Sök i Ratio Lex

Med förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1943/44 m. m

1943-02-12 · 58 sidor, varav 55 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 55 av 58 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1943:71, Med förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1943/44 m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

1

Nr 71.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till stat för

statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1943/44

m. m.; given Stockholms slott den 12 februari 1943.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansår enden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 februari

1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, förslag till stat för statens

allmänna fastighetsfond för budgetåret 1943/44 m. m. och anför därvid följande.

Översikt av fastighetsfondens ställning.

Allmänna fastighetsfondens kapitalbehållning utgjorde den 1 juli 1941

i runt tal 198.22 miljoner kronor. Under budgetåret 1941/42 ha kapitalinvesteringarna

i fonden enligt budgetredovisningen uppgått till 9.00 miljoner kronor,

medan utgifterna å motsvarande avskrivningsanslag utgjort 4.36 miljoner

kronor. Fondens kapitalbehållning har vidare ökat med 0.81 miljon kronor

genom invärderingar, varav 0.80 miljon kronor avser tomten för svenska inBihang

till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 71.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

stitutet i Rom, och minskat genom kapitalåterbäring om 0.07 miljon kronor.

Fastighetsfondens utgående behållning den 30 juni 1942 uppgick sålunda till

203.60 miljoner kronor.

Den för budgetåret 1941/42 fastställda staten för fastighetsfonden balanserade

på 20.36 miljoner kronor. Inkomsterna beräknades till detta belopp,

medan utgifterna och överskottet upptogos till respektive 9.76 och 10.60 miljoner

kronor. Utfallet av staten framgår av en i budgetredovisningen (sid.

142 o. f.) intagen sammanställning. Enligt denna har fondens överskott uppgått

till 10.34 miljoner kronor, som tillförts statsregleringen. Till reparationsoch

underhållskostnader m. m. lia åtgått 4.23 miljoner kronor. Behållningen

av reserverade medel har under budgetåret ökats med 0.21 miljon kronor till

1.63 miljoner kronor, varav dock 0.50 miljon kronor må disponeras först efter

Kungl. Maj:ts medgivande. Posten för hyresutgifter å byggnadsstyrelsens delfond

har överskridits med 0.32 miljon kronor.

Den för innevarande budgetår gällande staten för fastighetsfonden är fastställd

genom brev den 29 maj 1942 (proposition nr 166, riksdagens skrivelse

nr 212). Beträffande statens innehåll torde få hänvisas till en vid statsrådsprotokollet

fogad tabell (bilaga A).

Innan jag övergår till beräkning av de olika posterna å slaten för nästa

budgetår, torde jag få anmäla två relativt fristående spörsmål, nämligen dels

frågan om upptagande av nomadskolorna till redovisning å statens allmänna

fastighetsfond, dels ock vissa inom besparingsberedningen framlagda förslag

till rationalisering av reparations- och underhållsverksamheten å fonden.

Redovisning av statens nomadskolbyggnader på fastighetsfonden.

Frågan örn underhåll och redovisning av nomadskolanläggningama var

underställd Kungl. Maj:ts prövning i samband med avlåtandet till 1939 års

lagtima riksdag av propositionen nr 102. Vid anmälan av förslag till nämnda

proposition anförde chefen för ecklesiastikdepartementet, efter samråd

med chefen för finansdepartementet, att ifrågavarande byggnader för nomadskoleväsendet

enligt hans mening för det dåvarande icke lämpligen borde

redovisas å statens allmänna fastighetsfond. Som skäl åberopades därvid vad

av byggnadsstyrelsen i skrivelse den 15 november 1938 anförts i ämnet. Styrelsen

hade funnit lämpligast, att vederbörande domkapitel i överensstämmelse

med vad som dittills varit fallet ansvarade för underhållet. Enligt styrelsens

mening förelåge knappast någon anledning att redovisa dessa anläggningar

å statens allmänna fastighetsfond, då desamma till följd av sitt läge

knappast kunde utnyttjas för annat ändamål än det nu avsedda och sålunda

icke heller kunde anses representera något i penningar uppskattningsbart avyttringsvärde.

Enligt gällande bestämmelser avgöres nomadskolas förläggning av vederbörande

domkapitel, som även har att ansvara för anskaffande av lokaler,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

3

dock att nomadlapparna själva skola anskaffa lokaler för visteskolor, som äro

avsedda att förläggas vid eller i närheten av deras visten. När för anskaffande

av skollokaler erfordras inköp eller uppförande av särskild byggnad eller

mera omfattande reparationer, skall ärendet underställas Kungl. Maj :ts prövning.

I förenämnda proposition till 1939 års lagtima riksdag lämnades en redogörelse

för nomadskolbyggnadernas dåvarande tillstånd och framlades ett

omfattande nybyggnadsprogram. Sammanlagt skulle enligt detta program

uppföras nya nomadskolanläggningar för ett belopp av i runt tal 3 miljoner

kronor. Hittills har till örn- och nybyggnadsarbeten vid nomadskolorna under

åttonde huvudtiteln anvisats sammanlagt 1.2 miljoner kronor. I årets statsverksproposition

äskas under åttonde huvudtiteln ett anslag av 500,000 kronor

för ändamålet. En mindre del av kostnaderna avse inventarier.

I en inom ecklesiastikdepartementet upprättad, den 28 november 1942

dagtecknad promemoria har redovisningsfrågan ånyo upptagits till behandling

och förslag framlagts, att nomadskolanläggningarna skola upptagas till

redovisning på fastighetsfonden. Härom anföres följande.

Det torde kunna hävdas, att åtminstone flertalet av de redan utförda eller

planerade nomadskolanläggningarna genom sitt läge i befolkningscentra representera

ett icke obetydligt a vyttrings värde; det må erinras, att de bland

annat innehålla bostadslägenheter, skolhem för elever m. m. I enlighet med

numera vedertagna principer synas ifrågavarande fastigheter därför böra

redovisas såsom en statens förmögenhetstillgång och avskrivas jämlikt regler,

som tillämpas beträffande fastigheter, redovisade å statens allmänna fastighetsfond.

Så är redan nu fallet beträffande Skytteanska skolan i Tärna, vilken

är belägen helt nära platsen för den blivande nomadskolan därstädes.

Förteckningen över fastigheter å statens fastighetsfonder torde kunna ge åtskilliga

andra exempel på fastigheter, som kunna anses i ett eller annat avseende

jämförliga med nomadskolorna. Ur rent praktisk synpunkt lärer det

även få anses mera ändamålsenligt att låta ansvaret för byggnadernas underhåll

åvila byggnadsstyrelsen än vederbörande domkapitel, vilka icke kunna

förutsättas alltid äga tillgång till erforderlig sakkunskap på området.

Slutligen må ur statsfinansiell synpunkt ifrågasättas lämpligheten av att

belasta skattebudgeten med hela kostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag.

över promemorian ha yttranden avgivits av byggnadsstyrelsen och riksräkenskapsverket.

Byggnadsstyrelsen har därvid icke haft någon erinran mot

att statens byggnader för nomadskoleväsendet upptagas till redovisning på

styrelsens delfond av allmänna fastighetsfonden och, i den mån de bli färdigställda,

ställas under styrelsens vård och förvaltning. Örn byggnadsanslagen

överföras till kapitalbudgeten, borde enligt styrelsens mening grundavskrivning

i likhet med vad som hittills i allmänhet tillämpats beträffande

undervisningsanstalter verkställas med 25 procent. Riksräkenskapsverket har

jämväl tillstyrkt en överföring till byggnadsstyrelsens delfond av de nomadskolbyggnader,

vilka omfattas av nybyggnadsprogrammet, varvid byggnaderna

skulle upptagas lill ett värde motsvarande beloppet av nedlagda

bjfggnadskostnader. Övergången till den nya ordningen borde enligt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 71.

Departements

chefen.

ämbetsverkets mening ske under budgetåret 1943/44. Utredning rörande markoch

byggnadsvärden borde verkställas genom byggnadsstyrelsens försorg,

varvid samtidigt borde undersökas, huruvida även andra för nomadskoleväsendet

avsedda fastigheter än de i nybyggnadsprogrammet ingående lämpligen

kunde redovisas på fastighetsfonden. Beträffande de med den ändrade

redovisningen sammanhängande bokföringsfrågorna har ämbetsverket anfört

följande.

Vid ingången av budgetåret 1943/44 kvarstående behållning å det i riksstaten

för budgetåret 1942/43 under åttonde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget

till örn- och nybyggnadsarbeten för nomadskolorna bör till den del

behållningen icke är avsedd för inköp av inventarier överflyttas till kapitalbudgeten.

Samtidigt bör enahanda belopp uppföras såsom ingående reservation

å driftbudgeten under huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Sistnämnda reservation torde så långt den förslår böra tågås i

anspråk för 100-procentig indirekt avskrivning av de medel, som från kapitalbudgeten

utbetalas till byggnadskostnader för nomadskolorna. Å fastighetsfondens

värdeminskningskonto bör dessutom för nomadskolbyggnaderna

upptagas så stort belopp som motsvarar det värde, vilket åsättes invärderade

byggnader.

För de skolbyggnader, som för närvarande redovisas å allmänna fastighetsfonden,

tillämpas ett avskrivningssystem, baserat på 25-procentig grundavskrivning

och årsavskrivningar om IV4 procent av de bokförda värdena.

De belopp, som enligt vad nyss sagts böra upptagas å värdeminskningskonto

för de med det förut omförmälda nybyggnadsprogrammet avsedda nomadskolbyggnaderna,

komma tillhopa att avsevärt överstiga 25 procent av det

sammanlagda värdet av dessa byggnader. Å driftbudgeten behöver därför

enligt riksräkenskapsverkets mening icke beviljas något anslag till grundavskrivning

av de medel, som anvisas å kapitalbudgeten till nybyggnadsprogrammets

fullföljande. Ifrågavarande nomadskolbyggnader böra tills de i

sin helhet avskrivits bliva föremål för årlig avskrivning enligt samma regler,

som tillämpas för andra skolbyggnader.

Vid anmälan i årets statsverksproposition av frågan om anslag till omoch

nybyggnadsarbeten vid nomadskolorna (VIII ht. sid. 355) har chefen för

ecklesiastikdepartementet berört förenämnda departementspromemoria och

framhållit, att ett överförande av nomadskolbyggnaderna till allmänna fastighetsfonden

finge till följd, att erforderliga nya anslag komme att äskas

såsom investeringsanslag i fonden. Ställning till frågan örn medelsanvisning

för ändamålet å kapitalbudgeten borde dock icke tagas förrän i samband

med anslagsäskanden till 1944 års riksdag.

Förslaget örn upptagande av statens nomadskolbyggnader till redovisning

å allmänna fastighetsfonden anser jag mig böra i princip biträda. Huruvida

därvid samtliga sådana fastigheter eller endast de i nybyggnadsprogrammet

ingående böra upptagas å fonden samt ställas under byggnadsstyrelsens

vård och förvaltning torde få bli beroende av den fortsatta utredningen. Invärderingen

av byggnaderna synes på sätt chefen för ecklesiastikdepartementet

förutsatt böra ske först per den 1 juli 1944. De av riksräkenskapsverket

angivna bokföringsåtgärderna i samband med den ändrade redovisningen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

5

bli vid dylikt förhållande icke aktuella förrän vid ingången av budgetåret

1944/45, och förekommande ytterligare medelsäskanden för sådana byggnader

komma först under nämnda budgetår att upptagas å kapitalbudgeten.

Vid anslagsberäkningen för samma budgetår torde tillika få beaktas de konsekvenser,

som överflyttningen till fastighetsfondens stat av reparations- och

underhållskostnaderna för dessa skolor bör få.

Därest riksdagen icke gör någon erinran häremot, torde sålunda åtgärder

få vidtagas för invärdering å allmänna fastighetsfonden av statens nomadskolbyggnader

på sätt jag i det föregående förordat.

Vissa förslag till rationalisering av reparations- och underhåilsverksamheten

å fastighetsfonden.

Vid anmälan föregående år av förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond

för budgetåret 1942/43 (prop. nr 166) berördes i korthet en på besparingsberedningens

initiativ av intendenten hos byggnadsstyrelsen K. Bildmark

verkställd utredning angående besparings- och rationaliseringsåtgärder

i fråga om underhållet av staten tillhöriga, av den civila statsförvaltningen

och försvarsväsendet disponerade byggnader. Ifrågavarande utredning, vilken

omfattat samtliga delfonder av försvarsväsendets fastighetsfond samt

fångvårdsstyrelsens och medicinalstyrelsens delfonder av statens allmänna

fastighetsfond, har med skrivelse den 23 februari 1942 ingivits till besparingsberedningen

och av beredningen behandlats den 25 april 1942, därvid beredningen

gjort följande uttalande.

Besparingsberedningen har för sin del av den förebragta utredningen blivit

övertygad därom, att det är av stor ekonomisk betydelse, att reformer i

huvudsak av den innebörd, som Bildmarks utredning anger, bliva med det

snaraste genomförda. Utan att ha tagit ståndpunkt till de organisationsförslag,

som i utredningen framläggas, vill besparingsberedningen understryka

den synnerliga angelägenheten av att husbyggnadsteknisk sakkunskap insättes

att leda och utföra det stora underhållsarbetet på statens fastigheter.

Jämväl åtskilliga övriga av de i utredningen berörda iakttagelserna synas beredningen

vara av den natur, att ett snabbt ingripande för nödig rättelse är

påkallat.

Sedan utredningen numera underkastats remissbehandling, torde däri

framställda förslag, i vad dessa beröra allmänna fastighetsfonden, nu böra

upptagas till prövning. Till utredningsmannens förslag i fråga om beräkning

av reparations- och underhållskostnaderna återkommer jag i det följande i

samband med anslagsberäkningen å staten.

Inledningsvis har utredningsmannen berört vissa allmänna sy np

u n k te r beträffande byggnadsvård m. m., vilka böra läggas

till grund för en rationell fastighetsförvaltning. Denna del av utredningen

berör i stor utsträckning tekniska spörsmål, beträffande vilka jag utöver vad

i det följande angives får hänvisa till handlingarna i ärendet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

Utredningsmannen understryker till en början vikten av att sakkunnig

personal handhar statens byggnadsvård och framhåller bland annat följande.

Begreppet byggnadsindustrien utgör en sammanfattande benämning för

ett stort antal starkt specialiserade industri- och hantverksgrenar, vilka samverka

till åstadkommande av det gemensamma målet, den färdiga byggnaden.

De tekniska framstegen ha under senare år gått parallellt med stegrade

anspråk på förbättrade sanitära förhållanden m. m., och de stegrade byggnadskostnaderna

ha alltmer aktualiserat ekonomiseringen med material och

arbetskraft. Byggnadsindustrien har i allt större omfattning tagit den vetenskapliga

forskningen i sin tjänst, varigenom specialiseringen inom de olika

yrkesgrenarna drivits allt längre. De nu rådande förhållandena ha därjämte

framtvingat en omfattande användning av nya och förhållandevis oprövade

materialier. Genom rationella konstruktioner och ändamålsenliga materialier

kan en byggnads tekniska livslängd förlängas icke oväsentligt utöver annars

vanlig tid. Av grundläggande betydelse för fastighetsunderhållet äro de förebyggande

åtgärderna, främst i vad avser det yttre underhållet. Vid ifrågasatta

reparationsarbeten är det angeläget att ställa rätt diagnos på skadans

art och orsaker samt bedöma dess räckvidd. Erfarenheten ger vid handen att

även yrkesmän med mångårig praktisk erfarenhet därvid ganska ofta ställas

inför nya problem, beroende på de många nya materialier och konstruktioner,

som på senare tid kommit till användning. Med hänsyn till dessa

förhållanden är det nödvändigt, att den ansvarige besiktningsman, som har

att granska byggnaderna och fastställa behövliga reparationsåtgärder, är en

kunnig och driven byggnadstekniker. Det är nämligen vid besiktningen, som

behovsprövningen i första hand skall försiggå och åtgärderna i detalj övervägas

samt med hänsyn till angelägenhetsgraden klassificeras. Om de ekonomiska

synpunkterna härvid skola komma till sin fulla rätt, är härvid valet av

material och arbetsmetoder av största betydelse. På besiktningsmannen måste

därför ställas stora anspråk i fråga örn teoretisk utbildning och praktisk erfarenhet.

Vid företagna inspektioner av olika statliga fastighetsförvaltningar anser

sig utredningsmannen lia konstaterat åtskilliga brister, vilka enligt hans uppfattning

äro att tillskriva frånvaron av bvggnadsteknisk sakkunskap inom

respektive förvaltningar.

De rön och erfarenheter, vilka i den löpande fastighetsförvaltningen göras

beträffande konstruktioner och materialier av olika slag, böra enligt vad utredningsmannen

framhåller komma samtliga fastighetsförvaltande myndigheter

tillgodo. I sådant syfte förordas främst samarbete mellan de olika myndigheterna

och utbyte av erfarenheter dem emellan, vilket samarbete helst

borde utsträckas att omfatta även kommunala organ. Genom insamling av

gjorda iakttagelser och erfarenheter i fråga om konstruktionsdetaljer och materiel

samt central systematisk bearbetning av dessa erfarenheter, lämpligen

genom ett särskilt laboratorium, skulle enligt vad utredningsmannen framhåller

kunskapen om åtskilliga frågor på byggnadsteknikens område kunna fördjupas

och impulser erhållas till tekniska förbättringar och därmed mera ekonomiska

lösningar av olika detaljer, vilka nu behandlas mer eller mindre

slentrianmässigt och ofta under omedveten upprepning av gamla fel. En för
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 71.

7

utsättning för ett gynnsamt resultat av rådande samarbete är dock enligt utredningsmannen

att arbetsuppgifterna handhavas av fullt kunniga fackmän

såväl ute i orterna som i den centrala ledningen. Härjämte framhålles den

stora betydelsen av ett nära samarbete mellan å ena sidan de organ, som ha

till uppgift att planlägga och uppföra nybyggnader, och å andra sidan de

organ, vilka för framtiden skola förvalta byggnaderna. Konstruktioner och

materialier, vilka visat sig bristfälliga, kunna härigenom vid förekommande

nybyggnader utan omgång utbytas mot andra.

Slutligen berör utredningsmannen frågan örn överinseendet över de talrika

bostadslägenheterna inom de olika grenarna av den statliga förvaltningen.

Även på detta område vore, framhåller utredningsmannen, av största värde

om ett samarbete mellan olika statliga fastighetsförvaltningar bomme till

stånd, varigenom skulle vinnas enhetlighet dels i fråga örn reparations- och

underhållsverksamhetens standard, dels ock beträffande lägenhetstyper, lägenhetsytor,

rumsstorlekar, utrustningsdetaljer m. m.

Beträffande frågan örn arbetsårets förläggning har utredningsmannen

föreslagit, att förvaltningsmyndigheternas bundenhet vid budgetåret

skulle lättas, varigenom underhållsarbetena skulle kunna igångsättas

vid en lämpligare tidpunkt på året än nu. Hittills hade förvaltningsmyndigheterna

icke kunnat fastställa generalplanen för reparationerna, förrän riksdagens

och Kungl. Maj:ts beslut om anslagsanvisningen förelegat, vilket som

regel icke skett förrän nära budgetårets början. Först därefter kunde de fastställda

reparationsarbetena igångsättas, vilket medfört, att den övervägande

delen härav kommit att utföras under sommar- och höstmånaderna. Då byggnadsindustrien

under denna tid hade sin starkaste belastning, åvägabragtes

en onödig skärpning av de redan förut starka säsongvariationerna inom denna

industri. Vidare erhölle vissa reparationer såsom t. ex. yttre målningsarbeten

större hållbarhet därest de utfördes under vårmånaderna.

För avhjälpande av dessa olägenheter vore det önskvärt, att riksdagen redan

i februari månad fastställde staten för fastighetsfonden och att förvaltningsmyndigheterna

snarast därefter bereddes möjlighet fastställa sina generalplaner.

Om reparationsarbetena skulle kunna igångsättas före budgetårets

början, vöre det därutöver erforderligt att, där reservationer av tillräcklig

omfattning icke förefunnes å respektive delfonds reparationspost, tillräckliga

medel ställdes till vederbörande myndighets förfogande. Detta syfte skulle

enligt utredningsmannens förslag nås därigenom att förvaltningsmyndigheterna

finge befogenhet, a.tt så snart staterna för påföljande budgetår fastställts,

förskottsvis bestrida reparations- och underhållskostnaderna med

skyldighet att vid budgetårets ingång ersätta respektive anslagsposter på fastighetsfondens

stat de utbelalta förskotten.

En förutsättning för ett sådant lösgörande av arbetsåret från budgetåret

vore emellertid alt årsbesiktningarna förrättades under höst- och vintermånaderna

i stället för som nu i allmänhet skedde under februari och mars månader.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 71.

I vad rör de fastighetsförvaltande myndigheternas handläggning

av underhålls- och reparationsfrågor bygger utredningsmannens

förslag på den principen, att de som nyttja fastigheterna icke skola

ha att fatta beslut om reparationsanslagens användning men väl givas tillfälle

att göra sin mening hörd. I överensstämmelse härmed har utredningsmannen

beträffande de båda undersökta delfonderna, fångvårdsstyrelsens och medicinalstyrelsens

delfonder, framlagt förslag örn den centrala förvaltningsmyndighetens

förstärkning med sakkunniga byggnadstekniker, vilka närmast

skulle svara för såväl de årliga besiktningarna som övriga med reparationsmedlens

användning förknippade spörsmål.

Beträffande handläggningen av reparationsfrågorna å fångvårdsstyrelsens

delfond har i utredningen lämnats följande redogörelse.

För fastställande av behövliga byggnads- och underhållsarbeten vid fångvårdsanstalterna

förrättas vanligen årliga besiktningar av en magistratsperson

och en av magistraten förordnad byggnadssakkunnig person. I besiktningarna

deltaga vederbörande fängelsedirektör och assistent eller uppsyningsman

samt maskinist. Vid centralfängelset å Långholmen förrättas årsbesiktningarna

av direktören eller assistenten. Vid fängelserna finnas arbetsföreståndare,

yrkesmästare eller uppsyningsman, vilka även deltaga i besiktningarna.

Samtliga äro fångvårdsutbildade, arbetsföreståndare och yrkesmästare

därjämte ofta yrkesutbildade, mestadels såsom snickare eller målare; några

speciella kompetensfordringar finnas dock ej föreskrivna för dessa befattningshavare.

De vid besiktningarna upprättade besiktningsinslrumenten insändas

till fångvårdsstyrelsen, där de granskas av styrelsens arkitekt, vilken där så

erfordras genom personligt besök vid vederbörande anstalt gör sig närmare

underrättad om de ifrågasatta arbetenas art. Efter arkitektens granskning

fattar fångvårdsstyrelsen beslut i frågan och upprättar för det kommande

budgetåret en generalplan, innefattande särskild plan för varje fångvårdsanstalt

med en koncentrerad beskrivning på de arbeten, som skola utföras.

Dessa arbeten utföras sedan till övervägande del med anlitande av

fångarbetskraft under ledning av vederbörande direktör, assistent eller yrkesmästare.

När det gäller större arbeten av speciell art såsom rörarbeten och

dylikt, utföras arbetena vanligen på entreprenad av enskilda företagare.

I delfondens fastigheter inrymdes i januari 1942 364 bostadslägenheter. Antalet

eldstäder översteg enligt utredningsmannens uppskattning 1,000.

Mot denna organisation har utredningsmannen framställt vissa erinringar

och härom anfört följande.

Förvaltningsmyndighetens granskning av de insända reparationsförslagen

kan givetvis icke bli annat än ganska schematisk och huvudvikten torde väl,

såsom oftast sker, läggas på de arbeten, som draga de större kostnaderna.

Huruvida förebyggande underhållsåtgärder i full utsträckning beaktats vid

synerna, kan helt naturligt icke konstateras vid på detta sätt anordnade besiktningar

å de olika orterna ute i landet. Anläggandet av dylika synpunkter

är ju helt beroende på de av respektive magistrater tillkallade sakkunnigas

kompetens, som ju kan vara tämligen olika. Anspråken på reparationer i

de många tjänstebostäderna måste också bli bedömda på olika sätt.

Som förut nämnts utföras arbetena i allmänhet med anlitande av fångar

utom vid större arbeten och arbeten av speciell art, då entreprenadhandlingar

uppgöras genom fångvårdsstyrelsens arkitekt och anbud infordras i sed
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

9

vanlig ordning. Arbetena utföras under kontroll av någon av styrelsen förordnad

kontrollant. Huvudparten av arbetena ombesör.jes emellertid av anstalternas

fångar under ledning av yrkesmästarna. Enär dessa icke alltid besitta

erforderlig yrkeskunskap, blir arbetenas kvalitet lidande härav. Det torde

nämligen endast vara i undantagsfall som fullt yrkesutbildade fångar finnas

tillgängliga. När det är fråga om snickeriarbeten torde dock yrkesmästarna å

snickeriverkstäderna vara tämligen väl skickade att leda reparationsarbeten,

ehuruväl de närmast torde vara inriktade på verkstadssnickerier och ej på

byggnadssnickerier. Vid besiktningar som avsett tre fängelser har utredningsmannen

funnit behov föreligga av en sakkunnigare bedömning och ledning

av underhållsarbetena.

Det rådande systemet har synts utredningsmannen föråldrat. Den för anslagsmedlen

ansvariga myndigheten borde enligt hans mening beredas bättre

möjlighet att övervaka medlens riktiga användning, och ur ekonomisk

synpunkt skulle det för staten vara fördelaktigast, om hos fångvårdsstyrelsen

anställdes en byggnadstekniker, vilken bure det närmaste ansvaret för

byggnadernas underhåll. För denna befattning skulle erfordras en fackman

av bästa kvalitet, lämpligen en högskoleingenjör eller en byggnadsingenjör

med stor prakiisk erfarenhet och duglighet. Särskilt viktigt vore, att vederbörande

efter avlagd examen förvärvat grundlig och väl vitsordad praktik,

förslagsvis under minst fem år, såsom arbetsledare eller arbetschef vid husbyggnadsföretag.

Beträffande byggnadsteknikerns uppgifter har i utredningen anförts bland

annat följande.

Denne byggnadstekniker skulle efter en ingående första besiktning av fastighetsbeståndet

få en så pass noggrann kännedom om byggnaderna och det

framtida reparationsbehovet å desamma, att besiktningarna, med hänsyn

till de många relativt små objekten, som ligga spridda över hela landet,

skulle kunna i huvudsak förrättas endast vartannat år, d. v. s. så att halva

antalet besiktigades varje år. De större anläggningarna böra dock underkastas

årliga besiktningar.

Besiktningarna skulle verkställas av byggnadsinspektören samt fängelsechefen

eller dennes assistent. Man skulle härigenom också vinna den fördelen

att enhetliga principer för tjänstebostädernas underhåll kunde följas.

Denne befattningshavare skulle även, i samråd med styrelsens arkitekt,

uppgöra förslag till de årliga generalplanerna med tillhörande kostnadsberäkningar

och verkställa andra byggnadstekniska och ekonomiska utredningar

samt biträda vid upprättandet av entreprenadhandlingar och granskning

av anbud. Han skulle dessutom kunna handleda yrkesmästarna i byggnadstekniska

frågor och uppgöra erforderliga beskrivningar för vanliga underhållsarbeten.

Å medicinalstyrelsens dclfond förvaltas reparations- och underhållsmedlen

närmast av medicinalstyrelsens sinnessjukvårdsbyrå. Beträffande handläggningen

av hithörande frågor anföres i utredningen bland annat följande.

Sjukhusen inspekteras årligen av chefen för medicinalstyrelsen eller av

chefen för sinnessjukvårdsbyrån. Vid inspektionen medverka vid behov styrelsens

arkitekt och övriga tekniska experter.

För bestridande av kostnaderna för smärre reparationer, vilka icke skola

underställas medicinalstyrelsen, ställas årligen belopp av varierande storlek

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 71.

till de olika sjukliusdirektionernas förfogande. För fastställande av sådana

reparations- och underhållsarbeten beträffande vilka det tillkommer medicinalstyrelsen

att bestämma skall enligt 21 § i stadgan rörande sinnessjukvården

i riket vederbörande sjukhusdirektion årligen låta besiktiga sjukhusets

byggnader samt uppgöra förslag till erforderliga reparationer. Besiktning

skall verkställas av sjukhuschefen och ytterligare en direktionsledamot

med biträde av sysslomannen och en av direktionen utsedd sakkunnig.

Såsom sakkunnig plägar anlitas länsarkitekten, en annan arkitekt eller

en på platsen boende byggmästare. Över besiktningen skall instrument upprättas

av sysslomannen och den sakkunnige. Det upprättade reparationsförslaget

insändes till medicinalstyrelsen, som remitterar detsamma till styrelsens

arkitekt och vid behov jämväl till styrelsens tekniska experter. Svårare

frågor granskas understundom på platsen av arkitekten eller dennes

byggnadstekniska biträde före yttrandets avgivande. Vissa frågor kunna

före beslut prövas vid styrelsens inspektion. Det godkända reparationsförslaget

återställes till sjukhusförvaltningen, som får medel till dess genomförande.

Medgivna arbeten utföras under sysslomannens ledning av sjukhusets

eget folk eller av tillkallade hantverkare, varvid sjukhuset tillhandahåller

erforderliga materialier. Vissa arbeten utföras på entreprenad. Uppkomma

under året reparationsfrågor av större omfattning eller av särskilt

slag, gör sjukhusdirektionen särskild framställning i saken. Ärendets behandling

blir sedermera densamma som förut angivits, därest icke framställning

anses böra göras till Kungl. Majit om anvisande av särskilda medel.

I fråga om reparationsarbeten, som draga större belopp, cirka 25,000

kronor eller mera, plägar styrelsen begära Kungl. Majits bemyndigande att

få utföra desamma.

I delfondens fastigheter inrymdes i början av år 1942 enligt utredningen

över 3,300 bostadslägenheter, varav 750 familjebostäder från ett rum och kök

till elva rum och kök samt närmare 2,600 möblerade enkelrum eller dubbletter.

Sammanlagda antalet eldstäder uppgick till omkring 5,300.

Utredningsmannen har funnit denna organisation av fastighetsunderhållet

vara behäftad med vissa brister och anför i denna fråga huvudsakligen följande.

Det nu tillämpade systemet synes vara alltför invecklat. Det är onödigt

många instanser och personer som inverka på underhålls- och reparationsarbetenas

bedömning, planläggning och utförande. Då vidare sysslomännen,

under vilkas ledning beslutade reparationsarbeten utföras, icke lia någon

byggnadsteknisk utbildning, nödgas de när svårare spörsmål uppkomma tillkalla

den förut anlitade besiktningsmannen. Utförandet av den huvudsakliga

delen av underhållsarbetena blir emellertid närmast beroende av den sakkunskap,

som de vid sinnessjukhusen anställda yrkesarbetarna besitta.

Det torde vara ganska klart, att den centrala ledningen i Stockholm i regel

icke har tillfälle att övervaka i vad mån de för byggnadernas vård viktigaste

arbetena beaktats vid de många ortsmyndigheternas syneförrättningar och

förslag. Huvudvikten torde vid dess handläggning av frågorna närmast få

läggas på granskningen av de föreslagna åtgärderna och deras nödvändighet

bl. a. i förhållande till liknande förslag från andra orter. Anspråk beträffande

tjänstebostädernas underhåll på olika orter torde ej heller kunna bliva föremål

för någon ingående prövning, utan medicinalstyrelsen måste nog i huvudsak

få lita till ortsmyndigheternas bedömande, som helt naturligt kan vara

mycket olika och kan bliva mycket subjektivt.

Under här relaterade förhållanden kan det knappast gå att genomföra några

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 71.

11

enhetliga regler för ifrågavarande arbetens standard. Vid företagna besiktningar

av fyra sjukhusanläggningar anser sig utredningsmannen ha funnit

att förståelsen för byggnadsvårdens principer och bedömningen av reparationsåtgärderna

är ganska varierande hos dem, som å olika orter lia med

dessa frågor att skaffa.

Utredningsmannen har föreslagit, att medicinalstyrelsen skulle förstärkas

genom anställande vid dess sinnessjukvårdsbyrå av två byggnadsinspektörer

med enahanda kompetens som den motsvarande vid fångvårdsstyrelsen föreslagne

befattningshavaren. Dessa skulle samarbeta med styrelsens arkitekt

och närmast svara för byggnadsunderhållet. Till stöd för förslaget anföres

i huvudsak följande.

Med nuvarande ordning torde det knappast vara möjligt för den centrala

myndigheten att få ett säkert grepp på byggnadsvården och en överblick över

de verkligt behövliga reparationsarbetena på något längre sikt. En anpassning

efter behovet av kommande enstaka större reparationsåtgärder vid olika anläggningar

och fördelningen av anslagsmedlen med hänsyn härtill bör kunna

ske väsentligt lättare och säkrare, om den centrala, i anslagsfrågorna beslutande

myndigheten har mera direkt kontakt med respektive anläggningar. De

härför viktigaste arbetsuppgifterna äro de för underhållet grundläggande årsbesiktningarna,

vid vilka byggnadsbeståndets skick skall granskas och ortsmyndigheternas

och hyresgästernas (tjänstebostadsinnehavarnas) krav och

önskemål skola prövas. Den lämpligaste lösningen är därför att denna funktion

utövas av en sakkunnig representant för centralmyndigheten. Vid förekommande

svårare arbeten skulle den sakkunnige i möjligaste mån se till

desamma eller i varje fall lämna erforderliga direktiv och vid större arbeten

uppgöra arbetsbeskrivningar på grundval av närmare undersökningar på

platsen. Vid arbeten, som skola utföras av sjukhusens personal, skulle råd och

anvisningar samt detaljerade bestämmelser örn materialier och arbetsförfaranden

lämnas till hantverkarna, vilka således även skulle kunna få en sakkunnig

handledning i åtskilliga yrkesfrågor.

Beträffande byggnadsinspektörernas arbetsuppgifter anför utredningsmannen

i övrigt följande.

Landet skulle uppdelas i två distrikt, ett sydligt och ett nordligt, med gränsen

så avpassad att arbetsbördan bleve fördelad någorlunda lika. Inspektörerna

skulle lia särskild inriktning på de i klimatiskt hänseende olika byggnadstekniska

spörsmålen. De skulle bl. a., som förut nämnts, verkställa de

årliga besiktningarna, från vilka direktionerna sålunda skulle kunna frigöras.

Besiktningarna borde verkställas av sjukhuschefen, sysslomannen och vederbörande

byggnadsinspektör. Av särskilt värde vore att enhetliga principer för

det omfattande bostadsbeståndets underhåll kunde följas. Inspektörerna skulle

fördenskull i möjligaste mån verkställa av- och tillträdessyner å åtminstone

de större lägenheterna men i varje fall medverka vid uppgörandet av förslag

lill reparationsarbeten, då familjebostad skall ånyo upplåtas. Det skulle även

åligga dem alt förrätta brandsyner, att i samråd med styrelsens arkitekt utarbeta

förslag till de årliga generalplanerna och uppgöra kostnadsberäkningar

till såväl generalplanerna som andra ifrågasatta arbeten samt att biträda vid

upprättandet av entreprenadhandlingar och granskning av anbud. Måhända

skulle också andra tekniska frågor, som nu belasta såväl sinnessjukvårdsbyrån

som styrelsens arkitekt kunna hinna beredas av dessa inspektörer.

Systemet med fast anställda hantverkare har utredningsmannen funnit väl

lämpat efter de speciella förhållandena vid sinnessjukhusen. I samband där
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

med har han dock understrukit vissa synpunkter på kompetensen hos hantverkarna.

Anspråken på dylika arbetares kompetens böra emellertid ställas höga. De

böra ha förvärvat gesällbrev eller genom intyg från fullt vederhäftig hantverkmästare

ådalagt motsvarande kunskaper och yrkesskicklighet. Minst fem

års väl vitsordad praktik hos erkänt kunnig mästare bör också fordras före

anställningen, vilken till en början bör ske på prov. Antalet arbetare bör ej

vara större än att full sysselsättning året örn kan påräknas.

Yttranden. Över intendenten Bildmarks utredning ha, efter remiss, yttranden

avgivits, såvitt angår förslagen rörande allmänna fastighetsfonden,

av fångvårdsstyrelsen, medicinalstyrelsen, byggnadsstyrelsen, statskontoret,

riksräkenskapsverket och statens industrikommission.

De allmänna synpunkter beträffande byggnadsvård

m. m., vilka av utredningsmannen framlagts, ha i de yttranden vari dessa

frågor berörts vunnit myndigheternas anslutning. Därvid har fångvårdsstyrelsen

framhållit, att det vore av största vikt att sakkunniga anvisningar lämnades

på ett enkelt och lättillgängligt sätt och att det samarbete som borde

äga rum icke tyngdes av onödiga föreskrifter; i byggnadsärenden vore det

nämligen som regel nödvändigt att beslut kunde fattas snabbt, utan att besked

behövde inväntas från någon myndighet, vilken vore överhopad med

arbete och vars utlåtande därför fördröjdes. — Behovet av vetenskapliga undersökningar

på byggnadsteknikens område samt av en organisation för insamling

och utbyte av erfarenheter beträffande byggnadsunderhållet olika

myndigheter emellan har av statens industrikommission vitsordats, men

kommissionen har framhållit, att de byggnadstekniska undersökningarna

lämpligen borde uppdragas åt statens kommitté för byggnadsforskning. -—

I ett av medicinalstyrelsen såsom eget utlåtande åberopat yttrande av styrelsens

arkitekt har ifrågasatts, om icke den under senare år skedda, på vetenskaplig

forskning grundade utvecklingen av byggnadsindustrien av utredningsmannen

överskattats. Byggnadsindustrien hade trots framställda krav

på vetenskaplig forskning allt fortfarande i många avseenden bibehållit sin

mera hantverksmässiga karaktär; det syntes dock sannolikt att utvecklingen

komme att gå i av utredningsmannen angiven riktning.

Jämväl i fråga om arbetsårets förläggning har utredningsmannens

förslag vunnit anslutning av myndigheterna. Riksräkenskapsverket har

understrukit vikten av att fastighetsfondens stat fastställes vid en avsevärt

tidigare tidpunkt än hittills plägat ske och i samband härmed framlagt förslag,

till vilka jag senare återkommer, angående förenklat beräkningssätt beträffande

de i fastighetsfondens stat uppförda posterna till reparations- och

underhållskostnader m. m. samt till avsättning till värdeminskningskonto. I

vad rör de med arbetsårets omläggning sammanhängande frågorna har ämbetsverket

anfört följande.

Den av utredningsmannen i avseende å underhållsarbetena föreslagna omläggningen

av arbetsåret synes ägnad att medföra icke oväsentliga fördelar.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

13

För att denna omläggning skall kunna genomföras böra enligt vad utredningsmannen

framhållit fastighetsfondernas stater fastställas av riksdagen

före utgången av februari månad. Detta torde i sin tur förutsätta, att Kungl.

Maj:ts förslag till stater för fastighetsfondema föreläggas riksdagen samtidigt

med statsverkspropositionens avlämnande, vilket icke synes möta några

hinder, därest vissa av riksräkenskapsverket förordade förenklingar av arbetet

med upprättandet av staterna komma till stånd.

Utredningsmannen har förutsatt, att vid övergången till den nya ordningen

erforderliga reparations- och underhållsutgifter skola få utbetalas förskottsvis

för att efter ingången av påföljande budgetår ersättas från de för detta

budgetår anvisade medlen till reparations- och underhållskostnader m. m.

Denna anordning, enligt vilken förskottsförfarande självfallet måste komma

till användning i viss utsträckning även i fortsättningen, har riksräkenskapsverket

funnit sig icke kunna tillstyrka. Riksräkenskapsverket anser sig icke

heller kunna förorda, att i ifrågakommande fall en engångsförstärkning av

förevarande anslagsposter äger rum. Det spörsmål, varom här är fråga, bör

enligt riksräkenskapsverkets mening i stället lösas sålunda, att — om exempelvis

det första arbetsåret enligt den nya ordningen börjar under senare

hälften av budgetåret 1943/44 — vid fastställandet av generalplan för det närmast

föregående arbetsåret erforderligt belopp av de för budgetåret 1943/44

anvisade medlen till reparations- och underhållskostnader m. m. reserveras

för bestridande av utgifterna för de i nästföljande generalplan upptagna arbeten,

som skola utföras före ingången av budgetåret 1944/45. Vad riksräkenskapsverket

nu föreslagit innebär endast, att vid omläggningen av arbetsåret

vissa underhållsarbeten skola överskjutas från ett arbetsår till ett

annat, vilket icke torde behöva inge några betänkligheter ur underhållssynpunkt.

Vad beträffar utredningsmannens förslag örn de fondförvaltande myndigheternas

handläggning av underhålls- och reparationsf

rågor har behovet av förstärkning med byggnads teknisk sakkunskap understrukits

av flertalet hörda myndigheter. Statskontoret har dock liksom

byggnadsstyrelsen ifrågasatt, huruvida icke ett utnyttjande av länsarkitektorganisationen

för ifrågavarande arbetsuppgifter vore att föredraga framför

inrättandet av nya tjänster för byggnadsinspektörer.

Fångvårdsstyrelsen har förklarat, att styrelsen hade svårt att föreställa sig,

att utredningsmannens anmärkning om bristande sakkunskap vid utförda

reparationer kunde avse fångvårdsstyrelsens delfond. Styrelsen hänvisar därvid

främst till att den i sin fastighetsförvaltande verksamhet biträdes av en

arkitekt, som enligt styrelsens uppfattning vore synnerligen sakkunnig i fråga

örn anstaltsbyggnader och under mångårig verksamhet förvärvat ingående

kännedom örn de olika fängelsebyggnaderna. Vidare har styrelsen anfört

följande.

Den byggnadstekniska sakkunskapen är också redan på olika sätt företrädd

vid fångvårdens byggnadsarbeten. Vid landets största fängelse, centralfängelset

å Långholmen, finnes sålunda en assistent, som är fullt kompetent

såsom arbetsledare beträffande byggnadsarbeten, och vid centralfängelserna i

Malmö och å Härlanda (Göteborg) lia sedan länge anlitats en byggmästare

respektive byggnadsingenjör för alla arbeten av betydenhet. På liknande sätt

har förfarits vid andra anstalter. Arkitekten kan självt aliel ej i varje detalj

övervaka arbetena men en dylik centralisering är varken lämplig eller önsk
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 71.

värd. Vad förvaltningen i längden har mest gagn av är att skaffa sig kompetent

folk ute på linjen, och med fasthållandet av den principen har styrelsen

också med arkitektens hjälp kunnat vid olika anstalter få fram både intresse

och tekniskt kunnande för de ofta nog rätt blygsamma underhållsarbeten

varom här är fråga.

Styrelsen har framhållit, att med undantag för centralfängelset å Långholmen

vid de årliga besiktningarna deltager en av vederbörande magistrat eller

motsvarande myndighet förordnad byggnadssakkunnig person, vilken genom

att under flera år i följd inneha ifrågavarande förordnande förskaffade sig

en ingående kännedom om vederbörande anstalt. I anslutning härtill har styrelsen

upptagit ett av styrelsens arkitekt framlagt förslag, enligt vilket behörigheten

att förordna besiktningsman skulle anförtros åt fångvårdsstyrelsen,

efter förslag av styrelsens arkitekt. Härjämte hemställer styrelsen örn bemyndigande

att höja det till sådan besiktningsman utgående arvodet från

12 till 30 kronor för dag.

Fångvårdsstyrelsen anser det nu tillämpade systemet böra bibehållas och

avstyrker för sin del förslaget att styrelsen skulle förstärkas med en byggnadstekniker

samt anför härom i huvudsak följande.

Fångvårdsstyrelsen finner varken påkallat eller önskvärt att hos fångvårdsstyrelsen

anställa en byggnadstekniker på sätt intendenten Bildmark

föreslagit. Det hittills tillämpade systemet är enligt styrelsens mening effektivt,

smidigt och billigt. Det må sedan gärna kallas ålderdomligt. Inga svårigheter

föreligga att följa behovet av reparationer vid fängelsebyggnadema,

och övervakandet av reparationernas utförande är i allt väsentligt tillfredsställande.

Ett tillsättande av en byggnadsinspektör skulle enligt styrelsens

mening onödigtvis tynga förvaltningsapparaten genom avsevärt ökat skrivarbete,

stegrat antal telefonsamtal m. m. samt medföra ökade kostnader till

hans avlönande och för resor, expenser m. m. Sådana utgiftsstegringar för

det allmänna böra undvikas, där ej ett oavvisligt behov föreligger, och att

detta icke är fallet här, kan styrelsen med största bestämdhet påstå. Uppfattningen

att han skulle behövas för upprättandet av entreprenadhandlingar,

måste bero på ett missförstånd, ty det övervägande flertalet reparationsoch

underhållsarbeten utgöras av mindre arbeten, där några entreprenader

icke ifrågakomma. Särskilt må framhållas, att fångvårdsstyrelsens system

att i tur och ordning grundligt reparera anstalterna givit mycket goda resultat

både ur ekonomiska och byggnadstekniska synpunkter.

Jämväl medicinalstyrelsen, vilken såsom eget utlåtande åberopat ett av styrelsens

arkitekt avgivet yttrande, tillbakavisar den kritik, utredningsmannen

riktat mot underhållet av delfondens fastigheter. Vad beträffar förslaget örn

styrelsens förstärkning med två byggnadsinspektörer framhålles, att därigenom

otvivelaktigt vissa fördelar skulle vinnas, främst i vad avser reparationsarbetenas

planering på längre sikt. Den föreslagna organisationen anses dock

kunna medföra även vissa nackdelar. Härom anföres följande.

Då reparationsförslagen nu utgå från de lokala direktionerna och deras

sakkunniga, är medicinalstyrelsen vid sin granskning helt obunden och kan

därför utan ovidkommande hänsyn opartiskt bedöma förslagen. Om reparalionsförslagen

uppgjordes genom de ifrågasatta byggnadsinspektörerna, blir

medicinalstyrelsen vid sin slutliga behandling av förslagen i viss mån bunden

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

15

av den inställning, som dessa styrelsens tjänstemän från början intagit, och

den slutliga granskningen kan därför icke ske med samma objektivitet.

Det torde ej heller kunna bestridas, att de av direktionerna för närvarande

anlitade sakkunniga — i flertalet fall länsarkitekterna — i allmänhet hava

erforderlig kompetens för uppgiften. Med ortens klimatiska förhållanden,

vars inverkan på underhållet i utredningen särskilt påpekas, torde dessa personer

i regel vara väl förtrogna; för respektive anstalter innebär det tiven en

fördel att de sakkunniga finnas tillgängliga på platsen och statsverket besparas

genom denna anordning utbetalande av resekostnader.

Vidare synes det vara en fördel med det nuvarande systemet, att direktioner

och tjänstemän i chefsställning känna sig ansvariga för underhållet av

sina anstalter. Detta inverkar självfallet i hög grad befordrande på deras intresse

för anstalternas vård och underhåll. Örn ansvaret genom byggnadsinspektörerna

överflyttas helt på den centrala förvaltningen, synes risk föreligga

att intresset för byggnadernas vård slappnar såväl hos sjukhuschefer och

syssloman som hos den dem underställda personalen. Det är uppenbart, att

ett sådant slappnande intresse kan ofördelaktigt inverka på underhållet, även

örn inspektörerna vid sina besök anstränga sig att rätta till förhållandena.

Möjligt är likväl, att den av Bildmark föreslagna anordningen bör genomföras,

åtminstone då fastighetsbeståndet under medicinalstyrelsens delfond

ytterligare vuxit, och då förhållandena äro sådana, att en utvidgning av förvaltningsapparaten

av ekonomiska skäl anses tillrådlig. Däremot synes det

kunna ifrågasättas, om den nuvarande tidpunkten är lämplig för genomförande

av en sådan reform. Några sådana besparingar, som verka omedelbart lättande

på statsutgifterna eiler som ens kompensera kostnaden för avlöningarna

till byggnadsinspektörerna, kunna uppenbarligen icke inom de närmaste

åren vinnas genom inrättande av dessa befattningar. Ej heller för framtiden

torde den föreslagna ordningen kunna medföra sådana ekonomiska fördelar,

att dess genomförande kan anses vara en brådskande angelägenhet. Både

med hänsyn till tidsförhållandena och med hänsyn till önskvärdheten av att

få närmare genomtänka konsekvenserna av det framlagda förslaget, synes det

befogat att detsamma blir föremål för ytterligare övervägande. Det av Bildmark

påpekade förhållandet, att det f. n. torde vara svårt att erhålla lämpliga

fackmän för besättande av de erforderliga byggnadsinspektörsbefattningarna,

är också utan tvivel riktigt och bör jämväl beaktas.

Utredningsmannen har beretts tillfälle att taga del av myndigheternas yttranden

och inkomma med de påminnelser, vartill dessa kunde giva anledning,

och har därefter i en den 14 januari 1943 dagtecknad skrivelse bemött

den framställda kritiken. I skrivelsen har utredningsmannen i detalj redogjort

för de brister, på vilka han grundat sina omdömen. Av skrivelsens innehåll,

beträffande vilket såvitt rör tekniska spörsmål torde få hänvisas till

handlingarna i ärendet, må i övrigt anföras följande.

Med nuvarande omfattande nyproduktion av byggnader för statens räkning

komma kostnaderna för underhållet av det statliga fastighetsbeståndet

enligt utredningsmannens uppfattning att oavlåtligt stegras, varför en kostnadsbesparing

genom rationellare underhåll örn endast några få procent

skulle betyda stora årliga besparingar.

I anledning av fångvårdsstyrelsens uttalande att inrättande hos styrelsen

av en byggnadsinspektörsbefaltning skulle onödigtvis tynga förvaltningsapparaten

framhåller utredningsmannen, ali den direkta kontakt, som styrelsen

genom en sådan befattningshavare skulle få med de lokala fastighctsförvaltande

myndigheterna, snarast skulle innebära en minskning av det antal mel
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

Departements - thef en.

16 Kungl. Maj.ts proposition nr 71.

lanhänder, som upplysningar och direktiv i hithörande frågor hade att

passera.

Ett anlitande av arbetskraft utan tillräcklig utbildning anser utredningsmannen

vara en art av sparsamhet, vars värde med skäl kan ifrågasättas,

i synnerhet inom byggnadsbranschen, där kostnaderna i regel röra sig om

relativt stora belopp.

Såsom sammanfattande omdöme uttalar utredningsmannen, att han genom

vad remissmyndigheterna yttrat icke rubbats i sin uppfattning att de i utredningen

föreslagna organisationsformerna äro lämpliga. Beträffande tanken

att för här ifrågavarande arbetsuppgifter utnyttja länsarkitektorganisationen

anför utredningsmannen, att denna lösning, vilken i och för sig vore

tänkbar, torde komma att påkalla en förstärkning av länsarkitektkontorens

arbetskrafter med byggnadstekniskt sakkunnig personal, om icke länsarkitekternas

krafter skola splittras på uppgifter, vilka ligga vid sidan av deras

egentliga verksamhet.

De av besparingsberedningens sakkunnige framlagda förslagen till rationalisering

av reparations- och underhållsverksamheten vid den statliga fastighetsförvaltningen

synas mig i hög grad värda beaktande. Med den för varje

år ökade omfattningen av statens byggnadsbestånd stiger betydelsen av en

ur ekonomiska och tekniska synpunkter tillfredsställande byggnadsvård.

Vad den sakkunnige uttalat örn vikten av samarbete mellan de olika fastighetsförvaltande

myndigheterna och utbyte av erfarenheter dem emellan vill

jag understryka. Det är givet, att de mest omfattande erfarenheterna på området

samlats inom byggnadsstyrelsen, och det torde vara tillrådligt att

myndigheterna i uppkommande tekniska frågor söka utnyttja denna fond

av erfarenhet, i första hand genom hänvändelse till styrelsens intendentsbyrå.

Förslaget om en särskild organisation för insamling och central bearbetning

av gjorda iakttagelser och erfarenheter i byggnadstekniska spörsmål

torde numera i väsentlig mån ha förverkligats genom tillkomsten av

statens kommitté för byggnadsforskning, varom 1942 års riksdag fattat beslut.

Även från denna forskningskommittés sekretariat böra myndigheterna

kunna erhålla råd i byggnadstekniska angelägenheter.

Genom den föreslagna omläggningen av arbetsåret för reparationsverksamheten

synas icke oväsentliga fördelar kunna vinnas. En sådan omläggning

förutsätter emellertid, att fastighetsfondens stat fastställes av riksdagen

under riksdagens tidigare skede, helst under februari månad, vilket betyder,

att definitivt förslag till sådan stat måste framläggas i samband med eller

strax efter statsverkspropositionen. I den mån detta är arbetstekniskt möjligt

med hänsyn till budgetarbetet, vill jag förorda att så sker i fortsättningen.

De av riksräkenskapsverket föreslagna förenklade beräkningsmetoderna

beträffande vissa poster å fastighetsfondens stat, till vilka jag senare återkommer,

synas ägnade att underlätta en sådan omläggning. Förslaget att vid

övergången till den nya ordningen anlita ett förskottsförfarande av innebörd,

att utgifter under vårmånaderna skulle få dragas på följande budgetårs

stat, vill jag icke tillstyrka. Ej heller synes en engångsförstärkning av ifrågavarande

anslagsposter vara nödvändig. Det bör i stället, på sätt riksräkenskapsverket

föreslagit, ankomma på vederbörande fondförvaltande myndig
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

17

heter att begränsa de generalplaner som fastställas innevarande år, på sådant

sätt, att av de för nästa budgetår anvisade medlen reserveras de belopp, som

kunna erfordras för att bekosta arbeten under våren 1944 enligt generalplanen

för det då började arbetsåret.

Av den verkställda utredningen framgår, att den nuvarande organisationen

av den statliga fastighetsförvaltningen är förenad med vissa brister. Den av

utredningsmannen föreslagna förstärkningen av förvaltningsmyndigheterna

med byggnadstekniker synes ägnad att medföra förbättring av förhållandena.

Visserligen torde, såsom i medicinalstyrelsens yttrande framhållits, för närvarande

någon större besparing å reparationsposterna i form av minskat medelsbehov

icke vara att förvänta,’ då dessa poster redan nedskurits under nivån

för normalt underhåll. Besparingen torde ,i stället erhållas i form av bättre

medelsanvändning. Det bör beaktas, att ju knappare underhållsmedlen utmätas,

desto viktigare torde det vara, att de användas för sådana arbeten,

som äro oundgängliga för bevarande av byggnaderna, och att dessa arbeten

utföras på ett ur teknisk synpunkt fullgott sätt. Härtill kommer, att det ur flera

synpunkter kan vara av värde, att de olika delfondernas fastigheter under

de närmaste åren underkastas en ingående sakkunnig besiktning efter enhetliga

grunder, så att utredningar utan större omgång kunna erhållas angående

lämpliga större reparationsarbeten, för den händelse en rikligare medelstilldelning

framdeles skulle befinnas möjlig och lämplig.

Vad i medicinalstyrelsens yttrande framhållits därom, att den centrala

myndigheten skulle i icke önskvärd utsträckning bliva bunden i sina dispositioner

genom att besiktningarna och reparationsförslagen utföras av hos

myndigheten anställda inspektörer, torde med hänsyn bland annat till att arbetena

i reparationsförslagen skola klassificeras efter angelägenhetsgrad, icke

behöva giva anledning till betänkligheter. Farhågorna för att den föreslagna

organisationens genomförande skulle medföra ett avslappnande av de lokala

myndigheternas intresse för byggnadsvården förefalla mig överdrivna.

För rationalisering av byggnadsunderhållet och för stärkande av den centrala

ledningens inflytande på dessa frågor synes utredningsmannens förslag

örn centralt anställda byggnadstekniker vara att föredraga framför ett utnyttjande

för ändamålet av länsarkitektsorganisationen, vilket kunde medföra

krav på en utökning av arbetskrafterna på länsarkitektkontoren. Förslaget

synes även kunna medföra ett minskat behov för respektive myndigheter

att anlita biträde av arkitekter eller andra sakkunniga, enär själva utredningsarbetet

för erforderliga reparationsarbeten i viss utsträckning torde kunna

läggas på den anställde byggnadsinspektören.

Enligt förslaget skulle bos medicinalstyrelsen anställas två byggnadsinspektörer

oell hos fångvårdsstyrelsen en. För medicinalstyrelsens delfond, där det

sammanlagda byggnadsvärdet för närvarande uppgår till omkring 100 miljoner

kronor och den årliga medelsanvisningen till underhåll och reparationer

belöper å 900,000 kronor, synes mig den föreslagna anordningen med två

centralt anställda byggnadstekniker ändamålsenlig. Med hänsyn till svårigheterna

att i nuvarande läge få lämpliga personer för ändamålet och då fråga

Bihang till riksdagens protokoll loit}. 1 sami. Nr 71. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

är om en försöksanordning, vill jag dock icke nu förorda inrättande av två

fasta tjänster utan föreslår, att Kungl. Maj :t får bemyndigande att, i den mån

så befinnes lämpligt, mot arvode anställa en eller två byggnadstekniker för

underhålls- och reparationsarbetet på medicinalstyrelsens deifond. Vid tillsättande

av byggnadsteknikerna bör byggnadsstyrelsen höras örn de sökandes

kvalifikationer. Löneförmånerna torde få bestämmas av Kungl. Majit med

beaktande av den grad av självständighet som bör tillerkännas byggnadsteknikerna

för att dessa skola kunna på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina

uppgifter. Kostnaderna torde tills vidare, tills närmare erfarenhet vunnits

örn anordningens lämplighet, få bestridas från delfondens anslagspost till

underhåll och reparationer m. m. De av utredningsmannen angivna riktlinjerna

för byggnadsteknikernas arbete synas i huvudsak kunna tjäna till ledning

för verksamheten. 1 anslutning härtill erforderliga stadgeändringar böra

vidtagas.

Fångvårdsstyrelsens delfond har betydligt mindre omfattning än medicinalstyrelsens.

Det totala byggnadsvärdet rör sig omkring 14 miljoner kronor

och reparations- och underhållsmedlen belöpa för innevarande budgetår till

250,000 kronor. Man kan tveka örn behovet av en heltidsanställd byggnadstekniker

för fondens del. Fångvårdsstyrelsen har i remissyttrandet givit uttryck

åt en hög uppskattning av den insikt och sakkunskap, varmed reparationsarbetena

å delfonden fullgjorts, och för sin del avstyrkt förslaget. Med

hänsyn till de speciella förhållandena å delfonden anser jag mig icke nu böra

föreslå en förstärkning av styrelsen med en byggnadstekniker. Erfarenheterna

från medicinalstyrelsens delfond böra först avvaktas.

Från min sida finnes ingen erinran att göra mot förslaget att fångvårdsstyrelsen

i stället för vederbörande magistrater erhåller befogenhet att

förordna besiktningsmän för fängelserna. I rådande ovisshet örn hur verksamheten

i framtiden skall ordnas, anser jag anledning icke föreligga att höja

arvodena till besiktningsmännen.

Vad beträffar de av utredningsmannen icke undersökta sju delfonderna

av allmänna fastighetsfonden torde en liknande organisation som den här

förordade icke lämpa sig för utrikesdepartementets delfond eller för generaltullstyrelsens

delfond. I förra fallet är byggnadsbeståndet utspritt i olika

länder, i det senare är det av ringa storlek. För byggnadsstyrelsens delfond

är redan en tillfredsställande organisation åvägabragd. Vid universiteten finnas

för närvarande byggnadssakkunniga, vilka knutits vid fastighetsförvaltningen,

varför en utbyggnad av organisationen icke nu torde böra övervägas.

Inom lotsstyrelsen torde erforderlig byggnadsteknisk sakkunskap vara företrädd,

vartill kommer, att fastighetsbeståndets speciella karaktär under alla

förhållanden torde nödvändiggöra en speciell organisation. För karolinska

sjukhusets del synas möjligheter föreligga att utan anställande av befattningshavare

av nu förevarande art tillgodose behovet av byggnadsteknisk

sakkunskap.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

19

Fastighetsfondens stat för budgetåret 1943/44.

Det förslag till stat för allmänna fastighetsfonden, som framlägges i det

följande (Bilaga B), slutar på ett belopp av 21,328,000 kronor, vilket innebär

en ökning i förhållande lill staten för löpande budgetår med 531,000 kronor.

Posterna till reparations- och underhållskostnader m. m. ha beräknats kunna

minskas med 345,000 kronor. Avsättningen till värdeminskningskonto upptages

med ett 107,000 kronor högre belopp än för innevarande budgetår, vilken

ökning främst faller på medicinalstyrelsens och Uppsala universitets delfonder.

Hyreskostnaderna visa en stegring med 212,000 kronor, vilken i huvudsak

kan hänföras till av krisen betingade ökade förvaltningsuppgifter. Hyresinkomsterna

och diverse inkomster öka med respektive 68,000 och 111,000

kronor. Fastighetsfondens totala överskott för nästa budgetår beräknas utgöra

11,560,000 kronor, vilket innebär en ökning med 557,000 kronor. Balansen

i staten betingar dock en ökning av ersättningsanslagen med sammanlagt

352,000 kronor.

Till grund för förslaget till stat för fastighetsfonden ha lagts av vederbörande

förvaltningsmyndigheter avgivna statförslag för respektive delfonder.

Närmare uppgifter om de i dessa statförslag beräknade inkomst- och utgiftsbeloppen

lämnas i bilaga A.

Ifrågavarande statfönslag ha i samband med höstens budgetarbete inom

finansdepartementet underkastats en preliminär granskning i syfte att pröva

möjligheterna att begränsa reparationsutgifterna å allmänna fastighetsfondens

stat. Resultatet av denna förberedande granskning har sammanfattats

i en den 15 november 1942 dagtecknad promemoria, vilken för kännedom

överlämnats till t. f. generaldirektören och chefen för riksr äkenskapsverket.

Riksräkenskapsverkets förslag, som intagits i bilaga A, ansluter sig nära

till de av förvaltningsmyndigheterna framlagda beräkningarna utom i vad

angår anslagsposterna till reparations- och underhållskostnader. Verkets

granskning har liksom tidigare år varit av huvudsakligen teknisk art. Beträffande

de av myndigheterna föreslagna medlen till reparations- och underhållskostnader

m. m., vilka riksräkenskapsverket enligt praxis icke upptager

till saklig prövning, har ämbetsverket funnit sig böra utgå från de i

promemorian förordade beloppen. I jämförelse med det i statsverkspropositionen

framlagda preliminära förslaget, vilket helt anslöt sig till riksräkenskapsverkets

beräkningar, innebär förevarande statförslag avvikelser på ett flertal

punkter. Så har reparationsposten för utrikesdepartementets delfond nedsatts

med 141,000 kronor och vidare lia posterna för hyresutgifter beträffande

utrikesdepartementets delfond nedsatts med 20,000 kronor och beträffande

byggnadsstyrelsens och Uppsala universitets delfonder uppräknats med respektive

109,000 och 8,000 kronor. Som följd härav har ersättningsanslagel i

staten för utrikesdepartementets delfond nedsatts med 161,000 och beträffande

byggnadsstyrelsens och Uppsala universitets delfonder uppräknats med

respektive 109,000 och 8,000 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

Utgifterna.

Å fastighetsfondens stat fördelas utgifterna på följande rubriker, nämligen:

1) reparations- och underhållskostnader m. m., 2) avsättning till värdeminskningskonto,

3) hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda

lokaler och arrenderade markområden.

Reparations- och underhållskostnader in. m.

I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreskrivit ha de fondförvaltande myndigheterna

avgivit redogörelser för användningen under budgetåret 1941/42

av medel som under här ifrågavarande anslagsposter ställts till förfogande.

I den mån icke uppgifter i det följande lämnas ur dessa redogörelser torde

beträffande redogörelsernas innehåll få hänvisas till handlingarna i ärendet.

Vid anmälan föregående år av förslag till stat för fastighetsfonden för

budgetåret 1942/43 (prop. 166, sid. 12 f.) lämnades en redogörelse för intendenten

Bildmarks förslag i fråga om beräkning av erforderliga medel för

reparationer och underhåll av på fastighetsfonden redovisade byggnader.

Ehuru besparingsberedningen vid ifrågavarande tidpunkt icke tagit ställning

till förslaget och detta icke heller varit föremål för remissbehandling,

ansågs dock de däri framlagda synpunkterna i någon mån kunna tillgodogöras

vid anslagsprövningen för budgetåret 1942/43. Med hänvisning i övrigt

till den i nyssnämnda proposition lämnade redogörelsen för utredningsmannens

förslag må här endast erinras om följande huvudpunkter i förslaget.

Den sakkunnige förordade, att anslagsberäkningen skulle uppdelas på två

olika poster, nämligen en, som avsåge det gamla byggnadsbeståndet, och en

för de nya byggnader, som tillfördes fonden.

Med utgångspunkt från underhållskostnaderna för de av byggnadsstyrelsen

förvaltade fastigheterna i Stockholm med omnejd gjorde den sakkunnige

en beräkning av underhållsprocenten för nya och gamla fastigheter vid 1939

års prisläge. För nya fastigheter ansågs underhållsprocenten under de första

åtta åren efter deras färdigställande böra utgöra hälften av den därefter

erforderliga procentsatsen.

Med ledning av det vunna undersökningsresultatet och med beaktande av

de olika förhållandena vid respektive delfonder beräknades därefter underhållsprocenter

och underhållsanslag för budgetåret 1941/42 efter normala

grunder för medicinalstyrelsens och fångvårdsstyrelsens delfonder. För medicinalstyrelsens

delfond erhölles sålunda en underhallsprocent för gamla

byggnader av 1.3 procent vid 1939 års prisläge, vilket med hänsyn till det vid

tiden för utredningens verkställande rådande prisläget motsvarade 1.56, och

för nya byggnader under de första åtta åren efter färdigställandet 0.35 procent

vid 1939 års prisläge, vilket motsvarade 0.42 procent, samt 0.70 procent

för nya byggnader, vilka vörö äldre än atta ar, vilken sistnämnda siffra

motsvarade 0.84 procent vid 1939 års prisläge. Med utgångspunkt från dessa

procentsatser beräknades ett erforderligt underhallsanslag av 1,407,000 kronor.

För fångvårdsstyrelsens delfond beräknades underhållsanslaget efter

liknande metod till 269,000 kronor, därvid den sakkunnige dock anmärkte,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:1s proposition nr 71.

21

att anslag utöver nämnda belopp eventuellt kunde erfordras för upphuggning

av fönster och för fortsatt modernisering av fängelsebyggnader, vilka

kostnader icke borde få bestridas av anslaget till reparationer och underhåll.

Den sakkunnige strök emellertid jämväl under de särskilda kraven på

återhållsamhet med reparationsarbeten i dåvarande läge och framhöll bland

annat såsom särskilt angeläget att iakttaga sparsamhet med byggnadsmaterialier,

eftersom en del av de för byggnadsunderhållet viktigaste, främst linolja

och olika asfaltprodukter, icke längre funnes tillgängliga annat än i

mycket begränsad omfattning.

Med stöd av denna utredning begränsades medelstilldelningen till fångvårdsstyrelsens

delfond till 250,000 kronor, vilken summa understeg det för

budgetåret 1941/42 anvisade och av fångvårdsstyrelsen för 1942/43 äskade

beloppet nied 50,000 kronor. För medicinalstyrelsens delfond bestämdes delposten

till 900,000 kronor, vilket innebar en höjning med 100,000 kronor av

det för budgetåret 1941/42 till medicinalstyrelsens förfogande ställda beloppet.

Av det för nämnda budgetår anvisade beloppet, 1,015,000 kronor, hade

nämligen 215,000 kronor icke fått disponeras annat än efter särskilt medgivande

av Kungl. Maj:t.

I de över förslaget avgivna yttrandena ha av utredningsmannen förordade

principer vunnit anslutning av byggnadsstyrelsen, riksräkenskapsverket och

statens industrikommission, varvid myndigheterna dock icke tagit ställning

till avvägningen av underhållsprocentens storlek i de särskilda fallen. I samband

härmed har riksräkenskapsverket föreslagit, att — i anslutning till den

för försvarsväsendets fastighetsfond för löpande budgetår tillämpade principen

— någon underhållskostnad icke skulle beräknas för de byggnader,

som färdigställdes under budgetåret närmast före statsregleringsåret, varigenom

arbetet med upprättande av staterna för fastighetsfonderna skulle avsevärt

förenklas.

Mot förslaget ha erinringar framställts av fångvårdsstyrelsen och medicinalstyrelsen.

I denna fråga har fångvårdsstyrelsen anfört i huvudsak följande.

Den framlagda beräkningen av underhållsanslagets storlek synes styrelsen

alltför teoretisk. Det därvid framlagda beloppet 269,000 kronor är enligt styrelsens

bestämda uppfattning för lågt. Icke ens det för budgetåret 1941/42

anvisade beloppet 300,000 kronor är med de inträdda prisstegringarna tillräckligt.

I utredningen uttalas (sid. 92) att arbeten sådana som upphuggning av

fönster i fängelsebyggnaderna och andra moderniseringsarbeten icke böra

bekostas av reparations- och underhållsmedlen. Fångvårdsstyrelsen får emellertid

erinra, att i anledning av styrelsens hemställan år 1935 om särskilda

medel för bl. a. upphuggning av cellfönster vid centralfängelset i Härnösand

chefen för finansdepartementet i proposition nr 214/1936 uttalade, att särskilda

medel ej kunde beräknas för nämnda fönsterupphuggning, utan att

kostnaden härför i den mån det vanliga underhållsanslaget därtill kunde

förslå finge utgå ur delta. Riksdagen anslöt sig (skriv, nr 169) till Kungl.

Maj:ts förslag.

I den av medicinalstyrelsen såsom eget yttrande åberopade skrivelsen av

styrelsens arkitekt anföres följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

9*2

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

Den beräkning, som ligger till grund för Bildmarks uppskattning av

underhållsprocenten för medicinalstyrelsens delfond, vilar på antaganden,

vilka i vissa avseenden synas godtyckliga. Den utgår från att underhållsprocenten

bör vara 85 procent av vad som anses normalt för

det byggnadsbestånd, vars underhåll handhaves av byggnadsstyrelsens stockholmsavdelning.

Huvudparten av de byggnader, vilka ingå i medicinalstyrelsens

fastighetsbestånd, utgöres antingen av sjukpaviljonger eller ekonomibyggnader.

Bägge dessa kategorier äro dels på grund av patientmaterialets

beskaffenhet och dels på grund av det arbete, som försiggår i desamma, utsatta

för mycket stark förslitning. Att dessa byggnader skulle kräva mindre

underhåll än den ovannämnda stockholmsavdelningens fastigheter, vilka till

större delen torde utgöras av ämbetsverk o. dyl., synes ingalunda utan vidare

klart, även om standarden i sistnämnda byggnader är högre. Motsatsen torde

snarare vara förhållandet. Den av Bildmark beräknade underhållsprocenten

1.3 för medicinalstyrelsens delfond synes därför vara tilltagen i underkant.

Örn man beräknar att medicinalstyrelsens fastigheter borde proportionsvis

draga samma underhåll som stockholmsavdelningens fastigheter,

skulle siffran bliva 1,58 procent. Det synes därför riktigt att för medicinalstyrelsens

delfond räkna med en underhållsprocent av minst 1.5.

I de av utredningsmannen avgivna påminnelserna har i här förevarande

fråga anförts i huvudsak följande.

I fråga örn de i utredningen verkställda beräkningarna av anslagsposterna

bör till en början erinras örn att de avse enbart reparationer och underhåll

enligt de regler, som vid uppläggningen av statens allmänna fastighetsfond

följdes och vilka innebära att en bestämd skillnad skall göras mellan å ena

sidan nämnda arbeten och å andra sidan arbeten, som höja byggnadernas

värden. Enligt av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter må medel, som ställas

till förfogande å anslagsposterna till reparations- och underhållskostnader

m. in. uran angivande av bestämt ändamål, endast användas för nödvändiga

underhållsarbeten eller ersättningsarbeten avsedda att upprätthålla fastighetsbeståndets

bokförda värde ävensom för smärre ersättningsarbeten,

vilkas utförande endast i ringa mån ökar värdet å den anläggning, som ersättes.

Medel, som under samma rubrik beviljas för förbättringar o. dyl. men vilka

äro »till beloppet begränsade» skola för varje delfond särskilt redovisas.

Byggnadsstyrelsen, som alltid i sina anslagsäskanden gjort en sådan uppdelning

och även avskilt kostnaderna för sådana arbeten, som innebära ökning

av respektive byggnadsvärden, har genom sina räkenskaper goda erfarenhetssiffror

att lita till, när det gäller kostnaderna för rena reparationsoch

underhållsarbeten. Det är detta siffermaterial, som legat till grund för de

i utredningen framlagda kalkylerna.

Vederbörande förvaltningsmyndigheter ha i remissvaren icke lämnat några

närmare uppgifter örn eller beräkningar över vad som kan anses vara normalt

eller erforderligt för enbart reparationer och underhåll. Några indexberäkningar

ha icke heller presterats, ehuru detta har en avgörande betydelse,

särskilt under nuvarande prisförhållanden. Vid under utredningen företagna

granskningar hos förvaltningsmyndigheterna har det visat sig att

gränserna mellan å ena sidan reparations- och underhållsarbeten och å andra

sidan mindre nybyggnadsarbeten eller till nybyggnad hänförliga ändringsoch

ombyggnadsarbeten samt nyanskaffningar varit mycket oklara. Under

sådana förhållanden måste givetvis beräkningar verkställas. De i utredningens

bilagor framlagda kalkylerna torde vara fullt klarläggande och äro baserade

på de vid besöken gjorda studierna av de olika byggnaderna. Be
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 71. 23

räkningarna äro med avsikt hållna i överkant, eftersom underhållet tidigare

delvis varit eftersatt.

Skulle anslagsposten för nu ifrågavarande delfonder beräknas efter i utredningen

framlagda kalkyler och erfarenheten sedermera efter en systematisk

undersökning av respektive fastighetsbestånd giva belägg för andra procentsatser,

bör givetvis en jämkning med hänsyn härtill åvägabringas.

I detta sammanhang bör nämnas att byggnadsstyrelsens anslag under de

senaste tre åren i genomsnitt reducerats lill omkring 65 procent av normalt

erforderliga medel och att styrelsen för budgetåret 1943/44 föreslagit ett belopp,

som innebär ungefär samma reducering.

Fångvårdsstyrelsens delfond. Till reparations- och underhållskostnader

m. m. för denna delfond ha varit anslagna följande belopp, nied vilka sammanställts

de faktiska utgifterna under respektive budgetår:

Enligt

räkenskaperna

kronor

272,659

318,411

I redogörelse för användningen under budgetåret 1941/42 av till reparationsoch

underhållskostnader m. m. anvisade medel har fångvårdsstyrelsen anfört,

att under nämnda budgetår till styrelsens förfogande stått sammanlagt 340,659

kronor, varav 40,659 kronor utgjort från föregående budgetår reserverade

medel. Av beloppet har disponerats sammanlagt 318,411 kronor, varav 286,731

kronor för reparations- och underhållsarbeten och 31,680 kronor till onera

m. m. Till nu löpande budgetår har reserverats 22,248 kronor. Bland verkställda

arbeten har ingått bl. a. upphuggning av cellfönster vid centralfängelserna

i Malmö och Härnösand, förstärkning av hägnadsmurar vid kronohäktet

i Sundsvall samt installation av sanitära anläggningar vid rannsakningshäktet

i Visby.

För budgetåret 1943/44 har fångvårdsstyrelsen hemställt, att reparationsposten

måtte höjas till 300,000 kronor. Såsom stöd för denna hemställan har

styrelsen hänvisat till sitt i det föregående återgivna yttrande över intendenten

Bildmarks utredning samt framhållit, att styrelsen med anledning av den

föregående år vidtagna nedsättningen av reparationsmedelsposten nödgats avbryta

upphuggningen av cellfönster samt även i övrigt avslå synnerligen rimliga

äskanden med påföljd att fängelsernas både yttre och inre lomme att

framstå i ett skick som icke stämde med befogade anspråk. Slutligen har styrelsen

framhållit, att det stegrade fångantalet medförde ökade reparationsanspråk.

Härom har styrelsen anfört följande.

Fångantalet befinner sig i hastig stegring. Medan antalet intagna den 1 augusti

1939 utgjorde 1,600 var motsvarande siffra den 1 augusti 1942 2,648,

och det torde icke dröja länge, förrän beläggningen har passerat 3,000. Vad

en dylik ökning av frekvensen betyder för byggnadernas underhåll ligger i

öppen dag. Vid en med 50 procent ökad beläggning måste slitaget bli väsentligt

mycket större, och härtill kommer som en ny, lätt förbisedd omständighet,

alt alla tillgängliga utrymmen nu måste tagas i bruk för att möta det

Budgetår

Enligt stat

kronor

1940/41 .................... 290,000

1941/42 .................... 300,000

1942/43 .................... 250,000

i

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

stegrade behovet av vårdplatser. Då åtskilliga av dessa utrymmen stått obegagnade

i åratal, måste de sättas i stånd, och hur litet omfattande en sådan

reparation än göres, kommer den att draga kostnader, helst som priserna å

byggnadsmaterialier befinna sig i ständig stegring.

I särskild skrivelse den 4 december 1942 har styrelsen hemställt, att utöver

det å fastighetsfondens stat för budgetåret 1942/43 uppförda beloppet av

250,000 kronor ytterligare 50,000 kronor måtte ställas till styrelsens förfogande

för bestridande under nämnda budgetår av reparations- och underhållskostnader

för å styrelsens delfond redovisade fastigheter. Såsom skäl härför

har styrelsen utöver tidigare anförda omständigheter åberopat angelägenheten

av de iståndsättningsarbeten, vilka genom den minskade medelsanvisningen

icke kommit till utförande. Vidare framhålles, att styrelsen genom

Kungl. Maj:ts beslut den 6 november 1942 bemyndigats att från nu förevarande

anslagspost bestrida kostnaderna för vissa ändringsarbeten i samband

med inrättande vid rannsakningshäktet i Kalmar av en avdelning för

omhändertagande av utlänningar som tagits i förvar för längre tid, vilka kostnader

beräknats till sammanlagt 30,000 kronor.

Utrikesdepartementets delfond. Den för denna delfond under förevarande

rubrik uppförda anslagsposten är sedan budgetåret 1940/41 uppdelad på en

delpost till reparations- och underhållskostnader för delfondens fastigheter

och en förslagsvis beräknad delpost till uppvärmning och belysning av tjäns
-

tebostäder i

statens fastigheter för

vissa tjänstemän vid utrikesförvaltningen.

För nämnda ändamål ha beräknats respektive utgått följande belopp:

Reparations-

■ och underhålls-

Bränsle

och lyse för

Budgetår

kostnader i allmänhet

vissa tjänstebostäder

Enligt stat

Enligt

räkenskaperna

Enligt stat

Enligt

räkenskaperna

kronor

kronor

kronor

kronor

1940/41 .....

............ 185,000

174,254

65,000

76,676

1941/42.....

............ 220,000

149,846

93,000

130,112

1942/43.....

............ 220,000

100,000

I en inom byggnadsstyrelsen upprättad, av utrikesdepartementet åberopad

promemoria beräknas kostnaden för reparationer och underhåll av deifondens

fastigheter, Vilken kostnad för innevarande budgetår uppskattats till 100,000

kronor, komma att för budgetåret 1943/44 belöpa till 75,000 kronor. Minskningen

motiveras med den av krisförhållandena förorsakade bristen på materiel

och arbetskraft. För onera m. fl. löpande utgifter beräknas ett belopp

av 75,000 kronor och för annuitet å beskickningsfastigheten i Ankara 27,000

kronor. I överensstämmelse härmed har delposten till reparations- och underhållskostnader

i allmänhet m. m. i utrikesdepartementets statförslag uppförts

med (75,000 + 75,000 + 27,000 =) 177,000 kronor. — Enligt räkenskaperna

förefanns vid ingången av budgetåret 1942/43 en behållning av reserverade

medel för reparations- och underhållskostnader m. m. å 116,202

kronor.

Från denna delpost ha hittills bestritts avlöningskostnader för vissa port
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

25

vakter och gårdskarlar m. fl. vid beskicknings- och konsulatsfastigheterna i

vissa främmande länder, vilka kostnader enligt inom utrikesdepartementet

verkställd utredning för närvarande uppgå till omkring 31,000 kronor. Från

det under tredje huvudtiteln uppförda reservationsanslaget Avlöningar vid

beskickningar och konsulat: Extra biträden och vaktbetjänte (III B: 5) bestrides

avlöningen till ett antal befattningshavare med i stort sett samma

uppgifter. För vinnande av enhetlighet har därför i årets statsverksproposition

föreslagits, att medel för nästa budgetår skola beräknas under förenämnda

anslag för täckande av berörda avlöningskostnader jämte vissa under

anslagsposten till hyres- och arrendeutgifter m. m. tidigare bestridda lönekostnader

å omkring 20,000 kronor (jfr III ht., sid. 12).

Kostnaderna för uppvärmning och belysning av tjänstebostäder under

budgetåret 1943/44 beräknas av utrikesdepartementet på grundval av medelsåtgången

under budgetåret 1941/42, med tillägg av 10 procent motsvarande

inträdd och förutsedd prisstegring, till i runt tal 124,000 kronor.

Medicinalstyrelsens delfond. Till reparations- och underhållskostnader

m. m. ha för denna delfond anslagits och utgått följande belopp:

Budgetår Enligt stat räkenskaperna

kronor kronor

1940/41 ........................ 750,000 759,860

1941/42 ........................ 1,015,000 926,565

1942/43 ........................ 900,000

Av det för budgetåret 1941/42 anvisade beloppet av 1,015,000 kronor ställdes

endast 800,000 kronor till medicinalstyrelsens förfogande för bestridande

av kostnaderna för reparationer och underhåll. Den återstående delen av

anslagsposten, 215,000 kronor, fick disponeras först efter medgivande av

Kungl. Maj:t. Sådant medgivande har icke lämnats. Enligt budgetredovisningen

uppgår den sammanlagda behållningen av reserverade reparationsmedel

vid utgången av budgetåret 1941/42 till 506,958 kronor.

För budgetåret 1943/44 har medicinalstyrelsen föreslagit, att anslagsposten

skall upptagas till oförändrat belopp, 900,000 kronor.

Byggnadsstyrelsens delfond. Under denna delfond ha till reparations- och

underhållskostnader m. m. anvisats respektive utbetalts följande belopp:

Budgetår Enligt stat räkenskaperna

kronor kronor

1940 41 ...................... 1,700,000 1,615,433

1941/42 ...................... 1,800,000 1,741,469

1942/43 ...................... 1,500,000

Av det för budgetåret 1941/42 anvisade beloppet å 1,800,000 kronor ställdes

endast 1,500,000 kronor till byggnadsstyrelsens förfogande under ifrågavarande

budgetår, medan återstående del av anslagsposten, 300,000 kronor,

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

fick disponeras först efter särskilt beslut av Kungl. Majit. Sedermera har

Kungl. Majit genom beslut den 13 mars 1942 medgivit, att av sålunda reserverade

medel ett belopp av 15,000 kronor finge tagas i anspråk för bestridande

av kostnaderna för ändringsarbeten inom socialstyrelsens lokaler i

gamla riksdagshuset. Behållningen av nu ifrågavarande reserverade medel

utgör alltså 285,000 kronor. Den sammanlagda behållningen av reserverade

reparationsmedel uppgick enligt budgetredovisningen vid utgången av budgetåret

1941/42 till 662,352 kronor.

I förslaget till stat för byggnadsstyrelsens delfond av fastighetsfonden för

budgetåret 1943/44 har styrelsen upptagit anslagsposten för reparations- och

underhållskostnader till 1,600,000 kronor. I sin motivering härför har styrelsen

liksom föregående år till en början behandlat prisutvecklingen på

byggnadsmarknaden och härom anfört i huvudsak följande.

Enligt verkställda indexberäkningar utgjorde indextalet för år 1941 för

reparations- och underhållskostnader 312, jämfört med 100 år 1914. Motsvarande

indextal för år 1936 var 229, då nämnda kostnader beräknades till

1.5 procent av byggnadsvärdena. Stegringen sedan år 1936 utgjorde alltså

83 enheter eller 36.3 procent. Vid beräkningen för löpande budgetår ökades

för den skull procentsiffran för reparations- och underhållskostnaderna från

l. 5 med 36.3 procent eller lill i runt tal 2.

Byggnadsstyrelsen har numera omräknat indexserien med år 1935 såsom

basår, varvid indextalet för detta år angivits med 100. Jämfört härmed var

indextalet år 1936 praktiskt taget oförändrat — nämligen 99 — medan det

år 1942 stigit till 145. Det är alltså erforderligt att öka procentsiffran för

ifrågavarande kostnader från 1.5 procent med 45 procent, således till 2.17

procent.

I fråga om det byggnadsvärde, som skall ligga till grund för beräkningen

av underhållspostens storlek, har styrelsen, i viss överensstämmelse med riksräkenskapsverkets

nyss återgivna förslag, funnit lämpligt utgå ifrån värdet i

det sista bokslut, som föreligger, då statförslaget uppgöres. Härom anför

styrelsen följande.

I tidigare av byggnadsstyrelsen framlagda förslag till inkomst- och utgiftsstat

för byggnadsstyrelsens delfond hava de byggnadsvärden, som legat

till grund för beräkning av posten för reparations- och underhållskostnader

m. m., motsvarat värdena å de byggnader, som varit färdiga den 1 juli det

år statförslaget framlagts, med tillägg av värdena å under uppförande varande

byggnader, som beräknats bliva färdigställda den 1 juli det budgetår

statförslaget avsett. Då svårigheter mött att vid statförslagets framläggande

kunna med bestämdhet angiva tidpunkten för färdigställandet av under uppförande

varande byggnader samt dessas slutliga värden, har byggnadsstyrelsen

funnit det lämpligt att hädanefter vid beräkning av underhållskostnaderna

för enkelhetens skull utgå från de byggnadsvärden, som angivas i byggnadsstyrelsens

bokslut per den 30 juni det år statförslaget framlägges. Från

dessa bokförda byggnadsvärden böra å ena sidan dragas värdena å dels under

uppförande varande byggnader och dels sådana delfonden tillhörande

byggnader beträffande vilka byggnadsstyrelsen icke har att bestrida underhållet

samt å andra sidan tilläggas värdena å vid tiden för framställningen

delfonden eventuellt tillförda färdiga byggnader.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 71. 27

Beträffande den närmare beräkningen av medelsbehovet anför styrelsen

följande.

Det sammanlagda byggnadsvärdet å de å byggnadsstyrelsens delfond bokförda

fastigheterna utgjorde enligt den till byggnadsstyrelsens bokslut den

30 juni 1942 hörande specifikationen å fastighetsvärdena 118,176,488 kronor

7 öre. Därav utgjorde 4,005,668 kronor 77 öre värdet av under uppförande

varande byggnader samt av byggnader, beträffande vilka byggnadsstyrelsen

icke har att bestrida underhållet. Dragés sistnämnda belopp från det sammanlagda

bokförda byggnadsvärdet utgör återstoden 114,170,819 kronor 30

öre. Härtill skall emellertid läggas byggnadsvärdet å den av statsverket den

1 oktober 1942 förvärvade å delfonden bokförda fastigheten nr 17 i kvar-,

leret Skansen i Stockholm, vilket värde kan beräknas till 1,490,000 kronor.

Det sammanlagda byggnadsvärdet, å vilket underhållskostnaderna skola beräknas,

utgör alltså 115,660,819 kronor 30 öre. Uträknat efter ovan angivna

procentsats å 2.17 skulle således underhållskostnaderna uppgå till i runt tal

2,510,000 kronor.

Emellertid får byggnadsstyrelsen erinra, att styrelsen i skrivelse den 11

juli 1942 till statsrådet och chefen för finansdepartementet angående besparings-

och rationaliseringsåtgärder i fråga om underhållet av vissa staten tillhöriga

byggnader förordat ett frångående av det hittills tillämpade systemet

att vid beräknandet av underhållskostnaderna utgå från en gemensam procentsats

för hela fastighetsbeståndet, utan hänsyn till de olika byggnadernas

ålder. Byggnadsstyrelsen framhöll därvid bland annat, att vid systemet med

en gemensam procentsats förutsatts, att de högre kostnaderna för underhåll

av äldre byggnader kompenserades av de förhållandevis lägre underhållskostnaderna

beträffande nya eller yngre byggnader. I den mån ökningen av

byggnadsbeståndet genom uppförande av nybyggnader bleve av större omfattning

vore det emellertid erforderligt att genomföra en differentiering av

procentsatserna med hänsyn till de olika byggnadernas ålder. Under de senaste

åren hava åtskilliga nybyggnader tillförts delfonden. Anslagskraven

hava emellertid under samma tid varit avsevärt nedskurna på grund av

bland annat brist på byggnadsmateriel, varför frågan om införande av annan

beräkningsgrund icke varit överhängande. Byggnadsstyrelsen vill emellertid

för sin del ifrågasätta huruvida icke den sålunda avsedda differentieringen

nu bör genomföras.

Vid denna differentiering böra tili äldre byggnader hänföras sådana, som

varit i kronans ägo så länge, att deras anskaffningskostnader icke varit närmare

kända vid byggnadernas intagande i fastighetsfonden, varför deras

värden bestämts efter uppskattning, varvid dessa värden i regel upptagits

till jämförelsevis låga belopp. Till nya byggnader hänföras däremot sådana

byggnader, som i fastighetsfonden upptagits till värden motsvarande de verkliga

anskaffningskostnaderna. Bland dessa senare byggnader bör lämpligen

åtskillnad göras mellan sådana, vars ålder överstiger 8 år, och sådana, som

äro yngre, enär underhållskostnaderna under de 8 första åren i regel äro förhållandevis

låga.

En undersökning beträffande det till byggnadsstyrelsens delfond hörande

fastighetsbeståndet har visat, att därest man utgår ifrån att underhållsprocenten

för de äldre byggnaderna vid 1935 års prisläge utgör 1.5, procentsatsen

för underhållet av de nya byggnaderna kan beräknas till t, dock att underhållskostnaderna

för sistnämnda byggnader under de första åtta åren

från respektive byggnaders färdigställande i regel kan beräknas stanna vid

hälften av den för framtiden under normala förhållanden betingade kost
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

23 Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

naden. Procentsatsen under dessa första åtta år skulle alltså utgöra 0.5 vid

1935 års prisläge.

Såsom förut angivits uppgår det sammanlagda byggnadsvärdet, å vilket

underhållskostnaderna skola beräknas, till 115,660,819 kronor 30 öre. Därav

utgör 92,254,330 kronor värdet å äldre byggnader, för vilka med tillämpning

av nämnda differentiering av underhållsprocenten procentsatsen utgör

l. 5. Det sammanlagda värdet å nya byggnader med en ålder av över åtta år,

för vilka en underhållsprocent av 1 angivits, utgör 5,209,844 kronor 50 öre,

under det att nya byggnader, vilkas ålder icke överstiger åtta år och för vilka

underhållsprocenten skulle utgöra 0.5, representera ett sammanlagt byggnadsvärde

av 18,196,644 kronor 80 öre. Med utgångspunkt från 1935 års

prisläge skulle alltså underhållskostnaderna för de byggnadsstyrelsens delfond

tillhöriga byggnaderna, för vilka byggnadsstyrelsen har att bestrida underhållet,

utgöra (1.5 % X 92,254,330 + 1.0 °/o X 5,209,844: 50 + 0.5 % X

18,196,644:80) = 1,526,896 kronor.

Vid beräknandet av nämnda alternativt angivna underhållkostnader har

byggnadsstyrelsen utgått ifrån normala förhållanden. Vad beträffade nästa

budgetår synes anledning föreligga att vid beräkning av ifrågavarande anslagspost

utgå från att bristen på arbetskraft och material kommer att föreligga

i än högre grad än vad som förutsattes för innevarande budgetår. En

reduktion av de beräknade kostnaderna för ett normalt underhåll bör alltså

trots de stegrade priserna på byggnadsmarknaden företagas och får styrelsen

föreslå, att för ifrågavarande ändamål för nästkommande budgetår beräknas

ett belopp av 1,500,000 kronor. Härtill komma emellertid vissa ytterligare,

till här avsedda anslagspost hänförliga utgifter.

På grund av det mellan Kungl. Majit och kronan samt Stockholms stad

den 8 november 1940 slutna avtalet rörande vissa markbyten m. m. i Stockholm

har byggnadsstyrelsen den 1 oktober 1942 övertagit förvaltningen av

vissa fastigheter inom kvarteren Minotaurus, Nessus, Lychaon och Cephalus

inom staden mellan broarna i Stockholm. Då några byggnadsvärden ännu

icke fastställts för dessa fastigheter och större delen av de å fastigheterna

uppförda byggnaderna inom en icke alltför avlägsen framtid torde komma att

rivas för att lämna plats för erforderliga nybyggnader, synas underhållskostnaderna

för dessa fastigheter icke kunna beräknas efter samma grunder, som

tillämpas beträffande övriga, här ifrågakomna fastigheter. Med ledning av

uppgifter från Stockholms stad torde de årliga kostnaderna för underhåll

m. m. i dessa fall kunna för nästa budgetår beräknas till omkring 35,000 kronor.

Enligt nämnda markavtal beräknas byggnaderna i kvarteret ledskär övertagas

av byggnadsstyrelsen den 1 januari 1943. Dessa byggnader skola emellertid

undergå ombyggnad och modernisering, varför något belopp för underhåll

icke behöver ifrågakomma för nästa budgetår.

Vidare erfordras medel till underhåll av samt vissa driftskostnader för avfuktningsanläggningar

m. m. i två skyddsrumsanläggningar i Stockholm (å

Riddarholmen och Södra Djurgården) samt en sådan i Karlstad. Utgifterna

härför kunna uppskattas till 25,000 kronor för år räknat.

Slutligen bör till underhållskostnaderna läggas dels ett belopp av 10,000

kronor för bestridande av utskylder för kronans hus, dels ock ett belopp av

30.000 kronor för ändamål, som tidigare bekostats av anslaget till lyshållnings-

m. fl. utgifter för kronans hus i Stockholm.

I anslutning till vad sålunda anförts skulle anslagsposten »Reparationsoch

underhållskostnader» upptagas till (1,500,000 + 35,000 + 25,000 4-

10.000 + 30,000) = 1,600,000 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

29

Generaltullstyrelsens delfond. Till reparations- och underhållskostnader

m. m. för denna delfond ha anslagits och utgått följande belopp:

Budgetår B räkenskaperna

kronor kronor

1940/41 ...................... 40,000 19,147

1941/42 ...................... 40,000 14,166

1942/43 ...................... 40,000

I sin redogörelse för användningen av de under budgetåret 1941/42 tillgängliga

medlen har styrelsen meddelat, att av det vid budgetårets ingång

disponibla beloppet av 60,853 kronor under året förbrukats 14,166 kronor

och till nu löpande budgetår reserverats 46,687 kronor. Bland de arbeten, för

vilka kostnaderna bestritts med dessa medel, märkas en brunnsfördjupning

vid Aareavaara, anordnande av skyddsrum med inredning i Haparanda, uppförande

av en stolpbod i Mon, installation av elektrisk belysning i Pello och

Ronehamn samt isolering och förbättring av en utomhuskällare i Spårösund.

I fråga om medelsbehovet för budgetåret 1943/44 anför styrelsen, att kostnaderna

för reparationer och underhåll icke torde komma att överstiga behållningen

av vid budgetårets ingång reserverade medel, varför styrelsen i

sitt statförslag uppfört posten med 1,000 kronor.

Uppsala universitets delfond. Under denna delfond ha till reparations- och

underhållskostnader m. m. för dels akademiska sjukhuset, dels övriga fastigheter

anvisats följande belopp, jämte vilka angivits de faktiska utgifterna

från anslagsposterna.

Budgetår

1940/41

1941/42

1942/43

Akademiska sjukhuset

Enligt stat

kronor

Enligt

räkenskaperna

kronor

Övriga fastigheter

Enligt

räkenskaperna

kronor kronor

Enligt stat

120,000

144,000

144,000

155,259

138,366

200,000

250,000

250,000

225,595

256,442

I redogörelsen för användningen under budgetåret 1941/42 av till förfogande

ställda medel har drätselnämnden meddelat, att kostnaderna för underhåll

av akademiska sjukhuset uppgått till 138,366 kronor och för övriga

fastigheter till 256,442 kronor. Av sistnämnda summa hade i runt tal 11,500

kronor åtgått för införande av centralvärme i den västra vaktmästarbostaden

vid fysiska institutionen och i runt tal 30,000 kronor för omläggning av centralvärmeanläggningen

i samma institution.

För budgetåret 1943/44 har drätselnämnden föreslagit, att ifrågavarande

anslagsposter skola upptagas till sammanlagt 468,600 kronor, varav 183,100

kronor för akademiska sjukhuset samt 285,500 kronor för övriga fastigheter.

Till stöd för den föreslagna höjningen av reparationsposten för akademiska

sjukhuset har drätselnämnden anfört följande.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 71.

Under åren 1940 och 1941 beviljade riksdagen tillhopa 1,150,000 kronor

för uppförande av andra etappen av kvinnokliniken och samma belopp har

tillskjutits av Uppsala läns landsting. Den nya klinikbyggnaden beräknas bliva

färdig och tagen i bruk före utgången av nu löpande budgetår, varför från

och med år 1943/44 reparationsanslaget för akademiska sjukhuset bör ökas

med 1.7 procent på 2,300,000 kronor eller 39,100 kronor.

Såsom skäl för höjning av den i staten för innevarande budgetår med

250,000 kronor uppförda delposten till övriga fastigheter åberopar drätselnämnden

— under hänvisning till att enahanda framställning gjorts i förslaget

till stat för innevarande budgetår — att sedan delposten bestämdes till

förenämnda belopp delfondens fastighetsförvaltning utökats genom olika

byggnadsarbeten, varför med en underhållsprocent av 1.7 en höjning av reparalionsmedlen

med sammanlagt 33,626 kronor vore påkallad. Härtill komme

vissa kostnader, vilka drätselnämnden uppskattat till 2,000 kronor, för underhåll

av ett skyddsrum avsett för universitetets, Uppsala domkyrkas och

landsarkivets i Uppsala arkivalier m. m. Härom anför nämnden i huvudsak

följande.

Skyddsrummet har enligt uppgift från byggnadsstyrelsen dragit en kostnad

av 107,000 kronor. Drätselnämnden får hemställa, att skyddsrummet

måtte bliva insynat bland Uppsala universitets delfond tillhöriga fastigheter

och att för detsamma anvisas ett särskilt underhållsanslag. Skyddsrummet

i fråga måste ständigt — även när det står obegagnat — hållas varmt och

torrt medelst elektrisk uppvärmning för att ej i detsamma befintliga tak- m.

fl. konstruktioner samt elektriska anläggningar, däribland anläggning för avfuktning,

skola förstöras. För skyddsrummet torde erfordras ett årligt underhållsanslag

av 2,000 kronor, i vilket belopp ingår kostnad för elektrisk ström

i och för rummets skyddande mot förstörelse genom fukt.

Riksräkenskapsverket har icke haft något att erinra mot att den för reparationsändamål

anvisade anslagsposten finge tagas i anspråk även för underhåll

av ifrågavarande skyddsrum.

Lunds universitets delfond. För denna delfond lia tidigare till reparationsoch

underhållskostnader m. m. anslagits respektive utgått följande belopp:

Budgetår Enligt stat räkenskaperna

kronor kronor

1940/41.......................... 105,000 96,149

1941/42.......................... 150,000 103,948

1942 43.......................... 150,000

Av redogörelsen för medelsanvändningen under budgetåret 1941/42 framgår,

att behållningen av reserverade medel vid nu löpande budgetårs början

uppgick till 80,804 kronor, innebärande en ökning i förhållande till föregående

budgetårsskifte med 56,151 kronor.

I drätselnämndens vid Lunds universitet statförslag för budgetåret 1943/44

har under förevarande anslagspost äskats ett belopp av 150,000 kronor eller

samma belopp som upptagits i staten för innevarande budgetår.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

31

Karolinska sjukhusets delfond. Rubriken för reparations- och underhållskostnader

m. m. är för denna delfond i staten uppdelad på två anslagsposter,

avseende den ena karolinska sjukhuset och den andra serafimerlasarettet.

Under dessa rubriker ha anslagits respektive utgått följande belopp:

Karolinska

sjukhuset

Serafimerlasarettet ''T

Budgetår

Enligt stat

Enligt räken- skaperna

Enligt stat

Enligt räken- skaperna

kronor

kronor

kronor

kronor

1940/41 .........

......... 80,000

91,451

50,000

62,688

1941/42 .........

......... 100,000

101,112

50,000

83,197

1942/43 .........

......... 100,000

50,000

För budgetåret 1943/44 har direktionen för karolinska sjukhuset äskat

oförändrat belopp, 100,000 kronor, för sjukhusets reparations- och underhållskostnader

m. m., medan för serafimerlasarettets del hemställts om en

höjning med 25,000 kronor. Till stöd härför har direktionen anfört följande.

För reparations- och underhållsarbeten vid serafimerlasarettet har för

vart och ett av de senaste åren beräknats allenast 50,000 kronor. Då lasarettets

byggnader i allmänhet äro av hög ålder, har detta belopp visat sig vara

alldeles otillräckligt. På grund härav måste underhållsarbeten, som påsynats

redan under försommaren 1941, delvis anstå till budgetåret 1943/44. Då det

i längden icke kan anses vara försvarligt att på detta sätt uppskjuta nödvändiga

underhållsarbeten är en ökning med 15,000 kronor nödvändig för att

delposten skall kunna förslå för löpande reparations- och underhållskostnader

vid lasarettet. Det belopp av ytterligare 10,000 kronor, varmed höjning

av delposten ifrågasatts, gäller reparationer av engångskaraktär, nämligen

fortsatta arbeten för förbättrad ventilation i vissa lokaler inom lasarettet.

För detta ändamål beviljade Kungl. Maj :t genom brev den 2 juni 1939

ett anslag av 20,000 kronor, vilket anslag visat sig vara otillräckligt. För arbetenas

slutförande erfordras ytterligare ett belopp av 10,000 kronor.

Lotsstyrelsens delfond. Till reparations- ch underhållskostnader för denna

delfond ha varit anslagna, respektive utbetalts följande belopp:

Fnliat stat ^

Budgetår 15 räkenskaperna

kronor kronor

1940 41 ......................... 240,000 126,691

1941/42 ......................... 240,000 270,660

1942/43 ......................... 240,000

Genom brev den 29 maj 1942 har Kungl. Maj:t ställt de för budgetåret

1942/43 anvisade medlen till lotsstyrelsens förfogande och därvid föreskrivit,

att anslagsposten skulle fördelas på följande sätt:

a) Byggnader utom fyrbyggnader ...................... kronor 197,000

b) Fyrbyggnader .................................... » 30,000

c) Hamnanläggningar ................................ » 13,000.

I sin redogörelse för användningen under budgetåret 1941/42 av till reparations-

och underhållskostnader m. m. anvisade medel anför lotsstyrelsen,

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

att av under året till förfogande stående medel, 353,310 kronor, ha 270,660

kronor förbrukats och 82,650 reserverats till nästkommande budgetår. Av

dessa medel ha bestritts kostnaderna för såväl sedvanligt underhåll å byggnaderna

som smärre förbättringsarbeten, varjämte i samband med företagna

reparationer även verkställts mindre tillbyggnader, för vilka kostnaderna bestritts

av förevarande post.

I sitt statförslag för nästa budgetår har lotsstyrelsen upptagit anslagsposten

med oförändrat belopp, 240,000 kronor, och till stöd härför anfört i huvudsak

följande.

I sin skrivelse den 21 oktober 1941 med statförslag för budgetåret 1942/43

anförde styrelsen, att den saknade en på normala förhållanden grundad erfarenhet

rörande storleken av hithörande kostnader och därför icke då kunde

ingå på en omprövning av anslagsposten och dennas fördelning på de tre

delposterna. Styrelsen anser, att den allmänna omprövningen av anslagsposten

alltjämt bör anstå något och föreslår, att anslagsposten för budgetåret

1943/44 upptages med oförändrat belopp, 240,000 kronor. I avseende å anslagspostens

fördelning å de tre delposterna förordas viss jämkning, väsentligen

betingad av att framdeles större belastning kan väntas inträda å delposten

till hamnanläggningar, under det att kostnaderna å delposten för fyrbyggnader

kunna förväntas nedgå. Styrelsen hemställer, att anslagsposten

för budgetåret 1943/44 fördelas på följande sätt:

a) byggnader utom fyrbyggnader ...................... kronor 195,000

b) fyrbyggnader...................................... » 15,000

c) hamnanläggningar ................................ » 30,000.

I samband med den vid budgetarbetet verkställda preliminära granskningen

inom finansdepartementet av reparationsposterna å fastighetsfondens stat

har inom lotsstyrelsen upprättats en promemoria, vari anförts i huvudsak

följande.

Å reparationsposten uppkomna reservationer uppgingo den 30 juni 1942

till:

a) byggnader utom fyrbyggnader...................... kronor 39,506:47

b) fyrbyggnader .................................. » 30,196: 15

c) hamnbyggnader ................................ » 12,946: 18.

Att dessa reservationer uppkommit, beror ej på att anslagsbehovet varit

för högt beräknat, utan därpå att lotsstyrelsens tekniska avdelning, fyringenjörkontoret,

alltsedan krigsutbrottet måst disponera huvudparten av tillgänglig

arbetskraft å fyrbyggande för att underlätta möjligheterna för handelsflottans

och marinens fartyg att taga sig fram inomskärs under mörker. De

normala arbetsuppgifterna, bland annat reparationer och underhåll av lotsverkets

befintliga anläggningar, ha på grund härav måst eftersättas. Härtill

kommer att av fyringenjörkontorets arbetspersonal en viss del varit utkallad

till militärtjänstgöring och i regel ej kunnat ersättas. Dessutom ha arbetssäsongerna

på grund av de långvariga och stränga vintrarna under de tre

senaste åren måst förkortas.

Reparationsarbetena hava således sedan krigsutbrottet ej medhunnits i

den takt, som från början avsetts, vilket förklarar de uppkomna reservationerna.

Denna arbetsbalans torde med nu tillgängliga resurser i fråga om arbetskraft

ej heller under innevarande budgetår kunna avverkas, varför reser
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

33

vationer av minst samma storlek som vid senaste budgetårsskifte torde komma

att kvarstå den 30 juni 1943.

En viss reduktion av anslaget i fråga torde därför kunna göras för nästa

budgetår utan att av denna anledning något större men för reparationsarbetenas

behöriga gång torde uppstå. Reduktionen bör dock begränsas till 25,000

kronor och avdraget lämpligen göras på posten a) byggnader utom fyrbyggnader,

som således skulle minskas till 170,000 kronor. De små anslagen under

posterna b) och c) hava nämligen mycket liten marginal för oförutsedda

skador, som kunna uppstå å vederbörande anläggningar. Denna reduktion av

anslaget till reparation och underhåll av lotsverkets byggnadsbestånd torde

dock komma att medföra ökat anslagsbehov, när mera normala tider inträtt.

I departementspromemorian har framhållits, att vid bestämmandet av reparationsmedlens

storlek ledning kunde erhållas i byggnadsstyrelsens allmänna

överväganden, vilka i det föregående återgivits. Enligt byggnadsstyrelsens

beräkningar skulle underhålls- och reparationskostnaderna för det huvudsakliga

byggnadsbeståndet å styrelsens delfond vid 1935 års prisnivå, motsvarande

prisindex 100, kunna uppskattas till 1,527,000 kronor. Index uppginge

för närvarande till 145. Med hänsyn till rådande brist på materiel och

arbetskraft har byggnadsstyrelsen ansett sig böra beräkna de för nästa budgetår

erforderliga underhålls- och reparationskostnaderna för ifrågavarande

byggnader till 1,500,000 kronor. Materiel- och arbetskraftsbristen ha sålunda

av byggnadsstyrelsen ansetts kunna motivera en medelsanvisning, som understege

kostnaderna för normalt underhåll med mer än 45 procent. Med utgångspunkt

härifrån lia myndigheternas förslag underkastats granskning,

varvid reparationsposterna i vissa fall föreslagits nedsatta. De i departementspromemorian

förordade beloppen ha upptagits i riksräkenskapsverkets

statförslag, varför härutinnan torde få hänvisas till förutnämnda bilaga A.

I vad rör beräkningen av erforderliga reparationsmedel innebär intendenten

Bildmarks förslag, att fastighetsbestånden på respektive delfonder skola

uppdelas i grupper efter ålder och att kostnaderna för varje grupp skola beräknas

efter en viss procent. I de fondförvaltande myndigheternas yttranden

över förslaget anföres, att beräkningen synes bygga på godtyckliga antaganden

och vara alltför teoretisk, samt att de enligt utredningsmannens metod

erhållna beloppen till reparationer och underhåll i varje fall vore för låga.

Häremot har utredningsmannen erinrat, att myndigheterna icke framlagt

några beräkningar, vilka gåve stöd för deras uppfattning, att den förordade

beräkningsmetoden vöre missvisande.

När det gäller att bestämma storleken av de belopp, som årligen skola anvisas

för reparationer och underhåll av en fastighetsförvaltning av här ifrågavarande

storlek, synes den hittills tillämpade och av utredningsmannen

jämväl förordade principen att bestämma den årliga medelsanvisningen till

en viss procenisats av byggnadernas bokföringsvärden utan tvivel vara den

enklaste och på lång sikt mest ändamålsenliga. För bestämmandet av denna

underhållsprocent torde för närvarande svårligen kunna erhållas något mera

representativt siffermaterial jin byggnadsstyrelsens, vilket omfattar fastig
Bihang

till riksdagens protokoll 19&3. 1 saini. Nr 71. ''I

Departements
chefen.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Majlis proposition nr 71.

heter av olika slag fördelade över hela landet. Förklaringen till myndigheternas

avvikande uppfattning om den lämpliga storleken av underhållsprocenten

torde i viss mån få sökas dari, att byggnadsstyrelsen, såsom utredningsmannen

framhållit, tillämpar strängare principer än övriga myndigheter i

fråga om uppdelningen av här ifrågavarande arbeten på reparationer och

sådana arbeten, för vilka särskilda medel böra begäras. Detta bestyrkes

även i viss mån av de fondförvaltande myndigheternas redogörelser för användningen

under budgetåret 1941/42 av anvisade reparationsmedel. Inom

den statliga fastighetsförvaltningen bör enhetlighet eftersträvas beträffande

omfattningen av den årliga reparationsverksamheten. Utredningsmannens

förslag synes därvid kunna tagas till utgångspunkt och de av honom förordade

principerna för beräkningen av reparationsposterna komma till användning.

Med stöd av de erfarenheter som vinnas få de nu föreslagna beräkningsgrunderna

senare eventuellt justeras efter de olika fastighetsgruppernas konstaterade

reparationsbehov. Det må framhållas, att statsmakterna vid den

slutliga medelsdispositionen givetvis icke skola vara strängt bundna vid de

schematiskt framräknade anslagsbehoven. Beräkningsresultaten utgöra endast

en ram för medelstilldelningen för olika delfonder och böra icke utesluta,

att hänsyn liksom hittills tages till läget på arbetsmarknaden, materialtillgången,

den statsfinansiella situationen eller andra speciella förhållanden.

Beträffande det byggnadsvärde, som skall läggas till grund för beräkningen

av reparationsmedlen, har riksräkenskapsverket föreslagit en förenkling

av innebörd, att i detta värde icke skola medtagas de byggnader, som färdigställas

under året närmast före det budgetår, statförslaget avser. Förenklingen

har motiverats med svårigheten att förutse, när pågående byggnadsarbeten

kunna beräknas vara slutförda, och med att de belopp, till vilka reparationskostnaderna

för nyuppförda hus under det första året efter färdigställandet

kunna uppgå, i regel äro relativt obetydliga. Förslaget, som i princip

vunnit byggnadsstyrelsens anslutning, möter från min sida ingen erinran

och torde i viss utsträckning kunna vinna tillämpning redan vid medelsberäkningen

för nästa budgetår.

Den totala medelstilldelningen för reparations- och underhållskostnader

m. m. uppgick för budgetåret 1939/40 till 4.31 miljoner kronor men reducerades

av statsfinansiella skäl för budgetåret 1940/41 till 3.83 miljoner kronor.

Vid prövningen av medelsbehovet för budgetåret 1941/42 föranledde arbetslöshetspolitiska

hänsyn en höjning av reparationsposterna till 4.40 miljoner

kronor. Av detta belopp ställdes dock endast 3.89 miljoner kronor till de fondförvaltande

myndigheternas förfogande, medan beträffande återstoden föreskrevs,

att medlen endast finge disponeras efter särskilt beslut av Kungl.

Maj:t. Av de sålunda reserverade medlen återstår sammanlagt 500,000 kronor,

varav 215,000 kronor på medicinalstyrelsens delfond och 285,000 kronor

på byggnadsstyrelsens delfond. Det torde kunna förutses, att dessa reservationer

skola kvarstå åtminstone i huvudsak odisponerade även vid ingången

av nästa budgetår och sålunda kunna påverka anslagsbedömningen för nästa

budgetår.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

35

I vad rör fångvårdsstyrelsens delfond har fångvårdsstyrelsen hemställt om

dels höjning av de årliga reparationsmedlen med 50,000 kronor i staten för

budgetåret 1943/44, dels ock anvisande av ytterligare 50,000 kronor till förstärkning

av det för innevarande budgetår anvisade beloppet av 250,000

kronor. Till stöd härför har åberopats bl. a. den inträdda prisstegringen,

angelägenheten av att påbörjade arbeten med fönsterupphuggning fortsättas

samt den ökade beläggningen på fångvårdsanstalterna, vilka medfört, att utrymmen

vilka sedan lång tid stått obegagnade nu måst tagas i anspråk.

Kostnaderna för upphuggning av cellfönster, för vilkas bestridande förevarande

anslagspost för budgetåret 1936/37 fick beträffande ett visst fängelse

anlitas i mån av utrymme, synas i fortsättningen icke böra utgå från

fastighetsfondens stat. Vid anmälan i årets statsverksproposition av anslagen

under andra huvudtiteln (sid. 74) bar chefen för justitiedepartementet i överensstämmelse

härmed äskat särskilda medel för detta ändamål under fångvårdsanstalternas

omkostnadsanslag.

De grunder, som i anslutning till det av besparingsberedningens sakkunnige

framlagda förslaget tillämpades vid fjolårets anslagsberäkning böra,

såsom framgår av vad jag tidigare anfört, fortsättningsvis tillämpas. I nuvarande

läge synes emellertid hänsyn böra tågås till en nytillkommen, speciell

omständighet å denna delfond, nämligen det stegrade reparationsbehovet

på grund av extraordinärt ökad beläggning av fångvårdsanstalterna,

vilket torde böra föranleda en tillfällig höjning av ifrågavarande post. Med

hänsyn till att kostnaderna för fönsterupphuggning icke längre skola bestridas

från fastighetsfonden samt till rådande brist pjk material och arbetskraft

torde ökningen kunna begränsas till 25,000 kronor och posten sålunda

uppföras till 275,000 kronor. Av samma skäl och under beaktande av kostnaderna

för vissa ändringsarbeten vid rannsakningshäktet i Kalmar, vilka

jämlikt Kungl. Maj:ts medgivande må bestridas av förevarande anslagsmedel,

synes för innevarande budgetår medgivande böra lämnas styrelsen att

överskrida det i staten uppförda beloppet av 250,000 kronor med högst

50,000 kronor.

Reparationsposten i staten för utrikesdepartementets delfond för nästa

budgetår torde i anledning av att 31,000 kronor för avlöning av vissa portvakter

m. fl. befattningshavare vid beskickningarna i utlandet överflyttats

till tredje huvudtiteln böra minskas med motsvarande belopp i jämförelse

med det framlagda statförslaget. Vid ingången av löpande budgetår fanns på

delfonden en behållning av reserverade medel å i runt tal 116,000 kronor.

Jämväl under innevarande budgetår torde det anvisade reparationsbeloppet

icke komma alt helt förbrukas. Vid sådant förhållande torde posten i staten

för nästa budgetår kunna upptagas med ett belopp av 5,000 kronor, vilket

innebär en minskning i förhållande till föregående budgetår med 184,000 kronor

utöver det belopp örn 31,000 kronor, som överflyttats till tredje huvudtiteln.

— Vad beträffar den förslagsvis betecknade delposten till bränsle och

lyse för vissa tjänstebostäder har utrikesdepartementet i del föreslagna beloppet

inräknat medel för mötande av ännu icke inträdd prisstegring. Då dessa

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 71.

kostnader avse förhållandena i utlandet torde denna uppräkning böra godtagas

och delposten sålunda uppföras med föreslaget belopp, 124,000 kronor.

För me (Heinal st g reis ens delfond har äskats oförändrat belopp, 900,000

kronor. Med hänsyn till förefintlig behållning av reserverade reparationsmedel

samt till svårigheterna att erhålla material och arbetskraft, vill jag förorda,

att posten för nästa budgetår tillfälligtvis sänkes till ett belopp av

800.000 kronor.

I förslaget till stat för byggnadsstyrelsens delfond har byggnadsstyrelsen

uppfört reparationsposten med ett belopp av 1,600,000 kronor, vilket innebär

en ökning med 100,000 kronor i förhållande till löpande budgetår. Den

förefintliga behållningen av reserverade medel torde dock möjliggöra, alt reparationsposten

i staten för nästa budgetår uppföres med oförändrat belopp,

1.500.000 kronor.

I fråga örn generaltullstyrelsens delfond biträder jag generaltullstyrelsens

förslag.

Med hänsyn till vid medelstilldelningen för övriga delfonder tillämpade

principer torde anledning saknas att vidtaga höjning av de i staten för Uppsala

universitets delfond ingående delposterna. Från delposten till reparation

och underhåll av övriga fastigheter torde såsom drätselnämnden föreslagit

få bestridas kostnaderna för underhåll av viss skyddsrumsanläggning.

Vad beträffar Lunds universitets delfond torde rådande brist på byggnadsmaterial

och arbetskraft samt den ökade behållningen av reserverade reparationsmedel

böra föranleda en tillfällig nedsättning av posten med 15,000

kronor till 135,000 kronor.

För karolinska sjukhusets delfond har direktionen föreslagit, att delposten

till karolinska sjukhuset skulle uppföras med oförändrat belopp, medan delposten

till serafimerlasarettet skulle ökas med dels 15,000 kronor för löpande

reparationer och underhåll och dels 10,000 kronor för förbättring av vissa

ventilationsanordningar. Den föreslagna höjningen av reparationsmedlen till

serafimerlasarettet synes böra bifallas såtillvida att delposten uppräknas

med 10,000 kronor till 60,000 kronor. Inom ramen av denna medelsanvisning

torde kostnaderna för de föreslagna förbättringarna av ventilationsanordningarna

få bestridas, i den mån medlen förslå därtill. Utan eftersättande av

nödigt underhåll torde delposten till karolinska sjukhuset med hänsyn till

byggnadernas ringa ålder och förenämnda brist på material och arbetskraft

kunna minskas med samma belopp, eller till 90,000 kronor. Anslagsposten

torde i anslutning härtill i staten för nästa budgetår böra uppföras med oförändrat

totalbelopp, 150,000 kronor.

Vad beträffar lotsstyrelsens delfond förordar jag att reparationsposten

uppföres med ett till 215,000 kronor minskat belopp med den fördelning på

delposter, som föreslagits i lotsstyrelsens promemoria.

I enlighet med vad jag sålunda tillstyrkt skulle till reparations- och underhållskostnader

m. m. för å fastighetsfonden redovisade fastigheter för nästa

budgetår upptagas ett sammanlagt belopp av 3,599,000 kronor med den fördelning

på de olika posterna, som framgår av bilaga B. Detta innebär en

minskning i förhållande till löpande budgetår med 345,000 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 71

37

Avsättning till värdeminskningskonto.

För avskrivning av de å statens allmänna fastighetsfond bokförda tillgångarna

tillämpas vissa allmänna, av riksdagen godkända grunder, vilka

i huvudsak innebära, att avskrivningen å fondens byggnadsvärden avpassas

så, att avskrivningstiden skall utgöra 60 år i normalfall men 40 år för

byggnader, beträffande vilka ett extraordinärt avskrivningsbehov anses föreligga

(fängelser, sjukhus och forskningsinstitutioner). Grundavskrivning

skall ske i det förra fallet med 25 procent, i det senare med 50 procent;

avskrivningen skall i båda fallen fullföljas genom en årlig avsättning till

värdeminskningskonto, beräknad till 1.25 procent. För grundavskrivningen

anvisas erforderliga anslag å riksstatens driftbudget under huvudtiteln avskrivning

av nya kapitalinvesteringar. Medel till den årliga avsättningen till

värdeminskningskonto anslås å fastighetsfondens stat under förevarande

rubrik.

Vid uppgörande av statförslaget för nästa budgetår har riksrälcenskapsverket

i princip beräknat avsättningarna till värdeminskningskonto enligt den

förenklade metod, som förordades i fjolårets proposition med förslag till stat

för allmänna fastighetsfonden och av riksdagen lämnades utan erinran. Detta

beräkningssätt innebär, att avsättningarna i statförslaget för 1943/44 skola

upptagas med de belopp, till vilka avsättningarna belöpa för budgetåret

1942/43 enligt de vid riksbokslutet för 1941/42 gjorda beräkningarna.

Av en vid riksbokslutet för sistnämnda budgetår upprättad sammanställning

över bland annat allmänna fastighetsfondens fastighets- och värdeminskningskonton

m. m. framgår för varje fastighet eller, i vissa fall, fastighetskomplex

dels fastighetsvärdet den 30 juni 1942 med fördelning på markvärde

och byggnadsvärde, dels behållning samma dag av Iyftade medel för

byggnadslcostnader, dels storleken av värdeminskningskonto samma dag med

fördelning på grundavskrivning och sammanlagda årsavskrivningar för förfluten

tid, dels beloppet av den årsavskrivning som skall ske för budgetåret

1942/43, dels ock sammanlagda beloppet av återstående årsavskrivning. Enligt

denna sammanställning, som finnes tillgänglig i handlingarna, belöpa

årsavskrivningarna för budgetåret 1942/43 till i runt tal 3,270,000 kronor.

I sitt statförslag för budgetåret 1943/44 har riksräkenskapsverket dock tagit

hänsyn till väntade större förändringar i avsättningsbehovet och sålunda

uppskattat den sammanlagda avsättningen till värdeminskningskonto till

3,367,000 kronor.

Såsom tidigare meddelats har riksräkenskapsverket i sitt yttrande över

intendenten Bildmarks utredning föreslagit den förändringen i avskrivningsreglerna,

att den årliga avsättningen skall påbörjas först under andra budgetåret

efter det, under vilket en byggnad färdigställts, i stället för redan

under första året, såsom nu är fallet.

För närvarande påbörjas den 40- respektive 60-åriga avskrivningen av fas- Departementtighetsfondens

byggnader redan året efter det, under vilket en nybyggnad cAe/*w*

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 71.

färdigställts. Riksräkenskapsverkets nu framlagda förslag att årsavskrivningen

skall påbörjas först under andra budgetåret efter färdigställandet av en

nybyggnad kan sägas innebära, att avskrivningsreglerna skola förändras i

viss anslutning till det i fjol godtagna, förenklade beräkningssättet. Detta

beräkningssätt ger ju ett tillfredsställande resultat endast om avsättningarna

för de under löpande budgetår nytillkomna byggnaderna till beloppet ungefärligen

motsvara de årsavsättningar, som upphöra samma budgetår, men

blir missvisande för delfonder med en betydande nybyggnadsverksamhet.

Om förslaget att några avsättningar för nybyggnader icke skola göras förrän

från och med andra budgetåret efter färdigställandet godtages, skulle beräkningen

till statförslaget ske med viss avvikelse från den förut angivna schablonmässiga

beräkningsmetoden och icke längre vidlådas av dennas osäkerhetsmoment

utan erhålla karaktären av en exakt beräkning. På hösten, när

statförslaget skulle uppgöras, vöre nämligen de fakta kända, på vilka avsättningarna

i statförslaget skulle grundas. Hänsyn skulle sålunda tagas endast

till det byggnadsbestånd, som förelåge färdigt vid tidpunkten för det bokslut,

som riksräkenskapsverket uppgjorde vid tiden för utformningen av statförslaget.

Detta gällde för närvarande i fråga om förslagsberäkningen men skulle

enligt förslaget gälla även för den definitiva avsättningen. Vidare vöre liksom

nu den andra faktor, som påverkade avsättningsbehovet, bekant, nämligen

de fall, i vilka årsavskrivningarna skulle vara slutförda under statförslagsåret.

Utgångspunkten för beräkningen skulle fortfarande vara riksräkenskapsverkets

sammanställningar över avsättningarna under det vid förslagets

uppgörande löpande budgetåret, men justeringar i där angivna belopp skulle

göras dels för de under närmast föregående budgetår nytillkomna byggnaderna,

dels för fall av slutförda årsavskrivningar.

Ehuru riksräkenskapsverkets förslag onekligen hetyder en modifikation av

de tidigare fastställda avskrivningstiderna, vill jag icke motsätta mig förslaget,

då riksräkenskapsverket ansett det underlätta möjligheterna att få

fram fastighetsfondsförslaget å sådan tid, att det kan föreläggas riksdagen i

samband med statsverkspropositionen.

Mot det av riksräkenskapsverket för nästa budgetår beräknade beloppet

har jag intet att erinra. Till avsättning till värdeminskningskonto bör sålunda

upptagas ett sammanlagt belopp av 3,367,000 kronor med den fördelning

på anslagsposter, som framgår av bilaga B.

Hyres- och arrendeutgifter m. in. för av fonden förhyrda lokaler och

arrenderade markområden.

Fångvårdsstyrelsens delfond. I sin skrivelse med förslag till stat för nästa

budgetår har fångvårdsstyrelsen föreslagit, att från denna post i fastighetsfondens

stat skulle i fortsättningen utgå ett belopp å 3,000 kronor, motsvarande

de årliga kostnaderna för dispositionen av den från Hallands läns

landsting arrenderade egendomen Mäshult. I överensstämmelse härmed har

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

39

styrelsen uppräknat förevarande post med 3,000 kronor och föreslagit motsvarande

minskning å anslaget till fångvårdsanstalternas omkostnader.

Utrikesdepartementets delfond. Denna delpost är för budgetåret 1942/43

uppförd med 195,000 kronor. På grundval av utgifterna under budgetåret

1941/42 och under hänsynstagande till en emotsedd ytterligare prisstegring

av 10 procent uppskattar utrikesdepartementet medelsbehovet under nästa

budgetår till 215,000 kronor.

Från denna delpost lia hittills bestritts avlöningskostnaderna för vissa portvakter

och gårdskarlar m. fl. vid beskickningen i Sovjetunionen belöpande

till omkring 20,000 kronor. Från det under tredje huvudtiteln uppförda reservationsanslaget

Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Extra biträden

och vaktbetjänte (III B: 5) bestrides avlöningen till ett antal befattningshavare

med i stort sett samma uppgifter. För vinnande av enhetlighet har

därför — liksom i det föregående förordats beträffande reparationsmedelsposten

— under förenämnda anslag under tredje huvudtiteln för budgetåret

1943/44 beräknats medel jämväl för täckande av från fastighetsfonden bestridda

avlöningskostnader.

Byggnadsstyrelsens delfond. I följande tablå återgivas de för byggnadsstyrelsens

delfond till hyresutgifter m. m. från och med budgetåret 1938/39 anvisade

beloppen, sammanställda med de faktiska utgifterna:

R , . Enligt stat Enligt räkenskaperna

ouugeuu kronor kronor

1938/39 ...................... 760,000 1,031,793

1939/40 ...................... 1,050,000 1,534,953

1940/41 ...................... 1,155,000 1,713,231

1941/42 ...................... 1,750,000 2,073,206

1942/43 ...................... 2,200,000 2,400,0001

De faktiska hyresutgifterna ha sålunda, särskilt under krisåren, väsentligt

överstigit de i staten beräknade beloppen, vilket i främsta rummet sammanhänger

med icke förutsedda, ökade förhyrningar av lokaler för krisorganen

och i någon mån även med bränslekostnadernas utveckling.

I byggnadsstyrelsens statförslag har denna post upptagits till 2,291,330

kronor, vilken summa av riksräkenskapsverket avrundats till 2,291,000 kronor.

Uppsala universitets del fond. I drätselnämndens statförslag för nästa budgetår

har förevarande post uppförts med oförändrat belopp, 1,000 kronor.

Med eget utlåtande den 15 december 1942 bär universitetskanslern till

Kungl. Maj:ts prövning överlämnat en den 10 december 1942 dagtecknad

framställning, vari större akademiska konsistoriet i Uppsala hemställt, att

ett årligt anslag av 8,000 kronor måtte ställas till universitetets förfogande

för bestridande av hyreskostnaderna för seminarielokaler i Värmlands na
1

Denna summa är uppskattad med utgångspunkt från byggnadsstyrelsens utgiftshyror under

liden 1 juli 1942—30 januari 1943.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

Höns gamla nationshus, vilket jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28

augusti 1942 för en köpeskilling av 165,000 kronor av universitetet inköpts

med anlitande av universitetets omhänderhavande medel. Fastigheten, vilken

innehölle bottenvåning, två ytterligare våningar samt vindsvåning, vore till

stor del uthyrd. Till stöd för förslaget har konsistoriel anfört i huvudsak

följande.

Universitetet avsåg att genom inköpet av nu ifrågavarande fastighet bliva i

tillfälle att förr eller senare tillgodose förefintligt behov av lokaler för vissa

discipliner och institutioner. Bland de vetenskapsgrenar, som äro i trängande

behov av ökade utrymmen, må nämnas dels juridiska fakulteten, som för

sitt seminariebehov för närvarande disponerar allenast en lärosal i universitetshuset

och ett intilliggande mindre rum, och dels nationalekonomien, som

för närvarande icke för egen räkning har att tillgå någon lokal. Vidare är det

s. k. Victoriamuseet för egyptiska fornsaker i stort behov av ökade lokaler.

Genom museets förflyttning från dess nuvarande plats i Gustavianum skulle

en välbehövlig ökning av utrymmet kunna beredas åt seminariet för klassisk

fornkunskap och antikens historia jämte därtill hörande samlingar. Vidare

kan nämnas, att undervisningen i historia sedan lång tid lider av alltför

knappt utrymme samt att även andra humanistiska discipliner, som för sina

seminariebehov för närvarande äro hänvisade till det s. k. gamla länslasarettet

i S:t Larsgatan 2, icke förfoga över tillräckliga utrymmen. Även de

lokaler, som för närvarande disponeras av statistiska institutionen, ha numera

börjat bliva för trånga. En förläggning av denna institution till nära

samband med lokalerna för juridiska fakulteten och för nationalekonomi

torde få anses såsom en naturlig och praktisk anordning, betingad av de olika

ämnenas inre sammanhang.

Genom brev den 4 juni 1937 anbefalldes byggnadsstyrelsen att i samråd

med universitetets myndigheter uppgöra och till Kungl. Majit inkomma med

förslag till ordnandet av Uppsala universitets framtida byggnadsverksamhet.

Med föranledande därav uppgjorde byggnadsstyrelsen år 1938 ett motiverat

förslag, som vann vederbörande akademiska myndigheters gillande och upptog

ett antal nybyggnader för ett sammanlagt belopp av mer än 6 miljoner

kronor, genom vilka nybyggnader bland andra här ifrågavarande vetenskapsgrenar

skulle få sina lokalbehov tillgodosedda. Byggnadsstyrelsens förslag

föranledde intet formligt beslut från Kungl. Majlis sida men anses alltjämt

av universitetets myndigheter såsom en i viss mån normgivande plan för

universitetets nybyggnader. Av de i förslaget upptagna byggnaderna har anslag

hittills allenast beviljats till en, nämligen till medicinsk-kemisk och farmakologisk

institution. I övxigt har på grund av de rådande förhållandena

den föreliggande planen hittills stannat på papperet.

Det är otvivelaktigt, att avsevärda besparingar kunna göras för staten, om

de i Värmlands nations gamla nationshus förefintliga utrymmena bliva utnyttjade

till lokaler för olika läroämnen och behovet av nybyggnader i motsvarande

utsträckning åtminstone tills vidare minskas.

Enär universitetet inköpt här ifrågavarande fastighet för omhänderhavande

medel, måste universitetet förskaffa sig ränta på det investerade kapitalet.

I den mån lokalerna kunna komma att användas för universitetets egna

behov, erfordras alltså ett anslag för ersättande av den hyra, som lokalerna

eljest skolat betinga. Hyran för våningen 2 tr. upp uppgår till inalles 1,925

kronor -f- 500 kronor samt för våningen 1 tr. upp jämte två vindsrum till

4,600 kronor. Nu angivna två våningar jämte vindsrum torde i första hand

böra ifrågakomma till användning för universitetets behov. Med dessa lokaler

skulle man för en avsevärd tid för en jämförelsevis ringa kostnad kunna

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

41

tillgodose åtskilliga trängande lokalbehov. För att detta skulle kunna ernås,

är alltså nödvändigt, att ett årligt anslag å omkring 7,000 kronor lämnas till

universitetet som ersättning för hyra i ifrågavarande hus av lokaler för juridiska

seminariet m. m. Till denna kostnad bör läggas skälig ränta å ett

måttligt belopp, som erfordras för lokalernas åtminstone provisoriska anpassning

för deras nya ändamål. Det erforderlig sammanlagda anslaget skulle

därmed röra sig omkring 8,000 kronor. Därmed skulle ett betydande lokalbehov

vara tillgodosett.

Om och i den mån ifrågavarande lokaler användas för universitetets egna

behov, måste givetvis kostnaden för värme, lyse och vatten i desamma bestridas

av förslagsanslaget till Omkostnader, för närvarande 265,880 kronor,

i universitetets stat.

Universitetskanslern har under framhållande av det trängande behovet av

ökade lokalutrymmen för de i skrivelsen omförmälda seminarierna tillstyrkt

bifall till konsistoriets hemställan.

Till fångvårdsstyrelsens delfond torde, i överensstämmelse med vad chefen Departemenuför

justitiedepartementet vid anmälan av årets statsverksproposition, andra dtt1en''

huvudtiteln (sid. 73) anfört, böra överflyttas kostnaderna för arrende m. m.

av den till ungdomsanstalt nyttjade egendomen Mäshult.

Ifrågavarande post i staten för utrikesdepartementets delfond bör i anledning

av de till tredje huvudtiteln överflyttade avlöningskostnaderna minskas

med 20,000 kronor till 195,000 kronor.

Beräkningen av hyresutgif terna för byggnadsstyrelsens del fond präglas av

en betydande osäkerhet på grund av de svårförutsedda lokalbehoven för

krisförvaltningen. Med betonande härav vill jag tillstyrka, att i statförslaget

upptages ett belopp, motsvarande de för löpande budgetår senast beräknade

kostnaderna, eller 2,400,000 kronor, vilket betyder en höjning i förhållande

till medelsanvisningen för innevarande budgetår med 200,000 kronor, ökade

hyreskostnader kunna bli erforderliga för tillgodoseende av lokalbehovet för

den nya vägorganisationen. Omfattningen av dessa kostnader låter sig icke

ännu bedöma.

För Uppsala universitets delfond har drätselnämnden föreslagit alt förevarande

post i staten för nästa budgetår uppföres med oförändrat belopp,

1.000 kronor. Med hänsyn till det trängande behovet av ökade lokalutrymmen

vid universitetet bör emellertid, på sätt större akademiska konsistoriet

föreslagit, ett belopp av 8,000 kronor anvisas för beredande av utrymme för

vissa seminarielokaler i Värmlands nations gamla nationshus. Då dessa kostnader

lämpligen böra bestridas från fastighetsfondens stat, bör förevarande

post uppräknas med 8,000 kronor och alltså i staten för nästa budgetår uppföras

med 9,000 kronor.

I överensstämmelse med vad jag sålunda anfört beräknar jag samtliga

hyresutgifter för fastighetsfonden till 2,802,000 kronor (se bilaga B), vilket

innebär en ökning i jämförelse med staten för innevarande budgetår av

212.000 kronor.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

Inkomsterna.

Fastighetsfondens inkomster utgöras av dels å riksstaten anvisade särskilda

anslag till ersättning till statens allmänna fastighetsfond för till statsmyndigheter

upplåtna lokaler, dels inflytande hyror och arrenden för till enskilda

upplåtna lokaler och markområden, dels ock diverse inkomster.

Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler.

Den fastighetsfonden tillkommande ersättningen för till statsmyndigheter

upplåtna lokaler bestämmes för samtliga delfonder utom byggnadsstyrelsens

delfond så, att full förräntning erhålles å det av respektive delfonder

disponerade statskapitalet. Den räntefot, vid vilken full förräntning skall

anses vara för handen, har satts till 4 procent.

Kapitalbehållningarna den 1 juli 1943 för de olika delfonderna utom byggnadsstyrelsens

delfond framgå av följande sammanställning, vilken -— i överensstämmelse

med vad som tidigare tillämpats — beräknats med utgångspunkt

från att vid ingången av budgetåret 1942/43 för investering i ifrågavarande

delfonder disponibla medel i sin helhet lyfts före nämnda budgetårs

utgång. Även om de på grundval av dessa kapitalbehållningar beräknade överskotten

till följd av uppskjutandet av vissa byggnadsföretag skulle komma att

överstiga de faktiska, påverkas statsregleringen likväl icke härav, eftersom

ersättningsanslagen upptagas i anslutning till de beräknade överskotten och

sedermera belastas i anslutning till de faktiska överskotten.

Kapitalbehållningarna för fastighetsfondens nämnda delfonder den 1 juli

1943 ha sålunda beräknats till följande belopp i runda tal, nämligen:

för fångvårdsstyrelsens delfond ...................... kronor 9,449,000

för utrikesdepartementets delfond.................... » 6,468,000

för medicinalstyrelsens delfond ...................... » 52,981,000

för generaltullstyrelsens delfond .................... » 846,000

för Uppsala universitets delfond .................... » 6,434,000

för Lunds universitets delfond ...................... » 3,669,000

för karolinska sjukhusets delfond.................... » 9,885,000

för lotsstyrelsens delfond .......................... » 921,000.

I nästföljande tabell ha för dessa delfonder sammanförts dels de till 4 procent

å förenämnda kapitalbehållningar beräknade överskotten, dels de utgifter

vilka jag tillstyrkt skola täckas å staten för nästa budgetår, dels ock de

av mig i det följande beräknade inkomsterna. Av dessa uppgifter framräknas

så de erforderliga ersättningsanslagen.

För byggnadsstyrelsens delfond skall ersättningen till fastighetsfonden beräknas

med stöd av de kalkylerade hyresvärdena för de olika i delfonden ingående

fastigheterna och de förhyrda lokalerna, dock att hyresutgifterna för

bank- och fondinspektionen, sparbanksinspektionen och försäkringsinspektionen

skola ersättas från inspektionernas specialbudgeter över inkomstposten

diverse inkomster. Byggnadsstyrelsen har i statförslaget verkställt beräkningar

rörande ifrågavarande hyresvärden med uppdelning på olika anslag

efter hyresvärdet (hyresutgiften) för lokaler åt de till respektive huvud
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 71.

43

D e 1 f o n d

överskott

kronor

Utgifter

kronor

Summa

kronor

Andra in- komster än

ersättnings- anslag

kronor

Ersättnings-

anslag

kronor

Fångvårdsstyrelsens delfond

380,000

390,000

770,000

228,000

542,000

Utrikesdepartementets »

260,000

404,000

664,000

75,000

589,000

Medicinalstyrelsens >

2,120,000

1,925,000

4,045,000

1,080,000

2,965,000

Generaltullstyrelsens >

35,000

56,000

91,000

46,000

45,000

Uppsala universitets »

260,000

883,000

1,143,000

399,000

744,000

Lunds universitets >

150,000

238,000

388,000

80,000

308,000

Karolinska sjukhusets »

400,000

702,000

1,102,000

278,000

824,000

Lotsstyrelsens >

35,000

280,000

315,000

64,000

251,000

titlar hörande statsmyndigheterna. I de sålunda verkställda beräkningarna,

beträffande vilkas detaljer torde få hänvisas till handlingarna i ärendet, finner

jag icke anledning föreslå någon annan ändring än den, som betingas

av de intill utgången av januari 1943 verkställda förhyrningarna, innebärande

en höjning, utöver avrundning av beloppen i överensstämmelse med

riksräkenskapsverkets förslag, med 109,000 kronor.

Vad beträffar uppdelningen av ersättningsanslaget till byggnadsstyrelsens

delfond på de olika huvudtitlarna har i en inom finansdepartementet upprättad,

den 1 december 1942 dagtecknad promemoria föreslagits, att den del

av ersättningsanslaget, som belöpte på statens skeppsprovningsanstalt, skulle

överföras från åttonde till tionde huvudtiteln. I över promemorian avgivna yttranden

har förslaget tillstyrkts av byggnadsstyrelsen, riksräkenskapsverket

och styrelsen för Chalmers tekniska högskola. Byggnadsstyrelsen har i sitt

yttrande beräknat det ersättningsbelopp, som sålunda skulle överföras till

87,000 kronor.

Med godtagande av byggnadsstyrelsens nämnda beräkning förordar jag,

att de särskilda anslagen upptagas med de belopp, som angivas i följande

sammanställning.

Huvudtitel

Ersättningsanslag

till byggnads- styrelsens

delfond

till annan

delfond

Summa

Andra huvudtiteln..........................

Tredje » ..........................

Fjärde > ..........................

Femte » ..........................

Sjätte > ..........................

Sjunde > ..........................

Åttonde > ..........................

Nionde > ...........................

Tionde » ..........................

Elfte > ..........................

Fjortonde » ..........................

Summa

331.000

214.000

435.000

2.322.000

394.000

525.000

4.557.000

1.023.000

777.000

984.000

110.000

542,0001

589,000 3

2,965,000 3

45,0004

1,876,0006

251,0003

873.000

803.000

435.000

5.287.000

394.000

570.000

6.433.000

1.023.000

1.028.000

984.000

110.000

11,072,000

0,208,000

17,940,000

1 Fångvårdsstyrelsens delfond. — ’ Utrikesdepartementets delfond. — 3 Medicinalstyrelsens

delfond. — 4 Generaltullstyrelsens delfond. — 5 Därav till Uppsala universitets delfond 744,000

kronor, till Lunds universitets delfond 308,000 kronor och till karolinska sjukhusets delfond

824,000 kronor. — * Lotsstyrelsens delfond.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

I det följande gör jag hemställan om äskande av ersättningsanslag med

angivna belopp, vilka utgöra tillhopa 17,9AO,000 kronor. Detta innebär i förhållande

till det i statsverkspropositionen ingående statförslaget en minskning

av ersättningen till utrikesdepartementets delfond med 161,000 kronor

och en ökning av ersättningen till byggnadsstyrelsens och Uppsala universitets

delfonder med respektive 109,000 och 8,000 kronor.

Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden.

Vid anmälan föregående år av förslag till stat för fastighetsfonden för budgetåret

1942/43 anförde jag, att en undersökning rörande hyressättningen i

statens fastigheter påginge inom besparingsberedningen, vilken undersökning

åsyftade en omprövning av hyresbeloppen efter enhetliga grunder på

basis av den omedelbart före krigsutbrottet gällande hyresnivån. Denna översyn

har fortsatts, ehuru någon höjning av hyrorna med hänsyn till gällande

hyresregleringsbestämmelser icke ansetts lämplig att nu genomföra. Skulle

förhållandena emellertid förändras, föreligger material för en genomgripande

revision på detta område.

För nästa budgetår torde fastighetsfondens hyresinkomster böra uppföras

med av riksräkenskapsverket föreslagna belopp, eller sammanlagt 2,191,000

kronor (se Bilaga B).

Diverse inkomster.

Under denna rubrik skall beräknas ränta å i riksgäldskontoret placerade

likvida medel, som uppkommit genom avsättning till värdeminskningskonto

för fastighetsfonden. Enligt riksräkenskapsverkets förslag skulle de belopp,

som böra såsom ränta å dessa medel tillföras vederbörliga inkomstposter

under förevarande rubrik, beräknas till sammanlagt i runt tal 790,000 kronor.

För täckande av detta belopp, som utgör ränteutgift för riksgäldskontoret,

ha anslagsmedel i statsverkspropositionen beräknats å förslaget till stat

för riksgäldsfonden.

Uppsala universitets delfond. 1 sitt förslag till stat för budgetåret 1943/44

har drätselnämnden uppfört delposten Bidrag från Uppsala läns landsting

med 73,500 kronor under förutsättning att reparationsmcdlen för akademiska

sjukhuset bestämdes till av nämnden förordat belopp, 183,100 kronor. Då

reparationsmedlen till akademiska sjukhuset föreslagits sänkta till 144,000

kronor, har riksräkenskapsverket ansett, att ifrågavarande inkomstpost borde

minskas till 55,000 kronor.

I samband med fastställande av stat för fastighetsfonden för budgetåret

1942/43 uppdrog Kungl. Maj:t den 29 maj 1942 åt universitetets drätselnämnd

att i samråd med statskontoret verkställa utredning och inkomma med förslag

till den ändrade beräkning av inkomstposten Bidrag från universitetets

egendoms- och skogsförvaltning, vartill utvecklingen av skogsintäkterna måtte

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

45

föranleda. Till åtlydnad härav tiar drätselnämnden med skrivelse den 29 december

1942 överlämnat den begärda utredningen. Beträffande nu gällande

ordning har följande redogörelse lämnats.

Enligt gällande stat för Uppsala universitets delfond av statens allmänna

fastighetsfond skall universitetets egendoms- och skogsförvaltning bidraga

till fondens inkomster med tillhopa 220,000 kronor, därav 67,440 kronor från

jordbruket och 152,560 kronor från skogarna. Eventuellt överskjutande behållning

från dessa förvaltningar tillfaller universitetets reservfond.

Under sistförflutna budgetår visade skogarna ett överskott av 219,179

kronor 53 öre, sedan en brist å 882 kronor 33 öre från jordbruksförvaltningen

täckts från skogsförvaltningen. Denna behållning är avsevärt större än

behållningarna från de närmast föregående åren. Den beror uppenbarligen

på de av världskriget framkallade exceptionellt höga virkes- och bränsleprisen.

Så snart de extraordinära förhållandena upphört, kommer nied säkerhet

i samband med virkes- och bränsleprisens fall också skogsförvaltningens

överskott att nedgå till en normal nivå.

Läget var ungefär detsamma under och efter förra världskriget. Några år

av exceptionellt höga priser med åtföljande stora överskott för skogsförvaltningen

efterföljdes av en tid av väsentligt lägre priser å virket och en återgång

till betydligt minskade överskott å skogsförvaltningen, vilka överskott

under fem år till och med förändrades tili sådana brister, att avsättning med

40,000 kronor till fonden för inköp av växtliga ungskogar icke kunde i enlighet

med gällande föreskrifter ske.

En av skogsförvaltningen företagen uträkning av inkomsterna från skogsförvaltningen

under budgetåren 1923/24—1941/42 bestyrker i hög grad, att

även om perioder av prisstegringar kunna tillfälligt höja nettoinkomsten från

skogarna, genomsnittet av denna inkomst dock rör sig omkring det belopp

som nu redovisas. För nämnda år har nettoinkomsten från skogarna varit 3

kronor 19 öre per kubikmeter. Då årsavverkningen enligt hushållningsplanerna

för närvarande är 68,210 kubikmeter, utgör den genomsnittliga nettoinkomsten

ett belopp av omkring 217.000 kronor. Om därifrån dragés det

belopp av 40,000 kronor, som skall avsättas för inköp av växtliga ungskogar,

återstår ett netto av omkring 177,000 kronor.

För att motverka variationerna i fastighetsinkomsterna inrättade universitetet

år 1921 en särskild riskfond å 100,000 kronor att efter kanslerns bestämmande

brukas för täckande av framdeles eventuellt uppkommande brist

i de inkomster, som nu redovisas över fastighetsfonden. Omkring 85,000 kronor

därav har disponerats till förstärkning av institutionernas materielanslag.

Under budgetåren 1931/32 och 1932/33 lia inkomsterna från fastighetsförvaltningen

icke förslagit till täckande av inleverering av föreskrivna belopp,

varför bristen måst fyllas från reservfonden. På grund härav har drätselnämnden

ansett sig böra föreslå en liknande engångsavsättning av 100,000

kronor till nämnda riskfond, vilken avsättning även beslutats av kanslern den

17 november 1942. Därjämte har drätselnämnden ifrågasatt, att av de nuvarande

höga skogsinkomsterna skulle till fonden för inköp av växtliga ungskogar

avsättas de belopp, som under åren 1931—1936 på grund av medelsbrist

icke kunnat enligt gällande föreskrifter avsättas.

På grund av angivna förhållanden anser drätselnämnden, att örn nödig försiktighet

och omtanke örn framtiden skola iakttagas, någon höjning av den

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 71-

från skogsförvaltningen beräknade inkomsten icke borde företagas. Av utredningen

framginge vidare med all tydlighet, att en höjning av inkomsterna

från egendomsförvaltningen vore utesluten. I sistnämnda fråga anföres i huvudsak

följande.

En minskning torde vara av behovet påkallad. Trots den stegring av bruttoinkomsten

från lantegendomarna, som åtminstone för närvarande kan påräknas

genom höjda markegångspriser, måste man nämligen räkna med att

nettoavkastningen från lantegendomarna under en följd av år kommer att

minska. Detta beror dels på höjda priser å täckdikningsrör och cement, som

universitetet i egenskap av jordägare är nödsakat att tillhandahålla åt arrendatorerna,

och dels på ökade kostnader för underhåll av byggnaderna å universitetshemmanen.

Underhållet av byggnaderna ingår nämligen i regel i arrendatorernas

å akademihemmanen skyldigheter, och i samma mån som denna

kostnad ökar, minskar den kontanta delen av arrendet. Härtill kommer

emellertid ytterligare en omständighet. Under de senaste åren har universitetet

i ständigt stigande utsträckning sett sig nödsakat att genom kontanta bidrag

hjälpa arrendatorerna att införa moderna och arbetsbesparande anläggningar,

såsom vattenledning, centralvärme o. s. v. och det är att förutse, att stora

krav under en lång följd av år komma att för tillgodoseendet av dylika i och

för sig synnerligen behjärtansvärda ändamål ställas på universitetet såsom

jordägare. Härigenom måste emellertid nettoavkastningen från lantegendomarna

med nödvändighet nedgå.

Vidare borde enligt drätselnämndens uppfattning med anledning av reservfondens

ställning viss försiktighet iakttagas vid beräkningen av de belopp,

varmed egendoms- och skogsförvaltningarna skola bidraga till fastighetsfonden.

Härom anföres i huvudsak följande.

överskottet från dessa förvaltningar tillfaller reservfonden och har, såvitt

angår egendomsförvaltningen, under senare år alltmer minskat, övriga inkomster

till reservfonden utgöras huvudsakligen av besparingar å lärarnas

löner. Denna post har likaledes avsevärt gått tillbaka. Detta beror på den från

och med 1928 införda förtidsproceduren vid professorsbefattningarnas tillsättande,

vilken haft till följd att besparingar å löner endast under kortare

tider uppstå. Så mycket viktigare är det, att den inkomstkälla, som reservfonden

har från skogarna, icke beskäres.

Under nuvarande förhållanden har det också visat sig högeligen nyttigt, att

reservfonden haft medel, som kunnat användas för fondens syfte. När statsmakterna

nedskurit anslaget till materiel m. m. vid universitetets institutioner

från 530.000 kronor till 430,000 kronor eller med nära 20 %>, hänvisades av

Kungl. Majit till reservfonden för avhjälpande av åtminstone någon del av

de betydande brister i institutionernas arbetsmöjligheter, som därigenom uppslodo.

Reservfonden har också blivit anlitad härför.

Trots de anförda skälen mot en höjning av bidraget till fastighetsfonden

vore universitetet dock — enligt vad i skrivelsen anföres — berett att medvex-ka

till en sådan höjning, därest detta av statsfinansiella skäl ansåges nödvändigt.

Efter samråd med akademifogden och universitetets skogsförvaltare har därför

drätselnämnden framlagt förslag örn en höjning från och med budgetåret

1943/44 av inkomsten från skogsförvaltningen med 45,000 kronor till 197,560

kronor under förutsättning dels att en sänkning av inkomsten från egendomsförvaltningen

med 15,000 kronor till 52,440 kronor samtidigt företoges och

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

47

dels att drätselnämnden erhölle tillfälle att av det för innevarande budgetår

uppkommande överskottet avsätta ytterligare 100,000 kronor till riskfonden.

Härigenom skulle det totala årliga bidraget till fastighetsfonden ökas från

220.000 till 250,000 kronor. Drätselnämnden har dock framhållit vanskligheten

av en sådan höjning och anfört, att ändrade virkes- och bränslepriser

kunde komma att nödvändiggöra en ändring.

Enligt vad i skrivelsen anföres har statskontoret, med vilket samråd enligt

Kungl. Maj:ts uppdrag ägt rum, förordat en höjning av den beräknade inkomsten

från skogsförvaltningen och en samtidig sänkning av inkomsten

från egendomsförvaltningen, på sätt drätselnämnden angivit. Ämbetsverket

har även funnit skäl föreligga för en förnyad avsättning till riskfonden av

100.000 kronor i syfte att för framtiden trygga fastighetsfondens inkomster.

Vid detta sitt ställningstagande har ämbetsverket förutsatt, att, i den mån de

nuvarande höga inkomsterna av skogsförvaltningen fortfara, reservfonden

må kunna i skäligen ökad utsträckning tagas i anspråk för bestridande av

utgifter, för vilka eljest medel skulle behöva anvisas å riksstaten.

Universitetskanslern har i avgivet utlåtande över förslaget förordat, att

ifrågavarande bidrag bestämdes till 50,000 kronor från egendomsförvaltningen

och 180,000 kronor från skogsförvaltningen, eller sammanlagt 230,000

kronor. Till stöd härför har anförts följande.

Vid fastställande av det till statsverket utgående bidraget från Uppsala

universitets egendoms- och skogsförvaltning har utgångspunkten alltid varit,

att en betydande marginal skulle finnas mellan de faktiska inkomsterna och

de till statsverket inlevererade medlen. Denna marginal möjliggör ett årligt

tillskott till universitetets reservfond och utgör dennas väsentliga inkomstkälla.

En höjning av de beräknade inkomstbeloppen betyder en motsvarande

minskning av reservfondens inkomster.

Reservfonden är avsedd att anlitas »för tillfälliga behov och sådana på

förhand ej bestämda ändamål, som avse undervisningens, studiernas och universitetets

allmänna förkovran». Emellertid har, särskilt under de senaste

åren, reservfonden i allt större utsträckning måst tagas i anspråk för mera

ordinära ändamål, enär statsanslag i vanlig ordning ej kunnat utverkas.

Uppkomna brister i de beviljade anslagen, särskilt materielanslagen, ha måst

täckas genom betydande bidrag från reservfonden. Jag måste under sådana

förhållanden hysa starka betänkligheter mot den föreslagna varaktiga höjningen

av inkomststatens belopp. Härvid måste ock hänsyn tagas till den

starka växlingen i de faktiska inkomsterna. Till vad drätselnämnden härutinnan

anfört vill jag nämna, att under perioden 1924—1929 överskottet från

egendomsförvaltningen (= reservfondens inkomster därifrån) var uppe vid

så betydande belopp som mellan (lägst) 126,000 kr. och (högst) 171,000 kr.

i runda tal, medan motsvarande överskott från skogarna inskränkte sig till

lägst 5,000 kr., högst 37,000 kr. i runda tal (Se Undén: Några ord om Uppsala

universitets reservfond, 1930 s. 5.).

Med skrivelse den 23 september 1942 har kanslern överlämnat en framställning

från större akademiska konsistoriet i Uppsala, vari hemställts, att

i personalförteckningen för universitetets egendoms- och skogsförvaltning

måtte från och med den 1 juli 1943 bland tjänstemän å ordinarie stat vid

skogsförvaltningen upptagas en befattning såsom andre assistent i lönegrad

A 18.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

Beträffande skogsförvaltningens omfattning framgår av handlingarna, att

Uppsala universitets skogar för närvarande inklusive betesmarker uppginge

till drygt 33,000 har, av vilka under den senaste tioårsperioden genom inköp

förvärvats ej mindre än cirka 4,600 har. Förvaltningsobjektet vore sålunda

av betydande storlek och statt i ständig tillväxt. Rörelsens omslutning uppginge

till cirka 1.75 miljoner kronor.

Kanslern har — under erinran alt enahanda framställning gjorts i skrivelse

den 23 oktober 1939 — tillstyrkt framställningen och i saken anfört

följande.

Av de vid konsistoriets skrivelse fogade handlingarna framgår, att universitetets

skogsförvaltare sedan år 1930 åtnjutit biträde — utom av en på ordinarie

stat upptagen assistent i lönegraden A 20 — av ett extra biträde med

vetenskaplig skoglig utbildning. Under hand har jag inhämtat, att arvodet

till detta biträde, vilket arvode för närvarande utgör 6,300 kronor för år,

utgått från de i gällande stat för universitetets egendoms- och skogsförvaltning

under avdelningen »Skogsförvaltningen» till »övriga utgifter (direkta

utgifter för skogarnas vård m. m.)» anslagna medlen 121,250 kronor.

Uppsala universitets skogsförvaltning har numera nått en sådan omfattning,

att det synes starkt motiverat att bereda den biträdande assistenten fast

anställning. Jag hänvisar till de i handlingarna meddelade uppgifterna angående

förvaltningsobjektets storlek och starka tillväxt. Mot förslaget, att befattningen

skulle hänföras till lönegrad A 18, har jag intet att erinra. Den i

staten för universitetets egendoms- och skogsförvaltning upptagna posten

»Avlöningar till ordinarie tjänstemän» vid skogsförvaltningen behöver därför

ökas med 5,478 kronor eller i avrundat tal 5,500 kronor.

För att icke den i staten för statens allmänna fastighetsfond för Uppsala

universitets delfond upptagna inkomstposten »Bidrag från universitetets

egendoms- och skogsförvaltning» å 220,000 kronor skall behöva undergå

någon ändring, torde förutnämnda, i staten för universitetets skogsförvaltning

upptagna utgiftspost å 121,250 kronor böra minskas med ett belopp,

motsvarande avlöningen till andre assistenten eller 5,500 kronor.

Statskontoret har i avgivet utlåtande tillstyrkt inrättande av en extra ordinarie

assistentbefattning i 18 lönegraden, varvid ämbetsverket förutsatt, att

någon minskning av det till fastighetsfonden inlevererade beloppet icke pa

grund härav skulle behöva vidtagas.

Allmänna lönenämnden har för sin del tillstyrkt befattningens inplacering

i lönegrad Eo 19 och till stöd härför anfört följande.

Allmänna lönenämnden har inhämtat, att det i ärendet omförmälda extra

biträdet vid Uppsala universitets skogsförvaltning, som under budgetåret

1941/42 åtnjöt arvode efter 6,300 kronor för år utan dyrtidstillägg, numera

sedan den 1 juli 1942 uppbär arvode å 475 kronor för månad jämte procentuellt

tillägg motsvarande kristillägg å 76 kronor, eller tillhopa för närvarande

551 kronor för månad. Lönenämnden har vidare inhämtat, att den

nuvarande befattningshavaren, som avlagt jägmästarexamen, tjänstgjort såsom

extra biträde åt skogsförvaltaren sedan biträdesbefattningens tillkomst

år 1930, att han är närmare 40 år gammal samt att han handlägger självständiga

arbetsuppgifter och sålunda icke har att i tjänsten biträda den vid

skogsförvaltningen anställda ordinarie assistenten i lönegraden A 20.

Med hänsyn till vad sålunda utretts har lönenämnden för sin del intet att

erinra mot att ifrågavarande biträde erhåller fastare anställning än för när
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mattts proposition nr 71.

49

varande är fallet. Det vill dock synas lönenämnden tillräckligt, att anställningen

ombildas till extra ordinarie befattning. Lönenämnden vill erinra, att

vid domänverket lägsta extra ordinarie tjänst för jägmästarutbildad personal

tillhör lönegrad Eo 19. En sådan inplacering skulle för den nu ifrågavarande

anställningshavaren medföra i stort sett samma avlöning som den föreslagna

lönegraden A 18. Lönenämnden förordar för sin del, att ifrågavarande extra

ordinarie tjänst hänföres till lönegrad Eo 19.

Med hänsyn till utvecklingen av inkomsterna från Uppsala universitets Departement*■

chefen

skogsförvaltning synes en höjning av bidraget till fastighetsfonden böra vidtagas.

I fråga om storleken av denna höjning ansluter jag mig till drätselnämndens,

av statskontoret biträdda förslag örn en ökning från 220,000 till

250,000 kronor, därvid bidraget från egendomsförvaltningen skulle sänkas

med 15,000 kronor och bidraget från skogsförvaltningen höjas med 45,000

kronor. Därvid förutsättes, att uppkommande brist i bidraget från den ena

förvaltningen i första hand täckes av förekommande överskott från den

andra. Hinder bör icke möta för drätselnämnden att för tryggande av framtida

inleverering till fastighetsfonden med kanslerns godkännande göra den

i ärendet omförmälda ytterligare avsättningen till riskfonden med 100,000

kronor, därest skogsinkoinsterna under nu löpande budgetår komma att

förslå härtill. Jag förutsätter, att de till riskfonden nyligen avsatta och nu

för avsättning föreslagna medlen må disponeras endast för inleverans till

statsverket, där så erfordras för att uppnå de i staten upptagna bidragsbeloppen,

i den mån Kungl. Maj:t ej lämnar medgivande till disposition för

annat ändamål. I likhet med statskontoret förutsätter jag vidare, att de

nuvarande höga inkomsterna för universitetets reservfond skola möjliggöra,

att reservfonden i ökad utsträckning tages i anspråk för bestridande av utgifter,

vilka annars skulle belasta riksstaten.

Förslaget örn inrättande av en ny ordinarie assistenttjänst vid skogsförvaltningen

har icke upptagits till behandling i årets åttonde huvudtitel, emedan

den ansetts böra anmälas i förevarande sammanhang. Den ifrågasatta löneförbättringen

låter sig icke förena med de vid budgetarbetet tillämpade principerna,

och förslaget torde med hänsyn därtill icke böra bifallas. Till frågan

örn annan ändring i assistentens nuvarande anställningsform torde Kungl.

Maj:t sedermera få taga ställning. Jag förutsätter emellertid, att avgörandet

icke skall föranleda en minskning av skogsförvallningens bidrag till fastighetsfonden.

I överensstämmelse med vad sålunda anförts torde posten bidrag från

universitetets egendoms- och skogsförvaltning i staten för Uppsala universitets

delfond för nästa budgetår böra upptagas till 250,000 kronor. Jämväl

i övrigt ansluter jag mig till riksräkenskapsverkets beräkningar, varför under

Diverse inkomster för budgetåret 1943/44 torde böra upptagas ett sammanlagt

belopp av 1,197,000 kronor med den fördelning på inkomstposter, som

framgår av bilaga B.

Bihang till riksdagens protokoll t sami. Nr 71.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

överskott.

I det föregående ha överskotten för allmänna fastighetsfondens delfonder

— utom byggnadsstyrelsens delfond — beräknats till belopp motsvarande 4

procent å delfondernas uppskattade kapitalbehållningar. Beträffande byggnadsstyrelsens

delfond åter framkommer ett överskott å 7,920,000 kronor,

utgörande skillnaden mellan de för delfonden beräknade inkomsterna å

12,810,000 kronor och utgifterna å 4,890,000 kronor.

överskotten för fastighetsfondens delfonder redovisas enligt statsverkspropositionen

å riksstatens inkomstsida på särskilda titlar. De ifrågavarande

inkomsttitlarna böra upptagas med följande belopp, nämligen:

Fångvårdsstyrelsens delfond .......................... kronor 380,000

Utrikesdepartementets delfond ...................... } 260,000

Medicinalstyrelsens delfond .......................... * 2,120,000

Byggnadsstyrelsens delfond .......................... » 7,920,000

Generaltullstyrelsens delfond.......................... » 35,000

Uppsala universitets delfond.......................... » 260,000

Lunds universitets delfond .......................... * 150,000

Karolinska sjukhusets delfond ........................ * 400,000

Loisstyrelsens delfond .............................. » 35,000.

Det sammanlagda överskottet för allmänna fastighetsfonden beräknas sålunda

till 11,560,000 kronor, vilket innebär en ökning i förhållande till staten

för innevarande budgetår med 557,000 kronor.

Hemställan.

Under åberopande av vad här anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte i proposition föreslå riksdagen att

dels godkänna bilagda förslag till stat för statens allmänna

fastighetsfond för budgetåret 1943/44 (Bilaga B);

dels medgiva, att avlöningskostnaderna till högst två byggnadstekniker

må tills vidare bestridas av de till reparationsoch

underhållskostnader m. m. å medicinalstyrelsens delfond

anvisade medlen;

dels under rubriken Ersättning till statens allmänna fastighetsfond

under härefter angivna huvudtitlar för budgetåret

1943/44 anvisa följande förslagsanslag, nämligen:

Andra huvudtiteln:

Fångvårdsstyrelsens delfond.......... kronor 542,000

Byggnadsstyrelsens delfond .......... » 331,000

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

51

Tredje huvudtiteln:

Utrikesdepartementets delfond ...... kronor 589,000

Byggnadsstyrelsens delfond .......... » 214,000

Fjärde huvudtiteln:

Byggnadsstyrelsens delfond .......... » 435,000

Femte huvudtiteln:

Medicinalstyrelsens delfond .......... » 2,965,000

Byggnadsstyrelsens delfond .......... » 2,322,000

Sjätte huvudtiteln:

Byggnadsstyrelsens delfond .......... » 394,000

Sjunde huvudtiteln:

Byggnadsstyrelsens delfond .......... » 525,000

Generaltullstyrelsens delfond ........ » 45,000

Åttonde huvudtiteln:

Byggnadsstyrelsens delfond .......... » 4,557,000

Uppsala universitets delfond ........ » 744,000

Lunds universitets delfond .......... » 308,000

Karolinska sjukhusets delfond........ » 824,000

Nionde huvudtiteln:

Byggnadsstyrelsens delfond .......... » 1,023,000

Tionde huvudtiteln:

Byggnadsstyrelsens delfond .......... » 777,000

Lotsstyrelsens delfond .............. » 251,000

Elfte huvudtiteln:

Byggnadsstyrelsens delfond .......... » 984,000

Fjortonde huvudtiteln:

Byggnadsstyrelsens delfond .......... » 110,000;

dels ock medgiva, att den å fångvårdsstyrelsens delfond

för budgetåret 1942/43 upptagna anslagsposten till reparations-

och underhållskostnader m. m. må överskridas med

högst 50,000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

R. W(Erneman.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 71.

Bilaga A.

Allmänna fastighetsfondens inkomster och utgifter för budgetåren

1942/43 (enligt stat) och 1943/44 (enligt myndigheternas beräkningar).

Inkomster.

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna

lokaler:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond

2. Utrikesdepartementets »

3. Medicinalstyrelsens »

4. Byggnadsstyrelsens »

5. Generaltullstyrelsens »

6. Uppsala universitets »

7. Lunds universitets »

8. Karolinska sjukhusets »

9. Lotsstyrelsen »

Säger

B. Hyror och arrenden för till enskilda

upplåtna lokaler och markområden:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond

2. Utrikesdepartementets »

3. Medicinalstyrelsens »

4. Byggnadsstyrelsens »

5. Generaltullstyrelsens »

6. Uppsala universitets »

7. Lunds universitets »

8. Karolinska sjukhusets »

9. Lotsstyrelsens »

Säger

C. Diverse inkomster:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond ....

2. Utrikesdepartementets > ____

3. Medicinalstyrelsens » ____

4. Byggnadsstyrelsens » ....

5. Generaltullstyrelsens » ____

6. Uppsala universitets » :

a. Bidrag från universitetets

egendoms- o. skogsförvaltning

1913/44

1942/43

Förvaltnings- myndigheter- nas beräkning

Riksräken-

skapsverkets

beräkning

512,000

560,000

542,000

790,000

781,400

750,000

2,914,000

2,999,000

2,965.000

11,125,000

11,561,245

11,563,000

80,000

43,000

45,000

728,000

827,039

736,000

324,000

319,000

308,000

841,000

842,000

824,000

274,000

279,000

251,000

17,588,000

18,211,684

17,984,000

200,000

200,000

200,000

36,000

52,900

50,000

875,000

780,000

780,000

665,000

800,000

800,000

45,000

45,000

45,000

17,000

17,000

17,000

11,000

13,000

13,000

215,000

228,000

228,000

59,000

58,000

58,000

2,123,000

2,193,900

2,191,000

25,000

27,000

28,000

24,000

19,700

25,000

279,000

300,000

300,000

312,000

345,950

338,000

2,000

1,000

1,000

220,000

220,000

250,000

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

53

1943/44

1942/43

Förvaltnings- myndigheter- nas beräkning

Riksräken-

skapsverkets

beräkning

b. Bidrag från Uppsala läns

landsting................

55,000

73,500

55,000

c. Övriga diverse inkomster ..

64,000

82,000

77,000

Säger för Uppsala universitets delfond

339,000

375,500

382,000

7. Lunds universitets delfond:

a. Bidrag från universitetets

egendomsförvaltning......

50,800

50,800

50,800

b. övriga diverse inkomster.,

14,200

17,200

16,200

Säger för Lunds universitets delfond

65,000

68,000

67,000

8. Karolinska sjukhusets delfond..

35,000

54,000

50,000

9. Lotsstyrelsens > ..

5,000

6,000

6,000

Säger

1,086,000

1,197,150

1,197.000

Summa

20,797,000

21,602,734

21,372,000

1

Utgifter.

A. Reparations- och underhållskostnader

m. m.:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond____

250,000

300,000

275,000

2. Utrikesdepartementets delfond:

a. Reparations- och underhålls-

kostnader i allmänhet m. m.

220,000

177,000

146,000

b. Bränsle och lyse för vissa

tjänstebostäder, förslagsvis

100,000

124,000

124,000

Säger för utrikesdepartementets delfond

320,000

301,000

270,000

3. Medicinalstyrelsens delfond____

900,000

900,000

800,000

4. Byggnadsstyrelsens > ....

1,500,000

1,600,000

1,500,000

5. Generaltullstyrelsens » ....

40,000

1,000

1,000

6. Uppsala universitets » :

a. Akademiska sjukhuset ....

144,000

183,100

144,000

b. Övriga fastigheter........

250,000

285,500

250,000

Säger för Uppsala universitets delfond

394,000

468,600

394,000

7. Lunds universitets delfond ....

150,000

150,000

135,000

8. Karolinska sjukhusets delfond:

a. Karolinska sjukhuset ....

100,000

100,000

90,000

b. Serafimerlasarettet ......

50,000

75,000

60,000

Säger för karolinska sjukhusets delfond

150,000

175,000

150,000

9. Lotsstyrelsens delfond.........

240,000

240,000

215,000

Säger

3,944,000

4,135,600

3,740,000

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

1943/44

1942/43

Förvaltnings-

Riksräken-

myndigheter-

skapsverkets

nas beräkning

beräkning

B. Avsättning till värdeminskningskonto:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond, för-

slagsvis....................

100,000

100,000

103,000

2. Utrikesdepartementets delfond,

förslagsvis ................

78,000

78,000

80,000

3. Medicinalstyrelsens delfond, för-

slagsvis....................

1,049,000

1,036,000

1,100,000

4. Byggnadsstyrelsens delfond, för-

slagsvis....................

978,000

980,000

990,000

5. Generaltullstyrelsens delfond, för-

slagsvis ..................

12,000

12,000

12,000

6. Uppsala universitets delfond:

a. Akademiska sjukhuset, för-

slagsvis ................

162,000

190,628

191,000

b. Övriga fastigheter, förslagsvis

283,000

289,232

289,000

Säger för Uppsala universitets delfond

445,000

479,860

480,000

7. Lunds universitets delfond, för-

slagsvis....................

94,000

93,000

93,000

8. Karolinska sjukhusets delfond,

förslagsvis ................

471,000

479,000

477,000

9. Lotsstyrelsens delfond, förslagsvis

33,000

33,000

32,000

Säger

3,260,000

3,290,860

3,367,000

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av

fonden förhyrda lokaler och arrén-

derade markområden:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond, för-

slagsvis ..................

9,000

12,000

12,000

2. Utrikesdepartementets delfond,

förslagsvis ................

195,000

215,000

215,000

3. Medicinalstyrelsens delfond, för-

slagsvis ..................

26,000

25,000

25,000

4. Byggnadsstyrelsens delfond, för-

slagsvis ..................

2,200,000

2,291,330

2,291,000

5. Generaltullstyrelsens delfond, för-

slagsvis ..................

43,000

43,000

43,000

6. Uppsala universitets delfond, för-

slagsvis ..................

1,000

1,000

1,000

7. Lunds universitets delfond, för-

slagsvis ..................

9,000

10,000

10,000

8. Karolinska sjukhusets delfond,

förslagsvis ................

75,000

75,000

75,000

9. Lotsstyrelsens delfond, förslagsvis

32,000

33,000

33,000

Säger

2,590,000

2,705,330

2,705,000

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma]:ts proposition nr 71.

55

överskott att tillföras riksstatens driftbudget:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond ....

2. Utrikesdepartementets » ....

3. Medicinalstyrelsens > ....

4. Byggnadsstyrelsens » ....

5. Generaltullstyrelsens » ....

6. Uppsala universitets » ....

7. Lunds universitets > ....

8. Karolinska sjukhusets » ....

9. Lotsstyrelsens » ....

Säger

Summa

1943/44

1942/43

Förvaltnings- myndigheter- nas beräkning

Riksräken-

skapsverkets

beräkning

378,000

375,000

380,000

257,000

260,000

260,000

2,093,000

2,118,000

2,120,000

7,424,000

7,835,865

7,920,000

32,000

33,000

35,000

244,000

270,079

260,000

147,000

147,000

150,000

395,000

395,000

400,000

33,000

37,000

35,000

11,003,000

11,470,944

11,560,000

20,797,000

21,002,784

21,372,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ö6

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

Bilaga B.

Förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond

för budgetåret 1943/1944.

Kronor

Inkomster.

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:

1. Fångvårdsstyrelsens deltond ................... 542,000

2. Utrikesdepartementets » 589,000

3. Medicinalstyrelsens » 2,965,000

4. Byggnadsstyrelsens » 11,672,000

5. Generaltullstyrelsens » 45,000

6. Uppsala universitets » 744,000

7. Lunds universitets » 308,000

8. Karolinska sjukhusets > 824,000

9. Lotsstyrelsens » 251,000

B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond ................... 200,000

2. Utrikesdepartementets » 50,000

3. Medicinalstyrelsens » 780,000

4. Byggnadsstyrelsens » 800,000

5. Generaltullstyrelsens » 45,000

6. Uppsala universitets » 17,000

7. Lunds universitets » 13,000

8. Karolinska sjukhusets » 228,000

9. Lotsstyrelsens » 58,000

17,940,000

2,191,000

G. Diverse inkomster:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond................... 28,000

2. Utrikesdepartementets » 25,000

3. Medicinalstyrelsens » 300,000

4. Byggnadsstyrelsens » 338,000

5. Generaltullstyrelsens » 1,000

6. Uppsala universitets delfond:

a. Bidrag från universitetets egendoms- och

skogsförvaltning.................... 250,000

b. Bidrag från Uppsala läns landsting---- 55,000

c. Övriga diverse inkomster............ 77,000 382,000

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majtts proposition nr 71.

57

7. Lunds universitets delfond:

a. Bidrag från universitetets egendomsför
valtning.

......................... 50,800

b. Övriga diverse inkomster............ 16,200

8. Karolinska sjukhusets delfond....................

9. Lotsstyrelsens » ....................

67.000

50.000

6,000

Summa

A. Reparations- och

Utgifter.

underhållskostnader m.

m.:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond.................... 275,000

2. Utrikesdepartementets delfond:

a. Reparations- och underhållskostnader i

allmänhet m. m.................... 5,000

b. Bränsle och lyse för vissa tjänstebostäder,

förslagsvis.......................... 124,000 129,000

Medicinalstyrelsens delfond.................... 800,000

Byggnadsstyrelsens » 1,500,000

Generaltullstyrelsens » 1,000

Uppsala universitets delfond:

a. Akademiska sjukhuset .............. 144,000

b. Övriga fastigheter .................. 250,000 394,000

Lunds universitets delfond ...................... 135,000

Karolinska sjukhusets delfond:

a. Karolinska sjukhuset................ 90,000

b. Serafimerlasarettet.................. 60,000 150,000

Lotsstyrelsens delfond .......................... 215,000

B. Avsättning till värdeminskningskonto:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis.......... 103,000

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

7.

8.

9.

C. Hyres
-

förslagsvis .......... 80,000

förslagsvis.......... 1,100,000

förslagsvis.......... 990,000

förslagsvis

2. Utrikesdepartementets

3. Medicinalstyrelsens »

4. Byggnadsstyrelsens »

5. General tullstyrelsens »

6. Uppsala universitets delfond:

a. Akademiska sjukhuset, förslagsvis .... 191,000

b. Övriga fastigheter, förslagsvis ........ 289,000

Lunds universitets delfond, förslagsvis ............

Karolinska sjukhusets > , förslagsvis ............ 477,000

Lotsstyrelsens » , förslagsvis ............ 32,000

och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och

12,000

480,000

93,000

arrenderade markområden:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond,

2. Utrikesdepartementets » ,

3. Medicinalstyrelsens »

4. Byggnadsstyrelsens » ,

5. Generaltullstyrelsens » ,

6. Uppsala universitets » ,

7. Lunds universitets > ,

8. Karolinska sjukhusets » ,

9. Lotsstyrelsens » ,

förslagsvis.......... 12,000

förslagsvis.......... 1 95,000

förslagsvis.......... 25,000

förslagsvis.......... 2,400,000

, förslagsvis

, förslagsvis ,

, förslagsvis

, förslagsvis

, förslagsvis

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 71.

43.000

9,000

10.000

75.000

33.000

Kronor

1,197,000

21,328,000

3,599,000

3,367,000

2

,802,000

5

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

Överskott ali tillföras riksstatens driftbudget:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond............

....... 380,000

Kronor

!

2. Utrikesdepartementets

> ............

....... 260,000

3. Medicinalstyrelsens

» ............

....... 2,120,000

4. Byggnadsstyrelsens

» ............

........ 7,920,000

5. Generaltullstyrelsens

35,000

6. Uppsala universitets

» ............

........ 260,000

7. Lunds universitets

> ............

........ 150,000

8. Karolinska sjukhusets

» ............

........ 400,000

9. Lotsstyrelsens

35,000

11,560,000

Summa

21,828,000

437837. .Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1943

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. JoU 1943:43 Memorial i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till Ersättning till statens allmä s. 1 i texten
  2. SU 1943:75 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till stat för försvarsväsendets fastighets fond för hudgetåret 1943144. s. 24 i texten
  3. Rskr. 1943:120 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till stat för statens allmänna fastighets fond för budgetåret 1943/44 m. m. s. 4 i texten