Sök i Ratio Lex

Angående anslag till landsfiskalerna rn. fl. för budgetåret 1944145

1944-02-25 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1944:145, Angående anslag till landsfiskalerna rn. fl. för budgetåret 1944145

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

1

Nr 145.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag

till landsfiskalerna rn. fl. för budgetåret 1944145;

given Stockholms slott den 25 februari 1944.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de

förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 25 februari 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstoep, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Efter gemensam beredning med cheferna för justitie-, finans- och ecklesiastikdepartementen

anför chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller.

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan under

femte huvudtiteln, punkterna 191 och 192, föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1944/45 beräkna

dels till Landsfiskalerna m. fl.: Avlöningar ett förslagsanslag av 6 080 000

kronor,

dels ock till Landsfiskalerna m. fl.: Omkostnader ett förslagsanslag av

1 500 000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 145.

184 44

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

Som anledning till att nämnda anslag allenast beräknades preliminärt

anförde jag i punkten 191, att medelsbehovet borde prövas i samband med

frågan om den teoretiska utbildningen för landsfiskalsaspiranterna samt att

det icke varit mig möjligt att vid tiden för statsverkspropositionens avlämnande

taga ställning till utbildningsspörsmålen.

Jag anhåller nu att få upptaga hithörande spörsmål till fortsatt behandling

och ämnar därvid till en början uppehålla mig vid utbildningsfrågan.

Landsfiskalsaspiranternas teoretiska fackutbildning.

Inledning.

I kungörelsen den 24 april 1942 (nr 220) meddelas bestämmelser om, bland

annat, den utbildning aspirant å landsfiskalstjänst skall undergå för att vinna

kompetens för sådan tjänst. Utbildningen omfattar till en början provtjänstgöring

å landsfiskalskontor, vid länsstyrelse och hos landsfogde under sammanlagt

som regel l1/* år. Därefter skall landsfiskalsaspiranten fullgöra

praktisk polistjänstgöring samt genomgå distriktsåklagarkurs och polischefs

kurs. För sistnämnda båda utbildningsmoment, vilka innefatta den teoretiska

delen av landsfiskalsaspirantens utbildning, hava närmare föreskrifter ännu

icke givits.

Tidigare behandling av frågan.

Frågan huru landsfiskalsaspiranternas teoretiska fackutbildning skall anordnas

har tidigare vid två tillfällen anmälts för riksdagen, nämligen för 1940

års lagtima riksdag och för 1941 års riksdag. Härutinnan torde hänvisning

få ske till riksdagstrycket (för 1940 års lagtima riksdag prop. nr 219 s.

52—64, sammansatta stats- och första lagutskottets utlåtande nr 1 s. 32 och riksdagens

skrivelse nr 438 samt för 1941 års riksdag prop. nr 225 s. 21—27).

I sistnämnda proposition upptogs till behandling ett av professorn Å. Hassler

och statspolisintendenten G. Thulin såsom inom socialdepartementet tillkallade

sakkunniga utarbetat förslag till landsfiskalsaspiranternas teoretisktjuridiska

och polistekniska utbildning. Sakkunnigförslaget innebar i huvudsak

följande.

Utbildningen skulle försiggå dels vid Stockholms högskola och dels vid

statens polisskola i Stockholm. Till högskolan skulle förläggas den juridiska

undervisningen och undervisningen i kameralkunskap samt till polisskolan

den teoretiska utbildningen i polistjänst.

Undervisningen vid högskolan, vilken skulle föregå undervisningen vid

polisskolan, skulle omfatta fyra terminer och i vissa delar ansluta sig till

den ordinarie undervisningen därstädes. Distriktsåklagaraspiranterna skulle

således deltaga i den ordinarie, varje hösttermin givna propedeutiska kursen

i civilrätt, straffrätt och processrätt samt deltaga i samma undervisning i förvaltningsrätt

som de, vilka avsåge att avlägga juris kandidatexamen. I fråga

om privaträtten skulle man begagna dén ordinarie kursen för statsveten
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

3

skaplig-]uridisk examen. Särskild undervisning för distriktsåklagaraspiranterna

skulle anordnas i — förutom kameralkunskap — statsrätt, finansrätt, straffrätt

och processrätt. I de båda sistnämnda ämnena skulle kunskapsfordringarna

i huvudsak motsvara fordringarna för juris kandidatexamen. Sedan tentamina

avlagts i samtliga ämnen vid högskolan, skulle distriktsåklagarexamen

avläggas. Undervisningen vid högskolan skulle börja blott vartannat år, och

varje kurs skulle således omfatta två aspirantårgångar — cirka 40 aspiranter.

Med hänsyn till högskolans ställning som icke statlig undervisningsanstalt

skulle mellan kronan och högskolans styrelse ingås ett avtal, däri styrelsen

förbunde sig att efter vissa riktlinjer mot en angiven summa anordna undervisningen.

Kostnaderna för särskilt anordnad undervisning beräknades till

50 kronor för timme i fråga örn ordinarie lärare vid högskolan eller docent

samt till 30 kronor för timme i fråga örn biträdande lärare. Dessutom skulle

för examination utgå ett särskilt arvode av 10 kronor per elev i ämnena statsrätt

och finansrätt samt 15 kronor per elev i straff- och processrätt. Till de

lärare, vilkas i högskolans ordinarie kurser ingående undervisning man avsåg

att begagna, (ledaren av den propedeutiska kursen samt kursledarna i

privaträtt och förvaltningsrätt) skulle visserligen icke utgå någon särskild

timersättning men för »examination och övrigt besvär» skulle till envar av

dem utgå ett arvode av 500 kronor.

I enlighet härmed skulle kostnaderna bli:

Kronor

kurs i statsrätt (20 tim. ä 50: —) ........................................ 1 000

examination i d:o (40 elever ä 10: —).................................... 400

kurs i finansrätt (30 tim. ä 50: —)........................................ 1 500

examination i d:o (40 elever ä 10: —).................................... 400

preparandkurs i straffrätt (60 tim. ä 30:—).............................. 1 800

examinatorium i d:o (40 tim. ä 50:—).................................... 2 000

examination i d:o (40 elever ä 15: —).................................... 600

preparandkurs i processrätt (60 tim. ä 30: —) .......................... 1 800

examinatorium i d:o (40 tim. ä 50:—).................................... 2 000

examination i d:o (40 elever ä 15: —).................................... 600

arvoden till ledaren av den propedeutiska kursen samt till kursledarna

i förvaltningsrätt och privaträtt (ä 500: —).................. 1 500

Summa kronor 13 600

Härtill skulle komma administrationskostnader med 2 800 kronor, varför

sammanlagda kostnaderna skulle bli 16 400 kronor, förutom kostnaderna för

den särskilda undervisningen i kameralkunskap, 300 kronor.

Den teoretiska undervisningen i polistjänst skulle utformas i huvudsaklig

överensstämmelse med undervisningen vid de polischefskurser, som hållits

vid polisskolan. Aspiranterna skulle därunder uppdelas i två omgångar.

I propositionen nr 225/1941 förklarade jag, att den plan för distriktsåklagarnas

teoretiska fackutbildning, som framlagts av de sakkunniga, syntes

utgöra en i huvudsak tillfredsställande lösning av de problem, som mött, då

det gällt att anordna undervisningen så, att denna i fråga om de egentliga

universitetsämnena komme att ligga på ett akademiskt plan och samtidigt

orhölle den koncentration och fasta ledning, som torde vara erforderlig för

att eleverna under den begränsade studietiden skulle kunna på ett tillfredsställande

sätt inhämta det ganska omfattande kunskapsmaterialet. Emelle!1-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majlis proposition nr 145.

tid fann jag, att planen borde underkastas jämkningar i vissa detaljer såsom

i fråga örn kursplaner m. m.

Propositionen föranledde i dessa delar intet uttalande från riksdagens

sida.

Departementspromemorian.

Den 17 oktober 1941 uppdrog Kungl. Majit åt byråchefen B. Lassen att

såsom sakkunnig inom socialdepartementet biträda vid fortsatt utredningrörande

distriktsåklagarnas teoretiska utbildning. Lassen överlämnade till

fullgörande av sitt uppdrag den 28 mars 1942 en promemoria angående anordnandet

av den juridiska delen av distriktsåklagarnas teoretiska utbildning

m. m.

I promemorian beröras, såvitt nu är i fråga, följande spörsmål, nämligen

storleken av de ersättningar, som skola utgå till lärarna vid den juridiska utbildningen,

distriktsåklagarutbildningens närmare anknytning till övrig juristutbildning,

sättet för bestridande av kostnaderna för undervisningen samt

frågan örn läroböcker. Promemorian innehåller i dessa delar huvudsakligen

följande.

Med anledning av erinringar, som i vissa remissyttranden över HasslerThulinska

förslaget riktats mot storleken av däri angivna ersättningar

till lärarna vid den juridiska utbildningen, hade den sakkunnige

upptagit nya förhandlingar med representanter för lärarna. Dessa hade

emellertid vidhållit de anspråk, varmed i nämnda förslag räknats. En kostnadsminskning

hade dock befunnits möjlig därigenom, att tidigare beräknade

arvoden örn 500 kronor till envar av ledarna för den propedeutiska

kursen samt kurserna i förvaltningsrätt och privaträtt ansetts kunna ersättas

med examinationsarvoden av samma storlek som föreslagits beträffande statsrätt

och finansrätt.

I ett antal yttranden över Hassler-Tuhlinska förslaget hade vidare framhållits

önskvärdheten av att utbildningen i större utsträckning

än enligt förslaget gjordes gemensam för dist riktsåklagaraspiran

terna och övriga juris studerande. Den sakkunnige finner en närmare

anslutning av distriktsåklagarutbildningen till den övriga juristutbildningen

betydelsefull icke endast ur kostnadssynpunkt utan även för att möjliggöra

övergång från distriktsåklagarstudier till studier för juris kandidatexamen.

Då en utvidgning av kursfordringarna i finansrätt vore synnerligen

önskvärd, föreslår den sakkunnige, att distriktsåklagaraspiranterna skulle

deltaga i den ordinarie undervisningen i detta ämne. För att erhålla plats

för denna ökade undervisning måste emellertid antingen statsrättskursen eller

den propedeutiska kursen utgå. Att bibehålla dem i nedskuret omfång torde

icke lämpligen kunna ifrågakomma. Den propedeutiska kursen torde, särskilt

med hänsyn till den jämförelsevis begränsade huvudundervisningen i

privaträtt, sämst kunna undvaras. Däremot torde det icke möta några större

olägenheter att slopa statsrätten. Kursen i ämnet hade avsetts att givas en

tämligen begränsad omfattning (20 timmar) och ämnets relativa självständighet

i förhållande till de andra ämnena torde göra att ämnets bortfallande icke

skulle vålla några mera avsevärda olägenheter för studierna i övrigt. Undervisningsplanen

skulle med nu angivna jämkningar få följande utseende.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

Första höstterminen (1942 eller 1944):

Propedeutisk kurs i civilrätt, straffrätt och processrätt (ordinarie undervisning)

.

Finansrätt (ordinarie undervisning).

Första vårterminen (1943 eller 1945):

Förvaltningsrätt (ordinarie undervisning).

Privaträtt (ordinarie undervisning).

Andra höstterminen (1943 eller 1945):

Straffrätt (särskild undervisning).

Andra vårterminen (1944 eller 1946):

Processrätt (särskild undervisning).

Yad anginge ämnet kameralkunskap föreslår den sakkunnige, att undervisningen

däri (12 timmar) skulle meddelas i samband med den polistekniska

undervisningen. Örn så icke skedde utan kameralkunskapen förlädes till högskolan,

skulle nämligen juris kandidater, vilka vore befriade från den juridiska

delen av distriktsåklagarutbildningen, icke få någon utbildning i ämnet.

Av kostnaderna för undervisningen skulle enligt såväl departementspromemorian

som Hassler-Thulinska förslaget lärararvoden samt ersättning

till högskolan för administrationskostnader, upptagna till 2 800 kronor

för varje kurs örn 40 elevei'', gäldas av statsmedel. Enligt medgivande av

högskolans styrelse skulle med erläggande av nämnda administrationskostnader

följa befrielse för eleverna från inträdes- och terminsavgifter, vilka

eljest uppginge till 16 000 kronor för en kurs av ifrågavarande omfattning.

Övriga kostnader för undervisningen utgjordes av bränsle- och ljusavgift

med 30 kronor för termin, examenskostnader med tillhopa 34 kronor, terminsavgift

till Stockholms högskolas studentkår och högskolans juridiska förening

med 18 — numera 20 —- respektive 2 kronor samt kostnader för böcker

och annan litteratur under högskolestudierna, beräknade till 150 kronor.

Den sakkunnige förklarar, att man icke torde kunna ifrågasätta, att bidraget

till administrationskostnader skulle utgöra en avlösning även för övriga avgifter.

Av dessa borde enligt den sakkuniges mening bränsle- och ljusavgiften

lämpligen gäldas av statsverket. Däremot synes icke hava ifrågasatts

annat än att kostnaderna för läroböcker skulle åligga eleverna. Yad beträffar

övriga kostnader för undervisningen uttalar den sakkunnige, att de årligen

återkommande avgifterna till studentkåren och juridiska föreningen knappast

vore av den art att de borde bestridas av statsmedel samt att avgifterna i

samband med examen icke vore av den storleksordning att de med hänsyn

härtill icke lämpligen skulle kunna erläggas av eleverna. Med denna fördelning

av kostnaderna skulle varje elevs direkta utgifter för studierna utgöra

(150 + 4 X 22 + 34) 272 kronor. Statens kostnader för en distriktsåklagarkurs

med 40 elever skulle uppgå till 18 000 kronor och fördela sig på följande

sätt.

Kronor

examination i den propedeutiska kursen (40 elever ä 10: —).......... 400

examination i finansrätt (40 elever ä 10: —) ............................ 400

» » förvaltningsrätt (40 elever å 10:—)...................... 400

» » privaträtt (40 elever ä 10: —) ............................ 400

preparandkurs i straffrätt (60 tim. ä 30: —).............................. 1 800

examinatorium i d:o (40 tim. ä 50: —).................................... 2 000

examination i d:o (40 elever ä 15: —) .................................... 600

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majlis proposition nr 145.

Kronor

preparandkurs i processrätt (60 tim. ä 30: —)

examinatorium i eko (40 tim. ä 50: —).........

examination i eko (40 elever ä 15: —) .........

bränsle- och ljusavgifter.........................

administrationskostnader .......................

1800

2 000

600

4 800

2 800

Summa kronor 18 000

Härvid hade särskilda kostnader för iordningställande av läroböcker

icke beräknats. Den sakkunnige framhåller, att beträffande de ämnen

vari särskild undervisning skulle meddelas — straffrätt och processrätt —

behovet av lämpliga läroböcker vore uppenbart. Vid underhandlingar med

representanter för högskolan hade dessa ställt i utsikt, att läroboken i straffrätt

skulle kunna färdigställas utan särskilda kostnader för statsverket. Huruvida

samma bleve förhållandet med läroboken i processrätt, vore icke fullt

säkert.

I skrivelse den 27 maj 1942 har den sakkunnige anmält, att den jämkning

av studieplanen för statsvetenskaplig-juridisk examen, som vore förutsättning

för att ordinarie undervisning i både finansrätt och privaträtt skulle kunna

utnyttjas för distriktsåklagarkursen, visat sig icke möjlig att genomföra. Vid

sådant förhållande måste för distriktsåklagarnas del särskild undervisning

anordnas i ettdera av dessa ämnen. Särskild undervisning i privaträtt syntes

vara att föredraga, då därigenom möjlighet bereddes att bättre anpassa denna

undervisning efter landsfiskalernas behov. Den sakkunnige meddelar vidare,

att verkställd utredning gåve vid handen, att igångsättandet av den teoretiska

utbildningen lämpligen borde uppskjutas till år 1944.

Yttranden över departementspromemorian.

över promemorian med tillägg hava yttranden avgivits av justitiekanslem,

statskontoret, riksräkenskapsverket, styrelsen för statens polisskola och

kanslern för rikets universitet ävensom styrelsen för Stockholms högskola

efter hörande av den stats- och rättsvetenskapliga avdelningen vid högskolan.

I samtliga yttranden hava de förslag, för vilka i det föregående redogjorts,

helt eller i huvudsakliga delar tillstyrkts. Följande erinringar hava framställts.

Universitetskanslern anser det betänkligt att helt slopa undervisningen i

statsrätt. Det kunde icke vara utan betydelse, att de blivande åklagarna finge

någon undervisning rörande det svenska statsskickets grunddrag och medborgarens

offentligrättsliga ställning. Kanslern hemställde därför, att en

översikt över dessa statsrättsliga grundsatser inlades i undervisningen, förslagsvis

inom ramen för undervisningen i förvaltningsrätt. Liknande synpunkter

anläggas av statskontoret. Även justitiekanslem finner, att en översiktlig

kurs i statsrätt borde ingå i distriktsåklagarexamen. Med hänsyn härtill

förordades ett övervägande, örn ej en sådan kurs kunde medtagas och i

stället den propedeutiska kursen utgå eller begränsas samt fordringarna i

finansrätt —- utan att den för distriktsåklagaraspiranterna och övriga juris

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

studerande gemensamma undervisningen i ämnet slopades — sättas något

lägre. Med hänsyn till önskvärdheten av att studiet av processrätten såvitt

möjligt föreginge studiet av förvaltningsrätten, ifrågasattes vidare en undersökning,

örn undervisningen i sistnämnda ämne borde flyttas till sista terminen.

Stats- och rättsvetenskapliga avdelningen vid Stockholms högskola uppgiver

kostnaderna för anordnandet av särskild kurs i privaträtt om 55 timmar

till 2 800 kronor.

Statskontoret finner skäligt, att kostnaderna för bränsle och lyse stannade

å högskolan. I övrigt ansåge sig statskontoret kunna biträda vad i promemorian

med tillägg anförts beträffande kostnaderna och avgifterna för den

föreslagna distriktsåklagarkursen.

Departementschefen.

Rekryteringen å landsfiskalsbanan har under de sista två åren skett med

utgångspunkt från att den första distriktsåklagarkursen skulle taga sin början

hösten 1944. Tiden är därför inne att taga ställning till frågan huru

landsfiskalsaspiranternas teoretiska utbildning skall anordnas. Detta ställningstagande

torde endast till sina grundlinjer böra betraktas som definitivt.

Yad angår detaljerna såsom kursplaner m. m. böra de erfarenheter, som vinnas

vid de första distriktsåklagar- och polischefskurserna, få bli bestämmande

för kursernas slutliga utformning.

Sista gången jag tog befattning med spörsmålet om landsfiskalernas teoretiska

utbildning var vid anmälan den 18 april 1941 av propositionen nr

225/1941 angående lönereglering för landsfiskaler m. m. Såsom av den lämnade

redogörelsen framgår godtog jag då grunddragen i en av särskilda utredningsmän

framlagd plan för undervisningen. Enligt planen skulle den

juridiska delen av undervisningen, distriktsåklagarkursen, förläggas till Stockholms

högskola och den polistekniska delen, polischefskursen, till statens

polisskola. Den utredning i ämnet som därefter verkställts av tillkallad sakkunnig

avser närmast frågan örn vilka ämnen som skola ingå i den juridiska

undervisningen samt kostnaderna för denna. Den sakkunnige föreslår, att

distriktsåklagarkursen skall omfatta dels genomgång av den propedeutiska

kurs i civilrätt, straffrätt och processrätt samt deltagande i den undervisning

i finansrätt och förvaltningsrätt, som är avsedd för juris kandidatexamen,

och dels deltagande i särskild, för landsfiskalernas behov tillrättalagd undervisning

i privaträtt, straffrätt och processrätt. Undervisningen i kameralkunskap

skulle meddelas vid polisskolan i samband med den polistekniska

undervisningen. De kostnader för en hel distriktsåklagarkurs med 40 elever,

vilka enligt förslaget skola bestridas av statsverket, beräknas till 20 800 kronor,

varav 2 800 kronor avse bidrag till högskolans administrationskostnader,

4 800 kronor bränsle- och ljusavgifter samt återstoden, 13 200 kronor, arvoden

åt lärare för undervisning och examination. Då varje distriktsåklagarkurs

omfattar fyra terminer, skulle den årliga kostnaden för staten uppgå till

10 400 kronor. Landsfiskalsaspiranterna enligt förslaget åvilande kostnader

kunna beräknas till 272 kronor för aspirant och kurs. I yttrandena över för
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

slaget framförda erinringar mot kursplanen synas icke böra föranleda andra

ändringar än att planen kompletteras med en kortfattad statsrättslig översikt,

vilken lämnas antingen såsom inledning till undervisningen i förvaltningsrätt

eller av den studieledare, vars tillsättande jag i det följande förordar. Beträffande

normerna för dels ersättningen till högskolan för undervisningens

anordnande och dels fördelningen mellan staten och landsfiskalsaspiranterna

av kostnaderna för undervisningen biträder jag förslaget.

Ytterligare förhandlingar i ämnet ha förts med en representant för Stockholms

högskolas stats- och rättsvetenskapliga avdelning, varvid framkommit, att

kostnaderna för undervisningen i straffrätt kunna nedbringas. Det s. k. exarninatorium

om 40 timmar, som enligt sakkunnigförslaget innefattas i denna

undervisning, skulle nämligen genom elevernas deltagande i viss ordinarie

undervisning kunna begränsas till 15 timmar. Ur kostnadssynpunkt innebär

detta en besparing av 1 250 kronor för kurs. Vidare har högskolerepresentanten

framhållit angelägenheten av att en lärare finge i uppdrag att vara

studieledare för undervisningen. Denne skulle med korta mellanrum, förslagsvis

en gång i veckan, samla eleverna och under otvungna former meddela

råd och anvisningar beträffande studierna, efterhöra elevernas önskemål

och vidarebefordra dessa till vederbörande lärare, lämna förklaringar inom

sådana undervisningsområden, som varit för eleverna svårfattliga, i viss omfattning

komplettera undervisningen genom översiktliga framställningar i

ämnen, vari undervisning icke särskilt meddelas men vilka tangera i distriktsåklagarkursen

ingående ämnen, samt i allt vad rör undervisningen taga sig an

eleverna. Beträffande läroboksfrågan har högskolerepresentanten förklarat,

att möjligheterna för att lämpliga läroböcker eller kompendier skulle stå till

förfogande alltefter det undervisningen i de särskilda ämnena toge sin början

syntes goda.

Med hänsyn till den begränsade studietiden, omfattningen av det kunskapsmaterial

som därunder skall inhämtas samt det förhållandet, att undervisningen

kommer att i icke obetydlig utsträckning bli gemensam för landsfiskalsaspiranterna

och övriga juris studerande, finner jag erforderligt, att

stats- och rättsvetenskapliga avdelningen vid Stockholms högskola utser en

av lärarna till studieledare med de av högskolerepresentanten skisserade uppgifterna.

Ersättningen till studieledaren torde böra utgå av statsmedel och

bestämmas till 1 000 kronor för läsår. Utnyttjandet av möjligheten till inskränkning

av den särskilda undervisningen i straffrätt och tillsättandet av

studieledare för undervisningen innebär en nettokostnadsökning i förhållande

till sakkunnigförslaget av 750 kronor. Statens kostnader för en distriktsåklagarkurs

av normal storlek, 40 elever, kunna sålunda beräknas till 21 550

kronor.

Den första distriktsåklagarkursen synes böra taga sin början hösten

1944. Medel härför torde sålunda böra äskas för nästa budgetår. Enligt vad

jag inhämtat är det angeläget, att den första kursen omfattar flera elever än

normalt. Som skäl härför åberopas dels en begynnande knapphet å färdigutbildade

landsfiskalsaspiranter och dels det förhållandet, att antalet aspiranter,

som beräknas hava hösten 1944 fullgjort för tillträde till distrikts
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

åklagarkurs föreskriven provtjänstgöring, är betydligt större än 40. På grund

härav och då förenämnda representant för högskolan förklarat, att större

olägenheter för undervisningen icke skulle vara förenade med någon ökning

av elevantalet, förordar jag, att den första distriktsåklagarkursen omfattar 50

elever. Kostnadsberäkningen röner givetvis inverkan härav. Sålunda komma

examinationsersättningar samt bränsle- och ljusavgifter att stiga med 700

respektive 1 200 kronor. Däremot gör högskolan icke anspråk på ökat bidrag

till administrationskostnaderna, Statens kostnader för ifrågavarande utökade

distriktsåklagarkurs komma sålunda att uppgå till 23 450 kronor eller i runt

tal 12 000 kronor för vartdera av nästföljande två budgetår.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att med högskolan träffa erforderlig

överenskommelse örn undervisningens anordnande.

Yad slutligen angår den för landsfiskalsaspiranterna avsedda polischefskursen

torde denna böra anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med hittills

vid statens polisskola hållna polischefskurser. I detta sammanhang torde få

erinras örn att Kungl. Majit i årets statsverksproposition, femte huvudtiteln,

punkten 202, hemställt, att medel skulle anvisas för anordnande under nästa

budgetår vid statens polisskola av en polischefskurs, gemensam för landsfogdeoch

stadsfiskalsaspiranter samt de landsfiskalsaspiranter, som på grund av

platsbrist icke komma i fråga till första distriktsåklagarkursen.

Anslagsberäkningar.

Landsfiskalerna ra. fl.: Avlöningar, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1942/43 .............................. 5 746 000 6 003 611

1943/44 .............................. 6 080 000 —

1944/45 (förslag) .................. 6 080 000 —

Kungl. Majit har den 30 juni 1943 fastställt personalförteckning för landsfiskalerna

m. fl. (statsliggaren s. 293).

Samtidigt har Kungl. Majit fastställt följande avlöningsstat för landsfiskalerna

m. fl., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1943/44:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ......... kronor 3 084 800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........................ » 2 113 000

3. Arvoden till landsfiskalselever m. fl............................ » 128 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................................» 765 000

Summa kronor 6 090 800

Särskilda uppbördsmedel.

Ersättning från Karlskoga och Askersunds städer ............ kronor 10 800

Summa förslagsanslag kronor 6 080 000

Anledning till ändring av personalförteckningen föreligger icke.

Vid sådant förhållande kan anslagsposten till avlöningar till ordinarie

tjänstemän upptagas med oförändrat belopp, 3 084 800 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 145. 484 44 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

Posten till avlöningar till icke-ordinarie personal torde, liksom

för innevarande budgetår, beräknas med utgångspunkt från att utgifterna för

avlönande av personal, avsedd för den administrativa försvarsberedskapen,

ersättas i särskild ordning. Den icke-ordinarie personal, som fullgör mera

normala arbetsuppgifter, har under den gångna delen av budgetåret 1943/44

bibehållits oförändrad. Detta torde i huvudsak bliva förhållandet även under

nästa budgetår. Som grund för beräkningen av medelsbehovet för ifrågavarande

ändamål torde sålunda böra läggas det belopp -—■ 2 113 000 kronor — varmed

posten är upptagen i avlöningsstaten för innevarande budgetår. Emellertid

har för detta budgetår ett belopp av 50 000 kronor avsetts till bestridande av

kostnaderna för vikarier för landsfiskalsassistenter under den tid dessa genomginge

förkortad polischefskurs. Då sådana kurser icke komma att anordnas

under nästa budgetår, bortfalla nämnda kostnader. Å andra sidan tillkomma

kostnaderna för ett förhållandevis stort antal löneklassuppflyttningar.

Sistnämnda kostnader uppskattas till 20 000 kronor. Anslagsposten bör sålunda

upptagas med (2 113 000 — 50 000 + 20 000) 2 083 000 kronor.

Planenlig utökning av antalet landsfiskalselever nödvändiggör höjning av

anslagsposten till arvoden till landsfiskalselever m. fl. med 30 000

kronor till 158 000 kronor.

Utgifterna för rörligt tillägg beräknar jag oförändrat till 765 000

kronor.

Under särskilda uppbördsmedel bör såsom ersättning från Karlskoga

och Askersunds städer alltjämt räknas med ett belopp av 10 800 kronor.

Medelsbehovet under detta anslag kan alltså beräknas till (3 084 800 +

2 083 000 + 158 000 + 765 000 — 10 800) 6 080 000 kronor.

Landsfiskalerna m. fl,: Omkostnader, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1942/43 .............................. 1400 000 2102168

1943/44 .............................. 1500 000 —

1944/45 (förslag) .................. 1 600 000 —

Kungl. Maj:t har beträffande användningen av det för innevarande budgetår

anvisade anslaget den 30 juni 1943 fastställt följande stat:

Omkostnndsstat.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis ....................................... kronor 10 000

2. Reseersättningar, förslagsvis ................................... » 575 000

3. Expenser, förslagsvis ............................................. » 500 000

4. övriga utgifter:

a. Antagningsnämndens verksamhet, förslagsvis

.......................................... kronor 2 000

b. Lokalbidrag m. m., förslagsvis ......... » 311 000

c. Handledning under landsfiskälsaspiranternas

praktiska polijstjäpstgiöring,

högst ............. » 2 000

d. Kostnader för tjänstedräkt, förslagsvis » 100 000 ;> 415 000

Summa kronor 1 500 000

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

För nästa budgetår beräknar jag anslagsposten till sjukvård m. m. till

samma belopp som för löpande budgetår eller sålunda till 10 000 kronor.

Den intensiva verksamhet, som under nuvarande förhållanden måste utvecklas

av landsfiskalerna och deras biträden, har medfört, att resekostnaderna

blivit mycket höga. Belastningen å posten till reseersättningar uppgick

sålunda för nästföregående budgetår till 994 610 kronor. Då emellertid av

utgifterna en avsevärd del torde hänföra sig till budgetåret 1941/42 samt ett

belopp av cirka 30 000 kronor avser utgifter, som bortfalla under nästa budgetår,

torde höjningen av anslagsposten kunna begränsas till 150 000 kronor

och posten sålunda upptagas till 725 000 kronor.

Anslagsposten till expenser var i omkostnadsstaten för budgetåret

1942/43 uppförd med 465 000 kronor och belastningen å posten för samma

budgetår utgjorde 724 101 kronor*. Den 30 juni 1943 meddelade Kungl. Majit

föreskrifter beträffande dispositionen av ifrågavarande anslagspost, ägnade

att nedbringa utgifterna å densamma. Med hänsyn härtill torde posten för

nästa budgetår böra upptagas till oförändrat belopp, 500 000 kronor.

Yad angår anslagsposten till övriga utgifter synes vardera av delposterna

till antagningsnämndens verksamhet och till handledning under

landsfiskalsaspiranternas praktiska polistjänstgöring alltjämt böra beräknas

till 2 000 kronor. Delposten till lokalbidrag m. m. torde under visst hänsynstagande

till senaste belastningssiffran, 356107 kronor, höjas med 25 000

kronor till 336 000 kronor. Det belopp, varmed delposten till kostnader för

tjänstedräkt är upptagen i omkostnadsstaten för innevarande budgetår, avser

jämväl retroaktiva bidrag till dessa kostnader. För nästa budgetår synes delposten

kunna beräknas till 13 000 kronor. Under ifrågavarande anslagspost

bör slutligen i enlighet med den tidigare framställningen till kostnader för

distriktsåklagarkurs avses ett belopp av 12 000 kronor. Anslagsposten bör

sålunda utföras med (2 000 + 2 000 + 336 000 + 13 000 + 12 000) 365 000

kronor.

Sammanlagda anslagsbeloppet skulle enligt dessa beräkningar bliva

(10 000 + 725 000 + 500 000 + 365 000) 1 600 000 kronor.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

* dels- godkänna följande avlöningsstat för landsfiskalerna m. fl.,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45:

ÅTlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ................................................ kronor 3 084 800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... » 2 083 000

3. Arvoden till landsfiskalselever m. fl.......... 158 000

4. Körligt tillägg, förslagsvis ..................... » 1 765 000

Summa kronor 6 090 800

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 145.

Särskilda uppbördsmedel.

Ersättning från Karlskoga och Askersunds

städer ................................................... kronor 10 800

Summa förslagsanslag kronor 6 080 000;

dels till Landsfiskalerna m. fl.: Avlöningar för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av ............ kronor 6 080 000;

dels ock till Landsfiskalerna m. fl.: Omkostnader för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av ...... kronor 1 600 000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt förordnar,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Anders Lundstedt.

Stockholm 1944. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1944:266 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1944/45 till landsfiskalerna m. fl. s. 6 i texten
  2. SU 1944:112 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1944/45 till landsfiskalerna m. fl. jämte i ämnet väckt motion. s. 19 i texten