Sök i Ratio Lex

Angående finansstatistikens effektivisering

1943-10-08 · 23 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 23 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:364, Angående finansstatistikens effektivisering

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 364.

1

Nr 364.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående finansstatistikens

effektivisering; given Stockholms slott den 8

oktober 1943.

Kungl. Majit vill härmed under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag lämna riksdagen tillfälle att avgiva

yttrande angående den av föredragande departementschefen framlagda

planen för finansstatistikens effektivisering.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansårenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 oktober

1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,

Rubbestad.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler fråga om finansstatistikens

effektivisering samt anför därvid följande.

Direktiv för utredning angående finansstatistikens effektivisering.

Genom beslut den 20 september 1940 erhöll jag Kungl Majits bemyndigande

att tillkalla sakkunniga med uppdrag att verkställa en undersökning av

möjligheterna till en effektivisering av finansstatistiken.

Vid anmälan av ifrågavarande ärende erinrade jag om, att finansstatistiken

har stor betydelse för planläggningen av statsutgifternas finansiering och den

Bihang till riksdagens protokoll 19i3. 1 sami. Nr 364.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 364.

statliga utgiftspolitiken, för vilket ändamål erfordrades tillgång till material,

som tilläte en snabb översikt av inträdda förändringar i inkomster och utgifter

samt möjliggjorde en tillförlitlig bedömning av utvecklingstendenserna

hos de statliga inkomsterna och de faktiska utbetalningarna av statsmedel

för olika ändamål. Det vore också av värde att kunna följa utvecklingen av

de kommunala finanserna.

Sedan jag därefter framhållit, att de sålunda karakteriserade önskemålen

beträffande finansstatistikens omfattning och utformning endast delvis tillgodosåges

av den finansstatistik, som för närvarande regelbundet utarbetades,

angav jag de huvudsakliga direktiven för det åsyftade utredningsarbetet.

Utredningen borde i första hand avse en rationalisering av det finansstatistiska

arbete, som redan bedreves inom statistiska centralbyrån, riksräkenskapsverket

och finansdepartementet, men även utsträckas till frågan om en

utbyggnad av finansstatistiken, så att densamma kunde tillfredsställa de krav,

som den senaste utvecklingen aktualiserat. Bland de omläggningar och utbyggnader

av den egentliga finansstatistiken, som borde övervägas, nämnde jag

särskilt dem som avsåge utvecklingen av de taxerade inkomsterna och förmögenheterna.

Vid utredningen syntes bland annat böra undersökas möjligheten

av sådana ändringar i formuläret till taxeringslängderna att fortlöpande

uppgifter skulle kunna erhållas om den till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

taxerade inkomsten från olika inkomstkällor. Med utgångspunkt

från sålunda omlagda taxeringslängder borde om möjligt verkställas årliga

undersökningar till belysande av inkomstutvecklingen. Även förändringen av

den taxerade förmögenheten och dess sammansättning vore av intresse ur finanspolitisk

synpunkt. Vid utredningen borde prövas på vad sätt arbetet med

statistiken över kronouppbörden bäst kunde samordnas med det finansstatistiska

arbetet i övrigt. En av utredningens främsta uppgifter borde bliva att

undersöka möjligheterna för en fullständig statistik rörande statens finansiella

hushållning. En dylik statistik borde planläggas med syfte att ge material

till en fortlöpande systematisk analys av utvecklingen av statens inkomster

och utgifter, verkställd med beaktande av inkomsttillflödets och utgiftsbelastningens

inflytande på statens kassaställning och lånebehov. Den statliga

finansstatistiken borde därjämte i denna del örn möjligt vara så inriktad

att den kunde bilda underlag till fortlöpande förhandsberäkningar av utfallet

av driftbudgeten och av medelsförbrukningen för kapitalinvesteringar ävensom

av ur allmänna ekonomiska synpunkter särskilt betydelsefulla inkomstoch

utgiftstitlar; en statistik över särskilt utbetalningarnas fördelning på olika

utgiftsslag vore därför önskvärd.

Med stöd av förutnämnda bemyndigande tillkallade jag den 20 september

1940 överdirektören E. J. Höijer, t. f. generaldirektören P. S. Runemark och

t. f. byråchefen G. W. Sjögren såsom sakkunniga med uppdrag att verkställa

den förordade undersökningen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 364.

3

Sammanfattning av utredningens arbetsresultat.

Sedan utredningsuppdraget fullgjorts, hava de sakkunniga avgivit betänkande

och förslag angående finansstatistikens effektivisering (Statens offentliga

utredningar 1942: 48). Betänkandet inledes med en utveckling av de allmänna

synpunkter på finansstatistiken, vilka ligga till grund för förslagen och

bestämma gränserna för utredningens omfattning. Under hänvisning beträffande

motiveringen och detaljerna till betänkandet torde här få lämnas en

kort sammanfattning av utredningens arbetsresultat genom angivande av de

huvudsakliga förslag och åtgärder till effektivisering av finansstatistiken, till

vilka utredningen föranlett.

Inom den allmänna inkomst- och förmögenhetsstatistiken åsyfta de sakkunnigas

förslag i huvudsak en utbyggnad och förbättring av den nuvarande

årliga taxeringsstatistiken, som resulterar i publikationen »Skattetaxeringarna»,

samt av de undersökningar rörande inkomst och förmögenhet, vilka

plägat verkställas i samband med folkräkningarna eller såsom fristående intensivundersökningar.

De sakkunniga hava sålunda funnit det möjligt att

realisera det i direktiven angivna, sedan länge föreliggande önskemålet att i

taxeringslängderna ernå en redovisning av nettointäkten ur olika inkomstkällor

i enlighet med grunderna för den statliga beskattningen i stället för såsom

nu enligt den kommunala beskattningens principer. Genomförandet av denna

förändring utgör förutsättningen för realiserande av det viktigaste förslaget

inom den allmänna inkomst- och förmögenhetsstatistiken, som framlägges i

betänkandet, nämligen en årlig inkomst- och verksamhetsstatistik.

Målet för inkomst- och verksamhetsstatistiken är att erhålla en uppdelning

av den sammanlagda nettoinkomsten ur de särskilda förvärvskällorna i första

hand på följande åtta verksamhetsgrenar, nämligen: A) Jordbruk med binäringar,

B) Industri och hantverk, C) Samfärdsel, D) Handel, E) Allmän förvaltningstjänst,

F) Fria yrken, G) Husligt arbete, H) I övrigt. Inom envar av

dessa skola inkomsttagarna vidare fördelas på dels yrkesverksamma och icke

yrkesverksamma personer, dels ock, såvitt angår den förra gruppen, på företagare

och anställda. Till de icke yrkesverksamma hänföras f. d. yrkesutövare,

pensionärer etc. Dessutom skola inkomsterna storleksgrupperas. Det tekniska

genomförandet av dessa fördelningar skulle ske sålunda. En enkel litterering

införes, därvid envar av angivna näringsgrenar erhåller en bokstav från A till

H samt ställningen inom näringsgrenen betecknas med 1 för företagare, 2 för

anställda och 3 för icke yrkesverksamma. (Beteckningen B 2 betyder alltså,

att inkomsttagaren är anslälld inom industri eller hantverk, beteckningen F 1

att fråga är om en företagare som utövar ett fritt yrke.) I taxeringslängden

inlägges en kolumn, i vilken taxeringsnämndens ordförande skall införa vederbörliga

littera för angivande av inkomsttagarens verksamhet och ställning.

Vid littereringen bör visserligen ledning sökas i storleken av inkomsterna ur

olika förvärvskällor, men inkomstens storlek får icke vara ensamt avgörande.

Det är vederbörandes huvudsakliga sysselsättning som skall vara bestämman
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 364.

de. Då beträffande äkta makar uppgifter föreligga om inkomster för vardera

maken, skall klassificeringen avse makarna gemensamt. Den inkomst, som

skall klassificeras, utgöres av den sammanräknade inkomsten ur olika förvärvskällor

efter avdrag för de sammanlagda underskotten å förvärvskällorna,

vad de sakkunniga betecknat »sammanräknad nettoinkomst». Enligt de

sakkunnigas förslag framträder denna inkomst direkt i den nya taxeringslängden,

därigenom att avdraget för underskott utbrutits ur »allmänna avdrag».

Sedan arbetet hos taxeringsnämnden är avslutat och taxeringslängderna

blivit tillgängliga för länsstyrelserna (efter den 20 juni), sker den första

bearbetningen av biträdespersonal hos länsstyrelserna. Delta arbete består

däri, att för varje taxeringsdistrikt adderas å en skrivande räknemaskin för

sig alla inkomstbelopp, som avse företagare i näringsgrenen jordbruk med binäringar

(Al), vidare alla inkomstbelopp för anställda inom samma näringsgren

(A 2) o. s. v. Länsstyrelserna insända före den 15 september ifrågavarande

listor till statistiska centralbyrån, som verkställer den slutliga bearbetningen

av desamma.

För vinnande av en djupare kunskap örn inkomst- och förmögenhetsförhållandena

framlägga de sakkunniga förslag om anordnande av intensivundersökningar

rörande inkomst och förmögenhet, vilka undersökningar förutsättas

skola verkställas i regel vart tionde år. Vidare diskuteras innehållet

och planläggningen av vissa tillfälliga undersökningar avseende inkomst- och

förmögenhetsförhållandena, såsom specialundersökningar rörande taxerat

belopp, ortsavdrag och förmögenhetsfördelning.

Slutligen må bär bland uppgifterna för den löpande inkomststatistiken

erinras örn den hos riksräkenskapsverket försiggående registreringen i ett

kortregister av cirka 900 svenska aktiebolag, vilka grupperats efter branscher;

i detta register finnas uppgifter örn bolagens aktiekapital, taxerade inkomst

och skatt. De sakkunniga hava föreslagit en översyn av detta register i syfte

att göra materialet mera representativt och därmed mera användbart såsom

underlag för beräkningar rörande bolagens inkomstskatt till staten.

Det andra huvudförslaget åsyftar åstadkommande av en statistik över handelsomsättningen.

Denna utbyggnad av finansstatistiken möjliggöres genom

tillkomsten av den allmänna omsättningsskatten. De omsättningsuppgifter,

som de skattskyldiga skola avgiva till länsstyrelserna, föreslås skola utnyttjas

för finansstatistiken i skilda hänseenden.

I första hand hava de sakkunniga föreslagit, att detta material skall läggas

till grund för en månatlig omsättningsstatistik, vilken bör ge uppgift för varje

taxeringsdistrikt örn dels den totala omsättningen, dels den skattefria och den

skattepliktiga omsättningen, dels ock å den sistnämnda belöpande 5-procents

omsättningsskatt, ävensom motsvarande uppgifter för den del av omsättningen

som drabbas av skatteskärpning (15 procent) enligt förordningen den 25

maj 1941, nr 252. Uppgifterna sammanställas av länsstyrelserna, som därefter

insända desamma till riksräkenskapsverket. Detta verk kunde omedelbart

utnyttja dem för sin kontrollverksamhet. Materialet kunde därefter av

central myndighet göras till föremål för bearbetning genom summeringar för

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 364.

5

olika områden och skilda slag av landskommuner samt för studium av den

allmänna utvecklingen av den totala omsättningen för hela riket och dess

särskilda delar.

Sedan på de sakkunnigas föranstaltande i formuläret till omsättningsuppgift

inryckts föreskrift örn att »rörelsens art» skall angivas, har underlag skapats

för en branschuppdelning av materialet. Såsom ett ytterligare led i omsättningsskattestatistiken

hava de sakkunniga därför föreslagit, att åtgärder skola vidtagas

för åstadkommande av en statistik över omsättningen inom skilda

branscher. För att utröna förutsättningarna för en branschstatistik och de

lämpligaste formerna för dess utbyggande hava de sakkunniga föreslagit, att

en provundersökning anordnas, förslagsvis beträffande Stockholms stad och

län eller eventuellt Stor-Stockliolm. De sakkunniga utgå från att en statistik

över omsättningen med fördelning på skilda branscher icke borde anordnas

löpande utan endast i form av intensivundersökningar. Det närmare anordnandet

av dessa undersökningar finge bedömas efter de erfarenheter som

vunnits vid den nyssnämnda provundersökningen.

Författningsbestämmelserna i ämnet begränsa visserligen i skilda hänseenden

den föreslagna omsättningsstatistikens föremål; vissa varuslag med betydande

omsättning äro sålunda undantagna från beskattningen o. s. v. Men

de sakkunniga förutsätta, att det statistiska materialet skall kompletteras med

uppgifter från annat håll och därå byggas kalkyler, så att en i möjligaste mån

rättvisande bild av den totala omsättningen inom detaljhandeln (och hantverket)

ernås. Värdet av denna statistik för taxeringsarbetet och den av riksräkenskapsverket

handhavda kontrollen över skalteuppbörden samt för upplysningar

av allmänt ekonomiskt intresse har särskilt understrukits av de

sakkunniga.

Beträffande effektivisering av statistiken över statens finanser hava de sakkunniga

föreslagit vissa former av dels årlig statistik, dels löpande månatlig

statistik.

I finansstatistiken bör enligt de sakkunniga ingå en årlig översikt efter systematiska

grunder av statens samtliga löpande inkomster, vilken i första hand

bör ansluta sig till den uppdelning, som verkställes i riksstaten, men även

taga sikte på en fördelning inom gruppen skatter uti direkta och indirekta

skatter. I fråga örn anordnandet av en uppbördsstatislik hava de sakkunniga,

med hänsyn bland annat till pågående arbete på en uppbördsreform, icke

kunnat avgiva förslag till uppbördsstatistikens samordnande med det finansstatistiska

arbetet i övrigt utan inskränkt sig till att, med hänvisning till en

redogörelse för det inom riksräkenskapsverket förberedda arbetet på en ur

kontrollsynpunkt anordnad uppbördsstatislik, angiva vissa principiella synpunkter

på en sådan statistik.

Såvitt angår statens löpande utgifter, innefatta de sakkunnigas förslag

främst anordnande av en årlig statistik över dessa utgifter, specificerade enligt

grunderna för anslags- och statuppställningen, sådana dessa utformats

vid 1934 års budgetreform. Denna .statistik innebär alltså en uppdelning av

statens löpande utgifter i första hand i två huvudgrupper, utgifter i statens

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 364.

egen verksamhet samt bidrag till icke statlig verksamhet eller understöd åt

enskilda. I fråga om den förra gruppen åsyftas en uppdelning efter utgifternas

art uti avlöningar och omkostnader samt dessas olika underarter. Utgifterna

i statens egen verksamhet skola i görligaste mån fördelas på olika myndigheter.

Beträffande bidragen och understöden föreslås en uppdelning efter

olika grupper mottagare m. m. De sakkunniga hava vidare föreslagit upprättande

av en årlig statistik över statens löpande utgifter, fördelade — förutom

efter utgifternas art — efter ändamål. Denna statistik syftar till en fördelning

av utgifterna oberoende av bindningen vid huvudtitlar, underavdelningar

av dessa och myndigheter. För bedömande av de spörsmål, som uppkomma

vid anordnande av statistiken över statens löpande utgifter, hava de

sakkunniga föranstaltat om en statistik av detta slag för budgetåret 1939/40,

uppgjord efter av de sakkunniga meddelade direktiv. Erfarenheterna från

denna statistiska undersökning, för vilken redogörelse lämnas i betänkandet,

hava tillgodogjorts vid utarbetandet av de sakkunnigas hithörande förslag.

Till den föreslagna statistiken över löpande utgifter anknyter ett förslag

om anordnande av en årlig summarisk statistik över den i statens tjänst anställda

personalen. Förslaget åsyftar icke en fullständig personal- och lönestatistik

utan endast att åstadkomma en årlig sammanställning, avseende viss

tidpunkt av året, över antalet anställda vid olika myndigheter samt personalens

fördelning i avseende å tjänsteställning (ordinarie tjänstemän, arvodister

och icke-ordinarie tjänstemän samt bland de sistnämnda extra ordinarie,

extra och tillfälliga befattningshavare) och efter storleken av lön eller annan

ersättning m. m.

Av största värde för erhållande av en aktuell finansstatistik är enligt de

sakkunniga den löpande månatliga statistiken över statens inkomster och utgifter

m. m. De sakkunniga hava först behandlat sådan statistik över vissa

speciella inkomsttitlar eller grupper av inkomsttitlar å riksstatens driftbudget,

vilka äro av större betydelse för bedömande av det statsfinansiella lägets utveckling.

Av betänkandet framgår, att de sakkunniga funnit det i vissa fall

möjligt och jämväl mera ändamålsenligt alt omedelbart träffa anordningar

för förbättring av finansstatistiken i stället för att endast utforma förslag till

dylika anordningar. Sålunda hava under medverkan av de sakkunniga förbättringar

vidtagits i den löpande månatliga statistiken över stämpelmedlen,

lullmedlen, den allmänna omsättningsskatten, tobaksskatten samt de månatliga

driftresultaten för affärsverken ävensom en revision skett av riksräkenskapsverkets

månadsrapport rörande driftbudgetens inkomster, vilken publiceras

i Post- och Inrikes Tidningar. De sakkunniga föreslå vidare utvidgning

av de löpande beräkningarna under budgetåret av utfallet av statsregleringen.

De sakkunniga hava föreslagit, att resultaten av statistiken över statens finanser

skola publiceras i riksräkenskapsverkets årsbok, vars utgivande skulle

återupptagas. Den borde enligt de sakkunniga inordnas i serien »Sveriges officiella

statistik».

I fråga örn anordnandet av statistiken över kommunernas finanser hava de

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 364.

7

sakkunniga uppställt såsom riktlinje, att resultaten av densamma skola kunna

utan nämnvärd svårighet sammanställas med de statistiska uppgifterna

över statens inkomster och utgifter och även eljest kunna tillgodogöras för

allmänt statistiska ändamål. För att undersöka möjligheterna att tillgodose

dessa synpunkter hava de sakkunniga föranstaltat om en statistik över kommunernas

löpande utgifter under kalenderåret 1939, för vilken redogöres i

betänkandet. Med ledning av erfarenheterna från denna undersökning hava

de sakkunniga framlagt dels vissa allmänna, ur teoretisk synpunkt önskvärda

riktlinjer för det kommunalstatistiska arbetet, dels ock förslag om vissa till

genomförande förordade åtgärder, syftande till smärre ändringar i denna statistik.

Riktpunkten har därvid varit, att den kommunala finansstatistiken

skulle bearbetas efter samma systematiska grunder som statistiken över statens

finanser, i vad denna statistik avser utgifternas fördelning enligt de för

riksstatsutgifternas gruppering å anslag gällande grunderna, samt att den

kommunala finansstatistiken i sin uppdelning av utgifterna efter ändamål

skulle i möjligaste mån anpassas efter samma gruppering, som befunnits

lämplig inom statistiken över statens löpande utgifter. Då frågan om en rationalisering

av den kommunala finansstatistiken i anslutning till de uppdragna

riktlinjerna nära sammanhänger med en normering av den kommunala

budgeten och bokföringen, hava de sakkunniga härutinnan framlagt

vissa önskemål, vilka ur finansstatistisk synpunkt borde tillgodoses. Slutligen

framlägga de sakkunniga förslag, åsyftande en snabbare publicering av den

kommunala finansstatistiken.

Inom området för den allmänna finansstatistiken hava de sakkunniga framlagt

förslag om uppgörande av en efter enhetliga linjer lagd årlig sammanställning

av statistiken över statens och kommunernas finanser, vilken sammanställning

förutsättes efter hand utsträckt till samtliga offentligt-rättsliga

institutioner. Förutsättningarna för upprättande av en sådan sammanställning

hava granskats i samband med de provundersökningar beträffande statistiken

över statens och kommunernas löpande utgifter, vilka omnämnts i det

föregående. Vidare hava de sakkunniga uttalat sig för, att de hittills verkställda

beräkningarna rörande nationalinkomstens storlek i Sverige fullföljas

så, att en årlig beräkning av nationalinkomsten kommer till stånd. Slutligen

förutsätta de sakkunniga, att statistiska undersökningar skola verkställas

bland annat till belysande av skattebördans absoluta och relativa storlek samt

dess fördelning på skilda befolkningsgrupper.

Yttranden.

Över det framlagda betänkandet eller särskilda delar därav hava efter remiss

yttranden avgivits av arméförvaltningen, socialstyrelsen, Överståthållarämbetet,

länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Kronobergs samt Göteborgs

och Bohus län, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, statskontoret,

kammarrätten, allmänna lönenämnden, centrala omsättningsskattenämnden,

kommerskollegium, statens priskontrollnämnd, generalpoststyrel
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 364.

sen, telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, domänstyrelsen,

fullmäktige i riksbanken, fullmäktige i riksgäldskontoret, styrelserna för svenska

stadsförbundet, svenska landskommunernas förbund och svenska landstingsförbundet

ävensom taxeringsnämndsordförandenas riksförbund.

I sitt utlåtande framhåller statskontoret, att förslagen till effektivisering

av finansstatistiken måste hälsas med tillfredsställelse. Under rådande förhållanden

vore emellertid uppenbart, att ökade kostnader för statistiska utredningar

och bearbetningar borde undvikas i den mån de icke motvägdes

av påvisbara förenklingar och besparingar på annat håll inom statistiken.

Kommerskollegium uttalar, att de sakkunnigas förslag i allmänhet

syntes väl ägnade att läggas till grund för en av behovet påkallad utbyggnad

av ifrågavarande statistik. Fullmäktige i riksbanken anse en utvidgning

av den nuvarande finansstatistiken böra genomföras i huvudsaklig

överensstämmelse med de sakkunnigas förslag.

För det huvudsakliga innehållet i yttrandena torde härefter få lämnas en

sammanfattning, därvid redogörelsen följer de rubriker, som i det föregående

angivits för 1‘inansstatistikens olika ämnesområden.

Allmän Inkomst- och förmögenlietsstatistik. De sakkunnigas förslag örn

ändrad redovisning i taxeringslängderna, så att specifikationen av förvärvskällorna

göres vid den statliga taxeringen i stället för, såsom nu är fallet,

vid den kommunala, har allmänt tillstyrkts. Värdet av en förbättrad inkomstoch

förmögenlietsstatistik har också understrukits. Vad särskilt angår förslaget

om en årlig inkomst- och verksamhetsstatistik, har den stora betydelsen

av en sådan statistik visserligen erkänts, men mot förslaget hava i vissa yttranden

framförts erinringar med hänsyn närmast till befarade olägenheter

vid taxeringsarbetet.

Överståthållarämbetet anför: En effektiv finansstatistik vore av

utomordentlig betydelse ej blott vid det statliga budgetarbetet utan jämväl såsom

en allmän kontroll å taxeringens riktiga bedrivande. Överståthållarämbetet

ansåge det därför i och för sig önskvärt, om finansstatistiken kunde

utvidgas och omläggas på sätt de sakkunniga föreslagit. Emellertid innebure

förslaget, att de avsedda åtgärderna skulle medföra en avsevärt ökad

arbetsbelastning av Överståthållarämbetet och länsstyrelserna ävensom för

taxeringsnämndsordförandena i länen. Spörsmålet örn de föreslagna åtgärdernas

genomförande måste helt bliva beroende på möjligheten för överståthållarämbetets

personal att vid sidan av redan innehavda arbetsuppgifter

fullgöra vad som enligt förslaget skulle å dem ankomma. Vid övervägande

av förslaget ur sist angiven synpunkt måste Överståthållarämbetet ansluta

sig till vad taxeringsintendenten uttalat, nämligen att arbetet med inkomst-

och verksamhetsstatistiken syntes medföra en arbetsbelastning för

taxeringsnämndsordföranden, som kunde bliva till men för taxeringsarbetet,

och att på grund härav de sakkunnigas förslag i detta avseende icke kunde

tillstyrkas. Av samma skäl syntes också vara uteslutet, att bearbetningen av

taxeringslängderna utfördes av skatteverket. Denna bearbetning skulle äga

rum efter den 20 juni samt vara avslutad den 15 september. Under denna tidsperiod

kunde taxeringslängderna knappast avvaras för detta ändamål.

Länsstyrelsen i Stockholms län har framhållit, att förslaget

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 364.

9

om skyldighet för taxeringsnämnd att i taxeringslängd införa en enkel yrkeslitterering

innebure en ökning av taxeringsnämndernas arbete. Det syntes

kunna ifrågasättas, huruvida icke den avsedda yrkeslittereringen skulle — åtminstone

till väsentlig del — kunna verkställas vid manlalsskrivningsförrättningarna,

vid vilka också ortsombud medverkade. Slutligen ville länsstyrelsen

framhålla de olägenheter, som måste möta, örn taxeringsnämndernas

knappt tillmätta arbetstid i olika hänseenden foges i anspråk för arbete, som

avsåge annat ändamål än taxeringen.

Länsstyrelsen i Uppsala län yttrar, att den föreslagna inkomstoch

verksamhetsstatistiken otvivelaktigt skulle bliva av värde för den statliga

och kommunala finanspolitiken och bättre möjliggöra förhandsbedömning

av tendenserna i den kommande finansiella utvecklingen. Med hänsyn

härtill och då förslaget ur taxeringsteknisk synpunkt syntes vara genomförbart,

tillstyrkte länsstyrelsen upprättande av en årlig finansstatistik i huvudsaklig

överensstämmelse med de sakkunnigas förslag.

Länsstyrelsen i Kronobergs län anför: Det för inkomst- och

verksamhetsstatistiken föreslagna systemet förefölle enkelt i tillämpningen

men det syntes nog med skäl kunna antagas, att beteckningarna för yrkeslittereringen

komme att bliva behäftade med ej ringa osäkerhet till följd

av såväl missuppfattning angående beteckningarnas innebörd som ren felskrivning.

Den första bearbetningen av taxeringslängderna hos länsstyrelserna

vöre till sin kvalitativa beskaffenhet av enkel art men kvantitativt syntes den

däremot bliva desto mera omfattande. Landskontorets arbetskrafter måste

därför under den tid arbetet påginge förstärkas i erforderlig omfattning,

särskilt med hänsyn därtill att arbetet skulle utföras under samma lid som

det brådskande prövningsnämndsarbetet påginge.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har framhållit

enahanda svårigheter för genomförandet av den årliga inkomst- och verksamhetsstatistiken

som förut nämnda länsstyrelser. Därest emellertid förslaget

örn en dylik statistik skulle innebära en så väsentlig förbättring av

finansstatistiken, att dess genomförande skulle anses särskilt angeläget, ville

länsstyrelsen framhålla, att de av länsstyrelsen berörda svårigheterna syntes

kunna övervinnas, varvid länsstyrelsen likväl förutsatte, att bearbetningen

av uppgifterna till den årliga inkomst- och verksamhetsstatistiken såvitt angår

Göteborg utfördes å mantalskontoret.

Kammarrätten anför: »Förslaget till ändring av inkomstlängden innebär,

att taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt i stället för

såsom nu taxeringen till kommunal inkomstskatt göres till föremål för närmare

specificering i längden. Ur taxeringssynpunkt synes intet vara att erinra

mot en sådan omläggning, och för finansstatistiken är denna uppenbarligen

av stort värde. Utan att arbetet med längdernas förande behöver

ökas, erhålles genom omläggningen en, såvitt taxeringen giver vid handen,

riktig bild av de skattskyldigas inkomster. — Även örn garantiskattesystemet,

såsom kommunalskatteberedningen föreslår, kommer att avskaffas, synes

en redovisning av den statliga inkomsttaxeringen vara att föredraga framför

den nuvarande ordningen.»

Kommerskollegium yttrar: »En årlig inkomst- och verksamhetsstatistik

skulle enligt kollega uppfattning utgöra ett viktigt bidrag även till den

ekonomiska statistiken. Genom den föreslagna fördelningen av inkomsttagarna

på skilda verksamhetsgrenar erhålles sålunda eli ökat och förbättrat

upplysningsmaterial beträffande olika förvärvskällors betydelse för befolkningen

samt inträdande förändringar i den ekonomiska konjunkturen. Då

uppdelning vidare skulle ske pä företagare, anställda och icke yrkesverksamma

inom varje gren, vinnes härmed en värdefull belysning bl. a. av skilda

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 364.

näringsgrenars ekonomiska och sociala struktur. Statistiken kommer härmed

att i visst hänseende tjäna upplysningsintressen av de slag, som på ett

fullständigare och mera ingående sätt bruka tillgodoses genom s. k. företags-

eller yrkesräkningar.

Enligt förslaget skulle fördelning ske på åtta olika verksamhetsgrenar.

Kollegium vill understryka vikten av att denna fördelning verkställes i närmast

möjliga anslutning till den vid 1940 års folkräkning använda yrkesgrupperingen.

Härigenom befrämjas nämligen statistikens jämförbarhet icke

blott med folkräkningen utan även med vissa andra grenar av den officiella

statistiken, enär här tillämpade yrkesgrupperingar på senaste tiden i viss utsträckning

samordnats med folkräkningens.»

Fullmäktige i riksbanken hava tillstyrkt en utvidgning av ifrågavarande

statistik i huvudsaklig överensstämmelse med de sakkunnigas förslag

men ifrågasatt, örn den årliga bearbetningen av taxeringslängdernas

uppgifter i nämnda avseenden skulle behöva avse hela riket. Åtminstone

vissa år, under vilka förskjutningarna icke kunde antagas vara av någon

större omfattning, syntes det möjligt att begränsa undersökningen till vissa

delar av landet, varigenom kostnaderna för statistiken skulle kunna nedbringas.

Taxer ingsnämndsordförandenas riksförbund har bestämt

avstyrkt införandet av den nya kolumnen i taxeringslängden för litterering

av näring och ställning inom näringen, då nyttan därav icke gärna

kunde bli så stor, att besväret och olägenheterna för taxeringsnämndsordförandena

uppvägdes, och då möjlighet att åstadkomma en riktig litterering

syntes helt utesluten. Inga kostnader hade heller beräknats för taxeringsnämndsordförandenas

merarbete. De lättnader i taxeringsnämndernas arbetsuppgifter,

som beskattningsorganisationssakkunniga i sitt framlagda förslag

sökt åstadkomma, komme att mer än motvägas av det ökade arbete, som

här ifrågavarande förslag komme att medföra, och den tid, som därefter återstode

för den egentliga taxeringen inskränktes betänkligt.

Statistik över den vid taxeringen till allmän omsättningsskatt deklarerade

handelsomsättningen. Det av de sakkunniga avgivna förslaget örn denna

statistik har mötts av allmänt intresse, och de avgivna yttrandena innehålla

åtskilliga uppslag till fördjupande av statistiken. Samtidigt som vissa erinringar

framföras rörande svårigheter vid utarbetandet av ifrågavarande statistik

med hänsyn till materialets beskaffenhet, utvecklas dock dess stora

värde i skilda hänseenden ej minst vid kontrollen över taxeringarna till allmän

omsättningsskatt och till inkomst- och förmögenhetsskatt.

Överståthållarämbetet har hänvisat till ett av extra notarien

vid skatteverket O. Åkesson avgivet yttrande, i vilket framhålles bland annat

följande.

»De av de sakkunniga åberopade skälen för införandet av statistik över

handelsomsättningen verka övertygande. För näringslivet torde det vara av

oskattbart värde att erfara den totala handelsomsättningen och kunna månad

för månad, bransch för bransch och för olika delar av landet följa utvecklingen.

För staten måste noggranna och praktiskt taget dagsaktuella siffror

för handelsomsättningen likaledes erbjuda det allra största intresse, särskilt

i dessa tider, då alltmer ingripande regleringar i näringslivet måste vidtagas.

Men även ur synpunkten av det allmännas kontroll av omsättningsskatten

måste man komma till samma resultat. Man kan icke utöva någon ens till
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kunell. Maj.ts proposition nr 364.

11

närmelsevis fullgod kontroll, om man inte i grund känner materialets sammansättning.

Detta gäller såväl för kontrollen inom länsstyrelserna som ock

för den kontroll från centralorgans sida, vilken i en eller annan form måste

komma till stånd. Vid de undersökningar, som gjorts inom skatteverkets omsättningsskat^avdelning

lia erhållits flera värdefulla normtal för fördelning

å skattepliktig och skattefri försäljning, vissa särskilda avdragsposter m. m.,

så att ett isolerat företags avvikelser från det för branschen normala automatiskt

kan avläsas. Man kan ock på detta sätt konstatera, att redovisningen

inom en viss bransch måste vara genomgående otillfredsställande och sålunda

få till stånd rättelser. Vid en av särskild anledning verkställd förfrågan

till länsstyrelsernas omsättningsskatteavdelningar örn antal och skattebelopp

för vissa kategorier fastighetshantverkare, framkom sådana utpräglade

ojämnheter, att ett tillrättaläggande från överordnad kontrollmyndighet vore

befogad. Härtill kommer att i den akluella frågan örn vissa ändringar i beskattningsbestämmelserna

eller deras hittillsvarande tolkning, det även här

gäller, att man hör äga största möjliga kännedom örn de rådande förhållandena

för att kunna vidtaga de mest lämpliga åtgärderna.»

Det syntes stå klart, att en statistik över omsättningsskatten borde komma

till stånd; frågan vore emellertid hur densamma borde anordnas. I yttrandet

lämnas härefter några upplysningar om arbetet å skatteverkets omsättningsskatteavdelning.

Det i Stockholm tillämpade systemet att indela de skattskyldiga

efter branscher i stället för efter lokal distriktsindelning hade redan

detta givit möjlighet att direkt ur bokföringen utläsa de månatliga skattebeloppen

och därmed ock den skattepliktiga omsättningen fördelad å olika

branscher. Det syntes vidare höra övervägas örn icke för landet i dess helhet

omsättningsskatteuppgifterna borde överföras å hålkort. Man skulle då kunna

gå fram på två vägar. Antingen skulle stansningen av korten ske lokalt å omsättningsskatteavdelningarna,

så att dessa finge som förut behålla grundmaterialet,

och endast bearbetningen ske centralt, eller ock skulle månadsuppgifterna,

vilka ju praktiskt taget helt gå genom postgirot, centralt överföras

till hålkort. I senare fallet skulle, då uppgifterna översändas till de

lokala avdelningarna, medsändas journalblad, upptagande de skattskyldiga i

deras registernummerordning och med avstämning mot postgirobeskeden.

Dessa journalblad utgjorde då samtidigt bokföring, därvid den centrala kontrollen

bleve fullständig. En provundersökning enligt det senare alternativet

syntes böra få komma till stånd, omfattande Stockholms stad och kringliggande

län. Det vore icke otänkbart, att detsamma skulle innebära kostnadsbesparingar

gentemot nuvarande anordningarna, därvid man skxdle komma

att få hela statistikmaterialet som en kostnadsfri biprodukt.

Länsstyrelsen i Stockholms län har i princip intet att

erinra emot ifrågavarande förslag. Beträffande den föreslagna månadsstatistiken

ville länsstyrelsen påpeka att värdet av densamma icke borde överskattas.

I stor utsträckning tillämpade nämligen de skattskyldiga s. k. indirekt

redovisningsmetod, vilket innebure alt endast beräknad omsättning —

beräkningen skedde i förhållande lill inköpen — redovisades månadsvis under

det att slutjustering ägde rum i den redovisning, som skedde närmast efter

räkenskapsårets utgång. Beträffande branschundersökningar tillstyrkte länsstyrelsen,

att förarbeten till sådana snarast igångsattes. För all omsättningsskatlestatistiken

skulle kunna bidraga till en effektivare kontroll över omsättningsskatleuppgifterna

erfordrades, alt branschundersökningar bleve ganska

omfattande och helst fortlöpande. Del syntes lämpligt, att analysen av omsättningen

här icke begränsades lill de föreslagna tre kategorierna total omsättning,

skattefri omsättning och skattepliktig omsättning. Den skattefria

omsättningen borde uppdelas i de tre huvuddelar, vari den sönderfölle, Härn
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 364.

ligen skattefria varor, icke-butikshandelsvaror och varor, som sålts till återförsäljare.

Länsstyrelsen i Uppsala län anser ifrågavarande statistik kunna

ordnas på sätt de sakkunniga föreslagit. Statistiken komme dock att lida av

vissa brister, om den uteslutande skulle grundas på de uppgifter, som erhölles

från de av de skattskyldiga lämnade månatliga deklarationerna. De sakkunniga

hade sålunda påpekat, att sådana affärer, som uteslutande försälja skattefria

varor, icke kunde nås av statistiken. För att fullständiga statistiken beträffande

dessa förordade länsstyrelsen de sakkunnigas förslag örn att uppgiftsskyldighet

skulle åligga samtliga detaljhandelsaffärer. Härigenom skulle

även erhållas en förbättrad kontroll över, att omsättningsskatt utgjordes av

samtliga skattskyldiga. Denna uppgiftsskyldighet syntes böra ske årsvis.

Statskontoret har yttrat följande: »Vidkommande förslaget om anordnandet

av en statistik över den till omsättningsskatt deklarerade handelsomsättningen

må främst uppmärksammas, alt materialet torde lida av vissa

bristfälligheter. Ett betydande förarbete för komplettering och tillrättaläggande

av materialet måste därför bliva nödvändigt för åstadkommande av en

tillfredsställande statistik, och dryga kostnader för densamma kunna med

all sannolikhet förväntas. Med hänsyn härtill och då med skäl kan ifrågasättas,

örn anledning verkligen föreligger att på grundval av nu inflytande

material uppbygga en fast statistik, vars fortbestånd är beroende av omsättningsskattens

bibehållande, får statskontoret avstyrka bifall till förslaget i

denna del. Beaktas må även omsättningsskattesakkunnigas förslag till ändrad

redovisning av omsättningsskatten.»

Centrala omsätt ningsskattenämnden är för sin del beredd

att tillstyrka de föreliggande förslagen. I vissa avseenden har nämnden en del

erinringar och påpekanden att göra, särskilt angående statistikens betydelse

för skattekontrollen. Inom de branscher där den s. k. indirekta metoden allmänt

tillämpas gåve de skattskyldigas uppgifter om skattepliktig omsätlning

under månaden icke uttryck för den verkliga försäljningen av skattepliktiga

varor, beroende på att omsättningen av skattefria varor beräknades med ledning

av gjorda inköp. På årsstatistiken syntes däremot detta förhållande icke

alls utöva något inflytande. För kontrollen över riktigheten av de skattskyldigas

uppgifter syntes den ifrågasatta löpande statistiken, såsom densamma

skisserats i betänkandet, knappast bliva av större betydelse. För denna kontroll

kunde däremot en statistik, som grundades å branschundersökningar,

bliva synnerligen värdefull, särskilt örn densamma kunde föras fortlöpande.

Nämnden har vidare framlagt följande synpunkter på uppläggandet av en

omsättningsstatistik.

»Det synes önskvärt, att analysen av omsättningen icke begränsas till kategorierna

totalomsättning, skattefri omsättning och skattepliktig omsättning,

utan att man dels uppdelar den skattefria omsättningen i dess tre huvuddelar

(skattefria varor, icke butikshandelsvaror och försäljning till återförsäljare),

dels ock redovisar avdrag för redan beskattade inköp. Nämnda

avdragsposter böra därefter omräknas i (närmast hela) procentsiffra av omsättningen

för varje skattskyldig, varefter typtal uträknas för olika branscher,

olika lokalisering (särskilt landsbygd — tätorter) och för olika storleksordningar

av företag.

För att erhålla möjlighet att bedöma, huruvida den uppgivna siffran för

totalomsättningen kan vara skälig med hänsyn till förhållandena inom vederbörande

företag, vore önskvärt, att man kunde i de enskilda fallen granska

förhållandet mellan å ena sidan omkostnaderna —■ eller för omkostnaderna

bestämmande förhållanden, t. ex. personalens storlek — och å andra sidan

omsättningen samt därefter jämföra det erhållna resultatet med för bran
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 364.

13

schen även i detta hänseende utarbetade normaltyper. En dylik granskning

skulle bliva av värde för kontrollen av såväl omsättningsskatten som inkomstskatten.

För erhållande av de uppgifter som äro erforderliga för den nu berörda

kontrollen måste emellertid antingen en statistisk bearbetning av vissa

uppgifter från rörelsebilagorna till de allmänna självdeklarationerna utföras

eller ock ytterligare uppgifter avlämnas i samband med övriga uppgifter för

omsättningsskattekontrollen och därefter bearbetas statistiskt. Nämnden inser

väl, att vissa svårigheter möta för åstadkommande av dylika kontrolluppgifter

men bar icke velat underlåta att i nu förevarande sammanhang

frambära önskemålen härom.»

Statens priskontrollnämnd anför: »Nämnden får till en början

framhålla, att den tillfullo delar de sakkunnigas uppfattning, att en bearbetning

av omsättningsskattematerialet skulle på ett värdefullt sätt komplettera

den nuvarande torftiga statistiken över den inre handelsomsättningen

i vårt land. För att få någon kunskap härom är man ännu på många punkter

tvungen att gå tillbaka ända till 1931 års företagsräkning. Enligt nämndens

erfarenhet har det ofta visat sig synnerligen svårt att få fram tillförlitliga

uppgifter rörande omsättningen för att belysa den allmänna ekonomiska utvecklingen

inom olika branscher. Behov av dylika uppgifter har bland annat

förelegat i samband med de förhandlingar nämnden fört med representanter

för detalj- och partihandeln rörande handelsmarginalerna för olika varor

och varugrupper. En på grundval av omsättningsstatistiken erhållen kännedom

om totalomsättningens förändringar inom olika branscher kan i dylika

fall bli av värde. Likaså synes det i sådana sammanhang vara av intresse att

erhålla uppgift om omsättningens fördelning på affärer av olika storlek.

En omsättningsstatistik skulle emellertid enligt nämndens uppfattning

framför allt bli av betydelse vid bedömandet av de allmänna prispolitiska

förutsättningarna, sådana de bestämmas av köpkraftsutvecklingen. De ofullständiga

uppgifter, vilka för närvarande föreligga rörande handelsomsättningen

inom olika branscher och de approximativa och osäkra beräkningar, som

kunna utföras på grundval av tillgänglig produktions- och utrikeshandelsstatistik,

ge i allmänhet ej tillräckliga hållpunkter för en säker bedömning

av köpkraftsliiget.

De sakkunniga lia i sitt betänkande framhållit den ekonomisk-statistiska

betydelsen av en allmän omsättningsstatistik men enligt nämndens mening

icke i tillräcklig grad låtit ovan berörda synpunkter prägla förslaget till statistikens

anordnande. De månatliga uppgifterna örn total omsättning m. m.

föreslås sålunda endast uppdelade på taxeringsdistrikt. Denna omständighet

minskar enligt nämndens mening i hög grad värdet av denna statistik. En

branschuppdelning torde nämligen vara en nödvändig förutsättning för en

omsättningsstatistiks användbarhet i mera allmänna sammanhang. Nämnden

vill därför för sin del förorda, att den månatliga omsättningsstatistiken på

lämpligt sätt uppdelas efter branscher. Härför kräves, såsom de sakkunniga

också påpekat, upprättande av en särskild branschförteckning. Arbetet härmed

liksom med den av de sakkunniga förordade provundersökningen för

Stockholms stad och län bör därför enligt nämndens mening bedrivas i så

rask takt, att det blir färdigt före den månatliga omsättningsstatistikens

igångsättande. Enligt vad nämnden under hand erfarit från överståthållarämbetets

omsätlningsskatteavdelning synas goda möjligheter föreligga alt

även med en branschuppdelning anordna statistiken på ett sådant siitt, att

finansstatistiska och fiskalisk» intressen på ett tillfredsställande sidi tillgodoses.

»

Kommerskollegium anför: »Då omsättningsskatten i varje fall tillsvidare

torde få anses som provisorisk, synes del ovisst, huruvida den före
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 364.

slagna statistiken kan få någon längre varaktighet. Kollegium anser emellertid

välbetänkt, att det föreliggande materialet statistiskt utnyttjas, så länge

det står till förfogande. Vår nuvarande statistik rörande det viktiga verksamhetsområde,

som den inre handelsrörelsen representerar, är nämligen som

bekant mycket begränsad och bristfällig, och de sakkunnigas förslag synes

innebära ett ej oviktigt bidrag till dess förbättring. Framhållas må emellertid,

att örn ifrågavarande omsättningsstatistik skall bliva av större allmänt

intresse, erfordras en ganska ingående specificering av uppgifterna för olika

handelsbranscher. Kollegium vill därför uttala förhoppningen, att den provundersökning,

som de sakkunniga föreslå för utrönande av förutsättningarna

för en branschstatistik, måtte leda till upprättande av en dylik statistik för

hela landet.»

Fullmäktige i riksbanken anföra: »Till följd av att många varuslag

äro undantagna från omsättningsskatt och någon uppdelning av

skatten på olika branscher för närvarande icke är möjlig, synes värdet av

en statistik endast rörande den totala försäljningssumman bli relativt begränsat.

Då kostnaderna för statistiken emellertid torde bli förhållandevis

ringa och densamma även ur fiskalisk synpunkt synes lia viss betydelse, ha

fullmäktige dock icke något att erinra mot ett genomförande av de sakkunnigas

förslag i denna del. Uppgifter över omsättningen inom olika branscher

skulle vara av större värde men det synes tvivelaktigt om de kunna

införskaffas utan att handelns redovisningsskyldighet utvidgas i betydande

grad. Detta torde för närvarande icke vara lämpligt.»

Statistik över statens finanser. De över de sakkunnigas förslag avgivna,

yttrandena hava i fråga örn förslagen till statistiken över statens finanser

i regel berört vissa särskilda delar av ämnesområdet eller detaljer i de sak- •

kunnigas förslag. Bland mera allmänna uttalanden torde få nämnas följande.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför: »Med de

sakkunnigas förslag torde åsyftas rationalisering och förbättring i riktning

mot en för praktiskt behov mer användbar statistik än vad nu kan sägas

vara fallet. Då emellertid en kostnadsökning är ofrånkomlig, synes det

länsstyrelsen naturligt, att man under nuvarande finansläge i varje särskilt

fall noga överväger i vad mån verkligt behov föreligger att på den aktuella

punkten bygga ut statistiken, och att förändring genomföres endast örn det

med visshet kan antagas att kostnaden kommer att stå i skälig proportion

till resultatet.»

Fullmäktige i riksgäldskontoret anföra: »En finansstatistik,

som lämnar en fortlöpande översikt av statens inkomster och utgifter, kassaställning,

investeringar m. m. och möjliggör en klar överblick av det statsfinansiella

läget, måste vara till gagn för finanspolitiken. — För riksgäldskontorets

del skulle en effektivisering av finansstatistiken efter de riktlinjer,

som de sakkunniga uppdragit, öka möjligheterna att förutse det inflytande

på kassastäliningen, som inträdda eller motsedda förändringar i det statsfinansiella

läget kunna medföra. Därigenom skulle säkrare utgångspunkter erhållas

för beräkningen av det statliga lånebehovet än som för närvarande stå

till buds. För undvikande av onödiga ränteutgifter är det givetvis av vikt,

att såväl upplåningens storlek som tidpunkten för dess verkställande så nära

som möjligt anpassas efter lånebehovet.»

Beträffande statistiken över statens utgifter har statskontoret särskilt

framhållit värdet ur administrativa synpunkter av de specificerade re
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 364.

15

dogörelser för avlöningar och omkostnader, vilka för vissa år ingått i riksiäkenskapsverkets

årsbok. Fullmäktige i riksbanken hava understrukit

betydelsen av att en statistik över utgifternas fördelning efter ändamål

komme till stånd.

Med avseende å förslaget om anordnande av en summarisk statistik över

den i statens tjänst anställda personalen har socialstyrelsen anfört

bland annat följande:

»Socialstyrelsen har i och för sig ingen erinran att göra med avseende på

den av de sakkunniga föreslagna årliga lönestatistiken. Socialstyrelsen vill

dock understryka, att en dylik summarisk lönestatistik har en begränsad

räckvidd och särskilt är alldeles otillräcklig såsom underlag för jämförelser

mellan löneförmånerna i allmän och i enskild tjänst. För detta ändamål erfordras

bland annat differentierade uppgifter om befattningshavarnas faktiska

arbetsinkomster, ålder och yrkesutbildning m. m. Dylika uppgifter kunna näppeligen

erhållas på den av de sakkunniga föreslagna vägen utan allenast med

anlitande av andra undersökningsmetoder.

Frånvaron av en fortlöpande statistik över den statsanställda personalens

antal och löneförmåner utgör, som de sakkunniga ock uttalat, en brist i vår

officiella statistik. Den av de sakkunniga föreslagna årliga lönestatistiken fyller

endast i viss mån denna brist. Erfarenheten har visat, att man vid särskilda

tillfällen såsom löneregleringar, dyrortsgrupperingar o. d. har behov av en

mera fullständig och omfattande lönestatistik. Tillgodoses detta behov, kommer

man alltså fram till en kombination mellan fortlöpande summarisk lönestatistik

och djupgående engångsundersökningar, företagna med längre mellantider

och eventuellt anknutna lill andra riksinventeringar såsom folkräkningar,

dyrortsgrupperingar o. d. Socialstyrelsen är beredd att, eventuellt i

samråd med riksräkenskapsverket och statistiska centralbyrån, uppgöra plan

och kostnadsberäkning för en möjligast fullständig lönestatistisk undersökning

efter ovan antydda grunder för de olika grupperna av statens befattningshavare.

»

En komplettering av statistiken över statens utgifter med uppgifter i skilda

avseenden örn personalbeståndet funne statskontoret motiverad. Det

syntes knappast råda olika meningar därom, att en statistisk belysning av

statstjänstemannakårens sammansättning skulle fylla ett länge känt behov.

De fördelningsgrunder, som de sakkunniga angivit, syntes emellertid i åtminstone

ett avseende böra kompletteras. Det vore nämligen enligt ämbetsverkets

mening synnerligen önskvärt att hava tillgång till uppgifter rörande

de olika befattningshavarnas placering å dyröd.

Allmänna lönenämnden kunde för sin del ansluta sig till de sakkunnigas

uppfattning, att en löpande årlig personalstatistik över statsanställd

personal vore önskvärd. En sådan statistik kunde otvivelaktigt vara av

värde i åtskilliga fall, bland annat då det gällde alt snabbt förskaffa sig en

överblick av verkningarna av en viss åtgärd exempelvis på löneområdet. Den

ifrågasatta personalstatistiken syntes dock icke böra drivas för långt. Mot att

statistiken innefattar ordinarie, extra ordinarie och extra tjänstemän ävensom

s. k. arvodister med mera permanent anställning syntes ej vara något att erinra.

Mera tveksamt vore, i vilken utsträckning tillfälligt anstiillda befattningshavare

borde medräknas.

Statistik över kommunernas finanser. Styrelserna för svenska stadsförbundet,

svenska landskommunernas förbund och svenska landstingsförbundet

hava i utförliga yttranden framlagt sina synpunkter och önskemål på

spörsmålet om en enhetlig budget och bokföring för kommunerna ävensom

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 364.

rörande sambandet mellan detta spörsmål och utformningen av de statistiska

formulären till den kommunala finansstatistiken. Stadsförbundets

styrelse har sålunda meddela!, att ett av förbundet utarbetat bokföringsförslag

kommit till användning i ett 90-tal stadssamhällen. De kommunala

räkenskaperna borde uppläggas efter för kommunerna lämpliga metoder

utan någon bihänsyn till statistisk överensstämmelse med statens redovisning.

För stadsförbundet hade det tett sig önskvärt, att formuläret till finansstatistiken

bleve omarbetat med hänsyn till stadsförbundets bokföringsförslag.

Av stadsförbundets bokföringskonsulent och den tjänsteman inom statistiska

centralbyrån, som hade närmaste ledningen av finansstatistiken, hade utarbetats

ett förslag till formulär, som sedermera varit föremål för en ingående

överläggning med representanter för Sveriges stadskamerala förening, varvid

principiell enighet rått om avfattningen, örn än vissa detaljutformningar

kunde behöva ytterligare övervägas. I största utsträckning hade vid bokföringsförslagets

och formulärets uppgörande hänsyn tagits till de speciella

önskemål, som i betänkandet framförts i avseende å uppdelningen av vissa

inkomst- och utgiftsposter m. m. Styrelsen för landskommunernas

förbund erinrar, att förbundet tillhandahölle räkenskapsböcker för

alla medelsförvaltande organ i landskommunerna, vilkas kolumnrubriker anslöte

sig till rubrikerna i statistikformuläret. Dessa räkenskapsformulär användes

nu i det stora flertalet landskommuner. Statistikformuläret hade emellertid

i praktiken icke visat sig lämpligt som mall för den kommunala budgetuppställningen.

Förbundet trodde sig örn att i fortsättningen mycket verksamt

kunna bidraga till en snar förbättring av landskommunernas budgetoch

räkenskapsorganisation. Men förutsättningen härför vore, att effektivt

stöd erhölles i den kommunala finansstatistiken, d. v. s. i ett reformerat statistikformulär.

Även styrelsen för svenska landstingsförbund

e t har understrukit vikten av att överensstämmelse mellan statistik och

bokföring komme till stånd. Landstingsförbundet hade utarbetat förslag till

ett rationellt och enhetligt ordnande av landstingens budget och räkenskapsväsende,

vilket numera tillämpades av flertalet landsting. Framställning hade

gjorts till Kungl. Maj:t örn ändring av det statistiska formuläret rörande

landstingens finanser, men någon sådan ändring hade ännu icke vidtagits.

Några vägande skäl mot att nu verkställa omarbetning av nämnda formulär

syntes icke föreligga. Åtgärder borde vidtagas för att nå en snabbare publicering

av den kommunala finansstatistiken. Kunde en överensstämmelse åvägabringas

mellan statistiken och bokföringen, syntes möjligheterna för ett

tidigare avlämnande av de statistiska uppgifterna bliva ej oväsentligt större.

Fullmäktige i riksbanken anse en ytterligare förkortning utöver

den av de sakkunniga föreslagna tidrymden för statistikens publicerande

kunna ske. Det syntes sålunda enligt fullmäktiges mening icke vara nödvändigt

att avvakta infordrade kompletterande upplysningar från kommunerna,

innan en sammanställning gjordes. Fullmäktige hava föreslagit, att en preliminär

sammanställning över landstingens, städernas och kommunernas finanser

skulle verkställas omedelbart efter det uppgifterna inkommit till statistiska

centralbyrån.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 364.

17

Departementschefen.

Den finansiella och ekonomiska utvecklingen under senare år har medfört

ökade krav på finansstatistiken såsom hjälpmedel vid den finansiella och

ekonomiska politikens handhavande. I syfte att tillgodose de behov som sålunda

framträtt har det varit nödvändigt att i stor utsträckning komplettera den

förefintliga regelbundna statistiken nied specialundersökningar, verkställda

av ämbetsverk eller tillfälligt arbetande sakkunnigberedningar. Av flera skäl

lia dock dylika undersökningar visat sig icke tillfredsställande fylla de milida

kraven på finansstatistiken. Såsom i det föregående angivits, ha särskilt

tillkallade sakkunniga framlagt förslag till en effektivisering av finansstatistiken,

vilket förslag i allt väsentligt tillstyrkts vid remissbehandlingen.

I detta sammanhang finner jag icke anledning att, närmare än som skett

i det föregående, redogöra för innebörden av de sakkunnigas förslag. Endast

förslaget om vissa ändringar i formuläret till inkomstlängd torde böra behandlas

mera ingående, då riksdagens beslut därom påkallas.

I det följande torde jag få angiva de av de sakkunniga behandlade åtgärder

till effektivisering av finansstatistiken, vilka enligt min mening äga särskild

aktualitet.

Inom området för den allmänna inkomst- och förmögen hetsstatistiken

förordar jag till en början, i överensstämmelse med de sakkunnigas

förslag som tillstyrkts i yttrandena, att redovisningen av nettointäkter

ur olika förvärvskällor skall verkställas i enlighet med taxeringen till

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt i stället för såsom nu enligt taxeringen

till kommunalskatt. Härigenom erhålles ett mera rättvisande underlag

för statistiken över inkomsternas fördelning på källor och över den totala

inkomsten än i den nuvarande statistiken. Förslagets genomförande bildar

tillika förutsättningen för åstadkommande av den av de sakkunniga föreslagna

årliga inkomst- och verksamhetsstatistiken. Denna statistik

åsyftar att ge en uppdelning av inkomsttagarnas sammanlagda nettoinkomster

ur de särskilda förvärvskällorna dels på ett antal av åtta verksamhetsgrenar

och dels inom envar av dessa på såväl yrkesverksamma som icke

yrkesverksamma personer ävensom, såvitt angår den förra gruppen, på företagare

och anställda. Inkomst- och verksamhetsstatistiken utgör en utbyggnad

av den nuvarande skattetaxeringsstatistikens uppgifter rörande inkomster

av olika förvärvskällor. Den är avsedd att färdigställas vid sådan tid, att

huvudresultaten av densamma kunna tillgodogöras för inkomstberäkningarna

till statsverkspropositionen. I likhet med de sakkunniga anser jag denna

statistik intaga en central ställning inom finansstatistiken med hänsyn till

dess vidsträckta användning vid analys och förhandsbedömning av inkomstutvecklingen

samt såsom underlag för varjehanda skatlestatistiska beräkningar.

Jag tillstyrker sålunda, att i planen för finansstatistiken skall ingå

en inkomst- och verksamhetsstatistik i huvudsaklig överensstämmelse med

vad de sakkunniga föreslagit. Till frågan örn de författningsändringar lii. m.,

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 364. g

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 364.

som påkallas för realiserandet av denna statistik, återkommer jag i det följande.

De sakkunnigas andra huvudförslag åsyftar uppbyggande av en statistik

över den vid taxeringen till allmän omsättningsskatt deklarerade han delsom

sättningen. Detta förslag innefattar dels en månatlig statistik för

varje taxeringsdistrikt över omsättningssummor (total omsättning, skattefri

omsättning och skattepliktig omsättning) samt uträknad skatt, dels ock anordnandet

av en provundersökning beträffande Stockholms stad och län eller

eventuellt Stor-Stockholm i syfte att utröna föi-utsättningama för en statistik

över omsättningen inom skilda branscher. Endast statskontoret har avstyrkt

förslaget under hänvisning bland annat till omsättningsskattens förutsatta

provisoriska karaktär. Vad statskontoret anfört finner jag icke utgöra

binder för att ifrågavarande material, så länge det står till förfogande, utnyttjas

för att erhålla ökade möjligheter till kontroll över omsättningsskatten

och jämväl en belysning av viktiga delar av handelsomsättningen. I likhet

med de sakkunniga och de börda myndigheterna tillstyrker jag därför anordnandet

av en dylik statistik. I vissa yttranden bar payrkats en vidgad

branschstatistik, antingen så att den löpande månatliga statistiken skulle redovisas

med branschuppdelning eller också på det sätt att de tillfälliga

branschundersökningarna skulle verkställas tor riket i dess helhet. I anledning

härav synas förutsättningarna för en provundersökning i anslutning till de

sakkunnigas förslag böra göras till föremål för närmare utredning.

Det tredje huvudområde inom finansstatistiken, vilket bör ingå i den nu

aktuella planen för finansstatistikens effektivisering, avser statistiken över

statens finanser, d. v. s. statens inkomster och utgifter, investeringar,

tillgångar och skulder m. m. Inom detta område ligger

huvudvikten enligt de sakkunnigas förslag vid en pa rationellt sätt specificerad

statistik över statens utgifter och inkomster. Enligt de sakkunnigas

förslag bör sålunda upprättas en årlig statistik över statens löpande utgifter

med fördelning dels enligt grunderna för anslags- och statuppställningen,

dels efter utgifternas art och på större ändamålsgrupper. Dessa båda

former av statistik lia närmare karakteriserats i det föregående. Statistiken

bygger på budgetredovisningen och hos riksräkenskapsverket befintligt räkenskapsmaterial

och erbjuder icke några väsentliga svårigheter vid utarbetandet.

Den föreslagna specificeringen synes mig ägnad att ge värdefulla

hållpunkter för budget- och besparingsarbetet, särskilt genom den möjlighet

som erhålles att i kostnads- och personalhänseende med varandra jämföra de

myndigheter, som hava likartade arbetsuppgifter. Vid sidan om denna huvuduppgift

för statistiken över statens finanser böra självfallet — såsom de

sakkunniga också föreslagit — inkomsttillflödet och utgiftsbelastningen fortlöpande

analyseras til! stöd för beräkningar rörande statsregleringens utfall.

.Tåg finner det vidare angeläget att i huvudsaklig anslutning till de sakkunnigas

förslag åvägabringa en personalstatistik i begränsad form såsom

ett komplement till statistiken över statens löpande utgifter. Det är bär

icke fråga örn någon fullständig personal- och lönestatistik utan endast örn

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 304.

19

en sammanställning över antalet anställda vid olika myndigheter samt personalens

fördelning i avseende å tjänsteställning och efter storleken av lön

Öller annan ersättning m. m. Såväl den löpande statistiken över statens finanser

som ock särskilda undersökningar på mera begränsade områden av statsmedelsförvaltningen

kunna bliva av värde för den inre administrationen i

allmänhet och för riksräkenskapsverkets kontroll å förvaltningen av statsmedlen

i synnerhet. De viktigaste resultaten av statistiken över statens finanser

synas böra publiceras i riksräkenskapsverkets årsbok, vars utgivande

lämpligen torde böra återupptagas. 1 likhet med de sakkunniga förordar jag

att årsboken infogas i serien »Sveriges officiella statistik».

Ett betydelsefullt önskemål vid en effektivisering av finansstatistiken är att

erhålla en förbättrad kommunal finansstatistik. Huvudfrågan rör

här sambandet mellan kommunernas bokföring och den kommunala finansstatistiken.

I de över betänkandet i denna del avgivna yttrandena hava styrelserna

för svenska stadsförbundet, svenska landskommunernas förbund och

svenska landstingsförbundet framlagt sina uppfattningar örn detta spörsmål

liksom om den kommunala finansstatistikens ändamålsenliga ordnande. Enligt

Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1943 hava avskrifter av dessa yttranden

tillställts statistiska centralbyrån för kännedom och beaktande. Jag förutsätter,

att ett samarbete mellan centralbyrån och förbunden leder till en

ur finansstatistisk synpunkt tillfredsställande lösning med beaktande av de i

finansstatistiksakkunnigas betänkande framlagda önskemålen. I berörda sammanhang

torde jämväl komma att upptagas förslag örn avkortning av tiden

för insamlandet av uppgifter till den kommunala finansstatistiken ävensom

andra åtgärder, syftande till en snabbare bearbetning och publicering av den

kommunala finansstatistikens huvudresultat.

Den plan för finansstatistikens effektivisering, som här i sina huvuddrag

behandlats, avser närmast en sovring och ett fördjupande av den finansstatistik,

som redan nu utföres och som i huvudsak utarbetas inom statistiska

centralbyrån och riksräkenskapsverket. De nya uppgifterna inom området

torde böra omhänderhavas av de myndigheter, vilkas nuvarande arbetsuppgifter

närmast motsvara den föreslagna nya statistiken. Härvid bör hänsyn

tågås till i vad mån denna statistik har värde för myndigheternas arbete eller

myndigheten har tillgång till det material, på vilket statistiken skall byggas.

Med denna utgångspunkt gäller i stort sett. att till statistiska centralbyråns

verksamhetsområde borde höra den allmänna inkomst- och förmögenhetsstatistiken

samt statistiken över kommunernas finanser, medan statistiken över

den vid taxeringen till allmän omsättningsskatt deklarerade handelsomsättningen

och statistiken över statens finanser skulle bliva förlagda till riksräkenskapsverket.

.lag erinrar örn att viss bearbetning av materialet till inkomstoch

verksamhetsstatistiken skulle förläggas lill länsstyrelserna. Det är alltså

icke (ragu örn att tillskapa eli nytt organ för finansstalistik. Den erforderliga

ökade medelstilldelningen för här ifrågavarande arbetsuppgifter bör kunna

hallas inom en relativt begränsad ram oell motsvaras i viss utsträckning av

minskade utgifter för specialundersökningar.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl Maj:ts proposition nr 364.

Riksdagen torde böra lämnas tillfälle att avgiva yttrande angående den av

mig framlagda planen .för finansstatislikens effektivisering. Sedan riksdagen

yttrat sig i ämnet, bär jag för avsikt att efter erforderlig utredning föranstalta

örn proposition till 1944 års riksdag örn den anslagsförstärkning, närmast för

statistiska centralbyrån och riksräkenskapsverket, varav behov må komma

att föreligga, örn planen skall realiseras under nästa budgetår.

Jag övergår härefter till frågan örn de ändringar i taxeringslängderna m. m.,

som erfordras för genomförande av den föreslagna inkomst- och verksamhetsstatistiken.

I det föregående har jag tillstyrkt, alt redovisningen av nettointäkter ur

olika förvärvskällor skall verkställas i enlighet med taxeringen till statlig inkomst-

och förmögenhetsskatt i stället för såsom nu enligt taxeringen till kommunalskatt.

I överensstämmelse med de sakkunnigas förslag synes det vidare

önskvärt, att de sammanlagda underskotten å förvärvskällor redovisas för sig

i inkomstlängden, så att beloppet för den sammanräknade nettoinkomsten

kan erhållas. För underlättande av längdföringen torde härav påkallas vissa

smärre jämkningar i deklarationsformuläret av innebörd att avdrag för

underskott å förvärvskälla särskiljas från andra allmänna avdrag. I den å

deklarationsblanketten ingående sammanfattningen för taxering till statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt kunna underskotten då avdragas från den

sammanräknade inkomsten ur olika förvärvskällor, varigenom den sammanräknade

nettoinkomsten erhålles; därest resultatet blir negativt torde med ändring

av de sakkunnigas förslag nettoinkomsten böra utföras med noll. Den av

de sakkunniga föreslagna kolumnen för allmänna avdrag vid taxering enligt

kommunalskattelagen torde, såsom i vissa yttranden ifrågasatts, kunna bortfalla,

varigenom arbetet med längdföringen lättas i jämförelse med de sakkunnigas

förslag.

Vid utformandet av förslaget till inkomstlängd har hänsyn tagits till krav på

sekretess beträffande förmögenhetsuppgifterna, därigenom att någon särskild

kolumn för förmögenhetsdelen icke inrymts i längden och att även kolumnen

för »Återstående inkomst» utelämnats. I vissa yttranden har framhållits, att

sekretesskyddet för förmögenhet dock försvagas, i det att uppgifterna i längden

kunna användas för att beräkna förmögenhetsbeloppet. I vissa andra yttranden,

såsom i de av Överståthållarämbetet och taxeringsnämndsordförandenas

riksförbund avgivna, har däremot ifrågasatts att avskaffa deri särskilda

förmögenhetslängden och direkt införa förmögenheten i den allmänna inkomstlängden.

Önskemålet örn sekretess beträffande förmögenhetsuppgifterna

torde dock i verkligheten icke bli sämre tillgodosett enligt de sakkunnigas

förslag än för närvarande, åtminstone vad angår förmögenheter över 20 000

kronor. Det möter nämligen icke någon svårighet att ur uppbördsboken, som

är offentlig handling, inhämta beloppet för den särskilda förmögenhetsskatten

och därefter med användning av de av Kungl. Majit fastställda tabellerna till

ledning för uträknande av denna skatt utfinna den beskattningsbara förmögenheten,

vilken — bortsett från de fall då reduktionsregeln är tillämplig —

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 364.

21

överensstämmer i runt tal med den till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade

förmögenheten. Jag vill också erinra om, att enligt det denna dag framlagda

förslaget rörande ändrad organisation av beskattningsnämnderna m. m.

den nuvarande bestämmelsen om offentligt framläggande av de taxeringslängder,

som föras vid den årliga taxeringen, föreslås skola upphävas. Det

skulle otvivelaktigt innebära en betydande fördel för det finansstatistiska

arbetet om, i enlighet med vad Överståthållarämbetet och taxeringsnämndsordförandenas

riksförbund ifrågasatt, den särskilda förmögenhetslängden

kunde avskaffas och uppgifterna om förmögenhet infördes i inkomstlängden..

Jag är emellertid icke beredd att nu taga ståndpunkt till denna fråga.

Vid utformningen av inkomst- och verksamhetsstatistiken har man att utgå

från, att de uppgifter, som för närvarande lämnas i självdeklarationerna

och taxeringslängderna angående inkomsttagarens yrke och ställning, icke äro

tillfyllest för att karakterisera hans huvudsakliga sysselsättning. Då det befunnits

lämpligast att lägga taxeringslängderna till grund för statistiken,

måste uppgifter örn sysselsättningen alltså införas i längderna. Bland olika

möjligheter, som de sakkunniga övervägt för att erhålla en tillfredsställande

klassificering av inkomsttagarna, hava de sakkunniga stannat för att lägga

detta arbete på taxeringsnämndsordförandena. Detta förslag har visserligen

mötts av invändningar under hänvisning till att denna uppgift skulle inkräkta

på ordförandens huvudsakliga arbete samt att någon ersättning icke beräknats

för uppgiften. Förslaget har emellertid enligt min mening letts av

den riktiga tanken, att det är ett nödvändigt led i taxeringsarbetet att klargöra

deklarantens huvudsakliga sysselsättning; detta är av grundläggande betydelse

för en tillfredsställande taxering. Detta bedömande omsättes sedan för

statistiskt bruk genom införande i taxeringslängden av vederbörliga littera för

sysselsättningen. Att även sistnämnda, mekaniska uppgift enligt förslaget lagts

på taxeringsnämndsordföranden sammanhänger med att längdföringen enligt

gällande bestämmelser åligger denne. Enligt förenämnda proposition med

förslag till ändrad organisation av beskattningsnämnderna m. m. skall ordförandens

befattning med förandet av ifrågavarande inkomstlängd begränsas

till införande av de uppgifter, som krävas för att uträkna taxerad inkomst

eller taxerat belopp, jämte angivande av denna inkomst eller detta belopp,

medan å häradsskrivare!! skulle ankomma att införa ortsavdrag samt

verkställa uträkningen av den beskattningsbara inkomsten eller det beskattningsbara

beloppet ävensom summera längden i dess helhet. Även med denna

begränsning synes det riktigt och nödvändigt att införandet i längden av

littera för sysselsättningen verkställes av taxeringsnämndsordföranden. Till

lättnad för ordföranden vid klassificeringen föreslår jag emellertid, att uppgifter

örn näring och ställning i näringen skola lämnas av deklaranterna i

självdeklarationerna. Dessa uppgifter skola granskas av ordföranden, liksom

andra för taxeringen lämnade uppgifter. För det fall att deklaration icke

avgivits, har ordföranden att självständigt bestämma deklarantens huvud
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Muj:ts proposition nr 364.

sakliga syseslsättning; ledning erhålles härvid i många fall ur arbetsgivares

löneuppgift o. d. Ä deklarationsblanketten böra sålunda vid sidan av den

sedvanliga uppgiften om yrke, titel eller anställning införas uppgifter örn deklarantens

verksamhet och ställning i verksamheten enligt det schema, som

är avsett att läggas till grund för den föreslagna inkomst- och verksamhetsstatistiken.

I likhet med de sakkunniga förutsätter jag, att till tjänst för taxeringsnämndernas

ordförande utfärdas anvisningar rörande denna klassificering.

Från olika håll hava farhågor yppats för ali det på länsstyrelserna ankommande

arbetet med inkomst- och verksamhetsstatistiken icke skulle kunna

medhinnas till den av de sakkunniga för detta arbete angivna tiden, den 15

september. Med hänsyn till att statistiken i första hand skall tjäna till ledning,

vid riksräkenskapsverkets och finansdepartementets inkomstberäkning

till nästföljande slatsverksproposition, är det emellertid angeläget att

arbetet hos länsstyrelserna, vilket ju skall följas av en bearbetning inom statistiska

centralbyrån, kan slutföras i stort sett inom den nämnda tiden, eventuellt

med någon förlängning för Stockholms stads vidkommande.

De sakkunniga hava föreslagit, att inkomst- och verksamhetsstatistiken

skulle avse personer med en sammanräknad nettoinkomst av minst 600 kronor.

Vid närmare utformande av statistiken torde de invändningar, som från

olika håll rests emot denna gräns, böra beaktas. Härvid bör hänsyn tagas till.

att statistiken i det väsentliga blir en statistik över taxerade inkomster och att

sålunda redovisningen av underskott å förvärvskällor måste bliva ofullständig.

Den slutliga prövningen av statistikens omfattning får bero av en avvägning

å ena sidan av värdet att få en inkomststatistik, som är även i angivna

hänseende relativt rättvisande, och å andra sidan av det merarbete som skulle

följa av en fullständigare redovisning.

Hemställan.

För genomförande av de föreslagna ändringarna i taxeringslängden erfordras

vissa jämkningar i 86 § taxeringsförordningen. Förslag till ändrad lydelse

av detta författningsruim anmäler jag i samband med frågan örn andra av

taxeringskontrollens skärpning betingade ändringar i samma förordning. Den

ändrade lydelsen torde böra träda i kraft den 1 januari 1944.

Föredraganden hemställer därefter, att Kungl. Maj:t måtte genom proposition

lämna riksdagen tillfälle att avgiva yttrande angående den av föredraganden

anmälda planen för finansstatistikens effektivisering.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 364.

23

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lars Gabrielson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:529 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående jinansstatistikens effektivisering. a1 i texten
  2. SU 1943:268 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående Jinansstatistikens effektivisering. s. 21 i texten