Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändrad lydelse av i § lagen den 1 mars 1940 (nr 119) örn skyldighet för ägare ao anläggningar och byggnader att anordna skyddsrum m. m

1943-10-15 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:348, Med förslag till lag angående ändrad lydelse av i § lagen den 1 mars 1940 (nr 119) örn skyldighet för ägare ao anläggningar och byggnader att anordna skyddsrum m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 348.

1

Nr 348.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändrad lydelse av i § lagen den 1 mars 1940

(nr 119) örn skyldighet för ägare ao anläggningar och

byggnader att anordna skyddsrum m. m.; given Stockholms

slott den 15 oktober 1943.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Majit härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till lag angående ändrad lydelse av 4 § lagen den

1 mars 1940 (nr 119) om skyldighet för ägare av anläggningar och byggnader

att anordna skyddsrum m. m.

GUSTAF.

Thorwald Bergquist.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 348.

Försl ag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 4 § lagen den 1 mars 1940 (nr 119) om skyldighet

för ägare av anläggningar och byggnader att anordna skyddsrum

m. m.

Härigenom förordnas, att 4 § lagen den 1 mars 1940 om skyldighet för

ägare av anläggningar och byggnader att anordna skyddsrum m. m. skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

4 §•

Skyddsrum skall utföras på det sätt som med hänsyn till anläggningens

eller byggnadens beskaffenhet och läge är mest ändamålsenligt. Det skall erbjuda

skydd åtminstone mot splitter från bomber och andra vid explosion

kringkastade föremål ävensom mot stridsgaser. Är skyddsrum beläget inom

eller i omedelbar närhet av byggnad, skall det hava sådan hållfasthet, att det

kan beräknas motstå den belastning som kan uppkomma, örn byggnaden sammanstörtar.

Skyddsrum vid industriell anläggning, som enligt av Konungen

meddelade föreskrifter hänförts till anläggningar av krigsviktig natur, skall

så långt möjligt erbjuda skydd jämväl mot direkt bombträff.

Denna lag träder i kraft dagen efter den då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

I fråga om redan befintlig anläggning skall vad i nya lagen sägs ej äga

tillämpning annat än vid väsentlig ombyggnad, ändring eller utvidgning av

anläggningen eller där eljest synnerliga skäl föreligga.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 348.

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartement säre aden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 1 oktober 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Rubbestad.

Efter gemensam beredning inom justitie-, försvars- och socialdepartementen

anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bergquist, fråga

om ändrade bestämmelser rörande skyddsrum vid industriella anläggningar.

Föredraganden anför följande.

Gällande bestämmelser.

De grundläggande bestämmelserna örn luftskyddet innefattas i luftskyddslagen

den 11 juni 1937 (nr 504) med däri senare — bl. a.

genom lag den 23 februari 1940 (nr 81) — vidtagna ändringar. Enligt luftskyddslagen

utövas tillsyn å luftskyddet inom riket av luftskyddsinspektionen.

Inom varje län handhar länsstyrelsen ledningen av luftskyddet. Riket indelas

i luftskyddsområden. Varje stad och landsfiskalsdistrikt utgör som regel ett

luftskyddsområde. Inom luftskyddsområde utövas den omedelbara ledningen

av luftskyddet av en luftskyddschef, i regel vederbörande polischef. Kommun

kan av Kungl. Maj :t åläggas att anordna skyddsrum, i vilka vid luftanfall

skydd kan beredas personal, som har att leda eller fullgöra luftskyddstjänst

berörande orten i dess helhet, personer, som omhändertagas vid hjälpplatser,

eller vägfarande och andra, som uppehålla sig utomhus på allmänna platser,

s. k. allmänna skyddsrum. Beträffande skyddsrum, som icke äga samband

med allmänna luftskyddet, s. k. enskilda skyddsrum, hänvisas i luftskyddslagen

till vad därom särskilt stadgas. Befinner sig riket i krig eller krigsfara,

äger Konungen förordna att riket eller del därav skall försättas i luftskyddstillstånd

och att planerna för luftskyddet helt eller delvis skola verkställas.

Bestämmelser örn enskilda skyddsrum meddelas i lagen den t mars

1940 (nr 119) örn skyldighet för ägare av anläggningar

och byggnader att anordna skydds rum m. m. Bestämmelserna

äro tillämpliga inom område, som Konungen bestämmer, samt, efter särskilt

förordnande, jämväl i fråga örn anläggningar och byggnader utanför sålunda

bestämt område. Bland anläggningar och byggnader, som skola förses med

Bihang till riksdagens protokoll 19i3. 1 sami. Nr 347—348. ''2

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 348.

skyddsrum, omnämnes i lagen industriell anläggning, vid vilken i regel minst

tjugufem personer samtidigt äro sysselsatta. Skyddsrum skall såvitt möjligt

kunna hysa så många människor, som i allmänhet kunna antagas samtidigt besöka

eller vara sysselsatta eller bosatta eller eljest vistas inom anläggningen eller

byggnaden eller den del därav, för vilken skyddsrummet anordnas. Skyddsrum

skall anordnas på sådan plats inom eller invid anläggningen eller byggnaden,

att det utan tidsutdräkt kan uppsökas av dem, för vilka det är avsett.

Det skall vara så beskaffat, att det erbjuder skydd åtminstone mot splitter

från bomber och andra vid explosion kringkastade föremål ävensom mot

stridsgaser. Är skyddsrum beläget inom eller i omedelbar närhet av byggnad,

skall del hava sådan hållfasthet, att det kan beräknas motstå den belastning

som kan uppkomma, om byggnaden sammanstörtar. Skyddsrum med nu nämnd

motståndskraft mot splitter, ras m. m. brukar benämnas normalskyddsrum.

Skyldigheten att inrätta skyddsrum åvilar anläggningens eller byggnadens ägare.

Det åligger byggnadsnämnd att, innan byggnadslov meddelas, pröva vilka åtgärder

till skydd mot skador genom luftanfall som skola vidtagas. I fråga om

bl. a. industriell anläggning med minst tjugufem sysselsatta, skall byggnadsnämnden

underställa meddelat beslut om byggnadslov länsstyrelsens prövning

såvitt angår luftskyddet. Finnes ej byggnadsnämnd i ort, där åtgärder till

skydd mot skador genom luftanfall skola vidtagas, skall, örn någon vill utföra

bl. a. anläggning av nyss angivet slag eller verkställa väsentlig ombyggnad,

ändring eller utvidgning av sådan anläggning, länsstyrelsens godkännande av

företaget i förväg inhämtas såvitt angår luftskyddet. Länsstyrelsen äger helt

eller delvis medgiva befrielse från vidtagande av åtgärd som avses i lagen, örn

åtgärden prövas medföra oskälig kostnad eller ock sådan befrielse kan medgivas

utan eftergivande av skäliga anspråk på luftskydd. I övrigt äger Konungen

medgiva undantag från lagens bestämmelser. Tillsyn å efterlevnaden

av lagen utövas, där ej Konungen annorlunda förordnat, under länsstyrelsens

inseende av luftskyddschefen. Någon rätt till ersättning av allmänna medel

för åtgärd enligt lagen finnes ej stadgad i denna. Talan mot beslut, som enligt

lagen meddelas av länsstyrelsen, må föras hos Konungen i vederbörande

statsdepartement. Rätt att föra talan tillkommer jämväl luftskyddsinspektionen.

Från skyddsrumslagens tillämpningsområde äro undantagna bl. a. anläggningar,

som avses i lagen den 12 juni 194 2 (nr 335) örn särskilda

skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar. I

sistnämnda lag stadgas skyldighet för ägare eller innehavare av vissa sådana

anläggningar att med avseende å anläggningen och driften vid densamma vidtaga

erforderliga åtgärder för att minska faran för och begränsa verkningarna

av bl. a. skada genom luftanfall. Bland sådana åtgärder nämnes utförande

av skyddsrum, men bestämmelser om skyddsrummens beskaffenhet givas icke

i lagen.

Redan före tillkomsten av skyddsrumslagen hade genom lagen den 31

mars 1938 (nr 90) om förfoganderätt för luftskyddets be
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 348.

5

hov — vars bestämmelser dock väsentligen äga tillämpning blott vid luftskyddstbistånd

—ett stadgande givits, med stöd varav skyldighet att anordna skyddsrum

kan föreskrivas. Enligt berörda lag är nämligen ägare eller innehavare av

anläggning, inrättning, fastighet eller annan egendom, för vilken luftskyddsplan

uppgjorts eller luftskydd eljest erfordras, pliktig att tåla eller vidtaga de

åtgärder med avseende å egendomen ävensom dess inredning och utrustning,

som av länsstyrelsen prövas erforderliga för luftskyddets genomförande. Ägare

eller innehavare av egendom, som beröres av åtgärden, är berättigad till ersättning

av kronan, dock att, såframt åtgärden huvudsakligen avser beredande

av skydd för viss egendom eller dess ägare eller innehavare eller för

personer, som vid tiden för luftskyddstillstånds inträde bodde eller vistades

inom egendomen eller eljest nyttjade denna, ersättning utgår allenast om och

i den mån det med avseende å storleken av kostnad eller skada, som föranledes

av åtgärden, samt omständigheterna i övrigt prövas skäligt. Beslut, som enligt

lagen meddelats av länsstyrelse, må överklagas hos Konungen.

Genom kungörelse den 9 april 1940 (nr 192) med förordnande jämlikt

13 § luftskyddslagen förordnade Kungl. Majit örn luftskyddstillstånd i vissa

avseenden och genom kungörelse den 13 i samma månad (nr 210) utvidgades

luftskyddstillståndet att omfatta bl. a. inrättande av skyddsrum.

Förslag till ändrade bestämmelser om anordnande av skyddsrum och om beskaffenheten

av sådana lokaler innefattas i det av 19A1 års hemortsförsvarssakkunniga

innevarande år avgivna betänkandet med förslag till lag om folkskyddsväsendet

(folkskyddslag) m. m. (Statens off. utredn. 1943: 27). De i betänkandet

förordade reglerna om beskaffenheten av enskilda skyddsrum överensstämma

i väsentliga delar med motsvarande bestämmelser i gällande luftskyddslag.

Det föreslås att enskilt skyddsrum, som är inrättat för mer än tio

personer, skall uppfylla kraven på normalskyddsrum. Detta begrepp har i förslaget

i huvudsak samma innebörd som för närvarande. Vidare förutsättes

emellertid att, där särskilda omständigheter det föranleda, Konungen för visst

fall skall äga förordna att skyddsrum skall fylla större krav på skyddsförmåga

och utrymme än som eljest uppställas. Såsom motivering för detta stadgande

åberopas (s. 252) hl. a., att det exempelvis kan anses nödvändigt att för

en viktig industri skyddsrum med större skyddsförmåga än normalskyddsrum

anordnas. De sakkunniga framhålla att det i allmänhet säkerligen torde låta

sig göra att få dessa krav fyllda på frivillighetens väg men att möjlighet att

giva åläggande dock bör finnas.

Framställning beträffande skyddsrum vid industriella anläggningar.

I en den 30 december 1942 dagtecknad skrivelse lill Konungen har Överståthållarämbetet

— efter en redogörelse för gällande bestämmelser örn normalskyddsrum

m. m. -— anfört följande.

De senaste krigserfarenheterna lära--— hava givit vid handen, att

beträffande krigsvikliga industrianläggningar det icke kan anses tillfyllest

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:t$ proposition nr 348.

med skyddsrum av normalskyddsrums karaktär. Med hänsyn härtill har luftskyddsinspektionen

i skrivelse till Överståthållarämbetet och länsstyrelserna

i samtliga län den 12 november 1942, under hänvisning till att luftskyddstillstånd

är rådande, hemställt, att länsstyrelsen efter prövning i varje särskilt

fall ville med stöd av 4 § luftskyddets förfoganderättslag föreskriva, att

sådana krigsviktiga industrier, som på grund av sin belägenhet eller större

betydelse kunde befinnas bliva särskilt utsatta för anfall från luften, skola

anordna fullträff säkra skyddsrum dels vid ny- eller ombyggnad, dels ock i

vissa fall, då eljest goda förutsättningar för anordnande av dylika skyddsrum

föreligga. I motsats till skyddsrumslagen av den 1 mars 1940 innehåller

icke lagen örn förfoganderätt för luftskyddets behov några föreskrifter örn

huru långtgående åtgärder i fråga om inrättande av skyddsrum, som myndigheterna

kunna kräva med stöd av — — — 4 § sistnämnda lag. Hos de

lokala luftskyddsmyndigheterna såväl som hos allmänheten torde emellertid

den uppfattningen vara rådande, att kraven på skyddsrummen icke kunna

ställas högre än som angives i skyddsrumslagen. Man har med andra ord

utgått från, att den skyldighet att inrätta skyddsrum, som grundas på 4 §

1 mom. luftskyddets förfoganderättslag, icke sträcker sig längre än till inrättande

av normalskyddsrum. Enligt överståthållarämbetets mening föreligger

också fog för denna uppfattning. Ur ekonomisk synpunkt måste det

nämligen anses orimligt, örn man med stöd av luftskyddets förfoganderättslag

skulle kunna kräva mera långtgående åtgärder än enligt skyddsrumslagen.

Detta skulle ju kunna medföra, att skyddsrum, som en fastighetsägare

eller företagare inrättat i vederbörlig ordning med stöd av bestämmelserna i

den senare författningen, skulle kunna förklaras otillräckliga med stöd av

bestämmelserna i den förra författningen. I många fall skulle följden härav

bliva, att de kostnader, som nedlagts på skyddsrummen till fullgörande av

skyddsrumslagens bestämmelser, skulle bliva helt eller delvis onyttiga. På

nu anförda skäl anser sig Överståthållarämbetet i sakens nuvarande läge

icke kunna efterkomma luftskyddsinspektionens ovannämnda hemställan.

Emellertid har Överståthållarämbetet ansett sig böra bringa ärendet till Kungl.

Maj:ts kännedom, för den händelse Kungl. Majit skulle finna lämpligt att

genom åvägabringande av lagändring eller på annat sätt få till stånd annan

praxis.

I luftskyddsinspektionens berörda skrivelse hade till motivering av inspektionens

nyss återgivna hemställan anförts, att det vore nödvändigt att

i vissa fall vid den omfattande om- och nybyggnad av krigsviktiga företag,

vilken ägde rum, mera betryggande skydd anordnades än som erbjödes i

anläggningar av normalskyddsrums karaktär. Detta gällde speciellt i de fall,

då sådana industrier grupperades till mer eller mindre sammanhängande

industriområden, vilka kunde förutsättas vara begärliga och lätt sårbara

mål för fientliga flyganfall. Det vore vidare synnerligen önskvärt, att särskilt

krigsviktiga industrier även utan samband med örn- eller tillbyggnad

anordnade fullträffsäkra skyddsrum, där goda förutsättningar därför funnes.

I utlåtande över överståthållarämbetets skrivelse bär luftskyddsinspektionen

anfört, bland annat:

Erfarenheterna från de krigförande länderna lia givit vid handen att krigsviktiga

industrier särskilt utsättas för anfall från luften. Det blir då av den

allra största betydelse för den fortsatta produktionen att de vid sådana in
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 348.

7

dustrier sysselsatta arbetarna, vilkas specialkunskaper knappast kunna ersättas,

i möjligaste mån beredas skydd i fullträffsäkra skyddsrum.

Överståthållarämbetet har framhållit, att enligt 4 § i förfogandelagen för

luftskyddets behov åläggande örn inrättande av skyddsrum lärer kunna

meddelas samt att nämnda lagrum icke innehåller bestämmelser örn hur

långtgående åtgärder, som kunna krävas. Lagstiftaren torde emellertid ha

avsett att bestämmelserna icke skola vara begränsade med hänsyn till nödvändigheten

att luftskyddsmyndigheterna givas vidsträckt befogenhet att

under luftskyddstillstånd allt efter utvecklingens krav meddela ålägganden,

som åsyfta mer eller mindre ingripande åtgärder. Att i skyddsrumslagen angivits

bestämmelser ang. skyddsrumsplikten i fredstid synes icke böra inkräkta

på möjligheten att, då riket befinner sig i krig eller krigsfara, med

stöd av förfogandelagen för luftskyddets behov ålägga mera vittgående skyldighet

i avseende å anordnande av skyddsrum, än vad i skyddsrumslagen

angives. Därest lagstiftarens mening varit, alt luftskyddsmyndigheterna icke

skulle lia sådan befogenhet skulle givetvis en ändring av förfogandelagen ha

kommit till stånd i samband med antagande av skyddsrumslagen.

I sin skrivelse har Överståthållarämbetet förklarat sig icke kunna efterkomma

luftskyddsinspektionens hemställan ang. åläggande att anordna fullträffsäkra

skyddsrum i vissa fall. Denna överståthållarämbetets vägran har

motiverats med att det enligt överståthållarämbetets mening måste ur ekonomisk

synpunkt anses orimligt, örn man med stöd av luftskyddets förfoganderättslag

skulle kunna kräva mera långtgående åtgärder än enligt skyddsrumslagen.

Inspektionen vill i denna del framhålla, att dessa ekonomiska betänkligheter

under nu rådande luftskyddstillstånd icke bör hindra föreskrivande

av fullträffsäkra skyddsrum i de fall som angivas i inspektionens skrivelse,

av vilken med all tydlighet torde framgå att fullträffsäkra skyddsrum icke

skola föreskrivas i andra fall, än där den av Överståthållarämbetet befarade

ekonomiska förlusten för vederbörande företag blir ringa i förhållande till

den synnerligen väsentliga ökningen av skyddet för personalen.

Överståthållarämbetet har i sin skrivelse slutligen förklarat, att ämbetet

ansett sig böra bringa ärendet till Kungl. Maj:ts kännedom, för den händelse

Kungl. Hajd .skulle finna lämpligt att genom åvägabringande av lagändring

eller på annat sätt få lill stånd annan praxis. Enligt inspektionens

uppfattning har annan praxis kommit till stånd genom inspektionens ifrågavarande

skrivelse.

I en sedermera inom luftskyddsinspektionen utarbetad, den 27 september

1943 dagtecknad promemoria angående fullträffsäkra skyddsrum i krigsviktiga

industrier anföres följande.

Jämlikt skyddsrumslagen föreligger skyldighet att anordna skyddsrum för

bl. a. industrier med mer än 25 anställda örn de äro belägna inom luftskyddsorl.

Skyddsrummen skola jämlikt bestämmelserna i 4 § skyddsrumslagen

vara så beskaffade att de erbjuda skydd mot splitter, stridsgas och rasmassor,

d. v. s. motsvara vad sorn i allmänhet benämnes normalskyddsrum. Dylikt

normalskyddsrum torde genomsnittligt i samband med nyanläggning betinga

en kostnad av högst 100 kronor per person.

För särskilt krigsviktiga industrier i utsatt läge torde emellertid med fog

kunna ifrågasättas örn icke kravet på skyddsrum bör sättas högre än normalskyddsrum.

Den personal som sysselsattes vid dylika industrier är många

gånger ytterligt svårersättlig med hänsyn till specialutbildning etc. och personalförluster

i dylika fall kunna många gånger medföra större avbräck i

produktionen än materiella skador.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 348.

Med fullträffsäkert skyddsrum förstås skyddsrumsanläggning, vilken utöver

det skydd som normalskyddsrummen skänka, även skall skydda mot

direkt träff. Dylik anläggning utföres antingen som fullträffsäkert skyddsrum

i berg eller som friliggande fullträffsäkert skyddsrum. I sistnämnda fall

förses anläggningen då med en skyddstäckning av granit, en s. k. sprängmantel.

Konstruktionen varierar beroende på vilken bombvikt man avser att

skydda sig mot. Vanligen beräknas fullträffsäkra skvddsrum skydda mot

300 eller 500 kg bombvikt. Härvid förutsättes att bomben skall vara av s. k.

stabil konstruktion, d. v. s. sådan att örn tändkonstruktionen är apterad för

fördrö jd tändning, vilket medger inträngning i konstruktionen, så håller bomben

vid anslaget och är sålunda överstark i förhållande till skyddsrumskonstruktionen.

Att skyddsrumskonstruktionen som regel ej beräknas för större

bombvikter än 500 kg beror på att stabila bomber endast i undantagsfall

förekomma i större vikter. Detta i sin tur beror framförallt på rent bombkonstruktiva

skäl, men även på den effekt som ernås för olika bombtyper.

Enda undantaget utgöres av s. k. pansarbomber, vilka förekomma i vikter

ända upp till 1,800 kg och vilka användas mot fartyg och militära befästningar,

där förutsättningen för maximal verkan är fullträff i målet. Mot

samhällsmässig bebyggelse komma dylika bomber däremot ytterst sällan till

användning. De minbomber som numera förekomma i mycket stora vikter,

enligt uppgift ända upp till 5 ton, äro undantagslöst försedda med anordning

för ögonblickständning och brisera sålunda i anslagsögonblicket utan nämnvärd

inträngning, vilket medför att verkningarna koncentreras åt sidorna och

icke i vertikalled. De skyddsrumskonstruktioner som beräknats för t. ex. 500

kg stabila bomber kunna sålunda beräknas .skydda även mot tyngsta nu kända

minbomber.

Kostnaderna för fullträffsäkra skyddsrum, under förutsättning att de avse

utrymme för c:a 300 personer, kunna uppskattas till följande:

Skyddsrum i berg 150—250 kr/person, där variationen bl. a. beror på bergets

art och därav betingat behov av särskild inbyggnad.

Friliggande fullträffsäkert skyddsrum under sprängmantel 250—350 kr/

person, där variationen bl. a. beror på grundförhållandena.

Departementschefen.

Det är otvivelaktigt önskvärt alt krigsviktiga industrianläggningar såvitt

möjligt förses med s. k. fullträffsäkra skyddsrum. Såsom dylika anläggningar

torde böra betraktas icke blott anläggningar av omedelbar betydelse för rikets

försvar utan jämväl företag som äro av större vikt för folkförsörjningen under

krig. Av vad jag förut anfört framgår, att länsstyrelserna enligt 1938 års förfoganderättslag

ha befogenhet att under luftskyddstillstånd föreskriva de

skyddsrumsanordningar som med hänsyn till omständigheterna i det särskilda

fallet finnas påkallade. Luftskyddstillstånd råder sedan april 1940.

Då genom 1940 års skyddsrumslag meddelats föreskrifter rörande beskaffenheten

av de skyddsrum som — oavsett luftskyddstillstånd — skola utföras,

har det ansetts tveksamt, huruvida med stöd av 1938 års lag kunde fordras

väsentligt mer än som ansetts möjligt att föreskriva enligt 1940 års lag. Att

ställa högre krav än sistnämnda lag innefattar har även betecknats såsom

obilligt mot vederbörande ägare. Häremot kan invändas, att 1938 års lag

öppnar möjlighet till ersättning av allmänna medel åt den som åsamkas oskälig

kostnad för skyddsrumsbygge. Det ligger emellertid i sakens natur, att om

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 348.

9

skyddsrum redan utförts såsom normalskyddsrum, det kan vara praktiskt

uteslutet att bygga örn detsamma till fullträffsäkert eller att påfordra anordnande

av nya fullträffsäkra skyddsanordningar. Med hänsyn härtill synes

det lämpligt att genom en ändring i 1940 års lag söka skapa garanti att skyddsrum

vid nya krigsviktiga anläggningar från början göras så långt möjligt fullträffsäkra.

I samband härmed bör också övervägas i vad män sådana skyddsrum

kunna föreskrivas även vid redan befintliga krigsviktiga anläggningar.

Vid den omarbetning av 4 § i 1940 års lag, som av nu anförda skäl bör vidtagas,

synes såsom inledande stadgande i paragrafen böra intagas föreskrift,

att skyddsrum skall utföras på det sätt som med hänsyn till anläggningens

eller byggnadens beskaffenhet och läge är mest ändamålsenligt. Härefter torde

böra intagas de nuvarande bestämmelserna om normalskyddsrum. Beträffande

skyddsrum vid krigsviktig anläggning bör därefter föreskrivas, att det skall

så långt möjligt erbjuda skydd jämväl mot direkt bombträff. Det torde böra

ankomma på Konungen att meddela bestämmelser örn vilka anläggningar som

skola anses vara av krigsviktig natur.

I sin tidigare berörda skrivelse till Överståthållarämbetet och länsstyrelserna

förutsatte luftskyddsinspektionen, att vid särskilt utsatta krigsviktiga industrier

fullträffsäkra skyddsrum skulle anordnas ej blott vid ny- eller ombyggnad

utan även i vissa fall då utan samband med ny- eller ombyggnad

goda förutsättningar för anordnande av dylika skyddsrum vore för handen.

Att vid väsentlig ombyggnad, ändring eller utvidgning av sådana anläggningar

kräva fullträffsäkra skyddsrum synes ej vara oskäligt. Beträffande andra befintliga

krigsviktiga anläggningar torde åläggande att anordna fullträffsäkra

skyddsrum böra meddelas allenast på grund av synnerliga skäl, såsom då anläggningen

vid krig kan väntas bliva särskilt utsatt för flyganfall. Givetvis bör

hänsyn tagas även tili kostnaderna i varje särskilt fall. Jag vill erinra, att enligt

14 § i 1940 års lag befrielse kan meddelas från utförande av skyddsrum

som skulle draga oskälig kostnad. Endast sällan torde det finnas rimligt att

ålägga industri, som nyligen inrättat skyddsrum i enlighet med hittills gällande

krav, att utan samband med väsentlig ombyggnad, ändring eller utvidgning

anordna fullträffsäkra skyddsrum.

Frågan huruvida fullträffsäkert skyddsrum skall anordnas torde böra prövas

i den ordning som eljest gäller enligt 1940 års lag. Av 12 och 13 §§ i lagen

torde följa, att frågan städse kommer att prövas av länsstyrelsen antingen

direkt eller efter underställning från byggnadsnämnd.

I överensstämmelse med vad sålunda anförts har inom justitiedepartementet

upprättats förslag till lag angående ändrad lydelse av 4 § lagen den 1 mars

1940 (nr 119) om skyldighet för ägare av anläggningar och byggnader att anordna

skyddsrum m. m.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över ifrågavarande lagförslag,

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar1, måtte för det i § 87

1 Denna bilaga, vilken frånsett viss jämkning av redaktionell natur är lika lydande

nied det vid propositionen fogade lagförslaget, har här uteslutits.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 348.

regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Stefan Stiernstedt.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 348.

11

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den tl oktober

1943.

Närvarande:

justitieråden Alsén,

Lind,

regeringsrådet Eklund,

justitierådet Ericsson.

Enligt lagrådet denna dag tillhandakommet utdrag av protokoll över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet den

1 oktober 1943, hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets utlåtande skulle

för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat

förslag till lag angående ändrad lydelse av 4 § lagen den 1 mars 1940

(nr 119) om skyldighet för ägare av anläggningar och byggnader att anordna

skyddsrum m. m.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

hovrättsassessorn K. Holmgren.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

G. Lindencrona.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 347—348

3

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 348.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 15 oktober 1943.

N är varande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist, Bagge,

Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Efter gemensam beredning inom justitie-, försvars- och socialdepartementen

anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bergguist, lagrådets

den 11 oktober 1943 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 1 oktober

1943 remitterade förslaget till lag angående ändrad lydelse av 4 § lagen den

1 mars 1940 (nr 119) örn skyldighet för ägare av anläggningar och byggnader

att anordna skyddsrum m. m.

Med förmälan, att förslaget av lagrådet lämnats utan erinran, hemställer

föredraganden, att förslaget, efter viss redaktionell jämkning, måtte jämlikt

§ 87 regeringsformen genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sven Leffler.

Stockholm 1943. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

432781

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:503 Skrivelse till Konungen i (inledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 4 i lagen den 1 mars 1940 a1 i texten
  2. 1LU 1943:51 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av i § lagen den 1 mars 1940 s. 1 i texten