Sök i Ratio Lex

Angående anslag till ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten för kommunikationsverken m. m

1944-07-01 · 27 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 21 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1944:155, Angående anslag till ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten för kommunikationsverken m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr lod.

1

Nr 155.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till ersättningsanskaffningar

och förnyelsearbeten för kommunikationsverken

m. m.; given Stockholms slott den

25 februari 19M.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Gustaf Andersson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 25 februari 19bA.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson.

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har Kungl. Majit

föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde

komma att föreläggas riksdagen, till ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten

för budgetåret 1944/45 beräkna följande investeringsanslag under

statens affärsverksfonder, nämligen till

Bihang till riksdagens protokoll 19AA. 1 sami. Nr 1S5. I

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr lod.

Kronor.

Postverket .............................................. 3 000 000

Telegrafverket .......................................... 12 000 000

Statens järnvägar ........................................ 25 000 000

Statens vattenfallsverk .................................... 2 000 000.

Beloppen voro allenast preliminärt beräknade i anslutning till vad chefen

för finansdepartementet i annat sammanhang förordat beträffande kapitalbudgetens

omläggning (1944 års statsverksproposition, Kapitalbudgeten, Investeringsplan),

och jag framhöll att frågan örn bestämmandet av de belopp,

som bleve erforderliga, borde upptagas i särskild proposition i samband med

avgivande av förslag i fråga örn rörelsekrediter lill de stalliga affärsdrivande

verken.

Jag anhåller nu att få återkomma till frågan örn anslag till ersättningsanskaffningar

och förnyelsearbeten och den i samband därmed stående fråsan

örn rörelsekrediter för affärsverken. Beträffande den omläggning av kapitalbudgeten,

som bör föranleda anslag till dessa båda ändamål och som

numera i princip godkänts av riksdagen, torde jag i huvudsak få hänvisa

till vad chefen för finansdepartementet härom anfört i statsverkspropositionen.

Plär må endast erinras, att förslaget beträffande kapitalbudgetens omläggning,

i vad avser nu förevarande frågor, syftar till att vinna en mera fullständig

överblick över den statliga investeringsverksamheten än vad för närvarande

är möjligt. I detta syfte skola ersättningsanskaffningarna i motsats

till vad för närvarande är fallet redovisas över riksstaten. Inom fonderna disponibla

likvida medel förutsättas använda för finansiering av beslutade investeringar,

och en strängare anslagsredovisning genomföres. Sistnämnda ändringar

medföra behov av nya eller ökade rörelsekrediter för vissa verk. För affärsverkens

del hava ersättningsanskaffningarna i regel finansierats med anlitande av

verkens förnyelsefonder i enlighet med särskilda av Kungl. Majit fastställda

stater. I den mån ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten hänföra sig

till ändamål, för vilka särskilda anslag begärts, hava i de äskanden, som

förelagts årets riksdag, i huvudsak inräknats erforderliga belopp jämväl för

de behov, vilka enligt hittillsvarande ordning skulle hava tillgodosetts av förnyelsefondsmedel.

För övriga ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten

erfordras särskilda anslag. Enär staterna för förnyelsefonderna hänfört sig

till kalenderår i motsats till kapitalbudgeten, som avser budgetår, böra förnyelsefondsstater

fastställas allenast för första hälften av år 1944.

Genom beslut den 4 januari 1944 anbefallde Kungl. Majit generalpoststyrelsen,

telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen och vattenfallsstyrelsen — envar

beträffande styrelsens ämbetsområde — att, med beaktande av vad chefen

för finansdepartementet samma dag anfört beträffande omläggning av kapitalbudgeten

och efter samråd i erforderlig mån med riksräkenskapsverket, till

Kungl. Majit före den 1 februari 1944 inkomma med utredning och förslag

i fråga om dels anslag för budgetåret 1944/45 till ersättningsanskaffningar

och förnyelsearbeten, dels ock behovet av rörelsekredit jämte i samband där
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

3

nied stående förhållanden. Tillika anbefallde Kungl. Majit styrelserna alt

inkomma med förslag till sådan ändring av tidigare till Kungl. Majit ingivna

förslag rörande användningen av förnyelsefondsmedel för år 1944, att förslagen

komme att avse medelsbehovet under första halvåret 1944. De anbefallda

förslagen hava avgivits av generalpoststyrelsen den 28 januari, av

telegrafstyrelsen den 29 januari, av järnvägsstyrelsen den 31 januari och av

vattenfallsstyrelsen den 4 februari 1944.

I ämbetsverkens skrivelser hänvisas i olika sammanhang till yttranden

över en av riksräkenskapsverket den 12 juni 1943 överlämnad utredning angående

kapitalbudgetens omläggning. En närmare redogörelse för utredningen,

yttrandena samt av riksräkenskapsverket avgivet förnyat utlåtande i ämnet

har lämnats i Bihang E till bilagan Inkomster å riksstaten i årets statsverksproposition.

Jag tillåter mig hänvisa till denna redogörelse.

Ersättningsauskaffniugar och förnyelsearbeten.

Innan jag ingår på de olika verkens behov av anslag till ersättningsanskaffningar

och förnyelsearbeten torde jag något få beröra ett spörsmål av principiell

natur, nämligen örn i de olika verkens anslag för ändamålet böra inräknas

medel för mötande av risk för katastrofskador,

ävensom vissa andra frågor av närmast budgetteknisk natur.

I samband med förarbetena till kapitalbudgetens omläggning anförde generalpoststyrelsen

i skrivelse till riksräkenskapsverket den 29 oktober 1943

följande.

Enligt kungl, brev den 19 mars 1926 angående bestämmelser rörande

statens järnvägar, statens vattenfallsverk, telegrafverket och postverket tillhöriga

fömyelsefonder få utgifter för försäkring av sådan egendom, för vilken

avsättning till förnyelsefond äger rum, icke förekomma efter utgången

av då förefintliga, dylik egendom berörande försäkringsavtals giltighetstid.

Vidare föreskrives i brevet, att beräkningarna angående avsättning till förnyelsefond

skola företagas på grundval av att lämpligt belopp avsättes för

mötande av brand- och olycksfallsrisker; härtill skall hänsyn tagas vid procenttalens

avvägande.

I anledning av sagda bestämmelser har generalpoststyrelsen, alltsedan desamma

började tillämpas, för nu ifrågavarande ändamål avsatt till förnyelsefond

för postverkets byggnader ett belopp, som ungefär motsvarar de sammanlagda

brandförsäkringspremier, postverket skulle lia erlagt för byggnaderna,

därest dessa varit brandförsäkrade i försäkringsanstalt till belopp,

motsvarande byggnadernas bokförda värden. Avsättningsbeloppet i fråga

har under de sista åren utgjort omkring 25 000 kronor per år. Sammanlagt

har för försäkringsändamål beträffande postverkets fastigheter hittills avsatts

omkring 450 000 kronor.

För inventarierna utgjorde den avsättning, varom nu är fråga, ursprungligen

50 000 kronor per år. ETnder de senare åren har ansetts böra räknas

med ett avsättningsbelopp av ungefär en promille av bokförda värdet. Motorfordonen

äro i försäkringsanstalt försäkrade, dock endast mot skada, som

tillfogats tredje man. — För postverkets fartyg slutligen bar fondavsättningen

på grund av brand- och olycksfallsrisker beräknats till °/o a det nya

fartygets anskaffningskostnad.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kanal- Maj:ts proposition nr löö.

i samband nied behandlingen av rik sräkenskaps verkets till generalpoststyrelsen

remitterade utredning rörande kapitalbudgetens utformning har styrelsen

haft anledning att något närmare ingå på 1''örsäkringsspörsmålet. Vid

ett bifall till det förslag, vari utredningen utmynnar, skulle nämligen möjligheterna

att snabbt erhålla medel för iståndsättande av egendom, som gått

förlorad eller skadats genom eldsvåda eller annan liknande olycka, minskas

i hög grad, såvida icke den kostnadsram för investeringar och ersättningsanskaffningar,

som enligt förslaget skall fastställas av riksdagen, verkligen blir

tilltagen med erforderlig marginal. Generalpoststyrelsen har därför också

i sitt utlåtande över utredningen uppställt såsom eli oeftergivligt villkor för

att styrelsen överhuvud skall kunna biträda förslaget, att nyssnämnda marginal

blir stor nog för att möta jämväl anspråk, som kunna göra sig gällande

på grund av eldsvådor o. dvl.

Vidare har generalpoststyrelsen framhållit, att styrelsen så sent som hösten

1942 fått sin erfarenhet i fråga om behovet av medel i anledning av eldsvådor

förnyad. Den 19 oktober 1912 nedbrann nämligen posthuset i Råda,

sorn har ett bokfört värde av .47 614 kronor. Redan den 15 januari 1943 kunde

Kungl. Majit, tack vare att husets återuppbyggande får bekostas med medel

ur postverkets förnyelsefond, anvisa det belopp, 155 000 kronor, som erfordras

för ändamålet.

Denna händelse visar emellertid även. att det knappast är tillfredsställande

att utan vidare till grund för avsättningen för försäkringsändamål lägga

egendomens bokförda värde. Om möjligt ännu tydligare skulle detta förhållande

ha framträtt, örn det varit exempelvis centralposthuset i Stockholm

(fastigheten i kvarteret Blåmannen utom postgirobyggnaden), sorn blivit skadat

genom eldsvåda. Denna byggnads bokförda värde utgör i runt tal 3 miljoner

kronor, medan uppförande av en däremot svarande byggnad nu säkerligen

skulle kosta det tredubbla beloppet. Avsättningen lärer i dessa båda

och många andra fall vara att betrakta såsom otillräcklig. Densamma synes

i stället böra, vad fastigheterna angår — från inventarier och fartyg bortses

i detta sammanhang — beräknas med utgångspunkt från ett värde, som någorlunda

överensstämmer med kostnaden för en motsvarande byggnads

återuppförande.

De nuvarande förnyelsefondsbestämmelserna torde väl icke i och för sig

lägga hinder i vägen för en sådan beräkning av avsättningen för försäkring,

som nyss nämnts. I det läge. vari hela frågan örn affärsverkens förnyelsefonder

befinner sig, och då en viss likformighet i de skilda myndigheternas förfaringssätt

härvidlag torde vara önskvärd, har generalpoststyrelsen emellertid

icke ansett sig böra för närvarande hos Kungl. Majit föreslå ändring i

hittills tillämpad avsättningsprocent.

I fråga örn den lämpligaste formen för åstadkommande, i anslutning till

det ovan anförda, av en garanti för att medel snabbt kunna ställas till förfogande

för ersättningsarbeten vid eldsvådor eller andra liknande olyckor,

därest riksräkenskapsverkets förslag beträffande kapitalbudgetens utformning

genomföres, synes ett närmare övervägande påkallat. En lösning av

frågan är, att det belopp, som å investeringsstaten skall beräknas för ersättningsanskaffningar,

tilltages stort nog för att möta även olycksfallsrisker.

En annan möjlighet torde vara, att särskilt anslag (investeringsbemyndigande)

för ändamålet uppföres å investeringsstaten. Avsättningarna för försäkring

skulle i båda dessa fall ske tillsammans med övriga avsättningar till

förnyelsefond (värdeminskningskonto). För postverkets del skulle enligt generalpoststyrelsens

åsikt erfordras, att ett belopp av omkring 1 miljon kronor

för varje år funnes tillgängligt för omhandlade ändamål.

Ytterligare en lösning, som synes värd att diskutera, vore, att för varje

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr löö.

verk bildades en särskild försäkringsfond, till vilken avsättningarna för lörsäkringsändamål

skulle överföras. Ersättningsarbeten i anledning av eldsvådor

och liknande olyckor skulle då -— efter beslut av Kungl. Majit, för den

händelse bestämmanderätten icke ansåges kunna överlåtas åt vederbörande

verk — bekostas med medel ur denna fond. Densamma skulle såsom grundplåt

tillgodoföras det för försäkringsändamål till förnyelsefond redan avsatta

beloppet, minskat med utgifter för ersättningsarbeten på grund av inträffade

olyckor. Eventuellt skulle extra avsättningar verkställas för att bringa försäkringsfonden

upp till en storlek, som närmare svarar mot vederbörande

egendoms verkliga värde. Fondens medel skulle mot ränta, som lämpligen

borde komma fonden till godo, placeras i riksgäldskontoret.

Det torde väl närmast ankomma på riksräkenskapsverket, som haft uppdraget

att verkställa utredning rörande affärsverkens förnyelsefonder örn

hand, att till övervägande för samtliga berörda verks del upptaga de ovan

angivna spörsmålen angående avsättning för försäkringsändamål samt medelsanvisning

för ersättningsarbeten på grund av eldsvådor och liknande

olyckor.

I anledning av generalpoststyrelsens skrivelse anförde riksräkenskapsverket

i särskilda skrivelser den 20 januari 1944 till de berörda ämbetsverken följande.

Vid behandling av dessa frågor bör skiljas mellan å ena sidan sättet för

reglering av den uppkomna förlusten och å andra sidan sättet för finansiering

av ersättningsanskaffningen.

Generalpoststyrelsen exemplifierar sin framställning med ett nyligen inträffat

fall. En byggnad, bokförd till 37 614 kronor, hade brunnit. Kungl. Majit

kunde kort därefter för byggnadens ersättande ur förnyelsefonden anvisa

155 000 kronor. Eftersom för den brunna byggnaden icke kunde till förnyelsefonden

lia avsatts högre belopp än 37 614 kronor — sannolikt var avsättningen

lägre då årsavsättningen endast är 1 procent på bokförda värdet — har

sålunda nybyggnaden till huvudsaklig del täckts med medel avsatta för förnyelse

av andra byggnader. Därmed uppkommer en ökning av de fasta tillgångarnas

värden, som med de nya reglerna för kapitalbudgetens uppställning

hade bort redovisas å investeringsanslag.

Förlusten bör i sådant fall täckas genom att den brunna byggnadens värde

avskrives med anlitande av förnyelsefonden. Örn byggnadens hela värde icke

är avskrivet — detta kan även vid kollektiv avskrivning lätt konstateras, örn

man känner byggnadens bokförda anskaffningsvärde, avskrivningsprocenten

och den tid under vilken avskrivning förekommit — bör skillnadsbeloppet

täckas genom extra avsättning till förnyelsefonden (värdeminskningskontot)

och påverkar alltså verkets överskott. Skulle emellertid denna väg icke stå

till buds eller är förlusten av sådan storleksordning, att den genom en dylik

normal reglering skulle helt förrycka verkets resultatredovisning (katastrofskador),

har redan vid nuvarande systern öppnats möjlighet att överföra

förlusten lill fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster. För förluster, som

uppkomma i samband med statlig utlåning, kommer sistangivna form för förlusttäckning

regelbundet till användning. 1 vad nu sagts sker ingen ändring

vid övergång till det framlagda förslaget till ändrad utformning av kapitalbudgeten.

För ersättande av de förstörda objekten föreslår generalpoststyrelsen tre

alternativa lösningar, samtliga utformade med beaktande av önskemålet att

medel snabbt kunna ställas till förfogande för ersättningsarbeten, nämligen

antingen att det för ersättningsanskaffningar avsedda beloppet tilltages stort

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr lod.

nog att möta olycksfallsrisker eller att ett särskilt anslag uppföres för ändamålet

eller att för varje verk upplägges en försäkringsfond, till vilken avsättningar

för försäkringsändamål skulle överföras.

Hänsyn bör enligt riksräkenskapsverkets uppfattning även tagas till att

ersättning av skadade objekt icke motsvarar en försäkringsmatematisk täckning

av föi-lusten utan en anskaffning, som verkställes med iakttagande av

de behov och anspråk som göra sig gällande vid tiden för anskaffningen.

Det ersättande objektet far därför ofta ett helt annat utförande och värde än

det skadade.

Med anledning av vad sålunda anförts framlade riksräkenskapsverket för

sin del följande förslag beträffande täckande av förluster, uppkomna genom

skador å verkets egendom.

För täckande av smärre skador intill ett belopp, som kan anses motsvara

den normala årskostnaden för sådana skador, borde vid vart och ett av de

affärsdrivande verken i ersättningsanslaget inräknas ett belopp, som efter

anvisning av Kungl. Majit skulle stå till vederbörande styrelses förfogande.

För skador av större omfattning, vilka endast uppkomma mera sporadiskt,

söre det opraktiskt att inräkna särskilda belopp i varje särskild investeringsstat.

Riksräkenskapsverket förordade därför i stället, att ett för samtliga

alfärsverksfonder och övriga fastighetsförvaltande fonder gemensamt investeringsanslag

för oförutsedda utgifter uppfördes å kapitalbudgeten, för

vilket anslag dispositionsreglerna borde överensstämma med driftbudgetens

anslag till oförutsedda utgifter. Med hänsyn till att större skador ofta icke

kunna ersättas sa snabbt, att medel icke kunna äskas av riksdagen, borde

anslaget kunna begränsas till 5 miljoner kronor. Anslaget borde stå till

Kungl. Maj :ts förfogande för att i riksgäldskontoret lyftas av de myndigheter,

som därur erhålla anvisning.

Avsättning för mötande av brandrisk skulle i så fall icke vidare behöva

förekomma.

Motorfordon borde icke vidare försäkras mot skada, som tillfogas tredje

man. Sådana skador borde täckas från vederbörande verks driftkostnadsstat.

För skador vid krigsfall förutsattes, alt medel å beredskapsstat skulle stå

till förfogande.

Riksräkenskapsverket förordade, att de olika kommunikationsverken måtte

beräkna anslaget till ersättningsanskaffning med utgångspunkt från vad

verket sålunda föreslagit.

Jag övergår härefter till verksstyrelsernas framställningar rörande beräkning

av anslagen till ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten.

Postverket.

I sin skrivelse den 28 januari 1944 har generalpoststyrelsen förklarat sig

icke vilja motsätta sig förslaget, att ett gemensamt anslag av 5 miljoner kronor

skulle anvisas för mötande av katastrofrisker. Härigenom skulle huvudsyftet

med styrelsens upptagande av försäkringsfrågan nås, nämligen att

medel för ersättningsarbeten kunde utan tidsutdräkt ställas till vederböran
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij.ts proposition nr löö.

1

de verks förfogande. För sin del funne dock styrelsen vissa skäl tala för, att

avsättning av driftmedel till en försäkringsfond för reglering av ifrågavarande

skador vore en lämpligare form för frågans lösning.

Generalpoststyrelsen förklarar sig i sin skrivelse vidare icke kunna tillstyrka,

att motorfordon ej vidare skulle försäkras mot skador, som tillfogas

tredje man. Utgifterna för försäkring av postverkets motorfordon belastade

helt verkets driftkostnader. Örn försäkringen skulle upphöra, redan innan

— på sätt av särskilda sakkunniga nyligen föreslagits — något särskilt organ

för skaderegleringar inrättats, måste styrelsen löranstalta örn att den speciella

sakkunskap, som erfordrades på ifrågavarande område, tillfördes styrelsen.

Kostnaderna härför skulle säkerligen göra det olämpligt att nu över
-

gå till det avsedda systemet.

Generalpoststyrelsen upplyser, att behållningen i postverkets förnyelsefond

den 31 december 1943 beräknats hava utgjort i runt tal 14 600 000 kronor.

Härav hade 12 000 000 kronor överlämnats till riksgäldskontoret för

förvaltning. Avsättningen till förnyelsefond för år 1944 hade i driftkostnadsstaten

för år 1944 fastställts till 1 965 000 kronor.

Härefter övergår styrelsen till frågan örn storleken av det anslag, som för

nästa budgetår erfordras för ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten

vid postverket, samt anför härutinnan.

Vad först angår den del av anslaget, som hänför sig till fastigheterna, vill

generalpoststyrelsen framhålla, att styrelsen alltsedan år 1927 varje år ägt

disponera minst 100 000 kronor för mindre omfattande ersättningsarbeten å

postverkets fastigheter. Med hänsyn särskilt till svårigheterna att så långt

i förväg, som nu är fallet, helt överblicka behovet av dylika medel har styrelsen

ansett sig böra för ifrågavarande ändamål under budgetåret 1944/45 beräkna

ett belopp av 150 000 kronor. I anslutning till vad i det föregående

anförts i fråga om inräknande i ersättningsanslaget av belopp för täckande

av smärre skador vid eldsvådor o. dyl., anser generalpoststyrelsen vidare, att

ett belopp av likaledes 150 000 kronor bör stå till förfogande för sådant ändamål

under budgetåret. Brandskador av någon nämnvärd omfattning å fastigheterna

lia hittills uppträtt endast sporadiskt, och alldenstund skador av

större omfattning avses skola täckas från det föreslagna särskilda investeringsanslaget

för oförutsedda utgifter, synes sistnämnda belopp kunna vara

tillfyllest.

1 detta sammanhang får generalpoststyrelsen erinra örn att — såsom omnämnts

i generalpoststyrelsens skrivelse till Kungl. Majit den 30 december

1941 med förslag i fråga örn användande under år 1942 av medel ur postverkets

förnyelsefond — det torde få anses vara i princip beslutat, att ett

belopp av 290 000 kronor ur sagda fond skall användas för örn- och tillbyggnad

av posthuset i Karlstad, ehuru tidpunkten härför ej blivit av Kungl.

Majit bestämd. För den händelse beloppet icke är avsett att ställas till generalpoststyrelsens

förfogande redan under första halvåret 1944, synes detsamma

böra ingå i det anslag för ersättningsanskaffningar, varom nu är

Det för fastigheter erforderliga beloppet skulle allisa utgöra 590 000 kionor,

eller avrundat 600 000 kronor.

Vidkommande inventarierna får generalpoststyrelsen, med understrykande

av sitt uttalande i skrivelse lill Kungl. Majit den 28 december 1943 med förslag

i fråga örn användande under år 1944 av medel ur postverkets förnyelse
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

fond, framhålla att ersättningsanskaffningen under de senaste åren på grund

av radande förhallanden mast inskränkas i högre grad än som eljest skulle

varit fallet. Särskilt gäller detta motorfordonsparken. Följden härav blir

ofrånkomligen, att behovet av ersättningsanskaffning avsevärt ökas under

en tid framåt. Sålunda behöva, enligt vad nu kan förutses, i början av år 1945

närmare 20 postdiligenser och cirka 50 gengasaggregat, som användas i diligenstrafiken,

utbytas mot nya objekt. Kostnaden härför beräknas till omkring

940 000 kronor. Det är vidare nödvändigt att under budgetåret ersätta

ett betydande antal andra automobiler, elektriska plattformsvagnar

och traktorer, som äro uttjänta, med nya fordon, val till erfordras omkring

780 000 kronor.

Under de båda närmaste budgetåren — liksom även under första halvåret

1944,— mäste dessutom räknas med en speciell utgiftspost, nämligen för anskaffning

av maskinella transportanordningar ävensom sorteringsfack och

andra specialinventarier till det nya bangårdspostkontor i Stockholm, vilket

ar under uppförande. Inventarierna i fråga äro avsedda att ersätta motsvarande

i det gamla bangårdspostkontoret befintliga inventarier, som äro uttjänta

och icke kunna överflyttas till den nya byggnaden. För budgetåret

1944/45 beräknas härför ett utgiftsbelopp av ungefär 400 000 kronor.

Slutligen bör av samma anledning, som ovan anförts beträffande fastigheterna,

något belopp finnas tillgängligt för täckande av skador av mindre

omfattning, orsakade av eldsvådor eller andra liknande olyckor. De kostnader,

generalpoststyrelsen hittills haft av sådan anledning, ha huvudsakligen

hänfört sig till brandskador. Generalpoststyrelsen anser, att i anslaget

för ersättningsanskaffningar bör för inventariernas vidkommande inräknas

ett belopp för nu ifrågavarande ändamål av 150 000 kronor.

För inventarier har styrelsen sålunda beräknat behovet av medel för ersättningsanskaffning

till 3 100 000 kronor, fördelande sig på olika utgiftsgrupper

enligt följande uppställning.

Kronor.

Kontors- och verkstadsmaskiner............................. 130 000

Motorfordon, gengasaggregat och elektriska plattformsvagnar . . 1 720 000

Övriga inventarier, som anskaffas centralt genom postverkets persedelförråd,

häri inberäknade vid postverkets verkstad tillverkade

inventarier......................................... 300 (>00

Distrikts- och lokalförvaltningarnas ersättningsanskaffning av

möbler m. m., som ej tillhandahållas centralt................ 400 000

Ersättningsanskaffning av inventarier till det nya bangårdspostkontoret

i Stockholm .................................... 400 000

Marginal för täckande av smärre skador genom eldsvådor och

dyJikt .................................................. 150 000

Summa kronor 3 100 000.

Då, enligt vad nyss nämnts, styrelsen beräknat motsvarande medelsbehov

för fastigheternas vidkommande till 600 000 kronor, skulle alltså enligt generalpoststyrelsens

beräkningar för ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten

vid postverket för budgetåret 1944/45 erfordras ett anslag av 3 700 000

kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 155.

9

Telegrafverk e t.

Telegrafstyrelsen har i sin skrivelse den 29 januari 1944 lill en början

erinrat, att storleken av de per kalenderår av Kungl. Majit medgivna anslagen

ur telegrafverkets förnyelsefond under åren 1936—1943 varierat mellan lägst

12,7 och högst 18,2 miljoner kronor samt att styrelsen gjort framställning

om att för kalenderåret 1944 få använda medel ur fonden till ett sammanlagt

belopp av 14,5 miljoner kronor.

Styrelsen förklarar sig vid beräkningen av behovet av anslag för ersältningsanskaffningar

och förnyelsearbeten hava utgått från dels att icke några

medel för förnyelsearbeten, betingade av behovet att bedriva ersättningsarbeten

i snabbare takt vid möjligen uppkommande arbetslöshet, och

ej heller några medel för mötande av katastrofskador skulle beräknas

i detta sammanhang. Med dessa utgångspunkter har telegrafstyrelsen beräknat

medelsbehovet under nästa budgetår till 19 950 000 kronor. Härav hänför

sig ett belopp av 5 000 000 kronor till sådana ersättningsarbeten å de lokala

telefonnäten, som hittills icke brukat bestridas med förnyelsefondsmedel.

Kostnaden för övriga ersättningsarbeten, alitsa sådana för vilka föi - nyelsefondsmedel tidigare brukat tagas i anspråk, hava av styrelsen beräknats

till sammanlagt 17 000 000 kronor, varav för automatisering av telefonstationer

och abonnenttelefonväxlar omkring 9 500 000 kronor, för rikskablar

omkring 4 500 000 kronor, för landskablar omkring 2 000 000 kronor samt

för ombyggnad av radiostationer m. m. omkring 1 000 000 kronor. Av nyssnämnda

belopp å 17 000 000 kronor hava emellertid 2 050 000 kronor inräknats

i det för nästa budgetår å kapitalbudgeten äskade investeringsanslaget

till fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende, varför neltomedelsbehovet

under anslaget till ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten

skulle utgöra (5 000 000 -r 17 000 000 — 2 OoO 000) 19 950 000 kronor.

Vid denna beräkning har telegrafstyrelsen utgått från att sådana skador å

telegrafverkets blankledningsnät, som kunna förorsakas av snöstorm o. dyl.

samt sådan förstörelse av enstaka telefonapparater hos abonnenterna eller av

små telefonväxlar, som ofta förekomma vid eldsvådor i telegrafverket ej tillhöriga

lokaler, skola liksom hittills avföras såsom underhållskostnad för året.

Såsom motivering för sitt förslag att i ersätlningsanslaget inräkna ett belopp

av 5 000 000 kronor för bestridande av vissa kostnader för ersättningsarbeten,

som hittills icke brukat utgå av förnyelsefondsmedel, har telegrafstyrelsen

anfört i huvudsak följande.

Då förnyelsefonden på sin tid inrättades vid telegrafverket, var huvudskälet

härför, att man därigenom ville förhindra de fluktuationer i överskottens

storlek som, när kostnaderna för ersättningsarbeten bestridas direkt med driftmedel,

måste uppkomma därigenom, att sådana arbeten under olika år kunna

bedrivas i avsevärt varierande omfattning. För alt nå det uppställda syftet

med fonden var det emellertid icke nödvändigt att bestrida alla ersättningsarbeten

med förnyelsefondsmedel. Såsom telegrafstyrelsen också framhöll

i sin skrivelse till Kungl. Majit den 12 november 1926, då det för första

gången gällde anvisande av medel från telegrafverkets förnyelsefond, hade

styrelsen funnit det vara lämpligast att ge begreppet underhåll en jämförelse
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

vis vidsträckt innebörd, varigenom det kommit att omfatta även vissa löpande

f örnyelsekostnader. Samtidigt ha emellertid också procenttalen för avsättning

till förnyelsefonden, särskilt vad beträffar de lokala telefonnäten, satts

lägre än som kunde beräknas motsvara anläggningarnas genomsnittliga livslängd.

De ersättningsarbeten, för vilka förnyelsefonden tagits i anspråk, lia i huvudsak

avsett automatisering av manuella stationer och abonnenttelefonväxlar,

blanka lands- och riksledningars ersättande med lands- resp. rikskablar,

utbyte av äldre telegrafapparaler mot modernare sådana samt ersättande av

äldre radiostationer av olika slag med nya, modernare stationer. Däremot lia

förnyelsefondsmedel icke tagits i anspråk för kablifiering av blanka abonnentledningar

eller för nedskrivning av de bokförda nätvärdena med värdet

av nedtagna apparater efter upphörda telefonabonnemang. Dessa kostnader

ha i stället direkt avförts såsom driftkostnad under vederbörande år.

Enligt det av riksräkenskapsverket framlagda och av Kungl. Maj :t godtagna

förslaget till förvandling av förnyelsefonderna till verkliga värdeminskningskonton

torde nian få förutsätta, att nedskrivning av de bokförda nätvärdena

med värdet av ersatta eller upphörda anläggningar i fortsättningen

skall ske över värdeminskningskontot även i fråga om nu senast omnämnda

anläggningsdelar i stället för genom belastning av årets driftkostnader. Ett

sådant ändrat tillvägagångssätt förutsätter emellertid i sin tur en höjning av

procenttalen för avsättning till värdeminskningskonto. För närvarande skei''

avsättning till förnyelsefonden med 3 % å de bokförda anläggningsvärdena

för samtliga telefonanläggningar. Om samma procenttal skulle bibehållas

oförändrat även efter det förnyelsefonden förvandlats till värdeminskningskonto

och värdeminskningskontot skulle användas för nedskrivning av värdet

av samtliga slopade eller upphörda anläggningar, skulle det innebära, att

man förutsatte en genomsnittlig livslängd hos telegrafverkets anläggningar

av 3373 år, vilket är uppenbart orimligt. Med hittills gällande ordning har

det låga procenttalet emellertid varit motiverat just därav, att avsättningarna

i realiteten icke avsett avskrivning av samtliga anläggningar utan endast av

en del av dem.

Telegrafstyrelsen är icke i detta ögonblick beredd att taga ställning till frågan

örn hur pass stor höjning av avsättningsprocenttalet, som i anledning av

vad ovan anförts kan behöva vidtagas från och med den 1 juli 1944, utan

bär för avsikt att efter närmare utredning återkomma lill denna sak. I förbi

gående bör dock anmärkas, att den ökning av driftkostnaderna, som blir en

följd av en dylik höjning av procenttalet för avsättningen, kommer att motsvaras

av minskade underhållskostnader. Anslaget till ersättningsanskaffningar

och förnyelsearbeten måste emellertid redan nu beräknas med hänsynstagande

till att detsamma i fortsättningen skall innefatta kostnader även

för sådana ersättningsarbeten i de lokala telefonnäten, som hittills icke ha

brukat bestridas med förnyelsefondsmedel.

I detta sammanhang torde något få beröras frågan om sättet för bestr idande

av kostnaderna för husbyggen vid telegrafverket.

I en å telegrafstyrelsens ekonomibyrå upprättad, den 25 februari 1944 dagtecknad

promemoria sammanfattas gällande praxis i detta hänseende sålunda.

1) bör större telefonstationsbyggnader eller andra större byggnadsföretag

anvisas investeringsanslag av riksdagen för varje särskilt byggnadsföretag.

Det lägsta för sådant ändamål anvisade beloppet har under senare år varit

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kunr/l. Maj:ts proposition nr 155.

70 000 kronor (telefonstationsbyggnader i Hässelby villastad resp. Lännersta

för budgetåret 1943/44).

2) För större överdragsstationsbyggnader, i vissa fall med tillhörande bostadsbyggnader,

lia särskilda anslag icke anvisats av riksdagen, utan byggnadskostnaderna

lia inkluderats i kostnaderna för resp. rikskablar, vilka

bestritts dels med anslaget till fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende,

dels med anslag från telegrafverkets förnyelsefond. Kostnaderna

för dessa överdragsstationsbyggnader ha i allmänhet uppgått till 50 000 å

100 000 kronor och kostnaderna för bostadsbyggnader, när sådana förekommit,

till 50 000 å 60 000 kronor.

3) För de smärre byggnader för obemannade överdragsstationer, som mäste

anordnas i samband med införandet av bärfrekvensdrift å rikskablar, ha

kostnaderna likaledes inkluderats i kostnaderna för vederbörande kablar eller

i kostnaderna för anordnandet av bärfrekvensdrift å äldre rikskablar. Liksom

i förra fallet lia kostnaderna bestritts dels med anslaget till fortsatt utveckling,

dels med anslag från telegrafverkets förnyelsefond. Kostnaden för

dessa hus har hållit sig under 20 000 kronor.

4) För mindre stationsbyggnader för automatiska växelstationer ha kostnaderna

inkluderats i kostnaderna för den automatiska stationsutrustningen

och ha därmed blivit liestridda antingen med anslaget till fortsatt utveckling

eller med från telegrafverkets förnyelsefond anvisade medel till automatiseringsarbeten.

Dessa mindre telefonstationsbyggnader bestå som regel av för

ändamålet särskilt konstruerade standardhus av trä eller i några fall av

tegel — för vilka erforderlig mark förvärvas antingen med äganderätt eller

med nyttjanderätt för en tid av 50 år. Kostnaden för standardhusen understiger

som regel 10 000 å 15 000 kronor. I några fall lia emellertid också behövt

uppföras något större byggnader, för vilka kostnaderna lia uppgått till

20 000 å 60 000 kronor.

I promemorian anföres i anslutning till den lämnade redogörelsen bland

annat följande.

Frågan örn telegrafstyrelsens rätt att uppföra mindre stationsbyggnader

bär för ögonblicket blivit särskilt aktuell, därför att telegrafstyrelsen för att

kunna erhålla arbetstillstånd måste kunna uppvisa beslut av Kungl. Majli.

Detta gäller dock icke de egentliga standardhusen, eftersom dessa kunna

uppföras av ett fåtal man. För större överdragsstationsbyggnader har bemyndigande

att uppföra husen lämnats av Kungl. Majit i och med att anslag beviljats

ur telegrafverkets förnyelsefond. För byggnader av mellanstorlek för

automatiska växelstationer har sådant bemyndigande icke lämnats men ansetts

ingå i bemyndigandet att disponera anslaget till fortsatt utveckling av stålens

telefon- och telegrafväsende respektive att disponera anslag ur telegrafverkets

förnyelsefond till automatiseringsarbeten.

Efter den 1 juli 1944 kommer den hittillsvarande anvisningen av medel ur

telegrafverkets förnyelsefond att upphöra. Kostnaderna för rikskabelanläggningar

skola enligt statsverkspropositionen i sin helhet bestridas med ansla-et

till fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende, medan

kostnaderna för automatiseringsarbeten skola bestridas med det nya anslaget

lill ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten, från vilket anslag medel

få av telegrafstyrelsen disponeras efter särskild framställning till Kungl.

Majit.

För större överdragsstationsbyggnader, eventuellt med tillhörande bostadsbyggnader,

torde i fortsättningen böra förfaras så, att Kungl. Majit samti
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 165.

digt nied sin sedvanliga skrivelse lill telegrafstyrelsen med bemyndigande atl

disponera anslaget till fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende

jämväl lämnar styrelsen bemyndigande att uppföra de byggnader, som

tillhöra i .statsverkspropositionen omnämnda rikskabelanläggningar. Om behov

skulle uppstå atl påbörja uppförandet av dylika överdragsstationsbvggnader

för rikskabelanläggning, för vilken medel skola beräknas i anslaget till

fortsatt utveckling för ett senare budgetår, bör sådant bemyndigande likväl

kunna lämnas av Kungl. Majit med stöd av att en del av årets anslag avser

oförutsedda arbeten.

Beträffande de minsta slagen av byggnader — standardhus för automatiska

växelstationer — måste nuvarande finansieringsmetod anses vara icke

blott naturlig utan även den enda möjliga. Husen utgöra i delta fall endast

ett hölje kring stationsulrustningen, och några lokaler för annat ändamål

linnas icke i desamma, varför hus och stationsulrustning böra betraktas .såsom

en enhet. Som förut nämnts äro dessa hus ofta uppförda på arrenderad

mark. För varje år måste ett stort antal dylika hus uppföras, och det är icke

möjligt att längre tid i förväg avgöra, var eller till vilket antal dvlika hus

komma att uppföras under ett kommande budgetår. Kostnaden för dessa

småhus bör därför i vad avser nya stationer påföras anslaget till fortsatf

utveckling och i vad avser förutvarande manuella stationer bestridas från

anslaget till ersättningsanskaffningar. Något särskilt bemyndigande från

Kungl. Majit i varje särskilt fall bör icke ifrågakomma på grund av det stora

antalet dylika husbyggen och är ej heller behövligt, eftersom arbetstillstånd

ej behöver sökas.

I den mån byggnader för obemannade överdragsstationer ingå i arbeten,

som skola bekostas med anslaget till ersättningsanskaffningar, böra även

dessa små husbyggen kunna utföras av telegrafstvrelsen utan särskilt bemvndigande.

Saken ställer sig mera tveksam, då det gäller större byggnader lin standardhus

för automatiska växelstationer, sådana byggnader''alltså för vilka bv«<>- nadskostnaden uppgår till 20 000 å 00 000 kronor. Även i fråga örn dessa

gäller, att det icke alltid är möjligt atl planera deras uppförande i så god tid.

att särskilt anslag för vart och ett av dem kan medtagas i statsverkspropositionen.

I vissa fall måste dylika hus uppföras med tämligen kort varsel

exempelvis därför att en manuell station på grund av oberäknat stor abonnentokning

eller uppsägning av hyreskontrakt måste flyttas till andra lokaler,

varvid det ofta blir ekonomiskt mest fördelaktigt att genast automatisera

stationen, även örn automatisering tidigare beräknats behöva ske fiirst vid en

senare tidpunkt. Dylika fall lia visat sig bli aktuella särskilt i de större städernas

förortsområden.

Eftersom kostnaderna för automaliseringen av en sådan station skola bestridas

med anslaget till ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten, skulle

det enligt telegrafstyrelsens uppfattning vara naturligast, att Kungl. Majli

samtidigt med att medgivande lämnades alt använda ifrågavarande anslag

aven medgave^ telegrafstyrelsen att uppföra för ändamålet behövliga byggnader,

detta sa mycket mer som hus och stationsbyggnad även i detta fall

kunna betraktas såsom en enhet, som ersätter den i förhvrd lokal förut befintliga

manuella stationen.

i (^m i11011, emeIlert*d skulle anse. att uppförande! av byggnader, för vilka

kostnaden kail uppgå till Ö0 000 å 60 000 kronor, icke bör betraktas såsom

ersattnmgsanskaffmng, kan man eventuellt också tänka sig, att kostnaderna

! fal,ef. bestridas med anslaget till fortsatt utveckling av .statens telefon- och

telegrafväsende. Telegrafstyrelsen får i så fall i varje särskilt fall hos Kungl.

Majit annalia om bemyndigande att uppföra byggnaderna ifråga.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

13

Staten s järnvägar.

I sin förenämnda skrivelse den 31 januari 1944 har järnvägsstyrelsen till

utgångspunkt för sin beräkning av niedelsbehovct för ersättningsanskaftningar

och förnyelsearbeten för nästa budgetår tagit sitt tidigare i skrivelse

elen 22 december 1943 framlagda förslag till förnyelsefondsstat för år 1944.

I sistnämnda skrivelse anhöll styrelsen tillika örn medgivande att för därmed

avsedda ändamål jämväl under år 1944 använda vissa kvarstående behållningar

örn sammanlagt 1 138 164 kronor å förnyelseanslag, som beviljats för

tidigare år. Styrelsens förslag till förnyelsefondsstat för år 1944 slutade å ett

belopp av 50 380 000 kronor. Härav motsvaras sammanlagt 22 255 000 kronor

av belopp, sorn. efter det styrelsens förslag avgavs, redan i statsverkspropositionen

äskats för skilda ändamål. Av förnyelsefondsmedel skulle sålunda

återstå att täcka under år 1944 ett belopp av (50 380 000 — 22 255 000)

28 125 000 kronor. Av detta belopp har styrelsen funnit 11 850 000 kronor

böra täckas av förnyelsefondsmedel under första halvåret 1944. Med utgångspunkt

från styrelsens plan för förnyelsefondsmedlens disposition under år

1944 skulle sålunda i anslaget för budgetåret 1944/45 till ersättningsanskaffningar

och förnyelsearbeten till en början behöva inräknas ett belopp av

(28 125 000 — 11 850 000) 16 275 000 kronor. Härtill komma erforderliga

medel för ifrågavarande ändamål för första halvåret 1945. Dessa hava av

styrelsen beräknats till 13 365 000 kronor, vadan hela medelsbehovet under

anslaget till ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten vid statens järnvägar

för nästa budgetår skulle uppgå till (16 275 000 — 13 365 000) 29 640 000

kronor. Härtill komma förutnämnda belopp örn tillhopa 1 138 164 kronor av

tidigare anvisade anslag från förnyelsefonden.

Järnvägsstyrelsens beräkningar av medelsbehovet för nästa budgetår framgå

närmare av en av styrelsen överlämnad tablå, vilken torde få såsom bilaga

fogas till dagens statsrådsprotokoll (Bilaga B). För vinnande av överskådlighet

torde jämväl styrelsens förslag till förnyelsefondsstat för lörsta hafvare»

1944 få fogas till statsrådsprotokollet (Bilaga A).

Till närmare belysning av vissa i förslaget under Bilaga B ingående anslagsposter

har styrelsen anfört följande.

I fråga örn de s. k. kollektiva anslagen — exempelvis till utvidgning och

modernisering av bostadslägenheter, till bangardsmaskinerier, inventaiiei

samt vissa under olika rubriker upptagna diverse arbeten — har medelsbehovet

för första halvåret 1945 i regel uppskattats till samma belopp sorn för

första halvåret 1944; anslagsbehovet för budgetåret 1944/45 har med andra

ord upptagits till samma belopp som tidigare beräknats föi kalenderåret 1944.

IV. Anläggningar för telefon samt elektrisk belysning.

2. Ledningstagare.

Till ifrågavarande ändamål har i statförslaget för år 1944 upptagits ett

belopp av 100 000 kronor. Härav anses belöpa på första halvåret 40 000 kronor

och på andra halvåret 1944 60 000 kronor. För fortsatt anskaffning av

dylik apparatur under första halvåret 1945 beräknas ett belopp av 60 000

kronor bliva erforderligt. Anslagsbehovet för budgetåret 1944/45 skulle salunda

uppgå till (60 000 + 60 000) 120 000 kronor .

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr Ivo
V.

Anläggningar för elektrisk tågdrift.

2. Diverse arbeten.

För diverse arbeten å anläggningar för elektrisk tågdrift bär i statförsla-et

tor 1944 upptagits ett belopp av 1 000 000 kronor, varav ansetts belöpa på

torsta halvaret 1944 700 000 kronor och på andra halvåret 300 000 kronor För

lortsattande av ifrågavarande arbeten beräknas för första halvåret 1945 bliva

erforderligt ett belopp av 825 000 kronor, varför anslagsbehovet för budgetaret

1944/45 uppgår till (300 000 + 825 000) 1 125 000 kronor

\ i. Anläggningar vid huvudverkstäder.

1. Modernisering av värmeledning m. m. vid huvudverkstaden Örebro.

Högtrycksångvärmeledningen i den äldre delen av vagnverkstaden i Örebro

är numera försliten och kräver årligen stora underhållskostnader. Då bränsleatgangen

för densamma dessutom är stor i förhållande till effekten, torde

den snarast böra ersättas med hetvattenvärmeledning, i likhet med vad som

tidigare skett i andra delar av huvudverkstaden.

För nedbringande av värmebehovet böra innerfönster samtidigt insättas i

ifrågavarande verkstads synnerligen stora taklanterniner, vilken åtgärd skulle

kraftigt minska anläggningskostnaderna för hetvattenvärmeledningen.

Ovannämnda åtgärder beräknas tillsammans giva så stor bränslebesparing

att denna, raknat efter fredspriser, jämte minskningen i underhållskostnader

t0r<7^ *orranta den beräknade anläggningskostnaden, 250 000 kronor med

ca 10 “/o.

På grund av vad sålunda anförts har i statförslaget för budgetåret 1944/45

till här ifrågavarande ändamål medräknats ett anslagsbelopp av 250 000 kronor.

IX. Rullande materiel.

1. Ånglok, ombyggnad m. m.

^ s*n skrivelse den 22 december 194.3 angående lörnyelsefondsstaten för år

1944 meddelade styrelsen under ovanstående rubrik, att för fortsatt ombyggnad

av ,E''lok samt för ersättning av slopmässiga ångpannor m. m. under år

1944 erfordrades cirka 500 000 kronor. Med hänsyn till den behållning som

torefanns å tidigare anslag, ansågs emellertid endast 50 000 kronor behöva nvbeviljas

för år 1944.

Detta belopp anses behöva tagas i anspråk törst under det senare halvåret.

För fortsätt ombyggnad av E-lok samt för insättande av nya ångpannor m. m.

beräknas för första halvåret 1945 bliva erforderligt ett belopp av 150 000

kronor. Det totala anslagsbehovet under budgetåret 1944/45 skulle sålunda

uppgå till (50 000 + 150 000) 200 000 kronor. salunda

2. Elektrolok, ersättningsanskaffning.

Till anskaffning av 5 ackumulatorlok under år 1944 har i statförslaget för

är 1944 upptagits ett belopp av 2 100 000 kronor. Härav anses 1 400 000 kronor

belöpa sig på andra halvåret. Såsom framgår av den i nyssnämnda statiorslag

anförda motiveringen föreligger behov av omkring 15 dylika lok under

de närmaste åren. Under nästa år torde därför böra anskaffas ytterligare 5

dylika lok. Därutöver erfordras 5 växlingslok av annan typ. Till förskottsbetalning

för dessa 10 lok erfordras under första halvåret 1945 cirka 1 200 000

kronor. Medelsbehovet för budgetåret 1944/45 till ifrågavarande ändamål

uppgår således till (1 400 000 + 1 200 000) 2 600 000 kronor

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr 155.

15

3. Elektrolok, reservdelar till.

För reservdelar lill elektriska lok beräknas under första halvåret 1945

bliva erforderligt ett belopp av 210 000 kronor. Tillsammans med det för andra

halvåret 1944 beräknade anslagsbehovet, 780 000 kronor, skulle således till

här ifrågavarande anskaffningar för budgetåret 1944/45 erfordras en medelsanvisning

av 990 000 kronor.

5. Rälsbussar.

För den anskaffning av rälsbussar, som planerats äga rum under år 1945,

erfordras till förskottsbetalning vissa medel redan under första halvåret. För

ifrågavarande ändamål har i detta sammanhang medtagits ett belopp av

250 000 kronor.

6. Lokomotorer.

Under år 1945 behöver anskaffas elt 10-tal lokomotorer, för vilka medel, beräknade

till 250 000 kronor, erfordras anvisade under första halvåret 1945.

7. Person- och resgodsvagnar, ombyggnad.

Till rubricerade arbeten har i styrelsens skrivelse den 22 december 1943

för år 1944 upptagits ett belopp av 1 820 000 kronor. Som framgår av den

där anförda motiveringen ingår i nämnda summa bl. a. 500 000 kronor till

ändring av belysningssystemet i äldre vagnar samt 750 000 kronor för införande

av rullager i vissa vagnar. För ifrågavarande arbeten, som beräknats

taga en tid beträffande ändring av belysningssystemet av fyra år och beträffande

inmonteringen av rullager tre år, beräknas kostnaderna under första

halvåret 1945 uppgå till sammanlagt 1 060 000 kronor. Tillsammans med den

del av det för kalenderåret 1944 beräknade medelsbehovet, som ansetts falla

på senare halvåret (910 000 kronor), skulle sålunda för budgetåret 1944/45

under denna rubrik erfordras en medelsanvisning av (910 000 + 1 060 000)

1 970 000 kronor.

8. Postvagnar.

I sitt förslag till förnyelsefondsstat för år 1943 anmälde styrelsen behov

av att anskaffa 7 postvagnar som ersättning för äldre slopmässiga dylika

vagnar. Kostnaderna härför beräknades till cirka 830 000 kronor. Då från

tidigare anslag kvarstode en behållning på 190 000 kronor, ansågs emellertid

endast 640 000 kronor behöva nybeviljas för ändamålet. I förslaget till förnyelsefondsstat

för år 1944 meddelade styrelsen, att någon beställning av vissa

orsaker då ej ännu kommit till stånd, varför nyssnämnda anslagsmedel ännu

ej tagits i anspråk. Med anledning härav ansågs för år 1944 endast ett tillläggsanslag

på 20 000 kronor erforderligt.

Utöver nämnda antal vagnar erfordras ytterligare 15 postvagnar som ersättning

för äldre dylika. Till förskottsbetalning av dessa, vilka beräknas

draga en sammanlagd kostnad av cirka 2 000 000 kronor, erfordras under

första halvåret 1945 cirka 670 000 kronor. Tillsammans med det för år 1944

äskade anslaget, 20 000 kronor, upptages således för budgetåret 1944/45 till

ersättningsanskaffning av postvagnar ett belopp av 690 000 kronor.

!). Godsvagnar, ombyggnad.

Till fortsatt modernisering av godsvagnsparken inklusive införande av

rullager samt —- beträffande de övertagna smalspårsvagnarna — införande

av tryckluftbroms har i statförslaget för år 1944 upptagits ett belopp av

3 050 000 kronor. Härav beräknas 1 700 000 kronor belöpa sig på andra

halvåret.

För motsvarande arbeten under första halvåret 1945 beräknas cirka

1 100 000 kronor bliva erforderliga. Sammanlagt skulle således under denna

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

rubrik för budgetåret 1944/45 erfordras en medelsanvisning av 2 800 000

kronor.

XI. Materiel m. m. för biltrafik.

För materiel m. m. för biltrafik lia för år 1943 av förnyelsefondsmedel

anvisats kronor 2 600 000. För samma ändamål har för år 1944 begärts anslag

med kronor 3 300 000, varav 950 000 kronor beräknas falla på första

halvåret och 2 350 000 kronor på andra halvåret. För budgetåret 1944/45 erfordras

till ersätttningsanskaffningar och förnyelsearbeten, förutom nämnda

belopp av 2 350 000 kronor, ytterligare 500 000 kronor, eller sammanlagt

2 850 000 kronor, avsedda att disponeras sålunda:

Ersättningsanskaffning av samt ombyggnads- och föränd
-

ringsarbeten å bilmateriel .......................... kronor 1 750 000

Ombyggnads- och förändringsarbeten å bilmateriel...... » 600 000

Ändringsarbeten och utrustning av vissa garage och verkstäder

......... » 250 000

Hiljettmaskiner och diverse inventarier ................ » 250 000

Summa kronor 2 850 000.

XIII. Genom olyckshändelser förstörd egendom.

Kostnaderna för återställande av och ersättningsanskaffning för sådan genom

brand och olyckshändelser förstörd egendom, för vilken avsättning till

förnyelsefond äger rum, lia jämlikt av Kungl. Maj:t i brev den 19 mars

1926 meddelade bestämmelser hittills bestritts med förnyelsefondsmedel.

Som följd av den i årets statsverksproposition (kapitaibudgeten: investelingsplanen)

föreslagna omläggningen av kapitalbudgeten och den i samband

därmed stående frågan örn omvandling av affärsverkens fömyelsefonder till

värdeminskningskonton har fråga uppstått, huru finansieringen av sådan ersättningsanskaffning,

som betingas av dylika katastrofskador, framdeles lämpligen

bör ordnas. I anledning härav har riksräkenskapsverket i skrivelse den

20 januari 1944 förordat, att för täckande av skador av större omfa

11 n i n g a kapitalbudgeten uppföres ett för samtliga affärsverksfonder

och övriga fastighetsförvaltande fonder gemensamt investeringsanslag — förslagsvis

å 5 miljoner kronor —- för vilket dispositions reglerna böra överensstämma

med driftbudgetens anslag lill oförutsedda utgifter, samt att för

täckande av smärre skador intill ett belopp, som kan anses motsvara

den normala årskostnaden för sådana skador, i det i investeringsstaten ingående

anslaget till »ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten» för vart

och ett av de affärsdrivande verken inräknas ett belopp, som efter anvisning

av Kungl. Maj:t kan ställas till vederbörande styrelses förfogande.

I anslutning till detta förslag, mot vilket järnvägsstyrelsen intet har att

erinra, har under här ifrågavarande rubrik upptagits ett på grundval av de

senaste årens kostnader för dylika var för sig smärre skador beräknat belopp

av 1 500 000 kronor.

Statens vattenfat Isverk.

I sin skrivelse den 4 februari 1944 förklarar sig vattenfallsstyrelsen utgå

från att de tre av styrelsen försaltade fonderna, avseende kraftverken, kanalverken

och fastighetsförvaltningen, komma att — på sätt i statsverkspropositionen

förordats — sammanslås till en eller att i vart fall anslaget till

ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten skall vara gemensamt för de

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr 155.

17

lee rörelsegrenama. Beträffande della anslag erinrar styrelsen till en början,

att därmed avses skola bestridas allenast från nyanläggningsarbeten fristående

förnyelsearbeten. Styrelsen erinrar vidare, att styrelsen i skrivelse den

25 november 1943 med förslag till stat för förnyelsefondsmedel för år

1944 hemställt om bemyndigande att under sistnämnda år använda totalt

2 400 000 kronor av förnyelsefonderna utöver kvarstående delar av för år

1943 medgivna fondutlag. Av nämnda belopp bär styrelsen beräknat intill

900 000 kronor bliva behövliga under första halvåret 1944. Av återstoden,

1 500 000 kronor, hänföra sig 1 100 000 kronor till distributionsanläggningarna

och hava inräknats i härför i statsverkspropositionen äskat anslag.

Till en början skulle sålunda i anslaget till ersättningsanskaffningar och

förnyelsearbeten för statens vattenfallsverk för budgetåret 1944/45 behöva

inräknas ett belopp av (2 400 000 — 900 000 — 1 100 000) 400 000 kronor,

motsvarande det beräknade medelsbehovet för andra halvåret 1944. För hela

budgetåret 1944/45 har vattenfallsstyrelsen emellertid beräknat medelsbehovet

under anslaget till 2 000 000 kronor.

Såsom motivering härför anför styrelsen.

Det torde för framtiden få förutses, att beräkningen av anslagsbehovet

för här förevarande ändamål, vilken kommer att få göras mer än 10 månader

före ingången av det avsedda budgetåret, icke kan baseras på ett fastställande

av de särskilda arbetena i detalj utan måste inriktas på en enligt

erfarenheten erforderlig kostnadsram, innefattande jämväl någon marginal

för oförutsedda variationer.

Medelsförbrukningen för förnyelsearbeten under perioden 1938—1942 angles

i följande tabell.

År

Kraftverken exki.

distribu tiof» sani.

Kanalverken

Fastighets-

förvaltningen

Summa

kronor.

kronor.

kronor.

kronor.

1938......

........ 1 032 463

150 000

38125

1 820 588

1939......

........ 729 201

190 000

44 700

963 901

1940......

........ 898 380

260 000

44 SCO

1 203 180

1941......

........ 958 644

109 575

54 700

1 122 919

1942......

........ 484 630

125 425

315 000

925 055

Med hänsyn till penningvärdets fall och den omständigheten att före den 1

juli 1944 medgivna fonduttag, som icke intill dess hunnit fullt utnyttjas, icke

komma att kvarstå i någon form, synes anslaget för budgetåret 1944/45 böra

sättas till minst 2 000 000 kronor. Om en marginal inräknas i anslaget första

gången det beviljas, kunna de sedermera erforderliga nya anslagen anpassas

efter den verkliga medelsförbrukningen.

Vattenfallsstyrelsen förklarar sig i sin skrivelse vidare ansluta sig till riksräkenskapsverkets

förslag örn att ett särskilt gemensamt anslag skulle anvisas

för mötande av medelsbehov i anledning av katastrofskador. Styrelsen

har dock funnit det av riksräkenskapsverket beräknade beloppet, 5 000 000

kronor, vara väl lågt. Örn ett dylikt gemensamt anslag ej anvisades, skulle

enligt vattenfallsstyrelsens beräkningar styrelsens anslag till ersättningsanskaffningar

och förnyelsearbeten behöva bestämmas till 4 600 000 kronor.

I anslutning till vad riksräkenskapsverket anfört rörande den bokförings
Bihang

till riksdagens protokoll 19M. I sami. Nr 155. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr löö.

mässiga redovisningen av förluster på grund av katastrofrisker anför vattenfallsstyrelsen.

Meningen med den nu gällande föreskriften, att avsättningarna till förnyelsefond

skola beräknas jämväl med hänsyn till brand- och olycksfallsrisker.

mäste ha varit, att en utjämning av skaderiskerna skulle ske, varav följer,

att för iståndsättningskostnadernas täckande icke endast avsättningarna för

just den skadade anläggningen utan även avsättningarna för andra analoga

anläggningar skulle^ få tagas i anspråk. Detta förfarande strider emellertid

mot det sätt, varpå värdeminskningskontona efter den föreslagna omläggningen

av kapitalbudgeten skola handhavas, i det att för avskrivning av en

ersatt anläggningsdel direkt endast får disponeras vad som hunnit avsättas

till kontot för nämnda anläggningsdel. I den mån denna avsättning är för

liten, skall en driftkostnaderna belastande extra avsättning till kontot göras

för att möjliggöra full avskrivning. Vid katastrofskador kan emellertid i

mångå fall den erforderliga extra avsättningen bli så stor, att verkets ekonomiska

resultat helt förryckes. Riksräkenskapsverket påpekar, att möjlighet

kommer att finnas för förlustens överförande till fonden för oregierade

kapitalmedelsförluster. Vattenfallsstyrelsen har icke något att erinra mot

att ett sådant förfarande förutses, men det bör enligt styrelsens mening vara

möjligt att giva det sådan form att, när så är lämpligt med hänsyn till en

korrekt redovisning av verksamhetens ekonomiska resultat, förlusten successivt

regleras medelst verkets driftmedel, motsvarande vad som vid nuvarande

system sker, när ett extra stort uttag ur förnyelsefonden återställes

medelst forcerad avsättning under några år.

I ett över samtliga kommunikationsverkens ifrågavarande framställningar

avgivet gemensamt utlåtande den 10 februari 1944 har riksräkenskapsverket

— med förmälan, att framställningarna avlåtits efter samråd med riksräkenskapsverket

— förklarat sig icke hava något att erinra mot vad kommunikationsverken

anfört rörande behovet av anslag för ersättningsanskaffningar

och förnyelsearbeten. Beträffande det av riksräkenskapsverket föreslagna

gemensamma anslag, som skulle hava karaktären av katastrofreserv, framhåller

ämbetsverket, att anslagsbehovet varje år borde prövas och anslaget

utfyllas med förbrukade medel. Eventuellt borde anslaget varje år indragas

och anvisas på nytt. Denna fråga krävde dock icke någon omedelbar lösning.

Vattenfallsstyrelsens uttalande örn önskvärdheten av att verken, när

så vore lämpligt med hänsyn till en korrekt redovisning av verksamhetens

ekonomiska resultat, kunde successivt reglera uppkomna förluster

på grund av katastrofskador har icke föranlett någon riksräkenskapsverkets

erinran. Riksräkenskapsverket framhåller i detta sammanhang, att fonden

för oreglerade kapitalmedelsförluster icke kunde användas för nu ifrågavarande

ändamål med mindre Kungl. Maj:t efter framställning från vederbörande

verks styrelse i varje särskilt fall så medgåve. Då initiativet sålunda

läge i vederbörande verks hand och beslutanderätten vore förbehållen Kungl.

Maj:t, förutsatte riksräkenskapsverket, att denna form för förlusttäckning

icke komme till användning annat än då så vöre oundgängligen nödvändigt.

Riksräkenskapsverket hemställer, att ett för samtliga fastighetsfonder gemensamt

investeringsanslag å 5 000 000 kronor för oförutsedda utgifter måtte

uppföras å kapitalbudgeten.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kunni. Maj:ts proposition nr 155.

19

Kö rel sekret! i tor.

Postverket.

Generalpoststyrelsen meddelar i sill skrivelse, att för postverkets del något

behov av särskild rörelsekredit åtminstone för närvarande icke förelåge, enär

postverket i den skillnad, som i den av verket bedrivna penningförmedlande

verksamheten uppstode mellan till verket inflytande och därifrån utbetalade

belopp, erhölle ett betydligt rörelsekapital.

T el eg r af v e r k et.

I sin förut åberopade skrivelse har telegrafstyrelsen föreslagit, att en rörlig

kredit måtte öppnas för telegrafverket i riksgäldskontoret och att maximigränsen

för densamma måtte tills vidare fixeras till 25 000 000 kronor.

Styrelsen framhåller, att telegrafverkets behov av rörelsemedel bestämmes

dels av storleken av den nödvändiga materiallagerhållningen, dels av behövliga

medel för kassahållning för krediter till verkets kunder huvudsakligen för

samtals- och telegramavgifter och för förskottering av kostnader, som skola

ersättas verket av utomstående, dels ock av storleken av hos verket innestående

depositioner m. m. dylikt.

Materiallagerhållningen vore, framhåller styrelsen, den väsentligaste faktor,

som påverkade behovet av rörelsemedel. Den starka utvecklingen av telegrafverkets

rörelse påkallade ökade dylika medel. Det kunde emellertid också

tänkas, att tillfälliga överskott av likvida medel uppstode för telegrafverket.

Dessa överskott borde få deponeras i riksgäldskontoret mot ränta. Om likvida

medel på detta sätt skulle komma att permanent innestå i riksgäldskontoret,

skulle reglering härav kunna ske genom att i ett kommande års investeringsstat

upptoges lämpligt belopp härav såsom inkomst å telegrafverkets fond

vid sidan av avskrivningsmedel inom fonden, övriga kapitalmedel och investeringsbemyndigande.

Telegrafstyrelsen framhåller slutligen, att det vore nödvändigt

att omedelbart öppna en rörelsekredit för telegrafverket. Uppenbarligen

läge det i verkets intresse att utnyttja krediten så litet som möjligt, enär

verket ju bleve skyldigt att betala ränta på ianspråktagna belopp.

Statens järnvägar.

Järnvägsstyrelsen har, under förutsättning att de hos riksgäldskontoret innestående

pensions- och förnyelsefondsmedlen, på sätt föreslagits, komme

att salderas mot det å statens järnvägars fond bokförda kapitalet, beräknat

behovet av rörelsekredit för statens järnvägar till 50 000 000 kronor.

Statens v att e nf all sv e r k.

Vattenfallsstyrelsen har på anförda skäl förklarat sig anse vattenf al Isverkets

rörliga kredit böra avse ett belopp av minst 10 000 000 kronor.

Riksräkenskupsverlcet har i sitt utlåtande den 10 februari 1944 förklarat sig

icke hava något alt erinra mot vad affärsverken anfört rörande kredit för

förstärkning av verkens rörelsemedel.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr lod.

Departe

ments
ehefen.

Nu förevarande frågor beröra vissa delar av det förslag rörande kapitalbudgetens

omläggning, som framlagts i årets statsverksproposition och som syftar

lill att vinna större överskådlighet över de statliga investeringarna. Enligt

detta förslag skola ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten, i motsats

till vad fallet hittills varit, redovisas över riksstaten. Den föreslagna, av riksdagen

numera i princip godkända omläggningen förutsätter, att anslag å kapitalbudgeten

anvisas till ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten och

att verkens behov av rörelsekrediter tillgodoses.

Kommunikationsverken hava nu förebragt utredning om medelsbehovet

för nästa budgetår i båda dessa hänseenden och därvid samtidigt omräknat

tidigare upprättade förslag till förnyelsefondsstater för år 1944 lill att avse

allenast första hälften av detta år.

I samband med de sålunda avgivna förslagen hava ämbetsverken till behandling

upptagit en del frågor av finansiell natur, lill vilka Kungl. Maj:l

sedermera torde få taga ställning efter anmälan av chefen för finansdepartementet.

I nu förevarande sammanhang knytes intresset närmast lill storleken av

de olika anslagen för ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten. Samtliga

förslag i detta hänseende utgå från den förutsättningen, att några medel

till mötande av risK för större skador (katastrofskador) icke skola inräknas

i verkens anslag. Medel för täckande av sådana skador skulle i stället, enlig!

ett av riksräkenskapsverket framlagt förslag, anvisas å ett för samtliga affärsverks-

och fastighetsfonder gemensamt investeringsanslag å 5 000 000 kronor

till oförutsedda utgifter. För smärre skador däremot skulle anslagsmedel ställas

till de särskilda verkens förfogande.

Efter samråd med chefen för finansdepartementet har jag funnit övervägande

skäl tala för att i de skilda anslagen till ersättningsanskaffningar

och förnyelsearbeten icke inräknas medel till täckande av katastrofskador.

Det är emellertid icke givet, att ett särskilt anslag för mötande av oförutsedda

utgifter av denna natur måste anvisas. Skälet för förslaget härom

torde närmast hava varit, att det sammanlagda medelsbehovet skalle kunna

minskas genom en dylik åtgärd. Med hänsyn till att anslaget icke skulle tagas

i anspråk i andra fall än da en katastrof inträffar synes det å ena sidan

skäligen likgiltigt, hur stort anslag som beräknas för ändamålet, och å andra

sidan ganska uppenbart att även det av riksräkenskapsverket ifrågasatta

beloppet av 5 000 000 kronor i visst fall kan vara otillräckligt, exempelvis

då fråga är om förstörelse av en kraftstation. Det vill förefalla, som om det

avsedda syftet skulle med mindre omgång kunna nås, om vederbörande

verk bemyndigades att temporärt — i avbidan på att särskilda täckningsanslag

hinna anvisas av riksdagen — taga under händer varande medel eller

rörelsekrediter i anspråk för att bestrida kostnader för avhjälpande av katastrofskador.

Då det synes lämpligast, att rörelsekrediternas storlek avpassas

utan hänsyn till att de skola kunna möta medelsanspråk av den storleksordning,

som kan ifrågakomma för nu avsedda ändamål, ligger det enligt

min mening närmast till hands att söka en lösning av frågan på den vägen,

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

att riksdagens bemyndigande utverkas för Kungl. Majit att i tall av behm

medgiva överskridande av de högsta belopp för de affårsdrivande verkens

rörelsekrediter, som med hänsyn till rörelsekrediternas egentliga ändamål

kunna bliva fastställda. Förslag av denna innebörd, avseende jämväl fastighetsfonderna,

torde senare få framläggas av chefen för finansdepai tementet.

För läckande av mindre skador torde till de särskilda verkens förfogande

ställda anslagsmedel böra lagas i anspråk, dock att beträffande telegrafverket

hinder ej bör möta att såsom underhållskostnad avföra kostnader för

vissa av telegrafstyrelsen angivna smärre skador.

Med dessa utgångspunkter och då jag icke har något att erinra mot storleken

av de anslag, vilka av ämbetsverken äskats för ersättningsanskaffningar

och förnyelsearbeten, förordar jag att anslag till dessa ändamål för

nästa budgetår anvisas med 3 700 000 kronor för postverket, 19 950 000 kronor

för telegrafverket, 29 640 000 kronor för statens järnvägar samt 2 000 000

kronor för statens vattenfallsverk. Härvid har jag utgått från att förnyelse1''ondsstater

för första halvåret 1944 komma alt av Kungl. Majit fastställas

i huvudsaklig överensstämmelse med av ämbetsverken framlagda förslag.

I anledning av vad vattenfallsstyrelsen anfört örn att före den 1 juli 1944

medgivna fonduttag, som icke intill dess hunnit fullt utnyttjas, ej skulle

kvarstå i någon form, vill jag framhålla att behållningar, som vid nämnda

tidpunkt kvarstå å medel, vilka av Kungl. Majit anvisats att utgå ur

börande förnyelsefonder, på sätt chefen för finansdepartementet anfört vid

anmälan av årets statsverksproposition böra överföras till motsvarande för

budgetåret 1944/45 anvisade anslag på samma sätt som reservationer å äldre

reservationsanslag. Detta gäller bland annat de a tidigare ars förnyelsefondsstater

för statens järnvägar anvisade belopp om tillhopa 1 138 164 kronor,

som järnvägsstyrelsen förutsatt skola få disponeras under nästa budgetår.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, avses de nya anslagen till

ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten för sådana ändamål, som äro

av beskaffenhet alf enligt hittills gällande grunder kunna bestridas med medel

av förnyelsefonderna men för vilka medel icke kunnat inräknas i de olika

anslagen för å kapitalbudgeten särskilt rubricerade ändamål.

För att möjliggöra ett förverkligande av syftet att vinna bästa möjliga

iiverblick över investeringsmedlens användning synes det för telegrafverkets

del önskvärt, att anslaget till fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende

göres till föremål för en viss differentiering med hänsyn till olika

med anslaget avsedda ändamål. Det är icke görligt alt för nästa budgetår

vidtaga någon ändring i anslagsbeteckningen, men en uppdelning av anslaget

från och med budgetåret 1945/46 torde böra tagas under övervägande, varvid

skilda anslagsrubriker närmast kunna ifrågakomma exempelvis för rikskablar,

utvidgning av lokalnät, rundradiostationer och automalisering av telefonstationer.

Närmare utredning och förslag i fråga örn anslagsrubricering torde

höra framläggas av telegrafstyrelsen i samband med anslagsäskandena för

budgetåret 1945/46. Lämpligen böra därvid i de särskilda anslagen inräknas

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 155.

medel även tor arbeten av natur att för närvarande bekostas nied förnyelsefondsmedel,

varigenom anslaget till ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten

kan i viss måll begränsas. Vad angår telegrafverkets husbyggnader

synes det mig naturligt att sådana mindre hus, som allenast utgöra ett hölje

kring automatiska växelstationer, finansieras från anslag för automatisering.

Kostnaderna för övriga hus böra bestridas från det av de exemplifierade anslagen,

vilket närmast motsvarar de ändamål, husen avses skola tjäna. För

större telegraf- och telefonstationsbyggnader böra liksom hittills särskilda investeringsanslag

anvisas. Det bör övervägas, om icke — i anslutning till vad

som gäller för statens järnvägar — ett särskilt anslag bör anvisas såsom dispositionsanslag

för oförutsedda och mindre arbeten.

1 aVbidan på en eventue11 differentiering av telegrafverkets investeringsanslag

på sätt här antytts torde med avseende å finansieringen av telegrafverkets

husbyggnader få tillämpas de principer, som angivits i den i det föregående

omnämnda, inom telegrafstyrelsen upprättade promemorian. Byggnader för

automatiska växelstationer, som icke äro av standardtyp och ringa storlek,

böra därvid finansieras från anslaget till fortsatt utveckling av statens telefonoch

telegrafväsende. Uppförande av byggnad, som beräknas draga en kostnad

överstigande 50 000 kronor, bör oavsett ändamålet få ske endast efter

bemyndigande av Kungl. Majit.

Ur statsfinansiell synpunkt lärer det icke vara erforderligt att med någon

större grad av exakthet bestämma behovet av rörelsekrediter för affärsverken.

De böra enligt min mening tillmätas med tämligen vid marginal,

så att det kan bliva möjligt för ämbetsverken att smidigt anpassa sig efter de

vid olika tidpunkter skiftande behoven. Då ianspråktagandet av krediterna

förenas med skyldighet att erlägga ränta, lärer icke behöva befaras att krediterna

skola användas i större utsträckning än som påkallas av därmed avsedda

ändamål. Jag finner ur här angivna synpunkter icke anledning till

erinran mot ämbetsverkens förslag örn krediternas storlek.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

dels å kapitalbudgeten för budgetåret 1944/45 under Statens

affärsverksfonder anvisa följande investeringsanslag. nämligen

till

Postverket: Ersättningsanskaffningar och

förnyelsearbeten .................... kronor 3 700 000,

Telegrafverket: Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbe
ten

............................ kronor 19 950 000,

Statens järnvägar: Ersättningsanskaffningar och förnyelsear
beten

............................ kronor 29 640 000.

Statens vattenfallsverk: Gemensamt anslag: Ersättningsanskaffningar

och förnyelsearbeten...... kronor 2 000 000;

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

23

dels ock bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att

för beredande av rörelsekapital åt telegrafverket, statens

järnvägar och statens vattenfallsverk tillhandahålla rörliga

krediter av respektive 25 000 000 kronor, 50 000 000 kronor

och 10 000 000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

F. Wessberg.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr löij.

Bilaga A.

Förslag till förnyelsefoudsstat. för statens järnvägar för första halvåret

1944.

A. Nybegärda anslag.

Förslag till

Arbeten och anskaffningar stat för ''/i—

80/« 1944

1. Spår och bangårdar med husbyggnader.

1. Åstorp, ändring av spårsystemet...................... 250 000

2. Åkers styckebruk, ändring av bangårdsanordningarna ... 90 000

3. Bostadslägenheter, utvidgning av enrumslägenheter...... 150 000

4. » , moderniseringsarbeten............... 500 000

5. Storvik, ombyggnad och modernisering av stationshuset... 50 000

6. Kalmar C, ombyggnad och modernisering av stationshuset. 100 000

7. Motala C, nytt godsmagasin........................... 125 000

8. Växjö, lokaler för personal i yttertjänst................. 130 000

9. Ystad, ny lokstation.................................. 300 000

10. Stockholm C, förberedande arbeten för uppförande av nytt

ilgodsmagasin........................................ 150 000

11. Diverse arbeten...................................... 1 250 000

11. Bangårdsmaskinerier...................................... 250 000

III. Anläggningar för telefon samt elektrisk belysning.

1. Ledningstagare....................................... 40 000

2. Diverse arbeten å telefon- och kabelanläggningar.......... 160 000

3. Diverse arbeten å elektriska kraft- och belysningsanlägg
ningar.

.............................................. 175 000

IV. Anläggningar för elektrisk tågdrift.

1. Utbyte av 9 st. snabbrytare å malmbanan................ 50 000

2. Diverse arbeten....................................... 700 000

X''. Anläggningar vid huvudverkstäder.

Diverse arbeten.......................................... 200 000

VI. Anläggningar för förrådsavdelningen.

Diverse arbeten.......................................... 5 000

VII. Rullande materiel.

1. Elektrolok, ersättningsanskaffning....................... 700 000

2. » , reservdelar till.............................. 275 000

3. » , ombyggnad................................ 40 000

4. Lokomotorer......................................... 300 000

5. Person- och resgodsvagnar, ombyggnad.................. 910 000

6. Godsvagnar, ombyggnad............................... 1 350 000

7. Diverse arbeten....................................... 750 000

VIII. Materiel m. m. för biltrafik................................ 950 000

IX. Inventarier.............................................. 1 900 000

Summa 11 850 000

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 155.

25

B. Anslag å 1939, 1940 oell 1942 ärs förnyelsefondsstater, vilkas

Arbeten och anskaffningar

ruraiuirilig av uaugaiucu viva rxugt,...........

Utvidgning av spårsystemet vid Ange bangård ..

Överliggningshus m. m.......................

Ombyggnad och modernisering av malmbanans

kontaktledningar och högspända belysnings
ledningar.

.......................... Senast

Ombyggnad av huvudförrådet i Östersund .

r första halvåret

45.

Ursprungligt

1944 samt

Beräknad

År

anslag

kronor

behållning

kronor

1939

110 000

48 000

1942

200 000

150 000

1940

100 000

26 300

1942

500 000

770 000

1942

150 000

143 864

Bihang till riksdagens protokoll 19AA. 1 sami. Nr 155.

3

opaginerad Kontrollera mot PDF

■26

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

Bilaga B.

Förslag

till

anslag för budgetåret 1944/45 till ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten

vid statens järnvägar.

I.

II.

III.

IV.

Arbeten och anskaffningar

Från förslaget till

förnyelsefonds- Å första „

stat för år 1944 halvåret 1945 S.un/m‘1„ for

överförda belopp, belöpande

avseende andra belopp l»44/4D

halvåret 1944

Kronor

Spår och bangårdar med husbyggnader.

1. Åstorp, ändring av spårsystemet

......................

2. Åkers styckebruk, ändring av

bangårdsanordningarna .....

3. Bostadslägenheter, utvidgning

av enrumslägenheter
4.

» , modernise
ringsarbeten.

.....

5. Storvik, ombyggnad och modernisering

av stationshuset..

6. Kalmar C, d:o.............

7. Motala C, nytt godsmagasin .

8. Hagalunds övre, utvidgning

av driftverkstaden.........

9. Ystad, ny lokstation........

10. Stockholm C, förberedande ar
beten

för uppförande av nytt

ilgodsmagasin..............

11. Diverse arbeten............

Broar, viadukter, vågh roar och väg
porfar.

....................

Bangårdsmaskinerier............

Anläggningar för telefon samt elektrisk

belysning.

1. Revidering och automatisering

av trafiksektionernas telefonanordningar

................

2. Ledningstagare.............

3. Diverse arbeten å telefon- och

kabelanläggningar...........

4. Diverse arbeten på elektriska

kraft- och belysningsanläggningar.

....................

400 000

400 000

150 000

150 000

150 000

150 000

300 000

500 000

500 000

1 000 000

100 000

100 000

150 000

100 000

100 000

150 000

470 000

400 000

470 000

400 000

150 000

1 250 000

1 250 000

150 000

2 500 000

500 000

250 000

250 000

500 000

500 000

100 000

60 000

60 000

100 000

120 000

150 000

160 000

310 000

175 000

175 000

350 000

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 155.

Arbeten och anskaffningar

Från förslaget till

förnyelsefondsstat

för år 1944

överförda belopp,

avseende andra

halvåret 1944

K r o

Å första

halvåret 1945

belöpande

belopp

V. Anläggningar för elektrisk tägdrifl.

1. Utbyte av 9 st. snabbrytare å

malmbanan................

2. Diverse arbeten.............

VI. Anläggningar vid huvudverkstäder.

1. Modernisering av värmeled
ningen

m. m. vid huvudverkstaden

i Örebro.............

2. Diverse arbeten.............

VII. Anläggningar för förrådsavdel
ningen.

Diverse arbeten .. .............

VIII. Färjelägen....................

IX. Rullande materiel.

1. Ånglok, ombyggnad........

2. Elektrolok, ersättningsan
skaffning

.....

3. » , reservdelar till...

4. » , ombyggnad.....

5. Rälsbussar................

6. Lokomotorer..............

7. Person- och resgodsvagnar,

ombyggnad ................

8. Postvagnar................

9. Godsvagnar, ombyggnad ....

10. Diverse arbeten............

X. Sjöfartsmateriel................

XI. Materiel m. m. för biltrafik......

XII. Inventarier.....................

XIII. Genom olyckshändelser förstörd

egendom......................

Summa

150 000

300 000

825 000

175 000

250 000

200 000

5 000

5 000

250 000

50 000

150 000

1 400 000

1 200 000

780 000

210 000

455 000

910 000

250 000

250 000

1 060 000

20 000

670 000

1 700 000

1 100 000

750 000

750 000

25 000

2 350 000

500 000

1 900 000

1 900 000

16 275 000

n 500 ooo

13 365 000

Summa för

budgetåret

1944/45

150 000

1 125 000

250 000

375 000

10 000

250 000

200 000

2 600 000

990 000

455 000

250 000

250 000

1 970 000

690 000

2 800 000

1 500 000

25 000

2 850 000

3 800 000

1 500 000

29 640 000

’ Avser hela budgetåret

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.