Angående anslag till ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten för kommunikationsverken m. m
1944-07-01 · 27 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 21 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1944:155, Angående anslag till ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten för kommunikationsverken m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr lod.
1
Nr 155.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till ersättningsanskaffningar
och förnyelsearbeten för kommunikationsverken
m. m.; given Stockholms slott den
25 februari 19M.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Gustaf Andersson.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 25 februari 19bA.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson.
I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har Kungl. Majit
föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde
komma att föreläggas riksdagen, till ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten
för budgetåret 1944/45 beräkna följande investeringsanslag under
statens affärsverksfonder, nämligen till
Bihang till riksdagens protokoll 19AA. 1 sami. Nr 1S5. I
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Majlis proposition nr lod.
Kronor.
Postverket .............................................. 3 000 000
Telegrafverket .......................................... 12 000 000
Statens järnvägar ........................................ 25 000 000
Statens vattenfallsverk .................................... 2 000 000.
Beloppen voro allenast preliminärt beräknade i anslutning till vad chefen
för finansdepartementet i annat sammanhang förordat beträffande kapitalbudgetens
omläggning (1944 års statsverksproposition, Kapitalbudgeten, Investeringsplan),
och jag framhöll att frågan örn bestämmandet av de belopp,
som bleve erforderliga, borde upptagas i särskild proposition i samband med
avgivande av förslag i fråga örn rörelsekrediter lill de stalliga affärsdrivande
verken.
Jag anhåller nu att få återkomma till frågan örn anslag till ersättningsanskaffningar
och förnyelsearbeten och den i samband därmed stående fråsan
örn rörelsekrediter för affärsverken. Beträffande den omläggning av kapitalbudgeten,
som bör föranleda anslag till dessa båda ändamål och som
numera i princip godkänts av riksdagen, torde jag i huvudsak få hänvisa
till vad chefen för finansdepartementet härom anfört i statsverkspropositionen.
Plär må endast erinras, att förslaget beträffande kapitalbudgetens omläggning,
i vad avser nu förevarande frågor, syftar till att vinna en mera fullständig
överblick över den statliga investeringsverksamheten än vad för närvarande
är möjligt. I detta syfte skola ersättningsanskaffningarna i motsats
till vad för närvarande är fallet redovisas över riksstaten. Inom fonderna disponibla
likvida medel förutsättas använda för finansiering av beslutade investeringar,
och en strängare anslagsredovisning genomföres. Sistnämnda ändringar
medföra behov av nya eller ökade rörelsekrediter för vissa verk. För affärsverkens
del hava ersättningsanskaffningarna i regel finansierats med anlitande av
verkens förnyelsefonder i enlighet med särskilda av Kungl. Majit fastställda
stater. I den mån ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten hänföra sig
till ändamål, för vilka särskilda anslag begärts, hava i de äskanden, som
förelagts årets riksdag, i huvudsak inräknats erforderliga belopp jämväl för
de behov, vilka enligt hittillsvarande ordning skulle hava tillgodosetts av förnyelsefondsmedel.
För övriga ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten
erfordras särskilda anslag. Enär staterna för förnyelsefonderna hänfört sig
till kalenderår i motsats till kapitalbudgeten, som avser budgetår, böra förnyelsefondsstater
fastställas allenast för första hälften av år 1944.
Genom beslut den 4 januari 1944 anbefallde Kungl. Majit generalpoststyrelsen,
telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen och vattenfallsstyrelsen — envar
beträffande styrelsens ämbetsområde — att, med beaktande av vad chefen
för finansdepartementet samma dag anfört beträffande omläggning av kapitalbudgeten
och efter samråd i erforderlig mån med riksräkenskapsverket, till
Kungl. Majit före den 1 februari 1944 inkomma med utredning och förslag
i fråga om dels anslag för budgetåret 1944/45 till ersättningsanskaffningar
och förnyelsearbeten, dels ock behovet av rörelsekredit jämte i samband där
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 155.
3
nied stående förhållanden. Tillika anbefallde Kungl. Majit styrelserna alt
inkomma med förslag till sådan ändring av tidigare till Kungl. Majit ingivna
förslag rörande användningen av förnyelsefondsmedel för år 1944, att förslagen
komme att avse medelsbehovet under första halvåret 1944. De anbefallda
förslagen hava avgivits av generalpoststyrelsen den 28 januari, av
telegrafstyrelsen den 29 januari, av järnvägsstyrelsen den 31 januari och av
vattenfallsstyrelsen den 4 februari 1944.
I ämbetsverkens skrivelser hänvisas i olika sammanhang till yttranden
över en av riksräkenskapsverket den 12 juni 1943 överlämnad utredning angående
kapitalbudgetens omläggning. En närmare redogörelse för utredningen,
yttrandena samt av riksräkenskapsverket avgivet förnyat utlåtande i ämnet
har lämnats i Bihang E till bilagan Inkomster å riksstaten i årets statsverksproposition.
Jag tillåter mig hänvisa till denna redogörelse.
Ersättningsauskaffniugar och förnyelsearbeten.
Innan jag ingår på de olika verkens behov av anslag till ersättningsanskaffningar
och förnyelsearbeten torde jag något få beröra ett spörsmål av principiell
natur, nämligen örn i de olika verkens anslag för ändamålet böra inräknas
medel för mötande av risk för katastrofskador,
ävensom vissa andra frågor av närmast budgetteknisk natur.
I samband med förarbetena till kapitalbudgetens omläggning anförde generalpoststyrelsen
i skrivelse till riksräkenskapsverket den 29 oktober 1943
följande.
Enligt kungl, brev den 19 mars 1926 angående bestämmelser rörande
statens järnvägar, statens vattenfallsverk, telegrafverket och postverket tillhöriga
fömyelsefonder få utgifter för försäkring av sådan egendom, för vilken
avsättning till förnyelsefond äger rum, icke förekomma efter utgången
av då förefintliga, dylik egendom berörande försäkringsavtals giltighetstid.
Vidare föreskrives i brevet, att beräkningarna angående avsättning till förnyelsefond
skola företagas på grundval av att lämpligt belopp avsättes för
mötande av brand- och olycksfallsrisker; härtill skall hänsyn tagas vid procenttalens
avvägande.
I anledning av sagda bestämmelser har generalpoststyrelsen, alltsedan desamma
började tillämpas, för nu ifrågavarande ändamål avsatt till förnyelsefond
för postverkets byggnader ett belopp, som ungefär motsvarar de sammanlagda
brandförsäkringspremier, postverket skulle lia erlagt för byggnaderna,
därest dessa varit brandförsäkrade i försäkringsanstalt till belopp,
motsvarande byggnadernas bokförda värden. Avsättningsbeloppet i fråga
har under de sista åren utgjort omkring 25 000 kronor per år. Sammanlagt
har för försäkringsändamål beträffande postverkets fastigheter hittills avsatts
omkring 450 000 kronor.
För inventarierna utgjorde den avsättning, varom nu är fråga, ursprungligen
50 000 kronor per år. ETnder de senare åren har ansetts böra räknas
med ett avsättningsbelopp av ungefär en promille av bokförda värdet. Motorfordonen
äro i försäkringsanstalt försäkrade, dock endast mot skada, som
tillfogats tredje man. — För postverkets fartyg slutligen bar fondavsättningen
på grund av brand- och olycksfallsrisker beräknats till °/o a det nya
fartygets anskaffningskostnad.
4
Kanal- Maj:ts proposition nr löö.
i samband nied behandlingen av rik sräkenskaps verkets till generalpoststyrelsen
remitterade utredning rörande kapitalbudgetens utformning har styrelsen
haft anledning att något närmare ingå på 1''örsäkringsspörsmålet. Vid
ett bifall till det förslag, vari utredningen utmynnar, skulle nämligen möjligheterna
att snabbt erhålla medel för iståndsättande av egendom, som gått
förlorad eller skadats genom eldsvåda eller annan liknande olycka, minskas
i hög grad, såvida icke den kostnadsram för investeringar och ersättningsanskaffningar,
som enligt förslaget skall fastställas av riksdagen, verkligen blir
tilltagen med erforderlig marginal. Generalpoststyrelsen har därför också
i sitt utlåtande över utredningen uppställt såsom eli oeftergivligt villkor för
att styrelsen överhuvud skall kunna biträda förslaget, att nyssnämnda marginal
blir stor nog för att möta jämväl anspråk, som kunna göra sig gällande
på grund av eldsvådor o. dvl.
Vidare har generalpoststyrelsen framhållit, att styrelsen så sent som hösten
1942 fått sin erfarenhet i fråga om behovet av medel i anledning av eldsvådor
förnyad. Den 19 oktober 1912 nedbrann nämligen posthuset i Råda,
sorn har ett bokfört värde av .47 614 kronor. Redan den 15 januari 1943 kunde
Kungl. Majit, tack vare att husets återuppbyggande får bekostas med medel
ur postverkets förnyelsefond, anvisa det belopp, 155 000 kronor, som erfordras
för ändamålet.
Denna händelse visar emellertid även. att det knappast är tillfredsställande
att utan vidare till grund för avsättningen för försäkringsändamål lägga
egendomens bokförda värde. Om möjligt ännu tydligare skulle detta förhållande
ha framträtt, örn det varit exempelvis centralposthuset i Stockholm
(fastigheten i kvarteret Blåmannen utom postgirobyggnaden), sorn blivit skadat
genom eldsvåda. Denna byggnads bokförda värde utgör i runt tal 3 miljoner
kronor, medan uppförande av en däremot svarande byggnad nu säkerligen
skulle kosta det tredubbla beloppet. Avsättningen lärer i dessa båda
och många andra fall vara att betrakta såsom otillräcklig. Densamma synes
i stället böra, vad fastigheterna angår — från inventarier och fartyg bortses
i detta sammanhang — beräknas med utgångspunkt från ett värde, som någorlunda
överensstämmer med kostnaden för en motsvarande byggnads
återuppförande.
De nuvarande förnyelsefondsbestämmelserna torde väl icke i och för sig
lägga hinder i vägen för en sådan beräkning av avsättningen för försäkring,
som nyss nämnts. I det läge. vari hela frågan örn affärsverkens förnyelsefonder
befinner sig, och då en viss likformighet i de skilda myndigheternas förfaringssätt
härvidlag torde vara önskvärd, har generalpoststyrelsen emellertid
icke ansett sig böra för närvarande hos Kungl. Majit föreslå ändring i
hittills tillämpad avsättningsprocent.
I fråga örn den lämpligaste formen för åstadkommande, i anslutning till
det ovan anförda, av en garanti för att medel snabbt kunna ställas till förfogande
för ersättningsarbeten vid eldsvådor eller andra liknande olyckor,
därest riksräkenskapsverkets förslag beträffande kapitalbudgetens utformning
genomföres, synes ett närmare övervägande påkallat. En lösning av
frågan är, att det belopp, som å investeringsstaten skall beräknas för ersättningsanskaffningar,
tilltages stort nog för att möta även olycksfallsrisker.
En annan möjlighet torde vara, att särskilt anslag (investeringsbemyndigande)
för ändamålet uppföres å investeringsstaten. Avsättningarna för försäkring
skulle i båda dessa fall ske tillsammans med övriga avsättningar till
förnyelsefond (värdeminskningskonto). För postverkets del skulle enligt generalpoststyrelsens
åsikt erfordras, att ett belopp av omkring 1 miljon kronor
för varje år funnes tillgängligt för omhandlade ändamål.
Ytterligare en lösning, som synes värd att diskutera, vore, att för varje
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr löö.
verk bildades en särskild försäkringsfond, till vilken avsättningarna för lörsäkringsändamål
skulle överföras. Ersättningsarbeten i anledning av eldsvådor
och liknande olyckor skulle då -— efter beslut av Kungl. Majit, för den
händelse bestämmanderätten icke ansåges kunna överlåtas åt vederbörande
verk — bekostas med medel ur denna fond. Densamma skulle såsom grundplåt
tillgodoföras det för försäkringsändamål till förnyelsefond redan avsatta
beloppet, minskat med utgifter för ersättningsarbeten på grund av inträffade
olyckor. Eventuellt skulle extra avsättningar verkställas för att bringa försäkringsfonden
upp till en storlek, som närmare svarar mot vederbörande
egendoms verkliga värde. Fondens medel skulle mot ränta, som lämpligen
borde komma fonden till godo, placeras i riksgäldskontoret.
Det torde väl närmast ankomma på riksräkenskapsverket, som haft uppdraget
att verkställa utredning rörande affärsverkens förnyelsefonder örn
hand, att till övervägande för samtliga berörda verks del upptaga de ovan
angivna spörsmålen angående avsättning för försäkringsändamål samt medelsanvisning
för ersättningsarbeten på grund av eldsvådor och liknande
olyckor.
I anledning av generalpoststyrelsens skrivelse anförde riksräkenskapsverket
i särskilda skrivelser den 20 januari 1944 till de berörda ämbetsverken följande.
Vid behandling av dessa frågor bör skiljas mellan å ena sidan sättet för
reglering av den uppkomna förlusten och å andra sidan sättet för finansiering
av ersättningsanskaffningen.
Generalpoststyrelsen exemplifierar sin framställning med ett nyligen inträffat
fall. En byggnad, bokförd till 37 614 kronor, hade brunnit. Kungl. Majit
kunde kort därefter för byggnadens ersättande ur förnyelsefonden anvisa
155 000 kronor. Eftersom för den brunna byggnaden icke kunde till förnyelsefonden
lia avsatts högre belopp än 37 614 kronor — sannolikt var avsättningen
lägre då årsavsättningen endast är 1 procent på bokförda värdet — har
sålunda nybyggnaden till huvudsaklig del täckts med medel avsatta för förnyelse
av andra byggnader. Därmed uppkommer en ökning av de fasta tillgångarnas
värden, som med de nya reglerna för kapitalbudgetens uppställning
hade bort redovisas å investeringsanslag.
Förlusten bör i sådant fall täckas genom att den brunna byggnadens värde
avskrives med anlitande av förnyelsefonden. Örn byggnadens hela värde icke
är avskrivet — detta kan även vid kollektiv avskrivning lätt konstateras, örn
man känner byggnadens bokförda anskaffningsvärde, avskrivningsprocenten
och den tid under vilken avskrivning förekommit — bör skillnadsbeloppet
täckas genom extra avsättning till förnyelsefonden (värdeminskningskontot)
och påverkar alltså verkets överskott. Skulle emellertid denna väg icke stå
till buds eller är förlusten av sådan storleksordning, att den genom en dylik
normal reglering skulle helt förrycka verkets resultatredovisning (katastrofskador),
har redan vid nuvarande systern öppnats möjlighet att överföra
förlusten lill fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster. För förluster, som
uppkomma i samband med statlig utlåning, kommer sistangivna form för förlusttäckning
regelbundet till användning. 1 vad nu sagts sker ingen ändring
vid övergång till det framlagda förslaget till ändrad utformning av kapitalbudgeten.
För ersättande av de förstörda objekten föreslår generalpoststyrelsen tre
alternativa lösningar, samtliga utformade med beaktande av önskemålet att
medel snabbt kunna ställas till förfogande för ersättningsarbeten, nämligen
antingen att det för ersättningsanskaffningar avsedda beloppet tilltages stort
6
Kungl. Maj:ts proposition nr lod.
nog att möta olycksfallsrisker eller att ett särskilt anslag uppföres för ändamålet
eller att för varje verk upplägges en försäkringsfond, till vilken avsättningar
för försäkringsändamål skulle överföras.
Hänsyn bör enligt riksräkenskapsverkets uppfattning även tagas till att
ersättning av skadade objekt icke motsvarar en försäkringsmatematisk täckning
av föi-lusten utan en anskaffning, som verkställes med iakttagande av
de behov och anspråk som göra sig gällande vid tiden för anskaffningen.
Det ersättande objektet far därför ofta ett helt annat utförande och värde än
det skadade.
Med anledning av vad sålunda anförts framlade riksräkenskapsverket för
sin del följande förslag beträffande täckande av förluster, uppkomna genom
skador å verkets egendom.
För täckande av smärre skador intill ett belopp, som kan anses motsvara
den normala årskostnaden för sådana skador, borde vid vart och ett av de
affärsdrivande verken i ersättningsanslaget inräknas ett belopp, som efter
anvisning av Kungl. Majit skulle stå till vederbörande styrelses förfogande.
För skador av större omfattning, vilka endast uppkomma mera sporadiskt,
söre det opraktiskt att inräkna särskilda belopp i varje särskild investeringsstat.
Riksräkenskapsverket förordade därför i stället, att ett för samtliga
alfärsverksfonder och övriga fastighetsförvaltande fonder gemensamt investeringsanslag
för oförutsedda utgifter uppfördes å kapitalbudgeten, för
vilket anslag dispositionsreglerna borde överensstämma med driftbudgetens
anslag till oförutsedda utgifter. Med hänsyn till att större skador ofta icke
kunna ersättas sa snabbt, att medel icke kunna äskas av riksdagen, borde
anslaget kunna begränsas till 5 miljoner kronor. Anslaget borde stå till
Kungl. Maj :ts förfogande för att i riksgäldskontoret lyftas av de myndigheter,
som därur erhålla anvisning.
Avsättning för mötande av brandrisk skulle i så fall icke vidare behöva
förekomma.
Motorfordon borde icke vidare försäkras mot skada, som tillfogas tredje
man. Sådana skador borde täckas från vederbörande verks driftkostnadsstat.
För skador vid krigsfall förutsattes, alt medel å beredskapsstat skulle stå
till förfogande.
Riksräkenskapsverket förordade, att de olika kommunikationsverken måtte
beräkna anslaget till ersättningsanskaffning med utgångspunkt från vad
verket sålunda föreslagit.
Jag övergår härefter till verksstyrelsernas framställningar rörande beräkning
av anslagen till ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten.
Postverket.
I sin skrivelse den 28 januari 1944 har generalpoststyrelsen förklarat sig
icke vilja motsätta sig förslaget, att ett gemensamt anslag av 5 miljoner kronor
skulle anvisas för mötande av katastrofrisker. Härigenom skulle huvudsyftet
med styrelsens upptagande av försäkringsfrågan nås, nämligen att
medel för ersättningsarbeten kunde utan tidsutdräkt ställas till vederböran
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Mcij.ts proposition nr löö.
1
de verks förfogande. För sin del funne dock styrelsen vissa skäl tala för, att
avsättning av driftmedel till en försäkringsfond för reglering av ifrågavarande
skador vore en lämpligare form för frågans lösning.
Generalpoststyrelsen förklarar sig i sin skrivelse vidare icke kunna tillstyrka,
att motorfordon ej vidare skulle försäkras mot skador, som tillfogas
tredje man. Utgifterna för försäkring av postverkets motorfordon belastade
helt verkets driftkostnader. Örn försäkringen skulle upphöra, redan innan
— på sätt av särskilda sakkunniga nyligen föreslagits — något särskilt organ
för skaderegleringar inrättats, måste styrelsen löranstalta örn att den speciella
sakkunskap, som erfordrades på ifrågavarande område, tillfördes styrelsen.
Kostnaderna härför skulle säkerligen göra det olämpligt att nu över
-
gå till det avsedda systemet.
Generalpoststyrelsen upplyser, att behållningen i postverkets förnyelsefond
den 31 december 1943 beräknats hava utgjort i runt tal 14 600 000 kronor.
Härav hade 12 000 000 kronor överlämnats till riksgäldskontoret för
förvaltning. Avsättningen till förnyelsefond för år 1944 hade i driftkostnadsstaten
för år 1944 fastställts till 1 965 000 kronor.
Härefter övergår styrelsen till frågan örn storleken av det anslag, som för
nästa budgetår erfordras för ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten
vid postverket, samt anför härutinnan.
Vad först angår den del av anslaget, som hänför sig till fastigheterna, vill
generalpoststyrelsen framhålla, att styrelsen alltsedan år 1927 varje år ägt
disponera minst 100 000 kronor för mindre omfattande ersättningsarbeten å
postverkets fastigheter. Med hänsyn särskilt till svårigheterna att så långt
i förväg, som nu är fallet, helt överblicka behovet av dylika medel har styrelsen
ansett sig böra för ifrågavarande ändamål under budgetåret 1944/45 beräkna
ett belopp av 150 000 kronor. I anslutning till vad i det föregående
anförts i fråga om inräknande i ersättningsanslaget av belopp för täckande
av smärre skador vid eldsvådor o. dyl., anser generalpoststyrelsen vidare, att
ett belopp av likaledes 150 000 kronor bör stå till förfogande för sådant ändamål
under budgetåret. Brandskador av någon nämnvärd omfattning å fastigheterna
lia hittills uppträtt endast sporadiskt, och alldenstund skador av
större omfattning avses skola täckas från det föreslagna särskilda investeringsanslaget
för oförutsedda utgifter, synes sistnämnda belopp kunna vara
tillfyllest.
1 detta sammanhang får generalpoststyrelsen erinra örn att — såsom omnämnts
i generalpoststyrelsens skrivelse till Kungl. Majit den 30 december
1941 med förslag i fråga örn användande under år 1942 av medel ur postverkets
förnyelsefond — det torde få anses vara i princip beslutat, att ett
belopp av 290 000 kronor ur sagda fond skall användas för örn- och tillbyggnad
av posthuset i Karlstad, ehuru tidpunkten härför ej blivit av Kungl.
Majit bestämd. För den händelse beloppet icke är avsett att ställas till generalpoststyrelsens
förfogande redan under första halvåret 1944, synes detsamma
böra ingå i det anslag för ersättningsanskaffningar, varom nu är
Det för fastigheter erforderliga beloppet skulle allisa utgöra 590 000 kionor,
eller avrundat 600 000 kronor.
Vidkommande inventarierna får generalpoststyrelsen, med understrykande
av sitt uttalande i skrivelse lill Kungl. Majit den 28 december 1943 med förslag
i fråga örn användande under år 1944 av medel ur postverkets förnyelse
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 155.
fond, framhålla att ersättningsanskaffningen under de senaste åren på grund
av radande förhallanden mast inskränkas i högre grad än som eljest skulle
varit fallet. Särskilt gäller detta motorfordonsparken. Följden härav blir
ofrånkomligen, att behovet av ersättningsanskaffning avsevärt ökas under
en tid framåt. Sålunda behöva, enligt vad nu kan förutses, i början av år 1945
närmare 20 postdiligenser och cirka 50 gengasaggregat, som användas i diligenstrafiken,
utbytas mot nya objekt. Kostnaden härför beräknas till omkring
940 000 kronor. Det är vidare nödvändigt att under budgetåret ersätta
ett betydande antal andra automobiler, elektriska plattformsvagnar
och traktorer, som äro uttjänta, med nya fordon, val till erfordras omkring
780 000 kronor.
Under de båda närmaste budgetåren — liksom även under första halvåret
1944,— mäste dessutom räknas med en speciell utgiftspost, nämligen för anskaffning
av maskinella transportanordningar ävensom sorteringsfack och
andra specialinventarier till det nya bangårdspostkontor i Stockholm, vilket
ar under uppförande. Inventarierna i fråga äro avsedda att ersätta motsvarande
i det gamla bangårdspostkontoret befintliga inventarier, som äro uttjänta
och icke kunna överflyttas till den nya byggnaden. För budgetåret
1944/45 beräknas härför ett utgiftsbelopp av ungefär 400 000 kronor.
Slutligen bör av samma anledning, som ovan anförts beträffande fastigheterna,
något belopp finnas tillgängligt för täckande av skador av mindre
omfattning, orsakade av eldsvådor eller andra liknande olyckor. De kostnader,
generalpoststyrelsen hittills haft av sådan anledning, ha huvudsakligen
hänfört sig till brandskador. Generalpoststyrelsen anser, att i anslaget
för ersättningsanskaffningar bör för inventariernas vidkommande inräknas
ett belopp för nu ifrågavarande ändamål av 150 000 kronor.
För inventarier har styrelsen sålunda beräknat behovet av medel för ersättningsanskaffning
till 3 100 000 kronor, fördelande sig på olika utgiftsgrupper
enligt följande uppställning.
Kronor.
Kontors- och verkstadsmaskiner............................. 130 000
Motorfordon, gengasaggregat och elektriska plattformsvagnar . . 1 720 000
Övriga inventarier, som anskaffas centralt genom postverkets persedelförråd,
häri inberäknade vid postverkets verkstad tillverkade
inventarier......................................... 300 (>00
Distrikts- och lokalförvaltningarnas ersättningsanskaffning av
möbler m. m., som ej tillhandahållas centralt................ 400 000
Ersättningsanskaffning av inventarier till det nya bangårdspostkontoret
i Stockholm .................................... 400 000
Marginal för täckande av smärre skador genom eldsvådor och
dyJikt .................................................. 150 000
Summa kronor 3 100 000.
Då, enligt vad nyss nämnts, styrelsen beräknat motsvarande medelsbehov
för fastigheternas vidkommande till 600 000 kronor, skulle alltså enligt generalpoststyrelsens
beräkningar för ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten
vid postverket för budgetåret 1944/45 erfordras ett anslag av 3 700 000
kronor.
Kungl. Maj.ts proposition nr 155.
9
Telegrafverk e t.
Telegrafstyrelsen har i sin skrivelse den 29 januari 1944 lill en början
erinrat, att storleken av de per kalenderår av Kungl. Majit medgivna anslagen
ur telegrafverkets förnyelsefond under åren 1936—1943 varierat mellan lägst
12,7 och högst 18,2 miljoner kronor samt att styrelsen gjort framställning
om att för kalenderåret 1944 få använda medel ur fonden till ett sammanlagt
belopp av 14,5 miljoner kronor.
Styrelsen förklarar sig vid beräkningen av behovet av anslag för ersältningsanskaffningar
och förnyelsearbeten hava utgått från dels att icke några
medel för förnyelsearbeten, betingade av behovet att bedriva ersättningsarbeten
i snabbare takt vid möjligen uppkommande arbetslöshet, och
ej heller några medel för mötande av katastrofskador skulle beräknas
i detta sammanhang. Med dessa utgångspunkter har telegrafstyrelsen beräknat
medelsbehovet under nästa budgetår till 19 950 000 kronor. Härav hänför
sig ett belopp av 5 000 000 kronor till sådana ersättningsarbeten å de lokala
telefonnäten, som hittills icke brukat bestridas med förnyelsefondsmedel.
Kostnaden för övriga ersättningsarbeten, alitsa sådana för vilka föi - nyelsefondsmedel tidigare brukat tagas i anspråk, hava av styrelsen beräknats
till sammanlagt 17 000 000 kronor, varav för automatisering av telefonstationer
och abonnenttelefonväxlar omkring 9 500 000 kronor, för rikskablar
omkring 4 500 000 kronor, för landskablar omkring 2 000 000 kronor samt
för ombyggnad av radiostationer m. m. omkring 1 000 000 kronor. Av nyssnämnda
belopp å 17 000 000 kronor hava emellertid 2 050 000 kronor inräknats
i det för nästa budgetår å kapitalbudgeten äskade investeringsanslaget
till fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende, varför neltomedelsbehovet
under anslaget till ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten
skulle utgöra (5 000 000 -r 17 000 000 — 2 OoO 000) 19 950 000 kronor.
Vid denna beräkning har telegrafstyrelsen utgått från att sådana skador å
telegrafverkets blankledningsnät, som kunna förorsakas av snöstorm o. dyl.
samt sådan förstörelse av enstaka telefonapparater hos abonnenterna eller av
små telefonväxlar, som ofta förekomma vid eldsvådor i telegrafverket ej tillhöriga
lokaler, skola liksom hittills avföras såsom underhållskostnad för året.
Såsom motivering för sitt förslag att i ersätlningsanslaget inräkna ett belopp
av 5 000 000 kronor för bestridande av vissa kostnader för ersättningsarbeten,
som hittills icke brukat utgå av förnyelsefondsmedel, har telegrafstyrelsen
anfört i huvudsak följande.
Då förnyelsefonden på sin tid inrättades vid telegrafverket, var huvudskälet
härför, att man därigenom ville förhindra de fluktuationer i överskottens
storlek som, när kostnaderna för ersättningsarbeten bestridas direkt med driftmedel,
måste uppkomma därigenom, att sådana arbeten under olika år kunna
bedrivas i avsevärt varierande omfattning. För alt nå det uppställda syftet
med fonden var det emellertid icke nödvändigt att bestrida alla ersättningsarbeten
med förnyelsefondsmedel. Såsom telegrafstyrelsen också framhöll
i sin skrivelse till Kungl. Majit den 12 november 1926, då det för första
gången gällde anvisande av medel från telegrafverkets förnyelsefond, hade
styrelsen funnit det vara lämpligast att ge begreppet underhåll en jämförelse
-
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 155.
vis vidsträckt innebörd, varigenom det kommit att omfatta även vissa löpande
f örnyelsekostnader. Samtidigt ha emellertid också procenttalen för avsättning
till förnyelsefonden, särskilt vad beträffar de lokala telefonnäten, satts
lägre än som kunde beräknas motsvara anläggningarnas genomsnittliga livslängd.
De ersättningsarbeten, för vilka förnyelsefonden tagits i anspråk, lia i huvudsak
avsett automatisering av manuella stationer och abonnenttelefonväxlar,
blanka lands- och riksledningars ersättande med lands- resp. rikskablar,
utbyte av äldre telegrafapparaler mot modernare sådana samt ersättande av
äldre radiostationer av olika slag med nya, modernare stationer. Däremot lia
förnyelsefondsmedel icke tagits i anspråk för kablifiering av blanka abonnentledningar
eller för nedskrivning av de bokförda nätvärdena med värdet
av nedtagna apparater efter upphörda telefonabonnemang. Dessa kostnader
ha i stället direkt avförts såsom driftkostnad under vederbörande år.
Enligt det av riksräkenskapsverket framlagda och av Kungl. Maj :t godtagna
förslaget till förvandling av förnyelsefonderna till verkliga värdeminskningskonton
torde nian få förutsätta, att nedskrivning av de bokförda nätvärdena
med värdet av ersatta eller upphörda anläggningar i fortsättningen
skall ske över värdeminskningskontot även i fråga om nu senast omnämnda
anläggningsdelar i stället för genom belastning av årets driftkostnader. Ett
sådant ändrat tillvägagångssätt förutsätter emellertid i sin tur en höjning av
procenttalen för avsättning till värdeminskningskonto. För närvarande skei''
avsättning till förnyelsefonden med 3 % å de bokförda anläggningsvärdena
för samtliga telefonanläggningar. Om samma procenttal skulle bibehållas
oförändrat även efter det förnyelsefonden förvandlats till värdeminskningskonto
och värdeminskningskontot skulle användas för nedskrivning av värdet
av samtliga slopade eller upphörda anläggningar, skulle det innebära, att
man förutsatte en genomsnittlig livslängd hos telegrafverkets anläggningar
av 3373 år, vilket är uppenbart orimligt. Med hittills gällande ordning har
det låga procenttalet emellertid varit motiverat just därav, att avsättningarna
i realiteten icke avsett avskrivning av samtliga anläggningar utan endast av
en del av dem.
Telegrafstyrelsen är icke i detta ögonblick beredd att taga ställning till frågan
örn hur pass stor höjning av avsättningsprocenttalet, som i anledning av
vad ovan anförts kan behöva vidtagas från och med den 1 juli 1944, utan
bär för avsikt att efter närmare utredning återkomma lill denna sak. I förbi
gående bör dock anmärkas, att den ökning av driftkostnaderna, som blir en
följd av en dylik höjning av procenttalet för avsättningen, kommer att motsvaras
av minskade underhållskostnader. Anslaget till ersättningsanskaffningar
och förnyelsearbeten måste emellertid redan nu beräknas med hänsynstagande
till att detsamma i fortsättningen skall innefatta kostnader även
för sådana ersättningsarbeten i de lokala telefonnäten, som hittills icke ha
brukat bestridas med förnyelsefondsmedel.
I detta sammanhang torde något få beröras frågan om sättet för bestr idande
av kostnaderna för husbyggen vid telegrafverket.
I en å telegrafstyrelsens ekonomibyrå upprättad, den 25 februari 1944 dagtecknad
promemoria sammanfattas gällande praxis i detta hänseende sålunda.
1) bör större telefonstationsbyggnader eller andra större byggnadsföretag
anvisas investeringsanslag av riksdagen för varje särskilt byggnadsföretag.
Det lägsta för sådant ändamål anvisade beloppet har under senare år varit
11
Kunr/l. Maj:ts proposition nr 155.
70 000 kronor (telefonstationsbyggnader i Hässelby villastad resp. Lännersta
för budgetåret 1943/44).
2) För större överdragsstationsbyggnader, i vissa fall med tillhörande bostadsbyggnader,
lia särskilda anslag icke anvisats av riksdagen, utan byggnadskostnaderna
lia inkluderats i kostnaderna för resp. rikskablar, vilka
bestritts dels med anslaget till fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende,
dels med anslag från telegrafverkets förnyelsefond. Kostnaderna
för dessa överdragsstationsbyggnader ha i allmänhet uppgått till 50 000 å
100 000 kronor och kostnaderna för bostadsbyggnader, när sådana förekommit,
till 50 000 å 60 000 kronor.
3) För de smärre byggnader för obemannade överdragsstationer, som mäste
anordnas i samband med införandet av bärfrekvensdrift å rikskablar, ha
kostnaderna likaledes inkluderats i kostnaderna för vederbörande kablar eller
i kostnaderna för anordnandet av bärfrekvensdrift å äldre rikskablar. Liksom
i förra fallet lia kostnaderna bestritts dels med anslaget till fortsatt utveckling,
dels med anslag från telegrafverkets förnyelsefond. Kostnaden för
dessa hus har hållit sig under 20 000 kronor.
4) För mindre stationsbyggnader för automatiska växelstationer ha kostnaderna
inkluderats i kostnaderna för den automatiska stationsutrustningen
och ha därmed blivit liestridda antingen med anslaget till fortsatt utveckling
eller med från telegrafverkets förnyelsefond anvisade medel till automatiseringsarbeten.
Dessa mindre telefonstationsbyggnader bestå som regel av för
ändamålet särskilt konstruerade standardhus av trä eller i några fall av
tegel — för vilka erforderlig mark förvärvas antingen med äganderätt eller
med nyttjanderätt för en tid av 50 år. Kostnaden för standardhusen understiger
som regel 10 000 å 15 000 kronor. I några fall lia emellertid också behövt
uppföras något större byggnader, för vilka kostnaderna lia uppgått till
20 000 å 60 000 kronor.
I promemorian anföres i anslutning till den lämnade redogörelsen bland
annat följande.
Frågan örn telegrafstyrelsens rätt att uppföra mindre stationsbyggnader
bär för ögonblicket blivit särskilt aktuell, därför att telegrafstyrelsen för att
kunna erhålla arbetstillstånd måste kunna uppvisa beslut av Kungl. Majli.
Detta gäller dock icke de egentliga standardhusen, eftersom dessa kunna
uppföras av ett fåtal man. För större överdragsstationsbyggnader har bemyndigande
att uppföra husen lämnats av Kungl. Majit i och med att anslag beviljats
ur telegrafverkets förnyelsefond. För byggnader av mellanstorlek för
automatiska växelstationer har sådant bemyndigande icke lämnats men ansetts
ingå i bemyndigandet att disponera anslaget till fortsatt utveckling av stålens
telefon- och telegrafväsende respektive att disponera anslag ur telegrafverkets
förnyelsefond till automatiseringsarbeten.
Efter den 1 juli 1944 kommer den hittillsvarande anvisningen av medel ur
telegrafverkets förnyelsefond att upphöra. Kostnaderna för rikskabelanläggningar
skola enligt statsverkspropositionen i sin helhet bestridas med ansla-et
till fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende, medan
kostnaderna för automatiseringsarbeten skola bestridas med det nya anslaget
lill ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten, från vilket anslag medel
få av telegrafstyrelsen disponeras efter särskild framställning till Kungl.
Majit.
För större överdragsstationsbyggnader, eventuellt med tillhörande bostadsbyggnader,
torde i fortsättningen böra förfaras så, att Kungl. Majit samti
-
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 165.
digt nied sin sedvanliga skrivelse lill telegrafstyrelsen med bemyndigande atl
disponera anslaget till fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende
jämväl lämnar styrelsen bemyndigande att uppföra de byggnader, som
tillhöra i .statsverkspropositionen omnämnda rikskabelanläggningar. Om behov
skulle uppstå atl påbörja uppförandet av dylika överdragsstationsbvggnader
för rikskabelanläggning, för vilken medel skola beräknas i anslaget till
fortsatt utveckling för ett senare budgetår, bör sådant bemyndigande likväl
kunna lämnas av Kungl. Majit med stöd av att en del av årets anslag avser
oförutsedda arbeten.
Beträffande de minsta slagen av byggnader — standardhus för automatiska
växelstationer — måste nuvarande finansieringsmetod anses vara icke
blott naturlig utan även den enda möjliga. Husen utgöra i delta fall endast
ett hölje kring stationsulrustningen, och några lokaler för annat ändamål
linnas icke i desamma, varför hus och stationsulrustning böra betraktas .såsom
en enhet. Som förut nämnts äro dessa hus ofta uppförda på arrenderad
mark. För varje år måste ett stort antal dylika hus uppföras, och det är icke
möjligt att längre tid i förväg avgöra, var eller till vilket antal dvlika hus
komma att uppföras under ett kommande budgetår. Kostnaden för dessa
småhus bör därför i vad avser nya stationer påföras anslaget till fortsatf
utveckling och i vad avser förutvarande manuella stationer bestridas från
anslaget till ersättningsanskaffningar. Något särskilt bemyndigande från
Kungl. Majit i varje särskilt fall bör icke ifrågakomma på grund av det stora
antalet dylika husbyggen och är ej heller behövligt, eftersom arbetstillstånd
ej behöver sökas.
I den mån byggnader för obemannade överdragsstationer ingå i arbeten,
som skola bekostas med anslaget till ersättningsanskaffningar, böra även
dessa små husbyggen kunna utföras av telegrafstvrelsen utan särskilt bemvndigande.
Saken ställer sig mera tveksam, då det gäller större byggnader lin standardhus
för automatiska växelstationer, sådana byggnader''alltså för vilka bv«<>- nadskostnaden uppgår till 20 000 å 00 000 kronor. Även i fråga örn dessa
gäller, att det icke alltid är möjligt atl planera deras uppförande i så god tid.
att särskilt anslag för vart och ett av dem kan medtagas i statsverkspropositionen.
I vissa fall måste dylika hus uppföras med tämligen kort varsel
exempelvis därför att en manuell station på grund av oberäknat stor abonnentokning
eller uppsägning av hyreskontrakt måste flyttas till andra lokaler,
varvid det ofta blir ekonomiskt mest fördelaktigt att genast automatisera
stationen, även örn automatisering tidigare beräknats behöva ske fiirst vid en
senare tidpunkt. Dylika fall lia visat sig bli aktuella särskilt i de större städernas
förortsområden.
Eftersom kostnaderna för automaliseringen av en sådan station skola bestridas
med anslaget till ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten, skulle
det enligt telegrafstyrelsens uppfattning vara naturligast, att Kungl. Majli
samtidigt med att medgivande lämnades alt använda ifrågavarande anslag
aven medgave^ telegrafstyrelsen att uppföra för ändamålet behövliga byggnader,
detta sa mycket mer som hus och stationsbyggnad även i detta fall
kunna betraktas såsom en enhet, som ersätter den i förhvrd lokal förut befintliga
manuella stationen.
i (^m i11011, emeIlert*d skulle anse. att uppförande! av byggnader, för vilka
kostnaden kail uppgå till Ö0 000 å 60 000 kronor, icke bör betraktas såsom
ersattnmgsanskaffmng, kan man eventuellt också tänka sig, att kostnaderna
! fal,ef. bestridas med anslaget till fortsatt utveckling av .statens telefon- och
telegrafväsende. Telegrafstyrelsen får i så fall i varje särskilt fall hos Kungl.
Majit annalia om bemyndigande att uppföra byggnaderna ifråga.
Kungl. Maj:ts proposition nr 155.
13
Staten s järnvägar.
I sin förenämnda skrivelse den 31 januari 1944 har järnvägsstyrelsen till
utgångspunkt för sin beräkning av niedelsbehovct för ersättningsanskaftningar
och förnyelsearbeten för nästa budgetår tagit sitt tidigare i skrivelse
elen 22 december 1943 framlagda förslag till förnyelsefondsstat för år 1944.
I sistnämnda skrivelse anhöll styrelsen tillika örn medgivande att för därmed
avsedda ändamål jämväl under år 1944 använda vissa kvarstående behållningar
örn sammanlagt 1 138 164 kronor å förnyelseanslag, som beviljats för
tidigare år. Styrelsens förslag till förnyelsefondsstat för år 1944 slutade å ett
belopp av 50 380 000 kronor. Härav motsvaras sammanlagt 22 255 000 kronor
av belopp, sorn. efter det styrelsens förslag avgavs, redan i statsverkspropositionen
äskats för skilda ändamål. Av förnyelsefondsmedel skulle sålunda
återstå att täcka under år 1944 ett belopp av (50 380 000 — 22 255 000)
28 125 000 kronor. Av detta belopp har styrelsen funnit 11 850 000 kronor
böra täckas av förnyelsefondsmedel under första halvåret 1944. Med utgångspunkt
från styrelsens plan för förnyelsefondsmedlens disposition under år
1944 skulle sålunda i anslaget för budgetåret 1944/45 till ersättningsanskaffningar
och förnyelsearbeten till en början behöva inräknas ett belopp av
(28 125 000 — 11 850 000) 16 275 000 kronor. Härtill komma erforderliga
medel för ifrågavarande ändamål för första halvåret 1945. Dessa hava av
styrelsen beräknats till 13 365 000 kronor, vadan hela medelsbehovet under
anslaget till ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten vid statens järnvägar
för nästa budgetår skulle uppgå till (16 275 000 — 13 365 000) 29 640 000
kronor. Härtill komma förutnämnda belopp örn tillhopa 1 138 164 kronor av
tidigare anvisade anslag från förnyelsefonden.
Järnvägsstyrelsens beräkningar av medelsbehovet för nästa budgetår framgå
närmare av en av styrelsen överlämnad tablå, vilken torde få såsom bilaga
fogas till dagens statsrådsprotokoll (Bilaga B). För vinnande av överskådlighet
torde jämväl styrelsens förslag till förnyelsefondsstat för lörsta hafvare»
1944 få fogas till statsrådsprotokollet (Bilaga A).
Till närmare belysning av vissa i förslaget under Bilaga B ingående anslagsposter
har styrelsen anfört följande.
I fråga örn de s. k. kollektiva anslagen — exempelvis till utvidgning och
modernisering av bostadslägenheter, till bangardsmaskinerier, inventaiiei
samt vissa under olika rubriker upptagna diverse arbeten — har medelsbehovet
för första halvåret 1945 i regel uppskattats till samma belopp sorn för
första halvåret 1944; anslagsbehovet för budgetåret 1944/45 har med andra
ord upptagits till samma belopp som tidigare beräknats föi kalenderåret 1944.
IV. Anläggningar för telefon samt elektrisk belysning.
2. Ledningstagare.
Till ifrågavarande ändamål har i statförslaget för år 1944 upptagits ett
belopp av 100 000 kronor. Härav anses belöpa på första halvåret 40 000 kronor
och på andra halvåret 1944 60 000 kronor. För fortsatt anskaffning av
dylik apparatur under första halvåret 1945 beräknas ett belopp av 60 000
kronor bliva erforderligt. Anslagsbehovet för budgetåret 1944/45 skulle salunda
uppgå till (60 000 + 60 000) 120 000 kronor .
14
Kungl. Maj:ts proposition nr Ivo
V.
Anläggningar för elektrisk tågdrift.
2. Diverse arbeten.
För diverse arbeten å anläggningar för elektrisk tågdrift bär i statförsla-et
tor 1944 upptagits ett belopp av 1 000 000 kronor, varav ansetts belöpa på
torsta halvaret 1944 700 000 kronor och på andra halvåret 300 000 kronor För
lortsattande av ifrågavarande arbeten beräknas för första halvåret 1945 bliva
erforderligt ett belopp av 825 000 kronor, varför anslagsbehovet för budgetaret
1944/45 uppgår till (300 000 + 825 000) 1 125 000 kronor
\ i. Anläggningar vid huvudverkstäder.
1. Modernisering av värmeledning m. m. vid huvudverkstaden Örebro.
Högtrycksångvärmeledningen i den äldre delen av vagnverkstaden i Örebro
är numera försliten och kräver årligen stora underhållskostnader. Då bränsleatgangen
för densamma dessutom är stor i förhållande till effekten, torde
den snarast böra ersättas med hetvattenvärmeledning, i likhet med vad som
tidigare skett i andra delar av huvudverkstaden.
För nedbringande av värmebehovet böra innerfönster samtidigt insättas i
ifrågavarande verkstads synnerligen stora taklanterniner, vilken åtgärd skulle
kraftigt minska anläggningskostnaderna för hetvattenvärmeledningen.
Ovannämnda åtgärder beräknas tillsammans giva så stor bränslebesparing
att denna, raknat efter fredspriser, jämte minskningen i underhållskostnader
t0r<7^ *orranta den beräknade anläggningskostnaden, 250 000 kronor med
ca 10 “/o.
På grund av vad sålunda anförts har i statförslaget för budgetåret 1944/45
till här ifrågavarande ändamål medräknats ett anslagsbelopp av 250 000 kronor.
IX. Rullande materiel.
1. Ånglok, ombyggnad m. m.
^ s*n skrivelse den 22 december 194.3 angående lörnyelsefondsstaten för år
1944 meddelade styrelsen under ovanstående rubrik, att för fortsatt ombyggnad
av ,E''lok samt för ersättning av slopmässiga ångpannor m. m. under år
1944 erfordrades cirka 500 000 kronor. Med hänsyn till den behållning som
torefanns å tidigare anslag, ansågs emellertid endast 50 000 kronor behöva nvbeviljas
för år 1944.
Detta belopp anses behöva tagas i anspråk törst under det senare halvåret.
För fortsätt ombyggnad av E-lok samt för insättande av nya ångpannor m. m.
beräknas för första halvåret 1945 bliva erforderligt ett belopp av 150 000
kronor. Det totala anslagsbehovet under budgetåret 1944/45 skulle sålunda
uppgå till (50 000 + 150 000) 200 000 kronor. salunda
2. Elektrolok, ersättningsanskaffning.
Till anskaffning av 5 ackumulatorlok under år 1944 har i statförslaget för
är 1944 upptagits ett belopp av 2 100 000 kronor. Härav anses 1 400 000 kronor
belöpa sig på andra halvåret. Såsom framgår av den i nyssnämnda statiorslag
anförda motiveringen föreligger behov av omkring 15 dylika lok under
de närmaste åren. Under nästa år torde därför böra anskaffas ytterligare 5
dylika lok. Därutöver erfordras 5 växlingslok av annan typ. Till förskottsbetalning
för dessa 10 lok erfordras under första halvåret 1945 cirka 1 200 000
kronor. Medelsbehovet för budgetåret 1944/45 till ifrågavarande ändamål
uppgår således till (1 400 000 + 1 200 000) 2 600 000 kronor
Kungl. Majda proposition nr 155.
15
3. Elektrolok, reservdelar till.
För reservdelar lill elektriska lok beräknas under första halvåret 1945
bliva erforderligt ett belopp av 210 000 kronor. Tillsammans med det för andra
halvåret 1944 beräknade anslagsbehovet, 780 000 kronor, skulle således till
här ifrågavarande anskaffningar för budgetåret 1944/45 erfordras en medelsanvisning
av 990 000 kronor.
5. Rälsbussar.
För den anskaffning av rälsbussar, som planerats äga rum under år 1945,
erfordras till förskottsbetalning vissa medel redan under första halvåret. För
ifrågavarande ändamål har i detta sammanhang medtagits ett belopp av
250 000 kronor.
6. Lokomotorer.
Under år 1945 behöver anskaffas elt 10-tal lokomotorer, för vilka medel, beräknade
till 250 000 kronor, erfordras anvisade under första halvåret 1945.
7. Person- och resgodsvagnar, ombyggnad.
Till rubricerade arbeten har i styrelsens skrivelse den 22 december 1943
för år 1944 upptagits ett belopp av 1 820 000 kronor. Som framgår av den
där anförda motiveringen ingår i nämnda summa bl. a. 500 000 kronor till
ändring av belysningssystemet i äldre vagnar samt 750 000 kronor för införande
av rullager i vissa vagnar. För ifrågavarande arbeten, som beräknats
taga en tid beträffande ändring av belysningssystemet av fyra år och beträffande
inmonteringen av rullager tre år, beräknas kostnaderna under första
halvåret 1945 uppgå till sammanlagt 1 060 000 kronor. Tillsammans med den
del av det för kalenderåret 1944 beräknade medelsbehovet, som ansetts falla
på senare halvåret (910 000 kronor), skulle sålunda för budgetåret 1944/45
under denna rubrik erfordras en medelsanvisning av (910 000 + 1 060 000)
1 970 000 kronor.
8. Postvagnar.
I sitt förslag till förnyelsefondsstat för år 1943 anmälde styrelsen behov
av att anskaffa 7 postvagnar som ersättning för äldre slopmässiga dylika
vagnar. Kostnaderna härför beräknades till cirka 830 000 kronor. Då från
tidigare anslag kvarstode en behållning på 190 000 kronor, ansågs emellertid
endast 640 000 kronor behöva nybeviljas för ändamålet. I förslaget till förnyelsefondsstat
för år 1944 meddelade styrelsen, att någon beställning av vissa
orsaker då ej ännu kommit till stånd, varför nyssnämnda anslagsmedel ännu
ej tagits i anspråk. Med anledning härav ansågs för år 1944 endast ett tillläggsanslag
på 20 000 kronor erforderligt.
Utöver nämnda antal vagnar erfordras ytterligare 15 postvagnar som ersättning
för äldre dylika. Till förskottsbetalning av dessa, vilka beräknas
draga en sammanlagd kostnad av cirka 2 000 000 kronor, erfordras under
första halvåret 1945 cirka 670 000 kronor. Tillsammans med det för år 1944
äskade anslaget, 20 000 kronor, upptages således för budgetåret 1944/45 till
ersättningsanskaffning av postvagnar ett belopp av 690 000 kronor.
!). Godsvagnar, ombyggnad.
Till fortsatt modernisering av godsvagnsparken inklusive införande av
rullager samt —- beträffande de övertagna smalspårsvagnarna — införande
av tryckluftbroms har i statförslaget för år 1944 upptagits ett belopp av
3 050 000 kronor. Härav beräknas 1 700 000 kronor belöpa sig på andra
halvåret.
För motsvarande arbeten under första halvåret 1945 beräknas cirka
1 100 000 kronor bliva erforderliga. Sammanlagt skulle således under denna
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 155.
rubrik för budgetåret 1944/45 erfordras en medelsanvisning av 2 800 000
kronor.
XI. Materiel m. m. för biltrafik.
För materiel m. m. för biltrafik lia för år 1943 av förnyelsefondsmedel
anvisats kronor 2 600 000. För samma ändamål har för år 1944 begärts anslag
med kronor 3 300 000, varav 950 000 kronor beräknas falla på första
halvåret och 2 350 000 kronor på andra halvåret. För budgetåret 1944/45 erfordras
till ersätttningsanskaffningar och förnyelsearbeten, förutom nämnda
belopp av 2 350 000 kronor, ytterligare 500 000 kronor, eller sammanlagt
2 850 000 kronor, avsedda att disponeras sålunda:
Ersättningsanskaffning av samt ombyggnads- och föränd
-
ringsarbeten å bilmateriel .......................... kronor 1 750 000
Ombyggnads- och förändringsarbeten å bilmateriel...... » 600 000
Ändringsarbeten och utrustning av vissa garage och verkstäder
......... » 250 000
Hiljettmaskiner och diverse inventarier ................ » 250 000
Summa kronor 2 850 000.
XIII. Genom olyckshändelser förstörd egendom.
Kostnaderna för återställande av och ersättningsanskaffning för sådan genom
brand och olyckshändelser förstörd egendom, för vilken avsättning till
förnyelsefond äger rum, lia jämlikt av Kungl. Maj:t i brev den 19 mars
1926 meddelade bestämmelser hittills bestritts med förnyelsefondsmedel.
Som följd av den i årets statsverksproposition (kapitaibudgeten: investelingsplanen)
föreslagna omläggningen av kapitalbudgeten och den i samband
därmed stående frågan örn omvandling av affärsverkens fömyelsefonder till
värdeminskningskonton har fråga uppstått, huru finansieringen av sådan ersättningsanskaffning,
som betingas av dylika katastrofskador, framdeles lämpligen
bör ordnas. I anledning härav har riksräkenskapsverket i skrivelse den
20 januari 1944 förordat, att för täckande av skador av större omfa
11 n i n g a kapitalbudgeten uppföres ett för samtliga affärsverksfonder
och övriga fastighetsförvaltande fonder gemensamt investeringsanslag — förslagsvis
å 5 miljoner kronor —- för vilket dispositions reglerna böra överensstämma
med driftbudgetens anslag lill oförutsedda utgifter, samt att för
täckande av smärre skador intill ett belopp, som kan anses motsvara
den normala årskostnaden för sådana skador, i det i investeringsstaten ingående
anslaget till »ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten» för vart
och ett av de affärsdrivande verken inräknas ett belopp, som efter anvisning
av Kungl. Maj:t kan ställas till vederbörande styrelses förfogande.
I anslutning till detta förslag, mot vilket järnvägsstyrelsen intet har att
erinra, har under här ifrågavarande rubrik upptagits ett på grundval av de
senaste årens kostnader för dylika var för sig smärre skador beräknat belopp
av 1 500 000 kronor.
Statens vattenfat Isverk.
I sin skrivelse den 4 februari 1944 förklarar sig vattenfallsstyrelsen utgå
från att de tre av styrelsen försaltade fonderna, avseende kraftverken, kanalverken
och fastighetsförvaltningen, komma att — på sätt i statsverkspropositionen
förordats — sammanslås till en eller att i vart fall anslaget till
ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten skall vara gemensamt för de
Kungl. Majda proposition nr 155.
17
lee rörelsegrenama. Beträffande della anslag erinrar styrelsen till en början,
att därmed avses skola bestridas allenast från nyanläggningsarbeten fristående
förnyelsearbeten. Styrelsen erinrar vidare, att styrelsen i skrivelse den
25 november 1943 med förslag till stat för förnyelsefondsmedel för år
1944 hemställt om bemyndigande att under sistnämnda år använda totalt
2 400 000 kronor av förnyelsefonderna utöver kvarstående delar av för år
1943 medgivna fondutlag. Av nämnda belopp bär styrelsen beräknat intill
900 000 kronor bliva behövliga under första halvåret 1944. Av återstoden,
1 500 000 kronor, hänföra sig 1 100 000 kronor till distributionsanläggningarna
och hava inräknats i härför i statsverkspropositionen äskat anslag.
Till en början skulle sålunda i anslaget till ersättningsanskaffningar och
förnyelsearbeten för statens vattenfallsverk för budgetåret 1944/45 behöva
inräknas ett belopp av (2 400 000 — 900 000 — 1 100 000) 400 000 kronor,
motsvarande det beräknade medelsbehovet för andra halvåret 1944. För hela
budgetåret 1944/45 har vattenfallsstyrelsen emellertid beräknat medelsbehovet
under anslaget till 2 000 000 kronor.
Såsom motivering härför anför styrelsen.
Det torde för framtiden få förutses, att beräkningen av anslagsbehovet
för här förevarande ändamål, vilken kommer att få göras mer än 10 månader
före ingången av det avsedda budgetåret, icke kan baseras på ett fastställande
av de särskilda arbetena i detalj utan måste inriktas på en enligt
erfarenheten erforderlig kostnadsram, innefattande jämväl någon marginal
för oförutsedda variationer.
Medelsförbrukningen för förnyelsearbeten under perioden 1938—1942 angles
i följande tabell.
År
Kraftverken exki.
distribu tiof» sani.
Kanalverken
Fastighets-
förvaltningen
Summa
kronor.
kronor.
kronor.
kronor.
1938......
........ 1 032 463
150 000
38125
1 820 588
1939......
........ 729 201
190 000
44 700
963 901
1940......
........ 898 380
260 000
44 SCO
1 203 180
1941......
........ 958 644
109 575
54 700
1 122 919
1942......
........ 484 630
125 425
315 000
925 055
Med hänsyn till penningvärdets fall och den omständigheten att före den 1
juli 1944 medgivna fonduttag, som icke intill dess hunnit fullt utnyttjas, icke
komma att kvarstå i någon form, synes anslaget för budgetåret 1944/45 böra
sättas till minst 2 000 000 kronor. Om en marginal inräknas i anslaget första
gången det beviljas, kunna de sedermera erforderliga nya anslagen anpassas
efter den verkliga medelsförbrukningen.
Vattenfallsstyrelsen förklarar sig i sin skrivelse vidare ansluta sig till riksräkenskapsverkets
förslag örn att ett särskilt gemensamt anslag skulle anvisas
för mötande av medelsbehov i anledning av katastrofskador. Styrelsen
har dock funnit det av riksräkenskapsverket beräknade beloppet, 5 000 000
kronor, vara väl lågt. Örn ett dylikt gemensamt anslag ej anvisades, skulle
enligt vattenfallsstyrelsens beräkningar styrelsens anslag till ersättningsanskaffningar
och förnyelsearbeten behöva bestämmas till 4 600 000 kronor.
I anslutning till vad riksräkenskapsverket anfört rörande den bokförings
Bihang
till riksdagens protokoll 19M. I sami. Nr 155. 2
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr löö.
mässiga redovisningen av förluster på grund av katastrofrisker anför vattenfallsstyrelsen.
Meningen med den nu gällande föreskriften, att avsättningarna till förnyelsefond
skola beräknas jämväl med hänsyn till brand- och olycksfallsrisker.
mäste ha varit, att en utjämning av skaderiskerna skulle ske, varav följer,
att för iståndsättningskostnadernas täckande icke endast avsättningarna för
just den skadade anläggningen utan även avsättningarna för andra analoga
anläggningar skulle^ få tagas i anspråk. Detta förfarande strider emellertid
mot det sätt, varpå värdeminskningskontona efter den föreslagna omläggningen
av kapitalbudgeten skola handhavas, i det att för avskrivning av en
ersatt anläggningsdel direkt endast får disponeras vad som hunnit avsättas
till kontot för nämnda anläggningsdel. I den mån denna avsättning är för
liten, skall en driftkostnaderna belastande extra avsättning till kontot göras
för att möjliggöra full avskrivning. Vid katastrofskador kan emellertid i
mångå fall den erforderliga extra avsättningen bli så stor, att verkets ekonomiska
resultat helt förryckes. Riksräkenskapsverket påpekar, att möjlighet
kommer att finnas för förlustens överförande till fonden för oregierade
kapitalmedelsförluster. Vattenfallsstyrelsen har icke något att erinra mot
att ett sådant förfarande förutses, men det bör enligt styrelsens mening vara
möjligt att giva det sådan form att, när så är lämpligt med hänsyn till en
korrekt redovisning av verksamhetens ekonomiska resultat, förlusten successivt
regleras medelst verkets driftmedel, motsvarande vad som vid nuvarande
system sker, när ett extra stort uttag ur förnyelsefonden återställes
medelst forcerad avsättning under några år.
I ett över samtliga kommunikationsverkens ifrågavarande framställningar
avgivet gemensamt utlåtande den 10 februari 1944 har riksräkenskapsverket
— med förmälan, att framställningarna avlåtits efter samråd med riksräkenskapsverket
— förklarat sig icke hava något att erinra mot vad kommunikationsverken
anfört rörande behovet av anslag för ersättningsanskaffningar
och förnyelsearbeten. Beträffande det av riksräkenskapsverket föreslagna
gemensamma anslag, som skulle hava karaktären av katastrofreserv, framhåller
ämbetsverket, att anslagsbehovet varje år borde prövas och anslaget
utfyllas med förbrukade medel. Eventuellt borde anslaget varje år indragas
och anvisas på nytt. Denna fråga krävde dock icke någon omedelbar lösning.
Vattenfallsstyrelsens uttalande örn önskvärdheten av att verken, när
så vore lämpligt med hänsyn till en korrekt redovisning av verksamhetens
ekonomiska resultat, kunde successivt reglera uppkomna förluster
på grund av katastrofskador har icke föranlett någon riksräkenskapsverkets
erinran. Riksräkenskapsverket framhåller i detta sammanhang, att fonden
för oreglerade kapitalmedelsförluster icke kunde användas för nu ifrågavarande
ändamål med mindre Kungl. Maj:t efter framställning från vederbörande
verks styrelse i varje särskilt fall så medgåve. Då initiativet sålunda
läge i vederbörande verks hand och beslutanderätten vore förbehållen Kungl.
Maj:t, förutsatte riksräkenskapsverket, att denna form för förlusttäckning
icke komme till användning annat än då så vöre oundgängligen nödvändigt.
Riksräkenskapsverket hemställer, att ett för samtliga fastighetsfonder gemensamt
investeringsanslag å 5 000 000 kronor för oförutsedda utgifter måtte
uppföras å kapitalbudgeten.
Kunni. Maj:ts proposition nr 155.
19
Kö rel sekret! i tor.
Postverket.
Generalpoststyrelsen meddelar i sill skrivelse, att för postverkets del något
behov av särskild rörelsekredit åtminstone för närvarande icke förelåge, enär
postverket i den skillnad, som i den av verket bedrivna penningförmedlande
verksamheten uppstode mellan till verket inflytande och därifrån utbetalade
belopp, erhölle ett betydligt rörelsekapital.
T el eg r af v e r k et.
I sin förut åberopade skrivelse har telegrafstyrelsen föreslagit, att en rörlig
kredit måtte öppnas för telegrafverket i riksgäldskontoret och att maximigränsen
för densamma måtte tills vidare fixeras till 25 000 000 kronor.
Styrelsen framhåller, att telegrafverkets behov av rörelsemedel bestämmes
dels av storleken av den nödvändiga materiallagerhållningen, dels av behövliga
medel för kassahållning för krediter till verkets kunder huvudsakligen för
samtals- och telegramavgifter och för förskottering av kostnader, som skola
ersättas verket av utomstående, dels ock av storleken av hos verket innestående
depositioner m. m. dylikt.
Materiallagerhållningen vore, framhåller styrelsen, den väsentligaste faktor,
som påverkade behovet av rörelsemedel. Den starka utvecklingen av telegrafverkets
rörelse påkallade ökade dylika medel. Det kunde emellertid också
tänkas, att tillfälliga överskott av likvida medel uppstode för telegrafverket.
Dessa överskott borde få deponeras i riksgäldskontoret mot ränta. Om likvida
medel på detta sätt skulle komma att permanent innestå i riksgäldskontoret,
skulle reglering härav kunna ske genom att i ett kommande års investeringsstat
upptoges lämpligt belopp härav såsom inkomst å telegrafverkets fond
vid sidan av avskrivningsmedel inom fonden, övriga kapitalmedel och investeringsbemyndigande.
Telegrafstyrelsen framhåller slutligen, att det vore nödvändigt
att omedelbart öppna en rörelsekredit för telegrafverket. Uppenbarligen
läge det i verkets intresse att utnyttja krediten så litet som möjligt, enär
verket ju bleve skyldigt att betala ränta på ianspråktagna belopp.
Statens järnvägar.
Järnvägsstyrelsen har, under förutsättning att de hos riksgäldskontoret innestående
pensions- och förnyelsefondsmedlen, på sätt föreslagits, komme
att salderas mot det å statens järnvägars fond bokförda kapitalet, beräknat
behovet av rörelsekredit för statens järnvägar till 50 000 000 kronor.
Statens v att e nf all sv e r k.
Vattenfallsstyrelsen har på anförda skäl förklarat sig anse vattenf al Isverkets
rörliga kredit böra avse ett belopp av minst 10 000 000 kronor.
Riksräkenskupsverlcet har i sitt utlåtande den 10 februari 1944 förklarat sig
icke hava något alt erinra mot vad affärsverken anfört rörande kredit för
förstärkning av verkens rörelsemedel.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr lod.
Departe
ments
ehefen.
Nu förevarande frågor beröra vissa delar av det förslag rörande kapitalbudgetens
omläggning, som framlagts i årets statsverksproposition och som syftar
lill att vinna större överskådlighet över de statliga investeringarna. Enligt
detta förslag skola ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten, i motsats
till vad fallet hittills varit, redovisas över riksstaten. Den föreslagna, av riksdagen
numera i princip godkända omläggningen förutsätter, att anslag å kapitalbudgeten
anvisas till ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten och
att verkens behov av rörelsekrediter tillgodoses.
Kommunikationsverken hava nu förebragt utredning om medelsbehovet
för nästa budgetår i båda dessa hänseenden och därvid samtidigt omräknat
tidigare upprättade förslag till förnyelsefondsstater för år 1944 lill att avse
allenast första hälften av detta år.
I samband med de sålunda avgivna förslagen hava ämbetsverken till behandling
upptagit en del frågor av finansiell natur, lill vilka Kungl. Maj:l
sedermera torde få taga ställning efter anmälan av chefen för finansdepartementet.
I nu förevarande sammanhang knytes intresset närmast lill storleken av
de olika anslagen för ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten. Samtliga
förslag i detta hänseende utgå från den förutsättningen, att några medel
till mötande av risK för större skador (katastrofskador) icke skola inräknas
i verkens anslag. Medel för täckande av sådana skador skulle i stället, enlig!
ett av riksräkenskapsverket framlagt förslag, anvisas å ett för samtliga affärsverks-
och fastighetsfonder gemensamt investeringsanslag å 5 000 000 kronor
till oförutsedda utgifter. För smärre skador däremot skulle anslagsmedel ställas
till de särskilda verkens förfogande.
Efter samråd med chefen för finansdepartementet har jag funnit övervägande
skäl tala för att i de skilda anslagen till ersättningsanskaffningar
och förnyelsearbeten icke inräknas medel till täckande av katastrofskador.
Det är emellertid icke givet, att ett särskilt anslag för mötande av oförutsedda
utgifter av denna natur måste anvisas. Skälet för förslaget härom
torde närmast hava varit, att det sammanlagda medelsbehovet skalle kunna
minskas genom en dylik åtgärd. Med hänsyn till att anslaget icke skulle tagas
i anspråk i andra fall än da en katastrof inträffar synes det å ena sidan
skäligen likgiltigt, hur stort anslag som beräknas för ändamålet, och å andra
sidan ganska uppenbart att även det av riksräkenskapsverket ifrågasatta
beloppet av 5 000 000 kronor i visst fall kan vara otillräckligt, exempelvis
då fråga är om förstörelse av en kraftstation. Det vill förefalla, som om det
avsedda syftet skulle med mindre omgång kunna nås, om vederbörande
verk bemyndigades att temporärt — i avbidan på att särskilda täckningsanslag
hinna anvisas av riksdagen — taga under händer varande medel eller
rörelsekrediter i anspråk för att bestrida kostnader för avhjälpande av katastrofskador.
Då det synes lämpligast, att rörelsekrediternas storlek avpassas
utan hänsyn till att de skola kunna möta medelsanspråk av den storleksordning,
som kan ifrågakomma för nu avsedda ändamål, ligger det enligt
min mening närmast till hands att söka en lösning av frågan på den vägen,
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 155.
att riksdagens bemyndigande utverkas för Kungl. Majit att i tall av behm
medgiva överskridande av de högsta belopp för de affårsdrivande verkens
rörelsekrediter, som med hänsyn till rörelsekrediternas egentliga ändamål
kunna bliva fastställda. Förslag av denna innebörd, avseende jämväl fastighetsfonderna,
torde senare få framläggas av chefen för finansdepai tementet.
För läckande av mindre skador torde till de särskilda verkens förfogande
ställda anslagsmedel böra lagas i anspråk, dock att beträffande telegrafverket
hinder ej bör möta att såsom underhållskostnad avföra kostnader för
vissa av telegrafstyrelsen angivna smärre skador.
Med dessa utgångspunkter och då jag icke har något att erinra mot storleken
av de anslag, vilka av ämbetsverken äskats för ersättningsanskaffningar
och förnyelsearbeten, förordar jag att anslag till dessa ändamål för
nästa budgetår anvisas med 3 700 000 kronor för postverket, 19 950 000 kronor
för telegrafverket, 29 640 000 kronor för statens järnvägar samt 2 000 000
kronor för statens vattenfallsverk. Härvid har jag utgått från att förnyelse1''ondsstater
för första halvåret 1944 komma alt av Kungl. Majit fastställas
i huvudsaklig överensstämmelse med av ämbetsverken framlagda förslag.
I anledning av vad vattenfallsstyrelsen anfört örn att före den 1 juli 1944
medgivna fonduttag, som icke intill dess hunnit fullt utnyttjas, ej skulle
kvarstå i någon form, vill jag framhålla att behållningar, som vid nämnda
tidpunkt kvarstå å medel, vilka av Kungl. Majit anvisats att utgå ur
börande förnyelsefonder, på sätt chefen för finansdepartementet anfört vid
anmälan av årets statsverksproposition böra överföras till motsvarande för
budgetåret 1944/45 anvisade anslag på samma sätt som reservationer å äldre
reservationsanslag. Detta gäller bland annat de a tidigare ars förnyelsefondsstater
för statens järnvägar anvisade belopp om tillhopa 1 138 164 kronor,
som järnvägsstyrelsen förutsatt skola få disponeras under nästa budgetår.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, avses de nya anslagen till
ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten för sådana ändamål, som äro
av beskaffenhet alf enligt hittills gällande grunder kunna bestridas med medel
av förnyelsefonderna men för vilka medel icke kunnat inräknas i de olika
anslagen för å kapitalbudgeten särskilt rubricerade ändamål.
För att möjliggöra ett förverkligande av syftet att vinna bästa möjliga
iiverblick över investeringsmedlens användning synes det för telegrafverkets
del önskvärt, att anslaget till fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende
göres till föremål för en viss differentiering med hänsyn till olika
med anslaget avsedda ändamål. Det är icke görligt alt för nästa budgetår
vidtaga någon ändring i anslagsbeteckningen, men en uppdelning av anslaget
från och med budgetåret 1945/46 torde böra tagas under övervägande, varvid
skilda anslagsrubriker närmast kunna ifrågakomma exempelvis för rikskablar,
utvidgning av lokalnät, rundradiostationer och automalisering av telefonstationer.
Närmare utredning och förslag i fråga örn anslagsrubricering torde
höra framläggas av telegrafstyrelsen i samband med anslagsäskandena för
budgetåret 1945/46. Lämpligen böra därvid i de särskilda anslagen inräknas
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 155.
medel även tor arbeten av natur att för närvarande bekostas nied förnyelsefondsmedel,
varigenom anslaget till ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten
kan i viss måll begränsas. Vad angår telegrafverkets husbyggnader
synes det mig naturligt att sådana mindre hus, som allenast utgöra ett hölje
kring automatiska växelstationer, finansieras från anslag för automatisering.
Kostnaderna för övriga hus böra bestridas från det av de exemplifierade anslagen,
vilket närmast motsvarar de ändamål, husen avses skola tjäna. För
större telegraf- och telefonstationsbyggnader böra liksom hittills särskilda investeringsanslag
anvisas. Det bör övervägas, om icke — i anslutning till vad
som gäller för statens järnvägar — ett särskilt anslag bör anvisas såsom dispositionsanslag
för oförutsedda och mindre arbeten.
1 aVbidan på en eventue11 differentiering av telegrafverkets investeringsanslag
på sätt här antytts torde med avseende å finansieringen av telegrafverkets
husbyggnader få tillämpas de principer, som angivits i den i det föregående
omnämnda, inom telegrafstyrelsen upprättade promemorian. Byggnader för
automatiska växelstationer, som icke äro av standardtyp och ringa storlek,
böra därvid finansieras från anslaget till fortsatt utveckling av statens telefonoch
telegrafväsende. Uppförande av byggnad, som beräknas draga en kostnad
överstigande 50 000 kronor, bör oavsett ändamålet få ske endast efter
bemyndigande av Kungl. Majit.
Ur statsfinansiell synpunkt lärer det icke vara erforderligt att med någon
större grad av exakthet bestämma behovet av rörelsekrediter för affärsverken.
De böra enligt min mening tillmätas med tämligen vid marginal,
så att det kan bliva möjligt för ämbetsverken att smidigt anpassa sig efter de
vid olika tidpunkter skiftande behoven. Då ianspråktagandet av krediterna
förenas med skyldighet att erlägga ränta, lärer icke behöva befaras att krediterna
skola användas i större utsträckning än som påkallas av därmed avsedda
ändamål. Jag finner ur här angivna synpunkter icke anledning till
erinran mot ämbetsverkens förslag örn krediternas storlek.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att
dels å kapitalbudgeten för budgetåret 1944/45 under Statens
affärsverksfonder anvisa följande investeringsanslag. nämligen
till
Postverket: Ersättningsanskaffningar och
förnyelsearbeten .................... kronor 3 700 000,
Telegrafverket: Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbe
ten
............................ kronor 19 950 000,
Statens järnvägar: Ersättningsanskaffningar och förnyelsear
beten
............................ kronor 29 640 000.
Statens vattenfallsverk: Gemensamt anslag: Ersättningsanskaffningar
och förnyelsearbeten...... kronor 2 000 000;
Kungl. Maj:ts proposition nr 155.
23
dels ock bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att
för beredande av rörelsekapital åt telegrafverket, statens
järnvägar och statens vattenfallsverk tillhandahålla rörliga
krediter av respektive 25 000 000 kronor, 50 000 000 kronor
och 10 000 000 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
F. Wessberg.
24
Kungl. Maj:ts proposition nr löij.
Bilaga A.
Förslag till förnyelsefoudsstat. för statens järnvägar för första halvåret
1944.
A. Nybegärda anslag.
Förslag till
Arbeten och anskaffningar stat för ''/i—
80/« 1944
1. Spår och bangårdar med husbyggnader.
1. Åstorp, ändring av spårsystemet...................... 250 000
2. Åkers styckebruk, ändring av bangårdsanordningarna ... 90 000
3. Bostadslägenheter, utvidgning av enrumslägenheter...... 150 000
4. » , moderniseringsarbeten............... 500 000
5. Storvik, ombyggnad och modernisering av stationshuset... 50 000
6. Kalmar C, ombyggnad och modernisering av stationshuset. 100 000
7. Motala C, nytt godsmagasin........................... 125 000
8. Växjö, lokaler för personal i yttertjänst................. 130 000
9. Ystad, ny lokstation.................................. 300 000
10. Stockholm C, förberedande arbeten för uppförande av nytt
ilgodsmagasin........................................ 150 000
11. Diverse arbeten...................................... 1 250 000
11. Bangårdsmaskinerier...................................... 250 000
III. Anläggningar för telefon samt elektrisk belysning.
1. Ledningstagare....................................... 40 000
2. Diverse arbeten å telefon- och kabelanläggningar.......... 160 000
3. Diverse arbeten å elektriska kraft- och belysningsanlägg
ningar.
.............................................. 175 000
IV. Anläggningar för elektrisk tågdrift.
1. Utbyte av 9 st. snabbrytare å malmbanan................ 50 000
2. Diverse arbeten....................................... 700 000
X''. Anläggningar vid huvudverkstäder.
Diverse arbeten.......................................... 200 000
VI. Anläggningar för förrådsavdelningen.
Diverse arbeten.......................................... 5 000
VII. Rullande materiel.
1. Elektrolok, ersättningsanskaffning....................... 700 000
2. » , reservdelar till.............................. 275 000
3. » , ombyggnad................................ 40 000
4. Lokomotorer......................................... 300 000
5. Person- och resgodsvagnar, ombyggnad.................. 910 000
6. Godsvagnar, ombyggnad............................... 1 350 000
7. Diverse arbeten....................................... 750 000
VIII. Materiel m. m. för biltrafik................................ 950 000
IX. Inventarier.............................................. 1 900 000
Summa 11 850 000
Kungl. Majlis proposition nr 155.
25
B. Anslag å 1939, 1940 oell 1942 ärs förnyelsefondsstater, vilkas
Arbeten och anskaffningar
ruraiuirilig av uaugaiucu viva rxugt,...........
Utvidgning av spårsystemet vid Ange bangård ..
Överliggningshus m. m.......................
Ombyggnad och modernisering av malmbanans
kontaktledningar och högspända belysnings
ledningar.
.......................... Senast
Ombyggnad av huvudförrådet i Östersund .
r första halvåret
45.
Ursprungligt
1944 samt
Beräknad
År
anslag
kronor
behållning
kronor
1939
110 000
48 000
1942
200 000
150 000
1940
100 000
26 300
1942
500 000
770 000
1942
150 000
143 864
Bihang till riksdagens protokoll 19AA. 1 sami. Nr 155.
3
opaginerad Kontrollera mot PDF
■26
Kungl. Maj:ts proposition nr 155.
Bilaga B.
Förslag
till
anslag för budgetåret 1944/45 till ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten
vid statens järnvägar.
I.
II.
III.
IV.
Arbeten och anskaffningar
Från förslaget till
förnyelsefonds- Å första „
stat för år 1944 halvåret 1945 S.un/m‘1„ for
överförda belopp, belöpande
avseende andra belopp l»44/4D
halvåret 1944
Kronor
Spår och bangårdar med husbyggnader.
1. Åstorp, ändring av spårsystemet
......................
2. Åkers styckebruk, ändring av
bangårdsanordningarna .....
3. Bostadslägenheter, utvidgning
av enrumslägenheter
4.
» , modernise
ringsarbeten.
.....
5. Storvik, ombyggnad och modernisering
av stationshuset..
6. Kalmar C, d:o.............
7. Motala C, nytt godsmagasin .
8. Hagalunds övre, utvidgning
av driftverkstaden.........
9. Ystad, ny lokstation........
10. Stockholm C, förberedande ar
beten
för uppförande av nytt
ilgodsmagasin..............
11. Diverse arbeten............
Broar, viadukter, vågh roar och väg
porfar.
....................
Bangårdsmaskinerier............
Anläggningar för telefon samt elektrisk
belysning.
1. Revidering och automatisering
av trafiksektionernas telefonanordningar
................
2. Ledningstagare.............
3. Diverse arbeten å telefon- och
kabelanläggningar...........
4. Diverse arbeten på elektriska
kraft- och belysningsanläggningar.
....................
400 000
400 000
150 000
150 000
150 000
150 000
300 000
500 000
500 000
1 000 000
100 000
100 000
150 000
100 000
100 000
150 000
470 000
400 000
470 000
400 000
150 000
1 250 000
1 250 000
150 000
2 500 000
500 000
250 000
250 000
500 000
500 000
100 000
60 000
60 000
100 000
120 000
150 000
160 000
310 000
175 000
175 000
350 000
27
Kungl. Maj.ts proposition nr 155.
Arbeten och anskaffningar
Från förslaget till
förnyelsefondsstat
för år 1944
överförda belopp,
avseende andra
halvåret 1944
K r o
Å första
halvåret 1945
belöpande
belopp
V. Anläggningar för elektrisk tägdrifl.
1. Utbyte av 9 st. snabbrytare å
malmbanan................
2. Diverse arbeten.............
VI. Anläggningar vid huvudverkstäder.
1. Modernisering av värmeled
ningen
m. m. vid huvudverkstaden
i Örebro.............
2. Diverse arbeten.............
VII. Anläggningar för förrådsavdel
ningen.
Diverse arbeten .. .............
VIII. Färjelägen....................
IX. Rullande materiel.
1. Ånglok, ombyggnad........
2. Elektrolok, ersättningsan
skaffning
.....
3. » , reservdelar till...
4. » , ombyggnad.....
5. Rälsbussar................
6. Lokomotorer..............
7. Person- och resgodsvagnar,
ombyggnad ................
8. Postvagnar................
9. Godsvagnar, ombyggnad ....
10. Diverse arbeten............
X. Sjöfartsmateriel................
XI. Materiel m. m. för biltrafik......
XII. Inventarier.....................
XIII. Genom olyckshändelser förstörd
egendom......................
Summa
150 000
300 000
825 000
175 000
250 000
200 000
5 000
5 000
250 000
50 000
150 000
1 400 000
1 200 000
780 000
210 000
455 000
910 000
250 000
250 000
1 060 000
20 000
670 000
1 700 000
1 100 000
750 000
750 000
25 000
2 350 000
500 000
1 900 000
1 900 000
16 275 000
n 500 ooo
13 365 000
Summa för
budgetåret
1944/45
150 000
1 125 000
250 000
375 000
10 000
250 000
200 000
2 600 000
990 000
455 000
250 000
250 000
1 970 000
690 000
2 800 000
1 500 000
25 000
2 850 000
3 800 000
1 500 000
29 640 000
’ Avser hela budgetåret
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.