Angående omoch tillbyggnad av garnisonssjukhuset i Boden
1943-02-05 · 28 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 28 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1943:64, Angående omoch tillbyggnad av garnisonssjukhuset i Boden
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 64.
1
Nr 64.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående omoch
tillbyggnad av garnisonssjukhuset i Boden; given
Stockholms slott den 5 februari 1943.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 5 februari 1943.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Ekiksson, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Hosander, Gjöres, Ewerlöf.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler, efter gemensam
beredning med cheferna för social- och finansdepartementen, fråga angående
örn- och tillbyggnad av garnisonssjukhuset i Boden samt anför därutinnan
följande.
I. Inledning.
Sedan till Kungl. Majit inkommit framställningar, avseende utvidgning av
garnisonssjukhuset i Boden, varigenom å sjukhuset skulle kunna i erforderlig
omfattning beredas lasaretts- och epidemisjukvård åt den civila befolkningen
i Boden och trakten däromkring, föreslog Kungl. Majit i propositionen 1921:
Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 64. 211 45
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 64.
154, att riksdagen måtte dels medgiva, att i huvudsaklig överensstämmelse
med av föredragande departementschefen förordade grunder avtal finge träffas
med Norrbottens läns landsting angående vård av civila sjuka å garnisonssjukhuset
i Boden, dels och för verkställande av härav påkallad örn- och tillbyggnad
av nämnda gamisonssjukhus bevilja ett anslag, utgörande hälften av
de för ändamålet beräknade kostnaderna. Den andra hälften av kostnaderna
var avsedd att bestridas av landstingets medel. Riksdagen (skrivelse nr 360)
biföll propositionen.
Efter av Kungl. Maj:t genom brev den 29 juni 1921 lämnat bemyndigande
har avtal träffats mellan arméförvaltningens fortifikations- och civila departement
samt sjukvårdsstyrelse å kronans vägnar, å ena, samt Norrbottens läns
landsting, å andra sidan, angående beredande å nämnda garnisonssjukhus av
sjukhusvård åt civila patienter tillhörande Norrbottens län.
Nämnda avtal, vilket är dagtecknat den 28 augusti 1924, innehåller närmare
föreskrifter rörande landstingets rätt att inlägga patienter å garnisonssjukhuset,
sättet för läkarvårdens bestridande samt normerna för landstingets ersättningsskyldighet
till kronan för den åt landstingspatienterna meddelade
sjukvården. I sistnämnda avseende stadgas (punkten 4), att kronan för
vård och underhåll av civila sjuka från länet äger uppbära ersättning per
underhållsdag motsvarande medelkostnaden per underhållsdag vid sjukhuset
under näst föregående budgetår beräknad enligt de grunder, som angivas i
medicinalstyrelsens formulär för årsberättelser för civila sjukhus, bilagan B,
uppgift angående inkomster och utgifter. I denna ersättning ingår dock icke
ersättning till läkare, vilken utgår på sätt stadgas i avtalets punkt 5, samt ej
heller ersättning för ny-, örn- och tillbyggnader samt större reparationer, vilka,
innan de komma till utförande, skola bliva föremål för gemensamma beslut
av kronan och landstinget.
Genom särskilda inom försvarsdepartementet tillkallade sakkunniga för utredning
av vissa med vården av civila patienter å garnisonssjukhusen sammanhängande
organisationsfrågor, vilka avgivit betänkande i ämnet den 3 november
1939 (statens off. utredn. 1939:31), ha bland annat normerna för
landstingens ersättningsskyldighet för vård av dylika patienter varit föremål
för övervägande. I det av de sakkunniga förordade normalkontraktet rörande
vård av civila patienter å militär sjukvårdsinrättning ingår ett stadgande av
innebörd, att för vård och underhåll av civila sjuka från länet kronan äger
uppbära ersättning per vårddag motsvarande vårddagkostnaden vid garnisonssjukhuset
under det budgetår ersättningen avser. Vårddagkostnaden beräknas
efter de grunder, som angivas i medicinalstyrelsens förenämnda formulär, och
innefattar icke kostnad för ny-, örn- och tillbyggnad.
Genom brev den 21 juni 1940 (regleringsbrevet, punkten 38) har Kungl.
Maj:t i samband med meddelande av dispositionsbeslut beträffande garnisonssjukhusens
avlöningsanslag uttalat, att arméförvaltningens civila departement
och sjukvårdsstyrelse borde ägna uppmärksamhet åt angelägenheten av
att, på sätt i nyssnämnda betänkande föreslagits, enhetliga grunder snarast
möjligt komme i tillämpning i fråga örn landstingens ersättningsskyldighet
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 64.
till kronan för vård av civila patienter å garnisonssjukhuset I anledning
härav ha de mellan kronan och vederbörande landsting träffade, i det förut
berörda betänkandet närmare redovisade avtalen örn vård av civila patienter
å militärsjukhusen uppsagts och förhandlingar förts mellan representanter
för parterna. Förhandlingarna äro ännu icke avslutade beträffande samtliga
garnisonssjukhus. Vid de hittills förda förhandlingarna har enighet uppnåtts
med vissa landsting örn tillämpning av det i sakkunnigbetänkandet förordade
normalkontraktet. Med andra landsting har enighet uppnåtts utom i fråga örn
grunderna för landstingens ersättningsskyldighet. Från sistnämnda landstings
sida har sålunda påkallats införande i det i sakkunnigbetänkandet förordade
normalkontraktet av en maximeringsregel, innebärande att ersättningsskyldigheten
i princip skall beräknas på grundval av vårddagkostnaden vid vederbörande
gamisonssjukhus för det budgetår, ersättningen avser, dock ej med
högre belopp än som motsvarar genomsnittliga vårddagkostnaden vid landstingets
egna sjukvårdsinrättningar under sistförflutet kalenderår.
På grund av sist angivna förhållande är avtalsfrågan bland annat för garnisonssjukhusets
i Boden del alltjämt svävande. Det bör emellertid erinras, att
chefen för försvarsdepartementet med stöd av Kungl. Maj:ts den 30 juni 1942
givna bemyndigande tillkallat generaldirektören H. F. J. O. Landelius att på
kronans vägnar upptaga förnyade förhandlingar med Västernorrlands läns
landsting i fråga örn de grunder, efter vilka landstingets ersättningsskyldighet
för vård av civila sjuka å garnisonssjukhuset i Sollefteå borde beräknas. Landelius
har i december 1942 avgivit förslag i ämnet, vilket för närvarande är
föremål för remissbehandling.
1932 års riksdag (skrivelse nr 131) har efter därom av Kungl. Majit i
propositionen nr 118 framlagt förslag för bestridande av kostnaderna
för uppförande av en för reumatiska sjukdomsfall avsedd sjukhuspaviljong
vid garnisonssjukhuset i Boden samt för utrustning av paviljongen anvisat
ett reservationsanslag av 570,000 kronor.
Efter ifrågavarande örn- och tillbyggnader omfattar sjukhuset följande avdelningar
med nedannämnda patientantal:
Medicinsk avdelning ............................................................ 72 platser
Kirurgisk » 62 »
Ögon- » 14 »
Barnbörds- » 10 »
Reumatiker- » 48 »
Epidemi- » 50 »
Summa 256 platser
Redan tidigt efter färdigställandet av reumatikerpaviljongén väcktes tanken
på en ytterligare utvidgning av garnisonssjukhuset i ändamål att utbygga detsamma
till ett fullständigt centrallasarett för Norrbottens län. Sålunda framlades
år 1936 ett förslag örn utökning av de befintliga avdelningarna och tillskapande
av nya avdelningar, nämligen röntgen-, öron- och bamavdelning.
Detta förslag har dock icke föranlett åtgärd.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 64.
Emellertid konstaterade t. f. generalfältläkaren vid inspektion av sjukhuset
i mars 1941 otillräckligheten av såväl sjukhusets arbetslokaler, särskilt
polikliniker, röntgenavdelning och laboratorier, som dess ekonomilokaler.
T. f. generalfältläkaren framhöll därvid, att sjukhuset för upprätthållande av
en god sjukvårdsstandard vore i omedelbart behov av förbättrade lokaler för
praktiskt taget alla arbetsavdelningar. Med anledning härav uppdrog sjukvårdsstyrelsen
åt lasarettsläkaren G. Bohmansson att gemensamt med vissa
experter avgiva förslag till omedelbara åtgärder beträffande dessa avdelningar.
— Sedan till t. f. generalfältläkaren överlämnats förslag i ämnet, framhölls
vid ärendets beredning inom sjukvårdsstyrelsen, att örn- och utbyggnaden
av arbetslokalerna borde äga rum med hänsynstagande till den sedan
länge aktuella utbyggnaden av garnisonssjukhuset i dess helhet. Endast därigenom
kunde man uppnå ett rationellt och framför allt ekonomiskt resultat,
så mycket mer som sjukhusets utbyggnad till ett fullständigt centrallasarett
inom en snar framtid måste lösas. — Då sålunda en örn- och utbyggnad av
sjukhusets arbetsavdelningar borde ses ur synpunkten av den sedan länge
aktuella och av alla parter såsom nödvändig vitsordade utvidgningen av sjukhuset
till ett fullständigt centrallasarett, uppdrog t. f. generalfältläkaren åt
överläkaren vid gamisonssjukhusets i Boden medicinska avdelning regementsläkaren
A. G. W. Engel att framlägga av motivering åtföljt förslag till en sådan
utvidgning.
Engel överlämnade den 19 augusti 1941 en promemoria i ämnet. Promemorian
utmynnade i anslutning till förut antydda riktlinjer för utredningens
genomförande i ett förordande av
1) tillräckliga och ändamålsenliga arbets- och ekonomilokaler;
2) skapandet av omkring 145 nya vårdplatser;
3) organiserandet av garnisonssjukhuset såsom ett centrallasarett om
ungefär 400 vårdplatser, fördelade sålunda:
medicinsk avdelning örn ................................................ 100—120 platser
kirurgisk » » 100 »
ögon- » » 15 »
röntgen- » » 10 »
pediatrisk » » cirka ....................................... 30 »
öron- » » 30 »
barnbörds- » » 18 »
reumatiker- » » 48 »
epidemi- » » 50 »
Summa 401 platser
Till Engels promemoria var fogat ett av arkitekten Nils Grep, Stockholm,
utarbetat förslag till lösning av det sålunda uppställda programmet samt en
kostnadsberäkning, vilken slutade å ett belopp av 1,872,000 kronor exklusive
bostäder för sjukhusets befattningshavare samt kostnader för lösa inventarier.
Sedan den av Engel verkställda utredningen varit föremål för prövning
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 64.
inom arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse, underställde styrelsen i skrivelse
den 29 oktober 1941 ärendet Kungl. Maj:ts prövning. Efter en redogörelse
för de i det föregående berörda förslagen rörande garnisonssjukhusets utvidgning
anförde styrelsen därvid följande.
Under nu rådande förstärkt försvarsberedskap hade garnisonssjukhuset, på
vilket krigssjukvården i Bodens fästning för närvarande vore baserad, utnyttjats
till det yttersta. I händelse av krig komme sjukvårdsarbetet att utsättas
för enormt stegrade påfrestningar och anledning funnes antaga, att
sjukhuset därvid icke skulle kunna fylla fästningens behov av krigssjukvård.
Såsom arméförvaltningens civila departement samt fortifikations- och sjukvårdsstyrelser
i skrivelse den 19 september 1940 på angivna skäl framhållit,
framstode det såsom av behovet oundgängligen påkallat, att frågan örn inrättande
av ett nytt krigssjukhus för Bodens fästning snarast möjligt löstes.
Visst förslag till uppförande av ett dylikt hade även på föranstaltande av
fortifikations- och sjukvårdsstyrelserna utarbetats.
Ehuru vissa klarlägganden i ovan berörda avseenden redan skett återstode
ett flertal därmed sammanhängande omfattande och betydelsefulla frågor att
utreda. Undersökning och prövning syntes sålunda böra företagas beträffande
bland annat lämpligheten att — utan eftergift å kravet på ett skyddat
läge för det tilltänkta krigssjukhuset — i kostnadsbesparande syfte uppbygga
detsamma och den ifrågasatta tillbyggnaden till garnisonssjukhuset i omedelbar
anslutning till varandra, varigenom skulle möjliggöras att krigssjukhusets
anläggningar för ekonomiändamål såsom kök, tvättinrättning, förråd etc. och
eventuellt även dess röntgen- och operationsanläggningar skulle kunna i fredstid
användas för fredssjukhusets behov. Vidare syntes utredning böra ske
beträffande sättet för reglerandet av det med örn- och tillbyggnaderna följande
ekonomiska mellanhavandet mellan staten och landstinget. En utredning av
de frågor, som berörts i Kungl. Maj:ts beslut den 30 september 1938 och i
det nyss anförda, kunde under nuvarande förhållanden icke verkställas inom
arméförvaltningens fortifikations- och sjukvårdsstyrelser.
Med hänvisning till det anförda och då resultatet av den ifrågasatta utredningen
snarast möjligt borde föreläggas riksdagen, hemställde sjukvårdsstyrelsen
efter samråd med fortifikationsstyrelsen, att Kungl. Majit måtte genom
särskilt tillkallade sakkunniga föranstalta örn utredning av frågan rörande det
ändamålsenligaste sättet för tillgodoseende av behovet av dels en örn- och
tillbyggnad av garnisonssjukhuset i Boden, dels ock ett uppförande av ett
krigssjukhus i Bodens fästning.
Med anledning härav fann Kungl. Majit genom beslut den 5 december
1941 gott bemyndiga chefen för försvarsdepartementet att tillkalla en person
att såsom sakkunnig leda den utredning rörande örn- och tillbyggnad av
garnisonssjukhuset i Boden m. m., som avsåges i sjukvårdsstyrelsens skrivelse
den 29 oktober 1941; och skulle den sålunda tillkallade sakkunnige
äga att hos sjukvårdsstyrelsen och Norrbottens läns landstings förvaltningsutskott
göra framställning örn utseende av vardera två representanter för
kronan och landstinget att deltaga i utredningen. Med stöd av bemyndigandet
anmodade jag den 8 december 1941 ledamoten av riksdagens andra kammare
J. E. G. Fast att såsom sakkunnig utföra ifrågavarande uppdrag.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 64.
2. Den sakkunniges förslag.
Med skrivelser till chefen för försvarsdepartementet samt Norrbottens
läns landstings förvaltningsutskott den 20 juli 1942 har den sakkunnige överlämnat
ett i samråd med ovannämnda representanter utarbetat betänkande
med förslag till utbyggnad av garnisonssjukhuset i Boden m. m. Av betänkandet
inhämtas i huvudsak följande.
a) Krigssjukhusfrågan. Beträffande den av sjukvårdsstyrelsen berörda
frågan örn anordnande av ett krigssjukhus för Bodens fästning har den sakkunnige
efter en redogörelse för visst tidigare förslag i ämnet anfört
följande.
Yad anginge behovet i och för sig av ett krigssjukhus i Bodens fästning
syntes det icke falla inom ramen för det utredningen meddelade uppdraget
att göra något uttalande härom. Detta spörsmål liksom frågan örn det erforderliga
antalet platser å ett dylikt sjukhus innefattade rent militära problem av
taktisk och strategisk natur, varutinnan vederbörande militärmyndigheter
torde ha att framlägga förslag. — ---Det ville synas utredningen som
örn lösningen av spörsmålet örn krigssjukvården inom fästningsområdet vore
att söka i anordnandet av särskilda fullträffsäkra sjukvårdsutrymmen för
åtminstone varje större till Bodens fästning hörande anläggning för stridande
personal.
Beträffande den av sjukvårdsstyrelsen framkastade frågan örn en anslutning
i vissa avseenden — såsom beträffande ekonomilokaler och vissa arbetsavdelningar
— av ett krigssjukhus till en blivande tillbyggnad till garnisonssjukhuset
i Boden finge utredningen framhålla, att en dylik anslutning skulle
vara ekonomiskt och sjukhustekniskt försvarbar allenast i den mån de båda
institutionerna komme att förläggas i omedelbar närhet av varandra. Emellertid
förefunnes icke någon för krigssjukhus lämpad plats i garnisonssjukhusets
omedelbara närhet. Vederbörande militärmyndigheter hade ej heller
kunnat giva anvisning på någon lämplig plats för förläggande av fullträffsäkert
krigssjukhus å annan plats inom fästningsområdet, varför utredningen
funnit den av sjukvårdsstyrelsen ifrågasatta sammankopplingen av fredssjukhus
och krigssjukhus icke lämpligen kunna komma till stånd. Härav
bleve en följd, att frågan örn en örn- och tillbyggnad av det bestående garnisonssjukhuset
utifrån de av sjukvårdsstyrelsen anförda synpunkterna — förbättring
av arbetsavdelningarna och beaktande av centrallasarettstanken —
måste bedömas helt fristående från planerna på anordnande av ett krigssjukhus
i Bodens fästning.
b) Allmänna synpunkter beträffande en utvidgning av det nuvarande garnisonssjukhuset
i Boden. Den sakkunnige har framlagt vissa allmänna synpunkter
beträffande den ifrågasatta sjukhusutvidgningen. Av betänkandet inhämtas
härutinnan följande.
De undersökningar rörande en utvidgning av garnisonssjukhuset, som verkställts
under tiden före det pågående stormaktskrigets utbrott, utmynnade
samtliga i ett konstaterande av sjukhusets stora lämplighet härför i såväl
byggnadstekniskt som organisatoriskt avseende. Ur de synpunkter som varit
vägledande för nämnda undersökningar kunde utredningen väl vitsorda detta
omdöme. — Erfarenheterna från det pågående kriget måste emellertid medföra
ett övervägande av lämpligheten att nedlägga ytterligare kostnader på
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 64.
utvidgning av ett för såväl militära som civila patienter avsett sjukhus med
belägenhet inom en för direkta krigsoperationer av olika slag så utsatt ort
som Boden. Häremot måste dock vägas även en uppskattning av det nuvarande
garnisonssjukhusets ekonomiska värde. Visade det sig nämligen,
att sjukhuset representerade ett mera avsevärt dylikt värde, måste skälen för
att sjukhuset icke bibehölles på sin nuvarande plats vara starka. Såväl t. f.
generalfältläkaren som kommendanten i Bodens fästning hade emellertid
framhållit, att det nuvarande garnisonssjukhuset med till detsamma hörande
installationer av olika slag måste anses innefatta betydande värden. Även
utredningen kunde till alla delar vitsorda denna uppfattning efter närmare
undersökningar på platsen.
En ungefärlig uppfattning örn sjukhusets nuvärde ur stats- och landstingsekonomisk
synpunkt kunde erhållas av följande siffror. Vid nybyggnad av
sjukhus för specialiserad sjukvård hade man numera att räkna med en kostnad
per vårdplats av cirka 20,000 kronor exklusive bostäder och inventarier.
I det följande komme utredningen att framlägga förslag rörande örn- och
tillbyggnad av garnisonssjukhuset, innebärande att dess sammanlagda platsantal
komme att uppgå till 467. Nybyggnad av ett sjukhus med detta platsantal
skulle med nyss kalkylerade platskostnad komma att uppgå till
(20,000 X 467 =) 9,340,000 kronor. Då utredningens utVidgningsförslag
beräknats draga en sammanlagd kostnad av omkring 3,900,000 kronor, skulle
således garnisonssjukhusets nuvärde såsom underlag för en örn- och tillbyggnad
kunna uppskattas till (9,340,000 — 3,900,000=) 5,440,000 kronor. Även
örn dessa siffror icke kunde läggas till grund för en direkt jämförelse med
ett helt nybyggt sjukhus, gåve de dock tillräckligt stöd för utredningens
ställningstagande till alternativen ombyggnad eller nybyggnad. Härutöver
hade utredningen funnit, dels att den nuvarande sjukhustomten ur fredssjukvårdssynpunkt
hade ett förmånligt läge, dels att befintliga byggnader vore
så placerade, att de väl kunde utbyggas, dels ock att de dyrbara kulvertar
och förbindelseleder i övrigt, som förenade de olika byggnaderna, ur luftskyddssynpunkt
vore goda och utgjorde en väsentlig tillgång för en god
driftsekonomi.
Med hänsyn till vad nu anförts hade utredningen kommit till den uppfattningen,
att det nuvarande sjukhuset representerade ett så högt värde
såväl för statsverket som för landstinget, att det icke kunde anses försvarbart,
örn detsamma icke utnyttjades såsom stomme i ett blivande _ fullständigt
centrallasarett för såväl militära som civila patienter. Utredningen funne
således, att garnisonssjukhuset lämpligen borde utvidgas och förbättras i
anslutning till de av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse i dess förenämnda
skrivelse den 29 oktober 1941 angivna riktlinjerna, d. v. s. för åstadkommande
av en allmän sanering och rationalisering av sjukhusets arbetsavdelningar
och för tillgodoseende av behovet av ett fullständigt centrallasarett för Norrbottens
län.
I anledning av militära överväganden, enligt vilka en eventuell utvidgning
av och ytterligare kapitalinvesteringar i garnisonssjukhuset i Boden måste
bedömas med försiktighet, finge utredningen framhålla, att såväl vid prövningen
av platsantalet å det utvidgade garnisonssjukhuset som vid planeringen
av utvidgningen i byggnadstekniskt avseende den största möjliga
hänsyn tagits till nämnda överväganden.
c) Principprogram för sjukhusutvidgningen. I viss anslutning till vad
som anförts i förenämnda preliminära, av regementsläkaren Engel verkställda
utredning har den sakkunnige till behandling upptagit principprogrammet
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 64.
för utvidgning av garnisonssjukhuset. På grundval av en ingående utredning,
beträffande vars detaljer torde få hänvisas till handlingarna i ärendet,
har den sakkunnige förordat följande platsantal inom det utvidgade sjukhuset.
Avdelning
Sammanlagt
Härav nytillkomna platser
Militära
Civila
Totalt
Militära
Civila
Totalt
Medicin........................
40
64
104
21
33
54
Reumatiker ....................
—
48
48
_
_
Epidemi........................
—
50
50
—
—
_
Kirurgi ......................
25
64
89
7
20
27
Barnsbörd......................
—
20
20
—
10
10
Ögon .......................
1
16
17
1
2
3
Öron ...................
17
16
33
17
16
33
Barn ..........................
—
42
42
—
42
42
Röntgen..........................
—
4
4
—
4
4
Gemensamma avdelningar:
Isolering ...........
7
7
14
7
7
14
Enskild..................
6
6
12
6
6
12
B-avdelning....................
14
20
34
7
5
12
Summa
110
357
467
66
145
211
Av sålunda förtecknade avdelningar äro öron-, barn-, isolerings-, enskilda
samt B-avdelningarna nyinrättade.
Utöver dessa avdelningar förordas vid sjukhuset skola tillkomma vissa
särskilda institutioner, nämligen mödra- och barnavårdscentral, tandpolikliniker,
centrallaboratorium samt sero-bakteriologiskt laboratorium. Inrättandet
av mödra- och barnavårdscentralen samt centrallaboratoriet motiveras
i huvudsak med hänvisning till att garnisonssjukhuset är avsett att
tjäna såsom centrallasarett för Norrbottens län. Yad angår tandpoliklinikerna
har den sakkunnige anfört följande.
För garnisonssjukhusets i Boden del inrymde frågan örn anordnande vid
sjukhuset av en tandklinik i sig tre olika spörsmål, nämligen dels frågan örn
anordnande av i 4 § kungörelsen den 3 juni 1938 (nr 358) angående statsbidrag
till folktandvård omförmäld, i anslutning till landstingets centrallasarett
eller därmed jämförligt sjukhus anordnad tandpoliklinik (centraltandpoliklinik),
avsedd för dels mera komplicerade fall, vilka ej lämpligen
kunde behandlas å distriktspoliklinikerna, dels lasarettets eller sjukhusets
patienter, dels ock folktandvård i övrigt, dels frågan om anordnande av i
3 § samma kungörelse omförmäld fast distriktstandpoliklinik, dels ock slutligen
frågan örn anordnande av en tandpoliklinik för militärt behov.
De två förstnämnda frågorna vore av natur att böra besvaras av Norrbottens
läns landsting, och beträffande den sistnämnda frågan hade utredningen
samrått med den pågående försvarsväsendets tandvårdsutredning 1941.
Beträffande frågan örn förläggande av centraltandpoliklinik till det utbyggda
garnisonssjukhuset förelåge ett önskemål från landstingets sida örn
inrättandet av en sådan. Då dylik klinik enligt gällande författning skulle
vara förlagd till centrallasarett, förordade utredningen anordnandet av densamma
i anslutning till sjukhusets utbyggnad.
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 64.
Yad anginge frågan om anordnande vid garnisonssjukhuset av fast distriktstandpoliklinik
hade ett önskemål härom framförts från representanterna i
utredningen för Norrbottens läns landsting. Ehuru anslutandet av en dylik
institution knappast kunde sägas stå i överensstämmelse med de allmänna
grundtankarna för garnisonssjukhusets utvidgning — i första hand hänsynstagande
till det militära behovet och önskemålet att hålla sjukhusutvidgningen
inom en så snäv yttre ram som möjligt — hade utredningen funnit
ekonomiska skäl tala för att jämväl distriktstan dpoliklinik anslötes till garnisonssjukhuset.
Beträffande såväl denna som den i det följande närmare behandlade
militära tandpolikliniken, rörande vilkas anslutande till garnisonssjukhuset
viss tvekan kunde råda, innebure den byggnadstekniska lösningen
av utvidgningsprogrammet, att klinikerna i fråga utan olägenhet kunde utmönstras
ur programmet.
Vidkommande slutligen frågan örn anslutandet av en för militärt behov
avsedd tandpoliklinik till garnisonssjukhuset i Boden hade utredningen vid
sammanträde i maj 1942 med försvarsväsendets tandvårdsutredning 1941
erhållit det allmänna intrycket, att nämnda utredning i dåvarande läge icke
tagit ställning till den för dess utredningsuppdrag grundläggande frågan örn
den militära tandvårdens ställning i förhållande till den civila folktandvården.
Vid angivna förhållande läge det i sakens natur, att en preciserad plan för
det militära tandvårdsbehovets tillgodoseende i Boden icke nu kunde framläggas.
Utredningen hade dock funnit sig i princip böra beakta kravet på
erforderliga utrymmen för denna tandvård och därvid föreslagit samma byggnadstekniska
lösning som beträffande distriktstandpolikliniken i det föregående.
Utredningen ville till slut påpeka, att det ur kostnadssynpunkt naturligen
ställde sig mest fördelaktigt, att anordna såväl distriktstandpoliklinik som
militär tandpoliklinik samtidigt, då härigenom ledningar m. m. för den gemensamma
byggnaden komme att proportionsvis bliva billigare. Vid sina kostnadsberäkningar
hade utredningen endast tagit sikte på det fall, att båda
klinikerna komme till stånd samtidigt.
Vidkommande spörsmålet örn upprättandet av ett sero-bakteriologiskt
laboratorium vid garnisonssjukhuset i Boden har den sakkunnige anfört
följande.
I samband med planerandet av det tidigare berörda centrallaboratoriet
hade fråga även uppkommit om anordnande av ett sero-bakteriologiskt laboratorium
vid garnisonssjukhuset. Den sero-bakteriologiska specialiteten hade ur
militärmedicinsk synpunkt ansetts böra företrädas vid garnisonssjukhuset.
Värdet av ett bakteriologiskt laboratorium vid garnisonssjukhuset ur krigsberedskapssynpunkt
för Bodens fästning och övre Norrlands trupper framginge
av det kännbara behov av ett sådant laboratorium, som under nuvarande
förstärkta försvarsberedskap gjort sig gällande.
För egen del hade utredningen funnit ett framträdande behov föreligga
av att en militärhygieniker tillkomme för Övre Norrlands trupper och Bodens
fästning. Örn vederbörande såsom laboratoriechef knötes till garnisonssjukhuset,
torde han i denna egenskap på grund av ganska ringa bundenhet
vid sjukhustjänstgöringen kunna tagas i anspråk för utförande av hygieniska
och bakteriologiska inspektionsförrättningar o. s. v. Då det visat sig möjligt
att inom byggnadsprogrammets allmänna ram inpassa utrymmen för ett
sero-bakteriologiskt. laboratorium, förordade utredningen på grund av det
anförda, att en sådan institution tillkomme vid sjukhuset.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 64.
d) Det byggnadstekniska ''programmet. Beträffande den allmänna utformningen
av det byggnadsprogram, som måste genomföras vid ett godtagande
av den sakkunniges i det föregående närmare berörda principprogram för
garnisonssjukhusets utbyggnad, har den sakkunnige anfört följande.
1. På grund av de militära kraven beträffande luftskydd m. m. borde eftersträvas
en så kompakt utformning som möjligt av de ombyggda sjukhusdelarna,
varjämte en alltför stor anhopning av byggnader inom sjukhusområdet
såvitt möjligt borde undvikas. Vidare måste behovet av normalskyddsrum
för patienter och personal beaktas.
2. En våren 1942 företagen inspektion av garnisonssjukhusets byggnader
ur brandskyddssynpunkt hade givit vid handen, att byggnaderna måste anses
synnerligen brandfarliga. Beträffande sjukhusets huvudbyggnad kunde enligt
vid inspektionen upprättad rapport någon egentlig förbättring icke uppnås
annorledes än genom betydande ombyggnadsarbeten. Enligt vad vid inspektionen
och av utredningen vid besök på platsen kunnat konstateras vore
byggnadens vindbjälklag av trä, reveterat på undersidan och med öppen
fyllning av torv och sågspån på översidan, i följd varav en vindseldsvåda
särskilt under sommaren med lätthet kunde spridas till hela byggnaden. På
grund härav måste huvudbyggnadens mansardvåning oavsett genomförandet
av en utvidgning av garnisonssjukhuset undergå genomgripande ombyggnadsarbeten.
Utredningens förslag avsåge att med beaktande av det anförda vid ombyggnaden
av mansardvåningen taga denna i anspråk för anordnande av
vårdavdelningar, vilken lösning torde vara den mest ekonomiska.
3. Hänsynen till en allmän rationalisering av sjukhusdriften påkallade
en såvitt möjligt konsekvent genomförd koncentration av sjukhusets arbetsavdelningar
och lämpliga samt korta förbindelser mellan dessa och vårdavdelningarna.
4. Numera aktuella besparingskrav beträffande byggnadsteknisk standard
för såväl utrymmen som byggnadselement krävde beaktande.
Utredningens byggnadsförslag kunde i korthet karakteriseras sålunda, att
den nödvändiga förbättringen av sjukhusets arbetsavdelningar vunnits genom
en örn- och tillbyggnad av den nuvarande huvudbyggnadens mittparti, att
det ökade platsbehovet åstadkommits genom en kombination av örn- och tillbyggnaden
av huvudbyggnadens mittparti samt påbyggnaden av huvudbyggnaden
i dess helhet, samt att endast en helt ny byggnad ansetts böra
komma till utförande.
Den sakkunnige har i anslutning till det anförda lämnat en utförlig redogörelse
för byggnadsprogrammets olika delar, beträffande vilken torde få
hänvisas till handlingarna i ärendet. I samband härmed har den sakkunnige
anfört, bland annat, följande.
I utredningens byggnadsprogram inginge icke anordnande av särskild
tvättinrättning för garnisonssjukhusets behov. Utredningen förutsatte i
stället, att en blivande central tvättinrättning i Boden för militärt behov,
örn vars anordnande förslag avsåges skola framläggas av arméförvaltningens
intendenturdepartement och fortifikationsstyrelse, även skulle betjäna garnisonssjukhuset.
Utredningen hade i skrivelse till arméförvaltningens intendenturdepartement
och fortifikationsstyrelse hemställt, att dessa myndigheter
måtte äska erforderliga medel för den centrala tvättinrättningens
anordnande i samband med lantförsvarets medelsäskande för budgetåret
1943/44. I skrivelsen hade utredningen angivit, att sjukhusets tvättbehov
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 64.
uppginge till omkring 1,000 kilogram per dag samt att Norrbottens läns
landstings centrala tvättinrättning i Luleå kunde ombesörja tvätten för sjukhusets
behov under ombyggnadstiden.
Utredningen hade icke räknat med uppförandet av särskilda personalbostäder.
Inom arméförvaltningens fortifikations- och sjukvårdsstyrelser
hade nämligen, såsom anmälts i arméförvaltningens medelsäskanden för
budgetåret 1942/43, en utredning ägt rum rörande personalbostadsbehovet vid
garnisonssjukhuset i Boden, vilken emellertid i avvaktan å vissa då svävande
frågors lösning, bland annat garnisonssjukhusets utvidgning, icke resulterat
i ett närmare utformat förslag. Utredningen hade i anslutning därtill i
skrivelse till fortifikations- och sjukvårdsstyrelserna, med överlämnande av
en preliminär beräkning av personalbehovet vid garnisonssjukhuset efter
utvidgningens genomförande, hemställt, att styrelserna måtte i samband med
framställning rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1943/44 göra
frågan örn anvisande av medel för ifrågavarande personalbostäder till föremål
för förnyad behandling och medelsäskande. Utredningen förutsatte i enlighet
härmed, att frågan örn anordnande av erforderliga personalbostäder för befattningshavarna
vid garnisonssjukhuset i Boden —- vilken frågas lösande
utgjorde en ovillkorlig förutsättning för sjukhusets örn- och tillbyggnad —
bomme att underställas statsmakternas prövning vid 1943 års riksdag.
Totalkostnaden för realiserande av det av den sakkunnige förordade byggnadsprogrammet
beräknas enligt en i betänkandet intagen specifikation till
3,882,000 kronor, frånsett kostnaderna för personalbostäder, inventarier och
linoleummattor.
e) Fördelning mellan kronan och Norrbottens läns landsting av byggnadskostnaderna.
Beträffande fördelningen av kostnaderna för genomförandet av
utredningens byggnadsprogram på kronan och landstinget har den sakkunnige
anfört följande.
Kostnaderna borde till en början fördelas sålunda, att kronan och landstinget
var för sig helt gäldade de kostnader, vilka belöpte på sådana byggnadsutrymmen,
som avsåge ett rent militärt, respektive ett rent civilt ändamål.
Med tillämpning av denna princip skulle kostnaderna för uppförandet
av tandpoliklinik för militärt ändamål och undervisningslokaler i sin helhet
gäldas av statsmedel. Landstinget å sin sida skulle helt bestrida kostnaderna
för uppförandet av distriktstandpoliklinik, barnavdelning, barnavårdscentral,
vårdplatser å röntgenavdelningen samt barnbördsavdelning.
Beträffande övriga i kostnadsberäkningen ingående poster med undantag
för vissa särskilda kostnader, som upptoges till behandling i det följande,
finge utredningen erinra, att vid fördelningen av kostnaderna för ombyggnaden
åren 1921-—1925 av garnisonssjukhuset hade, såsom framginge av statsrådsprotokollet
till propositionen 1921: 154, tillämpats en fördelning med
hälften på vardera landstinget och statsverket. Vid den i Norrbottens läns
landsting 1936 och 1937 diskuterade utbyggnaden av garnisonssjukhuset hade
förutsatts, att staten helt skulle svara för byggnadskostnaderna.
Utredningen kunde för sin del icke finna annat än att landstinget i fråga
örn de nu förevarande kostnaderna, som utgjorde huvuddelen av de för hela
byggnadsprogrammet beräknade kostnaderna, måste stå för en större del av
dessa än som skedde vid den föregående utbyggnaden. Härför talade främst,
att landstinget regelmässigt komme att draga den största nyttan av garnisonssjukhuset
efter utbyggnaden. Denna nytta vore emellertid svår att siffer
-
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 64.
mässigt angiva. Toges hänsyn allenast till proportionen nytillkommande
platser, skulle en kostnadsfördelning erhållas av 66/211 på statsverket och
145/211 på landstinget, motsvarande omkring respektive 31 och 69 procent.
Denna fördelning nied hänsyn tagen allenast till proportionen nytillkommande
platser vore emellertid missvisande, eftersom en större del av byggnadskostnaderna
hänförde sig icke till nya platser utan till andra ändamål,
såsom förbättring av arbetsavdelningar och ekonomilokaler m. m.
På grund av vad nyss anförts hade utredningen för sin del stannat för att
förorda en fördelning av de nu ifrågavarande byggnadskostnaderna mellan
parterna nied 40 procent på statsverket och 60 procent på landstinget. Justeringen
av procentsatserna till nackdel för staten och till fördel för landstinget
vid en jämförelse endast med utgångspunkt från proportionen nya vårdplatser
vore grundad dels på nyss antydda förhållande, att en sådan fördelning
skulle vara missvisande, samt dels med hänsyn till att landstinget genom sitt
deltagande i byggnadskostnadernas bestridande icke erhölle samma ovillkorliga
dispositionsrätt till ett bestämt antal platser som exempelvis fallet vore
vid ett landstings intressentskap i ett statligt undervisningssjukhus. Särskilt
under rådande beredskapsförhållanden hade det sålunda visat sig, att landstingspatienter
å garnisonssjukhuset måst partiellt evakueras eller att sådana
patienter icke kunnat beredas plats. Omvänt erhölle statsverket genom landstingets
medverkan en icke obetydlig platsreserv, vilken enligt vad det anförda
gåre vid handen disponerades med företrädesrätt.
Den nu förordade fördelningsgrunden vore såsom nyss nämnts icke avsedd
att tillämpas generellt. Undantag hade således ansetts böra göras för kostnader,
som belöpte å egentliga polikliniklokaler och vissa andra utrymmen,
såsom röntgenundersökningslokaler, vilka erfarenhetsmässigt utnyttjades
mera för militärt än för civilt behov. Ett ytterligare skäl för att staten toge
en större del i dessa kostnader utgjorde det förhållandet, att nu avsedda
lokalers förbättrande angivits vara ett förstahandsintresse ur militär synpunkt.
Härtill komme slutligen, att lokalerna i fråga vore belägna i huvudbyggnadens
mittparti, vars nu undermåliga beskaffenhet ur brandskyddssynpunkt
påkallade ombyggnad i viss utsträckning, även örn den av utredningen
förordade sjukhusutvidgningen icke skulle komma till stånd. Beträffande
dessa kostnader förordade utredningen med hänsyn till det anförda, att de
fördelades med 60 procent på statsverket och 40 procent på landstinget.
Med tillämpning av nu förordade fördelningsgrunder skulle de sammanlagda
beräknade kostnaderna för garnisonssjukhusets örn- och tillbyggnad,
3,882,000 kronor, komma att fördelas med 1,522,600 kronor på statsverket och
2,359,400 kronor på Norrbottens läns landsting.
f) Finansieringen av garnisonssjukhusets om- och tillbyggnad. Statsverkets
andel i de beräknade byggnadskostnaderna, 1,522,600 kronor, syntes
enligt den sakkunniges mening böra anvisas att utgå såsom kapitalinvestering
i försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvalt-ningens delfond, å vilken fond
garnisonssjukhuset vore invärderat. Beloppet borde fördelas med förslagsvis
700,000 kronor för budgetåret 1943/44 och återstående 822,600 kronor
å budgetåret 1944/45. Landstingets andel, med bortseende från påräkneliga
statsbidrag av medel under riksstatens femte huvudtitel, syntes böra bestridas
av lånemedel.
Därest de sammanlagda kostnaderna för om- och tillbyggnaden av garnisonssjukhuset
i Boden skulle komma att överstiga eller understiga det belopp,
som nyss beräknats i totalkostnad, borde intressenternas andel av byggnadskostnaderna
därefter jämkas med hänsyn såväl till deras beräknade delaktighet
Kungl. Maj:ts proposition nr 64. 13
i byggnadskostnaderna som ock till eventuella förändringar i byggnadsprogranimet.
Till behandling hade här upptagits allenast egentliga byggnadskostnader,
medan kostnaderna för erforderliga inventarier icke upptagits till prövning.
Beträffande inventariekostnaderna finge utredningen framhålla, att dessa
knappast kunde beräknas med någon grad av tillförlitlighet i nuvarande läge.
Då härtill komme, att garnisonssjukhusets nuvarande inventariebestånd vore
i behov av en ganska omfattande förnyelse syntes det lämpligast, att frågan
örn dessa kostnader och deras fördelning gjordes till föremål för utredning
av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse, som på grundval därav syntes få
framlägga förslag i ämnet.
Vidkommande det rättsliga ordnandet av det genom samarbetet mellan
staten och landstinget för sjukhusets utbyggande uppkommande mellanhavandet
finge utredningen erinra, att i nu gällande samarbetsavtal mellan
parterna av den 28 augusti 1924 (jfr förutnämnda betänkande 1939: 31, sid. 15)
bland annat stadgades, att landstinget garanterades samma rättigheter i avseende
å den träffade överenskommelsen, som om den vore intecknad som servitut
i garnisonssjukhusets fasta egendom, att tvister angående avtalets tolkning
skulle avgöras av skiljemän enligt lag samt att, därest överenskommelsen
uppsades, kronan skulle till sig lösa landstingets andel i sjukhuset efter en
lösesumma, som bestämdes av skiljemän enligt lag. Utredningen förutsatte, att
det här ifrågavarande mellanhavandet reglerades med tillämpning av enahanda
principer vid förhandlingar mellan statsverket och vederbörande landsting örn
nya samarbetsavtal.
I samband med att medel komme att ställas till förfogande för garnisonssjukhusets
örn- och tillbyggnad, torde ett särskilt avtal böra träffas mellan
landstinget och arméförvaltningen på kronans vägnar, rörande den närmare
regleringen av de i samband med sjukhusutvidgningen stående frågorna av
ekonomisk och rättslig natur.
g) Vissa personalfrågor. Den sakkunnige har i betänkandet avslutningsvis
till behandling upptagit vissa personalfrågor, som sammanhänga med
garnisonssjukhusets förordade utvidgning. Yad först angår läkarpersonal i
chefsställning erinrar den sakkunnige, att flertalet av denna personalgrupp
redan funnes anställd vid sjukhuset. Undantag utgjorde endast befattningen
för läkare med specialistkompetens i sero-bakteriologi. Den sakkunnige ifrågasätter,
att denna befattning skulle förenas med befattningen såsom fältläkare
vid Yl. militärbefälsstaben, därest denna stab bleve förlagd till Boden. I
annat fall skulle för ändamålet behöva inrättas en regementsläkarbeställning
i lönegraden Ca 26. — Frågan om garnisonssjukhusets behov av övrig personal
—- underordnade läkare-, sköterske-, ekonomi- och administrationspersonal —
efter en utvidgning enligt utredningens riktlinjer borde göras till föremål för
prövning och förslag från sjukvårdsstyrelsens sida.
Den sakkunnige har vidare till behandling upptagit frågan om en viss
ändring av den för garnisonssjukhuset i Boden för närvarande gällande
administrativa organisationen. I donna del har den sakkunnige anfört
följande.
Organisationen av förvaltningen vid garnisonssjukhuset i Boden vore såsom
framginge av Kungl. Majlis reglemente för garnisonssjukhusen den 30
juni 1942 rent militär. Under chefläkaren såsom förvaltningsmyndighet
sorterade sjukhusintendent, sjukhuskassör, förrådsförvaltare och sjukhus
-
14
Kungl. Maj-.ts proposition nr 64.
väbel. Dessa fyra befattningar vore för pensionerad militär personal avsedda
arvodesbefattningar. Arbetsuppgifterna å befattningarna i fråga vore fastställda
i nyssnämnda reglemente. — Utredningen hade kunnat konstatera, att
denna organisation av garnisonssjukhusets förvaltning knappast kunde anses
vara tidsenlig. Utvecklingen av samarbetet mellan civila och militära intressen
å garnisonssjukhuset hade nämligen nu nått därhän, att bortsett från
den polikliniska vården sjukhuset till övervägande del betjänade det civila
klientelet inom Norrbottens läns landstingsområde. En omorganisation av
sjukhusets administration i riktning mot en mera civilt betonad förvaltning
syntes därför redan nu önskvärd och underströkes ytterligare vid ett genomförande
av utredningens byggnadsprogram. Enligt utredningens mening
vore det därför lämpligt, att frågan örn en omorganisation efter antydda riktlinjer
upptoges till prövning i samband med ställningstagandet till utbyggnadsprogrammet.
Efter övervägande av spörsmålet finge utredningen framlägga
följande förslag i ämnet.
Av de ovannämnda fyra för pensionerad militär personal avsedda befattningarna
för respektive sjukhusintendent, sjukhuskassör, förrådsförvaltare
och väbel utbyttes tre mot civila ordinarie befattningar för syssloman, bokhållare
och kameralbiträde efter mönster av förvaltningsorganisationen vid
statens sinnessjukhus. För den militära expeditionstjänsten bibehölles en
för pensionerad underofficer avsedd arvodesbefattning.
I enlighet med det nyss anförda syntes löneställningen för bokhållaren och
kameralbiträdet böra bestämmas till respektive 15 och 8 lönegraden A i civila
avlöningsreglementet. Yad åter anginge lönegradsplaceringen för sysslomannen
vore visserligen att märka, att sysslomansbefattning av 3:e klass vid
statens sinnessjukhus, vilken befattning med hänsyn till patientantal närmast
syntes vara jämförlig med den för Bodensjukhuset föreslagna tjänsten,
vore placerad i 21 lönegraden A. På grund av den särställning garnisonssjukhuset
i Boden intoge i administrativt avseende och de särskilda arbetsuppgifter,
som till följd härav komme att åligga innehavaren av den föreslagna
sysslomansbefattningen, förordade utredningen, att befattningen
i fråga placerades i 22 lönegraden A.
h) Den sakkunniges hemställan. Under åberopande av vad i det föregående
anförts har den sakkunnige hemställt dels att Kungl. Majit måtte med
godkännande av utredningens byggnadsprogram föreslå riksdagen att till omoch
tillbyggnad av garnisonssjukhuset i Boden såsom kapitalinvesteringar
i försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens delfond, anvisa för
budgetåret 1943/44 ett reservationsanslag av 700,000 kronor och för budgetåret
1943/44 ett reservationsanslag av 822,600 kronor, dels att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att å personalförteckningen för garnisonssjukhusen
från och med budgetåret 1943/44 uppföra en regementsläkarbeställning i
lönegraden Ca 26 för sero-bakteriolog vid sjukhuset, därest VI. militärbefälsstaben
förlägges till annan ort än Boden, en befattning för syssloman i lönegraden
A 22, en befattning för bokhållare i lönegraden A 15 samt en befattning
för kameralbiträde i lönegraden A 8, dels att Kungl. Majit måtte uppdraga
åt arméförvaltningen att efter utredning avgiva förslag rörande ej
mindre erforderlig nyanskaffning av inventarier för garnisonssjukhuset samt
fördelningen av härav föranledda kostnader än även behovet av ytterligare
läkar-, sjuksköterske-, ekonomi- och övrig personal vid sjukhuset, dels och
att Norrbottens läns landsting måtte med godkännande av det av utredningen
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 64.
framlagda förslaget rörande om- och tillbyggnad av garnisonssjukhuset i
Boden besluta bidraga till härav föranledda kostnader för byggnads- och anläggningsarbeten
med ett sammanlagt belopp bortsett från påräkneliga statsbidrag
av 2,359,400 kronor.
3. Norrbottens läns landstings beslut.
Av Norrbottens läns lagtima landstings protokoll för år 1942 inhämtas
beträffande landstingets beslut i fråga örn dess medverkan till den ifrågasatta
om- och tillbyggnaden av garnisonssjukhuset i Boden bland annat
följande.
Betänkandet i ämnet hade behandlats av landstingets förvaltningsutskott
och dess sammansatta andra och fjärde utskott. I sitt utlåtande över den
sakkunniges förslag hade sistnämnda utskott framhållit, att utskottet liksom
förvaltningsutskottet kommit till den uppfattningen, att förslaget med avseende
på utbyggnadens omfattning syntes tillgodose de krav på nya platser,
specialiteter och utvidgning av läkarvården, som motsvarade vad landstinget
inom detta område ansåge sig för närvarande kunna genomföra.
I fråga örn en särskild detalj i utbyggnadsförslaget, nämligen rörande
frågan örn förläggande av den civila distriktstandvården inom sjukhuset och
uppbyggande av lokal härför i samband med det här planerade ^byggnadsarbete!
— i vilken fråga den sakkunnige lämnat öppet för landstinget att, örn
landstinget så funne lämpligt, förlägga verksamheten till annan del av Boden
eller annan plats och själv anskaffa lämpliga lokaler härför — hade sammansatta
utskottet i likhet med förvaltningsutskottet och den sakkunnige kommit
till den uppfattningen, att ekonomiska skäl, bland annat möjligheten att vid
behov kunna gemensamt utnyttja personal m. m., talade för att förlägga den
civila distriktstandpolikliniken tillsammans med den militära ävensom tillsammans
med centralpolikliniken, vilken sistnämnda under alla förhållanden
med hänsyn till arbetets art borde vara placerad vid garnisonssjukhuset.
Sammansatta utskottet föreslog, att landstinget måtte, med godkännande
av det av den sakkunnige framlagda förslaget rörande örn- och tillbyggnad av
garnisonssjukhuset i Boden, besluta bidraga till härav föranledda kostnader
för byggnads- och anläggningsarbeten med ett sammanlagt belopp, bortsett
från de påräkneliga statsbidragen, av 2,359,400 kronor, att landstinget måtte
för här nämnda ändamål anslå ett belopp av 2,359,400 kronor — med avdrag
för beräknade statsbidrag, 155,000 kronor, samt för ersättning från statsverket
för vissa av landstinget havda kostnader för ritningar och dylikt, cirka 4,400
kronor — alltså 2,200,000 kronor, samt att landstinget måtte besluta att efter
allmän grund uttaxera sistnämnda belopp under fem år, nämligen 1942 (för
1943) — 1946 (för 1947) med Vs för varje år.
Denna sammansatta utskottets hemställan bifölls av landstinget.
Landstingets beslut har vunnit laga kraft.
4. Yttranden.
över den sakkunniges betänkande ha utlåtanden avgivits av arméförvaltningens
civila departement samt fortifikations- och sjukvårdsstyrelser, försvar
sväsendets lönenämnd gemensamt med allmänna lönenämnden, 1940 års
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 64.
militära byggnadsutredning saint medicinalstyrelsen. Vidare har Norrbottens
läns landstings förvaltningsutskott inkommit med en särskild skrivelse i ämnet.
Av de hörda myndigheterna har endast militära byggnadsutredningen yttrat
sig beträffande den sakkunniges uppfattning rörande krigss j ukhusfrågans
lösning. I denna del har byggnadsutredningen anfört, att utredningen
anslöte sig till den sakkunniges uppfattning. I anslutning härtill har
byggnadsutredningen till behandling upptagit frågan rörande behovet över
huvud av den i den sakkunniges förslag förordade sjukhusutbyggnaden
och därvid anfört följande.
Örn sålunda den ifrågasatta utvidgningen icke vore föranledd av behov att
ordna ett krigssjukhus, uppställde sig i första hand frågan, örn det ur statlig
(militär) synpunkt förelåge så trängande krav på ett genomförande av den
planerade utvidgningen under nuvarande pressade statsfinansiella förhållanden
med brist på materialier av olika slag och på för ändamålet lämplig arbetskraft,
att densamma icke kunde anstå till efter det den av 1942 års riksdag
antagna planen för organisationsarbetet inom försvarsväsendet genomförts.
De sakkunniga hade dessutom beräknat en så pass forcerad arbetstakt vid
byggnadsföretaget, att byggnadsarbetena skulle vara slutförda år 1945, sålunda
med en byggnadstid begränsad till två år. Det syntes utredningen
uppenbart, att med hänsyn till den omfattande nybyggnadsplan, som nämnda
organisationsplan krävde, sådan byggnadsverksamhet, som icke direkt sammanhängde
med denna organisationsplan, borde i möjligaste mån beskäras.
Enligt utredningens mening borde sålunda till prövning upptagas frågan örn
uppskov med byggnadsföretaget till efter femårsplanens genomförande.
Vid prövning av de av de sakkunniga behandlade alternativen ombyggnad
eller hel nybyggnad hade inom byggnadsutredningen även övervägts möjlighet
att reservera det nuvarande garnisonssjukhuset för enbart militär sjukvård.
Ombyggnaderna skulle då bliva av mindre omfattning och huvudsakligen gälla
arbetslokalerna. Utredningen hade emellertid icke närmare prövat förutsättningarna
och kostnaderna för genomförandet av ett sådant alternativ, enär
därmed förenade nackdelar enligt utredningens mening icke uppvägdes av
vunna fördelar. Vid valet emellan de två i betänkandet uppställda alternativen
anslöte sig byggnadsutredningen på av de sakkunniga anförda skäl till ombyggnadsalternativet.
Två av byggnadsutredningens ledamöter, herrar Lychnell och Bjurström,
ha i förevarande avseende anmält avvikande mening och anfört följande.
Byggnadsutredningen hade ansett, att till prövning borde upptagas frågan,
huruvida icke örn- och tillbyggnaden av garnisonssjukhuset i Boden borde
anstå intill dess femårsplanen för försvarsväsendets utbyggande genomförts.
Häremot borde framhållas, att det måste anses utrett, att behov av ett omedelbart
förbättrande av de nuvarande sjukvårdsförhållandena i Bodens fästning
förelåge, varjämte finge erinras örn att, på sätt framginge av det vid propositionen
1942:210 fogade utdraget av statsrådsprotokollet över försvarsärenden
(sid. 35), den föreliggande utredningen rörande Bodensjukhusets ombyggnad
beräknats öva inverkan på femårsplanens utformning. Den prövning, som
byggnadsutredningen ifrågasatte, hade alltså redan skett.
Den av byggnadsutredningen framkastade tanken på ett särskiljande av den
militära och den civila sjukvården stöde icke i god överensstämmelse med den
tendens inom sjukvårdsväsendet-, som på senare tid uppmuntrats av statsmakterna,
varför det syntes verklighetsfrämmande att ifrågasätta en återgång till
en äldre, numera övergiven ordning.
Kungl. Maj:ts proposition nr f>4. 17
Vidkommande den sakkunniges principprogram för Bodensjukhusets
utvidgning ha myndigheterna framställt vissa erinringar. Byggnadsidredningen
har sålunda på anförda skäl förordat en minskning av antalet under rubriken
gemensamma avdelningar upptagna vårdplatser. Inrättandet av en isoleringsavdelning
borde enligt byggnadsutredningens mening medföra åtminstone
någon minskning av antalet vårdplatser på övriga avdelningar. Beträffande
den planerade B-avdelningen har utredningen anfört bland annat följande.
I Boden funnes följande trnppförbandssjukhus, som innehölle nedan angivet
antal vårdplatser, nämligen vid
Norrbottens regemente 57 platser
Norrbottens artillerikår 35 »
Bodens artilleriregemente 36 »
Bodens ingenjörkår 18 »
o Vid Norrbottens regemente avsåges att bygga nytt sjukhus på omkring 60
vårdplatser. Vid Norrbottens artillerikår kunde i en i närheten belägen filmsal
eventuellt disponeras 20 reservplatser. Sjukhuset vid Bodens ingenjörkår
vore avsett att ombyggas och utökas till 25 vårdplatser. På grund härav och
med hänsyn till vad som anförts i vissa av t. f. generalfältläkaren angivna riktlinjer
ifrågasatte utredningen behovet av militära vårdplatser på garnisonssjukhusets
planerade B-avdelning.
Vad de civila patienterna anninge, kunde ifrågasättas, örn icke den förenklade
sjukhusvård, som skulle lämnas å den föreslagna B-avdelningen, i den
mån vårdplatser icke stöde till förfogande på respektive avdelningar, i stället
borde lämnas på sjukstugor eller vårdhem, som av landstinget borde anordnas
utom Boden.
Enligt utredningens mening hade de sakkunniga icke anfört övertygande
skäl för en höjning av antalet vårdplatser utöver det av regementsläkaren
Engel tidigare angivna behovet, varför utredningen ifrågasatte, att platsantalet
begränsades till de av Engel föreslagna omkring 400 vårdplatserna. Vad beträffar
de i förslaget upptagna tre tandpoliklinikerna, syntes de sakkunniga
själva icke vara övertygade örn behovet och lämpligheten att ansluta en
distriktstandpoliklinik till garnisonssjukhuset. Under sådana förhållanden
borde med uppförandet av denna poliklinik tills vidare anstå. Innan försvarsväsendets
tandvårdsutredning fattat ståndpunkt i frågan örn den militära
tandvårdens ställning, syntes icke heller föreslagen militär tandpoliklinik böra
uppföras. Däremot hade utredningen intet att erinra mot anordnande av centraltandpoliklinik.
Förutnämnda två ledamöter av byggnadsutredningen ha även i denna del
anfört avvikande mening samt därvid yttrat.
Byggnadsutredningen borde icke ha ingått på frågan om antalet vårdplatser
och under alla förhållanden icke åberopat sig på regementsläkaren
Engels i en tidigare preliminär utredning med utgångspunkt från det militära
behovet av nya vårdplatser gjorda beräkningar rörande platsantal m. m., alldenstund
Engel jämväl medverkat i den nu föreliggande utredningen.
Då sakkunnigutredningen bland annat haft att undersöka förutsättningarna
för Bodensjukhusets utbyggande till ett fullständigt centrallasarett för Norrbottens
län, syntes man kunna utgå ifrån att utredningen jämväl undersökt
möjligheterna att på sätt byggnadsutredningen ifrågasatt förlägga vården av
B-fall till andra sjukvårdsinrättningar inom länet.
Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr lii.
214 43 2
18
Kungl. Maj:t.s proposition nr 64.
Frågan om distriktstandpoliklinikens anslutande till sjukhuset utgjorde ett
spörsmål, som det syntes ankomma på landstinget att ensamt avgöra.
Arméförvaltningens civila departement samt fortifikations- och sjukvårdsstyrelser
lia efter granskning av de sakkunnigas förslag funnit det i betänkandet
framlagda principprogrammet för utbyggnad av garnisonssjukhuset i
Boden väl motiverat samt det beräknade vårdplatsbehovet ur den militära
sjukvårdens synpunkt så långt nu kunde bedömas tillfredsställande. Departementet
och styrelserna ha vidare anfört följande.
I avbidan på de resultat, vartill försvarsväsendets tandvårdsutredning 1941
kunde komma, vore departementet och styrelserna icke beredda att nu taga
ställning till de i betänkandet framlagda förslagen örn anordnande vid garnisonssjukhuset
av tandvård för militära och civila patienter. Då emellertid
under alla förhållanden en central tandpoliklinik syntes böra förläggas till
garnisonssjukhuset i dess framtida egenskap av centrallasarett för Norrbottens
län, syntes det dock få anses ändamålsenligt att, på sätt de sakkunniga föreslagit,
redan nu beräkna lokalutrymme för en sådan klinik i byggnaden för
barnavdelning m. m. För övrig tandvård torde — beroende pa tandvardsutredningens
blivande förslag — lokaler kunna i en senare byggnadsetapp erhallas
genom tillbyggnad av garnisonssjukhuset på sätt de sakkunniga föreslagit.
Sjukvårdsstyrelsen ville i detta sammanhang framhålla önskvärdheten av
att det i Boden planerade militärapoteket anknötes till garnisonssjukhuset.
Härom finge sjukvårdsstyrelsen hänvisa till en utlåtandet bifogad utredning.
Örn militärtandpolikliniken utbyggdes i en andra etapp, syntes möjlighet
böra hållas öppen att i den härför avsedda byggnaden förlägga militärapoteket
till byggnadens bottenvåning och att i densamma inreda lämpliga källarlokaler
för apoteket. Någon olägenhet av att härigenom distriktstandpoliklinik och
militärtandpoliklinik eventuellt skulle komma att förläggas 1 och 2 trappor
upp syntes icke uppstå.
Mot den i betänkandet föreslagna tekniska utformningen av en örn- och
tillbyggnad av garnisonssjukhuset syntes intet vara att erinra. Departementet
och styrelserna hade härvid särskilt beaktat den militära sjukvårdens behov av
rymliga mottagningslokaler.
I anledning av vad de sakkunniga anfört angående anordnande av en central
tvättinrättning i Boden för militärt behov finge erinras örn vad 1942 års militära
reparationstjänstutredning i principbetänkande den 16 oktober 1942 angivit
angående hänvisande av garnisonssjukhuset till en till Boden förlagd
centralanstalt för underhållstjänsten.
Då Kungl. Majit genom beslut den 25 september 1942 med anledning av
en av fortifikations- och sjukvårdsstyrelserna i underdånig skrivelse den 15
september 1942 gjord framställning uppdragit åt den sakkunnige rörande omoch
tillbj^ggnad av garnisonssjukhuset i Boden m. m. att skyndsamt företaga
utredning örn uppförande av personalbostadsbyggnader vid såväl garnisonssjukhuset
i Boden som övriga garnisonssjukhus, hade departementet och styrelserna
ansett anledning icke föreligga att i detta sammanhang inga på denna
fråga.
Medicinalstyrelsen har rörande den sakkunniges principprogram anfört
bland annat följande.
I det av de sakkunniga uppgjorda principprogrammet för utbyggnaden av
garnisonssjukhuset i Boden, såvitt detsamma avsåge vårdplatser och avdelningar,
funnes bland annat upptagen en ny barnavdelning örn 42 vårdplatser,
medan de lokaler, i vilka den förutvarande barnavdelningen örn 22 platser
19
Kungl. Marits proposition nr 64.
varit inrymd, skulle komma att disponeras för annat ändamål. Det sålunda
angivna antalet av 42 vore det högsta antal vårdplatser, för vilket med hänsyn
till folkmängden inom Norrbottens län vid årsskiftet 1941/42 enligt
gällande författningar örn statsbidrag till uppförande ävensom till driften av
medicinska barnavdelningar dylika bidrag kunde komma att utgå.
I en den 16 september 1942 till 1941 års befolkningsutredning av medicinalstyrelsen
avgiven P. M. angående åtgärder för ytterligare befrämjande av
förlossningsvården och barnavården hade styrelsen emellertid bland annat
förordat slopande av den för närvarande befintliga spärren, att dylika bidrag
endast finge utgå för högst 2 vårdplatser på varje tal av 10,000 invånare i
sjukvårdsområdet, vilket slopande enligt styrelsens mening lämpligen kunde
ske omedelbart beträffande uppförandebidraget och, i fråga örn driftbidraget,
vid tidpunkt, som Kungl. Majit kunde komma att framdeles närmare bestämma.
Under hänvisning härtill och då barnadödligheten i Norrbottens
län vore den högsta i riket och behov för övrigt förelåge av vårdplatser, å
vilka barn kunde inläggas för undersökning och utredning angående psykiska
sjukdomstillstånd, ifrågasatte medicinalstyrelsen, örn inte vid planläggningen
av den föreslagna nya pediatriska avdelningen omständigheter kunde anses
föreligga, som motiverade någon ökning av platsantalet.
Yad barnbördsvården beträffade upptoge de sakkunnigas förslag en dylik
avdelning örn 20 vårdplatser, medan avdelningen i fråga för närvarande inrymde
10 platser. I betänkandet angåves vidare, att avsikten vore, att den
obstetriska avdelningen fortfarande skulle stå under chefskap av överläkaren
å den kirurgiska avdelningen, varest även förekommande gynekologiska sjukdomar
liksom hittills skulle komma att behandlas.
Då Bodens garnisonssjukhus vore avsett att utgöra centrallasarett för
länet, ansåge medicinalstyrelsen det vara lämpligt att redan nu planera anställandet
därstädes av en specialutbildad obstetriker och gynekolog. Detta
skulle bland annat medföra, att den planerade mödravårdscentralen vid sjukhusen
erhölle karaktären av typ I, vilket syntes önskvärt med hänsyn till
länets behov av en dylik mödravårdscentral. Vid fastställandet av ritningarna
borde sålunda enligt styrelsens mening utrymme reserveras också för den
gynekologiska avdelningen samt mödravårdscentralen.
Yad slutligen anginge de sakkunnigas förslag att vid nämnda garnisonssjukhus
inrätta en tandpoliklinik, omfattande dels centraltandpoliklinik, dels
distriktstandpoliklinik, dels ock en tandpoliklinik för militärt behov finge
medicinalstyrelsen livligt tillstyrka anordnandet av en dylik poliklinik.
Yad särskilt distriktstandpolikliniken beträffade ville styrelsen understryka
det av utredningen gjorda uttalandet, att det ur kostnadssynpunkt naturligen
ställde sig mest fördelaktigt att inrätta sådan poliklinik samtidigt med tandpoliklinik
för militärt behov. Medicinalstyrelsen ville härtill endast tillägga,
att sammanförande av dessa polikliniker och deras ställande under gemensam
ledning syntes möjliggöra vissa besparingar jämväl i fråga om personalrum,
lokaler för expeditions- och förrådsändamål m. m. ävensom i hög grad underlätta
verksamhetens rationalisering.
Beträffande den av den sakkunnige förordade byggnadstekniska lösningen
av det uppgjorda principprogrammet har 1040 års militära byggnadsutredning
framfört vissa detalj erinringar, beträffande vilka torde få hänvisas
till handlingarna i ärendet. Övriga hörda myndigheter ha icke haft något
att invända i denna del.
Vidkommande de av den sakkunnige framlagda kostnadsberäkningarna
har arméförvaltningens civila departement samt fortifikations
-
20 Kungl. Majds ''proposition nr 64.
och sjukvårdsstyrelser i och för sig icke haft något att erinra samt vidare
anfört följande.
Av betänkandet framginge, att beräkningarna icke omfattade kostnaderna
för vissa erforderliga iståndsättningsarbeten inom de äldre sjukhuslokalerna
samt för anskaffning av korkmattor. Kostnaderna härför uppskattades av
fortifikationsstyrelsen för iståndsättningsarbetena till 32,000 kronor och för
korkmattor till, därest militär- och distriktstandpolikliniker icke skulle uppföras,
143,200 kronor respektive, vid utförandet av dessa anläggningar, till
152,500 kronor. Härav borde 68,720 kronor, respektive 72,360 kronor bestridas
av statsmedel och resten, eller 106,480 kronor respektive 112,140 kronor, av
landstinget.
Byggnadsutredningen har — i anslutning till dess synpunkter beträffande
utformningen av byggnadsprogrammet — anfört bland annat följande.
Mot det för tandpolikliniker upptagna beloppet av 148,000 kronor hade
byggnadsutredningen i och för sig ej något att erinra, men, med hänsyn till
vad tidigare anförts, borde posten i sin helhet tills vidare utgå.
Kostnaderna för köksbyggnaden syntes, då i väsentliga delar endast vore
fråga örn en ombyggnad, vara för högt upptagna. Därest de icke kunde begränsas
med 46,000 kronor till högst 340,000 kronor, måste byggnaden vara i
sådant skick, att nybyggnad vore att föredraga framför ombyggnad. Utredningen
utginge emellertid från att sistnämnda belopp skulle visa sig tillräckligt
för föreslagna arbeten.
Mot övriga poster i kostnadsberäkningen hade utredningen icke något att
erinra. De sammanlagda kostnaderna skulle alltså under ovan angivna förutsättningar
beräknas till (3,882,000 — 148,000 — 46,000 =) 3,688,000 kronor.
Häri hade enligt vad de sakkunniga framhållit icke inräknats kostnader för
linoleummattor. I den mån dylika mattor kunde anskaffas, borde kostnaderna
för desamma inräknas i byggnadsanslaget.
Vad gällde de av utredningen i övrigt föreslagna besparings- och förenklingsåtgärderna,
hade utredningen icke ansett sig böra närmare kostnadsberäkna
desamma. Utredningen holle emellertid före, att dessa förslag borde
upptagas till prövning i samband med det slutliga utarbetandet av ritningarna.
I den mån desamma ansåges kunna realiseras, borde genom desamma uppkomna
besparingar närmare utrönas.
Den sakkunniges förslag till fördelning av kostnaderna för byggnadsprogrammets
realiserande mellan statsverket och Norrbottens läns landsting
har lämnats utan erinran av arméförvaltningens civila departement samt
fortifikations- och sjukvårdsstyrelser ävensom av medicinalstyrelsen. Militära
byggnadsutredningen har anfört följande.
Såvitt av i betänkandet lämnade uppgifter framginge utgjorde antalet
civila vårdplatser med undantag av platserna på reumatikeravdelningen, som
torde ha uppförts med anlitande av under femte huvudtiteln anvisat anslag,
före ombyggnaden omkring 64 procent och efter ombyggnaden omkring 66
procent av totala antalet vårdplatser. Den föreslagna kostnadsfördelningen,
enligt vilken landstinget skulle bestrida omkring 61 procent av totala kostnaderna,
syntes därför vara skälig.
Vad den sakkunnige anfört rörande finansieringen m. m. av omoch
tillbyggnaden av garnisonssjukhuset i Boden har föranlett militära byggnadsutredningen
till följande uttalande.
21
Kungl. Majus proposition nr 64.
Skulle ombyggnaden kunna genomföras, utan att driften av sjukhuset under
byggnadstiden allt för mycket försvårades eller rent av omöjliggjordes, torde
det, i synnerhet under nu rådande beredskapsförhållanden, då stora kontingenter
vore inkallade i militärtjänst och kraven på sjukhusvård därför
kunde förväntas bliva särskilt stora, i varje fall bliva nödvändigt att genomföra
ombyggnaden i flera etapper och under längre tid än vad de sakkunniga
syntes lia räknat med.
I vart fall vore det angeläget, att en noggrann plan för byggnadsarbetenas
bedrivande utarbetades, med beaktande av att byggnadsarbeten måste bedrivas
jämsides med pågående sjukvårdsarbete. Ju kraftigare forceringen av
byggnadsföretaget dreves, desto större svårigheter torde uppstå för en rationell
drift av såväl byggnads- som sjukvårdsverksamheten. Utredningen funne
sålunda det ur såväl byggnadstekniska som sjukvårdssynpunkter lämpligt,
att en längre byggnadstid beräknades än som av de sakkunniga planerats.
Härigenom torde anskaffning av material och arbetskraft för byggnadsföretaget
underlättas och de ekonomiska kraven på det allmänna utjämnas. Utredningen
holle före, att byggnadsföretaget borde utsträckas över tre å fyra
budgetår med en i huvudsak jämn fördelning av medelsanvisningarna över de
olika budgetåren.
Gentemot vad byggnadsutredningen sålunda anfört lia dess förutnämnda
två ledamöter i särskilt yttrande anfört följande.
I och för sig torde byggnadsutredningens uppfattning, att den föreslagna
ombyggnadstiden vore väl knappt tillmätt och att en noggrann plan för byggnadsarbetenas
bedrivande borde föreligga, ha fog för sig. Då emellertid den i
garnisonssjukhuset ingående reumatikerpaviljongén tagits i anspråk för
kirurgisk och medicinsk sjukhusvård under nuvarande förhållanden och då
vidare för den händelse att det föreslagna barnsjukhuset uppfördes i första
byggnadsetappen tillräckliga utrymmen torde föreligga för ett överflyttande
av den sjukvård, som skulle äga rum inom huvudbyggnadens mittelparti,
syntes grundförutsättningarna för den efterlysta planen redan föreligga.
Civila departementet samt fortifikations- och sjukvårdsstyrelserna ha i
detta sammanhang anfört följande.
På sätt de sakkunniga anfört borde i samband med att medel ställdes till
förfogande för garnisonssjukhusets om- och tillbyggnad ett särskilt avtal
träffas mellan landstinget och arméförvaltningens vederbörande departement
och styrelser på kronans vägnar, rörande den närmare regleringen av de i
samband med sjukhusutvidgningen stående frågorna av ekonomisk och rättslig
natur. Departementet och styrelserna ansåge sig böra hemställa, att i ett
dylikt avtal måtte såsom villkor för kronans medverkan till en örn- och tillbyggnad
av garnisonssjukhuset i^pställas fordran på att landstinget å sin
sida dels medgåve omedelbar uppsägning av gällande samarbetsavtal mellan
kronan och landstinget dels ock förbunde sig att sluta nytt sådant avtal i
enlighet med det förslag till normalkontrakt för de s. k. samarbetssjukhusen,
som framlagts i ett den 3 november 1939 avgivet betänkande (statens off. utredn.
1939:31).
Med anledning av vad departementet och styrelserna sålunda uttalat
har Norrbottens läns landstings förvaltningsutskott i skrivelse den 9 december
1942 anfört i huvudsak följande.
Avtalet örn garnisonssjukhuset» i Boden sam drift gällde med fyra års
ömsesidig uppsägningstid och hade uppsagts att gälla med utgången av juli
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 64.
1944. Att landstinget utöver de villkor och den betalningsskyldighet, om
vilka överenskommelse träffats mellan representanterna för kronan och landstinget,
skulle ikläda sig merkostnad för driften under uppsägningstiden, ansåge
sig förvaltningsutskottet icke kunna instämma uti. Ej heller kunde utskottet
instämma däri, att landstinget utan förhandlingar, vilka tidigare ställts
i utsikt, omedelbart skulle acceptera föreliggande normalkontrakt för de s. k.
samarbetssjukhusen, vilket såvitt avsåge Bodensjukhuset syntes vara i behov
av vissa jämkningar och modifikationer. Då villkoren i den sakkunniges förslag
vore synnerligen betungande för landstinget ansåge förvaltningsutskottet,
att några ytterligare villkor för landstinget icke borde tillkomma,
vilka komme att fördyra driften för landstingets elei.
Vad slutligen angår den av den sakkunnige förordade personalorganisationen
vid sjukhuset ha civila departementet samt fortifikations- och
sjukvårdsstyrelserna ävensom försvarsväsendets lönenämnd och allmänna lönenämnden
yttrat sig. Beträffande dessa yttranden torde i vad avser personalens
löneställning få hänvisas till handlingarna i ärendet.
Jämlikt uppdrag av chefen för försvarsdepartementet ha arméförvaltningens
civila departement samt fortifikations- och sjukvårdsstyrelser haft
att i samband med avgivandet av sitt utlåtande över föreliggande betänkande
framlägga förslag angående ej mindre erforderlig nyanskaffning av inventarier
samt fördelningen av härav föranledda kostnader än även behovet
av ytterligare läkar-, sjuksköterske-, ekonomi- och övrig personal vid sjukhuset.
Härom ha departementet och styrelserna anfört följande.
På anmodan av sjukvårdsstyrelsen hade särskild utredning i ämnet verkställts
av överläkaren vid garnisonssjukhuset i Boden, regementsläkaren
Engel, vilken utredning bifogades. Norrbottens läns landstings förvaltningsutskott,
som fått del av denna utredning, hade givit sin anslutning till såväl
utrustningsförslaget och därav föranledda kostnaders fördelning mellan staten
och landstinget som den föreslagna personalorganisationen.
Jämväl departementet och styrelserna anslöte sig till det framlagda förslaget
örn nyanskaffning av inventarier och utrustning för sjukhuset.
Yad därefter beträffade de av Engel framlagda, förslagen till beräkning
av personalbehovet vid sjukhuset samt personalens löneställningar borde
av skäl, som ovan anförts, frågan om personal för tandvårdens ombesörjande
tills vidare hållas öppen. Bortsett härifrån torde de framlagda förslagen i
stort sett kunna tjäna till ledning vid ett bedömande av personalkostnaderna
vid det utbyggda sjukhuset. Departementet och styrelserna hade
emellertid, utöver vad redan anförts, icke ansett sig lia anledning att nu
ingå på en detaljgranskning vare sig av antalet befattningshavare eller för
dem ifrågasatta löneställningar. I samband nied det successiva färdigställandet
av nytillkommande avdelningar vid sjukhuset torde det få ankomma på
sjukhusdirektionen att inkomma nied motiverade förslag om inrättande av
härav betingade nya befattningar och torde i samband härmed tillfälle böra
beredas arméförvaltningens civila departement och sjukvårdsstyrelse att
yttra sig häröver.
Av förenämnda inom sjukvårdsstyrelsen utförda utredningar inhämtas,
att kostnaderna för inventarier och övrig utrustning för det utbyggda garnisonssjukhuset
inklusive distriktstandpoliklinik och militär tandpoliklinik
beräknats till sammanlagt 948,000 kronor, varav 58,000 kronor för nyssnämnda
23
Kungl. Majlis proposition nr 64.
polikliniker, att dessa kostnader föreslagits fördelas på statsverket och landstinget
med belopp av respektive 372,000 kronor och 576,000 kronor samt att
antalet befattningshavare vid garnisonssjukhuset efter utbyggnaden beräknas
stiga från nuvarande 185 till 319, medförande en utgiftsökning av omkring
430,000 kronor för år räknat, allt under förutsättning att samtliga
tandpolikliniker komma till stånd.
5. Departementschefen.
Vid de förberedande undersökningar, som i detta ärende verkställts, ha
mottagnings- och övriga arbetsavdelningar vid garnisonssjukhuset i Boden
befunnits vara uppenbart otillräckliga för det militära sjukvårdsbehovet. En
avsevärd utvidgning av dessa avdelningar har därför prövats nödvändig.
Från den civila sjukvårdens målsmän lia samtidigt framställts önskemål örn
en utvidgning av detta för civil och militär sjukvård avsedda statliga sjukhus
med hänsyn till det växande civila vårdbehovet. Ett avhjälpande av de ur den
militära sjukvårdens synpunkt föreliggande bristerna har av ekonomiska skäl
befunnits böra ske i samband med ett tillgodoseende av den ur civila sjukvårdssynpunkter
önskvärda utvidgningen av sjukhuset. Från dessa utgångspunkter
har den vid årsskiftet 1941/42 igångsatta sakkunnigutredningen bedömt
den föreliggande frågan. Denna utredning har jämväl haft att undersöka det
av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse framförda förslaget örn upprättande
i anslutning till sjukhusutvidgningen av ett fullträffsäkert krigssjukhus för
Bodens fästning.
Utredningens resultat innebär i sammanfattning dels en allmän förbättring
och utvidgning av garnisonssjukhusets polikliniker och övriga arbetsavdelningar,
dels ock en utbyggnad av sjukhuset till ett centrallasarett för
Norrbottens län. Den förut berörda krigssjukhusfrågan anses i utredningens
betänkande böra lösas utan samband med och i annan ordning än utbyggnaden
av garnisonssjukhuset. Efter utbyggnaden, som skulle draga en kostnad
av 3,882,000 kronor, skulle garnisonssjukhuset komma att omfatta 467
vårdplatser mot för närvarande 256. Utökningen av antalet platser skulle
således komma att uppgå till 211, av vilka i betänkandet 66 betecknas såsom
militära och 145 såsom civila. I ombyggnadsplanen ingå bland annat öronavdelning,
barnsjukhus och tandpolikliniker. Börande omfattningen och den
närmare innebörden i sjukhustekniskt och finansiellt hänseende av förslaget
torde jag få hänvisa till redogörelsen i det föregående samt till handlingarna
i ärendet. Beträffande de allmänna förutsättningarna för den sålunda förordade
utbyggnaden råder i stort sett enighet bland de hörda myndigheterna.
Givetvis måste åtskilliga riskmoment anses förknippade med förläggandet
av en för såväl militärt som civilt bruk avsedd sjukvårdsinrättning av här
ifrågavarande storleksordning till en fästningsort som Boden. I betraktande
av de ekonomiska värden detta sjukhus i sitt nuvarande skick på sätt utredningen
framhållit måste anses representera, Ilar jag dock i princip ansett mig
kunna godtaga förslaget att utbygga sjukhuset i fråga. Frågan örn sättet för
24 Kungl. Maj:ts proposition nr 64.
tillgodoseende av behovet av lokaler för krigssjukhusändamål torde få bedömas
för sig.
1940 års militära byggnadsutredning har såsom framgår av den lämnade
redogörelsen ifrågasatt ett uppskov med Bodensjukhusets om- och tillbyggnad
till tid efter genomförandet av den av 1942 års riksdags beslutade
femårsplanen för försvarsväsendets utbyggande. Ett sådant uppskov med
förslagets genomförande synes med hänsyn till det militära sjukvårdsbehovet
inom Bodens garnison icke tillrådligt. Kostnaderna torde kunna inrymmas
inom den finansiella ramen för femårsplanen, vad byggnadskostnaderna
beträffar inom det belopp av 50 miljoner kronor, som beräknats för genomförandet
av vissa byggnadsarbeten för armén, vilka visserligen icke
direkt föranletts av försvarsbeslutet men likväl förutsatts kunna komma att
under perioden visa sig erforderliga. På grund härav finner jag mig i princip
böra förorda, att medel nu beräknas för byggnadsarbetenas utförande. Frågan
om vid vilken tidpunkt byggnadsarbetena må igångsättas och i vilken takt
byggnadsprogrammet skall genomföras måste emellertid bliva beroende på
närmare övervägande med hänsyn till rådande svårigheter i avseende å tillgång
på arbetskraft och materiel.
Beträffande det av den sakkunnige förordade principprogrammet för
garnisonssjukhusets utvidgning ha vissa önskemål framställts av remissmyndigheterna.
Medicinalstyrelsen har ifrågasatt en utökning av det planerade
barnsjukhuset och hänsynstagande till en eventuellt blivande självständig
obstetrisk-gynekologisk avdelning vid sjukhuset. Styrelsen har
vidare givit sin anslutning till den sakkunniges tankegång att till garnisonssjukhuset
bör förläggas icke endast centraltandpoliklinik utan jämväl
distriktstandpoliklinik och militär tandpoliklinik. Militära byggnadsutredningen
däremot har ansett de båda sistnämnda poliklinikerna icke för närvarande
böra komma till stånd, och arméförvaltningens civila departement
samt fortifikations- och sjukvårdsstyrelser ha i avvaktan på resultatet av pågående
utredning rörande försvarets tandvårdsorganisation icke funnit sig
beredda att nu taga ställning till förslagen örn anordnande vid sjukhuset av
tandvård för militära och civila patienter. Norrbottens läns landsting åter bär
uttalat sig för distriktstandpoliklinikens liksom även centraltandpoliklinikens
förläggande till garnisonssjukhuset. — Byggnadsutredningen har vidare på anförda
skäl ifrågasatt viss nedskärning av platsantalet på vissa avdelningar
inom det utbyggda garnisonssjukhuset.
För egen del är jag på grundval av den nu föreliggande utredningen icke
beredd att taga ställning till frågan örn anslutandet av distriktstandpoliklinik
och militär tandpoliklinik till garnisonssjukhuset. Dessa spörsmål torde böra
upptagas till övervägande vid nyssnämnda utredning rörande den militära
tandvården. Skulle det visa sig lämpligt att sådana tandpolikliniker anordnas
på sätt den sakkunnige förordat, lärer detta kunna ske under byggnadsarbetenas
gång. I kostnadsberäkningen torde böra preliminärt beräknas utgifter
för anordnande, efter framdeles skeende prövning, av militär tandpoliklinik
vid Bodensjukhuset, varförutom det torde få förutsättas, att landstinget låter
25
Kungl. Majus proposition, nr 64.
med utförandet av den planerade distriktstandpolikliniken anstå, tills frågan
om den militära tandpoliklinikens anordnande bringas till sin lösning. I likhet
med de militära förvaltningsmyndigheterna och på av dessa anförda skäl har
jag intet att erinra mot att lokalutrymmen nu beräknas för centraltandpolikliniken.
I detta sammanhang bör anmärkas, att på riksstatens fjärde huvudtitel
icke bör falla någon del av driftkostnaderna för sistnämnda poliklinik eller
för distriktstandpolikliniken, därest sådan kommer till stånd, liksom ej heller för
övriga enbart för det civila vårdbehovets tillgodoseende avsedda avdelningar.
Yad angår frågorna örn en utvidgning av platsantalet å det planerade barnsjukhuset
samt örn reserverande av utrymme för en blivande självständig
obstetrisk-gynekologisk avdelning vid garnisonssjukhuset i Boden, så torde
dessa spörsmål innefatta ämnen, varuti det tillkommer Norrbottens läns landsting
att i första hand träffa avgörande. Jag saknar fördenskull anledning ingå
på dessa frågor.
De av byggnadsutredningen framförda synpunkterna i fråga örn beräkningen
av platsbehovet å vissa avdelningar inom det blivande sjukhuset föranleda
från min sida den erinran att vid de tidigare i detta ärende utförda
undersökningarna frågan bedömts huvudsakligen ur militära synpunkter, varemot
den nu föreliggande utredningen beaktat jämväl det civila vårdbehovet.
Enligt vad jag inhämtat har den sakkunnige beräknat platsantalet å det utbyggda
sjukhuset under hänsynstagande till de vårdmöjligheter, som stå till
buds vid de olika truppförbandssjukhusen i Boden. De av den sakkunnige
utförda beräkningarna rörande platsbehovet torde kunna i huvudsak godtagas.
Då för den av den sakkunnige förordade B-avdelningen å 34 vårdplatser — avsedd
för patienter, vilka för sin vård icke kräva omedelbar tillgång till en
högvärdig lasarettsavdelnings mera dyrbara utrustning — tages i anspråk en
äldre byggnad, som svårligen kan utnyttjas för annat ändamål och som för en
mindre kostnad kan iordningställas som B-avdelning, vill jag icke resa erinran
mot den sakkunniges förslag i denna del.
På grund av vad nu anförts kan jag i allt väsentligt ansluta, mig till det
av den sakkunnige förordade principprogrammet för utvidgningen av garnisonssjukhuset
i Boden. På den av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse väckta
frågan om inrymmande av ett garnisonsapotek inom sjukhuset anser jag mig
icke böra nu ingå.
1940 års militära byggnadsutredning har framställt vissa erinringar
mot den av den sakkunnige förordade byggnadstekniska lösningen av det
uppställda principprogrammet. Jag förutsätter, att dessa erinringar i görligaste
mån vinna beaktande vid utformandet av definitiva arbetsritningar.
Kostnaderna för byggnadsprogrammets genomförande ha som förut nämnts
av den sakkunnige beräknats till 3,882,000 kronor. Enligt inhämtad uppgift ha
dessa kostnader uppskattats på grundval av prisnivån den 1 juli 1942. Till sagda
belopp böra enligt arméförvaltningens utlåtande läggas följande belopp, nämligen
dels 32,000 kronor för vissa erforderliga iståndsättningsarbeten inom
de äldre sjukhuslokalerna, dels ock 152,500 kronor för anskaffning av korkmattor,
vilket sistnämnda belopp angives kunna reduceras till 143,200 kronor,
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 64. 2H 43 3
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 64.
därest militär- och distriktstandpoliklinikerna icke nu skulle komma till
stånd. — Militära byggnadsutredningen har såsom förut nämnts ansett den
av den sakkunnige framlagda kostnadsberäkningen kunna reduceras till
3,688,000 kronor, därest nyssnämnda tandpolikliniker icke utföras, samt under
förutsättning av viss reduktion av de beräknade kostnaderna för omändring
av sjukhusets köksbyggnad.
Jag har förut framhållit, att jag icke nu är beredd taga ställning till frågan
örn de nyssnämnda tandpoliklinikernas förläggande till det utbyggda garnisonssjukhuset,
varvid jag emellertid förutskickat, att medel för klinikernas
anordnande böra stå till förfogande för att eventuellt efter ytterligare utredning
rörande hithörande organisationsfrågor kunna disponeras. I anslutning
härtill och med beaktande av de av arméförvaltningen förordade tilläggen till
kostnadsberäkningen, tillhopa (32,000 + 152,500 =) 184,500 kronor, samt den
av byggnadsutredningen förordade reduktionen av de beräknade utgifterna
för omändring av köksbyggnad, 46,000 kronor, beräknar jag totalkostnaderna
för örn- och tillbyggnaden av garnisonssjukhuset i Boden till sammanlagt
(3,882,000 + 184,500 —- 46,000 =) 4,020,500 kronor. Med vissa mindre förenklingar
av byggnadsprogrammet torde totalkostnaden kunna hållas inom ramen
av en medelsanvisning av 4,000,000 kronor.
Den av den sakkunnige förordade fördelningen av byggnadskostnaderna
mellan statsverket och landstinget har biträtts såväl av landstinget som av
de hörda myndigheterna. Även jag finner mig kunna godtaga grunderna för
denna fördelning. — Enligt den ursprungliga kostnadsberäkningen skulle
byggnadskostnaderna komma att uppgå till sammanlagt 3,882,000 kronor, varav
1,522,600 kronor skulle gäldas av staten och 2,359,400 kronor — bortsett
från påräkneliga statsbidrag — erläggas av landstinget. Med tillämpning av
enahanda grunder för kostnadsfördelningen skulle det av mig beräknade beloppet
för sjukhusombyggnaden, 4,000,000 kronor, böra fördelas med i runt
tal 1,585,000 kronor på statsverket och 2,415,000 kronor på landstinget. Det
av landstinget framställda anspråket på ersättning med 4,400 kronor för vissa
av landstinget havda kostnader för ritningar och dylikt torde icke böra i denna
ordning upptagas till bedömande.
I detta sammanhang får jag erinra, att på sätt framgår av vad i det föregående
anförts i kostnadsberäkningarna icke ingå utgifter för anordnande
vid garnisonssjukhuset av särskild tvättinrättning samt personalbostäder.
Beträffande tvättinrättningen föreligger såsom arméförvaltningen påpekat
förslag örn anordnande av en central dylik inrättning, avsedd att betjäna
jämväl garnisonssjukhuset. Vidkommande personalbostäderna pågår såsom
jämväl arméförvaltningen framhållit särskild utredning.
Vad den sakkunnige och myndigheterna anfört rörande personalorganisationen
vid det utbyggda garnisonssjukhuset föranleder för närvarande icke
annat uttalande från min sida än att jag förutsätter, att dessa frågor torde
efter framställning i ämnet av arméförvaltningen komma under bedömande
framdeles i samband med den successiva utbyggnaden av garnisonssjukhuset.
Myndigheternas uttalanden i ämnet torde få tjäna till ledning vid uppgörande
av förslag i detta avseende.
Kungl. Maj:ts proposition nr 64.
27
De av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse beräknade kostnaderna för anskaffning
av inventarier och övrig utrustning — 948,000 kronor, av vilket
belopp 372,000 kronor beräknas belöpa på statsverket — synas höga. Jag förutsätter,
att — innan sjukvårdsstyrelsen slutligt äskar medel för bestridande
av de på statsverket belöpande kostnaderna av denna art — genom sjukvårdsstyrelsens
försorg en förnyad undersökning verkställes rörande möjligheterna
att nedbringa dessa kostnader.
I samband med att medel ställas till förfogande för ombyggnadsarbetenas
genomförande bör på sätt den sakkunnige anfört avtal träffas mellan statsverket
och Norrbottens läns landsting örn reglerandet av de spörsmål av ekonomisk
och rättslig natur, som stå i samband med sjukhusombyggnaden.
Detta avtal synes böra utformas i anslutning till de riktlinjer, som angivits
av den sakkunnige.
Såsom av det föregående framgår överväges för närvarande frågan örn de
grunder, efter vilka Norrbottens läns landstings och andra ifrågakommande
landstings ersättningsskyldighet för vård av civila sjuka å garnisonssjukhusen
bör beräknas. I denna fråga torde det få ankomma på Kungl. Majit att efter
slutförda överläggningar med respektive landsting träffa avgörande. Då statsverket
vid bifall till mitt nu föreliggande förslag möjliggör för Norrbottens
läns landsting att på gynnsamma villkor få till stånd ett centrallasarett för
nämnda län, synes det mig rimligt att i detta sammanhang nämnda ersättnings-''
skyldighet för denna sjukvårdsanstalts del slutligt regleras. Det förutnämnda
normalkontraktet för de s. k. samarbetssjukhusen innefattar enligt min mening
ur kronans synpunkt skäliga ersättningsnormer. I anslutning till den uppfattning,
som kommit till uttryck i de militära förvaltningsmyndigheternas
remissutlåtande, utgår jag därför från att i det avtal, som enligt det föregående
bör träffas med landstinget, bör såsom villkor för kronans medverkan till en
till- och ombyggnad av garnisonssjukhuset uppställas fordran på att landstinget,
örn så påfordras, dels medgiver omedelbar uppsägning av gällande samarbetsavtal
mellan kronan och landstinget, dels ock förbinder sig att sluta nytt
sådant avtal i huvudsaklig överensstämmelse med förutnämnt förslag till normalkontrakt
för de s. k. samarbetssjukhusen. Det torde emellertid böra ankomma
på Kungl. Majit att avgöra, huruvida överenskommelse med landstinget
skall ingås i enlighet med berörda normalkontrakt eller om möjligen,
för vinnande av enhetlighet med bestämmelserna för övriga garnisonssjukhus,
annan för kronan godtagbar överenskommelse bör träffas.
I enlighet med vad i det föregående anförts torde riksdagens medgivande
böra inhämtas till en utbyggnad av garnisonssjukhuset i Boden i enlighet
med de av mig förordade riktlinjerna. Den på staten belöpande kapitalinvesteringen
i förevarande sjukhus, 1,585,000 kronor, torde böra bestridas från
det anslag å 24,000,000 kronor för armén till Vissa byggnadsarbeten m. m., örn
vars uppförande å riksstaten förslag framställts i årets statsverksproposition
(kapitalbudgeten, bilaga 2, punkten 1). Härtill bör riksdagens medgivande inhämtas
(jfr nämnda bilaga, sid. 13). Beräkningen av nämnda anslag påverkas
icke av detta investeringsförslag.
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 64.
6. Departementschefens hemställan.
Åberopande vad i det föregående anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen att
dels besluta, att garnisonssjukhuset i Boden skall utbyggas
i enlighet med de av mig förut angivna riktlinjerna inom ramen
för en kostnad, såvitt angår statsverket, av 1,585,000 kronor,
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att med Norrbottens läns landsting
träffa erforderligt avtal rörande de ekonomiska och rättsliga
frågorna mellan landstinget och staten i samband med omoch
tillbyggnaden av ifrågavarande garnisonssjukhus,
dels ock medgiva, att nämnda kostnad må bestridas från det
under försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens delfond,
för budgetåret 1943/44 anvisade investeringsanslaget å
24,000,000 kronor till Vissa byggnadsarbeten m. m.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Nils Kinnander.
Stockholm 1943. K. L. Beckmans Boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1943:337 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omoch tillbyggnad av garnisonssjukhuset i Boden. s. 15 i texten
- SU 1943:171 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omoch tillbyggnad av garnisonssjukhuset i Boden. s. 19 i texten