Sök i Ratio Lex

Angående vissa anslag till riksförsäkr ing sanstalten för budgetåret 1943i44

1943-02-12 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:54, Angående vissa anslag till riksförsäkr ing sanstalten för budgetåret 1943i44

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

1

Nr 54.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa

anslag till riksförsäkr ing sanstalten för budgetåret

1943i44; given Stockholms slott den 12 februari

1943.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 12 februari 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Hosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller.

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan under

femte huvudtiteln, punkterna 26 och 27, föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1943/44 beräkna

dels till riksförsäkringsanstalten: avlöningar ett förslagsanslag av 2,648,000

kronor,

dels oek till riksförsäkringsanstalten: omkostnader ett förslagsanslag av

230,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 54.

»49 4»

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

Jag anhåller att nu till fortsatt behandling få upptaga hithörande spörsmål.

l:o) Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1941/42 .......................... 2,465,000 2,552,914

1942/43 .......................... 2,648,000 —

1943/44 (förslag) .............. 2,728,000 —

Kungl. Majit har den 12 juni 1942 fastställt av riksdagen godkänd

personalförteckning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1942/43. Förteckningen finnes intagen i statsliggaren för nämnda budgetår

s. 201-202.

Samtidigt har Kungl. Majit fastställt följande av riksdagen godkända avlöningsstat

för riksförsäkringsanstalten, att gälla tills vidare från och med

budgetåret 1942/43:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.......... kronor 1,114,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit ;.......................................................... » 33,900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.............. » 1,180,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 320J00

Summa förslagsanslag kronor 2,648,000

Samtidigt har Kungl. Majit förklarat, att den å avlöningsstaten upptagna

anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar skulle tills vidare från

och med budgetåret 1942/43 disponeras på följande sätt:

Arvode till generaldirektörens ställföreträdare .................. kronor 1,200

Arvode till en överläkare.......................................... » 5 000

Personligt arvodestillägg till överläkaren........................ » 650

Arvoden å 3,500 kronor till fem biträdande läkare eller arvoden

å 3,500, 3,500, 3,500 och 7,000 kronor till fyra biträdande läkare » 17,500

Personligt arvodestillägg till en av de biträdande läkarna ____ » 450

Arvode till en läkare för arbetarskyddsärenden ................ » 5,000

Arvoden å 1,500 kronor till två ledamöter vid behandlingen

av frågor rörande fondförvaltningen samt ersättning till

suppleanter för nämnda ledamöter ............................ » 3 200

Ersättning för utförande av portvaktsgöromålen tili den jämlikt

Kungl. Majits medgivande den 30 juni 1932 hos anstalten

anställde maskinisten, tillika portvakt................ » 900

Summa kronor 33,900

I skrivelse den 26 augusti 1942 har riksförsäkringsanstalten gjort framställning

örn avlöningsanslag för anstalten för budgetåret 1943/44.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 54. 3

Anstalten har däri till en början lämnat vissa uppgifter till belysande av

omfattningen av anstaltens verksamhet. Anstalten anför bland annat.

Antalet i riksförsäkringsanstaltens arbetsgivareregister upptagna arbetsgivare,

hade sedan en lång följd av år varit statt i ökning. Denna ökning

fortginge alltjämt, Medan sagda antal under år 1940 utgjort omkring

727,000, hade detsamma under år 1941 stigit till 743,000. Beloppet av påförda

försäkringsavgifter (nettoavgifter) hade år 1940 utgjort 20,823,000 kronor

och år 1941 23,699,000 kronor. Antalet anmälda olycksfall, som drabbat i

anstalten försäkrade arbetare, hade under samma tid ökat från 114,833 till

120,025. För de första sju månaderna 1941 och 1942 hade motsvarande

siffror utgjort respektive 65,179 och 70,938. Ar 1942 syntes således komma

att uppvisa en fortsatt stegring. Antalet olycksfall bland statens arbetare

— vilket vore inberäknat i nyssnämnda siffror — visade en relativt större

ökning, i det att antalet sådana olycksfall åren 1940 och 1941 uppgått till

respektive 12,902 och 15,730. Vidare kunde nämnas att antalet till riksförsäkringsanstalten

inkomna postförsändelser stigit från 400,264 år 1940 till 425,265

år 1941.

På grund av den fortsatta försvarsberedskapen vore anstaltens verksamhet

jämlikt 1927 års militärersättningsförordning alltjämt av högst betydande

omfattning. Antalet inkomna framställningar om ersättning enligt denna

förordning hade sålunda utgjort 1,260 år 1938, 1,816 år 1939, 6,211 år 1940

samt 6,575 år 1941. De två första kvartalen av år 1942 hade motsvarande

siffror uppgått till respektive 1,444 och 2,317. Till nu nämnda ärenden

komme från och med den 1 juli 1941 333 fall jämlikt förordningen den 28

juni 1941 (nr 593) örn ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under

hemvärnstjänstgöring. Anstalten ansåge sig hava anledning räkna med en

ytterligare ökning av antalet inkommande anmälningar av nu nämnda slag.

Från och med den 1 juli 1941 ålåge det anstalten vidare jämlikt förordning

den 28 juni 1941 (nr 595) att utgiva ersättning i anledning av kroppsskada,

ådragen under tjänstgöring vid luftskyddet eller under luftskyddsövning.

Under det senast förflutna budgetåret hade 129 ersättningsfall av

sådant slag anmälts.

En från och med år 1942 nytillkommen arbetsuppgift, vilken bidragit till

stegringen av riksförsäkringsanstaltens arbetsbörda, vore utgivandet av tillägg

åt vissa ersättningstagare enligt lagen örn försäkring för olycksfall i arbete

m. fl. författningar.

Genom förordning den 27 mars 1942 (nr 120) hade från och med innevarande

budgetår vissa ändringar införts i den särskilda olycksfallsförsäkringen

för fiskare. Dessa ändringar, vilka bland annat innebure, att försäkringen

utbyggts med fyra nya försäkringsklasser, föranledde ökning av

förvaltningsbestyret.

Krigsförsäkringen för ombord å fartyg tjänstgörande personer föranledde

alltjämt ett avsevärt arbete.

lliksförsäkringsanstalten anför vidare, att den av besparingsberedningen

år 1941 i samverkan nied anstalten inledda undersökningen av anstaltens

kontorsorganisation ännu icke vore helt avslutad och att anstalten fördenskull

icke kunnat taga hänsyn till densamma vid uppgörandet av nu ifrågavarande

anslagsberäkningar.

I samband med beräkning av utgifterna för avlöningar till ordinarie

tjänstemän föreslår riksförsäkringsanstalten dels omändring av vissa ordinarie

befattningar, dels ock nyinrättande av vissa ordinarie tjänster.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

I gällande personalförteckning finnas upptagna 3 befattningar såsom

ledamot och byrådirektör i lönegraden A 28. Innehavarna av dessa befattningar

tjänstgöra den ene såsom föreståndare för andra skaderegleringsbyrån,

den andre såsom föreståndare för tredje skaderegleringsbyrån och den

tredje såsom föreståndare för byrån för försäkringsplikts- och fiskarförsäkringsärenden.

I sitt den 18 juni 1942 avgivna betänkande angående revision av tjänsteförteckningen

i vad avser allmänna civilförvaltningen (del II, sid. 88 ff.)

hava 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga lämnat en utförlig redogörelse

för nämnda befattningars tillkomst och därmed förenade arbetsuppgifter

ävensom beträffande tidigare framställda förslag rörande befattningarnas

ombildning till byråchefstjänster. De sakkunniga hava härefter anfört, att

de med hänsyn till den inom besparingsberedningen pågående undersökningen

rörande anstaltens kontorsorganisation ansåge sig förhindrade att

framlägga något förslag beträffande dessa tjänster, men att de ville såsom

sin uppfattning uttala, att, därest berörda undersökning komme att giva till

resultat, att den nuvarande organisationen av ifrågavarande byråer lämnades

orubbad, några bärande motiv för ytterligare uppskov med uppflyttning av

dessa tjänster till byråchef sgraden knappast f örefunnes.

Eiksförsäkringsanstalten, som redogör för nämnda uttalanden av de sakkunniga,

erinrar i anslutning härtill, att — såsom anstalten tidigare framhållit

— besparingsberedningens berörda arbete ännu ej fullt slutförts.

Anstalten påpekar emellertid, att av de preliminära förslag, som framlagts

framginge, att den nuvarande organisationen av anstaltens byråer skulle

lämnas orubbad. Besparingsberedningens arbete kunde därför ej anses

innebära något hinder för ombildning från och med budgetåret 1943/44 av

ifrågavarande befattningar till ordinarie byråchefstjänster. Anstalten föreslår,

att en dylik ombildning måtte komma till stånd.

Vidare föreslår anstalten, att en befattning såsom aktuarie i lönegraden

A 21 å anstaltens administrativa byrå omändras till tjänst i högre lönegrad.

Beträffande de göromål, som åvila nämnde aktuarie, har anstalten anfört i

huvudsak följande.

Aktuarien ålåge bland annat att verkställa bokföring av medel tillhörande

de av anstalten förvaltade fem fonderna, varvid bokslut gjordes för såväl

kalender- som budgetår; att övervaka och fortlöpande granska den av kassören

handhavda bokföringen avseende förvaltningen av statsmedel och jämväl

upprätta och underskriva huvudboken för densamma samt i övrigt såsom

redogörare underskriva och ansvara för anstaltens räkenskaper (fondernas

storlek c:a 150 miljoner kronor). Han hade vidare att kontrasignera alla

checker och andra utanordningar av medel från fonder och anslag (summa

utanordningar budgetåret 1941/42 c:a 93 miljoner kronor); att kontrollera att

fondernas inkomster inflöte i vad anginge annuiteter, räntor och utlottningar

samt medel för uppsagda obligationer, intecknings- och övriga lån ävensom

summorna av å kronodebetsedlar debiterade försäkringsavgifter; att verkställa

kontroll av värdediariet över till anstalten i checker, växlar eller kontanter

direkt inflytande penningmedel (under budgetåret 1941/42 c:a 3,s

miljoner); att en gång i veckan inventera de av kassören handhavda kas
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

sonia; att på eget ansvar upprätta de rapporter, som för varje månad skulle

avgivas till riksräkenskapsverket såväl beträffande fondmedlen som medelsförvaltningen

i övrigt samt att vid varje halvårsskifte till riksbanken lämna

uppgift angående kapitalvärdet av där deponerade lånereverser; att till sammanträden

med fondförvaltningen och i övrigt verkställa erforderliga sammanställningar

och ekonomiska beräkningar rörande fonderna i och för placering

m. m.; att föra liggare över av arbetsgivare med s. k. självrisk deponerade

värdehandlingar och enligt bemyndigande verkställa utbyte eller

komplettering av dessa säkerheter samt på begäran av arbetsgivare utfärda

intyg rörande riksförsäkriugsanstaltens innehav därav (depositionernas antal

uppgick 30/o 1942 till 145 med ett sammanlagt belopp av 3,891,800 kronor).

Aktuarien hade ytterligare att verkställa och ansvara för kameral granskning

av reseräkningar av riksförsiikringsanstaltens tjänstemän, läkarvårds-, sjukhusvårds-

och apoteksräkningar för såväl anstaltens som yrkesinspektionens

mer än 600 befattningshavare samt räkningar å omkostnader för riksförsäkringsanstalten

och yrkesinspektionen ävensom av redovisningar för lämnade

förskott å dels expensmedel till yrkesinspektionens elva distrikt m. fl. underförvaltningar,

dels å medel till riksförsäkriugsanstaltens ortsombud i Göteborg

för utbetalning av sjukersättningar, dels ock å medel för bestridande

av kostnader för utbildning av hushållerskor i skogsarbetarförläggningar. I

samband med granskningsarbetet hade aktuarien att i viss utsträckning avlåta

skrivelser till länsstyrelser och låntagare samt beträffande läkarvårdsfrågor

m. m.

Aktuariens åligganden hade blivit betydligt utökade, sedan riksförsäkningsanstalten

från och med den 1 juli 1937 fått ny instruktion för penningförvaltningen,

innebärande bland annat, att fullständig bokföring med redovisning

direkt mot statshuvudboken måst uppläggas, samtidigt som anstalten

erhållit dragningsrätt på statsverkets checkräkning. Vidare hade genom

yrkesinspektionens anslutning till riksförsäkringsanstalten och införandet av

den fria läkarvården för samtliga befattningshavare arbetet väsentligt utökats.

Särskilt vore att framhålla det omfattande arbete, som sammanhängde med

granskningen av läkarvårdsräkningar, varvid ingående författningskännedom

beträffande avlöningsreglementet, verksläkarinstruktionen och provinsialläkartaxan

erfordrades.

Härefter erinrar anstalten, hurusom 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga

i sitt betänkande angående revision av tjänsteförteckningen i vad avser allmänna

civilförvaltningen (del I sid. 57 ff) angivit vissa riktlinjer för lönegradsplacering

av tjänstemän, som handhade kassagöromål, samt i anslutning

därtill föreslagit vissa uppflyttningar i lönegrad. I enlighet med dessa riktlinjer

kunde — anför anstalten — tvekan icke råda därom, att aktuarietjänsten

borde placeras i högre lönegrad än A 21. Anstalten föreslår med

hänsyn till de synnerligen omfattande och ansvarsfulla göromål, som tillkomma

tjänstens innehavare, att befattningen omändras till en kamrerartjänst

i lönegraden A 24.

Anstalten hänvisar vidare till att anstalten i skrivelse den 31 oktober 1941

föreslagit viss ändring i arbetarskyddslagen i syfte att erhålla bättre kontroll

därå, att maskiner och redskap vid försäljningen vore försedda med

nödiga skyddsanordningar och även i övrigt erbjöde betryggande säkerhet

mot olycksfall. I sammanhang därmed hade anstalten hemställt örn anställande

å arbetarskyddsbyrån av ytterligare arbetskraft för övervakande av

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

de ifrågasatta bestämmelsernas tillämpning oell i sådant hänseende föreslagit

uppförande å anstaltens stat av en maskininspektör i lönegraden A 28 och

en byråingenjör i lönegraden A 21. Under förklaring att den senaste tidens

erfarenheter ytterligare visat behovet av de ifrågavarande åtgärderna, har

anstalten nu understrukit angelägenheten av att den föreslagna lagändringen

skyndsamt kommer till stånd samt hemställt örn inrättandet av berörda

befattningar.

Posten till avlöningar till ordinarie tjänstemän bär med dessa utgångspunkter

uppskattats till 1,138,800 kronor. Därvid hava kostnaderna för

utbyte av 3 befattningar såsom ledamot och byrådirektör mot byråchefstjänster

beräknats till omkring 1,100 kronor, kostnaderna för ombildning av en

aktuarietjänst till en kamrerartjänst till något mer än 300 kronor och utgifterna

för inrättande av de föreslagna befattningarna såsom maskininspektör

och byråingenjör till omkring 17,400 kronor.

Beträffande posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, anför riksförsäkringsanstalten följande.

Å tredje skaderegleringsbyrån (militärersättningsbyrån) funnes för närvarande

anställda två biträdande läkare för avgivande av yttranden rörande

ersättning i anledning av sjukdom, varjämte ett par av anstaltens övriga

läkare biträdde byrån vid bedömning av olycksfallsskador. Det hade emellertid

visat sig, att ifrågavarande läkares arbete vore så omfattande, att anhopning

av läkarärenden, som skulle föredragas, tidvis icke kunnat undvikas.

Antalet av de ärenden, som å byrån underställdes anstaltens läkare, bade

under vart och ett av åren 1939—1941 utgjort respektive 4,385, 6,732 och

10,039.

För undvikande av de avsevärda olägenheter en dylik anhopning av läkarärenden

medförde såväl för ersättningstagarna som för anstaltens, eget vidkommande

syntes det anstalten erforderligt, att tredje skaderegleringsbyrån

bereddes möjlighet att vid behov tillfälligt anlita ytterligare läkarbiträde.

För detta ändamål syntes böra anvisas ett belopp av 4,500 kronor. Arvodena

till tillfälligt anlitade läkare borde givetvis utgå efter högst samma grunder

som för de fast anställda biträdande läkarna.

Posten till arvoden och särskilda ersättningar, som för närvarande vore

upptagen till 33,900 kronor, finge vid bifall till vad anstalten föreslagit höjas

till 38,400 kronor.

Rörande kostnaderna för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

framlägger riksförsäkringsanstalten följande beräkningar.

För löner till nuvarande extra ordinarie tjänstemän kunde för nästa

budgetår beräknas åtgå omkring 1,013,000 kronor, medan lönerna till nuvarande

extra tjänstemän kunde antagas draga en kostnad av omkring 120,500

kronor.

Utgifterna för vikariatsersättningar, som för budgetåret 1941/42 uppgått

till ungefär 8,200 kronor, kunde för nästa budgetår beräknas till 8,500 kronor.

För ackords- och övertidsersättningar hade under det sistförliutna budgetåret

åtgått omkring 14,000 kronor. En betydande del av detta belopp hade

avsett övertidsarbete å de byråer, som utgåve ersättning åt statsarbetare

och militärer. Med hänsyn till den starka arbetsbelastningen å nämnda

byråer bleve det nödvändigt att jämväl i fortsättningen i avsevärd omfattning

räkna med dylikt arbete. För ändamålet syntes för nästa budgetår

böra avses ett belopp av 15,000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

Till un beräknade utgifter komme kostnaden för tillfälliga befattningshavare,

vilken kostnad med utgångspunkt från nu utgående avlöningar kunde

beräknas till omkring 100,000 kronor. Det kunde emellertid för närvarande

icke bedömas, örn eller i vad mån ytterligare utökning av arbetskrafterna

kunde bliva erforderlig på grund av den alltjämt fortgående ökningen av

anstaltens verksamhet. Det vore av den största vikt, att skadade eller sjuka

personer så skyndsamt som möjligt erliölle sina ersättningar från anstalten.

På grund av den hastiga tillväxten av ersättningsärenden, särskilt rörande

militärskador och beträffande statens arbetare, hade det icke alltid varit

anstalten möjligt att med nuvarande arbetskrafter tillgodose detta krav. Det

torde få erinras, att förseningen av utbetalandet av ersättning till militärer

bland annat påtalats i riksdagens skrivelse nr 174/1942. På grund av det

anförda vore det möjligt, att anstalten måste hos Kungl. Majit hemställa

örn ytterligare förstärkning av arbetskrafterna å vissa byråer, bland annat

genom anställande av extra befattningshavare i 24 lönegraden. Därtill komme

att omfattningen av blivande inkallelser av riksförsäkringsanstaltens tjänstemän

till militärtjänstgöring icke kunde förutses och vidare att vissa sedan

längre tid anställda tillfälliga befattningshavare hos anstalten borde antagas

till extra tjänstemän. Med hänsyn till vad sålunda anförts syntes för avlöning

till icke-ordinarie personal, utöver förlåt angivna belopp, böra anslås

50.000 kronor.

Den minskning i avlöningskostnaden, som kunde väntas uppstå på grund

av tjänstledighetsavdrag torde med ledning av storleken av motsvarande

avdrag under det gångna budgetåret få beräknas till 44,000 kronor.

Posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal borde således enligt

anstaltens uppfattning beräknas till (1,013,000 + 120,500 + 8,500 + 15,000 +

100.000 + 50,000 — 44,000) 1,263,000 kronor.

Utgifterna för rörligt tillägg uppskattas av anstalten till 350,000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår har alltså av anstalten

uppskattats till (1,138,800 + 38,400 + 1,263,000 + 350,000) 2,790,200 kronor.

Tre ledamöter inom anstalten hava anfört reservationer mot anstaltens

förslag. Sålunda hava två ledamöter — byrådirektören Källström och byråchefen

von Schulzenheim — uttalat, att anstalten bort påyrka en avsevärd

förstärkning av personalen å anstaltens tredje skaderegleringsbyrå, medan

en ledamot — byrådirektören Sidvall -—• ansett, att anstalten borde hava

hemställt örn anställande å anstaltens andra skaderegleringsbyrå av en extra

befattningshavare i 24:e lönegraden.

I anledning av riksförsäkringsanstaltens framställning har statskontoret

den 12 september 1942 avgivit utlåtande.

Beträffande anstaltens förslag örn uppbyttning till lönegraden A 30 av tre

befattningar såsom ledamot och byrådirektör förklarar statskontoret, att

ämbetsverket icke hade något att erinra mot detta förslag under förutsättning

likväl, att någon omorganisation av anstaltens byråorganisation ej

ansåges böra vidtagas. Besultatet av besparingsberedningens arbete beträffande

koutorsorganisationen sjmtes dock böra avvaktas, innan förslag örn

ifrågavarande befattningars uppflyttning i högre lönegrad framlades.

Med anledning av förslaget om förändring av en aktuarietjänst i lönegraden

A 21 till en kamrerartjänst i lönegraden A 24 framhåller statskontoret,

att vid den omfattande revision av tjänsteförteckningen, som nyligen verk
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

H Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

ställts, förslag icke framkommit från anstalten örn ändrad lönegradsplacering

av denna befattning. Med hänsyn därtill oell i betraktande av angelägenheten

av att frågor örn ändrad lönegradsplacering för tjänster inom statsförvaltningen

såvitt möjligt upptoges till prövning i ett sammanhang, har

statskontoret ansett sig icke kunna tillstyrka den föreslagna förändringen

Statskontoret erinrar vidare, att ämbetsverket tidigare yttrat sig över

riksförsäkringsanstaltens framställning rörande viss ändring i arbetarskyddslagen

i syfte att erhålla förbättrad kontroll över att maskiner och redskap

vid försäljningen vore försedda med nödiga skyddsanordningar samt att

statskontoret därvid uttalat, att vid bifall till den föreslagna lagändringen

anstaltens personal allenast behövde förstärkas med en befattningshavare i

21:a eller högst 24:e lönegraden, vilken befattningshavare tills vidare kunde

erhålla extra ordinarie anställning. Under hänvisning härtill avstyrker statskontoret

nu inrättandet av de föreslagna ordinarie befattningarna såsom

maskininspektör och byråingenjör.

Med hänsyn till ökningen av antalet läkarärenden å tredje skaderegleringsbyrån

förklarar statskontoret sig icke hava något att erinra mot att

medel anvisas för en tillfällig förstärkning av det för arvoden åt biträdande

läkare avsedda beloppet. Höjningen syntes dock böra begränsas till högst

3,500 kronor, med vilket belopp biträdande läkarnas arvoden i regel utginge.

Beträffande anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

meddelar statskontoret, att ämbetsverket under hand erhållit vissa uppgifter

från anstalten rörande det sätt, varpå denna post beräknats, samt anför härefter

vidare.

Av sagda uppgifter framginge, att anstalten ansett sig böra räkna med,

bland annat, vissa befordringar i lönegrad för den extra ordinarie personalen.

Enligt statskontorets mening borde varje ändring av inplaceringen

i lönegrad av viss befattning vara föranledd av ändrade arbetsuppgifter för

tjänstens innehavare. Statskontoret kunde därför icke förorda, att en höjning

av anslagsposten beräknades för befordringar i lönegrad utan att närmare

motivering härför förebragts.

Statskontoret kunde ej heller biträda anstaltens förslag om en höjning

av de belopp, som avsetts till övertidsersättningar och till tillfälliga befattningshavare.

Örn och i den mån behov av ökade medel skulle komma att

uppstå under budgetåret 1943/44 av anledning, som i framställningen angivits

som motivering för anslagsberäkningen — ökat arbete med ersättningsärenden

rörande militärskador och beträffande statens arbetare samt

inkallelser av anstaltens tjänstemän till militärtjänstgöring — torde särskild

framställning örn erforderlig medelsförstärkning böra göras hos Kungl. Maj:t.

De av anstalten angivna höjningarna av ifrågavarande anslagspost kunde

statskontoret därför icke tillstyrka i vidare mån än de avsåge författningsenliga

uppflyttningar i löneklass.

RiksräJcensJcapsverket har den 9 oktober 1942 avgivit utlåtande över riksförsäkringsanstaltens

framställning i vad densamma avser uppflyttuing av

en i lönegraden A 21 placerad aktuarie till kamrerare med placering i lönegraden

A 24.

Riksräkenskapsverket framhåller till en början, att frågan örn denna löne
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 54.

9

uppflyttning icke varit föremål för behandling av 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga

men att sagda omständighet icke borde föranleda frågans

ställande på framtiden. Ämbetsverket anför vidare följande.

De göromål, som åvilade ifrågavarande aktuarie, vore enligt riksräkenskapsverkets

mening av den beskaffenhet, att aktuariebefattningen borde

ombildas till en kamrerarbefattning. Ämbetsverket ansåge, att befattningen

borde vara placerad i 24:e lönegraden. Biksräkenskapsverket ville emellertid

erinra därom, att en aktuariebefattning hos pensionsstyrelsen med i viss

mån likartade arbetsuppgifter i anslutning till tjänsteförteckningssakkunnigas

förslag från och med innevarande budgetår placerats i lönegraden A 22.

Därest ifrågavarande uppflyttning komme till stånd, torde i samband därmed

föreskrift böra utfärdas därom, att bestämmelserna i Kungl. Maj:ts

cirkulär till statsmyndigheterna den 3 juni 1942 (nr 362) i tillämpliga delar

skulle lända till efterrättelse beträffande kamrerarbefattningen ifråga.

Till en början får jag erinra, att besparingsberedningen med skrivelse

den 19 december 1942 överlämnat ett av beredningens delegation för orga.

nisationsundersökningar avgivet förslag rörande kontorsorganisationen inom

riksförsäkringsanstalten. Förslaget, som för närvarande är föremål för remissbehandling,

berör väsentligen kontorsorganisationen inom första och

tredje skaderegleringsbyråerna. Beträffande anstaltens indelning i byråer

har i förslaget icke ifrågasatts någon ändring. Då de spörsmål, som dryftas

i förslaget, kräva ytterligare överväganden, är jag icke ännu beredd att taga

slutlig ställning till desamma. Jag anser mig därför nödsakad att beräkna

anstaltens medelsbehov för nästa budgetår oberoende av besparingsberedningens

förslag.

Vad härefter beträffar anstaltens framställning rörande omändring av de

tre befattningarna hos anstalten såsom ledamot och byrådirektör i lönegraden

A 28 till byråchefstjänster i lönegraden A 30 grundar sig denna framställning

närmast på den utredning i ämnet, vilken verkställts av 1939 års

tjänsteförteckningssakkunniga i deras år 1942 framlagda betänkande rörande

byråchefs- och rådstjänster m. m. Då — såsom framgår av vad chefen för

finansdepartementet anfört i årets statsverksproposition under utgifterna för

driftbudgeten, för flera huvudtitlar gemensamma frågor — de i nämnda

betänkande framlagda förslagen icke skola prövas vid årets riksdag, lärer icke

heller spörsmålet beträffande ombildning av nämnda tre befattningar nu

böra upptagas till behandling. Jag utgår därför från att någon förändring

med avseende å befattningarna icke för närvarande skall äga rum.

I nuvarande läge anser jag mig icke heller kunna förorda, att den i riksförsäkringsanstaltens

framställning omförmälda aktuarietjänsten ombildas till

en kamrerarbefattning.

Vad angår det av riksförsäkringsanstalten framlagda förslaget örn ändring

i arbetarskyddslagen i syfte att erhålla bättre kontroll över skyddsanordningarna

å saluförda maskiner och redskap är jag ännu icke beredd att

taga ställning till detta förslag. Vid sådant förhållande kan jag ej heller

nu upptaga frågan om inrättande av de befattningar, vilka enligt anstaltens

mening skulle bliva erforderliga, för den händelse lagförslaget genomfördes.

Departements
chefen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän torde kunna

uppskattas till 1,120,000 kronor.

Med hänsyn till det väsentligt ökade antalet läkarärenden å tredje skaderegleringsbyrån

synes det mig påkallat, att anstalten erhåller möjlighet att

tillfälligt anställa ytterligare en läkare. Då arvodet till denne synes böra

utgå med 3,500 kronor för år, får jag förorda, att anslagsposten till arvoden

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, höjes från

33,900 kronor till 37,400 kronor.

Vidkommande härefter anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal har riksförsäkringsanstalten föreslagit en höjning av

denna post från 1,180,000 kronor till 1,263,000 kronor. Då anstaltens arbete,

som under senare tid år från år vuxit i omfattning, alltjämt synes befinna

sig i tillväxt, torde det vara ofrånkomligt att räkna med en viss ökning av

utgifterna under denna post. Anstalten torde emellertid böra kunna i viss

. utsträckning tillgodogöra sig de vid besparingsberedningens rationaliseringsutredning

framkomna resultaten. Under förutsättning att alla möjligheter

.till besparingar omsorgsfullt tillvaratagas, synes det erforderliga anslagsbeloppet

kunna för budgetåret 1943/44 begränsas till 1,230,000 kronor.

Jag har härvid för oförutsedda utgifter medräknat ett belopp av 30,000

kronor, vilket belopp synes böra tills vidare innehållas och ställas till anstaltens

disposition allenast i den mån anstalten kan påvisa, att detsamma

oundgängligen behöver tagas i anspråk.

Anslagsposten till rörligt tillägg torde böra upptagas till 340,600 kronor.

De sammanlagda avlöningskostnaderna för riksförsäkringsanstaltens personal

skulle alltså enligt dessa beräkningar för nästa budgetår uppgå till

(1,120,000 + 37,400 + 1,230,000 + 340,600) 2,728,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för riksförsäkringsanstalten,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1943/44:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... kronor 1,120,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit.................... » 37,400

3. Avlöningar till övrig icke ordinarie personal

........................................ » 1,230,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. »_340.600

Summa förslagsanslag kronor 2,728,000;

dels ock till Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av...... kronor 2,728,000.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

11

2:o) Riksförsäkringsanstalten: Omkostnader, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1941/42 ............................ 204,000 279,960

1942/43 ............................ 230,000 —

1943/44 (falllag).................. 257,000 —

Kungl. Maj:t kar den 12 juni 1942 fastställt följande omkostnadsstat för

riksförsäkringsanstalten, att tillämpas under budgetåret 1942/43.

Omkostnadsstat.

Utgifter.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis .................................. kronor 16,000

2. Reseersättningar, förslagsvis .................................. * 12,000

3. Expenser, förslagsvis .......................................... » 185,000

4. Publikationstryck, förslagsvis...........................• •• •• * 15,000

5. Övriga utgifter (omkostnader för förvaltningen av riksför
säkringsanstaltens

fonder), förslagsvis............... »_10,500

Summa kronor 238,500

Särskilda uppbördsmedel.

Inkomst av försålda publikationer samt ersättning för rättegångskostnader

................................... kronor 8,500

Nettoutgift kronor 230,000

Beträffande anslagets användning kar vidare föreskrivits, bland annat, att

av posten till expenser finge användas för bränsle, lyse och vatten förslagsvis

35,000 kronor ock för övriga expenser högst 150,000 kronor.

I skrivelse den 26 augusti 1942 har riksförsäkringsanstalten framlagt beräkningar

rörande medelsbehovet för ifrågavarande ändamål för nästa budgetår.

Under förklaring att utgifterna under posten till sjukvård m. m. under

budgetåret 1941/42 uppgått till omkring 24,000 kronor, föreslår anstalten

att denna post för nästa budgetår höjes till 25,000 kronor.

Utgifterna för reseersättningar hava under det sistförflutna budgetåret

uppgått till ungefär 12,200 kronor. Med hänsyn till beslutade höjningar

av vissa av de jämlikt allmänna resereglemente! utgående traktamentsersättningarna

ävensom resekostnadernas fördyring beräknar anstalten hithörande

utgifter till 14,000 kronor.

För bränsle, lyse och vatten har under budgetåret 1941/42 atgatt omkring

42,500 kronor, medan under samma tid för övriga expenser utgivits i runt

tal 187,700 kronor. Anstalten, som framhåller, att de höjda utgifterna för

expenser hade sin grund dels i den allmänna prisstegringen, dels i den

ökade omfattningen av anstaltens verksamhet, uppskattar i nära anslutning

till angivna belastningssiffror de sammanlagda utgifterna för expenser under

nästa budgetår till 228,000 kronor, därav 43,000 kronor till bränsle, lyse

och vatten samt 185,000 kronor till övriga expenser.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

För publikationstryck beräknar anstalten ett belopp av 16,000 kronor.

Anstalten hänvisar bland annat till att den senaste belastningssiffran utgjorde

omkring 15,300 kronor.

Kostnaderna under posten övriga utgifter, som för budgetåret 1940/41

uppgingo till omkring 10,141, hava för budgetåret 1941/42 nedgått till omkring

7,300 kronor. Anstalten framhåller, att minskningen berodde därpå

att en del obligationer för förvaring överflyttats från riksbanken till konungariket

Sveriges stadshypotekskassa, som i motsats till riksbanken icke debiterade

depositionsavgifter. Med hänsyn till fondernas fortgående ökning

upptager anstalten denna post för nästa budgetår till 8,000 kronor.

För samtliga ifrågavarande utgifter har alltså upptagits ett belopp av

(25,000 + 14,000 + 228,000 + 16,000 + 8,000) 291,000 kronor.

De till anstalten inflytande särskilda uppbördsmedlen hava av anstalten

uppskattats till 9,000 kronor.

I enlighet härmed beräknar anstalten det sammanlagda medelsbehovet

för nästa budgetår till (291,000 — 9,000) 282,000 kronor.

I likhet med riksförsäkringsanstalten anser jag en höjning av posten till

sjukvård m. m. påkallad. Posten torde dock icke behöva upptagas till

högre belopp än 20,000 kronor.

Även posten till reseersättningar torde behöva höjas något. Dock synes

ett belopp av 13,000 kronor vara tillfyllest.

Utgifterna för bränsle, lyse och vatten torde även för nästa budgetår

kunna uppskattas till 35,000 kronor. Då i den senaste belastningssiffran

för övriga expenser ingå vissa engångskostnader, torde för nämnda ändamål

ej behöva avses mera än 175,000 kronor. Hela medelsbehovet för expenser

kan därför beräknas till 210,000 kronor.

För publikationstryck torde få upptagas en post å 15,000 kronor.

Mot anstaltens beräkningar av posten till övriga utgifter och av de

inflytande uppbördsmedlen har jag icke något att erinra.

Anstaltens omkostnader torde alltså kunna uppskattas i enlighet med föl
-

jande sammanställning:

Utgifter.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis .................................. kronor 20,000

2. Beseersättningar, förslagsvis.................................. » 13,000

3. Expenser, förslagsvis .......................................... » 210,000

4. Publikationstryck, förslagsvis .......,........................ » 15,000

5. Övriga utgifter (omkostnader för förvaltningen av riksför
säkringsanstaltens

fonder), förslagsvis........................ » 8,000

Summa kronor 266,000

Särskilda uppbördsmedel.

Inkomst av försålda publikationer samt ersättning för rättegångskostnader

................................................ kronor 9,000

Nettoutgift kronor 257,000

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 54. 13

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till nikaforsäkringsanstalten: Omkostnader för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av ............ kronor 257,000

I detta sammanhang ber jag att få anmäla en uppkommen fråga rörande

viss fortsatt förstärkning av yrkesinspektionens arbetskrafter.

I skrivelse den 8 oktober 1942 anförde riksförsäkringsanstalten i denna

fråga bland annat.

Vid beräkningen av medelsbehovet för avlöningar till icke-ordinarie personal

vid yrkesinspektionen för budgetåren 1941/42 och 1942/43 hade av

statsmakterna förutsatts, att yrkesinspektionens arbetskrafter skulle med

hänsyn till behovet av bättre tillsyn av arbetsställen, där risk för gengasförgiftning

kunde föreligga, under år 1942 förstärkas med sex befattningshavare

i lönegraden Ex 21, varjämte under samma tid skulle erfordras viss

tillfällig skrivhjälp. Med anledning därav hade anstalten för tiden intill

1942 års utgång anställt sex dylika befattningshavare, därav en från och med

den 16 februari 1942 och de övriga från och med den 1 mars 1942. För

biträde åt befattningshavarna hade tagits i anspråk viss skrivhjälp. Erfarenheten

hade numera visat, att behov av sagda befattningshavare komme att

föreligga även under hela första halvåret 1943.

Under åberopande av det anförda hemställde anstalten örn medgivande

att också under tiden 1 januari—30 juni 1943 hava anställda ifrågavarande

sex befattningshavare samt att under samma tid anlita den skrivhjälp, som

erfordrades för dessa befattningshavares verksamhet.

Genom beslut den 13 november 1942 och denna dag har Kungl. Majit

bifallit riksförsäkringsanstaltens framställning, i vad densamma avser tiden

1 januari—30 april 1943. Därest riksdagen ej har något att däremot invända,

har jag för avsikt att i sinom tid hos Kungl. Majit hemställa örn

bifall till anstaltens framställning jämväl i vad densamma avser tiden

1 maj—30 juni 1943.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter

hemställt förordnar Hans Majit Konungen, att

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Anders Lundstedt.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:316 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1943/44 till riks/ör säkring sanstalt en. a1 i texten
  2. SU 1943:151 Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1943j44 till riksförsäkringsansta It en. s. 1 i texten