Sök i Ratio Lex

Angående anslag till telefonstationsbyggnad i Trollhättan

1943-02-19 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:63, Angående anslag till telefonstationsbyggnad i Trollhättan

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 63.

1

Nr 6H.

Kungl. Maj-.ts proposition till riksdagen angående anslag till telefonstationsbyggnad

i Trollhättan; given Stockholms

slott den 19 februari 1943.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustaf Andersson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 19 februari 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge,

Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson.

I skrivelse den 2 september 1942 anmälde telegrafstyrelsen sin avsikt att

hemställa örn anvisande av medel för budgetåret 1943/44 till uppförande av

en telefonstationsbyggnad i Trollhättan.

Sedermera har styrelsen i skrivelse den 27 januari 1943 framlagt utredning

och förslag i ämnet.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 63. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Mcij.ts proposition nr 63.

Innan jag redogör för innehållet i styrelsens sistnämnda skrivelse, får jag

elinia om följande.

Telefonstationen och postkontoret i Trollhättan äro var för sig inrymda

i förhyrda lokaler. För båda trafikanstalterna har länge förelegat behovav

utökade lokaler. Ett första steg för lösandet av lokalfrågorna togs år 1939,

då riksdagen, på förslag av Kungl. Majit i nämnda års statsverksproposition

(kapitalbudgeten: bil. 4, punkten 23), för budgetåret 1939/40 anvisade ett

reservationsanslag av 60,000 kronor för inköp av två i hörnet av Polhemsgatan

(utmed Karl Johans torg) och Österlånggatan belägna tomter nr 6 och

7 i kvarteret Merkurius i staden. Avsikten med inköpet var att vid lämplig

tidpunkt å tomtmarken uppföra en telefonstationsbyggnad, som tillika skulle

inrymma lokaler för postkontoret.

I sin nu förevarande framställning erinrar telegrafstyrelsen till en början,

att styrelsen i skrivelse den 10 november 1939 hemställt om anvisande för

budgetåret 1940/41 av ett anslag av 436,000 kronor till uppförande enligt ett

skrivelsen bilagt förslag av en telefonstationsbyggnad i Trollhättan. Styrelsen

hade i skrivelsen anfört, att telefonstationen vid normal abonnentökning beräknats

kunna bibehållas i de dåvarande lokalerna intill den 1 oktober 1947.

Styrelsen hade emellertid haft klart för sig, alt den snabba industriella utvecklingen

i staden kunde komma alt framtvinga en ny telefonstation före nämnda

tidpunkt. Abonnenttillströmningen hade också ökat i sådan takt, att de

befintliga stationsanordningarna beräknats vara tillräckliga endast till omkring

årsskiftet 1942/1943. Därför hade styrelsen sett sig nödsakad att tidigare

än som ursprungligen avsetts göra framställning örn medel till telefonstationsbyggnadens

uppförande. Framställningen hade emellertid icke föranlett

något förslag till riksdagen.

På grund av knappheten på material och arbetskraft samt inträdda förhållanden

i övrigt hade styrelsen ansett sig icke böra hemställa örn medel till

stationsbyggnadens uppförande att utgå under något av budgetåren 1941/42

och 1942/43. Detta uppskov med byggnadsarbetet hade möjliggjorts därigenom,

att provisoriska anordningar monterats å telefonstationens växelbord.

Genom denna åtgärd hade ytterligare eli antal abonnenter kunnat mottagas.

Möjligheterna att genom provisorier öka stationens kapacitet vore emellertid

begränsade. Med anlitande av de nödfallsåtgärder, som stöde till buds, ansåge

.styrelsen dock att stationen skulle kunna mottaga nya abonnenter, intill dess

en ny station hunne färdigställas i den planerade nya byggnaden, detta under

förutsättning att byggnadsarbetena påbörjades år 1943 och finge bedrivas

i normal takt. Uppförandet av byggnaden kunde således icke längre uppskjutas.

Från generalpoststyrelsens sida hade även framhållits, att det vore av stor

vikt, att postverkets lokalfråga snarast bringades till sin lösning.

Utvecklingen av telefonrörelsen i Trollhättan belyses av följande, av telegrafstyrelsen

upprättade tablå.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kunut. Maj.ts proposition nr 63.

3

Antal

Antal

Antal

Vict ingången

lokal-

huvud-

telefon-

av år

ledningar

abonnemang

apparater

1934 ........

...... 977

963

1,273

1937 ........

...... 1,156

1,137

1,482

1940 ........

...... 1,539

1,504

2,109

1941 ........

...... 1,610

1,575

2,282

1942 ........

...... 1.736

1,705

2,454

1943 ........

...... 1,873

1,838

2,741

Uet av telegrafstyrelsen år 1939 framlagda förslaget lill telefonstationsbyggnad

å de förvärvade tomterna i kvarteret Merkurius hade avsett uppförande

av en mot Polhemsgatan liggande byggnad i tre våningar. Salen för de

automatiska stationsanordningarna bade enligt lörslaget avsetts att inrymmas

i översta våningen. För att bereda dessa anordningar säkrare skydd mot

skadegörelse genom anfall från luften hade styrelsen emellertid nu ansett

lämpligt att förlägga automatstationssalen och lokalen för korskopplingen

i byggnadens källarvåning. På styrelsens uppdrag hade arkitekten Y. Ahlbom

i Stockholm omarbetat ritningarna och därvid beaktat detta förhållande.

För att tillgodose telegrafverkets och postverkets föreliggande lokalbehov

skulle, fortsätter styrelsen, med den förändrade planläggningen en byggnad

i två våningar vid Polhemsgatan mot Karl Johans torg och en flygelbyggnad

i en våning vid Österlånggatan vara tillfyllest. Sedan det kommit till stadens

kännedom, att telegrafstyrelsen planerade att uppföra byggnaden i endast

två våningar mot Karl Johans torg, hade emellertid stadens drätselkammare

elen 3 oktober 1942 tillskrivit chefen för kommunikationsdepartementet rörande

storleken av den planerade byggnaden. Drätselkammaren hade därvid

anfört följande.

Ifrågavarande nybyggnad kommer enligt av kammaren inhämtade uppgifter

att mot Karl Johans torg erhålla en höjd av två våningar. Med hänsyn

till våningarnas höjd kommer dock hushöjden att bliva densamma som för

ett vanligt bostadshus i tre våningar. Den intilliggande, Trollhättans sparbank

tillhöriga tomten är avsedd att bebyggas med ett hus örn fyra våningar.

Den låga hushöjden hos telegrafstyrelsens nybyggnad kommer att synnerligen

menligt inverka på stadsbilden.

Ur skönhetssynpunkt är det för staden ett betydande intresse att kvarteret

Merkurius blir bebyggt utmed Karl Johans torg med byggnader av samma

höjd. På grund av kvarterets bebyggelse i övrigt kräves, att åt byggnaderna

utmed torget gives en hushöjd av fyra bostadsvåningar.

För stadens förvaltning råder en synnerligen svår lokalbrist. Örn nuvarande

kristid icke inträffat, hade staden säkerligen redan tillbyggt stadshuset.

Med hänsyn till rådande tidsläge torde staden icke kunna erhålla erforderligt

lån för uppförande av förvaltningsbyggnad. Lokalfrågan kräver dock, såsom

stadens revisorer jämväl påpekat, sin snara lösning. Kammaren anser det synnerligen

önskvärt att en undersökning verkställes örn möjligheten alf förhyra

forvaltningslokaler i telegrafstyrelsens nybyggnad. Enligt av stadsarkitekten

verkställd utredning är nybyggnaden av sådan omfattning alt. därest den

förses med en tredje våning, i densamma kunna inrymmas erforderliga lokaler

för bvggnadskontoret, elektricitetsverket och byggnadsnämnden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

i

Kungl. Maj:ts proposition nr 63.

Drätselkammaren hade hemställt att, därest överenskommelse kunde träffas

mellan telegrafstyrelsen och Trollhättans stad, medgivande måtte lämnas

till att telegrafverkets ifrågavarande nybyggnad försåges med en tredje våning

och att i nämnda våning inreddes lokaler för att uthyras till Trollhättans

stad som förvaltningslokaler.

Med anledning av denna framställning och efter förhandlingar med staden

hade, anför telegrafstyrelsen vidare, ett alternativt förslag uppgjorts, vilket

innefattade byggnadens utökande med en våning mot Karl Johans torg.

Förslaget åskådliggjordes å vid styrelsens skrivelse fogade ritningar. Enligt

detta förslag inrymde byggnadens källarvåning huvudsakligen väljarsal,

korskoppling, batterirum, skyddsrum och lokaler för centraluppvärmning.

Till bottenvåningen hade förlagts lokaler för postkontoret samt förråd och

personalrum för telegrafverket. Våningen 1 tr. upp innehölle lokaler för telegraf-

och telefonstationens administrativa del samt telefonsal. Våningen 2

tr. upp inrymde lokaler, som vöre avsedda för uthyrning till Trollhättans stad.

Byggnadsnämnden i Trollhättan hade yttrat sig över de båda alternativa

förslagen och därvid på det bestämdaste avstyrkt, att byggnaden mot Karl

Johans torg utfördes i endast två våningar.

Jämväl byggnadsstyrelsen hade granskat de båda förslagen och funnit det

väl motiverat, att höjden å telefonstationsbyggnaden anpassades efter den

intilliggande nybyggnaden. I övrigt hade från byggnadsstyrelsens sida endast

framförts förslag till ett par detaljändringar rörande fasaderna, vilka

bomme att beaktas vid uppgörande av slutliga ritningar.

Genei alpoststyrelsen hade godkänt de föreliggande ritningarna, i vad de

avsåge lokaler för postverket.

Telegrafstyrelsen anför vidare, att enligt en inom byggnadsstyrelsen uppgjord

kalkyl byggnadskostnaderna skulle uppgå för tvåvåningsalternativet

lill 570,000 kronor och för trevåningsalternativet till 670,000 kronor. Till

kostnaderna skulle i bada fallen komma 30.000 kronor för anläggande av en

ny avloppstunnel.

Telegrafstyrelsen hade överenskommit med Trollhättans stad att, under

förutsättning att statsmakterna godkände det större förslaget, uthyra förvaltningslokaler

åt staden i den planerade byggnaden för en tid av 10 år och mot

en årshyra av 10,000 kronor. Dessutom skulle staden ersätta telegrafstyrelsen

självkostnaden för lokalernas uppvärmning samt bestrida invändigt underhåll.

Under hänvisning till vad sålunda upplysts framhåller telegrafstyrelsen,

att den våning, som skulle upplåtas till staden, gåve en tillfredsställande avkastning

å de till 100,000 kronor beräknade byggnadskostnaderna för våningen.

Vidare utgjorde våningen en lämplig reserv, som telegrafverket framdeles

med säkerhet kunde behöva taga i anspråk. På grund härav och då

tvåvåningsalternativet skulle komma att synnerligen menligt inverka på

stadsbilden, ansage sig telegrafstyrelsen böra förorda utförande av byggnaden

enligt trevåningsalternativet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 03.

5

Styrelsen hemställer, att Kungl. Majit mätte föreslå riksdagen att för uppförande

av telefonstationsbyggnad i Trollhättan för nästkommande budgetår

anvisa ett investeringsanslag av 700,000 kronor.

Efter under hand given anmodan har inom telegrafstyrelsen verkställts en

beräkning rörande hyresvärdena för de olika lokalerna inom den nya telefonstationsbyggnaden.

För telegrafverkets och postverkets lokaler skulle dessa

värden utgöra tillhopa 41,100 kronor. Med tillägg av stadens hyra för den

översta våningen skulle alltså den totala beräknade hyresinkomsten bliva

51,100 kronor. I beloppen ingår ej värmekostnad och ej heller kostnad för

invändigt underhåll, som för postlokalerna skall bestridas av postverket och

för stadens lokaler av staden. Den uppskattade hyresinkomsten motsvarar

omkring 6.7 procent av totala anläggningskostnaden enligt trevåningsaltemativet,

vilken kostnad inklusive köpeskillingen för tomtmarken beräknats

till 760,000 kronor.

19A0 års civila byggnadsutredning har i utlåtande den 10 februari 1943

framhållit, att utredningen vid granskning av de till trevåningsförslaget föreliggande

ritningarna funnit förslaget i fråga om utrymmesstandard i huvudsak

överensstämma med vad utredningen tidigare förordat beträffande lokaler

av motsvarande slag. Åt telegrafkommissariens rum hade visserligen givits en

något större yta än vad som med hänsyn till arbetets art kunde anses skäligt,

men då rumsmåttet syntes betingat av plantekniska skäl. ville utredningen

icke framställa någon erinran.

Emot utformandet av byggnadsföretagets tredje våning har utredningen

förklarat sig icke hava något principiellt afl erinra. Emellertid syntes rumshöjden

utan olägenhet kunna minskas från 310 till 2''80 meter. Med eventuellt

någon höjning av taklisthöjden syntes ökade möjligheter för en framtida

inredning av vinden för kontors- eller liknande ändamål kunna ernås. Under

sådana förhållanden vore det välbetänkt att inom trapphuset bereda möjlighet

för att i framtiden eventuellt inmontera hiss.

De uppgivna byggnadskostnaderna ha icke givit utredningen anledning till

erinran.

Såsom telegrafstyrelsen i sin redogörelse framhållit är telefonstationen i DepartemenisTrollhättan

så fullbelagd, alt åtgärder inom kort måste vidtagas för att bereda

stationen ökade utrymmen. För postkontoret i staden torde jämväl behovet

av rymligare lokaler vara så stort, att det bör tillgodoses utan uppskov.

I likhet med telegrafstyrelsen och generalpoststyrelsen anser jag, att de föreliggande

lokalfrågorna lämpligen böra lösas genom uppförande av en telefon

stationsbyggnad, inrymmande lokaler även för postkontoret, å de för ändamålet

år 1939 inköpta, vid Karl Johans torg och Österlånggatan belägna

tomterna nr 6 och 7 i kvarteret Merkurius.

För att tillgodose trafikanstalternas eget lokalbehov skulle en byggnad i två

våningar mot Karl Johans torg med en flygelbyggnad i en våning utmed

Österlånggatan vara tillfyllest. På skäl, som i ärendet framförts till stöd

för förslaget att uppföra byggnaden mot Karl Johans torg i tre våningar och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 63.

tills vidare uthyra den tredje våningen till Trollhättans stad, vill jag dock tillstyrka

en sådan utvidgning av byggnadsprogrammet.

Kostnaden för det av mig sålunda förordade byggnadsföretaget skulle enligt

av byggnadsstyrelsen verkställda beräkningar uppgå till 700,000 kronor.

Då köpeskillingen för tomtmarken uppgått till 60,000 kronor, skulle telefonstationsbyggnaden

alltså draga en sammanlagd kostnad av 760,000 kronor.

Telegrafstyrelsen har uppskattat de årliga hyresintäkterna av byggnaden

till 51,100 kronor, vilket innebär en förräntning med omkring 6.7 procent å

investeringsbeloppet. En sådan avkastning är måhända enligt allmänna förräntningsgrunder

väl låg, men den torde i detta fall böra godtagas med hänsyn

till de ändamål, som byggnaden huvudsakligast skall tjäna, och till föreliggande

omständigheter i övrigt.

De uppgjorda ritningarna ha i stort sett icke givit mig anledning till erinran.

Jag förutsätter emellertid, att de av byggnadsstyrelsen och civila byggnadsutredningen

gjorda påpekandena bliva i huvudsak beaktade vid utarbetande

av definitiva ritningar. Vid slutligt övervägande av frågan örn lämplig

rumshöjd i byggnadens tredje våning torde hänsyn böra tagas till möjligheterna

att i en framtid utnyttja våningen för telegrafverkets eget behov.

Med åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, alt Kungl. Ma j:t

måtte föreslå riksdagen

att till Telefonstationsbyggnad i Trollhättan för budgetåret

1943/44 å kapitalbudgeten under rubrik Statens affärsverksfonder,

Telegrafverket, anvisa ett investeringsanslag

av ........................ kronor 700,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Hellenius.

Stockholm 1943. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

430730

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:207 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1943/44 till telefonstationsbyggnad i Trollhättan. a1 i texten
  2. SU 1943:96 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1943/44 till telefonstationsbyggnad i Trollhättan. s. 1 i texten