Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående upphävande av 9 § lagen den 7 maj 1918 (nr 294) örn särskilda ting ssammanträden för handläggning av vissa mål och ärenden

1944-02-18 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1944:102, Med förslag till lag angående upphävande av 9 § lagen den 7 maj 1918 (nr 294) örn särskilda ting ssammanträden för handläggning av vissa mål och ärenden

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 102.

1

Nr 102.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

upphävande av 9 § lagen den 7 maj 1918 (nr

294) örn särskilda ting ssammanträden för handläggning

av vissa mål och ärenden; given Stockholms slott

den 18 februari 1944.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Majit härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till lag angående upphävande av 9 § lagen den

7 maj 1918 (nr 294) om särskilda tingssammanträden för handläggning av

vissa mål och ärenden.

GUSTAF.

T honvald Bergquist.

Hiliann till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 102.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 102.

Förslag

till

Lag

angående upphävande av 9 § lagen den 7 maj 1918 (nr 294) om

särskilda tingssammanträden för handläggning av vissa

mål och ärenden.

Härigenom förordnas, att 9 § lagen den 7 maj 1918 örn särskilda tingssammanträden

för handläggning av vissa mål och ärenden skall upphöra

att gälla med utgången av juni 1944.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 102.

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 4 februari 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bergquist, anför följande.

Vid anmälan förut denna dag av fråga om proposition till riksdagen angående

anslag till Häradsrätterna: Reseersättningar till nämndemän för budgetåret

1944/45 framhöll jag, att i samband med införande av vidgad rätt för

nämndemän till traktamentsersättning viss ändring borde ske i lagen den 7

maj 1918 (nr 294) örn särskilda tingssammantråden för handläggning av vissa

mål och ärenden. Jag anhåller nu att få upptaga detta ärende.

Enligt 1 § nämnda lag, den s. k. tremanstingslagen, skall i tingslag, där

Kungl. Maj:t med hänsyn till ortsförhållandena så prövar nödigt, häradsrätten

under eller mellan de lagtima tingen, dock ej å eller i omedelbart samband

med allmän rättegångsdag, hålla sammanträde för handläggning av

vissa i paragrafen närmare angivna mål och ärenden. Vid sådant sammanträde

är häradsrätten domför, ändå att ej flera än tre av nämnden äro i rätten

närvarande.

I 9 § stadgas, att domare och nämndemän skola för inställelse vid sammanträde,

som avses i lagen, åtnjuta ersättning enligt gällande resereglemente,

dock att ersättning ej må utgå till flera än fyra nämndemän för varje

sammanträde och att dagtraktamente ej må beräknas.

I 21 kap. 12 § lagen den 18 juni 1926 (nr 326) örn delning av jord å landet

stadgas, att ägodelningsdomare och ägodelningsnämndemän skola för resa

till och från det ställe, där ägodelningsrätten sammanträder, så ock för uppehållet

vid rätten njuta ersättning enligt gällande resereglemente i den mån

ej i paragrafen annat stadgas. Ersättningen skall gäldas till ägodelningsdomaren

av allmänna medel och till ägodelningsnämndemännen av sakägarna.

Tillika stadgas, att örn sammanträde med ägodelningsrätt hålles å

lagtima ting eller sammanträde med tremansnämnd och häradsrättens ordförande

även är ägodelningsdomare eller i häradsrätten tjänstgörande nämndeman

tillika är ägodelningsnämndemän, ersättning till dem ej skall utgå.

Enligt 49 § domsagostadgan dea 11 juni 1943 (nr 290) äger, då sammanträde

med häradsrätt eller ägodelningsrätt eller särskild förrättning hålles

å annan plats än den där domarkansliet är beläget, häradshövdingen eller

den som eljest tjänstgör såsom ordförande åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning

enligt bestämmelserna i allmänna resereglementet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 102.

Departe
ments
chefen.

I fråga om nämndemans rätt till gottgörelse för andra sammanträden än

tremansting som avses i 1918 års lag gäller för närvarande enligt kungörelsen

den 21 maj 1931 (nr 161) angående reseersättning till nämndemän jämte

vissa andra i administrativ ordning utfärdade författningar, att resekostnadsersättning

i regel utgår av statsmedel enligt allmänna resereglementet.

Endast för vissa fall har nämndeman därutöver rätt till traktamentsersättning

av allmänna medel.

Enligt det förslag, som Kungl. Maj:t förut denna dag efter min hemställan

beslutat förelägga riksdagen, skall med nästa budgetårs början nämndeman

för inställelse vid tingssammanträde tillerkännas rätt till traktamentsersättning

av statsmedel i samma utsträckning som nu gäller beträffande resekostnadsersättning.

I enlighet härmed torde de i 9 § av 1918 års lag intagna

bestämmelserna örn att nämndeman vid tremansting skall äga rätt till reseersättning

men icke traktamentsersättning böra upphävas. Frågan om nämndemäns

rätt till gottgörelse i sådana fall kommer härefter att regleras genom

de allmänna bestämmelser örn resekostnads- och traktamentsersättning till

nämndeman som givas i administrativ ordning. Jämväl bestämmelserna i

nämnda lagrum örn ersättning till domare vid tremansting torde böra utgå

ur lagen, då allmänna regler om domares rätt till resekostnads- och traktamentsersättning

numera upptagits i domsagostadgan. Lagrummet bör sålunda

i sin helhet upphävas.

Såsom jag förut nämnt förekomma i 21 kap. 12 § jorddelningslagen vissa

stadganden om ägodelningsdomares och ägodelningsnämndemäns rätt till

gottgörelse för ägodelningsrätts sammanträden. Någon ändring av dessa regler

torde icke vara påkallad i detta sammanhang. Jag vill framhålla, att då

i lagrummet stadgas, att ersättning i vissa fall icke skall utgå om ägodelningsrättens

sammanträde hålles å lagtima ting eller sammanträde med tremansnämnd,

detta allenast innebär, att någon ersättning jämlikt nu berörda

lagrum ej utgår i sådana fall. För tingssammanträdet skall däremot enligt

de föreslagna nya grunderna ersättning alltid utgå jämlikt allmänna resereglementet.

I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag

till lag angående upphävande av 9 § lagen den 7 maj 1918 (nr 294) örn

särskilda tingssammanträden för handläggning av vissa mål och ärenden.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över förslaget, av den

lydelse bilaga till detta protokoll utvisar1, måtte för det i § 87 regeringsformen

omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Majit Konungen.

Ur protokollet:

Thore Wisén.

1 Denna bilaga, vilken är likalydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här

uteslutits.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 102.

5

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 18 februari

19U.

Närvarande:

justitieråden Alsén,

Lind,

regeringsrådet Eklund,

justitierådet Ericsson.

Enligt lagrådet den 17 februari 1944 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet

den 4 februari 1944, hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas

över upprättat förslag till lag angående upphävande av 9 § lagen den 7 maj

1918 (nr 294) om särskilda tingssammanträden för handläggning av vissa

mål och ärenden.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

t. f. byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet hovrättsassessorn Sven

Romanus.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Bertil Crona.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 102.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 18 februari 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,

Rubbestad.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bergquist, anmäler lagrådets

denna dag avgivna utlåtande över det till lagrådet den 4 februari 1944

remitterade förslaget till lag angående upphävande av 9 § lagen den 7 maj

1918 (nr 294) om särskilda tingssammanträden för handläggning av vissa

inål och ärenden; därvid föredraganden hemställer, att förslaget, som av

lagrådet lämnats utan erinran, måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom

proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sigrid Linders.

447258. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag. 1944.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1944:335 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 17 oktober 1900 s. 12 i texten
  2. 1LU 1944:37 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående upphävande av 9 § lagen den 7 maj 1918 s. 1 i texten