Kungl. Maj:ts proposition nr 43
1943-02-12 · 20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1943:43, Kungl. Maj:ts proposition nr 43
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 43.
1
Nr 43.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angånde förändring i avseende
å löneställning och antal beträffande vissa ordinarie
befattningar vid kommunikationsverken; given
Stockholms slott den 12 februari 1943.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAR
Gustaf Andersson.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 12 februari 1943.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson.
Från kommunikationsverkens styrelser föreligga åtskilliga förslag örn inrättande
av nya tjänster liksom ock örn förbättrad löneställning för befintliga
befattningar. För flera av dessa förslag lia anförts i och för sig välgrundade
motiv. Prövningen av förslagen har emellertid i nuvarande läge måst ske
från utgångspunkter, som väsentligt avvika från under mera ordinära förhållanden
tillämpade bedömningsgrunder.
Vid framläggandet i årets statsverksproposition av finansplanen för nästa
budgetår har chefen för finansdepartementet redogjort för de allmänna riktBihang
till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 43.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 43.
linjer, som under budgetarbetet tillämpats vid prövningen av anslagsäskandena
under de olika civila huvudtitlarna. Av denna redogörelse framgår, att
medel för nya tjänster icke beräknats annat än då en sådan ökning av arbetsbördan
förekommit, att denna icke kunnat antagas på tillfredsställande
sätt avvecklad utan personalförstärkning. Förslag om förbättringar i löneställningen
ha godtagits endast i ett mycket ringa antal fall, där de framstått
såsom nödvändiga konsekvenser av eljest vidtagna åtgärder. Därjämte lia
förslag om individuella uppflyttningar i lönegrad eller övergång från anställning
såsom extra ordinarie tjänsteman till ordinarie stat i regel avvisats.
De nu föreliggande förslagen från kommunikationsverkens styrelser rörande
befattningshavare i lägst lönegraden A 21 ha bedömts efter samma allmänna
riktlinjer. Så har även varit fallet med de förslag, som legat till grund för
de personalstater för år 1943 beträffande befattningar i lönegraderna A 1—
A 20, vilka av Kungl. Maj :t fastställts genom särskilda beslut i december
1942.
Vid den allmänna klassificering av trafikanstalterna vid post- och telegrafverken
samt statens järnvägar, som på grundval av 1936 års klassificeringskommittés
förslag genomfördes år 1938, utbröts frågan om uppflyttning av
trafikanstalter till den högsta anstaltsklassen, d. v. s. den klass, inom vilken
anstalterna förestås av befattningshavare i lönegraden A 26. Avsikten var
därvid, att spörsmålet skulle upptagas till slutlig prövning sedan tjänsteförteckningsrevisionen
avslutats. Tidpunkten för en sådan prövning skulle alltså
nu vara inne. Under rådande förhållanden anser jag mig emellertid förhindrad
att framlägga förslag i här berörda hänseende.
Jag övergår härefter till detaljbehandlingen av föreliggande förslag.
Postverket.
Uppflyttning av en sekreterarbefattning å fjärde byrån från A 24 till A 26.
Byrån handlägger ekonomi- och revisionsärenden. Å byrån finnas två sekreterarbefattningar
i lönegraden A 24, en för allmänna ärenden samt en för
utrikes räkenskapsärenden.
I skrivelse den 11 september 1942 har generalpoststyrelsen gjort framställning
örn förbättrad löneställning för sekreteraren för allmänna ärenden samt
därvid anfört följande.
Det åligger nämnda befattningshavare att leda arbetet å byråns kansli,
varjämte han fungerar som byråchefens närmaste man och ställföreträdare.
Han har särskilt att bereda ärenden av allmänt ekonomisk natur, såsom
beträffande postverkets inkomstberäkningar och driftkostnadsstater, avräkningar
för fastställande av postverkets ersättning för postsparbanks- och
postgirogöromålens handhavande, ärenden angående postverkets pensionsfonder
samt revisions- och folkpensionsärenden av större vikt och betydelse.
Vidare har han att handlägga ärenden angående leveranser och rekvisitioner
av medel till och från andra myndigheter, ärenden rörande överskott och
brister i postkassorna ävensom ärenden rörande postverkets understödskassa
och under generalpoststyrelsens förvaltning stående donationsfonder.
Kungl. Maj.ts proposition nr 43.
3
Från och med den 1 februari 1942, då en å fjärde byrån placerad sekreterare
i lönegraden A 26 på övergångsstat avgick med pension, har sekreteraren
för allmänna ärenden dessutom övertagit denne åliggande göromål, nämligen
att bereda och i styrelsen föredraga ärenden angående läkarvård, tilllämpning
av resereglementet, traktamenten vid tjänstgöring å annan ort än
stationeringsorten och ersättning för flyttningskostnad samt att handlägga
och i förekommande fall i styrelsen föredraga ärenden angående livräntor
och sjukpenningar enligt lagen om olycksfall i arbete. Under år 1941 föredrogos
i styrelsen 553 dylika ärenden, vilka till stor del voro viktiga och tidskrävande.
Tack vare viss omläggning av göromålen å fjärde byråns kansli
har sekreteraren i lönegraden A 26 på övergångsstat ej behövt ersättas med
annan ny befattningshavare.
Såsom av det anförda framgår äro de arbetsuppgifter, som ankomma på
sekreteraren å fjärde byråns kansli, både mångskiftande och viktiga. På denne
måste därför ställas krav på god insikt i postverkets ekonomiska förhållanden
och räkenskapsväsende samt ingående författningskännedom. I egenskap
av byråchefens närmaste man har han att dels fungera såsom dennes
ställföreträdare, dels att biträda vid ledningen av arbetet å byrån, där den
fasta personalstyrkan för närvarande utgöres av 233 befattningshavare. Han
måste därför vara väl förtrogen med arbetet icke endast på byråns kansli
utan jämväl på dess olika avdelningar med skiftande arbetsuppgifter: medels-,
postanvisnings- och tidningsrevisionerna, folkpensionsavdelningen, medelsbokhållarkontoret,
postverkets huvudkassa och frankoteckensexpeditionen
för samlare.
Vid bedömandet av ifrågavarande sekreterares löneplacering bör jämväl
beaktas, att han inom den närmaste tiden kommer att utan föredragning äga
meddela beslut i ärenden beträffande sjukhus- och specialistvård åt tjänstemän
hos styrelsen samt i vissa ärenden angående ersättning för flyttningskostnader.
Då på förevarande befattningshavare alltså lagts omfattande och viktiga
arbetsuppgifter och då befattningshavaren såsom byråchefens närmaste man
och ställföreträdare icke synes böra intaga lägre löneställning än motsvarande
befattningshavare å övriga byråer, anser styrelsen, att han bör placeras
i lönegraden A 26.
Allmänna lönenämnden har i utlåtande den 16 oktober 1942 tillstyrkt
styrelsens förslag.
Genom vidtagna och planerade ändringar i organisatoriskt hänseende lia Departemenuarbetsuppgifterna
för sekreteraren för allmänna ärenden å det till general- chefen.
poststyrelsens fjärde byrå hörande kansliet undergått eller komma inom
den närmaste tiden alt undergå icke oväsentliga förändringar. Sekreteraren
skall sålunda självständigt handlägga ärenden av mångskiftande och delvis betydelsefull
natur. Vidare är han byråchefens ställföreträdare och biträdande
arbetsledare för byråns stora personal. Med hänsyn härtill och då byråchefernas
närmaste män å övriga byråer inom generalpoststyrelsen äro placerade i
lönegraden A 26, anser jag mig i likhet med allmänna lönenämnden böra tillstyrka
styrelsens förslag om uppfattning av befattningen i fråga till nämnda
lönegrad.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 43.
Uppfattning av postkontoret Göteborg 5 från klass 3 till klass 2. Postkontoret
Göteborg 5 har alltsedan den 1 januari 1915 tillhört klass 3. Någon
ändring härutinnan gjordes icke vid den senaste allmänna klassificeringen
av trafikanstalterna år 1938.
I sin förenämnda skrivelse har generalpoststyrelsen anfört följande.
Vid den av 1936 års klassificeringskommitté på grundval av 1935 års
trafik verkställda utredningen erhöll postkontoret Göteborg 5 ett poängtal
av 214. Följande poänggränser fastställdes av statsmakterna vid 1938 års
klassificering, nämligen för postkontor av klass I B 375—874 poäng, för
postkontor av klass 2 235—374 poäng och för postkontor av klass 3 160—
234 poäng.
Vid tidpunkten för nämnda klassificering fullgjordes brevbäringen inom
hela Göteborg av brevbärare från postkontoret Göteborg 1. Sedan behovet avytterligare
ett brevbärarkontor inom Göteborgs stad blivit alltmera trängande,
bestämde styrelsen i samband med att postkontoret Göteborg 5 inflyttade
i nya lokaler, att brevbäringen bland annat inom områdena Örgryte
och Johanneberg från och med den 1 december 1939 skulle utgå från nämnda
postkontor. I samband härmed placerades vid postkontoret Göteborg 5 7
brevbärarförmän och 33 brevbärare, huvudsakligen genom överflyttning från
postkontoret Göteborg 1.
Rörelsen vid postkontoret Göteborg 5 har sedan 1939 oavlåtligen stegrats,
och ytterligare personal i olika grader har måst tillföras postkontoret. Medan
personalstyrkan vid tiden för den senaste klassificeringen, förutom postmästaren,
uppgick till 4 postexpeditörer, 1 brevbärare och 1 postbiträde (6
man) utgöres densamma för närvarande av 2 förste postassistenter, 5 postexpeditörer,
2 förste postiljoner i lönegrad A 8, 7 brevbärarförmän, 3 postiljoner
i lönegrad A 6, 29 brevbärare, 2 postbiträden och 9 brevbärarbiträden
(59 man). Tidvis anlitas därutöver 10 å 15 brevbärarbiträden för förstärkning
av brevbärarpersonalen. Inom postkontorets postutdelningsområden
ligga postexpeditionen Göteborg 16 samt poststationerna Göteborg 14, Göteborg
24, Göteborg 27 och Göteborg 35. Dessa postanstalter lyda visserligen
fortfarande i administrativt hänseende under postkontoret Göteborg 1, men
postkontoret Göteborg 5 förmedlar all till dem ankommande post.
Vid en klassificering enligt 1938 års grunder men på basis av 1941 års
trafiksiffror skulle postkontoret Göteborg 5 uppnå ej mindre än 463 poäng,
vilket poängtal ligger betydligt över den undre poänggränsen för postkontor
av klass I B.
Postkontorets starka poängstegring kan i första hand tillskrivas den omfattande
förändring i postkontorets organisation, som inträtt genom dess förändring
till s. k. brevbärarpostkontor. Postmästaren har härigenom tillförts
nya arbetsuppgifter av administrativ ari, vilka i hög grad ökat hans arbetsbörda
och ansvar.
Under hänvisning till det anförda framhåller styrelsen, att det icke kan
anses skäligt, att postkontoret Göteborg 5 längre bibehålies i klass 3. En uppflyttning
till klass 2 synes under alla förhållanden vara motiverad och kan
med hänsyn till postkontorets höga poängtal ej heller anses föregripa en
blivande allmän revision av klassificeringsgrunderna.
Allmänna lönenämnden bär tillstyrkt generalpoststyrelsens förslag.
Kungl. Maj:ts proposition nr 43,
5
Vid den allmänna klassificeringen år 1938 av trafikanstalterna vid post- DeparUmentaoch
telegrafverken samt statens järnvägar uttalades, att endast sådana ändringar
i klassindelningen, som påkallades av organisatoriska förändringar
eller andra inträffade speciella omständigheter, borde ifrågakomma under
tiden mellan allmänna revisioner.
Den omständigheten, att postkontoret Göteborg 5 efter den senaste allmänna
klassificeringen av trafikanstalterna förändrats till s. k. brevbärarpostkontor,
synes mig utgöra en organisatorisk förändring av sådan art, att
en uppflyttning av postkontoret till högre klass får anses motiverad. Liksom
allmänna lönenämnden anser jag mig därför böra tillstyrka den av generalpoststyrelsen
föreslagna uppflyttningen från klass 3 till klass 2.
Förändringen synes böra genomföras från och med den 1 juli 1943. I samband
därmed bör en befattning såsom postmästare av klass 3 i lönegraden
A 20 indragas.
Överförande å övergångsstat av befattningen värdebrevbärare. Den av
Kungl. Maj:t för år 1943 beträffande ordinarie befattningar av högst 20 lönegraden
fastställda personalförteckningen för postverket upptager bland annat
58 värdebrevbärare i lönegraden A 7. Genom beslut den 27 februari och den
17 juli 1942 har Kungl. Maj:t på förslag av besparingsberedningen meddelat
beslut om indragning av värdebrevbäringen från och med den 1 augusti 1942.
Med hänsyn härtill synes befattningen värdebrevbärare böra överföras å
övergångsstat. Riksdagens medgivande härtill torde böra inhämtas.
övriga förslag. Utöver de förslag, för vilka jag i det föregående redogjort,
har generalpoststyrelsen hemställt örn inrättande av en sekreterarbefattning
i lönegraden A 24 å envar av första byråns personalavdelning och
den till samma byrå hörande militäravdelningen, uppflyttning av en notarietjänst
i lönegraden A 21 å ombudsmansexpeditionen till sekreterarbefattning
i lönegraden A 24 samt uppflyttning av en aktuarietjänst i lönegraden A 21 å
postgirokontorets registrerings- och propagandaavdelning till sekreterartjänst
i lönegraden A 24.
Allmänna lönenämnden har avstyrkt förslaget örn uppflyttning av aktuariebefattningen
å postgirokontoret men i övrigt tillstyrkt styrelsens förslag.
I skrivelse den 8 juli 1942 har kommunikationsverkens ingenjörsförbund
gjort framställning örn inrättande av en ingenjörsbefattning i lönegraden A 24,
en ritarbefattning i lönegraden A 15 och en kopistbefattning i lönegraden
A 11 vid postverkets mekaniska verkstad i Stockholm.
Såväl generalpoststyrelsen som allmänna lönenämnden lia i utlåtanden
den 27 oktober respektive den 14 november 1942 tillstyrkt ingenjörsförbundets
framställning.
Slutligen har posttjänstemännens förening i skrivelse den 1 november 1942
föreslagit uppflyttning av postkontoret i Äppelviken från klass 3 till klass 2.
Generalpoststyrelsen bar i utlåtande den 17 november 1942 och allmänna
lönenämnden i utlåtande den 19 januari 1943 avstyrkt sistnämnda förslag.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 43.
Departements- De flesta av ifrågavarande förslag äro av den art, att jag med hänsyn till
ettien- Vad inledningsvis anförts icke anser mig för närvarande kunna förorda
deras genomförande. Ej heller i övrigt är jag beredd att tillstyrka vad i förevarande
framställningar föreslagits.
Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle
från och med den 1 juli 1943 i den av riksdagen fastställda personalförteckningen
antalet sekr eter ar tjänster i lönegraden A 26 ökas från 6 till 7, antalet
sekreterartjänster i lönegraden A 24 minskas från 6 till 5 och antalet postmästare''änster
av klass 2 i lönegraden A 22 ökas från 56 till 57. Därjämte
torde beslut böra meddelas om överförande av befattningen värdebrevbärare
i lönegraden A 7 till övergångsstat. Kungl. Maj:t torde sedermera böra förordna
om minskning av antalet postmästartjänster av klass 3 i lönegraden
A 20 från 64 till 63.
Telegrafverket.
Inrättande av en ny byrådirektörsbefattning å driftsbyrån. I skrivelse den
1 september 1942 har telegrafstyrelsen anfört följande.
Å driftsbyrån är inrättad en arbetsrationaliseringsavdelning, vilken har den
betydelsefulla uppgiften att verka för att telegrafverkets arbeten planläggas
och utföras efter rationella metoder, att materiel och verktyg bliva föremål
för ständig granskning enligt utvecklingens krav, att ackordsättning sker på
riktiga grunder och att ackordspriserna bliva vederbörligen ändrade efter
arbetsmetoderna samt att arbetarskydds- och andra sociala frågor bli noggrant
behandlade och lösta, allt i avsikt att dels ekonomisera arbetet, dels
vinna arbetsordning och arbetstrevnad för personalen. Avdelningen skall
även vid behov stå andra byråer eller verksavdelningar till tjänst såsom konsultativt
expertisorgan. Avdelningen förestås för närvarande av en förste
linjeingenjör å övergångsstat (lönegraden A 27) med uppdrag att bestrida
göromål, vilka eljest ankomma på innehavare av byrådirektörstjänst.
I sin framställning till Kungl. Majit den 22 december 1939 angående sådana
befattningar vid telegrafverket, vilkas antal skall fastställas av Kungl.
Majit och riksdagen, hemställde styrelsen, att för den befattningshavare, som
hade ifrågavarande arbetsuppgifter sig anförtrodda —- före den nuvarande
organisationens ikraftträdande handlades dessa av en motsvarande avdelning
å styrelsens linjebyrå —- måtte inrättas en byrådirektörstjänst. Framställningen
föranledde emellertid icke något Kungl. Majits förslag till riksdagen
i denna del.
De för översyn av telegrafverkets organisation tillkallade sakkunniga anslöto
sig i sitt betänkande till styrelsens ovannämnda förslag. Icke heller i
detta sammanhang kom emellertid den föreslagna nya befattningen till stånd.
I uttalande till statsrådsprotokollet anförde föredragande departementschefen
beträffande befattningen i fråga, att med hänsyn till den korta tid, som
förflutit sedan lönegradsplaceringen för ifrågavarande befattningshavare varit
föremål för statsmakternas prövning, han ansåge sig icke för det dåvarande
böra tillstyrka, att befattningen i enlighet med de sakkunnigas förslag
gjordes till ordinarie i föreslagen tjänstegrad.
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 43.
Erfarenheten under den senast förflutna tiden har understrukit den stora
betydelsen av avdelningens verksamhet samt visat, att det å avdelningen bedrivna
arbetet icke kan inordnas i annan befintlig avdelning inom styrelsen.
Under åberopande av det anförda och då de krav, som måste ställas på
föreståndaren för avdelningen i fråga, ytterligare skärpts, har styrelsen ånyo
hemställt, att befattningen måtte uppföras å ordinarie stat samt under benämningen
byrådirektör placeras i lönegraden A 28.
Allmänna lönenåmnden har i utlåtande den 27 oktober 1942 erinrat, att
nämnden i utlåtande över förenämnda sakkunnigas betänkande framhållit,
att organisationen med rationaliseringsarbetets centralisering till en särskild
avdelning endast fungerat en kortare tid, varför enligt lönenämndens mening
svårigheter förelåge att redan då bedöma, örn avsett syftemål bäst tillgodosåges
med denna organisation. Lönenämnden ifrågasatte även, om icke rationaliseringsarbetet
borde inordnas under ledning av föreståndaren a avdelningen
för den tekniska tjänsten, och förklarade sig för det dåvarande icke
kunna tillstyrka inrättandet av ifrågavarande ordinarie bvrådirektörsbefattning.
Med hänsyn till vad telegrafstyrelsen nu anfört i ämnet har lönenämnden
emellertid förklarat sig icke längre vilja motsätta sig telegrafstyrelsens
förslag.
Av numera föreliggande erfarenheter anser jag framgå, att den av telegraf- DeT^™nts''
styrelsen under ett antal år prövade organisationen för rationaliseringsarbetet
inom telegrafverket är ändamålsenlig. Goda resultat av verksamheten synas
hava vunnits, men betydelsefulla arbetsuppgifter föreligga alltjämt och torde
även framdeles komma att ständigt vara för handen. Enligt min mening
bör åt ledaren av arbetet givas en tjänste- och löneställning, som skapar
garantier för att rationaliseringssträvandena kunna bedrivas med nödig
kontinuitet och utan för arbetsresultatet mer eller mindre störande växlingar
inom ledningen. Jag anser mig därför böra tillstyrka, att en ordinarie
befattning inrättas för ändamålet. Mot densammas placering i lönegraden
A 28 under benämningen byrådirektör har jag icke något att erinra.
Inrättande av en ny linjeingenjörsbefattning. I sin förenämnda skrivelse
har telegra!styrelsen föreslagit inrättande av en linjeingenjörsbefattning i lönegraden
A 26, avsedd för distriktsbyrån i Malmö. Till stöd för förslaget har
styrelsen anfört följande.
Den tekniska ledningen och övervakningen av anläggnings- och underhållsarbetena
å de automatiska telefonanläggningama handhaves inom andra
distriktet, utom beträffande Göteborgs telefonstationer, samt inom tredje
och femte distrikten av en å vederbörande distriktsbyrå placerad linjeingenjör
(lönegraden A 26). Ifrågavarande arbetsuppgifter å Göteborgs respektive
Stockholms telefonstationer fullgöras av en förste sektionsingenjör (lönegraden
A 27).
Någon motsvarande befattning inom första distriktet finnes för närvarande
icke utöver en för Malmö stationer avsedd sektionsingenjör. Inom dislrik
-
Departements
chefen.
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 43.
tet finnas nu 87 i drift tagna automatiska landsväxlar. Antalet installerade
automatiska abonnentväxlar inom distriktet uppgår till omkring 125, och
ytterligare ett 30-tal dylika växlar äro beställda. Vidare äro telefonstationerna
i Hälsingborg och Växjö omlagda till automatisk drift, varjämte automatisering
av telefonstationerna i Kristianstad och Lund är planerad. Aulomatiseringen
inom distriktet har nu fortskridit så långt, att en i hithörande
frågor väl förfaren och kunnig tjänsteman med högre teknisk utbildning
mäste kunna helt disponeras för handläggning inom distriktet av ärenden
rörande automatiska telefonanläggningar.
Med hänsyn tih de höga fordringar, som i detta fall måste uppställas,
bör tjänsten i likhet med vad som är fallet inom övriga förut nämnda distrikt
hänföras till lönegraden A 26.
Styrelsen föreslår fördenskull, att för ändamålet inrättas en linjeingenjörsbefattning.
Allmänna lönenämnden har funnit förevarande förslag icke föranleda särskilt
uttalande från nämndens sida.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, liandhaves den tekniska
ledningen och övervakningen av anläggnings- och underhållsarbetena å de
automatiska telefonanläggningarna inom de distrikt, där automatisering av
telefonväsendet ägt rum i större utsträckning, av befattningshavare med
linjeingenjörs tjänsteställning. Då automatiseringen inom första distriktet
nu natt sadan omfattning, att behov av en befattningshavare för ifrågavarande
arbetsuppgifter får anses föreligga inom distriktet, är från min sida
intet att erinra mot bifall till telegrafstyrelsens förslag. Jag tillstyrker därför,
att en linjeingenjörsbefattning i lönegraden A 26 inrättas vid distriktsbyrån
i Malmö.
övriga förslag. Utöver de förslag, för vilka jag i det föregående redogjort,
har telegrafstyrelsen i sin förenämnda skrivelse hemställt om uppflyttning
av följande befattningar, nämligen en förste byråingenjör å radiobyråns
rundradioavdelning från lönegraden A 27 till byrådirektör i lönegraden A 28,
en ingenjör a tekniska byråns stationsavdelning och tre ingenjörer å samma
byrås transmissionsavdelning från lönegraden A 20 till byråingenjörer i lönegraden
A 26, en notarie å militärkontoret från lönegraden A 21 till Överkontrollör
i lönegraden A 24, en förste kontrollör vid Göteborgs telefonstation
från lönegraden A 22 till Överkontrollör i lönegraden A 24, två kontrollörer
å riksavdelningen vid Stockholms telefonstation från lönegraden
A 20 till förste kontrollörer i lönegraden A 22 samt fyra ingenjörer, därav
en å kabelkontoret, två å tekniska byråns transmissionsavdelning och en
vid huvudverkstaden i Nynäshamn, fran lönegraden A 20 till ingenjörer i
lönegraden A 22. Därjämte föreslår styrelsen inrättande av följande befattningar,
nämligen en radioingenjörsbefattning i lönegraden A 26 å radioexpeditionen
i Göteborg samt en notariebefattning å kanslibyråns pensionsoch
sjukvårdsavdelning.
Vidare har styrelsen i skrivelse den 17 september 1942 gjort framställ
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 43. 9
ning om förbättrad löneställning för föreståndaren för tekniska byråns stationsavdelning.
Allmänna lönenämnden har avstyrkt uppflyttningen av förste kontrollören
vid Göteborgs telefonstation och uppflyttningen av de tre ingenjörerna å tekniska
byråns transmissionsavdelning till byråingenjörer i lönegraden A 26
men i övrigt tillstyrkt styrelsens förslag. Lönenämnden har dock ansett, att föreståndaren
för tekniska byråns stationsavdelning borde placeras i lönegraden
A 30 i stället för i lönegraden C 7 enligt styrelsens framställning.
Såsom jag vid min anmälan av motsvarande spörsmål i fjol framhöll, bör DepartemmUefrågan
örn löneställningen för föreståndaren för tekniska byråns stationsavdelning
upptagas till slutligt avgörande i samband med prövningen av numera
föreliggande förslag rörande löneställningen för byråchefer och därmed
jämförliga befattningshavare. I avvaktan härå synes befattningshavaren
böra bibehållas vid det för närvarande vid sidan av lönen utgående särskilda
arvodet av 1,000 kronor.
Telegrafstyrelsens övriga här omförmälda förslag föranleda icke annai
uttalande från min sida än att jag under hänvisning till vad inledningsvis
anförts icke är beredd att för närvarande tillstyrka desamma.
Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle
från och med den 1 juli 1943 antalet byrådirektörstjänster i lönegraden A 28
ökas från 6 till 7 och antalet linjeingenjörstjänster i lönegraden A 26 ökas
från 8 till 9.
Statens järnvägar.
Inrättande av en ny överdirektörsbcfattning. I personalförteckningen för
statens järnvägar finnes en sedan flera år vakant befattning såsom överdirektör
och souschef i lönegraden Gil.
I en till 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga ingiven, den 23 december
1941 dagtecknad promemoria har chefen för statens järnvägar framlagt förslag
rörande byråchefernas i järnvägsstyrelsen placering i lönehänseende. I
promemorian erinras, att järnvägsstyrelsen i skrivelse den 22 december 1939
till Kungl. Maj:t med förslag rörande inrättande av högre tjänster hemställt,
att den vakanta överdirektörsbefattningen måtte tillsättas från och med ingången
av budgetåret 1940/41 med upphävande av den med befattningen
förenade ställningen såsom souschef men med uppgift för innehavaren att
vara chef för drifttjänslbyrån och verkschefens ställföreträdare. Framställningen
föranledde icke någon åtgärd. På förslag av järnvägsstyrelsen har
emellertid Kungl. Maj:t genom beslut den 27 september 1940 förordnat, att
till befattningshavare, åt vilken uppdragits att vara ställföreträdare för verkschefen,
skall utgå ett särskilt arvode av 2,500 kronor för år. Sådant uppdrag
har lämnats åt chefen för drifttjänstbyrån.
10
Kungl. Majlis proposition nr 43.
1 promemorian anföres vidare bland annat följande.
Till drifttjänstbyrån äro förlagda de ytterst talrika och viktiga ärenden,
som avse den för driften behövliga personalens anställande, befordran och
numerär. Då det totala antalet personal för drift och underhåll för närvarande
uppgår till över 40,000, med en avlöning per år räknat av cirka 170 miljoner
kronor, inses lätt, av vilken stor betydelse en god personalhushållning är för
statens järnvägars ekonomi. Beträffande drifttjänstbyråns anpart i denna
personalhushållning torde vara nog nämna, att av det totala personalantalct
cirka 9/io eller omkring 36,000 personer i sagda hänseenden äro underställda
drifttjänstbyrån. I anslutning härtill är åt drifttjänstbyrån anförtrodd uppgiften
att bereda såväl personal- som driftkostnadsstaterna för vad som motsvarar
de tre förutvarande linjeavdelningarna, ban-, maskin- och trafikavdelningen,
ävensom att övervaka att sagda kostnadsstater följas. Kostnadsstaterna
röra sig om mycket stora belopp, enligt 1942 års numera fastställda
förslag i starkt avrundade tal för bantjänsten 55 miljoner kronor, för maskintjänsten
95 miljoner kronor och för trafiktjänsten 70 miljoner kronor, d. v. s.
tillhopa för hela driftsavdelningen 220 miljoner kronor. Låt vara att i denna
totalsumma ingår ett betydande belopp, cirka 25 miljoner kronor, för rörligt
tillägg och kristillägg, om vilkas fortvaro man intet vet, vartill kommer inverkan
av de höga materialpriserna, så anger summan i allt fall storleksordningen
även för mer normala tider.
Drifttjänstbyrån har jämväl att svara för vad i arbetsordningen benämnes
organisation och förvaltning inom drifttjänsten samt drifttjänstens ordnande
genom reglementen och andra föreskrifter. Vart och ett av dessa områden
innefattar en mångfald av arbetsuppgifter, vilket tagit sig uttryck i en faktisk
ehuru icke formell uppdelning av byrån på avdelningar, sex till antalet,
därav fyra underställda respektive överinspektörer — tjänstemän i 28 lönegraden
— och de båda andra med chefer i sekreterargraderna. Tre av överinspektörerna
representera var sin av de stora linjeavdelningarna: ban-, maskin-
och trafikavdelningarna, i vad gäller drifttjänsten i allmänhet, den
fjärde vad som sammanfattande benämnes säkerhetstjänsten, d. v. s. anordningar
och anstalter, som avse trafiksäkerhetens tryggande.
Utrustningen med fyra överinspektörer markerar drifttjänstbyråns centrala
uppgift att vara en överinspektion för drifts- eller linjetjänstens alla grenar.
Denna verksamhet utövas givetvis i intim samverkan med vederbörande fackbyråer,
alltså exempelvis vad bantjänsten angår med bantekniska byrån och
i fråga örn trafiktjänsten med persontrafikbyrån och godstrafikbyrån, men
det är i allt fall drifttjänstbyrån, som har det primära ansvaret, detta jämväl
för underhållet av banan med byggnader och anläggningar (huvudverkstäder
och huvudförrådens anläggningar undantagna).
Drifttjänstbyrån har också att pröva behovet ur driftsynpunkt av ifrågasatta
nya byggnader och anläggningar respektive av ändringar å befintliga
sådana. Inspektionen samt beredningen av personal- och driftkostnadsstaterna
innebär också, att på drifttjänstbyrån faller omsorgen att säkerställa
en riktig personaldisposition, såväl numerärt som i fråga om tjänsteställning,
ett rationellt utnyttjande av den anställda tjänstemanna- och arbetarpersonalen
samt en tillfredsställande hushållning med driftsmaterialier, detta senare
särskilt för de tekniska tjänstegrenarna. Även byråns administrativa uppgifter,
alltså främst handläggningen av ärenden rörande personalens antagning,
befordran och placering, stå givetvis i nära samband med inspektionsverksamheten,
ehuru det på grund av ifrågavarande ärendegrupps mycket stora
omfång varit nödvändigt att avdela särskilda tjänstemän för densammas
handläggning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 43.
11
Med ledningen av drifttjänsten, d. v. s. hela den verksamhet, vilken för den
allmänna meningen framstår som »egentlig» järnvägstjänst, har följt, att
drifttjänstbyrån, utan att formellt eller organisatoriskt ha någon särställning
gentemot övriga byråer, kommit att bliva så att säga en knutpunkt och en
närmaste föreningslänk mellan styrelsen och linjeförvaltningarna ävensom
mellan dessa senare inbördes.
Promemorian utmynnar i ett vidhållande av järnvägsstyrelsens i förenämnda
skrivelse den 22 december 1939 framlagda förslag.
I sitt betänkande den 18 juli 1942 angående revision av tjänsteförteckningen
i vad avser byråchefs- och rådstjänster m. m. (statens offentliga utredningar
1942: 30) ha 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga tillstyrkt,
att chefen för drifttjänstbyrån under benämningen överdirektör hänfördes
till lönegraden C 11. Därvid borde enligt de sakkunniga föreskrivas, att särskilt
arvode icke skulle utgå, därest befattningshavaren förordnades till ställföreträdare
för verkschefen. Den nuvarande befattningen såsom överdirektör
och souschef skulle därjämte såsom icke vidare behövlig indragas. En
reservant bland de sakkunniga, generaldirektören Björck, har ansett befattningen
ej böra placeras högre än i lönegraden C 8, varvid emellertid förutsatts
att ställföreträdararvode finge utgå vid sidan av lönen.
Allmänna lönenåmnden har i utlåtande den 11 december 1942 tillstyrkt
sakkunnigmajoritetens förslag.
Såsom chefen för statens järnvägar i sin förenämnda promemoria till 1939 DepariemtnUårs
tjänsteförteckningssakkunniga erinrat, har förslag om ändrad tjänste- och chefen.
löneställning för drifttjänstbyråns chef tidigare framförts av järnvägsstyrelsen.
Vid min anmälan av ärendet (propositionen nr 153 till 1940 års lagtima
riksdag) framhöll jag såsom min mening, att övervägande skäl talade för
uppskov med den slutliga prövningen av järnvägsstyrelsens förslag, intill dess
då pågående utredning rörande byråchefernas löneställning slutförts. Någon
erinran häremot gjordes icke vid frågans riksdagsbehandling.
Av den lämnade redogörelsen framgår vidare, att 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga
i samband med framläggande av förslag rörande byråchefernas
löneställning för sin del förordat, att befattningen såsom chef för drifttjänstbyrån
skulle förändras till en befattning såsom överdirektör med placering
i lönegraden C 11, varvid samtidigt den sedan länge vakanta befattningen
som överdirektör och souschef skulle indragas. Förslaget har icke föranlett
någon erinran från allmänna lönenämndens sida.
Den omständigheten att frågan om tjänste- och löneställning för drifttjänstbyråns
chef samt om förfarandet med den hittillsvarande överdirektörsbefattningen
uppskjutits i avvaktan på slutförandet av utredningen rörande byråchefernas
löneställning, bör enligt min mening icke förhindra, att spörsmålet
nu kommer under bedömande, ehuru byråchefsfrågan såsom sådan ej kommer
att föreläggas årets riksdag. Det med uppskovet åsyftade resultatet torde
få anses uppnått i och med att den verkställda utredningen skapat erforderligt
underlag för bedömande av lämplig löneställning för befattningen såsom
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 43.
chef för drifttjänstbyrån. I anslutning till vad såväl tjänsteförteckningssakkunniga
som lönenämnden härutinnan föreslagit vill jag för min del tillstyrka
inrättande av en befattning såsom överdirektör i lönegraden C 11, avsedd för
drifttjänstbyråns chef. Befattningen bör tillsättas medelst förordnande på viss
tid. Samtidigt med inrättandet av denna tjänst bör den nuvarande befattningen
såsom överdirektör och souschef vid statens järnvägar i samma lönegrad
uteslutas ur tjänsteförteckningen, varjämte en byråchefsbefattning bör indragas.
Tillika bör, såsom de sakkunniga föreslagit, föreskrivas, att särskilt arvode
icke skall utgå, därest överdirektören förordnas såsom ställföreträdare för
verkschefen.
Uppflyttning av Borås centralstation från klass 1 B till klass 1 A. I skrivelse
den 8 december 1942 har järnvägsstyrelsen framlagt förslag om ändrad
klassificering av Borås centralstation samt därvid anfört följande.
_ I samband med övertagandet av enskilda järnvägar verkställes en klassificering
av stationerna vid dessa enligt statens järnvägars normer. Tillgängligt
siffermaterial ger emellertid därvid icke möjlighet att få fram det exakta
poängtalet enligt de vid statens järnvägar senast tillämpade klassificeringsgrunderna.
De trafiksiffror, som redovisas vid stationerna i enskild drift,
kunna dessutom efter ett förstatligande undergå vissa förskjutningar. Anledningen
härtill är att söka bland annat i det förhållandet, att transporterna
i många fall efter ett statsövertagande bliva omlagda och därmed kan
följa förändring särskilt av antal tåg, antal vagnar och omlastat gods vid
övergångsstationerna. En annan omständighet, som kan avsevärt inverka på
trafikfaktorema, är den, att vissa stationer i och med statsövertagande upphöra
att vara föreningsstationer.
Detta senare blev fallet med bland andra Borås centralstation. Före den
1 juli 1940, då de till Borås G inlöpande enskilda järnvägarna införlivades
med statens järnvägar, anslöto icke mindre än fyra järnvägar till denna station.
Vissa av stationens trafiksiffror redovisades före nämnda dag dubbelt
på så sätt, att exempelvis mellan två banor genomgående tåg och vagnar
redovisades på båda banorna.
Berörda omständighet föranledde styrelsen att vid klassificering av stationen
iakttaga viss försiktighet och styrelsen ansåg sig böra avvakta erfarenhet
rörande förhållandenas gestaltning sedan samtliga stationen berörande
bansträckor kommit under gemensam ägare och förvaltning. I avvaktan härpå
hänfördes stationen till klass 1 B, en stationsklass, som under rådande
ovisshet i nyssberörda hänseende ansågs kunna och böra ifrågakomma.
Under tiden från och med den 1 juli 1940 vunnen erfarenhet har emellertid
givit vid handen, att stationens trafik, trots de förenklingar som inträtt,
kommit att få sådan omfattning och art, att en höjning till närmast högre
klass får anses rimlig.
Borås C intager, närmast på grund av den anhopning av textilindustrier
som finnes i staden, en rangplats vad angår den lokala trafiken och har
dessutom en betydande övergångstrafik.
Under hänvisning till att poängtalet för centralstationen i Borås överstiger
1,225, medan nedre gränsen för stationer av klass 1 A vid 1938 års allmänna
klassificering fastställdes till 700, hemställer järnvägsstyrelsen om uppflyttning
av stationen till nämnda klass.
Kungl. Maj:ts proposition nr 43. 13
Allmänna lönenämnden har i utlåtande den 19 januari 1943 tillstyrkt styrelsens
förslag.
Vid införlivandet den 1 juli 1940 med statens järnvägar av de till Borås Departements
Capten
centralstation inlöpande enskilda järnvägarna hänfördes stationen provisoriskt
till klass 1 B. Därefter vunna erfarenheter ha enligt min mening tillfullo
ådagalagt, att trafiken vid stationen har sådan omfattning och art, att
den provisoriska inplaceringen icke längre kan anses tillfredsställande. Jag
vill därför förorda järnvägsstyrelsens av allmänna lönenämnden tillstyrkta
förslag örn stationens uppflyttning från och med den 1 juli 1943 till klass 1 A.
Vid bifall härtill bör antalet stationsinspektorsbefattningar av klass 1 A i lönegraden
A 25 ökas med en och antalet stationsinspektorstjänster av klass 1 B i
lönegraden A 24 minskas med en.
Inrättande av en ny ingenjörsbefatining i A 22. I samband med statens
övertagande den 1 juli 1942 av Blekinge kustbanor införlivades även verkstaden
i Ronneby med statens järnvägar. Denna verkstad har ställts under samma
förvaltning som de tidigare införlivade verkstäderna i Hälsingborg och Ystad
och tillsammans med sistnämnda verkstäder bildat en organisatoriskt sammanhållen
huvudverkstad Hälsingborg-Ystad-Ronneby, vars föreståndare
är placerad i lönegrad A 26. Såsom platsföreståndare i Ystad tjänstgör en
ingenjör i lönegraden A 20.
I sin förenämnda skrivelse den 8 december 1942 har järnvägsstyrelsen
hemställt, att för Ronnebyverkstaden måtte inrättas en föreståndarbefattning
med placering i lönegraden A 22. Styrelsen upplyser, att vid verkstaden revideras
såväl lok som person- och godsvagnar för smalspår. Arbetena därmed
äro av den art och omfattning, att föreståndaren för verkstaden måste vara
en med verkstadsdrift väl förtrogen ingenjör, som innehar lång praktisk erfarenhet
beträffande lok- och vagnrevisioner.
Allmänna lönenämnden har tillstyrkt styrelsens förslag.
Att vid den nyförvärvade verkstaden i Ronneby, vilken förvaltningsmässigt Departements
ingår i huvudverkstaden Hälsingborg-Ystad-Ronneby, liksom vid den i nämn- chefenda
förvaltningsorganisation ingående verkstaden i Ystad inrättas en föreståndarbefattning
synes mig naturligt. Mot befattningens placering i lönegraden
A 22 har jag icke något att erinra. Jag tillstyrker alltså järnvägsstyrelsens av
allmänna lönenämnden biträdda förslag härutinnan.
Inrättande av en ny byråassistentbefattning i A 21. Till stöd för ifrågavarande
förslag har järnvägsstyrelsen i sin förenämnda skrivelse anfört följande.
Enligt 1938 års personalkommissions vid statens järnvägar betänkande,
del II, bör å varje distriktskansli finnas placerad en byråassistent i lönegraden
A 21 såsom arbetsledare å personalavdelningen, å vilken avdelning handläggas
samtliga personal-, avlönings- och allmänna ärenden, berörande såväl
han- som maskin- och trafikavdelningarna. På styrelsens förslag och med
14
KunoJ- Maj:ts proposition nr 43.
Departements
chefen.
statsmakternas medgivande inrättades från och med den 1 juli 1942 dylika
befattningar på distriktskanslierna vid I—V distrikten. Så skedde däremot ej
å VI distriktet, emedan förhållandena å detta distrikt, som består av under
senare år övertagna enskilda järnvägar, dels ej varit föremål för undersökning
av personalkommissionen och dels vid tiden för avgivandet av styrelsens
förslag ej ansågos hava vunnit erforderlig stadga.
Sedan dess har emellertid VI distriktet ytterligare utökats, så att antalet
där anställd personal numera utgör omkring 4,000 man. På grund härav hava
personalärendena fått en ständigt stegrad omfattning, vartill kommer att ifrågavarande
ärenden å detta distrikt i allmänhet äro av komplicerad natur,
enär personalen så gott som uteslutande övertagits med enskilda järnvägar.
Styrelsen finner därför, att vidare uppskov med inrättandet av en bvråassistentbefattning
å ifrågavarande distriktskansli icke är önskvärt.
Som ytterligare skäl härför får styrelsen framhålla, att erfarenheten från
övriga distrikt givit vid handen, att inrättandet av förenämnda befattning
skulle komma att främja arbetet å angivna distriktskansli, emedan ban-,
maskin- och trafikexperterna därstädes då bleve avlastade arbetet med beredning
av vissa personalärenden, vilket skulle medföra dels erforderlig arbetslättnad
för dessa tjänstemän, dels större likformighet vid behandlingen av
nämnda ärenden.
Under åberopade härav hemställer styrelsen om inrättande av en befattning
såsom byråassistent i lönegraden A 21.
Allmänna lönenämnden har för sin del anfört följande.
De personal- och avlöningsärenden, som handläggas å personalavdelningarna
inom distriktskanslierna, avse —■ enligt vad lönenämnden under hand
inhämtat — huvudsakligen drift- och underhållspersonal. Denna uppgår för
närvarande till ungefär 10,000 i I distriktet, 7,000 i II distriktet, 7,700 i III
distriktet, 6,400 i IV distriktet, 5,900 i V distriktet och 4,100 i VI distriktet.
Sistnämnda distrikt är således i detta hänseende avsevärt mindre än övriga
distrikt. Med hänsyn härtill kan det synas tveksamt, om en särskild arbetsledarbefattning
redan nu bör inrättas å dess personalavdelning. Såsom järnvägsstyrelsen
framhållit, torde dock förefintligheten av en dylik befattning
möjliggöra en rationellare arbetsfördelning inom distriktskansliet, i det att
den tekniska befälspersonalen befrias från handläggningen av vissa personalärenden,
vilka för närvarande beredas av densamma.
Med hänsyn till sist angivna omständighet har lönenämnden icke velat
motsätta sig styrelsens förslag.
Jämväl enligt min mening är det för åstadkommande av en rationellare arbetsfördelning
å sjätte distriktets kansli av vikt, att den befattning, med vilken
handläggningen av personal- och avlöningsärendena är förenad, gives en
sådan löneställning, att för densamma kan förvärvas och bibehållas en kvalificerad
arbetskraft. Med hänsyn härtill finner jag mig liksom lönenämnden
böra tillstyrka järnvägsstyrelsens förslag om inrättande av en byråassistentbefattning
i lönegraden A 21. I samband därmed bör en bokhållarbefattning
i lönegraden A 17 indragas.
Inrättande av en ny maskiningenjörsbefattning. Vid bifall till det förslag,
som på min hemställan tidigare i dag framlagts om införlivande med stats
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 43.
15
banenätet av Malmö—Simrishamns järnväg, bör från och med den 1 juli 1943
inrättas en ny maskiningenjörsbefattning i lönegraden A 26, avsedd för en ny
maskinsektion med Ystad såsom huvudort.
övriga förslag. Utöver de förslag, för vilka jag i det föregående redogjort,
har järnvägsstyrelsen hemställt om uppfattning av en byråingenjör å bantekniska
byråns geotekniska avdelning från lönegraden A 26 till förste byråingenjör
i lönegraden A 27 ävensom inrättande av två byråingenjörsbefattningar
i lönegraden A 26 å elektrotekniska byrån samt av två notariebefattningar
i lönegraden A 21, därav en å persontaxebyrån och en å persontrafikbyrån.
Allmänna lönenämnden avstyrker förslaget beträffande de båda notariebefattningarna
men tillstyrker framställningen i övrigt.
I skrivelse den 25 november 1942 ha distriktscheferna vid statens järnvägar
hemställt om uppflyttning av distriktschefsbefattningarna från lönegraden
C 9 till lönegraden G 10.
Järnvägsstyrelsen har i utlåtande den 30 november 1942 tillstyrkt förslaget,
medan allmänna lönenämnden i utlåtande den 29 december 1942 avstyrkt
detsamma.
Slutligen har svenska järnvägsmannaförbundet i skrivelse den 12 december
1942 hemställt örn införande av befattningen reparatör jämväl i lönegraden
A 8 samt om uppflyttning av befattningen banförman från lönegraden
A 7 till lönegraden A 8 och av befattningen kontorist från lönegraden
A 8 till lönegraden A 9. Alternativt har yrkats differentiering av kontoristbefattningarna
på lönegraderna A 8 och A 9.
Såväl järnvägsstyrelsen som allmänna lönenämnden ha i utlåtanden, dagtecknade
respektive den 18 januari och den 9 februari 1943, avstyrkt järnvägsmannaförbundets
framställning. Ledamöterna av lönenämnden Eriksson
och Gabrielsson ha dock ansett, att nämnden bort tillstyrka framställningen.
Samtliga här omförmälda förslag äro av den beskaffenhet, alt jag med Departemenuhänsyn
till vad jag inledningsvis anfört icke för närvarande är beredd att chefen.
tillstyrka desamma. Jag anser mig därför beträffande ifrågavarande liksom
liknande förslag vid de övriga kommunikationsverken sakna anledning att
närmare angiva min ståndpunkt till förslagen såsom sådana.
Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle
från och med den 1 juli 1943 befattningen såsom överdirektör och souschef
i lönegraden C 11 utbytas mot en befattning såsom överdirektör i samma
lönegrad, antalet byråchefer i lönegraden A 30 minskas från 11 till 10, antalet
maskiningenjörstjänster i lönegraden A 26 ökas från 8 till 9, antalet
stationsinspektorstjänster av klass 1 A i lönegraden A 25 ökas från 15 till
16, antalet stationsinspektorstjänster av klass 1 B i lönegraden A 24 minskas
från 26 till 25, antalet ingenjörstjänster i lönegraden A 22 ökas från
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 43.
Departements
chefen.
49 till 50 och antalet byråassistenttjänster i lönegraden A 21 ökas från 29
till 30. Därjämte torde Kungl. Maj:t böra meddela beslut örn indragning av
en bokhållartjänst i lönegraden A 17.
Statens vattenfallsverk.
Vattenfallsstyrelsens förslag. I skrivelse den 30 november 1942 har vattenfallsstyrelsen
föreslagit inrättande av följande befattningar, nämligen en
ingenjörsbefattning i lönegraden A 24 för beredande av ordinarie anställning
åt en extra ordinarie distriktsassistent i lönegraden Eo 24, en sekreterarbefattning
i lönegraden A 24 å försvarskontoret och en ingenjörsbefattning
i lönegraden A 22 å vattenbyggnadstekniska byrån samt införande i
tjänsteförteckningen av följande nya befattningar, nämligen ritare i lönegraden
A 12, kanallots i lönegraden A 10 och maskinbiträde i lönegraden
A 6.
Allmänna lönenämnden har i utlåtande den 15 januari 1943 avstyrkt förslagen
örn inrättande av en sekreterarbefattning å försvarskontoret samt
införande av befattningarna ritare och kanallots i tjänsteförteckningen men
i övrigt tillstyrkt styrelsens framställning.
Jag anser mig i förevarande sammanhang böra erinra, att vid fjolårets
riksdag på förslag av tjänsteförteckningssakkunniga för affärsverken i ett
sammanhang genomförts åtskilliga förändringar i tjänsteförteckningen för
nämnda verk. Den tjänsteförteckningsrevision, som verkställts i anslutning
lill den år 1939 ikraftträdda löneregleringen för civilförvaltningen, är därmed
avslutad, såvitt angår lönelägen under byråchef sgraden och därmed närmast
jämförliga tjänstegrader. Härav får anses följa, att ändringar i tjänstelörteckningen
för den närmaste framtiden icke böra ifrågakomma i andra
fall än då nytillkomna arbetsuppgifter eller eljest skäl av speciell natur kunna
åberopas till stöd för sådana ändringar.
Mot denna bakgrund anser jag mig förhindrad tillstyrka vattenfallsstyrelsens
förslag om införande i tjänsteförteckningen av befattningarna ritare
i lönegraden A 12 och maskinbiträde i lönegraden A 6.
Mot införande i tjänsteförteckningen av befattningen kanallots synes i och
för sig mindre vara att erinra. Oavsett att under nu rådande förhållanden
inrättande av ordinarie befattningar för kanallotsar icke synes kunna ifrågakomma,
torde emellertid förslagets genomförande förutsätta en mera ingående
undersökning rörande rekryteringsförliållanden, arbetsuppgifter och
arbetsinkomster m. lii. för kanallotsar, å ena sidan, och lotsar vid lotsverket,
å andra sidan.
Vad vattenfallsstyrelsen i övrigt föreslagit är jag av skäl, som inledningsvis
anförts, icke beredd att nu tillstyrka.
Hemställan.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att
Kungl. Majlis proposition nr 43.
17
l:o) godkänna följande personalförteckningar, att gälla
tillsvidare från och med den 1 juli 1943:
Personalförteckning för postverket.
Tjänstemän å ordinarie stat.
Befattning Lönegrad
1 generaldirektör och chef ...................... C 13
1 postsparbankschef ............................ C 7
4 byråchefer .................................. A 30
7 postdirektörer ................................ A 29
1 byrådirektör ................................ A 28
1 byrådirektör och ombudsman.................. A 28
1 förste byråingenjör............................ A 27
1 förste intendent .............................. A 27
1 kontorschef .................................. A 27
1 förste aktuarie................................ A 26
1 intendent .................................... A 26
1 kamrer ...................................... A 26
7 sekreterare .................................. A 26
3 överpostmästare .............................. A 26
22 postmästare av klass 1 A...................... A 25
1 förste revisor ................................ A 24
1 intendent .................................... A 24
38 postmästare av klass 1 B ...................... A 24
5 sekreterare .................................. A 24
9 överkontrollörer .............................. A 24
15 förste kontrollörer............................ A 22
57 postmästare av klass 2 ........................ A 22
5 aktuarier .................................... A 21
12 notarier .................................... A 21
6 revisorer .................................... A 21
2 revisorer och bokhållare ...................... A 21;
Personalförteckning för telegrafverket.
Tjänstemän & ordinarie stat.
Befattning Lönegrad
1 generaldirektör och chef ...................... C 15
1 överdirektör ................................ C 10
1 överingenjör ................................ C 10
6 distriktschefer................................ C 8
1 verkstadsdirektör ............................ C 8
1 överingenjör ................................ C 7
Bihang lill riksdagens protokoll 19i3. 1 sami. Nr 43. SJ
18
Kungl. Maj.ts proposition nr 43.
Befattning Lönegrad
1 verkstadsöveringenjör ........................ C 5
3 byråchefer .................................. A 30
1 telefondirektör .............................. A 30
2 telegrafdirektörer ............................ A 30
7 byrådirektörer .............................. A 28
2 överinspektörer .............................. A 28
8 förste byråingenjörer.......................... A 27
2 förste sekreterare ............................ A 27
17 förste sektionsingenjörer ...................... A 27
1 förste verkstadsingenjör........................ A 27
13 byråingenjörer .............................. A 26
6 distriktsingenjörer ............................ A 26
1 förste revisor ................................ A 26
1 kameralintendent ............................ A 26
9 linjeingenjörer .............................. A 26
5 radioingenjörer .............................. A 26
2 sekreterare .................................. A 26
10 sektionsingenjörer ............................ A 26
12 telegrafkommissarier av klass 1 A .............. A 26
9 trafikinspektörer ............................ A 26
1 verkstadsingenjör ............................ A 26
1 förrådskamrer................................ A 24
1 kontorschef .................................. A 24
15 sekreterare .................................. A 24
24 telegrafkommissarier av klass 1 B .............. A 24
5 överkontrollörer .............................. A 24
14 förste kontrollörer ............................ A 22
9 ingenjörer .................................. A 22
3 radiokommissarier............................ A 22
20 telegrafkommissarier av klass 2 ................ A 22
3 aktuarier ........ A 21
6 förrådsförvaltare ............................ A 21
1 huvudkassör ................................ A 21
6 notarier .................................... A 21
5 revisorer .................................... A 21;
Personalförteckning för statens järnvägar.
Tjänstemän å ordinarie stat.
Befattning Lönegrad
1 generaldirektör och chef ...................... C 17
1 överdirektör ................................ C 11
6 distriktschefer ................................ C 9
1 förrådsdirektör .............................. C 8
Kungl. Maj:ts proposition nr 43. 19
Befattning Lönegrad
1 verkstadsdirektör ............................ C 8
1 verkstadsöveringenjör ........................ C 6
10 byråchefer .................................. A 30
1 arkitekt .................................... A 28
3 byrådirektörer ................................ A 28
1 ombudsman .................................. A 28
4 överinspektörer .............................. A 28
1 Överkontrollör ................................ A 28
5 distriktssekreterare ............................ A 27
3 förrådsintendenter ............................ A 27
16 förste baningenjörer .......................... A 27
14 förste byråingenjörer .......................... A 27
10 förste maskiningenjörer........................ A 27
7 förste sekreterare ............................ A 27
19 förste trafikinspektörer........................ A 27
4 förste verkstadsingenjörer...................... A 27
1 lantmätare .................................. A 27
18 baningenjörer ................................ A 26
2 befälhavare av klass 1 å tågfärja................ A 26
15 byråingenjörer .............................. A 26
5 elektroingenjörer ............................ A 26
2 förrådsintendenter ............................ A 26
1 förste aktuarie och chef för statistiska kontoret . . A 26
1 förste revisor ................................ A 26
1 intendent .................................... A 26
1 kamrer ...................................... A 26
9 maskiningenjörer ............................ A 26
5 sekreterare .................................. A 26
6 signalingenjörer .............................. A 26
5 telegrafingenjörer ............................ A 26
11 trafikinspektörer.............................. A 26
4 verkstadsingenjörer .......................... A 26
5 överinspektörer .............................. A 26
16 stationsinspektorer av klass 1 A................ A 25
1 befälhavare av klass 2 å tågfärja .............. A 24
1 expeditionsföreståndare ........................ A 24
1 förrådskontrollör ............................ A 24
3 förste kontrollörer ............................ A 24
14 ingenjörer.................................... A 24
10 sekreterare .................................. A 24
25 stationsinspektorer av klass 1 B ................ A 24
8 expeditionsföreståndare ........................ A 22
50 ingenjörer .................................. A 22
30 stationsinspektorer av klass 2 .................. A 22
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 43.
Befattning Lönegrad
1 verkstadskamrer .............................. A 22
4 aktuarier .................................... A 21
30 byråassistenter .............................. A 21
22 expeditionsföreståndare ........................ A 21
2 förste styrmän av klass 1 ...................... A 21
1 huvudkassör ................................ A 21
10 kontrollörer .................................. A 21
25 notarier...................................... A 21
4 revisorer .................................... A 21;
2:o) förklara, att befattningen såsom överdirektör i lönegraden
Cll vid statens järnvägar skall tillsättas medelst förordnande
på viss tid;
3:o) medgiva, att befattningen värdebrevbärare i lönegraden
A 7 vid postverket må överföras å övergångsstat;
4:o) bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de övergångsbestämmelser,
som vid genomförande av förberörda förslag må
erfordras.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Fredric Hawerman.
Stockholm 1943. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
i30610
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1943:122 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förändring i avseende å lönestätlmng och antal beträffande vissa ordinarie befattninga a1 i texten
- SU 1943:50 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förändring i avseende å löneställning och antal beträffande vissa ordinarie befattningar vid kommuni a1 i texten