Sök i Ratio Lex

Angående omoch tillbyggnad av garnisonssjukhuset i Boden

1943-02-05 · 28 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 28 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:64, Angående omoch tillbyggnad av garnisonssjukhuset i Boden

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 64.

1

Nr 64.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående omoch

tillbyggnad av garnisonssjukhuset i Boden; given

Stockholms slott den 5 februari 1943.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 5 februari 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Ekiksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Hosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler, efter gemensam

beredning med cheferna för social- och finansdepartementen, fråga angående

örn- och tillbyggnad av garnisonssjukhuset i Boden samt anför därutinnan

följande.

I. Inledning.

Sedan till Kungl. Majit inkommit framställningar, avseende utvidgning av

garnisonssjukhuset i Boden, varigenom å sjukhuset skulle kunna i erforderlig

omfattning beredas lasaretts- och epidemisjukvård åt den civila befolkningen

i Boden och trakten däromkring, föreslog Kungl. Majit i propositionen 1921:

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 64. 211 45

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 64.

154, att riksdagen måtte dels medgiva, att i huvudsaklig överensstämmelse

med av föredragande departementschefen förordade grunder avtal finge träffas

med Norrbottens läns landsting angående vård av civila sjuka å garnisonssjukhuset

i Boden, dels och för verkställande av härav påkallad örn- och tillbyggnad

av nämnda gamisonssjukhus bevilja ett anslag, utgörande hälften av

de för ändamålet beräknade kostnaderna. Den andra hälften av kostnaderna

var avsedd att bestridas av landstingets medel. Riksdagen (skrivelse nr 360)

biföll propositionen.

Efter av Kungl. Maj:t genom brev den 29 juni 1921 lämnat bemyndigande

har avtal träffats mellan arméförvaltningens fortifikations- och civila departement

samt sjukvårdsstyrelse å kronans vägnar, å ena, samt Norrbottens läns

landsting, å andra sidan, angående beredande å nämnda garnisonssjukhus av

sjukhusvård åt civila patienter tillhörande Norrbottens län.

Nämnda avtal, vilket är dagtecknat den 28 augusti 1924, innehåller närmare

föreskrifter rörande landstingets rätt att inlägga patienter å garnisonssjukhuset,

sättet för läkarvårdens bestridande samt normerna för landstingets ersättningsskyldighet

till kronan för den åt landstingspatienterna meddelade

sjukvården. I sistnämnda avseende stadgas (punkten 4), att kronan för

vård och underhåll av civila sjuka från länet äger uppbära ersättning per

underhållsdag motsvarande medelkostnaden per underhållsdag vid sjukhuset

under näst föregående budgetår beräknad enligt de grunder, som angivas i

medicinalstyrelsens formulär för årsberättelser för civila sjukhus, bilagan B,

uppgift angående inkomster och utgifter. I denna ersättning ingår dock icke

ersättning till läkare, vilken utgår på sätt stadgas i avtalets punkt 5, samt ej

heller ersättning för ny-, örn- och tillbyggnader samt större reparationer, vilka,

innan de komma till utförande, skola bliva föremål för gemensamma beslut

av kronan och landstinget.

Genom särskilda inom försvarsdepartementet tillkallade sakkunniga för utredning

av vissa med vården av civila patienter å garnisonssjukhusen sammanhängande

organisationsfrågor, vilka avgivit betänkande i ämnet den 3 november

1939 (statens off. utredn. 1939:31), ha bland annat normerna för

landstingens ersättningsskyldighet för vård av dylika patienter varit föremål

för övervägande. I det av de sakkunniga förordade normalkontraktet rörande

vård av civila patienter å militär sjukvårdsinrättning ingår ett stadgande av

innebörd, att för vård och underhåll av civila sjuka från länet kronan äger

uppbära ersättning per vårddag motsvarande vårddagkostnaden vid garnisonssjukhuset

under det budgetår ersättningen avser. Vårddagkostnaden beräknas

efter de grunder, som angivas i medicinalstyrelsens förenämnda formulär, och

innefattar icke kostnad för ny-, örn- och tillbyggnad.

Genom brev den 21 juni 1940 (regleringsbrevet, punkten 38) har Kungl.

Maj:t i samband med meddelande av dispositionsbeslut beträffande garnisonssjukhusens

avlöningsanslag uttalat, att arméförvaltningens civila departement

och sjukvårdsstyrelse borde ägna uppmärksamhet åt angelägenheten av

att, på sätt i nyssnämnda betänkande föreslagits, enhetliga grunder snarast

möjligt komme i tillämpning i fråga örn landstingens ersättningsskyldighet

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 64.

till kronan för vård av civila patienter å garnisonssjukhuset I anledning

härav ha de mellan kronan och vederbörande landsting träffade, i det förut

berörda betänkandet närmare redovisade avtalen örn vård av civila patienter

å militärsjukhusen uppsagts och förhandlingar förts mellan representanter

för parterna. Förhandlingarna äro ännu icke avslutade beträffande samtliga

garnisonssjukhus. Vid de hittills förda förhandlingarna har enighet uppnåtts

med vissa landsting örn tillämpning av det i sakkunnigbetänkandet förordade

normalkontraktet. Med andra landsting har enighet uppnåtts utom i fråga örn

grunderna för landstingens ersättningsskyldighet. Från sistnämnda landstings

sida har sålunda påkallats införande i det i sakkunnigbetänkandet förordade

normalkontraktet av en maximeringsregel, innebärande att ersättningsskyldigheten

i princip skall beräknas på grundval av vårddagkostnaden vid vederbörande

gamisonssjukhus för det budgetår, ersättningen avser, dock ej med

högre belopp än som motsvarar genomsnittliga vårddagkostnaden vid landstingets

egna sjukvårdsinrättningar under sistförflutet kalenderår.

På grund av sist angivna förhållande är avtalsfrågan bland annat för garnisonssjukhusets

i Boden del alltjämt svävande. Det bör emellertid erinras, att

chefen för försvarsdepartementet med stöd av Kungl. Maj:ts den 30 juni 1942

givna bemyndigande tillkallat generaldirektören H. F. J. O. Landelius att på

kronans vägnar upptaga förnyade förhandlingar med Västernorrlands läns

landsting i fråga örn de grunder, efter vilka landstingets ersättningsskyldighet

för vård av civila sjuka å garnisonssjukhuset i Sollefteå borde beräknas. Landelius

har i december 1942 avgivit förslag i ämnet, vilket för närvarande är

föremål för remissbehandling.

1932 års riksdag (skrivelse nr 131) har efter därom av Kungl. Majit i

propositionen nr 118 framlagt förslag för bestridande av kostnaderna

för uppförande av en för reumatiska sjukdomsfall avsedd sjukhuspaviljong

vid garnisonssjukhuset i Boden samt för utrustning av paviljongen anvisat

ett reservationsanslag av 570,000 kronor.

Efter ifrågavarande örn- och tillbyggnader omfattar sjukhuset följande avdelningar

med nedannämnda patientantal:

Medicinsk avdelning ............................................................ 72 platser

Kirurgisk » 62 »

Ögon- » 14 »

Barnbörds- » 10 »

Reumatiker- » 48 »

Epidemi- » 50 »

Summa 256 platser

Redan tidigt efter färdigställandet av reumatikerpaviljongén väcktes tanken

på en ytterligare utvidgning av garnisonssjukhuset i ändamål att utbygga detsamma

till ett fullständigt centrallasarett för Norrbottens län. Sålunda framlades

år 1936 ett förslag örn utökning av de befintliga avdelningarna och tillskapande

av nya avdelningar, nämligen röntgen-, öron- och bamavdelning.

Detta förslag har dock icke föranlett åtgärd.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 64.

Emellertid konstaterade t. f. generalfältläkaren vid inspektion av sjukhuset

i mars 1941 otillräckligheten av såväl sjukhusets arbetslokaler, särskilt

polikliniker, röntgenavdelning och laboratorier, som dess ekonomilokaler.

T. f. generalfältläkaren framhöll därvid, att sjukhuset för upprätthållande av

en god sjukvårdsstandard vore i omedelbart behov av förbättrade lokaler för

praktiskt taget alla arbetsavdelningar. Med anledning härav uppdrog sjukvårdsstyrelsen

åt lasarettsläkaren G. Bohmansson att gemensamt med vissa

experter avgiva förslag till omedelbara åtgärder beträffande dessa avdelningar.

— Sedan till t. f. generalfältläkaren överlämnats förslag i ämnet, framhölls

vid ärendets beredning inom sjukvårdsstyrelsen, att örn- och utbyggnaden

av arbetslokalerna borde äga rum med hänsynstagande till den sedan

länge aktuella utbyggnaden av garnisonssjukhuset i dess helhet. Endast därigenom

kunde man uppnå ett rationellt och framför allt ekonomiskt resultat,

så mycket mer som sjukhusets utbyggnad till ett fullständigt centrallasarett

inom en snar framtid måste lösas. — Då sålunda en örn- och utbyggnad av

sjukhusets arbetsavdelningar borde ses ur synpunkten av den sedan länge

aktuella och av alla parter såsom nödvändig vitsordade utvidgningen av sjukhuset

till ett fullständigt centrallasarett, uppdrog t. f. generalfältläkaren åt

överläkaren vid gamisonssjukhusets i Boden medicinska avdelning regementsläkaren

A. G. W. Engel att framlägga av motivering åtföljt förslag till en sådan

utvidgning.

Engel överlämnade den 19 augusti 1941 en promemoria i ämnet. Promemorian

utmynnade i anslutning till förut antydda riktlinjer för utredningens

genomförande i ett förordande av

1) tillräckliga och ändamålsenliga arbets- och ekonomilokaler;

2) skapandet av omkring 145 nya vårdplatser;

3) organiserandet av garnisonssjukhuset såsom ett centrallasarett om

ungefär 400 vårdplatser, fördelade sålunda:

medicinsk avdelning örn ................................................ 100—120 platser

kirurgisk » » 100 »

ögon- » » 15 »

röntgen- » » 10 »

pediatrisk » » cirka ....................................... 30 »

öron- » » 30 »

barnbörds- » » 18 »

reumatiker- » » 48 »

epidemi- » » 50 »

Summa 401 platser

Till Engels promemoria var fogat ett av arkitekten Nils Grep, Stockholm,

utarbetat förslag till lösning av det sålunda uppställda programmet samt en

kostnadsberäkning, vilken slutade å ett belopp av 1,872,000 kronor exklusive

bostäder för sjukhusets befattningshavare samt kostnader för lösa inventarier.

Sedan den av Engel verkställda utredningen varit föremål för prövning

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 64.

inom arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse, underställde styrelsen i skrivelse

den 29 oktober 1941 ärendet Kungl. Maj:ts prövning. Efter en redogörelse

för de i det föregående berörda förslagen rörande garnisonssjukhusets utvidgning

anförde styrelsen därvid följande.

Under nu rådande förstärkt försvarsberedskap hade garnisonssjukhuset, på

vilket krigssjukvården i Bodens fästning för närvarande vore baserad, utnyttjats

till det yttersta. I händelse av krig komme sjukvårdsarbetet att utsättas

för enormt stegrade påfrestningar och anledning funnes antaga, att

sjukhuset därvid icke skulle kunna fylla fästningens behov av krigssjukvård.

Såsom arméförvaltningens civila departement samt fortifikations- och sjukvårdsstyrelser

i skrivelse den 19 september 1940 på angivna skäl framhållit,

framstode det såsom av behovet oundgängligen påkallat, att frågan örn inrättande

av ett nytt krigssjukhus för Bodens fästning snarast möjligt löstes.

Visst förslag till uppförande av ett dylikt hade även på föranstaltande av

fortifikations- och sjukvårdsstyrelserna utarbetats.

Ehuru vissa klarlägganden i ovan berörda avseenden redan skett återstode

ett flertal därmed sammanhängande omfattande och betydelsefulla frågor att

utreda. Undersökning och prövning syntes sålunda böra företagas beträffande

bland annat lämpligheten att — utan eftergift å kravet på ett skyddat

läge för det tilltänkta krigssjukhuset — i kostnadsbesparande syfte uppbygga

detsamma och den ifrågasatta tillbyggnaden till garnisonssjukhuset i omedelbar

anslutning till varandra, varigenom skulle möjliggöras att krigssjukhusets

anläggningar för ekonomiändamål såsom kök, tvättinrättning, förråd etc. och

eventuellt även dess röntgen- och operationsanläggningar skulle kunna i fredstid

användas för fredssjukhusets behov. Vidare syntes utredning böra ske

beträffande sättet för reglerandet av det med örn- och tillbyggnaderna följande

ekonomiska mellanhavandet mellan staten och landstinget. En utredning av

de frågor, som berörts i Kungl. Maj:ts beslut den 30 september 1938 och i

det nyss anförda, kunde under nuvarande förhållanden icke verkställas inom

arméförvaltningens fortifikations- och sjukvårdsstyrelser.

Med hänvisning till det anförda och då resultatet av den ifrågasatta utredningen

snarast möjligt borde föreläggas riksdagen, hemställde sjukvårdsstyrelsen

efter samråd med fortifikationsstyrelsen, att Kungl. Majit måtte genom

särskilt tillkallade sakkunniga föranstalta örn utredning av frågan rörande det

ändamålsenligaste sättet för tillgodoseende av behovet av dels en örn- och

tillbyggnad av garnisonssjukhuset i Boden, dels ock ett uppförande av ett

krigssjukhus i Bodens fästning.

Med anledning härav fann Kungl. Majit genom beslut den 5 december

1941 gott bemyndiga chefen för försvarsdepartementet att tillkalla en person

att såsom sakkunnig leda den utredning rörande örn- och tillbyggnad av

garnisonssjukhuset i Boden m. m., som avsåges i sjukvårdsstyrelsens skrivelse

den 29 oktober 1941; och skulle den sålunda tillkallade sakkunnige

äga att hos sjukvårdsstyrelsen och Norrbottens läns landstings förvaltningsutskott

göra framställning örn utseende av vardera två representanter för

kronan och landstinget att deltaga i utredningen. Med stöd av bemyndigandet

anmodade jag den 8 december 1941 ledamoten av riksdagens andra kammare

J. E. G. Fast att såsom sakkunnig utföra ifrågavarande uppdrag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 64.

2. Den sakkunniges förslag.

Med skrivelser till chefen för försvarsdepartementet samt Norrbottens

läns landstings förvaltningsutskott den 20 juli 1942 har den sakkunnige överlämnat

ett i samråd med ovannämnda representanter utarbetat betänkande

med förslag till utbyggnad av garnisonssjukhuset i Boden m. m. Av betänkandet

inhämtas i huvudsak följande.

a) Krigssjukhusfrågan. Beträffande den av sjukvårdsstyrelsen berörda

frågan örn anordnande av ett krigssjukhus för Bodens fästning har den sakkunnige

efter en redogörelse för visst tidigare förslag i ämnet anfört

följande.

Yad anginge behovet i och för sig av ett krigssjukhus i Bodens fästning

syntes det icke falla inom ramen för det utredningen meddelade uppdraget

att göra något uttalande härom. Detta spörsmål liksom frågan örn det erforderliga

antalet platser å ett dylikt sjukhus innefattade rent militära problem av

taktisk och strategisk natur, varutinnan vederbörande militärmyndigheter

torde ha att framlägga förslag. — ---Det ville synas utredningen som

örn lösningen av spörsmålet örn krigssjukvården inom fästningsområdet vore

att söka i anordnandet av särskilda fullträffsäkra sjukvårdsutrymmen för

åtminstone varje större till Bodens fästning hörande anläggning för stridande

personal.

Beträffande den av sjukvårdsstyrelsen framkastade frågan örn en anslutning

i vissa avseenden — såsom beträffande ekonomilokaler och vissa arbetsavdelningar

— av ett krigssjukhus till en blivande tillbyggnad till garnisonssjukhuset

i Boden finge utredningen framhålla, att en dylik anslutning skulle

vara ekonomiskt och sjukhustekniskt försvarbar allenast i den mån de båda

institutionerna komme att förläggas i omedelbar närhet av varandra. Emellertid

förefunnes icke någon för krigssjukhus lämpad plats i garnisonssjukhusets

omedelbara närhet. Vederbörande militärmyndigheter hade ej heller

kunnat giva anvisning på någon lämplig plats för förläggande av fullträffsäkert

krigssjukhus å annan plats inom fästningsområdet, varför utredningen

funnit den av sjukvårdsstyrelsen ifrågasatta sammankopplingen av fredssjukhus

och krigssjukhus icke lämpligen kunna komma till stånd. Härav

bleve en följd, att frågan örn en örn- och tillbyggnad av det bestående garnisonssjukhuset

utifrån de av sjukvårdsstyrelsen anförda synpunkterna — förbättring

av arbetsavdelningarna och beaktande av centrallasarettstanken —

måste bedömas helt fristående från planerna på anordnande av ett krigssjukhus

i Bodens fästning.

b) Allmänna synpunkter beträffande en utvidgning av det nuvarande garnisonssjukhuset

i Boden. Den sakkunnige har framlagt vissa allmänna synpunkter

beträffande den ifrågasatta sjukhusutvidgningen. Av betänkandet inhämtas

härutinnan följande.

De undersökningar rörande en utvidgning av garnisonssjukhuset, som verkställts

under tiden före det pågående stormaktskrigets utbrott, utmynnade

samtliga i ett konstaterande av sjukhusets stora lämplighet härför i såväl

byggnadstekniskt som organisatoriskt avseende. Ur de synpunkter som varit

vägledande för nämnda undersökningar kunde utredningen väl vitsorda detta

omdöme. — Erfarenheterna från det pågående kriget måste emellertid medföra

ett övervägande av lämpligheten att nedlägga ytterligare kostnader på

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 64.

utvidgning av ett för såväl militära som civila patienter avsett sjukhus med

belägenhet inom en för direkta krigsoperationer av olika slag så utsatt ort

som Boden. Häremot måste dock vägas även en uppskattning av det nuvarande

garnisonssjukhusets ekonomiska värde. Visade det sig nämligen,

att sjukhuset representerade ett mera avsevärt dylikt värde, måste skälen för

att sjukhuset icke bibehölles på sin nuvarande plats vara starka. Såväl t. f.

generalfältläkaren som kommendanten i Bodens fästning hade emellertid

framhållit, att det nuvarande garnisonssjukhuset med till detsamma hörande

installationer av olika slag måste anses innefatta betydande värden. Även

utredningen kunde till alla delar vitsorda denna uppfattning efter närmare

undersökningar på platsen.

En ungefärlig uppfattning örn sjukhusets nuvärde ur stats- och landstingsekonomisk

synpunkt kunde erhållas av följande siffror. Vid nybyggnad av

sjukhus för specialiserad sjukvård hade man numera att räkna med en kostnad

per vårdplats av cirka 20,000 kronor exklusive bostäder och inventarier.

I det följande komme utredningen att framlägga förslag rörande örn- och

tillbyggnad av garnisonssjukhuset, innebärande att dess sammanlagda platsantal

komme att uppgå till 467. Nybyggnad av ett sjukhus med detta platsantal

skulle med nyss kalkylerade platskostnad komma att uppgå till

(20,000 X 467 =) 9,340,000 kronor. Då utredningens utVidgningsförslag

beräknats draga en sammanlagd kostnad av omkring 3,900,000 kronor, skulle

således garnisonssjukhusets nuvärde såsom underlag för en örn- och tillbyggnad

kunna uppskattas till (9,340,000 — 3,900,000=) 5,440,000 kronor. Även

örn dessa siffror icke kunde läggas till grund för en direkt jämförelse med

ett helt nybyggt sjukhus, gåve de dock tillräckligt stöd för utredningens

ställningstagande till alternativen ombyggnad eller nybyggnad. Härutöver

hade utredningen funnit, dels att den nuvarande sjukhustomten ur fredssjukvårdssynpunkt

hade ett förmånligt läge, dels att befintliga byggnader vore

så placerade, att de väl kunde utbyggas, dels ock att de dyrbara kulvertar

och förbindelseleder i övrigt, som förenade de olika byggnaderna, ur luftskyddssynpunkt

vore goda och utgjorde en väsentlig tillgång för en god

driftsekonomi.

Med hänsyn till vad nu anförts hade utredningen kommit till den uppfattningen,

att det nuvarande sjukhuset representerade ett så högt värde

såväl för statsverket som för landstinget, att det icke kunde anses försvarbart,

örn detsamma icke utnyttjades såsom stomme i ett blivande _ fullständigt

centrallasarett för såväl militära som civila patienter. Utredningen funne

således, att garnisonssjukhuset lämpligen borde utvidgas och förbättras i

anslutning till de av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse i dess förenämnda

skrivelse den 29 oktober 1941 angivna riktlinjerna, d. v. s. för åstadkommande

av en allmän sanering och rationalisering av sjukhusets arbetsavdelningar

och för tillgodoseende av behovet av ett fullständigt centrallasarett för Norrbottens

län.

I anledning av militära överväganden, enligt vilka en eventuell utvidgning

av och ytterligare kapitalinvesteringar i garnisonssjukhuset i Boden måste

bedömas med försiktighet, finge utredningen framhålla, att såväl vid prövningen

av platsantalet å det utvidgade garnisonssjukhuset som vid planeringen

av utvidgningen i byggnadstekniskt avseende den största möjliga

hänsyn tagits till nämnda överväganden.

c) Principprogram för sjukhusutvidgningen. I viss anslutning till vad

som anförts i förenämnda preliminära, av regementsläkaren Engel verkställda

utredning har den sakkunnige till behandling upptagit principprogrammet

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 64.

för utvidgning av garnisonssjukhuset. På grundval av en ingående utredning,

beträffande vars detaljer torde få hänvisas till handlingarna i ärendet,

har den sakkunnige förordat följande platsantal inom det utvidgade sjukhuset.

Avdelning

Sammanlagt

Härav nytillkomna platser

Militära

Civila

Totalt

Militära

Civila

Totalt

Medicin........................

40

64

104

21

33

54

Reumatiker ....................

—

48

48

_

_

Epidemi........................

—

50

50

—

—

_

Kirurgi ......................

25

64

89

7

20

27

Barnsbörd......................

—

20

20

—

10

10

Ögon .......................

1

16

17

1

2

3

Öron ...................

17

16

33

17

16

33

Barn ..........................

—

42

42

—

42

42

Röntgen..........................

—

4

4

—

4

4

Gemensamma avdelningar:

Isolering ...........

7

7

14

7

7

14

Enskild..................

6

6

12

6

6

12

B-avdelning....................

14

20

34

7

5

12

Summa

110

357

467

66

145

211

Av sålunda förtecknade avdelningar äro öron-, barn-, isolerings-, enskilda

samt B-avdelningarna nyinrättade.

Utöver dessa avdelningar förordas vid sjukhuset skola tillkomma vissa

särskilda institutioner, nämligen mödra- och barnavårdscentral, tandpolikliniker,

centrallaboratorium samt sero-bakteriologiskt laboratorium. Inrättandet

av mödra- och barnavårdscentralen samt centrallaboratoriet motiveras

i huvudsak med hänvisning till att garnisonssjukhuset är avsett att

tjäna såsom centrallasarett för Norrbottens län. Yad angår tandpoliklinikerna

har den sakkunnige anfört följande.

För garnisonssjukhusets i Boden del inrymde frågan örn anordnande vid

sjukhuset av en tandklinik i sig tre olika spörsmål, nämligen dels frågan örn

anordnande av i 4 § kungörelsen den 3 juni 1938 (nr 358) angående statsbidrag

till folktandvård omförmäld, i anslutning till landstingets centrallasarett

eller därmed jämförligt sjukhus anordnad tandpoliklinik (centraltandpoliklinik),

avsedd för dels mera komplicerade fall, vilka ej lämpligen

kunde behandlas å distriktspoliklinikerna, dels lasarettets eller sjukhusets

patienter, dels ock folktandvård i övrigt, dels frågan om anordnande av i

3 § samma kungörelse omförmäld fast distriktstandpoliklinik, dels ock slutligen

frågan örn anordnande av en tandpoliklinik för militärt behov.

De två förstnämnda frågorna vore av natur att böra besvaras av Norrbottens

läns landsting, och beträffande den sistnämnda frågan hade utredningen

samrått med den pågående försvarsväsendets tandvårdsutredning 1941.

Beträffande frågan örn förläggande av centraltandpoliklinik till det utbyggda

garnisonssjukhuset förelåge ett önskemål från landstingets sida örn

inrättandet av en sådan. Då dylik klinik enligt gällande författning skulle

vara förlagd till centrallasarett, förordade utredningen anordnandet av densamma

i anslutning till sjukhusets utbyggnad.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 64.

Yad anginge frågan om anordnande vid garnisonssjukhuset av fast distriktstandpoliklinik

hade ett önskemål härom framförts från representanterna i

utredningen för Norrbottens läns landsting. Ehuru anslutandet av en dylik

institution knappast kunde sägas stå i överensstämmelse med de allmänna

grundtankarna för garnisonssjukhusets utvidgning — i första hand hänsynstagande

till det militära behovet och önskemålet att hålla sjukhusutvidgningen

inom en så snäv yttre ram som möjligt — hade utredningen funnit

ekonomiska skäl tala för att jämväl distriktstan dpoliklinik anslötes till garnisonssjukhuset.

Beträffande såväl denna som den i det följande närmare behandlade

militära tandpolikliniken, rörande vilkas anslutande till garnisonssjukhuset

viss tvekan kunde råda, innebure den byggnadstekniska lösningen

av utvidgningsprogrammet, att klinikerna i fråga utan olägenhet kunde utmönstras

ur programmet.

Vidkommande slutligen frågan örn anslutandet av en för militärt behov

avsedd tandpoliklinik till garnisonssjukhuset i Boden hade utredningen vid

sammanträde i maj 1942 med försvarsväsendets tandvårdsutredning 1941

erhållit det allmänna intrycket, att nämnda utredning i dåvarande läge icke

tagit ställning till den för dess utredningsuppdrag grundläggande frågan örn

den militära tandvårdens ställning i förhållande till den civila folktandvården.

Vid angivna förhållande läge det i sakens natur, att en preciserad plan för

det militära tandvårdsbehovets tillgodoseende i Boden icke nu kunde framläggas.

Utredningen hade dock funnit sig i princip böra beakta kravet på

erforderliga utrymmen för denna tandvård och därvid föreslagit samma byggnadstekniska

lösning som beträffande distriktstandpolikliniken i det föregående.

Utredningen ville till slut påpeka, att det ur kostnadssynpunkt naturligen

ställde sig mest fördelaktigt, att anordna såväl distriktstandpoliklinik som

militär tandpoliklinik samtidigt, då härigenom ledningar m. m. för den gemensamma

byggnaden komme att proportionsvis bliva billigare. Vid sina kostnadsberäkningar

hade utredningen endast tagit sikte på det fall, att båda

klinikerna komme till stånd samtidigt.

Vidkommande spörsmålet örn upprättandet av ett sero-bakteriologiskt

laboratorium vid garnisonssjukhuset i Boden har den sakkunnige anfört

följande.

I samband med planerandet av det tidigare berörda centrallaboratoriet

hade fråga även uppkommit om anordnande av ett sero-bakteriologiskt laboratorium

vid garnisonssjukhuset. Den sero-bakteriologiska specialiteten hade ur

militärmedicinsk synpunkt ansetts böra företrädas vid garnisonssjukhuset.

Värdet av ett bakteriologiskt laboratorium vid garnisonssjukhuset ur krigsberedskapssynpunkt

för Bodens fästning och övre Norrlands trupper framginge

av det kännbara behov av ett sådant laboratorium, som under nuvarande

förstärkta försvarsberedskap gjort sig gällande.

För egen del hade utredningen funnit ett framträdande behov föreligga

av att en militärhygieniker tillkomme för Övre Norrlands trupper och Bodens

fästning. Örn vederbörande såsom laboratoriechef knötes till garnisonssjukhuset,

torde han i denna egenskap på grund av ganska ringa bundenhet

vid sjukhustjänstgöringen kunna tagas i anspråk för utförande av hygieniska

och bakteriologiska inspektionsförrättningar o. s. v. Då det visat sig möjligt

att inom byggnadsprogrammets allmänna ram inpassa utrymmen för ett

sero-bakteriologiskt. laboratorium, förordade utredningen på grund av det

anförda, att en sådan institution tillkomme vid sjukhuset.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 64.

d) Det byggnadstekniska ''programmet. Beträffande den allmänna utformningen

av det byggnadsprogram, som måste genomföras vid ett godtagande

av den sakkunniges i det föregående närmare berörda principprogram för

garnisonssjukhusets utbyggnad, har den sakkunnige anfört följande.

1. På grund av de militära kraven beträffande luftskydd m. m. borde eftersträvas

en så kompakt utformning som möjligt av de ombyggda sjukhusdelarna,

varjämte en alltför stor anhopning av byggnader inom sjukhusområdet

såvitt möjligt borde undvikas. Vidare måste behovet av normalskyddsrum

för patienter och personal beaktas.

2. En våren 1942 företagen inspektion av garnisonssjukhusets byggnader

ur brandskyddssynpunkt hade givit vid handen, att byggnaderna måste anses

synnerligen brandfarliga. Beträffande sjukhusets huvudbyggnad kunde enligt

vid inspektionen upprättad rapport någon egentlig förbättring icke uppnås

annorledes än genom betydande ombyggnadsarbeten. Enligt vad vid inspektionen

och av utredningen vid besök på platsen kunnat konstateras vore

byggnadens vindbjälklag av trä, reveterat på undersidan och med öppen

fyllning av torv och sågspån på översidan, i följd varav en vindseldsvåda

särskilt under sommaren med lätthet kunde spridas till hela byggnaden. På

grund härav måste huvudbyggnadens mansardvåning oavsett genomförandet

av en utvidgning av garnisonssjukhuset undergå genomgripande ombyggnadsarbeten.

Utredningens förslag avsåge att med beaktande av det anförda vid ombyggnaden

av mansardvåningen taga denna i anspråk för anordnande av

vårdavdelningar, vilken lösning torde vara den mest ekonomiska.

3. Hänsynen till en allmän rationalisering av sjukhusdriften påkallade

en såvitt möjligt konsekvent genomförd koncentration av sjukhusets arbetsavdelningar

och lämpliga samt korta förbindelser mellan dessa och vårdavdelningarna.

4. Numera aktuella besparingskrav beträffande byggnadsteknisk standard

för såväl utrymmen som byggnadselement krävde beaktande.

Utredningens byggnadsförslag kunde i korthet karakteriseras sålunda, att

den nödvändiga förbättringen av sjukhusets arbetsavdelningar vunnits genom

en örn- och tillbyggnad av den nuvarande huvudbyggnadens mittparti, att

det ökade platsbehovet åstadkommits genom en kombination av örn- och tillbyggnaden

av huvudbyggnadens mittparti samt påbyggnaden av huvudbyggnaden

i dess helhet, samt att endast en helt ny byggnad ansetts böra

komma till utförande.

Den sakkunnige har i anslutning till det anförda lämnat en utförlig redogörelse

för byggnadsprogrammets olika delar, beträffande vilken torde få

hänvisas till handlingarna i ärendet. I samband härmed har den sakkunnige

anfört, bland annat, följande.

I utredningens byggnadsprogram inginge icke anordnande av särskild

tvättinrättning för garnisonssjukhusets behov. Utredningen förutsatte i

stället, att en blivande central tvättinrättning i Boden för militärt behov,

örn vars anordnande förslag avsåges skola framläggas av arméförvaltningens

intendenturdepartement och fortifikationsstyrelse, även skulle betjäna garnisonssjukhuset.

Utredningen hade i skrivelse till arméförvaltningens intendenturdepartement

och fortifikationsstyrelse hemställt, att dessa myndigheter

måtte äska erforderliga medel för den centrala tvättinrättningens

anordnande i samband med lantförsvarets medelsäskande för budgetåret

1943/44. I skrivelsen hade utredningen angivit, att sjukhusets tvättbehov

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 64.

uppginge till omkring 1,000 kilogram per dag samt att Norrbottens läns

landstings centrala tvättinrättning i Luleå kunde ombesörja tvätten för sjukhusets

behov under ombyggnadstiden.

Utredningen hade icke räknat med uppförandet av särskilda personalbostäder.

Inom arméförvaltningens fortifikations- och sjukvårdsstyrelser

hade nämligen, såsom anmälts i arméförvaltningens medelsäskanden för

budgetåret 1942/43, en utredning ägt rum rörande personalbostadsbehovet vid

garnisonssjukhuset i Boden, vilken emellertid i avvaktan å vissa då svävande

frågors lösning, bland annat garnisonssjukhusets utvidgning, icke resulterat

i ett närmare utformat förslag. Utredningen hade i anslutning därtill i

skrivelse till fortifikations- och sjukvårdsstyrelserna, med överlämnande av

en preliminär beräkning av personalbehovet vid garnisonssjukhuset efter

utvidgningens genomförande, hemställt, att styrelserna måtte i samband med

framställning rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1943/44 göra

frågan örn anvisande av medel för ifrågavarande personalbostäder till föremål

för förnyad behandling och medelsäskande. Utredningen förutsatte i enlighet

härmed, att frågan örn anordnande av erforderliga personalbostäder för befattningshavarna

vid garnisonssjukhuset i Boden —- vilken frågas lösande

utgjorde en ovillkorlig förutsättning för sjukhusets örn- och tillbyggnad —

bomme att underställas statsmakternas prövning vid 1943 års riksdag.

Totalkostnaden för realiserande av det av den sakkunnige förordade byggnadsprogrammet

beräknas enligt en i betänkandet intagen specifikation till

3,882,000 kronor, frånsett kostnaderna för personalbostäder, inventarier och

linoleummattor.

e) Fördelning mellan kronan och Norrbottens läns landsting av byggnadskostnaderna.

Beträffande fördelningen av kostnaderna för genomförandet av

utredningens byggnadsprogram på kronan och landstinget har den sakkunnige

anfört följande.

Kostnaderna borde till en början fördelas sålunda, att kronan och landstinget

var för sig helt gäldade de kostnader, vilka belöpte på sådana byggnadsutrymmen,

som avsåge ett rent militärt, respektive ett rent civilt ändamål.

Med tillämpning av denna princip skulle kostnaderna för uppförandet

av tandpoliklinik för militärt ändamål och undervisningslokaler i sin helhet

gäldas av statsmedel. Landstinget å sin sida skulle helt bestrida kostnaderna

för uppförandet av distriktstandpoliklinik, barnavdelning, barnavårdscentral,

vårdplatser å röntgenavdelningen samt barnbördsavdelning.

Beträffande övriga i kostnadsberäkningen ingående poster med undantag

för vissa särskilda kostnader, som upptoges till behandling i det följande,

finge utredningen erinra, att vid fördelningen av kostnaderna för ombyggnaden

åren 1921-—1925 av garnisonssjukhuset hade, såsom framginge av statsrådsprotokollet

till propositionen 1921: 154, tillämpats en fördelning med

hälften på vardera landstinget och statsverket. Vid den i Norrbottens läns

landsting 1936 och 1937 diskuterade utbyggnaden av garnisonssjukhuset hade

förutsatts, att staten helt skulle svara för byggnadskostnaderna.

Utredningen kunde för sin del icke finna annat än att landstinget i fråga

örn de nu förevarande kostnaderna, som utgjorde huvuddelen av de för hela

byggnadsprogrammet beräknade kostnaderna, måste stå för en större del av

dessa än som skedde vid den föregående utbyggnaden. Härför talade främst,

att landstinget regelmässigt komme att draga den största nyttan av garnisonssjukhuset

efter utbyggnaden. Denna nytta vore emellertid svår att siffer
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 64.

mässigt angiva. Toges hänsyn allenast till proportionen nytillkommande

platser, skulle en kostnadsfördelning erhållas av 66/211 på statsverket och

145/211 på landstinget, motsvarande omkring respektive 31 och 69 procent.

Denna fördelning nied hänsyn tagen allenast till proportionen nytillkommande

platser vore emellertid missvisande, eftersom en större del av byggnadskostnaderna

hänförde sig icke till nya platser utan till andra ändamål,

såsom förbättring av arbetsavdelningar och ekonomilokaler m. m.

På grund av vad nyss anförts hade utredningen för sin del stannat för att

förorda en fördelning av de nu ifrågavarande byggnadskostnaderna mellan

parterna nied 40 procent på statsverket och 60 procent på landstinget. Justeringen

av procentsatserna till nackdel för staten och till fördel för landstinget

vid en jämförelse endast med utgångspunkt från proportionen nya vårdplatser

vore grundad dels på nyss antydda förhållande, att en sådan fördelning

skulle vara missvisande, samt dels med hänsyn till att landstinget genom sitt

deltagande i byggnadskostnadernas bestridande icke erhölle samma ovillkorliga

dispositionsrätt till ett bestämt antal platser som exempelvis fallet vore

vid ett landstings intressentskap i ett statligt undervisningssjukhus. Särskilt

under rådande beredskapsförhållanden hade det sålunda visat sig, att landstingspatienter

å garnisonssjukhuset måst partiellt evakueras eller att sådana

patienter icke kunnat beredas plats. Omvänt erhölle statsverket genom landstingets

medverkan en icke obetydlig platsreserv, vilken enligt vad det anförda

gåre vid handen disponerades med företrädesrätt.

Den nu förordade fördelningsgrunden vore såsom nyss nämnts icke avsedd

att tillämpas generellt. Undantag hade således ansetts böra göras för kostnader,

som belöpte å egentliga polikliniklokaler och vissa andra utrymmen,

såsom röntgenundersökningslokaler, vilka erfarenhetsmässigt utnyttjades

mera för militärt än för civilt behov. Ett ytterligare skäl för att staten toge

en större del i dessa kostnader utgjorde det förhållandet, att nu avsedda

lokalers förbättrande angivits vara ett förstahandsintresse ur militär synpunkt.

Härtill komme slutligen, att lokalerna i fråga vore belägna i huvudbyggnadens

mittparti, vars nu undermåliga beskaffenhet ur brandskyddssynpunkt

påkallade ombyggnad i viss utsträckning, även örn den av utredningen

förordade sjukhusutvidgningen icke skulle komma till stånd. Beträffande

dessa kostnader förordade utredningen med hänsyn till det anförda, att de

fördelades med 60 procent på statsverket och 40 procent på landstinget.

Med tillämpning av nu förordade fördelningsgrunder skulle de sammanlagda

beräknade kostnaderna för garnisonssjukhusets örn- och tillbyggnad,

3,882,000 kronor, komma att fördelas med 1,522,600 kronor på statsverket och

2,359,400 kronor på Norrbottens läns landsting.

f) Finansieringen av garnisonssjukhusets om- och tillbyggnad. Statsverkets

andel i de beräknade byggnadskostnaderna, 1,522,600 kronor, syntes

enligt den sakkunniges mening böra anvisas att utgå såsom kapitalinvestering

i försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvalt-ningens delfond, å vilken fond

garnisonssjukhuset vore invärderat. Beloppet borde fördelas med förslagsvis

700,000 kronor för budgetåret 1943/44 och återstående 822,600 kronor

å budgetåret 1944/45. Landstingets andel, med bortseende från påräkneliga

statsbidrag av medel under riksstatens femte huvudtitel, syntes böra bestridas

av lånemedel.

Därest de sammanlagda kostnaderna för om- och tillbyggnaden av garnisonssjukhuset

i Boden skulle komma att överstiga eller understiga det belopp,

som nyss beräknats i totalkostnad, borde intressenternas andel av byggnadskostnaderna

därefter jämkas med hänsyn såväl till deras beräknade delaktighet

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 64. 13

i byggnadskostnaderna som ock till eventuella förändringar i byggnadsprogranimet.

Till behandling hade här upptagits allenast egentliga byggnadskostnader,

medan kostnaderna för erforderliga inventarier icke upptagits till prövning.

Beträffande inventariekostnaderna finge utredningen framhålla, att dessa

knappast kunde beräknas med någon grad av tillförlitlighet i nuvarande läge.

Då härtill komme, att garnisonssjukhusets nuvarande inventariebestånd vore

i behov av en ganska omfattande förnyelse syntes det lämpligast, att frågan

örn dessa kostnader och deras fördelning gjordes till föremål för utredning

av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse, som på grundval därav syntes få

framlägga förslag i ämnet.

Vidkommande det rättsliga ordnandet av det genom samarbetet mellan

staten och landstinget för sjukhusets utbyggande uppkommande mellanhavandet

finge utredningen erinra, att i nu gällande samarbetsavtal mellan

parterna av den 28 augusti 1924 (jfr förutnämnda betänkande 1939: 31, sid. 15)

bland annat stadgades, att landstinget garanterades samma rättigheter i avseende

å den träffade överenskommelsen, som om den vore intecknad som servitut

i garnisonssjukhusets fasta egendom, att tvister angående avtalets tolkning

skulle avgöras av skiljemän enligt lag samt att, därest överenskommelsen

uppsades, kronan skulle till sig lösa landstingets andel i sjukhuset efter en

lösesumma, som bestämdes av skiljemän enligt lag. Utredningen förutsatte, att

det här ifrågavarande mellanhavandet reglerades med tillämpning av enahanda

principer vid förhandlingar mellan statsverket och vederbörande landsting örn

nya samarbetsavtal.

I samband med att medel komme att ställas till förfogande för garnisonssjukhusets

örn- och tillbyggnad, torde ett särskilt avtal böra träffas mellan

landstinget och arméförvaltningen på kronans vägnar, rörande den närmare

regleringen av de i samband med sjukhusutvidgningen stående frågorna av

ekonomisk och rättslig natur.

g) Vissa personalfrågor. Den sakkunnige har i betänkandet avslutningsvis

till behandling upptagit vissa personalfrågor, som sammanhänga med

garnisonssjukhusets förordade utvidgning. Yad först angår läkarpersonal i

chefsställning erinrar den sakkunnige, att flertalet av denna personalgrupp

redan funnes anställd vid sjukhuset. Undantag utgjorde endast befattningen

för läkare med specialistkompetens i sero-bakteriologi. Den sakkunnige ifrågasätter,

att denna befattning skulle förenas med befattningen såsom fältläkare

vid Yl. militärbefälsstaben, därest denna stab bleve förlagd till Boden. I

annat fall skulle för ändamålet behöva inrättas en regementsläkarbeställning

i lönegraden Ca 26. — Frågan om garnisonssjukhusets behov av övrig personal

—- underordnade läkare-, sköterske-, ekonomi- och administrationspersonal —

efter en utvidgning enligt utredningens riktlinjer borde göras till föremål för

prövning och förslag från sjukvårdsstyrelsens sida.

Den sakkunnige har vidare till behandling upptagit frågan om en viss

ändring av den för garnisonssjukhuset i Boden för närvarande gällande

administrativa organisationen. I donna del har den sakkunnige anfört

följande.

Organisationen av förvaltningen vid garnisonssjukhuset i Boden vore såsom

framginge av Kungl. Majlis reglemente för garnisonssjukhusen den 30

juni 1942 rent militär. Under chefläkaren såsom förvaltningsmyndighet

sorterade sjukhusintendent, sjukhuskassör, förrådsförvaltare och sjukhus
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj-.ts proposition nr 64.

väbel. Dessa fyra befattningar vore för pensionerad militär personal avsedda

arvodesbefattningar. Arbetsuppgifterna å befattningarna i fråga vore fastställda

i nyssnämnda reglemente. — Utredningen hade kunnat konstatera, att

denna organisation av garnisonssjukhusets förvaltning knappast kunde anses

vara tidsenlig. Utvecklingen av samarbetet mellan civila och militära intressen

å garnisonssjukhuset hade nämligen nu nått därhän, att bortsett från

den polikliniska vården sjukhuset till övervägande del betjänade det civila

klientelet inom Norrbottens läns landstingsområde. En omorganisation av

sjukhusets administration i riktning mot en mera civilt betonad förvaltning

syntes därför redan nu önskvärd och underströkes ytterligare vid ett genomförande

av utredningens byggnadsprogram. Enligt utredningens mening

vore det därför lämpligt, att frågan örn en omorganisation efter antydda riktlinjer

upptoges till prövning i samband med ställningstagandet till utbyggnadsprogrammet.

Efter övervägande av spörsmålet finge utredningen framlägga

följande förslag i ämnet.

Av de ovannämnda fyra för pensionerad militär personal avsedda befattningarna

för respektive sjukhusintendent, sjukhuskassör, förrådsförvaltare

och väbel utbyttes tre mot civila ordinarie befattningar för syssloman, bokhållare

och kameralbiträde efter mönster av förvaltningsorganisationen vid

statens sinnessjukhus. För den militära expeditionstjänsten bibehölles en

för pensionerad underofficer avsedd arvodesbefattning.

I enlighet med det nyss anförda syntes löneställningen för bokhållaren och

kameralbiträdet böra bestämmas till respektive 15 och 8 lönegraden A i civila

avlöningsreglementet. Yad åter anginge lönegradsplaceringen för sysslomannen

vore visserligen att märka, att sysslomansbefattning av 3:e klass vid

statens sinnessjukhus, vilken befattning med hänsyn till patientantal närmast

syntes vara jämförlig med den för Bodensjukhuset föreslagna tjänsten,

vore placerad i 21 lönegraden A. På grund av den särställning garnisonssjukhuset

i Boden intoge i administrativt avseende och de särskilda arbetsuppgifter,

som till följd härav komme att åligga innehavaren av den föreslagna

sysslomansbefattningen, förordade utredningen, att befattningen

i fråga placerades i 22 lönegraden A.

h) Den sakkunniges hemställan. Under åberopande av vad i det föregående

anförts har den sakkunnige hemställt dels att Kungl. Majit måtte med

godkännande av utredningens byggnadsprogram föreslå riksdagen att till omoch

tillbyggnad av garnisonssjukhuset i Boden såsom kapitalinvesteringar

i försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens delfond, anvisa för

budgetåret 1943/44 ett reservationsanslag av 700,000 kronor och för budgetåret

1943/44 ett reservationsanslag av 822,600 kronor, dels att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att å personalförteckningen för garnisonssjukhusen

från och med budgetåret 1943/44 uppföra en regementsläkarbeställning i

lönegraden Ca 26 för sero-bakteriolog vid sjukhuset, därest VI. militärbefälsstaben

förlägges till annan ort än Boden, en befattning för syssloman i lönegraden

A 22, en befattning för bokhållare i lönegraden A 15 samt en befattning

för kameralbiträde i lönegraden A 8, dels att Kungl. Majit måtte uppdraga

åt arméförvaltningen att efter utredning avgiva förslag rörande ej

mindre erforderlig nyanskaffning av inventarier för garnisonssjukhuset samt

fördelningen av härav föranledda kostnader än även behovet av ytterligare

läkar-, sjuksköterske-, ekonomi- och övrig personal vid sjukhuset, dels och

att Norrbottens läns landsting måtte med godkännande av det av utredningen

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 64.

framlagda förslaget rörande om- och tillbyggnad av garnisonssjukhuset i

Boden besluta bidraga till härav föranledda kostnader för byggnads- och anläggningsarbeten

med ett sammanlagt belopp bortsett från påräkneliga statsbidrag

av 2,359,400 kronor.

3. Norrbottens läns landstings beslut.

Av Norrbottens läns lagtima landstings protokoll för år 1942 inhämtas

beträffande landstingets beslut i fråga örn dess medverkan till den ifrågasatta

om- och tillbyggnaden av garnisonssjukhuset i Boden bland annat

följande.

Betänkandet i ämnet hade behandlats av landstingets förvaltningsutskott

och dess sammansatta andra och fjärde utskott. I sitt utlåtande över den

sakkunniges förslag hade sistnämnda utskott framhållit, att utskottet liksom

förvaltningsutskottet kommit till den uppfattningen, att förslaget med avseende

på utbyggnadens omfattning syntes tillgodose de krav på nya platser,

specialiteter och utvidgning av läkarvården, som motsvarade vad landstinget

inom detta område ansåge sig för närvarande kunna genomföra.

I fråga örn en särskild detalj i utbyggnadsförslaget, nämligen rörande

frågan örn förläggande av den civila distriktstandvården inom sjukhuset och

uppbyggande av lokal härför i samband med det här planerade ^byggnadsarbete!

— i vilken fråga den sakkunnige lämnat öppet för landstinget att, örn

landstinget så funne lämpligt, förlägga verksamheten till annan del av Boden

eller annan plats och själv anskaffa lämpliga lokaler härför — hade sammansatta

utskottet i likhet med förvaltningsutskottet och den sakkunnige kommit

till den uppfattningen, att ekonomiska skäl, bland annat möjligheten att vid

behov kunna gemensamt utnyttja personal m. m., talade för att förlägga den

civila distriktstandpolikliniken tillsammans med den militära ävensom tillsammans

med centralpolikliniken, vilken sistnämnda under alla förhållanden

med hänsyn till arbetets art borde vara placerad vid garnisonssjukhuset.

Sammansatta utskottet föreslog, att landstinget måtte, med godkännande

av det av den sakkunnige framlagda förslaget rörande örn- och tillbyggnad av

garnisonssjukhuset i Boden, besluta bidraga till härav föranledda kostnader

för byggnads- och anläggningsarbeten med ett sammanlagt belopp, bortsett

från de påräkneliga statsbidragen, av 2,359,400 kronor, att landstinget måtte

för här nämnda ändamål anslå ett belopp av 2,359,400 kronor — med avdrag

för beräknade statsbidrag, 155,000 kronor, samt för ersättning från statsverket

för vissa av landstinget havda kostnader för ritningar och dylikt, cirka 4,400

kronor — alltså 2,200,000 kronor, samt att landstinget måtte besluta att efter

allmän grund uttaxera sistnämnda belopp under fem år, nämligen 1942 (för

1943) — 1946 (för 1947) med Vs för varje år.

Denna sammansatta utskottets hemställan bifölls av landstinget.

Landstingets beslut har vunnit laga kraft.

4. Yttranden.

över den sakkunniges betänkande ha utlåtanden avgivits av arméförvaltningens

civila departement samt fortifikations- och sjukvårdsstyrelser, försvar

sväsendets lönenämnd gemensamt med allmänna lönenämnden, 1940 års

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 64.

militära byggnadsutredning saint medicinalstyrelsen. Vidare har Norrbottens

läns landstings förvaltningsutskott inkommit med en särskild skrivelse i ämnet.

Av de hörda myndigheterna har endast militära byggnadsutredningen yttrat

sig beträffande den sakkunniges uppfattning rörande krigss j ukhusfrågans

lösning. I denna del har byggnadsutredningen anfört, att utredningen

anslöte sig till den sakkunniges uppfattning. I anslutning härtill har

byggnadsutredningen till behandling upptagit frågan rörande behovet över

huvud av den i den sakkunniges förslag förordade sjukhusutbyggnaden

och därvid anfört följande.

Örn sålunda den ifrågasatta utvidgningen icke vore föranledd av behov att

ordna ett krigssjukhus, uppställde sig i första hand frågan, örn det ur statlig

(militär) synpunkt förelåge så trängande krav på ett genomförande av den

planerade utvidgningen under nuvarande pressade statsfinansiella förhållanden

med brist på materialier av olika slag och på för ändamålet lämplig arbetskraft,

att densamma icke kunde anstå till efter det den av 1942 års riksdag

antagna planen för organisationsarbetet inom försvarsväsendet genomförts.

De sakkunniga hade dessutom beräknat en så pass forcerad arbetstakt vid

byggnadsföretaget, att byggnadsarbetena skulle vara slutförda år 1945, sålunda

med en byggnadstid begränsad till två år. Det syntes utredningen

uppenbart, att med hänsyn till den omfattande nybyggnadsplan, som nämnda

organisationsplan krävde, sådan byggnadsverksamhet, som icke direkt sammanhängde

med denna organisationsplan, borde i möjligaste mån beskäras.

Enligt utredningens mening borde sålunda till prövning upptagas frågan örn

uppskov med byggnadsföretaget till efter femårsplanens genomförande.

Vid prövning av de av de sakkunniga behandlade alternativen ombyggnad

eller hel nybyggnad hade inom byggnadsutredningen även övervägts möjlighet

att reservera det nuvarande garnisonssjukhuset för enbart militär sjukvård.

Ombyggnaderna skulle då bliva av mindre omfattning och huvudsakligen gälla

arbetslokalerna. Utredningen hade emellertid icke närmare prövat förutsättningarna

och kostnaderna för genomförandet av ett sådant alternativ, enär

därmed förenade nackdelar enligt utredningens mening icke uppvägdes av

vunna fördelar. Vid valet emellan de två i betänkandet uppställda alternativen

anslöte sig byggnadsutredningen på av de sakkunniga anförda skäl till ombyggnadsalternativet.

Två av byggnadsutredningens ledamöter, herrar Lychnell och Bjurström,

ha i förevarande avseende anmält avvikande mening och anfört följande.

Byggnadsutredningen hade ansett, att till prövning borde upptagas frågan,

huruvida icke örn- och tillbyggnaden av garnisonssjukhuset i Boden borde

anstå intill dess femårsplanen för försvarsväsendets utbyggande genomförts.

Häremot borde framhållas, att det måste anses utrett, att behov av ett omedelbart

förbättrande av de nuvarande sjukvårdsförhållandena i Bodens fästning

förelåge, varjämte finge erinras örn att, på sätt framginge av det vid propositionen

1942:210 fogade utdraget av statsrådsprotokollet över försvarsärenden

(sid. 35), den föreliggande utredningen rörande Bodensjukhusets ombyggnad

beräknats öva inverkan på femårsplanens utformning. Den prövning, som

byggnadsutredningen ifrågasatte, hade alltså redan skett.

Den av byggnadsutredningen framkastade tanken på ett särskiljande av den

militära och den civila sjukvården stöde icke i god överensstämmelse med den

tendens inom sjukvårdsväsendet-, som på senare tid uppmuntrats av statsmakterna,

varför det syntes verklighetsfrämmande att ifrågasätta en återgång till

en äldre, numera övergiven ordning.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr f>4. 17

Vidkommande den sakkunniges principprogram för Bodensjukhusets

utvidgning ha myndigheterna framställt vissa erinringar. Byggnadsidredningen

har sålunda på anförda skäl förordat en minskning av antalet under rubriken

gemensamma avdelningar upptagna vårdplatser. Inrättandet av en isoleringsavdelning

borde enligt byggnadsutredningens mening medföra åtminstone

någon minskning av antalet vårdplatser på övriga avdelningar. Beträffande

den planerade B-avdelningen har utredningen anfört bland annat följande.

I Boden funnes följande trnppförbandssjukhus, som innehölle nedan angivet

antal vårdplatser, nämligen vid

Norrbottens regemente 57 platser

Norrbottens artillerikår 35 »

Bodens artilleriregemente 36 »

Bodens ingenjörkår 18 »

o Vid Norrbottens regemente avsåges att bygga nytt sjukhus på omkring 60

vårdplatser. Vid Norrbottens artillerikår kunde i en i närheten belägen filmsal

eventuellt disponeras 20 reservplatser. Sjukhuset vid Bodens ingenjörkår

vore avsett att ombyggas och utökas till 25 vårdplatser. På grund härav och

med hänsyn till vad som anförts i vissa av t. f. generalfältläkaren angivna riktlinjer

ifrågasatte utredningen behovet av militära vårdplatser på garnisonssjukhusets

planerade B-avdelning.

Vad de civila patienterna anninge, kunde ifrågasättas, örn icke den förenklade

sjukhusvård, som skulle lämnas å den föreslagna B-avdelningen, i den

mån vårdplatser icke stöde till förfogande på respektive avdelningar, i stället

borde lämnas på sjukstugor eller vårdhem, som av landstinget borde anordnas

utom Boden.

Enligt utredningens mening hade de sakkunniga icke anfört övertygande

skäl för en höjning av antalet vårdplatser utöver det av regementsläkaren

Engel tidigare angivna behovet, varför utredningen ifrågasatte, att platsantalet

begränsades till de av Engel föreslagna omkring 400 vårdplatserna. Vad beträffar

de i förslaget upptagna tre tandpoliklinikerna, syntes de sakkunniga

själva icke vara övertygade örn behovet och lämpligheten att ansluta en

distriktstandpoliklinik till garnisonssjukhuset. Under sådana förhållanden

borde med uppförandet av denna poliklinik tills vidare anstå. Innan försvarsväsendets

tandvårdsutredning fattat ståndpunkt i frågan örn den militära

tandvårdens ställning, syntes icke heller föreslagen militär tandpoliklinik böra

uppföras. Däremot hade utredningen intet att erinra mot anordnande av centraltandpoliklinik.

Förutnämnda två ledamöter av byggnadsutredningen ha även i denna del

anfört avvikande mening samt därvid yttrat.

Byggnadsutredningen borde icke ha ingått på frågan om antalet vårdplatser

och under alla förhållanden icke åberopat sig på regementsläkaren

Engels i en tidigare preliminär utredning med utgångspunkt från det militära

behovet av nya vårdplatser gjorda beräkningar rörande platsantal m. m., alldenstund

Engel jämväl medverkat i den nu föreliggande utredningen.

Då sakkunnigutredningen bland annat haft att undersöka förutsättningarna

för Bodensjukhusets utbyggande till ett fullständigt centrallasarett för Norrbottens

län, syntes man kunna utgå ifrån att utredningen jämväl undersökt

möjligheterna att på sätt byggnadsutredningen ifrågasatt förlägga vården av

B-fall till andra sjukvårdsinrättningar inom länet.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr lii.

214 43 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:t.s proposition nr 64.

Frågan om distriktstandpoliklinikens anslutande till sjukhuset utgjorde ett

spörsmål, som det syntes ankomma på landstinget att ensamt avgöra.

Arméförvaltningens civila departement samt fortifikations- och sjukvårdsstyrelser

lia efter granskning av de sakkunnigas förslag funnit det i betänkandet

framlagda principprogrammet för utbyggnad av garnisonssjukhuset i

Boden väl motiverat samt det beräknade vårdplatsbehovet ur den militära

sjukvårdens synpunkt så långt nu kunde bedömas tillfredsställande. Departementet

och styrelserna ha vidare anfört följande.

I avbidan på de resultat, vartill försvarsväsendets tandvårdsutredning 1941

kunde komma, vore departementet och styrelserna icke beredda att nu taga

ställning till de i betänkandet framlagda förslagen örn anordnande vid garnisonssjukhuset

av tandvård för militära och civila patienter. Då emellertid

under alla förhållanden en central tandpoliklinik syntes böra förläggas till

garnisonssjukhuset i dess framtida egenskap av centrallasarett för Norrbottens

län, syntes det dock få anses ändamålsenligt att, på sätt de sakkunniga föreslagit,

redan nu beräkna lokalutrymme för en sådan klinik i byggnaden för

barnavdelning m. m. För övrig tandvård torde — beroende pa tandvardsutredningens

blivande förslag — lokaler kunna i en senare byggnadsetapp erhallas

genom tillbyggnad av garnisonssjukhuset på sätt de sakkunniga föreslagit.

Sjukvårdsstyrelsen ville i detta sammanhang framhålla önskvärdheten av

att det i Boden planerade militärapoteket anknötes till garnisonssjukhuset.

Härom finge sjukvårdsstyrelsen hänvisa till en utlåtandet bifogad utredning.

Örn militärtandpolikliniken utbyggdes i en andra etapp, syntes möjlighet

böra hållas öppen att i den härför avsedda byggnaden förlägga militärapoteket

till byggnadens bottenvåning och att i densamma inreda lämpliga källarlokaler

för apoteket. Någon olägenhet av att härigenom distriktstandpoliklinik och

militärtandpoliklinik eventuellt skulle komma att förläggas 1 och 2 trappor

upp syntes icke uppstå.

Mot den i betänkandet föreslagna tekniska utformningen av en örn- och

tillbyggnad av garnisonssjukhuset syntes intet vara att erinra. Departementet

och styrelserna hade härvid särskilt beaktat den militära sjukvårdens behov av

rymliga mottagningslokaler.

I anledning av vad de sakkunniga anfört angående anordnande av en central

tvättinrättning i Boden för militärt behov finge erinras örn vad 1942 års militära

reparationstjänstutredning i principbetänkande den 16 oktober 1942 angivit

angående hänvisande av garnisonssjukhuset till en till Boden förlagd

centralanstalt för underhållstjänsten.

Då Kungl. Majit genom beslut den 25 september 1942 med anledning av

en av fortifikations- och sjukvårdsstyrelserna i underdånig skrivelse den 15

september 1942 gjord framställning uppdragit åt den sakkunnige rörande omoch

tillbj^ggnad av garnisonssjukhuset i Boden m. m. att skyndsamt företaga

utredning örn uppförande av personalbostadsbyggnader vid såväl garnisonssjukhuset

i Boden som övriga garnisonssjukhus, hade departementet och styrelserna

ansett anledning icke föreligga att i detta sammanhang inga på denna

fråga.

Medicinalstyrelsen har rörande den sakkunniges principprogram anfört

bland annat följande.

I det av de sakkunniga uppgjorda principprogrammet för utbyggnaden av

garnisonssjukhuset i Boden, såvitt detsamma avsåge vårdplatser och avdelningar,

funnes bland annat upptagen en ny barnavdelning örn 42 vårdplatser,

medan de lokaler, i vilka den förutvarande barnavdelningen örn 22 platser

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Marits proposition nr 64.

varit inrymd, skulle komma att disponeras för annat ändamål. Det sålunda

angivna antalet av 42 vore det högsta antal vårdplatser, för vilket med hänsyn

till folkmängden inom Norrbottens län vid årsskiftet 1941/42 enligt

gällande författningar örn statsbidrag till uppförande ävensom till driften av

medicinska barnavdelningar dylika bidrag kunde komma att utgå.

I en den 16 september 1942 till 1941 års befolkningsutredning av medicinalstyrelsen

avgiven P. M. angående åtgärder för ytterligare befrämjande av

förlossningsvården och barnavården hade styrelsen emellertid bland annat

förordat slopande av den för närvarande befintliga spärren, att dylika bidrag

endast finge utgå för högst 2 vårdplatser på varje tal av 10,000 invånare i

sjukvårdsområdet, vilket slopande enligt styrelsens mening lämpligen kunde

ske omedelbart beträffande uppförandebidraget och, i fråga örn driftbidraget,

vid tidpunkt, som Kungl. Majit kunde komma att framdeles närmare bestämma.

Under hänvisning härtill och då barnadödligheten i Norrbottens

län vore den högsta i riket och behov för övrigt förelåge av vårdplatser, å

vilka barn kunde inläggas för undersökning och utredning angående psykiska

sjukdomstillstånd, ifrågasatte medicinalstyrelsen, örn inte vid planläggningen

av den föreslagna nya pediatriska avdelningen omständigheter kunde anses

föreligga, som motiverade någon ökning av platsantalet.

Yad barnbördsvården beträffade upptoge de sakkunnigas förslag en dylik

avdelning örn 20 vårdplatser, medan avdelningen i fråga för närvarande inrymde

10 platser. I betänkandet angåves vidare, att avsikten vore, att den

obstetriska avdelningen fortfarande skulle stå under chefskap av överläkaren

å den kirurgiska avdelningen, varest även förekommande gynekologiska sjukdomar

liksom hittills skulle komma att behandlas.

Då Bodens garnisonssjukhus vore avsett att utgöra centrallasarett för

länet, ansåge medicinalstyrelsen det vara lämpligt att redan nu planera anställandet

därstädes av en specialutbildad obstetriker och gynekolog. Detta

skulle bland annat medföra, att den planerade mödravårdscentralen vid sjukhusen

erhölle karaktären av typ I, vilket syntes önskvärt med hänsyn till

länets behov av en dylik mödravårdscentral. Vid fastställandet av ritningarna

borde sålunda enligt styrelsens mening utrymme reserveras också för den

gynekologiska avdelningen samt mödravårdscentralen.

Yad slutligen anginge de sakkunnigas förslag att vid nämnda garnisonssjukhus

inrätta en tandpoliklinik, omfattande dels centraltandpoliklinik, dels

distriktstandpoliklinik, dels ock en tandpoliklinik för militärt behov finge

medicinalstyrelsen livligt tillstyrka anordnandet av en dylik poliklinik.

Yad särskilt distriktstandpolikliniken beträffade ville styrelsen understryka

det av utredningen gjorda uttalandet, att det ur kostnadssynpunkt naturligen

ställde sig mest fördelaktigt att inrätta sådan poliklinik samtidigt med tandpoliklinik

för militärt behov. Medicinalstyrelsen ville härtill endast tillägga,

att sammanförande av dessa polikliniker och deras ställande under gemensam

ledning syntes möjliggöra vissa besparingar jämväl i fråga om personalrum,

lokaler för expeditions- och förrådsändamål m. m. ävensom i hög grad underlätta

verksamhetens rationalisering.

Beträffande den av den sakkunnige förordade byggnadstekniska lösningen

av det uppgjorda principprogrammet har 1040 års militära byggnadsutredning

framfört vissa detalj erinringar, beträffande vilka torde få hänvisas

till handlingarna i ärendet. Övriga hörda myndigheter ha icke haft något

att invända i denna del.

Vidkommande de av den sakkunnige framlagda kostnadsberäkningarna

har arméförvaltningens civila departement samt fortifikations
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Majds ''proposition nr 64.

och sjukvårdsstyrelser i och för sig icke haft något att erinra samt vidare

anfört följande.

Av betänkandet framginge, att beräkningarna icke omfattade kostnaderna

för vissa erforderliga iståndsättningsarbeten inom de äldre sjukhuslokalerna

samt för anskaffning av korkmattor. Kostnaderna härför uppskattades av

fortifikationsstyrelsen för iståndsättningsarbetena till 32,000 kronor och för

korkmattor till, därest militär- och distriktstandpolikliniker icke skulle uppföras,

143,200 kronor respektive, vid utförandet av dessa anläggningar, till

152,500 kronor. Härav borde 68,720 kronor, respektive 72,360 kronor bestridas

av statsmedel och resten, eller 106,480 kronor respektive 112,140 kronor, av

landstinget.

Byggnadsutredningen har — i anslutning till dess synpunkter beträffande

utformningen av byggnadsprogrammet — anfört bland annat följande.

Mot det för tandpolikliniker upptagna beloppet av 148,000 kronor hade

byggnadsutredningen i och för sig ej något att erinra, men, med hänsyn till

vad tidigare anförts, borde posten i sin helhet tills vidare utgå.

Kostnaderna för köksbyggnaden syntes, då i väsentliga delar endast vore

fråga örn en ombyggnad, vara för högt upptagna. Därest de icke kunde begränsas

med 46,000 kronor till högst 340,000 kronor, måste byggnaden vara i

sådant skick, att nybyggnad vore att föredraga framför ombyggnad. Utredningen

utginge emellertid från att sistnämnda belopp skulle visa sig tillräckligt

för föreslagna arbeten.

Mot övriga poster i kostnadsberäkningen hade utredningen icke något att

erinra. De sammanlagda kostnaderna skulle alltså under ovan angivna förutsättningar

beräknas till (3,882,000 — 148,000 — 46,000 =) 3,688,000 kronor.

Häri hade enligt vad de sakkunniga framhållit icke inräknats kostnader för

linoleummattor. I den mån dylika mattor kunde anskaffas, borde kostnaderna

för desamma inräknas i byggnadsanslaget.

Vad gällde de av utredningen i övrigt föreslagna besparings- och förenklingsåtgärderna,

hade utredningen icke ansett sig böra närmare kostnadsberäkna

desamma. Utredningen holle emellertid före, att dessa förslag borde

upptagas till prövning i samband med det slutliga utarbetandet av ritningarna.

I den mån desamma ansåges kunna realiseras, borde genom desamma uppkomna

besparingar närmare utrönas.

Den sakkunniges förslag till fördelning av kostnaderna för byggnadsprogrammets

realiserande mellan statsverket och Norrbottens läns landsting

har lämnats utan erinran av arméförvaltningens civila departement samt

fortifikations- och sjukvårdsstyrelser ävensom av medicinalstyrelsen. Militära

byggnadsutredningen har anfört följande.

Såvitt av i betänkandet lämnade uppgifter framginge utgjorde antalet

civila vårdplatser med undantag av platserna på reumatikeravdelningen, som

torde ha uppförts med anlitande av under femte huvudtiteln anvisat anslag,

före ombyggnaden omkring 64 procent och efter ombyggnaden omkring 66

procent av totala antalet vårdplatser. Den föreslagna kostnadsfördelningen,

enligt vilken landstinget skulle bestrida omkring 61 procent av totala kostnaderna,

syntes därför vara skälig.

Vad den sakkunnige anfört rörande finansieringen m. m. av omoch

tillbyggnaden av garnisonssjukhuset i Boden har föranlett militära byggnadsutredningen

till följande uttalande.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Majus proposition nr 64.

Skulle ombyggnaden kunna genomföras, utan att driften av sjukhuset under

byggnadstiden allt för mycket försvårades eller rent av omöjliggjordes, torde

det, i synnerhet under nu rådande beredskapsförhållanden, då stora kontingenter

vore inkallade i militärtjänst och kraven på sjukhusvård därför

kunde förväntas bliva särskilt stora, i varje fall bliva nödvändigt att genomföra

ombyggnaden i flera etapper och under längre tid än vad de sakkunniga

syntes lia räknat med.

I vart fall vore det angeläget, att en noggrann plan för byggnadsarbetenas

bedrivande utarbetades, med beaktande av att byggnadsarbeten måste bedrivas

jämsides med pågående sjukvårdsarbete. Ju kraftigare forceringen av

byggnadsföretaget dreves, desto större svårigheter torde uppstå för en rationell

drift av såväl byggnads- som sjukvårdsverksamheten. Utredningen funne

sålunda det ur såväl byggnadstekniska som sjukvårdssynpunkter lämpligt,

att en längre byggnadstid beräknades än som av de sakkunniga planerats.

Härigenom torde anskaffning av material och arbetskraft för byggnadsföretaget

underlättas och de ekonomiska kraven på det allmänna utjämnas. Utredningen

holle före, att byggnadsföretaget borde utsträckas över tre å fyra

budgetår med en i huvudsak jämn fördelning av medelsanvisningarna över de

olika budgetåren.

Gentemot vad byggnadsutredningen sålunda anfört lia dess förutnämnda

två ledamöter i särskilt yttrande anfört följande.

I och för sig torde byggnadsutredningens uppfattning, att den föreslagna

ombyggnadstiden vore väl knappt tillmätt och att en noggrann plan för byggnadsarbetenas

bedrivande borde föreligga, ha fog för sig. Då emellertid den i

garnisonssjukhuset ingående reumatikerpaviljongén tagits i anspråk för

kirurgisk och medicinsk sjukhusvård under nuvarande förhållanden och då

vidare för den händelse att det föreslagna barnsjukhuset uppfördes i första

byggnadsetappen tillräckliga utrymmen torde föreligga för ett överflyttande

av den sjukvård, som skulle äga rum inom huvudbyggnadens mittelparti,

syntes grundförutsättningarna för den efterlysta planen redan föreligga.

Civila departementet samt fortifikations- och sjukvårdsstyrelserna ha i

detta sammanhang anfört följande.

På sätt de sakkunniga anfört borde i samband med att medel ställdes till

förfogande för garnisonssjukhusets om- och tillbyggnad ett särskilt avtal

träffas mellan landstinget och arméförvaltningens vederbörande departement

och styrelser på kronans vägnar, rörande den närmare regleringen av de i

samband med sjukhusutvidgningen stående frågorna av ekonomisk och rättslig

natur. Departementet och styrelserna ansåge sig böra hemställa, att i ett

dylikt avtal måtte såsom villkor för kronans medverkan till en örn- och tillbyggnad

av garnisonssjukhuset i^pställas fordran på att landstinget å sin

sida dels medgåve omedelbar uppsägning av gällande samarbetsavtal mellan

kronan och landstinget dels ock förbunde sig att sluta nytt sådant avtal i

enlighet med det förslag till normalkontrakt för de s. k. samarbetssjukhusen,

som framlagts i ett den 3 november 1939 avgivet betänkande (statens off. utredn.

1939:31).

Med anledning av vad departementet och styrelserna sålunda uttalat

har Norrbottens läns landstings förvaltningsutskott i skrivelse den 9 december

1942 anfört i huvudsak följande.

Avtalet örn garnisonssjukhuset» i Boden sam drift gällde med fyra års

ömsesidig uppsägningstid och hade uppsagts att gälla med utgången av juli

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 64.

1944. Att landstinget utöver de villkor och den betalningsskyldighet, om

vilka överenskommelse träffats mellan representanterna för kronan och landstinget,

skulle ikläda sig merkostnad för driften under uppsägningstiden, ansåge

sig förvaltningsutskottet icke kunna instämma uti. Ej heller kunde utskottet

instämma däri, att landstinget utan förhandlingar, vilka tidigare ställts

i utsikt, omedelbart skulle acceptera föreliggande normalkontrakt för de s. k.

samarbetssjukhusen, vilket såvitt avsåge Bodensjukhuset syntes vara i behov

av vissa jämkningar och modifikationer. Då villkoren i den sakkunniges förslag

vore synnerligen betungande för landstinget ansåge förvaltningsutskottet,

att några ytterligare villkor för landstinget icke borde tillkomma,

vilka komme att fördyra driften för landstingets elei.

Vad slutligen angår den av den sakkunnige förordade personalorganisationen

vid sjukhuset ha civila departementet samt fortifikations- och

sjukvårdsstyrelserna ävensom försvarsväsendets lönenämnd och allmänna lönenämnden

yttrat sig. Beträffande dessa yttranden torde i vad avser personalens

löneställning få hänvisas till handlingarna i ärendet.

Jämlikt uppdrag av chefen för försvarsdepartementet ha arméförvaltningens

civila departement samt fortifikations- och sjukvårdsstyrelser haft

att i samband med avgivandet av sitt utlåtande över föreliggande betänkande

framlägga förslag angående ej mindre erforderlig nyanskaffning av inventarier

samt fördelningen av härav föranledda kostnader än även behovet

av ytterligare läkar-, sjuksköterske-, ekonomi- och övrig personal vid sjukhuset.

Härom ha departementet och styrelserna anfört följande.

På anmodan av sjukvårdsstyrelsen hade särskild utredning i ämnet verkställts

av överläkaren vid garnisonssjukhuset i Boden, regementsläkaren

Engel, vilken utredning bifogades. Norrbottens läns landstings förvaltningsutskott,

som fått del av denna utredning, hade givit sin anslutning till såväl

utrustningsförslaget och därav föranledda kostnaders fördelning mellan staten

och landstinget som den föreslagna personalorganisationen.

Jämväl departementet och styrelserna anslöte sig till det framlagda förslaget

örn nyanskaffning av inventarier och utrustning för sjukhuset.

Yad därefter beträffade de av Engel framlagda, förslagen till beräkning

av personalbehovet vid sjukhuset samt personalens löneställningar borde

av skäl, som ovan anförts, frågan om personal för tandvårdens ombesörjande

tills vidare hållas öppen. Bortsett härifrån torde de framlagda förslagen i

stort sett kunna tjäna till ledning vid ett bedömande av personalkostnaderna

vid det utbyggda sjukhuset. Departementet och styrelserna hade

emellertid, utöver vad redan anförts, icke ansett sig lia anledning att nu

ingå på en detaljgranskning vare sig av antalet befattningshavare eller för

dem ifrågasatta löneställningar. I samband nied det successiva färdigställandet

av nytillkommande avdelningar vid sjukhuset torde det få ankomma på

sjukhusdirektionen att inkomma nied motiverade förslag om inrättande av

härav betingade nya befattningar och torde i samband härmed tillfälle böra

beredas arméförvaltningens civila departement och sjukvårdsstyrelse att

yttra sig häröver.

Av förenämnda inom sjukvårdsstyrelsen utförda utredningar inhämtas,

att kostnaderna för inventarier och övrig utrustning för det utbyggda garnisonssjukhuset

inklusive distriktstandpoliklinik och militär tandpoliklinik

beräknats till sammanlagt 948,000 kronor, varav 58,000 kronor för nyssnämnda

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Majlis proposition nr 64.

polikliniker, att dessa kostnader föreslagits fördelas på statsverket och landstinget

med belopp av respektive 372,000 kronor och 576,000 kronor samt att

antalet befattningshavare vid garnisonssjukhuset efter utbyggnaden beräknas

stiga från nuvarande 185 till 319, medförande en utgiftsökning av omkring

430,000 kronor för år räknat, allt under förutsättning att samtliga

tandpolikliniker komma till stånd.

5. Departementschefen.

Vid de förberedande undersökningar, som i detta ärende verkställts, ha

mottagnings- och övriga arbetsavdelningar vid garnisonssjukhuset i Boden

befunnits vara uppenbart otillräckliga för det militära sjukvårdsbehovet. En

avsevärd utvidgning av dessa avdelningar har därför prövats nödvändig.

Från den civila sjukvårdens målsmän lia samtidigt framställts önskemål örn

en utvidgning av detta för civil och militär sjukvård avsedda statliga sjukhus

med hänsyn till det växande civila vårdbehovet. Ett avhjälpande av de ur den

militära sjukvårdens synpunkt föreliggande bristerna har av ekonomiska skäl

befunnits böra ske i samband med ett tillgodoseende av den ur civila sjukvårdssynpunkter

önskvärda utvidgningen av sjukhuset. Från dessa utgångspunkter

har den vid årsskiftet 1941/42 igångsatta sakkunnigutredningen bedömt

den föreliggande frågan. Denna utredning har jämväl haft att undersöka det

av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse framförda förslaget örn upprättande

i anslutning till sjukhusutvidgningen av ett fullträffsäkert krigssjukhus för

Bodens fästning.

Utredningens resultat innebär i sammanfattning dels en allmän förbättring

och utvidgning av garnisonssjukhusets polikliniker och övriga arbetsavdelningar,

dels ock en utbyggnad av sjukhuset till ett centrallasarett för

Norrbottens län. Den förut berörda krigssjukhusfrågan anses i utredningens

betänkande böra lösas utan samband med och i annan ordning än utbyggnaden

av garnisonssjukhuset. Efter utbyggnaden, som skulle draga en kostnad

av 3,882,000 kronor, skulle garnisonssjukhuset komma att omfatta 467

vårdplatser mot för närvarande 256. Utökningen av antalet platser skulle

således komma att uppgå till 211, av vilka i betänkandet 66 betecknas såsom

militära och 145 såsom civila. I ombyggnadsplanen ingå bland annat öronavdelning,

barnsjukhus och tandpolikliniker. Börande omfattningen och den

närmare innebörden i sjukhustekniskt och finansiellt hänseende av förslaget

torde jag få hänvisa till redogörelsen i det föregående samt till handlingarna

i ärendet. Beträffande de allmänna förutsättningarna för den sålunda förordade

utbyggnaden råder i stort sett enighet bland de hörda myndigheterna.

Givetvis måste åtskilliga riskmoment anses förknippade med förläggandet

av en för såväl militärt som civilt bruk avsedd sjukvårdsinrättning av här

ifrågavarande storleksordning till en fästningsort som Boden. I betraktande

av de ekonomiska värden detta sjukhus i sitt nuvarande skick på sätt utredningen

framhållit måste anses representera, Ilar jag dock i princip ansett mig

kunna godtaga förslaget att utbygga sjukhuset i fråga. Frågan örn sättet för

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 64.

tillgodoseende av behovet av lokaler för krigssjukhusändamål torde få bedömas

för sig.

1940 års militära byggnadsutredning har såsom framgår av den lämnade

redogörelsen ifrågasatt ett uppskov med Bodensjukhusets om- och tillbyggnad

till tid efter genomförandet av den av 1942 års riksdags beslutade

femårsplanen för försvarsväsendets utbyggande. Ett sådant uppskov med

förslagets genomförande synes med hänsyn till det militära sjukvårdsbehovet

inom Bodens garnison icke tillrådligt. Kostnaderna torde kunna inrymmas

inom den finansiella ramen för femårsplanen, vad byggnadskostnaderna

beträffar inom det belopp av 50 miljoner kronor, som beräknats för genomförandet

av vissa byggnadsarbeten för armén, vilka visserligen icke

direkt föranletts av försvarsbeslutet men likväl förutsatts kunna komma att

under perioden visa sig erforderliga. På grund härav finner jag mig i princip

böra förorda, att medel nu beräknas för byggnadsarbetenas utförande. Frågan

om vid vilken tidpunkt byggnadsarbetena må igångsättas och i vilken takt

byggnadsprogrammet skall genomföras måste emellertid bliva beroende på

närmare övervägande med hänsyn till rådande svårigheter i avseende å tillgång

på arbetskraft och materiel.

Beträffande det av den sakkunnige förordade principprogrammet för

garnisonssjukhusets utvidgning ha vissa önskemål framställts av remissmyndigheterna.

Medicinalstyrelsen har ifrågasatt en utökning av det planerade

barnsjukhuset och hänsynstagande till en eventuellt blivande självständig

obstetrisk-gynekologisk avdelning vid sjukhuset. Styrelsen har

vidare givit sin anslutning till den sakkunniges tankegång att till garnisonssjukhuset

bör förläggas icke endast centraltandpoliklinik utan jämväl

distriktstandpoliklinik och militär tandpoliklinik. Militära byggnadsutredningen

däremot har ansett de båda sistnämnda poliklinikerna icke för närvarande

böra komma till stånd, och arméförvaltningens civila departement

samt fortifikations- och sjukvårdsstyrelser ha i avvaktan på resultatet av pågående

utredning rörande försvarets tandvårdsorganisation icke funnit sig

beredda att nu taga ställning till förslagen örn anordnande vid sjukhuset av

tandvård för militära och civila patienter. Norrbottens läns landsting åter bär

uttalat sig för distriktstandpoliklinikens liksom även centraltandpoliklinikens

förläggande till garnisonssjukhuset. — Byggnadsutredningen har vidare på anförda

skäl ifrågasatt viss nedskärning av platsantalet på vissa avdelningar

inom det utbyggda garnisonssjukhuset.

För egen del är jag på grundval av den nu föreliggande utredningen icke

beredd att taga ställning till frågan örn anslutandet av distriktstandpoliklinik

och militär tandpoliklinik till garnisonssjukhuset. Dessa spörsmål torde böra

upptagas till övervägande vid nyssnämnda utredning rörande den militära

tandvården. Skulle det visa sig lämpligt att sådana tandpolikliniker anordnas

på sätt den sakkunnige förordat, lärer detta kunna ske under byggnadsarbetenas

gång. I kostnadsberäkningen torde böra preliminärt beräknas utgifter

för anordnande, efter framdeles skeende prövning, av militär tandpoliklinik

vid Bodensjukhuset, varförutom det torde få förutsättas, att landstinget låter

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Majus proposition, nr 64.

med utförandet av den planerade distriktstandpolikliniken anstå, tills frågan

om den militära tandpoliklinikens anordnande bringas till sin lösning. I likhet

med de militära förvaltningsmyndigheterna och på av dessa anförda skäl har

jag intet att erinra mot att lokalutrymmen nu beräknas för centraltandpolikliniken.

I detta sammanhang bör anmärkas, att på riksstatens fjärde huvudtitel

icke bör falla någon del av driftkostnaderna för sistnämnda poliklinik eller

för distriktstandpolikliniken, därest sådan kommer till stånd, liksom ej heller för

övriga enbart för det civila vårdbehovets tillgodoseende avsedda avdelningar.

Yad angår frågorna örn en utvidgning av platsantalet å det planerade barnsjukhuset

samt örn reserverande av utrymme för en blivande självständig

obstetrisk-gynekologisk avdelning vid garnisonssjukhuset i Boden, så torde

dessa spörsmål innefatta ämnen, varuti det tillkommer Norrbottens läns landsting

att i första hand träffa avgörande. Jag saknar fördenskull anledning ingå

på dessa frågor.

De av byggnadsutredningen framförda synpunkterna i fråga örn beräkningen

av platsbehovet å vissa avdelningar inom det blivande sjukhuset föranleda

från min sida den erinran att vid de tidigare i detta ärende utförda

undersökningarna frågan bedömts huvudsakligen ur militära synpunkter, varemot

den nu föreliggande utredningen beaktat jämväl det civila vårdbehovet.

Enligt vad jag inhämtat har den sakkunnige beräknat platsantalet å det utbyggda

sjukhuset under hänsynstagande till de vårdmöjligheter, som stå till

buds vid de olika truppförbandssjukhusen i Boden. De av den sakkunnige

utförda beräkningarna rörande platsbehovet torde kunna i huvudsak godtagas.

Då för den av den sakkunnige förordade B-avdelningen å 34 vårdplatser — avsedd

för patienter, vilka för sin vård icke kräva omedelbar tillgång till en

högvärdig lasarettsavdelnings mera dyrbara utrustning — tages i anspråk en

äldre byggnad, som svårligen kan utnyttjas för annat ändamål och som för en

mindre kostnad kan iordningställas som B-avdelning, vill jag icke resa erinran

mot den sakkunniges förslag i denna del.

På grund av vad nu anförts kan jag i allt väsentligt ansluta, mig till det

av den sakkunnige förordade principprogrammet för utvidgningen av garnisonssjukhuset

i Boden. På den av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse väckta

frågan om inrymmande av ett garnisonsapotek inom sjukhuset anser jag mig

icke böra nu ingå.

1940 års militära byggnadsutredning har framställt vissa erinringar

mot den av den sakkunnige förordade byggnadstekniska lösningen av det

uppställda principprogrammet. Jag förutsätter, att dessa erinringar i görligaste

mån vinna beaktande vid utformandet av definitiva arbetsritningar.

Kostnaderna för byggnadsprogrammets genomförande ha som förut nämnts

av den sakkunnige beräknats till 3,882,000 kronor. Enligt inhämtad uppgift ha

dessa kostnader uppskattats på grundval av prisnivån den 1 juli 1942. Till sagda

belopp böra enligt arméförvaltningens utlåtande läggas följande belopp, nämligen

dels 32,000 kronor för vissa erforderliga iståndsättningsarbeten inom

de äldre sjukhuslokalerna, dels ock 152,500 kronor för anskaffning av korkmattor,

vilket sistnämnda belopp angives kunna reduceras till 143,200 kronor,

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 64. 2H 43 3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 64.

därest militär- och distriktstandpoliklinikerna icke nu skulle komma till

stånd. — Militära byggnadsutredningen har såsom förut nämnts ansett den

av den sakkunnige framlagda kostnadsberäkningen kunna reduceras till

3,688,000 kronor, därest nyssnämnda tandpolikliniker icke utföras, samt under

förutsättning av viss reduktion av de beräknade kostnaderna för omändring

av sjukhusets köksbyggnad.

Jag har förut framhållit, att jag icke nu är beredd taga ställning till frågan

örn de nyssnämnda tandpoliklinikernas förläggande till det utbyggda garnisonssjukhuset,

varvid jag emellertid förutskickat, att medel för klinikernas

anordnande böra stå till förfogande för att eventuellt efter ytterligare utredning

rörande hithörande organisationsfrågor kunna disponeras. I anslutning

härtill och med beaktande av de av arméförvaltningen förordade tilläggen till

kostnadsberäkningen, tillhopa (32,000 + 152,500 =) 184,500 kronor, samt den

av byggnadsutredningen förordade reduktionen av de beräknade utgifterna

för omändring av köksbyggnad, 46,000 kronor, beräknar jag totalkostnaderna

för örn- och tillbyggnaden av garnisonssjukhuset i Boden till sammanlagt

(3,882,000 + 184,500 —- 46,000 =) 4,020,500 kronor. Med vissa mindre förenklingar

av byggnadsprogrammet torde totalkostnaden kunna hållas inom ramen

av en medelsanvisning av 4,000,000 kronor.

Den av den sakkunnige förordade fördelningen av byggnadskostnaderna

mellan statsverket och landstinget har biträtts såväl av landstinget som av

de hörda myndigheterna. Även jag finner mig kunna godtaga grunderna för

denna fördelning. — Enligt den ursprungliga kostnadsberäkningen skulle

byggnadskostnaderna komma att uppgå till sammanlagt 3,882,000 kronor, varav

1,522,600 kronor skulle gäldas av staten och 2,359,400 kronor — bortsett

från påräkneliga statsbidrag — erläggas av landstinget. Med tillämpning av

enahanda grunder för kostnadsfördelningen skulle det av mig beräknade beloppet

för sjukhusombyggnaden, 4,000,000 kronor, böra fördelas med i runt

tal 1,585,000 kronor på statsverket och 2,415,000 kronor på landstinget. Det

av landstinget framställda anspråket på ersättning med 4,400 kronor för vissa

av landstinget havda kostnader för ritningar och dylikt torde icke böra i denna

ordning upptagas till bedömande.

I detta sammanhang får jag erinra, att på sätt framgår av vad i det föregående

anförts i kostnadsberäkningarna icke ingå utgifter för anordnande

vid garnisonssjukhuset av särskild tvättinrättning samt personalbostäder.

Beträffande tvättinrättningen föreligger såsom arméförvaltningen påpekat

förslag örn anordnande av en central dylik inrättning, avsedd att betjäna

jämväl garnisonssjukhuset. Vidkommande personalbostäderna pågår såsom

jämväl arméförvaltningen framhållit särskild utredning.

Vad den sakkunnige och myndigheterna anfört rörande personalorganisationen

vid det utbyggda garnisonssjukhuset föranleder för närvarande icke

annat uttalande från min sida än att jag förutsätter, att dessa frågor torde

efter framställning i ämnet av arméförvaltningen komma under bedömande

framdeles i samband med den successiva utbyggnaden av garnisonssjukhuset.

Myndigheternas uttalanden i ämnet torde få tjäna till ledning vid uppgörande

av förslag i detta avseende.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 64.

27

De av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse beräknade kostnaderna för anskaffning

av inventarier och övrig utrustning — 948,000 kronor, av vilket

belopp 372,000 kronor beräknas belöpa på statsverket — synas höga. Jag förutsätter,

att — innan sjukvårdsstyrelsen slutligt äskar medel för bestridande

av de på statsverket belöpande kostnaderna av denna art — genom sjukvårdsstyrelsens

försorg en förnyad undersökning verkställes rörande möjligheterna

att nedbringa dessa kostnader.

I samband med att medel ställas till förfogande för ombyggnadsarbetenas

genomförande bör på sätt den sakkunnige anfört avtal träffas mellan statsverket

och Norrbottens läns landsting örn reglerandet av de spörsmål av ekonomisk

och rättslig natur, som stå i samband med sjukhusombyggnaden.

Detta avtal synes böra utformas i anslutning till de riktlinjer, som angivits

av den sakkunnige.

Såsom av det föregående framgår överväges för närvarande frågan örn de

grunder, efter vilka Norrbottens läns landstings och andra ifrågakommande

landstings ersättningsskyldighet för vård av civila sjuka å garnisonssjukhusen

bör beräknas. I denna fråga torde det få ankomma på Kungl. Majit att efter

slutförda överläggningar med respektive landsting träffa avgörande. Då statsverket

vid bifall till mitt nu föreliggande förslag möjliggör för Norrbottens

läns landsting att på gynnsamma villkor få till stånd ett centrallasarett för

nämnda län, synes det mig rimligt att i detta sammanhang nämnda ersättnings-''

skyldighet för denna sjukvårdsanstalts del slutligt regleras. Det förutnämnda

normalkontraktet för de s. k. samarbetssjukhusen innefattar enligt min mening

ur kronans synpunkt skäliga ersättningsnormer. I anslutning till den uppfattning,

som kommit till uttryck i de militära förvaltningsmyndigheternas

remissutlåtande, utgår jag därför från att i det avtal, som enligt det föregående

bör träffas med landstinget, bör såsom villkor för kronans medverkan till en

till- och ombyggnad av garnisonssjukhuset uppställas fordran på att landstinget,

örn så påfordras, dels medgiver omedelbar uppsägning av gällande samarbetsavtal

mellan kronan och landstinget, dels ock förbinder sig att sluta nytt

sådant avtal i huvudsaklig överensstämmelse med förutnämnt förslag till normalkontrakt

för de s. k. samarbetssjukhusen. Det torde emellertid böra ankomma

på Kungl. Majit att avgöra, huruvida överenskommelse med landstinget

skall ingås i enlighet med berörda normalkontrakt eller om möjligen,

för vinnande av enhetlighet med bestämmelserna för övriga garnisonssjukhus,

annan för kronan godtagbar överenskommelse bör träffas.

I enlighet med vad i det föregående anförts torde riksdagens medgivande

böra inhämtas till en utbyggnad av garnisonssjukhuset i Boden i enlighet

med de av mig förordade riktlinjerna. Den på staten belöpande kapitalinvesteringen

i förevarande sjukhus, 1,585,000 kronor, torde böra bestridas från

det anslag å 24,000,000 kronor för armén till Vissa byggnadsarbeten m. m., örn

vars uppförande å riksstaten förslag framställts i årets statsverksproposition

(kapitalbudgeten, bilaga 2, punkten 1). Härtill bör riksdagens medgivande inhämtas

(jfr nämnda bilaga, sid. 13). Beräkningen av nämnda anslag påverkas

icke av detta investeringsförslag.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 64.

6. Departementschefens hemställan.

Åberopande vad i det föregående anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att garnisonssjukhuset i Boden skall utbyggas

i enlighet med de av mig förut angivna riktlinjerna inom ramen

för en kostnad, såvitt angår statsverket, av 1,585,000 kronor,

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att med Norrbottens läns landsting

träffa erforderligt avtal rörande de ekonomiska och rättsliga

frågorna mellan landstinget och staten i samband med omoch

tillbyggnaden av ifrågavarande garnisonssjukhus,

dels ock medgiva, att nämnda kostnad må bestridas från det

under försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens delfond,

för budgetåret 1943/44 anvisade investeringsanslaget å

24,000,000 kronor till Vissa byggnadsarbeten m. m.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Nils Kinnander.

Stockholm 1943. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:337 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omoch tillbyggnad av garnisonssjukhuset i Boden. s. 15 i texten
  2. SU 1943:171 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omoch tillbyggnad av garnisonssjukhuset i Boden. s. 19 i texten