Sök i Ratio Lex

Angående uppförande av vissa byggnader ä Ladugårdsgärde i Stockholm

1943-02-19 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:58, Angående uppförande av vissa byggnader ä Ladugårdsgärde i Stockholm

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 58.

1

Nr 58.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående uppförande

av vissa byggnader ä Ladugårdsgärde i

Stockholm; given Stockholms slott den 19 februari

1943.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Skold.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 19 februari 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge,

Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler, efter gemensam

beredning med cheferna för social-, kommunikations-, finans- och folkhushållningsdepartementen,

fråga om uppförande av vissa byggnader å Ladugårdsgärde

i Stockholm och anför därvid följande.

1941 års militära förvaltningsutredning har den 28 mars 1942 avgivit betänkande

med förslag rörande den centrala förvaltningsverksamheten inom

försvarsväsendet. Enligt förslaget skall försvarsväsendets centrala förvaltning

omhänderhavas av sju särskilda ämbetsverk, nämligen arméförvaltningen,

marinförvaltningen, flygförvaltningen, försvarsväsendets fortifikation!/

till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 58.

986 48

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 58.

tionsförvaltning, försvarsväsendets sjukvårdsförvaltning, försvarsväsendets

civilförvaltning och försvarsväsendets industriverk.

Genom beslut den 17 april 1942 anbefallde Kungl. Majit byggnadsstyrelsen

att, med beaktande av vad i betänkandet anförts, verkställa utredning rörande

behovet av lokaler för nämnda ämbetsverk samt sättet för tillgodoseendet

av detta behov.

Med skrivelse den 16 september 1942 har byggnadsstyrelsen överlämnat

den i ämnet verkställda utredningen.

Byggnadsstyrelsen erinrar, att de ämbetsverk, som nu omhänderha den

centrala militära förvaltningen, ha sina lokaler inrymda i olika fastigheter

på vitt skilda ställen i Stockholm. En del vore sålunda förlagda i de staten

tillhöriga fastigheterna inom kvarteret Pompe vid Tegelbacken, den s. k.

arméförvaltningsbyggnaden, och kvarteret Läderkanonen vid Biddargatan,

den s. k. Artillerigården, under det andra vore inrymda i tillfälligt förhyrda

lokaler. Marin- och flygförvaltningarna skulle inflytta i nybyggnaderna för

marinen och flygvapnet å Ladugårdsgärde.

Enligt de direktiv, som i samband med uppförandet av dessa nybyggnader

lämnats av chefen för försvarsdepartementet, skulle även den tidigare planerade

nybyggnaden för arméförvaltningen uppföras i omedelbar anslutning

till dessa byggnader. Styrelsen hade under utredningsarbetets gång samrått

med vissa av de sakkunniga, som biträtt 1941 års militära förvaltningsutredning,

och dessa hade därvid framhållit, att ett sammanförande av lokalerna

för de planerade ämbetsverken vore synnerligen önskvärt och innebure vissa

möjligheter till ytterligare rationalisering av förvaltningsverksamheten. Då

fördelarna med ett sammanförande av lokaler för så närbesläktade ändamål,

varom här vore fråga, även vore påtagliga ur byggnadsekonomisk synpunkt,

ville styrelsen som ett resultat av den anbefallda utredningen föreslå ett

fortsatt utbyggande av de redan påbörjade militära förvaltningsbyggnaderna

på Fågelbacken, Ladugårdsgärde.

Det vore icke möjligt för styrelsen att i detta sammanhang framlägga

definitivt förslag till utnyttjande av de till följd av genomförandet av denna

byggnadsplan frigjorda, staten tillhöriga fastigheterna i kvarteren Pompe

och Läderkanonen. De ledigblivna fastigheterna bomme emellertid otvivelaktigt

att utgöra ett värdefullt tillskott för tillgodoseendet av vissa trängande

lokalbehov.

Byggnadsstyrelsen har därefter framlagt närmare utredning rörande behovet

av lokaler för den nya centrala försvarsförvaltningen. Av denna framgår,

att tillräckliga lokaler för marinförvaltningen och flygförvaltningen

kunna disponeras i de under uppförande varande nya byggnaderna på Ladugårdsgärde.

För ämbetsverken i övrigt erfordras enligt verkställda beräkningar

vid bifall till förvaltningsutredningens förslag en total tjänsterumsyta

av 11,320 kvadratmeter och en sammanlagd erforderlig yta för övriga

lokaler av 6,230 kvadratmeter, varav omkring 3,330 kvadratmeter utan olägenhet

kunna förläggas till souterräng- och källarvåning.

Å skrivelsen bilagda ritningar hade för detta ändamål skisserats ett ut
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 58.

byggande av de militära förvaltningsbyggnaderna på Ladugårdsgärde med

ytterligare fyra flyglar, innehållande utom souterräng- och källarvåning vardera

sex våningar, d. v. s. samma antal våningar som flyglarna i de under

uppförande varande byggnaderna. Dessa flyglar stöde i direkt inre förbindelse

med varandra och med flygvapnets byggnad genom förbindelsebyggnader.

Den totala våningsytan inom de sålunda planerade byggnaderna

uppginge till 26,500 kvadratmeter, vilket innebure, att utöver den erforderliga

ytan för tjänsterum och övriga lokaler örn sammanlagt 17,550 kvadratmeter

en yta av sammanlagt 8,950 kvadratmeter upptoges av vestibuler,

entréer, toaletter, trappor, korridorer m. m.

Byggnaderna hade till plandisposition och konstruktion planerats på

samma sätt som de under uppförande varande med stomme av tegel och

bjälklag av betong samt fasader i putsat tegel. De totala kostnaderna för

de sålunda planerade byggnaderna hade beräknats till 8,000,000 kronor. Med

inberäknande av markvärdet kunde det totala fastighetsvärdet för nybyggnaderna

beräknas till 10,500,000 kronor, vilket med en förräntning av 7 %

motsvarade en årlig hyreskostnad av 735,000 kronor. Örn detta belopp

dividerades med den erhållna våningsytan, 26,500 kvadratmeter, minskad med

det utrymme som krävdes för entréer, hissar och trappor, tillsammans 1,700

kvadratmeter, d. v. s. 24,800 kvadratmeter, erhölles en hyreskostnad per

kvadratmeter våningsyta, som understege 30 kronor, vilket särskilt under nu

rådande förhållanden enligt byggnadsstyrelsens mening måste anses ligga

under det pris, som dylika lokaler betingade i den allmänna marknaden.

Byggnadsstyrelsen har slutligen framhållit, att någon närmare undersökning

av möjligheten att begränsa anspråken på lokalutrymme icke i detta sammanhang

företagits eller kunde företagas i avvaktan på det definitiva fastställandet

av den nya förvaltningsorganisationen. Med''den planläggning, som tillämpats,

kunde emellertid anläggningen med lätthet anpassas till den eventuella

nedskärning av lokalbehovet, som en fortsatt utredning i förvaltningsfrågan

kunde föranleda.

I skrivelse den 3 december 1942 har byggnadsstyrelsen anfört, att det på

grund av rådande förhållanden på hyresmarknaden visat sig möta stora svårigheter

att genom förhyrningar tillgodose det alltmer stegrade lokalbehov för

statliga ändamål, som gjorde sig gällande främst med hänsyn till de statliga

kristidskommissionerna och deras snabba tillväxt. Det synnerligen begränsade

lokalbestånd, som stöde till förfogande, betingade dessutom mången

gång mycket höga hyror, vartill i en del fall komme betydande kostnader för

sådana ändringsarbeten, som vore oundgängligen erforderliga för lokalernas

utnyttjande för statsverkets räkning. Härtill komme att förhyrningarna för

statsverket till avsevärd del omfattade för bostadsändamål avsedda lokaler,

vilket givetvis under nuvarande förhållanden innebure en stor olägenhet.

Sålunda förhyrdes för närvarande i Stockholm bostadslägenheter för ett

årligt hyresbelopp av sammanlagt omkring 400,000 kronor och med en nettogolvyta,

som approximativt kunde beräknas till 15,000 kvadratmeter.

Att uppföra en nybyggnad enbart för tillgodoseende av dessa mer eller

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 58.

mindre tillfälliga lokalbehov kunde givetvis icke ifrågakomma. Däremot

syntes det styrelsen önskvärt, örn den i skrivelsen den 16 september 1942 förordade

utbyggnaden av anläggningen å Ladugårdsgärde, vilken under alla förhållanden

måste anses bliva erforderlig för den nya militära förvaltningsorganisationen,

med det snaraste kunde igångsättas och en del därav färdigställas.

De lokaler, som härigenom skulle erhållas, skulle då i avbidan på att

den centrala försvarsförvaltningen erhölle sin definitiva utformning kunna

ställas till förfogande för lösandet av en del lokalfrågor av mer eller mindre

tillfällig art, som skapats av den nuvarande krisen.

Som resultat av en i ämnet verkställd utredning förelåge ett å fem ritningar

åskådliggjort skissförslag till en utbyggnad av anläggningen å Ladugårdsgärde

i anslutning till marinens och flygvapnets byggnader. Dessa

senare byggnader .omfattade, erinrar byggnadsstyrelsen, fyra flyglar om sex

våningar jämte souterrängvåning förenade med tre förbindelsebyggnader,

som vore en våning lägre än flyglarna. Enligt skissförslaget skulle norr örn

dessa byggnader uppföras ytterligare fyra flyglar, vilka skulle förenas dels

sinsemellan med tre förbindelsebyggnader och dels med flygvapnets byggnad

genom en vinkelformig byggnad. Byggnadsstyrelsen förutsatte emellertid, att

till en början endast en del av den föreslagna utbyggnaden av ifrågavarande

anläggning skulle utföras. Det byggnadsparti som i första hand borde ifrågakomma,

utgjordes av de två längst till väster förlagda flyglarna med den

emellan dessa planerade förbindelsebyggnaden samt den nybyggnad, som

skulle förena den västligaste flygeln med flygvapnets nybyggnad. Det sålunda

avsedda byggnadspartiet, som omfattade en nettoyta tjänstelokaler av

7,640 kvadratmeter, beräknades draga en kostnad av 3,900,000 kronor. För den

händelse en ytterligare begränsning av den första utbyggnaden skulle befinnas

påkallad, borde ett byggnadsparti av omkring 3,850 kvadratmeter utföras,

varvid kostnaderna kunde begränsas till 2,100,000 kronor. I båda fallen

skulle lokalerna betinga ett lägre beräknat hyrespris än som för närvarande

betalades för motsvarande lokaler på allmänna hyresmarknaden.

På anförda skäl hemställde byggnadsstyrelsen, att ifrågavarande byggnadsföretag

måtte snarast möjligt igångsättas.

I skrivelse den 14 december 1942 har byggnadsstyrelsen därefter anfört,

att den av styrelsen föreslagna utbyggnaden, för vilken även ytterligare

skyddsrum vore planerade att utsprängas väster örn de till flygvapnets ämbetsbyggnad

hörande skyddsrummen och på relativt kort avstånd från dessa, vore

till vissa delar belägen över och i omedelbar närhet av sistnämnda skyddsrum.

På grund av de skakningar, som uppstode genom bergsprängningsarbetena,

kunde plansprängningen för den planerade utbyggnaden och sprängningen

av de nya skyddsrummen icke utan stora tekniska svårigheter och

avsevärd merkostnad verkställas, sedan inredningsarbetena i de till flygvapnets

ämbetsbyggnad hörande skyddsrummen blivit utförda. För att en

fortsatt utbyggnad av de militära förvaltningsbyggnaderna på Ladugårdsgärde

icke skulle bliva onödigt kostsam, syntes det därför vara nödvändigt att

omedelbart utföra vissa för den planerade utbyggnaden erforderliga plane
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 58.

rings- och tunnelsprängningsarbeten. Kostnaden härför uppskattades till

200,000 kronor, vilket belopp styrelsen kunde tills vidare förskottera av det

för uppförande av flygvapnets ämbetsbyggnad anvisade anslaget. Nämnda

kostnad inginge i förutnämnda till 3,900,000 kronor beräknade kostnader för

det större alternativet av den fortsatta utbyggnaden av ifrågavarande förvaltningsanläggning.

Om beslut fattades, att det mindre alternativet skulle utföras,

kunde av närmare angivna skäl icke hela kostnaden för bergsprängningsarbetena

inrymmas inom den för detta förslag beräknade kostnaden, 2,100,000

kronor, utan borde detta belopp i så fall ökas till 2,130,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen hemställde, att för ifrågavarande sprängningsarbeten

måtte å tilläggsstat för innevarande budgetår anvisas ett anslag av 200,000

kronor.

I skrivelse den 13 januari 1943 har marinchefen anfört, att i marinledningens

byggnad, som i färdigt skick inrymde 385 rum, för närvarande tjänstgjorde omkring

700 personer. Då rummen vore relativt små, vore trångboddheten besvärande.

Vissa delar av marinförvaltningen vore inrymda i förhyrda lokaler

och samma vore förhållandet beträffande marinstaben. En överslagsberäkning

hade givit vid handen, att för expeditionstjänstens ändamålsenliga gång erfordrades

oundgängligen ytterligare omkring 80 rumsenheter. Härvid förutsattes,

att den del av kameralbyrån, som för närvarande hade tjänsterum inom

andra byggnader i staden, alltjämt skulle kvarstanna utanför marinledningens

byggnad. Marinchefen hemställde därför, att marinledningen måtte i sinom

tid få disponera 80 rumsenheter i den under uppförande varande mellanbyggnad,

som komme att sammanbinda marinledningens och flygvapnets expeditionslokaler.

T anledning av denna framställning har byggnadsstyrelsen i utlåtande den

12 februari 1943 anfört, att den av marinchefen åsyftade mellanbyggnaden i

sin helhet omfattade omkring 128 rumsenheter, vilka enligt de av Kungl.

Majit fastställda ritningar, som läge till grund för uppförande av flygvapnets

byggnad, skulle disponeras av olika delar av flygvapnets ledning. En förutsättning

för att marinledningen skulle kunna övertaga ifrågavarande för flygvapnets

ledning nu avsedda lokaler vore därför att flygvapnet bereddes andra,

motsvarande utrymmen. Byggnadsstyrelsen finge i detta avseende erinra om

styrelsens i skrivelsen den 3 december 1942 framlagda förslag till utbyggnad

av de militära administrationsbyggnaderna på Ladugårdsgärde, enligt vilket

förslag berörda utbyggnad skulle i avvaktan på en ifrågasatt omorganisation

av den centrala försvarsförvaltningen användas för tillgodoseende av det alltmer

stegrade lokalbehovet för vissa andra statliga ändamål, som vore av tillfällig

natur.

Det vore givetvis icke uteslutet, att delar av denna utbyggnad skulle kunna

tagas i anspråk för flygvapnets räkning i ersättning för de lokaler flygvapnet

enligt marinchefens framställning skulle avstå till marinledningen. Emellertid

vore lokalbehovet för de ändamål, för vilka utbyggnaden i första hand vore

avsedd, mycket trängande, enär svårigheterna att genom förhyrning anskaffa

lokaler i Stockholm för olika statliga ändamål vore nästan oöverstigliga. Här
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 58.

till komme att enligt vad chefen för flygvapnet i av byggnadsstyrelsen införskaffat

yttrande framhållit en lösning av marinledningens lokalbehov enligt

marinchefens förslag skulle innebära avsevärda olägenheter och vålla allvarliga

störningar i flygledningens tjänst.

Med anledning härav finge byggnadsstyrelsen föreslå, att marinledningens

föreliggande lokalbehov måtte tillgodoses genom uppförande av en till marinoch

flygbyggnadskomplexet ansluten tillbyggnad på sätt som förslagsvis angivits

å vid styrelsens utlåtande fogade alternativa skisser, betecknade A och

B. En sådan lösning av marinledningens lokalfråga torde även kunna genomföras

snabbare än örn densamma gjordes beroende av uppförandet av den av

byggnadsstyrelsen tidigare föreslagna utbyggnaden av de militära administrationsbyggnaderna

på Fågelbacken, vilken byggnadsfrågas realiserande både

på grund av sin art och omfattning måste komma att taga längre tid i anspråk.

En tillbyggnad enligt alternativ A rymde 120 rumsenheter och kostnaderna

vore beräknade till 630,000 kronor. Den kunde emellertid även tills vidare,

örn så ansåges lämpligt, utföras blott till två tredjedelar av sin längd med

80 rumsenheter, i vilket fall kostnaderna bleve 420,000 kronor. Även alternativ

B kunde utföras i två etapper med 120 respektive 80 rumsenheter, varvid kostnaderna

bleve 700,000 respektive 480,000 kronor. Emellertid ville byggnadsstyrelsen

livligt förorda det större rumsprogrammet, vilket alternativ som än

valdes, enär det lokalbehov som förelåge för marinen och flygvapnet i verkligheten

vida överstege 80 rumsenheter och ett frigörande av för militär räkning

förhyrda lokaler vore med hänsyn till rådande lokalbrist i Stockholm av stort

värde.

I anslutning till vad sålunda anförts har byggnadsstyrelsen hemställt örn

uppdrag att uppföra en tillbyggnad för marinledningen å Ladugårdsgärde.

Enligt utlåtande den 18 februari 1943 har riksmarskalksämbetet, efter

hörande av intendenten för Kungl. Djurgården, icke funnit anledning till erinran

mot byggnadsstyrelsens förutnämnda den 3 december 1942 och den 12

februari 1943 framlagda förslag.

Genom försvars- och kommunikationsdepartementens försorg utförda undersökningar,

beträffande vilkas detaljer jag torde få hänvisa till handlingarna

i ärendet, ha utvisat, att för olika statliga ändamål inom Stockholm förhyras

lokaler för en kostnad av närmare 3 miljoner kronor. Av denna kostnad belöpa

på den civila krisadministrationen omkring 0.85 miljoner kronor, på andra,

mera stadigvarande civila myndigheter omkring 0.9 .miljoner kronor och på

militära myndigheter, företrädesvis de centrala förvaltningsmyndigheterna, ett

belopp av något över 1.2 miljoner kronor. Vid dessa kostnadsberäkningar har

hänsyn icke tagits till sådana lokaler, som inom en näraliggande framtid bliva

lediga genom färdigställandet av flygvapnets ämbetsbyggnad på Ladugårdsgärde.

En mycket stor del av kostnaderna faller på lägenheter, vilka torde ha

utbjudits på bostadsmarknaden därest de icke tagits i anspråk såsom tjänstelokaler.

En relativt mindre del av kostnaderna belöper på utrymmen för verkstäder

och lager.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 58.

Det är ovedersägligt, att denna avsevärda statliga förhyrning bidragit till

att förvärra förhållandena på bostadsmarknaden i huvudstaden. Visserligen

torde det i första hand ha varit större lägenheter, som kommit i fråga för

statlig förhyrning. Undersökningen synes emellertid visa, att även mindre

lägenheter tagits i anspråk, vartill kommer, att förhyrningen av de större bostadslägenheterna

ökat konkurrensen om de mindre och därigenom försämrat

tillgången på sistnämnda mer livligt efterfrågade lägenheter. Det torde därjämte

kunna antagas, att förhyrningen av dessa större lägenheter åtminstone i

viss utsträckning förhindrat deras uppdelande på mindre. Ur statens egen

synpunkt ha dessa former för lokalbehovets tillgodoseende icke erbjudit några

fördelar. De administrativa organen ha splittrats på ett flertal mindre enheter,

vilket torde lia medfört ökat personalbehov och ökade expensutgifter. Såsom

byggnadsstyrelsen påpekat, ha lokalerna dessutom mången gång betingat

mycket höga hyror, varförutom betydande utgifter i form av ändringsarbeten

ofta icke kunnat undvikas.

Både bostadssociala och ekonomiska skäl tala sålunda starkt för bifall till

byggnadsstyrelsens i skrivelsen den 3 december 1942 framlagda förslag att tillgodose

en del av det i Stockholm föreliggande statliga behovet av tjänstelokaler

genom uppförande av en statlig ämbetsbyggnad. För egen del har jag

i princip icke något att invända mot detta förslag. Jag delar självfallet även

styrelsens uppfattning att nämnda byggnad icke bör uppföras endast med

tanke på det delvis tillfälliga utrymmesbehov, varom här är fråga, utan i avsikt

att i sinom tid tagas i anspråk för mer stadigvarande statliga uppgifter. Av

denna anledning är det av vikt, att byggnaden förläggas och anordnas på sådant

sätt, att den utan svårighet kan användas för uppgifter av sistnämnda slag.

Vid behandlingen i årets statsverksproposition av de till fjärde huvudtiteln

hörande anslagsäskandena har jag anmält min avsikt vara att i annat

sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att till 1943 års riksdag avlåta

proposition med förslag rörande organisationen av försvarets

centrala förvaltningsverksamhet. Innan Kungl. Majit tagit ställning

till detta förslag är det för tidigt att ingå på närmare överväganden

rörande behovet av lokaler för de ämbetsverk, som finnas böra ingå i den

nya förvaltningsorganisationen. Så mycket torde emellertid redan nu kunna

sägas, att det ur ekonomiska synpunkter och med hänsyn till förvaltningsverk - samhetens effektivitet synes lämpligt, att detta lokalbehov i enlighet med

byggnadsstyrelsens föreliggande förslag tillgodoses genom fullföljande av den

centralisering till Ladugårdsgärde av de militära förvaltningsorganen, som

redan inletts genom förläggning dit av vissa av marinens och flygvapnets

myndigheter. Som förutsättning måste dock gälla, att byggnaderna utrustas

med fullträffsäkra skyddsrum i sådan omfattning, att lokalerna kunna även

vid krig eller krigsfara i erforderlig och lämplig utsträckning tagas i anspråk.

Med ledning av hittills vunna erfarenheter torde det även kunna fastslås,

att — även örn en omorganisation av försvarsförvaltningen icke skulle

komma till stånd — en fortsatt utbyggnad av de redan befintliga eller under

uppförande varande förvaltningsbyggnaderna på Ladugårdsgärde inom när

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 58.

mäste framtiden blir erforderlig för att bereda ändamålsenliga och sammanhängande

lokaler närmast åt arméförvaltningens nu till flera olika lokaler

i skilda delar av staden förlagda förvaltningsorgan.

Av dessa skäl finner jag anledning till erinran icke föreligga mot byggnadsstyrelsens

förslag, att det ifrågavarande statliga utryminesbekovet lämpligen

bör tillgodoses genom utökning i viss utsträckning av byggnadskomplexet

på Ladugårdsgärde.

Med hänsyn till omfattningen av den statliga förhyrningen av ämbetslokaler

i huvudstaden har jag funnit övervägande skäl tala till förmån för det av byggnadsstyrelsen

i första hand förordade utbyggnadsprogrammet och tillstyrker

sålunda utförandet av en tillbyggnad omfattande en nettoyta tjänstelokaler av

omkring 7,600 kvadratmeter. Någon risk för att dessa lokaler icke komma att

finna användning på lång sikt torde icke föreligga vare sig den nuvarande

militära centralförvaltningen bibehålies i princip oförändrad eller en omorganisation

av denna förvaltning kommer till stånd. De av byggnadsstyrelsen

framlagda kostnadsberäkningarna ha icke givit mig anledning till erinran

Kostnaderna för tillbyggnaden beräknar jag således, inklusive utgifter

för sprängningsarbeten, till 3,900,000 kronor.

Det torde icke vara behövligt att i detta sammanhang ingå på ett bedömande

av frågan för vilka ändamål de sålunda nytillkommande tjänstelokalerna skola

för närvarande avses. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter närmare

övervägande taga ställning till denna fråga. Dä emellertid ett av de främsta

motiven för byggnadsföretagets genomförande är önskvärdheten av att minska

bristen på bostadslägenheter i huvudstaden, utgår jag från att tillbyggnaden

kommer att sä disponeras, att därigenom direkt eller indirekt tillgången

på bostadslägenheter ökas. Givetvis bör emellertid vid de nya lokalernas

ianspråktagande tillses, att kostsamma omflyttningar av förvaltningsmyndigheter

örn möjligt undvikas. Det bör således eftersträvas att i de nya lokalerna

inrymma de myndigheter, som kunna beräknas komma att på lång sikt disponera

lokalerna, i första hand alltså de militära förvaltningsorgan som avses

skola erhålla lokaler på Ladugårdsgärde. Vid övervägandena rörande tillbyggnadens

användning bör det vara möjligt att på tillfredsställande sätt beakta

både denna synpunkt och önskvärdheten av att minska belastningen på hyresmarknaden.

Såsom av redogörelsen i det föregående framgår har, sedan byggnadsstyrelsens

ifrågavarande förslag framlagts, fråga uppkommit örn utökning av de

lokaler, som för vissa av marinens myndigheter redan färdigställts på Ladugårdsgärde.

Såtillvida är denna byggnadsfråga jämförbar med den nyss berörda

som det lokalbehov, som under närmaste tiden skall tillgodoses, synes

vara tillfälligt, närmast framkallat av nu rådande beredskapsförhållanden och

genomförandet av den av 1942 års riksdag beslutade planen för försvarsväsendets

utbyggande. Byggnadsstyrelsen har funnit detta behov icke böra till

godoses genom ianspråktagande av de lokaler, som av styrelsen förordats i

skrivelsen den 3 decmber 1942, utan genom uppförande av en tillbyggnad till

marinledningens nuvarande lokaler.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 58.

För egen del finner jag de skäl som föranlett mig att tillstyrka bifall till en

allmän utökning av de statliga ämbetslokalerna på Ladugårdsgärde tala för

ett biträdande jämväl av byggnadsstyrelsens nu berörda förslag. Då ett

ianspråktagande för marinens räkning av den av mig i det föregående förordade

tillbyggnaden givetvis skulle minska möjligheterna att i denna byggnad inrymma

andra statliga myndigheter, anser jag tillkomsten av sistnämnda byggnad

icke böra utgöra hinder för en samtidig utvidgning av marinledningens

lokaler i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag. Anmärkas bör att denna

tillbyggnad kan färdigställas på något kortare tid än den av mig i det föregående

förordade.

Vid valet mellan de båda alternativa förslag till tillbyggnad av marinledningens

lokaler, som av byggnadsstyrelsen företetts, har jag bland annat av

ekonomiska skäl funnit mig böra förorda det med A betecknade. Jag delar

byggnadsstyrelsens uppfattning att denna tillbyggnad bör ske i sådan omfattning

att ytterligare omkring 120 rumsenheter ställas till förfogande. De av

byggnadsstyrelsen beräknade kostnaderna, 630,000 kronor, giva mig icke anledning

till erinran. Sedan de förhållanden avvecklats, som nödvändiggjort

förslagets genomförande, och marinledningens utrymmesbehov i samband därmed

minskats, torde de ledigblivande lokalerna kunna tagas i anspråk för försvarsväsendets

förvaltningsorgan.

Å tilläggsstat för innevarande budgetår torde böra upptagas dels det belopp

av 200,000 kronor, som av byggnadsstyrelsen äskats för utförande av vissa

sprängningsarbeten, dels ock det belopp av 630,000 kronor, som av mig förordats

för utförande av tillbyggnad till marinledningens nuvarande lokaler.

Å riksstaten för nästa budgetår bör anvisas återstoden av det för uppförande

av den andra tillbyggnaden erforderliga beloppet, d. v. s. (3,900,000 —

200,000=) 3,700,000 kronor. Anslagen torde böra anvisas såsom kapitalinvestering

i försvarsväsendets fastighetsfond.

Vid den prövning av tidpunkten för påbörjande av de båda nu förordade

byggnadsföretagen och omfattningen av desamma, som i vanlig ordning bör

verkställas inom socialdepartementets byggnadsberedning, får självfallet den

lättnad på bostadsmarknaden, som det visar sig möjligt att vinna, och de

övriga fördelar, som företagens utförande kunna medföra, vägas mot svårigheterna

att tillhandahålla material och arbetskraft vid den tidpunkt, då bygg

nadsarbetena böra igångsättas.

Med hänsyn till de skäl, som motivera byggnadsföretagens genomförande,

anser jag mig icke böra nu räkna med att kostnaderna skola inrymmas inom

den ekonomiska ram, som jämlikt beslut av 1942 års riksdag avsetts för byggnadsverksamheten

inom försvarsväsendet under femårsperioden 1942/47.

Till frågan om genomförandet av det av byggnadsstyrelsen i övrigt i skrivelsen

den 16 september 1942 framlagda byggnadsprogrammet torde jag få

återkomma i annat sammanhang.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 58.

38C 43 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts ‘proposition nr 58.

att såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond

anvisa

dels under arméförvaltningens delfond till Ämbetsbyggnad å

Ladugårdsgärde

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 ett reservationsanslag

av 200,000 kronor samt

å riksstaten för budgetåret 1943/44 ett investeringsanslag av

3,700,000 kronor,

dels och under marinförvaltningens delfond till Nybyggnad för

marinens myndigheter å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1942/43 ett reservationsanslag av 630,000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

S. Högsell.

Stockholm 1943. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:130 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majda ‘proposition angående anslag till uppfarande av vissa byggnader å Ladugårdsgärde i Stockholm. s. 1 i texten
  2. SU 1943:54 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till uppförande av vissa byggnader å Ladugårdsgärde i Stockholm. s. 9 i texten