Sök i Ratio Lex

Angående lån till Haparanda stad för byggande av polishus

1944-03-03 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1944:156, Angående lån till Haparanda stad för byggande av polishus

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 156.

1

Nr 156.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående lån till Haparanda

stad för byggande av polishus; given Stockholms

slott den 3 mars 1944.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialår enden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 3 mars

1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist, Bagge,

Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för socialdepartementet statsrådet Möller.

I skrivelse den 10 maj 1943 har Haparanda stad hemställt örn statsbidrag

med 105 000 kronor till kostnaderna för uppförande av kombinerat tingsoch

polishus i staden samt till stöd för framställningen anfört i huvudsak följande.

Tungt vägande skäl lia förelegat för beslutet örn igångsättande av ifrågavarande

byggnadsföretag. Det nuvarande tingshuset befinner sig i sadant

skick, att nybyggnad oundgängligen utan minsta tidsutdräkt måste komma till

stånd. Vad angår det nuvarande polishuset i Haparanda, vilket inrymmer

lokaler för stadens polis och landsfiskalen i Haparanda distrikt, är detsamma

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 156. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

~ Kungl. Maj:ts proposition nr 156.

otillräcklig!; för sitt ändamål och i dåligt stand. Reparation av huset är icke

ur ekonomisk synpunkt försvarlig. För statspolisen förhyras särskilda lokaler

i staden. Med hänsyn till dessa förhållanden har ett gemensamt bygge ansetts

för samtliga berörda parter fördelaktigt.

Kostnaderna för tings- och polishusets uppförande beräknas till 415 000

kronor, varav å tingslokalerna belöpa 275 000 kronor, å lokalerna för stadens

poliskår 70 000 kronor, å landsfiskalens lokaler 40 000 kronor och å statspolisens

lokaler 30 000 kronor. Den 15 april 1943 ha stadsfullmäktige beslutat,

att kostnaderna för polisens och landsfiskalens lokaler — 140 000 kronor —

skola täckas på sådant sätt, att 70 000 kronor upplånas, 25 000 kronor upptagas

till uttaxering i 1944 ars stat och återstoden, 45 000 kronor, utgå av medel,

vilka reserverats för ombyggnad av det nuvarande polishuset.

Staden har visserligen rätt att för landsfiskalens och statspolisens lokaler

uppbära hyra men med nuvarande bestämmelser härom kan icke bestämt

paräknas, att utgående hyresersättning kommer att skäligen förränta nedlagt

kapital.

Stadens finanser äro dåliga. Till följd av rådande särskilda förhållanden

har staden nödgats så utbygga sin ordinarie polisstyrka, att utgifterna för stadens

polisväsende blivit synnerligen betungande. Stadens läge vid gränsen

medför, att åtskilliga uppgifter, som eljest åvila statspolisen, tillkomma stadens

poliskår. På grund härav bör staten i förevarande fall .skäligen bidraga

med hälften av kostnaderna för den kommunala poliskårens lokaler samt helt

bestrida kostnaderna för landsfiskalens och statspolisens lokaler.

Över framställningen hava utlåtanden avgivits av länsstyrelsen i Norrbottens

län, efter hörande av landsfogden i länet, och av statspolisintendenten.

Landsfogden upplyser, att den reguljära, av staden avlönade polisstyrkan

1 Haparanda bestode av 1 överkonstapel, 4 ordinarie konstaplar och 1 extra

konstapel samt att stadens utgifter för polisväsendet under år 1942 utgjort

cirka 38 000 krono]-. Landsfogden finner en sådan polisstyrka orimligt stor

och sådana kostnader för polisväsendet orimligt höga för en stad med endast

2 800 invånare. Såsom jämförelse nämner landsfogden, att staden Piteå med

ett invånarantal av 4 300 personer hade en polisstyrka av 4 ordinarie och 1

extra konstapel samt under 1942 haft utgifter för polisväsendet med 25 300

kronor. Då Haparanda stads belägenhet vid gränsen uppenbarligen orsakade

merutgifter för stadens polisväsende i förhållande till andra städers av motsvarande

storleksordning samt gränsbevakningen vore en statlig angelägenhet,

anser landsfogden rimligt, att staten kompenserade staden för dessa utgifter

genom att bidraga till kostnaderna för den kommunala poliskårens lokaler i

enlighet med framställningen.

Länsstyrelsen anför.

Mot fördelningen av byggnadskostnad^™ på de olika lokalerna synes

icke vara något att erinra.

Årshyran för de av landsfiskalen och statspolisen för närvarande disponerade

lokalerna utgör 1 800 respektive 1 200 kronor. Staden torde icke kunna

påräkna en hyra för de nya lokalerna, som motsvarar skälig ränta å det nedlagda

kapitalet jämte underhållskostnader. Länsstyrelsen vill därför föreslå,

att staden beviljas bidrag av statsmedel till ifrågavarande byggnadsföretag

med ett belopp, beräknat med hänsyn till vad kostnaderna för lokalerna

för landsfiskalen och statspolisen överstiga den kapitaliserade hyresinkoms
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 156.

3

ten. Därvid synes böra föreskrivas skyldighet för staden att ställa lokalerna

till förfogande för viss maximihyra.

Beträffande bidraget till kostnaderna för den kommunala poliskårens lokaler

åberopar länsstyrelsen vad landsfogden därom anfört samt tillstyrker

framställningen i denna del.

Statspolisintendenten ansluter sig i huvudsak till länsstyrelsens utlåtande.

I en inom socialdepartementet upprättad promemoria, dagtecknad den 10

januari 1944, har ifrågavarande spörsmål upptagits till behandling.

Till belysande av stadens finansiella läge lämnas i promemorian följande

statistiska uppgifter rörande staden.

1940

1941

1942

1943

1944

Folkmängd per den 1/i.............

2 567

2 722

2 870

2 868

2 968

Antal skattekronor..................

19 180

21 608

34 934

35 767

39 945

Hela komm. utdeb.behovet (även

till landstinget) per skattekr.....

21: 55

21:30

1 :30

20: 70

20: 30

Skatteutjämningsbidrag per skattekr.

4: 48

3: 79

3: 03

3:15

—: —

I promemorian meddelas vidare, att —- enligt inhämtade upplysningar —

bygget numera vore under tak och huset beräknades stå färdigt för inflyttning

den 1 augusti 1944. I avbidan på Kungl. Maj:ts beslut i anledning av

stadens framställning hade inga åtgärder vidtagits för täckande av den på

staden belöpande delen av kostnaderna. Lån, varför fordrades Kungl. Maj:ts

tillstånd, hade sålunda icke upptagits. Ej heller hade för ändamålet något

belopp upptagits till uttaxering i 1944 års stat. Tingshusbyggnadsskyldiga

hade förskotterat samtliga kostnader.

Stadens framställning om statsbidrag föranleder i promemorian följande

uttalande och förslag.

Det torde icke vara lämpligt, att staten utan vidare för ändamålet lämnar

Haparanda stad ett bidrag av statsmedel. Detta finge då karaktären av extraordinärt

skatteutjämningsbidrag för ett i huvudsak kommunalt ändamål.

Vad länsstyrelsen anfört om att den hyra, som staden kunde påräkna för

landsfiskalens och statspolisens lokaler, icke skulle komma att motsvara

skälig förräntning av därå nedlagt kapital — 70 000 kronor — jämte underhållskostnader,

synes erbjuda en utgångspunkt för en lösning av frågan, mot

vilken inga principiella invändningar kunna resas, nämligen genom överflyttande

på staten av den merkostnad för nämnda lokaler, som betingas av de

under kriget starkt stegrade byggnadskostnaderna. Samtidigt skulle staden

beredas en viss lättnad vid finansieringen av företaget. Lösningen innebär, att

staten skulle lämna Haparanda stad ett räntefritt stående lån å nämnda belopp,

70 000 kronor, mot villkor, att staden upplåter ifrågavarande lokaler

åt landsfiskalen och statspolisen, så länge lokalerna äro användbara för ändamålet,

mot en hyra, som endast motsvarar därå belöpande andelar av underhålls-

och värmekostnaderna för huset i dess helhet. Möjligen kan med

beaktande av stadens speciella belägenhet därutöver ifrågasättas, att det

räntefria lånet skulle höjas något. Höjningen kan då begränsas så, att kommunens

finanser fortsättningsvis icke belastas med förräntning av de motsvarande

merkostnader, som belöpa på lokalerna för stadens egen poliskår,

och lånet sålunda täcker dessa merkostnader. Det räntefria lånet skulle då,

högt räknat, uppgå till 85 000 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 156.

I anledning av remiss hava yttranden över departementspromemorian avgivits

av statskontoret, drätselkammaren i Haparanda och länsstyrelsen i

Norrbottens län.

Statskontoret förklarar sig icke kunna till någon del tillstyrka det i pro

memorian avgivna förslaget. För sina kostnader för landsfiskalens och statspolisens

lokaler borde staden kompenseras i vanlig ordning genom hyresersättning.

Beträffande stadens eget polisväsende borde avsteg icke göras från

reglerna för kostnadsfördelningen mellan stat och kommun med hänsyn lill

de speciella förhållanden, som föranleddes av stadens läge vid finska gränsen.

Ett sådant avsteg skulle säkerligen medföra mindre önskvärda konsekvenser

för staten.

Drätselkammaren hemställer, att det räntefria lån, som i promemorian

föreslagits, måtte bestämmas till 105 000 kronor. Som skäl härför anföres dels

stadens oproportionerligt stora kostnader för polisväsendet och dels alt vissa

av sta Ispolisintendenten påkallade ändrings- och kompletteringsarbeten medfört

en ökning av kostnaderna för husets uppförande med 15 000 kronor

enligt en yttrandet bifogad uppställning.

Länsstyrelsen har i princip intet att erinra mot det i promemorian framlagda

förslaget. Då av drätselkammaren omförmäld kostnadsökning syntes

belöpa sig å landsfiskalens och statspolisens lokaler, borde emellertid låneloppet

ökas till 100 000 kronor.

Beträffande kostnadsökningen och anledningen härtill har stats polisintendenten

i avgiven promemoria anfört följande.

Den ursprungligen upprättade ritningen utgjorde icke en ändamålsenlig

planlösning för polislokalerna i byggnadens bottenvåning. De huvudsakliga

ändringar, som utförts på intendentens initiativ, äro följande.

Stadens polislokaler med cellavdelningen ha bytt plats med landsfiskalens

och statspolisens lokaler. Härigenom har särskild »polisingång» kunnat åstadkommas

för stadens avdelning, vilket ansetts bliva lill stor fördel. Enligt det

ursprungliga förslaget skulle nämligen all trafik till stadens avdelning med

cellavdelningen ha gått genom husets huvudingång, som även är avsedd för

den rättssökande allmänheten.

Antalet celler i cellavdelningen utökades med ytterligare en cell i samband

varmed den s. k. fyllfinkan erhöll sådan placering att den kom att omgivas

av två celler på var sida. Denna utökning av cellantalet ansågs dock icke

tillräcklig, varför två reservceller inreddes i källarvåningen.

I det ursprungliga förslaget beträffande landsfiskalens och statspolisens

lokaler vidtogs vidare för vinnande av önskvärd koncentrering av lokalerna

den ändringen, att landsfiskalslokalerna förlädes med rummen i fil till bottenvåningens

sydvästra del, medan statspolisens lokaler ävenledes med rummen

i fil förlädes till samma vånings sydöstra del. I samband härmed förlädes

landsfiskalens arkiv till källarvåningen.

Därest ritningarna blivit underställda för granskning innan bygget igångsatts

och ändringarna sålunda kunnat inräknas i entreprenaden, torde nämnda

ändringar ha kunnat verkställas för en mindre del — av sakkunnig i byggnadsstyrelsen

angiven till omkring hälften — av de nu uppgivna merkostnaderna.

Länsstyrelsens uttalande, att kostnadsökningen syntes belöpa sig å landsfiskalens

och statpolisens lokaler, torde icke vara rikligt. Huvuddelen av

kostnadsökningen torde snarare belöpa sig på stadens polislokaler.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 156. 5

Med hänsyn till den speciella belägenhet, vari Haparanda stad befinner Departement».

sig, synes det påkallat, att staten lämnar staden visst ekonomiskt stöd till

ifrågavarande polishusbygge. Härvid torde det i departementspromemorian

framlagda förslaget erbjuda en i princip godtagbar lösning. Denna innebär,

att staten lämnar staden ett räntefritt stående lån å högst 85 000 kronor mot

villkor, att staden upplåter vissa lokaler i polishuset åt landsfiskalen i Haparanda

distrikt och den till staden förlagda statspolisen, så länge lokalerna äro

användbara för ändamålet, mot en hyra, som endast motsvarar dära belöpande

andelar av underhålls- och värmekostnaderna för huset i dess helhet.

Emellertid har staden, med hänvisning främst till att av statspolisintendenten

påkallade ändrings- och kompletteringsarbeten föranlett merkostnader av

15 000 kronor, hemställt örn höjning av lånebeloppet till 105 000 kronor. I

likhet med statspolisintendenten är jag av den uppfattningen, att sagda merkostnader

till stor del äro hänförliga till den kommunala polisens lokaler

samt att kostnaderna kunnat begränsas, därest ritningarna i tid tillställts

statspolisintendenten för granskning. På grund härav finner jag, att av staden

åberopade förhållanden icke böra föranleda större ökning av lånebeloppet

än 10 000 kronor. Jag biträder sålunda det förslag, som framlagts i departementspromemorian,

med den ändringen att lånebeloppet bestämmes till

95 000 kronor.

För ändamålet bör för nästa budgetår å kapitalbudgeten, under fonden för

låneunderstöd, upptagas ett investeringsanslag, vilket lärer kunna rubriceras

lån till Haparanda stad för byggande av polishus.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit

måtte förslå riksdagen

att till Lån till Haparanda stad för byggande av polishus

för budgetåret 1944/45 å kapitalbudgeten, fonden för låneunderstöd,

anvisa ett investeringsanslag av .. kronor 95 000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt

förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet!

Stig Wernstedt.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1944:238 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån till Haparanda stad för byggande av polishus. a1 i texten
  2. SU 1944:95 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående lån till Haparanda stad för byggande av polishus. a1 i texten