Med förslag till lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 196) örn val till riksdagen
50 sidor, varav 46 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 46 av 50 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1944:10, Med förslag till lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 196) örn val till riksdagen
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 10.
X
Nr 10.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 196)
örn val till riksdagen; given Stockholms slott den 17
december 1943.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att antaga härvid fogade förslag till lag angående ändring i lagen den
26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen.
GUSTAF.
Thorwald Bergquist.
Hillring till riksdagens protokoll 19ii. t sami. Nr 10.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 10.
Förslag
till
Lag
angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till
riksdagen.
Härigenom förordnas, att 17, 30 och 55 §§, 56 § 5 mom. samt 57, 60—79,
95 och 96 §§ lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen1 skola erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives ävensom att rubriken till 71—-75 §§
samma lag2 skall utgå och rubrik i stället införas till 70—75 §§ av den lydelse
nedan sägs.
17 §.
Ogin är valsedel:
till vilken — ---vitt papper;
å vilken finnes något kännetecken, som uppenbarligen blivit med avsikt
där anbragt-,
vilken saknar -----giltigt namn.
30 §.
För valen -— --Lunds städer;
Malmöhus läns valkrets, innefattande länets landsbygd samt städerna
Ystad, Trelleborg, Skanör med Falsterbo, Eslöv och Höganäs;
Älvsborgs läns norra---övriga län.
55 §.
1. Val i — -—- -—- Konungen bestämmes.
Om valdag, som bestämmes av Konungen, skall generalpoststyrelsen underrättas.
2. Annat val till andra kammaren än i 1 mom. sägs förrättas å sön- eller
helgdag, som Konungens befallningshavande sist trettionde dagen förut låter
kungöra i ortstidningar; och skall generalpoststyrelsen underrättas om valdagen.
1 Senaste lydelse av 17 och 30 §§ se SFS 1921: 316, av 55 § se 1935: 256, av 56 § 5 morn. se
1937: 41, av 57 si se 1935: 256, av 60—66, 69 och 70 t§ se 1937: 41, av 71 S se 1937: 41 och
1940: 271, av 72 § se 1940 : 271, av 73 § se 1937: 41 och 1940: 271, av 74 ''§ se 1937: 41, av
75 § se 1940: 271. av 76 § se 1937: 41 och 1940: 271, av 77 och 78 §§ se 1937 : 41, av 79 §
se 1935: 256 samt av 95 och 96 §§ se 1937: 41.
2 Senaste lydelse se 1937: 41.
3
Kungl. Maj.ts proposition nr 10.
56 §.
5. Därefter utfärdar---i ortstidningar.
I kungörelsen skall upptagas:
a) antalet av dem, som skola väljas inom valkretsen;
b) dag och tider för valet;
c) valstället för varje valdistrikt;
d) den i 4 mom. omförmälda lista; samt
e) erinran om rätt för väljare att i vissa fall utöva rösträtt inom riket å
postanstalt samt utom riket å svensk beskickning eller svenskt konsulat.
57 §.
1. Val förrättas på landet inför valnämnden samt i stad, som utgör ett
valdistrikt, inför magistraten och i annan stad inför magistratens deputerade,
varom i 91 § sägs.
Om rätt för väljare att i vissa fall avlämna valsedel inom riket å postanstalt
samt utom riket å svensk beskickning eller svenskt konsulat stadgas i
70—75 §§.
2. Valet äger rum inför öppna dörrar. Ej må därvid tal hållas eller
tryckta eller skrivna upprop till de väljande tillåtas inom vallokalen.
Det åligger de närvarande att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som
valförrättaren för ordningens upprätthållande och valförrättningens behöriga
fortgång finner skäl meddela. Uppstår oordning, som valförrättaren
ej kan avstyra, äger han att avbryta förrättningen.
I vallokal skola finnas anslagna exemplar av denna lag samt av den i 56
§ 4 mom. omförmälda lista.
60 §.
Vid valförrättningen skola användas särskilda valkuvert. Om beskaffenheten
av kuvert och tillhandahållande därav stadgas i 96 §.
Blanketter till valsedlar skola tillhandahållas i vallokalen.
I vallokalen skola till lämpligt antal finnas avskilda platser, avsedda att
möjliggöra för väljare att med valhemlighetens bevarande inlägga sin valsedel
i valkuvert. För sådant ändamål skola dessa platser vara inrättade med
skärmar eller på annat dylikt sätt, dock så att för såväl valförrättaren som
allmänheten är synligt, när en plats är upptagen. Det åligger valförrättaren
att vaka över att väljares förehavande där ej må av någon kunna iakttagas.
Vid valet skall begagnas valurna för nedläggande av valkuvert. Omedelbart
före röstningens början visar ordföranden de närvarande, att urnan är
tom.
61 §.
Envar som anmäler sig till röstning erhåller vid valbordet ett valkuvert.
Sedan väljaren vid någon av de i 60 § omförmälda avskilda platser inlagt sin
valsedel i kuvertet och tillslutit detsamma, överlämnar han ulan dröjsmål
personligen kuvertet till ordföranden.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 10.
Väljaren skall, då lian överlämnar valkuvertet, för valförrättaren uppgiva
sitt fullständiga namn och sitt hemvist inom valdistriktet. Sedan ordföranden
förvissat sig örn att väljaren är i röstlängden upptagen såsom röstberättigad
och tillsett, att kuvertet är tillslutet och utan annat märke än i 96
§ föreskriven ändamålsbeteckning, nedlägger ordföranden kuvertet i valurnan,
i sammanhang varmed i röstlängden vid väljarens namn göres anteckning,
att rösträtten utövats. Valkuvert, som ej är tillslutet eller som är märkt
med annat kännetecken än föreskriven ändamålsbeteckning, skall ej mottagas.
Väljare, som på grund av kroppsligt fel är oförmögen att i föreskriven
ordning avgiva sin röst, äger att till biträde vid röstningen anlita den han
själv därtill utser.
62 §.
Äro äkta makar båda röstberättigade, må den ena av dem ingiva valsedel
genom andra maken. Vill make begagna den rätt nu är sagd, skall valsedelsförsändelse
anordnas tidigast aderton dagar före valet.
63 §.
För valsedelsförsändelse skall användas ett valkuvert (innerkuvert) och
ett ytterkuvert, båda av särskilt slag. Om beskaffenheten av kuvert och
tillhandahållande därav stadgas i 96 §. Ej må för ändamålet andra kuvert
brukas.
Väljaren skall själv frivilligt inlägga sin valsedel i innerkuvertet och tillsluta
detta samt i närvaro av ett ojävigt vittne inlägga innerkuvertet i ytterkuvertet,
vilket omedelbart därpå tillslutes av väljaren. En å ytterkuvertet
anbragt förklaring att sålunda tillgått skall därefter av väljaren egenhändigt
undertecknas. Vid namnet tecknas uppgift å det valdistrikt väljaren vid
tiden för valet tillhör och hans hemvist inom valdistriktet.
Vittnet intygar å ytterkuvertet, med angivande av dag och ort för intygets
meddelande, att väljaren egenhändigt undertecknat nämnda förklaring,
64 §.
Äkta make, som vill avgiva valsedel för andra maken, avlämnar vid valförrättningen
till ordföranden valsedelsförsändelse, varom sägs i 62 och 63 §§.
Finnes att båda makarna äro röstberättigade, att ytterkuvertet är sådant,
som avses i 63 §, samt att därå äro tecknade förklaring av väljaren ävensom
vittnesintyg i behörigt skick, och förekommer ej skälig anledning antaga,
att ytterkuvertet blivit efter tillslutandet öppnat, bryter ordföranden ytterkuvertet;
i annat fall skall det ej mottagas.
Är innerkuvertet sådant, som avses i 63 §, samt tillslutet och utan annat
märke än i 96 § föreskriven ändamålsbeteckning, skall ordföranden omedelbart
nedlägga kuvertet i valurnan, i sammanhang varmed i röstlängden vid
väljarens namn göres anteckning, att rösträtten utövats.
Kungl. Maj.ts proposition nr 10.
5
Är innerkuvertet ej sådant, som avses i 63 §, eller ej tillslutet eller finnes å
detsamma annat märke än ändamålsbeteckningen, skall det återlämnas.
65 §.
Ej må någon i annan ordning än nu är sagd utöva sin rösträtt; dock skall
örn rätt att i vissa fall avlämna valsedel inom riket å postanstalt samt utom
riket å svensk beskickning eller svenskt konsulat gälla vad i 70—75 §§
stadgas.
66 §.
Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt förseglas
under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i säkert förvar; och
bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande borttages, valförrättaren
inför öppna dörrar förvissa sig om att sigillen äro obrutna.
67 §.
De väljare, som, då uppehåll för gudstjänst eller eljest göres i valförrättningen
eller då valförrättningen skall sluta, äro tillstädes i vallokalen eller,
om utrymme där saknas, å anvisad plats därintill men ej då hunnit deltaga
i valet, äga rätt att avlämna sina valsedlar.
68 §.
1. När alla, som vid det för valförrättningens slut fastställda klockslaget
äga tillträde till valet, avlämnat sina valsedlar, förklarar ordföranden röstningen
avslutad.
2. Omedelbart därefter uttagas valkuverten ur valurnan och räknas oöppnade.
I det protokoll, som i överensstämmelse med av Konungen fastställt
formulär och däri givna anvisningar skall föras vid förrättningen, antecknas
antalet valkuvert. Jämväl räknas och upptages i protokollet antalet personer,
som enligt anteckningarna i röstlängden deltagit i valet. Därefter tillkännagives
såväl antalet valkuvert som antalet nyssnämnda personer.
3. Sedan dessa åtgärder vidtagits, förfares på följande sätt.
a) Valkuverten öppnas och innehållet uttages.
b) Befinnes därvid ett valkuvert vara tomt eller dess innehåll utgöras av
annat eller mera än en valsedel, skall, efter det att i sistnämnda fallen innehållet
återinlagts, valkuvertet inläggas i ett annat kuvert, som tillslutes. Antalet
sålunda tillslutna kuvert räknas, varefter kuverten inläggas i ett eller
flera omslag. Ä varje omslag antecknas, att detsamma innehåller dylika
kuvert, ävensom dessas antal.
c) Förekommer anledning antaga, att valsedel, som utgjort ett valkuverts
enda innehåll, är ogin, lägges sedeln åsido. Antalet sålunda åsidolagda valsedlar
räknas, varefter sedlarna inläggas i ett eller flera omslag. Å varje
omslag antecknas, all detsamma innehåller dylika valsedlar, ävensom dessas
antal.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 10.
d) De valsedlar, vilka icke enligt bestämmelserna under b) och c) återinlagts
i sina valkuvert eller lagts åsido, ordnas i grupper sålunda, att sedlar,
vilka äro likalydande med avseende å väljarbeteckning, sammanföras i
en grupp. Antalet valsedlar i varje grupp räknas, varefter sedlarna i varje
grupp för sig inläggas i ett eller flera omslag. A varje omslag antecknas de
inneliggande valsedlarnas väljarbeteckning samt antal.
e) De omslag, varom i b)—d) förmäles, skola, utöver ovan föreskrivna
anteckningar, förses med anteckning, utvisande valdistriktet där förrättningen
äger rum. Omslagen skola vara av hållfast beskaffenhet samt omsorgsfullt
förseglas under minst två närvarandes sigill, vilka sigill avtryckas
å protokollet.
4. I protokollet skall, utöver vad i 2 mom. sagts, ytterligare antecknas:
a) antalet valkuvert, vilka enligt bestämmelserna i 3 mom. b) inneslutits
i andra kuvert, jämte antalet omslag, vari dessa kuvert inlagts;
b) antalet valsedlar, vilka enligt bestämmelserna i 3 mom. c) lagts åsido,
jämte antalet omslag, vari dessa sedlar inlagts;
c) antalet valsedlar i varje sådan grupp, som omförmäles i 3 mom. d),
samt gruppens väljarbeteckning jämte antalet omslag, vari gruppens sedlar
inlagts.
5. Förrättningen bör utan avbrott bringas till slut. Därest särskilda skäl
föranleda avbrott, må förrättningen icke avbrytas i annan ordning än att,
sedan de i 2 mom. föreskrivna åtgärderna vidtagits, verkställandet av de i
3 och 4 mom. omförmälda åtgärderna i sin helhet uppskjutes, dock icke
längre än till påföljande dag. Innan förrättningen sålunda avbrytes, skall
tid för densammas fortsättande tillkännagivas; och skola valkuverten inläggas
i omslag, vilka förseglas under minst två närvarandes sigill. Dessa omslag
jämte andra till valet hörande handlingar skola därefter läggas i säkert
förvar; och förrättningen må ej ånyo företagas, innan valförrättaren inför
öppna dörrar förvissat sig örn att de åsätta sigillen äro obrutna.
69 §.
Sedan valprotokollet upplästs och dess riktighet bekräftats av ordföranden
och två av de närvarande, förklaras valförrättningen avslutad.
Valförrättaren skall därefter ofördröjligen till Konungens befallningshavande
insända dels de förseglade omslag, som avses i 68 § 3 morn., dels ock valprotokollet
och röstlängden. Sker insändandet med posten, skall försändelsen
anordnas som värdepost.
Om rätt för väljare att i vissa fall avlämna valsedel å postanstalt,
beskickning eller konsulat.
70 §.
1. Är någon på grund av vistelse å annan ort inom riket förhindrad att
utöva sin rösträtt vid valförrättningen för det valdistrikt, där han är i röst
-
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 10.
längden uppförd, må han å valdagen avlämna valsedel, avseende valet i valkretsen
dit nämnda distrikt hör, å fast postanstalt.
2. Kan med skäl antagas, att röstberättigad kommer att å valdagen vistas
utom riket eller att röstberättigad, vilken utövar militärtjänst eller tillhör
besättning eller annan personal å fartyg eller personalen vid statens järnvägar
eller vid enskilt järnvägsföretag eller vid post-, tull- eller lotsverket,
till följd av tjänstens utövning icke kan utöva sin rösträtt å valdagen, må
sådan röstberättigad före valdagen avlämna valsedel, avseende valet i den
valkrets där han är i röstlängd upptagen, inom riket å fast postanstalt samt
utom riket å svensk beskickning eller svenskt konsulat, som Konungen bestämmer.
71 §.
1. Väljare, som avlämnar valsedel enligt 70 §, skall innehava för sadant
ändamål utfärdat utdrag ur röstlängden i det valdistrikt han tillhör, utvisande
att han där är upptagen såsom röstberättigad vid valet, dagen för valet samt
den Konungens befallningshavande, som skall verkställa röstsammanräkning
för den valkrets väljaren tillhör.
2. Röstlängdsutdrag, som avses i 1 morn., utfärdas på landet av valnämndens
ordförande och i stad av den magistraten därtill förordnar samt
tecknas å ytterkuvert, varom förmäles i 73 §. Formulär till utdrag fastställes
av Konungen.
Sådant utdrag må ej utfärdas före det röstlängden blivit, på sätt i 45 §
sista stycket sägs, underskriven eller försedd med intyg, att anmärkning mot
densamma ej inom behörig tid framställts, ej heller senare än dagen före
valdagen.
Den som vill erhålla röstlängdsutdrag rörande sin rösträtt skall därom
antingen personligen göra framställning hos den som äger utfärda utdraget
eller ock till denne låta inlämna eller med posten insända egenhändigt undertecknad,
av minst en person bevittnad ansökan. Ansökan ma ock insändas
till kommunalnämndens ordförande eller magistraten i den ort, där sökanden
är uppförd i röstlängd, och skall i sadant fall ordföranden eller magistraten
ofördröjligen överlämna ansökningen till den som har att utfärda
utdraget. I ansökan bör uppgivas den sökandes fullständiga namn, födelseår
och hemvist inom nämnda ort.
Där så begäres, skall utdrag med posten översändas till sökanden. Möter,
då ansökan inkommit med posten, hinder för utfärdande av begärt utdrag,
skall meddelande härom med angivande av hindrets art ofördröjligen översändas
till sökanden.
3. över gjorda ansökningar om röstlängdsutdrag samt utfärdade utdrag
skall utdragsutfärdaren föra förteckning enligt av Konungen fastställt formulär.
överlämnas utdrag till sökanden personligen, skall denne i förteckningen
genom sin namnteckning erkänna, alt han mottagit detsamma. I annat
fall skall utfärdaren i förteckningen anmärka till vem utdraget överlämnats
eller under vilken adress det avsänts till sökanden.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 10.
Förteckning, som här avses, skall av utdragsutfärdaren omedelbart efter
valet insändas till Konungens befallningshavande.
72 §.
Röstmottagare är inom riket den postfunktionär, som enligt av generalpoststyrelsen
meddelade föreskrifter därtill utses, samt utom riket beskickningens
eller konsulatets chef eller den han i sitt ställe sätter.
Röstmottagning skall äga rum från och med adertonde dagen före valdagen
samt inom riket till och med valdagen och utom riket intill dess avgivna
valsedlar, enligt vad i 75 § sägs, skola insändas till Överståthållarämbetet.
Röstmottagning å postanstalt skall äga rum under den tid postanstalten
hålles öppen för allmänheten, å valdag dock minst en timme.
De väljare, som, då röstmottagning skall sluta, äro tillstädes i röstningslokalen
eller, om utrymme där saknas, å anvisad plats därintill men ej då
hunnit utöva sin rösträtt, äga rätt att avlämna sina valsedlar.
Ej må å postanstalt, då röstmottagning äger rum, tal hållas eller tryckta
eller skrivna upprop till de väljande tillåtas.
Å postanstalt skall finnas exemplar av denna lag.
Där röstmottagning skall äga rum å beskickning eller konsulat, skall chefen
för beskickningen eller konsulatet utfärda kungörelse angående dagar
och tider samt ställe för röstmottagningen. Kungörelsen skall genom anslag
samt, där så ske kan, även på annat lämpligt sätt bringas till kännedom.
73 §.
Vid röstningen skola användas sådana valkuvert, som avses i 60 §, samt
särskilda ytterkuvert. Örn beskaffenheten av kuvert och tillhandahållande
därav stadgas i 96 §.
Väljaren skall personligen inställa sig hos röstmottagaren samt avlämna
det med röstlängdsutdrag försedda ytterkuvertet, sedan han å detsamma inför
röstmottagaren tecknat sitt namn. Sker röstningen före valdagen, skall
väljaren å kuvertet teckna uppgift rörande den omständighet, som för honom
enligt 70 § 2 mom. kan medföra rätt till sådan röstning.
Finnes röstlängdsutdraget vara i behörig ordning och föreligger ej anledning
antaga, att väljaren är annan än den utdraget avser, samt synes, där
röstningen sker före valdagen, den å kuvertet tecknade uppgiften sannolik,
erhåller väljaren av röstmottagaren ett valkuvert.
Väljaren skall å plats i röstningslokalen, där hans förehavande ej må av
någon kunna iakttagas, eller i anvisat enrum inlägga sin valsedel i valkuvertet
och tillsluta detsamma, varefter han överlämnar det till röstmottagaren.
Är valkuvertet tillslutet och utan annat märke än föreskriven ändamålsbeteckning,
mottages detsamma; i annat fall skall det ej mottagas. Röstmot
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 10.
9
tagaren inlägger i väljarens närvaro mottaget valkuvert i ytterkuvertet samt
antecknar därå orten och dagen för avlämnandet.
I sammanhang härmed antecknas väljarens namn samt den Konungens
befallningshavande, som skall verkställa röstsammanräkning för den valkrets
väljaren tillhör, å en särskild förteckning, vilken föres enligt av Konungen
fastställt formulär.
Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.
74 §.
Äro äkta makar båda röstberättigade, äger make, vilken röstar i den ordning,
som i 70 § sägs, därvid avgiva valsedel jämväl för andra maken. För
sådant fall skall valsedelsförsändelse anordnas på sätt och inom tid, som i
62 och 63 §§ sägs.
Äkta make, som vill avgiva valsedel för andra maken jämlikt denna paragraf,
avlämnar till röstmottagaren valsedelsförsändelsen jämte ytterkuvert
försett med sådant röstlängdsutdrag, som i 71 § sägs, rörande sistnämnda
make.
Finnes att röstlängdsutdraget är i behörig ordning samt att försändelsens
ytterkuvert är sådant, som avses i 63 §, och tillslutet, mottages försändelsen;
i annat fall skall den ej mottagas. Röstmottagaren inlägger i avlämnarens
närvaro mottagen försändelse i det med röstlängdsutdrag försedda ytterkuvertet
samt antecknar därå orten och dagen för avlämnandet.
I sammanhang härmed antecknas väljarens namn samt den Konungens
befallningshavande, som skall verkställa röstsammanräkning för den valkrets
väljaren tillhör, å den i 73 § omförmälda förteckning.
Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.
75 §.
Ytterkuvert, vari valkuvert eller valsedelsförsändelse inlagts, översändes
av röstmottagare inom riket till den Konungens befallningshavande, som
skall verkställa röstsammanräkningen, samt av röstmottagare utom riket
till Överståthållarämbetet. I det senaide fallet skola ytterkuverten vara inlagda
i omslag, och skall, där insändandet sker med post, försändelsen anordnas
som värdepost. översändandet skall ske från röstmottagare inom riket
omgående samt från röstmottagare utom riket i så god tid, att kuverten
kunna beräknas vara Överståthållarämbetet till handa sist dagen efter valdagen.
Ytterkuvert, som från röstmottagare utom riket inkommit till Överståthållarämbetet,
skall införas i särskild förteckning samt, där väljaren tillhör
valkrets, för vilken Överståthållarämbetet ej har att verkställa röstsammanräkning,
snarast möjligt med posten vidarebefordras till den Konungens befallningshavande,
som skall verkställa röstsammanräkningen.
över ytterkuvert, som från röstmottagare inkommit till den Konungens
10
Kungl. Maj-.ts proposition nr 10.
befallningshavande, som har att verkställa röstsammanräkningen, skall särskild
förteckning föras. Kuverten skola förvaras under lås.
76 §.
Sammanräkning av avgivna röster verkställes av Konungens befallningshavande
för varje valkrets å tid och ställe, som Konungens befallningshavande
bestämmer. Sammanräkning verkställes vid offentlig förrättning, som
skall påbörjas så snart ske kan, dock icke förrän å åttonde dagen efter valdagen.
Kungörelse om sammanräkningen skall senast dagen förut anslås offentligen
och införas i ortstidningar.
Det åligger Konungens befallningshavande att i god tid före förrättningen
tillse, att valprotokoll, röstlängd och omslag, som avses i 68 § 3 morn., inkomma
från samtliga de valdistrikt, vilkas röster skola sammanräknas, samt,
där så ej sker, från försumlig valförrättare infordra vad som fattas. Konungens
befallningshavande verkställer även förberedande granskning av nämnda
handlingar. Befinnas dessa därvid icke vara i behörigt skick, införskaffar
Konungens befallningshavande, där så prövas nödigt, på lämpligt sätt erforderliga
upplysningar rörande anledningen härtill.
77 §.
1. Å utsatt tid och ställe verkställes sammanräkningen inför öppna dörrar.
2. Hava ytterkuvert inkommit från röstmottagare, räknas kuverten, och
antalet jämföres med den över sådana kuvert förda förteckningen.
Inkomma ytterkuvert efter sammanräkningens början, lämnas dessa orubbade,
och däri inneslutna valsedlar inverka ej på valet.
3. Därefter granskas ytterkuverten och därå tecknade röstlängdsutdrag.
Förekommer skälig anledning antaga, att ytterkuvert blivit efter tillslutandet
öppnat, eller finnas flera ytterkuvert härröra från samma väljare, lämnas
dessa ytterkuvert orubbade, och däri inneslutna valsedlar inverka ej på valet.
Lag samma vare, där väljaren icke är i röstlängden för det i röstlängdsutdraget
angivna valdistriktet upptagen såsom röstberättigad eller där denne
har utövat sin rösträtt vid valförrättningen.
övriga ytterkuvert brytas, varefter valkuverten och valsedelsförsändelserna
uttagas och granskas. Därvid tillses, att valkuvert eller försändelses ytterkuvert
är av föreskriven beskaffenhet och tillslutet, att valkuvertet är utan
annat märke än föreskriven ändamålsbeteckning samt att å försändelsens
ytterkuvert äro tecknade förklaring av väljaren ävensom vittnesintyg i behörigt
skick. Förekommer ej skälig anledning antaga, att försändelsens ytterkuvert
blivit efter tillslutandet öppnat, brytes detta, varefter tillses, att försändelsens
innerkuvert är av föreskriven beskaffenhet samt tillslutet och
utan annat märke än föreskriven ändamålsbeteckning. Finnas nämnda villkor
uppfyllda, nedlägges valkuvertet eller försändelsens innerkuvert i en
Kungl. Maj:ts proposition nr 10.
11
urna, i sammanhang varmed i röstlängden vid väljarens namn antecknas,
att rösträtten utövats. I annat fall lägges kuvertet orubbat åsido såsom ogillt.
4. Valprotokollen uppläsas och granskas. Sigillen å omslagen jämföras
med de sigill, som äro avtryckta å protokollen. Förekommer därvid ej skälig
anledning antaga, att omslag blivit efter tillslutandet öppnat, brytes förseglingen.
I annat fall lämnas omslaget orubbat, och däri inneslutna valsedlar
inverka ej på valet.
78 §.
Efter det de kuvert, som nedlagts i en urna, uttagits ur denna, uttagas
valsedlarna ur dessa kuvert och ur de från valförrättarna insända valkuverten.
De sålunda uttagna valsedlarna jämte de från valförrättarna insända
valsedlarna granskas, varefter Konungens befallningshavande prövar valsedlarnas
giltighet och meddelar de beslut, vartill valsedlarna och protokollen,
med hänsyn jämväl till enligt 76 § sista stycket inhämtade upplysningar,
må giva anledning.
79 §.
Ogill är valsedel:
till vilken--— vitt papper;
å vilken finnes något kännetecken, som uppenbarligen blivit med avsikt
där anbragt;
vilken saknar---skall tillhöra.
Finnas i ett valkuvert två likalydande valsedlar, skall allenast en sedel
räknas. Finnas i annat fall än nu sagts i ett valkuvert två valsedlar eller finnas
i ett valkuvert flera än två valsedlar, äro de alla ogilla. Där i valkuvert
finnes jämte valsedel annat än sådan sedel, är valsedeln ogill.
95 §.
Valnämnden eller magistraten åligger ombesörja, att de anordningar, som
avses i 60 §, ordentligen verkställas.
Kostnaden för---1 lämpliga vallokaler.
96 §.
Kuvert, varom förmäles i 60, 63 och 73 §§, skola vara av ogenomskinligt
papper samt, vad varje särskilt slag angår, lika till storlek och beskaffenhet.
Kuverten skola vara försedda med ändamålsbeteckning enligt av Konungen
fastställda formulär. Kuverten skola tillverkas endast genom statsverkets
försorg samt på dess bekostnad tillhandahållas, i 60 och 63 §§ omförmälda
kuvert valnämnden eller magistraten ävensom röstmottagare samt ytterkuvert,
som avses i 73 §, de personer, vilka hava att utfärda röstlängdsutdrag
enligt 71 § 2 mom.
1 63 § omnämnda kuvert skola i god tid före valet finnas tillgängliga på
landet hos ordförande och ledamöter i valnämnd och i kommunalnämnd
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 10.
samt i stad hos magistraten eller valnämnden ävensom hos de tjänstemän:
eller andra personer, åt vilka magistraten eller valnämnden uppdrager att i
sådant hänseende tillhandagå väljarna.
Det åligger envar, som i utövning av ämbete, tjänst eller offentligt uppdrag
omhänderhar valkuvert, som avses i 60 §, att tillse, att kuverten icke utlämnas
i annan ordning än i 61 och 73 §§ sägs.
Blanketter till valsedlar ävensom sådana ytterkuvert och omslag, som avses
i 68 § 3 morn., skola på statsverkets bekostnad tillhandahållas valnämnden
eller magistraten.
Denna lag träder i kraft den 1 april 1944.
Kungl. Maj.ts proposition nr 10.
13
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 17 december 1943.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen
för justitiedepartementet, statsrådet Bergquist, följande.
Genom lagen den 12 februari 1937 (nr 41) om ändring i vissa delar av
lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen genomfördes en
reform i fråga om sättet att utöva rösträtt vid val till riksdagens andra kammare
i syfte att underlätta deltagandet i dessa val. Möjlighet bereddes därigenom
den som på grund av vistelse å annan ort är förhindrad att utöva sin
rösträtt vid valförrättningen i det valdistrikt han tillhör att avlämna sin valsedel
vid valförrättning i annat valdistrikt. Därjämte infördes rätt för väljare
att i vissa fall före valdagen avlämna valsedel till särskilda röstmottagarc,
nämligen dels för dem som med skäl kunna antagas komma att å valdagen
vistas utom riket och dels för vissa yrkes- och tjänstemän, örn det med skäl
kan antagas, att de till följd av tjänstens utövning icke kunna komma tillstädes
vid valförrättningen i något valdistrikt.
På begäran av 1941 års riksdag verkställdes samma år av inom socialdepartementet
tillkallade sakkunniga utredning av frågan, huruvida och i vad
mån deltagandet i kommunala val kunde underlättas på liknande sätt som beträffande
andrakammarvalen (SOU 1941: 28). De sakkunniga, som ansågo, att
det för andrakammarvalen år 1937 införda röstningssättet icke lämpligen kunde
tillämpas å kommunalval, föreslogo i stället för de kommunala valens vidkommande,
att röstning före valdagen i samma omfattning som vid andrakammarvalen
skulle få ske inom riket å fast postanstalt och utom riket å
svensk beskickning eller svenskt konsulat, som Kungl. Majit bestämde, samt
att personer, som å valdagen icke vistades inom sitt eget valdistrikt, skulle
beredas möjlighet att å valdagen rösta å fast postanstalt utom valdistriktet.
I huvudsaklig överensstämmelse med detta förslag framlade Kungl. Majit
vid 1942 års riksdag proposition (nr 98) med förslag till lag örn ändring i
vissa delar av kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253) m. m. I propositionen
yttrade chefen för socialdepartementet, att sedan det nya systemet
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 10.
Departements
chefen.
tillämpats vid 1942 års kommunalval borde med ledning av därvid vunna
erfarenheter frågan örn införandet av samma system vid val till riksdagens
andra kammare övervägas.
I sitt utlåtande (nr 5) över propositionen tillstyrkte konstitutionsutskottet
den föreslagna anordningen samt uttalade, att denna också borde kunna
göras tillämplig å andrakammarvalen. Riksdagen biföll propositionen, varefter
bestämmelser om det nya röstningssättet meddelades genom lagen den
17 april 1942 (nr 177) om ändring i vissa delar av kommunala vallagen.
Sedan den nya röstningsmetoden kommit till användning vid 1942 års
kommunalval, inhämtades från ett flertal myndigheter och organisationer
yttranden om ändamålsenligheten av bestämmelserna om röstning å postanstalt
samt angående lämpligheten av att införa motsvarande regler i lagen
om val till riksdagen.
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 april 1943 tillkallade jag
samma dag assessorn vid Stockholms rådhusrätt Åke Nordwall såsom sakkunnig
för att inom justitiedepartementet biträda med utredning rörande
vissa ändringar i sistnämnda lag, avseende införande av det vid de senaste
kommunalvalen tillämpade röstningssättet jämväl vid andrakammarval. Den
1 december 1943 avlämnade den sakkunnige en promemoria med utredning
i frågan jämte förslag till ändringar i sagda lag. Förslaget innebär, att samma
röstningsmetod, som år 1942 infördes beträffande de kommunala valen,
skall användas även vid andrakammarvalen, varjämte den sakkunnige föreslagit
vissa andra jämkningar i lagen om val till riksdagen för erhållande
av större likformighet mellan bestämmelserna i de båda vallagarna.
Beträffande innehållet i förut berörda yttranden samt den närmare innebörden
av sakkunnigförslaget får jag hänvisa till den sakkunniges promemoria,
vilken såsom bilaga torde få åtfölja statsrådsprotokollet i detta ärende.
Den röstningsmetod som år 1937 infördes beträffande val till riksdagens
andra kammare innebär, att väljare i vissa fall må avlämna valsedel antingen
vid valförrättning i annat valdistrikt än det han tillhör eller ock före valdagen
å vissa beskickningar och konsulat eller inom riket till särskilt förordnade
röstmottagare. Denna röstningsmetod befanns emellertid icke lämpligen
kunna användas vid kommunala val. Vid dessa val infördes i stället år 1942
möjlighet att rösta å postanstalt, beskickning eller konsulat, därvid det förutsattes,
att samma röstningssätt, örn det visade sig fungera på tillfredsställande
sätt, sedermera skulle införas även vid val till andra kammaren.
De erfarenheter som vunnits av det vid 1942 års kommunalval tillämpade
systemet med röstning å postanstalt giva vid handen, att detta röstningssätt
är att föredraga framför det för andrakammarval nu gällande systemet med
röstning vid valförrättning i främmande valdistrikt och röstning inför särskilda
röstmottagare. I och för sig är det också av vikt att röstningsmetoderna
vid olika val så nära som möjligt överensstämma med varandra. Jag anser
därför liksom den sakkunnige, att den beträffande kommunalval införda röstningsmetoden
bör göras tillämplig även vid val till andra kammaren.
Kungl. Maj:ts proposition nr 10.
15
I ett yttrande har ifrågasatts att upphäva kravet, att den som vill rösta
annorledes än vid valförrättning i hemorten skall innehava utdrag ur röstlängden,
utvisande att han är röstberättigad vid valet ifråga. Detta krav gäller
för närvarande såväl vid röstning å postanstalt, beskickning eller konsulat
vid kommunala val som vid röstning enligt den år 1937 med avseende å andrakammarval
införda metoden. Företeende av röstlängdsutdrag avser bland
annat att skapa garantier för valsäkerheten, och det kan därför ej anses tillrådligt
alt eftergiva de nu gällande fordringarna på denna punkt. I likhet
med den sakkunnige finner jag således, att kravet på företeende av röstlängdsutdrag
bör bibehållas.
I de inkomna yttrandena ha från ett flertal håll under åberopande av
erfarenheter från 1942 års kommunalval framställts yrkanden om utsträckning
av den tid, under vilken röstmottagning skall äga rum å postanstalt.
Enligt kommunala vallagen skall sådan röstmottagning äga rum under
den tid postanstalten hålles öppen för allmänheten, å valdag dock minst en
timme. Enligt den sakkunniges förslag skulle samma bestämmelse gälla även
vid andrakammarval, varvid skulle överlämnas åt generalpoststyrelsen att
föranstalta örn att extra öppethållande av postanstalterna äger rum, där så
etter verkställd undersökning anses påkallat.
Det är otvivelaktigt av stor betydelse att tillräcklig tid för röstning å postanstalt
står de röstberättigade till buds. Såsom av den sakkunniges utredning
framgår är emellertid behovet av öppethållande synnerligen växlande
vid de oiika postanstalterna. Vid 1942 års kommunalval förekom vid ett
stort antal postanstalter — därav 1,275 poststationer — över huvud taget
icke någon röstning, och vid ytterligare ett avsevärt antal skedde röstning
i allenast obetydlig omfattning. Å andra sidan visa erfarenheterna från sagda
val att å vissa orter ett påtagligt behov föreligger av utsträckt tid för
postanstalternas öppethållande å valdag. Det synes icke ändamålsenligt att
söka tillgodose detta behov på det sätt att för alla postanstalter och således
även de minsta, oavsett örn där kan beräknas förekomma röstning i nämnvärd
utsträckning, föreskrives en längre minimitid för öppethållande än
den nu i kommunala vallagen stadgade tiden av en timme. I stället bör utsträckning
av den normala tiden lör öppethållande genomföras vid de postanstalter
varest behov därav finnes föreligga. För detta ändamål torde böra
verkställas närmare utredning genom generalpoststyrelsens försorg. Styrelsen
torde därvid böra höra de lokala postmyndigheterna och samråda med
vederbörande kommunala myndigheter ävensom med andra myndigheter,
vilka kunna lörutsättas äga kännedom örn förhållanden av betydelse för
frågans bedömande. Av vikt är att vid bestämmande av tiden för öppethållande
hänsyn även tages till behovet därav å annan tid än i anslutning
till den ordinarie tiden, t. ex. a eftermiddagen. Såsom den sakkunnige framhållit
torde med ledning av de erfarenheter, som vunnits vid 1942 års kommunalval,
vid kommande val kunna med större säkerhet beräknas vilken
tid som erfordras för röstmottagning å olika postanstalter och till vilken lid
på dagen ett extra öppethållande hör förläggas. De röstandes berättigade
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 10.
intressen torde därför kunna fullt tillgodoses på den nu angivna vägen. På
grund härav och med hänsyn jämväl till vad den sakkunnige i övrigt anfört
till stöd för sitt förslag i fråga om postanstalts öppethållande ansluter
jag mig till förslaget därutinnan.
I fråga om de ändringar som för införandet av den nya röstningsmetoden
böra vidtagas i lagen örn val till riksdagen synes det av den sakkunnige
upprättade förslaget böra godtagas. Även i fråga örn de jämkningar
i övrigt, som den sakkunnige i detta sammanhang föreslagit i lagen om
val till riksdagen —- huvudsakligen för att vinna likformighet mellan de
båda vallagarna — anser jag sådana skäl föreligga, att de böra vidtagas.
Ytterligare ändringar synas icke vara av behovet påkallade.
Bestämmelserna torde, såsom den sakkunnige föreslagit, böra träda i kraft
den 1 april 1944.
Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Majit
måtte genom proposition föreslå riksdagen att antaga det av den sakkunnige
upprättade förslaget till lag angående ändring i lagen den 26 november
1920 (nr 796) om val till riksdagen.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Stefan Stiernstedt.
Kunni. Maj.ts proposition nr 10.
1
Bilaga.
Promemoria
angående vissa ändringar i lagen örn val till riksdagen.
I proposition (nr 216) till 1934 års riksdag framlades förslag till vissa ändringar
i riksdagsordningen och lagen den 26 november 1920 (nr 796) örn
val till riksdagen1 med syfte att underlätta deltagandet i valen till riksdagens
andra kammare. Förslagen inneburo, ajt väljare skulle erhålla rätt att vid
sådant val avlämna valsedel i annat valdistrikt än det han tillhörde samt
att då gällande bestämmelser om valsedelsförsändelser för vissa yrkes- och
tjänstemän skulle upphävas och ersättas med föreskrifter örn rätt att avlämna
valsedel före valdagen.
Förslagen antogos med vissa ändringar av 1934 års riksdag, grundlagsförslaget
såsom vilande. Sedan detta senare slutligen antagits av 1937 års riksdag,
utfärdade Kungl. Majit den 12 februari 1937 bestämmelser i ämnet
dels genom kungörelse angående beslutade ändringar i rikets grundlagar och
dels genom lag om ändring i vissa delar av lagen om val till riksdagen (svensk
författningssamling nr 40 och 41). I bestämmelserna om röstning före valdagen
vidtogos sedermera vissa ändringar genom lag den 26 april 1940 (nr
271).
Gällande bestämmelser om röstning i främmande valdistrikt och röstning
före valdagen vid val till riksdagens andra kammare.
Örn någon vid val till riksdagens andra kammare på grund av vistelse å annan
ort är förhindrad att utöva sin rösträtt vid valförrättningen i det valdistrikt,
där han är uppförd i röstlängden, må han enligt gällande bestämmelser
avlämna valsedel, avseende valet i valkretsen dit nämnda distrikt
hör, vid valförrättning i annat valdistrikt inom riket eller, då val ej samtidigt
äga rum i hela riket, i annat valdistrikt inom samma valkrets. Väljare, som
avlämnar valsedel i annat valdistrikt än det han tillhör, skall innehava för
sådant ändamål till ifrågavarande val utfärdat utdrag ur röstlängden2 i sistnämnda
valdistrikt, utvisande att han där är upptagen såsom röstberättigad.
Röstlängdsutdrag utfärdas på landet av valnämndens ordförande och i stad
av den magistraten därtill förordnar. I stad utan magistrat meddelas sådant
förordnande av valnämnden.
1 Svensk författningssamling 1928:157, 1930:180, 19.31:185, 1932:271, 1933:53, 1935:256,
1936:78, 1937:41 och 181, 1910:271 och 550 samt 1942:175.
2 Se kungörelsen den 26 april 1940 (nr 304) rörande formulär till röstlängdsutdrag m. m. för
val till riksdagens andra kammare.
Bihang lill riksdagens protokoll 19ii. 1 sami. Nr 10.
2
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 10.
Vid röstning i främmande valdistrikt erhåller väljaren vid valbordet ett
valkuvert. Sedan väljaren vid en avskild plats i vallokalen inlagt sin valsedel
i valkuvertet och tillslutit kuvertet, överlämnar han detta till ordföranden vid
valförrättningen. Samtidigt därmed skall han avlämna röstlängdsutdraget,
sedan han å detta vid valbordet tecknat sitt namn. Finnes utdraget vara i behörig
ordning och föreligger ej anledning antaga, att den som vill rösta är
annan än den utdraget avser, samt är kuvertet tillslutet och utan annat
märke än föreskriven ändamålsbeteckning, skall ordföranden inlägga kuvertet
jämte utdraget i ett ytterkuvert, å vilket antecknas valkrets och valdistrikt,
där valkuvertet avlämnats, samt valkrets och valdistrikt, som väljaren
tillhör. I sammanhang härmed antecknas väljarens namn jämte sistnämnda
valkrets och valdistrikt å en särskild förteckning. Därefter tillsluter
ordföranden ytterkuvertet och nedlägger det i valurnan.
Även valsedelsförsändelse av äkta make må avlämnas i främmande valdistrikt,
under förutsättning att båda makarna äro röstberättigade. För försändelsen
användas särskilda kuvert, ett innerkuvert och ett ytterkuvert. Väljaren
skall själv inlägga sin valsedel i innerkuvertet och tillsluta detta samt
i närvaro av ett vittne inlägga innerkuvertet i ytterkuvertet, vilket därpå av
väljaren tillslutes. Å ytterkuvertet skola tecknas en förklaring av väljaren
samt ett vittnesintyg. Den av makarna, som vill rösta i främmande valdistrikt
genom den andra maken, skall anskaffa röstlängdsutdrag för sig. Vid valförrättningen
i det främmande valdistriktet avlämnar den närvarande maken
den andra makens valsedelsförsändelse och röstlängdsutdrag till ordföranden.
Finnes att båda makarna äro röstberättigade, att ytterkuvertet är av föreskriven
beskaffenhet samt att därå äro tecknade förklaring av väljaren ävensom
vittnesintyg i behörigt skick, och förekommer ej skälig anledning antaga, att
ytterkuvertet blivit efter tillslutandet öppnat, bryter ordföranden ytterkuvertet.
Är innerkuvertet av föreskriven beskaffenhet samt tillslutet och utan
annat märke än föreskriven ändamålsbeteckning, inlägges detta kuvert jämte
röstlängdsutdraget i ett särskilt ytterkuvert, å vilket antecknas valkrets och
valdistrikt, där avlämnandet skett, samt valkrets och valdistrikt, som väljaren
tillhör. I sammanhang härmed antecknas väljarens namn jämte sistnämnda
valkrets och valdistrikt å förenämnda förteckning. Ordföranden tillsluter
därefter ytterkuvertet och nedlägger det i valurnan.
Antalet ytterkuvert och antalet i förteckningen upptagna väljare antecknas
i det vid valförrättningen förda protokollet. Vid den preliminära röstsammanräkning,
som äger rum efter röstningens avslutande, öppnas icke ytterkuverten,
utan dessa insändas obrutna till länsstyrelsen i länet. Finnes icke
något ytterkuvert, erhåller länsstyrelsen upplysning därom genom protokollet.
Rätt att vid val till andra kammaren avlämna valsedel före valdagen tillkommer
dels röstberättigad, om det med skäl kan antagas, att han kommer
att valdagen vistas utom riket, och dels sådan röstberättigad, som utövar militärtjänst
eller tillhör besättning eller annan personal å fartyg eller personalen
vid statens järnvägar eller vid enskilt järnvägsföretag eller vid post-,
tull- eller lotsverket, örn det med skäl kan antagas, att han till följd av tjäns
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 10.
3
tens utövning icke kan komma tillstädes vid valförrättningen i något valdistrikt.
Valsedeln skall avse valet i den valkrets, där väljaren är upptagen i
röstlängd. Väljaren skall med röstlängdsutdrag styrka, att han är röstberättigad.
Då val i hela riket skola samtidigt förrättas, må röstning före valdagen inom
riket äga rum i varje stad inför röstmottagare, som förordnas av magistraten
eller i stad utan magistrat av valnämnden, samt, i den mån Kungl.
Majit så bestämmer, å rikets landsbygd inför röstmottagare, som förordnas
av länsstyrelsen. Sådan röstning må även ske utom riket å svensk beskickning
eller svenskt konsulat, som Kungl. Majit bestämmer, därvid beskickningens
eller konsulatets chef eller den han i sitt ställe sätter är röstmottagare.
Skall val förrättas endast i viss valkrets, må röstning, som nu avses,
ske i varje stad inom valkretsen — i vissa fall även i stad utom valkretsen
— samt, i den mån Kungl. Majit så bestämmer, även å valkretsens landsbygd.
Röstmottagning skall äga rum från och med adertonde dagen före valdagen
samt inom riket till och med dagen före valdagen och utom riket intill dess
avgivna valsedlar skola insändas till Överståthållarämbetet, vilket skall ske
i så god tid, att valsedlarna kunna beräknas vara ämbetet till handa sist
dagen efter valdagen.
Vid röstning inför röstmottagare skall väljaren avlämna röstlängdsutdraget,
sedan han å detta inför röstmottagaren tecknat sitt namn. Därjämte
skall han lämna uppgift rörande den omständighet, som för honom kan medföra
rätt till röstning i denna ordning. Finnes utdraget vara i behörigt skick
och föreligger ej anledning antaga, att väljaren är annan än den utdraget
avser, samt synes den lämnade uppgiften sannolik, erhåller väljaren av röstmottagaren
ett valkuvert. Väljaren skall i anvisat enrum eller å avskild plats
i röstningslokalen, där hans förehavande ej kan iakttagas, inlägga sin valsedel
i kuvertet och tillsluta detta, varefter han överlämnar det till röstmottagaren.
Är kuvertet tillslutet och utan annat märke än föreskriven ändamålsbeteckning,
inlägger röstmottagaren kuvertet jämte röstlängds-utdraget
i ett ytterkuvert, å vilket antecknas orten för avlämnandet samt valkrets och
\aldistiikt,
namn samt nämnda valkrets och valdistrikt å en särskild förteckning. Därefter
tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet och lägger det i förvar.
Äro äkta makar båda röstberättigade, äger make, som har rätt att rösta
löre valet, lill röstmottagaren avgiva valsedelsförsändelse från den andra maken.
under förutsättning att den make, som avlämnar försändelsen, själv därvid
röstar. I dylikt fall måste röstlängdsutdrag anskaffas för vardera maken.
\ id avlämnandet av valsedelsförsändelsen förfares på motsvarande sätt som
då sådan försändelse avlämnas i främmande valdistrikt. Sedan röstmottagaren
inlagt innerkuvertet och röstlängdsutdraget i ett särskilt ytterkuvert, antecknas
ä detta orten för avlämnandet samt valkrets och valdistrikt, som
väljaren tillhör, varjämte väljarens namn samt nämnda valkrets och valdistrikt
antecknas å förteckningen. Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet
och lägger det i förvar.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 10.
Antalet ytterkuvert och antalet i förteckningen upptagna väljare antecknas
1 ett av röstmottagaren fört protokoll. Sedan röstmottagningen avslutats,
skola ytterkuverten insändas av röstmottagare inom riket till länsstyrelsen i
det län, där röstmottagningen ägt rum, och av röstmottagare utom riket till
Överståthållarämbetet. Har till röstmottagare inom riket icke avlämnats någon
valsedel, skall meddelande härom insändas till länsstyrelsen.
Före den slutliga sammanräkningen av rösterna företages hos länsstyrelsen
(Överståthållarämbetet) en särskild förrättning, därvid från valförrättare
och röstmottagare inkomna ytterkuvert fördelas efter de valkretsar, som vallarna
enligt anteckningarna å kuverten tillhöra. Ytterkuvert, som innehålla
valkuvert från väljare utom länet, översändas till den länsstyrelse, som skall
verkställa sammanräkningen för den valkrets väljarna tillhöra. Finnes beträffande
utom länet belägen valkrets, att icke något ytterkuvert inkommit,
som angivits innehålla valkuvert från väljare tillhörande den valkretsen,
skall meddelande härom översändas till den länsstyrelse, som har att förrätta
sammanräkningen för valkretsen.
Vid den slutliga röstsammanräkningen öppnas ytterkuverten, uttagas och
granskas valkuverten och röstlängdsutdragen samt tillses, att den som avgivit
valkuvert är upptagen såsom röstberättigad i röstlängden för det i röstlängdsutdraget
angivna valdistriktet och icke har utövat sin rösträtt vid valförrättningen
i detta distrikt. Därefter antecknas i röstlängden vid väljarens
namn, att rösträtten utövats, varpå valkuvertet medtages vid sammanräkningen.
Statistiska uppgifter om röstning före valdagen och röstning i främmande
valdistrikt vid 1940 års val till riksdagens andra kammare.
Ur statistiska centralbyråns redogörelse för andrakammarvalen år 1940
må bär anföras följande.
Antalet röstberättigade personer utgjorde 4 110 720. Av dessa deltogo
2 889 137 personer i valen. Antalet utfärdade röstlängdsutdrag utgjorde
56 210. Då antalet personer, som röstade antingen före valdagen eller i främmande
valdistrikt, uppgick till 41 318, kommo sålunda endast ungefär tre
fjärdedelar av utdragen till användning.
Röstning före valdagen verkställdes enligt de av röstmottagama förda förteckningarna
av 10 519 personer (därav 10 108 män och 411 kvinnor), vilket
utgör 2''6 promille av samtliga röstberättigade och 36 promille av antalet
valdeltagare. Bland de avgivna rösterna hade 318 avgivits genom äkta make,
vilket innebär, att 31 procent av de före valdagen röstande avlämnade valsedel
för äkta make.
Om man fördelar de före valdagen röstande personerna efter de hinder, som
uppgivits för valdeltagande å valdagen, visar sig militärtjänst vara det utan
jämförelse vanligaste hindret. Av denna anledning uppgåvo sig 9 852 (96 6
procent) vara förhindrade att rösta å valdagen, medan 237 (2 3 procent) föregåvo
annat tjänstehinder och 112 (11 procent) vistelse utom riket. I här an
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kuno!. Maj:ts proposition nr 10.
förda uppgifter ingå icke de 318 personer, vilka avgåvo sina röster genom
äkta make. Dessa fördelade sig med avseende å den sistnämndes hinder på
följande sätt: militärtjänst 239, annat tjänstehinder 68 och vistelse utom
riket 11. Flertalet av de före valdagen i valet deltagande personerna avgåvo
sina valsedlar på landsbygden, där 7 534 personer eller 716 procent röstade.
Å svenska beskickningar och konsulat röstade endast 58 personer.
I främmande valdistrikt röstade under valdagen enligt de av valförrättarna
förda förteckningarna 30 799 personer, varav 18 233 män och 12 566 kvinnor.
Detta innebär, att 7 5 promille av de röstberättigade och 10 7 promille av valdeltagarna
begagnade sig av denna möjlighet att deltaga i valen. Med avseende
å de valdistrikt, i vilka valdeltagarna av denna kategori avgåvo sina valsedlar,
fördelade de röstande sig med 16 595 på landsbygden och 14 204 på städerna.
I fråga om kassering av valsedlar må först anmärkas, att en särställning
intages av de valkuvert, som avgivits före valdagen eller i främmande valdistrikt.
Föreligga brister beträffande föreskrivna formaliteter med röstlängdsutdrag
och ytterkuvert, läggas dessa valkuvert obrutna åsido, och de som avlämnat
kuverten inräknas icke bland valdeltagarna. Antalet valkuvert, som
sålunda obrutna lades åsido, utgjorde 392. Frånsett dessa obrutna valkuvert
uppgick antalet kasserade valkuvert och valsedlar för valet i dess helhet till
15 367 eller 5''3 promille av samtliga; vid 1936 års andrakammarval 8 023 eller
2 8 promille av samtliga.
Före valdagen och i främmande valdistrikt avgivna valsedlar hava i hög
grad bidragit till den ökade kassationen vid 1940 års val och utgjorde 2 949
eller 19 2 procent av samtliga ogillade valkuvert och valsedlar. Antalet kasserade
valkuvert och valsedlar, avgivna före valdagen och i främmande valdistrikt,
2 949, utgjorde 71 procent av antalet sålunda avgivna valkuvert och
valsedlar.
Den vanligast förekommande orsaken till att före valdagen och i främmande
valdistrikt avgivna valsedlar kasserades var att valsedlarna saknade
giltigt namn. Av samtliga vid valet avgivna valsedlar kasserades av denna
anledning 3 062 valsedlar, varav icke mindre än 2 182 utgjordes av sådana,
som avgivits före valdagen och i främmande valdistrikt. Väljarna hava synbarligen
i dessa fall använt valsedlar från de valkretsar, inom vilka de röstat.
Kassationsprocenten är i fråga om valsedlar, avgivna före valdagen och i
främmande valdistrikt, ojämförligt mycket högre än beträffande röster, avgivna
på annat sätt, i det att 3 341 (392 före och 2 949 efter kuvertens öppnande)
eller 8 1 procent av samtliga ogillades mot endast 04 procent av i vanlig
ordning avgivna röster.
De före valdagen och i främmande valdistrikt avgivna godkända valsedlarna
utgjorde inalles 37 894.
Summan av antalet godkända valsedlar, antalet valkuvert utan godkänt
innehåll och antalet obrutna valkuvert, avgivna före valdagen och i främmande
valdistrikt, skulle rätteligen överensstämma med antalet i de av röstmottagarna
och valförrättarna förda förteckningarna upptagna personer, som
opaginerad Kontrollera mot PDF
G
Kungl. Maj:ts proposition nr 10.
röstat före valdagen och i främmande valdistrikt. Den förstnämnda siffran
utgör emellertid 41 235 och understiger det nämnda antalet personer med 83.
Till den bristande överensstämmelsen bidraga flera samverkande faktorer.
De flesta misstagen torde hava begåtts med de av personer från främmande
valdistrikt avgivna valkuverten och tillgått så, att dessa brutits vid den
preliminära röstsammanräkningen och deras innehåll hopblandats med övriga
valsedlar. I en del fall hava de röstande icke blivit uppförda i förteckningarna.
I synnerhet i fråga örn valdistrikt med samma eller liknande namn hava
vid översändandet till de röstsammanräknande myndigheterna felsorteringar
förekommit, varigenom det inträffat, att valkuvert icke anlänt till den rätta
bestämmelseorten till dagen för röstsammanräkningen och sålunda icke kunnat
medtagas vid denna.
Vid den preliminära röstfördelningen kunde icke medräknas röster, avgivna
före valdagen och i främmande valdistrikt. Trots att antalet personer,
som begagnade sig av nämnda sätt att deltaga i valet, översteg 40 000, rönte
mandatfördelningen ej någon inverkan härav. I fråga örn röstsiffrorna föreligga
däremot en del skiljaktigheter mellan den preliminära och den definitiva
röstsammanräkningen, vilka i främsta rummet äro att hänföra till före
valdagen och i främmande valdistrikt avgivna röster.
Åtgärder för underlättande av deltagandet i kommunala val.
Med anledning av vissa motioner vid 1941 års riksdag uttalade konstitutionsutskottet
(utlåtande nr 10), att sedan de till underlättande av deltagandet
i andrakammarvalen vidtagna ändringarna i lagen om val till riksdagen
prövats vid 1940 års andrakammarval och i stort sett befunnits ändamålsenliga,
tidpunkten syntes vara inne för att spörsmålet om underlättat deltagande
på liknande sätt även i kommunala val gjordes till föremål för ytterligare
utredning, vilket riksdagen redan tidigare förutsatt. Under framhållande
att skiljaktiga regler för röstningen vid olika slag av allmänna val innebure
en påtaglig olägenhet, hemställde utskottet, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Majit ville anhålla örn förnyad utredning av frågan, huruvida och i
vad mån deltagandet i kommunala val kunde underlättas på liknande sätt
som beträffande andrakammarvalen, samt örn framläggande för riksdagen
av det förslag, vartill utredningen kunde föranleda. Denna utskottets hemställan
bifölls av riksdagen.
Sedan chefen för socialdepartementet tillkallat sakkunniga för verkställande
av den begärda utredningen, avlämnade dessa den 20 oktober 1941 betänkande
(statens off. utredn. 1941:28) med förslag angående underlättande
av deltagandet i kommunala val.
I betänkandet anförde de sakkunniga — efter en redogörelse för vissa
olägenheter, som skulle uppkomma, om röstning i främmande valdistrikt och
röstning före valdagen medgåves vid kommunalval i samma ordning som
vid andrakammarval —- bland annat följande:
Kungl. Maj.ts proposition nr 10.
7
De vid val till andra kammaren gällande instituten röstning i främmande
valdistrikt och röstning före valdagen måste anses invecklade, och deras
tillämpning medför ett avsevärt arbete för valförrättare och myndigheter,
som hava att taga befattning med valen. Att vid dessa förhållanden för kommunalvalens
vidkommande införa bestämmelser, varigenom valproceduren
skulle bliva ännu mera omständlig och medföra ytterligare arbete för myndigheterna,
bör enligt de sakkunnigas uppfattning icke ske. Ehuru det med
hänsyn till såväl väljare som valförrättare och övriga, som hava att syssla
med val, måste anses i hög grad önskvärt, att samma röstningsmetoder tilllämpas
vid andrakammarval och kommunalval, föreligga dock, såsom av
det förut anförda torde framgå, mycket starka skäl mot att vid kommunala
val tillåta röstning i främmande valdistrikt och röstning före valdagen i den
ordning, som gäller för andrakammarvalen.
De sakkunniga föreslogo i stället beträffande de kommunala valen, att
röstning före valdagen i samma omfattning som vid andrakammarvalen skulle
få ske inom riket å fast postanstalt och utom riket å svensk beskickning
eller svenskt konsulat, som Kungl. Maj:t bestämde, samt att personer, som
å valdagen icke vistades inom sitt eget valdistrikt, skulle beredas möjlighet
att å valdagen rösta å fast postanstalt utom valdistriktet. Vidare uttalade de
sakkunniga, att de undersökt, huruvida de föreslagna röstningsmetoderna
skulle kunna tillämpas även vid val till andra kammaren, samt att de därvid
funnit, att detta kunde ske.
Sedan åtskilliga myndigheter och organisationer avgivit yttranden över
de sakkunnigas förslag, framlade Kungl. Maj:t vid 1942 års riksdag proposition
(nr 98) med förslag till lag örn ändring i vissa delar av kommunala
vallagen den 6 juni 1930 (nr 253) m. m., vilket förslag i huvudsakliga delar
överensstämde med sakkunnigförslaget. I propositionen yttrade chefen för
socialdepartementet, att sedan det nya systemet tillämpats vid 1942 års kommunalval
borde med ledning av därvid vunna erfarenheter frågan om införandet
av samma system vid val till riksdagens andra kammare övervägas.
Konstitutionsutskottet uttalade i sitt utlåtande (nr 5) över propositionen,
att utskottet ansåge sig böra tillstyrka den föreslagna anordningen, då denna
enligt utskottets mening också borde kunna göras tillämplig å andrakammarvalen.
Riksdagen biföll propositionen, varefter Kungl. Maj:t den 17 april 1942
utfärdade bland annat lag om ändring i vissa delar av kommunala vallagen
(svensk författningssamling nr 177), innefattande bestämmelser om det nya
röstningssättet.
Gällande bestämmelser om röstning å postanstalt, beskickning och
konsulat vid kommunalval.
Enligt de för kommunalval numera gällande bestämmelserna må den som
på grund av vistelse å annan ort inom riket är förhindrad att utöva sin rösträtt
vid valförrättning för det valdistrikt, där han är uppförd i röstlängden,
å valdagen avlämna valsedel, avseende valet i valkretsen dit nämnda distrikt
hör, å fast postanstalt.
8
Kunni. Maj.ts proposition nr 10.
Vidare må dels den som med skäl kan antagas komma att å valdagen
vistas utom riket och dels den som utövar militärtjänst eller tillhör besättning
eller annan personal å fartyg eller personalen vid statens järnvägar eller
vid enskilt järnvägsföretag eller vid post-, tull- eller lotsverket, om det
med skäl kan antagas, att han till följd av tjänstens utövning icke kan utöva
sin rösträtt å valdagen, före valdagen avlämna valsedel, avseende valet
i den valkrets där han är upptagen i röstlängd, inom riket å fast postanstalt
samt utom riket å svensk beskickning eller svenskt konsulat, som Kungl.
Majit bestämmer.
Väljare, som avlämnar valsedel å postanstalt, beskickning eller konsulat,
skall innehava särskilt utdrag ur röstlängden i det valdistrikt han tillhör,
utvisande att han där är upptagen såsom röstberättigad vid det val, varom
är fråga, dagen för valet samt den myndighet, som skall verkställa sammanräkning
av de vid valet avgivna rösterna. Röstlängdsutdrag utfärdas på landet
av valnämndens ordförande och i stad av den magistraten eller, där
sådan icke finnes, valnämnden därtill förordnar. Utdraget tecknas å ett
särskilt ytterkuvert.1
Röstmottagare är inom riket den postfunktionär, som enligt av generalpoststyrelsen
meddelade föreskrifter därtill utses, samt utom riket beskickningens
eller konsulatets chef eller den han i sitt ställe sätter. Röstmottagning
skall äga rum från och med adertonde dagen före valdagen samt inom
riket till och med valdagen och utom riket intill dess avgivna valsedlar
skola insändas till Överståthållarämbetet, vilket skall ske i så god tid, att
valsedlarna kunna beräknas vara ämbetet till handa sist dagen efter valdagen.
Å postanstalt skall röstmottagning äga rum under den tid postanstalten
hålles öppen för allmänheten, å valdag dock minst en timme.
Vid röstningen skall väljaren personligen inställa sig hos röstmottagaren
samt avlämna det med röstlängdsutdrag försedda ytterkuvertet, sedan han å
detta inför röstmottagaren tecknat sitt namn. Sker röstningen före valdagen,
skall väljaren å kuvertet teckna uppgift rörande den omständighet, som
för honom kan medföra rätt till sådan röstning. Finnes utdraget vara i behörig
ordning och föreligger ej anledning antaga, att väljaren är annan än
den utdraget avser, samt synes, där röstningen sker före valdagen, den å kuvertet
tecknade uppgiften sannolik, erhåller väljaren av röstmottagaren ett
valkuvert, försett med valbeteckning för det val utdraget avser.
Väljaren skall därpå å plats i röstningslokalen, där hans förehavande ej
må av någon kunna iakttagas, eller i anvisat enrum inlägga sin valsedel
i valkuvertet och tillsluta detsamma, varefter han överlämnar det till röstmottagaren.
Är valkuvertet tillslutet och utan annat märke än föreskriven
ändamålsbeteckning, inlägger röstmottagaren i väljarens närvaro valkuvertet
i det med röstlängdsutdrag försedda ytterkuvertet samt antecknar därå
orten och dagen för avlämnandet. I sammanhang härmed antecknas väljarens
namn samt den myndighet, som skall verkställa röstsammanräkningen,
å en särskild förteckning. Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.
1 Se kungörelsen den 17 april 1942 (nr 181) om formulär till valkuvert m. m. för kommunalval.
Kungl. Maj:ts proposition nr 10.
9
Äro äkta makar båda röstberättigade vid samma val, äger make, vilken
röstar i nu angiven ordning, avgiva valsedel, avseende nämnda val, jämväl
för andra maken. För sådant fall skall den sistnämnda maken anordna valsedelsförsändelse
samt anskaffa särskilt röstlängdsutdrag för sig. Den make,
som vill avgiva valsedel för andra maken, avlämnar valsedelsförsändelsen
och det ytterkuvert, å vilket röstlängdsutdraget för den andra maken tecknats,
till röstmottagaren. Är röstlängdsutdraget i behörig ordning samt försändelsens
ytterkuvert av föreskriven beskaffenhet och tillslutet, inlägger
röstmottagaren i avlämnarens närvaro försändelsen i ytterkuvertet samt antecknar
därå orten och dagen för avlämnandet. I sammanhang härmed antecknas
väljarens namn samt den röstsammanräknande myndigheten å den
förut omförmälda förteckningen, varefter röstmottagaren tillsluter ytterkuvertet.
Ytterkuvert, vari valkuvert eller valsedelsförsändelse inlagts, översändes
av röstmottagare inom riket till den myndighet, som skall verkställa röstsammanräkningen,
samt av röstmottagare utom riket till Överståthållarämbetet,
som därefter vidarebefordrar detsamma till den myndighet, som skall
verkställa röstsammanräkningen.
Vid röstsammanräkningen, som ej må påbörjas förrän å åttonde dagen
efter valdagen, granskas inkomna ytterkuvert och därå tecknade röstlängdsutdrag,
därvid tillses bland annat, att väljaren är upptagen i röstlängden såsom
röstberättigad och icke har utövat sin rösträtt vid valförrättningen. Därefter
brytas ytterkuverten samt uttagas och granskas valkuvert och valsedelsförsändelser,
varjämte de sistnämndas ytterkuvert brytas samt deras innerkuvert
uttagas och granskas. Valkuvert och innerkuvert nedläggas därpå i
en urna, i sammanhang varmed i röstlängden vid väljarens namn antecknas,
att rösträtten utövats, varpå kuverten medtagas vid röstsammanräkningen.
Statistiska uppgifter angående röstning inför röstmottagare vid 1942 års
kommunalval.
Statistiska centralbyrån har i sin redogörelse för 1942 års kommunalval
lämnat bland annat följande uppgifter.
Landstingsmanncwalen.
Antalet personer, som voro röstberättigade vid landstingsmannavalen, utgjorde
3 477 914. Av dessa deltogo 2 296 946 personer i valen. Röstlängdsutdrag
för deltagande i dessa val utfärdades för 41 985 personer eller 121
promille av de röstberättigade. Inför röstmottagare röstade 27 570 personer,
vilket innebär, att ungefär två tredjedelar av de utfärdade röstlängdsutdragen
kommo till användning. I nämnda antal ingå ej personer, som avgivit valkuvert,
vilka av en eller annan anledning obrutna lagts åsido vid röstsammanräkningarna
(462 stycken).
Satta i relation lill antalet röstberättigade utgjorde de inför röstmottagare
röstande 7 9 promille och i förhållande till antalet valdellagare 12 0 promille.
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 10.
Det var framför allt stadsbefolkningen, som begagnade sig av den nya röstningsmetoden;
i städerna röstade nämligen 12 5 promille av de röstberättigade
och 187 promille av valdeltagarna inför röstmottagare mot respektive 6''4 och
98 promille på landsbygden. Enligt en beträffande vissa landstingsområden
verkställd undersökning var det framför allt de yngre åldersgrupperna, som
röstade på detta sätt. I synnerhet bland männen voro dessa åldersgrupper
starkt representerade, vilket till övervägande del torde hava berott på mililärinkallelser.
Av de inför röstmottagare avgivna valsedlarna godkändes 27 305. På mandatfördelningen
inverkade dessa valsedlar i ett flertal valkretsar.
Hela antalet valkuvert utan giltig valsedel uppgick vid landstingsmannavalen
till 7 284 eller 3''2 promille av samtliga avgivna valsedlar. Av dessa hade
265 avgivits inför röstmottagare, vilket motsvarar 9 6 promille av de sålunda
avgivna valsedlarna. Den vanligaste kassationsanledningen beträffande de inför
röstmottagare avgivna valsedlarna var att dessa saknade giltigt namn; 96 valsedlar
förklarades ogiltiga av denna anledning. Väljarna hade synbarligen i
dessa fall använt valsedlar från de valkretsar, inom vilka de röstat.
En särställning i kassationshänseende intogo de 462 valsedlar, vilka avgivits
inför röstmottagare och som kasserades utan att ytterkuverten eller valkuverten
blivit brutna. Om dessa fall lämnas detaljerade uppgifter i nedan
-
stående sammanställning.
Väljaren hade röstat vid valförrättningen enligt inprickning i röstlängden
................................................. 35
» var ej behörig rösta före valdagen........................ 36
» var ej upptagen såsom röstberättigad i röstlängd för uppgivet
valdistrikt ........................................... 8
Ytterkuvertet var ej av föreskriven beskaffenhet .................. 11
» var ej undertecknat av utfärdaren.................... 6
» var ej undertecknat av väljaren...................... 15
» var ej tillslutet .................................... 6
» saknade valkuvert................................. 38
» innehöll mer än ett valkuvert........................ 10
» innehöll valsedelsförsändelse för äkta make men saknade
ytterkuvert för dylik försändelse................ 46
» innehöll valsedelsförsändelse för äkta make men saknade
förklaring eller bevittning...................... 43
» saknade poststämpel eller röstmottagares underskrift eller
signatur ........................................ 31
» var ej avlämnat till röstmottagare i föreskriven ordning 14
Valkuvertet var ej av föreskriven beskaffenhet .................... 96
» var märkt ........................................ 6
» var ej tillslutet ..................................... 25
övriga anledningar eller utan uppgift om anledning.......... 36
Summa 462
Kassationsprocenten är i fråga örn valsedlar avgivna inför röstmottagare
högre än beträffande röster avgivna vid valförrättningarna, i det att 727 (462
före och 265 efter kuvertens öppnande) eller 2''6 procent av samtliga ogillades
mot endast 0''3 procent av i vallokaler avgivna röster.
Kungl. Maj:ts proposition nr 10.
11
Stadsfullmäktigvalen.
Vid stadsfullmäktigvalen utgjorde antalet röstberättigade personer 1 759 088
och antalet valdeltagare 1 196 909. Röstlängdsutdrag gällande för stadsfullmäktigval
utfärdades för 27 941 personer, motsvarande 15''9 promille
av de röstberättigade. Vid stadsfullmäktigvalen avlämnade 20 467 personer
sina valsedlar inför röstmottagare, därav 9 430 i de sex städer, som ej deltaga
1 landsting. Detta innebär, att nära tre fjärdedelar av de utfärdade röstlängdsutdragen
kommo till användning. I förhållande till antalet röstberättigade
röstade 116 promille på detta sätt; jämfört med hela antalet valdeltagare blir
relativtalet 17*1 promille. Det är att märka, att häri ej inräknats personer,
som avgivit valkuvert, vilka obrutna lagts åsido vid röstsammanräkningarna.
Hela antalet valkuvert utan giltig valsedel utgjorde vid stadsfullmäktigvalen
6 718. Av de personer, som röstade inför röstmottagare, fingo 311 sina
valsedlar kasserade, vilket innebär ett kassationstal av 15 procent mot O o
procent av de vid valförrättningarna avgivna valsedlarna.
Kommunal- och municipalfullmäktigvalen.
Antalet röstberättigade personer utgjorde vid kommunalfullmäktigvalen
2 403 080 och vid municipalfullmäktigvalen 195 005. Av dessa deltogo i de
förra valen 1 533 138 och vid de senare valen 87 036 personer. För kommunalfullmäktigvalen
utfärdades 24 845 röstlängdsutdrag, och 14 562 personer
röstade inför röstmottagare, vilket innebär, att 9''5 promille av samtliga valdeltagare
avgåvo sina röster i denna ordning. Antalet utfärdade röstlängdsutdrag,
gällande för municipalfullmäktigval, uppgick till 1 869. Inalles avgåvo
869 personer eller 10 0 promille av samtliga deltagare i dessa val sina
röster inför röstmottagare.
Kgrkofullmäktigvalen.
Antalet vid kyrkofullmäktigvalen röstberättigade personer utgjorde
3 594 440 och antalet i valen deltagande personer 613 048. Sammanlagt utfärdades
6 608 röstlängdsutdrag för nämnda val. Vid dessa röstade dock endast
2 190 personer inför röstmottagare, d. v. s. 3 6 promille av samtliga deltagare
i valen.
Enligt förenämnda uppgifter avgåvos således vid 1942 års kommunalval
sammanlagt 65 658 röster inför röstmottagare, däri dock ej inräknade de
valkuvert, vilka obrutna lagts åsido vid röstsammanräkningarna. Å beskickningar
och konsulat avgåvos endast 49 röster.
Av de röster, som vid valen av landstingsman, kommunalfullmäktige och
stadsfullmäktige avgåvos å postanstalter, avlämnades enligt uppgift från generalpoststyrelsen
i runt tal 11 000 före valdagen och 51 000 å valdagen.
Beträffande stadsfullmäktigvalet i Stockholm år 1942 hava följande uppgifter
inhämtats från Stockholms stads statistiska kontor.
Antalet röstberättigade vid detta val utgjorde 442 968 och antalet röstande
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 10.
308 016. Antalet ansökningar om röstlängdsutdrag uppgick till 6 731, varav
3 957 från män och 2 774 från kvinnor. 6 447 ansökningar beviljades och
284 avslogos. De vanligaste hindren för utfärdande av begärt röstlängdsutdrag
voro att ansökningen ej, såsom är föreskrivet, var bevittnad (167) eller
att sökanden ej fanns upptagen i röstlängden (55).
Inför röstmottagare röstade 4 854 personer, därav 39 på beskickningar och
konsulat. Av de inför röstmottagare avgivna valsedlarna godkändes 4 738
och ogillades 116 (därav 49 utan att ytterkuvert eller valkuvert öppnats och
67 efter valkuvertens öppnande). De ogillade valsedlarna utgjorde 2 4 procent
av samtliga inför röstmottagare avgivna valsedlar. Den vanligaste anledningen
till ogillande utan att ytterkuvert eller valkuvert öppnats var att
vederbörliga valkuvert saknats eller varit felaktiga (13) samt att vid röstning
före valdagen uppgift om hinder för röstning på valdagen saknats (11),
därnäst att väljaren, enligt anteckning i röstlängden, utövat sin rösträtt vid
själva valförrättningen (10).
3 983 personer (1 942 män och 2 041 kvinnor) röstade inför röstmottagare
på valdagen. Före valdagen röstade 813 personer (747 män och 66 kvinnor).
Härtill komma dels de 49 personer, vilkas valsedlar ogillades utan att ytterkuvert
eller valkuvert öppnats, och dels 9 personer, beträffande vilka uppgifter
saknas. Den dominerande anledningen till röstning före valdagen var
militärtjänst (697). Antalet personer, som röstade inför röstmottagare, var
relativt talrikast i de yngsta åldrarna.
Erfarenheter av den nya röstningsmetodens tillämpning vid 1942 års
kommunalval.
Den 20 januari 1943 hemställde chefen för justitiedepartementet, att vissa
myndigheter och organisationer måtte meddela sin uppfattning om ändamålsenligheten
av de för kommunalval införda bestämmelserna om röstning
å postanstalt samt huruvida det ansåges lämpligt att införa motsvarande
regler i lagen om val till riksdagen.
Med anledning härav avgåvos yttranden av generalpoststyrelsen, statistiska
centralbyrån, Överståthållarämbetet efter hörande av Stockholms magistrat,
länsstyrelserna i samtliga län efter hörande av vissa magistrater och
valnämnder, svenska landstingsförbundet, svenska stadsförbundet, svenska
landskommunernas förbund, högerns riksorganisation, bondeförbundets riksorganisation,
folkpartiets huvudbyrå och socialdemokratiska partistyrelsen.
Nästan samtliga av dessa myndigheter och organisationer hava förklarat,
att bestämmelserna örn röstning å postanstalt vid 1942 års kommunalval visat
sig vara ändamålsenliga samt att det nya systemet fungerat i stort sett
tillfredsställande, och det har från flera håll framhållits, att metoden visat
sig vara synnerligen lämplig. Systemet har allmänt ansetts lämpligare än
och enligt flera yttranden betydligt överlägset det vid 1940 års val till andra
kammaren tillämpade systemet nied röstning inför särskilt förordnade röstmottagare
och vid valförrättningar i främmande valdistrikt.
Kungl. Maj.ts proposition nr 10.
13
I en del yttranden har särskilt framhållits, alt det vid kommunala val
tillämpade förfaringssättet innebure en förbättring för dem som önskade
rösta före valdagen, därigenom att röstmottagama i detta fall vore betydligt
flera och röstningen således kunde ske på ett större antal platser än vad
fallet var vid 1940 års val. Å andra sidan har påpekats, att det nya systemet
innebure en försämring för dem som ville på valdagen rösta å annan ort än
hemorten, i det att dessa icke hade möjlighet att såsom vid 1940 års val
avlämna sina valsedlar under hela den tid valförrättningar påginge.
Från några håll har gjorts gällande, att antalet kasserade valsedlar borde
bliva mindre vid röstning å postanstalt å valdagen än vid röstning inför valförrättare
i främmande valdistrikt. Statistiska centralbyrån har härvidlag
framhållit, att den huvudsakligaste anledningen till att ett mycket stort antal
av de valsedlar, som vid 1940 års val avlämnades vid valförrättningar
i främmande valdistrikt, kasserades var att väljarna från andra orter i stor
utsträckning använde de valsedlar, som tillhandahölles utanför vallokalerna
där de röstade, varigenom valsedlarna, i de fall då väljarna tillhörde annan
valkrets, komme att sakna giltigt namn och till följd därav måste kasseras.
De hörda myndigheterna och organisationerna hava så gott som undantagslöst
förordat, att i lagen om val till riksdagen måtte vidtagas sådana ändringar,
att röstning å postanstalt kunde ske även vid val till andra kammaren.
Socialdemokratiska partistyrelsen har uttalat, att en granskning av de vid
1942 års val vunna erfarenheterna synts styrelsen närmast giva anledning
till önskemålet, att röstavlämning före valdagen borde få ske såväl å postanstalterna
som hos särskilt förordnade röstmottagare samt att möjlighet
bereddes dem som ville å valdagen rösta på främmande ort att rösta antingen
å postanstalt eller i vallokalen på orten. Vid ett bedömande av frågan
huruvida de för andrakammarval gällande bestämmelserna borde förändras
till överensstämmelse med kommunala vallagen, har det emellertid synts
partistyrelsen tveksamt, örn en sådan förändring komme att innebära någon
fördel för majoriteten av de väljare, som vore beroende av dessa bestämmelser.
A andra sidan vore givetvis olägenheterna av att bibehålla olika
regler för andrakammarval och kommunala val så stora, att likhet borde eftersträvas.
Partistyrelsen har vidare framhållit, att såväl de i remissen berörda angelägenheterna
som många andra frågor, som reglerades av vallagarna, säkerligen
skulle erhålla en mera tillfredsställande lösning vid en allmän översyn
av dessa lagar. Flera av de bestämmelser, som lagarna innehölle, vore
antikverade och mogna att ersättas med regler anpassade efter tidens krav.
Partistyrelsen vore förvissad örn att en fördomsfri prövning av vallagarnas
innehåll skulle medföra avsevärda förenklingar, vilka skulle bidraga till att
hela förfarandet vid allmänna val gjordes lättare och billigare såväl för allmänheten
som för de politiska partierna och staten.
Vad angår de särskilda föreskrifterna örn röstning å postanstalt hava vissa
frågor berörts i olika yttranden.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 10.
Statistiska centralbyrån har framhållit, att valdeltagandet skulle kunna
ytterligare underlättas, om röstning kunde tillåtas även dagen före valdagen
för alla, som ej hade tillfälle att deltaga i valet i det egna valdistriktet.
I fråga om de postanstalter, där röstmottagning skall äga rum, har
generalpoststyrelsen uttalat, att röstmottagning icke lämpligen borde få ske
å varje fast postanstalt utan endast å postkontor, postexpeditioner och poststationer.
Till de fasta postanstalterna hänfördes emellertid även brevsamlingsställen,
vilka förekomme i vissa större städer, där det dessutom funnes
flera andra postanstalter. Brevsamlingsställena vöre icke inrättade på sådant
sätt, att de kunde anses lämpliga som röstavlämningslokaler.
Beträffande den i såväl kommunala vallagen som lagen om val till riksdagen
förekommande bestämmelsen, att den som vill rösta annorledes än
vid valförrättning i hemorten skall innehava utdrag ur röstlängden,
utvisande att han är röstberättigad vid det val, i vilket han vill deltaga, har
socialdemokratiska partistyrelsen anfört, att en tillfredsställande lösning avfrågan
om väljares rätt att rösta på annan ort icke syntes kunna vinnas
med mindre än att röstlängdsutdraget slopades såsom villkor för deltagandet
i valet, oavsett om valet förlädes till röstmottagare respektive valnämnder
eller valet skedde å postanstalterna. Avgivande av röster på postanstalt
syntes partistyrelsen enklast kunna ske enligt den metod, som styrelsen föreslagit
i yttrande över 1941 års sakkunnigbetänkande, i vilket yttrande föreslogs
följande förfaringssätt:
Väljaren skulle för röstmottagaren uppgiva namn och hemvist samt det
val, i vilket han önskade deltaga, och i fall där röstning skedde före valdagen
den anledning, som kunde medföra rätt till sådan röstning. Sedan väljaren
därpå inlagt sin valsedel i ett valkuvert och överlämnat detta till röstmottagaren,
skulle denne inlägga kuvertet i ett ytterkuvert, å vilket, i enlighet
med väljarens uppgifter, skulle antecknas valet, valkrets och valdistrikt,
som väljaren tillhörde, hemvist inom valdistriktet och den sammanräknande
myndigheten. Väljaren skulle därefter i närvaro av röstmottagaren
egenhändigt skriva sitt fullständiga namn på ytterkuvertet. Vid röstning
genom äkta make skulle den av makarna, som avlämnade valsedelsförsändelsen,
å ytterkuvertet i röstmottagarens närvaro anteckna sitt eget namn.
I ett yttrande har ifrågasatts, huruvida det kunde anses erforderligt att
bibehålla den nu gällande bestämmelsen, att skriftlig ansökan örn röstlängdsutdrag
skall vara bevittnad av minst en person.
Ett flertal av de hörda myndigheterna och organisationerna hava framställt
anmärkningar beträffande postanstalternas öppethållande
vid 1942 års kommunalval. Enligt bestämmelse i kommunala vallagen skall,
såsom förut nämnts, röstmottagning å postanstalt äga rum under den tid
postanstalten är öppen för allmänheten, å valdag dock minst en timme. I
en del yttranden har påpekats, att postanstalter å valdagar icke hållits öppna
för röstmottagning annat än under den sålunda stadgade minimitiden
samt att denna tid i många fall visat sig vara för kort. Det har på grund
Kungl. Maj:ts proposition nr 10.
15
därav föreslagits, att postanstalterna å valdagar, särskilt den dag då val av
landstingsmän, kommunalfullmäktige och stadsfullmäktige äga rum, borde
hållas öppna under längre tid än minimitiden samt att röstning å postanstalt
borde få ske såväl på förmiddagen som på eftermiddagen.
I de flesta av de yttranden, vari denna fråga berörts, har föreslagits, att
minimitiden skulle bestämmas till två timmar, varav en timme på förmiddagen
och en timme på eftermiddagen. Från några håll har förordats ännu
längre tid för öppethållandet, och i ett yttrande har ifrågasatts, att postanstalterna
å valdagar skulle hållas öppna under samma tid, som valförrättning
i orten påginge. Det har även, med hänsyn till att svårighet kunde
föreligga för väljare att erhålla kännedom örn den tid, då röstmottagning
äger rum, föreslagits, att om möjligt samtliga postanstalter å valdagar skulle
hållas öppna samma tid.
I fråga om postanstalternas öppethållande har generalpoststyrelsen yttrat
följande:
I enlighet med 1942 års riksdags konstitutionsutskotts uttalande anmodade
generalpoststyrelsen postanstalternas föreståndare att genom hänvändelse
till vederbörande kommunala myndigheter eller andra, vilka kunde förutsättas
äga kännedom om förhållanden av betydelse för frågans bedömande,
göra sig underrättade om huruvida någon större tillströmning av röstande
kunde väntas till postanstalten (från militärförläggning, arbetslag e. d.) samt
att, örn så befunnes erforderligt, utsträcka tiden för postanstaltens öppethållande.
Dessa föreskrifter utformades med tanke på att frekvensen av röstande
kunde väntas bliva synnerligen olika på postanstalterna och med hänsyn
till att postanstalternas öppethållandö en söndag icke borde utsträckas
utöver den vanliga tiden i andra fall, än då ett verkligt behov därav förelåge.
En generell föreskrift örn utsträckt öppethållande ansågs därför ej
lämplig.
Ä valsöndagen 1942 helios ett flertal postanstalter öppna under extra tid
för röstmottagning. I regel förlädes denna tid i direkt anslutning till postanstaltens
ordinarie öppethållningstid. Å söndag är postanstalternas öppethållande
i regel förlagt till förmiddagarna. Från olika postmyndigheter har
nu vitsordats, att det föreligger ett behov av att postanstalter å vissa orter
hållas öppna för röstmottagning även på valdagens eftermiddag. Uttalanden
i denna riktning hava också förekommit i pressen. Vidare har i motioner till
årets riksdag föreslagits, att postanstalt på ordinarie valdag skall hållas öppen
minst två timmar. Behovet av utsträckt tid för röstning har dock framträtt
allenast i vissa städer och andra större orter. För den egentliga landsbygden,
d. v. s. vid det stora flertalet postanstalter, har en timmes öppethållande
visat sig fullt tillräckligt, enär tillströmningen av röstande här varit
synnerligen obetydlig. Vid postkontoren och postexpeditionerna, tillhopa ''434
stycken, avlämnades vid samtliga val under år 1942 omkring 41 000 röster,
medan vid poststationerna, tillhopa 3 775 stycken, vilka lill största delen äro
belägna å landsbygden, avlämnades endast cirka 23 000 röster. Vid 1275
poststationer förekom över huvud taget icke någon röstavlämning.
Med hänsyn härtill vill generalpoststyrelsen för sin del icke förorda en
så långt gående åtgärd, som ifrågasatts i nämnda motioner. De nu rådande
speciella förhållandena med omfattande inkallelser till militärtjänst och andra
beredskapsålgärder medföra givetvis ett större behov av möjligheten till
röstning å postanstalt än under normala lider. Föreskrifter örn extra öppet
-
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 10.
hållande av samtliga postanstalter synas därför icke lämpligen böra intagas
i en författning av lags natur. Styrelsen finner för sin del ändamålsenligast,
att öppethållandet i lagen fortfarande anges till minst en timme och att behovet
av längre öppethållande prövas lokalt vid varje särskilt valtillfälle.
Generalpoststyrelsen har för avsikt att i sådant fall lämna postanstalterna
sådana direktiv, att allmänhetens behov av att avlämna sina röster på postanstalt
måste tillgodoses i största möjliga utsträckning. Att tillgodose varje
enskilt behov torde dock vara omöjligt. 1 flera tidningsuttalanden har framhållits,
att postanstalterna borde hållas öppna på sådana tider, att även en
person, som exempelvis på valdagen avreser från sin bostadsort med ett tidigt
morgontåg och anländer till sin bestämmelseort först på kvällen, kunde
hava möjlighet att avlämna sin röst pä en postanstalt. Dylika fall synas icke
vara så talrikt förekommande, att de böra tillmätas någon avgörande betydelse
vid frågans bedömande. Hänsyn synes också böra tagas till att röstning
må ske å vilken postanstalt som helst, sålunda också vid uppehåll under
vägen. De nuvarande lagbestämmelserna, kompletterade nied av generalpoststyrelsen
utfärdade föreskrifter om extra öppethållande å valdags eftermiddag
av de postanstalter, där behov därav föreligger, synas enligt generalpoststyrelsens
mening ägnade att på ett tillfredsställande sätt tillgodose de
legitima behoven av röstning å postanstalt.
Beträffande själva röstningsförfarandet har generalpoststyrelsen framhållit,
att väljaren måste två gånger hänvända sig till röstmottagaren, nämligen
först för att mot avlämnande av röstlängdsutdraget erhålla ett valk uv
e r t och därefter —- sedan valsedeln på avskild plats inlagts i valkuvertet
—■ för att avlämna valkuvertet och närvara, då röstmottagaren nedlägger
detta i det med röstlängdsutdrag försedda ytterkuvertet. Detta förfaringssätt
har styrelsen ansett medföra vissa olägenheter. För väljaren vore det tidsödande,
särskilt då tillströmningen av posttrafikanter och väljare vore så
livlig, att köbildning uppstode och väljaren därför måste ställa sig i kö två
gånger för att avlämna sin röst. I åtskilliga fall hade det förekommit, att
väljaren vägrat att lämna sin plats i kön, sedan han avlämnat sitt röstlängdsutdrag,
och i stället nedlagt sin valsedel i valkuvertet inför röstmottagaren.
De olägenheter, som följde med det nuvarande systemet, skulle emellertid
enligt styrelsens uppfattning kunna undanröjas, och styrelsen har i detta hänseende
åberopat vad styrelsen anfört i yttrande över 1941 års sakkunnigbetänkande.
I berörda yttrande anfördes i denna fråga följande:
Poststationernas lokalförhållanden äro icke alltid sådana, att vid röstning
där valhemligheten kan anses fullständigt skyddad. Generalpoststyrelsen
vill på grund härav ifrågasätta, huruvida icke den väljande skulle
kunna inlägga valsedeln i innerkuvert, innan han infinner sig å postanstalt
för att rösta. Så sker ju för närvarande, då äkta make avger röstsedel för
andra maken. Innerkuvertet borde i så fall tillställas den röstberättigade tillsammans
med röstlängdsutdraget. Den väljande skulle givetvis dock hava
rätt att, om han så önskade, inlägga röstsedeln i valkuvertet på postanstalten,
som även torde böra tillhandahålla valkuvert för den händelse sådant
blivit förstört eller gått förlorat. — — — Genom de sålunda föreslagna
ändringarna skulle, förutom en ej oväsentlig arbetslättnad för röstmottagaren,
vinnas, att den röstande endast en gång behövde hänvända sig till denne,
vilket skulle väsentligt underlätta valproceduren och minska risken för
stockningar och köbildning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 10.
17
Generalpoststyrelsen Ilar nu ifrågasatt, att detta förslag upptages till förnyad
prövning, samt därom vidare anfört:
Vid förslagets genomförande kunde det måhända vara lämpligt, att för
poströstningen tillhandahölles innerkuvert av annan typ än dem, som användas
vid vanlig valförrättning. Lämpligast vöre att valsedelsförsändelsen i
dess helhet vore iordningställd av den röstande — liksom fallet är beträffande
valsedelsförsändelse från äkta make — innan den framlämnades till röstmottagaren.
Denne skulle då endast hava att granska det å ytterkuvertet befintliga
röstlängdsutdraget och anmoda den röstande att teckna sitt namn å
därför avsedd plats samt därefter behandla valsedelsförsändelsen enligt nu
gällande föreskrifter. Generalpoststyrelsen har emellertid intet bestämt yrkande
i detta avseende. Styrelsen vill dock framhålla, att det icke är möjligt
för postfunktionärerna att med nuvarande system strängt upprätthålla kravet
på ett effektivt skydd för valhemligheten.
I olika yttranden har påpekats, att vid 1942 års kommunalval vissa felaktigheter
blivit begångna vid utfärdande av röstlängdsutdrag och i
samband med röstning inför röstmottagare samt att dessa felaktigheter i en del
fall föranlett, att röstning icke kunnat ske eller att avgivna valsedlar blivit
kasserade. Det har emellertid framhållits, att sådana felaktigheter kunde antagas
avsevärt minska vid kommande val med hänsyn därtill, att utfärdare
av röstlängdsutdrag samt röstmottagare då hade större förtrogenhet med gällande
bestämmelser.
I fråga örn de felaktigheter, som förekommit med avseende å röstning på
postanstalterna, har generalpoststyrelsen anfört följande:
Vissa felaktigheter från postfunktionärernas sida hava förekommit, men
dessa torde knappast kunna tillskrivas bestämmelsernas utformning utan synas
i allmänhet få hänföras till sådana missöden, som helt naturligt äro
oundvikliga, då personalen vid över 4 000 postanstalter första gången har att
utföra göromål, som ligga utom ramen för det vanliga postarbetet. Som
exempel på dylika felaktigheter kan nämnas, att postfunktionärerna i några
fall förbisett, att den röstande vid röstning före valdagen icke undertecknat
den å röstlängdsutdragets baksida förefintliga, för sådan röstning avsedda
förklaringen, eller alt postfunktionär glömt att förse röstlängdsutdraget (ytterkuvertet)
med föreskrivna poststämplar. Sedan uppmärksamheten nu fästs
härpå, kommer generalpoststyrelsen att vid framtida val vidtaga åtgärder för
att i möjligaste mån förebygga dylika felaktigheter.
I många fall synas felaktigheter hava uppkommit genom att de röstande
icke haft tillräcklig kännedom örn gällande bestämmelser. Det synes därför
angeläget, att allmänheten genom radion och pressen i större utsträckning
än hittills varit fallet erhåller utförliga och korrekta upplysningar om villkoren
för röstning å postanstalt. Denna upplysningsverksamhet synes närmast
ankomma på vederbörande valmyndigheter och icke på postverket.
Från några håll har gjorts gällande, att de fall, där begångna felaktigheter
vid röstning inför röstmottagare böra föranleda kassering av valsedlar, icke
blivit uttömmande angivna i kommunala vallagen, och det har ifrågasatts,
att närmare bestämmelser därom borde utfärdas.
Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 10. 3
18
Kungl. Mnj:ts proposition nr 10.
Yttrande och förslag.
Såsom förut nämnts förutsatte såväl Kungl. Majit som riksdagen vid införandet
av den nya röstningsmetoden vid kommunalval, att samma metod
skulle komma till användning även vid val till riksdagens andra kammare,
därest densamma vid 1942 års kommunalval visade sig fungera på tillfredsställande
sätt.
Att så har skett framgår av de yttranden, som i frågan avgivits av ett
stort antal myndigheter och organisationer, vilka också nästan undantagslöst
tillstyrkt, att den vid kommunalval förefintliga möjligheten att i vissa fall
rösta å postanstalt, med hänsyn till denna metods fördelar i förhållande till
det för andrakammarval gällande systemet, infördes även vid sistnämnda val.
En av de fördelar, som skulle vinnas, därest röstning å postanstalt rnedgåves
vid andrakammarval, är att, för den händelse valet i en valkrets skulle
bliva upphävt, möjligheterna att utöva rösträtt bliva desamma vid omvalet
som vid det tidigare förrättade valet, vilket däremot icke är förhållandet
enligt de för andrakammarval nu gällande bestämmelserna.
Vidare skulle valförrättningarna icke störas av väljare från andra valdistrikt.
Röstning före valdagen skulle kunna ske på ett större antal platser,
och det skulle icke erfordras, att ett betydande antal personer förordnades
som särskilda röstmottagare, utan i deras ställe skulle tjänstgöra postfunktionärer,
som i allmänhet ändock äro bundna av sin tjänstgöring. På grund
härav måste kostnaderna bliva mindre om postfunktionärer anlitas såsom
röstmottagare än om andra personer förordnas därtill. Tidsödande förrättningar
hos länsstyrelserna för fördelning av valkuvert mellan de olika sammanräkningsmyndigheterna
skulle undvikas, eftersom valkuverten, i vad avser
röstning inom riket, skulle befordras direkt till dessa myndigheter.
En jämförelse av de statistiska uppgifterna angående 1940 års andrakammarval
och 1942 års kommunalval utvisar, att den kassering, som företagits
av valsedlar avgivna inför röstmottagare vid kommunalvalen, var betydligt
mindre än motsvarande kassering vid andrakammarvalen. Anledning föreligger
också att antaga, att antalet av de felaktigheter, som i detta hänseende
förekommit vid kommunalvalen, skall bliva mindre vid kommande val till
följd av den större förtrogenhet med röstningsmetoden, som då bör förefinnas.
Att märka är även, att förhållandena vid andrakammarval äro avsevärt
enklare än vid kommunalval, där som regel val av flera olika slag förrättas
samtidigt.
På grund av vad nu anförts och då det är synnerligen önskvärt, att samma
röstningsmetoder användas vid olika val, bör den vid kommunalval införda
möjligheten att rösta å postanstalt, beskickning och konsulat tillämpas även
vid val till riksdagens andra kammare.
Det måste anses uteslutet att — såsom i ett yttrande ifrågasatts — kombinera
detta röstningssätt med den vid 1940 års andrakammarval tillämpade
metoden, så att röstning före valdagen skulle kunna ske både å postanstalt
och hos särskilt förordnade röstmottagare samt röstning å valdagen å annan
Kungl. Maj.ts proposition nr 10.
19
ort än hemorten såväl å postanstalt som vid valförrättning å annan ort. Även
om en kombination av berörda röstningssätt i och för sig skulle kunna medföra
vissa lättnader för väljarna, skulle den dock föranleda betydande svårigheter
i tillämpningen och säkerligen förorsaka stor kassation av valsedlar.
En sådan kombination skulle icke heller kunna komma i fråga vid de kommunala
valen, beträffande vilka det vid 1940 års val tillämpade systemet ansetts
icke böra genomföras.
Skäl synas icke föreligga att, såsom föreslagits, vidtaga en allmän översyn
av vallagarna i syfte att modernisera och förenkla däri förekommande bestämmelser.
Det har icke heller angivits några särskilda föreskrifter, som
borde ändras.
I fråga örn vilka personer, som böra hava rätt att rösta före valdagen, framställdes
under riksdagsbehandlingen av 1942 års proposition från ett håll önskemål,
att till de yrkesgrupper, som för närvarade äga denna rätt,
borde hänföras även telegrafverkets personal. Som emellertid de som tillhöra
denna personal, i motsats till de yrkesgrupper, som tillerkänts rätt att rösta
före valdagen, icke annat än i undantagsfall torde hava sådan tjänstgöring
å de dagar, sön- eller helgdagar, då val äga rum, att de till följd av tjänstens
utövning äro förhindrade att utöva sin rösträtt å valdagen, synes, särskilt
med hänsyn till möjligheten att å valdagen rösta å postanstalt, någon utvidgning
av yrkesgrupperna til! att omfatta nämnda personal icke böra ske. Även
personer tillhörande andra yrkesgrupper kunna understundom anses vara tili
följd av tjänstens utövning förhindrade att rösta å valdagen. Att utvidga
kretsen av dem som hava rätt att rösta före valdagen utöver de fall, där synnerliga
skäl därtill föreligga, synes olämpligt även med hänsyn därtill, att
valdagen därigenom skulle kunna berövas sin speciella karaktär och intresset
för valen minskas. Röstning bör givetvis som regel äga rum å valdagen,
och undantag härifrån bör medgivas endast där verkligt hinder föreligger att
utöva rösträtten å nämnda dag.
Att, såsom i ett yttrande ifrågasatts, tillåta röstning dagen före valdagen
för alla, som ej hava tillfälle att deltaga i valet i det egna valdistriktet, bör
ännu mindre få ske.
Det må här nämnas, att nu berörda fråga behandlats även av 1943 års
riksdag. I en inom andra kammaren väckt motion (nr 153) föreslogs, att de
som bodde avlägset från vallokalerna ävensom de som icke kunde komma till
dessa på annat sätt än sjöledes skulle erhålla rätt att före valdagen rösta å
postanstalt.
I sitt utlåtande (nr 10) över denna motion anförde konstitutionsutskottet,
att det knappast vore möjligt att i en lagtext närmare precisera den kategori
väljare, som avsåges med motionen, samt att ett tillmötesgående av motionens
önskemål skulle medföra, att en betydande del av väljarkåren komme att
tillerkännas rätt att rösta å postanstalt under ett större antal dagar, vilket
skulle framstå som en genomgripande ändring i gällande valsystem, varför
emellertid bärande skäl icke förebragts. På utskottets hemställan avslogs motionen
av riksdagen.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 10.
De postanstalter, där enligt kommunala vallagen röstning må ske,
äro begränsade till de fasta postanstalterna. Till dessa räknas i postalt hänseende
postkontor, postexpeditioner, poststationer och brevsamlingsställen,
varjämte de för krigsmaktens behov särskilt inrättade fält- och marinpostanstalterna
i vad gäller röstmottagning ansetts som fasta postanstalter. Däremot
får röstning icke ske å de rörliga postanstaltema, postkupéer, sjöpostexpeditioner
och ångbåtspostexpeditioner. Det kan visserligen, såsom generalpoststyrelsen
framhållit, ifrågasättas, huruvida röstmottagning bör äga rum
å brevsamlingsställena. Tillräckliga skäl synas dock icke föreligga att i förevarande
hänseende för andrakammarvalen meddela annan bestämmelse än
som gäller för de kommunala valen. Brevsamlingsställenas antal utgjorde
vid 1942 års utgång endast sex, och denna typ av postanstalter är numera
stadd på avskrivning.
Beträffande den för röstning före valdagen och röstning å annan ort än
hemorten gällande föreskriften att väljaren skall innehava utdrag ur
röstlängden, utvisande att han är röstberättigad vid valet, vilken bestämmelse
förekommer såväl i lagen om val till riksdagen som i kommunala
vallagen, anförde chefen för socialdepartementet i 1942 års proposition i anledning
av ett yttrande från en partiorganisation, att kravet på företeende
av röstlängdsutdrag vore motiverat med hänsyn därtill, att eljest risk för
valfusk skulle förefinnas. Vidare skulle det, örn röstlängdsutdrag icke erfordrades,
kunna förekomma, att valkuvert icke befordrades till rätt sammanräkningsmyndighet,
varjämte svårigheter kunde uppstå att vid röstsammanräkningen
återfinna väljaren i röstlängden.
I två vid 1942 års riksdag väckta, likalydande motioner (nr 203 i första
kammaren och nr 271 i andra kammaren) hemställdes, att kravet på företeende
av röstlängdsutdrag måtte bortfalla. Motionerna avstyrktes av konstitutionsutskottet
(utlåtande nr 5), som därvid åberopade de av departementschefen
anförda skälen för bibehållande av röstlängdsutdrag, samt föranledde
icke till någon riksdagens åtgärd.
Som det nu åter ifrågasatts, att kravet på företeende av röstlängdsutdrag
borde slopas, må denna fråga här beröras något närmare.
Risken för att valfusk skulle förekomma, om röstlängdsutdrag icke erfordrades,
bör ej underskattas. Även om valfusk för sådant fall endast skulle
inträffa någon enstaka gång, skulle detta dock kunna inverka på valets
utgång och bör i varje fall i möjligaste mån förhindras. För erhållande av
röstlängdsutdrag erfordras enligt gällande bestämmelser muntlig eller också
skriftlig, bevittnad framställning hos den som har att utfärda utdraget, och
för det fall att utdraget överlämnas till sökanden personligen skall denne skriftligen
erkänna mottagandet därav". Risken för obehörig röstning i annan persons
namn måste givetvis bliva större, örn kravet på företeende av röstlängdsutdrag
skulle slopas och det, såsom föreslagits, endast skulle erfordras, att
väljarens namn vid röstningen tecknades på ett kuvert.
Den omständigheten att särskild legitimation icke erfordras vid röstning
inför valförrättare bör icke föranleda till att sådan icke skall förekomma vid
Kungl. Maj.ts proposition nr 10.
21
röstning inför röstmottagare. Vid en valförrättning förefinnes ett visst skydd
mot obehörig röstning därutinnan, att den som anmäler sig till röstning skall
uppgiva sitt fullständiga namn och sitt hemvist inom valdistriktet. Genom att
jämföra dessa uppgifter och eventuellt på valförrättarens anmodan lämnade
uppgifter angående yrke eller titel samt födelseår med de i röstlängden förekommande
anteckningarna kan i viss mån kontrolleras, att den som vill
rösta är den som han uppgivit sig vara. Någon motsvarighet till denna kontrollmöjlighet
finnes däremot icke vid röstning inför röstmottagare. Örn någon
vill rösta i annan persons namn, är ju också risken för upptäckt betydligt
större vid en valförrättning, där förutom valförrättaren även andra personer
äro tillstädes, av vilka någon kan tänkas känna till den person, vars
rösträtt skall utövas. Dessutom kan det hava inträffat, att rösträtten tidigare
på dagen utövats av rätt person.
Om röstlängdsutdrag icke erfordrades, skulle det med all säkerhet förekomma
åtskilliga fall, där valkuvert icke komme att befordras till Tätt
sammanräkningsmyndighet eller där väljarna vid röstsammanräkningen icke
kunde återfinnas i röstlängden och de avgivna valsedlarna således måste kasseras.
Väljaren skulle nämligen, om kravet på företeende av röstlängdsutdrag
slopades, hava att för röstmottagaren uppgiva sitt namn, valet, det valdistrikt,
som han tillhör, hemvist inom valdistriktet och sammanräkningsmyndigheten.
Det måste förutsättas, att många personer icke äga kännedom om samtliga
dessa uppgifter. Bland annat skulle mången väljare, som efter sista mantalsskrivningen
flyttat från det valdistrikt, där han mantalsskrivits, till ett annat,
säkerligen komma att uppgiva det senare valdistriktet i stället för rätteligen
det förra. Icke heller äga alla väljare kännedom om vilken myndighet,
som skall förrätta röstsammanräkningen, vilket särskilt gäller kommunalvalen,
där sammanräkning verkställes av ett mycket stort antal olika myndigheter.
Även örn en myndighet kan vidarebefordra valkuvertet till annan myndighet,
är det icke säkert, att de av väljaren lämnade uppgifterna äro sådana,
att valkuvertet kan komma rätt myndighet till handa, åtminstone icke å sådan
tid, att valkuvertet kan medtagas vid röstsammanräkningen. Att, såsom föreslagits,
sammanräkningsmyndigheten vid sökandet efter väljarens namn i
röstlängden skulle kunna erhålla biträde av vederbörande valnämndsordförande
måste anses uteslutet.
Det har invänts, alt samma svårighet eller omöjlighet att återfinna väljaren
i röstlängden, som skulle kunna uppstå för sammanräkningsmyndigheten,
därest röstlängdsutdrag icke funnes, också skulle uppkomma för den
som har att utfärda röstlängdsutdrag, örn nämligen uppgifterna i ansökningen
örn erhållande av sådant utdrag skulle vara ofullständiga eller felaktiga.
Delta kan visserligen i och för sig vara riktigt, men i det senare fallet kunna
dock åtminstone i allmänhet kompletterande uppgifter införskaffas, så att
sökanden kan återfinnas i röstlängden och röstlängdsutdrag utfärdas.
Det har även gjorts gällande, alt kravet på röstlängdsutdrag tillkommit
icke för alt underlätta valdeltagandet för väljarna utan endast för ali underlätta
sammanräkningsförfarandet. Det besvär, som är förenat med anskaf
-
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 10.
fandet av röstlängdsutdrag, kan väl dock knappast vara så stort, att detsamma
icke uppväges av det förhållandet, att den som röstar med företeende
av röstlängdsutdrag också får sin röst godkänd, där icke särskilda skäl
föranleda till annat, medan däremot, om röstlängdsutdrag icke skulle erfordras,
kassationen säkerligen skulle bliva betydligt större. Därjämte skulle för
sådant fall själva röstmottagningen, till omak icke minst för väljarna, komma
att taga betydligt längre tid i anspråk, och det är ovisst, huruvida postverket
då ens skulle kunna åtaga sig bestyret med röstmottagning.
Vidare har till stöd för önskemålet örn röstlängdsutdragets slopande anförts,
dels att åtskilliga av de röstlängdsutdrag, som utfärdades vid 1940
års andrakammarval icke kommo till användning, och dels att, där röstlängdsutdrag
användes, kassationen av valsedlar var stor. Anledningen till
att utfärdade röstlängdsutdrag icke alltid användes torde i en del fall hava
varit att de begärts så sent, att de icke kunnat utfärdas förrän dagen före
valet och icke kunnat komma vederbörande till handa å sådan tid, att
röstning kunde ske. I de flesta fallen torde orsaken dock hava varit, att de
som begärt och erhållit utdrag underlåtit att rösta eller också, sedan det
förmodade hindret för röstning vid valförrättning upphört — t. ex. till
följd av ändringar i fråga örn militärtjänstgöring — röstat i vanlig ordning.
Vad den höga kassationsprocenten angår må framhållas, att av de 3 341
före valdagen och i främmande valdistrikt avgivna valsedlar, som kasserades
vid 1940 års andrakammarval, icke mindre än 2 182 utgjordes av sådana,
som saknade giltigt namn. I de flesta av dessa fall torde väljarna hava
begagnat sig av de valsedlar, som vid vallokalerna tillhandahöllos för valet
i den ort, där väljarna vistades. Av de valsedlar, som vid 1942 års kommunalval
avgåvos å postanstalter, där valsedlar icke tillhandahållas, kasserades
ett avsevärt mindre antal. Vid landstingsmannavalen kasserades av nämnda
anledning endast 96 av de valsedlar, som avlämnats inför röstmottagare.
Partiorganisationerna hava rätt att taga del av de förteckningar, som förås
över utfärdade röstlängdsutdrag, och kunna med ledning därav tillställa den
som erhållit röstlängdsutdrag valsedlar, som avse valet i den valkrets väljaren
tillhör. Om denna möjlighet, som antagligt är, kommer att utnyttjas i
större utsträckning än som hittills skett, bör man kunna räkna med en ytterligare
minskning av kassationsprocenten, vilket alltså utgör ännu ett skäl
för bibehållande av röstlängdsutdrag.
Beträffande kravet på röstlängdsutdrag är dessutom att märka, att röstning
inför röstmottagare icke må ske tidigare än å adertonde dagen före
valdagen och icke senare än å valdagen ävensom att olika bestämmelser
gälla vid röstning före valdagen och vid röstning å valdagen. På grund därav
måste röstmottagarna äga kännedom om de dagar, då olika val äga rum. I
yad gäller de allmänna valen äro valdagarna fastställda i lag och måste därför
anses vara kända för röstmottagarna. I fråga örn andra än allmänna
val, såsom omval, är i kommunala vallagen föreskrivet, att den myndighet,
som bestämt valdagen, omedelbart därom skall underrätta generalpoststyrelsen.
Avsikten därmed är att generalpoststyrelsen i sin tur skall lämna
Kungl. Rlaj:ts proposition nr 10.
23
röstmottagarna inom riket underrättelse örn dessa valdagar för vidtagande
av de åtgärder, som i anledning därav kunna anses erforderliga. Även örn
röstmottagarna inom landet i denna ordning erhålla kännedom örn dagarna
för andra än allmänna val, måste det dock, för undvikande i största
möjliga utsträckning av felaktigheter vid röstmottagningen, vara av stor vikt,
att röstmottagarna erhålla kännedom örn valdagarna även genom den i röstlängdsutdragen
förekommande uppgiften därom. Röstmottagarna utom riket
erhålla vid kommunalval kännedom örn andra än allmänna val endast genom
att taga del av innehållet i röstlängdsutdraget. Annan åtgärd i detta syfte
har icke ansetts erforderlig.
Vad som anförts lill stöd för uppfattningen, att innehav av röstlängdsutdrag
icke bör erfordras vid röstning inför röstmottagare, kan icke anses vara
av den beskaffenhet, att hänsyn bör tagas därtill, utan det måste i stället
anses vara av största betydelse för att röstning inför röstmottagare skall ske
på ett tillfredsställande sätt, att kravet på företeende av röstlängdsutdrag
bibehålies.
För att förhindra obehörigt uttagande av röstlängdsutdrag bör bestämmelsen,
att skriftlig ansökan om sådant utdrag skall vara egenhändigt undertecknad
av sökanden och bevittnad av minst en person, bibehållas.
I fråga örn tiden för postanstalternas öppethållande för röstmottagning
anförde departementschefen i 1942 års proposition följande:
De sakkunniga hava föreslagit, att röstmottagning å postanstalt skall äga
rum under den tid postanstalten hålles öppen för allmänheten, å valdag dock
minst en timme. Denna tid synes, såsom åtskilliga myndigheter framhållit,
vara för kort å många orter. Visserligen hållas postanstalter å en del större
orter å söndagar öppna för allmänheten under längre tid än en timme, men
detta torde icke vara förhållandet å alla de orter, där röstning å postanstalt
kan förväntas komma att ske i jämförelsevis stor omfattning.
Då postanstalterna emellertid skola hållas öppna för röstmottagning icke
blott då allmänna val äga rum utan även vid andra val, såsom omval, och
det för sådant val med hänsyn till därmed förenade besvär och kostnader
icke bör ifrågakomma, att samtliga postanstalter i riket skola hållas öppna
mera än en timme, torde enligt min mening i lagen ej böra föreskrivas längre
tid för röstmottagning än vad de sakkunniga föreslagit. Såsom dessa framhållit
äger generalpoststyrelsen möjlighet att förordna örn längre öppethållande,
och frågan, huruvida och i vilken mån detta skall anses erforderligt,
torde kunna avgöras av generalpoststyrelsen efter hörande av de lokala postmyndigheterna.
Det må även framhållas, att personer, som äro inkallade till
militärtjänst, i möjligaste mån skola anlita de militära postanstalterna.
Att fastställa en för hela riket gemensam tid för öppethållande å valdagar
torde på grund av vad jag nu anfört icke böra ske.
Konstitutionsutskottet lämnade det föreslagna stadgandet ulan erinran men
framhöll i sitt utlåtande (nr 5) vikten av att tiden för röstmottagning utsträcktes
över en timme, så snart anledning förefunnes antaga, att behov därav
kunde föreligga, samt att den överordnade postmyndigheten utfärdade bestämmelser
i ämnet icke blott efter hörande av de lokala postmyndigheterna
utan även efter samråd med vederbörande kommunala myndigheter även
-
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 10.
som med andra myndigheter, vilka kunde förutsättas äga kännedom örn förhållanden
av betydelse för frågans bedömande.
I två vid 1943 års riksdag väckta, likalydande motioner (nr 149 i första
kammaren och nr 227 i andra kammaren) hemställdes, att riksdagen måtte
hos Kungl. Majit anhålla örn förslag till sådan ändring i kommunala vallagen,
att tiden för röstmottagning å postanstalt å ordinarie valdag utsträcktes
från minst en timme till minst två timmar, varav en timme på förmiddagen
och en timme på eftermiddagen.
I sitt utlåtande (nr 9) över nämnda motioner uttalade konstitutionsutskottet,
att gjorda erinringar mot vissa detaljer i den nuvarande anordningen med
röstning å postanstalt, såsom om tiden för postanstaltemas öppethållande
på valdagen, torde komma under beaktande vid utarbetandet av förslag till
ändringar i lagen om val till riksdagen i anslutning till de år 1942 gjorda
jämkningarna i kommunala vallagen. De modifikationer i berörda system,
som, enligt vad utskottet vidare uttalade, i följd därav torde komma att föreslås
i proposition till nästkommande års riksdag med förslag till ändring
i vissa delar av lagen om val till riksdagen, kunde också förväntas föranleda
framläggande av förslag till riksdagen om däremot svarande jämkningar
i kommunala vallagen, så att bestämmelserna om röstning å postanstalt
i båda lagarna finge motsvarande innehåll. Vid sådant förhållande
saknade utskottet anledning tillstyrka bifall till det i motionerna framlagda
förslaget. På utskottets hemställan avslog riksdagen motionerna.
Såsom av generalpoststyrelsens förut återgivna yttrande i frågan framgår,
verkställdes vid 1942 års kommunalval undersökning örn och i vad mån
postanstalterna borde hållas öppna för röstmottagning under längre tid än
den i kommunala vallagen föreskrivna minimitiden, och föranledde denna
undersökning därtill, att ett flertal postanstalter å den dag, då valen av landstingsman,
kommunalfullmäktige och stadsfullmäktige förrättades, höllos
öppna under ytterligare tid. Med hänsyn till därmed förenade besvär och
kostnader ägde extra öppethållande icke rum annat än där så ansågs av behovet
påkallat. Att på förhand utröna sådant behov var givetvis förenat med
stora svårigheter, då det var första gången som röstmottagning ägde rum å
postanstalter. Med ledning av de erfarenheter, som vunnits vid dessa kommunalval,
torde emellertid vid kommande val med större säkerhet kunna beräknas
vilken tid som erfordras för röstmottagning å olika postanstalter och
även till vilken tid på dagen ett extra öppethållande bör förläggas.
I detta sammanhang må nämnas vissa från generalpoststyrelsen inhämtade
uppgifter om förekomsten av olika slag av postanstalter samt tiderna för
deras öppethållande. Vid 1942 års utgång funnos inom riket 4 217 fasta postanstalter,
därav 236 postkontor, 192 postexpeditioner, 3 783 poststationer och
6 brevsamlingsställen, vartill komma de för krigsmaktens behov inrättade
fält- och marinpostanstaltema. Av rikets dåvarande 119 städer voro 117 försedda
med postkontor eller postexpedition och 2 (Trosa och Skanör med
Falsterbo) med endast poststation. Sammanlagt funnos i städerna 147 postkontor,
42 postexpeditioner, 159 poststationer och 5 brevsamlingsställen. I
Kungl. Maj:ts proposition nr 10.
25
köpingar funnos 34 postkontor, 13 postexpeditioner och 17 poststationer.
Inom de egentliga landskommunerna funnos 55 postkontor (därav 40 i municipalsamhällen),
137 postexpeditioner, 3 607 poststationer och 1 brevsamlingsställe.
I allmänhet voro alla mera betydande orter försedda med postkontor
eller postexpedition. — De flesta postanstaltema hållas å sön- och
helgdagar öppna en timme. Längre öppethållande å sådana dagar äger rum
å 39 postkontor, 15 postexpeditioner och 416 jioststationer. Öppethållandet
är å sön- och helgdagar i allmänhet förlagt mellan klockan nio och elva förmiddagen.
I en del fall äro postanstalterna däremot å dessa dagar öppna på
eftermiddagen, 3 postkontor, 3 postexpeditioner och 186 poststationer efter
klockan fem eftermiddagen. Ett 40-tal poststationer äro icke alls öppna å
sön- och helgdagar. Särskilt öppethållande av dessa ägde dock rum vid kommunalvalen
år 1942. — Av det nu anförda framgår, att å de orter, där behov
av längre öppethållande än en timme kan anses föreligga, i allmänhet
finnes postkontor eller postexpedition samt att åtskilliga postanstalter hållas
öppna mera än en timme å sön- och helgdagar.
Det torde med säkerhet kunna förutsättas, att — liksom förhållandet var
vid 1942 års kommunalval —- de postanstalter, där icke någon som helst
röstning sker (vid nämnda val 2 postkontor, 4 postexpeditioner, 1 275 poststationer
och 6 brevsamlingsställen), även framdeles komma att uppgå till
ett mycket stort antal samt att beträffande flertalet postanstalter den i kommunala
vallagen föreskrivna minimitiden för röstmottagning skall vara fullt
tillräcklig. I de flesta fallen torde hinder icke möta för dem som ämna rösta
å postanstalt att avlämna sina valsedlar under postanstalternas ordinarie
öppethållningstid. Behov av utsträckt tid för öppethållande eller av öppethållande
å annan tid än den ordinarie synes endast föreligga å vissa större orter
samt å andra platser, där ett stort antal personer tillhörande andra valdistrikt
av särskilda, för myndigheterna i orten i allmänhet kända anledningar
uppehålla sig. ■—- Såsom förut nämnts avgåvos vid 1942 års kommunalval
omkring 41 000 röster å postkontor och postexpeditioner samt omkring
23 000 röster å poststationer. Ungefär 700 röster avgåvos å militära
postanstalter. Å den dag, då valen av landstingsmän, kommunalfullmäktige
och stadsfullmäktige ägde rum, avlämnades i runt tal 51 000 röster. — Det
må även framhållas, att enligt bestämmelse i kommunala vallagen de väljare,
som, då röstmottagning skall sluta, äro tillstädes i röstningslokalen eller, om
utrymme där saknas, å anvisad plats därintill men ej då hunnit utöva sin
rösträtt, äga rätt att avlämna sina valsedlar.
Med hänsyn till att postpersonalen regelbundet är betungad med ett omfattande
arbete under sön- och helgdagar, synes det icke vara önskvärt att i
högre grad än vad som är nödvändigt ålägga personalen ökad tjänstgöring
å sådan dag. Olägenheterna av extra tjänstgöring bliva givetvis större, örn ett
extra öppethållande skulle äga rum icke i direkt anslutning till det ordinarie
öppethållandet utan först senare på dagen.
Vidare må framhållas, att föreståndarna för de poststationer, vilka å sönoch
helgdagar hållas öppna mera än en limme, åtminstone icke i allmänhet
opaginerad Kontrollera mot PDF
2G
Kungl. Majlis proposition nr 10.
torde kunna åläggas att hålla poststationerna öppna under ytterligare en timme.
Föreståndarna för de poslstationer (2 526), vilka icke äro förenade med
järnvägsstationer, äro nämligen anställda av postverket enligt särskilda avtal,
och i den instruktion för poststationerna, vartill hänvisas i sagda avtal, är
föreskrivet, att poststation ä sön- och helgdagar skall hållas öppen högst
två timmar. Att å valdag förlägga en av dessa timmar till annan tid på dagen
än den då postanstalten eljest hålles öppen hör med hänsyn till ortsbefolkningens
intressen icke ske. Vad beträffar de poststationer (1 257), som äro
förenade med järnvägsstationer, kan en ökning av öppethållningstiden å sönoch
helgdagar medföra svårigheter för järnvägstjänsten på grund därav, att
en del av personalen å dessa stationer är tjänstefri sådana dagar.
Enligt från generalpoststyrelsen inhämtade uppgifter skulle kostnaderna
för en timmes extra öppethållande av postanstalterna å valdag, örn öppethållandet
icke förlädes i omedelbar följd med det ordinarie öppethållandet,
uppgå till omkring 26 000 kronor, därav 5 000 kronor för postkontoren, 2 000
kronor för postexpeditionerna och 19 000 kronor för poststationerna. Om det
ordinarie öppethållandet däremot skulle utsträckas under en timmes tid,
skulle dessa kostnader bliva mindre.
Medgivandet för väljare att rösta å postanstalt har tillkommit för att underlätta
valdeltagandet för de personer, vilka äro förhindrade att rösta vid
valförrättning. Att för detta ändamål vidtaga sådana åtgärder, att envar som
på valdagen icke vistas i sin hemort skall erhålla möjlighet att å den för honom
lägligaste tiden utöva sin i-östrätt, oavsett anledningen till vistelsen å
annan ort och utan hänsyn till de besvär och kostnader för det allmänna, som
därigenom skulle uppstå, bör dock icke fordras, utan en skälig avvägning bör
ske mellan intressena å ömse sidor.
Vid berörda förhållanden synes varken erforderligt eller lämpligt att i lag
föreskriva, att samtliga postanstalter skola å valdagar — även örn dessa begränsas
till dagarna för allmänna val eller vissa av dessa — hållas öppna
under längre tid än vad som stadgats i kommunala vallagen eller å särskilt
angivna tider på dagen. Icke heller böra i lagen meddelas särskilda föreskrifter
beträffande de större postanstalterna, postkontor och postexpeditioner,
enär postanstalternas indelning i olika typer är en enbart postal angelägenhet,
som icke torde böra bindas genom bestämmelse i lag. Det bör i stället, såsom
generalpoststyrelsen framhållit, överlämnas åt styrelsen att föranstalta därom,
att extra öppethållande av postanstalterna äger rum, där så efter verkställd
undersökning anses påkallat. Hänsyn bör därvid tagas till att valdeltagandet
är olika stort vid skilda slag av val. Röstningsfrekvensen vid val av
landstingsmän, kommunalfullmäktige och stadsfullmäktige är betydligt högre
än vid övriga kommunalval men däremot lägre än vid andrakammarval.
Vid sistnämnda val föreligger således större behov av extra öppethållande
än vid de kommunala valen.
I fråga om bekantgörande för allmänheten av de tider, då postanstalterna
hållas öppna, kan nämnas, att i en av generalpoststyrelsen utgiven publikation,
som finnes tillgänglig å varje postdirektion, postkontor och postexpedi
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 10.
27
tion, intagits förteckning över tiderna för det vanliga öppethållandet av samtliga
postkontor och postexpeditioner. Beträffande poststationerna kunna sådana
uppgifter däremot icke centralt inhämtas annat än hos vederbörande
postdirektion. Utanför varje postanstalt finnes emellertid uppgift om den
tid postanstalten hålles öppen, och extra öppethållande brukar särskilt kungöras
i ortstidningar. Ett mera allmänt bekantgörande av de tider, då röstmottagning
äger rum å valdagar, torde möta stora svårigheter med hänsyn
till de skilda tider olika postanstalter hållas öppna. Tiderna för postanstalternas
vanliga öppethållande bestämmas nämligen i regel med hänsyn till
den tid, då post ankommer till platsen ifråga, och äro således beroende av
kommunikationsförhållandena.
Generalpoststyrelsen har, såsom förut nämnts, ifrågasatt, att det valkuvert,
i vilket väljaren vid röstning inför röstmottagare skall inlägga sin valsedel,
skall tillställas väljaren icke av röstmottagaren utan tillsammans med
röstlängdsutdraget samt att väljaren bör inlägga sin valsedel i valkuvertet,
innan han inställer sig hos röstmottagaren. I 1942 års proposition uttalade
departementschefen, att det med hänsyn till valsäkerheten icke vore tillrådligt,
att väljare skulle förfara på sätt generalpoststyrelsen ifrågasatt.
I vallagarna hava meddelats olika bestämmelser till skyddande av valsäkerheten
och till förhindrande av att väljare utsättes för obehörig påverkan
av annan. Bland annat stadgas, att valkuvert, avsett för röstning vid valförrättning,
icke får utlämnas annorledes än vid valbordet, sedan väljaren där anmält
sig till röstning. Väljaren kan således icke på förhand inlägga sin valsedel
i valkuvertet, utan detta skall ske å särskild plats i vallokalen under
viss kontroll från valförrättarens sida.
Såsom undantag härifrån gäller, att äkta make må under vissa förutsättningar
på förhand anordna valsedelsförsändelse, därvid väljaren alltså utan
att inställa sig vid valförrättningen äger utfå för detta ändamål särskilt avsett
valkuvert. Härvidlag finnas emellertid särskilda säkerhetsföreskrifter
meddelade, i det att väljaren skall i närvaro av ett ojävigt vittne inlägga valkuvertet
i ett ytterkuvert, varjämte en å ytterkuvertet anbragt förklaring
och ett därå befintligt vittnesintyg skola undertecknas av väljaren respektive
vittnet. Trots dessa föreskrifter har det dock inträffat, att den som anordnat
valsedelsförsändelse i sitt handlande obehörigen påverkats av annan person.
Att vid sådant förhållande låta den som vill rösta inför röstmottagare utan
någon som helst kontroll inlägga valsedeln i valkuvertet och möjligen även,
vilket likaledes ifrågasatts, inlägga valkuvertet i det med röstlängdsutdrag
försedda ytterkuvertet bör icke medgivas. För sådant fall skulle dessutom
säkerligen åtskilliga felaktigheter förekomma, särskilt vid kommunalval, där
t. ex. oriktigt angivande av valbeteckning å valkuvert kan föranleda kassering
därav. De olägenheter, som kunna förorsakas av de vid kommunalval
gällande bestämmelserna i förevarande hänseende, torde uppvägas av den
större säkerhet, som dessa bestämmelser innebära.
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 10.
Av de felaktigheter, som vid 1942 års kommunalval förekommit i
samband med röstning inför röstmottagare, har en del vållats av röstmottagarna.
Vid röstsammanräkningarna har emellanåt uppstått tveksamhet,
huru dessa fall skulle bedömas, då bestämmelser därom icke upptagits i kommunala
vallagen, och det har ifrågasatts, att närmare föreskrifter i detta hänseende
borde meddelas i lagen.
Detta torde dock icke lämpligen böra ske. Bestämmelser finnas icke heller
angående sådana fel, som kunna begås av valförrättarna.
Utöver vad som angivits i kommunala* vallagen torde emellertid utan särskild
föreskrift gälla, att kassering av från röstmottagare inkomna ytterkuvert
skall ske, där någon tillåtits att rösta tidigare än å adertonde dagen före
valdagen eller senare än å valdagen samt där röstning före valdagen medgivits
den som uppenbarligen icke varit berättigad därtill.
Underlåtenhet att tillse att väljare, där så är föreskrivet, tecknar sitt namn
å ytterkuvertet torde likaledes böra föranleda kassering med hänsyn därtill,
att berörda föreskrift tillkommit till förhindrande av att rösträtt obehörigen
utövas av annan person.
Felaktiga eller ofullständiga anteckningar i röstlängdsutdrag synas däremot
icke böra medföra, att ytterkuvert kasseras, örn väljaren återfinnes i
röstlängden såsom röstberättigad vid valet ifråga. Den omständigheten att
röstmottagare icke försett ytterkuvert med anteckning om ort och dag för
röstningen eller icke tecknat sitt namn eller sin signatur därå torde icke heller
böra föranleda kassering, om det eljest framgår, att röstningen skett i
laga ordning.
Vad angår kostnaderna för ifrågavarande reform bör postverket,
liksom förhållandet är beträffande andra uppdrag, som anförtros åt postverket
vid sidan av dess egentliga verksamhet, och i likhet med vad som
gäller vid kommunalval, beredas ersättning för bestyret med röstmottagning
med ett belopp motsvarande postverkets självkostnader.
Vid 1942 års kommunalval uppgingo dessa kostnader till i runt tal 48 200
kronor. Av detta belopp utgjorde dock endast omkring 9 700 kronor ersättning
för av röstmottagningen föranledda direkta utgifter, varav bland annat
omkring 3 200 kronor belöpte på tryckning av cirkulär, blanketter och dylikt
samt ungefär 5 700 kronor på ersättning till poststationsföreståndare för
deras medverkan vid röstmottagningen. Ersättningen till poststationsföreståndare
hade därvid beräknats till 25 öre för varje mottaget valkuvert, dock
högst 15 kronor för varje poststation. Till postfunktionärer å övriga postanstalter
utgick icke någon ersättning. Återstoden av kostnaderna, således
ungefär 38 500 kronor, utgjorde beräknad ersättning till postverket för det
arbete, som röstmottagningen föranledde verkets tjänstemannapersonal, för
postbefordran av valkuvert m. m. Medelkostnaden för varje avlämnat valkuvert
uppgick, om hänsyn tages till postverkets samtliga kostnader, till
omkring 73 öre samt, om hänsyn tages endast till den del av kostnaderna,
som utgjorde direkt utgift för postverket, till ungefär 15 öre.
Kungl. Maj.ts proposition nr 10.
29
Reformen kommer vidare att medföra kostnader för anskaffande av erforderliga
valkuvert och ytterkuvert samt för tryckning av vissa blanketter
och anvisningar.
Däremot bör statsverket icke vidkännas några kostnader för gottgörelse
till de personer, vilka skola utfärda röstlängdsutdrag.
De av reformen föranledda kostnaderna torde, liksom övriga kostnader
för andrakammarval, böra utgå från det under femte huvudtiteln upptagna
förslagsanslaget till vissa kostnader i anledning av allmänna val.
Beträffande utformningen av lagtexten till de ändringar i lagen örn
val till riksdagen, som erfordras för genomförande av reformen, böra de
år 1942 vidtagna ändringarna i kommunala vallagen följas i möjligaste mån.
I samband med dessa ändringar torde även vissa bestämmelser i lagen örn
val till riksdagen, vilka icke beröras av reformen, ändras för att erhålla närmare
överensstämmelse med motsvarande bestämmelser i kommunala vallagen.
Förslag till lag angående ändring i lagen örn val till riksdagen bär utarbetats
och bifogas denna promemoria.1 I fråga om innehållet i detta förslag
må här nämnas följande.
I 17 och 79 §§ stadgas för närvarande, att valsedel, som avgives vid val
till riksdagens första eller andra kammare, är ogin, bland annat örn å valsedeln
finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt där anbragt.
Enligt 25 § kommunala vallagen skall däremot valsedel, som avgives
vid kommunalval, vara ogiltig, örn å valsedeln finnes något kännetecken,
som uppenbarligen blivit med avsikt där anbragt. Före tillkomsten av kommunala
vallagen gällde i detta avseende samma bestämmelse som i lagen örn
val till riksdagen även beträffande de kommunala valen, och denna bestämmelse
förekom även i det av Kungl. Majit i proposition (nr 99) till 1930 års
riksdag framlagda förslaget till ändrad lagstiftning örn kommunala val. I
sitt utlåtande (nr 30) över nämnda proposition föreslog emellertid konstitutionsutskottet,
att valsedel, å vilken funnes något kännetecken, skulle förklaras
ogiltig, endast om kännetecknet uppenbarligen blivit med avsikt anbragt.
Den i propositionen föreslagna bestämmelsen, enligt vilken ogiltighet
skulle inträda så snart kännetecknet kunde antagas vara anbragt med avsikt,
syntes nämligen utskottet vara för sträng, allra helst som i många fall osäkerhet
på denna punkt kunde föreligga.
Då de båda vallagarna böra innehålla samma bestämmelse i berörda hänseende
och den i kommunala vallagen förekommande bestämmelsen får anses
vara att föredraga, hava 17 och 79 §§ i förevarande delar ändrats i överensstämmelse
med vad som gäller för de kommunala valen.
Bestämmelserna i 30 § om valkretsar vid val till andra kammaren torde i
delta sammanhang böra ändras såtillvida, att staden Höganäs upptages bland
de städer, som tillhöra Malmöhus läns valkrets. Staden har alltsedan sin tillkomst
år 1930 utan särskild föreskrift ansetts tillhöra nämnda valkrets.
1 Den sakkunniges lagförslag, vilket är likalydande med det vid propositionen fogade lagförslaget,
har här uteslutits.
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 10.
I 55 § hava intagits bestämmelser om att underrättelse örn dagen för sådana
andrakammarval, som icke äga rum å viss i lagen bestämd dag, skall lämnas
generalpoststyrelsen, för att styrelsen skall bliva i tillfälle att vidtaga de åtgärder,
som erfordras för röstmottagning.
Föreskriften i 56 § 5 mom. att i kungörelse örn val till andra kammaren
skola upptagas i 60 § 1 och 2 mom. samt 71 § angivna bestämmelser om röstning
vid valförrättning i annat valdistrikt än det väljaren tillhör samt om
röstning före valdagen skall utgå. I stället har föreskrivits, att kungörelsen
skall innehålla erinran örn att väljare i vissa fall äga rätt att utöva rösträtt
å postanstalt, beskickning eller konsulat. Skäl har icke ansetts föreligga att
bibehålla den i 56 § 5 mom. förekommande bestämmelsen, att i valkungörelsen
skall intagas erinran om den valförrättare enligt 70 § 2 mom. åliggande
skyldigheten att till länsstyrelsen insända vissa valhandlingar. Denna skyldighet
utgör endast ett av de mångå åligganden, som ankomma på valförrättare,
och någon motsvarighet till denna bestämmelse finnes icke heller i
kommunala vallagen. I förenämnda proposition till 1930 års riksdag uttalade
chefen för socialdepartementet, att tillräcklig anledning icke ansetts föreligga
att föreskriva, att kungörelse om kommunala val skulle innehålla sådan
erinran, som nyss sagts.
I 57 § har intagits ett tillägg av innehåll, att väljare i vissa fall äga rätt att
avlämna valsedel å postanstalt, beskickning eller konsulat.
Som föreskrifterna i nuvarande 60 § om röstning vid valförrättning i annat
valdistrikt än det väljaren tillhör skola utgå, hava de i 61 § förekommande
bestämmelserna om valkuvert m. m. överflyttats till 60 § med de jämkningar,
som föranledas därav, att röstning i nu angiven ordning icke längre må ske.
Den nuvarande bestämmelsen i 61 § örn statsverkets tillhandahållande av valkuvert
har överförts till 96 §. Med hänsyn till att spaltade valsedlar numera
må användas även vid val till andra kammaren har, i likhet med vad förhållandet
är vid val till första kammaren och vid kommunala val, föreskrivits,
att blanketter till valsedlar skola tillhandahållas i vallokalen. Tillhandahållandet
av sådana blanketter bör liksom vid kommunala val avse såväl spaltade
som blanka sedlar.
Till 61 § hava överflyttats bestämmelserna i nuvarande 62 § örn förfaringssättet
vid röstning vid valförrättning i väljarens eget valdistrikt, medan
föreskrifterna om röstning vid valförrättning i annat valdistrikt utgå.
Bestämmelserna i nuvarande 63 § 1 mom. örn rätt för äkta make att ingiva
valsedel genom andra maken hava överflyttats till 62 §.
övriga föreskrifter i 63 § hava bibehållits. Bestämmelsen om statsverkets
tillhandahållande av kuvert för valsedelsförsändelse av äkta make har dock
överförts till 96 §, till vilken även de i 64 § givna föreskrifterna om var
kuvert för valsedelsförsändelse skola finnas tillgängliga överflyttats.
I 64 § hava i stället influtit bestämmelserna i 65 § om avlämnande av valsedelsförsändelse
vid valförrättning i väljarens valdistrikt. Bestämmelserna
om sådant avlämnande i annat valdistrikt utgå.
Till 65 § hava överförts föreskrifterna i nuvarande 66 §, dock att det däri
Kungl. Maj:ts proposition nr 10.
31
gjorda undantaget skall avse icke rätt att avlämna valsedel före valet utan
rätt att avlämna valsedel å postanstalt, beskickning eller konsulat.
Bestämmelserna i 67 och 68 §§ om förfarandet vid uppehåll i valförrättningen
hava betecknats såsom respektive 66 och 67 §§, därvid bestämmelserna
i den senare paragrafen något jämkats för att överensstämma med motsvarande
stadgande i kommunala vallagen.
Föreskrifterna i 69 § om röstningens avslutande och verkställandet av den
s. k. preliminära röstsammanräkningen hava omarbetats i enlighet med motsvarande
bestämmelser i kommunala vallagen samt betecknats såsom 68 §.
För närvarande gäller vid andrakammarval, att valkuvert, som vid den preliminära
sammanräkningen befinnes vara tomt eller vars innehåll utgöres av
annat eller mera än en valsedel eller av en valsedel, som kan antagas vara
ogin, skall, sedan i sistnämnda fallen innehållet återinlagts i valkuvertet,
läggas åsido, varefter sådana valkuvert skola inläggas i särskilt omslag. I likhet
med vad som är föreskrivet beträffande kommunalval bör dock, vilket tidigare
gällt även vid andrakammarval, valkuvert, som vid den preliminära
sammanräkningen befinnes vara tomt eller innehålla annat eller mera än en
valsedel, sedan i sistnämnda fallen innehållet återinlagts i valkuvertet, icke
direkt inläggas i omslag, utan bör sådant valkuvert dessförinnan inläggas i
särskilt ytterkuvert, som tillslutes. Risk förefinnes eljest, att valkuvertets innehåll
faller ur kuvertet. Däremot bör — likaledes enligt vad som gäller vid
kommunalval och tidigare gällt vid andrakammarval — valsedel, som utgjort
ett valkuverts enda innehåll och vilken antages vara ogin, icke återinläggas i
sitt valkuvert utan direkt inläggas i ett annat omslag. Det kan nämligen inträffa,
att ogillighetsanledningen icke upptäckes omedelbart efter det att valsedeln
uttagits ur valkuvertet utan först senare under förrättningen, då det
icke längre kan konstateras i vilket valkuvert sedeln varit inlagd. — Bestämmelsen
angående tillhandahållandet av omslag har överflyttats till 96 §.
Föreskrifterna i nuvarande 70 § om valförrättningens avslutande och valhandlingarnas
insändande till länsstyrelsen hava med vissa jämkningar
överförts till 69 §.
Rubriken till 71—75 §§ skall utgå, och i stället har införts rubrik till
70—75 §§, i vilka lagrum intagits bestämmelser örn röstning å postanstalt,
beskickning eller konsulat. Dessa bestämmelser hava avfattats i överensstämmelse
med motsvarande stadganden i kommunala vallagen.
Det kan ifrågasättas, huruvida i 72 § bör föreskrivas, att de listor över
kartellbeteckningar, partibeteckningar och kandidater, som avses i 56 § 4
moni., böra finnas tillgängliga hos varje röstmottagare för att tjäna till
upplysning för dem som rösta där. Beträffande valförrättningarna stadgas
i 57 §, att sådan lista för valkretsen ifråga skall finnas anslagen i vallokalen.
En föreskrift att dessa listor för samtliga de valkretsar, där val äga
rum, skola finnas bos röstmottagarna förutsätter, att listorna skola insändas
till central myndighet, som därefter skall låta trycka och distribuera listorna
till röstmottagarna. Som dessa listor emellertid icke upprättas förrän tidigast
å nittonde dagen före valdagen, kan tryckning och distribution därav
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 10.
icke medhinnas i så god tid, att listorna kunna finnas tillgängliga hos röstmottagarna
å den dag, då röstmottagning tidigast må äga rum, utan först någon
tid senare. Vid sådant förhållande torde icke böra i lagen föreskrivas, att
listorna skola hållas tillgängliga hos röstmottagarna. Det synes dock lämpligt,
att detta, utan särskild föreskrift, sker så snart det kan medhinnas. Redan
dessförinnan kan emellertid en väljare erhålla kännedom om innehållet
i den lista, som gäller för väljarens valkrets, genom att taga del av valkungörelsen,
i vilken nämligen listan skall intågas.
I olikhet med vad som gäller beträffande kommunalval har i 73 § stadgats,
att vid röstning inför röstmottagare skola användas sådana valkuvert,
som begagnas vid valförrättning. Att vid dylik röstning vid kommunalval
skola användas valkuvert av särskilt slag beror därpå, att dessa valkuvert,
i motsats till dem som användas vid valförrättning, skola vara försedda med
valbeteckning för samtliga slag av kommunalval.
Bestämmelserna i 76—78 §§ örn röstsammanräkning hava ändrats till närmare
överensstämmelse med vad som är föreskrivet i kommunala vallagen.
I 79 § har, förutom ovan angiven ändring, tillagts en bestämmelse att,
om i ett valkuvert finnes jämte valsedel även annat än sådan sedel, valsedeln
skall vara ogin. Samma bestämmelse finnes i 25 § kommunala vallagen,
och i den proposition, vari förslag till denna lag framlades, yttrade
departementschefen, att motsvarande bestämmelse syntes vid tillfälle böra
inflyta i lagen örn val till riksdagen. Den ogiltighetsgrund, som innefattas
i bestämmelsen, har utan uttrycklig föreskrift ansetts gälla även vid andrakammarval.
Den i 95 § förekommande hänvisningen har ändrats.
I 96 § hava sammanförts bestämmelser om beskaffenheten och tillhandahållandet
av valkuvert, kuvert för valsedelsförsändelse av äkta make och
kuvert, å vilka röstlängdsutdrag skola tecknas. Liksom i kommunala vallagen
har föreskrivits, att dessa kuvert skola tillverkas endast genom statsverkets
försorg. Vidare har stadgats, att sådana kuvert ävensom blanketter
till valsedlar samt ytterkuvert och omslag, som skola användas vid den preliminära
sammanräkningen, skola tillhandahållas på statsverkets bekostnad.
Däremot har icke ansetts erforderligt, att formulär till anteckningar å nämnda
omslag, liksom nu är fallet, fastställas av Kungl. Maj :t. Sådan fastställelse
sker icke heller beträffande de omslag, som användas vid kommunala val.
I fråga örn tidpunkten för de föreslagna bestämmelsernas ikraftträdande
må framhållas vikten av att samma röstningssätt, som tillämpades
vid 1942 års kommunalval, användes vid de val till riksdagens andra
kammare, som skola äga rum år 1944. Härvidlag torde emellertid böra undersökas,
huruvida de i riksdagsordningen förekommande bestämmelserna
örn val till andra kammaren utgöra hinder härför.
Den grundläggande bestämmelsen om sättet för utövande av rösträtt vid
val till andra kammaren är meddelad i § 24 riksdagsordningen (senaste lydelse
se svensk författningssamling 1941:678), där det stadgas, att rösträtt
Kungl. Maj:ts proposition nr 10.
33
ej må utövas av annan valberättigad än den sorn, på sätt i vallagen sägs,
vid valförrättning personligen sig inställer; dock att dels sådan valberättigad,
som till följd av vistelse utom riket eller yrkes- eller tjänsteförpliktelse är förhindrad
att iakttaga sådan inställelse, må, i den utsträckning och under de
villkor som stadgas i nyssnämnda lag, före valet avgiva valsedel, dels ock
make må, i den ordning som stadgas i samma lag, avgiva valsedel genom
andra maken, därest denna är röstberättigad.
De föreslagna bestämmelserna örn röstning före valdagen stå i full överensstämmelse
med innehållet i nämnda stadgande.
Däremot skulle möjligen kunna göras gällande, att ett genomförande av
förslaget om röstning å postanstalt å valdagen icke skulle kunna ske annat
än efter en ändring av stadgandet ifråga, enär enligt detta röstning å valdagen
skall ske »vid valförrättning». Vad som avses med uttrycket valförrättning
är dock icke direkt utsagt i riksdagsordningen, men på några
ställen (§§ 11 och 22) åsyftas därmed valet i dess helhet. I lagen om val
till riksdagen förekommer samma uttryck dels såsom beteckning för den
förrättning, varvid valsedlarna avlämnas (bland annat 61 och 70 §§), och
dels såsom beteckning för hela valet (85 §). Som uttrycket valförrättning således
icke kan anses inskränkt till att avse endast förfarandet inför valförrättare,
torde hinder icke möta att i uttrycket inrymma jämväl förfarandet
inför röstmottagare såsom en särskild form av valförrättning. Ett förtydligande
tillägg härom har också föreslagits beträffande 57 § vallagen. Det må
även framhållas, att med uttrycket valförrättning i § 24 riksdagsordningen
avses icke blott valförrättningen för det valdistrikt väljaren tillhör utan varje
samtidigt därmed hållen förrättning för val till andra kammaren.
Det väsentliga i den huvudregel, som förekommer i § 24 riksdagsordningen,
torde dessutom vara, icke att röstningen skall ske vid en på visst sätt
anordnad förrättning utan att rösträtten skall utövas personligen. Detta
torde också vinna stöd av stadgandets ursprungliga lydelse, enligt vilken
rösträtt ej fick utövas av annan valberättigad än den som vid valtillfälle inställde
sig personligen. Syftet med stadgandet synes vid dess tillkomst hava
varit, att rösträtt endast fick utövas vid personlig inställelse i motsats till
vad som gällde i fråga om den kommunala rösträtten, som nämligen kunde
utövas medelst fullmakt.
Någon ändring av riksdagsordningen synes således icke vara erforderlig för
genomförandet av de föreslagna bestämmelserna. Dessa torde, för att förberedelserna
för 1944 års val till andra kammaren skola kunna påbörjas i god
tid, lämpligen böra träda i kraft den 1 april 1944.
Med hänsyn till omfattningen av de ändringar i lagen om val till riksdagen,
som tidigare skett och som skola vidtagas, därest detta förslag bifalles,
torde lagen böra i sin helhet intagas i svensk författningssamling.
De föreslagna ändringarna i lagen örn val till riksdagen medföra, att vissa
ändringar måste vidtagas jämväl i de formulär till röstlängdsutdrag, val-- Hihilny till riksdagens protokoll 19H. 1 sami. Nr 10.
4
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 10.
kuvert och valprotokoll m. m., vilka fastställts genom kungörelsen den 26
april 1940 (nr 304) rörande formulär till röstlängdsutdrag m. m. för val till
riksdagens andra kammare. Vidare böra vissa ändringar ske i kungörelsen
den 17 juni 1938 (nr 393) örn insändande till statistiska centralbyrån av vissa
valprotokoll, röstlängder och valstatistiska uppgifter.
Stockholm den 1 december 1943.
Å. Nordwall.
Stockholm 1943. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
433858
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1944:61 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis proposition med förslag till lag om ändring i 7, 11 och 14 kap. vattenlagen. s. 1 i texten