst 5 kronor. Arbeten,

som betingas av licensinnehavares flyttning till annan bostad, måste likaledes

gäldas av honom. Erforderliga ledningar till icke telefonabonnenter skall vederbörande

licensinnehavare förhyra av telegrafverket. Behövligt tillstånd för

sådana anslutningsledningars framdragande skall anskaffas av licensinnehavaren,

och eventuella kostnader härför gäldas av honom. Beträffande hyresavgiftens

storlek och sättet för dess beräkning torde telegrafstyrelsen senare

få framlägga förslag.

s. 175 Kontrollera mot PDF

Kunell. Maj.ts proposition nr 344.

175

Den trådlösa stationens uppförande torde icke medföra några vanskligheter

vad materialfrågan beträffar. Yrkeskunnig arbetskraft för de radiotekniska

arbetena kan telegrafverket tillhandahålla, och övrig arbetskraft — ett

tjugutal man — torde väl kunna påräknas under några månader. Det synes

styrelsen böra vara möjligt att lia stationen färdig på 6 månader.

Erforderlig radiomateriel för trådradiostamnätet torde icke vara att påräkna

förrän tidigast 8 månader med slutleverans ett år efter det att beslut

fattats om nätets utbyggnad. För ledningarna för stamnätet beräknas 1,500

dagsverken eller 5 man under ett år. Då radiomaterielen erhålles, börjas successivt

med en arbetsstyrka av cirka 15 man för montagearbetena för telefonabonnenternas

anslutning. Detta senare arbete beräknas vara slutfört

inom 8—10 månader. Arbetena med ledningar till icke telefonabonnenter förläggas

till tiden efter nyssnämnda arbeten och kräva för nuvarande licensbestånd

ungefär 9,000 dagsverken eller 30 man under ett år.

Styrelsen måste här framhålla, att de nu angivna siffrorna äro synnerligen

approximativa.

Arbetena kunna med nämnt undantag icke inrymmas inom ramen för telegrafverkets

normala arbetsstyrka utan kräva motsvarande förstärkning därav.

Vad materialfrågan beträffar, erfordras för utbyggandet av trådradionätet

till att omfatta nuvarande licensbestånd cirka 60,000 kg koppar, 10,000 kg

bly och 500 kg gummi, vilka material telegrafstyrelsen förutsätter kunna få

disponeras för ändamålet.

Slutligen har styrelsen beträffande finansieringen av anläggningarna

framhållit, att kostnaden för desamma, eftersom det gäller försöksanläggningar,

icke bör öka telegrafverkets kapitalfond utan helt avskrivas.

Antingen bör alltså riksdagen å kapitalbudgeten anvisa ett investeringsanslag

och samtidigt å driftbudgeten anvisa samma belopp till avskrivning av nya

kapitalinvesteringar, eller också kan beloppet anvisas att utgå av telegrafverkets

förnyelsefond. I sistnämnda fall torde eventuellt en ökning böra ske

i den sedvanliga avsättningen till förnyelsefond för radionätet.

Under åberopande av det anförda hemställer telegrafstyrelsen om bemyndigande

att i huvudsaklig överensstämmelse med av styrelsen angivna riktlinjer

låta uppföra en radiostation vid Visby samt anlägga ett trådradionät på Gotland.

Därjämte hemställer styrelsen, att Kungl. Maj:t måtte antingen föreslå

riksdagen att för detta ändamål anvisa ett investeringsanslag av 1,240,000

kronor eller också, vilket styrelsen förordar, bemyndiga styrelsen att för ändamålet

använda samma belopp ur telegrafverkets förnyelsefond.

Riksräkenskapsverket bar i sitt den 20 mars 1943 dagtecknade utlåtande

yttrat sig i finansieringsfrågan samt därvid anfört följande.

Medel till rundradiostationer hava tidigare anvisats under det å kapitalbudgeten

(bland utgifter för kapitalökning) för telegrafverket uppförda anslaget

till fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende. För exempelvis

budgetåret 1938/39 beräknades sålunda under nämnda anslag för nya radiostationer

ett belopp av 1,500,000 kronor, vilket i främsta rummet var avsett

för rundradiostationen i Falun. I enlighet härmed torde, därest det av telegrafstyrelsen

nu framlagda förslaget örn uppförande av en rundradiostation

vid Visby samt anläggande av eli trådradionät på Gotland befinnes böra genomföras,

medel härför böra anvisas å investeringsanslag för telegrafverket.

Det får självfallet anses uteslutet att, på sätt telegrafstyrelsen ifrågasatt, taga

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

Departementschefen.

förnyelsefondsmedel i anspråk för ändamålet, eftersom fråga icke är örn ersättningsanskaffning

eller ersättningsarbeten.

Riksräkenskapsverket anser för sin del, att något anslag icke bör anvisas å

driftbudgeten för omedelbar avskrivning av ifrågavarande anläggningar utan

att anläggningarna böra i likhet med vad som eljest tillämpas beträffande radionätet

och rundradion avskrivas på vanligt sätt genom årliga avsättningar

till förnyelsefond. Det extraordinära avskrivningsbehov, som kan befinnas

föreligga, torde kunna tillgodoses genom höjning i motsvarande mån av förnyelsefondsavsättningen.

Statens industrikommission framhåller i utlåtande den 31 mars 1943, att

telegrafstyrelsen under hand meddelat kommissionen, att det av styrelsen

angivna behovet av koppar och bly, för såvitt inga oförutsedda omständigheter

inträffade, syntes kunna tillgodoses ur styrelsens egna lager samt att någon

ytterligare åtgång av sådant råmaterial, varå knapphet förelåge, icke erfordrades.

Under förutsättning av oförändrade försörjningsförhållanden anser

kommissionen de av telegrafverket ifrågasatta materialdispositionerna

icke komma att inverka nämnvärt störande på landets lagerbestånd av koppar

och bly. Gummibehovet måste enligt kommissionen tillgodoses ur vederbörande

kabelverks normala tilldelning. På grund av vad sålunda anförts finner

kommissionen anledning icke föreligga att avstyrka uppförandet av det

föreslagna trådradionätet.

Sedan handlingarna i ärendet överlämnats till 1943 års rundradioutredning,

har utredningen i skrivelse den 23 september 1943 anfört följande.

Tillfälle har beretts utredningen att avlyssna trådradioutsändning samt att

därvid studera vissa med mottagningen förenade tekniska detaljer. Enligt utredningens

uppfattning måste trådradion anses fylla högt ställda krav i fråga

om störningsfri och tydlig mottagning. Utredningen har även haft tillfälle att

konstatera, att trådradiosändningen icke påverkar möjligheterna att för telefonering

utnyttja telefonledning, som användes för sändningen, samt att telefonhemligheten

icke löper någon som helst fara genom radiomottagningsapparats

anknytning till telefonledning.

Trådradiosändningen synes väl lämpad för landsändar, vilka för närvarande

av olika anledningar icke kunna erhålla tillfredsställande möjligheter

att trådlöst avlyssna de svenska radioutsändningarna. Innan slutlig ståndpunkt

fattas till frågan om trådradions användning i här antytt syfte, synes

emellertid angeläget, att tillfälle beredes att genom en anläggning i större

skala studera därmed förenade tekniska och ekonomiska problem. Härför

talar även sannolikheten av att någon bättre lösning av dubbelprogramsfrågan

än genom anlitandet av trådradio icke torde stå till buds. Utredningen

anser sig därför böra tillstyrka telegrafstyrelsens förslag om försök med en

trådradioanläggning i större skala. Enligt utredningens mening bör försöket

komma till stånd så snart ske kan.

På skäl, som anförts av länsstyrelsen i Gotlands län och telegrafstyrelsen,

finner utredningen Gotland vara lämpligaste platsen för dylikt försök. Utredningen

tillstyrker fördenskull styrelsens förslag.

Telegrafstyrelsens förslag innebär, dels att vid Visby skall uppföras en station

för trådlös sändning med en räckvidd av 12 å 15 kilometer, dels ock att

s. 177 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

177

för lyssnare på Gotland utanför denna räckvidd skall anordnas trådradioförbindelse.

De för den trådlösa sändaren och trådradion avsedda programmen

skola överföras till Gotland medelst telefonledning från fastlandet. Kostnaderna

beräknas för stationen för trådlös sändning till 90,000 kronor och

för trådradion till 1,150,000 kronor eller tillhopa till 1,240,000 kronor.

Den ifrågasatta trådradioanläggningen har karaktären av en försöksanläggning,

avsedd att skapa säkrare kännedom än som hittills kunnat vinnas

om de tekniska och ekonomiska problem, som äro förbundna med trådradiosystemet.

Liksom telegrafstyrelsen och 1943 års rundradioutredning anser

jag mig böra förorda, att en sådan försöksanläggning kommer till stånd.

Även enligt min mening bör försöksanläggningen förläggas till Gotland, som

utgör ett väl avgränsat område av lämplig storlek.

Jag anser mig i detta sammanhang böra framhålla, att jag med det här

lämnade förordet för en trådradioanläggning av försökskaraktär självfallet

icke fattat ståndpunkt till frågan om trådradions fortsatta användning för

att bereda förbättrade lyssningsmöjligheter inom landsändar, som för närvarande

ej kunna trådlöst avlyssna det svenska radioprogrammet, liksom ej

heller till spörsmålet om anordnande av dubbelprogram genom anlitande av

trådradio. Med ett ställningstagande härutinnan synes böra anstå, till dess

resultaten av den planerade försöksanläggningen föreligga.

Av praktiska och ekonomiska skäl bör trådradioanläggningen begränsas

till den del av Gotland, som icke kan nås av den trådlösa sändaren vid Visby.

Enligt vad jag under hand inhämtat finnes inom telegrafverket tillgänglig en

stationsutrustning för trådlös sändning, vilken kan överflyttas till Visby. Av

telegrafstyrelsens och statens industrikommissions uttalanden i ärendet framgår

vidare, att anskaffandet av erforderlig materiel och arbetskraft icke torde

stöta på några allvarligare svårigheter.

Jag anser mig alltså böra tillstyrka, att medel anvisas för anordnande i

enlighet med telegrafstyrelsens förslag av en trådlös radiostation i Visby och

en trådradioanläggning på Gotland. Mot de för ändamålet beräknade kostnaderna

har jag icke något att erinra. Såsom riksräkenskapsvei’ket framhållit,

böra utgifterna bestridas från anslag å kapitalbudgeten och på vanligt sätt

avskrivas genom årliga avsättningar till förnyelsefond. På telegrafstyrelsen

torde få ankomma att framlägga förslag örn härav eventuellt påkallad höjning

av den nuvarande förnyelsefondsavsättningen.

Vad telegrafstyrelsen föreslagit i fråga om fördelning mellan telegrafverket

och abonnenterna av kostnaderna för trådradionätets installation och

drift m. m. har icke givit mig anledning till erinran.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Trådlös radiostation och trädradioanläggning på

Gotland å tilläggsstat I lill riksstaten för budgetåret 1943/44

anvisa ett investeringsanslag av ........ kronor 1,240,000.

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

Departements
chefen.

C. Statens järnvägar.

Försvarsberedskap vid statens järnvägar.

[2.] 25 a. Vissa åtgärder för ökad försvarsberedskap. Efter därom av

Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (kapitalbudgeten,

bil. 4, punkten 35) framställda förslag anvisade riksdagen till

försvarsberedskap vid statens järnvägar sex investeringsanslag om tillhopa

3,760,000 kronor.

I skrivelse den 5 juli 1943 hemställde järnvägsstyrelsen örn anvisande av

ytterligare 750,000 kronor för vidtagande av vissa i skrivelsen angivna åtgärder

i syfte att öka försvarsberedskapen vid statens järnvägar.

Med anledning härav bemyndigade Kungl. Majit genom beslut den 16 juli

1943 järnvägsstyrelsen att i samråd med chefen för försvarsstaben låta för

en kostnad av högst 750,000 kronor vidtaga de i styrelsens framställning avsedda

åtgärderna.

Tillika hemställde Kungl. Majit till fullmäktige i riksgäldskontoret att till

järnvägsstyrelsen på rekvisition utbetala nämnda belopp av det å förskottsstaten

för förs vars väsendet för budgetåret 1943/44 under kapitalbudgeten, fonden

för förlag till statsverket, uppförda anslaget till kommunikationsverken

(VII a).

I sin förenämnda skrivelse hemställde järnvägsstyrelsen, att hela beloppet

örn 750,000 kronor måtte omedelbart avskrivas.

På grund av ärendets natur torde närmare redogörelse beträffande de avsedda

arbetena icke här böra lämnas, utan upplysningar härutinnan torde

få inhämtas av de handlingar, som komma att överlämnas till riksdagens

vederbörande utskott.

I enlighet med principerna för förskottsstatens reglering bör anslag äskas

å tilläggsstat för att täcka det av Kungl. Maj :t anvisade beloppet. Spörsmålet

om avskrivning av anslagsbeloppet anmäles i annat sammanhang av chefen

för finansdepartementet.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa åtgärder för ökad försvarsberedskap å till1

äggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av .................... kronor 750,000.

Luftfartsfonden.

[3.] 2. Belysningsanläggningar för Iuftfartsleder. Till Belysningsanläggningar

för Iuftfartsleder har för innevarande budgetår å kapitalbudgeten anvisats

ett investeringsanslag av 300,000 kronor. Anslaget har, så när som

på ett belopp av 12,500 kronor, tagits i anspråk för därmed avsedda ända
-

s. 179 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

179

mål, bland annat komplettering i sådan utsträckning av belysningsanläggningarna

å Bromma flygplats att de senaste utvidgningsarbetena där skola

kunna helt utnyttjas. Dispositionsbeslut har av Kungl. Majit meddelats den

28 maj 1943. Belysningsanläggningarna i fråga äro under utförande.

På grund av flygteknikens utveckling hava vissa ytterligare utvidgningar

av rullbanorna å Bromma flygplats befunnits erforderliga för säkerställande

av landets flygförbindelser. Härtill återkommer jag senare i dag.

I skrivelse den 7 oktober 1943 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anmält,

att det vore erforderligt att utvidga belysningsanläggningarna å Bromma

flygplats samt anpassa dem efter avsedd ny sträckning av bansystemet

för att de föreslagna nya delarna av flygplatsen skola kunna användas under

mörker. Styrelsen, som beräknat kostnaderna för belysningsanläggningar å

Bromma flygplats i för ändamålet erforderlig omfattning till 60,000 kronor,

hemställer, att nämnda belopp måtte anvisas å tilläggsstat till riksstaten för

budgetåret 1943/44.

Jag kommer under nästföljande punkt att föreslå, att å tilläggsstat I till Departementsriksstaten

för budgetåret 1943/44 till Byggande och förbättring av flygplatser chef<™- äskas ett investeringsanslag av 650,000 kronor, vilket anslag avses skola användas

till bestridande av kostnaderna för statsbidrag för vissa utvidgningsarbeten

å Bromma flygplats. För att dessa arbeten skola komma lill avsedd

nytta böra belysningsanläggningarna å fältet i samband därmed utvidgas och

ombyggas. För ändamålet erforderliga medel, enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

beräkningar 60,000 kronor, torde böra anvisas under förevarande

rubrik å samma tilläggsstat. Å anslaget till Belysningsanläggningar för luftfartsleder

kvarstående belopp av 12,500 kronor bör reserveras för oförutsedda

behov.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Belysningsanläggningar för luft fartsleder å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av .......................... kronor 60,000.

[4.] 4. Byggande och förbättring av flygplatser. Till byggande och förbättring

av flygplatser har för innevarande budgetår å kapitalbudgeten anvisats

ett investeringsanslag av 500,000 kronor. Från tidigare för ändamålet uppfört

reservationsanslag kvarstod vid budgetårets ingång en behållning av

1,717,600 kronor, varav emellertid ett belopp av 1,500,000 kronor må disponeras

endast därest läget å arbetsmarknaden därtill giver anledning eller så

befinnes erforderligt för att tillgodose militära krav på flygfältsarbeten, vilka

icke kunna uppskjutas eller tillgodoses genom militära anslag. Örn sistnämnda

belopp frånräknas, utgjorde alltså det vid budgetårets ingång disponibla

anslagsbeloppet 717,600 kronor.

Av detta anslagsbelopp har Kungl. Majit ställt till förfogande genom

beslut den 14 maj 1943 140,600 kronor till bestridande av kostnaderna för

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Kungl. Maj:ts proposition nr 344-

den inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens järnvägs- och luftfartsbyrå inrättade

byggnadsavdelningen, genom beslut den 17 juni 1913 315,000 kronor

till vissa arbeten å Bulltofta och Torslanda flygplatser ävensom för inköp

av maskiner och redskap samt genom beslut den 24 september 1943

250.000 kronor till påbörjande av vissa arbeten å Bromma flygplats. Av det

tillgängliga anslagsbeloppet återstå sålunda nu endast 12,000 kronor odisponerade.

Beträffande de arbeten å Bromma flygplats, för vilka medel ställts till förfogande

genom Kungl. Maj:ts nyssnämnda beslut den 24 september 1943, må

följande meddelas.

Å denna flygplats hava, såsom fortsättning på tidigare verkställda utvidgningsarbeten,

under innevarande år pågått arbeten med förlängning dels

av nord-sydbanan med 300 meter och dels av den s. k. blindlandningsbanan

(belägen i riktning nordväst-sydost) med 350 meter. Företaget har bedrivits

i Stockholms stads regi såsom statskommunalt beredskapsarbete, varvid

av anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering utgått statsbidrag

med 70 procent av kostnaderna. Då arbetena ifråga vid årets början planlädes,

räknade man med att kunna genomföra desamma i sådan takt, att

flygplatsen vid årets slut skulle äga dels en blindlandningsbana av 1,800

meters längd och dels ytterligare en rallningsbana av 1,400 meters längd.

Läget på arbetsmarknaden förändrades emellertid under sommaren på ett

sätt, som medförde försening av arbetena, och det visade sig icke möjligt

att med anlitande enbart av hjälpsökande arbetslösa fullfölja arbetsprogrammet

tillnärmelsevis i förut beräknad takt. Med anledning härav upptogs

frågan om möjligheterna att genom vissa omläggningar i den tidigare

planen, innefattande upptagande av ytterligare arbeten samt dessas forcerande

med anlitande jämväl av annan arbetskraft än anmälda hjälpsökande,

skyndsamt åvägabringa den utökning av rullningsbanorna, som befunnits

erforderlig för säkerställande av landets flygförbindelser. I anslutning till

härom under hand förda överläggningar gjorde statens arbetsmarknadskommission,

efter av arbetslöshetskommittén i Stockholms stad ingiven hemställan,

i skrivelse den 13 september 1943 hos Kungl. Majit framställning om

statsbidrag för utförande å flygplatsen av vissa ytterligare arbeten, kostnadsberäknade

till 815,000 kronor, samt örn dessa statsbidrags bestridande från

andra medel än anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering.

Genom förenämnda beslut den 24 september 1943 medgav Kungl. Majit i

anledning av arbetsmarknadskommissionens framställning, att statsbidrag

till ifrågavarande ytterligare arbeten å Bromma flygfält finge tillsvidare,

så länge till arbetena icke kunde väsentligen hänvisas personer, vilka vore

anmälda såsom hjälpsökande hos Stockholms stads arbetslöshetskommitté,

utgå statsbidrag med 80 procent av arbetskostnaderna, dock högst med

652.000 kronor. Tillika ställde Kungl. Majit till arbetsmarknadskommissionens

förfogande för påbörjande av arbetena ett belopp av högst 250,000 kronor

av investeringsanslaget till byggande och förbättring av flygplatser. I

fråga om anvisande av ytterligare medel för ändamålet förklarade Kungl.

Majit Sig vilja framdeles meddela beslut.

s. 181 Kontrollera mot PDF

181

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

I skrivelse den 24 september 1943 har väg- och vattenbgggnadsstgrelsen

gjort framställning örn anvisande å tilläggsstat till riksstaten för innevarande

budgetår av ytterligare anslag till byggande och förbättring av flygplatser.

Styrelsen har därvid anfört följande.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 24 september 1943 ha i princip godkänts

arbeten vid Bromma flygplats för ett belopp av 815,000 kronor, varav

652,000 kronor att utgå såsom bidrag av statsmedel. Enär väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

icke beräknat, att ifrågavarande bidrag i år skulle belasta

styrelsens anslag till byggande och förbättring av flygplatser utan avsett

den tidigare förefintliga behållningen för vissa viktiga anläggningar vid

luftfartslederna, särskilt vid Torslanda flygplats, vars planläggning emellertid

ännu icke hunnit slutföras, är det oundgängligen nödvändigt, att ytterligare

medel ställas till förfogande å anslaget till byggande och förbättring

av flygplatser.

Under hänvisning till vad sålunda anförts har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

hemställt, att Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen att å tilläggsstat

till kapitalbudgeten under luftfartsfonden för innevarande budgetår anvisa

ett investeringsanslag om 650,000 kronor till byggande och förbättring av

flygplatser.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har det befunnits erforder- Departementsligt

att från investeringsanslaget till byggande och förbättring av flygplatser c e/en’

ställa till förfogande medel för ett skyndsamt fullföljande av utvidgningsarbeten

å Bromma flygplats, vilka ursprungligen avsetts skola utföras med

bidrag av anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering men vilka på

grund av utvecklingen å arbetsmarknaden ansetts icke kunna i fortsättningen

finansieras i denna ordning. Det måste ur skilda synpunkter anses

angeläget, att åtgärder utan dröjsmål vidtagas för att å flygplatsen kunna

mottaga flygplan av den storleksordning och med de flygegenskaper, som

flygteknikens utveckling numera framskapat för användning. Såvitt icke inom

den närmaste framtiden inträder en ändring i arbetsmarknadsläget i Stockholm,

måste för fullbordande av ifrågavarande arbeten ställas till förfogande

ytterligare medel från investeringsanslaget intill ett sammanlagt belopp av

652,000 kronor. En förstärkning av detta anslag är sålunda erforderlig. Då det

för innevarande budgetår anvisade anslagsbeloppet icke beräknats med hänsyn

till här avsedda arbeten och medel äro behövliga jämväl för andra betydelsefulla

flygfältsarbeten, främst vid Torslanda flygplats, vill jag tillstyrka att,

såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit, för innevarande budgetår

anvisas ett tilläggsanslag till belopp motsvarande vad som enligt de föreliggande

beräkningarna åtgår i statsbidrag för färdigställande av ifrågavarande

utvidgningsarbeten å Bromma eller i avrundat tal 650,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att lill Byggande och förbättring av flygplatser å tilläggsstat

I lill riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av ........................ kronor 650,000.

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

Statens allmänna fastighetsfond.

[5.] 8 a. Ökade lokaler för länsstyrelsen i Örebro län. Med bifall till Kungl.

Maj:ts i 1942 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 4, punkten 50)

framställda förslag anvisade riksdagen för budgetåret 1942/43 ett reservationsanslag

av 89,500 kronor till Ökade lokaler för länsstyrelsen i Örebro län.

Medelsanvisningen åsyftade att möjliggöra inredande i nordvästra tornet av

Örebro slott av vissa utrymmen för landskontorets behov, nämligen arkivlokaler

i källar- och bottenvåningarna samt tjänsterum i våningen 2 trappor

UPP- Tjänsterummen voro närmast avsedda att tillgodose det ökade lokalbehov,

som föranletts av arbetet med omsättnings- och krigskonjunkturbeskattningen.

I det förslag av länsarkitekten i Örebro län, som låg till grund för byggnadsstyrelsens

i ämnet gjorda framställning, hade upptagits jämväl inredande

av tjänstelokaler i våningen 3 trappor upp i nordvästra tornet, den s. k. lanierninvåningen.

Länsstyrelsen hade emellertid vid överlämnande av förslaget

ansett, att med dessa inredningsarbeten kunde tills vidare anstå.

Redan i skrivelse den 29 januari 1942, som av byggnadsstyrelsen överlämnades

till Kungl. Maj:t med utlåtande den 2 februari samma år, framlade

emellertid länsstyrelsen förslag örn att tjänsterum skulle inredas även

i lanterninvåningen. Till stöd för sin hemställan härutinnan hänvisade länsstyrelsen

till det ökade lokalbehov, som ett realiserande av beskattningsorganisationssakkunnigas

då under utarbetande varande förslag örn inrättande av

särskilda taxeringsavdelningar vid länsstyrelserna väntades föranleda. I sitt

utlåtande i ärendet tillstyrkte byggnadsstyrelsen, att medel skulle anvisas

för lanterninvåningens inredande i anslutning till de ombyggnadsarbeten i

nordvästra tornet, för vilka medel enligt vad nyss nämnts äskats i 1942 års

statsverksproposition.

I skrivelse den 25 augusti 1942, som av byggnadsstyrelsen överlämnades

med utlåtande den 2 november 1942, förnyade länsstyrelsen sin framställning

örn lanterninvåningens inredande. Länsstyrelsen anförde därvid, att det

blivit mer och mer uppenbart, att de nio nya tjänsterum, som skulle erhållas

genom då pågående inredningsarbeten i nordvästra tornet, icke kunde fylla

länsstyrelsens behov av ökat lokalutrymme. Belägenheten av dessa tjänsterum

vöre vidare icke den lämpligaste med hänsyn till att vissa av de tjänstemän,

för vilka lokalerna avsetts, hade att i stor utsträckning mottaga besök

av allmänheten. Genom inredning av lanterninvåningen skulle erhållas lokaler

med ur denna synpunkt bättre belägenhet och förbindelse.

Byggnadsstyrelsen tillstyrkte även nu äskande av medel för inredningsarbetena

i lanterninvåningen.

De nyss nämnda framställningarna örn anslag för inredande av tjänsterum

i lanterninvåningen av slottets nordvästra torn hava hittills icke föranlett

åtgärd från statsmakternas sida. Härtill har bland annat bidragit den

omständigheten, att vissa lokaler inom slottet, som hittills varit upplåtna åt

s. 183 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

183

länsstyrelsen närstående institutioner, beräknats kunna frigöras för länsstyrelsens

eget behov. I proposition nr 106 till 1943 års riksdag framlades på

min föredragning förslag lill riksdagen om anslag lill uppförande av en nybyggnad

för lantmäterikontoret i Örebro, vilket hittills varit förlagt till vissa

rum inom slottet. Till denna nybyggnad skulle enligt förslaget förläggas jämväl

den blivande vägförvaltningen i länet, som icke kunde inrymmas i de

lokaler å slottet, vilka hittills disponerats av vägingenjörskontoret. I proposiiionen

framhölls bland annat den fördel med det förordade nybyggnadsförslaget,

som läge däri, att länsstyrelsen, sedan vägorganisationen och lantmäterikontoret

avflyttat från slottet, kunde taga i anspråk därigenom ledigblivande

lokaler. Propositionen vann riksdagens bifall, och medel för nybyggnaden

anvisades för budgetåret 1943/44.

Länsstyrelsen i örebro län har nu i en till Kungl. Maj :t ställd, till byggnadsstyrelsen

ingiven skrivelse den 30 augusti 1943 ånyo gjort framställning om

anslag för inredande av lanterninvåningen i nordvästra tornet. Enligt av

länsarkitekten gjorda beräkningar skulle för ändamålet erfordras ett anslagsbelopp

av 28,000 kronor.

I en vid länsstyrelsens skrivelse fogad promemoria ha närmare utvecklats

de förhållanden, vilka enligt länsstyrelsens mening påkalla de föreslagna

inredningsarbetena trots att länsstyrelsen genom lantmäterikontorets och

vägingenjörskontorets utflyttning inom en nära framtid kommer att erhålla

ett visst lokaltillskott. Promemorian, vars rumsbeteckningar hänföra sig till

numreringen å till ärendet hörande planritningar över Örebro slott, är av i

huvudsak följande innehåll.

När nybyggnaden för lantmäterikontoret bleve färdig att tagas i bruk,

kunde de nuvarande lantmäterikontorslokalema (ram 66, 67 a, 67 b, 67 bc,

67 bd och 67 be) disponeras för annat ändamål. Den av länsstyrelsens avdelningar,

som för närvarande vore i största behovet av ytterligare lokalutrymme,

vore landskansliet. Sedan landskontoret innevarande år genom inredning

av en våning i nordvästra tornet fått sina lokaler utökade, hade

visserligen landskansliet provisoriskt kunnat taga i anspråk dels tomrummet

(nr 70 a) innanför rikssalen, vilket tidigare likaledes provisoriskt disponerats

av landskontoret, dels ett av landskontorets förutvarande tjänsterum

(ram 61 ci). Rum 70 a, vars möblering bekostats av landstinget, vore emellertid

icke avsett till tjänstelokal. — Ofrånkomligt vore dock, att ytterligare

lokalutrymmen bereddes landskansliet. Avsikten vore att för dess räkning

få taga i bruk dels nuvarande sessionsrummet (ram 41), med innanför liggande

landshövdingens ämbetsrum (rum42ab), dels de av landskontoret disponerade

rummen 61 b och 61 c. Härför erfordrades, att ram 63 (landskamrerarens

nuvarande ram) disponerades till sessionsram samt att tomutrymmet

innanför detta (rum 73 a) inreddes till ämbetsrum åt landshövdingen.

För de utrymmen örn sammanlagt fyra ram, som genom en sålunda planerad

utökning av landskansliets lokaler skulle fråntagas landskontoret,

skulle detta kunna erhålla ersättning genom övertagande av lantmäterikontorets

nuvarande lokaler. I dessa kunde efter uppdelning av ett av rummen

erhållas fyra tjänsterum med en sammanlagd golvyta av 76 kvm tillika med

en entresolerad arkivlokal med en golvyta av 74 kvm. Sammanlagda golvytan

i de tjänsterum, som landskontoret skulle nödgas avstå, utgjorde 186

kvm. Genom att landskontoret finge dispositionsrätten till lantmäterikontors
-

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

lokalerna vunnes också den betydelsefulla fördelen, att från huvuduppgången

till slottets ämbetslokaler direkt ingång kunde erhållas till landskontorets

lokaler.

Vägingenjören i länet disponerade för sitt kontor för närvarande tre rum

i slottets översta våning, nämligen rummen 81 a, 81 b och 81 c. Dessa lokaler

jämte rum 80 b, vilket hittills disponerats av landskontorets omsättningsskatteavdelning,

komme alt upplåtas till länsarkitekten, som hittills endast disponerat

rummen 80 c, 80 a och 80 e i slottets översta våning samt, i samband

med nyss skedd personalutökning, tillfälligtvis även runi 80 f. Detta

rum hade varit avsett att användas av omsättningsskatteavdelningen, som

under vissa tider av året omöjligen kunde reda sig med allenast ett rum. Av

de rum, som bleve lediga genom länsarkitektens överflyttning till västra

längan av slottets översta våning, komme sålunda två rum — förslagsvis

80 c och 80 a — att tagas i anspråk av omsättningsskatteavdelningen. För

det nu under uppläggning varande arbetstagarregistret, som sedan det första

gången ordnats icke ansåges få draga större personal än två befattningshavare,

erfordrades ett rum av minst den storlek rum 80 e eller 80 f erbjöde.

Det återstående rummet utgjorde ett nödvändigt reservutrymme för

tillfällig personal under uppbörd av kronoutskylder och värnskatt samt under

förberedande arbeten till länets prövningsnämnd.

Av vad sålunda framhållits syntes klart framgå att de lokaler, som komme

att bliva lediga genom utflyttning från slottet av lantmäterikontoret och

vägingenjörskontoret, endast kunde tillgodose behovet för den redan nu

nödvändiga personalen hos länsstyrelsen.

Emellertid syntes redan från och med ingången av år 1944 dels den nya

taxeringsorganisationen kunna beräknas träda i kraft, dels förstärkning komma

att ske av personalen å omsättningsskatteavdelningen för åstadkommande

av effektivare skattekontroll. Enligt vad beskattningsorganisationssakkunniga

föreslagit skulle taxeringsavdelningen vid landskontoret i örebro

län omfatta 11 befattningshavare. Visserligen skulle antalet nya befattningar

å landskontoret i anledning av taxeringsavdelningens inrättande enligt de

sakkunniga inskränka sig till 6, men det vore ur arbetssynpunkt av synnerligen

stor vikt, att arbetslokalerna för den sålunda föreslagna avdelningen förlädes

intill varandra och att inom dessa lokaler eller strax invid desamma åtminstone

två årgångar av deklarationerna för länet funnes tillgängliga. Av

största betydelse vore även, att omsättningsskatteavdelningen med för denna

föreslagna nya kontrollantbefattningar samt taxeringsavdelningen erhölle

lokaler i omedelbar närhet av varandra. Det framstode fördenskull för

länsstyrelsen såsom det mest lämpliga och önskvärda om lanterninvåningen i

nordvästra tornet samt de för närvarande av länsarkitekten disponerade lokalerna

kunde tagas i anspråk för de ifrågavarande båda avdelningarna. För

ändamålet borde inredandet av lanterninvåningen utan dröjsmål igångsättas.

Byggnadsstyrelsen har med utlåtande den 7 september 1943 överlämnat

länsstyrelsens ifrågavarande framställning och därvid anfört, att även bygi

nadsstyrelsen funne det nödvändigt, alt det av länsstyrelsen framhållna lokalbehovet

snarast möjligt tillgodosåges. För detta ändamål borde lanterninvåningen

inredas enligt ritningar, som uppgjorts av länsarkitekten och som

fogats vid handlingarna i ärendet.

Kostnaderna för inredningsarbetena har byggnadsstyrelsen ansett böra beräknas

till 32,000 kronor. Då emellertid å det för budgetåret 1942/43 anvi
-

s. 185 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 344.

185

sade anslaget till ökade lokaler för länsstyrelsen funnes en besparing av omkring

4,000 kronor, skulle, därest denna besparing kunde disponeras för nu

ifrågavarande inredningsarbeten, för ändamålet ytterligare erfordras ett belopp

av allenast 28,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

för inredningsarbetena ifråga å tilläggsstat för budgetåret 1943/44 anvisa ett

anslag av 28,000 kronor.

Av vad i det föregående anförts framgår, att länsstyrelsen i Örebro län ny- Departementsligen

genom inredning av våningen två trappor upp i slottets nordvästra torn chetenerhållit

en utökning av sina tjänstelokaler samt att ett ytterligare lokaltillskott

inom en nära framtid kommer att vinnas genom utflyttning av lantmäterikontoret

och det nuvarande vägingenjörskontoret. De utrymmen, som sålunda

komma att stå till länsstyrelsens förfogande, torde enligt min mening

kunna anses ganska väl tillfredsställa länsstyrelsens utrymmesbehov med nuvarande

personaluppsättning. Emellertid planeras nu en omläggning och utökning

av taxeringsorganisationen, varom förslag på föredragning av chefen

för finansdepartementet denna dag framlägges i särskild proposition. Denna

reform, som avses skola genomföras med ingången av år 1944, förutsätter

anställande hos länsstyrelsen av åtskilliga nya befattningshavare och torde

nödvändiggöra anskaffande av ytterligare utrymmen. Enligt länsstyrelsens av

byggnadsstyrelsen biträdda förslag skulle dessa utrymmen kunna erhållas

genom inredande till tjänstelokaler jämväl av lanterninvåningen i slottets nordvästra

torn.

För egen del har jag vid besök på platsen kommit till den uppfattningen,

att ett genomförande av detta förslag skulle på ett lämpligt sätt och för en

måttlig kostnad tillgodose det ytterligare lokalbehov för länsstyrelsen, som

föranledes av den nya taxeringsorganisationen. Jag tillstyrker alltså, att medel

för ändamålet beredas. Mot den av byggnadsstyrelsen framlagda kostnadsberäkningen

har jag intet att erinra. Anslag för arbetena ifråga torde

böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår och upptagas

under samma rubrik som det för budgetåret 1942/43 beviljade anslaget,

varvid reservationen å sistnämnda anslag kommer att överföras till det nya

anslaget och stå till förfogande för de nu avsedda arbetena.

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att

till ökade lokaler för länsstyrelsen i örebro län å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av ...................... kronor 28,000.

[6.] 9. Lantmiiterikontorsbyggnad i örebro. Efter framställning av Kungl.

Majit i den under nästföregående punkt omförmälda propositionen 1943: 106

anvisade riksdagen (skrivelse 1943: 140) till Lantmäterikontorsbyggnad i

örebro ett investeringsanslag av 250,000 kronor. Såsom under nästföregående

niliana till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 344.

13

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Kungl. Majlis proposition nr 344.

Departements
chefen.

punkt omnämnts, avsågs nybyggnaden såväl för lantmäterikontoret i örebro

som för den nya vägförvaltningen i Örebro län.

Genom beslut den 7 maj 1943 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen

att i samarbete med vederbörande myndigheter för en kostnad av högst

250.000 kronor låta uppföra byggnaden i huvudsaklig överensstämmelse med

ett av mig vid anmälan av propositionen förordat ritningsförslag.

Enligt av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 9 juli 1943 med stöd av

Kungl. Maj :ts bemyndigande fattat beslut skall en övervägmästare, avsedd

för förrättningar i samband med enskild väghållning, hava Örebro till stationeringsort.

I skrivelse den 17 september 1943 har byggnadsstyrelsen, med förmälan att

det icke varit möjligt att bereda nämnde övervägmästare tjänsterum inom

den beslutade byggnaden på annat sätt än genom att öka byggnadens längd

metf 1.2 meter, hemställt, dels att ett belopp av ytterligare 25,000 kronor måtte

ställas till byggnadsstyrelsens förfogande för bestridande av härigenom uppkommande

merkostnader, dels ock att samtidigt ingivna huvudritningar måtte

godkännas. Ämbetsverket har ifrågasatt ianspråktagande för ändamålet av

det av årets riksdag under sjätte huvudtiteln anvisade förslagsanslaget å

100.000 kronor till Lokaler till vissa vägförvaltningar (1943/44 VI: D 7).

Utarbetandet av det av mig förordade förslaget till ritningar för den beslutade

byggnaden för lantmäterikontoret och vägförvaltningen i örebro ägde

rum efter samråd mellan byggnadsstyrelsen och kommunikationsdepartemen
tet.

Därvid blevo i besparingssyfte alla möjligheter till utrymmesbegränsning

tillvaratagna. Enär en framtida tillbyggnad låter sig göra, ansåg jag nämligen

några reservutrymmen icke böra beräknas. Det godkända ritningsförslaget

kom i anslutning härtill att innebära en beskärning även av det ursprungligen

av byggnadsstyrelsen förordade byggnadsprogrammet för lantmäterikontoret.

Någon möjlighet att nu utan ökning av byggnadens volym

bereda tjänsterum för ytterligare befattningshavare utöver vad som tidigare

beräknats förefinnes ej. Ett dylikt rum är emellertid enligt vad numera blivit

känt erforderligt för vägförvaltningens vidkommande.

Byggnadsstyrelsens förslag att vinna det avsedda ytterligare utrymmet genom

att öka byggnadens längd med 1.2 meter synes ändamålsenligt. Härigenom

kunna även vissa biutrymmen såväl för lantmäterikontoret som för vägförvaltningen

erhålla en mera tillfredsställande utformning än som enligt det

godkända förslaget var möjligt. Då det måste anses önskvärt, att byggnaden i

fråga redan från början dimensioneras så, att utrymme erhålles för samtliga

de tjänstemän, som enligt vad nu fastställts komma att få sin verksamhet

knuten till vägförvaltningen, och då de numera härför beräknade kostnaderna

ej giva mig anledning till erinran, vill jag tillstyrka, att det begärda

ytterligare beloppet ställes till byggnadsstyrelsens förfogande. Det å driftbudgeten

uppförda anslaget till Lokaler för vissa vägförvaltningar synes

emellertid icke böra tagas i anspråk för en kapitalinvestering av denna ari.

Anslag för den uppkomna merkostnaden torde i stället böra anvisas å tilläggs
-

s. 187 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 344. 187

stat under kapitalbudgeten och upptagas under samma rubrik som det ursprungliga

anslaget.

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Lantmäterikontorsbyggnad i örebro å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av .............................. kronor 25,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

A. C. F. von Krusenstierna.

s. 189 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

189

Bilaga 14.

Kapitalinvesteringar.

Ecklesiastikdepartementet.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8

oktober 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Hosander, Gjöres, Ewerlöf,

Rubbestad.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge, anmäler härefter

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärende angående

kapitalinvesteringar å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 samt

anför därvid följande:

Statens affärs verkst onder.

Domänverket.

[1.] 2. Uppförande av bostäder åt vissa befattningshavare vid lantbruksskolan

i Broby för dövstumma. Enligt beslut av 1938 års riksdag har Broby

gård i Funbo socken i Uppland inköpts för statsverkets räkning och tagits i

bruk såsom lantbruksskola för dövstumma. Enligt propositionen 1938: 212,

som låg till grund för nämnda riksdagsbeslut, hade egendomen värderats av

vederbörande domänintendent och uppskattningsmän för kronoegendomar,

vilka därvid förklarade en grundlig reparation av vissa byggnader, däribland

rättarbostaden, vara erforderlig. Föredragande departementschefen yttrade

härom, att med frågan örn anvisande av anslag till reparationer borde anstå

till bedömande i samband med den allmänna omprövning av vid dövstumskolorna

erforderliga ändrings- och reparationsarbeten, som han i annat sammanhang

förordat. Riksdagen (skrivelsen nr 241) anförde i denna fråga,

att vid omprövningen borde tagas under övervägande, örn icke den byggnad,

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

som inrymde rättarbostaden, kunde slopas och bostad för denna befattningshavare

i stället upplåtas i någon av de övriga byggnaderna.

I propositionen nr 156 till 1939 års lagtima riksdag framlades program för

örn- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna. Beträffande dövstumsskolan

i Broby föreslogs bland annat, att invid de befintliga byggnaderna skulle

uppföras ett nytt stenhus, inrymmande bostäder för rättare och trädgårdsmästare

samt sovrum för eleverna m. m. Riksdagen (skrivelsen nr 379) beviljade

anslag till bland annat detta byggnadsarbete.

Av 1940 års lagtima riksdag anvisades anslag till om- och tillbyggnad av

ekonomibyggnaderna vid dövstumsskolan i Broby. Vid de följande riksdagarna

har något anslag till byggnadsarbeten vid skolan icke beviljats.

Vid 1942 års riksdag beslöts lönereglering för viss personal vid lantbruksskolan

för dövstumma. Rättaren, som närmast under skolans föreståndare

skulle sörja för gårdens skötsel samt organisera, leda och övervaka lantbrukselevernas

arbete, placerades därvid i lönegraden Eo 12. Frågan örn befattningshavarens

löneställning skulle framdeles vid lämplig tidpunkt komma

att upptagas till förnyat övervägande i samband med spörsmålet örn beredande

av ordinarie ställning åt honom. Tillika beslöts, att vid skolan skulle finnas

en ordinarie tjänst som lärare i kunskapsämne.

Styrelsen för dövstumskolan i Broby har hemställt, att av årets riksdag

måtte utverkas medel till uppförande av bostäder åt dövstumläraren och rättaren.

Styrelsen har anfört bland annat följande.

Särskilt i fråga örn för bostadsändamål avsedda byggnader råda vid skolan

lokalförhållanden av för personalen så kännbart besvärande art, att ändring

härutinnan måste betecknas såsom en tvingande nödvändighet.

Då staten år 1938 övertog skolan, funnos förutom rektorsbostaden inga

tjänliga bostäder för skolans befattningshavare med undantag av den kollektivavtalsanställda

personalen. Rättaren bebodde och bebor ännu ett rum och

kök i ett lågt envåningshus, som måste betraktas som synnerligen otjänligt

för bostadsändamål. För lärare m. fl. saknades bostäder. De av 1939 års lagtima

riksdag anvisade byggnadsmedlen räckte endast till uppförande av en

byggnad, inrymmande ett elevhem jämte två tjänstebostäder. Med färdigställandet

av denna byggnad inträdde en viss förbättring i personalens bostadsläge.

Bostäderna avsågos ursprungligen för rättaren och trädgårdsmästaren

men kommo från början att disponeras av ämnesläraren och ladugårdsförmannen.

Följande befattningshavare äro i behov av familjebostäder: föreståndaren,

dövstumläraren, rättaren, trädgårdsläraren, ladugårdsförmannen samt slöjdaren-smeden.

Samtliga böra äga bostad på eller i omedelbart grannskap av

skolan. I skolans närhet finnas inga bostäder att förhyra. För föreståndaren

finnes bostad. Dövstumläraren och ladugårdsförmannen bebo de nybyggda

bostadslägenheterna. Rättaren, som beräknas avgå med utgången av år 1943,

bebor en undermålig bostad, vilken ej kan erbjudas en ny innehavare av befattningen.

Trädgårdsläraren har hösten 1942 anvisats en provisoriskt iordningställd

lägenhet i huvudbyggnaden. Då de befintliga tvårumslägenheterna

böra disponeras av ladugårdsförmannen och slöjdaren, kräves nybyggnad för

dövstumläraren, rättaren och trädgårdsläraren. Behovet av bostäder är mest

trängande i fråga örn dövstumläraren och rättaren.

Förslagsvis bör för dövstumläraren beräknas en lägenhet om 4 rum och

s. 191 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

191

kök samt för rättaren en bostad om 3 rum och kök. Styrelsen vill framhålla

behovet av goda bostäder för erhållande av kvalificerade innehavare av befattningarna.

Skolöverstyrelsen har hemställt, att av årets riksdag måtte utverkas ett

anslag av 70,000 kronor till uppförande av bostäder åt dövstumläraren och

rättaren. Kostnaden har beräknats till 41,000 kronor för dövstumlärarbostaden

och 29,000 kronor för rättarbostaden eller till sammanlagt 70,000 kronor,

överstyrelsen har anfört, att det synes ofrånkomligt, att ytterligare tjänstebostäder

anskaffas. I övrigt har överstyrelsen i stort sett anfört samma synpunkter

som skolans styrelse.

Enligt av länsarkitektkontoret i Uppsala uppgjorda, den 16 april 1942 dagtecknade

skissritningar skulle de ifrågavarande bostadslägenheterna uppföras

såsom en envåningstillbyggnad till den länga, som inrymmer de förutnämnda

nybyggda bostäderna. Bostaden för dövstumläraren skulle omfatta 100 kvadratmeter

och innehålla 5 rum och kök jämte badrum m. m. Rättarbostaden

skulle få en yta av 80 kvadratmeter samt inrymma 3 rum, kök med matplats

samt badrum m. m. Kostnaderna äro beräknade under förutsättning, att elevbyggnadens

källare kan användas även för dessa bostäders behov, att kostnaderna

för sprängningsarbeten och yttre ledningar bli små — vilket skulle förutsätta

att bostäderna förskjutas något åt öster — samt att nuvarande värmeledningsanläggning

genom utbyggnad kan omfatta de nya bostäderna utan

utökning eller utbyte av värmeledningspannor.

Byggnadsstyrelsen, som ansett kostnaderna kunna nedbringas till 61,000

kronor, har anfört.

Byggnadsstyrelsen, som även finner det erforderligt att nya bostadslägenheter

anskaffas för här avsedda befattningshavare, har icke något att i och

för sig erinra beträffande de föreslagna byggnaderna. För kostnadernas nedbringande

finner sig byggnadsstyrelsen dock böra föreslå vissa beskärningar

och förenklingar i det framlagda förslaget. Bostaden för dövstumläraren

torde med hänsyn till dennes löneställning kunna begränsas till att omfatta

4 inm och kök jämte tambur och badrum m. m„ och torde i anslutning härtill

byggnadens planyta kunna begränsas till omkring 85 kvadratmeter. Beträffande

rättarbostaden torde planytan inom denna kunna begränsas till

omkring 72 kvadratmeter. Vidare torde båda byggnaderna lämpligen kunna

utföras med väggar i trä i stället för — såsom avsetts —- tegel. Genom dessa

ändringar i förslaget torde kostnaderna kunna nedbringas till 35,000 kronor

för bostaden för dövstumläraren och till 26,000 kronor för rättarbostaden. De

sammanlagda byggnadskostnaderna skulle sålunda uppgå till 61,000 kronor.

Redan vid övertagandet av Broby gård konstaterades, att skolbyggnaderna Departementsbehövde

underkastas grundliga reparationer. På grund av krisläget lia plane- chefen.

rade örn- och nybyggnadsarbeten icke kunnat utföras i erforderlig utsträckning.

Vederbörande myndigheter lia nu hemställt, alt anslag måtte anvisas

för uppförande av nya bostäder åt dövstumläraren och rättaren vid skolan.

Dessa tjänster torde, efter en år 1942 beviljad reglering av befattningshavarnas

löneställning, komma alt nytillsättas nästa år. Bostadsförhållandena för dövstumläraren

och rättaren äro så dåliga, att svårigheter att erhålla tillräckligt

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Kungl. Maj.ts proposition nr 344

kvalificerade sökande befarats komma att uppstå. Jag anser mig böra tillstyrka,

att medel nu anvisas för uppförande av nya bostäder åt dövstumläraren

och rättaren. Vad beträffar lägenheternas storlek ansluter jag mig till

byggnadsstyrelsens förslag, vilket innebär en minskning av kostnaden för

dövstumlärarbostaden från 41,000 till 35,000 kronor och av kostnaden för

rättarbostaden från 29,000 till 26,000 kronor. Såsom av det föregående framgår,

har vid byggnadsförslagets uppgörande förutsatts, att vissa nu befintliga

anordningar skola kunna utnyttjas även för de nya bostäderna.

Broby gård ingår till större delen i domänfonden men vissa för undervisningsändamål

disponerade byggnader redovisas över statens allmänna fastighetsfond,

byggnadsstyrelsens delfond. Då den byggnad, med vilken de här

ifrågavarande bostäderna skola sammanbyggas, hänföres till domänfonden,

torde det för bostädernas uppförande erforderliga anslaget böra anvisas såsom

kapitalinvestering i domänfonden.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Uppförande av bostäder åt vissa befattningshavare

vid lantbruksskolan i Broby för dövstumma å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av ................................ kronor 61,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

G. v. Krusenstjerna.

s. 193 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

193

Bilaga 15.

Kapitalinvesteringar.

Jordbruksdepartementet.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8

oktober 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,

Rubbestad.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, och

statsrådet Domö anmäla härefter under jordbruksdepartementets handläggning

hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1943/44, statsrådet Pehrsson-Bramstorp beträffande

punkterna 4—6 och statsrådet Domö beträffande punkterna 1—3. Föredragandena

yttra därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] 27. Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan. På förslag av Kungl.

Majit i 1942 års statsverksproposition anvisade riksdagen för budgetåret

1942/43 ett reservationsanslag av 1,043,000 kronor till byggnadsarbeten vid

veterinärhögskolan. Av nämnda belopp avsågos 8,000 kronor för iordningställande

av en stallavdelning för svinsjukdomar inom byggnaden för den

medicinska kliniken. Den 22 maj 1942 anbefallde Kungl. Majit byggnadsstyrelsen

att låta verkställa bland annat detta byggnadsarbete.

I skrivelse den 30 augusti 1943 har byggnadsstyrelsen hemställt, att för

utvidgning av svinstallavdelningen vid veterinärhögskolan måtte anvisas ett

anslag av 12,000 kronor. Byggnadsstyrelsen har härvid anfört, att arbetena

på svinstallavdelningen beräknades bliva färdigställda under hösten 1943.

Från veterinärhögskolans sida hade emellertid gjorts framställning hos byggnadsstyrelsen

örn utförande av ytterligare några inredningsarbeten i samband

med svinstallavdelningen. Sålunda ansåges önskvärt, att vissa till av
-

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Före
draganden.

delningen angränsande lokaler i byggnaden omändrades till isoleringsrum

för svin, operationsrum m. m. enligt ett av arkitekten J. Lundeqvist uppgjort,

å en skrivelsen bilagd ritning åskådliggjort förslag. Styrelsen har beräknat,

att de sålunda ifrågasatta arbetena komme att draga en kostnad av 12,000

kronor utöver de för den ursprungliga svinstallavdelningen anvisade medlen.

Jag bär icke något att erinra mot bifall till förevarande hemställan. Det

torde vara erforderligt för att få ifrågavarande avdelning vid veterinärhögskolan

i tillfredsställande skick att de i skrivelsen omförmälda arbetena komma

till stånd. Då det torde vara synnerligen önskvärt, att omändringsarbetena

utföras under innevarande år, synes det äskade beloppet böra anvisas å tillläggsstat

till riksstaten för innevarande budgetår. Jag hemställer alltså, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av .......................... kronor 12,000.

[2.] 27 a. Anordnande av avloppsledning vid veterinärhögskoian. För

detta ändamål anvisades för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag av

40,000 kronor.

I skrivelse den 29 juni 1943 har byggnadsstyrelsen hemställt, att för vissa

ändrings- och kompletteringsarbeten vid nämnda avloppsledning måtte anvisas

ett belopp av högst 37,000 kronor. Byggnadsstyrelsen har anfört i huvudsak

följande.

Enligt ett genom byggnadsstyrelsens försorg upprättat förslag avsågs att i

samband med en planerad ombyggnad av Norrtäljevägen i dess sträckning

utmed veterinärhögskolans och skogshögskolans områden framdraga avloppsledningar

med fritt fall mot anslutningsbrunn utanför skogshögskolan till

den staten tillhöriga huvudavloppsledningen å norra Djurgården. Sedan den

nya vägens sträckning utefter de båda högskolornas områden nu blivit definitivt

bestämd, har det emellertid visat sig, att den gångbana, i vilken avloppsledningen

skulle förläggas, blivit så lågt placerad i förhållande till omgivande

mark, att ledningens utförande enligt förslaget skulle medföra, att

ledningens funktion äventyrades till följd av svårigheter att erhålla effektiv

isolering mot köld. Enär en höjning av vägbanan på grund av markens beskaffenhet

och därmed sammanhängande betydande kostnader icke torde

kunna komma i fråga, är det nödvändigt att i samband med ledningens utförande

anordna en helautomatisk pumpanläggning för att erhålla effektiv

avrinning av avloppsvattnet från veterinärhögskolan. Till pumpverket böra

jämväl anslutas avloppsledningarna från de söder örn veterinärhögskolan under

uppförande varande nybyggnaderna. De nya ledningarna komma jämväl att

ersätta det nuvarande reningsverket, vilket icke längre kan fylla sitt ändamål.

De sålunda föreslagna ändringarna i avloppsledningens konstruktion medför

emellertid, att det till ledningarnas anordnande hittills anvisade beloppet,

40,000 kronor, icke förslår, utan erfordras ytterligare 37,000 kronor.

s. 195 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

195

Med hänsyn till att det numera visat sig erforderligt med vissa ändringar

i konstruktionen av den nya avloppsledningen vid veterinärhögskolan i anledning

av att vägarbeten i förut icke beräknad omfattning kommit till utförande,

torde i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag till företagets slutförande

böra anvisas ytterligare 37,000 kronor. Nämnda belopp torde böra

äskas å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1943/44.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av avloppsledning vid veterinärhögskolan

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44

anvisa ett investeringsanslag av............kronor 37,000.

[3.] 28. Nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska anstalt. Vid 1939

års lagtima riksdag (prop. nr 209; r.skr. nr 345) fattades beslut om uppförande

å Norra Djurgården av nybyggnader för statens veterinärbakteriologiska

anstalt för en beräknad kostnad av 3,850,000 kronor, varjämte för budgetåret

1939/40 anvisades ett reservationsanslag för ändamålet av 1,000,000

kronor. För samma ändamål anvisade därefter 1941 års riksdag dels å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag (B)

av 1,000,000 kronor, dels ock för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag

av likaledes 1,000,000 kronor. Med skrivelse den 11 januari 1941 avlämnade

byggnadsstyrelsen ett av ritningar åtföljt förslag rörande uppförande av

ifrågavarande nybyggnad. Av skrivelsen framgick, bland annat, att genomförandet

av det ursprungligen till 3,850,000 kronor kostnadsberäknade byggnadsföretaget

befunnits med tillämpning av de i oktober 1940 gällande priserna

draga en kostnad av 4,440,000 kronor samt att byggnadskostnaderna

enligt ett av arkitekten J. Lundequist utarbetat förslag beräknats kunna nedbringas

till 3,670,000 kronor. Den 20 juni 1941 anbefallde härefter Kungl.

Majit byggnadsstyrelsen att efter samråd med medicinalstyrelsen och styrelsen

för veterinärhögskolan samt i huvudsaklig överensstämmelse med det

av arkitekt Lundequist utarbetade förslaget med de ändringar däri, vilka

föreslagits i en den 26 maj 1941 dagtecknad promemoria av representanter

för veterinärhögskolan och statens veterinärbakteriologiska anstalt, låta för

en kostnad av högst 3,670,000 kronor verkställa ifrågavarande nybyggnad

för veterinärbakteriologiska anstalten. Tillika föreskrev Kungl. Majit, att

kostnaderna för arbetet skulle bestridas från förenämnda av 1939 och 1941

års riksdagar anvisade anslag å tillhopa 3,000,000 kronor. För byggnadsföretaget

anvisade härefter 1942 års riksdag för budgetåret 1942/43 ett reservationsanslag

av 705,000 kronor, av vilket belopp 35,000 kronor avsågos

för bestridande av vissa ritningskostnader samt 670,000 kronor för täckande

av återstående byggnadskostnader. Härutöver har för budgetåret 1943/44 till

byggnadsföretaget anvisats ett investeringsanslag av 520,000 kronor, av vilket

belopp 430,000 kronor avsågos för täckande av vissa merkostnader för

företaget, uppkomna genom prisstegringar under byggnadstiden intill oktober

1942, och 90,000 kronor för inrättande av skyddsrum för personalen vid

Före
draganden.

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

veterinärbakteriologiska anstalten samt för förvaring av sera och stamkulturer.

För byggnadsföretaget ha sålunda anvisats (1,000,000 + 1,000,000 +

1,000,000 + 705,000 + 520,000 =) tillhopa 4,225,000 kronor.

I skrivelse den 9 augusti 1943 har byggnadsstyrelsen hemställt, att för slutförande

av arbetena å nybyggnader för veterinärbakteriologiska anstalten

matte a tilläggsstat för budgetåret 1943/44 anvisas ett investeringsanslag av

200.000 kronor. Styrelsen har anfört i huvudsak följande.

Byggnadsföretaget har numera fortskridit så långt, att vissa byggnadsdelar

komma att kunna ställas till anstaltens förfogande redan innevarande år, och

anläggningen i dess helhet kommer alt vara fullbordad under förra delen av

år 1944.

Vid slutlig granskning av medelsbehovet för byggnadsföretaget har det visat

sig, att de anvisade anslagsbeloppen icke komma att bliva tillräckliga.

Vid företagen utredning rörande det slutliga medelsbehovet framgår nämligen,

att en ytterligare medelsanvisning av 200,000 kronor är oundgänglig

för byggnadsföretagets slutförande.

Anledningen därtill ligger dels i den även sedan år 1942 fortgående prisstegringen,

som varit särskilt kännbar vid ett byggnadsföretag som detta med

dess relativt stora laboratorieutrustningar, enär materielen till dessa undergått

större ökningar än övrig byggnadsmateriel, dels i det följande berörda

omständigheter.

I skrivelse den 11 januari 1941 har byggnadsstyrelsen med en utförlig redogörelse

för byggnadsfrågan anmält, att kostnaderna för byggnadsföretaget

kunde beräknas uppgå till 3,670,000 kronor. I samband med ärendets behandling

hos civila byggnadsutredningen hade, enligt utredningens skrivelse

den 23 april 1941, förnyade kostnadsberäkningar verkställts inom byggnadsstyrelsens

byggnadsbyrå och ställts till utredningens förfogande, slutande å

ett belopp av 3,863,000 kronor, sålunda i runt tal 200,000 kronor högre än

vad som angivits i byggnadsstyrelsens skrivelse den 11 januari 1941.

Sedermera avgåvo professorerna G. Forssell och A. Iljärre i en till Kungl.

Majit ingiven promemoria ett besparingsförslag, vilket innebar, att vissa beskärningar

kunde göras beträffande byggnader och yttre arbeten, motsvarande

ett avdragsbelopp av 280,000 kronor. I promemorian angavs, att de

av byggnadsstyrelsen senast uppskattade kostnaderna uppgingo till 3,950,000

kronor och icke såsom civila byggnadsutredningen missvisande angivit till

3.863.000 kronor. Genom de i promemorian beräknade kostnadsbesparingarna

kunde enligt Forssells och Hjärres mening de uppskattade kostnaderna

minskas till 3,670,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har emellertid funnit, att de upptagna besparingsbeloppen

äro i flera avseenden för högt beräknade och att vid arbetenas genomförande

motsvarande besparingar icke kunnat uppnås. Sålunda ha de ifrågasatta

förenklingarna av byggnadskonstruktionerna i laboratoriebyggnaden,

vilka i promemorian beräknats medföra en besparing av 20,000 kronor, icke

kunnat genomföras. Vidare må anföras, att den besparing av 50,000 kronor,

som beräknats kunna ernås genom att icke anlägga någon ny särskild utfartsväg

till anstalten utan endast bredda en på platsen nu befintlig väg samt

genom att tillsvidare uppskjuta vissa terrasseringsarbeten m. m., kan uppskattas

till högst 25,000 kronor.

Vissa arbeten lia på grund av särskilda omständigheter blivit dyrare än .

beräknat. Sålunda ha arbetena på den 700 å 800 meter långa yttre huvudavloppsledningen

från byggnadsplatsen på grund av svårartade sprängnings
-

s. 197 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

197

arbeten ned till 5 meters djup visat sig betinga en merkostnad av omkring

60.000 kronor. Sprängningsarbeten av större omfattning för grunder oell källare

än som kunnat förutses ha dessutom ifrågakomma. Allmän brist på

materialier, huvudsakligen tegel och glas, har inverkat synnerligen oförmånligt

på byggnadsföretagets ekonomi, i det att därigenom försenade leveranser

nödvändiggjort vidlyftiga provisoriska intäckningar och dylikt samt orsakat

ökade kostnader genom anskaffning av glas från lager, varjämte förskjutningar

uppstått i arbetsplanen så att merkostnader uppstått. Krav från

anstaltens sida att belägga golven i huvuddelen av lokalerna med linoleummattor

ha ansetts böra tillmötesgås, varigenom vållats tilläggskostnader. Genom

fortgående stegring av ievnadskostnadsindex framkallad ökning av arbetslöner

har även medfört en extra belastning av byggnadskostnadema.

Det för budgetåret 1943/44 anvisade investeringsanslaget lämnar icke full

ersättning för täckande av samtliga merkostnader uppkomna genom prisstegringar,

enär, såsom redan framhållits, vissa stegringar uppstått jämväl efter

oktober månad 1942. Byggnadsstyrelsen har emellertid under byggnadstiden

sökt vidtaga åtgärder för att i möjligaste mån nedbringa kostnaderna, vilket

föranlett, att de ytterligare medel för byggets fullbordande, som styrelsen anser

sig nu böra begära, kunna hållas under det belopp, som motsvarar stegringen

av byggnadskostnadema sedan detta företag kostnadsberäknades.

Denna stegring utgör cirka 18 procent, vilket å en byggnadssumma av

3.670.000 kronor motsvarar i runt tal 660,000 kronor. För mötande av denna

kostnadsstegring har tidigare anvisats 430,000 kronor, och styrelsen begär nu

ytterligare 200,000 kronor för företagets fullbordande.

Såsom framgår av byggnadsstyrelsens skrivelse ha de hittills anvisade anslagsbeloppen

för ifrågavarande byggnadsföretag blivit otillräckliga för företagets

slutförande. Sålunda synas vissa merkostnader bliva ofrånkomliga. Under

byggnadstiden har det vidare visat sig, att de besparingar i förhållande till

tidigare utarbetat byggnadsförslag, med vilka räknades år 1941, i sin helhet

icke kunnat uppnås. Härjämte ha vissa arbeten — bl. a. sprängningsarbeten

— blivit dyrare än beräknats. Emellertid uppgå de ytterligare medel för byggnadsföretagets

fullbordande, varom byggnadsstyrelsen nu gjort framställning,

icke till så stort belopp, som motsvarar stegringen av byggnadskostnadema

sedan företaget kostnadsberäknades. Med hänsyn till det anförda vill jag icke

motsätta mig byggnadsstyrelsens förevarande framställning och förordar alltså,

att å tilläggsstat till riksstaten för löpande budgetår äskas ett investeringsanslag

för ändamålet å 200,000 kronor. Jag förutsätter emellertid, att de åtgärder

komma att vidtagas, som må visa sig möjliga och lämpliga i syfte att

nedbringa kostnaderna för byggnadsföretaget.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska anstedt

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa

ett investeringsanslag av ............ kronor 200,000.

Före
draganden.

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

Statens utlåningsfonder.

[4.] Frukt- och potatislagerhusfondcn. Vid 1941 års riksdag (prop. nr 2,

bil. 20, p. 3; r. skr. nr 94) beslöts inrättande av ifrågavarande utlåningsfond.

Såsom kapital till frukt- och potatislagerhusfondcn anvisade 1941 års riksdag

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag

av 375,000 kronor. Härefter ha till fonden anvisats dels för budgetåret

1942/43 två reservationsanslag, vartdera å 500,000 kronor, dels ock för budgetåret

1943/44 ett investeringsanslag av 1,000,000 kronor. Enligt gällande

bestämmelser för lånerörelsen, vilka äro meddelade i kungörelsen den 2 maj

1941 (nr 298) med däri genom kungörelsen nr 828/1941 vidtagen ändring,

må ekonomisk förening utan personlig ansvarighet kunna erhålla lån från

fonden för uppförande, inköp, ombyggnad eller inrättande av uppsamlingseller

centrallagerhus för frukt, potatis eller köksväxter med därtill hörande

förpackningslokaler, maskinell utrustning och anordningar för industriell

frukt- eller köksväxtförädling samt i fråga örn fruktlagerhus även kylanordningar.

Lån må endast beviljas ekonomisk förening, som prövas lämplig

att driva den med ifrågavarande lagerhusrörelse sammanhängande verksamheten

och i vars stadgar vissa särskilda bestämmelser angående medlemskap

i föreningen m. m. intagits. Innan lån må beviljas, skola medlemmarna i

föreningen av tecknade insatser kontant ha inbetalat så stort belopp, som

jämte till reservfond avsatta medel prövas erforderligt för att säkerställa

föreningen en betryggande egen kapitalförsörjning. Lån må beviljas med

högst 75 procent av kostnaden för de med lånet avsedda åtgärderna. Ränta

skall erläggas å lyftat lån från och med fjärde året efter det kalenderår, under

vilket lånet till någon del första gången lyftats. Räntan beräknas efter

fyra procent om året med skyldighet för låntagaren att framdeles vidkännas

den höjning av räntan som Kungl. Maj:t med hänsyn till den effektiva medelräntan

för statens upplåning kan bestämma. Lån är amorteringsfritt till

och med fjärde året efter det kalenderår, under vilket lånet till någon del för

första gången lyftats. Därefter skall lånet återbetalas med lika årliga inbetalningar

inom den tid, högst 30 år från första lyftningsdagen, som bestämmes

vid lånets beviljande. Såsom säkerhet för lånesumma erfordras inteckning

med bästa förmånsrätt å motsvarande belopp i den fastighet, till vilken

lagerhuset är förlagt eller avsett att förläggas, eller ock, därest låntagare

icke är ägare av nämnda fastighet, förlagsinteckning, som med bästa förmånsrätt

beviljats i de för hans rörelse avsedda lösa inventarier och råvaror

samt i rörelsen frambragta alster, jämte, där så finnes erforderligt, vederhäftig

borgen.

Enligt en den 2 maj 1941 utfärdad kungörelse (nr 299) kan till dylikt lån

berättigad förening även beviljas statsbidrag med belopp motsvarande högst

10 procent av anläggningskostnaderna.

I skrivelse den 24 september 1943 har Sveriges frukt- och trädgårdsodlares

riksförbund, förening u. p. a. gjort framställning örn vidtagande av vissa

s. 199 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

199

ändringar i förenämnda kungörelser angående lån från frukt- och potatislagerhusfonden

och statsbidrag för uppförande av frukt- och potatislagerhus.

Förbundet har anfört i huvudsak följande.

Av innehållet i kungörelsen den 2 maj 1941 angående lån från fruktoch

potatislagerhusfonden torde följa, att lån från fonden närmast äro avsedda

för uppförande av större lagringshus, s. k. centrallagerhus. Emellertid

har erfarenheten givit vid handen, att det syfte till potatis- samt fruktoch

köksväxtodlingens fromma, som avsetts med ifrågavarande lånemöjligheter,

först når full effektivitet, när möjlighet finnes att kring centrallagerhusen

på lämpligt sätt gruppera mindre lagerhus, s. k. lagringskällare, som

ägas av enskilda frukt-, köksväxt- eller potatisodlare. Det torde kunna antagas,

att landets nuvarande behov av dylika lagringskällare uppgår till omkring

500. Kostnaderna för varje lagringskällare, inklusive montering, äro

variabla, men torde kunna beräknas till genomsnittligt 20,000 å 25,000 kronor.

Riksförbundet, som är en sådan förening utan personlig ansvarighet, som

omförmäles i lånekungörelsen, har med Aktiebolaget Carl Söderberg, vilket

saluför monteringsfärdiga sådana lagringskällare ävensom delar därav, varom

i ärendet är fråga, träffat ett avtal, varigenom riksförbundet erhållit

kontroll över försäljningen av ifrågavarande lagringskällare, genom att bolaget

förbundit sig att endast till föreningen eller av denna godkänd köpare

försälja monteringsfärdiga lagringskällare.

De odlare, vilka komma i fråga såsom köpare av lagringskällare, äro ytterligt

sällan i sådan ekonomisk situation, att de genom kontantköp eller

anlitande av vanliga kreditmöjligheter kunna finansiera sina köp. För riksförbundet

eller dess medlemmar är det av ekonomiska skäl icke möjligt

att träda hjälpande emellan. Då emellertid tillkomsten av lagringskällare är

synnerligen angelägen för en ändamålsenlig och rationell utveckling av landets

potatis-, köksväxt- och trädgårdsodling samt vad därmed äger samband

och då vidare ifrågavarande lagringskällare utgöra ett nödvändigt komplement

till centrallagerhusen, synes det vara ett allmänt intresse, att icke blott

sådana föreningar, varom lånekungörelsen talar, utan även enskilda odlare

skola kunna erhålla lån ur frukt- och potatislagerhusfonden för uppförande,

inköp, ombyggnad eller inrättande av lagringskällare (primärlagerhus) för

frukt, potatis eller köksväxter ävensom till därtill hörande maskinell utrustning.

I ändamål att skapa garantier för att lagringskällare anordnas å lämplig

ort och att behov därav förefinnes, torde lån icke böra komma i fråga till

andra än sådana odlare av potatis eller frukt- och köksväxter, som av riksförbundet

rekommenderas till erhållande av lån. Låntagare bör vidare vara

medlem av riksförbundet eller lokalförening, som är ansluten till denna organisation.

Odlare bör i samband med lånets erhållande förplikta sig att

till föreningen eller genom dess förmedling försälja så stor del av sin produktion,

som föreningen bestämmer.

För att emellertid möjligheten för odlare att erhålla lån ur frukt- och potatislagerhusfonden

skall få någon praktisk betydelse, torde det vidare vara

nödvändigt att såsom säkerhet för lån godtaga ej blott sådan säkerhet, som

föreskrives i lånekungörelsen utan även inteckning i jordbruksinventarier

jämlikt lagen den 3 juni 1932 (dier borgen, som av det lånebeviljande organet

må kunna godkännas.

Vidare bör gälla, att låntagare avgiftsfritt skall ställa erforderlig och lämplig

tomt på fri grund lill förfogande för lagringskällares uppförande, att

låntagaren avgiftsfritt med nyttjanderätt upplåter denna tomt åt långivaren

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

under en tidrymd av 35 år, räknat från dagen för lånets erhållande eller

den kortare tidrymd, inom vilken låntagaren till fullo guldit lånet, att långivaren

utan odlarens hörande och på dennes bekostnad äger inteckna nyttjanderätten

samt att låntagare vid försäljning av den fasta egendom, å vilken

nyttjanderätt till marken för lagringskällarens uppförande upplåtits,

äger skyldighet göra skriftligt förbehåll örn beståndet av nyttjanderätten.

Riksförbundet utgår vidare från, att äganderätten till levererat material

icke skall övergå till köparen, förrän detsamma blivit till fullo guldet och lånet

återbetalats.

Därest så befinnes lämpligt, är riksförbundet — som förutsätter att även

enskild odlare, som erhåller lån för uppförande, inköp, inrättande eller ombyggnad

av lagringskällare för frukt, potatis eller köksväxter, skall erhålla

sådant statsbidrag, som omförmäles i kungörelsen den 2 maj 1941 angående

statsbidrag för uppförande av frukt- och potatislagerhus — villigt att tjänstgöra

såsom lånebeviljande och kontrollerande organ för statsverkets räkning

i enlighet med de bestämmelser, som Kungl. Majit härför må föreskriva.

över framställningen ha infordrade utlåtanden avgivits av lantbruksstyrelsen

den 28 september 1943, av statens livsmedelskommission den 1 oktober

1943 och av statskontoret den 5 i sistnämnda månad.

Lantbruksstyrelsen har anfört i huvudsak följande.

Erfarenheterna rörande lagerhusen vore tidigare begränsade till större

byggnader, uppsamlings- och centrallagerhus, vilka disponerades av föreningar

av jordbrukare eller frukt- eller köksväxtodlare eller ock av sammanslutningar

av sådana föreningar. Efter hand skapades emellertid med hänsyn

till behovet av ändamålsenliga mindre lagerlokaler på produktionsorterna

bland annat monteringsfärdiga lagringskällare, vilka äro en utveckling av

den sedan gammalt inom landet använda jordkällaren. Sålunda äro dessa

moderna lagringskällare utrustade med t. ex. särskilda ventilationsanordningar

och anordningar för intagning av jordluft. Hittills ha potatis och rotfrukter

på produktionsorterna i stor utsträckning lagrats i vanliga jordstukor.

Detta lagringssystem är emellertid icke allenast synnerligen arbetskrävande,

särskilt vid mera betydande odlingar, utan medför även vid stukornas

öppnande under kyla risk för frostskador å eller, till följd av vårens

solvärme, för tidig förruttnelse av den lagrade varan. Då det är av vikt, att

odlare eller sammanslutningar av sådana äga tillgång till fullgoda lagringslokaler

även på produktionsorterna, är en allmännare användning av dylika

lagringskällare önsklig. Därigenom skulle också odlarna själva kunna fortlöpande

övervaka produkternas beskaffenhet på ett effektivare sätt än både

vid användning av stukor och vid sammanförande på en gång av större

varupartier till konsumtionsorterna. Vidare skulle en successiv försäljning

av odlarnas produkter genom odlarorganisationenms försorg möjliggöras,

varigenom åter producenterna skulle kunna erhålla jämnare priser och sålunda

bättre ekonomiskt utbyte av sina produkter.

Det vore enligt lantbruksstyrelsen förmenande betydelsefullt, örn även enskilda

odlare i viss utsträckning kunde beredas möjlighet till erhållande av

lån och statsbidrag utan återbetalningsskyldighet till bestridande av kostnaderna

för uppförande av lagringskällare. Lantbruksstyrelsen vill därför tillstyrka,

att åtgärder vidtagas i syfte att utsträcka ifrågavarande tåne- och

bidragsverksamhet till även enskilda odlare. Enligt styrelsens förmenande

torde rätten att erhålla lån och bidrag i princip stå^ öppen för envar odlare,

som önskar använda sig av denna möjlighet, och sålunda icke vara bunden

s. 201 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

201

vid medlemskap i viss organisation. På lantbruksstyrelsen torde betra ankomma

att, när styrelsen avgiver utlåtande i låne- eller bidragsärende, övervaka,

att lagringskällare anordnas på lämplig ort och att behov därav föreligger.

Riksförbundet ifrågasätter att självt stå som förmedlare av dylikt lån och

statsbidrag. Detta förslag kan lantbruksstyrelsen icke tillstyrka. Enligt lantbruksstyrelsen

mening bör den hittillsvarande ordningen för beviljande och

utbetalande av lån från frukt- och potatislagerhusfonden och av statsbidrag

för uppförande av frukt- och potatislagerhus allt fortfarande bibehållas.

Även örn denna ordning kan förväntas komma att i någon mån verka hämmande

på utvecklingen av den understödsverksamhet, varom här är fråga,

synes någon ändring härutinnan tillsvidare icke böra komma till stånd. Sedan

närmare erfarenheter rörande samma verksamhet vunnits, kan det möjligen

befinnas möjligt och lämpligt att ställa hushållningssällskapen som

förmedlare av ifrågavarande lån och bidrag på sätt nu skei- på många andra

områden av den statliga understödsverksamheten för jordbrukare.

Vad angår ifrågavarande låneverksamhet förutsätter lantbruksstyrelsen,

att samma ränte- och amorteringsfrihet, som gäller för ekonomisk förening,

jämväl kommer att tillämpas på enskilda odlare, som erhålla lån från fonden.

Lånesumman synes dock böra begränsas till ett belopp, motsvarande

högst 50 procent av den beräknade och godkända kostnaden för de med lånet

avsedda åtgärderna, kostnaden för tomt ej inräknad. Lantbruksstyrelsen

får därjämte föreslå, att amorteringstiden för enskilda odlare fastställes till

10 år från första lyftningsdagen, som bestämmes vid lånets beviljande.

Riksförbundet har i någon mån även berört frågan örn säkerhet för utlämnade

lån. Otvivelaktigt torde frågan om säkerhet vid utlämnande av lån

ofta kunna förväntas medföra svårigheter för låntagaren och därigenom också

begränsa användningen av de här föreslagna lånemöjligheterna enär man

torde böra utgå därifrån, att låntagaren måste ställa en fullt betryggande säkerhet,

som kan godkännas av den låneutbetalande myndigheten. Ett genomförande

av det av riksförbundet framlagda förslaget om möjlighet för låntagare

att såsom säkerhet för beviljat lån lämna inteckning i jordbruksinventarier

torde knappast kunna förväntas komma att i högre grad underlätta

ifrågavarande lånegivning, enär sådan säkerhet väl i regel ej torde komma

att godtagas av den låneutbetalande myndigheten, annat än i samband med

tillfredsställande borgen. Lantbruksstyrelsen har emellertid intet att i och

för sig erinra mot förslaget. Sålunda bör såsom säkerhet i förevarande fall

godtagas, förutom inteckning med bästa förmånsrätt för hela lanesumman

i den fastighet, till vilken lagringskällaren är förlagd eller avsedd att förläggas,

jämväl inteckning i jordbruksinventarier, vilken med bästa förmånsrätt

beviljats i de lösa inventarier, levande och döda, vilka äro avsedda för låntagarens

jordbruk och i samband därmed eventuellt bedriven rörelse av beskaffenhet

att utgöra binäring till jordbruket, jämte, där så finnes erforderligt,

vederhäftig Itorgen.

Vad slutligen beträffar statsbidrag utan återbetalningsskyldighet synes enskild

odlare böra kunna komma i åtnjutande av sådant på samma villkor,

sorn gälla för ekonomisk förening, eller med högst 10 procent av den beräknade

och godkända anläggnings- eller inköpskostnaden, kostnad för tomt ej

inräknad.

Statens livsmedelskommission har framhållit följande.

Eör att det syfte, sorn avsells med inrättande av frukt- och potatislagerhusfonden,

skall nå full effektivitet, synes det även kommissionen vara nödvändigt,

alt odlarna i trakten omkring de större av de ekonomiska föreningarna

agda lagerhusen, vilka kunna betraktas som centrallagerhus, lia möjlighet att

Bihang lill riksdagens protokoll 1943. i sami. Nr 311. H

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

förvara sina produkter i mindre lagerlokaler, s. k. lagringskällare, av ändamålsenlig

beskaffenhet, intill den tidpunkt odlarna kunna få inleverera sina

produkter till centrallagerhusen. Enär emellertid enskilda odlare i allmänhet

torde sakna ekonomiska resurser att uppföra dylika lagerlokaler och vanliga

låne- och kreditmöjligheter icke alltid torde kunna anlitas, synes det vara ett

allmänt intresse, att möjlighet beredes för odlarna att för detta ändamål erhålla

lån ur frukt- och potatislagerliusfonden. Likaså synes det kommissionen

angeläget, att jämväl enskilda odlare skola kunna erhålla bidrag av staten

utan återbetalningsskyldighel för uppförande av dylika lagringskällare. Enligt

livsmedelskommissionens förmenande böra emellertid även andra odlare

än sådana, som äro medlemmar i Sveriges frukt- och trädgårdsodlares riksförbund

eller lokalförening ansluten till denna organisation, kunna erhålla

lån ur här ifrågavarande fond. Förslagsvis synes sålunda även av hushållningssällskap

rekommenderade odlare böra beredas samma lånemöjlighet.

Kommissionen förutsätter därvid, att Sveriges frukt- och trädgårdsodlares

riksförbund med stöd av det mellan riksförbundet och Aktiebolaget Carl Söderberg

träffade avtalet, medgiver, att även odlare, som stå utanför riksförbundet,

få inköpa sådana monteringsfärdiga lagringskällare, som av aktiebolaget

försäljas. Ett principiellt medgivande av denna innebörd synes böra

sättas som villkor för bifall till riksförbundets framställning.

Det synes vidare kunna diskuteras, huruvida lån till enskilda odlare lämpligen

böra beviljas upp till samma procentsats av anläggningskostnaderna,

som enligt nuvarande bestämmelser gäller vid beviljande av lån till ekonomiska

föreningar, d. v. s. till belopp, som motsvarar högst 75 procent av

den beräknade och godkända kostnaden för de med lånet avsedda åtgärderna,

kostnaden för tomt ej inräknad. I viss omfattning torde nämligen enskilda

odlare, såsom exempelvis större potatisodlare, ha bättre ställning än

i många fall nybildade ekonomiska föreningar, varvid även torde böra beaktas,

att uppförandet av lagringskällare, för vilket ändamål det övervägande

antalet odlare säkerligen komma att ansöka om lån, kräver mindre kapitalutlägg

än uppförandet av ett stort lagerhus. Därtill kommer, att dylika låntagare

ofta torde kunna utföra viss del av arbetet med uppförandet av lagringskällare

nied den ordinarie arbetsstyrkan vid vederbörande brukningsdel.

Kommissionen vill därför för sin del föreslå, att till enskilda odlare lån endast

beviljas till belopp, som motsvarar förslagsvis högst 50 procent av anläggningskostnaderna.

Slutligen torde kunna ifrågasättas, örn för lån, som beviljas enskilda odlare,

amorteringstiden av lånet bör kunna utsträckas till samma längd, vartill

möjlighet finnes vid beviljande av lån till ekonomiska föreningar, nämligen

trettio år. De lagerlokaler, som komma att uppföras av enskilda odlare, torde

nämligen i allmänhet komma att bli av sämre konstruktion och följaktligen

även av mindre hållbarhet än de större lagerhus, som uppföras av de

ekonomiska föreningarna. Enligt livsmedelskommissionens mening synes därför

amorteringstiden för odlarlån böra begränsas förslagsvis till högst femton

år.

Med stöd av vad sålunda anförts vill livsmedelskommissionen i princip tillstyrka

bifall till här föreliggande förslag med de modifikationer av detsamma,

som framgå av vad kommissionen anfört.

Statskontoret har anfört följande.

Statskontoret vill till en början framhålla, att den föreslagna låneverksamheten

rent konstruktivt sett har ganska litet gemensamt med de hittills utgående

lånen ur denna fond. Kungörelsen den 2 maj 1941 angående lån från

s. 203 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

203

frukt- och potatislagerhusfonden lärer därför vid bifall till framställningen

höra i viktiga delar helt omarbetas.

Därest framställningen i sak finnes höra föranleda åtgärd, hör enligt statskontorets

mening riksförbundet icke beredas den allenarådande ställning på

förevarande område, framställningen åsyftat. Lånen torde sålunda alltjämt

böra beviljas av Kungl. Majit och den erforderliga övervakningen ske genom

lantbruksstyrelsens försorg. Berättigad till lån bör vara varje lantbrukare,

som är beredd att uppföra lagringskällare på lämplig plats och i övrigt befinnes

lämplig. För utrönande av att dessa förutsättningar föreligga torde

riksförbundet eller hushållningssällskapen höras innan lån utdelas. Den här

skisserade anordningen torde emellertid kräva vissa ändringar i det mellan

tillverkaren och riksförbundet träffade avtalet.

Enär den föreliggande framställningen avser jämförelsevis enkla byggnader,

vid vilkas tillkomst vederbörande jordbrukare torde kunna till mera betydande

del ekonomiskt medverka, synes lånerätten därför utan olägenhet

kunna begränsas, förslagsvis till högst 50 procent av byggnadskostnaderna.

Likaså torde en begränsning av den nu medgivna 30-åriga amorteringstiden

vara nödvändig. I sådant avseende torde beträffande lagringskällare en tidrymd

av 10 år vara tillfyllest.

Vad säkerheten för lånen beträffar äro olika lösningar tänkbara. Därest

prövningen därav såsom hittills helt överlämnas åt statskontoret, torde i

första hand böra. fordras säkerhet, som kan av ämbetsverket godkännas för

lånet. Såsom säkerhet för hela lånesumman torde få godtagas inteckning med

bästa förmånsrätt å motsvarande belopp i den fastighet, till vilken lagerkällaren

är förlagd eller avsedd att förläggas. För den händelse sådan säkerhet ej

kan företes, synes förlagsinteckning med bästa rätt i de för låntagarens rörelse

avsedda lösa inventarier och råvaror kunna godtagas eller ock sådan

inteckning som avses i lagen den 3 juni 1932 örn inteckning i jordbruksinventarier.

Alternativt vill statskontoret föreslå, att säkerhetsprövningen överlämnas

åt ämbetsverket allenast för det fall att inteckning med bästa rätt i

den fastighet, varå lagerkällaren är uppförd, kan företes, men att beträffande

all annan säkerhet prövningen förbehålles Kungl. Majit. Då det lärer vara

ofrånkomligt att stundom godtaga mindre goda säkerheter, är ämbetsverket

för sin del böjt att förorda det sistnämnda alternativet. Vare sig prövningen

av säkerheten förlägges till statskontoret eller till Kungl. Majit torde en viss

arbetsförstärkning å ämbetsverkets ombudsmansexpedition bliva nödvändig.

Statskontoret vill slutligen framhålla, att medgivandet av lån av förevarande

art i den utsträckning, som förordats av riksförbundet, med nödvändighet

förr eller senare måste komma att medföra betydande krav å ny kapitalinvestering

i fonden.

Vid inrättande av frukt- och potatislagerhusfonden torde närmast ha avsetts

att möjliggöra för producentföreningarna alt uppföra större lagerhus.

Såsom framgår av vad i ärendet anförts har emellertid erfarenheten givit vid

handen, alt synnerligen stora fördelar skulle vinnas, därest i viss utsträckning

även mindre lagerhus skulle kunna anordnas hos odlarna själva. Härigenom

skulle bättre förutsättningar ernås leir bevarande av potatis-, frulund!

köksväxtskörden, vilket i nuvarande krisläge torde vara av stor betydelse.

För en ändamålsenlig och rationell utveckling av ifrågavarande odlingar torde

det vara av vikt alt möjligheter öppnas även för enskilda odlare alt erhålla

lån för uppförande av dylika mindre lagerhus, i vilka ifrågavarande

Departement schefen.

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

produkter skulle förvaras till den tidpunkt då odlarna lämpligen kunde inleverera

produkterna till centrallagerhusen.

Med hänsyn till det anförda finner jag mig i likhet med såväl lantbruksstyrelsen

som statens livsmedelskommission böra tillstyrka, att sådana ändringar

vidtagas i lånebestämmelserna för frukt- och potatislagerhusfonden

att lån kunna beviljas även för nu ifrågavarande ändamål. Däremot kan jag

icke nu förorda alt statsbidrag må utgå för ändamålet. I anslutning till att

låneverksamheten utsträckes att avse även enskilda odlare torde emellertid

såsom ock de hörda myndigheterna framhållit andra ändringar böra vidtagas

i lånebestämmelserna. En viss jämkning synes sålunda böra göras i bestämmelsen

att lån kan beviljas till 75 procent av den godkända kostnaden för lagerhuset.

Lantbruksstyrelsen och livsmedelskommissionen ha för sin del ansett

att en sänkning av lånemaximum till 50 procent bör ske, då fråga är

om lån till mindre lagerhus. Ehuru jag delar myndigheternas uppfattning att

en sänkning av lånemaximum bör komma till stånd, finner jag dock den

föreslagna sänkningen alltför stor. Enligt min mening torde lån för nu ifrågavarade

ändamål böra kunna beviljas till 60 procent av de godkända kostnaderna,

tomtpriset oberäknat. Såsom myndigheterna förordat synes vidare en

begränsning av amorteringstiden böra äga rum. Amorteringstiden för lån,

varom nu är fråga, torde böra bestämmas till högst 10 år, givetvis med rätt

för låntagaren att före lånetidens utgång inbetala lånesumman. Med hänsyn

till de för närvarande höga byggnadskostnaderna torde beträffande ifrågavarande

lagerhus ränte- och amorteringsfrihet böra medgivas under viss tid. Enligt

min uppfattning synes emellertid ränte- och amorteringsfriheten böra omfatta

endast två år. Det torde, såsom framgår av frukt- och trädgårdsodlarnas

riksförbunds framställning, för ett icke ringa antal lånesökande möta svårigheter

att ställa sådan säkerhet för lånet, som enligt gällande bestämmelser föreskrives

för lån från ifrågavarande lånefond. Vissa lättnader härutinnan synas

därför bliva erforderliga, därest den nu ifrågasatta verksamheten med

uppförande av mindre lagerhus skall få den omfattning som anses önskvärd.

Det torde sålunda böra medgivas att även enbart inteckning med bästa förmånsrätt

i jordbruksinventarier kan godtagas såsom säkerhet för lån. Därjämte

torde såsom sådan säkerhet kunna godkännas enbart fastighetsinteckning,

även där denna icke har bästa förmånsrätt i fastigheten. Prövningen av säkerheten,

vilken för närvarande åvilar statskontoret, torde såvitt angår lån

till mindre lagerhus hos enskilda jordbrukare böra ankomma på Kungl.

Maj:t. Den hittillsvarande ordningen för beviljande och utbetalande av lån

torde i övrigt böra äga tillämpning även i avseende å nu förevarande verksamhet.

Jag kan alltså i likhet med lantbruksstyrelsen icke tillstyrka, att riksförbundet

självt står såsom förmedlare av lån. Sedan närmare erfarenheter

rörande verksamheten vunnits, kan det möjligen befinnas lämpligt att låta

hushållningssällskapen vara förmedlare av ifrågavarande lån. För utrönande

av huruvida förutsättningar för lån föreligga torde yttrande böra inhämtas

från lantbruksstyrelsen ävensom från vederbörande hushållningssällskap eller

riksförbundet. Jag förutsätter att riksförbundet icke kommer att begagna sig

s. 205 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

205

av sitt avtal med det bolag som uppför lagerhus av ifrågavarande slag på så^

dant sätt att låneverksamheten försvåras eller förhindras.

Någon särskild anvisning av medel till lån i anledning av de nu förordade

ändringarna i förevarande låneverksamhet torde icke erfordras för inneva-,

rande budgetår.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att i huvudsaklig överensstämmelse med vad

jag i det föregående anfört ändringar må vidtagas i bestämmelserna

för lån från frukt- och potatislagerhusfonden.

[5.] 9. Hemslöjdslånefonden. Ifrågavarande lånefond inrättades vid 1928

års riksdag för utlämnande av lån till hushållningssällskapen, vilka i sin tur

skulle lämna förlagslån för anskaffande av för textil tillverkning avsett

svenskt material, företrädesvis av lin och ull. Genom beslut av 1940 års lagtima

riksdag (prop. nr 132; r. skr. nr 171) medgavs, att lån för anläggande av

lin- och hampberedningsanstalter finge beviljas från hemslöjdslånefonden.

Till förstärkning av fonden anvisades för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag

av 300,000 kronor. Sedermera lia såsom kapital för fonden anvisats å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag av

1,500,000 kronor, å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag

av likaledes 1,500,000 kronor, å riksstaten för budgetåret

1942/43 ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor samt å tilläggsstat till riksstaten

för sistnämnda budgetår ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor.

Bestämmelser rörande lån från ifrågavarande fond äro meddelade i kungörelsen

den 21 juni 1940 (nr 605) med däri genom kungörelserna nr 952/

1940 och 152/1942 gjorda ändringar.

I gemensam skrivelse den 31 augusti 1943 ha kommerskollegium och lantbruksstyrelsen

hemställt, att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1943/

44 måtte för ifrågavarande ändamål anvisas ett investeringsanslag av 600,000

kronor. Ämbetsverken ha härvid anfört följande.

Enligt meddelande från statskontoret uppgick den till utlåning disponibla

kapitaltillgången å fonden den 1 juli 1943 till 130,000 kronor. Under innevarande

budgetår beräknas inflyta amorteringar till ett belopp av 60,000 kronor.

Under den hittills tilländalupna delen av löpande budgetår ha kommerskollegium

och lantbruksstyrelsen beviljat ett linberedningslån å 130,000 kronor,

vadan för ytterligare utlåning under återstående del av innevarande budgetår

sålunda torde finnas tillgängligt ett belopp av endast 60,000 kronor.

Emellertid lia till lantbruksstyrelsen inkommit ansökningar örn lån från

fonden med sammanlagt omkring 325,000 kronor för utbyggnad och komplettering

av linberedningsanstalterna i Växjö och Kristinehamn. Till uppförande

av nämnda anstalter lia lån tidigare utgått från fonden. Vidare äro enligt vad

ämbetsverken erfarit ytterligare utvidgningar påbörjade eller planerade vid

linberedningsanstalterna i Laholm och Hybo samt vid hampberedningsanstalterna

i Värmhol, för vilka åtgärder lån från fonden beräknas bliva erfor
-

s. 206 Kontrollera mot PDF

206

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

Departement schefen.

derliga till sammanlagt omkring 300,000 kronor. Jämväl för uppförande av

sistnämnda tre anstalter ha lån tidigare utgått från fonden. Ifrågavarande

utvidgningar torde till huvudsakliga delar bliva färdigställda under innevarande

budgetår, varför medel till arbetena torde bliva erforderliga inom den

närmaste tiden. Även om lån för de nu ifrågasatta utvidgningarna icke kunna

i sin helhet lyftas, förrän vederbörande anläggningar färdigställts och besiktigats,

är det för låntagarna av stor betydelse för erhållande av kredit hos banker

och leverantörer, att statslån och statsbidrag till hela kostnadssumman

beviljas så snart som möjligt.

För tillgodoseende av behovet av lån till nyssnämnda lin- och hampberedningsanstalter

erfordras sammanlagt omkring (325,000 + 300,000 —) 625,000

kronor. Med hänsyn till att, enligt vad förut anförts, ett belopp av endast 60,000

kronor beräknas stå till förfogande för utlåning under återstående del av innevarande

budgetår, skulle ytterligare 565,000 kronor behöva ställas till förfogande

för ändamålet. Då ytterligare kostnadsstegringar med åtföljande ökat

lånebehov kunna förväntas komma att inträffa eller redan inträffat sedan

kostnadsberäkningar för utvidgningarna uppgjorts och då mindre belopp torde

böra reserveras för utlämnande jämväl av hemslöjdslån åt hushållningssällskapen,

synes ett avrundat belopp av 600,000 kronor böra anvisas å tillläggsstat

till riksstaten för innevarande budgetår.

I anslutning till vad jag förut denna dag anfört vid tillstyrkande av medelsanvisning

till bidrag för uppförande av lin- och hampberedningsanläggningar

finner jag mig böra förorda, att hemslöjdslånefonden förstärkes för att möjliggöra

utlämnande av lån för komplettering av de i kommerskollegiums och

lantbruksstyrelsens framställning omförmälda lin- och hampberedningsanstaltema.

I vad rör ifrågasatt utbyggnad av anläggningarna synes dock, såsom

jag tidigare framhållit, största försiktighet böra iakttagas. För ändamålet

synes ett belopp av 600,000 kronor vara erforderligt. Detta belopp torde böra

anvisas å tilläggsstat till riksstaten för löpande budgetår. Jag hemställer alltså,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Hemslöjdslånefonden å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av .......................... kronor 600,000.

Fonden för låneunderstöd.

[6.] 6. Lån till Sveriges utsädesförening för inrättande av linlaboratorium.

Från och med budgetåret 1940/41 har å riksstaten under nionde huvudtiteln

under anslagstiteln Befrämjande av fröodlingen m. m.: Särskilt bidrag till

Sveriges utsädesförening för kvalitetsundersökning av lin m. m. varit uppfört

ett reservationsanslag av 15,600 kronor. Anslaget bär utgått såsom bidrag

till täckande av kostnaderna för verksamheten vid ett av utsädesföreningen

inrättat laboratorium för undersökning av lin med hänsyn till kvalitet m. m.

Statens livsmedelskommission har den 14 september 1943 med eget yttrande

samt utlåtande av statens linnämnd överlämnat en framställning från

Sveriges utsädesförening, däri föreningen — med förmälan att det av förening
-

s. 207 Kontrollera mot PDF

Kunal. Maj-.ts proposition nr 344.

207

en med ekonomiskt stöd av vissa företag inom linneindustrien upprättade linlaboratoriet

i Svalöv förstörts vid eldsvåda den 30 juli 1943 — hemställt om

anvisande av ett statsanslag å 307,000 kronor för uppförande i huvudsaklig

överensstämmelse med ett av ingenjören N. Zetterman uppgjort förslag av

nya byggnader för en försöksanstalt för linberedning och linlaboratorium i

Svalöv ävensom för anskaffande av erforderlig utrustning. I ärendet ha infordrade

utlåtanden avgivits av lantbruksstyrelsen den 20 september 1943,

av statskontoret den 22 i samma månad, av byggnadsstyrelsen den 24 i nämnda

månad samt av utredningen rörande tekniskt-vetenskaplig forskning den

1 oktober 1943.

Utsädesföreningen har lämnat följande uppgifter rörande det nu nedbrunna

linlaboratoriet.

Efter förberedande överläggningar angående inrättande av ett linlaboratorium

i Svalöv beräknades i augusti 1939 kostnaderna för ett sådant till 40,000

kronor, vilken summa de fyra linspinneriföretagen Almedahl—Dahlsjöfors

Aktiebolag, Holma—Helsinglands Linspinneri- och Väfveriaktiebolag, Oskarströms

Linnefabrik och Jonsereds Fabrikers Aktiebolag förklarade sig villiga

gemensamt donera.

Under den fortsatta utredningen angående det planerade linlaboratoriet

visade det sig, att anläggningskostnaderna för detsamma, på grund av de genom

kriget höjda priserna samt önskvärdheten av att utrustningen kompletterades

med en modern skäktturbin, kunde beräknas till omkring 60,000

kronor. I maj 1940 förklarade sig donatorerna villiga att till utsädesföreningens

förfogande ställa ytterligare 20,000 kronor, varav hälften som direkt bidrag

och hälften som lån. Genom tillmötesgående från Allmänna Svenska

Utsädesaktiebolaget kunde utsädesföreningen förhyra för laboratoriet erforderliga

byggnader vid bolagets egendom Månsabo vid Svalöv, vilka ombyggdes

för sitt nya ändamål, så att anläggningen kunde fullbordas under hösten

1940. För varmvattenrötningen inreddes nio bassänger av olika storlekar med

en sammanlagd volym av cirka 30 kubikmeter, vilket motsvarar en halmmängd

av omkring 2,000 kilogram i varje rötomgång. Det rötade materialet

lufttorkades på ett fält i omedelbar anslutning till laboratoriebyggnaden.

Skäktturbin och övriga beredningsmaskiner hade inköpts från Belgien till

mycket förmånligt pris.

I syfte att möjliggöra en mera kontinuerlig drift, oberoende av torkvädret,

lämnade de förut nämnda fyra linspinnerierna i december 1940 en tilläggsdonation

på 8,000 kronor, varigenom en mindre anläggning för artificiell

torkning kunde anskaffas. Denna visade sig emellertid ej uppnå önskad kapacitet,

varför linspinnerierna i januari 1943 beslöto att tillskjuta ytterligare

17,000 kronor för installerande av ännu en ångpanna samt vattenmangel,

medan samtidigi vissa förbättringar av torken skulle göras. Vidare skulle en

kombinerad tåga- och blånpress anskaffas. Dessa sistnämnda kompletteringar

voro ej slulförda, då laboratoriet den 30 juli 1943 härjades av en

eldsvåda, som totalt ödeläde anläggningen. Varken den nya ångpannan med

tillhörande skäveldningsanordning eller vattenmangeln och fiberpressen voro

emellertid vid tillfället levererade och installerade.

Vid branden räddades endast en del laboratorieapparatur— såsom analysvåg

och andra vågar, fuktiglialtsmätare och konditioneringsskåp — samt

övervägande delen av laboratoriets försöksprotokoll och kortregister. Däremot

innebrändes bl. a. en större serie ritningar av mikroskopiska tvärsnitt,

vilka påbörjades redan år 1938 och avsågo att belysa skillnaderna i tiber
-

s. 208 Kontrollera mot PDF

208

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

halt och fiberkvalitet mellan olika in- och utländska linsorter. Hela brandförsäkringssumman,

innefattande inredning med bassänger o. d., rörledningar

och elektriska installationer, maskinutrustning och laboratorieapparatur samt

lager av linhalm och tågor, uppgick till 102,000 kronor, varav cirka 95,000

kronor torde komma att utbetalas av vederbörande försäkringsbolag.

Enligt vad föreningen anfört lia arbetsuppgifterna vid linlaboraloriet under

de år det varit i verksamhet i stort sett omfattat följande områden.

1. Undersökning av material från förädlingsarbetena och försöken med lin

lii. m. för utrönande av fiberkvaliteten hos olika sorter.

2. Undersökning av odlingsteknikens inflytande på spånadsväxternas fiberhalt

och kvalitet, varvid material i främsta hand skulle hämtas från de

av jordbruksförsöksanstalten ledda fältförsöken.

3. Forskningsarbeten berörande beredningsmetodikens olika faser, såsom

rötning, torkning, grönberedning m. m.

4. Undervisnings- och upplysningsarbete i samverkan nied bl. a. statens

linnämnd, linneindustrien och beredningsverken i syfte att stödja produktionen

av kvalitetsfiber.

Föreningen har beträffande behovet av ett nytt laboratorium för fortsättande

av ifrågavarande verksamhet samt angående kostnaderna härför anfört

följande.

De betydelsefulla och vägledande resultat, som vunnits under de år laboratoriet

varit i verksamhet, lia till fullo ådagalagt behovet och nödvändigheten

av ett kvalitetslaboratorium med örn möjligt ökade resurser. I den mån odlingen

av lin och hampa utvidgats och nya beredningsverk tillkommit, har

också vikten av kvalitetsproduktion framträtt allt starkare. Med hänsyn till

såväl spånadsväxtodlingens betydelse för folkförsörjningen som de stora insatser,

vilka statsmakterna redan gjort för denna odlings uppbyggande torde

laboratoriet otvivelaktigt ha en mycket stor uppgift att fylla.

På grund av nämnda omständigheter synes det från linodlingens och linhanteringens

synpunkt vara angeläget och betydelsefullt, att den verksamhet

som avbrutits snarast möjligt kan återupptagas och fortsättas. Utsädesföreningen

har därför ansett sig höra omedelbart vidtaga åtgärder för att såsom

ersättning för den nedbrunna linberedningsanstalten och linlaboratoriet få

till stånd en ny byggnad med erforderlig utrustning för bedrivande av verksamheten

i fråga.

Vid behandlingen av detta ärende har helt naturligt först det spörsmålet

ställts, huruvida laboratoriets återuppbyggnad borde ske med bibehållande av

den förutvarande omfattningen, eller om utvidgningar borde företagas. Från

Allmänna Svenska Utsädesaktiebolagets sida har ställts i utsikt en återuppbyggnad

av de bolaget tillhöriga, nedbrunna byggnaderna i ungefär samma

omfattning, som den av bolaget erhållna brandskadeersättningen (cirka 65,000

kronor) medger. Från såväl spinneriernas som beredningsverkens sida har

emellertid vid skilda tillfällen med skärpa framhållits, att laboratoriet borde

vara bättre rustat än förut för genomförandet av olika för spånadsväxtodlingens

framtid avgörande undersökningsserier. Dessa önskemål synas enligt

utsädesföreningens mening vara av den art, att de, då tillfälle till deras förverkligande

nu synes erbjuda sig, böra beaktas. Vid uppgörandet av förslagsplanerna

till det nya laboratoriet, vilket skett i samarbete med statens linnämnds

tekniske expert, ingenjör N. Zetterman, har sålunda hänsyn tagits

till att även maskintekniska grundläggande försök skulle kunna förläggas till

laboratoriet. Vidare har önskemålet örn att laboratoriet skulle kunna fungera

s. 209 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

209

som avgörande instans vid tvistefrågor rörande fiberkvaliteter beaktats. I

syfte att bättre kunna motsvara de krav, som kunna ställas på laboratoriet i

samband med de på initiativ av linnämndens linberedningskommitté och i

samarbete med tekniska högskolan igångsatta forskningsarbetena, har man

också tänkt sig, att laboratoriets personal skulle utökas med en kemist. Slutligen

har det ansetts, att möjligheterna för beredning och undersökning av

hampa borde förbättras.

Efter förut berörda förberedande överläggningar har ingenjör N. Zetterman,

på anmodan av föreningen, uppgjort ritningar och arbetsbeskrivningar

till för anstalten och laboratoriet erforderliga nybyggnader. Vid uppgörandet

av dessa ritningar har ökat utrymme bereus för såväl själva beredningen av

lin och hampa som också för det egentliga laboratoriets undersöknings- och

arbetslokaler.

Kostnaderna för den nya anläggningen har ingenjör Zetterman —- så långt

möjligt på grundval av infordrade och erhållna prisuppgifter och anbud —

beräknat till 370,000 kronor. I denna summa äro också inräknade kostnaderna

för utrustning med behövliga maskiner och apparater av olika slag.

Till de sålunda beräknade utgifterna kommer emellertid också ersättning för

inköp av ett för anläggningen och dess drift behövligt jordområde. Det torde

nämligen icke kunna anses lämpligt eller försvarligt, att ifrågavarande byggnader

skulle uppföras på ofri grund.

För linberedningsanstalten och laboratoriet har utsädesföreningen hittills

disponerat dels det jordområde, på vilket byggnaderna legat, med tillhörande

mindre trädgård, dels ett av utsädesbolaget arrenderat, för lufttorkning av

det rötade linet avsett jordområde av 7,200 kvadratmeter. Då ett sådant fält

för torkning samt för landrötning fortfarande blir behövligt, och då det för

byggnaderna torde erfordras ett område av ungefär samma storlek som förut

och som nämnda fält, skulle sålunda för anläggningen i dess helhet erfordras

ett jordområde av cirka 15,000 kvadratmeter. På förfrågan har utsädesbolaget

förklarat sig villigt att till utsädesföreningen försälja angivna jordområde.

Någon uppgörelse örn priset har ännu icke träffats. Med hänsyn till att jorden

i fråga ligger inom Svalövs municipalsamhälle och inom en nära framtid

sannolikt kan bli efterfrågad som byggnadstomter, torde man emellertid knappast

kunna räkna med ett lägre pris än 1 krona per kvadratmeter, d. v. s.

för hela området cirka 15,000 kronor.

Kostnaderna för den planerade anläggningen i sin helhet, inberäknat för

densamma erforderligt jordområde, skulle alltså uppgå till 385,000 kronor,

Såsom bidrag till dessa kostnader kan utsädesföreningen disponera största

delen av den förut nämnda brandskadeersättningen, 95,000 kronor. I denna

summa ingår emellertid 7,000 kronor för förstört lager av linhalm och tågor,

vilka måste disponeras för anläggningens driftskostnader (inköp av linhalm,

arbetskostnader m. m.). Vidare torde av ersättningen 10,000 kronor böra

disponeras för återbetalning av det förut nämnda av vissa företag inom linneindustrien

lämnade lånet å 10,000 kronor. Av den erhållna brandskadeersättning

skulle sålunda såsom bidrag till den planerade nya anläggningen kunna

användas [95,000 — (7,000 + 10,000) =1 78,000 kronor.

En sammanställning av de förut angivna kostnaderna och för en nyanläggning

disponibla medel ger följande resultat:

Inköp av jordområde .................. kronor 15,000

Kostnader för byggnader oell utrustning . . » 370,000 kronor 385,000

Avgår disponibla medel .............................. » 78,000^

Summa kronor 307,000.

s. 210 Kontrollera mot PDF

210

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Såsom av sammanställningen framgår, skulle för genomförandet av föreliggande

förslag till nyanläggning av linlaboratorium och linberedningsanstalt

i Svalöv med erforderlig utrustning erfordras ett belopp av 307,000 kronor.

Då några utsikter att för ändamålet erhålla andra medel än statsanslag för

närvarande icke torde förefinnas, måste alltså förslagets genomförande bli

beroende av om nämnda summa kan erhållas såsom statsbidrag.

Statens linnämnd har i ärendet anfört följande.

En av de första förutsättningarna för att det svenska spånadslinet under

normala lörhållanden skall kunna hävda sig i konkurrensen med utländskt

lin är, att verklig kvalitelsvara kan produceras. Om så skall kunna ske, måste

dels förstklassiga, för svenska förhållanden lämpliga spånadslinsorter finnas

tillgängliga, dels beredningen av linet ske på mest ändamålsenliga sätt. Visserligen

lia redan tvenne lämpliga linsorter frambragts genom den av Sveriges

utsädesförening bedrivna förädlingsverksamheten, men ett fortlöpande

arbete på detta område är nödvändigt för att om möjligt nya ännu bättre

linsorter skola kunna frambringas. Då fiberkvaliteten är av avgörande betydelse

för en linsorts lämplighet, måste en noggrann kontroll av materialet

från växtförädlingsförsöken företagas. Därför måste den institution, som

handhar växtförädlingsarbetet, lia tillgång till ett beredningsverk av den storlek,

att framkomna linhalmpartier kunna beredas under mera fabriksmässiga

förhållanden och icke enbart laboratoriemässigt. Då varje parti måste beredas

för sig och det framkomna fibermaterialet noggrant studeras, skulle dylik

undersökning vid ett av de redan befintliga större linberedningsverken verka

alltför störande på dessas drift. Ett dylikt förfarande är därför icke möjligt

att genomföra. Det är ur bland annat denna synpunkt synnerligen angeläget,

att Sveriges utsädesförening, som bedriver växtförädling på förevarande område,

snarast beredes möjlighet att på nytt uppföra linlaboratoriet och att förse

detsamma med erforderlig maskinell utrustning för beredning av förädlingsmaterialet.

Ett dylikt linlaboratorium är emellertid icke enbart av betydelse för nyssnämnda

ändamål. De nyupprättade större linberedningsverken ställas nämligen

ständigt inför nya problem, som måste lösas genom undersökningar vid

ett speciellt linlaboratorium. Som exempel härpå kan nämnas, att beredningsverken

hittills erhållit relativt lågt fiberutbyte. Därjämte har förhållandet

mellan erhållet utbyte av lintåga och linblånor icke varit det bästa. Vid

det nu eldhärjade linlaboraloriet i Svalöv hade påbörjats vissa undersökningar

i syfte att höja fiberutbytet samt att förbättra utbytet av tåga i förhållande

lill blånor. Tyvärr ha dessa försök nu måst avbrytas, men det är av

största betydelse, att de med det snaraste kunna återupptagas. Varje procents

höjning av fiberutbytet och utbytet av tåga bidrager högst väsentligt till att

förbättra linberedningsverkens ekonomiska ställning. Undersökningar av

olika rötningsmetoder m. m. äro också avsedda att företagas vid ett dylikt

laboratorium. Vid utarbetandet av kvalitetsbestämmelser för halm samt tåga

och blånor av lin ha de vid det eldhärjade linlaboratoriet redan vunna resultaten

varit av stor betydelse. Emellertid är det av vikt, att ytterligare kvalitetsundersökningar

kunna företagas vid ett laboratorium av bär ifrågavarande

art, enär tillräcklig erfarenhet beträffande dylika spörsmål ännu icke vunnits.

Liknande undersökningar beträffande hampa äro avsedda att företagas

vid ifrågavarande laboratorium. Enligt linnämndens uppfattning är det nödvändigt

för den inhemska odlingen och beredningen av lin och hampa att lia

tillgång till ett särskilt laboratorium för ändamålet.

Av vad nu anförts framgår, att någon primärforskning av den art, som skall

bedrivas vid det under statens medverkan tillkomna textilforskningsinstitutet

i Göteborg, icke kommer att bedrivas vid här ifrågavarande linlaboratorium.

s. 211 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

211

Då staten bidragit med avsevärda belopp i form av lån och bidrag för

åstadkommande av fem linberedningsverk och två hampberedningsverk, synes

det vara ett betydande statsintresse, att förutsättningar i förut berört avseende

skapas för att avsett resultat skall uppnås härmed, nämligen skapandet

av en ekonomiskt bärkraftig inhemsk odling och beredning av lin och hampa.

Härtill skulle det planerade laboratoriet i hög grad kunna medverka. Med

hänsyn till lin- och hampodlareföreningarnas för närvarande svaga ekonomiska

ställning lia dessa icke några möjligheter att själva bekosta uppförandet

och utrustandet av ett dylikt laboratorium.

Med stöd av vad nu anförts får statens linnämnd på det livligaste tillstyrka

bifall till föreliggande framställning.

Statens livsmedelskommission har — med instämmande i vad linnämnden

anfört — förordat bifall till utsädesföreningens förslag.

Lantbruksstyrelsen har framhållit följande.

Verksamheten vid linlaboratoriet i Svalöv och de rön och erfarenheter,

som därvid vunnits, synas ha varit av stor betydelse för det odlingsarbete, som

under senare år med framgång bedrivits för att förse landet med det oundgängligen

nödvändiga behovet av lin och hampa. Därjämte ha dessa rön och

erfarenheter kommit den fabriksmässiga beredningen av lin- och hamphalm

till godo och bidragit till att möjliggöra en utbyggnad av denna. Det förhållandet,

att verksamheten vid linlaboratoriet alltmer utvidgats och att ytterligare

utvidgningar av densamma planlagts, visar också, alt den varit av den största

vikt för spånadsväxthanteringen. Det avbräck i linlaboratoriets forskningsarbete,

som vållats genom branden, är således till stor olägenhet för ifrågavarande

hantering och blir till verklig skada för densamma, därest det icke

snarast återupptages.

Under senare år lia lån från hemslöjdslånefonden till betydande belopp

beviljats till bestridande av kostnaderna för anläggande av lin- och hampberedningsanstalter

med inredning och utrustning eller för anskaffande av

för dylik beredning erforderlig maskinell utrustning. Ifrågavarande lån lia

av kommerskollegium och lantbruksstyrelsen gemensamt till och nied utgången

av budgetåret 1942/43 beviljats nied sammanlagt i runt tal 7,290,000

kronor. Därjämte lia till och med samma tidpunkt statsbidrag för ändamålet

intill 15 procent av den beräknade och godkända kostnaden av ämbetsverken

beviljats nied tillhopa 1,190,000 kronor. o

För lin- och hampberedningsanstalterna uppstå mångå frågor och problem,

som mäste upptagas till behandling och lösas, örn driften vid dessa anstalter

skall kunna fortgående förbilligas i sådan grad, att den kan forkesta och

bliva ekonomiskt lönande även sedan nuvarande utomordentliga förhallanden

upphört. Laboratorieutrustningen vid de hittillsvarande fabriksanläggningarna

har emellertid varit av liten omfattning. Ämbetsverken ha också varit synnerligen

återhållsamma vid beräknandet av lån och bidrag till anskaffningskostnaderna

för dylik utrustning, detta med hänsyn till dels att forskningen

på detta område ansetts böra utföras mera centralt vid linlaboratoriet i

Svalöv, dels att beredningsanstalterna förutsattes ej lia tillgång till personal,

kvalificerad för mera ingående laboratoriearbeten.

Då sålunda såväl odlarna av lin och hampa som beredningsanstalterna

för dessa växtslag äro i stort behov av ett linlaboratorium, tinner lantin uksstyrelsen

det synnerligen angeläget, att linlaboratoriet i Svalöv återuppbygges

snarast möjligt. o

1 detta sammanhang må anmärkas att det av årets riksdag beslutade, till

Chalmers tekniska högskola i Göteborg förlagda textiltekniska forsknings
-

s. 212 Kontrollera mot PDF

212

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

institutet planlagts under den förutsättningen, att ^laboratoriet i Svalöv

fortsatte sin verksamhet. Nämnda textiltekniska forskningsinstitut torde icke

bliva rustat att upptaga den verksamhet, som hittills bedrivits av linlaboratoriet.

Ett samarbete mellan nämnda båda institutioner synes däremot utan

svårighet i framtiden kunna ordnas.

Förläggningen av linlaboratoriet till Svalöv synes enligt lantbruksstyrelsens

förmenande vara lämplig med hänsyn till icke blott det förädlingsarbete,

sorn är behövligt och redan pågår vid Svalöv, utan även belägenheten av nyssnämnda

forskningsinstitut och beredningsanstalterna i landet. För att linlaboratoriets

verksamhet skall bliva så gagnelig som möjligt synes vidare ett

effektivt samarbete mellan representanter för de skilda intressen, som här

mota, vara önskvärt. Ett representantskap, bestående av utav forskning, linspinnerier,

linberedningsanstalter och odlare utsedda personer, torde därför

för rådgivning til’, linlaboratoriets ledning böra komma till stånd.

Tillkomsten av det förutvarande linlaboratoriet möjliggjordes, såsom utsädeslöreningen

i sin framställning erinrat örn, genom upprepade donationer

av linspinnerierna. Utsädesföreningen håller emellertid nu för osannolikt, att

ytterligare medel för ändamålet skola kunna erhållas från dessa. Då vidare

linodlarna icke själva torde kunna bidraga till kostnadeiaia för uppförande

av ett nytt linlaboratorium, synes statsanslag böra beviljas för ändamålet.

Sökandeföreningen har i de planerade nybyggnaderna för linlaboratoriet

beräknat utrymmen för en utvidgad verksamhet vid laboratoriet i jämförelse

med den hittillsvarande, vilket synes vara välbetänkt med hänsyn lill spånadsväxtodlingens

ökade omlattning. Detta jämte stegrade priser på arbetskraft,

byggnadsmaterial och utrustningsartiklar har medfört, att de beräknade

kostnaderna för anläggningen, 385,000 kronor, blivit höga. I nämnda

belopp ingå emellertid 15,000 kronor för inköp av ett jordområde för anläggningen.

Liksom utsädesföreningen anser lantbruksstyrelsen det icke försvarligt,

att anläggningen uppföres på ofri grund. Lantbruksstyrelsen har

intet att erinra mot sagda kostnader i och för sig. Då kostnaderna för anläggningen,

385,000 kronor, endast äro preliminärt beräknade, torde i avvaktan

på närmare utredning statsanslag för ändamålet böra utgå med högst

nämnda belopp, minskat med redan till disposition .stående brandskadeersättningsmedel,

78,000 kronor, eller således med högst 307,000 kronor. Såsom

villkor för statsanslagets åtnjutande torde böra föreskrivas, att anläggningen

uppföres på av utsädesföreningen med äganderätt förvärvat jordområde

och att prövning av de slutliga anläggningskostnaderna uppdrages åt

kommerskollegium och lantbruksstyrelsen gemensamt.

Utredningen rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande

har i sitt yttrande — under förmälan att utredningen samråd med professor

Sven Hultin i Göteborg och överingenjör A. Engblom i Borås i egenskap av

medlemmar av en för svenska textilforskningsinstitutet arbetande interimskommitté

samt fil. lic. N. Gralén i Uppsala i egenskap av sakkunnig hos

kommittén — anfört följande.

Handlingarna i ärendet äro ej så fullständiga att man med ledning av dem

kan närmare avgöra karaktären av den forskning, som är avsedd att bedrivas

i det utvidgade linlaboratoriet. Av vissa ritningar som under hand överlämnats

till utredningen genom statens tekniska forskningsråd synes framgå,

att undersökningarna vid linlaboratoriet liksom tidigare huvudsakligen skulle

vara att hänföra till s. k. tillämpningsforskning. Det utrymme och den utrustning

som skulle kunna nyttjas för grundläggande forskning på fiberområdet

äro av mycket obetydlig omfattning och dessa resurser skola tydligen

främst användas för kontroll av beredningsförsöken. På grund härav

s. 213 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 344.

213

torde man knappast lia anledning att vänta att någon dubblering av svenska

textilforskningsinstitutets grundläggande fiberforskning skall komma att drivas

vid det tillämnade linlaboratoriet, i all synnerhet som institutets apparatutrustning

kommer att ge detta helt andra möjligheter till fysikalisk-kemisk

grundläggande fiberforskning. Någon onödig dubblering av lokaler och utrustning

torde förslaget till linlaboratorier sålunda knappast innebära. Det

förutsättes dock självfallet att de båda institutionerna stå i kontakt med

varandra för etablerande av samarbete och för undvikande av onödig dubblering

av arbetsuppgifterna.

Enligt de av utredningen rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens

ordnande framlagda riktlinjerna skall svenska text.ilforskningsinstitutet svara

för den grundläggande forskningen på fiberområdet och för denna forsknings

finansiering skall staten bidraga med en betydande andel. Den mera

målbetonade gemensamma forskningen, till vilken man även torde få räkna

linlaboratoriets uppgifter, skulle däremot som regel bekostas av industrien

och huvudsakligen förläggas till de båda textilinstituten i Borås och Norrköping.

Huruvida genom samarbete med de båda nyssnämnda textilinstituten

den ifrågavarande anstaltens laboratorium kan förminskas kan ej bedömas

av nu föreliggande handlingar.

Statskontoret har uttalat, att det enligt ämbetsverkets mening i främsta

rummet syntes böra ankomma på linneindustrierna att — i likhet med vad

tidigare skett -—- tillhandahålla de medel, som erfordrades för uppförande

och utrustning av den ifrågasatta försöksanstalten för linberedning och linlaboratorium

i Svalöv. Därest emellertid skäl skulle anses föreligga att för

ändamålet lämna bidrag av statsmedel, syntes annan utväg icke stå till buds

än att hos riksdagen göra framställning örn anvisande av särskilda medel

härför.

Byggnadsstyrelsen har framhållit följande.

Något fullständigt förslag till ifrågavarande anläggning har icke framlagts,

utan föreligga endast vissa utredningsskisser varå schematiskt angivits

fasader samt anordningen av bottenvåningen samt en mindre del av

våningen en trappa upp. Med hänsyn till det ofullständiga skick, i vilket

handlingarna i ärendet sålunda föreligga, kan byggnadsstyrelsen icke närmare

bedöma lämpligheten av de avsedda anordningarna, utan får styrelsen inskränka

sig till ett approximativt bedömande av kostnaderna. Dessa ha i en

ärendet bilagd kostnadssammanställning angivits till sammanlagt 370,000

kronor inklusive kostnader för utrustning. Av detta belopp hänföra sig

160.000 kronor till kostnader för byggnadsarbeten samt för ledningar för

ånga, värme, vatten och avlopp, vilka kostnader synas vara beräknade i underkant.

övriga poster undandraga sig byggnadsstyrelsens bedömande.

Enligt en förslaget bilagd kortfattad beskrivning skulle en blivande entreprenad

även omfatta uppgörande av huvudritningar samt »nödiga detaljoch

arbetsbeskrivningar». En sådan form av entreprenad synes icke vara

tillrådlig, då densamma icke medgiver en jämförande granskning beträffande

skälighcten av inkommande anbud och icke heller lämnar byggherren

möjlighet lill kontroll över anläggningens utförande.

I skrivelse den 7 oktober 1943 bar Sveriges utsådesförening meddelat, att

det visat sig möjligt för föreningen att på annat sätt anskaffa ett belopp av

100.000 kronor för uppförande av ifrågavarande laboratorium, varför medelsbehovet

för ändamålet stannade vid 207,000 kronor.

s. 214 Kontrollera mot PDF

214

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

Departements

chefen.

Under de senaste åren ha statsmakterna genom åtgärder av skilda slag

lämnat stöd åt såväl odlingen som beredningen av lin och hampa. Jag vill

erinra om de garantier, som lämnats i fråga om priset å lin och hampa,

samt örn de icke obetydliga belopp som av statsmedel ställts till förfogande

för lån och bidrag till uppförande av lin- och hampberedningsanstalter. Anslag

av statsmedel har även lämnats för upprätthållande av verksamheten

vid det numera nedbrunna linlaboratoriet i Svalöv. Den verksamhet, som

bedrives vid ett dylikt laboratorium, torde vara av största betydelse för den

vidare utvecklingen inom landet av lin- och hampodlingen samt beredningen

av dessa produkter. De framsteg på detta område, som kunna åstadkommas

genom arbetet vid laboratoriet, torde komma att i hög grad bidraga till ett

förbättrat resultat av odlingarna och beredningsverksamheten. Såsom i vissa

yttranden framhållits torde en förutsättning för upprätthållande av lin- och

hampodlingen även efter kriget vara att en kvalitetsvara av lin och hampa

kan utvinnas av odlingarna. För att så skall kunna ske, är det ofrånkomligt

att goda möjligheter till forskning på förevarande verksamhetsområde finnas

inom landet. Jag finner därför i likhet med lantbruksstyrelsen och

livsmedelskommissionen det vara ett viktigt statsintresse att åtgärder vidtagas

i syfte att få till stånd ett nytt laboratorium i stället för det nedbrunna.

På sätt framgår av vissa yttranden komma laboratoriets arbetsuppgifter icke

att sammanfalla med de uppgifter, som skola åligga det nyinrättade textilinstitutet

i Göteborg. I den mån så finnes erforderligt kan ett samarbete mellan

de två institutionerna utan svårighet genomföras. Under åberopande av

det anförda vill jag tillstyrka att statsmedel i viss utsträckning ställas till

förfogande för inrättande av ifrågavarande laboratorium.

Det av utsädesföreningen framlagda förslaget om återuppförande av laboratoriet

avser en viss utvidgning av detsamma. Med hänsyn till vad i ärendet

härutinnan anförts vill jag icke motsätta mig att så sker. Av handlingarna

framgår att de slutliga planerna för laboratoriets återuppbyggande icke

blivit slutligen utarbetade. I betraktande av den betydelse, som laboratoriet

äger för lin- och hampodlingen, synas emellertid medel böra finnas tillgängliga

så att arbetena med laboratoriets uppförande, om arbetskraft och

byggnadsmateriel kan ställas till förfogande, omedelbart kunna igångsättas,

så snart de slutliga planerna föreligga. För ändamålet erforderliga medel torde

därför redan nu böra äskas av riksdagen. I fråga om medelsanvisningens

storlek synes, då utsädesföreningen numera förklarat sig kunna ställa

ytterligare 100,000 kronor till förfogande, ett belopp av högst 207,000 kronor

böra anvisas. Beloppet torde böra utgå till utsädesföreningen i form av

ett räntefritt lån utan amorteringsskyldighet.

Vid lånet bör knytas det villkoret att den avsedda verksamheten vid det

föreslagna laboratoriet upprätthålles. Skulle verksamheten av föreningen nedläggas,

bör lånet återbetalas. För lånets utbetalande till föreningen bör vidare

krävas, att anläggningen uppföres på jordområde, som förvärvats av

utsädesföreningen med äganderätt, att såsom säkerhet för lånet lämnas inteckning

i den egendom varå laboratoriet uppföres, att de slutliga kostnads
-

s. 215 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 344.

215

beräkningarna och ritningarna för arbetena för fastställelse underställas lantbruksstyrelsen

och kommerskollegium gemensamt samt att byggnadsarbetena

utföras under kontroll av en av byggnadsstyrelsen godkänd sakkunnig

person. Anslag för ifrågavarande ändamål torde böra upptagas å tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1943/44 under fonden för låneunderstöd samt

benämnas Lån till Sveriges utsädesförening för inrättande av linlaboratorium.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Lån till Sveriges utsädesförening för inrättande av

linlaboratorium å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1943/44 anvisa ett investeringsanslag av . . kronor 207,000.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt, behagar Hans

Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Gustav T. Roupe.

s. 217 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

217

Bilaga 16.

Kapitalinvesteringar.

Folkhushållning sdepartementet.

Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 8 oktober 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,

Rubbestad.

Chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Gjöres, anmäler härefter

under folkhushållningsdepartementets handläggning hörande ärende angående

kapitalinvestering å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44

samt anför därvid följande.

Fonden för förlag till statsverket.

[1.] 7. Uppförande oell drift av fabriksanläggningar för tillverkning av

syntetiskt gummi. Frågan om ytterligare åtgärder för att åstadkomma en inhemsk

produktion av ersättningsgummi har ånyo aktualiserats på grund av

läget i vad avser gummiförsörjningen.

Beträffande tidigare vidtagna åtgärder för en dylik produktion torde jag

under hänvisning i övrigt till Kungl. Maj:ts proposition nr 76 till innevarande

års riksdag här endast få erinra örn följande.

Under ledning av professorn The Svedberg har alltsedan år 1941 försöksverksamhet

bedrivits vid fysikaliisk-kemiska institutionen i Uppsala för utvinnande

av syntetiskt gummi. För bestridande av de därmed förenade kostnaderna

lia hittills anvisats medel örn tillhopa 460,000 kronor.

Jämsides med försöksverksamheten utarbetades planer för en industrimässig

tillverkning av syntetiskt gummi av storleksordningen 50 kg i timmen eller

Bihang till riksdagens protokoll t9i3. 1 sami. Nr 344.

15

s. 218 Kontrollera mot PDF

218

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

omkring 400 ton per år. Kostnaderna för en anläggning med angivna kapacitet

beräknades till 3,000,000 kronor och de årliga driftskostnaderna till

1,500,000 kronor. För förverkligandet av de uppgjorda planerna lia å tillläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisats två särskilda kapitalinvesteringsanslag,

nämligen ett å 500,000 kronor till anskaffande av maskiner

för framställning av syntetiskt gummi (riksdagens skrivelse nr 18) och ett

å 3,250,000 kronor till uppförande och drift av en fabriksanläggning för tillverkning

av syntetiskt gummi (riksdagens skrivelse nr 87).

Enligt ett mellan statens industrikommission och Stockholms superfosfat

fabriks aktiebolag den 24 maj 1943 träffat avtal, vars huvudgrunder

underställts riksdagens prövning (prop. 76/1943), skall bolaget för kronans

räkning i närheten av bolagets fabriker i Ljungaverk uppföra den för framställning

av syntetiskt gummi avsedda fabriken samt under tiden till och med

år 1968 vid denna tillverka syntetiskt gummi. Avtalets bestämmelser äro i

övrigt i huvudsak följande.

1) Bolaget upplåter till kronan för fabriksanläggningen erforderlig mark

utan ersättning. Upplåtelsen gäller 25 år.

2) Anläggningen med maskiner och övriga tillbehör skall tillhöra kronan.

Å området uppförda byggnader tillfalla bolaget med äganderätt ulan lösen

vid upplåtelsetidens utgång.

3) Bolaget skall tillhandahålla all för drift och försök erforderlig karbid,

elektrisk kraft intill 1,000 kW samt vätgas och ånga i den mån tillverkning

sker vid bolagets egna anläggningar i Ljungaverk.

4) Bolaget skall bidraga till kostnaderna med 750,000 kronor.

5) Med hänsyn till de risker, som kunna vara förbundna med en anläggning

av ifrågavarande slag, skall kronan svara för all såväl person- som egendomsskada,

vilken vid eller till följd av anläggningen och dess drift drabbar

bolaget direkt eller inträffar under sådana förhållanden, att bolaget blir för

skadan ersättningsskyldigt.

6) Kronan medgiver, att bolaget under den tid, då anläggningen ej är i drift

för kronans räkning, må utnyttja den för egen räkning. Härom skall särskilt

arrendeavtal träffas mellan kronan och bolaget.

Arbetena å den under uppförande nu varande anläggningen äro beräknade

vara avslutade under första halvåret 1944.

I skrivelse den 14 juli 1943 anförde industrikommissionen, att det med

hänsyn till försörjningsläget inom landet beträffande gummi vore erforderligt

dels att utbygga den redan påbörjade gummifabriken i Ljungaverk, så att

dess kapacitet ökades från 400 ton till 800 ton gummi per år, dels ock att

anlägga ytterligare en fabrik för tillverkning av syntetiskt gummi med sistnämnda

kapacitet. I skrivelsen hemställde kommissionen att — såsom förskott

å det belopp som framdeles komme att erfordras för en planerad utökning

av den inhemska neoprengummitillverkningen från omkring 400 ton

till omkring 1,600 ton per år — ett belopp av en miljon kronor måtte ställas

till kommissionens förfogande samt anmälde, att därest denna hemställan

vunne bifall, kommissionen hade för avsikt att upptaga förhandlingar med

s. 219 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

219

Stockholms superfosfat fabriks aktiebolag rörande utökningen och sedermera

för Kungl. Maj:t såsom förslag till avtal framlägga de resultat, vartill

förhandlingarna kunde leda. I samband därmed skulle kommissionen inkomma

med närmare kostnadsberäkningar i saken.

Genom beslut den 23 juli 1943 bemyndigade Kungl. Maj:t kommissionen

att dels vidtaga erforderliga förberedelser för utökning från 400 till 800 ton

örn året av den vid superfosfatbolagets anläggningar i Ljungaverk planerade

tillverkningen av neoprengummi samt att beställa härför erforderliga maskiner

m. m., allt för en sammanlagd kostnad av högst 375,000 kronor, dels ock

bestrida denna kostnad genom att anlita det förutnämnda, för uppförande

och drift av en fabriksanläggning för tillverkning av syntetiskt gummi anvisade

reservationsanslaget. Över industrikommissionens framställning, i vad

den avsåge ytterligare utökning av gummitillverkningen, förklarade sig Kungl.

Majit vilja framdeles meddela beslut.

I skrivelse den 29 september 1943 har statens industrikommission anmält,

att kommissionen vidtagit erforderliga förberedelser för utökning av den i

Ljungaverk planerade gummitillverkningen och beställt vissa maskiner m. m.

Vidare hade kommissionen med Stockholms superfosfat fabriks aktiebolag

fört förhandlingar om en från 400 till 1,600 ton per år ökad tillverkning av

syntetiskt gummi. Förhandlingarna hade resulterat i att enighet nåtts mellan

kommissionen och bolaget om innehållet i dels ett tilläggsavtal till det förut

träffade och dels ett nytt avtal.

Tilläggsavtalet avser en utökning av kapaciteten hos den under byggnad

varande gummifabriken i Ljungaverk och villkoren äro i huvudsak desamma

som i avtalet av den 24 maj 1943. Bolaget skall emellertid icke göra någon

kontant insats för utökningen. Någon jämkning till kronans förmån beträffande

bolagets ersättning för driften har dock skett. Enligt det helt nya avtalet

skall en ny fabrik för neoprengummi med en kapacitet av 800 ton dylikt

gummi per år uppföras i Stockvik å kronan tillhörig mark. Beträffande uppförande

och drift av denna fabrik innehåller avtalsutkastet i stort sett samma

bestämmelser som avtalet den 24 maj 1943, dock skall bolaget icke för denna

fabrik göra någon kontant insats. Även här har emellertid någon jämkning

till kronans förmån av bolagets ersättning för driften skett. Bolaget erhåller

icke någon rätt till byggnaderna. Beträffande det närmare innehållet i övrigt

i de båda avtalsförslagen torde jag få hänvisa till handlingarna, vilka komma

ali tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

Kommissionen har beräknat att, därest medel för ifrågavarande anläggningar

erhölles inom den närmaste tiden, fabrikerna kunde vara färdiga för

drift, den utökade fabriken i Ljungaverk omkring den 1 mars 1944, och den

nya fabriken i Stockvik i slutet av nämnda år.

Beträffande kostnaderna för den utökade neoprengummitjllverkningen har

kommissionen meddelat, att desamma vore ganska vanskliga att angiva, då

flera av utgångspunkterna för dessas bedömande vore mycket osäkra. Arbelet

med den under byggnad varande gummifabriken i Ljungaverk hade

s. 220 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

220 Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

visserligen hittills fortskridit enligt beräkning men ännu återstode mycket

arbete, innan den bleve färdig för drift, och tillverkningen vid den mindre

försöksfabriken i Uppsala hade ännu ej fortgått under så lång tid, att man

därav kunnat inhämta några för kostnadsberäkningen betydelsefulla erfarenheter.

Anläggningskostnaderna hade kommissionen emellertid uppskattat, för

utökningen från 400 till 800 ton gummi per år i Ljungaverk till 750,000 kronor

och för den nya anläggningen för 800 ton gummi per år i Stockvik till

3,900,000 kronor, eller alltså sammanlagt till 4,650,000 kronor. Driftskostnaderna

vid anläggningen i Stockvik hade vid nu rådande priser beräknats till

omkring 2,600,000 kronor per år. Kostnaderna för driften vid den utökade

anläggningen i Ljungaverk torde endast obetydligt skilja sig från driftskostnaderna

vid fabriken i Stockvik. För att säkerställa driften vid gummifabrikerna

syntes det vara erforderligt, att visst belopp ansloges för igångsättningskostnader

och såsom rörelsemedel. Visserligen borde man, fortsätter

kommissionen, kunna räkna med att genom försäljning av framställt gummi

viss inkomst komme att uppstå, men med hänsyn till de svårigheter som

kunde antagas uppkomma vid ifrågavarande tillverkning, torde ett sådant

driftskapital icke få tilltagas alltför knappt. Kommissionen hade i detta hänseende

funnit ett belopp av 3,000,000 kronor för båda fabrikerna vara lämpligt

avvägt. Då för drift av den redan beslutade gummifabriken i Ljungaverk

anslagits 1,500,000 kronor, torde behovet av statsmedel för utökningen av

gummifabriken i Ljungaverk och nybyggnad av gummifabrik i Stockvik jämte

drift av båda anläggningarna kunna uppskattas till 6,150,000 kronor.

Slutligen har kommissionen lämnat vissa uppgifter om det nuvarande farsör

jningsläget i fråga örn gummi. I detta hänseende torde jag få hänvisa till

handlingarna.

I anslutning till vad kommissionen anfört har kommissionen hemställt dels

om bemyndigande att med Stockholms superfosfat fabriks aktiebolag träffa

avtal i huvudsaklig överensstämmelse med de framlagda förslagen, dels ock

att till kommissionens förfogande måtte ställas ett belopp av 6,150,000 kronor

för utökande av den påbörjade gummifabriken i Ljungaverk och för

byggande av en ny dylik fabrik i Stockvik ävensom för drift av fabrikerna.

Verkställda undersökningar lia givit vid handen, att den under uppförande

varande fabriksanläggningen för syntetiskt gummi vid Ljungaverk skulle

för en kostnad av 750,000 kronor kunna utbyggas till sin dubbla kapacitet

eller till 800 lon per år. I förhållande till kostnaden för den redan beslutade

anläggningen, beräknad till 3,000,000 kronor, skulle utvidgningskostnaden

alltså bliva förhållandevis måttlig. Med hänsyn härtill och till vikten av att

en produktion av syntetiskt gummi i ökad omfattning snarast kunde komma

till stånd, bemyndigade Kungl. Majit den 23 juli 1943 statens industrikommission

att vidtaga erforderliga förberedelser för en sålunda utökad produktion

omfattande även anskaffande av härför erforderliga maskiner m. lii.

Genom samma beslut erhöll industrikommissionen vidare bemyndigande att

för sistnämnda ändamål disponera högst 375,000 kronor av det för budget
-

s. 221 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t.‘i proposition nr 344.

221

året 1942/43 anvisade kapitalinvesteringsanslaget till uppförande och drift av

en fabriksanläggning för tillverkning av syntetiskt gummi. Det av industrikommissionen

i anslutning till detta beslut nu framlagda förslaget till tillläggsavtal

med Stockholms superfosfat fabriks aktiebolag örn den avsedda

utökningen av anläggningen vid Ljungaverk, bygger i huvudsak på det tidigare

med bolaget träffade avtalet. Då jag anser förslaget böra i nuvarande

läge godtagas från statens sida, vill jag förorda, att avtal i huvudsaklig överensstämmelse

med förslaget träffas med bolaget och att de för ulbyggnaden

av anläggningen och för den utökade driften erforderliga medlen anvisas å

tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

Såsom vid skilda tillfällen tidigare framhållits är landets läge i vad avser

gummiförsörjningen kritiskt på grund av de synnerligen små kvantiteter rågummi,

som under de senare åren kunnat importeras. Sedan frågan om

inhemsk produklion av syntetiskt gummi senast underställdes riksdagens

prövning har försörjningsläget ytterligare försämrats. Den import av ersättningsgummi,

med vilken man räknat vid uppgörandet av nu gällande försörjningsplaner,

har sålunda hittills icke kunnat upprätthållas i beräknad

omfattning. Huruvida en ökad import av rågummi och en återhämtning i

vad avser den beräknade importen av ersättningsgummi kunna komma till

stånd under nu rådande förhållanden synes i hög grad ovisst. För att under

en begränsad tid kunna hålla i gång åtminstone den mest oundgängliga lastbilstrafiken

ha därför långt gående regleringsåtgärder blivit ofrånkomliga.

Sålunda ha i enlighet med av Kungl. Majit den 16 juli 1943 meddelade

direktiv vederbörande myndigheter måst vidtaga åtgärder i syfte att minska

antalet sådana lastautomobiler i trafik, vilka äro utrustade med lastbilringar,

till i runt tal 20,000. Även med denna starka beskärning av trafiken är emellertid

försörjningsläget i vad avser gummiringar för de automobdler, som efter

behovsprövning alltjämt få hållas i trafik, bekymmersamt. En fortsatt omedelbar

utbyggnad utöver vad jag nyss förordat av den inhemska produktionen

av ersättningsgummi är därför i och för sig synnerligen angelägen. Det nuvarande

labila utrikespolitiska läget med möjligheter till snabba förändringar

talar å andra sidan för att framgå med försiktighet. Då tillverkningsmetoderna

för syntetiskt gummi äro för vårt land helt oprövade, vore det vidare

givetvis av största värde, att erfarenheterna från den under uppförande

varande anläggningen först avvaktades, innan en ytterligare kapitalkrävande

anläggning uppfördes. Jag är därför icke nu beredd att förorda, att en ny anläggning

för framställning av syntetiskt gummi omedelbart påbörjas. Läget

å gummiförsörjningens område kan emellertid tämligen hastigt förändras i

sådan riktning, att ett uppskov med den ifrågavarande nya anläggningen ej

längre kan anses försvarligt. Jag finner därför försiktigheten bjuda, att genom

anvisande redan nu av erforderliga medel möjligheter beredas för Kungl.

Majit att, därest förhållandena så kunna anses påkalla, skyndsamt låta

igångsätta arbetena å en ny anläggning.

Industrikommissionens nu föreliggande förslag avser en fabrik med en

kapacitet av omkring 800 ton per år eller samma kvantitet som anläggningen

s. 222 Kontrollera mot PDF

222

Kunyl. Maj:ts proposition nr 344.

vid Ljungaverk skulle erhålla efter den av mig förordade utvidgningen.

Jämväl den nya anläggningen torde lämpligen böra för statens räkning uppföras

och drivas av ett enskilt företag. Mellan industrikommissionen och

Stockholms superfosfat fabriks aktiebolag har också preliminär enighet uppnåtts

örn innehållet i en härför erforderlig överenskommelse. Denna innefattar

i stort sett samma bestämmelser som det tidigare träffade avtalet. Bolaget

skall emellertid för den nya anläggningen, som förutsättes skola uppföras

i Stockvik i närheten av Sundsvall å mark som avses skola förvärvas av

kronan, icke bestrida någon del av de till 3,900,000 kronor beräknade anläggningskostnaderna.

Å andra sidan har i jämförelse med det tidigare avtalet en

viss jämkning till kronans förmån av bolagets ersättning för driften skett.

Vidare har bolaget icke erhållit någon rätt till byggnaderna efter utgången av

år 1968, då bolagets driftsåtagande skulle upphöra. Då ett avtal på de förutsatta

villkoren torde under för handen varande omständigheter få anses godtagbart

från statens sida, synes det uppgjorda förslaget kunna läggas till

grund för ett slutligt avtal med bolaget, därest förhållandena framdeles skulle

göra det angeläget, att anläggningen kommer till stånd. Jag förutsätter därvid,

att en ytterligai''e prövning av frågan om platsen för fabrikens förläggning

kommer till stånd. Mellan industrikommissionen och överbefälhavaren lia

nämligen yppats olika meningar rörande den ur skilda synpunkter lämpligaste

platsen.

Mot de av kommissionen beräknade kostnaderna, 3,900,000 kronor, för

anläggningens uppförande har jag icke något att erinra. Utöver detta belopp

erfordras emellertid rörelsemedel för att säkerställa driften. Med hänsynstagande

till att viss inkomst kommer att erhållas genom försäljning av framställt

gummi, har industrikommissionen uppskattat det sammanlagda behovet

av rörelsemedel för anläggningarna vid Ljungaverk och Stockvik till

3,000,000 kronor. Då i det tidigare omnämnda, å tilläggsstat för sistlidna

budgetår anvisade anslaget å 3,250,000 kronor inräknats 1,500,000 kronor

till förlagskapital för anläggningen vid Ljungaverk, skulle det för sådant

ändamål nu ytterligare erforderliga beloppet uppgå till 1,500,000 kronor.

Tillhopa med det belopp å 750,000 kronor, vartill kostnaden för utvidgningen

av fabriken vid Ljungaverk skulle uppgå, skulle alltså det nu

aktuella anslagsbehovet sluta å ett sammanlagt belopp av (750,000 + 3,900,000

+ 1,500,000 =) 6,150,000 kronor.

I likhet med vad tidigare skett böra medlen anvisas såsom kapitalinvestering

i fonden för förlag till statsverket.

Jag förutsätter, att tidigare för gummitillverkningen anvisade kapitalinvesteringsanslag

och det anslag, om vars äskande jag här gör hemställan, må

utan hinder av det särskilda ändamål, för vilket vederbörande anslag närmast

avsetts, disponeras för att täcka eventuell brist, som kan uppkomma

å annat av ifrågavarande anslag.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

s. 223 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

223

att till Uppförande och drift av fabriksanläggningar för

tillverkning av syntetiskt gummi å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av ........................ kronor 6,150,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Carl-Erik Wällhammar.

s. 225 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

225

Bihang.

Förteckning

över av Kungl. Majit hos riksdagen äskade anslag å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1943/44.

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter.

III. Utrikesdepartementet.

Kronor

B: 8 a Vissa hyres- och resekostnader för personalen vid beskickningar

och konsulat, förslagsanslag................... 35,000

B: 12 Lastkommittén i New York m. m., förslagsanslag........ 425,000

460,000

IV. Försvarsdepartementet.

Krigsmaterielverket:

B: 14 a Anskaffande av viss utrustning för centrala ammunitionsförråd,

reservationsanslag........................... 750,000

Sjukvård:

C: 15 a Utrustning av krigssjukhus, reservationsanslag......... 1,240,000

Tygmateriel m. m.:

C: 38 a Ytterligare anskaffning av ammunition m. m., reservationsanslag

....................................... 52,500,000

C: 43 a Anskaffning av cyklar, reservationsanslag.............. 2,550,000

C: 43 b Uppförande av förrådslokaler för förvaring av blyackumulatorer,

reservationsanslag........................ 110,000

C: 43 c Förrådslokaler vid Stockholms luftvärnsregemente, reservationsanslag

.................................. 40,000

Sjukvård:

C: 67 a Anskaffning av avlusningsmateriel, reservationsanslag ... 194,000

Flytande materiel, artillerimateriel m. m.:

C: 88 a Merkostnader för ombyggnad av kanonbåten Svensksund,

reservationsanslag.................................. 152,700

C: 93 a Bärgningsmateriel för u-båtar, reservationsanslag....... 108,000

C: 93 b Ytterligare medel till visst luftvärnsändamål, reservationsanslag

........................................... 51,000

Intendenturmateriel m. m.:

C: 120 a Vissa luftskyddsåtgärder m. m. vid andra eskaderstaben

och västra flygbasområdesstaben i Göteborg, reservationsanslag

....................................... 48,000

Flygmateriel m. m.:

C: 132 Bidrag till Kalmar stad för omläggning av Törneby bäcken 32,000

E: 17 a Chiffreringsapparater, reservationsanslag.................. 38,000

57,813,700

s. 226 Kontrollera mot PDF

226

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

Kronor

V. Socialdepartementet.

Bekämpande av arbetslösheten:

B: 16 a Vissa ersättningar åt arbetare vid Salsåkers sågverk m. fl. 63,700

B: 88 Prov- och kompletteringskurser för hem vårdarinnor, reservationsanslag

...................................... 72,500

C: 73 a Skyddsympning mot difteri, förslagsanslag............... 300,000

C: 74 a Anordnande av sanitetsanstalter utmed rikets sjögränser,

reservationsanslag.................................... 120,000

Civilt luftskydd:

F: 12 a Besiktning och reparation av vissa motorfordon, reservationsanslag.

...................................... 765,000

F: 12 b Kontroll av vissa drivmedelsförråd................... 10,000

G: 8 a Bidrag till vissa örn- och nybyggnadsarbeten vid Långmora

arbetshem.................................... 27,000

G: 8 b Understöd m. m. åt vissa estniska medborgare, reservationsanslag

......................................... 200,000

G: 9 Bidrag till utlandssvenskarnas förening................. 30,000

1,588,200

VI. Kommunikationsdepartementet.

D: 8 Lokaler för taxeringsavdelningar vid vissa länsstyrelser,

reservationsanslag.................................... 150,000

E: 2 a Ersättning åt statens och enskilda järnvägar för vissa transporter

............................................. 197,200

Statens geotekniska institut:

E: 8 a Avlöningar, förslagsanslag ............................ 65,000

E: 8 b Omkostnader, förslagsanslag..................... 34,000

E: 8 c Utrustning, reservationsanslag........................ 18,200

464,400

VII. Finansdepartementet.

E: 3 Organisationsundersökningar m. m., reservationsanslag .... 50,000

E: 5 a Kostnader för anställningsregister i Stockholm........... 35,500

85,500

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

D: 2 Bidrag till vetenskapsakademien....................... 4,200

Dövstumskolorna:

I: 50 a Nyanskaffning av inventarier m. m. för dövstumskolan i

Växjö, reservationsanslag........................... 29,000

Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

K: 16 a Bidrag till grafiska institutet........................ .2,700

85,900

s. 227 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

227

IX. Jordbruksdepartementet.

Lantbrukshögskolan:

D: 8 a Byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet, reservationsanslag

.......................................

Alnarps lantbruks-, mejeri och trädgårdsinstitut:

D: 18 a Byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet, reservationsanslag

.......................................

Befrämjande av fröodlingen m. m.:

G: 11 a Bidrag till lin- eller hampberedningsanläggningar, reservationsanslag

...................................

G: 39 Befrämjande av landsbygdens elektrifiering, reservationsanslag

...........................................

Rikets allmänna kartverk:

L: 3 a Anskaffande av flygplan m. m„ reservationsanslag.....

Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt:

Verksamheten i allmänhet:

L: 6 Observatörer.....................................

L: 8 Underhåll av stationer m. m., reservationsanslag......

XI. Folkhushållningsdepartementet.

D: 10 a Ersättning för vissa förtullningskostnader...............

Säger för egentliga statsutgifter

B. Utgifter för statens kapitalfonder.

lil. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

A. Statens affärsverksfonder.

Kommunikationsdepartementet:

Försvarsberedskap vid statens järnvägar:

8 a Vissa åtgärder för ökad försvarsberedskap (I: C: 25 a),

reservationsanslag..................................

B. Luftfartsfonden.

Kommunikationsdepartementet:

1 Belysningsanläggningar för luftfartsleder (II: 2), reservationsanslag

..............................................

3 Byggande och förbättring av flygplatser (II: 4), reservationsanslag

.............................................

C. Statens allmänna fastighetsjond.

Justitiedepartementet:

1 a Ombyggnadsarbeten vid förvarings- och interneringsanstal
ten

i Norrköping (III: 1 a), reservationsanslag.........

Utrikesdepartementet:

2 a Anordnande av skyddsrum i beskickningsfastigheten i Hel
singfors

(III: 2 a), reservationsanslag..................

2 b Inköp av fastighet för beskickningen i Ottawa (III: 2 b),

reservationsanslag ...................................

Kronor

9,000

13,500

130.000

2,000,000

520.000

75.000

20.000

2,767,500

30,300

63,245,500

750.000

60,000

650.000

710.000

45.000

50.000

82,500

s. 228 Kontrollera mot PDF

228

Kungl. Maj:ts proposition nr 344.

Kronor

Kommunikationsdepartementet:

5 a Tillbyggnad till statens väginstitut m. m. (III: 5 a), reservationsanslag.

................ 11,000

8 a Ökade lokaler för länsstyrelsen i Örebro län (III: 8 a), reser
vationsanslag

....................................... 7,000

9 Lantmäterikontorsbyggnad i Örebro (III: 9), reservations
anslag

............................................. 6,300

Jordbruksdepartementet:

24 Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan (III: 27), reservationsanslag

......................................... 6,000

24 a Anordnande av avloppsledning vid veterinärhögskolan (III:

27 a), reservationsanslag.............................. 9,300

25 Nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska anstalt

(III: 28), reservationsanslag........................... 100,000

317,100

D. Försvarsväsendets fastighetsfond.

Försvarsdepartementet:

Arméförvaltningens delfond:

2 Övriga arbeten (IV: 10 a—10 c), reservationsanslag..... 375,800

Marinförvaltningens delfond:

4 Övriga arbeten (IV: 16 a—16 b), reservationsanslag..... 163,000

5387800

F. Fonden för låneunderstöd.

Jordbruksdepartementet:

3 Lån till Sveriges utsädesförening för inrättande av linlabora
torium

(VI: 6), reservationsanslag..................... 207,000

Säger för utgifter för statens kapitalfonder 2,522,900

Summa för driftbudgeten 65,768,400

Kapitalbudgeten.

Kapitalinvestering.

I. Statens affärsverksfonder.

B. Telegrafverket.

Kommunikationsdepartementet:

19 Trådlös radiostation och trådradioanläggning på Gotland . 1,240,000

C. Statens järnvägar.

Kommunikationsdepartementet:

Försvarsberedskap vid statens järnvägar:

25 a Vissa åtgärder för ökad försvarsberedskap............ 750,000

E. Domänverket.

Ecklesiastikdepartementet:

2 Uppförande av bostäder åt vissa befattningshavare vid lantbruksskolan

i Broby för dövstumma.................. 61,000

2,051,000

s. 229 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 344. 229

Kronor

II. Luftjartsjonden.

Kommunikationsdepartementet:

2 Belysningsanläggningar för luftfartsleder................ 60,000

4 Byggande och förbättring av flygplatser................ 650,000

710.000

III. Statens allmänna fastighets jond.

Justitiedepartementet:

1 a Ombyggnadsarbeten vid förvarings- och interneringsanstalten

i Norrköping....................................... 90,000

Utrikesdepartementet:

2 a Anordnande av skyddsrum i beskickningsfastigheten i Hel
singfors

............................................ 50,000

2 b Inköp av fastighet för beskickningen i Ottawa.......... 330,000

Kommunikationsdepartementet:

5 a Tillbyggnad till statens väginstitut m. m................ 22,000

8 a Ökade lokaler för länsstyrelsen i Örebro län............ 28,000

9 Lantmäterikontorsbyggnad i Örebro.................... 25,000

Jordbruksdepartementet:

27 Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan................ 12,000

27 a Anordnande av avloppsledning vid veterinärhögskolan---- 37,000

28 Nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska anstalt ... 200,000

794.000

IV. Försvarsväsendets fastighetsfond.

Arméförvaltningens delfond:

10 a Ämbetsbyggnad å Ladugårdsgärde..................... 700,000

10 b Täckning av utgifter för vissa byggnadsarbeten......... 5,500

10 c Ombyggnad av gymnastikbyggnad vid Svea trängkår .... 46,000

15 a Mark för ammunitionsfabriken i Karlstad............... 28,500

15 b Skjutplats för Hallands regemente m. m................ 70,000

850.000

Marinförvaltningensdelfond:

16 a Modernisering av Stockholms örlogsvarv................ 76,000

16 b Vissa byggnads- och anläggningsarbeten invid Karlskrona 250,000

18 a Bestridande av på marinen belöpande kostnader för inköp

av Berga egendom invid Hårsfjärden.....,........... 1,285,000

1,611,000

2,461,000

V. Statens utlåningsfonder.

Jordbruksdepartementet:

9 Hemslöjdslånefonden.................................. 600,000

VI. Fonden för låneunderstöd.

Jordbruksdepartementet:

6 Lån till Sveriges utsädesförening för inrättande av linlabora
torium

............................................. 207,000

s. 230 Kontrollera mot PDF

Kronor

230 Kungl. Maj.ts proposition nr 344.

VII. Fonden för förlag till statsverket.

Försvarsdepartementet:

2 a Rörelsekapital för krigsmaterielverket................... 75,000,000

2 b Rörelsekapital för försvarets fabriksstyrelse.............. 20,000,000

Folkhushållningsdepartementet:

7 Uppförande och drift av fabriksanläggningar för tillverkning

av syntetiskt gummi..........................,..... 6,150,000

____101,150,000

Säger för kapitalbudgeten 107,973,000

488701. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1943.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

32 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (32)

32 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:521 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om anslag å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 till lokaler för taxeringsa a1 i texten
  2. Rskr. 1943:522 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställning örn anslag d tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/U till ökade lokaler för läns a1 i texten
  3. Rskr. 1943:523 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/U, i vad propositionen a s. 5 i texten
  4. Rskr. 1943:528 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående förstärkning av den inom taxling sorganisationen sysselsatta personalen hos länsst s. 2 i texten
  5. Rskr. 1943:524 Skrivelse till Konungen angående tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44. a1 i texten

Visa alla 32