Sök i Ratio Lex

Angående anslag till skogsvårdens befrämjande m. m

1944-01-11 · 86 sidor, varav 84 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 84 av 86 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1944:111, Angående anslag till skogsvårdens befrämjande m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

1

Nr lil.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till skogsvårdens

befrämjande m. m.; given Stockholms slott

den 11 februari 1944.

Kungl. Maj:! vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11

februari 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller,

Sköld, Quensel, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander,

Ewerlöf, Rubbestad.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1944/45 beräkna dels

ett anslag av 700 000 kronor till Skogsvård m. m.: Skogsvårdens befrämjande,

dels ock ett anslag av 800 000 kronor till Skogsvård m. m.: Ersättning för

kostnader föranledda av 1932 års lappmarkslag m. m. Jag torde nu få ånyo

anmäla dessa ärenden för Kungl. Maj:t.

I skrivelse den 28 augusti 1943, varöver statskontoret den 18 oktober 1943

avgivit infordrat utlåtande, bar skogsstyrelsen bland annat gjort framställB

i hang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr lil.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

ning om anslag för budgetåret 1944/45 till skogsvårdens befrämjande och

till ersättning för kostnader föranledda av 1932 års lappmarkslag m. m.

Sedermera har skogsstyrelsen med skrivelse den 21 januari 1944 till komplettering

av framställningen den 28 augusti 1943 framlagt en på styrelsens

uppdrag verkställd utredning rörande skogsvårdsstyrelsens i Västerbottens

län ekonomiska förhållanden. Häröver ha remissutlåtanden avgivits den 31

januari 1944 av skogsvårdsstyrelserna i Västerbottens och Västernorrlands

län samt den 2 februari 1944 av statskontoret och riksräkenskapsverket.

Innan jag övergår att närmare redogöra för innehållet i omförmälda av

skogsstyrelsen gjorda framställningar, torde jag få erinra om att styrelsen

i skrivelse den 12 mars 1943 framlade vissa förslag angående finansiering

av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet samt reglering av löne- och anställningsförhållandena

för skogsvårdsstyrelsernas befattningshavare m. m. Rörande

den huvudsakliga innebörden av sistnämnda förslag — över vilka

remissutlåtanden avgivits av ett flertal myndigheter och korporationer —

torde få hänvisas till propositionen nr 278/1943 sid. 10. Vid förslagens behandling

i nämnda av riksdagen godkända proposition framhöll jag, att ställningstagande

till förslagen borde anstå i avbidan på att viss överarbetning av

desamma ägt rum samt att i varje fall skogsstyrelsens utredning rörande

löne- och anställningsförhållandena för skogsvårdsstyrelsernas extra ordinarie

personal slutförts. Med skrivelse den 20 januari 1944 har skogsstyrelsen

— under förmälan att såväl förenämnda överarbetning som utredningen

angående den extra ordinarie personalens löneställning numera verkställts

— bland annat överlämnat en promemoria angående skogsvårdsstyrelsepersonalens

lönevillkor m. m. Över skogsstyrelsens förslag ha yttranden infordrats

från ett flertal myndigheter. Behandlingen av ifrågavarande förslag

torde icke kunna slutföras å sådan tid, att proposition i anledning av

förslagen kan föreläggas innevarande års riksdag.

Skogsvård m. m.: Skogsvårdens befrämjande.

Till skogsvårdens befrämjande är för innevarande budgetår uppfört ett

anslag av 700 000 kronor. Beträffande bestämmelser angående anslagets användning

hänvisas till statsliggaren sid. 717.

I skrivelsen den 28 augusti 1943 med förslag till anslagsäskanden

för budgetåret 19 A Al A 5 har skogsstyrelsen hemställt, att i

riksstatsförslaget för nämnda budgetår måtte till Skogsvård m. m.: Skogsvårdens

befrämjande beräknas ett belopp av 1 050 000 kronor, varav 350 000

kronor avsetts för sanering av vissa skogsvårdsstyrelsers ekonomi.

Skogsstyrelsen har meddelat, att styrelsen för att utröna skogsvårdsstyrelsernas

medelsbehov under budgetåret 1944/45, d. v. s. medelsåtgången

under kalenderåret 1944, från skogsvårdsstyrelserna införskaffat preliminära

inkomst- och utgiftsstater för år 1944. Ifrågavarande stater — vilka inrymma

skogsvårdsstyrelsernas verksamhet under sagda år i samband med de extra
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

3

ordinära vedavverkningarna, varvid denna verksamhet beräknats skola få

ungefär samma omfattning som för närvarande -— utvisa en brist för samtliga

skogsvårdsstyrelser å tillhopa 1 984 000 kronor.

Rörande skogsvårdsstyrelsernas beräkning av inkomsterna under år

1944 må ur skogsstyrelsens förevarande skrivelse återgivas följande.

De i statförslagen beräknade inkomsterna, exklusive statsanslag, hos statskontoret

redovisade skogsvårdsavgift samt lån, belöpa å 5 318 000 kronor.

Motsvarande inkomster, uppskattade och verkliga, för åren 1943 och 1942

uppgå till respektive 4 931 000 och 4 728 000 kronor. I förhållande till år

1943 förutses sålunda en viss inkomstökning, utgörande sammanlagt 387 000

kronor. Denna betingas väsentligen av att en kraftig stegring av de direkt influtna

skogsvårdsavgifterna, från 2 890 000 till 3 589 000 kronor eller med

699 000 kronor, väntas komma att äga rum. Å andra sidan räkna skogsvårdsstyrelserna

med att inkomsterna av de olika verksamhetsgrenarna samt

av fastigheter och räntor under år 1944 skola bliva cirka 312 000 kronor lägre

än under år 1943. Upplåningen beräknas till 18 000 kronor mot 465 000 kronor

år 1943 och 558 000 kronor år 1942.

Beräkningen av den största inkomstposten, skogsvårdsavgifterna, till

3 589 000 kronor (motsvarande 90 procent av de under år 1943 debiterade

avgifterna) grundar sig på primäruppgifter från häradsskrivarna rörande det

år 1943 taxerade accispliktiga rotvärdet för de olika fögderierna. Från bruttobeloppet

av skogsvårdsavgifter ha avdrag gjorts för den till statskontoret redovisade

utjämningsandelen och i någon utsträckning för sådana avskrivningar

och avkortningar, som alltid måste beräknas på grund av ändringar

i taxeringsbeloppen, uppkomsten av restantier o. d. Inkomsterna från de

olika verksamhetsgrenarna samt av kapital och fastigheter uppgingo år 1942

till 1996 000 kronor men kalkyleras för åren 1943 och 1944 till endast

1 946 000 respektive 1 632 000 kronor. Skillnaden mellan 1942 års verkliga

och 1944 års beräknade inkomster uppgår till 364 000 kronor, varav dock

en minskning på ungefär 90 000 kronor kan förklaras därav, att skogsvårdsstyrelserna

från och med år 1943 i regel ej förskottera skogsbrandbevakningskostnaderna

och alltså ej erhålla särskild ersättning härför av statsmedel,

vilket däremot var fallet år 1942. Därjämte bör framhållas, att inkomsterna

av skogsvårdsstyrelsernas fastigheter —• i huvudsak skogsvårdsgårdar — på

grund av minskade avverkningar väntas komma att sjunka med cirka

100 000 kronor.

Skogsstyrelsen har förklarat sig icke ha något att erinra mot skogsvårdsstyrelsernas

beräkningar av skogsvårdsavgifterna. Vad beträffar beräkningen

av skogsvårdsstyrelsernas övriga egna inkomster har skogsstyrelsen uttalat

den uppfattningen, att styrelserna måhända bedömt sistnämnda inkomster

med väl stor försiktighet. Styrelsen har emellertid, med hänsyn till vissa

förslag til! medelsfonderingar för skogsvårdsstyrelserna, icke ifrågasatt någon

ändring i inkomstberäkningen. Till berörda förslag torde jag få återkomma

i det följande.

I fråga örn skogsvårdsstyrelsernas beräkning av utgifterna under år

1944 anföres i huvudsak följande.

Skogsvårdsstyrelserna lia för år 1944 upptagit utgifterna, exklusive återbetalning

av lån, til! 6 926 000 kronor. Motsvarande utgifter under åren 1943

och 1942 äro 6 767 000 respektive 6 280 000 kronor. Jämfört med åren 1948

och. 1942 skulle alltså utgifterna, bortsett från vad sorn erfordras för åter
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

betalande av lån, komma att öka med 159 000 respektive 646 000 kronor. Låneåterbetalningen

beräknas för år 1944 till 342 000 kronor mot 665 000 kronor

år 1943 och 253 000 kronor år 1942.

Ifrågavarande utgifter ha i allmänhet beräknats med utgångspunkt från

att verksamheten under år 1944 skall få ungefär samma utformning och

omfattning som under år 1943. I jämförelse med år 1942 torde emellertid en

viss ökning av verksamheten komma att äga rum, särskilt med avseende på

medverkan vid de extraordinära vedavverkningarna. Utgiftsökningen mellan,

å ena sidan, år 1942 och, å andra sidan, åren 1943 och 1944 förklaras till

väsentlig del av detta förhållande. I övrigt sammanhänger den relativt måttliga

kostnadsökningen med automatiska stegringar samt förhöjda kostnader

för förrättningsresor.

Då skogsvårdsstyrelserna enligt skogsstyrelsens mening iakttagit sparsamhet

vid upprättande av sina utgiftsförslag, har styrelsen ansett sig icke

kunna, utan allvarlig skada för skogsvårdsstyrelsernas verksamhet, föreslå

någon nämnvärd nedskärning av utgiftsstaterna i vad de avsåge driftsutgifter.

Vad åter anginge de beräknade utgifterna för låneåterbetalning har

det synts styrelsen nödvändigt, att skogsvårdsstyrelserna under år, då skogsvårdsavgifterna

vore förhållandevis rikliga, stärkte sin ekonomiska ställning,

i förekommande fall genom återbetalning av skulder. Sådana för år

1944 planerade konsolideringar borde dock stå i skäligt förhållande till

den beräknade inkomstförbättringen av skogsvårdsavgifter. Några skogsvårdsstyrelser

hade emellertid under år 1944 räknat med skuldåterbetalningar

av betydligt större omfattning än som stöde i överensstämmelse härmed.

Skogsstyrelsen har därför ansett, att utgifterna för låneåterbetalning

borde kunna reduceras med ett sammanlagt belopp av ungefär 270 000

kronor.

Vid bedömandet av medelsbehovet för budgetåret 1944/45 under

anslaget till skogsvårdens befrämjande har skogsstyrelsen utgått från den

brist å tillhopa 1 984 000 kronor, som enligt vad förut nämnts för år 1944

beräknats för samtliga skogsvårdsstyrelser. Från sagda belopp har skogsstyrelsen

ansett böra dragas dels 399 000 kronor utgörande vid årsskiftet 1943/

44 hos statskontoret redovisade skogsvårdsavgifter, dels 615 000 kronor avseende

medel som från förslagsanslaget till Skogsvård m. m.: Ersättning åt

skogsvårdsstyrelser för visst biträde vid virkesavverkning m. m. beräknats

komma att utbetalas till gäldande av skogsvårdsstyrelsernas merkostnader

i anledning av de extraordinära vedavverkningarna, dels ock 270 000 kronor

eller det belopp varmed skogsstyrelsen ansett de beräknade utgifterna för

låneåterbetalning böra reduceras. Enligt skogsstyrelsens mening skulle följaktligen

anslagsbehovet för skogsvårdens befrämjande uppgå till (1 984 000

— 399 000 — 615 000 — 270 000 ~) 700 000 kronor. Såsom framgår av det

anförda har skogsstyrelsen vid sin anslagsberäkning utgått från de av skogsvårdsstyrelserna

kalkylerade inkomstbeloppen. Beräkningen förutsätter härjämte,

att särskilda medel anvisas för sanering av vissa skogsvårdsstyrelsers

ekonomi. Beträffande sistnämnda ändamål har styrelsen — under förmälan

att utredning i ämnet alltjämt påginge — upptagit ett preliminärt belopp

av 350 000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

5

I samband med beräkningarna av medelsbehovet under nästa budgetår

för ifrågavarande ändamål har skogsstyrelsen till övervägande upptagit jämväl

frågan om behovet av medelsfondering eller liknande

åtgärd vid skogsvårdsstyrelserna. Härom har styrelsen anfört i huvudsak

följande.

Såsom tidigare framhållits äro skogsvårdsstyrelsernas beräkningar av sina

egna inkomster under år 1944 måhända väl försiktiga. De ekonomiska förutsättningarna

för verksamhetens bedrivande under år 1944 torde sålunda

i detta hänseende bliva bättre än vad statförslagen angiva. Med de förutsatta

statsanslagen skulle därigenom komma att uppstå ett visst överskott.

Skogsstyrelsen vill emellertid erinra örn att skogsvårdsstyrelserna äro ofrånkomligen

nödsakade att under år, då skogsvårdsavgifterna inflyta rikligare,

verkställa besparingar för att kunna möta ekonomiska påfrestningar i tider,

då avgiftsmedlen uppgå till lägre belopp. Skulle detta icke ske, bleve styrelsernas

verksamhet ej så kontinuerlig och jämn, som ur många synpunkter

måste anses önskvärt. Denna inkomstutjämning ha skogsvårdsstyrelserna

i huvudsak själva måst svara för, då till styrelsernas verksamhet utgående

statsanslag icke helt kompenserat växlingarna i skogsvårdsavgifter. Under

perioden 1936—1942 ha sålunda de årligen direkt inflytande skogsvårdsavgifterna

växlat mellan lägst 1 500 000 och högst 3 000 000 kronor, medan

anslaget till skogsvårdens befrämjande utgått med lägst 600 000 och

högst 1 080 000 k ronor. I detta sammanhang bör framhållas, att det av

skogsstyrelsen år 1943 framlagda förslaget till ändrade grunder för finansiering

av skogsvårdsstyrelserna m. m. avsåg, att staten genom att garantera

skogsvårdsstyrelsernas fasta lönekostnader skulle i större utsträckning

än hittills påtaga sig ansvaret för att styrelsernas inkomster erhålla den betryggande

jämnhet, som är nödvändig för verksamhetens rationella bedrivande.

För att belysa det trängande behovet av medelsfondering i nuvarande

läge må här anföras några siffror. Vid utgången av år 1940 utgjorde skogsvårdsstyrelsernas

sammanlagda tillgångar över skulder 5 790 000 kronor.

Vid utgången av år 1942 hade de sjunkit till 4 850 000 kronor och vid utgången

av år 1943 beräknas de utgöra ungefär 4 220 000 kronor. På tre år beräknas

alltså en kapitalförtäring av ej mindre än i runt tal 1 500 000 kronor

lia ägt rum. Denna fördelar sig på praktiskt taget alla styrelser med belopp,

växlande mellan något tiotusental kronor och över 200 000 kronor.

Endast fyra skogsvårdsstyrelser ha fått sina tillgångar ökade, men det gäller

här endast obetydliga belopp, sammanlagt uppgående till 35 000 kronor.

Skogsvårdsstyrelsernas tillgångar torde i själva verket vid 1943 års

utgång lia sjunkit till samma låga nivå som åren 1935—1938, då sviterna

efter lågkonjunkturen 1931—1934 ännu gjorde sig gällande.

Av det anförda torde framgå angelägenheten av att skogsvårdsstyrelserna

beredas tillfälle att i någon mån förstärka sina kapitaltillgångar, när nu inkomsterna

av skogsvårdsavgifter öka. Att styrelserna skulle bliva nödsakade

att under år 1944 helt förbruka de i flertalet län rekordartat höga skogsvårdsavgifterna

kan enligt styrelsens mening icke anses försvarligt med

hänsyn till kommande års verksamhet. Det finnes nämligen anledning antaga,

att i stora delar av landet en minskning av inflytande skogsvårdsavgifter

kommer att följa på en återgång till avverkningar av mera normal omfattning

och sammansättning. Därest anslaget till skogsvårdens befrämjande

för budgetåret 1944/45 anvisas med det föreslagna beloppet, 700 000

kronor, d. v. s. samma belopp som innevarande budgetår, skulle möjlighe
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. May.ts proposition nr lil.

ter öppnas för en — i jämförelse med kapitalförtäringen under de senaste

åren dock relativt blygsam -—- ökning av skogsvårdsstyrelsernas reserver, vilken

måste anses nödvändig, örn styrelserna fortfarande skola själva svara

för erforderliga åtgärder i inkomstutjämnande syfte. Ett lägre belopp kan

skogsstyrelsen för sin del icke tillstyrka.

Statskontoret har i remissullåtande den 18 oktober 1943 framhållit, att

en stegring av skogsvårdsavgifterna beräknades inträda under år 1944 och

detta med icke mindre än 700 000 kronor i förhållande till år 1943. Som

skäl för sitt förslag att trots denna ökning av skogsvårdsavgifterna upptaga

ifrågavarande anslag med oförändrat belopp av 700 000 kronor hade

skogsstyrelsen anfört, att ett trängande behov av medelsfondering förelåge.

Statskontoret har för sin del icke ansett sig kunna dela denna styrelsens

uppfattning. Erinras finge nämligen, att frågan örn skogsvårdsstyrelsernas

finansiering ännu väntade på sin lösning. Då det torde kunna antagas, att

detta spörsmål inom en nära framtid komme att upptagas till prövning,

måste det enligt ämbetsverkets mening framstå såsom mindre lämpligt

att nu ställa medel tili förfogande för fondering hos skogsvårdsstyrelserna.

I anslutning härtill har statskontoret förklarat sig icke kunna finna annat

än att anslaget till skogsvårdens befrämjande för budgetåret 1944/45 borde

fastställas till väsentligt lägre belopp än vad skogsstyrelsen föreslagit. I

betraktande av den kraftiga stegringen av influtna skogsvårdsavgift^ syntes

det till och med kunna ifrågasättas, huruvida det överhuvudtaget kunde

anses nödvändigt att för sistnämnda budgetår anvisa något anslag för ifrågavarande

ändamål.

Såsom inledningsvis omnämnts har skogsstyrelsen med skrivelse den 21

januari 1944 överlämnat en på styrelsens uppdrag verkställd utredning

angående skogsvårdsstyrelsens i Västerbottens län ekonomiska

förhållanden. Innan jag närmare redogör för innehållet i

denna utredning, vilken utförts av direktören W. Ekman, Gävle, såsom av

skogsstyrelsen särskilt tillkallad utredningsman, torde jag få lämna följande

uppgifter rörande de omständigheter som föranlett utredningens företagande.

I skrivelse den 16 september 1942 med anslagsäskanden till 1943 års riksdag

hemställde skogsstyrelsen bland annat om en medelsanvisning å 93 000

kronor för täckande av uppkommen brist i den kassareserv å 150 000 kronor,

som av statsmakterna ställts till förfogande för skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens

län för att av denna användas såsom rörelsekapital för verksamhetens

bedrivande i lappmarken. I en sedermera överlämnad skrivelse meddelade

skogsvårdsstyrelsen, att styrelsen för verksamheten i kustlandet upplånat

45 000 kronor. Härjämte förklarade sig styrelsen nödsakad att upplåna ytterligare

medel och beräknade att den 1 augusti 1943 häfta i skuld med tillhopa

290 000 kronor, av vilket belopp 150 000 kronor avsåges skola användas för

verksamheten i kustlandet och återstoden för verksamheten i lappmarken.

Vid framläggandet för 1943 års riksdag av propositionen nr 278 anförde jag,

att jag, huru det syntes mig i hög grad anmärkningsvärt, att skogsvårdssty
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr lil.

7

reisen i Västerbottens län för bestridande av löpande utgifter av tillgängligt

rörelsekapital förbrukat icke mindre än 93 000 kronor, dock icke ansåge mig

kunna underlåta att förorda, att medel anvisades för utfyllnad av skogsvårdsstyrelsens

kassareserv till dess ursprungliga belopp, 150 000 kronor. En dylik

medelsanvisning borde emellertid enligt min mening endast ske under förutsättning

att garantier skapades mot ett upprepande av att dylika medel förbrukades

för driftsändamål. Det borde, framhöll jag, ankomma på skogsstyrelsen

att därutinnan meddela erforderliga föreskrifter samt att vaka över dessas

efterlevnad. Med hänsyn till det läge, vari skogsvårdsstyrelsens i Västerbottens

län ekonomi kommit, ansåg jag det nödvändigt, att skogsstyrelsen

verkställde undersökning rörande skogsvårdsstyrelsens organisation och personalbehov

samt snarast till Kungl. Majit inkomme med förslag till de åtgärder

styrelsen funne påkallade. Sedan riksdagen bifallit propositionen, uppdrog

Kungl. Majit den 30 juni 1943 åt skogsstyrelsen att skyndsamt verkställa omförmälda

undersökning.

Enligt vad utredningsmannen anför skulle undersökningen jämlikt de av

skogsstyrelsen lämnade direktiven lia till föremål jämväl skogsvårdsstyrelsernas

i Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens län organisation och ekonomi

samt — i vad avsåge Västerbottens och Västernorrlands län — utmynna

i förslag till de rationaliserings- och saneringsåtgärder, inkomstökningar

och utgiftsbegränsningar, som ansåges påkallade och möjliga att genomföra.

I enlighet med direktiven hade utredningsmannen under hösten 1943 verkställt

utredning beträffande vissa med skogsvårdsstyrelsens i Västerbottens län

verksamhet sammanhängande spörsmål. Föremål för undersökningen hade

därvid i första hand varit de med styrelsens verksamhet förknippade omkostnaderna.

Utredningsmannen har framhållit, att de utomordentligt omfattande

och svårlösta frågor — framförallt spörsmålet örn de berörda skogsvårdsstyrelsernas

personalbehov -—• som utredningen hade att behandla, visat sig erfordra

mera tidskrävande undersökningar än som torde ha förutsatts. Såvitt

utredningsmannen nu kunde bedöma, syntes det i själva verket icke vara

möjligt att redan till 1944 års riksdag slutföra den anbefallda utredningen.

Utredningsmannen har emellertid, bland annat för bedömande av storleken

av de statsanslag som för skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län borde äskas

av årets riksdag, ansett sig böra verkställa en preliminär, begränsad undersökning

rörande skogsvårdsstyrelsens nuvarande ekonomiska läge. Med utgångspunkt

från styrelsens förslag till inkomst- och utgiflsstater för 1944 års

verksamhet i kustlandet och lappmarken hade utredningsmannen sökt fastställa

styrelsens medelsbehov under år 1944 och den del därav, som borde

tillgodoses genom anslag av statsmedel. Samtidigt hade jämväl vissa andra

med styrelsens ekonomi sammanhängande spörsmål upptagits till behandling.

I första avsnittet av utredningen lämnas en kortfattad redogörelse för

skogsvårdsstyrelsens ekonomiska förhållanden under

de senare åren. Av redogörelsen, såvitt densamma angår skogsvårdsverksam

heten i k u s 11 a n d et, må hiir endast återgivas följande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

Skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län har under ett flertal år haft att kämpa

med ekonomiska svårigheter. För att uppehålla en enligt styrelsens mening

behörig omfattning av verksamheten i kustlandet har styrelsen sålunda i relativt

stor utsträckning varit nödsakad att upptaga lån, såväl för att — i avvaktan

på de reguljära inkomsterna — till sitt förfogande erhålla rörelsekapital

under löpande räkenskapsår som för att, i synnerhet de senaste åren,

bestrida de omkostnader, som icke kunnat täckas av under året inflytande

verkliga inkomster. I regel har skogsvårdsstyrelsen därvid begagnat sig av

lån i privata bankinrättningar. I ett par fall har skogsvårdsstyrelsen därjämte

för rörelsen i kustlandet använt sig av statsmedel som av riksdagen anvisats

för lappmarksverksamheten.

Under åren 1937—1943 har styrelsen för verksamheten i kustlandet upplånat

följande belopp.

s Upplånade medel

kronor

1936 ............ —

1937 ............ 90 170 (därav 50 000 kronor från

lappmarkskassan)

1938 ............ 48 689

1939 ............ 26 352

1940 ............ 49 651

1941 ............ 11 400

1942 ............ 108 822

1943 ............ 182 729

Som framgår av de lämnade uppgifterna har styrelsen från och med 1937

varje år varit nödsakad att för rörelsens bedrivande upplåna medel till växlande

belopp. Merendels ha banklånen redan samma år de upptagits kunnat

likvideras med senare under året uppburna inkomster. Emellertid ha skogsvårdsstyrelsens

utgifter under de senaste åren — 1940, 1941 och 1942 —

överstigit inkomsterna, i följd varav styrelsen lill närmast följande år nödgats

balansera större eller mindre del av under året upptagna lån. Av det

under år 1943 upptagna lånet å 182 729 kronor kvarstodo vid årsskiftet 1943/

44 oguldna 10 100 kronor.

^ Skogsvårdsstyrelsens ekonomiska ställning vid utgången av räkenskapsåren

1936—1943 belyses av följande sammanställning.

År

Tillgångar

kronor

Skulder

kronor

År

Tillgångar

kronor

Skulder

kronor

19116

32 838

25 690

1910

129 687

76 165

1937

35 631

63 439

1941

83 929

56 164

1938

53 607

37 466

1942

74 329

103 355

1939

103 018

68 948

1943

59 000

35 000

Under åren 1936—1943 uppgingo skogsvårdsstyrelsens inkomster (exklusive

upptagna lån) och utgifter (exklusive återbetalade lån) till följande belopp.

År

Inkomster

kronor

Utgifter

kronor

År

Inkomster

kronor

Utgifter

kronor

1936

224 077

213 374

1940

299 430

337 500

1937

230 778

261 354

1941

291 515

332 926

1938

305 357

262 657

1942

292 079

373 957

1939

309 346

285 163

1 1943

404 782

372 000

1 Beräknade belopp.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr lil.

9

Styrelsens sammanlagda inkomster åren 1938—1942 ha sålunda hållit sig

på en i stort sett oförändrad nivå. Den avsevärda stegring av inkomsterna,

som ägde rum från år 1937 till 1938 har sin grund i det mer än fördubblade

statsanslaget för sistnämnda år. Av de medel, som av 1938 års riksdag anvisades

styrelsen ur det för budgetåret 1938/39 uppförda anslaget till skogsvårdens

befrämjande, avsågs emellertid ett belopp av 100 000 kronor skola

utgöra för verksamhetens bedrivande erforderligt rörelsekapital. Redan under

år 1938 togs emellertid större delen av för detta ändamål anvisade medel

jämte övriga inkomster i anspråk för samma års löpande utgifter.

Den ökning av skogsvårdsstyrelsens inkomster, som under år 1943 ägt rum,

har föranletts dels av att styrelsen ur anslaget till skogsvårdens befrämjande

tilldelats ett väsentligt förhöjt statsbidrag eller 169 777 kronor, dels ock av att

styrelsen av det å riksstaten upptagna särskilda anslaget till ersättning åt

skogsvårdsstyrelser för visst biträde vid virkesavverkning m. m. anvisats ett

relativt betydande belopp eller 62 000 kronor för sin medverkan vid vedutsyningarna

under budgetåret 1942/43.

I anslutning till omförmälda uppgifter rörande skogsvårdsstyrelsens ekonomiska

förhållanden under de senare åren bar utredningsmannen gjort täljande

uttalanden.

Skogsvårdsstyrelsens utgifter för verksamheten i kustlandet lia under senare

år undergått en oavbruten och stark stegring. Även örn denna omkostnadsökning

till stor del varit av automatisk natur och följt den allmänna

löne- och prisutvecklingen, har dock härtill bidragit framförallt den utvidgning

av styrelsens verksamhet och organisation, som under de senare

åren genomförts. Vad särskilt angår styrelsens personalorganisation har en

betydande utökning av densamma ägt rum genom nyanställningar.

Givetvis måste sådana områden, där skogsvård antingen icke alls förekommit

eller ock i mer eller mindre grad försummats, såsom fallet är inom

stora delar av övre Norrland, fordra ett intensivare och mera kostnadskrävande

arbete än sådana, där skogs vårdsstyrelserna sedan årtionden bedrivit

sin verksamhet. I jämförelse med flertalet övriga skogsvårdsstyrelser

måste skogsvårdsstyrelsens i Västerbottens län verksamhet redan av denna

anledning få en väsentligt vidgad omfattning. Utan en ingående undersökning

av länets skogsvårdsbehov och därmed sammanhängande spörsmål

anser sig utredningsmannen självfallet icke kunna fälla något omdöme,

huruvida den av styrelsen nu bedrivna rörelsen i och för sig erhållit en

omfattning, som icke varit betingad av det aktuella skogsvårdsbehovet. Mot

de omkostnader, skogsvårdsverksamheten i Västerbotten drager, måste vägas

de utomordentligt omfattande arbetsuppgifter, som skogsvårdsstyrelsen

fått sig förelagda.

Utredningsmannen vill dock ifrågasätta, huruvida icke den utvidgning av

styrelsens verksamhet och personalorganisation, som på ett fåtal år försiggått,

borde ha genomförts med mera beaktande av tillgängliga resurser. Såsom

skogsvårdsstyrelsen framhållit — bland annat i skrivelse till skogsstyrelsen

den 30 augusti 1943 —- har styrelsen i sitt ekonomiska handlande

haft den principiella inställningen, att de medel, som genom statsanslag oell

skogsvårdsavgifter ställts till styrelsens förfogande, helt borde användas till

ändamål, som avsåge ett höjande av skogsvårdsintresset hos skogsägarna

och ett förbättrande av skogsvårdstillståndet men däremot icke till någon

del användas till fondbildning. Skogsvårdsstyrelsen Inar således icke såsom

övriga skogsvårdsstyrelser haft lill silt förfogande egna reserverade medel

att vid behov tillgripas vid oförutsedda inkomstminskningar eller utgiftss

tegringar.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

Emellertid synes det utredningsmannen uppenbart, alt, i varje fall så länge

nu gällande otillfredsställande ordning för finansiering av skogsvårdsstyrelsernas

verksamhet består, viss medelsfondering måste vara för en skogsvårdsstyrelse

nödvändig såsom förutsättning för en av de rådande konjunkturerna

någorlunda oberoende ekonomi.

En skogsvårdsstyrelses organisation och verksamhet är icke av den elastiska

natur, att den utan vidare låter sig anpassa efter styrelsens från år lili

år växlande inkomster. I väsentlig mån äro dessa senare direkt avhängiga av

konjunkturerna på trävarumarknaden eller, vad avser statsbidragen, betingade

av det allmänna statsbudgetära läget och kunna endast i mycket begränsad

omfattning på förhand beräknas. Ä andra sidan är ock vanskligt

att med krav på tillförlitlighet förutsäga omfattningen av skogsvårdsstyrelsernas

verksamhet och därmed — även om styrelserna arbeta med till större

delen fasta omkostnader — dess utgifter under ett kommande år, då snabba

och oförutsedda skiftningar i konjunkturläget kunna helt omkasta gjorda

uppskattningar av bilrädesbehovet. Även ett infallande fröår med därav föranledda,

merendels betydande omkostnader kunna helt förrycka styrelsernas

preliminära utgiftsstater. I sitt ekonomiska planerande för kommande års

verksamhet måste styrelserna således arbeta med nödig marginal för oförutsedda

inkomstminskningar och utgiftsstegringar. Detta är ofrånkomligt

med hänsyn till den osäkra grund, på vilken finansieringen av styrelsernas

verksamhet för närvarande vilar.

Den principiella inställning till fondering av inflytande medel som intagits

av skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län har, som en närmare undersökning

av styrelsens utgifts- och inkomststater utvisar, lett till att ökade

medelstillgångar snabbt följts av en utvidgning av skogsvårdsstyrelsens verksamhet.

Vid en försämring av det ekonomiska läget till följd av minskade

inkomster eller automatiskt stigande omkostnader har styrelsen däremot icke

varit mäktig inskränka rörelsen och återföra utgifterna till den omfattning,

som det förändrade läget bort påfordra.

Den av krisen föranledda allmänna prisförhöjningen har för skogsvårdsstyrelserna

medfört betydande omkostnadsökningar. Då statsmakterna till

följd av de ansträngda statsfinanserna icke kunnat tillmötesgå styrelsernas

krav på ökade statsbidrag och den inkomstökning, som jämväl inträtt, framförallt

genom stegrade skogsvårdsavgifter, icke kunnat kompensera utgiftsökningen,

har övervägande antalet skogsvårdsstyrelser varit nödsakade att

för driftsändamål taga i anspråk kapitaltillgångar. Skogsvårdsstyrelsen i

Västerbottens län har emellertid icke, såsom flertalet övriga skogsvårdsstyrelser,

för mötande av de av krisen föranledda ökade utgifterna haft till

sitt förfogande reserverade medel, varför styrelsen, då någon begränsning

av verksamheten icke stått att genomföra, varit nödsakad att i stigande utsträckning

finansiera rörelsen med lånemedel.

Med det anförda har utredningsmannen velat påvisa en bidragande orsak

till det tryckta ekonomiska läge, vari skogsvårdsstyrelsen nu befinner sig.

Det synes klart, att en skogsvårdsstyrelse med dess osäkra och variabla inkomster

icke kan utan att verkställa besparingar under år, då skogsvårdsavgifter

och övriga inkomster inflyta rikligare, erhålla den ekonomiska stabilitet

som måste vara förutsättning för en jämn och kontinuerlig verksamhet.

Även örn — såsom är utredningsmannens bestämda uppfattning — det

av skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län utförda arbetet är av utomordentlig

betydelse för skogsbruket inom länet, på många områden i och för sig

föredömligt för skogsvårdsstyrelser i övriga delar av landet och såsom sådant

värt allt erkännande, synes det dock lia bort ankomma på styrelsen att

under förkrigsåren giva verksamheten en omfattning, som lämnat ram för

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil. 11

åtminstone någon medelsfondering till mötande av kommande ekonomiska

påfrestningar.

Utredningsmannen har härefter framlagt förslag till vissa åtgärderför

stabilisering av skogsvårds styrelsens ekonomi. Härom

innehåller utredningen i huvudsak följande.

Med hänsyn till det läge, vari skogsvårdsstyrelsens ekonomi befinner sig,

lära särskilda åtgärder vara nödvändiga, om en varaktig förbättring av styrelsens

finanser skall kunna genomföras. I första hand torde därvid erfordras,

att av riksdagen utverkas engångsanslag av statsmedel i syfte såväl att

sätta styrelsen i stånd att återbetala för rörelsen upptagna ännu ej likviderade

banklån som att utrusta styrelsen med erforderligt rörelsekapital för

verksamheten i lappmarken och kustlandet.

En närmare undersökning av skogsvårdsstyrelsens ekonomi under de

gångna åren lärer utvisa, att styrelsens återkommande ekonomiska svårigheter

ha sitt ursprung väsentligen däri, att de på förhand gjorda planeringarna

av kommande års verksamhet och omkostnader icke kunnat av styrelsen

följas eller att styrelsen, i de fall äskade statsbidrag underkastats reduktion,

varit ur stånd att anpassa rörelsen efter de reducerade driftsmedlen. Då

skogsvårdsstyrelsen således upprepade gånger överskridit de för driftsändamål

avsedda tillgångarna, har styrelsen i brist på egna fonderade medel i betydande

utsträckning varit nödsakad att för verksamheten anlita både till

styrelsens förfogande stående rörelsekapital och i privata bankinrättningar

upplånade medel.

Från statsmakternas sida ha uttalats bestämda krav på garantier för att

till styrelsen anvisade rörelsekapital icke tagas i anspråk för driftsändamål.

Därest, såsom utredningsmannen anser sig böra förorda, till skogsvårdsstyrelsens

förfogande, såsom hittills skett, ställas rörelsekapital av statsmedel

för verksamheten i lappmarken och kustlandet, torde således särskilda föreskrifter

böra meddelas i berörda avseende. Såvitt utredningsmannen kunnat

finna, lära de av statsmakterna efterlysta garantierna icke på annat sätt

kunna tillfredställande åvägabringas, än att på grundval av från skogsvårdsstyrelsen

ingivna förslag, Kungl. Majit eller alternativt skogsstyrelsen fastställer

inkomst- och utgiftsstater för skogsvårdsstyrelsen att lända till efterrättelse

samt att i samband därmed föreskrives, att överskridande av i utgiftsstaten

beräknad utgiftspost icke må ske utan av Kungl. Majit, respektive

skogsstyrelsen, meddelat tillstånd. En åtgärd av här angiven innebörd

torde vara nödvändig, därest de ingripanden, som eljest för sanering av

skogsvårdsstyrelsens ekonomi kunna komma att påfordras, skola leda till en

varaktigare stabilisering av styrelsens finansiella läge. Utredningsmannen vill

för övrigt i detta sammanhang framhålla, att det med hänsyn till gällande

ordning för finansieringen av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet synes honom

kunna principiellt ifrågasättas, huruvida icke dylika inkomst- och utgiftsstater

borde fastställas för skogsvårdsstyrelserna överhuvudtaget. I betraktande

av att den av styrelserna bedrivna rörelsen till alldeles övervägande

dei bekostas av allmänna medel — statsanslag och skogsvårdsavgifter

— synas vägande skäl tala för ali statsmakterna böra mera än hittills varit

fallet kunna med möjlighet till ingripanden följa styrelsernas verksamhet.

Utredningsmannen anser det vidare förtjänt av att övervägas, huruvida

icke det rörelsekapital, som för verksamheten i lappmarken och kustlandet

av statsmakterna anvisas skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län, bör ställas

till skogsstyrelsens förfogande för att i mån av behov på rekvisition utanordnas

till skogsvårdsstyrelsen, i stället för att som nu sker direkt till
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr lil.

ställas styrelsen. Några olägenheter för skogsvårdsstyrelsen synes en dylik

överflyttning av rörelsekapitalets förvaltning knappast behöva medföra. De

rörelsemedel, som sålunda bomme att förvaltas av skogsstyrelsen, skulle ock

kunna utgöra den reserv, varur, efter därom meddelat tillstånd, medel skulle

kunna ställas till skogsvårdsstyrelsens förfogande för bestridande av oförutsedda

utgifter. Därest någon del av rörelsekapitalet av sådan anledning

(ages i anspråk för driftsändamål, bör på skogsstyrelsen ankomma att till

påföljande års riksdag göra framställning örn vederbörlig utfyllnad i kapitalel.

Det synes utredningsmannen slutligen önskvärt, att skogsstyrelsen allt

framgent under räkenskapsåret håller sig noga underrättad örn skogsvårdsstyrelsens

ekonomiska ställning.

Vad angår frågan örn skogsvårdsstyrelsens medelsbehov

för 1944 års verksamhet i kustlandet har utredningsmannen

ansett sig böra till en början uttala, att en nedskärning av de av skogsvårdsstyrelsen

äskade anslagsmedlen till ett belopp, som uppenbart måste

vara otillräckligt för rörelsens behöriga bedrivande, enligt hans mening endast

kunde medföra, att styrelsen ånyo tvingades att anlita lånevägen eller för

driftsändamål taga i anspråk rörelsekapital. Även örn under den fortsatta

utredningen av styrelsens ekonomi och verksamhet skulle kunna påvisas möjligheter

till rationaliserings- och saneringsåtgärder med därav följande utgiftsbegränsningar,

syntes emellertid åtgärder av sådan verkan kunna vidtagas

allenast successivt under en viss övergångstid. 1944 års omkostnader för verksamheten

torde således under alla omständigheter icke kunna i väsentligare

mån nedbringas under de för närmast föregående år redovisade utgifterna.

Utredningsmannen, som till närmare granskning upptagit de av skogsvårdsstyrelsen

upprättade preliminära inkomst- och utgiftsstaterna för verksamhetsåret

1944, har därvid i likhet med skogsvårdsstyrelsen utgått från att i

stort sett samma förhållanden komme att bliva rådande på skogs- och arbetsmarknaden

som under de närmast föregående åren. Beträffande granskningen

anföres i utredningen i huvudsak följande.

De egentliga utgifterna, vilka av skogsvårdsstyrelsen beräknats till 391 000

kronor, har utredningsmannen ansett sig böra uppskatta till 368 500 kronor.

Den utgiftsminskning, som av utredningsmannen föreslås, hänför sig till utgiftsposterna

beståndsvård och avverkning, återväxt, övervakandet av skogslagarnas

efterlevnad, löner och bidrag till pensionsavgifter samt räntor för

under år 1944 upptagna lån.

Av den jämförelse, som av utredningsmannen verkställts mellan de olika

skogsvårdsstyrelsernas utgifter för beståndsvård och avverkning, synes framgå,

att skogsvårdsstyrelsens i Västerbottens län omkostnader på detta område

under de senare åren icke i och för sig kunna betraktas såsom onormalt

höga. Utredningsmannen anser sig kunna utgå ifrån att under de närmast

följande åren skogsvårdsstyrelsens medverkan vid beståndsvård och avverkning

kommer att få en något större omfattning än under de gångna åren

genomsnittligen varit fallet. Sedan de omfattande vedutsyningarna upphört

i och med produktionpliktens upphörande i länet och minskning inträtt i

behovet av vedbränsle, lära emellertid de nu under krigsåren ökade, för beståndsvård

och avverkning upptagna omkostnaderna kunna rätt väsentligt

nedbringas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

13

Ehuru utredningsmannen till fullo inser vikten av att de ur skogsvårdens

synpunkt ytterst betydelsefulla återväxtarbetena icke eftersättas, synes det

honom dock kunna ifrågasättas, huruvida icke i nuvarande ekonomiska läge

skogsvårdsstyrelsens verksamhet med återväxtåtgärder kan i viss omfattning

begränsas utan att därför för skogsskötsel skadliga konsekvenser behöva

uppkomma.

De belopp, som i Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län under

senare år använts för övervakandet av skogslagarnas efterlevnad, äro i

förhållande till de genomsnittliga utgifterna för denna verksamhetsgren hos

övriga ifrågakommande skogsvårdsstyrelser påfallande höga. Ett något lägre

medelsbelopp än skogsvårdsstyrelsen ansett sig böra räkna med torde vara

tillräckligt för att en fullt effektiv övervakning av kustlandets skogar skall

kunna genomföras under år 1944.

Skogsvårdsstyrelsens löneutgifter ha under de senare åren undergått en

betydande stegring. Lönekostnaderna för år 1942 hade sålunda i jämförelse

med motsvarande utgifter under år 1938 stigit med icke mindre än 78,2 procent.

Till relativt stor del har denna kostnadsökning varit en direkt följd av

den automatiska stegring på löneområdet, som föranletts av ökade dyrtidsoch

kristillägg under krigsåren. Framförallt har emellertid härtill bidragit

den betydande utvidgning av styrelsens personalorganisation, som under senare

år ägt rum genom nyanställningar. Utredningsmannen anser sig för sin

del kunna förorda, att för år 1944 beräknas ett något lägre belopp under utgiftsposten

löner och bidrag till pensionsavgifter än som föreslagits av styrelsen.

Då skogsvårdsstyrelsen — under förutsättning att statsanslag till det belopp

som kommer att föreslås av utredningsmannen — icke under år 1944

torde behöva upplåna medel, har utredningsmannen ansett sig icke böra räkna

med särskilda ränteutgifter.

Det synes utredningsmannen kunna fordras, att skogsvårdsstyrelsen, därest

icke exceptionella förhållanden på arbets- eller trävarumarknaden inträda,

skall kunna hålla verksamheten inom ramen för det beräknade utgiftsbeloppet,

368 500 kronor.

Inkomsterna — exklusive anslag av statsmedel och andel i de till statskontoret

inlevererade skogsvårdsavgifterna -— ha av skogsvårdsstyrelsen beräknats

till 212 000 kronor. Den förhållandevis avsevärda stegringen (39 000

kronor) i förhållande till de beräknade inkomsterna för år 1943 faller till

övervägande del på skogsvårdsavgifterna. Utredningsmannen, som endast

ifrågasatt smärre jämkningar i de under inkomsttitlarna beståndsvård och

avverkning samt återväxt beräknade beloppen, har uppskattat ifrågavarande

inkomster till 203 000 kronor.

Med ledning av vad i det föregående anförts har utredningsmannen verkställt

beräkningar rörande den för driftsändamål erforderliga medelsanvisningen

till skogsvårdsstyrelsens verksamhet under år 1944. Med beaktande

av en utgående behållning å 6 000 kronor bär utredningsmannen upptagit

det Intala utgiftsbehovet lil! (368 500 + 6 000 —-) 374 500 kronor. För bestridande

av dessa utgifter har skogsvårdsstyrelsen beräknats äga tillgängliga

egna medel å 220 200 kronor, i vilket belopp ingå kalkylerade inkomster å

203 000 kronor samt ingående behållningen å 17 200 kronor. För årets

löpande utgifter skulle sålunda erfordras statsanslag och andel i de till statskontoret

redovisade skogsvårdsavgifterna med sammanlagt (374 500 —-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

220 200=) 154 300 kronor. Utredningsmannen har utgått från att av sistnämnda

belopp omkring 55 000 kronor komme att tilldelas styrelsen ur det

särskilda vedutsyningsanslaget, varför således från anslaget till skogsvårdens

befrämjande och de till statskontoret inlevererade skogsvårdsavgifterna borde

för driftsändamål anvisas (154 300 — 55 000 =) 99 300 kronor.

Såsom redan nämnts har utredningsmannen förordat, att särskilda medel

ställdes till förfogande för sanering av skogsvårdsstyrelsens ekonomiska förhållanden

såväl i syfte att sätta skogsvårdsstyrelsen i stånd att likvidera

oguldna bankskulder som för att utrusta styrelsen med nytt rörelsekapital

för verksamhetens bedrivande. I utx-edningen föreslås i anslutning härtill, att

tor likvidering av vid årsskiftet 1943/44 ännu icke återbetalade, för verksamheten

i kustlandet upptagna lån måtte anvisas ett belopp av i runt tal 10 000

kronor. Vidare anslår utredningsmannen det behov av rörelsekapital, som

torde vara erforderligt för nämnda verksamhet, till 70 000 kronor.

Enligt utredningsmannens beräkningar skulle sålunda från anslaget till

skogsvårdens befrämjande och de till statskontoret inlevererade skogsvårdsavgifterna

behöva för skogsvårdsstyrelsens verksamhet i kustlandet under år

1944 anvisas sammanlagt 179 300 kronor, varav 99 300 kronor för driftsändamål

och (10 000 + 70 000=) 80 000 kronor såsom engångsanslag.

I fråga örn fördelningen av de under anslaget till skogsvårdens befrämjande

anvisade medlen har utredningsmannen uttalat följande.

Anslagsmedlens fördelning har i regel skett enligt vissa av centralrådet

för skogsvårdsstyrelsernas förbund utarbetade och i stort sett automatiskt

verkande normer. Emellertid ansågs vid fördelningen av det för budgetåret

1943/44 anvisade anslaget de sålunda tidigare tillämpade principerna böra

frångås och ersättas med en fördelningsnorm, som mera beaktade skogsvårdsstyrelsernas

verkliga medelsbehov. Med hänsyn till de av krisen betingade

förändringarna i avverkningarnas omfattning och art inom olika

landsdelar och därav följande omsvängningar i de skilda skogsvårdsstyrelsernas

inkomster av direkt inflytande skogsvårdsavgifter syntes det nämligen

icke rättvist att fortfarande tillämpa de för mera normala förhållanden

avpassade fördelningsreglerna, detta så mycket mindre som vissa skogsvårdsstyrelser

delvis på grund av förhållanden, varöver de icke kunnat råda,

kommit i ett svårt ekonomiskt läge. Till grund för fördelningen av

1943 års anslag till skogsvårdens befrämjande och de till statskontoret redovisade

skogsvårdsavgifterna lades sålunda skogsvårdsstyrelsernas beräkningar

av rnedelsbehovet, sådant det framkommit i de av skogsstyrelsen i

maj 1943 infordrade statberäkningarna för år 1943.

För skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län innebar detta, att styrelsen

tilldelades ett avsevärt högre anslagsbelopp för verksamheten i kustlandet

än ar 1942. Då styrelsen därjämte för biträde vid vedavverkningarna av

särskilda anslagsmedel erhöll ett relativt betydande belopp, uppbar styrelsen

för verksamhetsåret 1943 i statsanslag i runt tal 130 000 kronor mer än

under år 1942. Även om någon nämnvärd kapitalförstärkning icke med de

sålunda anvisade statsmedlen varit möjlig, behövde i varje fall någon ytterligare

försämring av skogsvårdsstyrelsens ekonomiska läge under år 1943

icke förekomma.

Det statsbidrag, som utredningsmannen ansett sig böra förorda för skogsvårdsstyrelsens

verksamhet i kustlandet och som således bör utgå från anslaget

till skogsvårdens befrämjande samt från de till statskontoret inleve
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

15

rerade skogsvårdsavgifterna, torde utan reduktion böra anvisas till skogsvårdsstyrelsen

vid fördelningen av berörda medel. Därest fördelningen, såsom

hittills skett, verkställes av Kungl. Majit efter förslag av skogsstyrelsen,

torde sålunda i vart fall vad avser skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens

län, styrelsens verkliga medelsbehov böra, liksom under år 1943, läggas

till grund vid utmätande av statsbidraget. Alternativt vill utredningsmannen

föreslå, att Kungl. Majit i samband med framläggande av proposition för

riksdagen angående anslag till skogsvårdens befrämjande utverkar statsbidrag

tili det av utredningsmannen förordade beloppet särskilt för skogsvårdsstyrelsen

i Västerbottens län.

Därest förslaget, att Kungl. Majit eller skogsstyrelsen skulle fastställa utgiftsstater

för den av skogsvårdsstyrelsen i kustlandet och lappmarken bedrivna

verksamheten, komme att bifallas, har utredningsmannen förordat,

att dylika stater upprättades att gälla från och med år 1945. Föreskrifter

härom syntes böra meddelas i samband med anvisande av anslag till verksamheten

under år 1944. Riksdagens medgivande borde, enligt vad utredningsmannen

vidare framhåller, utverkas till att av det för skogsvårdsstyrelsen

avsedda rörelsekapitalet finge — i förekommande fall och sedan

Kungl. Majit eller skogsstyrelsen lämnat tillstånd till överskridande av utgiftsstat

— till skogsvårdsstyrelsens förfogande ställas erforderligt belopp

för bestridande av oförutsedda driftsutgifter.

För att lämna riksdagen tillfälle att taga del av föreliggande utredning i

dess helhet torde densamma böra såsom bilaga fogas vid detta protokoll.

Skogsstyrelsen har i sin skrivelse den 21 januari 1944, med vilken förberörda

utredning rörande skogsvårdsstyrelsens i Västerbottens län ekonomiska

förhållanden överlämnats, hemställt, att till Skogsvård m. m.: Skogsvårdens

befrämjande måtte för budgetåret 1944/45 anvisas ett anslag av

850 000 kronor.

Skogsstyrelsen har rörande medelsbehovet för skogsvårdsstyrelsen

i Västerbottens län anfört i huvudsak följande.

Med hänsyn till ärendets brådskande natur har skogsstyrelsen icke kunnat

ingå på någon detaljgranskning av den föreliggande preliminära utredningen.

De av utredningsmannen framlagda beräkningarna över skogsvårdsstyrelsens

i Västerbottens län medelsbehov för verksamheten under år 1944

synas skogsstyrelsen dock vara av beskaffenhet att kunna tagas till utgångspunkt

vid beräkningen av skogsvårdsstyrelsen för år 1944 tillkommande

statsbidrag. Skogsstyrelsen är således ense med utredningsmannen

därom, att för driften i kustlandet bör såsom ett minimibelopp beräknas

99 300 kronor. Ett anslag av minst denna storlek synes styrelsen ofrånkomligt,

örn skogsvårdsstyrelsen skall i behörig omfattning kunna uppehålla

sin skogsvårdande verksamhet. Skogsstyrelsen anser sig ock böra biträda

utredningsmannens förslag att till skogsvårdsstyrelsen såsom anslag

av engångskaraktär anvisas 80 000 kronor för rörelsen i kustlandet, varav

70 000 kronor såsom rörelsekapital och 10 000 kronor lill reglering av vid

årsskiftet balanserade skulder. Därest skogsvårdsstyrelsen tilldelas engångsanslag

till nämnda belopp, skulle styrelsens ekonomiska förhållanden komma

i eli väsentligt förbättrat läge. Styrelsen skulle icke längre, såsom de senare

åren varit vanligt, behöva upptaga lån i privata bankinrättningar för att till

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

sitt förfogande erhålla nödigt rörelsekapital under det löpande räkenskapsåret.

I framställning den 28 augusti 1943 har skogsstyrelsen hemställt, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att för budgetåret 1944/45 under titeln Skogsvård

m. m.: Skogsvårdens befrämjande beräkna 1 050 000 kronor, därav

350 000 kronor för sanering av skogsvårdssiyrelsernas i Västerbottens och

Västernorrlands län ekonomi. I anslutning till i det föregående angivna beräkningar

av skogsvårdsstyrelsens i Västerbottens län medelsbehov för år

1944 skulle anslaget till skogsvårdens befrämjande för budgetåret 1944/45

således böra uppföras med (700 000 + 80 000 =) 780 000 kronor.

Rörande skogsvårdsstyrelsens i Västernorrlands län ekonomiska

förhållanden och behov av anslag har skogsstyrelsen

yttrat.

Skogsstyrelsen vill framhålla, att oaktat utredning rörande skogsvårdsstyrelsens

i Västernorrlands län ekonomiska förhållanden icke hunnit framläggas,

det torde vara nödvändigt att vid beräkningen av anslaget till skogsvårdens

befrämjande för nästkommande budgetår särskild hänsyn jämväl tages

till det svaga ekonomiska läge, i vilket sistberörda skogsvårdsstyrelse befinner

sig. Enligt inhämtade upplysningar har skogsvårdsstyrelsens ekonomi,

ehuru styrelsen för 1943 års verksamhet av Kungl. Maj:t på skogsstyrelsens

förslag tilldelats ett väsentligt förhöjt statsbidrag, under sagda år ytterligare

försämrats. Styrelsen redovisade således enligt preliminära beräkningar vid

årsskiftet 1943/44 en nettoskuld över tillgångar å 59 248 kronor, under det

att vid ingången av år 1943 motsvarande belopp uppgick till 25 311 kronor.

Av det å riksstaten för budgetåret 1943/44 uppförda anslaget till skogsvårdens

befrämjande och av de till statskontoret redovisade skogsvårdsavgifterna

anvisades skogsvårdsstyrelsen i Västernorrlands län för 1943 års verksamhet

ett statsbidrag å 147 638 kronor, vilket bidrag med i runt tal 87 000 kronor

översteg föregående års anslag. En dylik avsevärd förhöjning av statsbidraget

hade endast kunnat ske därigenom, att övriga skogsvårdsstyrelsers medelsäskanden

i motsvarande omfattning reducerats. I avvaktan på en närmare

utredning av skogsvårdsstyrelsens ekonomiska läge synes ofrånkomligt att

för 1944 års verksamhet för styrelsen beräknas ett statsanslag av åtminstone

samma storleksordning som år 1943. Då skogsstyrelsen icke anser sig kunna

tillstyrka att övriga skogsvårdsstyrelsers äskanden ånyo i betydande utsträckning

nedpressas för att skogsvårdsstyrelsens i Västernorrlands län oavvisliga

medelsbehov skall kunna tillgodoses, finner skogsstyrelsen det nödvändigt,

att anslaget till skogsvårdens befrämjande för budgetåret 1944/45 avväges

med särskilt beaktande jämväl av skogsvårdsstyrelsens i Västernorrlands län

svaga ekonomiska läge. Skogsstyrelsen anser sig således böra hemställa, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen, att för budgetåret 1944/45 till Skogsvård

m. m.: Skogsvårdens befrämjande å riksstaten uppföres ett till 850 000

kronor förhöjt anslag, därvid skogsstyrelsen förutsätter att vid fördelningen

av anslaget och de till statskontoret redovisade skogsvårdsavgifterna skogsvårdsstyrelsen

i Västerbottens län tilldelas ett statsbidrag av minst 170 300

kronor och skogsvårdsstyrelsen i Västernorrlands län åtminstone samma belopp

som år 1943.

I fråga örn de av utredningsmannen — utöver i det föregående av skogsstyrelsen

berörda anslagsäskanden — föreslagna åtgärderna för stabilisering

av skogsvårdsstyrelsens i Västerbottens län

ekonomi har skogsstyrelsen anfört följande.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lii.

17

Vidkommande de av utredningsmannen i vissa hänseenden i övrigt föreslagna

åtgärderna för åstadkommande av viss stabilisering av skogsvårdsstyrelsens

i Västerbottens län ekonomi anser sig skogsstyrelsen — utan att vilja

taga ställning iill vissa av utredningsmannen i sammanhanget gjorda principuttalanden

—- kunna förorda att åtgärderna vidtagas i vart fall såsom

provisorium till dess frågan om omläggning av nu gällande system för finansieringen

av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet erhållit en definitiv lösning.

Därest Kungl. Majit skulle finna anledning föreligga att för skogsvårdsstyrelsen

fastställas utgiftsstater för den i lappmarken och kustlandet bedrivna

verksamheten, torde sådana stater böra fastställas av Kungl. Majit efter förslag

av skogsstyrelsen.

I remissutlåtande den 31 januari 1944 har skogsvårdsslgrelsen i Västerbottens

län förklarat sig finna den av direktör Ekman verkställda utredningen

giva stöd för det antagandet, att skogsvårdsstyrelsen icke vidtagit

oekonomiska åtgärder eller låtit sin verksamhet svälla ut över vad som från

allmän synpunkt kan anses försvarligt. Att styrelsen likväl fått arbeta under

trycket av en alltmer försämrad ekonomi såväl i kustlandet som i lappmarken

berodde på förhållanden, som närmast hörde samman med en naturlig utveckling

av verksamheten -— delvis i samband med en betydlig utökning

av skogsvårdsstyrelsens verksamhetsområde — samt stegrade ofrånkomliga

kostnader. Vad utredningsmannen anfört rörande skogsvårdsstyrelsens hittillsvarande

verksamhet och ekonomiska åtgöranden har i övrigt föranlett

styrelsen till bland annat följande uttalanden.

En undersökning rörande det förefintliga behovet av skogsvårdsåtgärder

inom Västerbottens skogar kan enligt skogsvårdsstyrelsens erfarenhet icke

lämna mer än ett resultat, nämligen att ett dylikt behov föreligger i fråga

om så gott som varje enskild skog. Några skogsvårdsåtgärder i egentlig mening

hade knappast utförts å enskilda skogar — med undantag för några

bolagsskogar —- vare sig i kustlandet eller lappmarken, då skogsvårdsstyrelsen

började sin verksamhet. Till detta förhållande har emellertid hänsyn aldrig

tagits, när skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län för verksamheten i kustlandet

erhållit sin anpart vid den årliga fördelningen av anslaget för skogsvårdens

befrämjande och de till statskontoret redovisade skogsvårdsavgifterna.

Fördelning har skett schablonmässigt, varvid tillämpats en formel,

som givit till resultat, att skogsvårdsstyrelser med god ekonomi och inom

landstingsområden, där relativt goda skogsförhållanden varit rådande, fått

del i anslaget efter samma grunder, som skogsvårdsstyrelser, vilka saknat

fonderade medel eller haft sedan årtionden ackumulerade behov av åtgärder

i skogarna, och där dessas allmänna tillstånd varit sådant, att ett intensivt

arbete måste nedläggas på deras förbättrande.

Utredningsmannen framhåller angående verksamheten i kustlandet som

sin åsikt, alt skogsvårdsstyrelsen under förkrigsåren bort verkställa någon

avsättning av penninganslagen till fondbildning. Skogsvårdsstyrelsen vill häremot

invända, att dess ekonomi aldrig varit sådan, att den medgivit en dylik

avsättning, örn skogsvårdsstyrelsen överhuvud taget något så när skulle

kunna gå i land med de uppgifter, som gällande skogslag ålade styrelsen. Att

under sådana förhållanden någon fondbildning icke kunnat ske, kan knappast

läggas skogsvårdsstyrelsen till last.

Det av utredningsmannen förutsatta orsakssammanhanget mellan styrelsens

ökade medelstillgångar och utvidgningen av dess verksamhet anser

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sand. Nr lil.

o

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr lil.

styrelsen icke existera. Verksamhetens tillväxt har hell varit avhängig av de

år från år ökade anspråk, som skogsägarna ställt på styrelsens tjänster. Den

kroniska medelsbrist, varav styrelsen lidit, har icke uppmuntrat styrelsen att

självmant utvidga sin verksamhet.

Då utredningsmannen ifrågasätter, huruvida icke den utvidgning av styrelsens

verksamhet och personalorganisation, som ägt rum, borde ha genomförts

med mera beaktande av tillgängliga resurser, vill styrelsen för sin del

uttala, att organisationen utökats först sedan ett mycket starkt behov härav

gjort sig gällande, och sedan styrelsen efter noggrann undersökning funnit,

att det varit nödvändigt för att styrelsen skulle kunna fullgöra de skäliga

krav, som skogslagarna ålagt styrelsen. Den utökning, som av utredningsmannen

närmast åsyftas, skedde år 1939, då länsskogvaktarnas antal i kustlandet

ökades från 13 till 20 samtidigt som de extra länsskogvaktarnas antal

sjönk från 5 till 1. Denna utökning föregicks av en detaljerad utredning och

vidtogs först sedan centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund godkänt

densamma. Styrelsen förmenar också, att någon överorganisation icke föreligger,

ett förhållande som utredningsmannen ej heller efter nu företagen undersökning

ansett sig kunna påvisa. Den ökning i antalet tillfälliga förmän, som

skett under de senaste åren, är helt betingad av de ökade krav på biträde av

styrelsens personal, som skogsägarna ställt. Skogsvårdsstyrelsen hade givetvis

kunnat underlåta att tillmötesgå dessa krav, men detta skulle ha betingat

ett uppstoppande av den skogsvårdande verksamheten. Någon större kostnadsökning

har denna utökning av antalet tillfälliga förmän icke medfört,

enär styrelsen under årens lopp allt mer höjde biträdestagarnas ersättning

till skogsvårdsstyrelsen för förrättningar, så att slutligen endast en mindre del

av kostnaden för förrättningsmannen bestreds av skogsvårdsstyrelsen.

Skogsvårdsstyrelsen har icke ansett sig böra framställa någon erinran mot

utredningsmannens beräkning av medelsbehovet för 1944 års verksamhet i

kustlandet, vilken beräkning såsom förut nämnts, slutar å 179 300 kronor,

varav 80 000 kronor avsetts skola utgöra engångsanslag. I detta sammanhang

har emellertid skogsvårdsstyrelsen framhållit, att den del styrelsen under år

1944 kunde beviljas nr det särskilda vedutsyningsanslaget komme att bliva väsentligt

mindre än som beräknats. Styrelsens nettoutgifter för verksamheten

med dylika vedutsyningar hade nämligen avsevärt sjunkit på grund av ökade

inkomster av debiterade avgifter för biträdesförrättningar. De uttalanden, som

av utredningsmannen gjorts i samband med beräkningen under de olika utgiftstitlarna

lia föranlett vissa påpekanden från skogsvårdsstyrelsens sida.

Beträffande de åtgärder till stabilisering av skogsvårdsstyrelsens ekonomi,

som diskuterats i föreliggande utredning, har styrelsen anfört i huvudsak

följande.

Utredningsmannen har i syfte att åstadkomma en stabilisering av skogsvårdsstyrelsens

ekonomiska förhållanden ifrågasatt, alt Kungl. Maj:t eller

alternativt skogsstyrelsen skulle fastställa utgiftsstater för den av skogsvårdsstyrelsen

bedrivna verksamheten. 1 förhoppning om att detta skall leda till

att den prövning av de årliga anslagskraven, som då bör komma till stånd,

skall giva till resultat att skogsvårdsstyrelsen tilldelas anslag, som stå i relation

till de arbetsuppgifter, som gällande skogslag ålägger skogsvårdsstyrelsen

och vad som i övrigt med hänsyn till det allmännas intresse skäligen kan

krävas, har skogsvårdsstyrelsen intet att erinra mot ett dylikt fastställande

av stater. Dock bör enligt skogsvårdsstyrelsens mening de olika utgiftspos
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr lil.

19

telna ej fastställas var för sif* utan endast den omkostnadsram inom vilken

skogsvårdsstyrelsen har att bedriva sin verksamhet. Med den starka och i

regel oberäkneliga växling i de olika verksamhetsgrenarnas omfattning, som

ofta inträder mellan tiden för utgiftsförslagets uppgörande och det år förslaget

avser, kan ett fastlåsande av varje utgiftspost icke i praktiken bliva

genomförbar, om styrelsen skall kunna fylla sin uppgift. Styrelsen förutsätter

också, att, därest fastställande av utgiftsstater kommer till stånd, denna

anordning skall gälla alla skogsvårdsstyrelser, som få del av statsanslagen.

Skogsvårdsstyrelsens ifrågavarande yttrande utmynnar i en hemställan,

alt de av utredningsmannen föreslagna anslagsbeloppen måtte ställas till

styrelsens förfogande.

Skogsvårdsstyrelsen i Västernorrlands län har förklarat sig tillstyrka skogsstyrelsens

förslag örn anvisande av statsbidrag till skogsvårdsstyrelsens verksamhet

under år 1944. Enligt vad skogsvårdsstyrelsen framhåller vöre skogsvårdskassans

ställning mycket svag, beroende väsentligen på otillräckliga

inkomster i form av skogsvårdsavgifter under eif flertal år. En sanering av

kassan snarast möjligt vore också starkt av behovet påkallad, enär verksamheten

måste bliva allvarligt lidande under rådande ekonomiska förhållanden.

På skäl, som anförts av skogsstyrelsen, hade skogsvårdsstyrelsen

emellertid icke velat påyrka, alt medel nu anvisades till täckande av hela

det föreliggande underskottet på en gång.

Statskontoret har framhållit, att ett ställningstagande till de i förevarande

utredning framlagda förslagen givetvis försvårades av att det vidgade underlag

för erforderliga bedömanden och jämförelser, som enligt de lämnade

direktiven avsetts skola erhållas genom att utredningen utsträckts till att

omfatta jämväl skogsvårdsstyrelserna i Jämtlands och Norrbottens län, icke

stöde lill buds. I betraktande av vad utredningsmannen och skogsstyrelsen

anfört bär emellertid statskontoret funnit sig icke böra motsätta sig den av

sistnämnda styrelse i ärendet föreslagna medelsanvisningen till skogsvårdsstyrelsen

i Västerbottens län. Rörande villkoren för åtnjutandet av ifrågavarande

statsbidrag har statskontoret yttrat i huvudsak följande.

Statskontoret förutsätter, att de av statsmakterna uttalade kraven på garantier

för att till skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län anvisat rörelsekapital

icke tages i anspråk för driftsändamål bliva beaktade och alt i enlighet

härmed särskilda föreskrifter meddelats i detta hänseende. I första

hand synes härvid böra ifrågakomma utredningsmannens förslag, att Kungl.

Maj:t skulle fastställa inkomst- och utgiftsstater för skogsvårdsstyrelsen att

lända lill efterrättelse samt att i samband därmed föreskreves, att överskridande

av i utgiftsstaten beräknad utgiftspost icke finge ske utan tillstånd

av Kungl. Maj:t. I detta sammanhang anser sig emellertid statskontoret böra

understryka utredningsmannens uppfattning, att det förtjänar övervägas örn

icke dylika inkomst- och utgiftsstater borde fastställas för skogsvårdsstyrelserna

överhuvud. I betraktande av att dessa styrelsers utgifter praktiskt taget

bestridas av statsmedel synes en dylik åtgärd icke blott i princip riktig

utan även av rådande statsfinansiella läge påkallad. Likaså ansluter sig

statskontoret till den av utredningsmannen ifrågasatta anordningen, att del

rörelsekapital, som för verksamheten i lappmarken och kustlandet anvisas

lill skogsvårdsstyrelsen, bör ställas lil! skogsstyrelsens förfogande för att i

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kunell. Maj:ts proposition nr lil.

mån av behov på rekvisition utanordnas tili skogsvårdsstyrelsen. Då emellertid

såväl anslaget till skogsvårdens befrämjande som anslaget till ersättning

för kostnader föranledda av 1932 års lappmarkslag m. m. utbetalas

och disponeras av statskontoret, torde detta förslag böra bifallas på så sätt

att föreskrift meddelas, att här avsedda medel skola av ämbetsverket utanordnas

till skogsvårdsstyrelsen i den mån skogsstyrelsen prövat behov

härav föreligga.

Vad angår den av skogsstyrelsen förordade höjningen av anslaget till

skogsvårdens befrämjande med ytterligare 7 0 000 kronor med hänsyn till

skogsvårdsstyrelsens i Västernorrlands län svaga ekonomiska läge har statskontoret

förklarat sig sakna nödiga hållpunkter för bedömandet av denna

fråga. I betraktande av pågående utredning angående bland annat denna

skogsvårdsstyrelses verksamhet och ekonomiska ställning hade det dock

synts statskontoret kunna ifrågasättas, huruvida icke med en dylik ytterligare

medelsanvisning kunde helt eller åtminstone delvis anstå till dess utredningen

blivit verkställd. I den mån denna skogsvårdsstyrelse emellertid

ansåges böra erhålla sådan medelsanvisning, borde i fråga om villkoren härför

gälla vad statskontoret föreslagit för skogsvårdsstyrelsens i Västerbottens

län vidkommande.

Riksräkenskapsverket har beträffande de framlagda förslagen örn medelsanvisning

till sanering av Västerbottens och Västernorrlands läns skogsvårdsstyrelsers

ekonomi anfört huvudsakligen följande.

Med hänsyn till den korta tid som stålt till buds har riksräkenskapsverket

icke kunnat ingå på någon detaljgranskning av den framlagda

utredningen rörande Västerbottens läns skogsvårdsstyrelses ekonomiska förhållanden.

Riksräkenskapsverket förutsätter emellertid, att de nu gjorda anslagsäskandena

endast betraktas som preliminära samt att — om anslag

för ändamålet äskas av riksdagen — någon ökad medelstilldelning till skogsvårdsstyrelsen

icke kommer i fråga, innan ytterligare utredning rörande

denna styrelses sätt att handhava anvisade medel förebragts.

Av den preliminära utredningen framgår, att skogsvårdsstyrelsen under

år med tillfällig ökning av inkomsttillflödet, i stället för att reservera denna

inkomstökning eller använda den till förbättringsåtgärder, har utvidgat sin

personalorganisation. I följd därav ha underskott uppkommit under efterföljande

budgetår. Om skogsvårdsstyrelsen sålunda skaffat sig en organisation

som är större än som svarar mot styrelsens inkomster, synes detta innebära,

att styrelsen handlat med bristande ekonomiskt förutseende. Ett sådant

förhållande bör icke kunna framtvinga en höjning av statsbidraget.

Icke heller bör det verka till förfång för de övriga skogsvårdsstyrelser, vilka

anpassat sin organisation med hänsyn till tillgängliga medel.

Skulle det emellertid befinnas erforderligt att höja medelstillgången till

skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län, innan personalorganisationen kunnat

anpassas till den nivå som för styrelsens framtida verksamhet är ofrånkomligen

nödvändig -—- utredning härom föreligger ännu icke — bör detta

extra medelsbehov tillgodoses från ett särskilt, för sanering av denna skogsvårdsstyrelses

ekonomi avsett riksstatsanslag. Riksräkenskapsverket kan sålunda

icke för detta ändamål tillstyrka någon höjning av de för skogsvårdsstyrelsernas

verksamhet avsedda årliga riksstatsanslagen.

Med hänsyn till vad i ärendet förekommit vill riksräkenskapsverket tillika

förorda, att de medel som kunna anvisas för utökning av skogsvårdsstyrel
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil. 21

sens i Västerbottens län kassareserv skola tills vidare förvaltas av skogsstyrelsen.

Vad angår skogsstyrelsens framställning om förhöjt statsbidrag för sanering

av skogsvårdsstyrelsens i Västernorrlands län ekonomi, kan riksräkenskapsverket

icke ingå på ett bedömande av denna fråga, enär utredning angående

nämnda skogsvårdsstyrelses ekonomiska läge ej föreligger. Därest

sanering av även denna skogsvårdsstyrelses ekonomi erfordras, böra medel

för ändamålet likaledes anvisas å förenämnda särskilda anslag.

De nu äskade anslagsmedlen skulle emellertid även användas till att likvidera

skulder som omhandlade skogsvård sstyrelser ådragit sig genom att upptaga

lån i enskild bank. Riksräkenskapsverlcet vill med anledning härav särskilt

framhålla följande.

De av Kungl. Majit och riksdagen anvisade, för skogsvårdsstyrelsernas

verksamhet avsedda anslagen äro bidragsanslag som utgå med bestämda belopp.

Dessa anslag kunna icke överskridas. För de skulder, en sådan styrelse

åsamkar sig genom att påtaga sig utgifter som icke kunna inrymmas inom

den beräknade kostnadsramen, bliva styrelsens ledamöter ansvariga enligt

de för dessa styrelser gällande bestämmelser (SFS nr 350/1941, 8 och 9 §§).

Någon skyldighet för staten att täcka sådana skulder föreligger icke. Om

icke-statliga eller halvstatliga institutioner som åtnjuta statsbidrag skulle

kunna framtvinga höjningar av dessa bidrag enbart genom att upptaga

banklån för att finansiera utgifter, som staten eljest icke velat bidraga till.

skulle en ur statsfinansiell synpunkt ohållbar situation inträda. Riksräkenskapsverket

får sålunda avstyrka anvisande av anslag för täckning av skogsvårdsstyrelses

skulder.

Det i detta sammanhang väckta förslaget, att Kungl. Majit skulle efter

förslag av skogsstyrelsen fastställa utgiftsstater för skogsvårdsstyrelserna,

står i överensstämmelse med vad riksräkenskapsverket tidigare förordat (jfr

prop. nr 278/1943 s. 12). Riksräkenskapsverket vill härtill ytterligare framhålla,

att, därest sådana stater fastställas, detta måste anses innebära en i och

för sig välbehövlig begränsning av skogsvårdsstyrelsernas rätt att använda

en tillfällig ökning av skogsvårdsavgifterna. En föreskrift om att posterna

i en sådan stat icke få överskridas utan Kungl. Majits medgivande måste sålunda

innebära, att ett dylikt överskridande kan medgivas endast i den mån

inflytande skogsvårdsavgifter därtill lämna tillgång. Något överskridande av

de anvisade anslagen kan givetvis icke komma i fråga.

I detta sammanhang torde jag få anmäla, att skogsstyrelsen i en den 4

februari 1944 dagtecknad skrivelse framlagt förslag örn statsunderstöd

till elever vid vis s a s k ogsbru k s k a r s e r. Styrelsen har sålunda

hemställt, alt för nästa budgetår måtte anvisas 15 000 kronor för utdelning

enligt i skrivelsen angivna grunder av stipendier lill behövande elever

vid av skogsvårdsstyrelserna anordnade eller godkända kurser i skogliga ämnen

för skogsägare och landsbygdsungdom.

I förevarande skrivelse bar skogsstyrelsen framhållit, att skogsvårdsstyrelsernas

kursverksamhet, som utgjorde elt led i deras betydelsefulla propaganda-

och upplysningsarbete, omfattade i stort sett två utbildningslinjer. Sålunda

plägade anordnas dels kortare och längre skogsvårdskurser, avsedda

huvudsakligen för jordägare och deras söner, dels ock kortare kurser för utbildning

av förmän av olika slag, såsom planteringsförmän (plantörer) samt

gallrings-, byggesrensnings- och stämplingsförmän. Till elever vid förmans
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr lil.

kurserna antoges erfarna och intresserade skogsarbetare samt ägare av mindre

jordbruk oell lägenheter. De kortare skogsvårdskurserna bade, enligt vad

skogsstyrelsen anför, till uppgift att väcka deltagarnas intresse oell förståelse

för värdet av en god skogshushållning, medan de mera långvariga dessutom

syftade till att bibringa eleverna vissa elementära kunskaper av värde folden

som handhade skötseln av en mindre skog. Vad beträffar de förut omnämnda

förmännen vunne flertalet av dem mer eller mindre varaktig anställning

hos skogsvårdsstyrelse, medan andra sökte tjänst direkt hos .skogsägare.

Skogsstyrelsen har i detta sammanhang även erinrat örn att skogsvårdsstyrelserna

ställde erforderliga lärarkrafter till förfogande för skogsundervisningen

vid lantbruks- och lantmannaskolor.

Rörande den normala omfattningen av skogsvårdsstyrelsernas kursverksamhet

har skogsstyrelsen lämnat följande uppgifter.

14 skogsvårdsstyrelser bruka anordna minst en allmän skogsvårdskurs årligen.

Hälften av dessa styrelser uppgiva dessutom, att två eller flera sådana

kurser bruka förekomma. Två styrelser anordna skogsvårdskurser med två eller

flera års intervaller. Övriga nio skogsvårdsstyrelser lia icke regelbundet återkommande

kurser av detta slag på sitt program. Skogsvårdskursernas längd

växla mellan undantagsvis tre dagar och i regel en vecka för de kortaste samt

två månader för de längsta. Ungefär hälften av sammanlagda antalet skogsvårdskurser

har en längd av minst två veckor. Deltagarantalet rör sig mellan

15 och 35 per kurs.

Förmanskurser av olika slag anordnas icke så regelbundet utan mera med

hänsyn till det aktuella behovet av förmän. Om man bortser från den utbildning

av stämplingsförmän, som av särskilda skäl måst äga rum under krisen,

bär verksamheten ungefär följande omfattning. De syd och mellansvenska

skogsvårdsstyrelserna (på några undantag när) anordna med 1—4 års

mellanrum plantörkurser av 1—2 veckors längd. Vissa av dessa styrelser anordna

dessutom någon gång kurser av ungefär samma varaktighet för gallrings-

och stämplingsförmän. I Norrland äro förmanskurserna, vilka återkomma

med 1—3 års mellanrum, nästan uteslutande inriktade på utbildning

av hyggesrensnings-, gallrings- och stämplingsförmän. De lia en längd av 1—3

veckor. I fråga örn samtliga förmanskurser gäller, att elevantalet är något

mindre än vid skogsvårdskurser, 10—25 stycken.

De skogsvårdsstyrelser, som äro ägare till s. k. skogsvårdsgårdar, förlägga

i regel kurserna till dessa. I den utsträckning de olika skogsvårdsstyrelsernas

ekonomi så tillåtit lia eleverna förutom kostnadsfri undervisning åtnjutit vissa

naturaförmåner, såsom fritt logi, helt eller delvis fri kost samt litteratur till

nedsatt pris eller gratis. I något fall bär i stället för fri kost utgått kontantbidrag

till kosthållningen. Ävenledes har förekommit, att eleverna i stället

för understöd fått uppbära ersättning för det arbete, som under kursen utförts

åt skogsägare i trakten.

övervägande flertalet av de skogsvårdsstyrelser, som lia erfarenhet av

kursverksamhet, framhålla i infordrade yttranden, att stipendier till eleverna

vid av styrelserna anordnade kurser äro synnerligen nödvändiga därest verksamheten

skall få önskvärd omfattning.

Under senare år har på sina håll etablerats ett samarbete mellan skogsvårdsstyrelserna

och vissa ungdoms- och studieorganisationer på landsbygden.

Syftet har varit att med anlitande av styrelsepersonalens fackkunskap

föra in även skogliga studier och övningar på organisationernas program.

Man har ordnat exkursioner och s. k. gallringstävlingar, men även studie
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

23

cirklar i skogliga ämnen lia förekommit, varvid någon skogsvårdsstyrelsetjänsteman

antingen direkt lett cirkelns arbete eller också vid några tillfällen

linder studiernas gång stått till förfogande för frågor, förhör eller

dylikt. På bägge sidor framhålles, att man varit belåten med resultatet av

detta samarbete.

Vid överläggning inför skogsstyrelsen lia representanter för dessa organisationer

framhållit, att de gärna såge en ytterligare utökning av studieverksamheten

i skogliga ämnen genom ett fortsatt och utökat samarbete med skogsvårdsstyrelserna

och deras tjänstemän. Behovet av understöd till eleverna

vid skogsbrukskurser vitsordades även.

Skogsstyrelsen bär framhållit, att den i det föregående omförmälda undervisningsverksamheten

riktade sig huvudsakligen till skogsägare och jordbrukarungdom.

I 1936 års skogsutrednings betänkande nr 2 (SOU 1938: 58) hade

emellertid framlagts förslag till en genom skogsvårdsstyrelserna bedriven

fortbildning av skogsarbetare. Enligt vad skogsstyrelsen anför hade också

före nuvarande kris vissa skogsvårdsstyrelser försöksvis börjat med kortare

kurser, avsedda för skogsarbetare. Denna verksamhet kunde eventuellt bliva

upptagen i större skala, när mera normala tider inträdde. Då någon egentlig

erfarenhet av densamma ännu ej funnes och bestämmelserna om understöd

till eleverna vid kurser av detta slag troligen skulle behöva utformas på särskilt

sätt, har skogsstyrelsen förklarat sig icke nu ämna föreslå några åtgärder

för att underlätta en sådan utbildningsverksamhet. Styrelsen Ilar ej

heller ansett att skäl för närvarande förelåge att av statsmedel anvisa stipendier

till eleverna vid av skogsvårdsstyrelserna anordnade förmanskurser.

Dessa kurser finge nämligen anses vara av mera intern karaktär, då de huvudsakligen

syftade till att utbilda personal för skogsvårdsstyrelsernas egna

behov.

Det förslag örn stipendier av statsmedel, som skogsstyrelsen funnit sig böra

framlägga, berör endast deltagarna i skogsbrukskurser, avsedda för skogsägare

och jordbrukarungdom. Till motivering av förslaget har styrelsen anfört

följande.

Som i motionerna 1:91 och II: 140 till 1943 års riksdag framhålles, tala

starka skäl för att stipendier av statsmedel — liksom nu är fallet beträffande

vissa lantbrukskurser — böra kunna utgå till behövande elever vid skogsbrukskurser.

Det är nämligen uppenbart ett allmänt intresse, att så många

som möjligt av de mindre skogsägarna och deras söner erhålla någon undervisning

i de grenar av skogshushållningen, som äro av betydelse för skötseln

av en mindre skog. För dessa personer torde därvid sorn regel den enda

till buds stående möjligheten vara att genomgå någon av skogsvårdsstyrelsen

eller de nämnda organisationerna anordnad kurs. Deltagandet i en sådan

kurs kan emellertid för många mindre skogsägare försvåras eller omöjliggöras

på grund av de ekonomiska uppoffringar det innebär. I vetskap härom

ha också skogsvårdsstyrelserna sökt alt i den utsträckning, deras ekonomi

tillåtit, underlätta deltagandet i kurserna genom mindre kontantbidrag

eller naturaförmåner. Skogsägarnas möjligheter att erhålla nödtorftig skogig

utbildning böra emellertid icke vara beroende av vederbörande skogsvårdsstyrelses

ekonomiska resurser. Särskilt för att underlätta en önskvärd

utvidgning av denna undervisningsverksamhet är det därför viktigt, att stipendier

av statsmedel kunna ställas till förfogande för elever, som äro i behov

därav.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Alaj:ts proposition nr lil.

I fråga om dea närmare utformningen av den föreslagna stipendieverksamheten

samt beträffande kostnaderna för verksamheten har skogsstyrelsen

yttrat i huvudsak följande.

Villkoren för ifrågavarande stipendieverksamhet torde i stort sett kunna

anknytas till gällande bestämmelser för understöd lill elever vid fasta småbrukskurser,

vilka återfinnas i kungörelsen den 3 juni 1938 (nr 356). Vad då

först angår de krav, som böra ställas på kurserna för att eleverna skola kunna

bliva understödsberättigade, bör framhållas, att kurser, som avse att behandla

skogshushållningen i allmänhet eller mera omfattande del av densamma,

icke böra vara kortare än två veckor med heltidsläsning. I särskilda fall böra

emellertid stipendier kunna utgå även till elever vid kortare specialkurser i

något mera begränsat ämne, såsom hyggesvård, ungskogsgallring, stamkvistning,

virkesaptering o. d. Den skogliga studieverksamhet, som folkbildningsoch

fackorganisationerna nu bedriva, är i regel ej av den art, att här föreslagna

krav uppfyllas. Därest skogsundervisningen ombesörjes av skogsvårdsstyrelsens

tjänstemän eller kursplaner och lärare i förväg godkänts av

styrelsen, böra dock stipendier kunna utgå även till elever vid av dessa organisationer

anordnade kurser av förut angiven typ.

Bidragskvalilikationerna för den enskilde eleven vid de fasta småbrukskurserna

äro, att han skall vara boende så avlägset från den plats, där kursen

hålles, att han icke kan under kursen vistas i sitt hem, att han visar sig vara

i behov av ifrågavarande understöd och slutligen att han har sin verksamhet

vid jordbruk med högst 15 hektar åker. Dessa kvalifikationsbestämmelser

kunna i huvudsak bibehållas för eleverna vid skogsvårdskurser, dock

med undantag av det sista villkoret. Med hänsyn till att en allmän behovsprövning

skall äga rum, synes någon bestämmelse om visst högsta arealinnehav

ej vara erforderlig; en sådan gräns skulle för övrigt icke skäligen

kunna sättas lika i hela landet.

Vad angår understödets storlek vill skogsstyrelsen framhålla, att det enligt

gällande bestämmelser utgående beloppet, 1 krona 50 öre per dag, under

nuvarande förhållanden visserligen måste anses för lågt. Då emellertid frågan

om ett högre bidrag synes böra prövas i samband nied en höjning av de

till småbrukskursernas elever utgående bidragen, har styrelsen icke för närvarande

velat föreslå högre bidragsbelopp till elever vid här ifrågavarande

kurser.

Även formerna för bidragsverksamhelen torde kunna anknytas till nu

gällande bestämmelser, varvid skogsstyrelsen skulle bliva bidragsbeviljande,

liksom lantbruksstyrelsen nu är i fråga om motsvarande understöd på jordbrukets

område, och skogsvårdsstyrelserna skulle få samina funktion som

hushållningssällskapens förvaltningsutskott.

Skogsstyrelsen har sökt att beräkna det anslag, som skulle erfordras imali

kunna utlämna understöd på i det föregående skisserade villkor. Skogsvårdsstyrelsernas

normala kursverksamhet av detta slag omfattar 20 å 25

kurser årligen med ett sammanlagt antal elevdagar av 8 å 9 000. Om överslagsvis

75 procent av eleverna beräknas vara i behov av understöd, skulle

sålunda under elt år åtgå cirka 10 000 kronor. Med hänsyn till de föreslagna

elevunderstödens stimulerande effekt torde man emellertid vara berättigad

att räkna med någon utökning av kursverksamheten, särskilt om skogsvårdsstyrelsernas

befattningstagande med vedavverkningarna under nästkommande

budgetår kan minskas och de åter få möjlighet att ägna tillbörlig uppmärksamhet

åt undervisningsverksamheten. Ett belopp av 15 000 kronor torde

dock visa sig tillfyllest under ett första år.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

25

Med hänsyn till det läge, vari skogsvårdsstyrelsens i Västerbottens län eko- De pär l&wntsnomi

i början av år 1943 befann sig — styrelsen hade bland annat för be- cM‘nstridande

av de löpande utgifterna nödgats i betydande utsträckning disponera

tillgängligt rörelsekapital ävensom upptaga lån — förordade jag i samband

nied framläggandet för samma års riksdag av propositionen nr 278, att en

undersökning borde verkställas angående skogsvårdsstyrelsens organisation

och personalbehov. Såsom i det föregående nämnts uppdrog Kungl. Maj:t den

30 juni 1943 åt skogsstyrelsen alt verkställa berörda undersökning. Denna,

som av skogsstyrelsen avsetts skola omfatta jämväl skogsvårdsstyrelsernas i

Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens län organisation och ekonomi,

har med hänsyn till omfattningen och arten av de spörsmål, varom här är

fråga, icke ännu kunnat slutföras. Emellertid har skogsstyrelsen överlämnat

en av särskild utredningsman inom styrelsen verkställd preliminär undersökning

avseende bland annat skogsvårdsstyrelsens i Västerbotten län nuvarande

ekonomiska läge samt skogsvårdsstyrelsens medelsbehov för år 1944.

Skogsstyrelsen har, i överensstämmelse med vad av utredningsmannen förordats,

beräknat behovet av statsmedel för verksamheten inom Västerbottens

läns kustland till 99 300 kronor i vad avser driftkostnader samt till

80 000 kronor i vad avser engångskostnader för sanering av skogsvårdsstyrelsens

ekonomi. Ehuru någon utredning ännu ej verkställts beträffande

skogsvårdsstyrelsens i Västernorrlands län finansiella läge, har skogsstyrelsen

likväl i betraktande av sistnämnda skogsvårdsstyrelses svaga ekonomi

— vilken under år 1943 ytterligare försämrats — funnit det ofrånkomligt,

att för budgetåret 1944/45 beräknades ett belopp av 70 000 kronor för

konsolidering av skogsvårdsstyrelsens ekonomiska förhållanden.

Medelsbehovet under anslaget till skogsvårdens befrämjande har av skogsstyrelsen

beräknats till 850 000 kronor, varav 700 000 kronor avsetts till bestridande

av löpande utgifter för samtliga skogsvårdsstyrelser samt (80 000

t 70 000 =) 150 000 kronor till sanering av skogsvårdsstyrelsernas i Västerbottens

och Västernorrlands län ekonomi.

Innan den förut berörda undersökningen rörande skogsvårdsstyrelsens i

Västerbottens län organisation och personalbehov samt därmed sammanhängande

spörsmål slutförts, är det givetvis svårt att taga slutgiltig ståndpunkt

till det sätt, varpå styrelsen bedrivit sin verksamhet och handhaf!

anvisade medel. Av den hittills verkställda utredningen synes dock framgå,

att den utvidgning av styrelsens verksamhet, som under senare år ägt rum.

genomförts utan tillräckligt beaktande av tillgängliga resurser. De principer,

som skogsvårdsstyrelsen följt vid handhavandet av sin ekonomi, ha medfört

att styrelsen vid upprepade tillfällen under de senaste åren måst i viss

utsträckning finansiera sin verksamhet med lånemedel, i den mån icke tillgängligt

rörelsekapital tagits i anspråk för ändamålet. Den hit lills förebragta

utredningen synes i viss mån giva stöd åt de synpunkter, som riksräkenskapsverket

framfört i sitt yttrande. Del torde emellertid kunna förväntas,

att den fortsatta utredningen kommer att ytterligare belysa ifrågavarande

spörsmål samt närmare klarlägga de möjligheter till rationalisering och sa
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr lil.

Hering av skogsvårdsstyrelsens verksamhet, som kunna föreligga. I avvaktan

härpå synas, i anslutning till vad skogsstyrelsen anfört, de av utredningsmannen

i den preliminära utredningen framlagda beräkningarna över skogsvårdsstyrelsens

medelsbehov för 1944 års verksamhet få godtagas såsom utgångspunkt

vid beräknandet av statsbidraget till skogsvårdsstyrelsen för sagda

år. Jag finner mig därför i frågans nuvarande läge icke böra motsätta mig,

att för bestridande av driftkostnaderna i samband med verksamheten i kustlandet

beräknas ett statsbidrag av 99 300 kronor samt att för sanering av

skogsvårdsstyrelsens ekonomi anvisas ett belopp av 80 000 kronor, varav

70 000 kronor avses såsom rörelsekapital och 10 000 kronor till betalning av

oguldna banklån.

Vad beträffar skogsstyrelsens hemställan, att ett belopp av 70 000 kronor

skulle anslås till förstärkning av Västernorrlands läns skogsvårdsstyrelses

ekonomi, har jag liksom statskontoret funnit det vara i viss mån tveksamt,

huruvida icke med denna ytterligare medelsanvisning till skogsvårdsstyrelsen

kunde anstå i avbidän på färdigställandet av den inom skogsstyrelsen pågående

utredningen. Med hänsyn till vad sistnämnda styrelse i ärendet andraga

vill jag dock förorda, att det föreslagna beloppet nu äskas av riksdagen.

I utredningen rörande skogsvårdsstyrelsens i Västerbottens län ekonomi har

betonats vikten av att garantier skapades mot att av statsmedel anvisat rörelsekapital

förbrukades för driftsändamål. Förslag i nu angivet hänseende

har även framlagts i utredningen. Sålunda föreslås, att anvisat rörelsekapital

skall ställas till skogsstyrelsens förfogande för att i mån av behov på rekvisition

utbetalas till skogsvårdsstyrelsen. Enligt förslaget borde rörelsekapitalet

jämväl, efter medgivande av riksdagen, få utanordnas till skogsvårdsstyrelsen

för bestridande av oförutsedda driftsutgifter. Ifrågavarande förslag, som tillstyrkts

av såväl skogsstyrelsen som statskontoret och riksräkenskapsverket,

anser jag mig böra i huvudsak biträda. Såsom statskontoret anfört torde dock,

med hänsyn till att anslaget till skogsvårdens befrämjande utbetalas och disponeras

av statskontoret, böra föreskrivas, att bär avsedda medel skola av ämbetsverket

utanordnas till skogsvårdsstyrelsen i den mån skogsstyrelsen prövat

behov därav föreligga. Starka skäl synas mig vidare ha anförts för utredningens

förslag att särskilda inkomst- och utgiftsstater skola fastställas för

ifrågavarande skogsvårdsstyrelse. Enligt min mening bör denna åtgärd lämpligen

ankomma på skogsstyrelsen, som jämväl bör lia att under hela räkenskapsåret

hålla sig noga underrättad örn skogsvårdsstyrelsens ekonomiska

ställning. Kungl. Maj:t torde få äga att i sinom tid meddela erforderliga bestämmelser

rörande staternas fastställande, överskridande av utgiftsposter

m. m.

De åtgärder i syfte att vinna garantier mot ett missbruk av anvisat rörelsekapital,

vilka i det föregående förordats, torde böra vinna tillämpning jämväl

i avseende å skogsvårdsstyrelsen i Västernorrlands län. Frågan om fastställande

genom skogsstyrelsens försorg av inkomst- och utgiftsstater för

övriga skogsvårdsstyrelser synes däremot böra göras till föremål för ytterligare

överväganden, innan slutlig ståndpunkt till densamma kan tagas.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

27

Såsom redan nämnts har skogsstyrelsen föreslagit, att under ifrågavarande

anslag beräknades 700 000 kronor till löpande omkostnader för samtliga

skogsvårdsstyrelser. Jag anser mig icke kunna tillstyrka, att för nästa budgetår

uppföres högre belopp än 600 000 kronor för sagda ändamål. I jämförelse med

anvisningen för löpande budgetår innebär detta en sänkning med (700 000 —

600 000 =) 100 000 kronor. Med hänsyn till den beräknade avsevärda stegringen

av skogsvårdsavgifterna för innevarande år torde det även med det av

mig förordade lägre anslagsbeloppet bliva möjligt för skogsvårdsstyrelserna

att i viss utsträckning verkställa önskvärda medelsfonderingar. Det torde få

ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av skogsstyrelsen fördela ifrågavarande

belopp mellan skogsvårdsstyrelserna.

Det engångsbelopp å (80 000 + 70 000 =) 150 000 kronor, som jag i det

föregående föreslagit skola anvisas för sanering av skogsvårdsstyrelsernas i

Västerbottens och Västernorrlands län ekonomi, synes i anslutning till vad

riksräkenskapsverket yttrat lämpligen böra upptagas under ett särskilt riksstatsanslag,

benämnt Skogsvård m. m.: Sanering av vissa skogsvårdsstyrelsers

ekonomi. Till frågan om ytterligare medelsanvisning å sagda anslag återkommer

jag i det följande.

Anslaget till Skogsvård m. m.: Skogsvårdens befrämjande bör följaktligen

i enlighet med vad jag förut anfört för nästa budgetår uppföras med

ett belopp av 600 000 kronor. Med hänsyn till vad skogsstyrelsen i sin

skrivelse den 4 februari 1944 framhållit vill jag förorda, att ett belopp

av 15 000 kronor av anslaget må disponeras för utlämnande genom skogsvårdsstyrelserna

— enligt i huvudsak de grunder, som föreslagits av skogsstyrelsen

— av stipendier till behövande elever vid vissa skogsbrukskurser.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att i sinom tid meddela erforderliga

föreskrifter rörande förevarande stipendieverksamhet. Utöver vad i det

föregående förordats synas för användningen av ifrågavarande anslag böra

gälla i huvudsak enahanda villkor som för närvarande.

Skogsvård m. m.: Ersättning för kostnader föranledda av 1932

års lappmarkslag m. m.

För innevarande budgetår är till ersättning för kostnader föranledda av

1932 års lappmarkslag m. m. uppfört ett anslag av 800 000 kronor. Beträftande

föreskrifter angående anslagets användning hänvisas till statsliggaren

sid. 718.

I skrivelse den 28 augusti 1943 med / ö r slag till a n s lag s u s k a fide

n för budgetåret 19 44/4 5 bar skogsstyrelsen hemställt, alt i

riksstatsförslaget för sagda budgetår måtte till Skogsvård m. m.: Ersättning

för kostnader föranledda av 1932 års lappmarkslag m. m. beräknas ett belopp

av 1 100 000 kronor, varav 150 000 kronor avsetts för konsolidering av

skogsvårdsstyrelsens i Västerbottens län ekonomi.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr lil.

För utrönande av anslagsbehovet till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1944/45 har skogsstyrelsen inhämtat uppgifter från vederbörande skogsvårdsstyrelse.

Dessas medelsäskanden framgå av följande sammanställning,

i vilken till jämförelse medtagits jämväl motsvarande medelstilldelningar för

budgetåren 1941/42—1943/44.

Skogsvårdsstyrelsen i

Medelstilldelning för

Äskat för

1944/45 j

kronor

1941/42

kronor

1942/43

kronor

1943''44

kronor

Kopparbergs län......................

28100

23 600

24110

24300

j Gävleborgs > ......................

400

500

420

500

Jämtlands > ......................

68 600

80 200

66 600

89 300 1

1 Västerbottens > ......................

429 000

356 100

1459 230

587 000

Norrbottens » ......................

223 900

239 600

249 640

399 000

Summa

750000

700000

800 000

1100100 i

Beträffande de principer, som skogsstyrelsen ansett böra tillämpas vid en

granskning av skogsvårdsstyrelsernas anslagsäskanden — vilka såsom den i

det föregående intagna sammanställningen utvisar sluta å ett belopp av

1 100 100 kronor — innehåller skogsstyrelsens ifrågavarande skrivelse följande.

Äskandena böra givetvis bedömas under hänsynstagande till allmänna

sparsamhetskrav. Ä andra sidan bör understrykas, att omfattningen av skogs

vårdsstyrelsemas verksamhet i anledning av lappmarkslagen i stor utsträckning

är bestämd av gällande lagföreskrifter och sålunda ej kan av styrelserna

påverkas. Enligt lagen får praktiskt taget ingen avverkning äga rum utan

skogsvårdsstyrelsernas tillstånd, varvid utsyning skall verkställas genom sakkunnig

person, i regel sådan med högre skogig utbildning. Avverkningstillstånden

skola grundas på för fastigheterna upprättade avverkningsplaner.

Arbetet med upprättande av planer och verkställande äv utsyning utgör också

en övervägande del av verksamheten inom här berörda områden. Omfattningen

av dessa arbeten bestämmes dels av lagens föreskrifter rörande

avverkningsplaners upprättande, dels ock av i vilken utsträckning skogsägarna

inkomma med framställningar örn utsyning av de virkesbelopp, som

enligt planerna må avverkas. Då för ett mycket stort antal fastigheter en

ny utsyningsperiod börjar med år 1944, kommer troligen utsyningsverksamheten

redan av denna anledning att öka. Vidare bör uppmärksammas, att

med nuvarande goda träkols- och vedpriser avverkningen av klenare gallrings-

och rensningsvirke nått ovanligt stor omfattning i dessa trakter. Även

sådan avverkning måste.i regel föregås av utsyning genom skogsvårdsslyrelsens

försorg.

Under framhållande att skogsvårdsstyrelserna sålunda icke kunde, utan

åsidosättande av lagens föreskrifter, i större utsträckning inskränka verksamheten

i lappmarksskogarna har skogsstyrelsen beträffande de olika skogsvårdsstyrelsernas

anslagsäskanden anfört i huvudsak följande.

1 Härav ha 93 000 kronor avsetts till utfyllnad av den s. k. kassareserven hos skogsvårdsstyrelsen

i Västerbottens län.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

29

Vad beträffar skogsvårdsstyrelsen i Kopparbergs län synes denna ha bemödat

sig om att i möjligaste mån anpassa sin verksamhet efter rådande situation,

varför skogsstyrelsen för sin del ej har något att erinra mot det äskade

beloppet, 24 300 kronor. Det av skogsvårdsstyrelsen i Gävleborgs län begärda

beloppet, 500 kronor, föranleder ej heller någon anmärkning från

skogsstyrelsens sida.

Den ifrågasatta anslagshöjningen för skogsvårdsstyrelsen i Jämtlands län,

(89 300 — 66 600 =) 22 700 kronor, beror huvudsakligen på att styrelsen

räknat med återbetalning av ett belopp, som skogsvårdslcassan för länet i

övrigt måst förskottera för att lappmarksverksamheten under år 1943 skulle

kunna upprätthållas i erforderlig omfattning. Statsanslaget för år 1943 har

nämligen icke medgivit detta. Enär skogsvårdsstyrelsens beräkningar synas

motsvara rimliga sparsamhets- och andra fordringar, har skogsstyrelsen ej

funnit skäl till erinran mot det begärda anslaget, 89 300 kronor.

Skogs vårdss 1 yreisen i Västerbottens län har beräknat anslagsbehovet till

587 000 kronor, varav 86 000 kronor skulle erfordras för återbetalning av ett

lån, som i slutet av år 1943 måste upptagas för driftens upprätthållande. Bortses

i detta sammanhang från sistnämnda belopp, minskas anslagsbehovet till

501 000 kronor. Granskningen av skogsvårdsstyrelsens preliminära budget

för år 1944 har ej föranlett några erinringar, då den synes vara uppgjord

under nödigt beaktande av allmänna sparsamhetskrav.

Skogsvårdsstyrelsen i Norrbottens län har för år 1944 räknat med en utgiftsökning

i jämförelse med år 1942 av ej mindre än 143 000 kronor. Även

örn skogsstyrelsen finner det troligt, att skogsvårdsstyrelsens utgifter måste

uppräknas, har dock fullt bärande motiv för en så avsevärd utgiftsstegring

enligt styrelsens mening knappast framlagts. Även med en begränsning av

statsbidraget från begärda 399 000 kronor till 340 000 kronor torde det bliva

möjligt för skogsvårdsstyrelsen alt upprätthålla verksamheten i nöjaktig

omfattning.

Skogsstyrelsen har sålunda för driftsändamål tillstyrkt följande medelstilldelning

för budgetåret 1944/45:

Skogsvårdsstyrelsen i Kronor

Kopparbergs län ............................................ 24 300

Gävleborgs län .............................................. 500

Jämtlands län .............................................. 89 300

Västerbottens län ........................................ 501 000

Norrbottens län ............................................ 340 000

Summa kronor 955 100.

Sistnämnda belopp, avrundat nedåt till 950 000 kronor, har av skogsstyrelsen

ansetts böra anvisas å riksstaten för nästa budgetår till ersättning för

kostnader föranledda av 1932 års lappmarkslag m. m. Under förmälan att

vissa undersökningar påginge rörande frågan örn en konsolidering av skogsvårdsstyrelsens

i Västerbottens län ekonomi har skogsstyrelsen härjämte för

della ändamål beräknat ett preliminärt belopp av 150 000 kronor.

I remissutlåtande den 18 oktober 1943 har statskontoret förklarat, att vad

skogsstyrelsen anfört beträffande nu förevarande anslag endast givit statskontoret

anledning ifrågasätta, huruvida medel borde anvisas till återbetalning

av det belopp ä 22 700 kronor, som skogsvårdsstyrelsen i Jämtlands län

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

förskotterat för verksamhetens bedrivande under år 1943. Med denna medelsanvisning

syntes kunna anstå till dess motsvarande spörsmål löstes i fråga

örn skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län.

I den utredning rörande skogsval- dssty reise n s i V aste rbottens

län ekonomiska förhållanden, som enligt vad förut

nämnts, överlämnats av skogsstyrelsen med skrivelse den 21 januari 1944.

har utredningsmannen bland annat lämnat följande uppgifter rörande skogsvårdsstyrelsens

ekonomi under de senare åren såvitt

angår verksamheten i lappmarken.

Omkostnaderna för den av skogsvårdsstyrelsen bedrivna verksamheten i

lappmarken bestridas till övervägande del av statsanslag och till styrelsen

inflytande skogsvårdsavgifter. Då skogsägarna i lappmarken jämlikt gällande

lappmarkslag äro berättigade att kostnadsfritt erhålla biträde av

skogsvårdsstyrelsens personal för utsyningar och skogstaxeringar, uppbär

styrelsen endast i mindre mån inkomster av själva verksamheten.

De inkomster (exklusive upptagna lån), som under åren 1936—1943 stått

till förfogade för skogsvårdsverksamheten i lappmarken, samt de utgifter

(exklusive återbetalade lån), som under nämnda år redovisats för sagda

verksamhet, framgå av följande sammanställning.

År

Inkomster

kronor

Utgifter

kronor

År

Inkomster

kronor

Utgifter

kronor

1936

548138

501 443

1940

615 110

524 918

1937

603 633

625 239

1941

591 588

686 765

1938

607 023

497 427

1942

652 301

7O3 707

1939

603 711

586 325

11943

644 046

702 000

Vid 1934 års riksdag tilldelades skogsvårdsstyrelserna i Norrbottens och

Västerbottens län anslag av statsmedel å 100 000 kronor respektive 150 000

kronor att användas såsom rörelsekapital för verksamhetens bedrivande i

lappmarken. Den närmaste anledningen till medelsanvisningen var, att styrelserna,

ehuru de måst igångsätta denna nya verksamhet redan i slutet

av år 1933, icke erhöllo statsanslag för ändamålet förrän efter den 1 juli

1934, till följd varav de blevo nödsakade att upptaga lån i privat bankinrättning

för att till sagda tidpunkt kunna bestrida de av verksamheten i

fråga förorsakade utgifterna. Rörelsekapitalet anvisades för att förhindra

att en dylik situation ånyo skulle inträffa. Redan påföljande år var emellertid

skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län nödsakad att — utöver statsanslag

till bestridande av 1935 års löpande omkostnader -— hemställa om

ett belopp av 130 000 kronor för täckande av uppkomna brister i det år

1934 anvisade rörelsekapitalet. Även under de närmast därefter följande

åren överstego årets omkostnader för verksamheten i lappmarken de därför

anvisade medlen, varför styrelsen i betydande utsträckning såg sig nödsakad

anlita det till styrelsens förfogande ställda rörelsekapitalet. Till 1936,

1937 och 1938 års riksdagar äskade styrelsen till följd härav statsanslag

för täckande av uppkomna brister i rörelsekapitalet å respektive 74 000,

130 000 och 130 000 kronor. I stort sett tillmötesgingos styrelsens ansökningar

örn förnyelse av rörelsekapitalet. Under verksamhetsåren 1938—1940 kun
-

1 Beräknade belopp.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Afaj:ts proposition nr lil.

31

de omkostnaderna för rörelsen i stort sett hållas inom ramen för tillgängliga

inkomster. Till följd av den under krigsåren inträdande ansvällningen

av verksamhetsuppgifterna i lappmarken och de av krisen föranledda ökade

omkostnaderna, undergingo emellertid styrelsens utgifter åren 1941 och

1942 en stegring som icke hade motsvarighet i någon ökning av inkomsterna

under samma tid. Vid 1943 års riksdag anvisades på framställning av

styrelsen ett belopp av 93 000 kronor för att täcka uppkommen brist i den

kassareserv, som ställts till styrelsens förfogande. Härvid förutsattes dock

uttryckligen, att garantier tillskapades mot ett upprepande av att till rörelsekapital

avsedda medel foges i anspråk för driftsändamål.

Vad beträffar de förslag till åtgärder för stabilisering av

skogs vårdsstyrelsens ekonomi, som framlagts av utredningsmannen,

har en redogörelse för dessa förslag lämnats i det föregående vid behandlingen

av anslaget till skogsvårdens befrämjande.

Utredningsmannen, som härefter behandlat frågan om skogsvårdsstyrelsens

medelsbehov för 1944 års verksamhet i lappia

arben, har erinrat örn de omfattande arbetsuppgifter, styrelsen fått sig

förelagda genom överförandet av lappmarksskogarna till styrelsens verksamhetsområde.

Då skogsvårdsstyrelsen den 1 januari 1934 från domänstyrelsen

övertagit uppsikten över de enskilda skogarna i lappmarken, hade

styrelsens verksamhet begränsats till att väsentligen omfatta skogarna nedom

odlingsgränsen. Genom olika författningsändringar hade därefter från

och med den 1 januari 1939 husbehovsskogarna samt från och med den

1 januari 1940 allmänningsskogarna och kronohemmanen nedom odlingsgränsen

lagts under styrelsens tillsyn. Enligt utredningsmannens mening

hade skogsvårdsstyrelsen på förevarande verksamhetsområde under den

gångna tioårsperioden uppnått synnerligen goda resultat.

I fråga om den granskning, utredningsmannen underkastat de av skogsvårdsstyrelsen

upprättade preliminära inkomst- och utgiftsstalerna för 1944

års verksamhet i lappmarken, anföres i utredningen huvudsakligen följande.

Utgifterna, vilka av skogsvårdsstyrelsen beräknats lill sammanlagt 716 000

kronor, lia av utredningsmannen uppskattats till 671 000 kronor. Utgiftsminskningar

föreslås sålunda av utredningsmannen beträffande utgiftsposterna

beståndsvård och avverkning, återväxt, betesfred, övervakandet av

skogslagarnas efterlevnad samt löner och bidrag till pensionsavgifter.

Därest vedproduktionsplikten för bland annat Västerbottens län kommer

att upphöra för första halvåret 1944, torde man kunna räkna med en viss

minskning av vedavverkningama under år 1944 och en härav följande minskning^

av skogsvårdsstyrelsens avverkningskostnader.

Då det är av synnerlig vikt, att den i lappmarken bedrivna återväxtverksamheten

pa allt sätt underhålles och främjas, anser sig utredningsmannen

höra iillstyrka, att tillräckliga medel i fortsättningen anvisas till skogsvårdsstyrelsen

för denna rörelsegren. För år 1944 lära emellertid de för ändamålet

erforderliga omkostnaderna höra beräknas lill ett något lägre belopp

än vad skogsvårdsstyrelsen ansett vara behövligt.

I likhet med skogsvårdsstyrelsen anser utredningsmannen den av styrelsen

bedrivna verksamheten för betesfrågans ordnande vara så betydelsefull,

att ett nedläggande av detta arbete icke bör ifrågakomma. Med hänsyn till

det rådande ekonomiska läget finner utredningsmannen sig dock icke kun
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

na förorda någon förhöjning av det för år 1943 under utgiftsposten betesfred

beräknade beloppet.

Vad beträffar utgiftsposten övervakandet av skogslagarnas efterlevnad

vill utredningsmannen i betraktande av de för närvarande rådande förhållandena

ifrågasätta, huruvida icke viss nedskärning av förevarande utgifter

bör kunna äga rum utan att fördenskull menliga verkningar härav behöva

inträda.

Den organisationsplan för verksamheten i lappmarken, som skogsvårdsstyrelsen

lagt upp, omfattar ett större antal ordinarie tjänstemän än vad någon

annan skogsvårdsstyrelse har till sitt förfogande. Det bör dock uppmärksammas,

att de på styrelsen vilande arbetsuppgifterna otvivelaktigt äro mera

krävande än övriga skogsvårdsstyrelsers. I avvaktan på den ingående utredning

om det inom lappmarken förefintliga biträdesbehovet och därmed sammanhängande

frågor, som framdeles avses skola företagas, anser sig utredningsmannen

böra med en mindre jämkning godtaga av skogsvårdsstyrelsen

gjorda uppskattningar av 1944 års lönekostnader.

Inkomsterna — exklusive statsanslag — ha av skogsvårdsstyrelsen beräknats

till 205 000 kronor. Denna beräkning kan godtagas av utredningsmannen.

Såsom framgår av det anförda har utredningsmannen beräknat de sammanlagda

driftsutgifterna under år 1944 för skogsvårdsslyrelsens verksamhet

i lappmarken lill 071 000 kronor samt de egna inkomsterna av verksamheten

till 205 000 kronor. Då de utgående och ingående behållningarna beräknats

till 152 000 respektive 160 200 kronor, erfordras enligt utredningsmannens

förslag till täckande av skillnaden mellan driftsutgifter och tillgängliga medel

en anslagstilldelning av (671 000 + 152 000 — 205 000 — 160 200 —) 457 800

kronor. Utredningsmannen har utgått från att av sistnämnda belopp 8 000

kronor komme att anvisas till styrelsen från det särskilda vedutsyningsanslaget,

varför sålunda från anslaget till ersättning för kostnader föranledda

av 1932 års lappmarkslag m. m. borde anvisas (457 800 — 8 000 =) i runt

tal 450 000 kronor till driftskostnader.

Beträffande storleken av det engångsanslag, som enligt utredningsmannens

mening syntes böra utgå för upphjälpande av skogsvårdsslyrelsens

ekonomi, har utredningsmannen yttrat följande.

Vid årsskiftet 1943/44 redovisade skogsvårdsstyrelsen en nettoskuld å i

runt tal 78 000 kronor. För återbetalning av denna skuld anser sig utredningsmannen

böra förorda, att erforderliga medel ställas till styrelsens förfogande.

Vidkommande storleken av den kassareserv, som i fortsättningen bör stå

till skogsvårdsslyrelsens förfogande, har styrelsen enligt till utredningsmannen

under hand gjorda uttalanden ansett de hittills för detta ändamål avsedda

medlen, vilka maximerats till 150 000 kronor, otillräckliga, särskilt

med hänsyn till de under de senaste åren avsevärt stegrade utgifterna under

verksamhetsårets första hälft. Givetvis är kassareservens storleksordning

i väsentlig mån beroende av skogsvårdsavgifternas storlek, liksom dessa i sin

tur är avhängiga av konjunkturerna på trävarumarknaden. Av inkomsternas

och utgifternas fördelning under året synes dock framgå, att en kassareserv

å det hittills anvisade beloppet i stort sett får anses ha varit tillfyllest.

Endast under de tre senaste åren ha utgifterna under första halvåret överstigit

eller beräknats överstiga inkomsterna under motsvarande tid med belopp

upp till 150 000 kronor och därutöver. Med hänsyn till att under de

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr lil.

33

närmaste åren — såvida icke konjunkturomsvängning inträffar — styrelsens

utgifter och inkomster i stort sett torde hålla sig på oförändrad nivå, vill utredningsmannen

ifrågasätta, huruvida icke den till styrelsens förfogande ställda

kassareserven bär tills vidare utökas förslagsvis till 180 000 kronor. Ett

engångsanslag å 30 000 kronor skulle följaktligen vara erforderligt för denna

förstärkning.

Utredningsmannen har sålunda föreslagit, alt till skogs vårdsstyrelsens verksamhet

i lappmarken under år 1944 måtte anvisas tillhopa 558 000 kronor,

varav 450 000 kronor för driftsändamål och (78 000 + 30 000—) 108 000

kronor såsom engångsanslag. 1 utredningen har framhållits angelägenheten

av att det för lappmarksverksamheien beräknade medelsbehovet utan ytterligare

jämkningar tillgodosåges från anslaget till ersättning för kostnader föranledda

av 1932 års lappmarkslag m. m.

Skogsstyrelsen har i sin skrivelse den 21 januari 1944, med vilken förberörda

utredning angående skogsvårdsstyrelsens i Västerbottens län ekonomiska

förhållanden överlämnats, hemställt, att till Skogsvård m. m.: Ersättning

för kostnader föranledda av 1932 års lappmarkslag m. m. måtte anvisas

ett anslag av 1 010 000 kronor, av vilket belopp 558 000 kronor borde utgå

till skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län.

I remissullåtande den 31 januari 1944 har skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens

län hemställt, att det av utredningsmannen föreslagna anslagsbeloppet,

eller 558 000 kronor, måtte beviljas för styrelsens verksamhet i lappmarken

under innevarande år. I fråga örn vissa utgiftsposter i utredningsmannens förslag

har skogsvårdsstyrelsen emellertid yttrat följande.

Vad angår av utredningsmannen förordad utgiftsminskning under posten

beståndsvård och avverkning vill skogsvårdsstyrelsen understryka, att den

enligt lag är skyldig att tillhandahålla skogsägarna personal för de utsyningar

dessa enligt fastställda avverkningsplaner äro berättigade till. Därest det

under år 1944 skulle visa sig, att del av utredningsmannen för beståndsvård

och avverkning beräknade beloppet ej förslår för denna verksamhet, och

medel ej kunna göras tillgängliga genom besparingar å andra utgiftsposter,

förutsätter styrelsen, att medel på annat sätt av statsmakterna ställas till förfogande.

Utredningsmannen anser sig beträffande utgiftstiteln övervakande av skogslagarnas

efterlevnad kunna ifrågasätta en begränsning av utgifterna därigenom

alt övervakningen skulle kunna utföras genom ett något mindre antal stickprov

å avverkningarna, varigenom omkostnaderna redan nu skulle kunna i

viss omfattning nedbringas. Skogsvårdsstyrelsen kan givetvis lämna sina

tjänstemän direktiv att inskränka på bevakningsresorna vintertid, men styrelser

anser detta icke vara tillrådligt, enär en dylik åtgärd helt säkert skulle

leda till en minskad respekt för lagen och en ökning i förekomsten av olagliga

avverkningar med ty åtföljande rättegångar. Styrelsen förmenar, att det, så

länge nu gällande lagbestämmelser existera, är styrelsens skyldighet att tillse,

att bestämmelserna respekteras av skogsägarna. I betraktande av de ofantligt

stora avverkningar, som ägt rum i lappmarken, sedan den nya lappmarkslagen

trädde i kraft, håller styrelsen före, att omkostnaderna för övervakandet

av skogslagarnas efterlevnad inom lappmarksområdet ingalunda varit onödigt

höga.

En mindre nedprutning av löneposlen har verkställts av utredningsmannen.

Hiliana då riksdagens protokoll 1944. 1 sami. AV lil. ö

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

Departements
chefen.

Huruvida utgifterna kunna hållas inom det av utredningsmannen föreslagna

beloppet är helt beroende på i vad mån militärtjänstgöring och andra med

kristiden sammanhängande uppdrag allt fortfarande komma att helt sysselsätta

vissa tjänstemän, varigenom besparing i lönekontot kan åstadkommas.

Statskontoret har förklarat sig icke vilja motsätta sig den av skogsstyrelsen

på grundval av den verkställda utredningen föreslagna medelsanvisningen till

skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län. Redogörelse för de villkor, som enligt

statskontorets mening borde gälla för ifrågavarande medelsanvisning, har lämnats

i samband med behandlingen av anslaget till skogsvårdens befrämjande.

I sistnämnda sammanhang har även redogjorts för det huvudsakliga innehållet

i riksräkenskapsverkets remissutlåtande i ärendet. Utöver vad'' där återgivits

har riksräkenskapsverket förklarat, att ämbetsverket — med hänsyn till

att anslaget till ersättning för kostnader föranledda av 1932 års lappmarksiag

redan vid 1943 års riksdag tillfälligt höjdes med 100 000 kronor i avsikt

att möjliggöra en utfyllnad av skogsvårdsstyrelsens i Västerbottens län kassareserv

— snarast ville förorda, att sagda anslag sänktes lill det belopp av

700 000 kronor, som enligt propositionen nr 278 till 1943 års riksdag ansetts

motsvara det årliga medelsbehovet, samt att eventuellt överskjutande medel

anvisades å det av riksräkenskapsverket föreslagna särskilda anslaget för

sanering av nämnda skogsvårdsstyrelses ekonomi.

I avbidan på den ingående undersökning rörande skogsvårdsstyrelsens i

Västerbottens län organisation och personalbehov, som enligt vad i det föregående

anförts avses skola verkställas, torde de i den preliminära utredningen

framlagda kalkylerna över styrelsens medelsbehov för år 1944 få läggas

till grund för beräknandet av det tillskott av statsmedel som för sagda år

må vara erforderligt för skogsvårdsverksamheten i länets lappmark. I anslutning

till angivna kalkyler bär skogsstyrelsen beräknat behovet av statsbidrag

för driftsändamål till 450 000 kronor och för bestridande av engångskostnader

för sanering av skogsvårdsstyrelsens ekonomi till 108 000 kronor.

Av sistnämnda belopp ha 78 000 kronor ansetts behövliga för återbetalning

av upptagna lån, medan 30 000 kronor avsetts för utfyllnad till (150 000 +

30 000 =) 180 000 kronor av kassareserven för lappmarken. De sålunda

verkställda beräkningarna torde få godtagas. I syfte att förhindra att av

statsmedel beviljat rörelsekapital förbrukas för löpande utgifter torde i samband

med medelstilldelningen för skogsvårdsverksamheten i Västerbottens

läns lappmark böra uppställas i huvudsak enahanda villkor som i det föregående

föreslagits i fråga om motsvarande verksamhet i länets kustland.

I sin skrivelse den 21 januari 1944 har skogsstyrelsen, med beaktande av

vad i den preliminära utredningen förordats i avseende å Västerbottens län,

hemställt, att under anslaget till Skogsvård m. m.: Ersättning för kostnader

föranledda av 1932 års lappmarkslag m. m. måtte för budgetåret 1944/45

anvisas ett belopp av 1 010 000 kronor, varav 902 000 kronor för driftsändamål

och 108 000 kronor för sanering av skogsvårdsstyrelsens i Västerbottens

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr lil.

35

län ekonomi. Sistnämnda belopp, 108 000 kronor, torde böra upptagas under

det av mig i det föregående förordade anslaget till Skogsvård m. m.: Sanering

av vissa skogsvårdsstyrelsers ekonomi. Detta bör följaktligen för budgetåret

1944/45 uppföras med (150 000 + 108 000 =) 258 000 kronor. De driftsändamål,

till vilka medel böra utgå från anslaget till Skogsvård m. m.: Ersättning

för kostnader föranledda av 1932 års lappmarkslag m. m., synas

under nästa budgetår kunna tillfredsställande tillgodoses inom en anslagsram

av 800 000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att i sinom tid

efter förslag av skogsstyrelsen meddela de bestämmelser rörande användningen

av förenämnda två anslag, som må finnas erforderliga.

Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts får jag hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för budgetåret 1944/45 under nionde huvudtiteln anvisa
1)

till Skogsvård m. m.: Skogsvårdens befrämjande ett anslag

av................................ kronor 600 000;

2) till Skogsvård m. m.: Ersättning för kostnader föranledda

av 1932 års lappmarkslag m. m. ett anslag av kronor 800 000;

3) till Skogsvård m. m.: Sanering av vissa skogsvårdsstyrelsers

ekonomi ett anslag av .............. kronor 258 000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Carl D. Ossmark.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

Bilaga
-

Till Kungl, skogsstyrelsen.

Genom kungl, brev den 30 juni 1943 angående anslag till skogsstyrelsen för budgetåret

1943/44 har Kungl. Majit uppdragit åt skogsstyrelsen att skyndsamt verkställa

undersökning rörande skogsvårdsstyrelsens i Västerbottens län organisation och personalbehov

samt att lill Kungl. Majit inkomma med förslag till de åtgärder, som

skogsstyrelsen i anledning av undersökningen funnit påkallade.

Sedan skogsstyrelsen genom beslut den 17 juli 1943 förordnat undertecknad att

såsom sakkunnig verkställa den sålunda anbefallda utredningen, angav styrelsen i

en inom styrelsen utarbetad promemoria de allmänna riktlinjer, som under utredningen

borde följas.

Enligt de lämnade direktiven och i överensstämmelse med skogsstyrelsens beslut

den 11 augusti 1943 borde utredningen hava till föremål, förutom skogsvårdsstyrelsens

i Västerbottens län organisation och ekonomi, jämväl motsvarande områden

inom skogsvårdsstyrelserna i Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens län. Då

undersökningen i första hand föranletts av det läge, vari skogsvårdsstyrelsernas i

Västerbottens och Västernorrlands län ekonomi befunne sig, hade den del av utredningen,

som avsåge Jämtlands och Norrbottens län, närmast till ändamål att skapa

vidgat underlag för erforderliga bedömanden och jämförelser.

Vid undersökningen borde klarläggas såväl behovet av ingripanden i någon form

som ock vilka åtgärder vore de lämpligaste för åvägabringande av tillfredsställande

förhållanden. För de skilda skogsvårdsstyrelserna borde således övervägas, å ena

sidan, skogarnas omfattning, tillstånd och därav betingat behov av skogsvårdsåtgärder

ävensom andra omständigheter av beskaffenhet att inverka på styrelsernas arbetsuppgifter,

samt, å andra sidan, styrelsernas organisation, verksamhet och därmed

förknippade ekonomiska spörsmål. I avsikt att utröna möjligheterna för vidtagande

av rationaliseringsåtgärder borde skogsvårdsstyrelsernas nuvarande organisation, hittillsvarande

verksamhet och ekonomiska betingelser närmare undersökas. En mera

detaljerad retrospektiv granskning av räkenskaper och andra handlingar av intresse

borde ävenså komma till stånd, varigenom borde kunna klargöras, dels hur skogsvårdsstyrelsernas

olika kostnadsposter och totala utgifter avvägts i relation till arbetsuppgifter

och finansieringsmöjligheter, dels även huruvida denna avvägning ur skilda

synpunkter kunde anses skälig. Vid granskningen borde jämväl beaktas huruvida,

och, därest så vore fallet, i vilken omfattning skogsvårdsstyrelserna lämnat stöd åt

bolag och enskilda för skogsvårdsarbeten, särskilt örn dylikt stöd varit betungande

för skogsvårdsstyrelsernas ekonomi. Jämväl borde ingående undersökas de fall, då

statsanslag eventuellt överskridits.

Undersökningen borde slutligen, vad gäller skogsvårdsstyrelserna i Västerbottens

och Västernorrlands län — och beträffande Västerbottens län med uppdelning på

kustland och lappmark — utmynna i förslag till de rationaliserings- och saneringsåtgärder,

inkomstökningar och utgiftsbegränsningar, som ansåges påkallade och möjliga

att genomföra.

I enlighet med sålunda givna direktiv har utredningsmannen under hösten 1943

verkställt utredning beträffande vissa med skogsvårdsstyrelsens i Västerbottens län

verksamhet sammanhängande spörsmål. Föremål för undersökningen har därvid i

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr lil.

37

första hand varit de med styrelsens verksamhet förknippade omkostnaderna, således

de utgifter, som i styrelsens räkenskaper redovisas under titlarna »Bestå lids varti

och avverkning», »Återväxt», »övervakandet av skogslagarnas efterlevnad», »Skogsdikning»

o. s. v., och vilka utgifter såväl absolut taget som i förhållande lill övriga

skogsvårdsstyrelsers motsvarande omkostnader under de senare åren undergått en

betydande stegring.

De utomordentligt omfattande och svårlösta frågor framför allt spörsmålet örn

de berörda skogsvårdsstyrelsernas verkliga personalbehov — som utredningen har

att behandla, ha emellertid visat sig erfordra mera tidskrävande undersökningar än

som av skogsstyrelsen måhända förutsatts. Såvitt utredningsmannen nu kan bedöma,

lärer i själva verket icke vara möjligt att redan till innevarande års riksdag slutföra

den anbefallda utredningen.

Emellertid har utredningsmannen bl. a. för bedömande av storleken av de statsanslag,

som för skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län torde böra av 1944 års riksdag

äskas, ansett sig böra verkställa en preliminär, begränsad undersökning rörande

skogsvårdsstyrelsens nuvarande ekonomiska läge. Med utgångspunkt i de av styrelsen

upprättade och med skrivelser den 26 och 27 juli 1943 till skogsstyrelsen överlämnade

inkomst- och utgiftsstaterna för 1944 års verksamhet i kustlandet och lappmarken

har utredningsmannen därvid sökt fastställa skogsvårdsstyrelsens medelsbehov

under verksamhetsåret 1944 och den del därav, som torde böra tillgodoses

genom anslag av statsmedel. Samtidigt hava jämväl vissa andra med styrelsens ekonomi

sammanhängande spörsmål upptagits till behandling.

Den skrivelse i ämnet, som utredningsmannen i anslutning till berörda preliminära

utredning härmed överlämnar till skogsstyrelsen, innefattar således dels redogörelse

för skogsvårdsstyrelsens ekonomiska förhållanden under de senare åren, dels vissa

beräkningar med avseende å styrelsens medelsbehov för innevarande verksamhetsår.

Stockholm den 11 januari 1944.

Wilh. Ekman.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Majlis proposition nr lil.

Inledning.

Enligt vad som framgår av skogsstyrelsens framställning den 28 augusti 1943

angående vissa medelsansökningar för budgetåret 1944/45 avser styrelsen att i

särskild framställning till Kungl. Majit framlägga närmare beräkningar över de

statsanslag av engångskaraktär, som av 1944 års riksdag böra utverkas bl. a. för

sanering av skogsvårdsstyrelsens i Västerbottens län ekonomi. Den preliminära undersökning,

som verkställts av skogsvårdsstyrelsens ekonomiska förhållanden och

vars resultat i förevarande skrivelse framläggas, har närmast haft till syfte att klarlägga

styrelsens nuvarande ekonomiska läge för att därigenom bl. a. lämna erforderligt

material för bedömande av storleken av det engångsanslag, som för sagda

ändamål lärer böra anvisas styrelsen.

Med utgångspunkt i av skogsvårdsstyrelsen preliminärt upprättade inkomst- och

utgiftsstater och med ledning av eljest från skogsvårdsstyrelsen inhämtade upplysningar

har utredningsmannen vidare sökt fastställa styrelsens medelsbehov för

verksamheten under år 1944 och den del av detta medelsbehov, som synes honom

böra tillgodoses genom statsanslag. Som nedan kommer att närmare utvecklas har

skogsvårdsstyrelsens beräkningar över omkostnaderna för ett kommande års verksamhet

under de senare åren ansetts kunna i stor utsträckning reduceras vid utmätande

av de årliga anslagsmedlen. Därest de åtgärder, i form av anvisande av engångsanslag

eller eljest, som på skogsstyrelsens förslag kunna komma att av statsmakterna

vidtagas för sanering av skogsvårdsstyrelsens finanser, skola leda till varaktig

förbättring av styrelsens ekonomi, synes utredningsmannen en självfallen

förutsättning härför vara, att de medel, som kunna konstateras vara oundgängligen

nödvändiga för verksamhetens behöriga drivande, också ställas till styrelsens förfogande.

Skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län har icke såsom övervägande antalet

övriga skogsvårdsstyrelser till sin disposition egna reserverade medel, vilka vid behov

kunna tagas i anspråk för täckande av uppkommande brister i driftskapitalet.

Någon medelsfondering av nämnvärd storlek lärer icke heller vara möjlig inom överskådlig

tid. Därest styrelsens omkostnader icke kunna bestridas med under året inflytande

reguljära inkomster, har styrelsen således endast att anlita lånevägen eller

för driftsändamål begagna sig av till styrelsens förfogande eventuellt ställt rörelsekapital.

Den beräkning av 1944 års inkomster och utgifter för styrelsens verksamhet i

kustlandet och lappmarken, som utredningsmannen i förevarande skrivelse framlägger

och som han således anser böra tagas till utgångspunkt vid bestämmande av

skogsvårdsstyrelsens andel av det för år 1944 anvisade statsanslaget till skogsvårdens

befrämjande och de till statskontoret redovisade skogsvårdsavgifterna, respektive

av anslaget till ersättning för kostnader, föranledda av 1932 års lappmarkslag, avser

att vara en minimiberäkning av anslagsbehovet. I den mån skogsvårdsstyrelsens egna

inkomster icke räcka till för att bestrida 1944 års omkostnader, torde således statsmedel

böra anvisas för att täcka skillnaden. Någon marginal för ytterligare reduktion

av styrelsens anslagsbehov utöver de av utredningsmannen föreslagna jämkningarna

i styrelsens preliminärt upprättade utgiftsstater för verksamheten har icke

lämnats.

Som ock nedan kommer att närmare beröras har statsmakterna vid behandlingen

av skogsvårdsstyrelsens medelsbehov för år 1943 krävt garantier mot ett upprepande

av att. såsom skett, till styrelsens förfogande ställda rörelsemedel för verksamheten

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr lil.

39

i lappmarken tagas i anspråk för driftsändamål. Jämväl de i samband därmed uppkomna

spörsmålen hava upptagits till behandling i förevarande sammanhang.

I anslutning till det anförda avser utredningsmannen således, att i ett första avsnitt

av förevarande skrivelse lämna en sammandragen redogörelse för skogsvårdsstyrelsens

ekonomiska förhållanden under de senare åren och i samband därmed framlägga

förslag till vissa åtgärder avseende att möjliggöra viss stabilisering av styrelsens

ekonomi. I ett andra avsnitt har utredningsmannen sökt fastställa skogsvåi dsstyrelsens

medelsbehov för 1944 års verksamhet i kustlandet, varvid på vissa områden en

utvidgad redogörelse för de senare årens verksamhet ansetts vara av intresse.

Rörelsen i lappmarken och därmed förknippade omkostnader har slutligen behandlats

i ett tredje avsnitt.

Avslutningsvis har lämnats en sammanfattning av utredningsmannens synpunkter

på de i skrivelsen berörda förhållandena.

Innan utredningsmannen ingår på en närmare redogörelse för skogsvårdsstyrelsens

ekonomiska förhållanden och i anslutning härtill framlägger förslag till de åtgärder,

som anses böra provisoriskt vidtagas för att i avvaktan på ett slutförande av den

åt honom anförtrodda utredningen åstadkomma förbättring i styrelsens ekonomiska

läge, synes lämpligt att inledningsvis lämna en kortfattad redogörelse för de omständigheter,

som närmast föranlett den av statsmakterna anbefallda utredningen av

skogsvårdsstyrelsens ekonomiska förhållanden. Utredningsmannen anknyter härvid

till den av skogsstyrelsen den 16 september 1943 till Kungl. Majit gjorda framställningen

örn anslag för budgetåret 1943/44 till bl. a. ersättning för kostnader föranledda

av 1932 års lappmarkslag.

I berörda framställning uttalade skogsstyrelsen bl. a. följande:

»Beträffande det av skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län begärda statsanslaget

a 632 700 kronor är det avsett att med detta täcka dels en till 93 200 kronor uppgående

brist i en kassareserv, som av statsmakterna ställts till skogsvårdsstyrelsens

förfogande, så att denna åter uppbringas till sitt ursprungliga belopp 150 000 kronor,

dels ock de löpande utgifterna under nästa år. I och med att skogsvårdsstyrelsen i

Västerbottens län övertog tillsynen över länets lappmarksskogar, utrustades styrelsen

med statsmedel till ett belopp av 150 000 kronor att användas såsom rörelsekapital.

Det ansågs nämligen icke skäligt eller lämpligt, att styrelsen skulle behöva ikläda

sig låneförbindelse för ett behörigt fullgörande av de uppgifter, statsmakterna pålagt

densamma. Vid olika tillfällen, dä verksamheten tagit större omfattning än som förutsetts

vid statberäkningarna, lia brister i detta rörelsekapital uppstått, vilka täckts

genom särskild medelsanvisning. Skogsvårdsstyrelsens behov av för verksamhetens

bestridande erforderliga tillgångar på rörelsekapital är alltjämt oförminskat, varför

det torde vara påkallat, att kassareserven nu utfylles till sitt ursprungliga belopp,

150 000 kronor. Skogsstyrelsen anser sig därför icke böra föreslå någon reduktion

av skogsvårdsstyrelsens medelsäskande i denna del utan tillstyrker att ett belopp av

93 000 kronor ställes till förfogande för ändamålet. Styrelsen vill emellertid understryka

angelägenheten av att skogsvårdsstyrelsen i fortsättningen allvarligt bemödar

sig örn att icke för driftsändamål konsumera till rörelsekapitalet hänförliga medel.

Med hänsyn till karaktären av och ändamålet med de till de båda nordligaste skogsvårdsstyrelserna

anvisade kassareserverna synes för övrigt enligt skogsstyrelsens

mening kunna starkt ifrågasättas, huruvida ej bestämmelser böra meddelas, som

förhindra en förbrukning av dessa reservers kapital. Då emellertid förslag örn en

genomgripande ändring av det för närvarande tillämpade systemet i fråga örn skogsvårdsstyrelsernas

finansiering inom kort kommer att framläggas, torde några särskilda

åtgärder rörande ifrågavarande anslagspost icke nu böra vidtagas.»

Den 12 maj 1943 överlämnade skogsstyrelsen till Kungl. Majit en den 20 april

1943 dagtecknad av vissa tablåer åtföljd skrivelse från skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens

län angående dess ekonomiska ställning. Därav framgick bl. a. att sty
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Muj:ts proposition nr lil.

reisen för verksamheten i kustlandet upplånat 45 000 kronor och att för lappmarken

avsedda medel den 20 april 1943 uppgingo till i runt tal 57 000 kronor. Skogsvårdsstyrelsen

förklarade sig i skrivelsen vidare nödsakad upplåna ytterligare medel och

beräknade att den 1 augusti 1943 häfta i skuld med tillhopa 290 000 kronor, av vilket

belopp 150 000 kronor avsåges skola användas för verksamheten i kustlandet och

återstoden för verksamheten i lappmarken.

För sin del uttalade skogsstyrelsen, att styrelsen ännu icke kunnat taga ställning

till det läge, vari skogsvårdsstyrelsens ekonomi befunne sig och därav betingade

åtgärder. Styrelsen bade emellertid för avsikt att närmare utreda frågan.

I yttrande över de av skogsstyrelsen framlagda medelsansökningarna till skogsvården

för budgetåret 1943/44 framhöll statskontoret, att ämbetsverket i likhet med

skogsstyrelsen måste ifrågasätta, huruvida icke bestämmelser borde meddelas, som

förhindrade en förbrukning av skogsvårdsstyrelsernas reservkapital. I nuvarande

läge och i betraktande av att skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län vid upprepade

tillfällen förbrukat sitt rörelsekapital, ansåge statskontoret att medel till bristens

täckande borde ställas till skogsvårdsstyrelsens förfogande endast under förutsättning

att garantier skapades mot ett upprepande av alt dylika medel konsumerades

för driftsändamål.

Vid framläggande av proposition nr 278 till 1943 års riksdag angående anslag till

skogsstyrelsen m. m. anförde föredragande departementschefen vad avser nu förevarande

fråga bl. a. följande:

»Ehuru jag finner det i hög grad anmärkningsvärt, att skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens

län för bestridande av löpande utgifter av tillgängligt rörelsekapital förbrukat

icke mindre än 93 000 kronor, anser jag mig dock icke kunna underlåta att förorda,

att medel nu anvisas för utfyllnad av skogsvårdsstyrelsens kassareserv till dess ursprungliga

belopp, 150 000 kronor. En dylik medelsanvisning torde emellertid endast

böra ske under den av statskontoret angivna förutsättningen, att garantier skapas

mot ett upprepande av att dylika medel förbrukas för driftsändamål. Det bör ankomma

på skogsstyrelsen att därutinnan meddela erforderliga föreskrifter samt att

vaka över dessas efterlevnad. Med hänsyn till det läge, vari skogsvårdsstyrelsens i

Västerbottens län ekonomi kommit, anser jag nödvändigt, att skogsstyrelsen verkställer

undersökning rörande skogsvårdsstyrelsens organisation och personalbehov

samt snarast till Kungl. Maj:t inkommer med förslag till de åtgärder styrelsen finner

påkallade.»

Riksdagen biföll Kungl. Maj:ts proposition i ämnet. Vad av departementschefen

uttalats rörande verkställandet av undersökning av skogsvårdsstyrelsens ekonomiska

läge lämnades av riksdagen utan erinran.

I. Redogörelse i sammandrag för skogsvårdsstyrelsens ekonomiska

förhållanden under de senare åren (1936—1943).

Utredningsmannen vill inledningsvis framhålla, att ett fullständigt klarläggande

av de ekonomiska spörsmål, som äro förbundna med skogsvårdsstyrelsens i Västerbottens

län verksamhet i kustlandet och lappmarken, mäste förutsätta en ingående

och tidskrävande undersökning såväl av det inom länet nu förefintliga behovet av

skogsvårdande åtgärder som av det av styrelsen redan presterade skogsvårdsarbetet

och de omkostnader detta arbete krävt. Först efter en dylik utredning lärer möjlighet

föreligga att objektivt bedöma — så långt detta nu går —- huruvida den av

styrelsen under de gångna åren bedrivna verksamheten tillåtits taga en omfattning,

som icke varit betingad av det aktuella skogsvårdsbehovet eller dragit alltför

höga kostnader.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

41

Som ovan framhållits, har utredningsmannen emellertid ansett lämpligt att redan

nu under den pågående undersökningen av berörda förhållanden framlägga

en kortfattad redogörelse för skogsvårdsstyrelsens ekonomiska läge i avsikt att

därigenom bereda möjlighet för ett närmare bedömande av styrelsens medelsbehov

under innevarande verksamhetsår. Utan att således vilja taga ställning till frågan,

huruvida i och för sig — med hänsyn till de arbetsuppgifter, som få anses åvila

skogsvårdsstyrelsen — tillräckliga eller otillräckliga statsanslag ställts till styrelsens

förfogande, lämnar utredningsmannen i det följande en översiktlig framställning

över styrelsens ekonomiska förhållanden under de senare åren, sådana dessa

utvisas av årsredogörelser och eljest tillgängliga handlingar. I anslutning härtill

kommer utredningsmannen jämväl att något beröra de spörsmål, som föranledas av

statsmakternas ovanberörda krav på garantier för att till skogsvårdsstyrelsen anvisade

medel till kassareserv icke, på sätt upprepade gånger skett, av styrelsen tagas

i anspråk för driftsändamål.

A. Skogsvårdsverksamheten i kustlandet.

Skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län har ett flertal år haft att kämpa med

ekonomiska svårigheter. För att uppehålla en enligt styrelsens mening behörig omfattning

av verksamheten i kustlandet har styrelsen sålunda i relativt stor utsträckning

varit nödsakad upptaga lån, såväl för att — i avvaktan på de reguljära inkomsterna

— till sitt förfogande erhålla rörelsekapital under löpande räkenskapsår

som för att, i synnerhet de senaste åren bestrida de omkostnader, som icke

kunnat täckas av under året inflytande verkliga inkomster. I regel har skogsvårdsstyrelsen

därvid begagnat sig av lån i privata bankinrättningar. I ett par fall har

skogsvårdsstyrelsen därjämte för rörelsen i kustlandet använt sig av statsmedel, som

av riksdagen anvisats styrelsen för lappmarksverksamheten.

Under åren 1936—43 har styrelsen för verksamheten i kustlandet upplånat

följande belopp. (Siffrorna hämtade ur styrelsens kassaredogörelser för ifrågavarande

år.)

Tabell 1.

Å r

Upplånade

medel

1936 ..........................

1937 ..........................

90170

(Därav från lappmarkskassan

50 000)

1938 ..........................

48 689

1939 ..........................

26 352

1940 ..........................

49 651

1941 ..........................

11400

1942 ..........................

10.3 822

1943 ..........................

182 729

Som framgår av de lämnade uppgifterna har styrelsen från och med 1937 varje

år varit nödsakad att för rörelsens bedrivande upplåna medel till växlande belopp.

Merendels ha banklånen redan samma år de upptagits kunnat likvideras med senare

under året uppburna inkomster. Emellertid har under de senaste åren, 1940,

1941 och 1942, skogsvårdsstyrelsens utgifter överstigit inkomsterna, i följd varav

styrelsen till närmast följande år nödgats balansera större eller mindre del av under

året upptagna lån. I nedanstående sammanställning belyses styrelsens ekonomiska

ställning vid utgången av räkenskapsåren 1936—1943.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Majlis proposition nr lil.

Tabell 2.

Å r

Tillgångar

Skulder

I skulderna in- gående lån

Tillgångar över

skulder

Skulder över

tillgångar

1936

32 838

25 690

lappmarken

16 612

7148

—

1937

35 631

63 439

lappmarken

5U 000

—

27 808

1938

53 607

37 466

lappmarken

25 0U0

16141

—

1939

103 018

68 948

lappmarken

51352

34 070

—

1940

129 687

76 165

lappmarken

25 000

—

—

—

—

Sv. Handelsb.

41418

53 522

—

1941

83 929

56164

lappmarken

25 000

—

—

—

Sv. Handelsb.

21 346

27 765

—

1942

74 329

103 355

Sv. Handelsb.

93 068

—

29 026

1943

59 000

35000

Sv. Handelsb.

10 100

24 000

—

Anm. I tillgångarna ingå fr. o. ro. 1940 fastigheter, för räkenskapsåret 1942 bokförda till ett

värde av 19125 kronor.

Enligt av skogsvårdsstyrelsen lämnade preliminära uppgifter uppgingo vid årsskiftet

1943/44 styrelsens tillgångar över skulder till i runt tal 24 000 kronor. För

verksamhetens bedrivande under året har styrelsen nödgats upptaga banklån till ett

belopp av 182 729 kronor. Av detta belopp kvarstodo vid årsskiftet oguldna 10 100

kronor.

I tabellen nr 3 nedan ha sammanställts styrelsens inkomster exklusive upptagna

lån de senaste åren, fördelade på olika inkomsttitlar. (För 1943 och 1944 beräknade

belopp.)

Tabell 3.

Å r

Skogsvårds-

avgifter

Statsanslag och

andel av till stats- kontoret redovi- sade skogsvårds- avgifter

Inkomster

av verksam- heten

övriga

inkomster

Summa

1936

64 532

76 756

54 759

28 030

224 077

1937

60 041

79 322

73 048

18 367

230 778

1938

53 627

175 618

51 873

24 239

305 357

1939

136 155

63 087

83 861

26 243

309 346

1940

146 019

79 583

58 434

15 394

299 430

1941

69 586

98 266

87169

36 494

291515

1942

71929

99 400

83 900

36 850

292 079

1943

81813

231 777

73 437

17 755

404 782

1944

112 000

—

87 000

13 000

Som framgår av den upprättade tablån har styrelsens sammanlagda inkomster

åren 1938—42 hållit sig på en i stort sett oförändrad nivå. Den avsevärda stegring

av inkomsterna, som ägde rum från år 1937 till 1938, har som synes sin grund

i det mer än fördubblade statsanslaget för året. Av de medel, som av 1938 års

riksdag anvisades styrelsen ur det för budgetåret 1938/39 uppförda anslaget till

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ålaj:ts proposition nr lil.

43

skogsvårdens befrämjande, avsågs emellertid ett belopp av 100 000 kronor skola utgöra

för verksamhetens bedrivande erforderligt rörelsekapital. (Se härom 1938

års statsverksproposition IX ht: sid. 314; jfr centralrådets för skogsvårdsstyrelsernas

förbund skrivelse till Kungl. Majit den 19 augusti 1937 angående skogsvårdsstyrelsernas

anslagsbehov för budgetåret 1938/39.) Redan under år 1938 togs emellertid

större delen av för detta ändamål anvisade medel tillsammans med övriga inkomster

i anspråk för samma års löpande utgifter.

Den ökning av skogsvårdsstyrelsens inkomster, som under år 1943 ägt rum, har

föranletts dels av att styrelsen ur anslaget till skogsvårdens befrämjande tilldelats

ett väsentligt förhöjt statsbidrag (169 777 kronor) dels ock av att styrelsen av det

å riksstaten upptagna särskilda anslaget till ersättning åt skogsvårdsstyrelser för

biträde vid vedavverkning anvisat ett relativt betydande belopp (62 000 kronor)

för sin medverkan vid vedutsyningarna budgetåret 1942/43.

Styrelsens utgifter (exklusive återbetalade lån) under åren 1936—43 uppgingo till

följande belopp (för 1943 beräknade siffror):

Tabell 4. Kustlandet.

Utgifter (exklusive återbetalade lån). (För 1943 beräknade belopp.)

År

Allm. upp- lysning om

skogsvård

Bestånds- vård o. av- verkning

Återväxt

Skogsdik-

ning

Övervakande

av skogslag,

efterlevnad

Verksam- heten i

övrigt

1

2

3

4

5

6

1936

5 028

46 894

11711

12 574

9 456

1900

1937

3 088

90051

21 496

12 139

23 756

4 822

1938

12 022

33 537

23 054

14 614

32 197

5 977

1939

11 137

32 424

27 089

13 614

31471

4 071

1940

8 091

32 610

41630

4 672

31 914

4 050

1941

9 874

54 986

25 131

1972

29 929

9 840

1942

7 542

98 973

28 760

1962

32 186

15 101

1943

7 000

110 000

15 000

1000

35 000

20 000

Löner o.

Tjänste-

Övrigt

Summa

Utlämnade

Summa

År

pensionsav-

gifter

lokaler, ex- penser

utgifter

lån

utgifter

7

8

9

10

11

12

1936

82 373

40 719

1669

212 324

1050

213 374

1937

81708

12 693

1 547

252 304

9 050

261354

1938

105 435

15 020

3 001

244 857

17 800

262 657

1939

129 206

20 804

5 229

275045

10 118

285163

1940

136 329

18 944

54 287

332 500

5 000

337 500

1941

135 597

18 221

47 376

332 926

—

—

1942

145 153

19 695

24 585

373 957

—

—

1943

146 000

20 000

18 000

372 000

—

—

I tabell 5 nedan återgives en av skogsvårdsstyrelsen upprättad sammanställning,

utvisande av styrelsen äskade anslag samt inkomster och utgifter i sammandrag åren

1936—1942 (inklusive upptagna och återbetalade lån).

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

Tabell 5. Kustlandet.

År

Äskade

anslag

---

1

Inko

m s t e i

U t g i

f t e r

Bevil- jade an- slag

Övriga

inkom-

ster

Banklån

Summa

inkom-

ster

Egentliga

utgifter

Återbeta- lade bank- lån

Summa

utgifter

Utgående

kassabe-

hållning

2

3

4

5

6

7

8

9

1936

160000

76 756

147 321

224 077

243 380

243 380

24 477

1937

110000

79 322

215 782

40 170

33.5 274

292 304

40170

332 474

27 278

1938

200 000

175 618

129 741

48 690

354 049

287 662

48 690

336 352

44 975

1939

126 000

63 087

272 613

—

335 700

285 166

—

285 166

95 508

1940

184 000

79 583

219 848

149 652

349 083

363 858

8 234

372 092

72 499

1941

201 000

98 266

193 251

211 400

302 917

332 932

7 885

340 817

34 599

i 942

244 000

99 400

192 681

108822

400 903

373 968

37100

411 068

24433 i

1943

353 000

231 777

—

—

—

—

—

—

—

Skogs vårdsstyrelsens ekonomi under år 1943. (Verksamheten i kustlandet).

Vid 1942 års utgång redovisade skogsvårdsstyrelsen såsom skulder

i runt tal .................................................... 103 000 kr

varav banklån i Svenska handelsbanken å 93 000 kr. Styrelsens tillgångar

belöpte sig vid samma tidpunkt till ...................... 74 000 »

Styrelsens nettoskuld över tillgångarna uppgick således vid årsskiftet

1942/43 till omkring .......................................... 29 000 kr

Z de preliminära inkomst- och utgiftsstater för 1943 års verksamhet,

som med skrivelse den 20 juli 1942 av skogsvårdsstyrelsen överlämnades

till skogsstyrelsen för att användas vid beräkningen av nästkommande

års medelsbehov, anslog skogsvårdsstyrelsen de samman
-

lagda utgifterna för rörelsens bedrivande under 1943 till .......... 403 000 >

För låneåterbetalning av till år 1943 balanserade lån beräknades därutöver

.......................................................... 70 000 »

Skogsvårdsstyrelsen funne därjämte nödvändigt att till mötande av

utgifterna under första halvåret 1944, innan statsanslag för detta år

utbetalades, lia till sitt förfogande såsom kassareserv ett belopp av

ytterligare .................................................... 70 000 »

Det sammanlagda medelsbehovet för 1943 skulle i enlighet härmed

uppgå till .................................................... 543 000 kr

Styrelsens inkomster uppskattades till sammanlagt omkring ...... 180 000 kr

därav till styrelsen influtna skogsvårdsavgifter ...... 81 000 kr

såsom intäkter av den skogsvårdande verksamheten

............................................ 85 000 » och

diverse ...................................... .. 14 000 »

s:a 180 000 kr

Såsom behållning vid 1943 års ingång beräknade styrelsen kunna

redovisa ...................................................... 10 000 »

För bestridande av 1943 års utgifter skulle således — frånsett statsanslag

— finnas tillgängliga .................................. 190 000 »

Styrelsen beräknade således det belopp, som för täckande av skillna
-

1 Lån för skogsvårdsgården. — 2 Halva låneskulden 21347 överförd till lappmarken 31/u

1941. Bankskuld pr 31/i*—42 = 93 069 varav lån för skogsvårdsgården 17 557.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition nr lil
-

io

den mellan 1943 års inkomster och medelsbehov borde ställas till styrelsens

förfogande av statsmedel m. m. till i runt tal (543 000 —

190 000 =) .................................................. 353 000 kr

De sålunda äskade medlen avsåges på sedvanligt sätt böra bestridas

ur det under IX :e huvudtiteln årligen upptagna anslaget till

»Skogsvård m. m. Skogsvårdens befrämjande», och av de till statskontoret

inlevererade skogsvårdsavgifterna men även till viss del av det av

de senaste årens riksdagar anvisade anslaget till ersättning åt vissa

skogsvårdsstyrelser för biträde vid vedavverkningarna. Därest styrelsen

tilldelades medel av denna storleksordning skulle, framhöll skogsvårdsstyrelsen,

dess ekonomiska läge vid utgången av 1943 hava väsentligt

förbättrats. De styrelsen åvilande låneskulderna skulle sålunda hava

kunnat helt likvideras och till mötande av 1944 års utgifter stöde vid

årets ingång till styrelsens förfogande en jämförelsevis stor kassareserv.

Under nyssnämnda förutsättning beräknades styrelsens tillgångar

över skulder komma att vid årsskiftet 1943/44 uppgå till

79 000 kr.

I samband med framläggande av proposition (nr 278) till 1943 års

riksdag angående anslag till skogsstyrelsen m. m. uttalade föredragande

departementschefen vad beträffade anslaget till skogsvårdens

befrämjande bl. a. att han, med hänsyn till nödvändigheten av att i

möjligaste mån begränsa statens utgifter, icke ansåge sig kunna tillstyrka

att anslaget för budgetåret 1943/44 uppfördes med högre belopp

än ...................................................... 700 000 kr,

vilket i förhållande till föregående budgetår innebure en höjning

med 100 000 kronor. Sedan Kungl. Maj:t hemställt, att riksdagen

måtte såsom anslag under titeln »Skogsvård m. m. skogsvårdens befrämjande»

anvisa 700 000 kr, fattade riksdagen beslut i överensstämmelse

med Kungl. Maj:ts hemställan.

Det sålunda av riksdagen anvisade anslaget innebar, att skogsstyrelsens

medelsäskanden i förevarande avseende undergått en väsentlig

reduktion. I skrivelse den 16 september 1942 angående vissa medelsansökningar

för budgetåret 1943/44 hade styrelsen på grundval av från

skogs vårdsstyrelserna infordrade preliminära inkomst- och utgiftsstater

för 1943 års verksamhet beräknat det erforderliga anslaget till

skogsvårdens befrämjande till .................................. 1 040 000 kr

Redan vid denna beräkning hade det av skogsvårdsstyrelserna angivna

medelsbehovet i betydande utsräckning ansetts böra reduceras;

lägre anslag hade skogsstyrelsen för sin del icke ansett sig kunna tillstyrka,

då därvid ej enligt styrelsens mening kunde undgås ett äventyrande

i större eller mindre utsträckning av vad som skäligen borde

krävas som resultat av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet.

Till följd av den kraftiga beskärning, som ägt rum vid statsmakternas

utmätande av ifrågavarande anslag, kunde de av de olika skogsvårdsstyrelserna

angivna medelsbehoven allenast i viss utsträckning

tillgodoses.

De anvisade medlen fördelades tillsammans med de till statskontoret

inlevererade skogsvårdsavgifterna av Kungl. Maj:t mellan de olika

skogsvårdsstyrelserna med ledning av ett av skogsstyrelsen den 17 juli

1943 till Kungl. Maj:t avgivet förslag.

Till grund för detta fördelningsförslag lågo från skogsvårdsstyrelserna

genom skogsstyrelsens cirkulärskrivelse den 6 maj 1943 infordrade

statberäkningar för år 1943.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr lil.

Enligt de därvid av skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län lämnade

uppgifterna beräknade styrelsen sina sammanlagda utgifter inklusive

avsättning till kassareserv för 19i3 till ......................

(1942 års preliminära beräkning: 543 000 kr), varvid styrelsen

uppskattade omkostnaderna för själva verksamheten

till ................................................ 207 000 kr

(1942 års beräkning: 199 000 kr) och administrationskostnaderna

till .................................... 193 000 »

(1942 års beräkning: 204 000 kr). Den betydande ökningen

av styrelsens utgifter förorsakades helt av den i utgiftsplanen

upptagna posten för återbetalning av vid årsskiftet

balanserade och under det löpande räkenskapsåret

upptagna lån eller .................................. 231 000 kr

Därutöver beräknades till kassareserv.................. 70 000 »

I en den 20 april 1943 dagtecknad skrivelse uppgav skogsvårdsstyrelsen

bl. a., att då styrelsen icke hade några tillgängliga medel för sin

verksamhet i kustlandet, den hade måst upptaga lån å 45 000 kr.

Skogsvårdsstyrelsen förklarade sig vidare nödsakad upplåna ytterligare

medel och räknade med att den 1 augusti 1943 häfta i skuld för tillhopa

290 000 kr, av vilket belopp 150 000 kr avsåges skola användas

för verksamheten i kustlandet. Då styrelsen dessutom hade att under

året återbetala största delen av sin vid föregående års utgång kvarstående

låneskuld till Svenska handelsbanken beräknade styrelsen till

likviderandet av sina förbindelser såsom ovan angivits ett belopp av

231 000 kr.

De på inkomstsidan beräknade siffrorna visade icke någon större

avvikelse från den i juli 1942 upprättade inkomstplanen. Styrelsen beräknade

sina inkomster exklusive statsanslag och upptagna

lån till ............................................. 178 000 kr

(1942 års preliminära beräkning: 180 000 kr). Den på utgiftssidan

angivna posten för återbetalning av lån motsvarades

på inkomstsidan av upptagna lån å sammanlagt 150 000 »

Såsom vid årsskiftet 1942/43 ingående behållning redovisades

........................................... 24 400 »

Sedan mellan skogsvårdsstyrelserna i juli 1943 fördelats det för

budgetåret 1942/43 anvisade förslagsanslaget till ersättning åt skogsvårdsstyrelser

för visst biträde vid vedavverkning och skogsvårdsstyrelsen

i Västerbottens län därvid tilldelats ........................

äskade skogsvårdsstyrelsen i enlighet med de framlagda statberäkningarna

till täckande av uppkommande brist ett ytterligare medelstillskott

av 701 000 — (352 400 + 70 530 =) eller i runt tal........

Såsom ovan omförmälts, hemställde skogsstyrelsen i skrivelse till

Kungl. Maj:t den 17 juli 1943, att det till skogsvårdens befrämjande

anvisade anslaget å 700 000 kronor ävensom de till statskontoret inlevererade

skogsvårdsavgifterna måtte fördelas mellan de olika skogsvårdsstyrelserna

i enlighet med den fördelningsplan skogsstyrelsen i

skrivelsen framlade. Då de av skogsvårdsstyrelserna gjorda äskandena

avsevärt överstego de tillgängliga medlen, måste anslagsbehoven i viss

omfattning reduceras. Enligt de riktlinjer, som vid fördelningen enligt

skogsstyrelsens förslag borde följas, kunde någon ökning av skogsvårdsstyrelsernas

kapitaltillgångar genom ianspråktagande av statsmedel

icke under förhandenvarande omständigheter medgivas. Även

i fall, där en skogsvårdsstyrelse på grund av brist på rörelsekapital

701 000 kr

701 000 kr

352 400 kr

70 530 kr

278 000 kr

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

47

uppenbarligen vore i behov av kapitalförstärkning, ansåge sig skogsstyrelsen

nödsakad föreslå en begränsning av medelstilldelningen, så

att status quo i fråga om den ekonomiska ställningen bibehölles. Från

de av skogsvårdsstyrelserna beräknade medelsbehoven drogs således

vid fördelningsplanens uppgörande belopp motsvarande den beräknade

kapitalökningen under år 1943.

För skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län innebar detta att till

styrelsen anvisades ett anslag å ................................ 169 777 kr

eller ett belopp, som med c:a 108 000 kr understeg det av styrelsen

äskade anslaget. Enligt den av styrelsen för räkenskapsåret 1942 avlämnade

redogörelsen för dess tillgångar och skulder vid årsskiftet

1942/1943 överstego skulderna tillgångarna med ca ................ 29 000 kr

Under förutsättning att skogsvårdsstyrelsen erhållit det av styrelsen begärda

statsbidraget, beräknade styrelsen att vid 1943 års utgång hava

haft en kapitalbehållning å .................................... 79 000 kr

däri ingående kassareserv å 70 000 kr............................ 108 000 kr

Till följd av det av skogsvårdsstyrelsen äskade statsanslagets nedskärning

kunde emellertid det sålunda påvisade behovet av kapitalökning

icke tillgodoses.

Sedan skogsstyrelsen genom cirkulärskrivelse nr 25/1943 anmodat

skogsvårdsstyrelserna att på sedvanligt sätt till styrkande av sina anslagsbehov

för år 1944 inkomma med förslag till inkomst- och utgiftsplaner

för sagda år, överlämnade skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens

län de begärda uppgifterna tillsammans med en till skogsstyrelsen

ställd skrivelse den 26 juli 1943. Skogsvårdsstyrelsen anförde därvid

bl. a. att styrelsen till följd av den reducering med 108 000 kronor,

som skett i dess anslagsäskanden för år 1943, beräknade häfta

i skuld vid årets utgång med omkring 38 000 kronor. Den kassareserv

å 70 000 kronor, som styrelsen enligt de tidigare ingivna statförslagen

för 1943 ansåg borde finnas till mötande av utgifterna under första

halvåret 1944, komme alltså att bytas i skuld å nämnda belopp, 38 000

kronor. De häremot svarande tillgångarna —- vilka styrelsen beräknade

till 8 000 kronor — komme att utgöras av premieringsmedel,

fordringar av tjänstemännen för utlämnade motorlån m. m.

Skogsvårdsstyrelsen framhöll vidare, att styrelsen torde få såsom

skulder vid årsskiftet 1943/44 upptaga ett belopp av .............. 62 100 kr

därav såsom nämnts under året upptaget banklån å 38 000 kronor.

Som tillgångar beräknade styrelsen kunna redovisa .............. 40 700 kr

däri ingående fastighet till ett bokfört värde av 20 000 kronor.

Skulderna över tillgångarna vid 1943 års slut skulle således enligt de

gjorda beräkningarna komma att uppgå till omkring .............. 21 000 kr.

Uttalande av utredningsmannen rörande verksamheten i kustlandet.

Som framgår av den tidigare i detta avsnitt lämnade sammanställningen över

skogsvårdsstyrelsens utgifter lia styrelsens omkostnader för verksamheten i kustlandet

under de senare åren undergått en oavbruten och stark stegring. Aven om denna

omkostnadsökning till stor del varit av automatisk natur och följt den allmänna

löne- och prisutvecklingen, bar dock härtill bidragit framför allt den utvidgning

av styrelsens verksamhet och organisation, som under de senare åren genomförts.

Vad särskilt angår styrelsens personalorganisation har en betydande utökning av

densamma ägt rum genom nyanställningar. Den utveckling i detta avseende som försiggått

belyses närmare i nedanstående tabell.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

Tabell 6.

1942

1941

1940

1939

1938

1937

1936

K L

K L

K L

K L

K L

K L

K L

Länsjägmästare..............

1

1

1

i

1

1

1

Bitr. länsjägmästare ........

1

1

1

i

1

1

1

Distriktsjägmästare..........

1 4

1 4

1 4

1 4

1 4

1 4

1 4

Distriktsassistenter ..........

4

4

4

4

4

4

4

Taxeringsledare.............

1

1

1

1

1

1

1

Taxeringsassistenter..........

6

Beteskonsulent..............

2

2

2

2

1

1

1

Dikningsledare..............

1

1

1

1

1

1

1

Skogsvårdsassistenter ........

6

Tillfälliga assistenter ........

3 22

26

26

22

33

43

41

Kontorstjänsteman..........

11

10

10

9

9

8

7

Länsskogvaktare ............

20 15

20 15

20 15

20 13

13 12

13 12

13 12

E. länsskogvaktare..........

2 4

2 4

1 4

1 5

5 4

2 4

1 2

Förmän, tillfälliga ..........

55 + 62

49 + 54

36 + 54

39 + 44

65 + 61

42 + 50

= 117

124

= 103

= 90

= 83

= 126

= 92

Dikningsförman ............

1

1

1

1

1

1

1

Summa anställda

216

224

195

176

174

223

183

I anslutning till den utökning av personalen, som sålunda ägt rum, har styrelsens

löne- och pensionskostnader under de senare åren, såsom framgår av tabell

nr 7, undergått en betydande stegring. I jämförelse med 1936 års motsvarande utgifter

visar 1942 års lönekonto en ökning med 76,2 % och beräknas för innevarande

år komma att överstiga 1936 års siffror med icke mindre än 86,9 %.

Tabell 7.

Norrbottens län

Västerbottens län

Jämtlands län

Västernorrlands

län

Procen-

Procen-

Procen-

Procen-

Procen-

| År

tueli för-

tueli för-

_

tueli för-

tueli för-

tueli för-

höjning

Kust-

höjning

höjning

höjning

höjning

1

av 1936

landet

av 1936

av 1936

av 1936

av 1936

!

års löne-

års löne-

års löne-

års löne-

års löne-

utgifter

utgifter

utgifter

utgifter

utgifter

1936

173 800

82 373

163 645

144 800

130 800

1937

183 700

6

81708

0-98

174 180

1-06

146 200

1

137 900

5

1938

18? loO

8

105 435

27-9

172 034

5-1

171800

18

149 100

14

1939

227 000

31

129 206

56-8

186 804

14-1

192 900

33

146 100

12

1910

238000

37

136 329

65-6

242 522

48-2

2H0 800

38

152 400

16

1941

251800

45

135 597

64-6

279 083

70''ö

212 800

47

160 000

22

1942

266 000

53

145 153

76-2

278 573

70-2

231300

60

187 800

43

1943

—

—

146 000

77-2

279 000

70-4

—

■ -

—

—

1944

—

—

154 000

86-9

283 000

72-9

—

—

—

—

Givetvis måste sådana områden, där skogsvård antingen icke alls förekommit

eller ock i mer eller mindre grad försummats, såsom fallet är inom stora delar av

övre Norrland, fordra ett intensivare och mera kostnadskrävande arbete än sådana,

där skogsvårdsstyrelserna sedan årtionden bedrivit sin verksamhet. I jämförelse

med flertalet övriga skogsvårdsstyrelser måste skogsvårdsstyrelsens i Västerbottens

län verksamhet redan av denna anledning få en väsentligt vidgad omfattning. Utan

en ingående undersökning av länets skogsvårdsbehov och därmed sammanhängande

spörsmål anser sig utredningsmannen självfallet icke kunna fälla något omdöme,

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr lil.

49

huruvida den av styrelsen nu bedrivna rörelsen i och för sig erhållit en omfattning,

som icke varit betingad av det aktuella skogsvårdsbehovet. Mot de omkostnader

skogsvårdsverksamheten i Västerbotten drager, måste vägas de utomordentligt

omfattande arbetsuppgifter, som skogsvårdsstyrelsen fått sig förelagda.

Utredningsmannen vill dock ifrågasätta, huruvida icke den utvidgning av styrelsens

verksamhet och personalorganisation, som på ett fåtal år försiggått, bort hava

genomförts med mera beaktande av tillgängliga resurser. Såsom skogsvårdsstyrelsen

framhållit — bl. a. i skrivelse till skogsstyrelsen den 30 augusti 1943 — har styrelsen

i sitt ekonomiska handlande haft den principiella inställningen, att de medel,

som genom statsanslag och skogsvårdsavgifter ställts lill styrelsens förfogande, helt

borde användas till ändamål, som avsåge ett höjande av skogsvårdsintresset hos

skogsägarna och ett förbättrande av skogsvårdstillståndet men däremot icke till någon

del användas till fondbildning. Skogsvårdsstyrelsen har således icke såsom övriga

skogsvårdsstyrelser haft till sitt förfogande egna reserverade medel att vid behov

tillgripas vid oförutsedda inkomstminskningar eller utgiftsstegringar.

Emellertid synes det utredningsmannen uppenbart, att, i varje fall så länge nu

gällande otillfredsställande ordning för finansieringen av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet

består, viss medelsfondering måste vara för en skogsvårdsstyrelse nödvändig

såsom förutsättning för en av de rådande konjunkturerna någorlunda oberoende

ekonomi.

En skogsvårdsstyrelses organisation och verksamhet är icke av den elastiska natur,

att den utan vidare låter sig anpassa efter styrelsens från år till år växlande inkomster.

I väsentlig mån äro dessa senare direkt avhängiga av konjunkturerna på

trävarumarknaden eller, vad avser statsbidragen, betingade av det allmänna statsbudgetära

läget och kunna endast i mycket begränsad omfattning på förhand beräknas.

A andra sidan är ock vanskligt att med krav på tillförlitlighet förutsäga omfattningen

av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet och därmed — även örn styrelserna

arbeta med till större delen fasta omkostnader — dess utgifter under ett kommande

år, då snabba och oförutsedda skiftningar i konjunkturläget kunna helt omkasta

gjorda uppskattningar av biträdesbehovet. Även ett infallande fröår med därav föranledda,

merendels betydande omkostnader kunna helt förrycka styrelsernas preliminära

utgiftsstater. I sitt ekonomiska planerande för kommande års verksamhet

måste styrelserna således arbeta med nödig marginal för oförutsedda inkomstminskningar

och utgiftsstegringar. Detta är ofrånkomligt med hänsyn till den osäkra

grund, på vilken finansieringen av styrelsernas verksamhet för närvarande vilar.

Skogsvårdsstyrelsens i Västerbottens län ovan omförmälda principiella inställning

till fondering av inflytande medel bär, som en närmare undersökning av styrelsens

utgifts- och inkomststater utvisar, lett till att ökade medelstillgångar snabbt

följts av en utvidgning av skogsvårdsstyrelsens verksamhet. Vid en försämring av

det ekonomiska läget till följd av minskade inkomster eller automatiskt stigande

omkostnader har styrelsen däremot icke varit mäktig inskränka rörelsen och återföra

utgifterna till den omfattning, som det förändrade läget bort påfordra.

Den av krisen föranledda allmänna prisförhöjningen har vidare för skogsvårdsstyrelserna

medfört betydande omkostnadsökningar. Då statsmakterna lill följd av de

ansträngda statsfinanserna icke kunnat tillmötesgå styrelsernas krav på ökade statsbidrag

och den inkomstökning, som jämväl inträtt, framför allt genom stegrade

skogsvårdsavgifter, icke kunnat kompensera utgiftsökningen, har övervägande antalet

skogsvårdsstyrelser varit nödsakade att för driftsändamål taga i anspråk kapitaltillgångar.

Enligt en av skogsstyrelsen verkställd beräkning har sålunda under

åren 1941—1943 hos skogsvårdsstyrelserna ägt rum en kapitalförtäring av icke

mindre än i runt tal 1,5 milj. kronor. Då emellertid skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens

län icke såsom flertalet övriga skogsvårdsstyrelser för mötande av de av

krisen föranledda ökade utgifterna haft till sitt förfogande reserverade medel, har

Bihang till riksdagens protokoll 19 i i. 1 sami. Nr lil. 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

styrelsen, då någon begränsning av verksamheten icke stått att genomföra, således

varit nödsakad att i stigande utsträckning finansiera rörelsen med lånemedel.

Med det anförda har utredningsmannen velat påvisa en bidragande orsak till det

tryckta ekonomiska läge, vari skogsvårdsstyrelsen nu befinner sig. Det synes honom

klart, att en skogsvardsstyrelse med dess osäkra och variabla inkomster icke kan

utan att verkställa besparingar under år, då skogsvårdsavgifter och övriga inkomster

inflyta rikligare, erhålla den ekonomiska stabilitet, som måste vara förutsättning

för en jämn och kontinuerlig verksamhet. Även om — såsom är utredningsmannens

bestämda uppfattning — det av skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län

utförda arbetet är av utomordentlig betydelse för skogsbruket inom länet, på många

områden i och för sig föredömligt för skogsvårdsstyrelser i övriga delar av landet

och såsom sadant värt allt erkännande, synes det dock hava bort ankomma

på styrelsen att under förkrigsåren giva verksamheten en omfattning, som lämnat

rum för åtminstone någon medelsfondering till mötande av kommande ekonomiska

påfrestningar.

B. Skogsvårdsverksamheten i lappmarken.

Omkostnaderna för den av skogsvårdsstyrelsen i lappmarken bedrivna verksamheten

bestridas till övervägande del av statsanslag och till styrelsen inflytande skogsvårdsavgifter.

Då skogsägarna i lappmarken jämlikt gällande lappmarkslag äro berättigade

att kostnadsfritt erhålla biträde av skogsvårdsstyrelsens personal för utsyningar

och skogstaxeringar, uppbär styrelsen endast i mindre mån inkomster av

själva verksamheten.

Sedan uppsikten över lappmarksskogarna överflyttats från domänverket för att

fr. o. m. den 1 januari 1934 handhavas av skogsvårdsstyrelserna i Västerbottens,

Norrbottens och Kopparbergs län, anvisades styrelserna under budgetåren 1934/35—

1937/38 statsanslag till den nya verksamheten från det å riksstaten uppförda anslaget

till skogsvårdens befrämjande. Fr. o. m. budgetåret 1938/39 utgå de för lappmarks

verksamheten avsedda statsmedlen från det under IX :e huvudtiteln upptagna

anslaget »Skogsvård m. m. Ersättning för kostnader föranledda av 1932 års lappmarkslag

m. m.».

För bestridande av de kostnader, som äro förenade med skogsvårdsstyrelsens arbetsuppgifter

i lappmarken, har .styrelsen under tiden fr. o. m. 1936 uppburit inkomster

(exklusive upptagna lån) till följande belopp (1943 och 1944 beräknade

siffror).

Tabell 8.

Å r

Anslag av

statsmedel

Skogsvårds-

avgifter

Inkomster av

verksamheten

Övrigt

Summa

1936

369 907

96 246

22 841

59143

548138

1937

421500

105 547

24 575

52 011

603 633

1938

466 450

87 421

10 579

42 573

607 023

1939

378 300

165 497

34 795

25 119

603 711

1940

375 680

148 276

48 847

42 307

615 110

1941

428 950

91486

35 730

35 422

591588

1942

356 090

121 500

64 063

110 648

652 301

1943

467 733

119 313

27 000

30 000

644 046

1944

595 000

135 000

45 000

25 000

800 000

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr lil.

51

För tidsperioden 1936—1942 redovisade styrelsen omkostnaderna till nedanstående

å olika utgiftstitlar fördelade belopp.

Tabell 9. Lappmarken.

Å r

Inkomster

inklusive

återbetalade

lån, exklu- sive upp- tagna lån

Utgifter exklusive återbetalade lån

Allmän

upplysning

om skogs- vård

Bestånds- vérd och

avverkning

Återväxt

Skogs-

dikning

Skogsindel- ning o. skogs- uppskatt- ning

1936

548 138

6 501

127 737

17 412

3 628

89 443

1937

603 633

8 039

172 933

35 581

2 784

93 915

1938

607 023

6188

104 218

30 996

2 663

97 223

1939

603 711

6 934

145 400

34 027

6113

75 897

1940

615 110

2 940

118 901

57 105

1687

28 999

1941

591 588

6 905

149 513

40 707

1328

60 092

1942

652 301

5 817

189 026

45 109

399

55 269

Utgifter exklusive återbetalade lån (forts.)

Å r

Överva- kande av

skogsla- garnas ef- terlevnad

Verk- samheten

i övrigt

Löner

och pens.- avgifter

Tjänste- lokaler,

expenser

m. m.

Övrigt

(exkl. ut- lämnade

lån)

Summa

utgifter

Utlämna- de lån

Summa

utgifter

1936

12 704

3 593

163 645

65 559

4 591

494 813

6 630

501 443

1937

28123

10 539

174 180

29 682

4 933

560 709

64 530

625 239

1938

32 218

11690

172 034

25 809

5388

488 427

9 000

497 427

1939

33 715

14 256

186 804

34 237

5 690

543 073

43 252

586 325

1940

27 999

12 002

242 522

28 903

3 860

524 918

_

524 918

1941

40 708

31765

279 083

39165

37 499

686 765

_

686 765

1942

25 766

39 311

278 573

42 357

22 080

703 707

—

703 707

Efter framställning av centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund tilldelades

skogsvårdsstyrelserna i Norrbottens och Västerbottens län av 1934 års riksdag

anslag av statsmedel å respektive 100 000 kronor och 150 000 kronor att användas

såsom rörelsekapital för verksamhetens bedrivande i lappmarken. I skrivelse

till centralrådet hade styrelserna anfört, att, ehuru de måst igångsätta den

nya verksamheten redan i slutet av 1933, de icke för ändamålet erhållit statsanslag

förrän efter den 1 juli 1934 och att de till följd härav blivit nödsakade vidtaga

anstarter för upptagande av lån i privat bankinrättning för att till sagda tidpunkt

kunna bestrida de av verksamheten i fråga förorsakade utgifterna. I avsikt

att dylika extraordinära åtgärder icke ånyo skulle behöva vidtagas vid ingången

av 1935, hemställde styrelserna att av statsmedel måtte beredas dem nödigt

rörelsekapital. I sin framställning till Kungl. Majit i ämnet betonade centralrådet,

att anslaget till täckande av detta medelsbehov självfallet vore av engångskaraktär.

Redan påföljande år var emellertid skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län nödsakad

att — utöver statsanslag till bestridande av 1935 års löpande omkostnader

— hemställa örn ett belopp av 130 000 kronor för täckande av uppkomna brister

i det föregående år anvisade rörelsekapitalet. Även under de närmast därefter följande

åren 1935, 1936 och 1937 överstego årets omkostnader för verksamheten i

lappmarken de därför anvisade medlen, varför styrelsen i betydande utsträckning

såg sig nödsakad anlita det till styrelsens förfogande ställda rörelsekapitalet. Till

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

1936, 1937 och 1938 års riksdagar äskade styrelsen i följd härav statsanslag för

täckande av uppkomna brister i rörelsekapitalet å resp. 74 000, 130 000 och 130 000

kronor. I stort sett tillmötesgicks styrelsens ansökningar örn förnyelse av rörelsekapitalet,

även örn någon gång från statsmakternas sida påtalades det anmärkningsvärda

i att skogsvårdsstyrelsen upprepade gånger måste begära utfyllnad i de

för delta ändamål anvisade medlen.

Under verksamhetsåren 1938—1940 kunde omkostnaderna för rörelsen i stort

sett hållas inom ramen för tillgängliga inkomster. Till följd av den under krigsåren

inträdande ansvällningen av verksamlietsuppgifterna i lappmarken och de av

krisen föranledda ökade omkostnaderna, undergingo emellertid styrelsens utgifter

under 1941 och 1942 en stegring, som icke hade motsvarighet i någon ökning av

inkomsterna under samma tid. Till 1943 års riksdag begärde styrelsen ett till

632 700 kronor förhöjt statsanslag, av vilket belopp ca 93 000 kronor avsågs skola

täcka uppkommen brist i den kassareserv, som ställts till styrelsens förfogande.

Denna skulle därigenom åter kunna bringas upp lill sitt ursprungliga belopp,

150 000 kronor. Som ovan framhållits ansåg sig statsmakterna icke böra motsätta

sig att för utfyllande av kassareserven anvisades styrelsen det äskade beloppet, varvid

dock uttryckligen förutsattes att garantier tillskapades mot ett upprepande av

att till rörelsekapital avsedda medel toges i anspråk för driftsändamål.

Skogsvårdsstyrelsens ekonomi under år 1943. (Verksamheten i lappmarken.)

I skrivelse till skogsstyrelsen den 20 juli 1942 framlade skogsvårdsstyrelsen

med bifogande av upprättade preliminära inkomst- och utgiftsstater

för år 1943 beräkningar över medelsbehovet sistnämnda år.

Då skogsvårdsstyrelsen utgick från att vid årsskiftet 1942/43 kunna

redovisa en ingående behållning av ................................ 56 800 kr

och uppskattade de egna inkomsterna av skogsvårdsavgifter, lokala anslag

och från de olika verksamhetsgrenarna till .................... 162 500 kr

skulle styrelsen i enlighet härmed till mötande av 1943 års utgifter lia,

frånsett anslag av statsmedel, till sitt förfogande ett sammanlagt belopp

av ........................................................ 219 300 kr

Omkostnaderna för verksamheten 1943 beräknades av skogsvårdsstyrelsen

till (669 000 kr år 1942) .................................. 702 000 kr

Därjämte ansåg styrelsen böra avsättas och reserveras .............. 150 000 j

såsom kassareserv för utgifterna under första halvåret 1944.

Till täckande av skillnaden mellan nu angivna belopp sammanlagt .... 852 000 kr

och tillgängliga medel ............................................ 219 300 »

skulle således enligt styrelsens beräkningar erfordras i statsanslag för

år 1943 ........................................................ 632 700 kr

Av detta belopp avsåges (150 000 — 56 800 =) 93 200 kr skola användas

till täckande av brist i kassareserven och återstoden 539 500 kr till

1943 års löpande utgifter.

Enligt den sedermera för verksamhetsåret 1942 framlagda årsredogörelsen

redovisade skogsvårdsstyrelsen en behållning vid årsskiftet

1942/43 av i Tunt tal ............................................ 86 000 kr

i stället för tidigare beräknade .................................... 56 800 kr

Till följd härav skulle styrelsens behov av statsanslag för år 1942 ha

kunnat i anslutning till de ovan återgivna beräkningarna reduceras med 29 200 kr

eller till (632 700 — 29 200 =) 603 500 kr.

I framställning till Kungl. Majit den 16 september 1942 angående

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr lil. 53

vissa medelsäskanden för budgetåret 1943/44 framhöll skogsstyrelsen,

vad avser skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län, att skogsvårdsstyrelsen

med det begärda statsanslaget å 632 700 kronor avsåge dels att

med ........................................................... 93 200 kr

täcka uppkommen brist i den till styrelsens förfogande stående kassareserven,

dels ock tillgodose den löpande driften under 1943 med .... 539 500 kr

632 700 kr

Skogsstyrelsen ansåg sig icke böra föreslå någon reduktion av skogsvårdsstyrelsens

äskande av medel till utfgllnad i kassareserven, utan tillstyrkte

i denna del ett anslag för ändamålet av .................... 93 000 kr

Beträffande driftsbudgeten anförde skogsstyrelsen bl. a., att skogsvårdsstyrelsen

enligt den till skogsstyrelsen ingivna utgiftsplanen räknade

med att utgifterna under år 1943 komme att belöpa å 702 000 kronor

mot 669 000 kronor året dessförinnan. Givetvis vöre det mycket svårt

att uppställa en prognos rörande omfattningen av verksamheten under

1943. Såvitt skogsstyrelsen förstode, borde det dock ej vara ogörligt att

inom en något snävare anslagsram än den av skogsvårdsstyrelsen angivna,

upprätthålla en verksamhet, som kunde anses efter förhållandena

tillfyllest. Med hänsyn till den förordade särskilda medelstilldelningen

•för återförande av kassareserven till ursprunglig storlek förefölle det

som om skogsvårdsstyrelsen borde erhålla en ganska tillfredsställande

ekonomisk grund för sitt arbete under 1943, därest ett belopp av samma

storlek som anslagsbehovet under år 1942 ställdes till förfogande för

driftsändamål. Enligt skogsstyrelsens mening borde sålunda nu ifrågavarande

medelsanvisning för år 1943 upptagas till .................. 440 000 kr

innebärande en minskning av det av skogsvårdsstyrelsen begärda anslaget

med (539 500 — 440 000 =) i runt tal 100 000 kronor.

Till skogsvårdsstyrelsen borde således anvisas (93 000 + 440 000 =) 533 000 kr

Såsom ersättning för kostnader, föranledda av 1932 års lappmarkslag

m. m., äskades i nyssnämnda framställning den 16 september 1942

för skogsvårdsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens, Kopparbergs,

Gävleborgs och Jämtlands län sammanlagt ........................ 940 000 kr

I proposition nr 278 till 1943 års riksdag begärde emellertid Kungl.

Majit i enlighet med föredragande departementschefens hemställan, att

till de angivna skogsvårdsstyrelserna måtte anvisas ett till ............ 800 000 kr

reducerat anslagsbelopp. Enligt departementschefens uttalade mening borde

de med ifrågavarande anslag avsedda ändamålen kunna tillfredsställande

tillgodoses inom en kostnadsram av 700 000 kr. Med hänsyn till den särskilda

anvisningen till skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län för utfyllnad

i styrelsens kassareserv borde anslaget upptagas till ................ 800 000 kr

Riksdagen biföll propositionen i enlighet med vad Kungl. Majit föreslagit.

Genom kungl, brev den 9 juni 1943 tilldelades skogsvårdsstyrelsen

i Västerbottens län av det sålunda anvisade anslaget tillsammans med

andel i de till statskontoret redovisade skogsvårdsavgifterna ett sammanlagt

belopp av............................................... 459 230 kr

Då styrelsen vidare tillerkänts .................................. 8 530 kr

ur det å riksstaten upptagna anslaget till ersättning åt skogsvårdsstyrelser

för visst biträde vid vedavverkning, uppbar styrelsen således i

statsanslag sammanlagt .......................................... 467 760 kr

för driftsändamål och kassareserv mot begärda 632 700 kr.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.ts proposition nr lil.

Sedan härifrån dragits erforderligt belopp för täckande av brist i

kassareserven eller 150 000 — (56 800 -f- 29 200) eller .............. 64 000 kr

hade styrelsen således till driftsändamål disponibla anslagsmedel å i

runt tal ........................................................ 403 700 kr

i stället för äskade 539 500 kr. Emellertid kunde styrelsens egna inkomster

under 1943 i förhållande till 1942 års uppskattning beräknas

till ett med 14 000 kronor förhöjt belopp eller till 176 000 kr. Det borde

således hava ankommit på styrelsen att nedpressa årets utgifter efter

det sålunda anvisade reducerade anslaget med (539 500 -—- 403 700 -j14

000 =) i runt tal 122 000 kr eller från beräknade 702 000 kr till

580 000 kronor. Då såsom ovan nämnts 1942 års sammanlagda utgifter

uppgingo -till 669 000 kronor, skulle skogsvårdsstyrelsens omkostnader

under 1943 således hava bort, i jämförelse med föregående års kostnader,

nedbringas med 89 000 kronor — något som enligt utredningsmannens

uppfattning utan vidare måste framstå såsom ogörligt.

I samband med ingivande till skogsstyrelsen den 27 juli 1943 av beräkningar

över anslagsbehovet för år 1944 framlade skogsvårdsstyrelsen

jämväl inkomst- och utgiftsstater för 1943, sådana de med ledning av

då föreliggande faktiska uppgifter för första halvåret 1943 kunde beräknas.

Skogsvårdsstyrelsen anslog därvid 1943 års omkostnader för

verksamheten till ............................................... 662 000 kr

Styrelsen ansåg sig således vid denna tidpunkt kunna förutse en

viss minskning i de för året tidigare beräknade utgifterna.

Som behållning vid årsskiftet 1943/44 beräknade styrelsen — utöver

kassareserven — ett belopp av................................... 4 000 kr

utgörande fordringar av tjänstemännen för utlämnade motorlån.

Då skogsvårdsstyrelsen uppskattade 1943 års inkomster av till styrelsen

direkt inflytande skogsvårdsavgifter, lokala anslag och av de

olika verksamhetsgrenarna m. m. till i runt tal 176 000 kronor, skulle

således, tillsammans med årets statsanslag å 403 700 kr ............ 579 700 kr

stå till styrelsens förfogande för bestridande av utgifterna. Styrelsen

skulle i enlighet med dessa beräkningar före årets slut bliva nödsakad

att för verksamhetens bedrivande upptaga lån å (662 000 -j- 4 000 -—

579 700 =r) ca 86 000 kr ........................................ 86 000 kr

därest den för första halvåret 1944 avsedda kassareserven skulle kunna

bibehållas ograverad.

Enligt från skogsvårdsstyrelsen inhämtade uppgifter redovisade styrelsen

en bankskuld vid årsslutet 1943/44 å i runt tal................ 128 000 kr

Till styrelsen hade emellertid därvid icke hunnit utanordnas det av

styrelsen i särskild framställning äskade förvaltningsbidraget för dess

verksamhet under 1943 i samband med norrländska produkJionsanslaget,

vilket bidrag styrelsen beräknat till ............................ 50 550 kr

Nettoskulden skulle således, därest berörda förvaltningsbidrag tilldelas

styrelsen med det äskade beloppet, uppgå till i runt tal.......... 78 000 kr

Som -tillgångar redovisar styrelsen en kassareserv vid årsslutet å...... 150 000 kr

till mötande av utgifterna under första halvåret 1944.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

55

C. Åtgärder för stabilisering av skogsvårdsstyrelsens ekonomi.

Med hänsyn till det läge vari skogsvårdsstyrelsens ekonomi befinner sig lära särskilda

åtgärder vara nödvändiga om en varaktig förbättring av styrelsens finanser

skall kunna genomföras. I första band torde därvid erfordras, såsom ock av

skogsstyrelsen förutsatts i styrelsens ovanberörda framställning till Kungl. Majit

den 28 augusti 1943, att av riksdagen utverkas engångsanslag av statsmedel i syfte

såväl att sätta styrelsen i stånd att återbetala för rörelsen upptagna ännu ej likviderade

banklån som att utrusta styrelsen med erforderligt rörelsekapital för verksamheten

i lappmarken och kustlandet. Det torde ankomma på skogsstyrelsen att

härom göra framställning till Kungl. Majit. Beträffande storleken av det statsanslag

av engångskaraktär, som sålunda synes böra anvisas skogsvårdsstyrelsen,

återkommer utredningsmannen härtill i samband med behandlingen nedan av styrelsens

preliminära inkomst- och utgiftsstater för år 1944.

En närmare undersökning av skogsvårdsstyrelsens ekonomi under de gångna

åren lärer utvisa att styrelsens återkommande ekonomiska svårigheter lia sitt ursprung

väsentligen däri, att de på förhand gjorda planeringarna av kommande års

verksamhet och omkostnader icke kunnat av styrelsen följas, eller att styrelsen, i

de fall äskade statsbidrag underkastats reduktion, varit ur stånd att anpassa rörelsen

efter de reducerade driftsmedlen. Då skogsvårdsstyrelsen således såsom

ovan visats upprepade gånger överskridit de för driftsändamål avsedda tillgångarna,

har styrelsen i brist på egna fonderade medel i betydande utsträckning varit nödsakad

att för verksamheten anlita både till styrelsens förfogande stående rörelsekapital

och i privata bankinrättningar upplånade medel.

Som ovan framhållits, har från statsmakternas sida uttalats bestämda krav på

garantier, för att till styrelsen anvisade rörelsekapital icke tagas i anspråk för driftsändamål.

Därest, såsom utredningsmannen anser sig böra förorda, till skogsvårdsstyrelsens

förfogande, såsom hittills skett, ställas rörelsekapital av statsmedel för

verksamheten i lappmarken och kustlandet, torde .således särskilda föreskrifter

böra meddelas i berörda avseende.

Såvitt utredningsmannen kunnat finna, lära de av statsmakterna efterlysta garantierna

icke på annat sätt kunna tillfredsställande åvägabringas, än att på grundval

av från styrelsen ingivna förslag, Kungl. Majit eller alternativt skogsstyrelsen

fastställer inkomst- och utgiftsstater för skogsvårdsstyrelsen att lända tili efterrättelse

samt att i samband därmed föreskrives, att överskridande av i utgiftsstaten

beräknad utgiftspost icke må ske utan av Kungl. Majit, respektive skogsstyrelsen,

meddelat tillstånd. En åtgärd av här angiven innebörd torde vara nödvändig, därest

de ingripanden, som eljest för sanering av skogsvårdsstyrelsens ekonomi kunna

komma att påfordras, skola leda till en varaktigare stabilisering av styrelsens finansiella

läge. Utredningsmannen vill för övrigt i detta sammanhang framhålla,

att det med hänsyn till gällande ordning för finansieringen av skogsvårdsstyrelsernas

verksamhet synes honom kunna principiellt ifrågasättas, huruvida icke dylika

inkomst- och utgiftsstater borde fastställas för skogsvårdsstyrelserna över

huvud. I betraktande av att den av styrelserna bedrivna rörelsen till alldeles övervägande

del bekostas av allmänna medel — statsanslag och skogsvårdsavgifter —

synas vägande skäl tala för att statsmakterna höra mera än hittills varit fallet

kunna med möjlighet till ingripanden följa styrelsernas verksamhet.

Utredningsmannen anser det vidare förtjänt att övervägas, huruvida icke det

rörelsekapital, sorn för verksamheten i lappmarken och kustlandet av statsmakterna

anvisas skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län, hör ställas till skogsstyrelsens

förfogande för alt i mån av behov på rekvisition utanordnas till skogsvårdsstyrelsen,

i stället för att som nu sker direkt tillställas styrelsen. Några olägenheter för

skogsvårdsstyrelsen synes en dylik överflyttning av rörelsekapitalets förvaltning

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kunell. Maj:ts proposition nr lil.

knappast behöva medföra. De rörelsemedel, som sålunda komme att förvaltas

av skogsstyrelsen, skulle ock kunna utgöra den reserv, varur, efter därom meddelat

tillstånd, medel skulle kunna ställas till skogsvårdsstyrelsens förfogande för bestridande

av oförutsedda utgifter. Därest någon del av rörelsekapitalet av sådan

anledning tages i anspråk för driftsändamål, bör på skogsstyrelsen ankomma att till

påföljande års riksdag göra framställning om vederbörlig utfyllnad i kapitalet.

Det synes utredningsmannen slutligen önskvärt, att skogsstyrelsen allt framgent

under räkenskapsåret håller sig noga underrättad om skogsvårdsstyrelsens ekonomiska

ställning.

Därest de ovan ifrågasatta åtgärderna anses böra vidtagas, torde således i första

hand statsmedel för sanering av skogsvårdsstyrelsens ekonomi böra anvisas endast

under den förutsättningen, att för skogsvårdsstyrelsen av Kungl. Maj:t eller skogsstyrelsen

fastställes utgifts- och inkomststater, samt att föreskrift i samband därmed

meddelas, att i utgiftsstaten ingående post icke må utan tillstånd överskridas.

II. Skogsvårdsstyrelsens medelsbehov för 1944 års verksamhet i

kustlandet.

Med skrivelse den 26 juli 1943 har skogsvårdsstyrelsen till skogsstyrelsen överlämnat

preliminärt upprättade inkomst- och utgiftsstater för 1944 års verksamhet

i kustlandet. Med utgångspunkt i dessa beräkningar kommer utredningsmannen

att i det följande söka fastställa det medelsbehov, som enligt hans mening torde

böra i full utsträckning tillgodoses vid utmätandet av 1944 års statsbidrag åt skogsvårdsstyrelsen.

En nedskärning av de av styrelsen äskade anslagsmedlen till ett

belopp, som uppenbart måste vara otillräckligt för rörelsens behöriga drivande,

kan endast medföra att styrelsen ånyo tvingas anlita lånevägen eller för driftsändamal

taga i anspråk rörelsekapital. Aven om under den fortsatta utredningen

av styrelsens ekonomi och verksamhet skulle kunna påvisas möjligheter till rationaliserings-

och saneringsåtgärder med därav följande utgiftsbegränsningar, lära

emellertid åtgärder av sådan verkan kunna vidtagas allenast successivt under en viss

övergångstid. Innevarande års omkostnader för verksamheten torde således under

alla omständigheter icke kunna i väsentligare mån nedbringas under de för närmast

föregående år redovisade utgifterna.

I omförmälda skrivelse den 26 juni 1943 överlämnade förslag till inkomst- och

utgiftsstater för år 1944, vid vilka samtidigt fogats beräkningar av 1943 års motsvarande

inkomster och utgifter, anförde skogsvårdsstyrelsen bl. a. att styrelsen

till följd av den reducering med 108 000 kronor, som skett i dess anslagsäskanden

för år 1943, beräknade häfta i skuld vid årsskiftet 1943/44 för omkring 38 000

kronor. (Enligt inhämtade uppgifter uppgick emellertid styrelsens faktiska bankskulder

vid 1943 drs utgång till omkring 10 000 kronor.)

I den av skogsvårdsstyrelsen framlagda inkomstplanen för 1944 ansåg

sig styrelsen kunna uppskatta inkomsterna — frånsett statsanslag

— under innevarande år till .................................... 212 000 kr

innebärande en ökning i jämförelse med 1943 års beräknade inkomster

(173 000 kr) med 39 000 kr, i huvudsak härrörande från en förutsedd

stegring av skogsvårdsavgifterna från 81 000 kr till ...... 112 000 kr

Intäkterna från de olika verksamhetsgrenarna beräknade

styrelsen till ......................................... 87 000 »

(1934 års ber. inkomster 73 400 kr) och övriga diverse inkomster

till . . .

(1943: 17 800 kr)

13 000 » 212 000 kr

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

57

Som ingående behållning beräknade styrelsen kunna redovisa ........

För bestridande av 1944 års utgifter skulle således finnas tillgängliga

De sammanlagda egentliga utgifterna under 1944 uppskattade styrelsen

till ........................................................

(för 1943 beräknade till 372 000 kr) därav omkostnader för skogsvdrds
-

verksamheten ........................................ 210 000 kr

(1943: 188 000 kr) och administrationskostnader ........ 184 000 »

(1943: 184 000 kr).

Till återbetalning av upptagna lån beräknade styrelsen skola erfordras

(balanserad skuld vid årsskiftet, 38 000 + 4 000, amortering å för

skogsvårdsgården upptaget lån).

Därjämte ansåg sig styrelsen böra till sitt förfogande ha en kassa
reserv

å ........................................................

till bestridande av utgifter under första halvåret 1945.

Som utgående behållning den 31/i2 1944 upptogs utöver kassareserven

utgörande premieringsmedel och utlämnade motorlån. Styrelsens sammanlagda

medelsbehov för 1944 skulle i enlighet härmed uppgå till ..

Skogsvårdsstyrelsen beräknade således det belopp, som för täckande

av skillnaden mellan 1944 års inkomster och medelsbehov borde ställas

till styrelsens förfogande av statsmedel m. m. till i runt tal (502 000 —

220 000 =) ....................................................

Av detta belopp räknade styrelsen med att approximativt..........

komme att anvisas styrelsen ur det till skogsvårdsstyrelserna äskade anslaget

till ersättning för biträde vid vedavverkningar. Återstående belopp

avsåg styrelsen således skola bestridas av det för budgetåret 1944/45 beviljade

anslaget »Skogsvård m. m. Skogsvårdens befrämjande» och från

den till statskontoret inlevererade andelen av skogsvärdsavgifterna.

8

000

kr

220

000

kr

394

000

kr

394

000

kr

42

000

kr

60

000

kr

6

000

kr

502

000

kr

282

000

kr

60

000

kr

222

000

kr

I skrivelse den 28 augusti 1943 ang. vissa medelsäskanden för budgetåret 1944/45

har skogsstyrelsen bl. a. hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att i

riksstaten under titeln »Skogsvård m. m. Skogsvårdens befrämjande» dels anvisa ett

belopp av 700 000 kronor, dels ock beräkna ett belopp av 350 000 kronor för sanering

av skogsvårdsstyrelsernas i Västerbottens och Västernorrlands län ekonomi.

Då i det följande upptagas till behandling de av skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens

län den 26 juli 1943 upprättade preliminära inkomst- oell utgiftsstaterna för

innevarande verksamhetsår, utgår utredningsmannen i likhet med skogsvårdsstyrelsen

från att i stort sett samma förhållanden komma att bliva rådande på skogs- och

arbetsmarknaden som under de senast föregående åren. Därest mera avsevärda

rubbningar å dessa områden skulle inträda, exempelvis genom en krisartad utveckling

å arbetsmarknaden med därav betingat behov av arbetsskapande åtgärder inom

skogsbruket, lärer det medelsbehov, som för sådant fall torde visa sig erforderligt

för skogsvårdsstyrelsens verksamhet, vara av belt annan storleksordning, än vad

de i de nu framlagda medelsberäkningarna angivna siffrorna giva vid handen. En

närmare undersökning i vad mån en av nu nämnd eller liknande anledning genomförd

utvidgning av skogsvårdsarbetet skulle komma att framdeles medföra ökade

krav på skogsvårdsstyrelsens i Västerbottens län medverkan i skogsbruket och därmed

nödvändiggöra exempelvis utökning av styrelsens personal, måste anstå till

en senare tidpunkt.

I det följande komma närmast att behandlas de av skogsvårdsstyrelsen för verksamhetsåret

1944 beräknade utgifterna.

1. Under utgiftstiteln »Allmän upplysning örn skogsvård» har styrelsen för år

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

1944 beräknat omkostnaderna till 7 000 kronor eller till samma belopp som för år

1943. Mot skogsvårdsstyrelsens uppskattning av innevarande års omkostnader för

denna verksamhetsgren anser sig utredningsmannen icke kunna framställa någon

erinran. Av de medel skogsvårdsstyrelserna redovisa under titeln »Allmän upplysning

om skogsvård» bestridas regelmässigt omkostnaderna för av styrelserna utgivna

skrifter och artiklar i skogsvårdsfrågor, under året anordnade föredrag och

exkursioner, undervisning i skogsskötsel vid lantbruks- och lantmannaskolor m. m.

Till följd av det försämrade ekonomiska läget har skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens

län ansett sig under 1943 och 1944 böra i rätt väsentlig grad inskränka

den inom länet bedrivna upplysningsverksamheten. De nu beräknade medlen härtill

avse huvudsakligen att täcka omkostnaderna för den undervisning i skogsbruk, som

lämnas vid länets lantmannaskolor och för anordnandet av skogsvårdskurser, en del

av upplysningsverksamheten, som allenast under tvingande omständigheter bör

uppgivas. En skickligt lagd upplysningsverksamhet är förutsättningen för att intresset

för en rationell skogsskötsel skall kunna väckas bland den skogsägande

befolkningen. Att framkalla och vidmakthålla detta intresse är en av skogsvårdsstyrelsernas

viktigaste uppgifter. Även med hänsyn tagen till det nuvarande bekymmersamma

ekonomiska läget synas utredningsmannen de av skogsvårdsstyrelsen

i Västerbottens län för detta ändamål anslagna medlen vara väl avvägda.

Till utredning av de belopp, som under senare år av de nordliga skogsvårdsstyrelserna

använts till spridande av ökad kunskap om skogsvård inom länen, lämnas

följande sammanställning. För åren 1943 och 1944 lia av skogsvårdsstyrelserna

beräknade utgifter angivits.

Tabell 10. Utgifter för allmän upplysning om skogsvård.

År

Norrbottens

kustland

Västerbottens

kustland

Jämtlands län

V ästernorrlands

län

1936

7315

5 028

12 708

7 824

1937

5 564

3 088

10 005

22 869

1938

8 590

12 022

14 790

16 067

1939

10 834

11137

19 943

13 221

1940

6 104

8 091

6 622

5134

1941

3 509

9 874

8 671

15 883

1942

1 106

7 542

13 953

10 471

1943

3 000

7 000

8 000

10 000

1944

3 000

7 000

8 000

10 000

2. Under utgiftstiteln sBeståndsvård och avverkning» upptagas omkostnaderna

för den del av skogsvårdsstyrelsemas verksamhet, som i rikstabellerna statistiskt

redovisas under rubrikerna »Röjning i stavaskog och ungskog», »Gallring i yngre

skog» och »Annan avverkning». Häri innefattas skogsvårdsstyrelsemas väsentligaste

arbetsuppgifter, vilka årligen draga betydande omkostnader.

Under de senare åren ha utgifterna för denna verksamhetsgren uppgått till följande

belopp (för 1943 och 1944 beräknade siffror).

De under de senaste åren avsevärt ökade utgifterna för skogsvårdsstyrelsemas

medverkan vid beståndsvård och avverkning ha givetvis till stor del haft sin grund

i den produktionsplikt för ved, som under krigsåren åvilat länen, och som medfört

omfattande vedutsyningar särskilt inom de noTdliga skogsvårdsområdena, med därav

ökat krav på biträde av skogsvårdsstyrelsemas personal. Till den avsevärda och

plötsliga stegringen av omkostnaderna under 1942 bidrog dock även den betydande

ökningen av de egentliga gagnvirkesstämplingarna, som kom som en direkt följd av

den under året inträdda stabiliseringen av trävarupriserna. För en relativt stor del

av de under ifrågavarande utgiftstitel under de senaste åren upptagna omkostna
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

Tabell 11. Beståndsvård och avverkning (kr. totalsumma för år).

59

År

Areal produktiv skogsmark; enskilda skogar exklusive bolagsskogar

Norrbottens

kustland

Västerbottens

kustland

Jämtlands län

Västernorrlands

län

744 710 ha

673 406 ha

1 113 897 ha

803 648 ha

1936

65 523

4 6 894

70 909

97 192

1937

110 047

90 051

109 011

139 123

1938

55 940

33 537

71515

70 965

1939

34 401

32 424

81464

66 861

1940

20 946

32 610

85 044

74 044

1941

23 775

54 986

113 651

103 790

1942

49 945

98 974

168 302

163 515

1943

70 000

110000

135 000

165 000

1944

80000

110 000

135 000

160 000

derna ha skogsvårdsstyrelserna i norrlandslänen erhållit ersättning från det å riksstaten

upptagna förslagsanslaget till ersättning åt skogsvårdsstyrelser för visst biträde

vid vedavverkning.

Från sagda anslag ha som bidrag till bestridandet av kostnader i samband med

vedanskaffningen under budgetåren 1941/42 och 1942/43 tilldelats skogsvårdsstyrelserna

följande belopp.

Tabell 12.

För biträde

vid vedavverk- ningarna.

Norrbottens

län

Västerbottens

län

Jämtlands län

Västernorrlands

län

Budgetåret

1941/42

6 700

10 500

11900

HOGO

1942/43

32 200

70 530

61546

39 010

Av den jämförelse, som av utredningsmannen verkställts mellan de olika skogsvårdsstyrelsernas

utgifter för här ifrågavarande verksamhetsgren, synes framgå, att

skogsvårdsstyrelsens i Västerbottens län omkostnader å detta område under de senare

åren icke i och för sig kunna betraktas såsom onormalt höga. Den relativt

stora skillnad, som kan påvisas mellan de av skogsvårdsstyrelserna i Norrbotten

och i Västerbotten för krigsåren angivna utgiftssiffrorna, torde delvis ha sin orsak

i den i Norrbottens län inom skogsbruket rådande bristen på arbetskraft och den

därmed följande stagnationen i avverkningarna.

En bidragande orsak till den under de senare åren inträdda stegringen av omkostnaderna

under ifrågavarande utgiftstitel har, förutom den ökade omfattningen

av ^stämpling och avverkning å de flesta skogsvårdsområdena, även varit den för

stämplingsförmännen och de fasta hantlangarna genomdrivna höjningen av löneförmånerna

(arvoden och reseersättningar). Denna höjning har skett efter anpassning

till läget å allmänna arbetsmarknaden och har av skogsvårdsstyrelserna icke

kunnat avvisas.

Till närmare belysning av skogsvårdsstyrelsens i Västerbottens län verksamhet

med beståndsvård och avverkning återgivas nedan av styrelsen lämnade uppgifter

örn stämplingarnas omfattning å enskilda skogar i kustlandet under åren 1925—42.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

Tabell 13.

Period och år

Gallring i

yngre skog,

hektar

Annan av- verkning,

hektar

Summa

hektar

1

2

3

1925—30..................

45 425

56 671

102 096

1931—35..................

17 907

27 587

45 494

1936—40..................

50 047

65 225

115 272

1941......................

8 780

9 309

18 089

1942......................

12 942

16 600

29 542

Summa

135 101

175 392

310 493

Medeltal per år (18 år)

7 500

9 750

17 250

Till jämförelse lämnas motsvarande uppgifter för Norrbottens län, vilka dock avse

allenast tidsperioden 1928—1942.

Tabell 14.

Period och år

Gallring i

yngre skog,

hektar

Annan av- verkning,

hektar

Summa

hektar

1

2

3

1928—30 1 ................

27 291

69 224

96 515

1931—35..................

23 703

38 717

62 420

1936—40..................

47 951

94 557

142 508

1941......................

3 281

7 051

10 332

1942......................

6 703

11572

18 275

Summa

108 929

221121

330 050

Medeltal per år (15 år)

7 260

14 740

22 000

I enlighet med de siffror, som för skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län ovan

lämnats, skulle således under 18-årsperioden 1925—1942 genomsnittligen hava gallrats

7 500 hektar skogsmark för år och annan avverkning verkställts å 9 750 hektar.

Den sammanlagda arealsiffran skulle alltså utgöra 17 250 hektar. Observeras må att

den av styrelsen bedrivna verksamheten med röjning i stavaskog och ungskog —

för vilken verksamhet omkostnaderna även upptagas under titeln »Beståndsvård

och avverkning» — icke redovisats i dessa siffror.

Till jämförelse med de nu lämnade statistiska uppgifterna må nämnas att enligt

riksskogstaxeringsnämndens ännu icke publicerade rapport angående den under åren

1939 och 1941 företagna taxeringen av skogarna i Västerbottens län, en årlig gallring

av i medeltal 20 000 hektar skogsmark erfordras (se bil. A2), för att alla nu

gallringsmogna bestånd i kustlandet skola efter en tioårsperiod vara genomgångna.

I jämförelse med den hittills bedrivna genomsnittliga verksamheten å kustlandets

skogar, skulle detta innebära nära nog en tredubbling av gallringarnas omfång.

Det kan emellertid icke vara lämpligt att under nuvarande svåra ekonomiska förhållanden

utvidga gallringsverksamheten mer än som kan anses vara oundgängligen

nödvändigt. Den stegring av utgifterna för beståndsvård och avverkning, som

under krigsåren ägt rum, har emellertid till dels förorsakats av de nuvarande höga

virkespriserna, vilka medfört att skogsägarnas ansökningar örn biträde vid stämp
1

För åren 1925—1927 finnas ej uppgifter till grund för statistik.

2 Ej här medtagen.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

61

lingsförrättningar i hög grad ökals. Sådant biträde kan av skogsvårdsstyrelse knappast

vägras, därest styrelsen vill bibehålla sin ställning gentemot skogsägarna som

deras rådgivande och hjälpande organ. I det av denna anledning ökade tillhandagåendet

vid utstämplingarna ligger ock till en del förklaringen till de i jämförelse

med de ovan återgivna medeltalssiffrorna inom kustlanden relativt höga siffrorna

för gallring och annan avverkning under krigsåren 1941 och 1942.

Under dessa år ha stämplingar eller särskild utmärkning ägt rum å nedan angivna

arealer i hektar.

Tabell 15.

Norrbottens

Västerbottens

Jämtlands

Västernorr-

kustland

kustland

län

lands län

1941.

Röjning i stavaskog och ungskog..

336

1124

—

5 211

Gallring i yngre skog ............

2 934

8 780

24 949

8 397

Annan avverkning...............

6 761

9 309

24 730

3 605

Summa

10 031

19 213

49 679

17 213

1943.

Röjning i stavaskog och ungskog..

561

1202

—

6 491

Gallring i yngre skog.............

6 122

12 942

30 231

11946

Annan avverkning...............

11256

16 600

36 989

5 761

Summa

17 939

30 744

67 220

24198

De för Västerbottens kustland lämnade uppgifterna visa den relativt betydande

utvidgning av avverkningsverksamheten som under år 1942 ägt rum.

I de två följande sammanställningarna belysas de genomsnittliga kostnaderna per

förrättningsdag och per hektar stämplad skog. (Anmärkas må, att i de av skogsvårdsstyrelsema

redovisade omkostnaderna för »Beståndsvård och avverkning» ingå

väl den extra och tillfälliga personalens löneförmåner men däremot icke —- frånsett

reseersättningar — de av stämplingsförrättningarna föranledda utgifterna för

den ordinarie personalen.)

Tabell 16.

Å r

Norrbottens

kustland

Västerbottens

kustland

Jämtlands

län

Västernorrlands

län

Kostnad per förrättningsdag.

1941

9: —

12: 26

10: 59

14:88

1942

13: 31

15: 75

12: 72

18: 53

Kostnad per hektar stämplad skog.

1941

3: 37

2:86

2: 28

1 6:02

1942

2: 78

3: 20

2:50

6: 76

Mot de kostnader, som stämplingsförrättningarna i Västerbottens kustland dragit,

och vilka genomsnittligt ligga något över de för Norrbottens kustland och Jämtlands

län redovisade, lärer knappast kunna framställas någon befogad anmärkning,

då förrättningarna merendels utföras med ovant folk.

Såsom ovan framhållits, har riksskogstaxeringsnämnden ansett en årlig gallring

av i runt tal 20 000 hektar skogsmark under en tioårsperiod erfordras för alt den

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

gallringsmogna skogen inom Västerbottens kustland skall i sin helhet vara genomgången.

Örn man emellertid utgår från att gallringar på större skogsegendomar

knappast kunna utföras över hela den gallringsmogna arealen och då ett uppskov

med gallring å ungskogarna i Västerbottens kustland, även om dessa måste betecknas

såsom välslutna och i relativt god växtkraft, icke torde för skogarnas tillväxt

medföra samma skada som å ungskogar i Svea- och Götaland, synas de av riksskogstaxeringsnämnden

föreslagna gallringsåtgärderna kunna få något mindre omfattning

och utan alltför stora nackdelar utsträckas över den dubbla tidrymden 20

år. Den föreslagna årliga gallringsvtan skulle således kunna minskas från 20 000

till i runt tal 10 000 hektar eller till något lägre yta, än som i kustlandet gallrades

1942.

I anslutning till vad nu anförts må även framhållas, att riksskogstaxeringsnämnden

1923—29 vid sin uppskattning av Sveriges skogstillgångar beräknat den årliga

tillväxten inklusive bark i Värmland och Västerbotten per hektar produktiv skogsmark

till

i Värmland och i Västerbotten

under 133 m. ö. h........ 4''t m3; under 166 m. ö. h........ 2 2 m3;

133—300 » » »....... 4-o » 166—300 » » »....... 2''0 »

och sålunda uppskattat den årliga tillväxten i Västerbotten till hälften av den för

Värmland beräknade. Givetvis behöva ogallrade skogar i Västerbotten genomhuggas

lika väl som de värmländska skogarna, men en utsträckning av gallringsverksamheten

i Västerbotten över en längre tidsperiod medför icke samma skada för

den årliga tillväxten som i Värmland. Den genom ett gallringsuppskov i kustlandet

uppkommande tillväxtförlusten bör för övrigt kunna väsentligt nedbringas genom

att skogsvårdsstyrelsen genom upplysning och direkt påverkan söker få gallringarna

i första hand förlagda till skogar med bättre bonitet och till de bestånd, som ha

största gallringsbehovet.

Förutom gallring i yngre skog och röjning i stavaskog och ungskog omfattar verksamhetsgrenen

»Beståndsvård och avverkning» jämväl skogsvårdsstyrelsens bestyr

med borthuggning av skräpskog, föryngringshuggning och slutavverkning i äldre

bestånd, vilket allt i skogsvårdsstyrelsernas berättelser (rikstabellerna) sammanfattas

under rubriken »Annan avverkning». I den mån den äldre skogen i kustlandet

under den närmaste tiden försvinner, komma dessa avverkningar att i stor utsträckning

upphöra. För närvarande torde dock någon mera väsentlig kostnadsminskning

icke kunna beräknas för skogsvårdsstyrelsens biträde med denna verksamhet.

De gallringar, röjningar, hyggesrensningar m. m., som i olika sammanhang planerats

såsom beredskapsarbeten bl. a. för Västerbottens del, komma givetvis, då de

måhända i en snar framtid påbörjas, att från skogsvårdsstyrelsens sida kräva en

betydande arbetsinsats och därmed förknippade omkostnader.

I anslutning till det ovan anförda anser sig utredningsmannen kunna utgå från,

att under de närmast följande åren skogsvårdsstyrelsens medverkan vid beståndsvård

och avverkning kommer att få en något större omfattning än under de gångna

åren genomsnittligen varit fallet. Enligt de av riksskogstaxeringen ovan återgivna

siffrorna borde gallring och även röjning i stavaskog och ungskog vidtagas i kustlandets

skogar i en omfattning, som icke obetydligt överstiger den under 1930-talet

å dessa områden bedrivna verksamheten. Sedan de omfattande vedutsyningarna upphört

i och med produktionspliktens upphörande i länet och minskning inträtt i behovet

av vedbränsle, lära emellertid trots detta de nu under krigsåren ökade, under

ifrågavarande utgiftstitel upptagna omkostnaderna kunna rätt väsentligt nedbringas.

För år 1944 har skogsvårdsstyrelsen beräknat utgifterna för denna verksamhetsgren

till 110 000 kronor eller till samma belopp som under 1943, Av detta belopp

förutsätter styrelsen dock att 60 000 kronor komma att anvisas av det ovan berörda

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

63

i riksstaten upptagna förslagsanslaget för viss ersättning till skogsvårdsstyrelser för

biträde vid vedavverkningar under budgetåret 1943/44. Skogsvårdsstyrelsen har

framhållit, att det givetvis är omöjligt att göra någon säker beräkning av vedutsyningarnas

omfattning under 1944, och att det med hänsyn till styrelsens ekonomi

vore önskvärt med en radikal nedskärning av verksamheten med beståndsvård och

avverkning. Skogsvårdsstyrelsen ansåge det emellertid vara av utomordentligt stort

allmänintresse, att styrelsen på allt sätt lämnade sin medverkan till att vedavverkningarna

fullgöras i föreskriven omfattning, och alt de utföras på ett ur skoglig

synpunkt så riktigt sätt som möjligt. Om detta skulle bliva fallet, ansåge sig styrelsen

därför alltfort böra tillmötesgå skogsägarnas önskningar om biträde av personalen

vid dessa arbeten. Omkostnaderna för år 1944 hade därför upptagits till samma

belopp som för 1943 eller till 110 000 kronor.

Enligt av bränslekommissionen nu framlagt förslag avses produktionsplikten för

ved inom de nordliga länen komma att upphöra för första halvåret 1944. En viss,

ehuru icke betydande minskning av skogsvårdsstyrelsernas utgifter på vedavverkningsområdet

torde härigenom inträda. Produktionspliktens bortfallande torde dock

göra sig märkbar först under senare halvåret 1944, då planerna för vedavverkningarna

under första halvåret 1944 redan fastställts och sannolikt i full utsträckning

komma att genomföras.

Trots de stora vanskligheter, som måste vidlåda en beräkning av skogsvårdsstyrelsens

i Västerbottens län utgifter för avverkningar under det kommande året, synas

med hänsyn till nu anförda förhållanden styrelsens omkostnader under utgiftstiteln

»Beståndsvård och avverkning» kunna beräknas till ett något lägre belopp än

vad styrelsen förutsatt, eller till omkring 100 000 kronor.

3. Under utgiftstiteln »Återväxt» redovisas skogsvårdsstyrelsens omkostnader för

dess biträde vid hyggesrensning, markberedning oell skogsodling genom sådd och

plantering, ävensom utgifterna för inköp eller anskaffande på annat sätt av frö och

plantor jämte kulturredskap. Den behandlade markens areal i hektar har under de

två senaste åren varit:

Tabell 17.

Norrbottens

Västerbottens

Jämtlands

Västernorrlands

kustland

kustland

län

län

Å r

Hyg-

ges-

rensn.

Mark- li e- redn.

Skogs-

öda

Hyg-

ges-

rensn.

Mark- fa e- redn.

Skogs-

odl.

Hyg-

ges-

rensn.

Mark-

be-

redn.

Skogs-

odl.

Hyg-

ges-

rensn.

Mark-

be-

redn.

Skogs-

odl.

1941

1470

3

5 165

6

71

2 447

108

1714

10

46

1942

2 262

—

—

4 400

9

70

2 683

27

156

1670

—

13

Vid den besiktningsresa utredningsmannen i anledning av förevarande utredning

haft tillfälle företaga hösten 1943 inom hl. a. skogsvårdsstyrelsens i Västerbottens

län verksamhetsområde har kunnat konstateras det goda resultatet av den inom länet

bedrivna återväxtverksamheten. Det har i själva verket varit förvånande att iakttaga,

hur snabbt den naturliga återväxten kommit i gång på de rensade hyggena.

Även skogsodlingen visar synnerligen goda resultat. Utredningsmannen har bl. a.

vid Skaraborg i Västerbottens län besiktigat el t 80 hektar stort hygge, som röjts

och skogsodlats av Mo och Domsjö AB för 14 år sedan. Denna kultur, som ligger

i höjdläge 550 m över havet och utsatt för nordanvinden, kan gott tävla med skogsodlingar

var som helst i södra Sverige. Återväxten på hygget är manshög och plantornas

kvalitet mycket god. I Västerbottens kustland kan man visserligen ofta påräkna

naturlig föryngring på de rensade hyggena. Stundom kunlia emellertid mark
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj.ts proposition nr lil.

vegetationen, råhumusbildningen, kreaturen eller andra ännu outredda orsaker lägga

hinder i vägen för självföryngring, varför skogsodling måste tillgripas.

Enligt utredningsmannens uppfattning måste den av skogsvårdsstyrelsen bedrivna

verksamheten för framkallande av god återväxt inom kustlandet betraktas såsom

ytterligt betydelsefull. Under år 1943 bar styrelsen, såsom framgår av de nedan

lämnade utgiftssiffroma, till följd av de tryckande ekonomiska förhållandena varit

nödsakad vidtaga en radikal nedskärning av denna del av verksamheten. I nedanstående

tabell återgivas de verkliga och för åren 1943 och 1944 beräknade omkostnadssiffrorna

för utförda återväxtarbeten under tidsperioden 1936—44:

Tabell 18.

Å r

Norrbottens

kustland

Västerbottens

kustland

Jämtlands

län

Västernorrlands

län

1936

5 313

11711

5 611

16 787

1937

11 740

21496

30 985

10 696

1938

24 352

23 054

9 795

12 231

1939

34110

27 089

8 174

11253

1940

30 666

41 603

46 645

14 996

1941

8 637

25 131

5 278

10 248

1942

12 666

28 761

8 934

23 431

1943

15 000

15000

27 000

45 000

1944

20 000

30 000

10 000

45 000

För år 1944 har styrelsen i sin preliminärt upprättade utgiftsplan för ifrågavarande

verksamhetsgren beräknat 30 000 kronor — ett anslag, som enligt vad styrelsen

framhåller, motsvarar kostnaderna för en i det närmaste normal omfattning

av återväxtarbetena. Ehuru utredningsmannen till fullo inser vikten av att dessa

ur skogsvårdens synpunkt ytterst betydelsefulla arbeten icke eftersättas, synes

det honom dock kunna ifrågasättas, huruvida icke i nuvarande ekonomiska läge

skogsvårdsstyrelsens verksamhet med återväxtåtgärder kan i viss omfattning begränsas,

utan att därför för skogsskötseln skadliga konsekvenser behöva uppkomma.

Det av skogsvårdsstyrelsen för ändamålet beräknade beloppet synes utredningsmannen

således böra kunna nedsättas till 25 000 kronor. 4

4. Till verksamheten för betesfred har av skogsvårdsstyrelsen för 1944 anslagits

ett belopp av 1 000 kronor.

För vinnande av större effektivitet och minskade kostnader i arbetet för betesvård

inom kustlandet träffade skogsvårdsstyrelsen redan under år 1935 överenskommelse

med hushållningssällskapet örn viss fördelning av verksamheten därmed, överenskommelsen

innebar, att betesärendenas handläggning å marken helt överläts åt

hushållningssällskapets jordbrukskonsulenter. Endast i de fall särskilt avverkningstillstånd

erfordrades för betesmarks utläggande, skulle ärendet, sedan det å marken

handlagts av en jordbrukskonsulent, överlämnas till skogsvårdsstyrelsen i och för

meddelande av resolution örn tillstånd till omläggningen. Inom lappmarken skulle

däremot samtliga betesärenden handläggas av de hos skogsvårdsstyrelsen anställda

beteskonsulenterna.

Den sålunda genomförda arbets- och kostnadsfördelningen mellan skogsvårdsstyrelsen

och hushållningssällskapet är en bidragande orsak till de jämförelsevis

låga omkostnader i kustlandet, som för denna verksamhetsgren redovisas av skogsvårdsstyrelsen.

För de nordliga skogsvårdsstyrelserna uppgingo kostnaderna för betesfred till i

kronor (verkliga och för 1943 och 1944 beräknade siffror).

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

65

Tabell 19.

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

Norrbottens

kustland

793

642

332

264

82

685

548

1000

1000

Västerbottens

kustland

234

334

377

387

418

177

765

1000

1000

Jämtlands

län

571

319

762

884

733

871

1069

850

850

Västernorrlands

län

9 265

4 742

5 373

2 367

761

2 887

3 427

2 000

2 000

De av skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län för år 1944 beräknade medlen,

1 000 kronor, avse huvudsakligen omkostnader för avsyningar och efterbesiktningar

av äldre omläggningsföretag. Från utredningsmannens sida föranleder uppskattningen

av innevarande ars medelsbehov för denna verksamhetsgren icke någon

erinran.

I samband med behandlingen av förevarande utgiftstitel vill utredningsmannen

framhålla önskvärdheten av att betesfrågorna i Norrbottens och Västerbottens kustland

från statsmakternas sida ägnas större intresse och mer än hittills bli föremål

för direkta stödåtgärder. I Västerbottens lappmark har betesfrågan med tillhjälp

av relativt rikliga statsanslag kunnat lösas på ett lyckligt sätt. Verksamheten med

anordnande av kulturbeten bär där erhållit en vida större omfattning än i kustlandet,

särskilt sedan såsom villkor för att anslag till skogsvårdande arbeten skall

kunna lämnas fastighet ur det s. k. norrländska skogsproduktionsanslaget, föreskrivits

att betesfrågan skall hava ordnats för fastigheten ifråga.

Otvivelaktigt göra kreaturen lika stor skada på skogsåterväxten i kustlandet som

i lappmarkens skogar om de släppas på skogsbete. De medel, som ställas till förfogande

för anläggandet av betesvallar i kustlandet, skulle ock i hög grad underlätta

hemmansbefolkningens arbetsbörda och därmed stödja den i dess kamp för tillvaron

på skogshemmanen.

5. Skogsdikning i Västerbottens kustland sker numera huvudsakligen å försummade*

godartade skogsmarker. Vanligast förekommande äro smärre dikningar för

åstadkommande av återväxt på hyggesområden.

Skogsvårdsstyrelsernas utgifter för skogsdikningsverksamheten lia under de senare

åren varit (i kr). (För 1943 och 1944 beräknade utgifter.)

Tabell 20.

Norrbottens

kustland

Västerbottens

kustland

Jämtlands

län

Västernorrlands

län

1936

1 37

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

13 031

5 791

15 070

14 763

1619

1 658

809

2 000

6 000

12 574

12 139

14 614

13614

4 672

1972

1 962

1000

1000

17 0'' 0

9 984

24 071

37 644

10 507

6 847

1 110

1 000

1000

16 039

7 480

6 520

15 572

5 813

2 251

4 692

4 000

4 000

För verksamhetsåret 1944 har skogsvårdsstyrelsen för utgifter under denna titel

beräknat 1 000 kronor att användas till efterbesiktning av tidigare utförda dikningBilian!/

till riksdagens protokoll I9H. 1 sami. Nr lil. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.ts proposition nr lil.

ar. Någon erinran mot denna kostnadsberäkning anser sig utredningsmannen icke

hava anledning att göra.

6. Då skogsvårdsstyrelsens verksamhet med planläggning av skogsvägbyggnader

först under det senaste året påbörjats, äro de därmed förknippade utgifterna svårbedömda.

Under år 1942 uppgingo omkostnaderna under denna utgiftstitel till 4 542

kronor och beräknas för år 1943 uppgå till 3 000 kronor. Med hänsyn till det ökade

intresse för skogsvägar i kustlandet, som försports, har styrelsen ansett sig under

denna titel böra beräkna utgifterna under innevarande år till 4 000 kronor, vilka

utgifter dock förutsättas skola helt täckas av för verksamheten lämnade förvaltningsbidrag

ur det särskilda anslaget till väg- och flottledsbyggnader å skogar i

enskild ägo.

7. Under utgiftstiteln »Skogsindelning och skogsuppskattning» har styrelsen beräknat

omkostnaderna till 1 000 kronor, eller till i stort sett samma belopp som under

nästföregående två år använts eller förutsättes komma att användas å området.

Utgiftsberäkningen för 1944 föranleder från utredningsmannens sida icke någon

erinran.

8. Omkostnaderna för övervakandet av skogslagarnas efterlevnad ha, såsom framgår

av nedanstående sammanställning, inom de olika skogsvårdsstyrelserna uppgått

till mycket växlande belopp.

Tabell 21.

Å r

Norrbottens

kustland

Väster-

bottens

kustland

Jämtlands

län

Väster-

norrlands

län

Gävleborgs

län

Kopparbergs

län

1936

26 406

9 456

21 279

27 397

13 005

9 812

937

26 869

23 763

16 701

35 032

16 699

10 002

1938

33 600

32197

21 638

39 716

15 423

13 403

1939

30 401

31 470

17 055

27 854

13 311

11927

1940

25 042

31914

13 722

39 515

10 609

12159

1941

22 079

29 929

13 708

43 581

13 274

13 558

1942

23 121

32 186

12 963

55 869

15 022

13 902

1943

30 000

35 000

8 000

55 000

15 000

12 500

1944

30 000

33 000

8 000

50 000

15 000

13 000

De belopp, som i Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län under de

senare åren använts för övervakandet av skogslagarnas efterlevnad, äro i förhållande

till de genomsnittliga utgifterna för denna verksamhetsgren hos övriga skogsvårdsstyrelser

påfallande höga.

Av den såsom bilaga B1 till utredningen fogade sammanställningen över det antal

förrättningsdagar, som år 1942 av skogsvårdsstyrelsernas länsskogvaktare och tillfälliga

personal ägnats denna verksamhet, framgår den avsevärda disproportionen

mellan de olika styrelserna. I Västerbottens län användes således under år 1942

5 297 dagar till besiktningsresor o. dyl., ett dagantal som med 2 117 överstiger det

därnäst högsta redovisade, 3 180 i Västernorrlands län. Enbart för kustlandets del

uppgick antalet förrättningsdagar till 2 864 eller per 1 000 hektar till 2,85 dagar,

en betydligt högre genomsnittssiffra än för övriga skogsvårdsstyrelser.

Enligt den för år 1942 upprättade rikstabellen nr 3 (för olika verksamhetsgrenar

använda rese- och förrättningsdagar) användes av det sammanlagda antalet förrättningsdagar

i Västerbottens kustland icke mindre än 25 % lill nu ifrågavarande

verksamhetsgren. Motsvarande siffror vörö i Västernorrland 21,9 %, i Jämtland 7,8 %,

i Norrbottens kustland 24,3 % och i övriga landstingsområden ett procenttal varierande

omkring 10.

Ej här medtagen.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr lil.

67

För innevarande år har skogsvårdsstyrelsen uppskattat utgifterna under ifrågavarande

utgiftstitel till 33 000 kronor, under det att för år 1943 beräknats 35 000

kronor härför. Styrelsen framhöll i samband med framläggande av kostnadsberäkningen

för 1944 års verksamhet att, därest styrelsen på ett någorlunda tillfredsställande

sätt skulle fullgöra sina fiskaliska uppgifter, någon större inskränkning

i den övervakande verksamheten icke under det kommande året kunde ske. De

omfattande vedavverkningarna, deras fördelning på praktiskt taget samtliga länets

skogsägare samt de konsekvenser de medförde i form av ökat antal reproduktionspliktiga

avverkningstrakter gjorde, enligt styrelsens uppfattning, en skarpare och

mera intensiv kontroll än tidigare önskvärd. Då styrelsen emellertid ansåge sig för

år 1944 om möjligt böra nedpressa dessa utgifter, hade de beräknade kostnaderna

upptagits till ett något reducerat belopp, eller 33 000 kronor.

Utredningsmannen anser för sin del, att högst 25 000 kronor böra av skogsvårdsstyrelsen

anslås till skogsövervakningen. Ett anslag av denna storleksordning torde

vara tillräckligt, för att en fullt effektiv övervakning av kustlandets skogar under

året skall kunna genomföras.

9. För verksamheten i övrigt anslås utgifterna för år 1944 till 23 000 kronor.

Av detta belopp beräknas 19 000 kronor utgöra av skogsvårdsstyrelsen under 1944

förskotterade brandbevakningskostnader, och återstoden, 4 000 kronor, kostnader

för diverse resor. Mot denna beräkning av de under titeln upptagna omkostnaderna

lärer någon invändning icke kunna resas.

10. Styrelse och revision.

De till styrelsemedlemmarna och revisorerna utgående arvodena, reseersättningar

o. dyl. ha beräknats uppgå till samma belopp som under innevarande år, eller till

1 500 kronor. Någon reduktion av dessa omkostnader har utredningsmannen icke

ansett sig böra ifrågasätta.

11. Under utgiftstiteln »Löner och bidrag till pensionsavgifter» redovisas styrelsens

löne- och pensionsomkostnader för dess fasta personal. Å detta konto förås

således löner och pensionsavgifter såväl för de ordinarie tjänstemännen som för

styrelsens icke ordinarie pensionsberättigade personal. Som framgår av nedanstående

sammanställning över de nordliga skogsvårdsstyrelsernas omkostnader under ifrågavarande

utgiftstitel ha löneutgifterna under de senare åren undergått en betydande

stegring.

Tabell 22.

År

Norrbottens län

Västerbottens län

Jämtlands län

Västernorrlands

län

Procen- tuell för- höjning

av 1936

års löne- utgifter

Kust-

landet

Procen- tuell för- höjning

av 1936

års löne- utgifter

Lapp-

mar-

ken

Procen- tuell för- höjning

av 1936

års löne- utgifter

Procen- tuell för- höjning

av 1936

års löne- utgifter

Procen- tuell för- höjning

av 1936

års löne- utgifter

1936

173 800

82 373

163 645

144 800

130 800

1937

183 700

6

81 708

098

174180

1-06

146 200

1

137 900

5

1938

187100

8

105 435

27-9

172 034

5''1

171 8i)0

18

149 100

14

1939

227 000

31

129 206

56s

186 804

14-1

192 900

33

146 000

12

1940

238 000

37

136 329

65-6

242 522

48"2

200 800

38

152 400

16

1941

251 800

45

135 597

64-6

279 083

70-5

212 800

47

160 000

22

1942

266 100

53

145 153

76-2

278 573

70-2

231 300

60

187 800

43

1943

323 700

—

146 000

77-2

279 000

70-4

185 000

_

204 000

- i

1944

352 500

—

154 500

86-9

283 000

72-9

185 000

—

204 000

- !

För 1942 uppgingo lönekostnaderna för skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län

till i runt tal 145 000 kronor, vilket i jämförelse med motsvarande utgifter under

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj.ts proposition nr lil.

1936 innebar en stegring med icke mindre än 76,2 %. Till relativt stor del har denna

kostnadsökning varit en direkt följd av den automatiska stegring å löneområdet,

som föranletts av ökade dyrtids- och kristillägg under krigsåren. Framför allt har

emellertid härtill bidragit den betydande utvidgning av styrelsens personalorganisation,

som under de senare åren ägt rum genom nyanställningar. Den utveckling i

detta avseende, som försiggått inom styrelsen, belyses närmare i tabellen nr 23.

Tabell 23.

1942

1941

1940

1939

1938

1937

1936

K L

K L

I< L

K L

K L

K L

K L

Länsjägmästare..............

1

1

1

1

1

1

1

Bitr. länsjägmästare.........

1

1

1

1

1

1

1

Distriktsjägmästare..........

1 4

1 4

1 4

1 4

1 4

1 4

1 4

Distriktsassistenter ..........

4

4

4

4

4

4

4

Taxeringsledare.............

1

1

1

1

1

1

1

Taxeringsassistenter.........

6

Beteskonsulent..............

2

2

2

2

1

1

1

Dikningsledare..............

1

1

1

1

1

1

1

Skogsvårdsassistenter........

6

Tillfälliga assistenter ........

3 22

26

26

22

33

43

41

Kamrerare..................

Kontorstjänsteman ..........

11

10

10

9

9

8

7

Länsskogvaktare ............

20 15

20 15

20 15

20 13

13 12

13 12

13 12

E. länsskogvaktare..........

2 4

2 4

1 4

L 5

5 4

2 4

1 2

Förmän, tillfälliga ..........

55 + 62

49 + 54

36 + 54

39 + 44

65 + 61

42 + 50

= 117

124

= 103

= 90

= 83

= 126

= 92

Dikningsförman ............

1

1

1

1

1

1

1

Summa anställda

2i6

224

195

176

174

223

183

För kustlandets del har därvid den utökning av länsskogvaktarpersonalen, som

fr. o. m. den 1 januari 1939 genomfördes och som innebar att ytterligare 7 ordinarie

befattningar hos skogsvårdsstyrelsen inrättades, i väsentlig mån medverkat till den

ansvällning av lönekostnaderna som ägt rum.

För år 1944 har skogsvårdsstyrelsen beräknat ifrågavarande utgiftspost till 154 500

kronor, vilket i förhållande till 1943 års uppskattade utgifter utgör en ökning med

8 500 kronor. Förhöjningen sammanhänger med att skogsvårdsstyrelsen i 1944 års

utgiftsstat ansett sig icke böra räkna med de löneavdrag på grund av militärtjänst,

som vissa tjänstemän haft att vidkännas under innevarande år, och att styrelsen likaså

förutsätter att den vid styrelsen anställde dikningsledaren, som för närvarande är

bränslechef i länet, återinträder i tjänst. Under år 1942 uppgingo skogsvårdsstyrelsens

lönekostnader till i runt tal 145 000 kronor. Utredningsmannen anser sig för

sin del kunna förorda, att för verksamhetsåret 1944 under utgiftstiteln »Löner och

bidrag till pensionsavgifter» beräknas ett belopp av 150 000 kronor.

Skogsvårdsstyrelsens uppskattning av medelsbehovet för nästkommande år under

utgiftstitlarna »Fastigheter», »Inventarier» och »Tjänstelolcaler och expenser» till respektive

5 000, 1 000 och 20 000 kronor föranleder från utredningsmannens sida icke

någon erinran.

Till räntor för under år 19 A A upptagna lån har skogsvårdsstyrelsen beräknat 2 000

kronor.

Då styrelsen, under förutsättning att statsanslag till det av utredningsmannen nedan

förordade beloppet kommer att anvisas styrelsen, icke torde under året behöva

upplåna medel, har utredningsmannen ansett sig icke böra räkna med särskilda

ränteutgifter.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr lil. 69

Slutligen har för amortering av för skogsvårdsgården upptaget lån beräknats 4 000

kronor.

Efter granskning av den av styrelsen preliminärt upprättade utgiftsstaten för år

1944 har utredningsmannen således ansett sig kunna uppskatta skogsvårdsstyrelsens

sammanlagda utgifter för verksamheten under nästkommande år till 368 500 kronor.

Det synes utredningsmannen kunna fordras, att skogsvårdsstyrelsen, därest icke exceptionella

förhållanden på arbets- eller trävarumarknaden under året inträda, skall

kunna hålla verksamheten inom ramen för de sålunda beräknade omkostnaderna.

Enligt den av skogsvårdsstyrelsen upprättade och med skrivelse till skogsstyrelsen

den 26 juli 1943 överlämnade preliminära inkomststaten för år 1944, har styrelsen

beräknat inkomsterna exklusive anslag av statsmedel och andel i de till statskontoret

inlevererade skogsvårdsavgifterna till sammanlagt 212 000 kronor. I jämförelse

med 1943 års inkomster, sådana dessa uppskattats av skogsvårdsstyrelsen,

innebär detta en ökning med i runt tal 39 000 kronor. Denna förhållandevis avsevärda

stegring faller till övervägande del på skogsvårdsavgifterna, vilka från 1943

till 1944 beräknats öka med något över 30 000 kronor.

I nedanstående sammanställning ha sammanförts uppgifter över styrelsens verkliga

och beräknade inkomster — exklusive statsanslag och andel i de till statskontoret

redovisade skogsvårdsavgifterna — under verksamhetsåren 1942—1944.

Tabell 24. Skogsvårdsstyrelsens Inkomster i kustlandet åren 1942—1944 (exklusive

statsanslag).

1943 och 1944 enligt skogsvårdsstyrelsens preliminära inkomstuppskattning

1 juli 1943.

Å r

Skogs-

vårds-

avgifter

Anslag av

landsting

och hus- hålln.-säll- skap

Skogsupp-

lysning

Bestånds- vård och

avverkning

Åter-

växt

Skogs-

dikning

Skog-

vägs-

byggnad

1942

71 930

3 000

1335

46 675

16 634

3 044

400

1943

81 813

3 000

1416

50 190

6 885

2 343

2 840

1944

112 000

3 000

1500

55 000

14 000

500

4 000

Skogsin-

delning

Verksam-

Å r

heten

i övrigt

Räntor

Fastigheter

Diverse

Summa

1942

436

9 268

6 466

22 994

182 182

1943

165

9 598

4 922

9 599

234

173 005

1944

1000

HOGO

5 000

5 000

—

212 000

De av skogsvårdsstyrelsen gjorda uppskattningarna av 1944 års inkomster av

verksamheten synas utredningsmannen i stort sett kunna lämnas utan erinran. Utredningsmannen

anser sig allenast på ett par punkter böra ifrågasätta viss jämkning

i de beräknade beloppen.

Då, såsom ovan närmare utvecklats, med hänsyn till tidsläget viss inskränkning i

den av styrelsen bedrivna verksamheten med återväxtåtgärder även under nästkommande

år torde böra iakttagas, synes det under motsvarande inkomsttitel »Återväxt»

upptagna beloppet, 14 000 kronor, böra i någon omfattning nedsättas, förslagsvis

till 10 000 kronor.

Därjämte synes i anslutning lill vad ovan nämnts angående vcdproduktionspliktcns

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

upphörande för Västerbottens län de under inkomsttiteln »Beståndsvård och avverkning»

beräknade inkomsterna böra underkastas viss reduktion. Även om det måste

vara synnerligen vanskligt att på förhand söka göra sig en föreställning örn utvecklingen

under det kommande året på ifrågavarande område anser utredningsmannen

försiktigheten bjuda, att icke räkna med högre inkomster av denna verksamhetsgren,

ån som beräknats inflyta under 1943 eller högst 50 000 kronor.

Styrelsens sammanlagda inkomster under år 1944, exklusive anslag av

statsmedel, skulle således i enlighet härmed kunna i runt tal uppskattas

till ............................................................ 203 000 kr

Enligt uppgift från skogsvårdsstyrelsen redovisar styrelsen vid årsskiftet

1943/44 en ingående behållning av sammanlagt .................. 17 200 kr

För innevarande års omkostnader har skogsvårdsstyrelsen således tillgängliga

egna medel å............................................ 220 200 kr

I enlighet med ovan gjorda beräkningar över styrelsens utgifter under

nästkommande år erfordras för bestridande av med verksamheten förknippade

omkostnader i runt tal .................................. 368 500 kr

Då därjämte såsom utgående kassabehållning den 31 december 1944

torde böra beräknas — utöver kassareserv — ...................... 6 000 kr

utgörande premieringsmedel och utlämnade motorlån, skulle således för

årets löpande utgifter erfordras statsanslag och andel av de till statskontoret

redovisade skogsvårdsavgifterna ett belopp av sammanlagt

(368 500 + 6 000 — 220 000 =) .................................. 154 300 kr

Då utredningsmannen utgår från, att av detta belopp omkring 55 000

kronor komma att tilldelas styrelsen ur det särskilda vedutsyningsanslaget,

skulle således från anslaget »Skogsvård m. m.: Skogsvårdens befrämjande»

och de till statskontoret inlevererade skogsvårdsavgifterna böra

anvisas styrelsen för driftsändamål ................................ 99 300 kr

Beträffande de statsanslag av engångskaraktär, som torde vara nödvändiga,

därest styrelsens ekonomi åter skall kunna bringas i ordning, får

utredningsmannen anföra följande.

Såsom redan ovan framhållits, synes för sanering av skogsvårdsstyrelsens

ekonomiska förhållanden böra ställas till styrelsens förfogande

särskilda medel såväl i syfte att sätta skogsvårdsstyrelsen i stånd att

likvidera oguldna bankskulder som för att utrusta styrelsen med nytt

rörelsekapital för verksamhetens bedrivande. Enligt från skogsvårdssfyrelsen

inhämtade uppgifter kvarstå vid årsskiftet 1943/44 ännu icke återbetalade,

för verksamheten i kustlandet upptagna lån å sammanlagt

10 100 kronor.

Till likvidering av dessa skulder skulle således erfordras ett engångsanslag

å i runt tal .............................................. 10 000 kr

Då utredningsmannen vidare anslår det behov av rörelsekapital, som

för verksamheten i kustlandet torde vara erforderligt till ............ 70 000 kr

skulle således sammanlagt böra anvisas styrelsen för år 1944 ur anslaget

Skogsvård m. m.: Skogsvårdens befrämjande och av de till statskontoret

inlevererade skogsvårdsavgifterna ............................ 179 300 kr

varao 80 000 kronor såsom engdngsanslag till nyss angivna ändamål.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

71

III. Skogsvårdsstyrelsens medelsbehov för 1944 års verksamhet i

lappmarken.

I skrivelse den 27 juli 1943 till skogsstyrelsen har skogsvårdsstyrelsen framlagt

upprättade preliminära inkomst- och utgiftsstater för 1944 års verksamhet i lappmarken.

Skogsvårdsstyrelsen har därvid beräknat totalutgifterna för 1944 frånsett

återbetalning av upptagna lån —- till 716 000 kr, vilket i förhållande till de verkliga

och uppskattade omkostnaderna för de två föregående årens verksamhet (1942:

669 000 kr; 1943: 662 000 kr) skulle betyda en relativt kraftig ökning.

Då styrelsen beräknade den ingående behållningen till.......... 154 000 kr

(varav 150 000 kr utgörande kassareserv) och inkomsterna exklusive

statsanslag, till .............................................. 201) 000 »

skulle således för bestridande av de överskjutande utgifterna erfordras

ett medelstillskott av (716 000 — 359 000 =) ................ 357 000 kr

S:a 716 000 kr

Därjämte borde anslås till kassareserv för mötande av utgifterna

under första halvåret 1945 ....................................

Som utgående behållning vid årsskiftet 1944/45 upptog skogsvårdsstyrelsen

— utom kassareserv på 150 000 kronor — 2 000 kronor

i fordringar för motorlån, således sammanlagt ..................

Till täckande av årets utgifter + kassareserv äskade styrelsen anslag

av statsmedel med ..........................................

för återbetalning av under 1943 upptaget lån ..................

således sammanlagt ..........................................

Av detta belopp förutsatte styrelsen dock att 8 000 kronor skulle

tilldelas styrelsen ur det å riksstaten upptagna anslaget till ersättning

åt skogsvårdsstyrelser för visst biträde vid vedavverkningar,

varför från anslaget till ersättning för omkostnader, föranledda av

1932 års lappmarkslag, borde utgå (595 000 — 8 000 =)..........

150 000 kr

152 100 »

509 000 »

86 000 >

595 000 kr

587 000 kr

och

el.

1 skrivelse till Kungl. Maj:t den 28 augusti 1943 angående vissa medelsansökningar

för budgetåret 1944/45 framhöll skogsstyrelsen vad avser skogsvårdsstyrelsens här

ifrågavarande medelsäskande bl. a. följande:

»Skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län har beräknat anslagsbehovet till 587 000

kronor, varav 86 000 kronor skulle erfordras för återbetalning av ett lån, som i slutet

av år 1943 måste upptagas för driftens upprätthållande. Då frågan om behovet att

reglera skogsvårdsstyrelsens skulder kommer att behandlas vid den utredning rörande

dess organisation och ekonomi, som skogsstyrelsen anbefallts verkställa, bör medel

för detta ändamål ej inräknas i driftsbudgeten. Anslagsbehovet skulle därigenom

kunna minskas till 501 000 kronor. Granskningen av skogsvårdsstyrelsens preliminära

budget för år 1944 har ej föranlett några erinringar, då den synes vara uppgjord

under nödigt beaktande av allmänna sparsamhetskrav. I vad mån nämnda

utredning kan föranleda förslag till organisatoriska och andra omläggningar, som

inverka redan på 1944 års driftskostnader, är svårt att nu bedöma. Det synes dock

sannolikt att eventuella ändringar av större betydelse komma att genomföras successivt,

varför någon nämnvärd inverkan på 1944 års budget ej torde vara att vänta.

I avvaktan på utredningens resultat anser sig skogsstyrelsen därför kunna godtaga

ett anslagsbelopp på 501 000 kronor.

För reglering av skogsvårdsstyrelsens skulder i lappmarkskassan samt till eventuell

förstärkning av kassareserven kan här förutom möjligen komma ifråga anvisande

av ett engångsanslag. I avbidan på slutförandet av undersökningen rörande

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

skogsvårdsstyrelsens ekonomi m. m. synes för ändamålet kunna beräknas ett belonn

på 150 000 kronor.»

Innan utredningsmannen närmare ingår på frågan örn skogsvårdsstyrelsens behovav

statsmedel för nästkommande års verksamhet i lappmarken, torde med några

få ord böra beröras de omfattande arbetsuppgifter, styrelsen fick sig förelagda genom

överförandet av lappmarksskogama till styrelsens verksamhetsområde.

Då skogsvardsstyrelsen den 1 januari 1934 fran domänstyrelsen övertog uppsikten

över de enskilda skogarna i lappmarken, begränsades skogsvårdsstyrelsens verksamhet

till att väsentligen omfatta skogarna nedom odlingsgränsen. Genom olika författningsändringar

ha därefter fr. o. m. den 1 januari 1939 husbehovsskogarna och

fr. o. m. den 1 januari 1940 allmänningsskogarna och kronohemmanen nedom odlingsgränsen

lagts under styrelsens tillsyn.

Den redovisade arealen produktiv skogsmark i lappmarkerna har varit:

Tabell 25.

Å r

Norrbottens län

Västerbottens län

1934

489 300 har

928 600 har

1935

554 900 >

931700 »

1936

554 900 >

931700 >

1937

565 200 »

947100 >

1938

545 300 »

948 400 ,

1939

572 500 »

1029 900 »

1940—1942

854 400 »

1 145 700 >

I jämförelse med 1934 ars siffror har således den under skogsvårdsstyrelsen i

Västerbottens län lagda skogsmarksarealen ökat med omkring 23 %.

Beträffande skogarnas tillstånd vid tiden för övertagandet må återgivas följande

uppgifter, lämnade i skogsvårdsstyrelsens årsberättelse för år 1934, vilka uppgifter

i sin tur av styrelsen hämtats från 1923—29 års riksskogstaxeringsnämnds översikt

över skogstillståndet å de enskilda skogarna nedom odlingsgränsen i Västerbottens

län.

Den skogsproduktiva arealen i lappmarken fördelade sig vid nämnda tidpunkt

procentuellt å höjdlägen på följande sätt:

Under 166 m ö. h.............................. 0 %

166—300 » » » ............................. 16''9%

300—500 » » » ............................. 72*6 %

över 500 » » » .............................

Huvuddelen av den skogsproduktiva marken, eller närmare 83 %, låg således

300 m eller mera över havet, en omständighet som visat sig i skogarnas beskaffenhet

och jämväl påverkat föryngringsbetingelserna.

Markens fördelning i åldersklasser vid sagda tidpunkt angavs i följande procent
-

Tabell 2G.

Kalmark....................

4-4*

Bestånd i åldersklass.......

1—40 år

18-2 %

> > > .......

40-80 >

29''6 %

> > > .......

80—120 »

19-3 %

> över ...............

120 »

28-5 %

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr lil.

73

De lämnade siffrorna utvisa, att skogsbestånd i åldersklassen 81—120 år, vilka i

nu ifrågavarande trakter kunna klassificeras såsom i huvudsak medelålders skog,

förekomma i jämförelsevis liten omfattning, varemot bestånd av mer än 120 års

ålder upptogo förhållandevis stor del av den totala skogsmarksarealen.

Belysande för skogsbeståndens beskaffenhet vid ovannämnda tidpunkt äro ock de

nedan lämnade uppgifterna rörande kubikmassans fördelning på mogenhetsklasser,

därvid utvecklingsbar ung och medelålders skog betecknas med siffran 1, ekonomiskt

sett mer avverkningsmogen, men i huvudsak frisk skog med sifffran 2 samt sådan

starkt övermogen och skadad skog, som passerat den tekniskt och biologiskt sett

lämpligaste avverkningstidpunkten, varför den vid fortsatt kvarstående kan beräknas

avtaga i användbarhet, med siffran 3.

Tabell 27.

1 — skog........

37''2 %

2 — > ........

31-2 % och

3 — » ........

31-5%

Av de återgivna siffrorna, som utvisa den procentuella fördelningen av kubikmassan

(inom bark barrskog med minst 10 cm diameter i brösthöjd) nedom odlingsgränsen,

framgår således att virkesförrådet fördelade sig i huvudsak lika på de tre

skilda mogenhetsklasserna.

Det allmänna tillståndet bland lappmarksskogarna vid tidpunkten för skogsvårdsstyrelsernas

övertagande av tillsynen därå betecknade riksskogstaxeringsnämnden

som tillfredsställande å 40,9 %

mindre » » 36,8 %

samt otillfredsställande » 22,3 %.

Som starkt bidragande orsak till den höga procenten mark med otillfredsställande

skogstillstånd angavs därvid vara de stora arealerna överåriga och tekniskt skadade

skogsbestånd och frånvaron av skogsvårdande arbeten å hyggestrakter och inom

gallringsbestånd.

Av de lämnade uppgifterna om skogarnas tillstånd i Västerbottens läns lappmark

vid tiden för skogsvårdsstyrelsens övertagande av uppsikten över skogarna bör i

någon mån framgå de vittomfattande arbetsuppgifter, som i samband med omflyttningen

lades å styrelsen. Med skicklighet och kraft behandlade styrelsen de komplicerade

problem, som måste lösas, för att skogsvårdsarbetet omedelbart skulle komma

i gång. Det synnerligen goda resultat på området, som under de gångna tio åren

uppnåtts, länder skogsvårdsstyrelsen till största heder.

Utredningsmannen övergår härefter lill att under de olika utgiftstitlarna behandla

skogsvårdsstyrelsens beräknade omkostnader för nästkommande års verksamhet.

För jämförelses skull har därvid, i likhet med vad som skett för kustlandets del,

viss tillbakablick gjorts på omfattningen av och omkostnaderna för de senare årens

skogsvårdsarbete i de skilda verksamhetsgrenarna.

1. Allmän upplysning om skogsvård.

Omfattningen av det upplysningsarbete, som av skogsvårdsstyrelsen hittills bedrivits,

framgår av nedan upprättade sammanställning:

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

Tabell 28.

År

Antal

föredrag

Exkursioner

Kurser

Ansökningar

om skogligt

biträde

1934

85

6

4

5 215

1935

79

7

4

5 557

1936

97

5

8

5 734

1937

32

1

3

6138

1938

27

10

3

4 845

1939

86

1

—

5 762

1940

30

—

3

4 837

1941

41

2

2

—

1942

27

—

—

—

Skogsvårdsstyrelsernas i Västerbotten och Norrbotten utgifter för ifrågavarande

verksamhetsgren ha uppgått till följande belopp:

(1943 och 1944: beräknade siffror.)

Tabell 29. Allmän upplysning om skogsvård.

Utgifter (kronor).

År

Norrbottens län

lappmark

Västerbottens län

lappmark

År

Norrbottens län

lappmark

Västerbottens län

lappmark

1934

2 676

8134

1940

10 754

2 940

1935

5 834

6 726

1941

14120

6 905

1936

12 976

6 501

1942

15 431

5 817

1937

15 714

8 039

1943

8 000

4 500

1938

10 631

6 188

1944

8 000

4 000

1939

16 470

6 934

Skogsvårdsstyrelsen bär beräknat omkostnaderna för upplysningsverksamheten

under år 1943 till 4 500 kronor. Genom att en större del av verksamheten komme

att finansieras med medel ur det s. k. norrländska produktionsanslaget, anser sig

styrelsen kunna uppskatta utgifterna under 1944 till ett något lägre belopp eller 4 000

kronor. Mot denna uppskattning av medelsbehovet torde någon erinran icke böra

göras.

2. Beståndsvård och avverkning.

Skogsvårdsstyrelsen inleder regelmässigt sin årliga redogörelse för verksamhetsgrenen

»Beståndsvård och avverkning» med orden: »Utsyningarna inom lappmarken

ha i enlighet med bestämmelserna i gällande förordning verkställts av

skogsvårdsstyrelsens personal utan kostnad för skogsägarna. För skogsägare, som

förfoga över personal med högre skoglig utbildning, har möjlighet funnits att få

utsyningarna verkställda genom denna personal. Förrättningsmännen ha i så fall

efter framställning erhållit skogsvårdsstyrelsens förordnande att utföra stämplingarna,

men ha avlönats av skogsägarna.»

I själva verket torde emellertid de egentliga stämplingarna till alldeles övervägande

del ha utförts och bekostats av skogsvårdsstyrelsen. De under ifrågavarande utgiftstitel

upptagna omkostnaderna utgöra också — frånsett löneomkostnaderna — skogsvårdsstyrelsens

största utgifter och uppgå årligen till betydande belopp.

I nedanstående tabell belysas skogsvårdsstyrelsernas i Norrbottens och Västerbottens

län omkostnader för beståndsvård och avverkning under åren 1934—1944. (För

1943 och 1944 beräknade siffror.)

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr lil.

75

Tabell 30. Heständs vård och avverkning.

Utgifter (kronor).

År

Norrbottens

lappmark

Västerbottens

lappmark

År

Norrbottens

lappmark

Västerbottens

lappmark

1934

86 316

142 708

1940

46 076

118 901

1935

89 627

125 301

1941

41990

149 513

1936

84 860

127 737

1942

52 404

189 026

1937

97 027

172 933

1943

83 000

186 01)0

1938

60 570

104 218

1944

84 000

200 000

1939

64 807

145 400

En sammanställning över antalet förrättningsdagar under åren 1936—1942 utvisar

följande siffror.

Tabell 31. Lappmarken, Västerbottens län.

År

Förrättningar

Förrättnings-

dagar

År

Förrättningar

Förrättnings-

dagar

1936

6 029

9 704

1940

4136

7 367

1937

6 463

11310

1941

4 291

7 678

1938

4 307

6 014

1942

5 586

9 604

1939

5 820

8 658

Som framgår av de lämnade siffrorna lia kostnaderna för utsyningarna i lappmarken

under de senaste åren undergått en avsevärd stegring. Enligt den av styrelsen

i juli 1943 gjorda uppskattningen av omkostnaderna för 1943 års verksamhet på

detta område räknade styrelsen med att för beståndsvård och avverkning skulle åtgå

i stort sett samma belopp som under år 1942 mot i den preliminära i juli 1942

upprättade utgiftsstaten upptagna 164 000 kronor. Den kraftiga ökningen är enligt

styrelsens uppgifter betingad av de omfattande stämplingar, som lia måst utföras i

anslutning till den länet åvilande vedproduktionsplikten. Under förutsättning att utsyningsarbetet

under år 1944 får minst samma omfattning som under nästföregående

år, kommer, enligt vad styrelsen i samband med de till skogsstyrelsen överlämnade

beräkningarna över det kommande årets utgifter framhåller, en ytterligare ökning

i kostnaderna att bliva ofrånkomlig. För 1944 bär styrelsen beräknat ett belopp av

200 000 kronor å nu ifrågavarande utgiftspost.

Såsom utredningsmannen redan tidigare framhållit vid behandlingen av de för

kustlandet gjorda utgiftsberäkningarna, har vedproduktionsplikten för bl. a. Västerbottens

län föreslagits skola upphöra för första halvåret 1944. Därest så sker, lärer

man kunna räkna med viss minskning av vedavverkningarna under det kommande

året och en härav följande minskning av skogsvårdsstyrelsens avverkningsomkostnader.

Förslagsvis anser sig utredningsmannen böra beräkna denna utgiftsminskning

till 20 000 kronor. Till omkostnader för styrelsens verksamhet med beståndsvård och

avverkning under 1944 anser sig utredningsmannen således kunna uppskatta medelsbehovet

till 180 000 kronor.

3. Återväxt.

Åtgärder för befrämjandet av återväxten omfatta liyggesrensning, skogsodling och

markberedning. Sådana åtgärder lia utförts i nedan angivna utsträckning under åren

1934—1942.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76 Kungl. Maj.ts proposition nr lil.

Tabell 32. Västerbottens lappmark.

År

Hyggesrensning

hektar

Markberedning

hektar

Skogsodling

hektar

1934

6 789

_

656

1935

9 816

—

423

1936

6 853

—

292

1937

3 245

—

22

1938

2 323

—

43

1939

1831

—

167

1910

9<i2 31789

—

132 1 735

1941

6199

46

147

1942

5 462 H661

122 168

220 367

Summa

43 450

168

2102

Medeltal för år

. 4 828

—

234

Möjligheterna till återväxt i lappmarken äro mycket växlande. På vidsträckta

områden kan återväxt erhållas synnerligen lätt genom naturlig föryngring, framför

allt om hyggesrensning och bränning skett. På andra områden åter kunna reproduktionssvårigheterna

vara betydande. Fröåren förekomma i lappmarken ytterst sporadiskt,

och ofta visar det erhållna fröet en mycket låg grobarhet.

Verksamheten med återväxt i lappmarken har, såsom är naturligt, koncentrerats

till de stora områden, som vid skogsvårdsstyrelsens övertagande av tillsynen över

skogarna i stort sett voro att anse såsom kalmarker. De därå befintliga skräpbestånden

borthöggos genom »hyggesrensning», och sedan gagnvirket och eventuell ved

tillvaratagits, brändes det kvarvarande riset. I många fall erhölls därefter mycket

snart en tillfredsställande naturlig återväxt. I stor utsträckning skogsodlades emellertid

hyggena. Särskilt i de fall, där avverkningarna skett på stora exponerade ytor,

ofta på 25—100 ha, utfördes skogsodlingen samma år som bränning skett genom

sådd merendels i rutor på a/5 m2. Detta odlingsarbete har utförts med en noggrannhet,

som man knappast finner motsvarighet till i södra Sverige. Resultatet har också

blivit synnerligen tillfredsställande. De omkostnader, som de angivna återväxtåtgärderna

dragit, ha uppgått till relativt höga belopp. I betraktande av dels de stora avstånden,

dels att till följd av den noggrannhet, varmed arbetet utförts, hjälpkulturer

i de flesta fall undvikits, torde emellertid kulturerna i lappmarken knappast kunna

i och för sig betraktas såsom särskilt dyra.

En bidragande orsak till de goda resultat, som på återväxtens område vunnits i

lappmarken, är otvivelaktigt ock de där vidtagna omfattande åtgärderna för genomförande

av betesreglering. Enligt utredningsmannens uppfattning är åstadkommande

av en god och snar återväxt på de lappländska skogsvidderna en för landet och befolkningen

så vital fråga, att härför erforderliga åtgärder, hyggesrensningar, skogssådd,

betesregleringar eller avdikningar icke böra i någon mån eftersättas.

Kostnaderna för verksamhetsgrenen »Återväxt» ha under åren uppgått till följande

belopp:

Tabell 33. Återväxt.

(För 1943 och 1944 beräknade siffror.)

År

Norrbottens

lappmark

Västerbottens

lappmark

År

Norrbottens

lappmark

Västerbottens

lappmark

1934

5 350

28 696

1940

21757

57 105

1935

6 695

22 249

1941

15 495

40 707

1936

6 285

17 412

1942

10 674

45 109

1937

12 357

35 581

1943

12 000

19 000

1938

18 259

30 996

1944

12 000

45 000

1939

20966

34 027

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr lil.

77

Enligt de framlagda beräkningarna över 1944 års omkostnader uppskattades skogsvårdsstyrelsen

utgifterna för återväxtåtgärderna till 45 000 kronor. Skogsvårdsstyrelsen

framhöll därvid, att styrelsen på grund av det ekonomiska trångmål, som

styrelsen råkat i, inskränkt återväxtverksamheten i mycket hög grad under 1943 och

att samtliga förmän, som varit anställda för detta arbete, avkopplats. Totalutgiften

för år 1943 beräknades därför stanna vid c:a 19 000 kronor mot 45 000 kronor under

1942. Då styrelsen emellertid ansåge sig böra återupptaga denna verksamhet i nöjaktig

omfattning, om statsmakterna lämnade därtill erforderliga medel, räknade

styrelsen med att under 1944 borde erfordras ett belopp härför å 45 000 kronor. Styrelsen

framhöll emellertid att styrelsen icke komme att återupptaga verksamheten

förrän anslaget beviljats.

Som framhållits, måste det vara av synnerlig vikt, att den i lappmarken bedrivna

återväxtverksamheten på allt sätt underhålles och främjas. Utredningsmannen anser

sig således böra livligt tillstyrka, att tillräckliga medel i fortsättningen anvisas skogsvårdsstyrelsen

för denna rörelsegren. För år 1944 lära emellertid de för ändamålet

erforderliga omkostnaderna böra beräknas till ett något lägre belopp, än vad skogsvårdsstyrelsen

ansett vara erforderligt. Med hänsyn till att verksamheten å området

under första halvåret 1944 i viss omfattning, i enlighet med vad skogsvårdsstyrelsen

uttalar, torde komma att hållas tillbaka, synes utredningsmannen ett belopp av

förslagsvis 30 000 kronor böra kunna beräknas för denna utgiftstitel.

4. Betesfred.

För att kunna genomföra en rationell hyggesvård och trygga återväxtförhållandena

på de stora arealer inom lappmarken, som under nuvarande och närmaste tiden

komma att föryngringsavverkas, har skogsvårdsstyrelsen redan vid början av sin

verksamhet i lappmarken ansett en lösning av betesfrågan, baserad på anläggandet

av kulturbeten, vara nödvändig. Styrelsen har därför bedrivit en mycket intensiv

betespropaganda genom sina tjänstemän, vilken resulterat i att t. o. m. år 1940 sammanlagt

1 246 betesmarker utstakats med en sammanlagd areal av 2 275 lia. Genom

att skogsvårdsstyrelsen inom lappmarken helt övertog allt arbete med betesfredens

ordnande, anförtroddes detta arbete fr. o. m. den 1 juni 1935 åt en särskilt anställd

beteskonsulent. På grund av den ökade betydelse betesfrågan fick i och med tillkomsten

av anslaget för ökad skogsproduktion i Norrland, uppdelades lappmarken

fr. o. m. den 1 augusti 1939 i tvenne konsulentdistrikt och ytterligare en konsulent

tillsattes.

De kostnader skogsvårdsstyrelsen under de gångna åren nedlagt på ifrågavarande

verksamhetsgren framgå av följande sammanställning. Till jämförelse har som vanligt

lämnats motsvarande uppgifter för skogsvårdsstyrelsen i Norrbottens län. (För

1943 och 1944 beräknade siffror.)

Tabell 34.

År

Norrbottens

lappmark

Västerbottens

lappmark

År

Norrbottens

lappmark

Västerbottens

lappmark

1934

1 464

1940

8719

1935

500

2 508

1941

499

16 497

1936

594

1 950

1942

14

14 087

1937

510

4 716

1943

100

9 500

1938

27

4 742

1944

100

11000

1939

10

7 736

Skogsvårdsstyrelsen har för år 1944 ansett sig böra beräkna kostnaderna under

denna utgiftstitel till 11 000 kronor. Styrelsen har därvid framhållit, att arbetet med

att åvägabringa kulturbeten i lappmarken och härigenom minska det från skogs
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj.ts proposition nr lil.

våTdssynpunkt olämpliga skogsbete! haft en glädjande framgång. Ehuru en avveckling

av denna verksamhet givetvis skulle innebära en besparingsåtgärd, ansåge

sig styrelsen dock med hänsyn till verksamhetens betydelse icke kunna förorda

en dylik åtgärd.

I likhet med skogsvårdsstyrelsen anser utredningsmannen den av styrelsen bedrivna

verksamheten för betesfrågans ordnande vara så betydelsefull, att ett nedläggande

av detta arbete icke bör komma ifråga. Med hänsyn till det rådande

ekonomiska läget anser utredningsmannen dock 1944 års omkostnader för verksamhetsgrenen

ifråga böra kunna begränsas till ungefär samma belopp som av styrelsen

beräknats för nästföregående år. 1944 års utgifter under titebi »Betesfred»

synas utredningsmannen således kunna anslås till 9 000 kronor.

5. Skogsdikning.

Intresset för skogsdikning har varit stort bland skogsägarna i lappmarken, och

betydande dikningar i försumpad skogsmark, bäckrensningar o. dyl. ha under de

gångna åren utförts, till vilka arbeten bidrag utgått dels från statens skogsodlingsanslag,

dels från statsanslag till vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskilda

skogar.

Till följd av knapphet på medel har under de senaste åren dikningsverksamheten

inskränkts i mycket hög grad. Dikningar ha sålunda utförts allenast på de mest

angelägna platserna, på hyggen såsom förberedelse till skogsodling. Skogsvårdsstyrelsens

bestyr med dikningsverksamheten har under krigsåren begränsats till att i

huvudsak omfatta avsyningar och efterbesiktningar av utförda arbeten.

Styrelsens omkostnader under utgiftstiteln »Skogsdikning» ha varit: (För 1943

och 1944 beräknade siffror.)

Tabell 35.

1

År

Norrbottens

lappmark

V ästerbottens

lappmark

År

Norrbottens

lappmark

Västerbottens

lappmark

1934

2 610

95

1940

66

1687

1935

2 823

—

1941

191

1328

1 1936

2 498

3 628

1942

46

399

1937

1369

2 784

1943

100

500

1938

1849

2 663

1944

400

500

1939

2 419

6113

För 1944 års verksamhet på området har skogsvårdsstyrelsen beräknat 500 kronor

till efterbesiktningar av dikningar m. m. Denna uppskattning av medelsbehovet

föranleder från utredningsmannens sida icke någon erinran. 6 7

6. För verksamhetsgrenen »Skogsvågbgggnad» har skogsvårdsstyrelsen beräknat

omkostnaderna under år 1944 till 4 000 kronor. Under åren 1941 och 1942 ha några

vägbyggnader icke avsynats i lappmarken. Däremot har planläggning verkställts

av ett relativt stort antal skogsvägar, som avses skola komma till utförande såsom

beredskapsarbeten under en befarad fredskris.

De av styrelsen för 1944 års verksamhet å området uppskattade omkostnaderna

förutsätter styrelsen skola helt täckas av förvaltningsbidrag ur det särskilda statsanslaget

till väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo.

7. Skogsindelning och skogsuppskattning.

Enligt lämnade uppgifter i 1942 års redogörelse för verksamheten i lappmarken

hade skogsvårdsstyrelsen vid detta års utgång fastställt avverkningsplaner i följande

omfattning:

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

79

Tabell 36.

Antal fastigheter

Areal prod. skogs- mark

Nyupprättade avverkningsplaner .....

Reviderade avverkningsplaner.........

Reviderade avverkningsberäkningar ...

3 978 st.

1275 »

345 »

666 258 ha

224 871 »

112 563 >

Summa

5 598 st.

1003 692 ha

Då styrelsen tidigare uppskattat den areal produktiv skogsmark, för vilken avverkningsplaner

beräknats skola nyupprättas eller revideras till 1 042 000 ha, skulle

efter den 31/i2 1942 endast återstå en mindre del att planlägga. Taxeringsarbetet

skulle således, därest man utgår från ovan angivna beräkning, inom den närmaste

framtiden vara slutfört.

Omkostnaderna för verksamhetsgrenen »Skogsindelning och skogsuppskattning»

ha uppgått till följande belopp: (För åren 1943 och 1944 beräknade siffror.)

Tabell 37.

Norrbottens

Västerbottens

Å r

Norrbottens

Västerbottens

A r

lappmark

lappmark

lappmark

lappmark

1934

33 815

94 584

1940

40 733

28 999

1935

50 205

95 648

1941

47 605

60 092

1936

65 226

89 443

1942

46 789

55 269

1937

50 494

93 915

1943

73 300

53 000

1938

53 880

97 223

1944

71000

67 000

1939

50 101

75 897

Utgifterna för taxeringsarbetet har således under åren 1936—42 uppgått till i

medeltal omkring 77 000 kronor för år. Med reservation för det revideringsarbete

å redan upprättade avverkningsplaner, som i vissa fall erfordras, torde inom kort

större delen av denna utgiftspost komma att automatiskt bortfalla, i varje fall

intill den tidsperiod, då avverkningsplanerna allmänt skola revideras, vilket beräknas

skola inträffa under ett tiotal år efter 1953. Utredningsmannen har därvid utgått

från att planerna upprättats för en tid av 20 år.

För innevarande år har skogsvårdsstyrelsen uppskattat omkostnaderna under

ifrågavarande utgiftstitel till 67 000 kronor. Styrelsen har i samband därmed bl. a.

anfört, att 1943 års utgifter för skogsindelning torde stanna vid 53 000 kronor i

stället för beräknade 70 000 kronor, beroende på att en del av indelningspersonalen

måst överflyttas till stämplingarna för att dessa skulle kunna medhinnas. Någon

nedskärning av verksamheten med skogsindelning och skogsuppskattning kan, enligt

vad skogsvårdsstyrelsen framhåller, icke göras, enär styrelsen enligt gällande

lag är skyldig utföra de indelningsarbeten, som förutsättas för tillämpningen av de

lagar, som gälla såväl enskilda som allmänningsskogar i lappmarken. De eftersatta

indelningarna måste därför utföras under år 1944.

Mot skogsvårdsstyrelsens uppskattning av innevarande års omkostnader anser sig

utredningsmannen icke kunna göra någon erinran. 8 *

8. Omkostnaderna för övervakandet av skogslagarnas efterlevnad lia under åren

1934—1942 uppgått till (i kronor).

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

Tabell 38.

Norrbottens län

Västerbottens län

Å r

Summa

Summa

Kustlandet

Lappmarken

Kustlandet

Lappmarken

1934

20 647

10 675

31 322

16 423

13 414

29 837

1935

23 938

19 121

43 059

iy bi$y

20 715

40 054

1936

26 406

16 077

42 483

9 457

12 704

22 161

1937

26 869

17 745

44 614

23 764

28123

51887

1938

33 601

23 881

57482

32 197

32 219

64 416

1939

30 402

22 162

52 564

31 471

33 715

65186

li''40

25 042

14 805

39 847

31 914

27 999

59 913

1941

22 080

14 782

36 862

29 930

40 708

70 638

1942

23 122

23 659

46 781

32 186

25 767

57 953

Summa

232 107

162 907

395 014

226681

.235 364

462045

Medeltal för

25 789

18100

43 890

25 186

26151

51 338

Tabell 39.

De vidtagna åtgärderna på området redovisas i nedanstående två tabeller.

I

Kustland

Lappmark

Summa

Av-

Träffade

Av-

Träffade

Av-

Träffade

Å r

verk-

nings-

överens-

kom-

Åtal

Sum-

verk-

nings-

överens-

kom-

Åtal

Sum-

ma

verk-

nings-

överens-

kom-

Åtal

Sum-

ma

förbud

melser

förbud

melser

förbud

melser

st.

st.

st.

st.

st.

st.

st.

st.

st.

st.

st.

st.

Norrbott

ens

län.

1934

Har icke kunnat specificeras

25

—

12

37

1 1935

T>

25

67

11

103

! 1936

>

58

53

8

lil

! 1937

>

55

25

18

98

1938

>

50

52

16

118

1939

>

30

205

9

244

1940

>

23

47

1

71

j 1941

40

40

10

90

_

1

14

15

40

41

24

105

1942

32

82

7

121

—

93

38

131

32

175

45

252

330

665

144

1 139

!

Väste

r b o t

t e n

s l d

n.

1 1934

26

4

30

—

—

6

6

26

—

10

36

i 1935

17

4

21

—

—

15

15

17

—

19

36

I 1936

22

—

—

22

—

—

1

1

22

—

1

23

| 1937

22

—

3

25

—

—

12

12

22

—

15

37

1938

54

2

4

60

2

—

10

12

56

2

14

72

1 1939

40

8

—

48

1

—

5

6

41

8

5

54

1940

22

5

3

30

1

13

4

18

23

18

7

48

1941

36

10

4

50

1

—

7

8

37

10

11

58

1942

25

6

—

31

—

9

9

18

25

15

9

49

Summa

264

31

22

317

5

22

69

96

269

53

91

413

Besiktningar å avverkningsplatserna måste uppenbarligen vara mera av behovet

påkallade i Västerbottens läns lappmark än i de sydligare skogsvårdsområdena. Detta

är givetvis främst betingat av det inom lappmarken rådande utsyningstvånget.

En därutöver bidragande orsak till att kostnaderna för här ifrågavarande verksamhetsgren

i de sydligare skogsvårdsområdena kunnat i jämförelse med utgifter
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr lil.

na i Västerbottens län hållas på en lägre nivå har ock varit, att de skogsägande

företagens eftersyn å avverkningarna i dessa förra områden äro mera omfattande

än i Västerbotten, varigenom de mellansvenska och södra skogsvårdsstyrelsernas

övervakning kunnat inskränkas till att avse huvudsakligen sådana avverkningar,

där ordnad tillsyn från avverkarnas sida saknas.

Uppenbarligen är lockelsen till lagöverträdelser stor vid tider, då höga virkespriser

råda och ordnad tillsyn icke förekommer vid drivningarna. Utredningsmannen

är därför av den åsikten, att de under ifrågavarande utgiftstitel i de nordligaste

länen uppförda omkostnaderna för lappmarksverksamheten icke kunna sänkas

till proportionsvis den nivå, på vilken de sydligare länens motsvarande utgifter

befinna sig, såvida icke ordnad avmätarkontroil från företagens sida även i dessa

förra län kan genomföras.

Emellertid anser sig utredningsmannen böra ifrågasätta, huruvida icke den bedrivna

övervakningen bör kunna utföras genom ett något mindre antal stickprov

på avverkningarna, varigenom omkostnaderna redan nu skulle kunna i viss omfattning

nedbringas. För år 1943 hade skogsvårdsstyrelsen för ifrågavarande verksamhetsgren

preliminärt beräknat utgifterna till 44 000 kronor. Styrelsen framhåller

emellertid i samband nied uppskattningen av innevarande års omkostnader,

att övervakandet av skogslagarnas efterlevnad i viss mån fått eftersättas genom

att länsskogvaktarna i stor utsträckning varit bundna vid utsyningsarbetena. 1943

års utgifter beräknades således komma att stanna vid 30 000 kronor mot, såsom

angivits, preliminärt uppskattade 44 000 kronor.

För år 1944 har omkostnaderna under utgiftstiteln upptagits till 30 000 kronor.

Med hänsyn till det nuvarande ansträngda finansiella läget vill utredningsmannen

ifrågasätta, huruvida icke viss nedskärning av omförmälda omkostnader bör kunna

äga rum utan att fördenskull menliga verkningar härav behöva inträda. För

sin del anser utredningsmannen 25 000 kronor böra vara tillfyllest för en tillfredsställande

övervakning av lappmarksskogarna under år 1944.

9. Under utgiftstiteln »Verksamheten i övrigt och brandtorp har upptagits ett

belopp av 26 500 kronor, därav 20 500 kronor för brandtornsbevakning, medan

för diverse resor beräknats samma belopp som för 1943 eller 6 000 kronor. De av

styrelsen för brandbevakning angivna utgifterna utgöras av styrelsen lämnade förskott,

som senare i särskild ordning ersättas styrelserna. Uppskattningen av innevarande

års omkostnader under titeln föranleder från utredningsmannens sida icke

någon erinran.

10. Till styrelse och revision har skogsvårdsstyrelsen beräknat omkostnaderna

för innevarande år till 3 000 kr eller samma belopp, som under aren 1942 och

1943. Någon erinran mot uppskattningen av 1944 års utgifter anser sig utredningsmannen

icke kunna göra.

11. Under utgiftstiteln »Löner och bidrag till pensionsavgifter» redovisas skogsvårdsstyrelsens

betydande löneomkostnader för den fasta personalen. Beträffande de

sammanlagda årliga lönebelopp, som under de senare åren utbetalats till den i

lappmarken tjänstgörande personalen, hänvisas till den i det föregående införda

tabellen nr 22. Den organisationsplan för verksamheten i ''lappmarken, som skogsvårdsstyrelsen

lagt upp, och som på sin tid godkänts av centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas

förbund, omfattar ett större antal ordinarie tjänstemän än vad

någon annan skogsvårdsstyrelse har till sitt förfogande. Det bör dock uppmärksammas,

att de på skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län vilande arbetsuppgifterna

otvivelaktigt äro mera krävande än övriga skogsvårdsstyrelsers. Vad särskilt angår

förhållandena i lappmarken, har givetvis den för skogsägarna stipulerade rätten till

kostnadsfri skogsindelning och utsyning väsentligt bidragit till den betydande personalorganisation,

som där ansetts vara påkallad.

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sand. Nr lil.

6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj.ts proposition nr lil

För innevarande år har skogsvårds styrelsen beräknat löneomkostnaderna till

283 000 kronor. Styrelsen förutsätter härvid att samtliga tjänstemän tjänstgöra under

hela året. I avvaktan på den ingående utredning om det inom lappmarken förefintliga

biträdesbehovet och därmed sammanhängande frågor, som i fortsättningen

avses skola företagas, anser sig utredningsmannen böra med en mindre jämkning

godtaga av skogsvårdsstyrelsen gjorda uppskattningar av 1944 års löneomkostnader.

Ett belopp av 280 000 kronor synes utredningsmannen således böra anslås till utgifter

under ifrågavarande titel.

Under utgiftstitlarna 12. »Fastigheter», 13. »Inventarier» och 14. »Tjänstelokaler

och expenser» har skogsvårdsstyrelsen uppskattat omkostnaderna under innevarande

år till respektive 5 000 kr, 2 000 kr och 35 000 kr. Även örn det synes utredningsmannen

kunna ifrågasättas, huruvida icke styrelsens lokal- och expenskostnader

borde kunna till någon del begränsas, har utredningsmannen icke ansett

sig böra föreslå en nedskärning av det av styrelsen beräknade beloppet, vilket är

av samma storlek som 1942 och 1943 års verkliga resp. beräknade utgifter för

ändamålet.

Efter granskning av den av styrelsen preliminärt framlagda utgiftsstaten för innevarande

års verksamhet i lappmarken har utredningsmannen, sedan vissa jämkningar

vidtagits i de av skogsvårdsstyrelsen uppskattade beloppen, således ansett sig kunna

beräkna styrelsens sammanlagda utgifter för rörelsen i lappmarken till 671 000 kronor.

Detta belopp synes utredningsmannen böra utan ytterligare reduktion läggas till

grund vid bestämmandet av styrelsen under år 1944 tillkommande statsanslag.

Som ovan redan framhållits, bestridas de med verksamheten i lappmarken förenade

omkostnaderna till övervägande delen av statsanslag oell skogsvårdsavgifter

och allenast i mindre man av direkt från de olika verksamhetsgrenarna härflytande

inkomster. För de tre senaste åren ha skogs vårdsstyrelsens inkomster från

rörelsen i lappmarken uppgått till följande på de olika inkomsttitlarna fördelade

belopp (verkliga och beräknade siffror).

Tabell 40. Skogsvårdsstyrelsens inkomster 1 lappmarken åren 1942—44.

(Exklusive statsanslag).

För åren 1943 och 1944 beräknade siffror.

År

Skogs-

vårds-

avgifter

Anslag av

landsting och

hushållnings- sällskap

Skogsupp-

lysning

|

Bestands- J vård och

avverkning

Återväxt

Betesfred

Skogs-

dikning

1

2

3

4

6

6

7

8

1

1942

121501

3 000

220

3 665

7 085

2 986

663

1943

119313

3 000

—

1500

4 000

1000

1944

135000

3 000

—

1 000

7 000

—

År

1

Skogs-

väg-

byggnad

Skogsindel- ning o. skogs- uppskatt- ning

Övervakan- de av skogs- lagarnas

efterlevnad

Verksam- heten i övrigt

(inkl.

brandtorn)

Ränta

Fastig-

heter

Diverse

löner

m. m.

Summa

9

10

11

12

13

14

15

16

17

1942

906

12 722

1557

2 974

7 941

23 174

11199

199 593

1943

4000

500

1000

15 000

4 000

9 000

14 000

176 313

1944

4 000

9 000

1000

23 000

4 500

5 000

12 500

205 000

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr lil. 83

Enligt den av skogsvårdsstyrelsen för 1944 års verksamhet i juli 1943

upprättade preliminära inkomstplanen har skogsvårdsstyrelsen uppskattat

inkomsterna exklusive statsanslag och skogsvårdsavgifter till sammanlagt

..........................................''................. 70 000 kr

I jämförelse med motsvarande verkliga och beräknade inkomster för

åren 1942 och 1943 skulle detta innebära en minskning respektive ökning

med 8000 kr och 13 000 kr (1942:78 092 kr; 1943:57 000 kr). Den

ökning, som förutses i förhållande till 1943 års siffror, faller därvid till

större delen på den återbetalning för under 1943 förskjutna kostnader

för brandtornsbevakning, som beräknas skola ske under år 1944. Då den

av styrelsen gjorda uppskattningen av de under de skilda titlarna inflytande

inkomsterna synes utredningsmannen kunna godtagas, skulle således

såsom grund för beräknande av styrelsens behov av statsanslag till

driftsändamål kunna tagas en sammanlagd beräknad inkomst under år

1944 av ........................................................ 205 000 kr

Enligt från skogsvårdsstyrelsen inhämtade uppgifter redovisar styrelsen

en ingående behållning — frånsett den tidigare omnämnda fordran ur

produktionsanslaget — vid årsskiftet 1943/44 av .................... 160 200 kr

varav kassareserv å 150 000 kr.

Såsom ovan angivits har utredningsmannen ansett sig böra uppskatta

styrelsens sammanlagda driftsutgifter under år 1944 till.............. 671 000 kr

Av den ingående behållningen torde 150 000 kr böra vid innevarande

års utgång kvarstå för mötande av utgifterna under första halvåret 1945.

Därutöver torde såsom utgående behållning i enlighet med skogsvårdsstyrelsens

beräkningar böra upptagas 2 000 kr i fordringar för motorlån.

Till täckande av skillnaden mellan driftsutgifter och tillgängliga medel

skulle således fordras en anslagstilldelning av 671 000 + 152 000 —■

(205 000 + 160 200 =) ........................................ 457 800 kr

Då utredningsmannen utgår från att av detta belopp 8 000 kr anvisas

styrelsen ur särskilt anslag för vedutsyningarna, skulle således för skogsvårdsstyrelsens

i Västerbottens län under anslaget »Skogsvård m. m. Ersättning

för kostnader föranledda av 1932 års lappmarkslag» beräknas

till driftskostnader i runt tal...................................... 450 000 kr

Vad angår storleken av det engång sanslag, som för upphjälpande av

skogsvårdsstyrelsens ekonomi synes utredningsmannen böra utverkas åt

styrelsen, må härom anföras följande.

Vid årsskiftet 1943/44 redovisade skogsvårdsstyrelsen, som redan tidi
-

gare i förevarande skrivelse omnämnts, en nettoskuld å i runt tal...... 78 000 kr

För återbetalning av denna skuld anser sig utredningsmannen således

böra förorda att till styrelsens förfogande ställes ett belopp av........ 78 000 kr

Vidkommande storleken av den kassareserv, som i fortsättningen bör stå till

skogsvårdsstyrelsens förfogande, har styrelsen enligt till utredningsmannen under

hand gjorda uttalanden ansett de hittills för detta ändamål avsedda medlen, vilka

maximerats till 150 000 kronor, otillräckliga, särskilt med hänsyn till de under de

senaste åren avsevärt stegrade utgifterna under verksamhetsårets första hälft. Givetvis

äro kassareservernas storleksordning i väsentlig mån beroende av skogsvårdsavgifternas

storlek, liksom dessa i sin tur äro avhängiga av konjunkturerna på trävarumarknaden.

Enligt nedan framlagda sammanställning över fördelningen av inkomster

och utgifter under året synes dock framgå, att en kassareserv å det hittills

anvisade beloppet i stort sett får anses hava varit tillfyllest.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj.ts proposition nr lil.

Tabell 41.

Lappmarken.

Inkomster 1 januari—31 juli

Utgifter

1 januari—

31 juli

Skillnad mel- lan kol. 5 och 4

= erforderligt

rörelsekapital

Utgifter för

hela året

År

Skogsvårds-

avgifter

övriga

inkomster

Summa

inkomster

“i-

2

3

4

5

6

7

1938

1939

1940

1941

1942

1943

Medeltal

87 422

165 498

148 276

91 487

121501

127 844

14 028

20 542

23 894

57 819

81609

51419

lill 450

186 040

172 170

149 306

203110

179 293

244 276

256 568

258 807

315 560

336 353

358 755

142 826

70 528

86 637

166 254

133 242

179 462

487 086

544 874

524 283

681 873

724 932 ;

1 702 000

123 671

41 557

165 228

295 053

129 824

610 841

Endast under de tre senaste åren ha utgifterna under första halvåret överstigit

eller beräknats överstiga inkomsterna under motsvarande tid med belopp upp till

150 000 kronor och därutöver. Med hänsyn till att under de närmaste åren — såvida

icke konjunkturomsvängning inträffar — styrelsens utgifter och inkomster torde i

stort sett hålla sig på oförändrad nivå, vill utredningsmannen ifrågasätta, huruvida

icke den till styrelsens förfogande ställda kassareserven borde tillsvidare utökas förslagsvis

till 180 000 kronor. Ett engångsanslag ä 30 000 kronor skulle således för

denna förstärkning vara erforderlig.

Med hänvisning till det anförda anser sig utredningsmannen således böra föreslå,

att till skogsvårdsstyrelsen anvisas statsanslag till driftsändamål med 450 000 kronor

och såsom anslag av engångskaraktär 108 000 kronor, varav 78 000 kronor för

likviderande av vid årsskiftet 1943/44 balanserade skulder och 30 000 kronor till

utökning av för utgifterna första halvåret 1945 reserverade medel, eller således sammanlagt

558 000 kronor att utgå av anslaget Skogsvård m. m.: Ersättning för kostnader

föranledda av 1932 års lappmarkslag m. m.

Sammanfattning och avslutning.

Som utredningsmannen inledningsvis framhållit, måste eventuella förslag till mera

ingripande rationaliseringsåtgärder beträffande den av skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens

län bedrivna verksamheten — vilka åtgärder måhända skulle komma att

innefatta uppläggandet av en helt ny organisationsplan för styrelsen — föregås av

omfattande och tidskrävande undersökningar rörande det inom länet förefintliga

skogsvårdsbehovet och därmed sammanhängande spörsmål. Först efter ingående

överväganden lära således, särskilt med nuvarande ovissa framtidsutsikter, ändringar

i den av styrelsen uppbyggda personalorganisationen i kustlandet och lappmarken

kunna förordas. Den pågående undersökningen av berörda förhållanden torde vara

av väsentlig betydelse för den inom skogsstyrelsen planerade utredningen rörande

samtliga skogsvårdsstyrelsers normala personalbehov och kan i detta avseende komma

att medföra vittutseende konsekvenser.

Det har, som anförts, synts utredningsmannen påkallat att redan nu under utredningens

gång framlägga en begränsad redogörelse rörande skogsvårdsstyrelsens i

Västerbottens län ekonomiska läge i syfte att därigenom möjliggöra ett närmare

bedömande av styrelsens medelsbehov under innevarande år.

1 I utgifter och inkomster ha ej medräknats utbetalningar eller inbetalningar på lån, som

utlämnats eller upptagits av skogsvårdsstyrelsen.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr lil.

85

Skogsvårdsstyrelsens sedan åtskilliga år svaga ekonomi kom, som framgår av de

i förevarande skrivelse lämnade uppgifterna, i ett svårt läge i samband med den

under krigsåren inträdda allmänna omkostnadsökningen, och undergick intill år

1943 en fortgående försämring.

Att styrelsens ekonomiska läge vad avser verksamheten i kustlandet under nästföregående

år icke ytterligare skärptes, hade sin grund i det förhöjda statsanslag,

som under detta år kom styrelsen till del.

Fördelningen av de under anslaget till Skogsvård m. m.: Skogsvårdens befrämjande

årligen anvisade medlen har i regel skett enligt vissa av centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas

förbund utarbetade och i stort sett automatiskt verkande normer.

Emellertid ansågs vid fördelningen av det för budgetåret 1943/1944 anvisade anslaget

de sålunda tidigare tillämpade principerna böra frångås och ersättas med en fördelningsnorm,

som mera beaktade skogsvårdsstyrelsernas verkliga medelsbehov. Med

hänsyn till de av krisen betingade förändringarna i avverkningarnas omfattning och

art inom olika landsdelar och därav följande omsvängningar i de skilda skogsvårdsstyrelsernas

inkomster av direkt inflytande skogsvårdsavgifter syntes det nämligen

icke rättvist att fortfarande tillämpa de för mera normala förhållanden avpassade

fördelningsreglerna, detta så mycket mindre, som vissa skogsvårdsstyrelser delvis på

grund av förhållanden, varöver de icke kunnat råda, kommit i ett svårt ekonomiskt

läge.

Till grund för fördelningen av 1943 års anslag till skogsvårdens befrämjande och

de till statskontoret redovisade skogsvårdsavgifterna lades sålunda skogsvårdsstyrelsernas

beräkningar av medelsbehovet, sådant det framkommit i de av skogsstyrelsen

i maj 1943 infordrade statberäkningarna för år 1943.

För skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län innebar detta att styrelsen tilldelades

ett avsevärt högre anslagsbelopp för verksamheten i kustlandet än nästföregående år,

1942. Då styrelsen därjämte för biträde vid vedavverkningarna av särskilda anslagsmedel

erhöll ett relativt betydande belopp, uppbar styrelsen för verksamhetsåret 1943

i statsanslag i Tunt tal 130 000 kronor mer än under år 1942. Även örn någon

nämnvärd kapitalförstärkning icke med de sålunda anvisade statsmedlen varit

möjlig, behövde i varje fall någon ytterligare försämring av skogsvårdsstyrelsens

ekonomiska läge under år 1943 icke förekomma.

Vad beträffar rörelsen i lappmarken tilldelades styrelsen av 1943 års riksdag väl

särskilda anslagsmedel för utfyllnad av den sedan gammalt till styrelsens förfogande

stående kassareserven, men uppbar samtidigt för driftsändamål ett så väsentligt reducerat

statsanslag, att det uppenbarligen måste vara för skogsvårdsstyrelsen ogörligt

att nedbringa verksamheten till den omfattning, som varit nödvändig, därest rörelsen

skulle kunnat hållas inom ramen för de till driften avsedda medlen. Styrelsen har

ock, som framgår av de i det föregående lämnade uppgifterna under året — för att

undvika ett ianspråktagande ånyo av rörelsekapitalet — sett sig nödsakad upptaga

ett relativt betydande banklån.

Utredningsmannen har med framläggande av förevarande preliminära undersökning

av skogsvårdsstyrelsens nuvarande ekonomiska läge velat —- i avvaktan på de

organisatoriska och andra åtgärder, som framdeles kunna visa sig påkallade med

avseende å skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län — påvisa det anslagsbehov för

innevarande års verksamhet, som synes honom böra tillgodoses för att icke styrelsens

ekonomi skall ytterligare försämras.

Det statsanslag, som utredningsmannen i enlighet med ovan gjorda beräkningar

anser sig böra förorda för skogsvårdsstyrelsens verksamhet i kustlandet och som

således bör ulga av det under lX:e huvudtiteln uppförda anslaget Skogsvård m. m.:

Skogsvårdens befrämjande och från den till statskontoret inlevererade 10 -andelen

av skogsvårdsavgifterna, torde sålunda utan reduktion böra anvisas skogsvårdsstyrelsen

vid fördelningen av berörda medel. Därest fördelningen, såsom hittills skett,

verkställes av Kungl. Majit efter förslag av skogsstyrelsen, torde således i vart fall

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

vad avser skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län, styrelsens verkliga medelsbehov

böra, liksom under nästföregående år, läggas till grund vid utmätande av statsbidraget.

Alternativt vill utredningsmannen föreslå, att skogsstyrelsen måtte hemställa, att

Kungl. Majit i samband med framläggande av proposition för riksdagen angående

anslag till skogsvårdens befrämjande utverkar statsbidrag till det av utredningsmannen

förordade beloppet särskilt för skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län.

Vad beträffar det av utredningsmannen för lappmarksverksamheten beräknade

medelsbehovet, torde detsamma böra utan ytterligare jämkningar tillgodoses från

det under IX:e huvudtiteln uppförda anslaget: Skogsvård m. m.: Ersättning för kostnader

föranledda av 1932 års lappmarkslag m. m.

I anslutning till det nu anförda och under hänvisning till de ovan verkställda statberäkningarna

för skogsvårdsstyrelsens verksamhet under innevarande år får utredningsmannen

således förorda,

att för verksamheten i kustlandet måtte till skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län

ur anslaget till skogsvårdens befrämjande och av de till statskontoret inlevererade

skogsvårdsavgifterna anvisas ett belopp av 179 300 kronor, varav 80 000 kronor såsom

engångsanslag till i det föregående angivna ändamål; samt

att för den i lappmarken bedrivna rörelsen måtte tilldelas styrelsen ur anslaget

Skogsvård m. m.: Ersättning för kostnader föranledda av 1932 års lappmarkslag

m. m. ett belopp av 558 000 kronor, varav 108 000 kronor i engångsanslag.

Utredningsmannen har i det föregående ansett sig böra framlägga förslag till vissa

åtgärder i avsikt att åvägabringa viss stabilisering av styrelsens ekonomiska förhållanden.

Sålunda har det synts honom påkallat, att av Kungl. Majit eller alternativt

skogsstyrelsen fastställas utgiftsstater för den av styrelsen bedrivna verksamheten

i kustlandet och lappmarken. Därest statsmakterna skulle finna en åtgärd av sådan

innebörd böra vidtagas, torde dylika stater böra upprättas att gälla fr. o. m. nästföljande

år, 1945. Föreskrifter härom torde böra meddelas i samband med anvisande

av innevarande års anslag till verksamheten.

Utredningsmannen har ansett sig jämväl böra ifrågasätta, huruvida icke för skogsvårdsstyrelsen

avsedda rörelsekapital borde ställas under skogsstyrelsens förvaltning

och därvid ock utgöra den reserv, varur medel till oförutsedda utgifter skulle kunna

ställas till skogsvårdsstyrelsens förfogande. Vare sig så anses böra ske eller styrelsen,

såsom hittills skett, disponerar de till rörelsekapital avsedda medlen, torde, därest

— på sätt utredningsmannen förordar — särskilda stater fastställas för skogsvårdsstyrelsen,

riksdagens medgivande böra utverkas till att av ifrågavarande medel i

förekommande fall, och sedan Kungl. Majit eller skogsstyrelsen lämnat tillstånd till

överskridande av utgiftsstat, må ställas nödigt belopp till skogsvårdsstyrelsens förfogande

för bestridande av oförutsedda driftsutgifter.

447147. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag. 1944.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.