Sök i Ratio Lex

Angående bidrag till inköp av vågbgggnadsmaskiner

1943-02-12 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:41, Angående bidrag till inköp av vågbgggnadsmaskiner

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr -11.

1

Nr 41.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående bidrag till inköp

av vågbgggnadsmaskiner; given Stockholms slott

den 12 februari 1943.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

.4. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms slott den

12 februari 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Ereksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anför

efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet:

1933 års riksdag anvisade för budgetåret 1933/34 ett anslag örn 500,000

kronor att utgå såsom statsbidrag till vissa väg- och flotledsbyggnader å

skogar i enskild ägo. Med undantag för budgetåren 1935/38 lia därefter årligen

anvisats medel till samma ändamål. Bestämmelserna rörande anslagets

disposition finnas upptagna dels i kungörelsen den 16 september 1933 (nr

549) angående statsbidrag till vissa väg- och flottledsbyggnader å skogar i

enskild ägo med däri genom kungörelserna nr 349/1938, 187/1941 och 493/

1941 gjorda ändringar, dels ock i cirkulär den 16 september 1933 (nr 550)

med däri genom cirkulär nr 188/1941 vidtagen ändring.

Bihang tilt riksdagens protokoll 19i3. 1 sunil. Nr II. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung/. Maj.ts proposition nr 41.

Under de tre budgetåren 1940/43 ha anvisats sammanlagt 6,800,000 kronor

för ändamålet. Av dessa medel ha under kalenderåret 1941 tagits i anspråk

sammanlagt 827,452 kronor, därav såsom statsbidrag 727,523 kronor

och såsom förvaltningsbidrag till skogsvårdsstyrelserna 99,929 kronor, samt

under kalenderåret 1942 sammanlagt 1,231,927 kronor, varav såsom statsbidrag

1,113,146 kronor och såsom förvaltningsbidrag till skogsvårdsstyrelserna

118,781 kronor.

Vid 1941 års riksdag beslöts inrättande av skogsväglånefonden, varifrån

lån må beviljas för utförande av vägbyggnader å skog i enskild ägo. För ändamålet

anvisades för budgetåret 1941/42 sammanlagt 1,200,000 kronor.

Skogsväglånefonden har hittills tagits i anspråk endast i mycket obetydlig

omfattning.

I skrivelse den 2 februari 1943 har skogsstyrelsen hemställt, att Kungl.

Maj :t måtte utverka bemyndigande av riksdagen att av anslaget till väg- och

flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo efter framställning av skogsstyrelsen

i varje särskilt fall bevilja skogsvårdsstyrelse bidrag med högst 50 procent

av inköpspriset för inköp av vägbyggnadsmaskiner enligt grunder, som

av Kungl. Maj:t närmare fastställdes, samt därvid anfört i huvudsak följande.

Oaktat landets bränsleförsörjning under kristiden skärpt behovet av skogsvägar,

lia anslaget och lånefonden under senare år icke tagits i anspråk i den

omfattning, som de beviljade anslagen kunnat medgiva. Anledningen härtill

är bland annat den ringa tillgången på arbetskraft.

Frågan om rationalisering av skogsvägbyggandet genom insättande av arbetsbesparande

maskiner, i första hand traktorer, har härigenom fått ökad

aktualitet.

Under förutsättning att traktorerna användas på lämpligt sätt, kan en

traktor av för skogsvägbyggnad lämplig storlek med två mans betjäning i

medeltal beräknas utföra omkring 25 mans arbete. Medräknas de arbeten

vid vägbyggnad, till vilka traktorn icke lämpligen kan användas, såsom dikning,

trum- och broarbeten samt hårdgöring m. m., kan arbetsstyrkan genom

traktorns insättande beräknas nedgå till omkring hälften, varvid givetvis arbetsbesparingen

starkt växlar under olika förhållanden.

Beträffande besparing i anläggningskostnad vid skogsvägbyggnad är erfarenheten

ännu alltför ringa för att några tillförlitliga siffror härpå skulle

kunna lämnas. Att traktorer medföra besparing även ur denna synpunkt

torde dock vara ådagalagt.

Då en traktor kan beräknas bliva helt amorterad först efter flera års drift

och skogsvägföretagen oftast äro av tämligen ringa omfattning, kan icke förväntas,

att företagarna själva komma att inköpa traktorer för skogsvägbyggnad.

För att möjliggöra ett snabbare utbyggande av lämpliga och i första hand

ur bränsleanskaffningssynpunkt särskilt önskvärda skogsvägföretag ha därför

vissa skogsvårdsstyrelser under hand och under förutsättning att för ändamålet

statsbidrag utginge till styrelserna förklarat sig intresserade av inköp

av traktorer för uthyrning till företagarna.

Ändamålet med anslaget till väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild

ägo torde ofta bäst tillgodoses, om genom anslaget möjlighet beredes skogsägarna

att utnyttja lämplig maskinell utrustning vid vägbyggandet.

Vad angår formerna för den uthyrningsverksamhet, som av skogsvårdsstyrelserna

skulle komma att bedrivas, anser skogsstyrelsen, att vid berak
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 41.

3

liing av ulhyrningslegan bör förutom driftskostnaderna även en lämplig amorteringsdel

medräknas. De så influtna amorteringsbeloppen böra av skogsvårdsstyrelserna

fonderas för att möjliggöra inköp av nya maskiner, när de

gamla förbrukats.

Över framställningen ha utlåtanden avgivits av riksräkenskapsverket och

statskontoret.

Riksräkenskapsverket har uttalat, att vad som föreslagits icke i budgetärt

hänseende givit anledning till någon erinran från ämbetsverkets sida.

Statskontoret har erinrat örn att 1936 års skogsutredning väntas framlägga

utredning med förslag till nya bestämmelser rörande vägar å skogar i enskild

ägo. Enligt vad statskontoret under hand erfarit hade utredningen för avsikt

att föreslå, bland annat, att skogsvårdsstyrelse för inköp av vägbyggnadsmaskin

skulle kunna beviljas statsbidrag med 50 procent. Därest föreliggande

framställning skulle vinna tillmötesgående, syntes därigenom prövningen

av denna utredning komma att föregripas, vilket förefölle statskontoret

mindre välbetänkt. Då det torde få anses uteslutet, att statsmedel till

inköp av traktorer skulle kunna anvisas i sådan utsträckning, att därigenom

bristen på arbetskraft inom skogsbruket komme att kompenseras i någon

mera betydande omfattning, borde i varje fall statens medverkan till införsel

av traktorer avse allenast ett mindre antal dylika. Vad anginge villkoren

för ett eventuellt understödjande med statsmedel av skogsvårdsstyrelsernas

förvärv av angivna vägbyggnadsmaskiner ansåge sig statskontoret icke kunna

tillstyrka, att statsbidragsprocenten — såsom föreslagits — fastställdes till

50 procent av inköpspriset. Enligt ämbetsverkets mening borde bidragsandelen

icke överstiga 25 procent av kostnaderna eller motsvarande vad som

jämlikt kungörelserna 549/1933 och 493/1941 regelmässigt utginge i statsbidrag

till vissa väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo.

Som skogstyrelsen framhållit skulle byggandet av skogsvägar, särskilt

under nu rådande brist på arbetskraft, underlättas, örn arbetsbesparande

maskiner kunde komma till användning i större utsträckning än för närvarande

är fallet. Framförallt gäller detta beträffande utnyttjande av traktorer,

som äro lämpliga för skogsvägbygge. Enligt vad jag inhämtat finnes

möjlighet att anskaffa ett antal traktorer av för ändamålet lämplig konstruktion

och storleksordning. Priset är emellertid relativt högt — över 40,000

kronor för traktor utrustad med gengasaggregat. Man torde därför icke kunna

räkna med att enskilda företagare skola vilja åtaga sig anskaffningen. Vissa

skogsvårdsstyrelser ha däremot förklarat sig villiga att anskaffa traktorer

för att sedan hyra ut dem till företagare. Förutsättningen härför är emellertid

att statsbidrag till anskaffningskostnaderna kunna erhållas. Med nu gällande

bestämmelser torde bidrag icke kunna utgå för detta ändamål från reservationsanslaget

till väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo. Med hänsyn

till önskvärdheten av att i nuvarande .situation befordra byggandet av

skogsvägar anser jag i likhet med skogsstyrelsen, alt bestämmelserna rörande

ifrågavarande anslags användning böra ändras, så att bidrag må kunna utgå

Departements
chefen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 41.

även till anskaffande av maskiner för vägbyggnad. Vad statskontoret anfört

angående pågående utredning synes icke böra föranleda uppskov med ståndpunkttagandet

till nu föreliggande förslag. Enligt vad jag inhämtat är det

för närvarande fråga om inköp av ett mindre antal traktorer, som icke med

säkerhet äro att påräkna, därest förvärvet icke kan ordnas inom den närmaste

framtiden. Jag vill vidare framhålla, att enligt förslaget, vilket jag

biträder, bidrag till anskaffningskostnaden skulle kunna utgå med högst 50

procent, vilket icke strider mot nu gällande bestämmelser angående statsbidrag

till vissa väg- och flottledsbyggnader i enskild ägo. De närmare villkoren

för åtnjutande av bidrag torde få fastställas av Kungl. Maj:t. Frågan

torde böra underställas riksdagens prövning.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av reservationsanslaget lill väg- och flottledsbyggnader

å skogar i enskild ägo bidrag med högst 50 procent av anskaffningskostnaden

må kunna utgå för inköp av vägbyggnadsmaskiner.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen, att

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Benno Gårdsten.

437268. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1943.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:89 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bidrag till inköp av vägbyggnadsmaskiner. a1 i texten
  2. JoU 1943:12 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående bidrag till inköp av vägbyggtiadsmaskiner. s. 1 i texten